Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i
den till riksdagen den 3 januari 1949 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
A. Jordbruksdepartementet.
l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 1
(s. 1—3) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga viss ändring i personalförteckningen
för jordbruksdepartementet samt att godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning till avlöningar med 500 000 kronor, vilket belopp med
2 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt
19 400 kronor och utgiftsminskning av 17 400 kronor.
Av utgiftsökningen hänföra sig 17 400 kronor till förslag om inrättande
av en byråchefstjänst i lönegrad Cr 10 å statssekreteraravdelningen. Övriga
2 000 kronor av ökningen föranledas av beräknade löneklassförändringar
och gällande befordringsgång för amanuens- och biträdespersonal m. in. Utgiftsminskningen,
17 400 kronor, hänför sig till föreslagen indragning av två
amanuenstj änster.
Departementschefen har beträffande inrättandet av byråchefsbefattningen
och begränsningen av antalet amanuenser anfört följande:
»Å statssekreteraravdelningen tjänstgöra sedan den 1 juli 1942 såsom biträde
åt statssekreteraren en förste och en andre kanslisekreterare samt
amanuenspersonal till växlande antal. Denna personal har emellertid visat
sig otillräcklig med hänsyn till arbetsbelastningen, och en förstärkning av
densamma synes därför nödvändig. Då det i främsta rummet är önskvärt,
att statssekreterarens arbetsbörda lättas, synes denna förstärkning — i lik
1
Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.
g
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
het med vad som i samma syfte skett i flera andra departement — lämpligen
böra ske så, att en byråchefstjänst i lönegrad Cr 10 inrättas. Jag förordar
alltså, att en dylik tjänst från och med nästa budgetår skall upptagas i personalförteckningen
för jordbruksdepartementet.
I övrigt ifrågasätter jag beträffande departementets personal icke någon
annan förändring än att antalet amanuenser med hänsyn till den nedgång
i antalet ärenden å expeditionschef savdelningen, som inträtt främst till följd
av vidtagna decentraliseringsåtgärder, torde kunna minskas med två. Anmärkas
bör emellertid att det är ovisst, huruvida denna nedgång kan väntas
bliva bestående. Bland annat torde nämligen antalet besvärsärenden från
lantbruksorganisationen komma att öka i den mån som arbetet i denna tilltager
i omfattning.»
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot att jordbruksdepartementet
i likhet med vad som skett i flera andra departement förstärkes med en
byråchefstjänst å statssekreteraravdelningen. Då utskottet ej heller i övrigt
har något att invända mot Ivungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
jordbruksdepartementet uppföra en befattning såsom byråchef
i lönegrad Cr 10;
2) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen...... kronor 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... » 291 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 130 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 50 800
Summa kronor 500 000;
3) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Under punkt 2 (s. 3) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 52 500 kronor, vilket belopp med 6 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Ökningen, som föreslagits med hänsyn
till medelsåtgången, hänför sig med 1 000 kronor till anslagsposten reseersättningar
och med 5 000 kronor till anslagsposten expenser.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3
att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
52 500 kronor.
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 3 (s.
3—9) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändring i personalförteckningen för lantbruksstyrelsen och godkänna
ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 1 525 000
kronor, vilket belopp med 65 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Av utgiftsökningen belöpa 7 800 kronor å ordinarieposten,
1 200 kronor å arvodesposten, 45 600 kronor å icke-ordinarieposten
och 10 400 kronor å anslagsposten rörligt tillägg. Ordinarieposten har belastats
med ett belopp av 12 000 kronor till följd av att en revisorstjänst i lönegrad
Ca 24 överflyttats från statskontoret till lantbruksstyrelsen i samband
med att förvaltningen av avdikningslånefonden överförts från statskontoret
till lantbruksstyrelsen. För innevarande budgetår har ordinarieposten upptagits
med nedsatt belopp, enär samtliga vid lantbruksstyrelsens omorganisation
nyinrättade tjänster icke väntades kunna bliva besatta redan den 1
juli 1948. Posten har till följd härav för budgetåret 1949/50 uppräknats med
11 000 kronor. På grund av att medelsbehovet under posten numera kunnat
beräknas mera exakt har posten minskats med 15 200 kronor. Höjningen av
arvodesposten med 1 200 kronor är föranledd av att arvodet till inspektrisen
för lanthushållsskolorna från och med nästa budgetår uppräknats till 2 400
kronor efter att alltsedan år 1933 ha utgått med oförändrat belopp. Av de
föreslagna merutgifterna under icke-ordinarieposten, 45 600 kronor, hänföra
sig 1 300 kronor till att en skrivbiträdestjänst utbytts mot en ritbiträdestjänst
i lönegrad Ce 11. I anledning av gällande befordringsgång för amanuens-
och biträdespersonal har posten uppräknats med 1 300 respektive 2 000
kronor. Till vikariatsersättningar samt tillfälliga biträden och övertidsersättningar
har beräknats elt belopp av 34 000 kronor. Icke-ordinarieposten
har sluligen ökats med 9 000 kronor till följd av att densamma under innevarande
budgetår uppförts med nedsatt belopp. Med anledning av att posten
för nästa budgetår kunnat mera exakt beräknas, har den minskats med
2 000 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,
att riksdagen må
1) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
lantbruksstyrelsen uppföra ytterligare en befattning såsom
revisor i lönegrad Ca 24;
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 722 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 15 200
3. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis
.......................... » 10 000
4. Ersättningar för byggnadskontroll, för
slagsvis
........................ » 70 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.......................... » 553 600
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 153 400
Summa kronor 1 525 000;
3) till Lantbruksstgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 525 000 kronor.
4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 4 (s. 9) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp —- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstgrelsen: Omkostnader,
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 235 000
kronor.
5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producent- och kontantbidrag.
Kungl. Maj :ts förslag under punkten 5 (s. 9—10) innebär en anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp, 60 000 kronor.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för
utbetalande av producent- och kontantbidrag för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 60 000 kronor.
6:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Under punkten 6 (s. 10—19) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att — förutom att medgiva vissa ändringar
i personalförteckningen för lantbruksnämnderna och godkänna ändrad
avlöningsstat — för ändamålet anvisa 6 240 000 kronor, innebärande en
ökning med 740 000 kronor i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
5
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 1(54
av herrar Isaksson och Hallagård samt II: 213 av herrar Onsjö och Larsson
i Luttra, vari hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva att å lantbruksingenjörsavdelningen
vid lantbruksnämnden i Skaraborgs län måtte få anställas
ytterligare en extra lantbruksingenjör och två assistenter, dels ock
besluta att förevarande anslag måtte höjas med i anledning därav erforderligt
belopp.
Yrkandena i motionerna innebära — under förutsättning att jämväl de
två assistenterna skulle placeras å icke-ordinarie stat — att anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skulle behöva höjas med
20 220 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag.
Beträffande de skäl som anförts för motionerna får utskottet hänvisa till
dessa.
Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande i ämnet meddelat, att lantbruksnämnden
i Skaraborgs län efter begäran om utökning av personalen
för utövande av nämndens täckdikningsverksamhet tillförts ytterligare en
lantbrukskonsulenttjänst. Lantbruksstyrelsen har vidare medgivit lantbruksnämnderna
i de mellansvenska länen rätt att för täckdikningsarbetet
anställa viss extra personal. Med hänsyn till önskemålet att täckdikningsverksamheten
skall kunna upprätthållas i samma omfattning som tidigare i
hushållningssällskapens regi, har lantbruksstyrelsen ansett att ytterligare
befattningar böra inrättas, nämligen en ordinarie och en extra ordinarie
lantbrukskonsulenttjänst i 26 lönegraden, två ordinarie och två extra ordinarie
lantbruksinstruktörstjänster i 16 lönegraden samt två kontors- eller
skrivbiträdestjänster. För genomförande av föreskriven underhållskontroll
av statsunderstödda torrläggningsföretag har lantbruksstyrelsen vidare föreslagit
att antalet ordinarie assistentbefattningar ökas så, att varje lantbruksingenjörsavdelning
erhåller en ordinarie assistent.
Departementschefen har förklarat sig böra avstyrka ifrågavarande personalförstärkningar
såväl med hänsyn till nödvändigheten av att i nuvarande
ekonomiska läge iakttaga största möjliga återhållsamhet vid inrättandet av
nya tjänster som med hänsyn till önskvärdheten av att ytterligare erfarenheter
av verkningarna av den nya lantbruksorganisationen inhämtas, innan
densamma utvidgas. Emellertid förordar departementschefen att personalen
förstärkes i den mån som erfordras på grund av Kungl. Maj :ts förslag
om att viss av skogsvårdsstyrelserna hittills bedriven betesförbättringsverksamhet
skall fr. o. in. den 1 juli 1949 övertagas av lantbruksnämnderna.
Departementschefen hemställer i anledning därav att medel beräknas för
anställande av fem lantbruksassistenter och åtta lantbruksinstruktörer, därvid
avlöning till instruktörerna bör beräknas efter löneklass 12.
Beträffande beräkningen av lantbruksnämndernas avlöningsstat har departementschefen
vidare anfört i huvudsak följande.
Ordinarieposten synes i första hand böra höjas med 409 000 kronor, motsvarande
det belopp, varmed posten nedsatts för innevarande budgetår med
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
hänsyn till att samtliga tjänster icke beräknats bliva tillsatta redan den 1
juli 1948. Vidare bör posten uppräknas med 18 400 kronor på grund av
överförandet till ordinarie stat av fyra kontorsbiträdestjänster i Ce 8 enligt
reglerad befordringsgång. Ordinarieposten skulle alltså behöva uppföras med
(2 430 000 -f- 409 000 -j- 18 400 =) 2 857 400 kronor. Under posterna arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, ersättningar till
sakkunniga samt ersättningar till täckdiknings- och cementeringsförinän
torde böra beräknas oförändrade belopp av respektive 170 000, 50 000 och
100 000 kronor. Icke-ordinarieposten synes med hänsyn till vad departementschefen
i det föregående förordat rörande personal för betesförbättringsverksamheten
och till att de tekniska biträdena tills vidare böra beredas
anställning som extra tjänstemän böra höjas med 89 600 respektive 6 600
kronor. Förslagen om beräknande av medel till vikariatsersättningar och till
avlöningar till tillfälliga biträden medföra vidare en ökning av posten med
13 000 respektive 39 000 kronor. Icke-ordinarieposten torde slutligen i likhet
med ordinarieposten böra ökas med det belopp, 114 000 kronor, varmed den
nedsatts för innevarande budgetår på grund av att samtliga tjänster icke
beräknades bliva tillsatta redan den 1 juli 1948. Då posten å andra sidan
bör minskas med 18 400 kronor i anledning av förenämnda kontorsbiträdens
överförande till ordinarie stat, skulle till avlöningar till icke-ordinarie personal
behöva anvisas (2 200 000 + 89 600 + 6 600 + 13 000 + 39 000 +
114 000 — 18 400 = ) 2 443 800 kronor. Posten rörligt tillägg slutligen bör
beräknas till 618 800 kronor. Anslaget skulle sålunda behöva upptagas med
(2 857 400 + 170 000 -f 50 000 + 100 000 + 2 443 800 + 618 800 =) 6 240 000
kronor. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas till att i personalförteckningen
för lantbruksnämnderna vidtaga de ändringar, som föranledas
av att man under nästa budgetår bör räkna med elva egnahemsdirektörer
å övergångsstat, vilket innebär en minskning med två, och av att fyra kontorsbiträdestjänster
böra överföras å ordinarie stat.
Utskottet. I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet, att ytterligare erfarenheter
av verkningarna av den nya organisationen böra avvaktas, innan
sådana utvidgningar företagas, som ej äro föranledda av att lantbruksnämnderna
erhålla nya uppgifter. Härtill kommer att under nuvarande förhållanden
största möjliga återhållsamhet bör iakttagas i fråga om inrättandet
av nya tjänster. De i motionerna framställda yrkandena torde därför
icke för närvarande böra bifallas. På grund härav och då utskottet ej heller
i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalvdande motionerna I: 164
och II: 213,
1) medgiva att i personalförteckningen för lantbruksnämnderna
antalet egnahemsdirektörer må minskas med
två och antalet kontorsbiträden ökas med fyra;
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
7
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 2 857 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 170 000
3. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis
............................ » 50 000
4. Ersättningar till täckdiknings- och ce
menteringsförmän,
förslagsvis .... » 100 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ........................ » 2 443 800
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 618 800
Summa kronor 6 240 000;
3) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 6 240 000 kronor.
7:o) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Kungl. Maj :ts förslag under
punkten 7 (s. 19—20) innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en uppräkning av anslaget med 100 000 kronor till 1 450 000
kronor. Ökningen är föranledd av att lantbruksnämnderna nästa budgetår
komma att arbeta med fulltalig personalstyrka inom den nuvarande organisationens
ram samt att en mindre personalutökning tillstyrkts för betesverksamheten.
Stat för anslagets användning föreslås skola i sinom tid fastställas
av Kungl. Maj:t.
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000
kronor.
8:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombuden. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 8 (s. 21) gjorda framställning —
innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar
åt ortsombuden för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
-9:o) Lantbruksnämnderna: Utrustning. Ä riksstaten för löpande budgetår
har för detta ändamål upptagits ett reservationsanslag av 260 000 kronor.
Kungl. Maj :t har under punkten 9 (s. 21) föreslagit att för nästa budgetår
måtte anvisas ett utrustningsanslag av 75 000 kronor.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Utrustning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
75 000 kronor.
10:o) Lantbruksnämnderna: Byggnadsrådgivning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 10 (s. 22) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Byggnadsrådgivning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 25 000
kronor.
11 :o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Under
punkten 11 (s. 22—23) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa
budgetår till ändamålet anvisa oförändrat belopp av 400 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 116
av herr Aaby-Ericsson m. fl. och II: 138 av herr Nolin m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget för
nästa budgetår måtte upptagas med ett till 500 000 kronor förhöjt belopp,
därvid styrelsen betonat, att regionalplanearbetet på grund av dess nyckelställning
i rationaliseringsarbetet icke borde eftersättas eller inskränkas på
grund av knapphet på medel.
Departementschefen har med hänsyn till ovissheten om vilken omfattning
planeringsarbetet kan få under nästa budgetår liksom om vilka kostnader
arbetet kommer att draga ansett att för verksamheten icke behöver beräknas
större anslag än för innevarande budgetår.
Utskottet. För genomförande av det tidigare antagna rationaliseringsprogrammet
för jordbruket är, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, planeringsarbetet
av synnerlig betydelse. Fördenskull anser sig utskottet icke kunna
förorda, att detta arbete tills vidare nedlägges. Utskottet, som icke har
något att erinra mot vad Kungl. Maj :t anfört rörande medelsbehovet, hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 116
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
9
och II: 138, till Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
12:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Enligt Kungl. Maj:ts under punkten
12 (s. 23—24) gjorda framställning skulle förevarande avlöningsanslag
upptagas med ett från 102 500 kronor till 119 000 kronor höjt belopp. Ökningen,
IG 500 kronor, föranledes av att lantbruksattachén i London och
lantbruksrepresentanten i Washington enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 oktober
1948 tillerkänts prisutjämningstillägg med respektive 3 000 och 13 500
kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . kronor 83 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ * ooo
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 500
Summa kronor 119 000;
2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 119 000 kronor.
13:o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 13 (s. 24) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 42 000
kronor.
C. Lantbruksakademien m. m.
14:o) Lantbruksakademien: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 14 (s. 25) — innebärande att för nästa budgetar
till ändamålet anvisas oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksakademien: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2G 600 kro
-
nor.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
15:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkten 15 (s.
25—26) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till
museum, bibliotek in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 12 000 kronor.
16 :o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för
jordbrukets forskningsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 16 (s. 26—27) — innebärande en anslagsökning med 2 000
kronor för täckande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråds samarbete
med övriga forskningsråd och atomkommittén — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för
bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 42 000
kronor.
17:o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten
17 (s. 27—28) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet
anvisa 250 000 kronor, innebärande en ökning med 50 000 kronor i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 119
av herr Elof sson, Gustaf, m. fl., och II: 139 av herr Nilson i Spånstad m. fl.,
vai i hemställts, att riksdagen måtte besluta att till jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1949/50 utöver av Kungl. Maj :t föreslagna medel anvisa ett
reservationsanslag å 100 000 kronor för Främjande av lagringsforskning.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
I skrivelse den 26 augusti 1948 har jordbrukets forskningsråd föreslagit,
att för nästa budgetår ett anslag av 500 000 kronor skulle anvisas för ändamålet.
Forskningsrådet har därvid framhållit, att för innevarande budgetår
förutom årets anslag jämte reservation från föregående år, tillhopa
207 615 kronor, ett bidrag av 19 300 kronor från Svenska spannmålsaktiebolaget
stått till rådets förfogande. För planenlig fortsättning av de med
bidrag från rådet pågående undersökningarna samt för angelägna nya forskningsuppgifter
hade emellertid redan före ingången av budgetåret 193 671
kronor anvisats att utgå under förutsättning att erforderligt statsanslag
ställdes till rådets förfogande. Av detta belopp avsåges 80 701 kronor för
lagringsforskning. Dessutom hade 5 000 kronor reserverats för viss undersökning.
Det för främjande av forskning disponibla beloppet fram till bud
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
11
getårsskiftet 1949/50 inskränkte sig sålunda till 28 244 kronor. Härav återstode
emellertid nu endast 15 394 kronor, sedan ytterligare ansökningar om
forskningsunderstöd bifallits av rådet. Härigenom inskränktes i hög grad
rådets möjlighet att effektivt fylla sin uppgift. Med hänsyn till bland annat
önskvärdheten av viss beredskap för oförutsedda, hastigt uppkommande
behov av ekonomiskt stöd till brådskande forskningsuppgifter vore denna
knapphet på medel mycket beklaglig.
Forskningsrådet har vidare anfört, att man finge räkna med att det vid
ingången av budgetåret 1949/50 komme att föreligga ett ackumulerat behov
av forskningsunderstöd till betydande belopp. För att forskningsrådet
skulle kunna i önskvärd utsträckning tillgodose dels sistnämnda behov,
dels under året uppkommande anspråk på forskningsunderstöd vore det
ofrånkomligt, att det till rådets disposition stående reservationsanslaget för
budgetåret 1949/50 uppräknades till lägst 500 000 kronor.
Statskontoret har i remissutlåtande den 8 september 1948 uttalat, att
ämbetsverket med hänsyn till nödvändigheten av att statsutgifterna i rådande
läge begränsades ansåge anslaget för budgetåret 1949/50 böra uppföras
med högst 200 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Den betydelse forskningen på jordbrukets område har för strävandena
att öka jordbruksproduktionen och i övrigt förbättra förhållandena inom
jordbruksnäringen synes motivera en höjning av ifrågavarande anslag. I
nuvarande läge kan jag dock icke tillstyrka, att anslaget uppräknas till högre
belopp än 250 000 kronor, eller samma belopp som under budgetåret
1947/48.»
Utskottet. Forskningen på jordbrukets område är av stor vikt för produktionen
och folkförsörjningen och är därför förtjänt av statsmakternas intresse
och bistånd. Icke minst gäller detta den betydelsefulla lagringsforskningen.
Ehuru det fördenskull är önskvärt att de medel, som kunna anses
erforderliga, ställas till förfogande för verksamheten, synes det dock med
hänsyn till det ekonomiska läget nödvändigt, att verksamheten för närvarande
liedrives på sådant sätt, att kostnaderna därför hållas inom ramen för den
av Kung!. Maj :t föreslagna medelsanvisningen. 1 enlighet härmed hemställer
utskottet,
A. att riksdagen må till Främjande au forskning på jordbrukets
område in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor;
B. att de likalydande motionerna I: 119 och II: 139 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
18:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 18 (s. 28—31) innefattar anslagsanvisning till avlöningar
med 408 500 kronor, vilket belopp med 1 700 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 66 av herrar Sundelin och Osvald samt II: 78 av herrar Johnsson i
Kastanjegården och Jacobsson i Igelsbo, likalydande, vari — såvitt nu är i
fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta att två försteassistentbefattningar
vid anstalten i lönegrad Ce 24 för prövning och kontroll av bekämpningsmedel
ombildas till två överassistentbefattningar samt att ytterligare
en överassistentbefattning inrättas vid anstaltens upplysnings- och kontrollavdelning;
2)
I: 227 av herrar Björck och Nilsson, Bror, samt II: 288 av herrar Spångberg
och Hansson i Skediga, likalydande, vari hemställts, att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam utredning angående den lämpligaste
organisationen av växtskyddsanstaltens vetenskapliga och praktiska
verksamhet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har i sitt anslagsäskande bland
annat erinrat om att styrelsen under år 1947 verkställt en utredning rörande
behovet av förändringar i anstaltens organisation och utrustning, såvitt
avsåg huvudinslitutionen, samt att styrelsen gemensamt med lantbruksstyrelsen
jämväl avgivit en utredning rörande behovet av filialer till anstalten
m. in. Enär flera remissinstanser begärt, att förstnämnda utredning skulle
överses av sakkunniga utanför anstalten, har styrelsen anhållit, att en sådan
översyn måtte företagas med det snaraste. I avvaktan härpå har styrelsen
för nästa budgetår inskränkt sig till att begära inrättande av fyra nya överassistenttjänster
i lönegrad Ce 27, nämligen två för prövningen av bekämpningsmedlen,
en vid zoologiska avdelningen samt en vid upplysnings- och
kontrollavdelningen. Förstnämnda två tjänster skulle ersätta två nu befintliga
befattningar som förste assistent i lönegrad Ce 24. Därjämte har styrelsen,
som räknat med att en norrlandsfilial skulle kunna träda i verksamhet
den 1 juli 1950 och begärt att en föreståndare skulle utses i förväg för att
kunna deltaga i förberedelsearbetena för filialen, upptagit lön till en föreståndare
i lönegrad Ce 29 under ett kvartal. Av styrelsens motivering för
inrättandet av de nya överassistenttjänsterna må nämnas följande.
Styrelsen har anfört, att de två förste assistenter i lönegrad Ce 24, som
handhade prövningen av bekämpningsmedel, vid flera tillfällen erbjudits
anställning inom den kemiska industrien med avsevärt bättre lönevillkor
än de som staten i regel gåve. Om löneförbättring för dessa förste assistenter
länge läte vänta på sig, komme anstalten med säkerhet att förlora dem och
bliva nödsakad att ersätta dem med mindre erfarna personer. Styrelsen anhölle
därför, att ifrågavarande två tjänster som förste assistent måtte omändras
till överassistenttjänster.
I fråga om den zoologiska avdelningen har styrelsen erinrat om, att vid
inrättandet av en överassistenttjänst från och med innevarande budgetår
vid denna avdelning en tjänst som förste assistent indragits. Den kvarvarande
förste assistenten å avdelningen ägnade sig åt biodlingsfrågorna, vilka
noga räknat icke tillhörde växtskyddet. För sin egentliga verksamhet
Jordbruksutskottets utlåtande nr l.
13
hade sålunda den zoologiska avdelningen, i motsats till de båda andra avdelningarna,
ingen förste assistent. Detta vore så mycket mera beklagligt
som en högt förtjänt tjänsteman, vilken som specialuppgift hade ekonomiskt
ytterst viktiga undersökningar rörande förrådsskadedjuren, icke
kunnat beredas gynnsammare ställning än som assistent i 22 lönegraden.
I sin år 1947 verkställda utredning hade styrelsen förordat en försöksledarbefattning
i lönegrad Ce 29 för utövaren av denna verksamhet. Liksom i
fråga om bekämpningsmedelsprövningen ville styrelsen emellertid provisoriskt
föreslå en överassistentbefattning. Skulle detta icke vinna bifall, föresloge
styrelsen alternativt återupprättande av den indragna försteassistenttjänsten.
Beträffande upplysnings- och kontrollavdelningen, vid vilken från och
med innevarande budgetår inrättats en överassistenttjänst, har styrelsen
framhållit, att styrelsen i sin utredning förordat dels en klyvning av avdelningen,
dels inrättande av en tjänst mellan avdelningsföreståndare och förste
assistent i var och en av de nya avdelningarna. För att anstalten skulle
kunna effektivt tjäna allmänheten vore det av största vikt att upplysningsoch
kontrollavdelningen förfogade över två över assistenter. Styrelsen anhölle
därför, att ytterligare en" överassistenttjänst inrättades vid denna avdelning.
Med hänsyn till den allvarliga brist på arbetskraft, som rådde på
avdelningen, ansåge styrelsen någon indragning av arbetskraft icke böra
ifrågakomma i detta fall.
Med hänsyn till förslagen om inrättande av fyra nya överassistenttjänster
och, från och med den 1 april 1950, av en filialföreståndartjänst har
styrelsen uppräknat posten avlöningar till icke-ordinarie personal med 21 600
kronor. Därjämte har posten rörligt tillägg höjts med 2 600 kronor. Hela
avlöningsanslaget har sålunda av styrelsen beräknats till 431 000 kronor.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i remissutlåtande
den 18 september 1948 understrukit behovet av en översyn av
den år 1947 verkställda utredningen rörande anstaltens organisation och
utrustning ävensom biträtt förslaget om ändring av två tjänster som förste
assistent för bekämpningsmedelsprövningen till överassistenttjänster i lönegrad
Ce 27. Styrelsen har vidare tillstyrkt inrättande av en överassistenttjänst
å upplysnings- och kontrollavdelningen. Slutligen har styrelsen ansett,
att i stället för den föreslagna överassistenttjänsten å zoologiska avdelningen
en befattning som förste assistent borde återinrättas.
Statskontoret har i remissutlåtande den 6 september 1948 erinrat om att
i avvaktan på den ytterligare översyn av växtskyddets organisation, som ansetts
erforderlig, vissa smärre utbyggnader av denna provisoriskt vidtagits
vid 1948 års riksdag. Med hänsyn till den prövning, som föregått nämnda
riksdagsbeslut, kunde statskontoret icke tillstyrka framställningen om genomförande
redan vid 1949 års riksdag av en utvidgning av dessa provisoriska
åtgärder. Ämbetsverket avstyrkte alltså inrättande av nya överassistenttjänster.
Ej heller syntes tillräckliga skäl vara anförda lör bifall till den
alternativt gjorda hemställan om återupprättande av en förste assistentbefattning
vid zoologiska avdelningen.
Förslaget att för budgetåret 1949/50 skulle anvisas lön under ett kvartal
till en föreståndare för en blivande norrlandsfilial för att sätta denne i tillfälle
all förbereda filialens trädande i funktion föranledde statskontoret
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
allenast att uttala, att en dylik ågärd icke torde böra vidtagas förrän statsmakterna
tagit definitiv ståndpunkt till frågan om filialens inrättande.
Departementschefen har anfört:
»Någon utökning av antalet överassistenttjänster kan jag i nuvarande
läge icke tillstyrka. Med hänsyn till vad anstaltsstyrelsen anfört i fråga om
den zoologiska avdelningen vill jag däremot icke motsätta mig, att en
assistenttjänst å denna avdelning omändras till en tjänst som förste assistent
i lönegrad Ce 24. Då jag icke är beredd att nu taga ställning till frågan om
inrättande av en norrlandsfilial till anstalten, kan jag slutligen ej förorda,
att medel beräknas för avlöning åt en föreståndare för en dylik filial.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde någon annan förändring beträffande
anstaltens avlöningsstat icke behöva företagas än att anslagsposten
avlöningar till icke-ordinarie personal, till följd av förslaget om utbyte
av en assistenttjänst mot en tjänst som förste assistent samt beräknade
löneklassförändringar, uppräknas med 1 700 kronor till 299 800 kronor.»
Utskottet. 1947 års utredning rörande växtskyddsanstalten kommer enligt
vad utskottet inhämtat att inom en nära framtid bliva föremål för den av
anstaltsstyrelsen begärda översynen. Resultatet av denna torde icke böra
föregripas genom inrättande av andra än oundgängligen nödvändiga nya
tjänster. Utskottet anser sig därför ej för närvarande böra tillstyrka annan
förändring i fråga om personalen än vad departementschefen föreslagit.
Under hänvisning till vad riksdagens revisorer år 1948 uttalat angående
storleken av de förluster, som årligen åsamkas växtodlingen genom växtsjukdomar
och skadeinsekter, samt behovet av en snar effektivisering av
växtskyddsorganisationen vill utskottet emellertid understryka angelägenheten
av att översynen slutföres så skyndsamt som möjligt.
Vid omförmälda översyn torde samtliga spörsmål rörande anstaltens organisation
och verksamhet komma att tagas under övervägande. Något skäl
att, såsom föreslagits i motionerna I: 227 och II: 288, föranstalta om en ny
utredning rörande samma frågor föreligger därför icke enligt utskottets mening.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 66
och II: 78, såvitt nu är i fråga,
1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 64 100
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 1 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 299 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 43 500
Summa kronor 408 500;
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
15
2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 408 500 kronor;
B. att de likalydande motionerna 1:227 och 11:288 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
19:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Under punkten 19 (s. 31—
33) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa ett
belopp av 92 000 kronor, innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 66 av herrar
Sundelin och Osvald samt II: 78 av herrar Johnsson i Kastanjegården och
Jacobsson i Igelsbo, vari såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte
bevilja ett reservationsanslag av 12 000 kronor till växtskyddsanstalten för
inköp av en traktor med tillhörande redskap.
I sin förutnämnda skrivelse den 25 augusti 1948 har styrelsen för statens
växtskyddsanstalt uppskattat medelsbehovet under omkostnadsanslaget för
nästa budgetår till 105 300 kronor. Detta innebär en ökning med 13 300
kronor i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Styrelsen har
härvid räknat med att utgifterna skulle stiga med 27 300 kronor till 135 300
kronor och inkomsterna med 14 000 kronor till 30 000 kronor. Av inkomsterna
ha 12 000 kronor beräknats erhållas vid bekämpningsmedelskontrollen
och 18 000 kronor genom försäljning av publikationer m. in.
Därjämte har styrelsen i särskild skrivelse den 25 augusti 1948 hemställt
om ett reservationsanslag å 12 000 kronor för anskaffande av en traktor
med tillhörande redskap.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i ullåtande
den 13 december 1948 tillstyrkt anstaltsstyrelsens sistnämnda framställning.
Efter redogörelse för yttranden av högskolestyrelsen och statskontoret i
anledning av anstaltsstyrelsens förstnämnda framställning har departementschefen
anfört:
»Utgiftsposterna i anstaltens omkostnadsstat torde, bland annat med hänsyn
till storleken av de faktiska utgifterna under sistförflutna budgetår, böra
höjas något. Uppräkningen torde emellertid kunna begränsas till 21 000
kronor. Härvid synes posten reseersättningar böra höjas med 1 000 kronor
till 17 000 kronor, delposten övriga expenser med 8 200 kronor till 27 400
kronor samt posten övriga utgifter med 11 800 kronor till 58 900 kronor.
Någon medelsanvisning till inköp av en jordbrukstraktor anser jag mig
icke för närvarande kunna tillstyrka. Då såsom särskilda uppbördsmedel
under budgetåret 1947/48 influtit omkring 45 000 kronor, synes man berättigad
att för nästa budgetår räkna med dylika inkomster å minst 37 000
kronor mot i löpande budgetårs stat upptagna 16 000 kronor. Härigenom
skulle uppräkningen av utgiftsposternas belopp balanseras och anslaget
16 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
kunna upptagas med oförändrat belopp, 92 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning.»
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet att under nuvarande
förhållanden medelsanvisning för det med motionerna avsedda ändamålet
icke bör förekomma. Med anledning härav och då utskottet icke
heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande framställning,
hemställer utskottet,
1) att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 92 000 kronor, samt
2) att motionerna I: 66 och II: 78, såvitt avser medelsanvisning
för växtskyddsanstaltens omkostnader, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.
20 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 22 (s. 35—36) innefattar en anslagsanvisning
av 73 600 kronor, vilket belopp med 10 400 kronor överstiger anvisningen
för innevarande budgetår. Anslaget har å ena sidan minskats med
ett belopp av 2 600 kronor, som för budgetåret 1948/49 beräknats som ersättning
för de förluster folkhögskolan Vilan fått vidkännas för undervisningen
vid gymnasiet under läsåren 1946/47 och 1947/48, samt å andra sidan ökats
med 13 000 kronor. Av ökningen ha 3 500 kronor avsetts för lärararvoden,
därav 1 200 kronor för att kostnaden för hela avlöningen åt en lärare skall
täckas, 1 500 kronor till andra kostnader än lärarlöner, hälsovård och undervisningsmateriel
samt 8 000 kronor för stipendier.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri-
och skogsstuderande för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 73 600 kronor.
21 :o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 23 (s. 36) — innebärande i
förhållande till budgetåret 1948/49 en minskning med 4 100 kronor på grund
av beräknad nedgång i utgifterna för ålderstillägg, rörligt tillägg och kristillägg
—- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt lanthushållningsseminariet
å Rimforsa för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 79 400 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
17
22 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation
vid Alnarp. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 24 (s. 37), vilken framställning innebär en oförändrad anslagsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.
23 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 27 (s. 39) — innebärande anslagsanvisning
för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets
område för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av kö 000 kronor.
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
24:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under
punkten 28 (s. 40—41) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna ändrad
avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 467 000 kronor,
vilket belopp med 7 900 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Beräkningen innefattar å ena sidan en ökning av ickeordinarieposten
med 3 700 kronor för avlöning åt hushållerskan vid Flyinge,
vilken erhållit extra ordinarie anställning, med 2 000 kronor för uppflyttning
av stallbetjäntaspiranter till stallbetjänter, med 1 000 kronor för ökade
medel till taxesättningar till hovslagarna, med 2 000 kronor till tillfällig arbetshjälp
och med 1 400 kronor för beräknade löneldassförändringar samt
av posten rörligt tillägg med 300 kronor. Mot dessa utgiftsökningar om tillhopa
10 400 kronor svarar en minskning av det för ersättningar till arvodesavlönad
personal avsedda beloppet med 2 500 kronor. Förstnämnda post
föreslås tillika icke längre böra uppföras förslagsvis.
Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,
alt riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepåer
och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
2 Hihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 67 600
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 2 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................. » 348 800
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän .......... » 1 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 46 700
Summa kronor 467 000;
2) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 467 000 kronor.
25:o) Statens hingstdepåer och stuteri: ©mkostnader. Under punkten 29
(s. 42—44) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett förslagsanslag av 253 000 kronor, vilket belopp med 16 500 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Beräkningen innefattar
å ena sidan en ökning av posten reseersättningar med 2 500 kronor,
posten lyse och vatten med 1 000 kronor, posten beklädnad med likaledes
1 000 kronor, posten övriga expenser med 500 kronor och posten byggnaders
underhåll med 12 000 kronor samt å andra sidan en ökning av de beräknade
inkomsterna med 500 kronor.
Utskottet. Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 253 000 kronor.
26:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna anslagstitel
anvisades för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 152 800
kronor, därav 40 000 kronor skulle användas till omändring och modernisering
av ett bostadshus vid Flyinge. Med hänsyn till rådande ekonomiska läge
anvisades för innevarande budgetår inga medel för ändamålet. För budgetåret
1949/50 har Kungl. Maj :t under punkten 30 (s. 44—45) hemställt om
en anslagsanvisning av 22 500 kronor, avseende beräknade merkostnader för
nämnda omändring och modernisering.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:
Byggnadsarbeten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 22 500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
19
27:o) Hästavelns befrämjande. Under punkten 31 (s. 45—51) har Kungl.
Maj :t beräknat medelsbehovet för hästavelns befrämjande under budgetåret
1949/50 till 1 406 200 kronor eller 8 700 kronor lägre än medelsanvisningen
för innevarande budgetår. Enär en icke obetydlig reservation beräknas
finnas vid ingången av budgetåret 1949/50, bar Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa 1 206 200 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte upptagas med ett med 26 300 kronor till
1 441 200 kronor förhöjt belopp.
Beträffande den huvudsakliga skillnaden mellan anslagsberäkningen för
nästa budgetår och medelsanvisningen för innevarande budgetår må följande
anföras.
Den under anslagsposten hästpremieringen föreslagna uppräkningen av
delposten årsarvoden till premieringsnämndsordförandena med 3 000 kronor
föranledes av att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juli 1948 höjt årsarvodet
för en var av de fem ordförandena till 2 100 kronor.
Genom beslut samma dag förordnade Kungl. Maj :t vidare, att för 1948
års premieringar finge användas intill 54 500 kronor till särskilda dagarvoden
ävensom till resekostnads- och traktamentsersättningar samt de övriga
kostnader, som åvilade statsverket för premieringsväsendet i dess helhet.
Lantbruksstyrelsen har ansett sistnämnda belopp erforderligt för nästa
budgetår under delposten särskilda dagarvoden m. m. Härutöver har lantbruksstyrelsen
föreslagit en ytterligare uppräkning av sagda delpost med
2 000 kronor. Detta belopp skulle ställas till lantbruksstyrelsens fria förfogande
för resekostnads- och traktamentsersättning till de av Kungl. Maj :t
förordnade ledamöterna och suppleanterna i hästpremieringsnämnderna, i
den mån det kunde befinnas önskvärt eller nödvändigt att bereda dem tillfälle
att under kortare tid i studie- eller förkovringssyfte närvara vid premieringarna
eller besöka statens hingstdepåer och stuteri eller andra centra
för hästaveln. Lantbruksstyrelsen har framhållit, att nämnda ledamöter och
suppleanter i regel icke komme i kontakt med det egentliga premieringsarbetet
i andra fall än då ordföranden vore förhindrad att leda förrättningen. Under
ogynnsamma förhållanden skulle de därför kunna komma att ställas
inför svårbemästrade uppgifter utan att ha någon egentlig erfarenhet beträffande
vare sig hästmaterialet eller det tekniska förfarandet vid premieringarna.
Under de senaste åren hade tillfälle beretts några av dem att under
kortare perioder följa premieringsarbetet. De hade därvid jämlikt beslut
av Kungl. Maj:t från fall till fall erhållit resekostnads- och traktamentsersättning
enligt de grunder, som gällde för ledamot av premieringsnämnd.
Vidkommande delposten penningpris in. in. må anmärkas, att lantbruksstyrelsen
med skrivelse den 20 november 1947 inkommit till Kungl. Maj :t
med förslag till nytt reglemente för den med statsmedel understödda
hästpremieringen. Lantbruksstyrelsen har därvid anfört,
att det med hänsyn till de vanskliga förhållanden, varunder hästaveln
för närvarande bedreves på grund av den pågående mekaniseringen, vore
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
nödvändigt att åtgärder vidtoges för att hindra en menlig inverkan på hästavelns
utveckling i kvalitativt hänseende. Härvidlag vore premieringsväsendet
av grundläggande betydelse. Enligt förslaget, som i möjligaste mån
bygger på det nu gällande reglementet, skulle nuvarande penningpriser i
stort sett bibehållas, dock att priset till hingst, som premierades med värdebokstaven
A, skulle höjas från 125 till 150 kronor samt penningpris till
fölsto av ardennerras skulle utgå med samma belopp som till sto av varmblodigt
slag eller av nordsvensk ras. Den för ardennersto nu gällande åldersgräns
av tio år, efter vilken penningpris ej utgår, skulle i visst fall höjas,
i det att ardennersto över tio år, som finge sin värdebokstav höjd före fyllda
femton år, skulle kunna erhålla sådant pris det år höjningen skedde. Dessa
ändringar ha beräknats icke medföra ökade kostnader, enär villkoren för att
erhålla penningpris skulle skärpas väsentligt. Vidare har föreslagits höjning
från 20 till 30 kronor av värdet av de frisedlar, som utgöra belöningar
för treåriga ston. Enligt förslaget skulle därjämte hushållningssällskapen
befrias från alla kostnader för belöningar i samband med hästpremieringar.
Dessa kostnader skulle i stället framdeles helt åvila statsverket. En inom
lantbruksstyrelsen verkställd utredning har givit vid handen, att statsverkets
kostnad för penningpris, skådepenningar och inlösen av frisedlar
skulle ha uppgått till sammanlagt omkring 410 000 kronor, därest förslaget
tillämpats vid 1947 års premieringar. Nämnda belopp överstiger med omkring
100 000 kronor vad som beviljats av statsmedel för sådant ändamål
under vartdera budgetåret 1947/48 och 1948/49. Styrelsen har framhållit,
att därest förslaget antoges och konime att tillämpas från och med år 1949,
skulle delposten penningpris in. in. likväl ej behöva höjas för budgetåret
1949/50. Å delposten hade nämligen under budgetåret 1947/48 uppstått ett
överskott å 77 433 kronor och för budgetåret 1948/49 beräknats ett överskott
å minst 68 350 kronor.
Under anslagsposten särskilda bidrag för främjande av nordsvensk hästavel
har lantbruksstyrelsen föreslagit sänkning av delposten kostnader för
inköp och försäljning av avelsston genom hushållningssällskapens försorg
från 50 000 kronor till 20 000 kronor.
Beträffande anslagsposten understöd åt hästavelsföreningar m. m. har
centralförbundet för befälsutbildning i särskild framställning i ämnet hemställt,
att för nästa budgetår måtte anslås ett belopp av 25 000 kronor till
anordnande av rid- och körkurser. För innevarande budgetår har förbundet
för samma ändamål av Kungl. Maj :t tilldelats ett anslag å 12 000 kronor
att utgå av det belopp å 50 000 kronor, som ställts till Kungl. Maj :ts
förfogande för understödjande åtgärder i allmänhet å hästavelns område.
Lantbruksstyrelsen har förklarat sig anse ett statsbidrag å 15 000 kronor
vara till fyllest.
Till ridhusdrift eller till annat understöd åt sammanslutningar för bedrivande
av ridning anvisades för budgetåret 1948/49 70 000 kronor. Fördelningen
av anslaget var tidigare i huvudsak anförtrodd kommittén för
ridbefrämjandet. Kommitténs verksamhet har emellertid numera helt över
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
21
tagits av den nyligen bildade Riksföreningen för ridningens främjande, Ridfrämjandet.
Genom beslut den 24 september 1948 beviljade Kungl. Maj :t
föreningen 10 000 kronor för budgetåret 1948/49 till kostnaderna för dess
organisationsarbete, vilket bidrag utanordnades av förut omförmälda anslag
å 50 000 kronor. För budgetåret 1949/50 har föreningen räknat med
att erhålla statsbidrag med sammanlagt omkring 125 000 kronor. Lantbruksstyrelsen,
som ansett att statsbidraget borde anpassas till en successiv utveckling
av verksamheten, har tillstyrkt ett bidrag av 90 000 kronor. Härutöver
borde enligt lantbruksstyrelsens förmenande ifrågakomma ett bidrag
till föreningens organisationskostnader, eftersom föreningen för sådant ändamål
endast disponerar de årsavgifter, beräknade till omkring 5 000 kronor,
vilka kunna inflyta från de lokala organisationerna. Då behov av medel
till organisationsarbetet torde bliva en år efter år återkommande angelägenhet,
har det synts lantbruksstyrelsen lämpligt, att i det statsbidrag, som
kunde komma i fråga för föreningens syfte, inkluderades visst belopp, förslagsvis
10 000 kronor, såsom bidrag till organisationskostnaderna.
Beträffande anslagsposten understöd åt hästavelsföreningar m. m. har
lantbruksstyrelsen uttalat att, därest mot förmodan beloppet icke skulle under
budgetåret behöva tagas helt i anspråk för hästavelsföreningar, borde
medlen få användas för att tillgodose jämväl andra behov på hästavelns
område.
För innevarande budgetår har till hovvård anslagits ett belopp av 70 000
kronor, varav 15 000 kronor voro avsedda att användas till demonstrationer
av hovvård och hovbeslag samt 55 000 kronor till understödjande av hovvårdsföreningar
och ambulerande hovslagare. Lantbruksstyrelsen har anhållit
att även för budgetåret 1949/50 måtte för hovvård anvisas 70 000 kronor.
Under hänvisning till att svårigheter föreligga att finna personer lämpliga
såsom ledare av demonstrationerna samt att anslutningen till dessa
varit ojämn, har lantbruksstyrelsen tillika hemställt, att anslaget skulle i
sin helhet få användas för understöd till hovvårdsföreningar och ambulerande
hovslagare.
I remissutlåtande den 26 januari 1948 över förslaget till nytt hästpremieringsreglemente
bär statskontoret i huvudsak allenast motsatt sig ändringen
att fölston av ardennerras beträffande penningpriser skulle jämställas
med fölston av varmblodig eller nordsvensk ras.
Sedan 1947 års riksdag medgivit, att av de medel, som för budgetåret
1946/47 tillförts stuteriväsendets fond, ett belopp av högst 75 000 kronor
finge tagas i anspråk för inköp av tävlingshästar till de olympiska spelen
1948, har Svenska ridsportens centralförbund anmält att av detta belopp
återstode odisponerade 36 984 kronor. Förbundet har hemställt, att sistnämnda
summa skall få användas för inköp av fyra å fem svenskfödda tävlingshästar,
avsedda för olympiska spelen i Helsingfors 11)52.
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Departementschefen har anfört:
»Under de senaste åren ha betydligt höjda anslag utgått till hästavelns
främjande. I nuvarande ekonomiska läge torde den statliga verksamheten
på detta område ej höra ytterligare vidgas. Medelsanvisningen bör därför
enligt min mening tills vidare icke ökas med mindre detta påkallas av särskilt
vägande skäl.
Den under anslagsposten hästpremieringen föreslagna höjningen av årsarvoden
till ordförandena i premieringsnämnderna bör godtagas, .då den är
helt föranledd av Kungl. Maj :ts förut omförmälda beslut i ämnet den 30
juli 1948.
Vad angår det belopp av 2 000 kronor i delposten särskilda dagarvoden
m. in., som föreslås skola ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för resekostnads-
och traktamentsersättningar till ledamöter och suppleanter i premieringsnämnderna
i samband med studiebesök vid premieringsförrättningar
och avelscentra, synas de av lantbruksstyrelsen härvidlag anförda synpunkterna
förtjäna beaktande. Jag vill därför förorda den föreslagna medelsanvisningen
för detta ändamål. I övrigt innebär uppräkningen av delposten
icke någon annan förändring än som föranledes därav, att kostnaden
för de ordinarie resekostnads- och traktamentsersättningarna in. m. upptagits
till .det högre belopp, som Kungl. Maj :t genom beslut nyssnämnda dag
godkänt i fråga om 1948 års premieringar.
Frågan om medelsanvisningen till penningpris och andra belöningar sammanhänger
med behandlingen av förslaget till nytt reglemente för den med
statsmedel understödda hästpremieringen. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit
torde åtgärder vara erforderliga för att under nuvarande förhållanden
vidmakthålla intresset för hästaveln och hindra en kvalitetsförsämring.
Vad lantbruksstyrelsen i sådant syfte föreslagit synes mig lämpligt och
torde endast såvitt angår inlösen av frisedlar medföra någon egentlig ökning
av summan av de utgående belöningarna. För närvarande gäller, att
statsverket och hushållningssällskapen gemensamt bidraga till kostnaderna
för penningpris och övriga belöningar. Därvid skall iakttagas, att av
statsmedel ej får användas mera än att beloppet därav förhåller sig till
det av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna beloppet som 7 till 3.
Jag finner det emellertid lämpligt att, såsom föreslagits, kostnaden för belöningar
helt överflyttas på statsverket. En sådan omläggning torde dock
ej behöva inverka på medelsbehovet för budgetåret 1949/50, då hushållningssällskapens
räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret och det nya
reglementet bör träda i kraft först den 1 januari 1950. Ifrågavarande anslag
bör därför även för budgetåret 1949/50 uppföras med 310 000 kronor.
Någon höjning av bidragsbeloppet till Ridfrämjandet torde icke böra vidtagas,
utan för ändamålet torde böra anvisas oförändrat belopp av 70 000
kronor. Därest bidrag till föreningens administrationskostnader skulle anses
höra utgå, torde detta få bestridas från anslagsposten till understödjande
åtgärder i allmänhet å hästavelns område. Från samma post torde
bidrag till centralförbundet för befälsutbildning böra beviljas. Jag förordar,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
23
att ifrågavarande post för nästa budgetår uppräknas med 3.0 000 kronor till
60 000 kronor.
Vad lantbruksstyrelsen anfört angående det anslag å 100 000 kronor,
som brukar ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för understöd åt hästavelsföreningar
in. in. utöver övriga under samma anslagspost upptagna
delposter, kan jag ansluta mig till. Jag föreslår fördenskull att anslaget,
därest det icke behöver helt disponeras för understöd åt hästavelsföreningar,
måtte få tagas i anspråk för att tillgodose andra behov på hästavelns område.
I fråga om anslagsposten hovvård tillstyrker jag att, med frångående av
hittillsvarande uppdelning, 70 000 kronor anvisas till understöd åt hovvårdsföreningar
och ambulerande hovslagare. Därest det belopp, som för
innevarande budgetår anslagits till demonstrationskurser, icke går åt för
detta ändamål, torde hinder ej möta att beloppet tages i anspråk för nämnda
understödjande verksamhet.
Beräkningen av övriga anslagsposter synes böra godtagas.
Till hästavelns befrämjande torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas
(377 000 + 232 200 + 207 000 + 460 000 + 70 000 + 60 000 =)
1 406 200 kronor. Då man torde kunna räkna med att vid ingången av budgetåret
1949/50 en icke obetydlig reservation kommer att förefinnas å anslaget,
synes detta emellertid kunna uppföras med ett 200 000 kronor lägre
belopp, eller 1 206 200 kronor.
Svenska ridsportens centralförbunds framställning att för inköp av tävlingshästar
till olympiska spelen 1952 få använda visst restbelopp av medel,
som anvisats för samma ändamål till de olympiska spelen 1948, anser jag
böra bifallas under förutsättning att riksdagen icke har något att erinra
häremot.
Vid bifall till vad jag sålunda och i det föregående förordat skulle för
olika hästavelsändamål för nästa budgetår böra beräknas sammanlagt
2 009 500 kronor enligt följande sammanställning:
Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen
Avlöningar ...................... kronor 52 800
Omkostnader .................... * 8 000 kronor
Statens hingstdepåer och stuteri
Avlöningar ...................... kronor 467 000
Omkostnader ...................... » 253 000
Byggnadsarbeten .................. » 22 500 »
Hästavelns befrämjande ............................ »
Summa kronor 2 009 500
Riksräkenskapsverket har beräknat att under budgetåret 1949/50 komma
att inflyta 10 000 000 kronor i totalisatormedel.»
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,
hemställer utskottet,
60 800
742 500
1 206 200
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Hästavelns befrämjande för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 206 200 kronor.
28 :o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkten 33
(s. 52—53) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett anslag av 136 400 kronor, vilket belopp med 3 600 kronor understiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Beräkningen innefattar å
ena sidan en höjning av bidraget för kaninavelns främjande med 2 500 kronor,
vilken ökning emellertid allenast innebär en överföring av beloppet från
anslaget till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,
och å andra sidan en minskning med 6 100 kronor av bidraget till forsknings-
och försöksverksamheten vid institutet för husdjursförädling vid
Wiad. Minskningen beror därpå, att det föreslagna bidraget avser endast
verksamheten under sista halvåret 1949, enär i särskild proposition kommer
att föreslås att Wiadegendomen skall övertagas av staten, varvid gemensam
kameral förvaltning skall anordnas för institutet och lantbrukshögskolan.
Enligt förslaget torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att i
sinom tid fördela anslagsmedlen å de olika ändamålen.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Diverse åtgärder på husdjursavelns
område m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
136 400 kronor.
F. Veterinärväsendet m. m.
29:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 34 (s. 53—56) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att medgiva
ändringar i personalförteckningen för veterinärstyrelsen och godkänna
ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 402 400 kronor,
vilket belopp med 6 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Utgiftsökningen hänför sig till förslag om inrättandet av
en ny befattning som extra ordinarie förste byråsekreterare i lönegrad 27 å
styrelsens administrativa byrå. Ordinarieposten å 145 400 kronor har, jämfört
med postens storlek innevarande budgetår, å ena sidan höjts med 16 200
kronor till följd av att byråchefstjänsten å adminstrativa byrån överförts å
ordinarie stat men har å andra sidan nedsatts med 20 800 kronor, motsvarande
avlöning till fyra kontorsbiträden, vilka inneha förordnanden å högre
extra ordinarie tjänster. Icke-ordinarieposten har till följd av förslagen om
inrättande av en förste byråsekreterartjänst och överförande av nyssnämnda
avlöningskostnader för de fyra kontorsbiträdena, löneökningar på grund
av reglerad befordringsgång samt beräknade löneklassförändringar ökats
med (12 000 -f- 12 200 -)- 2 000 -j- 2 600 =) 28 800 kronor. Ordinarieplace
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
25
ringen av omförmälda byråchefstjänst har å andra sidan medfört att posten
minskats med 16 200 kronor. Arvodesposten har med hänsyn till medelsåtgången
minskats med 2 000 till 3 000 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må
1) medgiva att i personalförteckningen för veterinärstyrelsen
må vidtagas de förändringar, som föranledas av förslaget
om överförande å ordinarie stat av en byråchefstjänst
och inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare i lönegrad
Ce 27;
2) godkänna följande avlöningsstat för veterinär styrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 145 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 3 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 214 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 40 000
Summa kronor 402 400;
3) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 402 400 kronor.
30:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts fraim
ställning under punkten 35 (s. 56—57) — innebärande anslagshöjning med
3 500 kronor av posten publikationstryck — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 62 900
kronor.
31 :o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 36 (s. 57—64) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att
medgiva ändringar i personalförteckningen för veterinärhögskolan och godkänna
ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning med 1 385 000 kronor, vilket
belopp med 429 400 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. nr 177; r. skr. nr 266) skall en förstärkning
av de högre vetenskapliga befattningarna vid veterinärhögskolan
26
J ordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ske från och med budgetåret 1949/50. Tre nya professurer skola sålunda
inrättas genom uppdelning av dels professuren i födoämneshygien, parasitologi
och bakteriologi i två professurer, den ena i födoämneshygien och
den andra i bakteriologi, dels professuren i obstetrik och bujatrik i "två professurer,
den ena i obstetrik och gynekologi och den andra i medicin för idisslare,
dels ock professuren i fysiologi och farmakologi i två professurer, den
ena i fysiologi och den andra i farmakologi. Vidare skola enligt förenämnda
beslut inrättas fem nya laboratorstjänster i lönegrad Ca 29, nämligen en vid
envar av avdelningarna för medicin för idisslare, fysiologi och kirurgi samt
en för ledningen av ett nytt kliniskt centrallaboratorium "och en såsom föreståndare
för en nyinrättad självständig röntgenavdelning. Därjämte skola
högskolans nuvarande extra ordinarie sju laboratorstjänster och två prosektorstjänster
överföras å ordinarie stat. Slutligen innefattar riksdagens beslut
även, att fem docentstipendier inrättas vid högskolan och att rektorsarvodet
höjes från 1 500 kronor till 2 004 kronor. Förslag rörande förstärkning
av assistent- och biträdespersonalen avsågos skola prövas i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50.
Efter redogörelse för styrelsens för veterinärhögskolan anslagsäskande
för nästa budgetår och statskontorets remissyttrande i anledning därav har
departementschefen framhållit, att redan tillkomsten av ett antal nya vetenskapliga
befattningar och nya institutioner vid veterinärhögskolan nödvändiggjorde
att en viss komplettering skedde av den biträdande personalen.
Den ökning av antalet tjänster i 24 och lägre lönegrader, som högskolans
styrelse nu föreslagit, hade emellertid ett vidare syfte. Därmed avsåges
nämligen att över huvud taget giva högskolans avdelningar bättre tillgång
till hjälpkrafter i syfte att skapa större arbetsmöjligheter för de vetenskapliga
befattningshavarna. 1946 års högskoleutredning torde ha visat, att en
sådan utbyggnad av högskolans personalorganisation vore av behovet påkallad.
Samtidigt måste emellertid framhållas, att särskilt med hänsyn till
behovet att begränsa statsutgifterna i nuvarande läge eu viss återhållsamhet
vore nödvändig vid inrättandet av nya tjänster. Även med tanke på tillgången
på kompetent arbetskraft inom här ifrågavarande sysselsättningsområden
torde det vara skäl att söka väga angelägenhetsgraderna av de anmälda
behoven.
Sedan departementschefen redogjort för sin inställning till de ifrågasatta
personalförstärkningarna och avlöningsförbättringarna, har departementschefen
vidare anfört:
»Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle veterinärhögskolans avlöningsstat
för nästa år erhålla följande utseende.
Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän torde på grund av
tillkomsten av tre nya professorstjänster i lönegrad Ca 33 och fem nya laboratorstjänster
i lönegrad Ca 29 böra höjas med 46 600 respektive 66 200 kronor.
överförandet av sju laborators- och två prosektorstjänster från ickeordinarie
till ordinarie stat medför en ytterligare ökning med 125 600 kronor.
Slutligen bör posten i anledning av förslaget att inrätta en institutionsvaktmästartjänst
i Ca 11 och beräknade löneklassförändringar uppräknas
med 5 600 respektive 2 300 kronor. Posten skulle följaktligen bestämmas
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
27
till (362 800 + 46 600 + 66 200 + 125 600 + 5 600 + 2 300 =) 609 100
kronor. Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, torde böra ökas dels med 500 kronor på grund av förhöjt arvode till
rektor, dels med 61 000 kronor på grund av tillkomsten av fem docentstipendier,
därvid inräknats dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg
å dessa, dels med 37 100 respektive 2 200 kronor pa grund av föreslagna
arvoden för åtta förste och fyra tredje amanuenser samt speciallärare.
Arvodesposten skulle sålunda uppföras med sammanlagt (28 900 + 500 +
61 000 + 37 100 + 2 200 =) 129 700 kronor. Den av mig förordade ökningen
av den extra ordinarie och extra personalen med sju assistenter, två
kanslibiträden, ett röntgenbiträde, två djurskötare, ett kontorsbiträde, åtta
laboratoriebiträden och fem skrivbiträden föranleder en uppräkning av
posten avlöningar till icke-ordinarie personal med sammanlagt (71 700 +
11 200 + 5 300 -f- 10 000 + 2 400 + 19 000 + 29 600 =) 149 200 kronor.
På grund av beräknade löneklassförändringar och ökade medelsbehov för
vikariatsersättningar torde posten vidare böra uppräknas med 18 000 respektive
1 800 kronor. Genom överföring av sju laboratorer och två prosektorer
till ordinarie stat uppkommer å andra sidan en minskning med 125 600
kronor. Posten torde därför böra uppföras med (469 000 + 149 200 + 18 000
_i_ i 800 — 125 600 =) 512 400 kronor. För rörligt tillägg bör slutligen beräknas
ett belopp av (94 900 + 38 900 =) 133 800 kronor. Anslaget skulle
sålunda behöva uppföras med (609 100 + 129 700 -j- 512 400 + 133 800 =)
1 385 000 kronor.»
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) medgiva, att i personalförteckningen för veterinärhögskolan
må vidtagas de ändringar, som föranledas dels av
1948 års riksdags beslut att inrätta tre professorstjänster
och fem ordinarie laboratorstjänster samt att överföra sju
laborator stjänster och två prosektorstjänster å ordinarie
stat, dels ock av det i det föregående återgivna förslaget om
inrättande av en ordinarie institutionsvaktmästartjänist;
2) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 609 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslags -
vis
129 700
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
sonal .......................... kronor 512 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 133 800
Summa kronor 1 385 000;
3) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 385 000 kronor.
32:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 37 (s. 64—65) om anslag för ändamålet med 163 000 kronor
innebär jämfört med anvisningen för innevarande budgetår en ökning med
4 000 kronor. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar
å sammanlagt 14 300 kronor och utgiftsminskning å 10 300 kronor. Av utgiftsökningarna
hänföra sig 4 000 kronor till posten sjukvård in. in., varjämte
för posten övriga expenser avsetts 10 300 kronor. Såsom utgiftsminskning
redovisas bortfallande av ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp
av 10 300 kronor för anskaffande av viss utrustning för fysiologiska
och kemiska avdelningarna.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 163 000
kronor.
33:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 38 (s. 65—66) om anvisande för ändamålet av 150 000 kronor
innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning
av anslaget med 77 800 kronor.
Departementschefen har förklarat sig väl medveten om angelägenheten av
att den inledda upprustningen av högskolan fullföljdes även med avseende
på de årliga medelsanvisningarna för institutionernas behov av materiel
in. in. Med hänsyn till det ekonomiska läget och då det syntes tveksamt,
huruvida samtliga avdelningar och särskilt vissa av de nyinrättade omedelbart
hade trängande behov av så stora belopp som högskolestyrelsen äskat,
har departementschefen ansett att skäl funnes för att i varje fall till en
början räkna med mera reducerade medelsbehov. Den närmare.fördelningen
av anslaget borde ankomma på Kungl. Maj :t.
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot framställningen och
hemställer därför,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
29
34:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 39 (s. 67) —
innebärande i förhållande till innevarande budgetår anslagsökning med
3 500 kronor —- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.
35:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. För ifrågavarande ändamål är för
innevarande budgetår uppfört ett obetecknat anslag av 6 000 kronor.
Kungl. Maj :t bär under punkten 40 (s. 67) föreslagit riksdagen att för
ändamålet för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.
Departementschefen har — efter redogörelse för en framställning i ämnet
från styrelsen för veterinärhögskolan — anfört.
»I anledning av riksdagens beslut om inrättande av doktorandstipendier
och om ökade stipendieförmåner för elever torde anslaget böra höjas med
25 000 kronor. Jag kan däremot icke biträda förslaget om att inrätta resestipendier
åt befattningshavarna vid högskolan. Jag föreslår därför, att anslaget
till stipendier upptages med 31 000 kronor för nästa budgetår.»
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 31 000 kronor.
36:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I
anslutning till högskoleutredningens förslag att statliga bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar skulle lämnas vid veterinärhögskolan, har
Kungl. Maj :t under punkten 41 (s. 68) föreslagit, att ett förslagsanslag av
6 000 kronor måtte anvisas för detta ändamål.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 kronor.
37:o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj:ts framställning
under punkiten 42 (s. 68—69) innebär an,slagsanvisning, med
175 000 kronor, vilket belopp med 173 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden, lydande å sammanlagt
297 000 kronor, har departementschefen anfört.
30
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
»Det synes angeläget, att utbyggnaden av högskolans personalorganisation
kompletteras med medelsanvisningar av engångskaraktär för institutionernas
utrustning. Jag har icke heller i och för sig något att erinra
mot de belopp, som högskoleutredningen beräknat behövas härför och som
högskolans styrelse upptagit i sina anslagsäskanden för nästa budgetår.
Med hänsyn till bland annat storleken av de äskade beloppen synes det emellertid
vara nödvändigt att fördela dessa kostnader på två elller flera år.
Detta torde icke heller medföra några större olägenheter. I betraktande av
alt ett flertal trängande utrustningsbehov torde föreligga under det närmaste
budgetåret, då även flera nya avdelningar skola träda i verksamhet,
vill jag dock förorda, att en relativt stor andel av den beräknade totalsumman
göres tillgänglig för högskolan redan nästa budgetår. Jag föreslår därför,
att anslaget för inredning och utrustning upptages för budgetåret 1949/
50 med ett belopp av sammanlagt 175 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att i sinom tid fördela anslaget mellan högskolans institutioner.
»
Utskottet. Framställningen biträdes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och
utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 175 000 kronor.
38:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 44 (s. 70—78) innefattar —- förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för anstalten
och godkänna ändrad avlöningsstat för densamma — anslagsanvisning till
avlöningar med 1 205 000 kronor, vilket belopp med 40 000 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande år.
Framställningen innefattar förslag om ökning av personalen å anstaltens
bakteriologiska avdelning med en laboratorstjänst i Ce 27 och ett tekniskt
biträde för att bereda anstalten möjlighet att på ett effektivt sätt bedriva
virologiska undersökningar. För tillverkning av valpsjukevaccin ifrågasättes
en förstärkning av den serologiska avdelningen med ett första laboratoriebiträde
i Ce 15, en vaktmästare i Ce 9 och ett tekniskt biträde. Kungl.
Maj:t har därvid förutsatt, att tillverkningen av vaccinet och prissättningen
å det framställda ympämnet skola avvägas så, att inkomsterna av de försålda
preparaten komma att minst täcka framställningskostnaderna. Dessa
nya tjänster föranleda en uppräkning av icke-ordinarieposten i anslaget
med tillhopa 32 100 kronor. Vidare föreslås, att en fortbildningskurs för
stadsveterinärer anordnas vid anstalten. Kostnaden för arvoden åt lärare
vid kursen beräknas till 3 200 kronor. Enligt framställningen böra därjämte
från icke-ordinarie till ordinarie stat överföras en befattning såsom reparatör,
tillika ersättare för maskinmästare, en nattvaktstjänst och en kontorsbiträdestjänst,
vilken åtgärd medför motsvarande minskning av icke-ordinarieposten.
För rörligt tillägg beräknas slutligen ett med 4 700 kronor höjt
belopp.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
31
I sina anslagsäskanden har anstalten bland annat hemställt, att fyra i
Ce 27 placerade laboratortjänster måtte hänföras till 29 lönegraden, därvid
laboratortjänsten vid tuberkuloslaboratoriet och ytterligare en laboratortjänst
skulle överföras å ordinarie stat.
Departementschefen har rörande denna hemställan anfört, att beslutet
vid 1948 års riksdag om upprustning av högskolorna på jordbrukets område
bland annat innebure, att laboratorstjänsterna vid dessa högskolor från
och med nästa budgetår skulle inplaceras i 29 lönegraden. Starka skäl kunde
otvivelaktigt anföras för att samma lönegradsplacering skulle beredas
de laboratorer vid anstalten, som nu vore placerade i 27 lönegraden. Med
hänsyn till den stora återhållsamhet, som nu borde iakttagas i fråga om
lönegradsuppflyttningar, ansåge departementschefen sig dock ej för närvarande
kunna förorda att sistnämnda laboratorer uppflyttades till 29 lönegraden
eller att två av dessa tjänster överfördes å ordinarie stat.
Härefter har anstalten i en den 2 mars 1949 dagtecknad promemoria
hemställt, att åtminstone laboratorstjänsten vid tuberkuloslaboratoriet under
anstaltens bakteriologiska avdelning måtte med oförändrad lönegrad
överföras å ordinarie stat för att möjliggöra ordinarie anställning för den
nuvarande innehavaren. Denne vore alltsedan den 1 januari 1938 anställd
vid anstalten, till en början såsom assistent vid det dåvarande tuberkuloslaboratoriet
samt under tiden den 1 december 1939—den 1 december 1943
såsom föreståndare för laboratoriet. Från och med den 1 juli 1942 vore han
extra ordinarie laborator i 27 lönegraden. Inom sitt verksamhetsområde intoge
han närmast ställning såsom ställföreträdande avdelningsföreståndare.
Utskottet. Vad först angår de i 27 lönegraden placerade laboratorerna
tala enligt utskottets mening åtskilliga omständigheter för att dessa i likhet
med laboratorerna vid högskolorna på jordbrukets område böra hänföras
till 29 lönegraden. Liksom departementschefen anser sig emellertid
utskottet icke för närvarande kunna tillstyrka en sådan uppflyttning. Med
hänsyn till vad som upplysts angående laboratorstjänsten vid tuberkuloslaboratoriet
vill utskottet dock förorda, att denna tjänst överföres å ordinarie
stat i oförändrad lönegrad. Vid bifall härtill bör ordinarieposten uppräknas
med 12 000 kronor och icke-ordinarieposten minskas med samma
belopp. Utskottet, som erinrar om att riksdagen vid behandlingen av punkt
3 i tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 medgivit att av anslaget
till Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader för innevarande
år få till ett belopp av 7 000 kronor bestridas kostnader för vissa förberedelser
för tillverkning av valpsjukevaccin vid anstalten, biträder i övrigt
Kungl. Maj ds förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
1) medgiva, att i personalförteckningen för statens veterinärmedicinska
anstalt må vidtagas de ändringar, som föranledas
av förslagen om överförande å ordinarie stat av en
lahoratorstjänst i 27 lönegraden, eu tjänst som reparatör,
32
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
tillika ersättare för maskinmästare, och en nattvaktstjänst
samt inrättande av en ny laboratorstjänst i lönegrad Ce 27;
2) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 345 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 4 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis ................ » 726 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 128 100
Summa kronor 1 205 000;
3) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 205 000
kronor.
39:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under
punkten 45 (s. 79—81) gjorda framställning om anvisande för ändamålet
av ett förslagsanslag av 542 800 kronor innebär i förhållande till innevarande
budgetårs anvisning en ökning med 94 100 kronor.
Anstaltsstgrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte höjas med 89 300 kronor till 538 000 kronor.
Därjämte har styrelsen anhållit om ett anslag å 40 000 kronor till vetenskaplig
forskning.
Departementschefen har efter redogörelse för anstaltsstyrelsens förslag
samt för yttrande av statskontoret i ärendet anfört följande:
»För att möjliggöra någon komplettering av anstaltens bibliotek'' vill jag
förorda en uppräkning av delposten övriga expenser med 1 000 kronor. Därjämte
torde böra beräknas 500 kronor till expenser för den av mig under
föregående anslagspunkt förordade kursen för stadsveterinärer. Då posten
publikationstryck under senaste budgetåret visat sig för knappt beräknad,
synes densamma böra ökas med 1 000 kronor. Av samma anledning torde
posten förbrukningsartiklar böra uppräknas med 40 000 kronor till 160 000
kronor. Under nästföregående punkt har jag förordat ett förslag om igångsättande
av tillverkning av valpsjukevaccin vid anstalten. Då denna tillverkning
emellertid icke torde kunna väntas få tillräcklig omfattning redan vid
ingången av budgetåret, synes posten inköp av bakteriologiska preparat behöva
uppräknas med 25 000 kronor. Enär ifrågavarande tillverkning medför
ökat behov av djur, bör posten inköp och underhåll av djur höjas med
10 000 kronor. Däremot är jag i nuvarande läge icke beredd att tillstyrka
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
33
att medel anvisas till inköp av en ny lastbil eller att posterna inköp och underhåll
av inventarier och apparatur samt yttre renhållning in. in. uppräknas.
Dessa poster böra alltså upptagas med oförändrade belopp av 17 500 kronor
respektive 800 kronor. De av mig nu förordade anslagsökningarna uppgå
till (1 500 + 1 000 + 40 000 + 25 000 + 10 000 =) 77 500 kronor. Å andra
sidan torde posten tvätt och inre renhållning enligt styrelsens förslag
kunna minskas med 3 400 kronor till 30 000 kronor.
Vad angår anstaltsstyrelsens framställning om medel för forskning inom
anstaltens område finner jag det med hänsyn till den upprustning, som
avses skola ske vid högskolorna och vid statens skogsforskningsinstitut i
syfte bland annat att öka dessas forskningsmöjligheter, i hög grad önskvärt
att jämväl statens veterinärmedicinska anstalt beredes förbättrade möjligheter
att fullgöra sina betydelsefulla forskningsuppgifter med avseende på
bland annat de spörsmål, som höra samman med anstaltens diagnostiska
verksamhet. Jag vill därför förorda, att under omkostnadsanslaget uppföres
en post till särskilda undersökningar. Posten torde böra få disponeras endast
efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall. Jag föreslår, att posten
för nästa budgetår uppföres med 20 000 kronor.
Anslaget synes sålunda för nästa budgetår böra upptagas med ett belopp
av (448 700 + 77 500 — 3 400 + 20 000 =) 542 800 kronor eller 94 100 kronor
mer än det belopp, som avsetts för löpande budgetår. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för anstalten.
»
Utskottet. Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 542 800 kronor.
40 :o) Veter inär staten: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 46 (s. 82—85) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att för
veterinärstaten godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar
med 2 818 000 kronor, vilket belopp med 43 000 kronor överstiger
motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 126 av herrar Isaksson och Aaby-Ericsson samt II: 140 av herr Östlund
m. fl., likalydande, vari hemställts att riksdagen ville besluta höjning
av anslaget till Veterinärstaten: Avlöningar med 50 000 kronor till 2 825 000
kronor för möjliggörande av inrättande av sju nya veterinärdistrikt; samt
2) 1: 165 av herrar Munnerskantz och Heiding samt II: 216 av herr Jonsson
i Skedsbygd m. fl., likalydande, i vilka motioner hemställts att riksdagen
måtte medgiva inrättande av sju nya ordinarie veterinärdistrikt under hudst
Iiihang till riksdagens protokoll 19W). JO samt. Nr 1.
34
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
getåret 1949/50 samt under nionde huvudtiteln, punkten Veterinärstaten:
Avlöningar, anvisa de medel, utöver av departementschefen äskade, som
bleve behövliga för detta ändamål.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 31 augusti 1948 har veterinärstyrelsen hemställt, att för
nästa budgetår måtte anvisas ett med 184 000 kronor till 2 959 000 kronor
förhöjt avlöningsanslag. Av ökningen hänföra sig 87 000 kronor till ordinarieposten,
6 200 kronor till arvodesposten, 82 000 kronor till icke-ordinarieposten
och 8 800 kronor till rörligt tillägg. Ökningen under ordinarieposten
beror till 50 000 kronor på förslag om inrättande av sju nya veterinärdistrikt
och till 37 000 kronor på vissa korrigeringar av posten med anledning
av medelsåtgången under budgetåret 1947/48. Höjningen av arvodesposten
sammanhänger med att styrelsen föreslagit att antalet civila veterinärstipendiatbefattningar
skulle ökas från 8 till 12. Uppräkningen av ickeordinarieposten
föranledes av förslag om ändrade grunder för ersättningar
åt vikarier å läns- och distriktsveterinärbefattningar.
Rörande förslaget att inrätta sju nya veterinärdistrikt har veterinärstyrelsen
erinrat, att i anslagsäskandena för de tre senaste budgetåren hemställts
om inrättande av fem nya veterinärdistrikt för ett vart av nämnda
budgetår och att riksdagen åren 1946 och 1947 medgivit inrättande av sammanlagt
tio nya distrikt. Däremot hade framställningen i ämnet för budgetåret
1948/49 med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna
icke bifallits. Trots detta har styrelsen ansett sig nödsakad att återkomma
med förslag i ämnet. Styrelsen har därefter anfört bland annat följande.
Enligt den promemoria beträffande behovet av nya veterinärdistrikt, som
medicinalstyrelsen år 1946 tillställde departementschefen, var avsikten att
söka få inrätta tjugufem nya veterinärdistrikt med fem distrikt årligen
under de närmaste fem åren. Anledningen därtill är huvudsakligen att
åtskilliga av de distrikt, som tillkommo genom Kungl. Maj :ts kungörelse
den 10 november 1935 angående indelning av riket i veterinärdistrikt, visat
sig för stora med hänsyn till den intensifierade sjukvård, som numera förekommer
inom desamma.
De stora förmögenhetsvärden kreaturen representera och de lättnader,
som beretts de mindre bemedlade beträffande kostnaderna för djursjukvården,
ha medfört, att djurägarna numera tillkalla veterinär i en utsträckning,
som icke förekommit tidigare. Härigenom ha svårigheter uppstått för
distriktsveterinärerna inom vissa djurrika eller eljest mer svårskötta distrikt
att medhinna sitt arbete, och i avsikt att minska deras alltför stora
arbetsvolym samt bereda djurägarna tillfälle att i möjligaste mån erhålla
tillkallad veterinär inom rimlig tid har veterinärstyrelsen, då några nya
distrikt av statsfinansiella skäl icke kunde inrättas under andra världskriget,
förordnat ett antal extra veterinärer att utan kostnad för statsverket
biträda i djursjukvården. Den fasta avlöningen till dessa bestrides
regelmässigt av kommuner, vilkas djurägande befolkning för erhållande av
en effektivare djursjukvård måste ha tillgång till veterinär på närmare håll
än det, där den ordinarie distriktsveterinären är bosatt. Dessa kommuner
intaga en ogynnsam ställning i förhållande till dem, som ha förmånen att
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
35
vara närmare belägna stationsorten för statsavlönad distriktsveterinär. Flera
av de kommuner, som anslagit medel till avlönande av extra veterinär, ha
med motivering att tillhandahållande av veterinär vore en statlig angelägenhet
hos styrelsen anhållit att vederbörande så kallade extra distrikt
skulle göras till ordinarie. Inför en dylik situation och för att icke den
berörda femårsplanen för veterinärorganisationens utbyggande skall i alltför
hög grad förskjutas anser styrelsen sig böra anhålla icke blott om inrättande
av de fem nya distrikt, varom framställning gjordes föregående
år, utan därutöver om ytterligare två eller sammanlagt sju distrikt.
Förslaget om ökning av antalet civila veterinärstipendiatbefattningar har
av styrelsen motiverats med att stora svårigheter förelåge att tillgodose
behovet av vikarier å vakanta statliga veterinärtjänster samt för av sjukdoms-
och olycksfall drabbade veterinärer. Härtill komine att i de tider,
då skyddsympning mot mul- och klövsjuka måste företagas, tillräcklig
veterinär arbetskraft, över vilken styrelsen kunde förfoga, icke stode att
uppbringa. Med hänsyn härtill borde stipendiatbefattningarna ökas med fyra
till tolv.
Det av styrelsen framlagda förslaget om ändrade grunder för vikariatsersättningar
framfördes av styrelsen redan i dess anslagsäskanden för innevarande
budgetår och finnes redovisat i 1948 års statsverksproposition
(IX H. T. p. 44).
Statskontoret har i remissutlåtande den 4 oktober 1948 avstyrkt bifall
till förslagen om utökning av antalet veterinärdistrikt och inrättande av
fyra ytterligare veterinärstipendier.
Statens lönenämnd har i utlåtande den 20 oktober 1948 funnit skäl kunna
anföras för att ersättningen till vikarier å läns- och distriktsveterinärtjänster
skulle utgå enligt något förmånligare grunder än som för närvarande
vore fallet. Lönenämnden har emellertid ansett, att frågan om gottgörelse
till veterinär under dylik vikariatstjänstgöring lämpligen borde upptagas
till behandling samtidigt med en omprövning av spörsmålet om ersättning
till vissa läkare under tjänstgöring som vikarier för provinsialläkare eller
förste provinsialläkare.
Efter redogörelse för vad sålunda i ärendet förekommit har departementschefen
anfört:
»Såsom av det föregående framgår ha under de tre senaste budgetåren
inrättats sammanlagt tio nya veterinärdistrikt. I och för sig anser jag det
önskvärt, att ytterligare några distrikt tillskapas. På grund av nödvändigheten
att begränsa statsutgifterna kan jag dock icke nu förorda veterinärstyrelsens
förslag härom. Av samma skäl kan jag icke heller tillstyrka, att
för närvarande någon ändring göres i grunderna för ersättningar åt vikarier
å läns- och distriktsveterinärbefattningar. För att emellertid de svårigheter,
som föreligga att tillgodose behovet av vikarier å statliga läns- och distriktsveterinärtjänster,
skola avhjälpas i görlig mån vill jag biträda veterinärstyrelsens
förslag, att antalet statliga veterinärstipendiater under nästa budgetår
ökas från åtta till tolv.
Ordinarieposten torde med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet vin -
36
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
der budgetåret 1947/48 böra uppräknas med 36 800 kronor till 2 337 400
kronor. Förslaget om ökning av antalet veterinärstipendiater föranleder en
höjning av arvodesposten med (4X1 550 =) 6 200 kronor till 34 600 kronor.
Icke-ordinarieposten och posten rörligt tillägg synas böra upptagas med
oförändrade belopp av respektive 170 000 kronor och 276 000 kronor. Sammanlagt
skulle alltså under avlöningsanslaget till veterinärstaten erfordras
en medelsanvisning för budgetåret 1949/50 av (2 337 400 + 34 600 + 170 000
-f- 276 000 =) 2 818 000 kronor eller 43 000 kronor mer än för löpande budgetår.
»
Utskottet. Som departementschefen framhållit är det önskvärt att ytterligare
några veterinärdistrikt tillskapas. Enligt utskottets förmenande är behovet
av flera distrikt så angeläget, att den återhållsamhet, vartill det ekonomiska
läget för närvarande manar, ej bör hindra att fyra nya distrikt
inrättas under nästa budgetår. Huru dessa distrikt på lämpligaste sätt skola
förläggas torde få bestämmas av Kungl. Maj :t efter förslag av veterinärstyrelsen.
Kostnaderna för de nya distrikten, i avrundat tal 32 000 kronor, komma
att belasta dels avlöningsstatens ordinariepost, dels ock posten rörligt
tillägg, vilka poster till följd härav böra uppräknas till respektive (2 337 400
+ 28 500 =) 2 365 900 kronor och (276 000 + 3 500 =) 279 500 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
ävensom motionerna I: 126 och II: 140 samt I: 165 och
II: 216
1) medgiva att i personalförteckningen för veterinärstaten
antalet distriktsveterinärer ökas med fyra;
2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 2 365 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 34 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis ................ kronor 170 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 279 500
Summa kronor 2 850 000;
3) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 2 850 000 kronor.
41 :o) Veterinär staten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 47 (s. 85) — innebärande en av reseersättningar
betingad anslagshöjning med 13 000 kronor — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
37
att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
42:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Tillstyrkande Kungl Maj:ts
framställning under punkten 48 (s. 85—86) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 3 400 kronor.
43:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 49 (s. 86—88 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet anvisa
ett förslagsanslag av 1 625 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande
till löpande budgetår med 125 000 kronor.
Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning i ärendet
av veterinärstyrelsen samt av statskontoret avgivet yttrande, anfört:
»Det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreaturen fortskrider
i stort sett i enlighet med de grunder, som antogos av statsmakterna
vid 1941 års riksdag. Anslutningen till den kliniska tuberkuloskontrollen
har jämväl under senast förflutna år minskat i samband med att allt fler
besättningar såsom praktiskt taget fria från tuberkulos kunnat överföras
till tuberkulinkontrollen. Under kalenderåret 1948 har för varje djur över
två års ålder, som är anslutet till den av hushållningssällskapen anordnade
kontrollen, utgått statsbidrag med 2 kronor 50 öre. Med hänsyn till nedgången
i anslutningen synas vissa jämkningar böra göras i grunderna för
statsbidragets bestämmande i syfte att undvika alltför höga avgifter för djurägarna.
Jag har därför intet att erinra mot veterinärstyrelsens förslag, att
bidrag till hushållningssällskap må under år 1949 utgå med 3 kronor 50 öre
per djur för högst 2 000 anslutna djur samt 2 kronor för varje djur över
2 000. De merkostnader för statsverket som föranledas av denna ändring
synas bliva jämförelsevis obetydliga.
I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t den 30 december
1948 beslutat föreslå riksdagen upphäva stadgandet i 9 § 1 mom. förordningen
angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreaturen, att ersättning
för ett inom tuberkulosfritt område på föreskrivet sätt nedslaktat
nötkreatur skall utgå endast under förutsättning att djurägaren innehaft
djuret minst 60 dagar.
I likhet med vad som gällt för de senaste budgetåren torde bemyndigande
böra utverkas av riksdagen att av ifrågavarande anslag disponera visst be
-
38
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
lopp för utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar.
Även om de skäl, som veterinärstyrelsen anfört, tala för att för ändamålet
borde beräknas ett något högre belopp än som avsetts för innevarande budgetår,
anser jag mig dock icke i nuvarande läge kunna förorda någon höjning
av medelsanvisningen härför. För utrensningen torde sålunda böra
användas ett oförändrat belopp av 500 000 kronor. De hittills tillämpade
grunderna för denna verksamhet torde därvid böra följas. Dock bör hinder
icke föreligga för Kungl. Maj :t att i den utsträckning, som finnes lämplig,
uppdraga åt veterinärstyrelsen att besluta om medlens fördelning mellan
olika hushållningssällskap. I övrigt anser jag mig kunna godtaga den beräkning
av medelsbehovet, som veterinärstyrelsen gjort med utgångspunkt
från medelsåtgången under sistlidna budgetår. Anslaget torde sålunda för
nästa budgetår böra uppföras med 1 625 000 kronor, vilket i förhållande till
medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en minskning med 125 000
kronor.»
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos
hos nötkreaturen för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 1 625 000 kronor.
44:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier. Tillstyrkande
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 50 (s. 89) — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens
veterinärbakteriologiska laboratorier för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 88 000 kronor.
45:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. Under punkten 51 (s. 89
—94) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet
anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor, d. v. s. samma belopp
som anvisats för löpande budgetår. Till statsbidrag för undersökningar vid
hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier har medelsbehovet
beräknats till 327 000 kronor. Kostnaderna för statsbidrag till hushållningssällskapen
för kastsjukebekämpandet i icke friskförklarade djurbesättningar
ha uppskattats till 200 000 kronor. För åtgärder inom kastsjukeskyddade
och kastsjukefria områden — vilka åtgärder dock för närvarande
icke ansetts komma att draga några större kostnader — samt för sanerings
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
39
verksamheten inom de kastsjukesmittade områdena har anslagsbehovet beräknats
till 120 000 kronor. Särskilda uppbördsmedel i form av årsavgifter
från anslutna djurägare ha ansetts komma att inflyta till ett belopp av
25 000 kronor.
I skrivelse den 20 juli 1948 har veterinärstijrelsen, liksom år 1947, gjort
framställning om sådan uppmjukning av bestämmelserna om bidrag vid
nedslaktning att bidrag skulle få utgå även då ett större antal djur måste
slaktas inom en besättning.
Statskontoret, lantbruksstyrelsen, Riksförbundet landsbygdens folk och
Sveriges lantbruksförbund ha i remissyttranden lämnat nyssnämnda framställning
utan erinran.
Veterinärstyrelsen har vidare i en den 31 augusti 1948 dagtecknad framställning
hemställt om ändring av gällande taxor för blodprovstagning i
fråga om smittsam kastning. Styrelsen har därvid framhållit, att det vore
otillfredsställande att det funnes fyra olika taxor för arbete av samma slag.
Härtill komme att taxorna i många fall gåve en så ringa ersättning, att veterinärerna
ofta kände föga lust att utföra dylikt arbete. Utformningen av
taxebestämmelserna utgjorde alltså ett hinder för ett effektivt kastsjukebekämpande.
Taxorna borde enligt styrelsens mening i stället få följande
utseende:
Tjänstetaxan: 50 öre för provtaget eller ympat djur upp till 100 djur
och därefter 25 öre för djur samt tillika fem kronor i arvode för varje besättning,
där prov tages eller ympning äger rum.
Praktiktaxan: 50 öre för provtaget eller ympat djur upp till 100 djur och
därefter 25 öre för djur.
Statsunderstödda kastsjukebekämpandet: 50 öre för provtaget eller ympat
djur upp till 100 djur och därefter 25 öre för djur samt tillika fem kronor
i arvode för varje besättning där prov tages eller ympning äger rum.
(För veterinär anställd av hushållningssällskap: 50 öre för vart och ett av
de 100 första under samma dag provtagna eller ympade djuren och därefter
25 öre för varje överskjutande djur.)
Veterinärstyrelsen har i anslutning härtill anfört bland annat följande.
Veterinärstyrelsen anser för sin del att ett i samtliga taxor genomgående
provtagningsarvode av 50 öre för djur upp till 100 och därefter 25 öre för
djur är skäligt och lämpligt. Därjämte bör för förrättning inom besättning
ansluten till det statsunderstödda kastsjukebekämpandet eller då tjänstetaxan
tillämpas utgå ett arvode per besättning av fem kronor liksom fallet
är vid tuberkulosbekämpandet. Då praktiktaxan tillämpas har veterinären
rätt att uttaga särskilt inställelsearvode, varför något särskilt besättningsarvode
då icke bör utgå. Ej heller bör besättningsarvode utgå till veterinär,
anställd vid hushållningssällskap, vilken verkställer förrättning inom besättning
ansluten till det statsunderstödda kastsjukebekämpandet. Dessa veterinärer
äro anställda speciellt för ifrågavarande ändamål och intaga därigenom
en särställning, vilket torde motivera att särskilt besättningsarvode
icke utgår. I dessa fall få löneförmånerna anses kompensera det uteblivna
besättningsarvodet. .
Vad beträffar ersättningen för resekostnader bör denna som hittills galdas
av statsmedel, då tjänstetaxan tillämpas, av djurägaren, då praktik
-
40
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
taxan tillämpas, och av hushållningssällskapet, då förrättningen verkställes
av veterinär anställd hos hushållningssällskap. Vad slutligen angår de förrättningar
inom besättningar anslutna till det statsunderstödda kastsjukebekämpandet,
som verkställas av andra veterinärer än de hos hushållningssällskapen
anställda, kan man enligt veterinärstyrelsens mening icke förfara
så som Svenska veterinärläkarföreningen på sin tid föreslog, d. v. s.
låta djurägaren svara för kostnaderna. Det bör nämligen beaktas, att många
djurägare, framför allt ägare av mindre besättningar, därigenom skuile
åsamkas onormala kostnader för provtagning eller ympning. Vidare äro
flertalet besättningar anslutna kollektivt genom vederbörande mejeriförening
och det är därvid icke alltför ovanligt, att den enskilde djurägarens
intresse för bekämpandet är ringa eller intet trots att han icke belastas
med några som helst kostnader för bekämpandet. Skulle man nu fordra
att dessa kollektivt anslutna djurägare skulle betala reseersättningar för
erforderliga förrättningar i besättningen, kornme detta att medföra''allvarliga
slitningar och tvister och skapa ett allmänt missnöje bland djurägarna.
Det är därför enligt styrelsens mening mera motiverat, att reseersättningen
betalas av den som anordnar bekämpandet, d. v. s. hushållningssällskapet
respektive veterinärstyrelsen. Självfallet bör man fordra en noggrann planläggning
av resorna från veterinärernas sida då det gäller förrättningar
av detta slag. Då en kombination med annan förrättning stundom torde
ligga inom möjligheternas gräns och veterinärerna givetvis böra uppmanas
att som hittills i största möjliga utsträckning söka kombinera tjänsteförrättningar,
bör det förbehållet göras, att ersättning för resekostnaden vid
dylika förrättningar i vissa fall kan erhållas av den som anordnar bekämpandet,
men att i så fall framställning härom bör göras före förrättningen.
Det bör nämligen vara sällskapen obetaget att, då så kan anses lämpligt, i
stället låta sina veterinärer utföra förrättningen om hänsynstagande till
kostnaderna eller lämplighetsskäl tala härför.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Vad först angår framställningen om uppmjukning av bestämmelserna
om bidrag vid nedslaktning, vill jag erinra om att veterinärstyrelsen framfört
samma förslag i sin skrivelse angående anslagsäskanden för innevarande
budgetår. Med hänsyn till de ökade kostnader, som väntades bliva en
följd av ett genomförande av förslaget, ansågs detsamma då icke böra bifallas.
Jordbruksutskottet, vars utlåtande biträddes av riksdagen, förklarade
emellertid, att vissa skäl syntes tala för en uppmjukning i den riktning
styrelsen föreslagit. Utskottet förutsatte därför att Kungl. Maj :t i fortsättningen
skulle ha sin uppmärksamhet riktad på denna fråga. Då enligt
vad styrelsen nu uppgivit den föreslagna ändringen icke torde komma att
föranleda ökade utgifter för staten i sådan mån, att anslagsberäkningen
synes behöva röna inverkan därav, vill jag i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna tillstyrka, att ersättning av statsmedel må, när särskilda skäl
därtill äro, av veterinärstyrelsen medgivas jämväl för nedslaktning av flera
djur i smittad besättning ävensom för totalslakt av akut infekterad besättning.
Därest riksdagen icke har något att erinra mot de nya bidragsbestämmelserna,
torde dessa böra få träda i tillämpning så snart riksdagens beslut
i frågan föreligger.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
41
Ersättning till veterinär för tagande av blodprov eller ympning med avseende
å smittsam kastning utgår för närvarande enligt fyra olika taxor.
Betydande fördelar torde stå att vinna genom en förenkling av dessa taxor.
Veterinärstyrelsens förslag i detta avseende synes i huvudsak kunna godtagas.
Jag är emellertid icke nu beredd att tillstyrka en sådan höjning av ersättningarna,
som de föreslagna ändringarna innebära. Jag vill därför föreslå,
att den ändringen vidtages i styrelsens förslag, att ersättning skall för
varje besättning, där prov tages, utgå med 50 öre för vart och ett av de första
50 djuren och därefter med 25 öre för varje följande djur. Härjämte bör i
vissa fall, på sätt veterinärstyrelsen föreslagit, utgå ett besättningsarvode
av fem kronor. För veterinär, anställd vid hushållningssällskap, bör dock
ersättningen för varje dag, då provtagning eller ympning sker, utgå med
50 öre för vart och ett av de 50 första djuren samt med 25 öre för varje
följande djur.
Veterinärstyrelsens förslag i fråga om ersättning för resekostnader kan
jag biträda.
Icke heller genomförandet av den nu förordade omläggningen av taxebestämmelserna
torde göra någon ökning av medelsanvisningen under ifrågavarande
anslag behövlig. Vid dylikt förhållande och då veterinärstyrelsens
beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag icke givit mig
anledning till erinran, synes anslaget för nästa budgetår böra upptagas med
oförändrat belopp av 620 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts framställning och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande au
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 620 000 kronor.
46ro) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring. I överensstämmelse med Kungl. Maj ds under
punkten 52 (s. 94) gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.
47:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter. Kungl. Maj ds framställning under punkten 53 (s. 95—96)
innefattar anslagsanvisning med 300 000 kronor, vilket belopp med 100 000
kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
42
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom riksdagens
andra kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 137, av
herrar Nilson i Spånstad och Pettersson i Dahl, vari hemställts att riksdagen
måtte besluta dels att ur anslaget till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter 25 000 kronor skulle få
användas till bekämpande av hönstyfus inom avelsbesättningar i huvudsaklig
överensstämmelse med riktlinjer, som uppdragits av lantbruksstyrelsen
och veterinärstyrelsen i utredning den 24 och 27 februari 1948, dels ock
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utfärdande av bestämmelser om
vissa villkor för rätten att yrkesmässigt idka hönseri- eller kläckerirörelse
i enlighet med i nämnda utredning framlagt förslag därom.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa
till denna.
Veterinärstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt om en anslagsanvisning
med 400 000 kronor. Av det begärda beloppet ha 30 000 kronor
avsetts till försöksverksamhet för bekämpande av sjukdomen smittsam juverinflammation,
varom styrelsen hemställt redan i sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår. Vidare har styrelsen beräknat ett medelsbehov av
75 000 kronor för statens utgifter för hönstyfusprov, vilka enligt angivna
förslag den 24 och 27 februari 1948 rörande ändrade bestämmelser för bekämpande
av hönstyfus skulle anordnas vid hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska
laboratorier. Styrelsen har slutligen förnyat en senast
i dess förslag till anslagsäskanden för innevarande budgetår gjord hemställan
om ett årligt expensbidrag med 500 kronor åt länsveterinär.
Departementschefen bär i ärendet anfört:
»Såsom jag nämnt vid behandlingen av punkten 44 avseende avlöningar
till statens veterinärmedicinska anstalt har Kungl. Maj :t uppdragit åt lantbruksstyrelsen
och veterinärstyrelsen att överarbeta förslaget om ändrade
bestämmelser för bekämpande av hönstyfus. Då denna överarbetning icke
torde kunna verkställas inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas
årets riksdag, och då ett överförande av hönstyfusproven till hushållningssällskapens
veterinärbakteriologiska laboratorier skulle innebära ökade utgifter
för staten anser jag, att undersökningarna av proven böra tills vidare
kvarbliva hos veterinärmedicinska anstalten. Beträffande den föreslagna
försöksverksamheten för bekämpande av smittsam juverinflammation är
jag av samma åsikt, som min företrädare i ämbetet uttalade i fjolårets statsverksproposition,
nämligen att med igångsättande av sådan verksamhet bör
anstå, till dess ett gynnsammare ekonomiskt läge inträder. Jag anser mig
icke heller kunna föreslå, att länsveterinärerna skola tillerkännas expensbidrag
vid bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar. Med hänsyn
härtill och under hänsynstagande till medelsåtgången under budgetåret
1947/48 syneis anslaget för nästa budgetår kunna minskas med 100 000 kronor
till 300 000 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
43
Utskottet. Genom kungörelse den 20 november 1931 (nr 402) meddelades
bestämmelser angående bekämpandet av hönskolera, hönspest och hönstyfus
ävensom angående rätt för djurägare till ersättning av allmänna medel
för djur, som nedslaktats i samband med bekämpandet. Vid tillkomsten av
epizootilagen den 12 april 1935 (nr 105) upphävdes kungörelsen såvitt angick
de båda förstnämnda sjukdomarna. I samband därmed igångsattes en utredning
angående reformering av bekämpandet av hönstyfus. 1 betänkande
den 24 och 27 februari 1948 föreslogo lantbruksstyrelsen och veterinärstyrelsen
ändrade bestämmelser för bekämpandet, därvid vissa förslag även
framlades angående villkor för rätt att yrkesmässigt idka hönseri- och kläckerirörelse.
Genom beslut den 3 december 1948 uppdrog Kungl. Maj :t emellertid
åt ämbetsverken att överarbeta förslaget och därvid gemensamt utreda
frågan om möjligheten att nå tillfredsställande resultat vid bekämpandet
genom åtgärder, som helt eller huvudsakligen begränsades till a ve Isbesättningar.
Då således möjlighet till bekämpande av hönstyfus redan finnes samt det
med fog kan förutsättas, att även vid den pågående överarbetningen kommer
att beaktas frågan om villkor för rätt att yrkesmässigt idka hönserioch
kläckerirörelse, synes resultatet av utredningen böra avvaktas, innan
någon åtgärd vidtages i det syfte, motionen avser.
Under åberopande av det anförda och då utskottet ej funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen II: 137, till Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.
48 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 54 (s. 96) — innebärande
en med 5 000 kronor minskad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk
och grädde m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.
44
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
G. Lanthushållning i allmänhet.
49:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under
punkten 56 (s. 97 101) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning till
avlöningar med 3 168 000 kronor, vilket belopp med 53 700 kronor understiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1949/50 måtte till hushållningssällskapen anvisas ett avlönings1-anslag av 3 235 000 kronor. I fråga om antalet av de befattningshavare, för
vilka statsbidrag beräknats, och grunderna för bidraget innebär denna hemställan
inga andra avvikelser från våld som gällt för år 1948 än att dels
statsbidrag ej beräknats för andra jordbrukskonsulenter än de 29 å personalförteckningen
upptagna, dels statsbidrag föreslagits skola utgå för ytterligare
två jordbruksinstruktörer och två fiskeritjänstemän, dels förutsatts
att under år 1949 16 maskinkonsulentbefattningar skulle kunna tillsättas
och dels föreslagits en höjning av statsbidraget för hemkonsulenter och
fiskeritjänstemän.
Därjämte har framställning gjorts av Kalmar läns södra hushållningssällskap
om medel för en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål
samt av Hushållningssällskapens förbund om medelsanvisning till avlönande
av maskininstruktörer hos sällskapen.
Departementschefen bär anfört:
»Antalet med statsbidrag avlönade befattningar hos hushållningssällskapen
bör enligt min mening ej nu utökas utöver vad som förutsatts vid den
år 1947 beslutade omorganisationen. Jag kan med hänsyn bland annat härtill
ej förorda någon höjning av antalet med statsbidrag avlönade jordbruksinstruktörer,
fiskeritjänstemän eller skriv- och kontorsbiträden och
ej heller, att statsbidrag nu skall beviljas för avlönande av maskininstruktörer.
Däremot kan jag godtaga lantbruksstyrelsens beräkning, att 16 av de
å personalförteckningarna upptagna maskinkonsulentbefattningarna kom*
ma att besättas under år 1949. Vad angår antalet jordbrukskonsulenter vill
jag erinra om att för år 1948 övergångsvis utgått statsbidrag till åtta jordbrukskonsulenter
utöver det i personalförteckningarna uppförda antalet av
29. En av dessa har varit placerad i Östergötlands läns hushållningssällskap.
Enligt vad jag inhämtat har det för detta sällskap visat sig svårt att
redan nu avveckla sagda provisorium. Jag finner det därför lämpligt, att
statsbidrag till avlönande av denne befattningshavare övergångsvis skall få
ulgå jämväl för år 1949. Medel torde sålunda böra beräknas för avlönande
av 30 jordbrukskonsulenter.
Vad till slut angår frågan om hemkonsulenternas och fiskeritjänstemännens
löneställning vill jag erinra om att dessa befattningshavare vid 1948
års riksdag erhöllo en provisorisk löneförbättring. I avbidan på det slutliga
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
45
ställningstagandet till frågan om dessa befattningshavares löneställning synes
ej tillräcklig anledning föreligga att nu medgiva någon ändring av statsbidragsgrunderna
i syfte att möjliggöra en ytterligare lönehöjning.
I anslutning till vad jag sålunda anfört finner jag medelsbehovet under
förevarande anslag kunna uppskattas till följande belopp.
I enlighet med lantbruksstyrelsens beräkningar böra för avlöningarna åt
de i personalförteckningarna uppförda befattningshavarna med undantag
för jordbrukskonsulenter och jordbruksinstruktörer avses 1 547 000 kronor.
Till avlöningar åt sistnämnda befattningshavare böra beräknas 321 000 respektive
513 500 kronor. Till grundavlöningar åt hemkonsulenter och fiskeritjänstemän
böra avses oförändrade belopp av 205 800 respektive 213 200
kronor, varjämte för ålderstillägg åt dessa befattningshavare böra upptagas
37 500 kronor. För kallortstillägg, vikariatsersättningar och sjukvård böra i
enlighet med lantbruksstyrelsens förslag beräknas 40 000 kronor. Slutligen
torde för rörligt tillägg böra avses 290 000 kronor. Såsom statsbidrag till
hushållningssällskapen för bestridande av avlöningskostnader in. m. skulle
sålunda för nästa budgetår behöva anvisas (1 547 000 + 321 000 + 513 500
+ 205 800 + 213 200 + 37 500 + 40 000 + 290 000 =) 3 168 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet, som ej finner anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts beräkning, hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 3 168 000 kronor.
50:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Under punkten 57
(s. 101—103) har Kungl. Maj :t hemställt att för ändamålet måtte anvisas
ett reservationsanslag av 3 100 000 kronor, vilket innebär en ökning med
100 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår.
Ökningen hänför sig till beräknade merkostnader till följd av de
höjningar, som skett i fråga om rese- och traktamentsersättningar.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 3 100 000 kronor.
51 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 58 (s. 103—104),
vilken framställning innebär oförändrad anslagsanvisning, hemställer utskottet,
46
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
52 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt.
: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 60 (s. 104—107) gjorda
framställning innefattar -— förutom hemställan till riksdagen att för statens
centrala frökontrollanstalt fastställa ändrad personalförteckning och
godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
1 201 300 kronor, vilket belopp med 1 300 kronor överstiger anvisningen för
innevarande år. ökningen hänför sig till att höjd ersättning skall utgå för
vaktmästargöromål vid Alnarpsfilialen. I övrigt föreslås inga andra förändringar
än som betingas därav, att fem kontorsbiträden i lönegrad Ce 8
enligt den reglerade befordringsgången överföras å ordinarie stat.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må
1) medgiva, att i personalförteckningen för statens centrala
frökontrollanstalt antalet kontorsbiträdestjänster må
ökas med fem;
2) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 179 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..................... » 910 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 112 000
Summa kronor 1 201 300;
3) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 1 201 300 kronor.
53 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader. Under punkten 61 (s. 107) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 324 000 kronor, innebärande
en ökning av 12 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen
för innevarande budgetår. Av ökningen hänföra sig 7 000 kronor till posten
sjukvård, 700 kronor till posten reseersättningar, 3 800 kronor till posten
övriga expenser och 500 kronor till posten publikationstryck.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
47
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kronor.
54 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 62
(s. 108) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Understöd åt lokala frökontrollanstalter för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.
55 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.
Kungl. Maj:t har under punkten 63 (s. 108) föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett anslag av 30 000 kronor, innefattande en ökning
av anslaget för innevarande budgetår med 5 000 kronor. Sagda belopp
avses skola användas för att främja anläggande av frörenserier.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
56 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Under punkten 67 (s. 110—113) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett med 28 000 kronor till 515 300 kronor förhöjt
belopp.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:63 av herr Mannerskantz m. fl., likalydande med 11:83 av herr
Nilsson i Svalöv m. fl., samt II: 224 av herr Andersson i Dunker m. fl., i
vilka motioner — såvitt nu är i fråga —- hemställts att riksdagen måtte till
Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 558 600 kronor;
2) 1:166 av herr Osvald, likalydande med 11:218 av herr Svensson i
Ljungskile, vari beträffande ifrågavarande punkt hemställts att riksdagen
måtte besluta att till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Bidrag till Sveriges
utsädesförening för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 523 900
kronor.
48 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I fråga om de skål som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 20 juli 1948 har Sveriges utsädesförening hemställt om ett
anslag å 569 500 kronor för nästa budgetår. Vid sin framställning har föreningen
fogat bland annat förslag till inkomst- och utgiftsstat för budgetåret
1949/50. Detta förslag innebär i förhållande till staten för innevarande budgetår
ändringar i bland annat följande avseenden.
Avlöningsposten till tjänstemän vid huvudanstalten i Svalöv har höjts med
20 800 kronor på grund av att föreningen liksom i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1948/49 föreslagit, att två andre assistentbefattningar å avdelningarna
för korn- och spånadsväxter samt oljeväxter skulle uppföras
å lönestaten och att en vakant tredje assistenttjänst å avdelningen för råg
och potatis skulle ändras till en andre assistentbefattning. Föreningen har
därvid framhållit svårigheterna att i framtiden erhålla och bevara lämpliga
personer för de ifrågavarande befattningarna, om dessa alltfort skulle förbliva
arvodesbefattningar. Arvodet till föreståndaren vid huvudanstalten,
vilket varit oförändrat alltsedan föreningens ordinarie tjänster reglerades,
har höjts med 1 000 kronor till 3 000 kronor. Föreningen har motiverat
detta med förändringen i allmänna löneläget och de representationsplikter,
som åvilade föreståndaren. Slutligen har föreningen föreslagit, att arvodet
till kassören skulle höjas med 1 000 kronor. Därvid har föreningen anfört,
att sistnämnda befattningshavare alltsedan tjänsterna vid föreningen anknutits
till vissa lönegrader i det statliga lönereglementet erhållit avlöning
med ett belopp motsvarande lönegrad Ca 15. Efter denna lönereglering hade
emellertid föreningens verksamhet utvecklats mycket starkt, vilket ökat
arbetsuppgifterna i den centrala administrationen. Såsom kompensation
för detta efter löneplaceringen tillkomna merarbete hade föreningen årligen
sedan år 1934 beviljat kassören ett särskilt lönetillägg, vilket under
sistförflutna år uppgått till 1 020 kronor. Föreningen ansåge det dock vara
lämpligare och riktigare, att befattningen ifråga omreglerades, så att den
komme att motsvara tjänst i lönegrad Ca 19.
På grund av höjda arbetslöner ha kostnaderna för försöksverksamheten
vid Svalöv och filialerna ■— med beaktande av förenämnda förslag rörande
assistentbefattningar — uppräknats med 15 500 respektive 19 300 kronor
till 153 400 respektive 164 200 kronor.
Föreningen har föreslagit, att en assistenttjänst skulle inrättas vid Ultunafilialen.
För ändamålet har upptagits ett belopp av 8 600 kronor. Till motivering
härför har anförts, att visst samarbete uppehölles mellan filialen och
lantbrukshögskolan. Sålunda meddelade filialföreståndaren undervisning vid
högskolan. För att filialföreståndaren skulle medhinna detta fordrades, att
han som biträde erliölle en väl kvalificerad assistent. Föreningen har vidare
erinrat om att 1946 års högskoleutredning i sitt betänkande föreslagit inrättande
av en assistenttjänst vid Ultunafilialen.
Kontrollverksamheten för utsädesbolaget och för föreningens egen räkning
har beräknats draga en merkostnad av 5 000 respektive 2 000 kronor.
Ökningen å 5 000 kronor motsvaras dock å inkomstsidan av en lika stor uppräkning
av avgifterna från statens centrala frökontrollanstalt.
För de sedan år 1938 bedrivna förädlingsarbetena med lin, hampa, sojabönor,
vallmo, majs och sötlupin m. in. har för nästa budgetär i statförslaget
— under förutsättning av bifall till förslaget om inrättande av en ny andre
assistenttjänst å avdelningen för oljeväxter — upptagits ett belopp av 14 000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
49
För diverse olika utgiftsändamål ha kostnaderna sammanlagt beräknats
till ett 8 600 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.
Liksom i föregående års statförslag har slutligen upptagits ett belopp av
3 000 kronor för bedrivande av förädlings- och försöksverksamhet å småländska
höglandet. Nämnda förslag har motiverats med att föreningen hittills
icke haft möjligheter till speciella förädlingsarbeten på sydsvenska höglandet.
Vad angår föreningens inkomster utöver statsbidrag ha dessa i statförslaget
beräknats till ett 10 000 kronor högre belopp än för budgetåret 1948/49.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i remissutlåtande
den 7 september 1948 tillstyrkt föreningens anslagsäskanden.
I detta sammanhang har departementschefen anmält en den 4 oktober
1948 dagtecknad framställning från Sveriges utsädesförening, vari föreningen
hemställt, att frågan om beredande av pensionsrätt för hos föreningen
anställda 56 s. k. avdelningsbiträden måtte utredas samt att medel
måtte anvisas till genomförande av pensioneringen.
I remissutlåtande den 22 oktober 1948 har statens pensionsanstalt funnit
sig kunna tillstyrka pensionsrätt för här ifrågavarande personal endast i den
mån utsädesföreningen för biträdesgöromålen inrättade befattningar i vedertagen
mening, för vilka lantbruksstyrelsen godkänt reglering och vilka jämlikt
§ 5 pensionsreglementet kunde anmälas till delaktighet i anstalten. Då
dessa förutsättningar icke syntes föreligga, har pensionsanstalten hemställt,
att utsädesföreningens framställning icke måtte föranleda någon Kungl.
Maj :ts särskilda åtgärd.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Jag torde få erinra om att min företrädare i ämbetet vid behandlingen
av föreningens anslagsfråga för innevarande budgetår uttalade, att den av
honom föreslagna medelsanvisningen icke syntes vara tillräcklig för att föreningen
under budgetåret 1948/49 skulle kunna bedriva sin verksamhet i
samma omfattning som under närmast föregående budgetår. Han förutsatte
därför, att statsbidraget till föreningen skulle — så snart de ekonomiska
förhållandena gjorde detta möjligt — uppräknas i sådan utsträckning, att
föreningens verksamhet skulle kunna bedrivas i åtminstone samma utsträckning
som dittills. Det ekonomiska läget nödvändiggör samma återhållsamhet
vid anslagsprövningen som i fjol. Jag kan därför icke tillstyrka föreningens
förslag, att tre nya assistenttjänster, därav en vid Ultunafilialen,
skola inrättas eller att en tredje assistenttjänst skall ändras till eu befattning
som andre assistent. Ej heller kan jag förorda, att medel anvisas för
anordnande av en försöksstation på småländska höglandet.
Då arbetslönerna i försöksverksamheten stigit avsevärt och även föreningens
allmänna utgifter höjts torde en ökning av statsbidraget till föreningen
dock vara nödvändig, om en alltför stark begränsning av föreningens
verksamhet skall kunna undvikas. Jag förordar därför en anslagshöjning
av 28 000 kronor. Härvid har jag räknat med alt föreningens inkomster utöver
statsbidraget komma att uppgå till omkring 15 000 kronor mer än föreningen
beräknat.
4 Dihang till riksdagens protokoll 19&9. 10 samt. Nr 1.
50
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Jag är icke beredd att nu förorda, att medel till bestridande av kostnaderna
för förädlingsarbeten med lin och hampa in. m. anvisas från förevarande
anslag. Frågan om anvisande av medel till denna verksamhet torde därför
i annat sammanhang ånyo få anmälas för Kungl. Maj :t.
Enligt vad statens pensionsanstalt anfört torde en förutsättning för att de
s. k. avdelningsbiträdena skola kunna erhålla pensionsrätt vara, att för dem
inrättas reglerade befattningar. En dylik åtgärd kan jag, med hänsyn till
de avsevärda merkostnader den skulle medföra, i nuvarande läge icke förorda.
Föreningens framställning den 4 oktober 1948 torde därför icke för närvarande
böra föranleda någon åtgärd.
Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit torde anslaget för nästa
budgetår böra uppföras med (487 300 -f- 28 000 =) 515 300 kronor.»
Utskottet. Förädlings- och försöksverksamheten på jordbrukets område är
obestridligen av mycket stor betydelse för folkförsörjningen och dess behov
bör därför såvitt möjligt tillgodoses. På grund av den stränga återhållsamhet,
som med hänsyn till det ekonomiska läget måste iakttagas vid
all anslagsprövning, finner utskottet sig emellertid icke kunna förorda att
ifrågavarande anslag höjes mer än med det belopp, som fordras för att
föreningen skall kunna bedriva sin verksamhet i åtminstone samma omfattning
som för närvarande. Kungl. Maj :ts uppskattning av de härför erforderliga
medlen godtages av utskottet. I anledning härav och då vad
Kungl. Maj :t i övrigt anfört under denna punkt icke föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag i förevarande del å motionerna 1: 63
och II: 83, likalydande, II: 224 samt I: 166 och II: 218, de
båda sistnämnda även likalydande, till Befrämjande av fröodlingen
m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 515 300 kronor.
57:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening
för kvalitetsund ersökning av lin m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 68 (s. 113), innebärande medelsanvisning
med oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av. fröodlingen m. m.:
Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning
av lin m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 60 000 kronor.
58:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Under punkten 69 (s.
113—115) har Kungl. Maj:t hemställt, att riksdagen för nästa budgetår
måtte anvisa ett med 15 000 kronor till 175 000 kronor förhöjt belopp.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
51
Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 63 av herr Mannerskantz in. fl., likalydande med II: 83 av herr Nilsson
i Svalöv m. fl.,
2) II: 224 av herr Andersson i Dunker m. fl. samt
3) I: 166 av herr Osvald, likalydande med II: 218 av herr Svensson i
Ljungskile.
I samtliga dessa motioner har — såvitt nu är i fråga — hemställts att
riksdagen måtte till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Understödjande av
den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 230 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I en av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök med
skrivelse den 23 augusti 1948 överlämnad framställning har W. Weibull
aktiebolag med Weibullsholms växtförädlingsanstalt anhållit om ett med
70 000 kronor till 230 000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår. Bolaget
har därvid gjort vissa jämförelser mellan de statsbidrag, som utgått till bolaget,
och dem, som tilldelats Sveriges utsädesförening. Enligt bolagets beräkningar
skulle för tiden 1924/25—1947/48 bolagets förädlingsverksamhet
ha åtnjutit statsbidrag med cirka 36 procent av kostnaderna, under det att
motsvarande siffra för utsädesföreningen utgjorde cirka 61 procent. Bolaget
har i detta sammanhang uttalat, att statsbidragen till bolaget och föreningen
borde avvägas efter samma grunder. Bolaget har vidare anfört bland annat
följande.
På grund av de genom den statliga prisregleringen knappt tillmätta handelsmarginalerna
blir saluförande av kontrollerad utsädesspannmål för närvarande
direkt förlustbringande, om denna försäljning belastas även med
kostnader för förädlingsarbete. På grund av utvecklingen beträffande arbetar-
och tjänstemannalöner har bolaget under de senaste två åren fått vidkännas
ökade kostnader om cirka 250 000 kronor årligen utan kompensation
i ökade priser. De nya skatterna å bensin och papper in. m. medföra ävenså
en kostnadsökning om cirka 60 000 kronor årligen. I denna situation vädjar
bolaget ånyo allvarligt, att den ursprungligen utformade principen om
statsbidrag motsvarande hälften av växtförädlingskostnaderna åter tillämpas.
Om ej en ingripande reglering av anslagsfrågan kommer till stånd,
synes för bolaget ej någon annan möjlighet stå till buds än en radikal omvärdering
och nedskärning av förädlingsprogrammet med bibehållande endast
av de nödvändigaste arbetsuppgifterna.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, som anslutit
sig till förevarande anslagsäskande, har yttrat i huvudsak följande.
Styrelsen är angelägen vitsorda, alt den vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt
bedrivna verksamheten är av stor betydelse för jordbrukets utveckling
och för livsmedelsförsörjningen. Med hänsyn härtill anser sig styrelsen
böra i princip tillstyrka, att sökandebolaget tilldelas understöd med
52
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
50 procent av kostnaderna för förädlingsverksamheten. Enligt de av bolaget
gjorda beräkningarna skulle kostnaderna för dess förädlingsverksamhet för
budgetåret 1949/50 uppgå till 467 600 kronor, varav i statsbidrag enligt
nyssberörda princip skulle utgå i runt tal 230 000 kronor. Styrelsen förutsätter
dock att frågan om genomförandet av jämställdhet i kontrollhänseende
mellan bolaget och Sveriges utsädesförening snarast göres till föremål för
utredning, varvid de ekonomiska konsekvenserna av en dylik åtgärd böra
ägnas särskild uppmärksamhet. Utredningen torde böra slutföras, innan
styrelsen yttrar sig över bolagets anslagsäslcanden för budgetåret 1950/51.
Departementschefen har anfört:
»Den vetenskapliga verksamhet, som bedrives vid Weibullsholm, har obestridligen
stor betydelse för växtförädlingsarbetet och därmed även för
folkförsörjningen. Med beaktande härav och med hänsyn till de stegrade
kostnaderna anser jag en ökning av statsbidraget påkallad. Jag vill därför
i likhet med styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
förorda, att bidraget till förevarande verksamhet höjes. Med hänsyn till
nödvändigheten att begränsa statsutgifterna finner jag mig emellertid icke
kunna tillstyrka en större ökning av bidraget än med 15 000 kronor till
175 000 kronor.»
Utskottet. Bidraget till förevarande verksamhet höjdes för budgetåret
1947/48 med 35 000 kronor till 160 000 kronor. Vid behandlingen av frågan
om anslag för innevarande budgetår framhöll utskottet, att det i och
för sig vore önskvärt att verksamheten kunde främjas genom ökad medelsanvisning,
men fann sig med hänsyn till det statsfinansiella läget icke kunna
förorda någon ökning av anslaget. Ehuru enahanda betänkligheter förenu,
anser utskottet dock att på grund av de ytterligare stegrade kostnaderna
viss ökning, lämpligen av den storlek Kungl. Maj :t föreslagit, är
påkallad för nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag såvitt nu är i fråga å motionerna
I: 63 och II: 83, likalydande, II: 224 samt I: 166 och II: 218,
de båda sistnämnda även likalydande, till Befrämjande av
fröodlingen in. m.: Understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm för budgetåret 1949/
50 anvisa ett anslag av 175 000 kronor.
59:o) Odling av gummiförande växter. Under punkten 70 (s. 115) har för
bedrivande av odlings- och försöksverksamhet med den gummiförande
maskrosväxten Taraxacum koksagys för budgetåren 1947/48 och 1948/49
anvisats reservationsanslag av 60 000 respektive 50 000 kronor. Av sistnämnda
belopp ha avsetts 30 000 kronor för vetenskapligt bedriven försöks-
och förädlingsverksamhet vid Sveriges utsädesförening och 20 000
kronor för odlingstekniska försök genom statens jordbruksförsöksanstalts
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
53
försorg. Beträffande tidigare försöksverksamhet med ifrågavarande växt
och härför lämnat statligt stöd torde få hänvisas till propositionen nr 113/
1947.
I skrivelse den 20 juli 1948 har Sveriges utsädesförening hemställt om
anvisande av ett anslag å 25 000 kronor för fortsatt förädlingsverksamhet
med koksagys.
Styrelsen för lantbruksbögskolan och statens lantbruksförsök har i avgivet
remissutlåtande den 23 augusti 1948 anslutit sig till föreningens anslagsäskande.
Vidare har styrelsen i skrivelse den 2 december 1948 hemställt,
att för odlingstekniska försök vid statens jordbruksförsök måtte anvisas
oförändrat 20 000 kronor.
Departementschefen har anfört:
»Även nästa budgetår torde förevarande försöksverksamhet böra fortsättas
i den omfattning som i ärendet föreslagits. För ändamålet torde böra
anvisas ett anslag å 45 000 kronor. Av detta torde 25 000 kronor böra ställas
till förfogande för Sveriges utsädesförening och 20 000 kronor för statens
jordbruksförsök. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de
närmare föreskrifter angående anslagets disposition, som må befinnas erforderliga.
»
Utskottet. Försöksverksamheten hör även under nästa budgetår fortgå i
den angivna omfattningen. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t
med uppmärksamhet följer verksamheten och, därest omständigheterna
föranleda därtill, tager under övervägande huruvida densamma bör avvecklas.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen må till Odling av gummiförande växter för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 45 000
kronor.
60:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
under punkten 71 (s. 115—118) gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalten
— anslagsanvisning till avlöningar med 189 300 kronor, vilket belopp
med 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
I skrivelse den 30 augusti 1948 har styrelsen för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras
med 243 400 kronor. Ökningen föranledes i huvudsak av föreslagna
nya tjänster och uppfinningar av tjänster i högre lönegrad.
Statskontoret har i remissutlåtande den 6 september 1948 erinrat om att
avlöningskostnaderna vid anstalten från budgetåret 1943/44 till budgetåret
1947/48 stigit från 110 793 kronor till 11)3 830 kronor, medan anstaltens
inkomster under motsvarande tid nedgått från 176 702 kronor till omkring
117 000 kronor. Den nu begärda anslagsökningen borde därför eu
-
54
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ligt statskontorets mening föranleda en närmare undersökning av anstaltens
organisation och arbetsformer i syfte, framför allt, att få utrönt huruvida
det vore möjligt att genom organisatoriska åtgärder undvika ytterligare
kostnadsökningar eller i vart fall nedbringa dessa under det av anstaltsstyrelsen
begärda beloppet.
Departementschefen har anfört:
»I likhet med statskontoret finner jag med hänsyn till den ogynnsamma
utvecklingen av förhållandet mellan kontrollanstaltens utgifter och inkomster
en översyn av anstaltens organisation och arbetsformer påkallad. Jag
torde senare få anmäla denna fråga för Kungl. Maj :t. I avbidan på resultatet
av en dylik översyn torde inrättande av nya tjänster och uppfinningar
av tjänster i högre lönegrad icke böra företagas. Frågan om lönegradsplaceringen
för laboratoriebiträden och de tekniska biträdena torde
böra avgöras först när ståndpunkt tages till utredningen rörande löneställningen
för dylik personal. På grund härav anser jag annan ändring i anstaltens
avlöningsstat icke böra vidtagas än att icke-ordinarieposten i anledning
av bestämmelserna om reglerad befordringsgång uppräknas med
500 kronor.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida och utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 61 900
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 1 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... » 108 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 16 800
Summa kronor 189 300;
2) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
189 300 kronor.
61 :o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Under
punkten 72 (s. 118) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa
budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor, innebärande
en minskning i förhållande till löpande budgetår med 29 500 kronor.
Minskningen föranledes av att för budgetåret 1948/49 till utvändiga
reparationer av institutionsbyggnaden anvisats ett särskilt engångsbelopp
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
55
av 30 000 kronor. Å andra sidan lia posterna sjukvård in. in. och publikationstryck
ökats med 200 kronor respektive 300 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 46 000 kronor.
62 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. I enlighet
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 73 (s. 118—119) — innebärande
en med 3 000 kronor höjd medelsanvisning på grund av bidrag
till ytterligare en utbildad kemist vid stationen i Visby -— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska
kontrollstationer för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 30 000 kronor.
63:o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. I enlighet med
Kungl. Maj :ts under punkten 74 (s. 119) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd
kemisk station för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.
64:o) Bidrag till plantskolekontroll. Biträdande Kungl. Maj:ts under punkten
75 (s. 120) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
65:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 76 (s. 120) —- innefattande anslagsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.
66:o) Bidrag till Sveriges pomologiska förening. Kungl. Maj :t har under
punkten 77 (s. 120—121) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa
ett oförändrat belopp av 15 000 kronor.
I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 25 augusti 1948 överläm -
56
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
nåd framställning har styrelsen för Sveriges pomologislca förening anhållit
om ett till 25 000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår.
Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt det framställda anslagsäskandet. Styrelsen
har framhållit, att föreningen gjort en betydelsefull insats på fruktodlingens
område. Föreningens omfattande verksamhet under de sista tio åren
hade möjliggjorts endast tack vare enskild offervillighet. Detta bidrag komme
att upphöra. Det vore därför angeläget att föreningen tillförsäkrades
ökat statsbidrag.
Departementschefen har anfört, att föreningens verksamhet såsom uttalats
i samband med behandlingen av anslagsfrågan för de senaste budgetåren
torde få anses vara av sådan beskaffenhet, att den i huvudsak bör
bestridas av föreningens egna medel.
Utskottet. Utskottet biträder Kung], Maj :ts framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges pomologiska
förening för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
67:o) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Under punkten
78 (s. 121—122) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa
budgetår anvisa ett anslag av 25 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 120 av
herr Elof sson, Gustaf, m. fl. och II: 144 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.,
vari hemställts att riksdagen måtte till Bidrag till Föreningen för växtförädling
av fruktträd för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 60 000
kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 25 augusti 1948 överlämnad
framställning har styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd
anhållit om ett till 60 000 kronor förhöjt anslag till föreningens verksamhet
under kalenderåret 1949. Såsom motivering till det ökade anslagsbehovet
har föreningen anfört bland annat följande.
Den stegrade fruktkonsumtion, som under de senaste årtiondena kunnat
konstateras i vårt land, har medfört en aktualisering och utveckling av
den svenska fruktodlingen. Erfarenheten har visat att vårt land har synnerligen
stora förutsättningar för framställning av kvalitativt högvärdig
frukt, vilket innebär, att väsentliga delar av den nuvarande, omfattande
fruktimporten skulle med fördel kunna ersättas med inhemsk produktion.
Den svenska fruktodlingens framtidsmöjligheter bero dock till väsentlig
grad på att för våra särpräglade klimat- och jordmånsförhållanden lämpliga
sorter och grundstamsmaterial frambringas, vilket ytterligare understryker
betydelsen av inhemsk, rationellt bedriven växtförädling.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
57
Den nya institutionsbyggnaden vid Balsgård beräknas kunna tagas i bruk
under hösten 1948. Inköpet av egendomen, dess utrustning samt igångsättandet
av själva växtförädlingsverksamheten ha bekostats med anslag från
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I fortsättningen kunna dylika anslag
endast påräknas till anläggning och utrustning men ej för driften.
Under föreningens första verksamhetsår och fram till den 1 april 1948
har föreståndaren för statens trädgårdstorsök varit föreningen behjälplig
med organisering av det vetenskapliga och praktiskt inriktade förädlingsarbetet.
Då han emellertid icke ansett sig kunna fullfölja detta alltmer betungande
arbete, har styrelsen fått anställa en särskild föreståndare för
växtförädlingsarbetet. Den fast anställda personalen utgöres från och med
1948 av föreståndare och två vetenskapligt utbildade assistenter samt en
trädgårdsmästare. Anställandet av särskild föreståndare liksom även lönereglering
för institutionens övriga personal samt nya löneavtal med föreningens
trädgårdsarbetare ha emellertid medfört vissa merutgifter för föreningen.
Då möjligheterna att från enskilda erhålla ytterligare bidrag till
verksamheten utöver redan nu utgående synas stängda, ser sig föreningen
nödsakad hemställa om sådan ökning av statsanslaget att verksamheten kan
fortsättas och bedrivas i önskvärd omfattning.
Lantbruksstijrelsen har i sitt utlåtande tillstyrkt föreningens anslagsäskande
samt därvid yttrat huvudsakligen följande.
Under året ha inom verksamheten vid Balsgård inträffat betydande förändringar,
som motivera väsentligt ökat statsbidrag. I samband med att den
egentliga institutionsbyggnaden instundande höst beräknas bliva färdigställd,
måste det provisorium, varunder föreningen hittills arbetat, med nödvändighet
upphöra. De därav föranledda stegrade kostnader, som föreningen
beräknat för nästa budgetår, stå — såvitt lantbruksstyrelsen är riktigt underrättad
— i överensstämmelse med dylika utgifter vid motsvarande statliga
och statsunderstödda institutioner. Lantbruksstyrelsen är slutligen angelägen
framhålla, att den växtförädlingsverksamhet, som det här är fråga
om, bör ägnas samma intresse från statsmakternas sida som motsvarande
vetenskapliga verksamhet på det egentliga jordbrukets område, enär den
får anses vara av grundläggande betydelse för den i samband med konsumtionsutvecklingen
inom landet starkt fortskridande omläggningen av jordbruksproduktionen
framför allt inom småbruket i betydande delar av landet.
I remissutlåtande den 16 oktober 1948 har styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök ansett det med hänsyn till karaktären av
föreningens arbete icke vara omotiverat, att föreningen erhölle ökat statsanslag.
Departementschefen har anfört: ».lag torde få erinra om att anslaget för
ifrågavarande verksamhet från och med budgetåret 1947/48 höjdes till
25 000 kronor samt att i samband därmed förutsattes, att föreningen skulle
kunna planlägga sin verksamhet på sådant sätl, alt någon höjning av statsbidraget
ej komme att visa sig erforderlig åtminstone under de närmaste
åren. I betraktande härav kan jag i nuvarande läge icke förorda någon uppräkning
av anslaget.»
(Itskottet. Den verksamhet föreningen bedriver är enligt utskottets mening
till avsevärt gagn för fruktodlingen och torde såsom lantbruksstyrelsen
58
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
framhållit vara förtjänt av samma intresse från statsmakternas sida som
motsvarande vetenskapliga verksamhet på det egentliga jordbrukets område.
Ehuru utskottet därför i och för sig icke har något att erinra mot en
höjning av statsbidraget, torde någon sådan dock icke vara möjlig i nuvarande
ekonomiska läge. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 120
och II: 144, till Bidrag till Föreningen för växtförädling av
fruktträd för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
68 :o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade
kostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 79
(s. 122) —- innebärande anslagsanvisning med ett formellt belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av
vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
69 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Tillstyrkande bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 80 (s. 123) -— innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
. att riksdagen må till Bidrag till markkartering och grundkalkning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
70:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna.
För detta ändamål är å gällande riksstat uppfört ett obetecknat
anslag av 14 700 kronor. På grund av omläggning av smörprovningarnas
förvaltningsår från budgetår till kalenderår avser den av Kungl. Maj :t under
punkten 83 (s. 124—125) gjorda framställningen medelsanvisning för
allenast andra halvåret 1949 med 7 400 kronor.
Utskottet. Utskottet bär icke något att erinra mot framställningen och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 7 400 kronor.
71 :o) Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk.
Under punkten 85 (s. 125—126) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett med 1 000 000 kronor till 74 000 000 kronor
minskat anslag.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
59
Departementschefen har anfört:
»Någon utbetalning av producent- och kontantbidrag i enlighet med de
beslutade nya bidragsgrunderna bär ännu ej skett. Man saknar därför alltjämt
säkra utgångspunkter för beräknande av medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål. Med hänsyn till att bidragen avses skola bortfalla successivt
i samband med rationaliseringens fortskridande synes det emellertid, trots
denna ovisshet, motiverat att bidraget för nästa budgetår upptages med ett
något lägre belopp än det, som beräknats för innevarande budgetår. Minskningen
synes lämpligen kunna antagas till 1 000 000 kronor och anslaget
följaktligen böra upptagas med 74 000 000 kronor.»
Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning finner utskottet icke anledning
till erinran och hemställer alltså,
att riksdagen må till Producent- och kontantbidrag till
vissa innehavare av mindre jordbruk för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 74 000 000 kronor.
72:o) Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.
I enlighet med en framställning av statens livsmedelskommission
har Kungl. Maj :t under punkten 87 (s. 126—1271 föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett med 1 000 000 kronor till 7 000 000 kronor
minskat belopp.
Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statlig lagerhållning: Omkostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.
73:o) Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 88 (s. 127—
128) — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Revision
av jordbrukskasserörelsen in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 53 000 kronor.
74:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.
Jämlikt Kungl. Maj :ts framställning under punkten 89 (s. 128) —
innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande år en minskning
med 9 000 kronor — hemställer utskottet,
o
60
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag
till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.
75 :o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond
för jordbrukare m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 90 (s. 128—
129) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av
57 000 kronor, vilket belopp med 13 000 kronor understiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Minskningen bär föranletts av ett mellan
lånenämnden för sekundär jordbrukskredit och Sveriges allmänna hypoteksbank
träffat avtal, varigenom banken mot en årlig ersättning av
13 000 kronor jämte vissa re,sekostnadsersättningar förbundit sig att svara
för kansligöromålen hos nämnden, vilka de senaste åren dragiit en årlig
kostnad av i riunt tal 26 000 kronor.
Utskottet. Utskottet bär icke något att erinra mot framställningen och
hemställer därför,
att riksdagen må till Förvaltningsbidrag till förmedlare
av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 57 000
kronor.
76:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 91 (s. 129—133) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalterna
anslagsanvisning till avlöningar med 166 500 kronor, vilket belopp
med 6 300 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:176 av
herrar Näslund och Pålsson samt II: 220 av herr Sandberg m. fl., vari föreslagits
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att frågan
om åtgärder för effektivisering av forsknings- och försöksverksamheten på
jordbrukets område i Norrland underställes riksdagen vid dennas eventuella
höstsession eller i varje fall senast i början av nästkommande år.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.
Med skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen överlämnat en
framställning från stgrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
om anvisande för nästa budgetår av ett med 43 200 kronor till 203 400
kronor förhöjt avlöningsanslag. Den begärda anslagshöjningen har huvudsakligen
föranletts av att anstaltsstyrelsen framlagt förslag om dels inrättande
av en provningsavdelning i Norrland, dels ock vissa personalförstärkningar
vid huvudstationen i Ultuna.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
61
Beträffande förstnämnda förslag har anstaltsstyrelsen erinrat, att den
framfört detsamma upprepade gånger under senare år men att frågan hittills
skjutits på framtiden. Styrelsen ansåge sig dock icke kunna underlåta
att återkomma med förslaget, då en lösning av denna fråga, vars betydelse
understrukits jämväl av norrlandskommittén, vore angelägen för att Norrland
med dess livskraftiga jordbruk icke i detta hänseende skulle förbliva i
sämre läge än landet i övrigt. Styrelsen hade tidigare utgått från att provningsavdelningens
lokalfråga skulle lösas i samband med upprättande av en
tilltänkt norrländsk forskningscentral. Såvitt nu kunde bedömas syntes
emellertid avgörandet om inrättande av en sådan forskningscentral kunna
komma att dröja. I sådant läge ville styrelsen föreslå uppförande av egna,
för avdelningen oundgängligen nödvändiga byggnader. Tillika äskades medel
för viss utrustning, nämligen maskiner, instrument och möbler in. in. I
fråga om personalen vid norrlandsavdelningen har styrelsen ansett, att denna
tills närmare erfarenheter vunnits borde begränsas till en överassistent i
lönegrad Ce 29, en montör med arvode å 6 500 kronor och skrivhjälp med en
ersättning av 2 500 kronor. Vidare borde fast provningsnämnd inrättas liksom
vid övriga provningsavdelningar.
Den begärda personalförstärkningen vid Ultunastationen innebär huvudsakligen,
att en ny assistentbefattning skulle inrättas, en kontorsbiträdestjänst
omändras till kanslibiträdestjänst och ytterligare ett kontorsbiträde
anställas.
Anstaltsstyrelsen har vidare i fråga om provningsnämnderna föreslagit,
att antalet ledamöter av provningsnämnden vid mejeriavdelningen i Alnarp
skulle utökas från fyra till fem på så sätt att lantbruksstyrelsen skulle äga
utse tre ledamöter i stället för, såsom för närvarande, två. Såsom motivering
härför har anförts, att erfarenheterna visat, att antalet ledamöter i ifrågavarande
nämnd vore alltför ringa i förhållande till storleken och arten av
det område nämndens arbete omspände. Slutligen har styrelsen hemställt,
att bestämmelserna om ersättning åt ledamöterna i provningsnämnderna
skulle ändras såtillvida, att till annan ledamot än anstalternas föreståndare
och överassistenter skulle utgå dels ett arvode av 20 kronor för varje föirättningsdag,
dels ersättning enligt rese- och traktamentsklass II B allmänna
resereglementet.
Lantbruks styrelsen, som tillstyrkt ett anslag å 202 200 kronor, bär icke
haft annat att erinra mot beräkningen av avlöningsanslaget för maskinoch
redskapsprovningsanstalterna för nästa budgetår än att arvodet åt innehavaren
av den föreslagna nya befattningen såsom assistent vid provningsanstaltens
lantbruksavdelning vid Ultuna — med hänsyn till det arvode,
som för närvarande utginge till motsvarande befattningshavare vid
provningsanstalternas lantbruksavdelning vid Alnarp — icke borde beräknas
till mer än 7 200 kronor.
Statskontoret bar i remissutlåtande den 4 oktober 1948 anfört löljande.
Då i rådande läge anstalternas organisation icke torde böra utvidgas, avstyrker
statskontoret såväl inrättande av den ånyo föreslagna särskilda norr
-
62
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
landsavdelningen som ökning av personalen vid de befintliga avdelningarna.
Vidare kan statskontoret icke heller biträda det på nytt framförda förslaget
om lönegradsuppflyttning av ett kontorsbiträde. Statskontoret har icke
något att erinra mot att under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal medel beräknas till arvode till kontorsbudet vid huvudstationen
i Ultuna, dock under förutsättning, att anslagsposten till ersättningar
till sakkunniga, tillfälliga biträden m. in. i motsvarande mån minskas.
Ämbetsverket vill icke motsätta sig, att bestämmelserna om arvode
samt rese- och traktamentsersättning till vissa ledamöter i provningsnämnderna
omarbetas i enlighet med föreslagna grunder, dock med det förbehållet
att de nya ersättningsreglerna icke komma att kräva höjd medelsanvisning.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»I samband med anmälan av förslag angående jordbruksförsöksverksamhetens
organisation (prop. 161/1948) uttalade föredragande departementschefen,
att förslaget om inrättande av en norrländsk institution för jordbruksforskning
icke kunde upptagas i dåvarande läge, då sträng sparsamhet
måste iakttagas i fråga om statsutgifter och återhållsamhet visas beträffande
nybyggnadsverksamheten. Med beaktande av dessa synpunkter, vilka
alltjämt äga giltighet, finner jag det icke nu böra övervägas att i Norrland
inrätta en provningsavdelning till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.
Jag är icke heller beredd att förorda de av anstaltsstyrelsen begärda
personalförstärkningarna vid de nuvarande avdelningarna i vidare mån
än att jag tillstyrker en uppräkning av icke-ordinarie posten för att tillgodose
behovet av ytterligare skrivhjälp vid anstalternas expedition i Ultuna samt
för att täcka utgifter på grund av reglerad befordringsgång och vikariatsersättningar
in. in. Härjämte torde arvode till ett kontorsbud böra beräknas
under icke-ordinarieposten i stället för, såsom hittills, under posten
ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden m. fl.
Däremot kan jag biträda förslaget att utöka antalet ledamöter i fasta
provningsnämnden vid mejeriavdelningen i Alnarp från fyra till fem. Tilllika
vill jag tillstyrka, att arvode samt rese- och traktamentsersättningar
till vissa ledamöter av provningsnämnderna skola bestämmas enligt av styrelsen
föreslagna grunder.»
De av departementschefen sålunda föreslagna personalförstärkningarna
m. in. ha beräknats medföra en ökning av posten ersättningar till sakkunniga,
tillfälliga biträden m. fl. med 700 kronor, icke-ordinarieposten med
2 400 kronor för arvode till kontorsbud, 4 800 kronor för ytterligare skrivhjälp
och 800 kronor i anledning av reglerad befordringsgång m. m. Å
andra sidan beräknas förstnämnda post minskas med 2 400 kronor, motsvarande
arvodet till kontorsbudet.
Utskottet. Vid behandlingen föregående år av propositionen angående ordnandet
av försöksverksamheten på jordbrukets område anslöt sig utskottet
till Kungl. Maj :ts förslag, att verksamheten med hänsyn till det statsfinansiella
läget och svårigheterna på byggnadsmarknaden skulle genomföras
endast i begränsad omfattning, varför en tilltänkt norrländsk institution för
forskning icke kunde komma till stånd omedelbart. Utskottet förutsatte
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
63
emellertid därvid, att Kungl. Maj :t skulle så snart de ekonomiska förhållandena
så medgåve upptaga denna fråga till förnyad prövning.
Såsom Kungl. Maj :t framhållit under nu ifrågavarande punkt, äga de anförda
synpunkterna alltjämt giltighet. Samma skäl kunna anföras i fråga
om anstaltens begäran om anslag för inrättande av en särskild provningsavdelning
i Norrland.
Emellertid synes behovet av en sådan avdelning vara trängande liksom
av åtgärder i övrigt för att utveckla forsknings- och försöksverksamheten
i Norrland på jordbrukets område. Utskottet anser därför, att frågan om en
förbättring i nämnda hänseenden bör upptagas till behandling så snart lämpligen
kan ske. Då det emellertid är svårt att bestämma någon viss tid härför
med hänsyn till de omständigheter, av vilka frågan är beroende, finner
utskottet sig dock icke kunna förorda den föreslagna skrivelsen till Kungl.
Maj :t. I detta sammanhang torde utskottet få erinra om att Kungl. Maj:t
i prop. nr 41 till innevarande riksdag hemställt om principbeslut, att en
försöksgård skall inrättas vid Röbäcksdalen utanför Umeå och att viss
forskningsverksamhet på jordbrukets område skall förläggas dit.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet ej heller i övrigt har något
att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
A. att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens maskinoch
redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. kronor
2. Ersättningar till sakkunniga, tillfäl
liga
biträden m. fl., förslagsvis...... »
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. »
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ »
Summa kronor
7 300
16 600
130 300
12 300
166 500;
2) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 166 500 kronor;
B. att de likalydande motionerna I: 176 och II: 220 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
77 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader.
Kungl. Maj :t har under punkten 92 (s. 133—135) föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett anslag av 57 400 kronor, vilket i förhållande till
motsvarande anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med
64
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
36 700 kronor. Beräkningen innefattar å ena sidan en höjning av posten
sjukvård med 200 kronor, posten reseersättningar med 3 000 kronor, delposten
instrument in. in. med 6 000 kronor och delposten övriga expenser
med 1 500 kronor ävensom medelsanvisning till en bromsvagn och en tankanläggning
vid provningsanstalterna i Ultuna med tillhopa 28 000 kronor.
Å andra sidan har anslaget minskats med ett belopp av 2 000 kronor, som
för innevarande budgetår beviljats för en engångsutgift.
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 57 400 kronor.
78 :o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. I överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts under punkten 93 (s. 135) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 250 000
kronor.
79:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 94 (s. 136—137) innebär anslagsanvisning för ändamålet
med ett oförändrat belopp av 3 000 000 kronor.
Departementschefen bär anfört i ärendet:
»Jag torde först få erinra om att Kungl. Maj :t, sedan elektrifieringsberedningen
i skrivelse den 25 oktober 1948 hemställt att få disponera den spärrade
delen av anslaget för budgetåret 1947/48, 3 000 000 kronor, genom beslut
den 30 december 1948 medgivit, att av sagda medel finge tagas i anspråk
ett belopp av 1 000 000 kronor. Tillsammans med det i riksstaten för
innevarande budgetår upptagna anslaget, 3 000 000 kronor, ha sålunda för
detta budgetar 4 000 000 kronor ställts till förfogande för den statsunderstödda
elektrifieringsverksamheten.
Läget nödvändiggör, att denna verksamhet hålles inom en snäv ram även
under nästa budgetår. Någon ökning av medelsanvisningen kan jag därför
icke förorda. Å andra sidan synes det önskvärt, att verksamheten icke skall
behöva ytterligare inskränkas i förhållande till den omfattning den har
under innevarande budgetar. Man bör därför enligt min mening räkna
med att, såvida läget icke skulle ytterligare skärpas, av de återstående
spärrade medlen 1 000 000 kronor skola ställas till förfogande för verksamheten
under budgetåret 1949/50. Därest det skulle befinnas möjligt att
medgiva, att även återstoden av dessa medel får tagas i anspråk, torde de
belopp, som därvid bliva disponibla, böra fördelas lika på innevarande och
nästa budgetår. Jag vill till slut anmärka, att det enligt min uppfattning är
lämpligt att vid behandlingen av ansökningar om statsbidrag för här ifråga
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
65
varande ändamål en viss prövning sker av angelägenhetsgraden hos de olika
företagen. Härigenom torde det bliva möjligt att i någon mån eliminera olägenheterna
av den av omständigheterna framtvungna begränsningen av bidragsverksamheten.
»
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.
80:o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. I överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts under punkten 95 (s. 137—138) gjorda framställning —- innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Jordbrukarungdomens
förbund för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 160 000
kronor.
81 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 96 (s. 138—140) om anvisande
för ändamålet av ett förslagsanslag av 325 000 kronor innebär i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning av anslaget med 100 000
kronor.
Departementschefen bär efter redogörelse för av lantbruksstyrelsen framställt
förslag ävensom för yttrande av statskontoret anfört följande i
ärendet:
»I samband med anmälan av förslag om stödåtgärder för maskinhållningen
inom jordbruket (prop. 188/1948) uttalade föredragande departementschefen,
att ökad maskinanvändning och mekanisering av driften vore ett
av de viktigaste leden i strävandena att åstadkomma bättre produktionsbetingelser
och höjda arbetsprestationer i jordbruket. Jag vill i anslutning
härtill framhålla, att en utvidgning av den gemensamma maskinanvändningen
är en av de allra snabbast verkande rationaliseringsåtgärderna och
därför i nuvarande läge i hög grad förtjänar det allmännas stöd.
Jordbrukets maskinlånefond har under årens lopp i allt större omfattning
tagits i anspråk för utlämnande av lån. De beviljade lånebeloppen ha stigit
från 895 000 kronor under budgetåret 1941/42 till 7 479 400 kronor under
budgetåret 1947/48. Jag förordar i annat sammanhang denna dag, att riksdagens
medgivande skall inhämtas till att under innevarande budgetår den
bidragsram, inom vilken maskinlån må beviljas och utfästelser om bidrag
göras, skall höjas från det i propositionen nr 188/1948 angivna beloppet av
500 000 kronor till 1 500 000 kronor. Vidare har jag för avsikt att förorda,
att för nästa budgetår skall anvisas ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor
till jordbrukets maskinlånefond. I anslutning härtill anser jag, att motsvarande
gräns för nästa budgetår, i enlighet med lanlbruksstyrelsens för
5
Bihang till riksdagens protokoll 1949. It) samt. Nr 1.
66
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
slag, bör sättas till 1 500 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att utfärda erforderliga föreskrifter härom.»
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån från
jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 325 000 kronor.
82:o) Jordbrukets upplysningsnämnd. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 98 (s. 140—142) om anvisande för ändamålet av ett förslagsanslag
av 43 000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en minskning av anslaget med 1 000 kronor. Beräkningen innefattar
höjningar med 100 kronor i anledning av att nämndens sekreterare
föreslås skola uppföras å extra ordinarie stat med placering i lönegrad 24,
med 100 kronor av posten pressvisningar och 500 kronor av posten reseersättningar.
Eftersom nämnden numera erhållit tjänstebrevsrätt förordas
en sänkning av expensposten med 1 200 kronor. Vidare föreslås posten prenumeration
och litteratur i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag skola
nedsättas med 500 kronor. Reglerad befordringsgång bör tillämpas beträffande
nämndens kontorsbiträde. Vid bifall till förslagen rörande sekreteraren
och kontorsbiträdet bör anslaget uppföras såsom förslagsanslag.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
således,
att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 kronor.
H. Jordbrukets rationalisering m. m.
83ro) Bidrag till jordbrukets rationalisering. Kungl. Maj:t har under punkten
99 (s. 142—146) föreslagit, att anslagsanvisningen till ändamålet måtte
bestämmas till 18 000 000 kronor, vilket belopp vid jämförelse med motsvarande
anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med 2 000 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 117 av herr AabgEricsson
m. fl. och II: 141 av herr Stattin m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen ville besluta att reservationsanslaget å 18 000 000 kronor till
bidrag till jordbrukets rationalisering måtte fördelas med 5 000 000 kronor
för bidrag till yttre och 13 000 000 kronor för bidrag till inre rationaliseringsverksamhet.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Jordbruksutskottets utlåtande nr l. 07
I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att förevarande
anslag för budgetåret 1949/50 måtte uppföras med ett belopp av
23 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen bar härvid anfört huvudsakligen följande.
Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget ha 5 000 000 kronor
avsetts för yttre rationalisering. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande kan
omfattningen av denna verksamhet icke heller under nästkommande budgetår
bliva så stor, som förutsatts i propositionen nr 75 till 1947 års riksdag,
eller mellan 20 och 25 miljoner kronor. Å andra sidan bör man utgå
ifrån att lantbruksnämnderna, sedan det första årets organisationsarbete
avslutats och nödig rutin erhållits, skola kunna bedriva en icke obetydligt
ökad verksamhet i denna centrala del av arbetet. Då lantbruksstyrelsen ännu
saknar längre tids erfarenhet av verksamheten, har lantbruksstyrelsen för
budgetåret 1949/50 beräknat en höjning av delposten med allenast 2 000 000
kronor till 7 000 000 kronor. Härav torde ett belopp av högst 250 000 kronor
få användas för utbetalande av statsbidrag till odlingsvägar i Norrland
och Dalarna, vartill bidrag beviljats före den 1 juli 1948.
För inre rationalisering ha beräknats 11 000 000 kronor. Under de senaste
budgetåren ha hushållningssällskapen ansökt om medel för bidrag
till täckdikning till ett sammanlagt belopp av omkring 2 000 000 kronor årligen.
Till sådana åtgärder, för vilka bidrag tidigare utgått ur anslaget till
förbättring av ofullständiga jordbruk in. in. ha bidragsbeloppen under senare
år uppgått till cirka 6 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen finner det
vara av synnerlig vikt att behovet av stöd för rationalisering av nu nämnd
art kan tillgodoses i större utsträckning än tidigare. Med hänsyn till att en
mycket stor del av dessa förbättringsåtgärder vidtagas av jordbrukarna
själva och utföras maskinellt synes ej heller arbetsmarknadsläget utgöra
hinder för en intensifiering. Lantbruksstyrelsen beräknar behovet av bidragsmedel
för här ifrågavarande ändamål till 8 000 000 kronor. Härav torde liksom
innevarande budgetår ett belopp av 50 000 kronor få användas för att
bestrida kostnaderna för sådana syneförrättningar, som omförmälas i 7 §
lagen den 30 juni 1947 (nr 288) om uppsikt å jordbruk.
För nybyggnad och förbättring av ekonomibyggnader, däri inbegripet
gödselvårds- och siloanläggningar, beräknade centrala lantbrukskommittén
medelsbehovet till 6 000 000 kronor under det första budgetåret. Behovet av
en ökad insats för förbättring av ekonomibyggnaderna på de nu bidragsberättigade
jordbruken är sedan många år så väl dokumenterat, att lantbruksstyrelsen
anser sig icke kunna beräkna medelsbehovet för bidrag till
ifrågavarande verksamhet lägre än till 6 500 000 kronor för nästa budgetår.
Den av skogsvårdsstyrelserna bedrivna betesverksamheten i Norrland och
Kopparbergs län kommer från och med den 1 juli 1949 att överföras å lantbruksnämnderna.
Till verksamheten bör från och med nästa budgetår utgå
bidrag ur anslaget till den inre rationaliseringen. Enligt uppgifter från lantbruksnämnderna
och skogsvårdsstyrelserna ha bidrag beviljats ett jämförelsevis
stort antal företag men bidragen ha till större delen ännu icke utbetalats,
eftersom bidragstagarna i allmänhet ba fem år på sig för att vidtaga
de planerade åtgärderna. Härutöver föreligga emellertid ett antal preliminära
kontrakt, där bidrag ställts i utsikt, om nödiga medel anvisas.
Skogsstyrelsen har framhållit vikten av att tillräckliga medel ställas till
förfogande, så alt företagen, som ofta ba påbörjats, kunna fullföljas och
det omfattande förberedelsearbetet för skogsvårdsområdens bildande icke
skett förgäves. Bidragsbchovet under budgetåret 1949/50 för de företag, beträffande
vilka definitiva eller preliminära kontrakt redan slutits eller un
-
68
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
der innevarande budgetår komma att slutas, har av skogsvårdsstyrelserna
och lantbruksnämnderna i samråd beräknats till 978 000 kronor. Behovet
av bidragsmedel för företag, som böra kontrakteras efter den 1 juli 1949,
har av samma myndigheter uppskattats till 630 000 kronor. Sammanlagda
medelsbehovet skulle sålunda uppgå till i runt tal 1 600 000 kronor. Lantbruksstyrelsen
finner erforderligt, att 1 500 000 kronor finnas tillgängliga
för ändamålet under nästkommande budgetår.
För den inre rationaliseringen skulle således föreligga ett bidragsbehov
av (8 000 000 + 6 500 000 + 1 500 000 =) 16 000 000 kronor.
Det sammanlagda behovet av bidragsmedel för nästa budgetår för jordbrukets
rationalisering skulle följaktligen enligt lantbruksstyrelsens beräkningar
uppgå till (7 000 000 + 16 000 000 =) 23 000 000 kronor. Liksom
under innevarande år bör Kungl. Maj :t äga befogenhet att vidtaga den förändring
i fördelningen av bidragsmedlen mellan yttre och inre rationalisering,
som kan finnas lämplig med hänsyn till efterfrågan på bidrag och till
omständigheterna i övrigt.
Lantbruksstyrelsen har därjämte i särskild skrivelse den 25 augusti 1948
föreslagit, att gällande bestämmelser angående bidrag till yttre rationalisering
skulle ändras så, att lantbruksnämnd, då så erfordrades för att
genomföra rationaliseringsprojekt som nämnden funne angeläget ur allmän
synpunkt, skulle få möjlighet att bestrida kostnader för lantmäteriförrättningar
och sammanläggningar samt vissa därmed förenade utgifter. Kostnaderna
borde utgå från förevarande anslag.
Statskontoret och lantmäteristyrelsen ha icke haft något att erinra mot
sistnämnda framställning. Dock borde enligt lantmäteristyrelsen garantier
skapas för att sakägare icke skulle kunna få bidrag för samma förrättning
från både lantmäteristyrelsen och lantbruksnämnden.
Därjämte har departementschefen anmält en från Älvsborgs läns södra
hushållningssällskap inkommen anhållan om gottgörelse med 8 095 kronor
för av sällskapet beviljade bidrag till gödselvårdsanläggningar, vilka bidrag
lantbruksstyrelsen ansett sig icke kunna utbetala, enär de utgått med
mer än 200 kronor per anläggning.
Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig att den begärda
gottgörelsen utbetalas. Däremot har riksräkenskapsverket uttalat, att gällande
bestämmelser icke medgiva sådan utbetalning.
Departementschefen har anfört:
»Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna och investeringarnas
omfattning bestämdes ifrågavarande anslag för innevarande
budgetår till ett belopp, väsentligt understigande vad som enligt 1942 års
jordbrukskommittés beräkningar kunde antagas vara erforderligt såsom
genomsnitt för en längre tidrymd. Av samma skäl finner jag det nödvändigt,
att medelsanvisningen under ifrågavarande anslag även för nästa
budgetår blir betydligt lägre än vad som i och för sig vore motiverat. Jag
kan därför icke förorda en anslagshöjning av den storlek, som lantbruksstyrelsen
föreslagit. En viss höjning av anslaget är dock även enligt min
uppfattning påkallad. Vid bedömandet av medelsbehovet synes nämligen
hänsyn böra tagas till att lantbruksnämndernas arbete kommit i gång först
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
69
successivt under innevarande budgetår. Vidare bör beaktas att, i enlighet
med vad jag förordat vid behandlingen av lantbruksnämndernas avlöningsanslag,
från och med nästa budgetår under nu ifrågavarande anslag böra
bestridas även kostnaderna för den betesförbättringsverksamhet i Norrland
utom lappmarkerna, som skogsvårdsstyrelserna hittills bedrivit med
anlitande av det norrländska skogsproduktionsanslaget. Lantbruksstyrelsen
har beräknat medelsbehovet enbart för sistnämnda verksamhet till omkring
1 500 000 kronor. Även om denna uppskattning förefaller väl hög motivera
enligt min mening nu berörda faktorer en höjning av anslaget med 2 000 000
kronor redan för att lantbruksnämndernas bidragsverksamhet för yttre och
inre rationalisering under nästa budgetår skall kunna bibehållas vid i huvudsak
den omfattning den kan beräknas uppnå under senare delen av innevarande
budgetår. Jag förordar därför att anslaget för nästa budgetår upptages
med 18 000 000 kronor. Av detta belopp böra 6 000 000 kronor avses
för bidrag till yttre och 12 000 000 kronor för bidrag till inre rationalisering.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t, om
förhållandena skulle giva anledning därtill, äga rätt att vidtaga jämkning
i sagda fördelning. Ur anslaget torde vidare, liksom under nu löpande budgetår,
få bestridas kostnaderna för sådana syneförrättningar, som omförmälas
i 7 § lagen den 30 juni 1947 om uppsikt å jordbruk, ävensom få användas
högst 250 000 kronor för utbetalande av statsbidrag till byggande av
odlingsvägar i Norrland och Dalarna.
Vad vidare angår lantbruksstyrelsens förslag, att lantbruksnämnd under
vissa villkor skulle få bestrida kostnader för lantmäteriförrättningar
och sammanläggningar samt vissa därmed förenade kostnader i samband
med åtgärder för yttre rationalisering, vill jag erinra om att samma förslag
på sin tid framlades av 1947 års centrala lantbrukskommitté. I propositionen
nr 149/1948 uttalade min företrädare i ämbetet med anledning därav,
att han i och för sig icke hade något att erinra mot de synpunkter, som
lågo till grund för kommitténs förslag. Frågan, om och i vad mån rationaliseringsorganen
borde utbetala dylika bidrag, stode emellertid i nära samband
med utformningen av bestämmelserna om taxor för lantmäteriförrättningar
och om de statsbidrag, som genom lantmäteriorganisationen utbetalades
för sådana förrättningar. Då dessa frågor vore under utredning i
lantmäteristyrelsen, ansåg han det lämpligast, att kommitténs förslag på
denna punkt skulle prövas först i samband med behandlingen av de förslag
till nya taxe- och bidragsbestämmelser, som vore att vänta från lantmäteristyrelsen.
Enligt vad lantmäteristyrelsen nu upplyst torde det emellertid
komma alt dröja, innan nämnda förslag utarbetats och därpå grundade nya
taxebestämmelser kunna utfärdas. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka den
av lantbruksstyrelsen nu föreslagna utvidgningen av lantbruksnämndernas
rätt att lämna bidrag till åtgärder för yttre rationalisering. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att vidtaga den författningsändring ävensom utfärda
de föreskrifter i övrigt, som kunna erfordras i anledning av vad jag
nu förordat.
70
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Beträffande slutligen framställningen från Älvsborgs läns södra hushållningssällskap
vill jag med hänsyn till föreliggande omständigheter förorda,
att sällskapet erhåller gottgörelse av statsmedel för ifrågavarande utbetalningar.
Denna gottgörelse torde, därest riksdagen icke har något att erinra
däremot, få utgå från förevarande anslag.»
Utskottet. Kungl. Maj :t har föreslagit, att från och med nästa budgetår
från nu ifrågavarande anslag böra bestridas även kostnaderna för den
verksamhet för betesförbättring i Norrland utom lappmarkerna, som hittills
bedrivits av skogsvårdsstyrelserna med anlitande av det norrländska
skogsproduktionsanslaget. Sagda kostnader, som lantbruksstyrelsen beräknat
till omkring 1 500 000 kronor för nästa budgetår, skola utgå ur de medel,
som anslås till den inre rationaliseringen. Vid sådant förhållande innebär
den av Kungl. Maj :t förordade fördelningen av anslagsökningen såsom i motionerna
påpekats att anslaget till den inre rationaliseringen faktiskt
minskas såvitt angår nuvarande ändamål. Utskottet vill emellertid erinra
om att lantbruksnämndernas verksamhet kommit i gång först under innevarande
budgetår, varför erfarenhet ännu saknas i fråga om såväl deras
totala medelsbehov för rationaliseringen av jordbruket som huru de anslagna
medlen lämpligast böra fördelas på den yttre och den inre rationaliseringen.
Under innevarande budgetår har Kungl. Maj :t med hänsyn härtill
varit bemyndigad att vidtaga jämkning i den angivna fördelningen. Enahanda
bemyndigande avses skola meddelas för budgetåret 1949/50. Då utskottet
förutsätter att jämkning kommer till stånd, så snart behov därav
föreligger, är motionernas syfte enligt utskottets mening tillräckligt tillgodosett
genom ett sådant bemyndigande.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet ej heller i övrigt har
något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 117
och II: 141, till Bidrag till jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
18 000 000 kronor.
84:o) Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Kungl. Maj :t
har under punkten 100 (s. 146—147) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
medgiva att statlig kreditgaranti må beviljas för lån för yttre rationalisering,
lån för inre rationalisering och jordbruksegnahemslån intill ett belopp
för ettvart slag av lån av 20 000 000 kronor samt för driftslån intill
ett belopp av 8 000 000 kronor ävensom att till täckande av förluster på
grund av garantien anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor. Anslagsanvisningen
innebär vid jämförelse med innevarande budgetår, att garantibeloppet
för såväl den yttre som den inre rationaliseringen höjts med
5 000 000 kronor samt för driftslån med 3 000 000 kronor.
Departementschefen har tillika hemställt att Kungl. Maj :t skall erhålla
befogenhet att medgiva jämkning i fördelningen av maximibeloppen ej blott
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
71
såsom under innevarande budgetår mellan lån för yttre rationalisering och
jordbruksegnahemslån utan även mellan dessa båda grupper av lån samt lån
för inre rationalisering, därvid departementschefen framhållit, att Kungl.
Maj :t redan äger motsvarande befogenhet beträffande bidragen till yttre och
inre rationalisering.
Utskottet. Under tillstyrkande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) medgiva att under budgetåret 1949/50 statlig kreditgaranti
må beviljas för dels lån avseende yttre rationalisering
intill ett belopp av 20 000 000 kronor, lån för inre rationalisering
intill samma belopp samt jordbruksegnahemslån
intill ett belopp av likaledes 20 000 000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle
giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning,
dels driftslån intill ett belopp av 8 000 000 kronor;
2) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
85 :o) Ersättning åt. riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.
Kungl. Maj :t har under punkten 101 (s. 147—150) föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor, därvid framhållits
att det bör ankomma på Kungl. Maj :t att, i avbidan på ett närmare ställningstagande
till riksbankens framtida uppgifter och organisation i samband
med ett väntat förslag från 1945 års bankkommitté, träffa överenskommelse
med riksbanken om de grunder, efter vilka ersättning bör utgå under
nästa budgetår.
Utskottet. Under erinran om att riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49 för enahanda ändamål anvisat ett förslagsanslag av
325 000 kronor tillstyrker utskottet bifall till framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen
av vissa lånefonder m. in. för budgetaret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
86:o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.
1 enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 102 (s. 150) —
innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning vid
förlängning av vissa servitut för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
72
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
87 :o) Kolonisation: Understödjande av kolonisation å vissa kronoparker.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 103 (s. 150—
151) och hemställer alltså,
att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisation
å vissa kronoparker för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 300 000 kronor.
88:o) Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten å AIträsks
kolonisationsområde. Kungl. Maj:t har under punkten 104 (s. 151—
152) föreslagit'' riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av
5 600 kronor.
Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning av lantbruksstyrelsen,
anfört följande:
»Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit torde Alträsks nybyggesnämnd böra
upphöra med utgången av innevarande budgetår och förvaltningen av ifrågavarande
kolonisationsområde från och med nästa budgetår övertagas av
lantbruksnämnden i Norrbottens län. Liksom övriga jordanskaffningsföretag
torde området böra redovisas under jordfonden. Då emellertid överföring
till fonden icke torde kunna ske förrän tidigast den 1 juli 1950, blir
ett särskilt anslag till kostnaderna för områdets förvaltning erforderligt
även under nästa budgetår. Anslaget synes i enlighet med lantbruksstyrelsens
beräkning böra upptagas med 5 600 kronor.»
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av
kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 600
kronor.
89:o) Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl. Av det för innevarande år anvisade anslaget, 370 000 kronor,
ha 220 000 kronor ställts till lantbruksstyrelsens och 150 000 kronor till
domänstyrelsens förfogande. Kungl. Maj :ts framställning under punkten
105 (s. 152—154) innebär en höjning av medelsanvisningen för lantbruksstyrelsens
del till 300 000 kronor. Ökningen hänför sig till en beräknad utvidgning
av förbättringsverksamheten.
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp
åt innehavare av odlingslägenheter in. fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
73
90 :o) Kostnader för nyodling m. m. å kronotorp. I enlighet med av domänstyrelsen
verkställd beräkning av medelsbehovet har Kungl. Maj:t under
punkten 106 (s. 154—155) hemställt, att riksdagen må för ändamålet
anvisa ett med 1 000 kronor till 104 000 kronor minskat anslag. Tillika har
förordats bemyndigande för domänstyrelsen att, då särskilda skäl därtill
föreligga, i undantagsfall få av anslaget bevilja bidrag till betesanläggning
vid kronolägenheter, även om dessa med hänsyn till sitt läge kunna komma
att ingå i skogsvårdsområde, dock under förutsättning att bildandet av
dylikt område icke kan väntas bliva genomfört inom de närmaste åren.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för nyodling m. m. å kronotorp
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
104 000 kronor.
91 :o) Betesförsök i Norrland. Under punkten 107 (s. 155—157) har Kungl.
Maj :t hemställt om ett reservationsanslag av 30 000 kronor för nästa budgetår
för anordnande av betesförsök i Norrland. Av i ärendet åberopad
utredning framgår, att försöken avses skola bedrivas under en följd av år,
minst fem, och draga ungefär lika kostnad för varje år.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
92 :o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Kungl. Maj :t har under
punkten 108 (s. 158—159) föreslagit riksdagen att medgiva, att under
budgetåret 1949/50 må beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa 4 000 000 kronor, ävensom att till ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 3 600 000 kronor.
I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 123 av herr Sundelin
och II: 147 av herr Stjärne m. fl., i vilka motioner hemställts att under
budgetåret 1949/50 måtte dels beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa 5 000 000 kronor, dels till Grundförbättringar: Statens
avdikningsanslag anvisas ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.
I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att statens
avdikningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 5 500 000
kronor samt att bidragstilldelningen från anslaget för samma budgetår
måtte bestämmas till högst 7 000 000 kronor. Styrelsen har härvid i huvudsak
anfört följande.
74
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
Under budgetåret 1947/48 ha bidrag från avdikningsanslaget beviljats
dels av Kungl. Maj :t till fyra företag med tillhopa 34 500 kronor och dels •
av lantbruksstyrelsen till 627 företag med tillhopa 4 965 495 kronor eller
med sammanlagt 4 999 995 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1948/49 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande
ansökningar om statsbidrag till 1 797 torrläggningsföretag, representerande
ett bidragsbelopp, som kan beräknas till omkring 7 500 000 kronor.
Härutöver torde under samma budgetår nya ansökningar kunna förväntas
inkomma till ett sammanlagt belopp av cirka 4 500 000 kronor.
För att under löpande budgetår samtliga såväl föreliggande som under
året motsedda ansökningar skola kunna tillgodoses, erfordras således en
bidragstilldelning av (7 500 000 + 4 500 000 =) 12 000 000 kronor. Emellertid
må för ändamålet bidrag från statens avdikningsanslag beviljas till
ett belopp av endast 4 000 000 kronor. Av de för budgetåret ''l948/49 föreliggande
och påräknade ansökningarna om statsbidrag kunna följaktligen
ansökningar till sammanlagt (12 000 000 — 4 000 000 —) 8 000 000 kronor
väntas bliva överförda till budgetåret 1949/50. Jämväl under sistnämnda
budgetår torde nya ansökningar kunna väntas inkomma till ett belopp av
omkring 4 500 000 kronor. För att under budgetåret 1949/50 tillgodose
ansökningar om statsbidrag skulle således erfordras i runt tal (8 000 000 +
4 500 000 =) 12 500 000 kronor.
till undvikande av att, såsom tidigare varit fallet, ansökningarna om
statsbidrag på grund av brist på medel hopas i lantbruksstyrelsen och, till
allvarlig olägenhet för avdikningsverksamheten, bliva avgjorda först efter
flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra avvägas så, att den nuvarande
anhopningen av torrläggningsärenden om möjligt kan i huvudsak
avverkas inom de närmaste åren. Med hänsyn härtill torde bidragstilldelningen
från anslaget under budgetåret 1949/50 icke böra sättas lägre än
till 7 000 000 kronor. Även med en bidragstilldelning av denna storlek
torde det icke bliva möjligt att under budgetåret tillgodose andra än de med
hänsyn till nyttighetsgraden mest angelägna företagen.
Lantbruksstyrelsen har slutligen erinrat om att 1948 års riksdag medgivit
Kungl. Maj :t att inom ramen för den för varje budgetår medgivna
bidragstilldelningen av ifrågavarande anslag årligen disponera ett belopp av
20 000 kronor för bidrag till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag.
Styrelsen har förutsatt, att detta medgivande tillika skulle omfatta
åtgärder, som oberoende av visst företag avse att gagna torrläggningsverksamheten
i dess helhet.
Departementschefen har anfört:
»I nuvarande läge kan jag icke förorda någon höjning av bidragstilldelningen
från avdikningsanslaget utan anser, att denna för nästa budgetår
bör bestämmas till samma belopp som för innevarande budgetår eller
4 000 000 kronor. I anslutning härtill torde även medelsanvisningen under
anslaget böra bibehållas vid oförändrat belopp av 3 600 000 kronor.
Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde från det belopp
av 20 000 kronor, som Kungl. Maj:t äger att — inom ramen för den varje
budgetår medgivna bidragstilldelningen av ifrågavarande anslag -— årligen
disponera för bidrag till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag,
jämväl få bestridas kostnader för åtgärder vilka, oberoende av visst
företag, avse att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
75
Utskottet. Såsom i ärendet framhållits är det angeläget, att ansökningar
om statsbidrag för ifrågavarande ändamål kunna avgöras utan större dröjsmål.
Ehuru det ur denna synpunkt är önskvärt att bidragstilldelningen och
medelsanvisningen fastställas till sådana belopp att de påtalade olägenheterna
avhjälpas, finner utskottet sig dock med hänsyn till det nuvarande
statsfinansiella läget icke kunna förorda någon höjning därav. På grund
av vad sålunda anförts och då utskottet ej heller i övrigt har något att
erinra mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 123
och II: 147,
1) medgiva, att under budgetåret 1949/50 må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 4 000 000
kronor;
2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000
kronor.
93:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.
Under punkten 109 (s. 159—160) har departementschefen anmält,
att någon medelsanvisning under anslaget för budgetåret 1949/50
icke torde vara erforderlig på grund av uppkommen behållning, vilket utskottet
velat för riksdagen
omförmäla.
94:o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. Under
punkten 111 (s. 160—161) har departementschefen anmält, att någon
medelsanvisning under anslaget för budgetåret 1949/50 icke torde vara
erforderlig på grund av uppkommen behållning, vilket utskottet velat för
riksdagen
omförmäla.
95 :o) Arrendenämnder. Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 112 (s. 161) — innebärande medelsanvisning med oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
96 :o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 113 (s. 161) — innebärande medelsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.
76
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I. Fiskeriväsendet.
97 :o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Under punkten
114 (s. 162—172) bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att -—- förutom
att medgiva ändringar i personalförteckningen för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök och godkänna ändrad avlöningsstat — för nästa
budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 610 400 kronor, vilket innebär en
ökning med 6 800 kronor jämfört med innevarande budgetårs anslag.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 169 av herrar Arrhén och Gustavson samt 11:210, likalydande, av
herr Staxäng m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att
undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket samt undersöknings-
och försöksanstalten för havsfisket i fortsättningen skulle benämnas
respektive isötvattensfiskelaboratoriet och havsfiskelaboratoriet samt att enklare
och klarare benämningar jämväl i övrigt skulle övervägas för institutionerna
inom fiskeristyrelsens verksamhetsområde; ävensom
2) I: 168 av herr Hällgren och II: 211, likalydande, av herrar Skoglund i
Umeå och Levin, vari hemställts att riksdagen måtte besluta att dels indraga
en i fiskeristyrelsens personalförteckning upptagen byråinspektörstjänst i
27 lönegraden, dels ock i personalförteckningen uppföra en laboratorstjänst
för ostkustfisket i lönegrad Ca 29.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök omfattar förutom själva styrelsen,
bestående av tre byråer och en tillsynsavdelning med undersökningsIaboratorium,
en undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket, en
undersöknings- och försöksanstalt för havsfisket samt vidare statens undersöknings-
och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (Skagerak) ävensom
statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen (Eystrasalt).
I sitt anslagsäskande för nästa budgetår har fiskeristyrelsen med statens
fiskeriförsök hemställt om ett med 53 950 kronor till 657 550 kronor förhöjt
avlöningsanslag för nästa budgetår. Av det sålunda beräknade medelsbehovet
hänföra sig 304 500 kronor till fiskeristyrelsen, 69 600 kronor till undersöknings-
och försöksanstalten för sötvattensfisket, 126 600 kronor till undersöknings-
och försöksanstalten för havsfisket, 135 450 kronor till statens
undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov samt 21 400 kronor
till statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.
Styrelsen bär bland annat hemställt, att en laboratorstjänst i lönegrad
Ca 29 för ostkustfisket måtte inrättas.
Härutinnan har styrelsen till en början erinrat om att de arbetsuppgifter
som tidigare åvilat laboratorn för östersjöfisket, vilken tjänst indragits den
1 juli 1948, numera ålåge byråinspektören på byrån för saltvattensfisket.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
77
Denna förening av byråinspektörs- och undersökningsgöromål hade visat sig
behäftad med stora olägenheter för arbetet inom styrelsen. Sålunda hade
den ifrågavarande byråinspektören alltsedan sistnämnda dag oavbrutet måst
ägna sig åt undersökningsarbeten ombord å fartyget Eystrasalt. Med hänsyn
till den intensifiering av undersökningsarbetet inom östersjöområdet,
som påkallades av fiskarenas organisationer och som styrelsen funne nödvändig,
måste man räkna med att byråinspektören i fråga helt komme att
tagas i anspråk för dessa göromål. Detta bortfall av den vid sidan av byråns
chef ende rutinerade befattningshavaren å byrån innebure givetvis en avsevärd
försvagning av styrelsens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter
och motiverade enligt styrelsens uppfattning inrättande av den föreslagna
laboratorstjänsten.
Styrelsen bär vidare bland annat föreslagit att för fiskeriassistenterna och
fiskeriaspiranterna hos styrelsen måtte fastställas en befordringsgång av i
huvudsak samma innebörd som den, vilken redan tillämpas för vetenskapligt
utbildade assistenter vid statens bakteriologiska, rättskemiska och farmaceutiska
laboratorier samt vid statens institut för folkhälsan, d. v. s. från
Cf 22 till Ce 27.
Styrelsen har beträffande fartyget Skagerak föreslagit, att tjänsten såsom
trålmästare i Ce 15, vilken intill utgången av år 1948 uppehållits av en
överårig befattningshavare, skulle sammanföras med en nu kollektivavtalsavlönad
båtsmanstjänst till en trålmästartjänst i lönegrad Ce 13. Sammanförandet
har motiverats med att därigenom en rationellare arbetsfördelning
skulle vinnas. Styrelsen har vidare förordat en föreslagen utökning av den
kollektivavtalsavlönade personalen med ytterligare en förste motorman och
ett stewardbiträde, vilket förslag föredragande statsrådet enligt uttalande
i prop. nr 49/1948 då icke ansett sig kunna biträda.
Vad angår fartyget Eystrasalt har styrelsen föreslagit en höjning med 750
kronor av fartygets avlöningsanslag för att i någon mån kunna tillmötesgå
ett särskilt av fiskarena på ostkusten uttalat önskemål, att fartyget
måtte hållas i gång längre tid av året än nio och en halv månader. Med de
föreslagna ökningarna skulle fartyget enligt styrelsens beräkningar kunna
hållas bemannat i tio månader.
I skrivelse den 24 november 1948 har styrelsen hemställt, att den för undersöknings-
och försöksanstalten för havsfisket för nästa budgetår avsedda
arvodesposten måtte uppräknas med 4 000 kronor till 14 400 kronor för
bestridande av halva årsarvodet till en instrumentmakare. Återstoden av
arvodet avsåges skola bestridas av oceanografiska institutet i Göteborg.
Remissutlåtande över styrelsens anslagsäskande har avgivits — förutom
av statens lönenämnd — av statskontoret, som i huvudsak avstyrkt styrelsens
förslag.
Departementschefen har bland annat anfört i ärendet:
»Den organisation av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök, som nu
gäller, genomfördes den 1 juli 1948. Redan med hänsyn till att några tillföll
it liga erfarenheter rörande den nya organisationen ännu ej vunits, anser
jag i likhet med statskontoret, att annan ändring av den för styrelsen fast
-
78
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ställda personalförteckningen icke nu bör ifrågakomma än att ordinarie
kontorsbiträdestjänster inrättas enligt grunderna för befordringsgången för
kontorspersonal. Sålunda bör ett kontorsbiträde i Ce 8 vid vardera av tillsynsavdelningen
samt undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket
överföras å ordinarie stat.
Frågan om fastställande av ny befordringsgång för fiskeriassistenterna
och aspiranterna synes ej nu böra prövas. Vid sådant förhållande bör ej
heller assistenten å tillsynsavdelningen nu uppflyttas i högre lönegrad.
Mot förslaget att utbyta den nuvarande trålmästartjänsten i Ce 15 å fartyget
Skagerak mot en liknande befattning i Ce 13 har jag intet att erinra.
Däremot kan jag icke biträda framställningen om utökning av besättningen
å fartyget med en motorman och ett stewardbiträde. Då jag i likhet med
fiskeristyrelsen anser, att fartyget Eystrasalt om möjligt bör hållas i gång
något längre tid om året än som nu är fallet, tillstyrker jag att fartygets
avlöningsanslag uppräknas med de för ändamålet av styrelsen beräknade
beloppen.
Förslaget att beräkna medel till halva avlöningskostnaden för en instrumentmakare,
vilken undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket
skulle dela med oceanografiska institutet, kan jag biträda. Då anstalten får
tillgång till denna arbetskraft, bör det emellertid bliva möjligt att inbespara
icke obetydliga belopp, som eljest skolat användas till kostnader för reparationer
å instrument m. in. Jag anser därför den i omkostnadsstaten för
anstalten upptagna delposten övriga utgifter: instrument- och laboratoriekostnader
kunna minskas med ett mot ifrågavarande avlöningskostnader
svarande belopp.»
Kungl. Maj :ts förslag jämte automatiska förändringar skulle medföra,
att i personalförteckningen för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök
antalet kontorsbiträdestjänster skulle ökas med två samt beträffande själva
styrelsen ordinarieposten uppräknas med 5 600 kronor och icke-ordinarieposten
minskas med 8 600 kronor. För undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket skulle ordinarieposten ökas med 900 kronor och
icke-ordinarieposten med 500 kronor. Beträffande undersöknings- och försöksanstalten
för havsfisket skulle ordinarieposten ökas med 5 100 kronor
och icke-ordinarieposten minskas med 1 100 kronor. I fråga om statens undersöknings-
och bevakningsfartyg för havsfiskets behov skulle icke-ordinarieposten
ökas med 3 600 kronor samt beträffande statens undersökningsfartyg
för fiskeriadministrationen icke-ordinarieposten och posten särskilda
löneförmåner höjas med i avrundade tal 700 resp. 100 kronor.
Utskottet. I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet att närmare erfarenhet
av den nuvarande organisationen bör avvaktas, innan ändringar däri
vidtagas utöver vad som föranledes av den reglerade befordringsgången.
Ehuru de skäl, som anförts för inrättandet av en laboratorsbefattning i
lönegrad 29 för ostkustfisket, äro beaktansvärda, anser sig utskottet därför
icke för närvarande kunna biträda förslaget därom. Utskottet förutsätter
härvid, att Kungl. Maj :t, därest den nuvarande anordningen rörande ost
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
79
kustfisket skulle visa sig mindre lämplig, för budgetåret 1950/51 inkommer
med de förslag, vartill erfarenheterna under nästa budgetår kunna giva
anledning.
Såsom påpekats i motionerna 1:169 och 11:210 äro de nuvarande benämningarna
å institutionerna inom fiskeristyrelsens område ohanterliga
och det skulle vara önskvärt att en förenkling kunde åstadkommas. Med
hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan riksdagen hade frågan angående
institutionerna till behandling, synes det dock lämpligt att även härutinnan
närmare erfarenhet av den nuvarande organisationens lämplighet
avvaktas, innan någon ändring vidtages.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj :t
gjorda framställningen, hemställer alltså,
A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I:
168 och II: 211,
1) medgiva, att i personalförteckningen för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök antalet kontorsbiträdestjänster
ökas med två;
2) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
Fiskeristyrelsen.
1. Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsvis
................ kronor 60 600
2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestäm- |
|
da av Kungl. Maj :t, |
|
förslagsvis.......... » |
2 500 |
3. Avlöningar till icke-or- |
|
dinarie personal, för- |
|
slagsvis ............ » |
182 900 |
4. Ersättningar till sak- |
|
kunniga, förslagsvis » |
1 000 |
5. Rörligt tillägg, förslagsvis
................ » 28 300 kronor 275 300
Undersöknings- och försöksanstalten för
sötvattensfisket.
1. Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsvis
................ kronor 42 400
80
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
2. Arvode, bestämt av
Kungl. Maj :t ........ kronor 1 100
3. Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal
................ » 18 900
4. Rörligt tillägg, förslags
vis
................ » 7 200 kronor 69 600
Undersöknings- och försöksanstalten för
havsfisket.
1. Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsvis
................ kronor 30 600
2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis
............
3. Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal,
förslagsvis......
4. Rörligt tillägg, förslags
vis
................
» 10 400
> 65 200
* 10 000 kronor 116 200
Statens undersöknings- och bevakningsfartyg
för havsfiskets behov.
1. Avlöningar till icke-ordi
narie
personal, förslagsvis
............ kronor 120 800
2. Rörligt tillägg, förslags
vis
................ » 6 300
3. Särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie personal,
förslagsvis .... » 750 kronor 127 850
Statens undersökningsfartyg för
fiskeriadministrationen.
1. Arvode, bestämt av
Kungl. Maj :t........ kronor 6 000
2. Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal,
förslagsvis...... » 13 900
3. Särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie personal,
förslagsvis .... » 1 550 kronor 21450
Summa kronor 610 400;
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
81
3) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
610 400 kronor;
B. att de likalydande motionerna I; 169 och II: 210 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
98:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Under
punkten 115 (s. 172—177) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår anvisa ett med 11 800 kronor till 266 500 kronor förhöjt belopp.
Höjningen hänför sig beträffande själva styrelsen med 2 000 kronor till
posten reseersättningar och med 1 000 kronor till delposten laboratoriekostnader
för tillsynsavdelningen. I fråga om undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket hänför sig ökningen med 600 kronor till posten
reseersättningar, med 400 kronor till posten övriga expenser, med 100
till delposten bibliotek och med 1 000 kronor till laboratoriekostnader, medan
delposten underhåll av byggnader och dammar föreslås minskad med
3 000 kronor. Vad angår undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket
föreslås ett engångsbelopp, som för innevarande år uppgår till 300 kronor,
ökat med 300 kronor för anskaffande av en pump, varjämte delposten
övriga utgifter: instrument- och laboratoriekostnader böra minskas med
4 000 kronor på grund av förslaget att under anstaltens avlöningsanslag
beräkna medel till avlönande av en instrumentmakare. I omkostnadsstaten
för statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov
föreslås delposterna till proviant samt till bränn- och smörjoljor höjda med
2 000 resp. 7 000 kronor samt delposten undersökningsmateriel med 3 200
kronor. Vad slutligen angår omkostnaderna för statens undersökningsfartyg
för fiskeriadministrationen uppgår ökningen till 1 000 resp. 100 kronor
för posterna till oljor och andra förbrukningsartiklar, varjämte en ny post
å 100 kronor till sjukvård bör upptagas. Det avses, att Kungl. Maj :t i sinom
tid skall fastställa stat för anslagets användning.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer,
att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 266 500 kronor.
99:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 116 (s. 177—178) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 121 200
kronor.
(i Bihnng till riksdagens protokoll 19i9. in samt. Nr 1.
82
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
100:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Under punkten 117 (s. 178
—179) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning med 27 500 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört.
»I likhet med fiskeristyrelsen anser jag, att den för reseersättningar avsedda
anslagsposten, 9 400 kronor, bör höjas med hänsyn till den faktiska
medelsåtgången under budgetåret 1947/48. Jag är emellertid icke beredd
att biträda en höjning av nämnda anslagspost med större belopp än 16 000
kronor eller till 25 400 kronor. Därvid torde för fiskmästarnas resor böra
avses 2 500 kronor. Sistnämnda resekostnader synas emellertid, liksom
kostnaderna för fiskmästarnas avlöningar, slutligt böra gäldas av vissa
fiske- och arrendeavgiftsmedel. På samma sätt som i avlöningsstaten torde
därför i omkostnadsstaten för fiskeriintendenterna under rubriken ''Särskilda
uppbördsmedel’ böra upptagas en inkomsttitel ''Bidrag av vissa fiskeoch
arrendeavgiftsmedel’ å belopp motsvarande de beräknade kostnaderna
för fiskmästarnas reseersättningar. Då övriga poster i enlighet med styrelsens
förslag böra upptagas med oförändrade belopp, skulle förevarande
omkostnadsanslag för nästa budgetår behöva uppföras med (14 000 + 16 000
-— 2 500 =) 27 500 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom
tid fastställa stat för anslagets användning.»
Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
27 500 kronor.
101 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 118 (s. 179—180) — innefattande medelsanvisning
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskets befrämjande i de särskilda
orterna för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
102:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkten 119 (s.
180—182) har Kungl. Maj :t föreslagit att det för innevarande budgetår anvisade
anslaget, 65 700 kronor, uppräknas till 89 000 kronor.
Departementschefen har efter redogörelse för en framställning av fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök i ärendet anfört:
»Erfarenheterna från exporten av fisk och fiskprodukter under den senaste
tiden giva enligt min mening vid handen, att en viss kontroll över
kvaliteten av de exporterade varorna är nödvändig, om denna export skall
kunna få den omfattning och giva det ekonomiska utbyte, vartill i och för
sig förutsättningar finnas. Frågan om formen för en dylik kontroll är för
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
83
närvarande föremål för övervägande inom jordbruks* och folkhushållningsdepartementen.
Jag är därför ej för dagen beredd att taga ställning till densamma.
Jag vill emellertid här erinra, att Kungl. Maj :t torde äga befogenhet
att i administrativ väg uppställa vissa kvalitetsfordringar vid export
av fisk och fiskprodukter. För den händelse det skulle visa sig erforderligt
att utfärda dylika kvalitetsbestämmelser, torde vissa medel böra stå till
Kungl. Maj :ts förfogande för anordnande av kontroll över bestämmelsernas
efterlevnad. Jag tillstyrker därför fiskeristyrelsens förslag, att för detta ändamål
för nästa budgetår skall anvisas ett belopp av 20 000 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser
rörande användningen av beloppet.
Även i övrigt kan jag godtaga vad fiskeristyrelsen föreslagit under ifrågavarande
punkt.»
Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 89 000 kronor.
103 :o) Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under punkten
120 (s. 182—183) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för befrämjande
av fiske på avlägsna fiskevatten för budgetåret 1949/
50 anvisa ett anslag av 80 000 kronor.
104 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 121 (s. 183—184) innebär
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp av 360 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 122
av herr Petersson, Emil och II: 143 av herr Jacobsson i Igelsbo in. fl., vari
hemställts att riksdagen måtte besluta att ett anslag på 675 000 kronor av
bensinskattemedel ställes till Kungl. Maj :ts förfogande för restitution till
de fiskare, som förbrukat bensinen.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande hemställt
om ett oförändrat anslag av 360 000 kronor för nästa budgetår. Styrelsen
har därvid meddelat att bensinförbrukningen vid det yrkesmässiga
fisket under de senare åren syntes ha uppgått till omkring 2 000 000 liter
84
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
per år. Då det vore antagligt, att förbrukningen under budgetåret 1949/50
konime att bliva ungefär lika stor, skulle alltså fiskarena med nuvarande
skattesats, 45 öre per liter varav tilläggsskatt 27 öre, under nämnda budgetår
komma att erlägga sammanlagt minst omkring 900 000 kronor i bensinskatt.
Rörande återbäringen av den sålunda beräknade bensinskatten
har styrelsen anfört bland annat följande.
Enligt fiskeristyrelsens mening har bensinskatten nu nått en sådan höjd
och förhållandena i övrigt utvecklats i sådan riktning, att det kan ifrågasättas,
huruvida icke åtminstone en del av den bensinskatt fiskarena ha att
erlägga bör restitueras direkt till förbrukarna. Å andra sidan har den hittills
tillämpade formen för återbäring av den av fiskarena erlagda bensinskatten
visat sig vara synnerligen gagnelig. Genom bidrag av ifrågavarande
anslag har nämligen organisationsarbetet bland fiskarena kunnat stödjas
och medel ställas till förfogande för anordnande av fiskevård, mindre fiskehamnar
och bryggor, telefonförbindelser m. in. i en utsträckning, som
annars icke varit möjlig. I varje fall synes det emellertid rättvist och billigt,
att fiskerinäringen och dess utövare erhålla kompensation för hela det belopp
som av dem erlagts i bensinskatt. Då emellertid frågan om rätt till
restitution av skatt å bensin, som användes för yrkesmässigt fiske, lärer
bliva föremål för utredning av särskilda sakkunniga, torde fiskeristyrelsen
icke behöva närmare ingå på detta spörsmål. I avvaktan på resultatet av
nämnda utredning vill styrelsen därför endast förorda, att under ifrågavarande
anslagstitel måtte för budgetåret 1949/50 anvisas samma belopp som
för innevarande budgetår eller 360 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Jag torde få erinra om att chefen för finansdepartementet med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 tillkallat särskilda sakkunniga
för att utreda frågan om skatterestitution för bensin, som användes
vid jordbrukets drift eller för yrkesmässigt bedrivet fiske. I direktiven
för utredningen har därvid uttalats, att vid utredningen särskilt borde prövas,
huruvida en eventuell restitution borde avse allenast den nu utgående
tilläggsskatten eller huruvida restitutionen borde avse även den ordinarie
bensinskatten. Ifrågavarande utredning synes emellertid icke kunna slutföras
inom sådan tid att därå grundade förslag kunna underställas 1949 års
riksdag. På grund härav torde vid beräkningen av förevarande anslag hänsyn
endast böra tagas till den ordinarie bensinskatten. Jag utgår härvid från
att de sakkuninga komma att framlägga förslag rörande den form, i vilken
fiskarena böra beredas gottgörelse för den tilläggsskatt de kunna komma
att erlägga under nästa budgetår. Då jag icke har något att erinra mot
fiskeristyrelsens beräkning av bensinkonsumtionen vid det yrkesmässiga
fisket under budgetåret 1949/50, torde förevarande anslag för sagda budgetår
böra uppföras med oförändrat belopp av 360 000 kronor.»
Utskottet. Yrkandet i motionerna avser restitution till förbrukarna av tillläggsskatten
å bensin, som använts eller kommer att användas i fisket under
tiden den 1 april 1948—den 30 juni 1949. Ehuru motionernas syfte är
i och för sig beaktansvärt, kan det dock enligt utskottets mening ej anses
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
85
lämpligt att föregripa den av departementschefen omförmälda utredningen.
På grund härav och då utskottet ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 122
och II: 143, till Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 360 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
105:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 122 (s. 184—185) —
innebärande anslagsanvisning för ifrågavarande ändamål med oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
106:o) Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid försäkringsförluster. Kungl.
Maj :t har under punkten 123 (s. 185) hemställt, att anslaget måtte för
nästa budgetår uppräknas från 100 kronor till 10 000 kronor.
Departementschefen har härom anfört:
»Jag torde få erinra om att jag i samband med anmälan av förslag till
en med statligt stöd anordnad fiskredskapsförsäkring (prop. 70/1948) uttalade,
att det icke vore möjligt att ens med någorlunda säkerhet beräkna
statens utgifter för bidrag vid försäkringsförluster. Enär verksamheten under
nästa budgetår icke torde hinna nå större omfattning, synes anslaget
för sagda budgetår icke behöva uppföras med högre belopp än 10 000
kronor.»
Utskottet. Biträdande anslagsberäkningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid
försäkringsförluster för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
107:o) Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag m. m. 1 enlighet med
Kungl. Maj :ts under punkten 124 (s. 185—186) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa elt förslagsanslag
av 37 000 kronor.
86
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
108 :o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts under punkten 125 (s. 186) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budåret
1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande
av beredning och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret
1949/50 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
109 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Med tillstyrkan av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 126 (s. 186—187) — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.
110:o) Understöd åt fiskare. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under
punkten 127 (s. 187—188) gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd
åt fiskare må under budgetåret 1949/50 användas för med
anslaget avsett ändamål.
111 ro) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Utskottet biträder
Kungl. Maj :ts under punkten 128 (s. 188—189) gjorda framställning
och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till
fiskare för förlust av fiskredskap m. m. må under budgetåret
1949/50 användas för med anslaget avsett ändamål.
112ro) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Under punkten
129 (s. 189—192) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
till ändamålet anvisa ett anslag av 33 100 kronor, vilket belopp med
7 400 kronor överstiger anslagsanvisningen för löpande budgetår.
För innevarande budgetår har dock en reservation av omkring 6 250 kronor
därjämte varit tillgänglig.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 172
av herr Hällgren och II: 215 av herr Skoglund i Umeå m. fl., vari hemställts
att riksdagen vid prövning av frågan om medelsanvisningen under ifrågavarande
anslag måtte beakta vad i motionerna anförts om nödvändigheten
av en ökad medelsanvisning för ändamålet.
Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
87
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök liar i sitt anslagsäskande hemställt,
att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras med ett till 92 400
kronor förhöjt belopp. Härvid ha för underhåll och drift av fiskefyrar m. in.
beräknats 6 890 eller avrundat 6 900 kronor och för utförande av vissa nya
säkerhetsanordningar 85 500 kronor.
I fråga om medelsbehovet för nyanläggning av vissa säkerhetsanordningar
har fiskeristyrelsen anfört i huvudsak följande.
Västerbottens läns fiskareförbund har anhållit att två fiskefyrar måtte
uppföras vid kusten av Lövångers socken i Västerbottens län, därav den ena
på Kallviksklubben och den andra på Hällgrundsstenen. Lotsstyrelsen har
uppskattat anläggningskostnaderna för fyren på Kallviksklubben till omkring
8 500 kronor och för den å Hällgrundsstenen till omkring 16 000 kronor.
Med hänsyn till det relativt ringa antalet fiskelag i Kräkånger och till
de höga anläggningskostnaderna för fyren å Hällgrundsstenen ävensom till
det förhållandet att det vid Kräkånger redan finnes en om ock ej fullgod
fyrbelysning anser sig fiskeristyrelsen icke nu böra förorda anvisande av
medel för denna fyr. Däremot vill styrelsen tillstyrka, att bidrag lämnas för
anordnande av fyr å Kallviksklubben i enlighet med lotsstyrelsens förslag.
Gävleborgs läns fiskareförbund har anhållit, att åtgärder måtte vidtagas
för anordnande av fiskefyr å Vitörarna* utanför norra delen av Hälsinglands
kust samt för ombyggnad och agafiering av fyren å Prästgrundet utanför Söderhamn.
Av en av lotsstyrelsen utarbetad kostnadsberäkning framgår, att
anläggning av fyren på Vitörarna (Sörskäret) skulle draga en kostnad av
omkring il 000 kronor och ändringen av fyren på Prästgrundet en kostnad
av omkring 12 000 kronor. Fyren på Vitörarna skulle i första hand bliva
till gagn för fiskarena i de stora fiskelägena Sörfjärden, Hårte och Mellanfjärden
men även för de talrika fiskare från andra trakter, som numera
tidvis fiska i denna trakt. Den nuvarande fyren å Prästgrundet är endast
utrustad med en fotogenlanterna. För inrättande av densamma anvisades
år 1937 ett statsbidrag av 300 kronor. Fyren får anses helt otillräcklig för det
numera starkt stegrade behovet av fyrbelysning i detta område. Då såväl
nyanläggningen av fyren å Vitörarna som ändringen av fyren på Prästgrundet
får anses vara till stort allmänt gagn, synes det fiskeristyrelsen skäligt
att dessa arbeten bekostas med allmänna medel.
Tosteberga—Landöns hamnförening, som omfattar fiskarena i de två varandra
närbelägna fiskelägena Tosteberga och Landön vid Kristianstads läns
ostkust, har anhållit att 500 kronor måtte anvisas för ändring av ledsektorerna
å den för den allmänna sjöfarten avsedda fyren Lägerholmen belägen
utanför nämnda fiskelägen i avsikt att underlätta inseglingen till Tosteberga
fiskehamn, vilken nyligen byggts med bidrag av statsmedel. Lotsslyrelsen
har godkänt den ifrågasatta ändringen. Styrelsen har emellertid senare
under hand meddelat fiskeristyrelsen, att ifrågavarande arbete beräknas
draga en kostnad av omkring 1 000 kronor. Fiskeristyrelsen vill förorda, att
delta belopp anvisas för nämnda ändamål.
Blekinge läns havsfiskeförening har hos lotsstyrelsen anhållit om utredning
och kostnadsberäkning rörande förbättring av bland annat fyrbelysningen
vid inseglingarna väster om Hasslö, öster om Tärnö samt öster om
Tjurkö. Lotsstyrelsen har sedermera angivit, hur de önskade förbättringarna
böra ernås ävensom kostnaderna för desamma. Vad angår förbättring
av belysningen vid inseglingen väster om Hasslö har lotsstyrelsen uppgjort
två alternativa förslag. Enligt det första av dessa skulle kostnaden uppgå
till omkring 6 000 kronor och enligt det andra till omkring 12 000 kronor,
88
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
vilket senare förslag av lotsstyrelsen förordas. Detta förslag innebär uppförande
av en ny fyr på skäret Asta. Beträffande farleden öster om Tärnö
skulle enligt lotsstyrelsens förslag anordnas en fyr på Tärnö östra udde
för en beräknad kostnad av omkring 8 000 kronor. Vid farleden öster om
Tjurkö utgöras fyranordningarna nu av två elektriska lanternor på stolpar.
Lotsstyrelsen föreslår, dels att dessa fyrar förses med agaljuslanternor som
reserv att träda i funktion vid strömavbrott å de elektriska ledningarna,
dels att de nuvarande stolparna utbytas mot starkare sådana. Kostnaderna
för dessa arbeten uppskattas till omkring 12 000 kronor. Efter att under
hand ha inhämtat upplysningar från Blekinge läns havsfiskeförening får
fiskeristyrelsen beträffapde ifrågavarande fyrar anföra, att såväl farleden
väster om Hasslö som den öster om Tärnö ur fiskerisynpunkt äro av mycket
stor betydelse, emedan båda dessa farleder användas av talrika fiskebåtar
från de vid och innanför dessa farleder belägna fiskelägena. Med hänsyn
till den livliga trafiken genom dessa farleder måste den nuvarande fyrbelysningen
vid desamma anses otillfredsställande. Fiskeristyrelsen finner
det därför synnerligen önskvärt, att åtgärder vidtagas för en förbättring av
dessa säkerhetsanordningar i enlighet med lotsstyrelsens förslag, varvid
fiskeristyrelsen i likhet med lotsstyrelsen vill förorda det andra av de två
alternativa förslagen beträffande farleden vid Hasslö. Vad beträffar den föreslagna
förbättringen av fyrbelysningen vid Tjurkö synes denna förbättring,
ehuru välbehövlig, dock ej fullt så trängande som den vid Tärnö och
Hasslö. Med hänsyn härtill ävensom till de förhållandevis höga kostnader
denna förbättring skulle medföra, finner fiskeristyrelsen sig icke böra förorda
att medel anvisas för densamma.
Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening har hos lotsstyrelsen anhållit,
bland annat, att fyrar måtte anordnas dels å kumlet Södra Syster
på Väderöfjord utanför Fjällbacka, dels ock å Stora Flatskär vid inloppet
till Rossöhamn. Lotsstyrelsen har efter verkställd utredning anfört att såväl
fyren å Södra Syster som den vid inloppet till Rossöhamn skulle bliva
till stor nytta för fisket ävensom till påtagligt gagn för den allmänna sjöfarten.
Anläggningskostnaderna för fyren å Södra Syster beräknas uppgå
till 18 000 kronor och för den vid inloppet till Rossöhamn till 15 000 kronor.
Med hänsyn till att dessa två fyrar komma att bliva till gagn jämväl för
handelssjöfarten, har lotsstyrelsen förklarat sig villig att övertaga fyrarna
för framtida underhåll och drift. För egen del vill fiskeristyrelsen vitsorda
det stora behovet av dessa fyrar och förordar därför, att medel anvisas
för anordnande av desamma.
För de av fiskeristyrelsen förordade nyanläggningarna skulle erfordras
(8 500 + 11 000 + 12 000 + 1 000 + 12*000 + 8 000 + 18 000 + 15 000
= ) 85 500 kronor.
Statskontoret har i remissutlåtande uttalat, att förevarande anslag icke
borde uppföras med högre belopp än för budgetåret 1948/49.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Jag har intet att erinra mot fiskeristyrelsens förslag till medelsanvisning
till underhåll och drift av fiskefyrar in. in. för nästa budgetår. Jag föreslår
därför, att för detta ändamål beräknas ett belopp av 7 100 kronor.
De av fiskeristyrelsen ifrågasatta nya säkerhetsanordningarna synas
samtliga i och för sig ägnade att bliva till gagn för fiskerinäringen. Med
hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge iakttaga största möjliga
återhållsamhet i fråga om investeringsverksamheten anser jag mig dock
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
89
icke kunna gå längre än att föreslå, att nya fiskefyrar nästa budgetår skola
få anläggas inom samma kostnadsram, som gällt för innevarande budgetår,
eller 26 000 kronor.
Anslaget torde sålunda för budgetåret 1949/50 böra uppföras med (7 100
+ 26 000 =) 33 100 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
i sinom tid besluta, till vilka nyanläggningar bidrag skall utgå.
Utskottet. Utskottet anser i likhet med departementschefen att det är nödvändigt
att under nuvarande förhållanden iakttaga stor återhållsamhet i
fråga om investeringsverksamheten. Utskottet delar därför Kungl. Maj :ts
uppfattning att den nu gällande kostnadsramen för nyanläggning av fiskefyrar
bör bestå oförändrad även under nästa budgetår. Då utskottet ej har
något att erinra mot den gjorda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 172
och 11:215, till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartgg
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 33100 kronor.
J. Skogsväsendet.
113:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Under punkten 130 (s. 192—195) har
Kungl. Maj :t föreslagit — förutom att riksdagen måtte medgiva ändringar i
personalförteckningen för skogsstyrelsen och godkänna ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning till skogsstyrelsens avlöningar med 300 000 kronor,
vilket belopp med 14 000 kronor understiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Beräkningen innefattar å ena sidan en uppräkning
av ordinarieposten med 43 200 kronor på grund av ordinariesättningen
av en byrådirektörs-, en byråinspektörs- och en expeditionsvakttjänst ävensom
nyinrältande av en byråsekreterartjänst samt å andra sidan en minskning
av samma post med 15 900 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar
in. m. Icke-ordinarieposten har beräknats höjd med 2 000 kronor
för löneklassförändringar samt minskad med 33 000 kronor på grund
av den föreslagna ordinariesättningen och med 9 100 på grund av indragning
av eu amanuenstjänst i samband med nyinrättandet av byråsekreterartjänsten.
Posten rörligt tillägg avses skola sänkas med 1 200 kronor.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må
1) medgiva att Kungl. Maj:t må vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för skogsstyrelsen, som föranledas av
förenämnda förslag om överförande å ordinarie stat av en
byrådirektörstjänst, en byråinspektörstjänst och en expedi
-
90
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
tionsvaktstjänst samt inrättande av en ordinarie byråsekreterartjänst;
2)
godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 114 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, för
slagsvis
........................... » 21500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. » 134 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 29 600
Summa kronor 300 000;
3) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
114:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 131
(s. 195 196) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet an
visa
ett med 2 700 kronor till 70 600 kronor uppräknat anslag. Ökningen beror
på att posten sjukvård in. m. höjts med 400 kronor samt att posten övliga
expenser tillförts tillhopa 2 300 kronor för anskaffande av en ny stencileringsapparat
och täckande av ökade utgifter för telefon.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 70 600 kronor.
H5:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 132 (s.
196—201) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändringar i personalförteckningen och godkänna ändrad
avlöningsstat för skogshögskolan — anslagsanvisning till avlöningar med
499 000 kronor, vilket belopp med 133 100 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden
mellan utgiftsökningar om sammanlagt 176 500 kronor och utgiftsminskningar
om tillhopa 43 400 kronor.
I enlighet med 1948 års riksdags beslut (prop. nr 177; r. skr. 266) skall
viss utbyggnad ske av skogshögskolans personal, innebärande bland annat,
att den för närvarande vakanta professuren i skogsteknologi omändras till
professur i virkeslära och den nuvarande laboratorsbefattningen i skogs
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
91
zoologi ombildas till en professur i skogszoologi med viltvård. Därjämte skall
en laboratorsbefattning i lönegrad Ca 29 inrättas vid avdelningen för skogsskötsel.
Dessa tjänster medföra ett ökat medelsbehov av (15 500 + 15 500 -f13
200 =) 44 200 kronor.
Departementschefen har efter redogörelse för styrelsens för skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut anlagsäskande beträffande avlöningsstat
för skogshögskolan anfört i huvudsak följande.
»Vad angår förstärkning av skogshögskolans assistentpersonal är det ej
möjligt att biträda en ifrågasatt placering av nära nog hela assistentpersonalen
såsom förste assistenter i lönegrad Ce 24. En sådan placering kan
endast förordas beträffande en assistentbefattning å vardera av avdelningarna
för skogsekonomi och skogsbotanik. Det synes motiverat, att vissa kompetenskrav
uppställas för skogshögskolans förste assistentbefattningar. Föi
erhållande av sådan befattning bör föreskrivas, att vederbörande har jägmästarexamen
och två års praktik efter examen eller däremot svarande
andra meriter. Beträffande avdelningarna för virkeslära, skogszoologi med
viltvård, skogsskötsel och skoglig marklära synas dessa avdelningar böra
förses med assistenter med lägre lönegradsplacering. Det torde likaledes
vara erforderligt att vid avdelningen för skogsekonomi förutom den förut
föreslagna försteassistenttjänsten inrätta en assistenttjänst i lägre lönegrad.
Den nuvarande arvodesavlönade assistenttjänsten vid avdelningen för skogsekonomi
kan indragas, därest avdelningen erhåller här föreslagna tjänster
å icke-ordinarie stat.
Vad angår lönegradsplaceringen för här senast behandlade assistenttjänster
kommer i en särskild proposition rörande den fortsatta utbyggnaden av
lantbrukshögskolan, vilken proposition är avsedd att framläggas för årets
riksdag, förslag om att motsvarande tjänster vid lantbrukshögskolan skola
placeras i lönegrad Cg 17. Med hänsyn till de avlöningsförmåner, som erbjudas
nyexaminerade jägmästare på andra håll inom förvaltningen, synas
dock ifrågavarande assistenter vid skogshögskolan böra placeras i lönegrad
Cg 20. I likhet med vad som gäller vid lantbrukshögskolan bör studerande,
som ej avlagt examen men som förordnas till assistent, endast uppbära arvode
om 6 900 kronor per år. Medel torde böra beräknas för samtliga av styrelsen
föreslagna amanuenser, nämligen en förste amanuens med arvode
av 3 000 kronor och sju tredje amanuenser med arvode av 1 200 kronor för
år. Därigenom skulle samtliga avdelningar förses med en hjälpkraft av detta
slag.
Beträffande biträdespersonalen förordas, att medel beräknas for dels ett
laboratoriebiträde vid avdelningen för skogsbotanik, dels ett räknebiträde
vid avdelningen för skogsekonomi, dels ock ett skrivbiträde vid högskolans
kansli. I avvaktan på eu allmän reglering av laboratoriebiträdespersonalens
löneställning torde det dock icke vara lämpligt, att såsom styrelsen föreslagit
placera den bär ifrågavarande laboratoriebiträdestjänsten såsom ordinarie
i lönegrad 11. För samtliga här ifrågavarande biträdestjänster synes
tills vidare medel böra beräknas efter lönegrad Cf 4.
92
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
Särskilda medel för sakkunnigarvoden torde, i överensstämmelse med
vad som anförts beträffande motsvarande äskanden för veterinärhögskolan,
ej böra beräknas för skogshögskolan.
Mot styrelsens förslag att arvodet till en speciallärare i skoglig arbetslära
överföres till en sådan i maskin- och redskapslära synes icke vara något att
erinra.»
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må
1) medgiva, att i personalförteckningen för skogshögskolan
må vidtagas de ändringar, som föranledas av inrättandet
enligt beslut av 1948 års riksdag av en ny professorstjänst
och en ordinarie laboratorstjänst, varvid en extra ordinarie
laboratorstjänst utgår;
2) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 182 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . » 67 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 204 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 44 700
Summa kronor 499 000;
3) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 499 000 kronor.
116:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 133 (s. 201—203)
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 142 800 kronor,
vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anslag med 26 400 kronor.
Ökningen föranledes av — förutom kostnadsstegringar för resor och
städning — att medel beräknats för assistenternas deltagande i studieresor
såsom biträden åt institutionsföreståndarna samt att ett belopp av 9 000
kronor upptagits för vissa trängande reparationsarbeten vid högskolans förläggningsbyggnader
i Bjurfors.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 142 800 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
93
117:0) Skogshögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 134 (s. 203—204) innebär en med 26 800 kronor till 27 300 kronor
ökad anslagsanvisning.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Till fullföljande av den upprustning av skogshögskolan, som inleddes
genom de vid 1948 års riksdag fattade principbesluten om organisationen
av högskolans institutioner och inrättande av vissa nya vetenskapliga befattningar
har jag tidigare förordat en utökning av assistent- och amanuenspersonalen.
Om högskolans institutioner skola kunna utnyttja sina personella
resurser för de forsknings- och undervisningsuppgifter, som äro avsedda
att tillgodoses genom upprustningsprogrammet, synes det oundgängligt,
att samtidigt med personalorganisationens utbyggnad erforderliga materielanslag
ställas till institutionernas förfogande. Jag finner det därför
angeläget att såsom högskolestyrelsen i anslutning till högskoleutredningens
förslag hemställt årliga anslag till de olika institutionerna uppföras
under förevarande anslagspost. Jag har icke heller något att erinra mot det
belopp av sammanlagt 26 000 kronor, som styrelsen ifrågasatt för ändamålet.
Jag torde därvid få erinra att detta belopp ligger avsevärt lägre än vad
högskoleutredningen ansett sig böra beräkna. Jag vill även tillstyrka, att
under förevarande anslag uppföras dels ett belopp av 1 000 kronor för fria
föreläsningar, dels ock ett belopp av 300 kronor till understödjande av studentkårens
praktikantutbyte med andra nordiska länder.»
Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 27 300
kronor.
118:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 135 (s. 204—205) —
innebärande en på grund av kostnadsstegringar med 5 500 kronor höjd anslagsanvisning
för ändamålet — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 14 000 kronor.
119:o) Skogshögskolan: Stipendier. Under denna anslagspunkt, nr 136 (s.
205), har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 23 000 kronor, vilket belopp
med 8 000 kronor överstiger innevarande budgetårs anslag. Ökningen
sammanhänger med att 1948 års riksdag beslutat att vid skogshögskolan
skola finnas tio penningstipendier å 800 kronor för ordinarie studerande
och fyra licentiatstipendier å 2 500 kronor.
94 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.
120:o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. Under punkten 137 (s.
205—206) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 69 000 kronor, vilket
med 68 000 kronor överstiger nu gällande anslagsanvisning.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,
att till inredning och utrustning skulle för budgetåret 1949/50 anvisas
276 000 kronor.
Departementschefen har anfört:
»Högskolestyrelsen synes vid beräknandet av medelsbehoven under förevarande
anslag ha förutsatt, att väsentligt mera omfattande byggnadsarbeten
skulle komma till stånd än vad som under rådande förhållanden torde
vara möjligt att genomföra. Man synes sålunda endast böra räkna med att
genom ändringsarbeten i högskolans huvudbyggnad i Stockholm bereda dels
arbetsrum för sex nya tjänstemän, dels vissa laboratorielokaler. Under dessa
förhållanden anser jag det tillräckligt, därest under detta anslag anvisas
dels ett belopp av 20 000 kronor, avsett för såväl underhåll som inköp av
möbler m. m. till nya tjänsterum, dels ett belopp av 49 000 kronor till inredning
m. m. av föreslagna nya laboratorielokaler för avdelningarna för
skogsbotanik och skoglig marklära.»
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 69 000 kronor.
121 :o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj :t har
under punkten 138 (s. 206—207) hemställt att för nästa budgetår måtte till
ändamålet anvisas ett anslag av 50 000 kronor.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har erinrat
om att 1946 års högskoleutredning såsom ett led i upprustningsprogrammet
föreslagit, att engångsanslag skulle lämnas för att täcka mera angelägna
behov, som blivit eftersatta till följd av den under kristiden iakttagna
återhållsamheten med anslag till forskning och undervisning. För
skogshögskolans del hade utredningen beräknat sammanlagt 121 000 kronor
för sådant ändamål. Styrelsen har emellertid ansett, att anslaget utan större
olägenhet kunde fördelas på två å tre år, varigenom även en bättre planering
för medlens användning kunde ske. För budgetåret 1949/50 har styrelsen
ansett sig endast böra föreslå ett belopp av 66 600 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
95
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Jag är väl medveten om angelägenheten av att tidigare eftersatta behov
i viss utsträckning tillgodoses genom anslag av förevarande slag. Jag finner
det dock ur ekonomiska och finansiella synpunkter välbetänkt att såsom
högskolestyrelsen föreslår fördela anslagsäskandena på flera år. Detta förfaringssätt
står helt i överensstämmelse med uttalandet i propositionen nr
177 vid 1948 års riksdag, att upprustningen borde genomföras successivt.
Enligt min mening böra emellertid för budgetåret 1949/50 något lägre belopp
kunna beräknas till ifrågavarande ändamål än vad styrelsen föreslagit.
För att giva institutionerna avsedda arbetsmöjligheter torde å andra sidan
under första året för upprustningsprogrammets genomförande jämförelsevis
högre belopp erfordras än under följande år. Jag anser mig därför icke
kunna förorda större nedskärning av förevarande anslag för budgetåret
1949/50 än till 50 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
efter hörande av högskolestyrelsen fördela anslaget å de olika institutionerna.
»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas
upprustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
122 :o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj ds framställning
under punkten 139 (s. 207) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola — anslagsanvisning
till avlöningar med 42 700 kronor, vilket belopp med 600 kronor
understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Minskningen
är föranledd av beräknad löneklassförändring.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be -
stämda av Kungl. Maj :t ............ kronor 3 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 35 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4 200
Summa kronor 42 700;
2) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 42 700 kronor.
96
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
123:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 140 (s.
208—209) har Kungl. Maj :t gjort framställning om en med 4 500 kronor till
17 900 kronor ökad anslagsanvisning. Höjningen hänför sig med 1 000 kronor
till reseersättningar och med 3 500 kronor till underhåll av byggnader.
Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
17 900 kronor.
124:o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 141 (s. 209) -— innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 kronor.
125:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. Under punkten 142 (s.
208) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 2 800 kronor till täckande
av uppkomna och från domänfonden ersatta merkostnader för vissa förbättringsarbeten,
till vilkas utförande medel anvisats under det för budgetåret
1946/47 upptagna reservationsanslaget till byggnadsarbeten vid skogsmästarskolan.
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
2 800 kronor.
126:o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 143 (s. 210—214) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen för statens
skogsforskningsinstitut och godkänna ändrad avlöningsstat för institutet —
anslagsanvisning till avlöningar med 798 500 kronor, vilket belopp med
111 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut bär i
sitt anslagsäskande hemställt, att skogsforskningsinstitutets avlöningsanslag
för budgetåret 1949/50 måtte uppföras med ett med 131 500 kronor till
819 000 kronor förhöjt belopp.
Departementschefen har i ärendet framhållit att det inte torde finnas anledning
att göra någon erinran mot de anslagsäskanden, som avse de utav
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
67
1948 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag beslutade nya tjänsterna
vid skogsforskningsinstitutet. Inrättandet av ifrågavarande befattningar
och därmed förenade förändringar av skogsforskningsinstitutets organisation
förutsatte även vissa förstärkningar av assistent- och biträdespersonalen.
Efter närmare redogörelse för de förändringar rörande personalen departementschefen
förordade, har han anfört följande i fråga om utformningen
av avlöningsstaten.
»Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän synes böra höjas med
31 000 kronor på grund av att två avdelningsföreståndartjänster i lönegrad
Ca 33 tillkomma och med 1 500 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar.
Då å andra sidan posten torde kunna minskas med 7 400 kronor
med hänsyn till att en tjänst som första laboratoriebiträde i lönegrad Ca 15
icke kommer att uppehållas och med 5 300 kronor till följd av att medel icke
beräknas för en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8, skulle densamma behöva
upptagas med (212 600 -j- 31 000 -f- 1 500 — 7 400 — 5 300 =) 232 400
kronor. Posten arvoden till tillfälliga biträden bör upptagas med oförändrat
belopp av 100 kronor. Under icke-ordinarieposten föranleda de beslutade två
försöksledaretjänsterna i lönegrad Ce 29 en uppräkning med 26 400 kronor.
Vidare medföra förslagen att inrätta tre assistenttjänster i lönegrad Ce 24,
två skogsbiträdestjänster i Ce 13 och en tjänst som första laboratoriebiträde
i samma lönegrad samt att beräkna medel för en amanuens och tre skrivbiträden
ävensom att ombilda en byråsekreterartjänst till en tjänst som
förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27 en ökning av medelsbehovet med
(30 700 + 12 200 + 6 100 + 8 100 + 11 400 + 600 =) 69 100 kronor. Därjämte
bör posten ökas med 5 300 kronor på grund av beräknade lönegradsförändringar
enligt den reglerade befordringsgången samt löneklassuppflyttningar.
Å andra sidan synes posten kunna minskas med 15 000 respektive
7 400 kronor genom indragning av en försöksledartjänst i lönegrad Ce
31 och en kansliskrivartjänst i Ce 15 samt med 1 700 kronor på grund av
att särskilda medel icke beräknas för renskrivning m. in. Icke-ordinarieposten
skulle alltså uppföras med (404 600 -f- 26 400 + 69 100 + 5 300 — 15 000
_ 7 400— 1 700 =) 481 300 kronor. För rörligt tillägg synes slutligen böra
beräknas ett med 14 500 kronor till 84 700 kronor förhöjt belopp. Sammanlagt
skulle alltså för budgetåret 1949/50 under förevarande avlöningsanslag
erfordras en medelsanvisning av (232 400 -f- 100 -f- 481 300 -f- 84 700 =)
798 500 kronor.»
Utskottet. Mot framställningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
1) medgiva, att i personalförteckningen för statens skogsforskningsinstitut
må vidtagas de ändringar, som föranledas
dels av 1948 års riksdags beslut att inrätta två avdelningsföreståndartjänster
i Ca 33 och två försöksledar
7
Ilihang till riksdagens protokoll 190). 10 samt. AV I.
98
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
tjänster i Ce 29, varvid en försöksledartjänst i Ce 31 indrages,
dels av förut omförmälda förslag att inrätta en tjänst
som förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27 och att föra en
första laboratoriebiträdestjänst i Ca 15 å övergångsstat;
2) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .......................kronor 232 400
2. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 481 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 84 700
Summa kronor 798 500;
3) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 798 500
kronor.
127 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 144 (s. 215) — innebärande en ökning
av anslagsanvisningen med 19 000 kronor till följd av ökade omkostnader
för resor, städning och förnödenhetsartiklar — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 169 000 kronor.
128:o) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning. Under punkten 145 (s.
215—216) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett särskilt anslag av 66 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet påpekat att genomförandet av utbyggnadsplanen
för skogsforskningsinstitutet ofrånkomligen torde fordra även
vissa utrustningsanslag för de nyinrättade avdelningarna. Liksom i fråga
om motsvarande anslag vid skogshögskolan och andra högskolor torde emellertid
även här nyanskaffning av apparatur in. m. böra begränsas till vad
som kan anses mest angeläget och, där så vore möjligt, fördelas på flera år.
Till utrustning av den ännu icke organiserade avdelningen för arbetslära
för nästa budgetår borde sålunda anvisas 20 000 kronor. För den genetiska
avdelningen torde böra avses 40 000 kronor. För anskaffning av möbler för
nya befattningshavare borde beräknas 6 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
99
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 66 000 kronor.
129:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Kungl.
Maj:t har under punkten 146 (s. 216—218) föreslagit riksdagen att för nästa
budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 162 000 kronor, vilket belopp
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 24 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 180
av herr Pålsson m. fl. och II: 219 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts
att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1949/50 anvisas med ett till
182 000 kronor förhöjt belopp för att medgiva undersökning rörande framställningskostnaderna
för småvirke.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Stgrelsen för skogshögskolan och statens forskningsinstitut har i sitt
anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte uppräknas med 45 900 kronor
till 183 900 kronor. Av ökningen hänföra sig 20 000 kronor till en ifrågasatt
undersökning över framställningskostnaderna för småvirke. Återstoden
motiveras av ökade lönekostnader för tillfällig arbetshjälp.
Statskontoret har i remissyttrande erinrat om att en för budgetåret 1948/
49 begärd ökning av anslaget för särskilda undersökningar lämnats utan
bifall. Ämbetsverket har vidare ifrågasatt, om icke influtna prisutjämningsavgifter
skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet.
Departementschefen bär i ärendet anfört:
»Med hänsyn till de begränsningar av statens utgifter, som måste vidtagas
i nuvarande läge, torde medel icke böra anvisas för nya större undersökningsarbeten,
såvida icke särskilt vägande skäl kunna anföras. Med hänsyn
härtill anser jag, att med de av styrelsen för skogsforskningsinstitutet
ifrågasatta undersökningarna rörande framställningskostnaderna för småvirke
bör anstå tills vidare. Vad angår redan pågående undersökningar vill
jag erinra om att storleken av innevarande budgetårs anslag nödvändiggör
vissa begränsningar av dessa i förhållande till närmast föregående budgetår.
Den ökning av anslaget med ett belopp av 25 900 kronor, som institutets
styrelse föreslagit för ifrågavarande undersökningar, avser att möjliggöra en
verksamhet av ungefär samma omfattning som under budgetåret 1946/47.
För att upprätthålla en undersökningsverksamhet av samma omfattning
som under innevarande budgetår torde en ökning av omkring 12 000 kronor
erfordras. Med hänsyn till alt undersökningarna synas ha betydelse för
landets råvaruförsörjning med trä anser jag att de icke böra inskränkas
100
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
mer än som redan skett. Jag vill därför förorda, att anslaget uppräknas med
sistnämnda belopp. Med hänsyn till institutets uppgifter vid tillämpning av
den nya skogsvårdslagen fordras särskilda medel för rådgivnings- och upplysningsverksamheten
beträffande skadeinsekter. Jag vill därför förorda att
ett belopp av 12 000 kronor anvisas för entomologiska prognosundersökningar.
Medlen synas tills vidare lämpligen kunna upptagas under förevavarande
anslag.»
Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat har av skogsforskningsinstitutet
utförts viss förberedande utredning rörande framställningskostnaderna för
olika småvirkessortiment. För att komplettera denna utredning måste emellertid
igångsättas en särskild undersökningsverksamhet, för vilken 20 000
kronor beräknas för budgetåret 1949/50.
Ehuru utskottet är väl medvetet om att det statsfinansiella läget tvingar
till den största återhållsamhet, finner utskottet ifrågavarande undersökningar
vara av sådan betydelse, att medel om möjligt likväl böra ställas till förfogande.
Detta anslag torde emellertid ej böra belastas med någon kostnadsökning
härför. Hinder torde däremot ej böra möta mot att Kungl. Maj :t av
de belopp av prisutjämningsavgifterna, som ej äro bundna vid vissa ändamål,
disponerar medel för undersökningarna. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 180
och II: 219, till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda
undersökningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 162 000 kronor.
130 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik.
Under punkten 147 (s. 218) har Kungl. Maj:t hemställt om
anslagsanvisning för ändamålet med 190 000 kronor, vilket belopp överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 25 000 kronor.
Uppräkningen har föreslagits för att möjliggöra att med de med anslaget
avsedda verksamheterna skola kunna bibehållas vid nuvarande omfattning.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Riksskogstaxering och avnerkningsstatistik för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
131 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I enlighet
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 148 (s. 218—219) — innefattande
en medelsanvisning med ett med 5 000 kronor förhöjt belopp för
att möjliggöra att den med anslaget avsedda verksamheten skall kunna bibehållas
i nuvarande omfattning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Skogs produktforskning för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
101
132:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
statens skogsskolor m. m. Under anslagsrubriken Ersättning till statens domäners
fond för utgifter för statens skogsskolor in. in. anvisades å riksstalen
för budgetåret 1947/48 ett förslagsanslag av 284 000 kronor. Nettoutgiften
under anslaget var för samma budgetår 268 517 kronor. Genom beslut av
1948 års riksdag (IX H. T. p. 133; r. skr. nr 9) uppdelades anslaget i ett förslagsanslag,
benämnt Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
avlöningar vid statens skogsskolor in. in., samt ett reservationsanslag, benämt
Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor.
Kungl. Maj :t har under punkten 149 (s. 219—226) föreslagit riksdagen
att till Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
statens skogsskolor m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 209 000
kronor, vilket belopp överstiger motsvarande anslagsanvisning för innevarande
budgetår med 6 200 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 177
av herr Grym och II: 222 av herr Fröderberg, vari hemställts att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om en allsidig utredning beträffande förbättrad
utbildning vid statens skogsskolor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Under punkten 149 har till en början redogjorts för de förslag till omläggning
av den förberedande skogsundervisningen, som år 1947 framlagts dels
av domänstyrelsen och skogsstyrelsen angående inrättande av nya statliga
skogsskolor in. in., dels ock av domänstyrelsen rörande omorganisation av
statens kolarskola. Vidare har under punkten återgivits det väsentligaste i
de över förslagen avgivna remissyttrandena.
Enligt förslaget rörande nya skogsskolor in. in. borde en ny statlig
skogsskola inrättas i Älvsbyn i Norrbottens län.
Ur domänstyrelsens förslag till omorganisation av k o 1 a r s k o1
a n må här återgivas följande.
Genom domänstyrelsens försorg skall anordnas en praktikkurs, lämpligen
benämnd statens förberedande skogskurs, med en utbildningstid av omkring
fyra månader och med genomgående praktisk undervisning med tyngdpunkten
på de skogstekniska arbetena. Enligt en närmare specificerad undervisningsplan
bör kursen omfatta 840 undervisningstimmar, varav 90 procent
för praktiska arbeten och övningar samt 10 procent för teoretisk undervisning
in. in. Elevantalet bör uppgå till cirka 200 per år. För att detta
antal skall kunna uppnås, har domänstyrelsen räknat med att två kurser
med högst 32 elever i varje skola anordnas varje år vid tre förläggningar,
varav en såsom hittills i Skinnskatteberg samt eu i Norrland och en i södra
Sverige.
För inträde vid kursen skall enligt förslaget fordras — utöver nu för
kolarskola gällande inträdesfordringar — sex månaders skogspraktik. Denna
fordran har ansetts böra upprätthållas för såväl sökande till skogshögskolan
som för sökande till skogsskola. Vidare har ifrågasatts, att med hänsyn
till den effektivisering av den praktiska utbildningen, som vunnes med den
102
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
föreslagna ombildningen av kolarskolan, den sammanlagda praktiska förutbildningen
till skogsskolorna, som nu omfattar allmän praktik under två
år och kolarskola två månader, skulle minskas till minst 24 månader, varav
allmän praktik under 20 månader och förberedande skogskurs fyra månader.
Av förslaget betingade ändringar i inträdesfordringarna för skogshögskolan
ha förutsatts skola prövas i annan ordning.
De nuvarande stipendierna vid kolarskolan å 40 kronor har domänstyrelsen
ansett böra utgå. I stället skulle eleverna erhålla ersättning för utfört
arbete enligt gängse arbetspriser, vilken ersättning beräknas täcka utgifterna
för uppehälle och undervisningsmateriel vid kursen.
1948 års riksdag (prop. nr 177; r. skr. nr 266) har beslutat att, såvitt avser
inträdesfordringarna till skogshögskolan, den nuvarande två månaders
kursen vid kolarskolan skall ersättas av en av staten inrättad fyra månaders
skogskurs av mera allsidig art. Vidare har vid samma riksdag beslutats,
att fordringarna i fråga om förpraktikens längd skola bibehållas med endast
den ändringen, att däri skall ingå nyssnämnda skogskurs i stället för kolarskolan.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 6 augusti 1948 medgivit, att den
första intagningen vid skogshögskolan av studerande, som skola följa den
sålunda antagna nya undervisningsordningen, må ske först den 1 juli 1950.
I sitt anslagsäskande har domänstyrelsen hemställt, att till ersättning till
statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor
m. m. måtte för budgetåret 1949/50 anvisas ett förslagsanslag av 216 400 kronor.
Härvid har styrelsen tillstyrkt en framställning från yrkeslärarna vid
statens skogsskolor om att dessa måtte bliva placerade i lönegrad Ca 21 från
och med nästa budgetår. Vidare har styrelsen föreslagit dels att för anordnande
av en statens förberedande skogskurs måtte anvisas ett förslagsanslag
av 18 000 kronor, dels att till byggnadsarbeten för iordningställande av
förläggningar för sådan kurs skulle anvisas ett reservationsanslag av 450 000
kronor.
Departementschefen har efter redogörelse för doinänstyrelscns framställning
i ärendet anfört:
»Jag torde få erinra om att skogsstyrelsens och domänstyrelsens förenämnda
förslag om inrättande av en ny statlig skogsskola anmälts för riksdagen
redan av min företrädare i ämbetet (IX H. T. 1948, p. 135). Därvid uttalade
denne, att situationen på byggnadsmarknaden lade hinder i vägen för förslagets
förverkligande, då detsamma förutsatte omfattande byggnadsarbeten.
De ökade utbildningsmöjligheter vid skogsskolorna, som vore nödvändiga
under de närmaste åren, borde därför åstadkommas genom anordnande av
provisoriska skogsskolekurser. Häremot framställdes icke någon erinran
från riksdagens sida, och i enlighet med Kungl. Maj :ts hemställan anvisades
erforderliga medel för en provisorisk skogsskolekurs under 1948—1949.
Dessa synpunkter äga alltjämt giltighet. Förslaget torde alltså ännu ej kunna
förverkligas. I stället bör även under 1949—1950 anordnas en provisorisk
skogsskolekurs. Till frågan om anvisande av medel för detta ändamål
torde jag få återkomma under en följande anslagspunkt.
Vad härefter angår medelsanvisningen under förevarande anslag till
skogsskolorna för år 1949 kan jag tillstyrka, att posten avlöningar upp
-
.Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
103
räknas med 1 300 kronor för att möjliggöra en höjning av arvodena åt
gårdskarlar och ämneslärare samt med 200 kronor på grund av löneklassförändringar.
Förslaget om uppflyttande i lönegrad av yrkeslärarna vid
skogsskolorna, vilken fråga prövades så sent som vid föregående års riksdag,
kan jag däremot icke biträda. Under posten expenser och underhåll
synes en uppräkning med 2 800 kronor tillräcklig. Mot domänstyrelsens
förslag att posterna rese- och traktamentsersättning samt kostnader för
lokalstyrelser skola upptagas med 400 respektive 300 kronor högre belopp
än för löpande budgetår, har jag slutligen intet att erinra. För avlöningar
in. in. vid statens skogsskolor skulle alltså för nästa budgetår behöva avses
ett belopp av (173 000 + 1 500 + 2 800 + 400 + 300 = ) 178 000 kronor.
För närvarande fordras genomgång av statens kolarskola för inträde såväl
vid skogshögskolan som vid skogsskolorna. Såsom i det föregående anförts
skall emellertid jämlikt beslut av 1948 års riksdag kolarskola såvitt
avser inträde vid skogshögskolan ersättas med en statens förberedande
skogskurs. Däremot innefattade nämnda beslut icke något avgörande rörande
samma spörsmål i fråga om skogsskolorna. Anledning synes emellertid
icke föreligga att i detta hänseende göra någon principiell skillnad mellan
sistnämnda skolor och skogshögskolan. Jag anser sålunda, att genomgång
av en dylik kurs bör uppställas såsom villkor även för inträde vid
skogsskolorna. Givetvis bör en dylik ändring i inträdesfordringarna dock
ej gälla dem, som redan genomgått kolarskola.
Någon anledning att bibehålla kolarskolan såsom utbildningsanstalt för
andra kategorier synes ej föreligga. Denna skola torde alltså böra helt omorganiseras.
Beträffande utformningen av denna omorganisation kan jag i
stort sett ansluta mig till domänstyrelsens förslag. Jag kan dock av kostnadsskäl
icke tillstyrka, att tills vidare mer än en av de av domänstyrelsen
ifrågasatta nya förläggningarna kommer till stånd. Vidare finner jag i likhet
med statskontoret någon ändring beträffande lärarpersonalen icke motiverad
av omorganisationen.
Den nya förläggningen torde böra placeras i övre Norrland.
Domänstyrelsen har föreslagit, att en första kurs skulle hållas vid Skinnskatteberg
med början i augusti år 1949 och att omorganisationen i övrigt
skulle vara helt genomförd från och med år 1950. Det synes emellertid
lämpligast, att verksamheten vid kolarskolan under hela år 1949 får bedrivas
i nu gällande ordning och att samtidigt vidtagas de byggnadsarbeten,
som erfordras för att kolarskolan från och med år 1950 skall ersättas
med en förberedande skogskurs med en förläggning i Skinnskatteberg
och eu förläggning på annan ort.
I anslutning till vad jag nu förordat i fråga om kolarskolan och dess ersättande
med förberedande skogskurs torde följande medelsanvisningar erfordras.
För upprätthållande av verksamheten vid kolarskolan under år 1949
i nuvarande omfattning torde under ifrågavarande anslag böra beräknas ett
belopp av 31 000 kronor. Vidare böra medel nu äskas till de byggnadsarbeten,
som erfordras för omorganisationen. Dessa äro dels omändring och
komplettering av kolarskolans hittillsvarande lokaler vid Skinnskatte
-
104
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
berg, dels anordnande av en ny förläggning. Kostnaderna härför ha av
domänstyrelsen numera uppskattats till 85 000 respektive 182 500 kronor.
Dessa beräkningar synas böra godtagas. Jag förordar alltså, att ett belopp
av (85 000 + 182 500 =) 267 500 kronor avses för ändamålet. Ifrågavarande
belopp synes böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt
Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens
förberedande skogskurs. Till frågan om anvisande av detta anslag
återkommer jag under en följande anslagspunkt. De löpande utgifterna
för den förberedande skogskursen torde, liksom kostnaderna för skogsskolorna,
böra förskotteras av domänverket från statens domäners fond och
fonden därefter beredas ersättning härför genom särskilt anslag. Med en
sådan anordning behövs icke något anslag för ändamålet för budgetåret
1949/50.
Vid bifall till de av mig i det föregående framlagda förslagen skulle anslaget
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
statens skogsskolor m. m. för nästa budgetår behöva upptagas med (178 000
+ 31 000 =) 209 000 kronor. Detta innebär en anslagsökning i förhållande
till löpande budgetår med 6 200 kronor.
Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att fatta beslut om platsen för
den nya förläggningen för statens förberedande skogskurs ävensom att meddela
de föreskrifter i övrigt som må befinnas erforderliga för förslagens
genomförande.»
Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning har utskottet intet att erinra.
Vad beträffar utbildningen vid statens skogsskolor må framhållas, att frågan
om huru denna utbildning bör anordnas varit föremål för utredning
i vissa hänseenden av domänstyrelsen och skogsstyrelsen. Ämbetsverken ha
därvid bland annat anfört, alt undervisningens utformning kommer att närmare
övervägas i samråd med vissa därav berörda parter. Det torde kunna
förväntas, att de synpunkter, som framförts i motionerna I: 177 och II: 222,
därvid komma att beaktas.
Utskottet hemställer förty,
A. att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m.
m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 209 0ÖO
kronor;
B. att de likalydande motionerna 1:177 och 11:222 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
133:o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Under
punkten 150 (s. 226—227) har Kungl. Maj :t för ändamålet hemställt om en
anslagsanvisning av 40 000 kronor, vilket belopp understiger motsvarande
anslagsbelopp för innevarande budgetår med 70 700 kronor. Framställningen
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
105
innebär att av doinänstyrelsen äskade medel till arbeten vid skogsskolorna
i Hällnäs, Bispgården och Bjurfors ställas till förfogande.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Byggnads- och underhållsarbeten vid
statens skogsskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
134:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för provisorisk
skogsskolekurs. Under anslagstiteln Provisorisk skogsskolekurs anvisade 1947
års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag
av 48 000 kronor för anordnande under tiden mars 1947—
februari 1948 av provisorisk skogsskolekurs vid Kratte Masugn i Gävleborgs
län (prop. nr 2, bil. 6; r. skr. nr 15). För innevarande budgetår har
under anslagsrubriken Ersättning till statens domäners fond för utgifter
för provisorisk skogsskolekurs anvisats ett anslag av 54 800 kronor till
täckande av kostnaderna under år 1948 för en provisorisk skogsskolekurs,
avsedd att äga rum under tiden mars 1948—februari 1949 vid Färna i Västmanlands
län.
Under punkten 151 (s. 227—229) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett belopp av 54 500 kronor, avsett att täcka kostnaderna
under år 1949 för dels angivna kurs vid Färna, dels ock en ny dylik
kurs, som skall äga rum under tiden mars 1949—februari 1950. Av den föreslagna
anslagsanvisningen äro dessutom 6 500 kronor avsedda för täckande
av uppkomna, ur domänfondens medel förskotterade merkostnader för
kurser vid Kratte Masugn.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för provisorisk skogsskolekurs för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 54 500 kronor.
135:o) Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens
förberedande skogskurs. Under åberopande av vad som anförts under punkten
149 i huvudtiteln hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag under punkten 152 (s. 229),
att riksdagen må till Byggnadsarbeten för iordningställande
av förläggningar för statens förberedande skogskurs
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
267 500 kronor.
106
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
136 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 153 (s.
229 230) — innebärande en ökning av anslagsanvisningen med 2 000 kro
nor
till följd av att pensionskostnaderna för innevarande budgetår endast
kunnat beräknas ungefärligt — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 339 800 kronor.
137 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till Skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.
Under anslagsrubriken Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet anvisades för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av
8 250 000 kronor. Nettoutgiften å anslaget uppgick till 8 225 052 kronor.
För innevarande budgetår har under samma anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 9 015 000 kronor. Därjämte har stått till förfogande en
beräknad reservation å 146 000 kronor från föregående års anslag. Genom
beslut den 17 juni 1948 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter angående
användningen av de disponibla anslagsmedlen, tillhopa 9 161 000 kronor.
Därvid ha skogsvårdsstyrelserna tilldelats sammanlagt 8 769 600 kronor,
varav 4 873 400 kronor till avlöningar till ordinarie personal m. m. och
3 896 200 kronor till övriga omkostnader i verksamheten. Vidare ha 20 000
kronor anvisats till stipendier vid vissa skogsbrukskurser och 371 400 kronor
avsatts för täckande av sedermera uppkommande behov.
Under punkterna 154 och 155 (s. 230—241) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för nästa budgetår anvisa dels ett förslagsanslag av 5 898 700
kronor till avlöningar, dels ock ett reservationsanslag av 3 961 600 kronor
till omkostnader.
I sitt anslagsäskande för budgetåret 1949/50 har skogsstyrelsen — under
erinran om vad jordbruksutskottet i sina utlåtanden nr 1 till 1947 och 1948
års riksdagar uttalat i ämnet — föreslagit, att medelsanvisningen från och
med budgetåret 1949/50 skulle ske under ett avlöningsanslag av förslagsanslags
karaktär och ett omkostnadsanslag av reservationsanslags karaktär,
benämnda Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar respektive Omkostnader.
I anslutning till sagda förslag har skogsstyrelsen hemställt, att för nästa
budgetår skulle såsom bidrag till skogsvårdsstyrelserna anvisas till avlöningar
ett förslagsanslag av 5 974 000 kronor och till omkostnader ett reservationsanslag
av 4 685 000 kronor, innebärande en sammanlagd ansiagsökning
i jämförelse med löpande budgetår å 1 644 000 kronor. Härvid har styrelsen
beräknat skogsvårdsstyrelsernas avlöningskostnader till förenämnda
belopp av 5 974 000 kronor och övriga omkostnader till 8 676 400 kronor,
varjämte upptagits ett belopp av 300 000 kronor till Kungl. Maj :ts förfogande
för täckande av under budgetåret uppkommande oförutsedda större
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
107
utgifter. Däremot har i motsats till vad som skett under föregående år några
medel för utdelande av stipendier till elever vid skogsbrukskur ser icke
beräknats i förevarande sammanhang. Detta har i stället ansetts böra ske
under anslaget till Skogsvård in. in.: Bidrag till skogsvårdskurser in. in.
Skogsstyrelsen har vidare upptagit skogsvårdsstyrelsernas egna inkomster
till 3 847 800 kronor, ersättning till skogsvårdsstyrelserna från vedutsyningsanslaget
till 100 000 kronor och bidrag från andra statsanslag till 17 800
kronor ävensom räknat med att av skogsvårdsstyrelsernas kapitaltillgångar
skulle tagas i anspråk 157 500 kronor samt att ett belopp av 168 300 kronor
skulle erhållas genom upplåning.
Vid sin prövning av medelsbehovet för nästkommande budgetår bär skogsstyrelsen
utgått från att i enlighet med 1946 års riksdags beslut det s. k.
normalprogrammet skulle kunna genomföras till omkring 65 procent.
I detta sammanhang har skogsstyrelsen anmält, att på dess föranstaltande
särskilda undersökningar igångsatts rörande möjligheterna att rationalisera
och effektivisera skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Efter redogörelse för skogsstyrelsens beräkning av medelsbehovet till
skogsvårdsstyrelsernas avlöningar och omkostnader samt av statskontorets
remissutlåtande i anledning därav har departementschefen i ärendet anfört
följande:
»Såsom framgår av den föregående redogörelsen har skogsstyrelsen uppskattat
nettomedelsbehovet till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under
nästa budgetår till 10 659 000 kronor. Detta innebär en ökning med 1 498 000
kronor i förhållande till det belopp, som står till förfogande för ändamålet
för innevarande budgetår, och med 1 644 000 kronor i förhållande till de å
riksstaten anvisade medlen. Det ökade medelsbehovet, som främst avser omkostnaderna
i verksamheten, beror till en del på att skogsstyrelsen utgått
från att skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, vilken för innevarande budgetår
begränsats till 55 procent av normalprogrammet, under nästkommande
budgetår åter skulle utvidgas till 65 procent av nämnda program. I övrigt
har ökningen motiverats med den allmänna kostnadsstegring som inträtt,
framför allt genom höjda löner och traktamentsersättningar samt ökade
resekostnader till följd av höjning av bensinskatten och priserna å järnvägsbiljetter.
Vad angår omfattningen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet är det allmänna
ekonomiska läget visserligen alltjämt lika ansträngt som då beslut
fattades om att denna verksamhet för innevarande år skulle inskränkas från
65 till 55 procent av normalprogrammet. Det torde emellertid icke utan risk
för mycket allvarliga återverkningar beträffande storleken av den framtida
skogsproduktionen vara möjligt att genomföra en sådan inskränkning
annat än rent tillfälligt. .lag anser därför, i likhet med skogsstyrelsen, att
för nästa budgetår medel böra ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande
till sådant belopp att verksamheten kan uppehållas i eu omfattning ungefärligen
motsvarande 65 procent av normalprogrammet. Detta kräver eu betydande
ökning av det allmännas bidrag till skogsvårdsstyrelserna utöver
108
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
den höjning, som föranledes av den skedda fördyringen av verksamheten.
Om en sådan höjning skall ske måste det emellertid också förutsättas att
skogsvårdsstyrelserna skola tillvarataga alla möjligheter att begränsa kostnaderna
för verksamheten. Såsom jag längre fram skall närmare angiva
böra enligt min mening även skogsägarna bära någon del av de inträffade
kostnadsökningarna.
Innan jag med dessa utgångspunkter ingår på en prövning av skogsvårdsstyrelsernas
medelsbehov för nästa budgetår torde jag emellertid få till behandling
upptaga frågan om en uppdelning av anslaget till skogsvårdsstyrelserna
i ett avlönings- och ett omkostnadsanslag. Jag vill erinra om att
min företrädare i ämbetet i förra årets statsverksproposition uttalat, att han
visserligen funne en sådan uppdelning lämplig men att därmed borde få
anstå med hänsyn bland annat till den svårighet att uppdraga en gräns mellan
den extra och den tillfälliga personalen, som då förelåge. Då enligt vad
skogsstyrelsen anfört en sådan gränsdragning numera kan göras och ej heller
i övrigt något hinder synes möta mot att anslaget uppdelas på sätt nyss
sagts, bör en sådan uppdelning ske från och med nästa budgetår. Härvid synas
kostnaderna för avlöning till icke-ordinarie (extra) personal, vilka nu
hänföras till omkostnaderna i verksamheten, böra överföras till det ifrågasatta
nya avlöningsanslaget. Detta torde böra givas karaktär av förslagsanslag,
medan omkostnadsanslaget bör upptagas såsom reservationsanslag. Anslagen
torde böra benämnas Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdstvrelserna:
Avlöningar respektive Omkostnader.
Jag övergår härefter först till beräkningen av medelsbehovet under avlöningsanslaget.
I nuvarande läge kan jag icke förorda någon utökning av personalen.
På grund av beräknade löneklassförändringar torde emellertid avlöningskostnaderna
för den ordinarie personalen böra uppräknas med 95 000
kronor till 4 895 000 kronor. För arvoden till styrelseledamöter och revisorer
torde böra avses 75 600 kronor.
I fråga om den icke-ordinarie personalen har skogsstyrelsen bl. a. framlagt
förslag om att reglerad befordringsgång jämlikt kungörelsen nr 436/
1947 i full utsträckning skall införas för skogsvårdsstyrelsernas kontorsoch
skrivbiträdespersonal. För denna personal gälla för närvarande av Kungl.
Maj :t den 10 oktober 1947 meddelade avlöningsbestämmelser. Dessa medgiva
icke anställning å extra ordinarie stat. I likhet med styrelsen finner jag
detta ur rättvisesynpunkt mindre tilltalande med hänsyn till att reglerad
befordringsgång jämlikt nyssnämnda kungörelse tillämpas på motsvarande
personal hos lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen. Jag tillstyrker
därför skogsstyrelsens förevarande förslag. Med beaktande härav kunna
avlöningskostnaderna till den icke-ordinarie personalen beräknas till 928 100
kronor. Detta är 6 000 kronor mer än det belopp som innevarande budgetår
avsetts för den extra personalen. Avlöningsanslaget torde sålunda böra uppföras
med (4 895 000 + 75 600 + 928 100 = ) 5 898 700 kronor.
Vad härefter angar omkostnadsanslaget föranleder min ståndpunkt, att
normalprogrammet under nästa budgetår bör uppfyllas till omkring 65 pro
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
109
cent, betydande uppräkningar av posterna avlöningar till tillfällig personal
resekostnader och traktamentsersättningar. Skogsstyrelsen har uppskattat
dessa kostnader till sammanlagt 4 789 900 kronor, därest normalprogrammet
skulle genomföras till 65 procent, medan de skulle stanna vid omkring
4 100 000 kronor, om normalprogrammet genomfördes endast till 55 procent.
Jag anser bland annat med tanlie på de resultat som böra kunna vinnas
genom de av styrelsen igångsatta rationaliseringsundersökningarna
ävensom genom andra åtgärder i besparingssyfte, att nämnda omkostnadsposter
böra kunna hållas inom eu ram av 4 700 000 kronor. Detta innebär
dock en uppräkning med mer än 900 000 kronor i förhållande till innevarande
budgetårs anslag. Jämväl beträffande posterna tjänstelokaler och expenser,
kursverksamhet samt annan upplysning och propaganda torde uppräkningen
kunna begränsas i förhållande till vad skogsstyrelsen föreslagit.
Jag förordar sålunda, att dessa poster höjas med respektive 82 400, 12 500 och
13 800 kronor till respektive 535 000, 100 000 och 60 000 kronor. Utgifterna
för skogsvårdsgårdar böra enligt min mening beräknas till 640 000 kronor
eller 28 400 kronor mindre än skogsstyrelsens uppskattning. I fråga om
posterna sjukvård, inventarier, övriga fastigheter, utgifter för kapital och
återbetalning av lån, diverse samt oförutsedda utgifter biträder jag styrelsens
förslag, enligt vilket dessa poster skulle uppföras med respektive 19 900,
136 500, 137 400, 2 800, 115 000, 53 600 och 230 000 kronor. Frånsett verksamheten
med frö och plantor uppskattar jag sålunda skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader under nästa budgetår till (4 700 000 -j- 535 000 + 100 000 +
60 000 + 640 000 + 19 900 + 136 500 + 137 400 + 2 800 + 115 000 +
53 600 + 230 000 =) 6 730 200 kronor.
Utgifterna för frö- och plantförsörjningen ha av skogsstyrelsen upptagits
med 619 600 respektive 1 158 900 kronor. Inkomsterna från försäljning av
frö och kött in. m. respektive från plantförsäljningen har styrelsen beräknat
till 414 900 respektive 733 500 kronor. Nettoförlusten under dessa verksamhetsgrenar
skulle sålunda enligt styrelsens uppskattning utgöra 630 100 kronor.
Enligt min mening bör ifrågavarande verksamhet hållas inom en sådan
ram, att nettoförlusterna begränsas till 375 000 kronor. I fråga om fröförsörjningen
torde jag emellertid här få anmäla, att jag har för avsikt att i
annat sammanhang denna dag hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att en utlåningsfond skall inrättas, ur vilken skogsvårdsstyrelserna
skola kunna erhålla lån för att tillgodose kapitalbehovet för fröinsamling
in. in. Därest ett sådant förslag bifalles av riksdagen komma skogsvårdsstyrelsernas
möjligheter att verka för tryggande av fröförsörjningen att avsevärt
förbättras. Under budgetåret eventuellt uppkommande ökade behov
av medel för anskaffande av skogsfrö kunna nämligen då tillgodoses från
nyssnämnda medel.
Skogsvårdsstyrelsernas övriga inkomster ha av skogsstyrelsen uppskattats
till 2 699 400 kronor. Detta belopp fördelar sig med 2 242 200 kronor å biträdesersättningar
och intäkter i övrigt av utförda uppdrag samt med respektive
320 500, 71 400, 48 400 och 16 900 kronor å skogsvårdsgårdar, övriga
no
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
fastigheter, kapital och diverse. Styrelsens beräkningar i förevarande hänseenden
synas mig böra godtagas utom i vad angår biträdesersättningarna.
Såsom jag förut antytt, synes det kunna ifrågasättas, om ej en del av den
kostnadsstegring, som inträtt bland annat till följd av höjningen av bensinskatten,
bör bäras av skogsägarna genom att biträdestaxorna justeras ytterligare
något uppåt. Med hänsyn härtill och till rådande konjunkturer inom
skogsbruket anser jag, att inkomsterna av biträdesersättningar böra kunna
uppräknas med 300 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas inkomster av andra
verksamhetsgrenar än frö- och plantförsörjningen torde sålunda böra upptagas
med i runt tal 3 000 000 kronor.
Med utgångspunkt från nu angivna beräkningsgrunder skulle till täckande
av skogsvårdsstyrelsernas omkostnader behövas ett belopp av (6 730 200 +
375 000 — 3 000 000 =) 4 105 200 kronor. Härutöver synes emellertid i anslutning
till vad skogsstyrelsen föreslagit böra upptagas ett belopp av 300 000
kronor till Kungl. Maj :ts förfogande för bestridande av uppkommande utgifter
av mera betydande storleksordning. Ä andra sidan torde, såsom skogsstyrelsen
uttalat, för ändamålet böra tagas i anspråk 157 500 kronor av
skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar samt 168 300 kronor av lånemedel.
Vidare torde liksom hittills skogsvårdsstyrelsernas merkostnader i
anledning av de extraordinära vedavverkningarna, vilka kostnader kunna
uppskattas till 100 000 kronor, få täckas från anslaget till Ersättning åt
skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. in. Från andra
statsanslag torde slutligen kunna påräknas ett belopp av 17 800 kronor.
Skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag bör följaktligen bestämmas till
(4 105 200 -f 300 000 — 157 500 — 168 300 — 100 000 — 17 800 = ) 3 961 600
kronor. Jag föreslår, att ett reservationsanslag av denna storlek anvisas för
ändamålet.
Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle såsom statsbidrag
till bestridande av kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under
nästkommande budgetår behöva anvisas (5 898 700 + 3 961 600 =)
9 860 300 kronor. Då kostnaderna för stipendier åt elever vid vissa skogsbrukskurser,
vilka kostnader hittills bestritts från anslaget till skogsvårdsstyrelserna,
i fortsättningen böra bestridas från annat anslag, innebär detta
i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår en ökning med
(9 860 300 + 20 000 — 9 015 000 =) 865 300 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att i sinom tid vidtaga de ändringar i skogsvårdsstyrelsernas
personalförteckningar, som föranledas av förslaget om införande av
reglerad befordringsgång för skogsvårdsstyrelsernas kontors- och skrivbiträdespersonal,
samt att utfärda de närmare föreskrifter i övrigt, som må
erfordras på grund av nämnda förslag, ävensom att fastställa stater för
skogsvårdsstyrelserna för nästa budgetår.»
Ltskottet. Utskottet, som vid behandlingen av motsvarande anslagsfrågor
för innevarande budgetår framhöll önskvärdheten av att skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet icke inskränktes till allenast 55 procent av nor
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
111
malprogrammet, biträder Kungl. Maj :ts förslag att medel för budgetåret
1949/50 ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande till sådant belopp,
att verksamheten kan uppehållas i en omfattning, som ungefär motsvarar
65 procent av nämnda program. Mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning har
utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 5 898 700 kronor.
138:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 155 (s. 241)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 3 961 600 kronor.
139 :o) Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde
vid virkesavverkning m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 156 (s. 241—242) — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ersättning åt
skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
140:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag. Enligt beslut av
1948 års riksdag ha från och med innevarande budgetår de förutvarande
anslagen till Skogsvård m. m.r Statens skogsutdikningsanslag och Skogsvård
in. m.: Statens skogsodlingsanslag sammanförts till nu ifrågavarande
anslag.
Kungl. Maj :ts under punkten 157 (s. 242—247) gjorda förslag till anslagsanvisning
med 700 000 kronor innebär att motsvarande anslag för innevarande
budgetår uppräknas med 350 000 kronor.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte
för nästa budgetår uppföras med 1 350 000 kronor. Tillika har styrelsen
anhållit, att odisponerad behållning av medel, som anvisats under statens
skogsutdikningsanslag och statens skogsodlingsanslag, skulle få tillföras
statens skogsförbättringsanslag. Styrelsen har beräknat denna behållning
till omkring 200 000 kronor.
112
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»I överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken jag givit uttryck på
tal om anslagen till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, anser jag det ofrånkomligt,
att medelsanvisningen under detta anslag höjes. Höjningen torde
dock kunna hållas inom en något snävare ram än skogsstyrelsen avsett.
För min del vill jag förorda, att skogsförbättringsanslaget för nästa budgetår
upptages till 700 000 kronor, varav 50 000 kronor för bidrag till åtgärder
mot skadegörelse av skogsinsekter och återstoden för övriga med
anslaget avsedda ändamål, eller sålunda för utbetalande av bidrag till markägare,
förvaltningsbidrag till skogssällskapet samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna
för av dem fritt utlämnad skogsodlingsmaterial. För sistnämnda
ändamål torde böra avses högst 50 000 kronor.
Vad härefter angår frågan om användningen av icke förbrukad behållning
å tidigare medelsanvisningar från statens skogsuldiknings- och skogsodlingsanslag,
delar jag skogsstyrelsens uppfattning, att sådan behållning
bör komma ifrågavarande bidragsverksamhet till godo. Detta synes lämpligen
böra ske på så sätt, att Kungl. Maj :t av riksdagen erhåller bemyndigande
att medgiva, att statens skogsförbättringsanslag årligen må överskridas
med belopp, motsvarande summan av de medel, som under året inlevererats
till budgetutjämningsfonden i form av odisponerad behållning å statens
skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag. Härvid torde hinder icke böra
möta att under ett budgetår redovisad behållning även må disponeras under
senare budgetår. I detta sammanhang må slutligen erinras, att skogsstyrelsen
räknat med att under nästa budgetår skulle komma att stå till förfogande
en dylik behållning av cirka 200 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning
och hemställer alltså,
att riksdagen må
1) till Skogsvård m. m. Statens skogsförbättringsanslag
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 700 000
kronor;
2) medgiva, att under samma budgetår må från nämnda
anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande
av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst
650 000 kronor;
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att den bidragssumina,
som står till förfogande för de under 2) avsedda
ändamålen, må överskridas med belopp motsvarande den
odisponerade behållning å statens skogsutdiknings- och
skogsodlingsanslag, som inlevererats eller inlevereras till
budgetutj ämningsfonden.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
113
141 :o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo. Under punkten 158 (s. 247—248) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp av 1 500 000 kronor.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande beräknat medelsbehovet till
4 200 000 kronor.
Departementschefen har förklarat sig icke kunna i nu rådande läge förorda
någon ökning av anslaget men har erinrat om de ytterligare möjligheter
att tillgodose med anslaget avsedda ändamål, som finnas på grund
av att ett belopp å 1 000 000 kronor av anslaget för budgetåret 1947/48
ännu icke disponerats. Skulle det ekonomiska läget så medgiva, borde det
enligt departementschefens mening övervägas att helt eller delvis använda
även dessa medel. Departementschefen har vidare anfört, att hinder icke
torde möta att av anslaget högst 5 000 kronor tagas i anspråk för anordnande
av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad. Därjämte torde från anslaget
få utgå förvaltningsbidrag till skogssällskapet enligt gällande grunder.
Utskottet. Då jämväl utskottet anser att förevarande anslag bör bibehållas
vid samma belopp som anvisats för innevarande budgetår, biträder utskottet
Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo för budgetåret 1949/
50 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
142 :o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. Kungl. Maj:t har under punkten 159 (s. 248—250) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag med oförändrat
belopp av 1 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 179
av herr Pålsson m. fl. och II: 221 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att bidrag till betesanläggningar, som komma
till stånd i anslutning till bildande av skogsvårdsområden, fortfarande skulle
inom Norrland (utanför lappmarkerna) beviljas med tillämpning av motsvarande
bestämmelser, som nu gälla för det norrländska skogsproduktionsanslaget.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte för
nästa budgetår uppföras med ett till 1 800 000 kronor förhöjt belopp.
Departementschef en har erinrat om att enligt beslut av 1948 års riksdag
den betesförbättringsverksamhet, som bedrivits av skogsvårdsstyrelserna i
Norrland och i Kopparbergs län med stöd av norrländska skogsproduktionsanslaget,
skall — utom såvitt avser lappmarkerna — övertagas av lant
8
Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.
114
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
bruksnämnderna. Denna överföring har av departementschefen tidigare —
under punkten nr 6 — förordats böra ske den 1 juli 1949.
I fråga om storleken av det belopp, som bör anvisas under förevarande
anslag, har departementschefen anfört bland annat följande:
»Vid bedömandet av medelsbehovet under förevarande anslag bör till det
belopp som skogsstyrelsen i sin framställning angivit som erforderligt, eller
1 800 000 kronor, läggas tillhopa 500 000 kronor. Sistnämnda belopp avser
de åtgärder till vilka enligt skogsstyrelsens förslag bidrag skulle utgå enligt
skogsproduktionsanslagets regler men med anlitande av skogsförbättringsanslaget
samt anslaget till väg- och flottledsbyggnader i enskild ägo. I överensstämmelse
med den uppfattning om behovet av att intensifiera de skogsvårdande
åtgärderna, åt vilken jag tidigare givit uttryck, anser jag det även här önskvärt,
att medelstillgången skall ökas. Att märka är emellertid i detta sammanhang
att för innevarande år en betydande del av anslaget åtgått till sådana
betesförbättringsåtgärder, för vilka bidrag i fortsättningen bör utbetalas
av lantbruksnämnderna, samt till täckande av förvaltningskostnader i samband
med denna betesförbättringsverksamhet. Redan ett bibehållande av anslaget
vid nuvarande nivå innebär därför i realiteten en ej oväsentlig ökning av
de medel, som stå till förfogande för de åtgärder, för vilka anslaget i fortsättningen
skall användas. Jag har med hänsyn härtill ansett mig böra förorda att
anslaget för nästa budgetår skall uppföras med oförändrat belopp av 1 000 000
kronor. Skulle den ekonomiska utvecklingen bliva sådan, att ytterligare
medel anses kunna ställas till förfogande för ändamålet under budgetåret
1949/50, finnes viss möjlighet härtill genom anlitande helt eller delvis av
den del — 500 000 kronor — av det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget,
som spärrats jämlikt Ivungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1947.»
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Ivungl. Maj :ts framställning.
Från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. in.
kan statsbidrag utgå till betesanläggningar med ett grundbelopp av 60 procent
av anläggningskostnaden. Härutöver må i vissa fall tilläggsbelopp beviljas
med högst hälften av det belopp, varmed kostnaden överstiger det
beviljade grundbeloppet. Enligt beslut av 1948 års riksdag skall emellertid
den betesförbättringsverksamhet, som hittills bedrivits med stöd av nämnda
anslag, omhändertagas av lantbruksnämnderna utom såvitt angår lappmarkerna.
Efter denna överföring, som föreslagits skola äga rum den 1 juli
1949, kommer med angivna undantag bidrag till betesanläggningar att utgå
ur anslaget till den inre rationaliseringen. Härvid komma bestämmelserna
i kungörelsen den 11 juni 1948, nr 342, att bliva tillämpliga, vilket innebär
att statsbidrag i regel skall utgå med allenast 40 procent av kostnaden.
Enligt 15 § samma kungörelse må dock lantbruksnämnden medgiva, att
bidrag skall utgå med högre belopp, därest företaget på grund av planerad
yttre rationalisering utföres på mera kostsamt sätt än som eljest varit erforderligt
eller en höjning av bidraget i övrigt finnes skälig på grund av
särskilda omständigheter.
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
115
Den minskning i bidragsförmånerna, som nämnda överflyttning medför,
har enligt vad som framgår av det anförda varit föremål för riksdagens
överväganden så sent som år 1948. Med hänsyn härtill ävensom till att möjlighet
lämnats öppen för lantbruksnämnderna att efter skälighetsprövning
öka bidragets storlek, synes det icke påkallat att på nytt pröva frågan förrän
erfarenhet vunnits om verkningarna av de nya bestämmelserna.
Utskottet hemställer alltså,
1) att riksdagen må till Skogsvård m. in.: Åtgärder för
ökad skogsproduktion i Norrland in. m. för budgetåret 1949/
50 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;
2) att motionerna I: 179 och II: 221 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
143:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 160 (s. 251) —innebärande anslagsanvisning
för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. mBidrag till vissa
föreningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.
144 :o) Kostnader för virkesmätning. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 162 (s. 252) — innebärande anslagsanvisning för
ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
145 :o) Kurser för virkesmätare m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj ds
framställning under punkten 163 (s. 253) — innebärande medelsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Kurser för virkesmätare m. in. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
146:o) Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt å kronoskogar
i Västerbottens eller Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Maj ds
framställning under punkten 164 (s. 253) — innebärande oförändrad medelsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader i samband med upplåtande
av viss utsyningsrätt å kronoskogar i Västerbottens eller
Norrbottens län för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.
116
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
147:o) Belöningar för rovdjurs dödande. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 165 (s. 253) -— innebärande en
till följd av minskad medelsåtgång betingad anslagssänkning med 10 000
kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
148:o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. I överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 166 (s. 253—254) — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
K. Lantmäteri väsendet.
149 :o) Lanlmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 167 (s. 254—258) innefattar — förutom hemställan om medgivande
till ändring i personalförteckningen för lantmäteristyrelsen och godkännande
av ändrad avlöningsstat för styrelsen — anslagsanvisning till avlöningar
med 636 000 kronor, vilket belopp med 2 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår, ökningen föranledes av å ena
sidan en uppräkning av icke-ordinarieposten med 16 000 kronor för tillfällig
förstärkning av kamrerarekontorets personal och å andra sidan en minskning
av samma post med 14 000 kronor, med vilket belopp medelsanvisningen
i övrigt till tillfällig arbetskraft anses kunna nedsättas. En av de hos styrelsen
tillfälligt förordnade lantmätarna föreslås skola utbytas mot en förste
byråsekreterare i lönegrad Ce 27.
Angående en av lantmäteristyrelsen gjord framställning om dels uppflyttning
av kamrerartjänsten från lönegrad Ce 27 till lönegrad Ca 29, dels
ock nyinrättande av en byråsekreterartjänst i lönegrad Ca 24, en kansliskrivartjänst
i lönegrad Ca 15 samt en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13,
samtliga tjänster avseende kamrerarkontoret, har departementschefen anfört,
efter en redogörelse för framställningen jämte utlåtanden av statskontoret,
statens lönenämnd och riksräkenskapsverket:
»Såsom framgår av den föregående redogörelsen har den personal, som
vid 1947 års omorganisation av lantmäteriväsendet beräknades för kamrerarkontoret
vid lantmäteristyrelsen, visat sig otillräcklig. Följden härav
har blivit att svårigheter uppstått att bemästra de olika arbetsuppgifter som
åvila kontoret. Starka skäl kunna alltså anföras för att kontorets personal
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
117
skall utökas. Emellertid torde det ännu icke vara möjligt att med säkerhet
bedöma, i vad mån arbetsbelastningen å kontoret kan väntas bliva bestående.
Det synes sålunda exempelvis ej osannolikt, att det granskningsarbete
som utföres å kontoret skall kunna begränsas avsevärt, sedan de
nya bestämmelserna varit i kraft så lång tid, att viss enhetlighet vunnits i
fråga om tillämpningen av desamma. Med hänsyn härtill anser jag mig
icke nu böra tillstyrka lantmäteristyrelsens förslag om ändrad löneställning
för kamreraren och om nyinrättande av ett antal tjänster å kamrerarkontoret.
Då emellertid å andra sidan en tillfällig förstärkning av kontorets
personal synes nödvändig, vill jag i stället förorda, att för detta ändamål
beräknas ett belopp av 16 000 kronor.»
Härefter har civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund i en skrift
till utskottet den 18 februari 1949 understrukit vad som i ärendet anförts av
lantmäteristyrelsen samt remissmyndigheterna i fråga om personalbehovet
vid kamrerarkontoret. Förbundet har därvid till belysande av arbetsförhållandena
vid kontoret upplyst, att övertidstjänstgöringen därstädes, trots anställande
av extra personal utöver den ursprungligen föreslagna, under första
halvåret 1948 uppgått till 1 134 timmar och under andra halvåret 925 timmar,
däri icke inräknat övertid för kamreraren, som ej själv ägde uppbära
övertidsersättning. Ersättning för övertiden hade utgått med sammanlagt
9 104 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning. Med anledning
av utskottet lämnade upplysningar vill utskottet därvid understryka, att
arbetsbelastningen och förhållandena i övrigt å kamrerarkontoret synas
vara av sådan art, att såsom departementschefen framhållit starka skäl
måste anses tala för en utökning av kontorets personal. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må
1) medgiva, att Kungl. Maj :t må vidtaga den ändring i
personalförteckningen för lantmäteristyrelsen, som föranledes
av förenämnda förslag om inrättande av en tjänst såsom
förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 328 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 245 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 61 800
Summa kronor 636 000;
118
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3) till Lantmäteristijrelsen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 636 000 kronor.
150:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Under punkten 168 (s. 258—
259) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 96 000 kronor,
vilket belopp med 2 500 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Minskningen hänför sig till å ena sidan en ökning av delposten
övriga expenser med 6 000 kronor för installerande av en manuell
telefonväxel med gruppnummer samt å andra sidan en minskning av dels
samma delpost med ett för budgetåret 1948/49 anvisat engångsbelopp av
1 000 kronor, dels ock posten publikationstryck med 7 500 kronor. Ny omkostnadsstat
för styrelsen avses i sinom tid skola fastställas av Kungl. Maj :t.
Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot framställningen,
hemställer,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 96 000
kronor.
151 ro) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 169 (s. 259—262) innebär ett med 50 000 kronor till
60 000 kronor höjt anslag för budgetåret 1949/50. Under innevarande år har
dock beräknats att på grund av reservationer från tidigare medelsanvisningar
ett belopp av 39 800 kronor stått till förfogande för ändamålet, ökningen
hänför sig till anordnandet av en utbildningskurs för kartlagningspersonal
för en kostnad av 6 500 kronor, till undersökning för åstadkommande av
, lämpligare kartpapperskvalitéer med 4 000 kronor, till utarbetande av instruktioner
och anvisningar med 2 700 kronor samt i övrigt till avlöningar
och utrustning för kartlagningsarbeten. Närmare föreskrifter för anslagets
användning torde få utfärdas av Kungl. Maj :t.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
152:o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 170 (s. 262—263) — innebärande, förutom
godkännande av ändrad avlöningsstat för lantmäterikontoren, en i enlighet
med lantmäteristyrelsens förslag med 2 000 kronor till 2 463 000 kronor
minskad medelsanvisning till avlöningar —- hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantmäterikontoren
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
119
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ................. kronor 1 290 000
2. Avlöningar till tjänstemän å över
gångsstat,
förslagsvis ............ » 24 000
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Orts- till- lägg |
Titel |
An- tal |
Kro- nor |
2 200 |
1 500 |
150 |
Assistent i Västernorrlands län....... |
i |
3 850 |
2 200 |
1 500 |
— |
Annan assistent..................... |
i |
3 700 |
Summa kronor |
7 550 |
Anm. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive
5, 10 och 15 år.
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... kronor 892 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 257 000
Summa kronor 2 463 000;
2) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 463 000 kronor.
153:o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader. Under punkten 171 (s.
263—264) har Kungl. Maj:t hemställt om en medelsanvisning av 324 000
kronor, vilket belopp med 10 000 kronor överstiger anvisningen för innevarande
budgetår. Ökningen hänför sig till motsvarande uppräkning av delposten
bränsle, lyse och vatten. Ny omkostnadsstat föreslås skola i sinom tid
fastställas av Kungl. Maj :t.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
324 000 kronor.
154:o) Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurser. j enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkten 172 (s. 264—265) gjorda framställning —
innebärande en med 16 500 kronor till 14 500 kronor nedsatt medelsanvisning,
beroende på av lantmäteristyrelsen föreslagen minskning av antalet
kurser — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurscr
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 14 500 kronor.
120
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
155 :o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 173 (s. 265—271) innefattar — förutom hemställan
om medgivande till ändring i personalförteckningen för lantmäteriets
distriktsorganisation och godkännande av ändrad avlöningsstat för organisationen
— anslagsanvisning till avlöningar med 9 037 500 kronor, vilket belopp
med 128 400 kronor överstiger anvisningen för budgetåret 1948/49. Beräkningen
innefattar dels en minskning av ordinarieposten med 185 100
kronor, beroende på att antalet lantmätare å övergångsstat nedgår samt vissa
lantmätare förutsättas skola tjänstgöra hos lantmäteristyrelsen eller vid länskontoren
och avlönas från dessa myndigheters anslag, dels ock en ökning av
icke-ordinarieposten med 313 500 kronor i huvudsak med anledning av att
personalen utökas i enlighet med vad som förutsatts vid 1947 års omorganisation.
För att underlätta rekryteringen till lantmätaryrket förordar Kungl.
Maj :t att lantmäteristuderande kan tillerkännas gottgörelse under praktiktiden,
då han tjänstgjort som praktikant sex månader eller avslutat studierna
i de mätningstekniska ämnena vid tekniska högskolan. Gottgörelsen skall i
törsta hand omfatta rese- och traktamentsersättning men därutöver — efter
provning från fall till fall med hänsyn till behovet av dylik tjänstgöring —
avlöning som extra mätningstekniskt biträde i lönegrad Cg 8. För handläggning
av laga skiften inom vissa delar i Kopparbergs län föreslås en särskild
lantmätartjänst i lönegrad Ca 29 skola inrättas.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må
1) medgiva, att Kungl. Maj :t må vidtaga den ändring i
personalförteckningen för lantmäteriets distriktsorganisation,
som föranledes av förenämnda förslag om inrättande
av ytterligare en lantmätartjänst i lönegrad Ca 29;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteriets distriktsorganisation,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 3 491 900
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .... » 2 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... » 4 601 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 942 000
Summa kronor 9 037 500;
3) till Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 037 500
kronor.
156:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Omkostnader. Under punkten
174 (s. 271—272) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet
anvisa ett förslagsanslag av 1 875 000 kronor, avseende en ökning med 38 000
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
121
kronor i jämförelse med motsvarande anslag för innevarande budgetår. Beräkningen
innefattar dels en höjning av delposten övriga expenser med
58 000 kronor med hänsyn till ökade kostnader för städning och telefon,
dels ock en sänkning av delposten bränsle, lyse och vatten med 20 000 kronor,
vilken sänkning föranletts av den faktiska medelsåtgången.
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 1 875 000 kronor.
157:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Ersättning för publik renovation.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 175 (s. 272) gjorda framställning
— innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Ersättning för publik renovation för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
158:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Utrustning. Under punkten 176
(s. 273—274) har Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning med ett från
300 000 till 150 000 kronor nedsatt belopp.
Efter redogörelse för framställningar i ärendet av lantmäteristyrelsen samt
yttrande av statskontoret har departementschefen anfört:
»För lantmäteridistriktens förseende med instrument och möbler ha hittills
anvisats anslag å tillhopa 2 890 000 kronor. Av skäl som i det föregående
närmare angivits torde emellertid de anvisade medlen icke komma att
förslå. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att ytterligare medel anvisas för
ifrågavarande ändamål. En medelsanvisning av den omfattning, som styrelsen
ifrågasatt, kan jag dock icke förorda utan anser anslaget böra begränsas
till 150 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang erinra om att en
del av det av styrelsen begärda beloppet avser instrument och möbler till
den föreslagna särskilda skiftesorganisationen i Kalmar län, vilken emellertid
enligt vad jag tidigare anfört ej nu bör inrättas.
överskott, som uppkommit vid utlåning av instrument från lantmäteristyrelsens
förråd, torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot,
av styrelsen få disponeras för nyanskaffning av instrument för förrådet.»
Nämnda överskott uppgick den 1 november 1948 till 7 071 kronor 80 öre.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsan
slag
av 150 000 kronor.
122
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
159:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Förskott, till hantlangning och
materiel m. ni. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten
177 (s. 274—275) — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Förskott till hantlangning och materiel m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
160:o) Kostnader för kurser för lantmäteritekniska biträden m. fl. Kungl.
Maj :t har under punkten 178 (s. 275—276) hemställt om en medelsanvisning
med ett från 173 000 kronor till 99 100 kronor nedsatt belopp. Av lantmäteristyrelsen
har för ändamålet begärts ett anslag av 139 600 kronor.
Den av Kungl. Maj :t vidtagna nedsättningen hänför sig till en förordad
minskning av antalet elever i en kurs för nyutbildning av mätningstekniska
biträden.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för kurser för lantmäteritekniska
biträden m. fl. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 99 100 kronor.
161 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar.
Kungl. Maj :t har under punkten 179 (s. 276—278) hemställt
om medelsanvisning med oförändrat belopp, 200 000 kronor. Därjämte
har Kungl. Maj :t tillstyrkt ett av lantmäteristyrelsen framlagt förslag till
viss ändring rörande villkoren för erhållande av bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften.
Lantmäteristyrelsen har härom i huvudsak anfört följande.
Enligt lagen nr 96/1948 äger Kungl. Maj :t under vissa villkor beträffande
område av stad, vilket ej ingår i stadsplan eller efter den 1 januari 1948
fastställd byggnadsplan, förordna att, i stället för de i lagen om fastighetsbildning
i stad meddelade bestämmelserna om avstyckning av område, som
ej ingår i tomtindelning, eller om sammanläggning av stadsägor, vad för
landet är stadgat om avstyckning och sammanläggning skall äga tillämpning
med vissa undantag. Detta gäller även beträffande dylikt område inom
samhälle å landet, varest fastighetsbildningslagens bestämmelser om avstyckning
och sammanläggning skola tillämpas. Därest Kungl. Maj :t meddelar
dylikt förordnande för visst område skall således vid avstyckning inom detsamma
lagen om delning av jord å landet äga tillämpning. Däremot komma
laga^ skiften, ägoutbyten och vissa andra jorddelningsförrättningar inom
området att handläggas enligt bestämmelserna i 6 kapitlet fastighetsbildningslagen.
Som en följd härav kan statsbidrag jämlikt bestämmelserna i
kungörelsen nr 295/1928 utgå endast till avstyckningsförrättningar inom
sådana områden, för vilka förordnande utfärdats enligt förenämnda lag nr
96/1948. Till de jorddelningsförrättningar, vilka inom sådant område hand
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
123
läggas enligt 6 kapitlet fastighetsbildningslagen, kan däremot statsbidrag
för närvarande ej utgå.
Det framstår för lantmäteristyrelsen såsom oegentligt, att de för landet
gällande statsbidragsbestämmelserna på sätt sålunda framhållits i viss omfattning
skola sättas ur kraft beträffande landsbygdsområden, vilka kunna
förväntas bibehålla sin karaktär av ren landsbygd, enbart för att dessa områden
genom stadsbildning kommit under annan administration. Lantmäteristyrelsen
får därför föreslå, att i fråga om användningen av förslagsanslagen
Understöd åt jorddelningsväsendet in. in.: Bidrag till jorddelningsförrättningar
samt Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften utfärdas föreskrifter av huvudsakligen
följande innehåll, nämligen dels att vid förrättning som avses i 6 kapitlet
fastighetsbildningslagen inom område, där förordnande enligt lagen nr 96/
1948 meddelats, statsbidrag må utgå såsom om förrättningen verkställts
enligt bestämmelserna i jorddelningslagen, dels ock att denna bestämmelse
skall retroaktivt tillämpas i fråga om förrättning av nyss angivet slag, som
avslutats efter den 1 januari 1948 och som avsett område, beträffande vilket
under år 1948 meddelats förordnande enligt berörda lag nr 96/1948.
De föreslagna bestämmelserna torde icke i och för sig behöva föranleda
någon ökning av ifrågavarande anslag.
Statskontoret har icke framställt någon erinran mot förslaget.
Departementschefen har anfört, att det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att vidtaga de författningsändringar, som på grund av förslaget kunna
bliva erforderliga. De nya bestämmelserna avses skola tillämpas även
beträffande förrättningar, vilka avslutats före bestämmelsernas ikraftträdande
men efter utgången av år 1947 och vilka avsett område, för vilket
förordnande enligt ovannämnda lag meddelats före ikraftträdandet.
Utskottet. Genom den föreslagna författningsändringen synes en nuvarande
oegentlighet i fråga om villkoren för bidragsgivningen bliva avhjälpt.
Utskottet tillstyrker därför ändringen och biträder de av Kungl. Maj :t förordade
övergångsbestämmelserna. Då Kungl. Maj :ts framställning ej heller i
övrigt föranleder någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
in. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
162 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften. Kungl.
Maj :t har under punkten 180 (s. 278—279) hemställt om anslagsanvisning
med ett med 75 000 kronor till 275 000 kronor ökat belopp.
Efter redogörelse för eu framställning av lantmäteristyrelsen och remissyttrande
av statskontoret har departementschefen anfört i ärendet:
».lag torde få erinra, att jag under nästföregående anslagspunkt ansett
mig böra förorda viss ändring i villkoren för erhållande av bidrag från
ifrågavarande anslag. Någon anledning att på grund härav uppräkna an
-
124
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
slaget torde dock icke föreligga. Såsom lantmäteristyrelsen framhållit kan
för närvarande bidrag icke utgå till vägbyggnad förrän skiftet avslutats och
fastställts. Emellertid synes det önskvärt, att förskott å bidrag till nyssnämnda
ändamål under vissa villkor skall kunna utlämnas redan dessförinnan.
Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde Kungl. Maj :t
få äga vidtaga de ändringar i gällande bidragsbestämmelser, som erfordras
härför. I dylikt fall komma givetvis anspråken på förevarande anslag att
ökas. Med hänsyn härtill och till vad lantmäteristyrelsen anfört om den
ökade efterfrågan på odlingsbidrag anser jag i likhet med styrelsen anslaget
för nästa budgetår böra uppräknas med 75 000 kronor till 275 000
kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.
163 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bestridande i vissa fall
med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 181 (s. 279) — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
164:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till förrättningar
enligt lagen om enskilda vägar. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 182 (s. 280) — innefattande medelsanvisning med
oförändrat belopp •— och hemställer alltså,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda
vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
165 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt
vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. Under punkten 183
(s. 280—282) har Kungl. Maj :t hemställt om medelsanvisning till oföränd
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
125
rat belopp, 50 000 kronor. Med hänvisning till att resultatet av en pågående
utredning angående ny lantmäteritaxa torde komma att dröja, har Kungl.
Maj :t därjämte tillstyrkt ett av lantmäteristyrelsen framlagt förslag, att
till sådan förrättningsman som här avses skall utgå tilläggsersättning med
75 procent av den gottgörelse, som han enligt 1927 års lantmäteritaxa äger
uppbära av sakägare. Därest riksdagen ej har nagot att erinra mot höjningen,
avses denna få träda i kraft så snart riksdagens beslut i frågan föreligger.
På Kungl. Maj :t föreslås skola få ankomma att vidtaga erforderliga ändringar
i de gällande bestämmelserna.
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts framställning och
hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. in.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt
lagen om enskilda vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.
166:o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av
fastighetsregister m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 184 (s. 282) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra
samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
167 :o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 185 (s. 282) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — och hemställer,
att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssättningsförrättningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
168 :o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 186 (s. 283) — innefattande
en minskning i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskanden med
1 600 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens
läns lappmark för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslags
anslag
av 4 700 kronor.
126
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
169 :o) Ströängars indragande till kronan. I enlighet med Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 187 (s. 283) — innefattande medelsanvisning
i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskanden med ett med 3 100
kronor minskat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 300
kronor.
170:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Utskottet biträder
Kungl. Maj:ts hemställan under punkten 188 (s. 283—284) — innefattande
medelsanvisning i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskanden
med ett med 6 000 kronor minskat belopp — och hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs
län för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 64 000 kronor.
L. Rikets allmänna kartverk.
171 ro) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 189 (s. 284—291) omfattar — förutom hemställan om medgivande
av ändring i personalförteckningen för rikets allmänna kartverk och
fastställande av ändrad avlöningsstat -— anslagsanvisning till avlöningar med
2 746 000 kronor, vilket belopp med 167 000 kronor överstiger nuvarande anvisning.
Höjningen hänför sig till den del den icke är av automatisk natur
i huvudsak till en föreslagen ökning av antalet kartassistenter för fältarbetet
med åtta samt ökning av personalen å beställningsavdelningen med en byrådirektör
stjänst i Ce 31, fyra kartassistenter och en ritare. Därjämte föreslås
avlöningarna till av kartverket anställda flygförare med undantag av kostnaderna
för flygtillägg skola överflyttas från anslaget Kartarbeten m. m. till
avlöningsanslaget.
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må
1) medgiva, att i personalförteckningen för rikets allmänna
kartverk må vidtagas den ändring, som föranledes av
förslaget om inrättande av en byrådirektörstjänst i lönegrad
Ce 31;
2) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
127
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ................ kronor 1 345 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 9 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 1 108 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 282 800
Summa kronor 2 746 000;
3) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 746 000 kronor.
172:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 190 (s. 291—292) innefattar en med 19 400 kronor till
343 400 kronor ökad medelsanvisning. Ökningen hänför sig med 2 400 kronor
till posten sjukvård in. m„ med 17 000 kronor till posten övriga expenser i
anledning av nytt kollektivavtal med städpersonalen, höjd telefonavgift, pappersskatt
samt prishöjningar å fotografisk material. Ny omkostnadsstat avses
skola i sinom tid fastställas av Kungl. Maj :t.
Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
343 400 kronor.
173:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten 191
(s. 292—293) har Kungl. Maj :t hemställt om anslagsanvisning med 838 000
kronor. För innevarande år har anvisats ett belopp av 621 000 kronor, vartill
emellertid kommit 125 000 kronor i reserverade medel. Den verkliga anslagshöjningen
avser sålunda ett belopp av 92 000 kronor. Beräkningen innefattar
å ena sidan en ökning med 35 000 kronor till fältarbetet, 65 000 kronor för
flygfotografering, 2 000 kronor för ortsnamnsgranskning och 3 000 kronor för
ritkurs för militär personal samt å andra sidan en minskning med 13 000
kronor på grund av att kostnaderna för avlöning åt kartverkets flygförare
med undantag för de särskilda flygtilläggen skola bestridas från kartverkets
avlöningsanslag. De medel, som avse andra ändamål än avlöning åt
flygförare samt ortnamnsgranskning, avses böra disponeras så, att de förslå
även till att täcka den kostnad utöver beräknade medel, som kan uppstå i
anledning av att kartverkets flygplan förflyttas till Norrtälje.
Utskottet. Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,
alt riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartar
beten
in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservations
anslag
av 838 000 kronor.
128
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
174:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 192 (s. 293—294) — innefattande medelsanvisning
med ett med 78 000 kronor till 223 800 kronor höjt belopp för
inköp av autografer, reproduktionskamera m. in. — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 223 800 kronor.
M. Lappväsendet.
175:o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 193 (s. 295—297) innefattar hemställan om godkännande av
ny avlöningsstat för lappfogdarna in. fl. ävensom om anslagsanvisning till
lappfogdarnas m. fl. avlöningar för budgetåret 1949/50 med 225 200 kronor,
vilket belopp innebär en höjning av anslaget för innevarande år med
8 800 kronor. Beräkningen innefattar en ökning av medelsanvisningen till
ersättning och gratifikationer åt ordningsmän inom lappbyarna och åt lappförmän
med 3 100 kronor, avlöning till ytterligare en tjänst såsom lapptillsyningsman
i lönegrad Ce 11 i Jämtlands län med 5 600 kronor. Återstoden
hänför sig till förändringar av löneklasser och beräknat rörligt tillägg.
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lappfogdarna
in. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 54 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . » 47 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. » 105 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 18 400
Summa kronor 225 200;
2) till Lappfogdarna in. fl.: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 225 200 kronor.
176:o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 194 (s. 297) —- innebärande en anslagsanvis
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
129
ning med ett med 18 300 kronor till 90 300 kronor ökat belopp, vilken ökning
med 200 kronor hänför sig till sjukvård, 17 100 kronor till reseersättningar
och 1 000 kronor till expenser — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 90 300
kronor.
N. Diverse. •
177 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Jämlikt Kungl. Maj :ts under punkten 195 (s. 298) gjorda framställning
— innefattande medelsanvisning med ett med 208 000 kronor till
2 152 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 152 000 kronor.
178:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 196 (s. 298) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 26 800 kronor.
179:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 197
(s. 298—299) innefattar en anslagsanvisning av 22 100 kronor, vilket belopp
med 2 100 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Ökningen avser att möjliggöra en arvodeshöjning för vissa tillsvningsmän.
Utskottet. Utskottet, som ej bar något att erinra mot framställningen,
hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för
förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 22 100 kronor.
180:o) Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 198 (s. 299—300) — innebärande medelsanvisning
med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
!) Dihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.
130
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen inå till Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 12 000
kronor.
181 :o) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Majt:s framställning under punkten 199 (s. 300) —
innefattande en med hänsyn till kursförhållandena med 2 000 kronor till
12 000 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,
•
att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk
anstalt för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.
182 :o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris. I enlighet med
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 200 (s. 300) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet
i Paris för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
183 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts under punkten 201 (s. 301) gjorda framställning
— innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp — och hemställer,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 25 000 kronor.
184:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under pukten 202 (s. 301) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
185 :o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 203 (s. 301) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
131
186:o) Extra utgifter. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 204 (s. 301—302) — innebärande oförändrad medelsanvisning —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1949/
50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
187 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 205 (s. 302)
— innebärande en anslagsminskning med 5 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
188 :o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivas i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer
utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 3 mars 1949.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Hjalmar
Nilsson, Jon Jonsson, Henry Johansson, Ernst Hjalmar Nilsson, Einar
Persson och Hugo Osvald; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,
Andersson i Tungelsta, Norup, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar,
Haeggblom och Allmän;
dock att vid behandlingen av punkterna
19—56 herr Jacobson i Vilhelmina deltagit i stället för herr Andersson i
Löbbo,
19—76 samt 133—188 herr Svensson i Vä deltagit i stället för herr Norup,
53—96 herr Mårtensson i Smedstorp deltagit i stället för herr Svensson i
Ljungskile,
'' 76—97 herr Jacobson i Vilhelmina deltagit i stället för herr Andersson i
Surahammar, samt
97—128 herr Utbult deltagit i stället för herr Svensson i Ljungskile.
132
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Reservationer:
1) Vid punkten 11 :o) (Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer)
av herrar Hjalmar Nilsson, Osvald, Hseggblom och Åhman,
vilka ansett att utskottet bort med anledning av motionerna I: 116 och II:
138 avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel till kostnaderna
för planeringskommittéer och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»För genomförande av det tidigare antagna rationaliseringsprograminet
torde regionalplanering enligt nu bedrivna linjer icke vara av någon större
betydelse, varför utskottet anser, att anslag för detta ändamål i nuvarande
ekonomiska läge utan olägenhet bör få stå tillbaka för mera angelägna produktionsbefrämjande
åtgärder. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till de Iikalydande motionerna
I: 116 och II: 138, avslå Kungl. Maj:ts framställning
om anvisande av ett förslagsanslag av 400 000 kronor till
Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer.
»
2) Vid punkten 17:o) (Främjande av forskning på jordbrukets område
in. m.)
a) av herr Tjällgren;
b) av herrar Hjalmar Nilsson, Osvald, Norup, Hseggblom och Åhman,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka särskild medelsanvisning till lagerforskning
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Forskningen på jordbrukets område är av stor vikt för produktionen och
folkförsörjningen och är därför förtjänt av statsmakternas intresse och bistånd.
Icke minst gäller detta den betydelsefulla lagerforskningen. För denna
forskning är såsom framhållits i motionerna 1:119 och II: 139 medelsbehovet
synnerligen trängande och det torde framför allt med hänsyn till de
stora värden, som avses med sådan forskning, vara påkallat att, även om
det ekonomiska läget manar till sträng sparsamhet, ställa till förfogande
de medel, som kunna anses nödvändiga för verksamheten. Medelsanvisning
för ändamålet synes lämpligen böra ske med i motionerna angivet belopp.
På grund härav och då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj :ts framställning,
hemställer utskottet,
A. att riksdagen--- 250 000 kronor;
B. att riksdagen, med bifall till de Iikalydande motionerna
I: 119 och II: 139, må till Främjande av lagerforskning för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.»
3) Vid punkten 56:o) (Befrämjande av fröodlingen in. in.: Bidrag till
Sveriges utsädesförening)
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
133
a) av herrar Hjalmar Nilsson, Hseggblom och Svensson i Vä, vilka ansett
att utskottet bort, med anledning av motionerna I: 63 och II: 83 samt II: 224
i förevarande del, tillstyrka en medelsanvisning av 558 600 kronor för ändamålet
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Förädlings- och försöksverksamheten på jordbrukets område är av så
stor betydelse, att den oavbrutet bör fortsättas. Särskilt för möjliggörande av
ökad jordbruksproduktion spelar växtförädlingen en avgörande roll. Trots
den stränga återhållsamhet med anslagsökningar, som med hänsyn till det
ekonomiska läget måste iakttagas, finner sig utskottet ha avgörande skäl
att tillstyrka, att ifrågavarande anslag höjes med belopp, som möjliggör
för föreningen att kunna bedriva sin verksamhet i större omfattning än som
blir möjligt med av Kungl. Maj :t föreslaget anslag. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall såvitt nu är i fråga till motionerna 1: 63 och II:
83, likalydande, samt II: 224, till Befrämjande av fröodlingen
m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 558 600 kronor.»;
b) av herr Osvald.
4) Vid punkten 58:o) (Befrämjande av fröodlingen in. in.: Understödjande
av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm) av herrar
Hjalmar Nilsson, Osvald och Hseggblom, vilka ansett att utskottet bort,
med anledning av motionerna I: 63 och II: 83, II: 224 samt I: 166 och II: 218,
såvitt fråga vore om förevarande anslag, tillstyrka en medelsanvisning av
230 000 kronor för ändamålet och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Som i motionerna framhållits har växtförädlingen vid Weibullsholm för
det nutida svenska jordbruket kommit att spela en mycket betydande roll.
Den eftersläpning med anslagsökningen, som under en följd av år drabbat
växtförädlingsanstaltens verksamhet, måste för densamma utgöra ett betydande
hinder för verksamhetens bedrivande i en omfattning, som annars
skulle varit möjlig och för det svenska jordbruket gagnelig. Trots den återhållsamhet,
som är betingad av statsfinansiella skäl, anser därför utskottet,
att en ökning av anslaget i överensstämmelse med vad i motionerna föreslagits,
är motiverad. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall såvitt nu är i fråga till motionerna I: 63 och
och 11:83, likalydande, 11:224 samt 1:166 och 11:218, de
båda sistnämnda även likalydande, till Befrämjande av fröodlingen
m. in.: Understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm för budgetåret 1949/50
anvisa anslag av 230 000 kronor.»
134
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
5) Vid punkten 67:o) (Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd)
av herrar Tjällgren, Hjalmar Nilsson, Oswald, Hseggblom, Svensson i
Vä, Mårtensson i Smedstorp och Åhman, vilka ansett att utskottet bort för
ändamålet tillstyrka medelsanvisning av 35 000 kronor och att utskottets yttrande
och hemställan därför bort ha följande lydelse:
»Den verksamhet---s. 57—58 — — —- jordbrukets område. Med
hänsyn härtill och till vad som upplysts rörande de förändringar, som under
år 1948 inträffat inom verksamheten, finner utskottet åtminstone någon
ökning av statsbidraget för budgetåret 1949/50 böra äga rum. I rådande
ekonomiska läge kan utskottet dock icke förorda större ökning än 10 000
kronor. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts framställning
samt de likalydande motionerna I: 120 och II: 144, till
Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.»
6) Vid punkten 83:oJ av herr Hseggblom.
7) Vid punkten 92:o) (Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag) av
herrar Osvald, Mårtensson i Smedtorp och Åhman, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 123 och II: 147 att bidrag från anslaget
finge beviljas med tillhopa 5 000 000 kronor för budgetåret 1949/50
samt att för samma år skulle anvisas medel till anslaget med 4 000 000 kronor
samt att utskottets yttrande och hemställan därför bort ha följande lydelse
:
»Av lantbruksstyrelsens skrivelse i ärendet framgår, att den nuvarande
medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål är otillräcklig, vilket förhållande
är till allvarlig olägenhet för avdikningsverksamheten. Med hänsyn
till denna verksamhets stora betydelse för den ökning av jordbrukets produktionsförmåga,
som alla anse önskvärd, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till de likalydande motionerna I: 123 och II: 147,
1) medgiva, att under budgetåret 1949/50 må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 5 000 000
kronor;
2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000
kronor.»
8) Vid punkten 112:o) (Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg)
av herr Utbult, som ansett att utskottet bort för ändamålet tillstyrka
en medelsanvisning av 92 400 kronor och att utskottets yttrande och hemställan
därför bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser i likhet med motionärerna, att riksdagen må vid prövningen
av frågan om medelsanvisningen under nionde huvudtitelns anslag
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
135
till säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg beakta vad motionärerna
anfört om nödvändigheten av en ökad medelsanvisning för berörda ändamål.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 172 och II: 215, till Säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 92 400 kronor.»
9) Vid punkten H2:o) (Skogsvård in. in.: Åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland in. in.) av herr Tjällgren.
136
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Bilaga.
Uppskjutna frågor.
Punkt |
Punkt |
||
i 9:e |
Anslagets rubrik |
i 9:e |
Anslagets rubrik |
titeln |
titeln |
||
20 |
Lantbrukshögskolan och statens lant- |
Bidrag till byggnadsarbeten vid |
|
bruksförsök: |
vissa lantbruksundervisningsan- |
||
Avlöningar. |
stalter. |
||
Omkostnader. |
Undervisning och studieresor för i |
||
Materiel m. m. |
det mindre jordbruket deltagan- |
||
Bokinköp och bokbindning för hög- |
de män och kvinnor. |
||
skolans bibliotek. Stipendier. Underhåll av byggnader m. m. |
32 |
Nötboskapsavelns befrämjande: |
|
Befrämjande i allmänhet av nöt- |
|||
Inredning och utrustning. Särskilda undersökningar. |
boskapsaveln. Understöd åt kontrollföreningsverk- j |
||
avelssvin. |
43 |
Veterinärinrättningen i Skara: |
|
Bidrag till lokala gödslings-, sort- |
Avlöningar. |
||
och ogräsförsök m. m. |
Omkostnader. |
||
Bidrag till fast försöksverksamhet |
Inredning och utrustning. |
||
vid statsunderstödda lantbruks-och lantmannaskolor. Kostnader för specialkurs för ut- |
55 |
Lindring i mindre bemedlades kost-nader för djursjukvård. |
|
bildande av maskinkonsulenter. |
59 |
Befrämjande av mindre jordbruk: |
|
21 |
Ordnad bokföring vid mindre jord- |
||
Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd- |
bruk. |
||
gårdsinstitut: |
Jordbruksekonomisk undersökning. |
||
Avlöningar. |
64 |
Befrämjande av fröodlingen m. m.: |
|
Materiel m. m. |
65 |
Statens linnämnd m. m. |
|
Bokinköp och bokbindning för in- |
Befrämjande av fröodlingen m. m.: |
||
stitutets bibliotek. |
Stödjande av odlingen av vissa |
||
Stipendier m. m. |
kulturväxter. |
||
Lokala trädgårdsförsök. |
66 |
Befrämjande av fröodlingen m. m.: |
|
25 |
Lägre lantbruksundervisning m. m.: |
81 |
Bidrag till stödjande av priset å |
Statens sockernämnd. |
|||
26 |
Lägre lantbruksundervisning m. m.: |
82 |
Befrämjande av mejerihanteringen |
Lantbruksskolan vid Ultuna. |
|||
Understöd åt vissa lantbruksunder- |
m. m.: Bidrag till avlönande av |
||
visningsanstalter: Avlöningar. |
84 |
mejerikonsulenter m. m. Prisreglerande åtgärder på jordbru-kets område. Kostnader i samband med Svenska |
|
86 |
|||
visningsanstalter: Bidrag till ar-voden åt skolläkare. |
|||
Bidrag till särskilda utbildning''- |
97 |
Statens forskningskommitté för lant- |
|
kurser. |
mannabyggnader. |
||
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor. |
no |
Täckdikningsförsök m. m. |
|
bruksundervisningsanstalter |
161 |
Skogsvård m. m.: Bidrag till skogs- |
|
m. m. |
vårdskurser m. m. |
497224. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.