Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1948, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 15 januari 1949.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Lundqvist,
Näsgård, Petersson i Karlskrona, Mogård och Grym;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,
Fröderberg, Persson i Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, Svensson
i Alingsås och fru Humla.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 saml. Nr 1.
Bankoutskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1948.
För utvecklingen på valutamarknaden ha förhållandena på utrikeshandelns
område varit bestämmande. Importregleringen, vilken påverkat årets
import i betydligt större grad än fjolårets och som varit restriktiv särskilt
med avseende på införseln mot dollars, har lett till att importöverskottet
för 1948 stannat vid cirka 900 miljoner kronor mot cirka två miljarder
kronor under närmast föregående år. Då en förhållandevis större del av
importen torde ha varit förskotts betald vid slutet av 1947 än vid utgången
av 1948 samt eftersom importöverskottet delvis täckts av frakt- och andra
inkomster från utlandet, ha anspråken på riksbanken för betalning av importöverskottet
stannat vid ett nettobelopp av 119 miljoner kronor. Motsvarande
belopp för 1947 uppgick till 1 184 miljoner kronor.1
Vid bedömningen av det totala valutautflödet har man jämväl att taga
hänsyn till bland annat valutautvecklingen hos affärsbankerna samt förändringen
i clearingställningen gentemot utlandet. Uppgifter härom föreligga
ännu icke för hela året. I den senaste konjunkturrapporten (Översikt
över det ekonomiska läget 1949) har med utgångspunkt från utvecklingen
till och med november månad det totala valutautflödet för året uppskattats
till cirka 300 miljoner kronor. Med hänsyn till den gynnsamma valutautvecklingen
under december månad är det sannolikt att det totala valutautflödet,
när den fullständiga statistiken föreligger, kommer att visa sig
hava varit mindre än nämnda belopp.
Riksbankens nettobehållning av guld och utländska valutor samt riksgäldskontorets
pundbehållning uppgick vid årets slut till 713 miljoner kronor
mot 832 miljoner kronor vid årets början.2 Härvid bär avdrag gjorts
1 Denna redovisning skiljer sig från den som tillämpats i tidigare berättelser därutinnan, att de
i denna berättelse anförda siffrorna icke inkludera köpta terminsvalutor; ej heller bär avdrag gjorts
för sålda terminsvalutor. Vidare tages här hänsyn till förändringarna i riksbankens kronskulder
till utlandet.
2 Jfr. not 1.
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
för riksbankens skuld i svenska kronor till utländsk bank och bankir, vilken
den 31 december 1948 utgjorde 97 miljoner kronor mot 165 miljoner
kronor ett år tidigare.
Behållningen av guld hade vid årets början ett dagsvärde av 379 miljoner
kronor och vid dess slut ett värde av 290 miljoner kronor, vilket
innebär en minskning med 89 miljoner kronor. Leveranserna till riksbanken
av inom landet producerat guld hade under året ett värde av 6 miljoner
kronor eller samma belopp som året dessförinnan. Den inhemska förbrukningen
av guld för industriella och liknande ändamål belöpte sig till 10
miljoner kronor mot 14 miljoner kronor under år 1947.
I förhållandet mellan de olika i totalbehållningen ingående valutorna
ha under året vissa förskjutningar förekommit. Sålunda har behållningen
av dollars ökat till 113 miljoner kronor vid utgången av 1948, främst beroende
på guldförsäljning under årets första del samt på nedskärningen
av importen från dollarländerna. Däremot har innehavet av pund undergått
en minskning med 144 miljoner kronor. Till följd av det svenska betalningsunderskottet
gentemot Storbritannien ökades under förra delen av
året skulderna i svenska kronor, medan pundtillgångarna ej undergingo
några större förändringar. I oktober skedde en avräkning till ett belopp
av cirka 130 miljoner kronor av Sveriges ackumulerade pundtillgångar mot
de engelska krontillgodohavandena. Behållningen av franska francs har
nedgått med 110 miljoner kronor. Denna nedgång beror till cirka 70 miljoner
kronor på en överföring av svenska fordringar från i francs till i
svenska kronor utställda skattkammarväxlar. I fråga om övriga valutor har
en mindre nedgång ägt rum beträffande schweizerfrancs och holländska
floriner, medan någon ökning skett av behållningen av norska och tjeckiska
kronor.
Till fullföljande av den överenskommelse angående multilateralt kompensationsförfarande,
som träffats mellan de i det europeiska ekonomiska
samarbetet deltagande länderna, har riksbanken ställt övertrasseringsrätter
till förfogande för vissa länder, ävensom erhållit övertrasseringsrätter å
andra länder. Dessa övertrasseringsrätter ha emellertid endast till en mindre
del utnyttjats fram till utgången av år 1948.
Riksbankens noteringar av utländska växelkurser ha med få undantag
varit oförändrade under året. Kursen på argentinska pesos har justerats
ett flertal gånger. Säljkursen var vid årets början 89 kronor 50 öre och vid
dess slut 75 kronor 50 öre, medan köpkursen, som vid årets början noterades
till 87 kronor 25 öre, icke noterades den 31 december. Köpkursen
på schweiziska francs har under året höjts från 83 kronor 25 öre till 83
kronor 30 öre. I samband med tvenne devalveringar av den franska valutan
ha motsvarande ändringar vidtagits av noteringen å pariserfrancs.
Den ordning för terminsaffärer, som fastställdes den 13 december 1947,
har varit gällande under hela år 1948.
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
För att reglera kursutvecklingen på obligationsmarknaden fortsatte riksbanken
under året sina köp av statsobligationer samt av hypoteksbankens
och stadshypotekskassans obligationer. Dessa köp ledde under året till att
riksbankens innehav av obligationer ökades från 1 406 miljoner kronor till
1 992 miljoner kronor,1 d. v. s. med 586 miljoner kronor. Under 1947 uppgick
obligationsportföljens ökning till 957 miljoner kronor.
Riksbankens behållning av skattkammarväxlar minskades under året
med 15 miljoner kronor. Föregående år ökades behållningen av skattkammarväxlar
med omkring 245 miljoner kronor. Vid början av år 1948
uppgick denna behållning till 1 340 miljoner kronor och vid dess slut till
1 325 miljoner kronor.2 Riksgäldskontoret kunde inlösa en del av sina utelöpande
skattkammarväxlar under de månader, då statsverkets kassaställning
förbättrades i samband med skatteuppbörderna, men måste tidvis däremellan
utfärda nya.
Ränteläget var i stort sett oförändrat, dock med en viss dragning uppåt
under årets tre första kvartal och en tendens till sänkning under december.
Den under 1947 träffade överenskommelsen med svenska bankföreningen,
svenska sparbanksföreningen och jordbrukskasseorganisationen angående
en frivillig begränsning av kreditgivningen kompletterades under våren
1948 efter överläggningar med affärsbankerna. Delvis på grund av den
frivilliga kredit begränsningen ha affärsbankernas totala kreditgivning under
året icke undergått några väsentliga förändringar. Efter överläggningar,
som chefen för försäkringsinspektionen på uppdrag av chefen för finansdepartementet
upptagit med försäkringsbolagen, förklarade sig dessa bolag
i maj villiga att tills vidare under sex månader icke minska sitt innehav
av stats- och hypoteksobligationer. Med sparbankerna förda överläggningar
resulterade i en skrivelse från sparbanksföreningen till styrelserna för
samtliga sparbanker med uppmaning att i långivning och likviditetspolitik
beakta nödvändigheten av återhållsamhet. Mot slutet av året överenskoms
med stadshypotekskassan, hypoteksbanken och AB Industrikredit om en
begränsning av dessa institutioners utlåning under år 1949.
Enligt riksdagens beslut om partiell sterilisering av aktiebolagens vinster
skola vissa belopp insättas på särskilt spärrkonto i riksbanken. Vid slutet
av 1948 innestod på dylikt konto 128 miljoner kronor.
Sedelcirkulationens stegring var under första kvartalet 1948 relativt
måttlig. Under april månad blev emellertid stegringen ungefär fördubblad
jämfört med föregående månad, varefter under återstoden av året beloppet
utelöpande sedlar varit omkring 200 miljoner kronor större än under
motsvarande tid 1947.
1 På grund av ändrade principer för obligationernas värdering vid bokslutet (se sid. (i) bär en
nedskrivning av obligationsjKirtföIjen med omkring 6.3 miljoner kronor företagits i 194<8 års bokslut.
* Häri ingå skattkammarväxlar till ett belopp av c:a 700 miljoner kronor, vilka övertogos av
riksbanken i samband med avvecklingen av posten »Till riksgäldskontorets förfogande ställda medel».
6
Bankoutskottets memorial nr 1.
I enlighet med de direktiv angående omläggning av riksbankslagens sedeltäckningsbestämmelser,
vilka meddelades av 1947 års riksdag, ha fullmäktige
utarbetat förslag till nya sedeltäckningsbestämmelser. Förslaget överlämnades
till Kungl. Maj:t genom skrivelse av den 4 mars 1948.
Fullmäktige framhöllo, att tidigare rådande förhållanden i fråga om sedlars
lagstadgade inlösbarhet i guld numera förändrats, sedan centralbankssedlarna
erkänts som lagligt betalningsmedel, oavsett inlösbarheten. Centralbankens
guldkassa hade därigenom närmast fått betydelse som kassareserv
för betalningar till utlandet. Fullmäktige föreslogo att sedeltäckningsbestämmelserna
utformades så, att riksbanken finge möjlighet att
disponera guldkassan för att täcka en temporär brist i betalningsbalansen
utan att detta skulle medföra menliga konsekvenser i fråga om sedelutgivningsrätten.
Den obligatoriska guldtäckningen borde därför upphävas och
kunna ersättas med täckning genom den hittillsvarande supplementära
sedeltäckningen. Fullmäktige ansågo sig emellertid i rådande penningpolitiska
läge icke böra förorda en genomgripande ändring av ifrågavarande
bestämmelser och föreslogo därför, att sedelutgivningen under budgetåret
1948/49 skulle regleras genom en särskild, av Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt stiftad lag, varigenom riksbankslagens sedeltäckningsbestämmelser
temporärt skulle sättas ur kraft utan att ändras eller upphävas.
Riksdagen anslöt sig till en på grundval av förslaget utarbetad proposition,
varefter den 28 maj 1948 utfärdades lag med särskilda bestämmelser rörande
riksbankens sedelutgivning, att gälla från och med den 1 juli 1948 tills
vidare intill utgången av juni 1949. Enligt denna äger riksbanken rätt att
under budgetåret 1948/49 utgiva sedlar till ett högsta belopp av 3 200
miljoner kronor.
Vid uppgörandet av bokslutet för år 1948 redovisas guldbehållningen på
riksbankens tillgångssida efter ett pris av 2 480 kronor per kilogram. Såsom
en särskild tillgångspost, »Övervärde å guld», upptages emellertid skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
De utländska valutorna upptagas till en medelkurs mellan de vid årets
slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan bokförda värden och
värden efter inköps- respektive försäljningspriser vid handeln med guld
och valutor regleras å kursdifferenskontot.
I närmast föregående bokslut har hänsyn icke tagits till upplupna, icke
utbetalda obligationsräntor. Dessa ha däremot redovisats i berättelsen till
bankoutskottet och uppgingo vid slutet av 1947 till 18.7 miljoner kronor.
Å andra sidan ha redan avräknade diskonton på skattkammarväxlar inbegripits
i vinst- och förlusträkningen även om de avsett tiden efter årsskiftet.
I årets bokslut ha upplupna räntor och diskonton per den 31 december
1948 krediterats vinst- och förlustkontot. Genom detta beräkningssätt
Bankoutskottets memorial nr 1.
7
ha omkring 30.9 miljoner kronor tillförts detta konto såsom ett vinstbelopp.
Vidare ha vid slutet av 1948 obligationerna upptagits till köpkursen
på Stockholms fondbörs den 30 december 1948, dock högst pari, mot tidigare
till inköpspriset, dock högst pari, varigenom en nedskrivning med
omkring 6.3 miljoner kronor av obligationsbehållningen blivit erforderlig.
Riksbankens nettovinst redovisas, delvis på grund av nämnda förändringar
av bokföringsprinciperna, under år 1948 med ett belopp av 74 111 717
kronor 32 öre mot 10 592 372 kronor 36 öre under år 1947.
8
Bankoutskottets memorial nr 1
Utgående
1947 |
I |
9 4 8 |
||||
DEBET. |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
(Tillgångar) |
||||||
Kassa. |
||||||
Guldbehållning............... |
231 779 215 |
41 |
177 662 714 |
36 |
||
övervärde å guld............... |
146 823 721 |
63 |
112 542 882 |
10 |
290 205 596 |
46 |
(378 602 937 |
04) |
|||||
Silvermynt.................. |
916 299 |
15 |
803 401 |
15 |
||
Brons-, järn- och kopparmynt........ |
8 380 |
17 |
11 162 |
91 |
814 564 |
06 |
(924 679 |
32) |
|||||
Andra bankers postväxlar, checkar m. m. |
57 584 910 |
42 |
66 649 230 |
89 |
||
Svenska statspapper och |
||||||
obligationer. |
||||||
Skattkammarväxtar.............. |
1 340 000 000 |
_ |
1 325 000 000 |
_ |
||
Statens, hypoteksbankens och stadshypo- |
||||||
tekskassans obligationer.......... |
1 406 528 001 |
88 |
1 991 793 876 |
50 |
3 316 793 876 |
50 |
(2 746 528 001 |
88) |
|||||
Andra obligationer............... |
25 000 |
— |
— |
— |
||
Fordran på staten för förskott enligt |
||||||
Washingtonöverenskommelsen . . . |
69 818 707 |
28 |
132 891 707 |
28 |
||
Lånerörelse. |
||||||
Rediskonterade växlar............ |
191 831 |
74 |
_ |
|||
Diskonterade växlar.............. |
38 081 899 |
89 |
64 712 919 |
68 |
||
Hypoteks- och kommunlån.......... |
70 645 805 |
06 |
75 361 701 |
— |
||
Kredit i checkräkning............ |
17 625 187 |
04 |
15 227 646 |
49 |
||
Avbetalningslån................ |
59 427 551 |
37 |
61 288 705 |
71 |
||
På indrivning beroende medel........ |
11 811 |
72 |
94 363 |
97 |
216 685 336 |
85 |
(185 984 086 |
82) |
|||||
Utrikesrörelse. |
||||||
Utländska statspapper och obligationer . . |
451 934 188 |
64 |
245 698 233 |
75 |
||
Växlar, betalbara i utlandet......... |
— |
— |
20 385 070 |
62 |
||
Fordran hos utländsk bank eller bankir, m. fl. |
58 377 563 |
89 |
145 196 534 |
84 |
||
Övriga utländska tillgångar: |
||||||
Utländska bankers sedlar......... |
585 292 |
38 |
657 385 |
65 |
||
Övrigt..................... |
88 680 794 |
58 |
134 562 589 |
76 |
546 499 814 |
62 |
(599 577 839 |
49) |
|||||
Hos riksgäldskontoret innestående |
||||||
medel.................... |
6 767 843 |
18 |
6 767 843 |
18 |
||
Riksgäldskontorets förbindelse .... |
182 000 000 |
— |
182 000 000 |
|||
Övriga tillgångar.............. |
1 486 206 |
16 |
41 844 878 |
97 |
||
Summa |
4 229 300 211 |
59 |
| 4 801 152 848 |
81 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
9
balansräkning.
1947 |
1 |
9 4 8 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
KREDIT. |
||||||
(Skulder) |
||||||
Utelöpande sedlar............. |
[2 895 149 975 |
69 |
3 112 664 280 |
69 |
||
Postväxelräkning.............. |
4 328118 |
72 |
4 691 058 |
23 |
||
Depositionsräkning............ |
2 359 247 |
59 |
1 620 257 |
02 |
||
Kapitalräkning............... |
300 000 |
— |
300 000 |
— |
||
Uppsägningsräkning............ |
66 000 000 |
— |
61 000 000 |
— |
||
Spärrkontomedel.............. |
— |
— |
128 077 931 |
15 |
||
Checkräkning. |
||||||
Skuld till statliga myndigheter....... |
630 846 587 |
13 |
679112 374 |
32 |
||
Skuld till bankaktiebolag........... |
196 754 864 |
32 |
357 816 960 |
bb |
||
Andra insättare ................ |
71 886 992 |
51 |
101513 589 |
97 |
1 138 442 924 |
94 |
(899 488 443 |
96) |
|||||
Utrikesrörelse. |
||||||
Skuld till utländsk bank eller bankir, in. fl. |
164 715 815 |
35 |
96 545 861 |
87 |
||
Kursdifferenskonto............. |
3 990 219 |
83 |
7 204 872 |
48 |
||
Övriga skulder............... |
44 532 211 |
14 |
23 057 765 |
80 |
||
Kapital. |
||||||
Grundfond.................... |
50 000 000 |
— |
50 000 000 |
— |
||
Avbetalningslånefond............. |
60 000 000 |
— |
65 000 000 |
— |
||
Reservfond ................... |
20 000 000 |
— |
20 000 000 |
— |
||
TjänstepenBionsfond.............. |
2 863 441 |
32 |
2 863 441 |
32 |
||
Familjepensionsfond.............. |
3 904 401 |
86 |
3 904 401 |
86 |
||
Balanserade vinstmedel: |
||||||
från föregående år............. |
1 075 963 |
77 |
11 668 336 |
13 |
||
vinst för året................. |
10 592 372 |
36 |
74 111 717 |
32 |
227 547 896 |
63 |
(148 436 179 |
31) |
|||||
Ansvarsförbindelser kr. . . 13 043115:32 |
||||||
Därtill kommer den ej inbetalda |
||||||
delen av riksbankens innehav av |
||||||
aktier i Internationella Banken i |
||||||
Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000 |
||||||
(4 000 aktier ä 2 500: — Schw. Frcs), |
||||||
utgörande 75 % av beloppet eller |
||||||
Schw. Frcs 7 500 000:—. |
| |
|||||
Summa |
4 229 300 211 |
|59 | |
| 4 801 152 848|81 |
10
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Lånerörelse.
Inom linjen förda avbetalningslån
Kantor å inlåningsräkningar ....
Guldtransporter, m. m........
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige.
Fullmäktige......................
Suppleanter......................
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
och suppleanter för dem.......
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Nettolön, tjänstemän å ordinarie stat......
Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....
Arvode till ställföreträdande sektionschefer . . .
Kallortstillägg.....................
Vikariatsersättning..................
Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret
i Malmö...................
Felräkningspengar..................
Särskild ersättning till maskinmästaren.....
Ersättning till jourhavande vaktchef.......
Ersättning till s. k. lokalvakt...........
Övertidsersättning..................
Avlöning till icke ordinarie personal.
Nettolöner.......................
Kallortstillägg.....................
Vikariatsersättning..................
Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga
befattningshavare .................
Övertidsersättning..................
Ersättning till s. k. lokalvakt...........
Ersättning till extra chaufför...........
Arvoden och särskilda ersättningar.
Personliga arvoden..................
Kompensationer (för mistad vikariatsersättning)
Ersättning för arbetet med proklaman......
Gratifikationer och belöningar...........
Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ........
Rörligt tillägg.....................
Barntillägg.......................
19 4 7 |
1 |
9 |
4 8 |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
2 973 |
30 |
||||
1 025 987 |
50 |
407 069 |
86 |
||
6 709 698 |
34 |
287 191 |
57 |
||
55 242 |
60 |
55 506 |
94 |
||
1526 |
93 |
2 614 |
36 |
||
144 622 |
95 |
142 335 |
45 |
||
3 019 424 |
59 |
3 394 782 |
16 |
||
54 594 |
18 |
50 512 |
92 |
||
4 983 |
33 |
3 064 |
52 |
||
1 781 |
77 |
1 834 |
— |
||
43 432 |
03 |
50 488 |
41 |
||
2 400 |
_ |
2 400 |
_ |
||
10828 |
71 |
8 892 |
11 |
||
600 |
— |
— |
— |
||
3 573 |
— |
3 717 |
— |
||
4 742 |
— |
4 334 |
— |
||
2172 |
70 |
2 567 |
90 |
||
625 311 |
60 |
862 935 |
51 |
||
401 |
05 |
417 |
42 |
||
14 443 |
55 |
24 077 |
01 |
||
574 405 |
81 |
697 268 |
_ |
||
10 826 |
91 |
8 418 |
60 |
||
906 |
— |
1206 |
— |
||
19 |
50 |
||||
4 533 |
87 |
5 894 |
17 |
||
5 304 |
39 |
— |
— |
||
750 |
— |
500 |
— |
||
4 623 |
75 |
10 378 |
45 |
||
11 224 |
50 |
11 719 |
50 |
||
743 248 |
15 |
541 734 |
98 |
||
13 489 |
35 |
11 583 |
96 |
5 899 202 |
87 |
(5 359 393 |
72) |
Transport | |
6 593 464 |
30 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
11
förlusträkning.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade och rediskonterade växlar
Räntor å hypoteks- och kommunlån.....
Räntor å avbetalningslån............
Räntor å kredit i checkräkning........
Avgifter för kredit i checkräkning......
Inkasseringsavgifter...............
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................
Utrikesrörelse.
Remboursprovisioner............. • • •
Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . .
Svenska statspapper och obligationer.
Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor.....
Räntor å statspapper och obligationer.....
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner .
Ersättning för utländska clearingar......
Provisioner....................
Inbetalda tjänstepensionsavgifter.......
Inbetalda familjepensionsavgifter.......
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings
lånefond.....................
Inkomster av hantverks- och småindustrilån
Inkomster av fastigheter............
Ersatta lagsökningskostnader..........
Courtage å obligationer.............
Kassaöverskott..................
Markförsäljning i Tumba............
Diverse .......................
Summa
1947 |
1 |
9 |
4 8 |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
876 355 |
67 |
971 715 |
87 |
||
1 942 949 |
11 |
1 659 926 |
68 |
||
1911 731 |
06 |
2 058 393 |
56 |
||
219164 |
33 |
260 200 |
63 |
||
23 499 |
57 |
39 335 |
26 |
||
864 |
59 |
1257 |
90 |
||
5 973 |
36 |
4 984 |
74 |
4 995 814 |
64 |
(4 980 537 |
99) |
||||
553 254 |
68 |
698 977 |
54 |
||
6 305 780 |
54 |
675 043 |
27 |
1 374 020 |
81 |
(6 859 035 |
22) |
||||
244 348 |
76 |
216 570 |
98 |
||
15 205 959 |
69 |
78 105 504 |
69 |
78 322 075 |
67 |
(15 450 308 |
45) |
||||
206 390 |
60 |
226 938 |
23 |
||
25 000 |
— |
10 000 |
— |
||
129 668 |
25 |
15 222 |
99 |
||
96 |
38 |
— |
— |
||
252 |
55 |
264 |
— |
||
140 520 |
_ |
135 160 |
— |
||
412 |
79 |
1 136 |
88 |
||
294 145 |
40 |
306 579 |
73 |
||
248 |
54 |
1 185 |
03 |
||
85 465 |
37 |
21894 |
43 |
||
1120 |
69 |
987 |
14 |
||
188 000 |
— |
— |
|||
13 535 |
66 |
17 166 |
82 |
736 535 |
25 |
" (1 084 856 |
23) |
||||
a 28 374 73'' |
89 |
1 |
85 428 446|37 |
12
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
Pensioner m. m :
Pensioner åt f. d. befattningshavare
Pensioner åt efterlevande till f. d. t
havare .................
Diverse pensioner och understöd . .
Rörligt tillägg..............
Förvaltningsutgifter.
Rese- och tjänstgöringstraktamenten .
Uniformsbeklädnad............
Sjukvård och begravningshjälp m. m.
Fastighetsunderhåll...........
gårdar .....................
Värme och belysning.............
Hyror för fein kontor.............
Inventarier och deras underhåll.......
Inventeringar vid avdelningskontoren ...
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
Bokbindeii, blanketter och tidningar m. m.. . .
Annonser och kungörelser...........
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
Lagsöknings- och rättegångskostnader.....
Kostnader för soliditetsupplysningar......
Transportkostnader.................
Bevakning vid huvudkontoret..........
Inspektion av avdelningskontoren........
Diverse rese- och flyttningskostnader.......
Lönenämnden och delegerade vid riksdagens
verk in. m.....................
Riksbankens kostnader för avdelningen i U. S. A.
Egnahemslånekostnader...............
Diverse ............
Kostnader för sedeltryckeriet.
Kostnader för pappersbruket .
Övriga utgifter.
Avdelningskontorens om byggnadskon ton .
Räntor å lånebanksobligationer......
Ränta å kassörers felräkningspengar . . .
Ersatt kassaförlust..............
Oourtage å obligationer...........
Diverse .............
Summa utgifter och förluster
Saldo vinst..........
Summa
19 4 7 |
19 4 8 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Transpor |
6 593 464 |
30 |
|||
746 465 |
16 |
843 96£ |
lc |
||
289 104 |
29 |
350 274 |
5 |
||
9 975 |
06 |
14 884 |
5E |
||
199 22C |
18 |
145 453 |
3E |
1 354 575 |
64 |
(1 244 761 |
69 |
||||
56 653 |
62 |
16 725 |
2C |
||
21 188 |
41 |
19 497 |
57 |
||
27 181 |
24 |
30 777 |
53 |
||
113 022 |
35 |
64 509 |
86 |
||
83 376 |
30 |
105 336 |
28 |
||
228 844 |
10 |
192 880 |
25 |
||
42 329 |
55 |
42 965 |
07 |
||
153 544 |
38 |
193 438 |
55 |
||
11 131 |
70 |
10 030 |
10 |
||
97 164 |
47 |
95 234 |
60 |
||
79199 |
53 |
91 647 |
85 |
||
18 979 |
93 |
21306 |
72 |
||
557 685 |
59 |
509 117 |
97 |
||
33 |
55 |
26 |
75 |
||
28 559 |
31 |
25 467 |
67 |
||
11 752 |
02 |
13 454 |
65 |
||
51 904 |
25 |
53 123 |
61 |
||
2 503 |
10 |
3 740 |
30 |
||
11 946 |
12 |
47 021 |
80 |
||
5131 |
01 |
2 987 |
55 |
||
19 666 |
65 |
— |
— |
||
— |
— |
62118 |
17 |
||
174 794 |
— |
204 186 |
60 |
1 805 594 |
65 |
(1 796 591 |
18) |
||||
693 542 |
36 |
800 028 |
53 |
||
738 743 |
56 |
687 831 |
68 |
||
5 061 |
1 |
||||
7 637 |
33 |
7 637 |
33 |
||
944 |
94 |
627 |
89 |
||
18 910 |
76 |
2 975 |
70 |
||
132 517 |
12 |
63 256 |
33 |
||
45 602 |
73 |
737 |
— |
75 234 |
25 |
(210 673 |
88) |
||||
17 782 365 |
53 |
11 316 729 |
J5 |
||
10 592 372 |
36 |
74111 717. |
32 |
||
28 374 737 |
39 |
| 85 428 446|37 |
Bankoutskottets memorial nr 1
13
förlusträkning.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
28 374 737
19 4 7
Kronor
19 4 8
Kronor
89
Summa
28 374 737 89
Kronor
85 428 446
37
85 428 446
37
14
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1947 och
1948 års slut.
1947 |
1948 |
|||
Kronor |
Kronor |
|||
Tillgångar. |
||||
Riksbankens mynt- och medaljsamling.......... |
33 226 |
22 |
33 226 |
22 |
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens |
||||
slut enligt nedanstående specifikation......... |
15 101 300 |
— |
15 151 300 |
— |
Aktier i Internationella Banken i Basel.......... |
1 800 000 |
— |
1 800 000 |
— |
Summa |
16 934 526 |
22 |
16 984 526 |
22 |
Fastigheten i: |
||||
Stockholm : bankhuset................... |
4 250 000 |
— |
4 250 000 |
— |
sedeltryckeriet................ |
1 200 000 |
— |
1 200 000 |
— |
Göteborg........................... |
1 300 000 |
— |
1 30U 000 |
— |
Malmö............................. |
425 000 |
— |
425 000 |
— |
Falun............................. |
200 000 |
— |
200 000 |
— |
Gävle............................. |
280 000 |
— |
280 000 |
— |
Halmstad........................... |
380 000 |
— |
380 000 |
— |
Härnösand.......................... |
205 000 |
— |
205 000 |
— |
Jönköping....... ................... |
150 000 |
— |
150 000 |
— |
Karlstad............................ |
163 000 |
— |
163 000 |
— |
Kristianstad......................... |
230 000 |
— |
230 000 |
— |
Linköping........................... |
277 000 |
— |
277 000 |
— |
Luleå............................. |
370 000 |
— |
370 000 |
— |
Mariestad........................... |
150 000 |
— |
200 000 |
— |
Norrköping.......................... |
313 000 |
— |
313 000 |
— |
Nyköping........................... |
428 600 |
— |
428600 |
— |
Sundsvall........................... |
250 000 |
— |
250 000 |
— |
Uppsala............................ |
560 000 |
— |
560 000 |
— |
Visby............................. |
200 000 |
— |
200 000 |
— |
Växjö............................. |
346 600 |
— |
346 600 |
— |
Örebro............................. |
275 000 |
— |
275 000 |
_ |
Östersund........................... |
200 000 |
— |
200 000 |
— |
Tumba ............................ |
2 823 100 |
— |
2 823100 |
— |
Diverse valv......................... |
125 000 |
— |
125 000 |
- |
Summa |
15101 300 |
— |
15 151 300 |
— |
Skulder. |
||||
Utelöpande postväxlar .................... |
12 277 |
39 |
12 277 |
39 |
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat |
||||
papper ....................... |
338 473 |
40 |
338 473 |
40 |
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . . |
1 315 328 |
04 |
1315 328 |
04 |
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta .... |
548 |
08 |
548 |
08 |
> » 41/* % » .......... |
5 527 |
07 |
5 527 |
07 |
» >3 % > .......... |
588 |
64 |
588 |
64 |
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och |
||||
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)......... |
924 |
61 |
924 |
61 |
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen, |
||||
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . . |
417 |
58 |
417 |
58 |
Summa |
1 674 084 |
81 |
1 674 084 |81 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
15
Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.
Fördelningen den 31 december 1948 pa riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånejonden framgår av efterföljande
tabell: * 2
Utestående lån |
|||
Belopp |
|||
Antal |
Kronor |
||
Huvudkontoret......................... |
14 853 |
■)24 525 947 |
46 |
Avdelningskontoret i: Göteborg............... |
2 790 |
3 510 563 |
— |
Malmö................ |
1934 |
s)2 674 986 |
81 |
Falun................. |
701 |
1 372 229 |
— |
Gävle ................ |
1 759 |
2 343 194 |
— |
Halmstad.............. |
556 |
1054 818 |
— |
Härnösand ............. |
517 |
800 308 |
— |
Jönköping.............. |
1300 |
2 444 347 |
— |
Kalmar ............... |
291 |
451 329 |
— |
Karlskrona............. |
580 |
673 747 |
— |
Karlstad............... |
379 |
707 788 |
— |
Kristianstad............. |
346 |
734 412 |
— |
Linköping.............. |
613 |
1 225 054 |
— |
Luleå................. |
1594 |
2 257 968 |
— |
Mariestad.............. |
312 |
686 435 |
34 |
Norrköping............. |
1 355 |
1 695 481 |
— |
Nyköping.............. |
486 |
945 685 |
— |
Sundsvall.............. |
. 928 |
1 196179 |
— |
Umeå ................ |
1 108 |
1 850 896 |
— |
Uppsala............... |
2 367 |
4 193 704 |
— |
Visby................. |
484 |
893 993 |
— |
Vänersborg............. |
220 |
504 196 |
— |
Västerås............... |
897 |
1 440 242 |
— |
Växjö................ |
190 |
417 265 |
— |
Örebro................ |
753 |
1 360 589 |
— |
Östersund.............. |
754 |
1 347 549 |
— |
Summa |
38 067 |
61 308 905 |
61 |
'') Därav 31 st. till ett sammanlagt belopp av kr. 19 110:09 på indrivning beroende.
2) » 1 > » » belopp av kr. 1089:81 på indrivning beroende.
16
Bankoutskottets memorial nr 1
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1948
på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättning slånej onden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår i riksbankens
balansräkning.
Utestående lån |
|||
Antal |
Belopp Kronor |
||
Huvudkontoret........................ |
18 232 |
13 632 650 |
44 |
Avdelningskontoret i: Göteborg................. |
5 706 |
3 991 083 |
39 |
Malmö................... |
5 726 |
3 971 421 |
86 |
Falun.................. |
1 532 |
1 071 020 |
— |
Gävle.................. |
2 669 |
2 017 772 |
50 |
Halmstad................ |
1 143 |
742 818 |
— |
Härnösand............... |
1 213 |
859 242 |
— |
Jönköping ............... |
2 215 |
1 703 146 |
— |
Kalmar................. |
689 |
394 031 |
— |
Karlskrona............... |
852 |
615 550 |
— |
Karlstad ............... |
2 086 |
1 404 550 |
— |
Kristianstad.............. |
1293 |
862 085 |
— |
Linköping ............... |
1 341 |
887 578 |
— |
Luleå.................. |
1229 |
852 129 |
— |
Mariestad................ |
1 390 |
1 091 954 |
— |
Norrköping............... |
1088 |
751 629 |
35 |
Nyköping................ |
1824 |
1 358 134 |
— |
Sundsvall................ |
1 144 |
856 702 |
— |
Umeå.................. |
873 |
654 466 |
50 |
Uppsala................. |
1 595 |
1 229 760 |
57 |
Visby.................. |
182 |
144 792 |
— |
Vänersborg............... |
1 074 |
788 416 |
95 |
Västerås ................ |
2186 |
1 722 502 |
— |
Växjö.................. |
553 |
393 531 |
— |
Örebro ................. |
2196 |
1 638 174 |
— |
Östersund ............... |
845 |
600 930 |
20 |
Summa |
60 876 |
44 236 069 |
76 |
Bankoutskottets memorial nr 1
17
Egnahems- m. fl. lån.
Vid utgången av år 1948 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:
Antal |
Belopp Kronor |
||
Huvudkontoret.......................... |
5 939 |
73 415 058 |
82 |
Avdelningskontoret i: Göteborg................ |
2 881 |
7 612 066 |
53 |
Malmö................. |
1015 |
6 091048 |
12 |
Falun.................. |
2 676 |
8 968 140 |
10 |
Gävle.................. |
3 920 |
11318 000 |
81 |
Halmstad............... |
3 643 |
15 409 502 |
43 |
Härnösand .............. |
4 560 |
11 684 065 |
51 |
Jönköping............... |
1400 |
6 356 428 |
10 |
Kalmar................. |
2 676 |
9 062 143 |
73 |
Karlskrona.............. |
2 596 |
9 087 473 |
78 |
Karlstad................ |
5 407 |
18 017 646 |
91 |
Kristianstad.............. |
5 787 |
22116 370 |
49 |
Linköping............... |
2 465 |
8 442 704 |
21 |
Luleå.................. |
8 248 |
19 339 498 |
94 |
Mariestad............... |
3 029 |
10 039 903 |
70 |
Norrköping.............. |
1225 |
4 844 896 |
56 |
Nyköping............... |
2 830 |
13 991 438 |
67 |
Sundsvall............... |
2115 |
5 471 245 |
69 |
Umeå.................. |
6 665 |
20 154 260 |
58 |
Uppsala................ |
3 331 |
11 617 902 |
10 |
Visby.................. |
3 041 |
9 029 867 |
83 |
Vänersborg.............. |
5 711 |
19 872 291 |
85 |
Västerås................ |
1610 |
6 438 068 |
02 |
Växjö................. |
2 702 |
10 305 762 |
89 |
Örebro................. |
2 080 |
4 626 094 |
66 |
Östersund............... |
5 757 |
16 441 623 |
74 |
Summa |
>) 93 309 |
359 753 504 |
77 |
>) Motsvarande antal och belopp uppgick per den 1 juli 1948, då riksbanken övertog ifrågavarande
låneverksambet, till 95 938 lån till ett sammanlagt belopp av kr. 355 453 713:35.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 samt Nr 1.
18
Bankoutskottets memoiial nr 1.
De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1948 utestående
lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,
fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:
Antal |
Belopp |
||
Kronor |
|||
Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontor |
|||
som huvudkontoret: |
|||
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och |
|||
förstärkningslån........................ |
30 862 |
162 474 228 |
97 |
Bostadsegnahemslån....................... |
16 346 |
70 409 914 |
29 |
TJppsko vslån............................ |
1280 |
352 109 |
89 |
Nybyggnadslån.......................... |
21 869 |
34 776 161 |
20 |
Förbättringslån.......................... |
5 638 |
17 851 692 |
56 |
1942 års tilläggslån....................... |
2 750 |
3 728 323 |
44 |
Lån till estlandssvenskar.................... |
53 |
415 382 |
55 |
Premielån.......................... |
4 582 |
& 188 an& |
58 |
Gödselvårdslån.......................... |
1368 |
554 916 |
|
Täckdikningslån.......................... |
5 179 |
4 246 078 |
24 |
Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . . |
12 |
8 641 |
67 |
Siloanläggningslån........................ |
962 |
772 115 |
80 |
Transport |
90 901 |
300 787 870 |
19 |
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret: |
|||
Arrendelån............................. |
249 |
598 0fi2 |
90 |
Arbetarsmåbrukslån....................... |
1 519 |
37 383 770 |
85 |
Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . . |
106 |
2 479 979 |
04 |
Bostadsegnahemslån » » ... |
453 |
17 483 491 |
49 |
Uppskovslån » » ... |
21 |
16 459 |
30 |
1942 års tilläggslån » > ... |
60 |
1 003 871 |
— |
Summa |
93 309 |
359 753 504 |
77 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
19
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 4 juni 1948, utsågos till fullmäktige i riksbanken för valperioden 1948—
1951 herr Ivar Rooth och undertecknad Allan Andersson, vilka då voro i
tur att avgå.
Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1949 försiggått
utsågos samtidigt ledamöterna av riksdagens andra kammare direktören
John Bergvall och ombudsmannen Olof Andersson (båda omvalda)
samt fil. lic. Henrik Åkerlund, nyvald efter direktören Ragnar Sundén.
Fullmäktige utsågo därefter den 8 juni 1948 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige år 1949 försiggått
till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall; samt
till riksbankschef: herr Rooth.
Envoyén D. H. A. C. Hammarskjöld, som sedan den 1 juli 1941 fungerat
som fullmäktiges ordförande, har på egen begäran av Kungl. Maj:t den 3
december 1948 entledigats från uppdraget. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat
undertecknad Jonsson att för tre år från och med sistnämnda dag
vara fullmäktig i riksbanken.
Den 4 december 1948 biföll riksdagen av dåvarande riksbankschefen
Ivar Rooth gjord framställning om entledigande från uppdraget att vara
fullmäktig i riksbanken. Riksdagens valmän för utseende av fullmäktige i
riksbanken utsågo därefter den 9 december 1948 till fullmäktig efter herr
Rooth för återstående delen av valperioden 1948—1951 undertecknad
Böök.
Vid den 10 december 1948 företaget val utsågo fullmäktige undertecknad
Böök att för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1949 försiggått vara
riksbankschef.
Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
hava alternerat såsom jourhavande fullmäktig i perioder om 14
dagar enligt av fullmäktige fastställd turordning.
Till vice riksbankschef för tiden intill dess nytt fullmäktigeval under år
1949 ägt rum förordnade fullmäktige den 8 juni 1948 bankdirektören i riksbanken
Harald Magnusson med uppdrag för honom att tillsvidare även
fungera såsom chef för sektion I.
Undertecknad Böök, som genom fullmäktiges beslut den 6 mars 1947
erhöll ledighet från tjänsten som bankdirektör i riksbanken för att upprätthålla
befattningen såsom chef för utrikesdepartementets handelsavdelning,
frånträdde genom valet till riksbankschef nyssnämnda bankdirektörstjänst.
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
Bankokommissarien Lennart Hammarskiöld, vilken under undertecknad
Bööks nämnda tjänstledighet förordnats att mot vikariatslön uppehålla
sagda bankdirektörstjänst, har för tiden från och med den 11 december
1948 till och med den 31 december 1949 utsetts att vara bankdirektör i
riksbanken med uppdrag för honom att tillsvidare fungera såsom chef
för sektion II.
Såsom chef för sektion III är bankdirektören Hjalmar Ekengren alltjämt
förordnad.
Sedan 1948 års riksdag beslutat godkänna fullmäktiges framställning i
skrivelse den 11 november 1948 om sådan organisatorisk ändring av riksbankens
ledning att det i gällande övergångsplan II för riksbanken upptagna
antalet tjänster som bankdirektör i lönegraden Cp 19 finge ökas
från två till tre — jämför bankoutskottets utlåtande nr 55/1948 —, hava
fullmäktige den 10 december 1948 förordnat bankokommissarien Gunnar
Månsson att för tiden till och med den 31 december 1949 vara bankdirektör
med uppdrag för honom att tillsvidare fungera som chef för sektion I. Vice
riksbankschefen Magnussons uppdrag att vara chef för sektion I har därmed
upphört.
§ 2.
Till ledamöter i riksbankens industristyrelse hava fullmäktige för tiden
till dess nytt val av fullmäktige nästa år försiggått utsett undertecknad
Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören Ryno
Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga
omvalda).
Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Hagberg
(omvald), för Ekengren bankdirektören Gunnar Månsson (nyvald) samt
för Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören
Gösta Carlsson (omvald).
Industristyrelsen har under 1948 hållit 27 sammanträden.
§ 3.
Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1949 hava fullmäktige
för sin del utsett undertecknade Hall och Allan Andersson (båda
omvalda), med undertecknad Hagberg såsom suppleant för dessa.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankokommissarien i riksbanken
Harry Nordmark att under år 1949 vara, Sandberg ledamot i direktionen
för Göta Kanalverk och Nordmark ombud vid revisionen av samma verk
(båda omvalda).
21
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 4.
Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren
hänvisas till fullmäktiges protokoll för den 22 december 1948, § 5.
§ 5.
Riksbanken har fungerat såsom clearingsnämndens bankförbindelse för
de föreliggande clearingavtalen gentemot utlandet.
Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å
ena, och Argentina, Belgien, Bulgarien, Colombia, Danmark, Frankrike,
Grekland, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien,
Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Ungern, Österrike samt de
engelsk-amerikanska, franska och sovjetiska ockupationszonerna i Tyskland,
å andra sidan, träffade betalningsavtalen.
§ 6.
De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 6 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet'' vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.
§7.
Från avbetalningslånefonden, vilken enligt beslut av 1948 års riksdag
höjts med 5 miljoner kronor till 65 miljoner kronor (jfr statsutskottets
memorial nr 229), utgjorde utlåningen vid utgången av år 1948 sammanlagt
61 308 905 kronor 61 öre. Däri ingår ett belopp om 4 513 037 kronor
25 öre, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober
1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk
eller därmed jämförlig examen. Antalet garantilån utgjorde 464, därav
vid huvudkontoret 175 och vid avdelningskontoren 289.
Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent; för garantilån dock endast
3 procent.
Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å sid.
15 intagna uppgifter.
§ 8.
Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar
fondens hela belopp.
Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.
För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.
§ 9.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 54.1 miljoner kronor, varav 45.6 miljoner kro
-
22
Bankoutskottets memorial nr 1.
nor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av år 1948 utlåningen
44 236 069 kronor 76 öre och antalet utestående lån 60 876.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 16. Sedan lånerörelsens början och till utgången av år 1948 hava utlämnats
117 605 lån till ett belopp av sammanlagt 122 973 615 kronor samt
efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 435 708 kronor
28 öre.
Räntan å lån, som utlämnas från fonden, utgör 4 procent.
En ny broschyr, avsedd att lämna sökande av bosättningslån råd och
vägledning vid deras bosättning, har utgivits av riksbanken i samarbete
med svenska slöjdföreningen.
§ 10.
Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor, som
enligt handelsdepartementets skrivelse till fullmäktige den 17 juni 1948
må disponeras jämväl under budgetåret 1948/49 — har ett belopp av
500 000 kronor överförts till riksbanken. Hittills hava bildats nio garantiföreningar,
vilkas medverkan förutsättes för utlämnande av lån från fonden.
Vid utgången av år 1948 hade utlämnats sammanlagt 44 lån med ett då
utestående belopp av tillhopa 309 340 kronor, nämligen
Sammanlagd
Kontor Antal lånesumma kr.
Falun ................................. 11 st. 88 700
Jönköping ............................. 6 » 23 000
Kalmar ............................... 4 » 29 100
Norrköping ............................ 9 » 83 000
Uppsala ............................... 11 » 74 140
Vänersborg ............................ 3 » 11 400
44 st. 309 340
Räntan å lån från fonden utgör 41/? procent.
§ 11.
Vid utgången av år 1948 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 152 132 kronor 68 öre, därav vid huvudkontoret
90 411 kronor och vid avdelningskontoren 61 721 kronor 68 öre.
Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.
§ 12.
Sedan 1948 års riksdag bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 149 angående
omorganisation av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets om
-
B ankautskottets memorial nr 1.
23
råde m. m. framlagda förslag beträffande det statliga stödet för yttre och
inre rationalisering inom jordbruket, har Kungl. Maj:t genom brev den 30
juni 1948 förordnat, att förvaltningen av nedan angivna statliga utlåningsfonder
skulle från och med den 1 juli 1948 överföras till riksbanken. De
lånefonder, vilkas förvaltning genom brevet överflyttades å riksbanken, utgjordes
av egnahems-, arrende-, arbetarsmåbruks-, gödselvårds-, täckdiknings-,
allmänna nyodlings- och norrländska nyodlingslånefonderna, diversemedelsfonden
för premielån till egnahemslåntagare samt lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Vidare överfördes å
riksbanken förvaltningen av lån till uppförande av siloanläggningar, tillliiggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet (1942 års tilläggslån), lån till
kolonisation för estlandssvenskarna (estlandslån) och lån till bostadsförbättringsverksamhet
(förbättringslån).
Samtidigt förordnade Kungl. Maj:t, bland annat, att handhavandet och
utbetalandet av lån, beviljade före den 1 juli 1948 till nedannämnda ändamål,
skulle från och med sagda dag ankomma på riksbanken, nämligen
gödselvårdslån, täckdikningslån, nyodlings- och betesförbättringslån, jordbruksegnahemslån
och bostadsegnahemslån, skogslån, förstärkningslån, premielån,
äldre tilläggslån, uppskovslån, 1942 års tilläggslån, estlandslån, nybyggnadslån
och förbättringslån samt lån för uppförande av siloanläggningar,
ävensom statslån till laneförmedlare för utlämnande av bostadsegnahemslån,
arrendelån och arbetarsmåbruksstatslån.
I brevet har vidare meddelats vissa närmare bestämmelser angående riksbankens
övertagande av ifrågavarande lån.
Vidare har genom två andra Kungl. brev den 30 juni samt Kungl. brev
den 20 augusti 1948 till riksbanken överlämnats
dels handhavandet och utbetalandet av före den 1 juli 1948 beviljade
statslån till låneförmedlare för utlämnande av bostadsegnahemslån,
dels utbetalandet av förbättringsbidrag, som beviljas med stöd av kungörelsen
den 22 juni 1939 (nr 464) om förbättringsbidrag samt nybyggnadsoeh
förbättringslån för bostadsföretag å landsbygden,
dels ock utbetalandet av beviljade bidrag enligt 19 § kungörelsen den 7
juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet.
Genom vad Kungl. Maj:t sålunda beslutat har riksdagen kommit att få
i viss män vidgade uppgifter i förhållande till vad som förutsattes i förenämnda
proposition. Fullmäktige hava emellertid förklarat sig beredda att
låta riksbanken åtaga sig dessa uppgifter, då därigenom lättnad skulle
kunna beredas lantbruksnämnder och länsbostadsnämnder.
Lantbruksstyrelsen och statskontoret hava numera till riksbanken överlämnat
de fondmedel för de egnahems- m. fl. lån, som enligt nämnda Kungl.
brev skola förvaltas av riksbanken. Ifrågavarande fonder ingå ej i riksbankens
balansräkning utan redovisas separat.
24
Bankoutskottets memorial nr 1.
Förhandlingar ha förts med representanter för lantbruksstyrelsen och
bostadsstyrelsen för att söka uppnå en ur praktisk synpunkt lämplig handläggning
av ifrågavarande låneverksamhet. Fullmäktige och lantbruksstyrelsen
hava därefter i gemensam skrivelse till Konungen framlagt vissa förslag
i ämnet.
Närmare anvisningar till riksbankens avdelningskontor om förvaltningen
av lånen hava utarbetats och tillställts kontoren.
Beträffande lånens fördelning på huvudkontoret och de olika avdelningskontoren
vid utgången av år 1948 hänvisas till sammanställningar å sid. 17
och 18.
Övertagandet av här avsedda, i jämförelse med riksbankens övriga
låneverksamhet högst betydande lånestock har medfört behov av personalförstärkningar
vid vissa avdelningskontor. Förvaltningen av lånen har
dessutom nödvändiggjort komplettering av kontorsutrustningar vid flertalet
avdelningskontor.
I samband med övertagandet av ifrågavarande lån har vidtagits åtgärder
för att rationalisera aviutskriftema för dessa lån men även för riksbankens
avbetalnings-, bosättnings- och hypotekslån. Till detta ändamål har
till huvudkontoret förlagts ett centralt adressregister, som inrymts i härför
iordningsställda lokaler. Den för adressregistret erforderliga utrustningen
har kostnadsberäknats till c:a 100 000 kronor.
§ 13.
Sedan mitten av år 1947 har riksbanken genomfört reglering av riksbankens
försäljning av guld för inhemsk förbrukning. Enligt de grunder, som
tillämpats under år 1948, har tilldelningen för guldsmedsändamål utgjort
50 procent av inköpen under år 1946, därvid dock vid beräkning av dessa
inköp vissa avdrag skett. Därutöver har lämnats viss tilläggstilldelning för
att i princip möjliggöra tillverkning av släta guldringar till samma antal
som under år 1946. Även försäljningen av guld för medaljframställning har
reglerats i syfte att minska guldåtgången. I fråga om guldförsäljningen för
dentaländamål har däremot någon begränsning icke tillämpats utan riksbanken
har tillgodosett föreliggande behov.
Den inom landet under år 1948 försålda kvantiteten finguld utgjorde
2 407 kg, med följande fördelning på de olika huvudgrupperna av ändamål:
dentalguld ............................................... 803 kg
guldsmedsguld (därav för släta ringar uppskattningsvis 550 kg) 1 450 »
diverse industriella ändamål................................ 23 »
medaljer ................................................ 131 »
Till jämförelse må nämnas, att riksbanken till inhemska förbrukare försålde
3 686 kg år 1946 och 3 397 kg år 1947.
25
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 14.
På förslag av en av fullmäktige tillsatt kommitté för utredning av frågan
om den fortsatta beräkningen av riksbankens konsumtionsprisindex har arbetsuppgifterna
rörande nämnda index för budgetåret 1948/49 överflyttats
på socialstyrelsen. Kostnaderna för arbetet bestrides under nämnda tid av
riksbanken.
Frågan angående det slutgiltiga ordnandet av indexarbetet är föremål
för kommitténs närmare utredning.
§ 15.
Enligt bemyndigande av 1948 års riksdag — jämför bankoutskottets utlåtande
nr 51/1948 — hava delegerade för riksdagens verk utfärdat »Avlöningsreglementet
för riksdagens verk» samt övergångs- och tilläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet. Vidare hava delegerade vidtagit den
ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk, som sammanhänger
med avlöningsreglementets ändrade benämning.
§ 16.
Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och
pappersbruket — uppgick vid ingången av år 1949 till följande antal
ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Cp ............................... 37
b) » Cr ............................... 6
c) » Ca ............................... 315
därav bankpersonal ........................ 190
biträdespersonal ...................... 55
vaktpersonal ........................ 70
extra ordinarie tjänstemän.................................... 128
därav bankpersonal............................ 65
biträdespersonal ......................... 54
vaktpersonal ............................ 9
aspiranter .................................................. 36
därav bankaspiranter .......................... 25
biträdesaspiranter........................ 11
extra tjänstemän............................................ 15
Summa 537
Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning och för tjänstgöring under kortare perioder, till ett antal
av cirka 300. Av sistnämnda personal tjänstgjorde under år 1948 i medeltal
150 per arbetsdag.
3 — Bihantj till riksdagens protokoll 19^9. 8 saml. Nr 1.
26
Bankoutskottets memorial nr 1.
Å andra sidan tjänstgjorde vid ingången av år 1949 sammanlagt 14 ordinarie
och extra ordinarie riksbankstjänstemän hos Valutakontoret.
§ 17.
Nytt kollektivavtal gällande från och med den 1 januari 1948 har träffats
för städningspersonalen vid riksbankens huvudkontor och sedeltryckeri
samt de avdelningskontor, där förut gällande kollektivavtal ägt tilllämpning.
Kollektivavtalet hade utarbetats på grundval av det kollektivavtal
angående arbets- och löneförhållanden för städningspersonal, som bifogats
Kungl. Maj:ts cirkulär den 5 mars 1948 (nr 80) till statliga myndigheter
och institutioner angående kollektivavtal beträffande städning.
Vid de kontor, där städningen ombesörjes av vaktmästaren vid kontoret,
eventuellt med biträde av dennes hustru, och å vilket arbete kollektivavtalet
ej är tillämpligt, har särskild överenskommelse träffats om ersättningens
storlek.
§ 18.
Sedan 1948 års riksdag bemyndigat fullmäktige att för inrättande av ny
fabrikshiss vid Tumba bruk av riksbankens medel använda ett belopp av
förslagsvis 83 000 kronor (se bankoutskottets utlåtande nr 53/1948) har
avtal träffats om leverans och inmontering av hissen.
Den nya ångcentralen vid bruket, vartill 1946 års riksdag anvisat ett
belopp om förslagsvis 275 000 kronor (se bankoutskottets utlåtande nr
75/1946), har tagits i bruk. Kostnaden torde komma att uppgå till ungefär
sagda belopp.
Moderniseringen av brukets personalbostäder har fortgått i den utsträckning
gällande restriktioner tillåtit. Det s. k. »Gula huset» har rivits.
Inom ramen för det av 1947 års riksdag lämnade medgivandet till utökning
av maskinparken vid sedeltryckeriet (se bankoutskottets utlåtande
nr 25/1947) har anskaffats en s. k. Ivellypress och en skärmaskin för tillhopa
cirka 40 000 kronor samt avtal träffats dels om anskaffande av en
graveringsmaskin för 44 500 kronor och av en lottpress för 141 200 kronor
dels ock om tillverkning här i riket av två koppartrycksrotationsmaskiner
av märket Beaune för en kostnad av 185 000 kronor, vartill kommer 45 000
kronor i licensavgift till en fransk firma för denna tillverkning.
Med representanter för civilförvaltningens personalförbund hava nya kollektivavtal
ingåtts för arbetarpersonalen vid riksbankens båda industrier,
gällande till utgången av 1949.
Därjämte har nytt kollektivavtal träffats för förmännen vid Tumba
bruk. Jämlikt beslut av delegerade för riksdagens verk hava dessa förmän
samt de kollektivavtalsanställda förmännen vid sedeltryckeriet erhållit pensionsrätt
enligt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för riksdagens
verk. (De åtnjöto dessförinnan pensionsrätt enligt de för arbetare
gällande bestämmelserna.)
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 19.
27
Sedan avtal härom träffats med »Kungakommittén 1948» har riksbanken
i anledning av Hans Majestät Konungens 90-årsdag utgivit sedlar å
5 kronor av ny typ, vilka tillhandahållits allmänheten till ett pris av 10
kronor. Kursdifferensen 5 kronor per sedel skall enligt avtalet redovisas
till Kungakommittén och tillföras en fond, benämnd »Gustaf V:s 90-årsfond
för Sveriges ungdom».
Per den 30 november 1948 — det senaste datum för vilket uppgift hittills
finns tillgänglig — uppgick försäljningen till cirka 158 000 sedlar.
Enligt det träffade avtalet ankommer det på Kungakommittén att bestämma,
när försäljningen av sedlarna skall upphöra. Något sådant besked
har ännu icke ingått.
Bortsett från bestyret med att åstadkomma ifrågavarande jubileumssedel
har under det gångna året arbetet på att framställa en ny sedeltyp i stort
sett legat nere, men avsikten är att under innevarande år söka intensifiera
detta arbete.
§ 20.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts
av dåvarande riksbankschefen Rooth vid kontoret i Karlskrona,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Gävle, Halmstad, Härnösand,
Luleå, Sundsvall, Umeå, Uppsala och Västerås,
av bankdirektören Hammarskiöld vid kontoren i Falun och Östersund
samt
av numera bankdirektören Månsson vid kontoren i Göteborg, Malmö,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Norrköping,
Nyköping, Visby, Vänersborg, Växjö och Örebro.
Vid inspektionerna av kontoren i Luleå och Umeå deltog även undertecknad
Hall.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året ägt rum.
Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.
§ 21.
För riktigheten av de å sid. 8—14 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamreraren Axel Rosengren och kammarskrivaren Folke Öberg, vilka
undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.
28 Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 22.
Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser
från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören
vid Tumba bruk.
Stockholm den 12 januari 1949.
CONRAD JONSSON. |
|
David Hall. |
Klas Böök. Edv. Björnsson. |
C. P. V. Gränebo. |
Allan Andersson. Erik Hagberg. |
/ Gunnar Olsson.
Stockholm 1949 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
490071