Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
1
Nr 47.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1949/50, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1949/50 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1949 (Bilaga 1
till 1949 års statsverksproposition: Inkomster å driftbudgeten) har chefen
för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning
finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret
1949/50 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har
därvid anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1948 med
inkomstberäkning för nämnda budgetår.
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för
år 1949 utgå med en och en halv promille.
Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften
för år 1949 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.
I en den 1 april 1949 dagtecknad proposition nr 181 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1949/50, in. in. har Kungl. Maj :t
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst och
förmögenhet för samma budgetår in. in. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit
riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses
i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för hela budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet.
Sistnämnda proposition har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats
till bevillningsutskottet samt i övrigt dels till statsutskottet dels ock till
jordbruksutskottet.
Till bevillningsutskottets behandling ha överlämnats de i anledning av
propositionen nr 181 väckta likalydande motionerna I: 298 av herr Bergvall
m. fl. och II: 379 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för den
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 7 sand. Nr 47.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
del av budgetåret 1949/50 som faller inom tiden 1 juli till 31 december med
100 % av grundbeloppet samt för tiden 1 januari till 30 juni med 90 % av
grundbeloppet samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa
att Kungl. Maj :t måtte omedelbart vidtaga åtgärder för bensinransoneringens
avskaffande».
Det i motionerna framställda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj :t rörande
åtgärder för bensinransoneringens avskaffande har utskottet upptagit
till behandling i sitt betänkande nr 38, varvid utskottet avstyrkt motionerna
i denna del. I nu förevarande betänkande behandlas således motionerna, i
vad desamma avse procenttalet för uttagandet av den statliga inkomstskatten.
Vad angår de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet i sistnämnda del, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej
lämnas i det följande, hänvisa till motionen II: 379.
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1949/50 äro bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
Skatt
å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. m.............................
Kupongskatt ...........................
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....
Skogsvårdsavgifter ......................
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ......................
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt
................................
Lotterivinstskatt ........................
Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m.
Automobil skattemedel:
Fordonsskatt .......................... 85 000 000
Bensinskatt ............................ 350 000 000 435 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel.............................. 225 000 000
Varuskatt .............................. 155 000 000
Pappersskatt ........................... 50 000 000
Trafikskatt ............................ 35 000 000
Accis å silke............................ 3 700 000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror 20 000 000
Skatt å kaffe .......................... 11 000 000
Tobaksskatt............................ 455 000 000
Brännvinstillverkningsskatt .............. 17 000 000
2 200 000 000
6 000 000
1 000 000
5 000 000
150 000
80 000 000
26 000 000
50 000 000 2 368 150 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
3
Kronor Kronor
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
............................ 26 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................. 30 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 450 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.. 36 000 000
Maltdrycksskatt ......................... 65 000 000
Skatt å läskedrycker .................... 30 000 000
Statlig nöjesskatt ........................ 40 000 000 1 648 700 000
Postverket (överskott)................................ 17 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:
De totala statsintäkterna under budgetåret 1949/50 ha av riksräkenskapsverket
uppskattats till 5 201 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande
till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med 187 miljoner
kronor samt i förhållande till det beräknade utfallet för löpande budgetår
med 287 miljoner kronor. Skatteintäkterna beräknas i förhållande till
gällande riksstat stiga från 4 370 till 4 542 miljoner kronor eller med 172
miljoner kronor, medan inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet beräknas
öka med 5 miljoner kronor, folkpensionsavgifterna med 20 miljoner
kronor samt inkomsterna av statens kapitalfonder med 6 miljoner kronor.
Däremot beräknas en minskning i förhållande till gällande riksstat av diverse
inkomster med 16 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt
följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande
riksstat.
I fråga om skatterna beräknas preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. in. öka med 200 miljoner kronor, varvid ämbetsverket framhållit att
i den mån betalning av den på grundval av 1949 års taxering påförda kvarstående
skatten kommer att överskjutas till budgetåret 1950/51 en motsvarande
reducering komme att ske. Vidare antagas pappersskatt och tobaksskatt
öka med 15 resp. 30 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas
automobilskattemedlen nedgå med netto 35 miljoner kronor samt tullmedel
och varuskatt med 15 resp. 10 miljoner kronor.
Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. in. har jag funnit mig böra räkna med ett 100 miljoner kronor lägre belopp
än riksräkenskapsverket, sammanhängande med att kvarstående skatt
grundad på 1949 års taxering möjligen kan komma att delvis inflyta under
budgetåret 1950/51. I övrigt har jag ansett mig böra godtaga riksräkenskapsverkets
uppskattningar under de olika inkomsttitlarna med ett fåtal jämk
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
ningar, som innebära en höjning av ämbetsverkets beräkningar med sammanlagt
15 miljoner kronor. Totalinkomsten skulle sålunda bli 85 miljoner
kronor lägre än vad riksräkenskapsverket räknat med, eller 5 116 miljoner
kronor.
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande
inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. in. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret
1948/49 som 1949/50.
Riksräkenskapsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet
i fråga om verksamhetsåret 1947 och den beräknade inkomstutvecklingen
under verksamhetsåret 1948 räknat med någon stegring av skatteunderlaget
för verksamhetsåret 1949 och den inflytande preliminärskatten under
uppbördsåret febr. 1949—jan. 1950. Även för uppbördsåret febr. 1950—
jan. 1951 har ämbetsverket ansett sig böra räkna med ytterligare någon
stegring. Uppskattningen av denna stegring bygger på följande antaganden.
Vad först gäller fysiska personer förutsättes inkomst av jordbruksfastighet
komma att år 1948 visa en ökning med 15 % jämfört med år 1947, medan
den år 1949 antages ligga på samma nivå som 1948. Inkomsten av arbetsanställning,
som för år 1947 stigit med 14 % jämfört med närmast föregående
år, beräknas för år 1948 stiga med 10 % i jämförelse med 1947.
För år 1949 räknar riksräkenskapsverket även vid en stabiliserad lönenivå
med ytterligare någon ökning bl. a. beroende på fortgående överflyttning
av arbetskraft från lägre betalda till högre betalda yrken. Fysiska personers
inkomster av rörelse samt aktiebolagens inkomster antagas under 1948 komma
att icke i mera betydande grad vare sig under- eller överstiga taxeringsresultatet
för år 1947. Däremot kunna företagsinkomsterna för år 1949
komma att uppvisa en viss nedgång varvid hänsyn tagits till den skärpta
import- och investeringsregleringen samt delvis vikande exportpriser, vilka
faktorer enligt ämbetsverket dock äro mycket svårbedömbara. Det förutsättes
emellertid, att denna nedgång absolut sett icke skall överstiga den
påräkneliga ökningen av de totala löntagarinkomsterna.
Riksräkenskapsverket påpekar att kvarstående skatt för första gången
påförts de skattskyldiga vid den hösten 1948 företagna avräkningen beträffande
skatten för 1947 års inkomst och förmögenhet. Från länsstyrelserna
infordrade uppgifter utvisa att denna skatt uppgår till omkring 830 miljoner
kronor. Å andra sidan skall ett belopp av drygt 150 miljoner kronor restitueras.
Det förefaller emellertid enligt riksräkenskapsverket som om den
kvarstående skattens betydande storlek delvis vore av tillfällig natur. Flera
omständigheter i samband med preliminärskatteuppbörden under uppbördsåret
1947—1948 tala härför. Sålunda erinras om att de procentuella avdragen
under januari och delvis februari 1947 varit alltför låga samt att
den preliminära B-skatten under 1947 i allmänhet grundats på 1946 års
taxering, d. v. s. 1945 års inkomst, trots att inkomstökningen från verksamhetsåret
1945 till 1947 beträffande inkomst av jordbruksfastighet och
Bevillningsutskottets betänkande nr 47. 5
av rörelse ■— vid vilka förvärvskällor regelmässigt B-skatt förekommer —
varit synnerligen betydande.
Med hänsyn härtill har det synts försvarligt att räkna med att den kvarstående
skatten vid avräkningen på grundval av 1949 års taxering av preliminärskatten
för år 1948 gentemot den slutliga skatten för samma år skall
visa någon nedgång.
I fråga om den kvarstående skatten på grund av 1948 års taxering har i
proposition nr 319 till 1948 års riksdag föreslagits visst anstånd med inbetalningen,
i följd varav kan förväntas att densamma skall komma att förfalla
till betalning med i stort sett halva sitt belopp i maj 1949 och med sin
återstående del i september samma år. Uppbörden av nämnda skatt skulle
sålunda komma att fördelas lika på budgetåren 1948/49 och 1949/50.
Skatt på inkomstökning beräknas inflyta med i runt tal 100 miljoner
kronor under innevarande budgetår och med 20 å 30 miljoner kronor under
budgetåret 1949/50.
Med utgångspunkt från dessa kalkyler kommer riksräkenskapsverket till
det resultatet att bruttoinkomsterna å förevarande riksstatstitel skulle komma
att uppgå för budgetåret 1948/49 till omkring 3 900 miljoner kronor
och för budgetåret 1949/50 till omkring 4 500 miljoner kronor, varvid differensen
mellan budgetåren till betydande del förklaras av det berörda anståndet
till budgetåret 1949/50 med slutbetalning av kvarstående skatt.
Då utgifterna å titeln för budgetåret 1948/49 beräknas komma att något
överstiga 2 000 miljoner kronor uppskattar riksräkenskapsverket utfallet
av inkomsttiteln för innevarande budgetår till i runt tal 1 900 miljoner
kronor.
Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat
utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedel
— häri inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt under
kalenderåret 1949, dels fastighetsskatt, dels slutavräkning på det under
kalenderåret 1947 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt, dels ock
viss andel i skatt på inkomstökning — torde under kalenderåret 1949 komma
att uppgå till omkring 2 000 miljoner kronor, varav å första hälften av
budgetåret 1949/50 skulle falla 1 000 miljoner kronor. På andra hälften av
budgetåret beräknas motsvarande utbetalningar — med utgångspunkt från
vad verket antagit beträffande inkomstutvecklingen samt under förutsättning
av i stort sett oförändrad kommunal utdebitering —- belöpa sig till
något mer än 900 miljoner kronor. Till kommunalskattemedlen, 1 900 miljoner
kronor, skall läggas dels restitution av preliminärskatt, drygt 150 miljoner
kronor, samt omföringar av pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter,
skogsvårdsavgifter in. m. med cirka 100 miljoner kronor. Utgifterna
å titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. under nästa budgetår
antagas sålunda uppgå till drygt 2 200 miljoner kronor. Då bruttoinkomsterna
å titeln uppskattas till omkring 4 500 miljoner kronor, förordar
riksräkenskapsverket att inkomsttiteln uppföres i riksstaten med 2 300
miljoner kronor. Ämbetsverket framhåller emellertid, att därest anstånd
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
med erläggande av kvarstående skatt i sinom tid medgives även beträffande
1949 års taxering, komma inkomsterna å titeln att reduceras i motsvarande
mån.
I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har
riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt för nästa
budgetår till 6 miljoner kronor eller 0,5 miljon kronor mindre än innevarande
budgetår.
Riksräkenskapsverket bär upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt
för budgetåret 1949/50 till oförändrat belopp, 1 miljon
kronor.
Inkomsttiteln skogsvårdsavgifter har för innevarande budgetår
i riksstaten upptagits med 4,5 miljoner kronor. Under budgetåret 1947/48
utgjorde inkomsten å titeln 5 miljoner kronor. Skogsstyrelsen har ansett, att
samma belopp kan antagas inflyta nästa budgetår, om samma promillesats
som för föregående och löpande budgetår, eller en och en halv promille, bestämmes
att utgå. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket beräknat
den sammanlagda inkomsten av skogsvårdsavgiftsmedel för nästa budgetår
till 5 miljoner kronor, innebärande en höjning med 0,5 miljon kronor.
Inkomsterna under titeln bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ha av riksräkenskapsverket för nästa
budgetår beräknats till oförändrat belopp eller 150 000 kronor.
Av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar av inkomsterna av arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt sluta
på 54 miljoner kronor för innevarande budgetår och 60 miljoner kronor för
budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket framhåller emellertid att beräkningen
icke innefattar något hänsynstagande till den betydande eftersläpning
i fråga om inleverering av såväl kvarlåtenskapsskatt som arvslottsskatt
som föranletts av den under tiden februari—augusti 1948 rådande arbetskonflikten
vid Stockholms rådhusrätt. För senare delen av innevarande
budgetår samt för nästa budgetår torde sålunda kunna påräknas en betydligt
större inkomst under förevarande titel än vad som framkommer vid
en jämförelse med siffrorna för budgetåret 1947/48 och början av löpande
budgetår. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna för innevarande
budgetår till 75 miljoner kronor samt förordar att i riksstaten för budgetåret
1949/50 under inkomsttiteln beräknas ett belopp av 80 miljoner kronor,
vilket med 5 miljoner kronor understiger i gällande riksstat upptaget belopp.
Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1947/48 uppgått till
26,2 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med
ungefär samma belopp, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår uppskattats
till 26 miljoner kronor, vilket innebär en höjning med 1 miljon
kronor jämfört med innevarande års riksstat.
Inkomsterna av stämpelavgifter under inkomsttiteln omsättningsoch
expeditionsstämplar in. m., som i gällande riksstat uppförts
med 50 miljoner kronor, beräknas av generalpoststyrelsen för löpande budgetår
till 51 miljoner kronor. För budgetåret 1949/50 räknar generalpost
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 47. •
styrelsen däremot med väsentligt lägre uppbörd särskilt med hänsyn till
väntad minskning av stämpelskatten för aktie- och obligationsemissioner.
Riksräkenskapsverket, som icke anser sig böra räkna med någon mera
betydande nedgång, föreslår, att inkomsttiteln upptages med oförändrat 50
miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 80 resp. 390 miljoner kronor.
I det senare beloppet ingå de av 1948 års riksdag beslutade höjningarna
av bensinskatten. — För fordonsskattens del har riksräkenskapsverket —
under förutsättning att någon nämnvärd avregistrering av fordon på grund
av restriktionsåtgärder med avseende å fordonstrafiken icke genomföres —
ansett avkastningen under innevarande budgetår kunna beräknas till 85 miljoner
kronor. Inkomsttiteln har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen även
för nästa budgetår uppskattats till 85 miljoner kronor, till vilken beräkning
riksräkenskapsverket anslutit sig. — Enligt från statens bränslekommission
införskaffade uppgifter rörande den beräknade totala förbrukningen
av bensin under tiden fram till utgången av budgetåret 1949/50 har skatten
å importerad och inom riket tillverkad bensin ansetts kunna beräknas i anslutning
till av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen verkställda kalkyler
samt uppskattats till drygt 315 miljoner kronor för budgetåret 1948/49
och till något mer än 330 miljoner kronor för budgetåret 1949/50. Skatten
å motorsprit har i enlighet med kontrollstyrelsens beräkningar uppskattats
till omkring 1,5 miljon kronor för vartdera budgetåret. Inkomsterna av skatt
å brännoljor, vilka inkomster under budgetåret 1948/49 i fråga om tilläggsskatten
ej avse skatt för ett helt års konsumtion, beräknar riksräkenskapsverket
med ledning av införskaffade uppgifter från länsstyrelserna till omkring
15 miljoner kronor för budgetåret 1948/49 och till något högre belopp
för budgetåret 1949/50. För budgetåret 1948/49 tillkommer dessutom
den tillfälliga skatten å bensin, vilken redan erlagts och uppgår till omkring
15 miljoner kronor. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket beräknat
inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1948/49 till 350 miljoner kronor
och för budgetåret 1949/50 till samma belopp.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln t u 11 m e d e 1, som under budgetåret
1947/48 gav en behållen intäkt av 314 miljoner kronor, är i riksstaten för
löpande budgetår upptagen till 240 miljoner kronor. Vid en i november 1948
gjord beräkning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande
budgetår till 240 miljoner kronor och för nästa budgetår till 22o
miljoner kronor. Därvid har styrelsen räknat med en importnedskärning
från 1948 års nivå av omkring 10 %. Med utgångspunkt från det förhållandet
att 1948 års importvärde, som vid utgången av september månad nått
3,7 miljarder kronor, kan beräknas uppgå till lägst 4,8 miljarder kronor, antager
styrelsen att importvärdet för innevarande och nästkommande budgetår
kommer att belöpa sig till 4,5 resp. 4,3 miljarder kronor. Den häremot
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
svarande tullmedelsuppbörden skulle normalt ungefärligen motsvara 265
resp. 250 miljoner kronor, vilka belopp emellertid böra något minskas med
hänsyn till en under senare år märkbar nedgång av tulluppbördens storlek
i förhållande till importens värde, beroende bl. a. på förskjutningar i importens
sammansättning. Riksräkenskajpsverket förrordar, att uppbörden
av tullmedel för budgetåret 1949/50 beräknas till 225 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,
varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatten samt den särskilda
försäljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen
till ett belopp av 160 miljoner kronor. I anslutning till beräkningar
av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna om utfallet av
inkomsttiteln — ehuru med avrundning av beloppen — beräknar riksi
äkenskapsverket, alt inkomsten å titeln för löpande budgetår kommer att
uPPgå till 165 miljoner kronor, och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1949/50 upptages till 150 miljoner kronor.
Inkomsttiteln pappersskatt är i riksstaten för innevarande budgetår
upptagen till 35 miljoner kronor. Enligt de beräkningar, som verkställts
av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen, skulle å titeln för budgetåren
1948/49 och 1949/50 inflyta cirka 36 resp. 50 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har med avrundning av beloppen godtagit dessa beräkningar.
Trafikskatten, som i gällande riksstat upptagits till 35 miljoner
kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen till oförändrat 35 miljoner kronor för
ettvart av budgetåren 1948/49 och 1949/50. Riksräkenskapsverket har anslutit
sig till järnvägsstyrelsens beräkningar.
Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen
gjord beräkning, uppskattat inkomsterna för nästa budgetår av accis
å silke, som för löpande budgetår i riksstaten uppförts med 3,5 miljoner
kronor, till 3,7 miljoner kronor.
Inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror
anser riksräkenskapsverket, med stöd av livsmedelskommissionens
beräkningar, böra för nästa budgetår uppföras med 20 miljoner kronor, innebärande
en höjning med 1 miljon kronor.
I nära överensstämmelse med av generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen
uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket, att skatt
å kaffe skall inflyta under löpande budgetår med 12,25 miljoner kronor,
och föreslår, att i riksstaten för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till
oförändrat 11 miljoner kronor.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 420 miljoner
kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten
för såväl innevarande som nästkommande budgetår till 430 miljoner kronor
under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturförhållanden,
utförsäljningspriser och importmöjligheter. Riksräkenskapsverket anser
sig med hänvisning till uppbördssiffror, vilka utvisa att den för de
första fyra månaderna av löpande budgetår inlevererade tobaksskatten
Bevillningsutskottets betänkande nr 47. 9
uppgått till 155 miljoner kronor, kunna beräkna tobaksskatten för innevarande
budgetår till 450 miljoner kronor samt förordar, att samma belopp,
450 miljoner kronor, uppföres i riksstaten för budgetåret 1949/50.
Bränn vinstillver k ningss katten har i gällande riksstat
upptagits till 21 miljoner kronor. För budgetåret 1949/50 har kontrollstyrelsen
beräknat intäkten till 17 miljoner kronor. Mot denna uppskattning
har riksräkenskapsverket icke haft någon erinran.
Riksräkenskapsverket föreslår att inkomsterna av parti h an delsbo1
a g, vilka för innevarande budgetår upptagits med 27 miljoner kronor, för
budgetåret 1949/50 beräknas till 26 miljoner kronor.
Inkomsterna av detalj handelsbolag ha i riksstaten för löpande
budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I anslutning till av kontrollstyrelsen
gjorda beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda
inkomster för innevarande budgetår till 33 miljoner kronor och föreslår,
att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages med 30 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskän k ningss katten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 450 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen beräknar, att inkomsterna å titeln för budgetåren
1948/49 och 1949/50 skola inflyta med 445 resp. 435 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som funnit sig ej böra räkna med någon mera
betydande nedgång i inkomsttillflödet, uppskattar emellertid inkomsterna
å förevarande titel till 450 miljoner kronor under budgetåret 1948/49 samt
föreslår, att titeln för budgetåret 1949/50 beräknas till samma belopp, 450
miljoner kronor.
Omsättnings- och uts k änkning sskatten å vin har i
riksstaten för löpande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor och torde
enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar ge denna intäkt. Med
hänsyn till den ovissa utvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna för
nästa budgetår böra upptagas med 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som beräknat inkomsterna för budgetåret 1948/49 till 36 miljoner
kronor, har för nästa budgetår räknat med oförändrat belopp, 36 miljoner
kronor.
Maltdryckss katten, som i gällande riksstat upptagits till 70
miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 63 miljoner kronor.
Styrelsen har, under antagande av fortsatt konsumtionsminskning,
uppskattat inkomsten för nästa budgetår till 60 miljoner kronor. Med stöd
av kontrollstyrelsens uppskattning beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna
av maltdrycksskatt under budgetåret 1948/49 till 65 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket anser sig för sin del böra räkna med ungefär
samma inkomster å förevarande titel under nästkommande budgetår samt
föreslår därför, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptages
till 65 miljoner kronor.
Med stöd av kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket
inkomsterna av skatt å läskedrycker under budgetåret
1948/49 till 28 miljoner kronor, vilket belopp understiger det i riksstaten
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
upptagna med 2 miljoner kronor. Den sålunda beräknade bristen förklaras
i huvudsak av den ur försäljningssynpunkt ogynnsamma sommaren år
1948. Läskedrycksskatten torde med hänsyn härtill enligt ämbetsverket i
riksstaten för budgetåret 1949/50 kunna upptagas till 30 miljoner kronor.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 40 miljoner kronor, komma att
uppgå till 33,6 miljoner kronor under budgetåret 1948/49 och obetydligt
lägre belopp under budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket beräknar
emellertid med stöd av uppbördssiffrorna inkomsterna under titeln för innevarande
budgetår till 40 miljoner kronor och föreslår att inkomstposten
för nästa budgetår upptages till likaledes 40 miljoner kronor.
I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna ansluter jag mig,
där icke annat angives i det följande, till riksräkenskapsverkets förslag.
Vid beräkningen av titeln preliminär skatt å inkomst och
förmögenhet m. m. bär riksräkenskapsverket utgått från att uppbörden
av kvarstående skatt på grund av 1949 års taxering helt kommer att
falla på budgetåret 1949/50 och icke till någon del förskjutas till det därefter
följande budgetåret. Beträffande den kvarstående skatten på grund
av 1948 års taxering kommer uppbörden att fördela sig på budgetåren
1948/49 och 1949/50 till följd av riksdagens beslut om anstånd med erläggandet
av denna skatt. Då man enligt min mening icke bör bortse från möjligheten,
att visst anstånd med erläggandet av ifrågavarande skatt under år
1950 kan komma att genomföras, och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen,
som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar
jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten alltjämt
uttages med 100 procent av grundbeloppet -— att inkomsttiteln nu preliminärt
upptages med ett 100 miljoner kronor lägre belopp än riksräkenskapsverket
beräknat, eller 2 200 miljoner kronor. Sistnämnda belopp överstiger
det i gällande riksstat uppförda med 100 miljoner kronor.
Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgifterna för år 1949,
liksom för år 1948, fastställas till det i förordningen om skogsvårdsavgift
angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln
skogsvårds a vgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp
av 5 miljoner kronor.
Vad angår varuskatten, som i riksstaten för innevarande budgetår
är uppförd med 160 miljoner kronor, kan denna enligt av riksräkenskapsverket
från kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter för nästa budgetår beräknas inflyta med ca 153 miljoner
kronor. Jag förordar, att titeln uppföres med ett till 155 miljoner kronor
avrundat belopp, vilket föranleder en ökning i förhållande till riksräkenskapsverkets
beräkningar med 5 miljoner kronor.
I fråga om inkomsttiteln tobaksskatt, som av riksräkenskapsverket
för innevarande budgetår beräknats utfalla med 450 miljoner kronor och
för nästa budgetår uppskattats till samma belopp, anser jag, att man bör
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
11
kunna räkna med någon ökning för sistnämnda budgetår. Jag förordar därför,
att titeln upptages till ett 5 miljoner kronor högre belopp än riksräkenskapsverket
beräknat.
I propositionen nr 181 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:
I skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1949/50. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de
olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.
Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel
upptogs i riksräkenskapsverkets decemberberäkning till 2 300 miljoner kronor.
I statsverkspropositionen sänktes detta belopp till 2 200 miljoner kronor
med hänsyn till att visst anstånd med erläggande av kvarstående skatt
under år 1950 kunde komma att medgivas. Sedan riksräkenskapsverkets
beräkning avgavs, ha vissa uppgifter om preliminärskatteuppbörden i
januari och mars innevarande år blivit tillgängliga, varjämte uppgifter nu
föreligga om det belopp, som under första hälften av budgetåret 1949/50 skall
utbetalas till kommunerna. Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring
av den av riksräkenskapsverket förut avgivna beräkningen rörande denna
inkomsttitel. EU osäkerhetsmoment ligger dock i svårigheten att beräkna,
hur den kvarstående skatten på grund av 1948 års taxering efter det medgivna
anståndet med dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande
budgetåret och budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket vill vidare understryka,
att ämbetsverket för sin del saknar hållpunkter för ett bedömande
av i vilken utsträckning det i riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptagna
beloppet bör reduceras i anledning av vad i statsverkspropositionen uttalats
rörande anstånd med erläggande av kvarstående skatt på grund av
1949 års taxering.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvartåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 80 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen
den 25 februari 1949 avgiven beräkning uppskattas inkomsten
till 64 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 32 miljoner kronor,
gåvoskatt 8 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt 24 miljoner kronor.
Vid avgivandet av sin decemberberäkning ansåg sig riksräkenskapsverket
sakna tillräcklig grund för ett frångående av 1945 års statsskatteberednings
beräkning av den årliga avkastningen av kvarlåtenskapsskatten samt uppskattade
i enlighet härmed uppbörden av denna skatt för budgetåret 1949/50
till 40 miljoner kronor. Med hänsyn till nu föreliggande uppgifter om den
faktiska uppbörden anser sig riksräkenskapsverket emellertid böra räkna
med väsentligt lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatt. Riksräkenskapsverket
föreslår därför, alt inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 70 miljoner kronor.
Loitcrivinslskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats
till 26 miljoner kronor. 1 sin förnyade beräkning har generalpoststyrelsen
med vidhållande av tidigare gjord beräkning uppskattat uppbörden
under nästa budgetår till 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner ej
anledning föreslå ändring i statsverksproposilionens beräkning.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. Denna titel beräknades i
december 1948 av riksräkenskapsverket till 50 miljoner kronor och upptogs
i statsverkspropositionen till detta belopp. Generalpoststyrelsen har nu liksom
i sin ursprungliga beräkning uppskattat titeln till 45 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat inkomsten
å denna titel till 50 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln även för
budgetåret 1949/50 upptages till 50 miljoner kronor.
Fordonsskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits
till 85 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattar i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 1 innevarande mars inkomsterna å titeln
till 90 miljoner kronor. Man synes emellertid böra räkna med att tillförseln
av nya fordon väsentligen kommer att tagas i anspråk för ersättning av
förslitna fordon. Med hänsyn till föreliggande uppgifter om fordonsbeståndets
storlek anser riksräkenskapsverket därför skäl saknas att frångå statsverkspropositionens
beräkning.
Bensinskatt. Denna skatt, som i statsverkspropositionen upptagits till 350
miljoner kronor, har nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till
385 miljoner kronor. Härvid har styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt
kommer att stiga i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av
fordonsbeståndet. Generaltullstyrelsen har beräknat nettouppbörden av bensinskatt
för importerad bensin till 270 miljoner kronor, och kontrollstyrelsen
har beräknat uppbörden av skatt å inom riket tillverkad bensin och motorsprit
till 75 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor uppgivits avse
skatt å motorsprit. Enligt från statens bränslekommission införskaffade uppgifter
rörande den beräknade totala förbrukningen av bensin synes skatten
å importerad och inom riket tillverkad bensin kunna uppskattas till drygt
335 miljoner kronor. Inkomsten av skatt å brännoljor, som i riksräkenskapsverkets
decemberberäkning med ledning av uppgifter från länsstyrelserna
beräknades till drygt 15 miljoner kronor, torde med hänsyn till numera föreliggande
uppgifter om uppbörden under nu löpande budgetår böra uppskattas
till ej oväsentligt högre belopp. Å andra sidan torde titeln komma
att belastas med viss skatterestitution till jordbrukare och fiskare. Riksräkenskapsverket
anser sig ej böra föreslå någon ändring av den i statsverkspropositionen
upptagna inkomsten å denna titel.
Tullmedel. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
i december 1948 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning till
225 miljoner kronor, vilket belopp även godtogs i statsverkspropositionen.
Generaltullstyrelsen förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28
februari 1949, att tullmedlen beräknas till 210 miljoner kronor. Härvid har
generaltullstyrelsen utgått från dels en ytterligare nedskärning av importvärdet
under år 1949 med 100 miljoner kronor till 4 200 miljoner kronor,
dels en större förskjutning av importen än vad tidigare beräknats till förmån
för råvaror, halvfabrikat och andra dylika lågt fullbelagda eller helt
tullfria varor, varigenom uppbörden av tullmedel skulle komma att utgöra
endast något över 5 procent av den totala importens värde mot förut beräknade
5 Vj procent. Riksräkenskapsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens
senaste beräkning och föreslår alltså, att tullmedlen i det slutliga
riksstatsförslaget beräknas till 210 miljoner kronor.
Varuskatt. I riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptogs varuskatten
till ett till 150 miljoner kronor avjämnat belopp, vilket i statsverkspropositionen
höjdes till 155 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
ha i till riksräkenskapsverket avgivna förnyade beräkningar
liksom tidigare upptagit uppbörden av varuskatt till 145 respektive 6 miljoner
kronor, vartill kommer den kvarstående uppbörden av allmän om
-
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
sättningsskatt, som torde uppgå till ett par miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens
beräkning av denna inkomsttitel.
Pappersskatt. Denna titel beräknades i statsverkspropositionen till 50
miljoner kronor. Enligt från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter torde
skatten å varor, som tillverkas inom riket, böra beräknas till ett till 45
miljoner kronor nedsatt belopp med hänsyn till föreslagna restitutioner av
pappersskatt. Generaltullstyrelsen beräknar inkomsten av pappersskatt,
som uppbäres av tullverket, till 1 miljon kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens
och generaltullstyrelsens beräkningar förordar riksräkenskapsverket,
att inkomsten av pappersskatt för budgetåret 1949/50 beräknas till
46 miljoner kronor.
Trafikskatt. I statsverkspropositionen har trafikskatten beräknats till 35
miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 5 mars 1949 beräknat uppbörden av trafikskatt till 34 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket finner emellertid ej anledning föreslå ändring i
statsverkspropositionens beräkning.
Tobaksskatt. I statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till
455 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 26 februari 1949 uppskattat tobaksskatten till
430 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas skatten till 435
miljoner kronor. Med utgångspunkt från inkomsterna av tobaksskatt under
de senast förflutna sex månaderna beräknar riksräkenskapsverket i anslutning
till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten
till 430 miljoner kronor för nästa budgetår.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna inkomsttitel
har kontrollstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari
1949 beräknat till 450 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen,
och riksräkenskapsverket förordar, att titeln upptages till
nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Denna titel beräknades av
riksräkenskapsverket i december 1948 till 36 miljoner kronor, vilket belopp
godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga
beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35
miljoner kronor. Under innevarande budgetår beräknas å denna inkomsttitel
inflyla 36 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning
frångå sin tidigare beräkning av uppbörden för budgetåret 1949/50.
Maltdrycksskatt. Denna skatt beräknades i riksräkenskapsverkets decemberberäkning
till 65 miljoner kronor och upptogs med detta belopp i statsverkspropositionen.
Under innevarande budgetår beräknas maltdrycksskatten
ge 65 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 28 februari 1949 beräknat skatten till 63 miljoner kronor
för budgetåret 1949/50, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av
styrelsens ursprungliga beräkning. Riksräkenskapsverket finner ej skäl föreligga
alt frångå statsverkspropositionens beräkning på denna punkt.
Skatt ä läskedrycker. För innevarande budgetår beräknas denna skatt
lämna en inkomst av 28 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 30 miljoner
kronor. Nedgången torde i huvudsak förklaras av den ur försäljningssynpunkt
ogynnsamma sommaren år 1948. I riksräkenskapsverkets i december
avgivna inkomstberäkning upptogs skatten för nästa budgetår till 30
miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. I kontrollstyrelsens
förnyade beräkning liar uppbörden uppskattats till 27 miljoner
kronor, vilket belopp överstiger det av styrelsen ursprungligen beräknade
med 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreligga
att frångå sin tidigare beräkning av denna titel.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits
till 40 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln
lämna en avkastning av 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner
ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
I propositionen nr 181 har departementschefen vidare anfört bl. a. följande.
Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa
budgetår ha endast i några i det följande berörda fall givit mig anledning
att frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande
inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. föreslår
jag med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln
upptages till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter således, att anståndsförfarande
kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i
anledning av 1949 års taxering. I fråga om inkomsttiteln arvsskatt, gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt föreligga nu uppgifter om den faktiska uppbörden,
vilka giva anledning till antagande att lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatten
komma att inflyta än tidigare räknats med. Jag förordar
därför i anslutning till riksräkenskapsverkets beräkning, att denna titel
i riksstaten uppföres med 70 miljoner kronor. I statsverkspropositionen
föreslog jag, att tobaksskatten, som av riksräkenskapsverket då beräknades
utfalla med 450 miljoner kronor för det löpande budgetåret och för nästa
budgetår uppskattades till samma belopp, höjdes något i förhållande till
utfallsberäkningen. Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter
beräknas uppbörden för det löpande budgetåret endast giva 435 miljoner
kronor. Ämbetsverket har med hänsyn till inkomsterna under de senaste
månaderna föreslagit en ytterligare nedräkning med 5 miljoner kronor
för nästa budgetår. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt upptages
till samma belopp som det beräknade utfallet, vilket i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en minskning med 20 miljoner
kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar, för vilka riksräkenskapsverket
nu föreslagit viss nedräkning, nämligen tullmedel, pappersskatt och totalisatormedel,
finner jag ej anledning att föreslå någon ändring. Jag utgår
därvid från att sådan osäkerhet alltid måste i stort sett vidlåda beräkningarna
av statsintäkterna, att även om måhända en del av titlarna icke
komma att utfalla enligt beräkningarna, uppkommande brister i viss utsträckning
böra kunna kompenseras med merinkomster å andra titlar.
Utöver de ändringar, som sålunda i samband med riksräkenskapsverkets
beräkningar föreslagits, förordar jag, att inkomsttiteln accis å margarin och
vissa andra fettvaror nedräknas med 12 miljoner kronor till 8 miljoner
kronor med hänsyn till av Kungl. Maj :t beslutad sänkning av margarinaccisen
i samband med upphävande av ransoneringen av matfett och ändring
av priserna för smör och margarin. De beräknade inkomsterna för
nästa budgetår, som i statsverkspropositionen upptogos till 5 116 miljoner
kronor, skulle sålunda med utgångspunkt från nu föreslagna ändringar
uppgå till (5 116 — 10 — 20 —-12 =) 5 074 miljoner kronor.
Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i
15
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt
därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär
skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition
utgick jag från att någon ändring av den statliga inkomstskatten
icke skulle äga rum utan att den även efter den 1 juli 1949 skulle utgå
med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet för nästkommande
budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt
stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande
budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs
senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg bundet, ha de
nu verkställda beräkningarna av inkomsterna och utgifterna under nästa
budgetår icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen
intagna ståndpunkten. Visserligen beräknas budgetöverskottet nu till
ett ca 100 miljoner kronor lägre belopp än i statsverkspropositionen men
vad jag i denna uttalade om att det rådande läget i fråga om den samhällsekonomiska
balansen icke kunde utgöra tillräcklig motivering för att genom
skatteskärpning öka överbalanseringen synes mig alltjämt äga giltighet. Jag
förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och
familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära
skatten för budgetåret 1949/50, uttages med 100 procent av grundbeloppet
såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1949 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1948.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört bär Kungl. Maj :t
i propositionen nr 181 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1949/50 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med
statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
upptagits till 70 miljoner kronor, att inkomsttiteln accis å margarin
och vissa andra fettvaror upptagits till 8 miljoner kronor samt att inkomsttiteln
tobaksskatt upptagits till 435 miljoner kronor.
De i propositionen nr 181 föreslagna beräkningarna av inkomsterna å de
nu nämnda inkomsttitlarna innebära således följande minskningar i lörhällande
till statsverkspropositionens motsvarande beräkningar, nämligen
arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 10 miljoner kronor,
accis å margarin och vissa andra fettvaror med 12 miljoner kronor samt
tobaksskatt med 20 miljoner kronor eller alltså en sammanlagd minskning
med 42 miljoner kronor.
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
I de likalydande motionerna I: 298 och II: 379 har framhållits angelägenheten
av att riksdagen redan i år fattade beslut om en sänkning av skattetrycket.
Då å andra sidan någon väsentlig reduktion av budgetöverskottet
icke borde äga rum, måste skattelättnaderna hållas inom snäva gränser.
Motionärerna ansåge, att skattesänkningen borde ske genom en reduktion
av uttagningsprocenten vid inkomstbeskattningen av enskilda personer
från 100 till 90 procent. En sådan reduktion skulle minska inkomsterna för
statskassan under nästkommande budgetår med */„ av skatterna under 6
månader eller med omkring 65 miljoner kronor. Såsom skäl för en sådan
provisorisk skattejustering, vilken icke på något sätt föregrepe resultatet
av den nyligen beslutade översynen av skattesystemet, pekades särskilt på
den omständigheten att de senaste årens inflation höjt den nominella inkomstnivån,
vilket med rådande skatteskalor innebure en ej oväsentlig
skärpning av skattetrycket, som icke varit avsedd. Den, som nu hade en
taxerad inkomst av 6 600 kronor i stället för 6 000 kronor för ett par år
sedan, hade i verkligheten i stort sett oförändrad realinkomst men betalade
till staten en rätt väsentligt höjd andel i skatt. Detsamma gällde över hela
linjen för alla skattebetalare, ehuru i något skiftande grad. En viss sänkning
av inkomstbeskattningen såsom kompensation för denna genom inflationen
åstadkomna men aldrig avsedda skatteskärpning vore alltså starkt
motiverad.
Den av motionärerna föreslagna sänkningen av inkomstbeskattningen
skulle medföra en lättnad för det stora flertalet skattebetalare. Undantagna
bleve endast de allra största inkomsttagarna och de personer med stora
inkomster, som vore innehavare av miljonförmögenheter. Om det skulle
visa sig önskvärt, att den i år möjliga skattelättnaden ej till så stor del träffade
de denna grupp i inkomstavseende närstående som fallet bleve genom
en uttagningsprocent av 90 över hela linjen, erbjöde sig möjligheten att antingen
skattereduktionen begränsades till ett visst maximibelopp eller också
metoden att för inkomstbelopp överskjutande viss storlek en uttagningsprocent
mellan 90 och 100 fastställdes.
Motionärerna ville emellertid starkt understryka, att även konsumtionsbeskattningen
i vårt land på vissa punkter vore för hög och därför så snart
som möjligt borde reduceras. Detta gällde särskilt beskattningen av papper
och den extra beskattningen av bensin.
Täckning för de genom inkomstskattens sänkning för statskassan förlorade
65 miljoner kronorna kunde erhållas dels genom upphävande av
bensinransoneringen, varigenom statskassan kunde antagas bekomma omkring
45 miljoner kronor i ökade skatteintäkter, dels ock genom bifall till
en av motionärer från folkpartiet föreslagen avveckling av vissa importsubventioner,
varigenom skulle inträda en besparing för statsverket av 22,5
miljoner kronor.
Utskottet. I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år
1949 utgå med en och en halv promille. Kungl. Maj :t har vidare i den före
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
17
liggande propositionen nr 181 förordat, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1949/50 med 100 procent
av grundbeloppet. I sistnämnda proposition har Kungl. Maj :t vidare avgivit
förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret 1949/50.
I de likalydande motionerna 1: 298 och II: 379 har yrkats, att det procenttal,
med vilket den statliga inkomstskatten skall utgå under andra hälften
av budgetåret 1949/50, skall bestämmas till 90. För erhållande av täckning
för det inkomstbortfall, som därigenom skulle uppkomma för statsverket
och som av motionärerna beräknats till 65 miljoner kronor, har i motionerna
anvisats bl. a. bensinransoneringens avskaffande, varigenom enligt
motionärernas beräkning skulle uppkomma en ökning av de i form av bensinskatt
till statsverket inflytande skatteintäkterna av omkring 45 miljoner
kronor. I enlighet härmed har i motionerna jämväl yrkats, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder för bensinransoneringens
avskaffande. Sistnämnda del av motionerna har av utskottet upptagits
till behandling i betänkandet nr 38.
Såsom framgår av utskottets betänkande nr 38 har utskottet avstyrkt de
ifrågavarande motionerna, i vad desamma avse frågan om bensinransoneringens
avskaffande. Utskottets i nämnda betänkande gjorda hemställan har
bifallits av riksdagen (riksdagens skrivelse den 18 maj 1949, nr 252). På
grund av riksdagens beslut i detta hänseende står således den av motionärerna
anvisade utvägen till erhållande av täckning för det genom en sänkning
av skatteprocenten uppkommande inkomstbortfallet icke öppen. Vid
bifall till motionerna i nu ifrågavarande del skulle alltså inträda en avsevärd
minskning av överbalanseringen å driftbudgeten för nästkommande
budgetår. Eftersom enligt gällande bestämmelser procenttalet för den statliga
inkomstskattens uttagande skall vara detsamma under hela kalenderåret
1950, skulle vid bifall till motionerna en minskning av skatteintäkterna
för staten uppkomma jämväl för budgetåret 1950/51.
Enligt statsverkspropositionen beräknades överskottet å driftbudgeten
för nästkommande budgetår till 721 miljoner kronor. I propositionen nr 181
beräknas detta budgetöverskott till 618 miljoner kronor. Ehuru enligt sedermera
verkställda beräkningar budgetöverskottet å driftbudgeten för nästkommande
budgetår på grund av beräknade besparingar å vissa anslag synes
kunna uppskattas till omkring 670 miljoner kronor, anser utskottet icke
tillrådligt att genom en nu beslutad sänkning av den direkta beskattningen
minska detta budgetöverskott. Utskottet vill härvid erinra om att överbalanseringen
av budgeten väsentligen uppkommit genom de vid 1948 års riksdag
beslutade skärpningarna av vissa konsumtionsskatter, vilka skärpningar
i enlighet med utskottets förslag i dess av innevarande års riksdag godkända
betänkanden nr 38 och 39 skola bibehållas under nästkommande budgetår.
Då dessa skatteskärpningar vid tillkomsten av desamma uttryckligen
förklarades vara av tillfällig art, bör enligt utskottets mening en sänkning
av den statliga inkomstbeskattningen icke ifrågakomma, innan spörsmålet
2 Bihang till riksdagens protokoll 19\9. 7 samt. AV 47.
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
om avvecklingen av skärpningarna i konsumtionsbeskattningen tagits under
omprövning.
Utskottet får i detta sammanhang erinra om att enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 22 april 1949 sakkunniga tillkallats med uppdrag att verkställa
en översyn av skatterna till staten och deras verkningar. Då syftet
med denna utredning är bl. a. att undersöka möjligheterna till ett lägre samlat
skattetryck och hur en rimlig fördelning av detsamma skall ha så litet
ogynnsamma verkningar som möjligt på produktionen, finner utskottet jämväl
denna omständighet tala för att en sänkning av procenttalet för den
statliga inkomstskattens uttagande för närvarande ej sker. Utskottet tillstyrker
således propositionen nr 181 i denna del och avstyrker motionerna
I: 298 och II: 379, i vad desamma gälla samma fråga.
Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften
för år 1949 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej
heller anledning till erinran mot de av departementschefen i propositionen
nr 181 gjorda inkomstberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i
propositionen nr 181 framlagda förslag angående skatteprocenten
och med avslag å de likalydande motionerna I: 298
av herr Bergvall m. fl. och II: 379 av herr Ohlin in. fl., i vad
motionerna avse skatteprocenten, besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för hela budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet;
B)
att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften
besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen
om skogsvårdsavgift skall för år 1949 utgå med en och en
halv promille; samt
C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet m. m..... 2 200 000 000
Kupongskatt ............. 6 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
............. 1 000 000
Skogsvårdsavgifter ........ 5 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
19
Kronor
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter
.................. 150 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt ..... 70 000 000
Lotterivinstskatt .......... 26 000 000
Omsättnings- och expedi
tionsstämplar
m. m..... 50 000 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ........... 85 000 000
Bensinskatt .............. 350 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ............... 225 000 000
Varuskatt ................ 155 000 000
Pappersskatt .............. 50 000 000
Trafikskatt .............. 35 000 000
Accis å silke .............. 3 700 000
Accis å margarin och vissa
andra fettvaror .......... 8 000 000
Skatt å kaffe .............. 11 000 000
Tobaksskatt .............. 435 000 000
Brännvinstillverkningsskatt.. 17 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag..... 26 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag .... 30 000 000
Omsättnings- och utskänk
ningsskatt
å spritdrycker. . 450 000 000
Omsättnings- och utskänk
ningsskatt
å vin ........ 36 000 000
Maltdrycksskatt .......... 65 000 000
Skatt å läskedrycker ...... 30 000 000
Statlig nöjesskatt .......... 40 000 000
Postverket (överskott) ...................
Stockholm den 19 maj 1949.
På bevillningsutskottets vägnar:
Kronor
2 358 150 000
435 000 000
1 616 700 000
17 000 000
ADOLV OLSSON.
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Ekman, Hedman, Falk, Wehtje,
Rosander, Sjö, Petrén, Niklasson och Isaksson; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Kristensson i
Osby, Sundström, Hagberg i Malmö, Olofsson, Andersson i Dunker, Bladh,
Kärrlander och Wedén.
Reservationer:
I) av herrar Wehtje, Isaksson och Hagberg i Malmö, vilka anfört:
»I de reservationer till båda kamrarnas protokoll, högerns ledamöter anförde
mot 1947 års skattebeslut, framhölls att det beslutade skattesystemet
genom sina återverkningar på arbetshåg, sparvilja och företagarlust var
ägnat ’att hålla tillbaka välståndsutvecklingen i vårt land till skada inte
bara för dem, av vilka nya offer nu krävas, utan för hela vårt folk’.
Vid 1948 års riksdag begärdes i en partimotion från högern översyn över
skattesystemet samt att därpå grundade förslag om skattelindringar skyndsamt
måtte framläggas. Hade denna motion bifallits, hade vid detta års
riksdag beslut kunnat fattas om inbördes sammanhängande, väl avvägda
skattelättnader, vilka kunnat träda i kraft den 1 januari 1950.
Sedan i år kravet upprepats, har riksdagen ibegärt sådan översyn. Sakkunniga
äro tillkallade, och finansministern har i sina direktiv framhållit att antingen
borde ''arbetet med översyn av det statliga skattesystemet’ vara slutfört
''redan i början av nästa år’ eller också ''frågan om provisoriska jämkningar
i skalorna för den statliga inkomstskatten’ tagas upp till ''särskild
behandling för att eventuellt kunna föreläggas 1950 års riksdag’.
Det är således möjligt, ehuru icke säkert, att riksdagen 1950 kan bliva i
tillfälle att fatta beslut om skattelättnader. Nästa år eventuellt beslutade
reformer kunna dock giva resultat för skattebetalaren tidigast den 1 januari
1951.
Kravet på omedelbara skattelindringar är emellertid så starkt och så väl
grundat, att det måste tillmötesgås så snart ske kan —- den 1 januari 1950.
Sedan alla de försök, som från högerns sida gjorts att få till stånd bestående
lättnader genom sänkningar i den direkta eller indirekta beskattningen av
riksdagen avvisats, är enda möjligheten nu provisoriska lindringar i bördorna,
åstadkomna genom sänkt uttagsprocent för den statliga inkomstskatten.
Även om en sådan sänkning är schematisk, måste den dock komma att
öka arbetsvilja, produktion och därmed skatteunderlaget. Den dämpar också
i viss mån de skadliga verkningarna av marginalskatten. Om man däremot
såsom inom utskottet ifrågasatts differentierar uttagsprocenten efter
stigande inkomst, skärper man progressiviteten och ökar marginalskatten.
Då vi förmena att redan den nuvarande progressiviteten är ur samhällseko
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
21
nomisk synpunkt skadlig och dessutom att differentierad uttagsprocent
icke torde vara lagligt möjlig, hava vi icke kunnat biträda de förslag, om
sålunda sänkt uttagsprocent, som inom utskottet framförts.
Det är emellertid nödvändigt att riksdagen i handling ger svenska folket
fog för förhoppningen att skattetrycket kan minskas. Vi föreslå därför en
provisorisk skattelättnad åstadkommen genom en med 10 enheter sänkt uttagsprocent.
Detta provisorium får icke fattas som ett föregripande av de
pågående skatteutredningarnas resultat.
Riksdagen bör vid detta tillfälle även anhålla om förslag till 1950 års vårsession
till bestående, verkligt samordnade lättnader i själva skattesystemet.
Vi hemställa sålunda,
A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 181 icke kunnat oförändrad bifallas
— måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra hälften
av budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet
och för senare hälften av samma budgetår med 90 procent
av grundbeloppet samt att de likalydande motionerna 1: 298
och II: 379, i vad motionerna avse skatteprocenten, måtte
anses besvarade genom vad sålunda hemställts; ävensom
i anslutning därtill i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala,
att ett starkt behov av snara samordnade lättnader i beskattningen
föreligger,
att synnerlig hänsyn måste tagas härtill i den statliga utgiftspolitiken;
samt
att förslag om rationellt verkande bestående skattelättnader,
grundade på en allmän översyn av nu gällande skattesystem
och avsedda att träda i kraft den 1 januari 1951 måtte
framläggas för 1950 års riksdag vid dess vårsession;
B) att riksdagen måtte---(= utskottet s. 18 rad
15—rad 11 nedifrån)---- halv promille; samt
C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet in. in. . . 2 150 000 000
Kupongskatt ............ 6 000 000
--— (= utskottet s. 18
rad 4 nedifrån—s. 19 rad
rad 8 uppifrån)---
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
Kronor Kronor
Omsättnings- och expedi
tionsstämplar
in. m..... 50 000 000 2 308 150 000
Automobilskattemedel:
—--(= utskottet s. 19
råd 10 uppifrån—rad 4
nedifrån)---
Postverket (överskott) .................. 17 000 000»
II) av herrar Petrén, Sandberg, Kristensson i Osby och Wedén, vilka anfört
:
»I motionerna I: 215 och II: 269 liksom i vår reservation till bevillningsutskottets
utlåtande nr 18 har den uppfattningen kommit till uttryck, att
ett viktigt mål för samhällets ekonomiska politik under de närmaste åren
är att steg för steg åstadkomma en reduktion av skattetrycket. Vi anse det
angeläget att redan i år beslut fattas om en sänkning av skatterna. Det rådande
skattesystemet utövar obestridligen ett ogynnsamt inflytande på arbetsprestationer
och sparande. Det är av vikt att statsmakterna utan dröjsmål
ta första steget till en skattesänkning, så att medborgarna få en känsla
av att skattetrycket efter att under en lång period i stort sett ha varit
stigande nu kommer att förete en fallande tendens. De psykologiska verkningarna
av ett skattesänkningsbeslut redan i år böra ej underskattas,
även om hänsyn till det allmänna ekonomiska läget sätter ganska snäva
gränser för de omedelbara skattesänkningarna.
Enligt vår mening bör den skattesänkning, som nu kan komma i fråga,
åstadkommas genom en reduktion av uttagningsprocenten vid inkomstbeskattningen
för enskilda personer från 100 till 90 %. En sådan reduktion
skulle minska inkomsterna för statskassan under nästkommande budgetår
med inemot 50 miljoner kronor. Som skäl för en sådan provisorisk skattejustering
vilja vi utom vad ovan anförts även hänvisa till att de senaste
årens inflation höjt den nominella inkomstnivån, vilket med rådande skatteskalor
innebär en ej oväsentlig skärpning av skattetrycket, som ej var avsedd,
när beslut om nuvarande skattesystem fattades år 1947. En viss sänkning
av inkomstbeskattningen som kompensation är alltså starkt motiverad.
I verkligheten skulle för flertalet skattebetalare ett beslut om 90 %
uttagning under nästa budgetår innebära en hårdare beskattning än 100 %
uttag vid det för ett par år sedan rådande penningvärdet.
Den av oss föreslagna skattesänkningen är att betrakta endast som en
provisorisk åtgärd i avvaktan på den översyn av skattesystemet, varom
riksdagen i år fattat beslut, och kan därför icke anses föregripa utredningens
arbete och resultat.
I motionerna hade yrkats på bensinransoneringens snara avskaffande och
beräknats att därigenom skulle uppkomma en ökning av de i form av bensinskatt
till statsverket inflytande intäkterna med omkring 45 miljoner kronor.
Sedan riksdagen emellertid nu avslagit motionerna i den nämnda de
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
23
len, har möjligheten att erhålla viss täckning för den inkomstminskning,
som skulle uppstå genom sänkningen av inkomstskatten bortfallit. Vi beklaga
detta, men anse icke frågan om en sänkning av inkomstskatten i avgörande
grad beroende av utgången i ransoneringsfrågan. Det torde icke
heller få anses uteslutet, att regeringen vid lämplig tidpunkt under nästa
budgetår finner sådana omständigheter föreligga, att bensinransoneringen
kan avskaffas.
Det förtjänar att här påpekas, att budgetöverskottet, vilket i statsverkspropositionen
beräknades till 721 miljoner kronor och i proposition nr 181
till 618 miljoner kronor för nästa budgetår, på grund av beräknade besparingar
på vissa anslag nu synes kunna uppskattas till omkring 670 miljoner
kronor. Den senaste uppräkningen av budgetöverskottet svarar sålunda
mer än väl mot den av oss beräknade ökade inkomsten av bensinskatten,
varför dennas bortfall icke behöver hindra genomförandet av vårt förslag
om skattesänkning. Den föreslagna skattesänkningen innebär icke en sådan
reducering av budgetöverskottet att syftet med detsamma skulle riskeras.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under hela kalenderåret. Man torde därför
böra räkna med en minskning i skatteintäkterna — bortsett från den inverkan
ett ändrat skatteunderlag kan medföra — närmast även för första
hälften av budgetåret 1950/51. För hela kalenderåret 1950 torde inkomstminskningen
röra sig omkring 120 miljoner kronor. Under förutsättning
att under det närmaste året en målmedveten politik bedrives för återställande
och befästande av den samhällsekonomiska balansen, bör man emellertid
kunna räkna med en betydligt mindre överbalansering av driftbudgeten
budgetåret 1950/51 än för 1949/50. Vi anse det ingalunda önskvärt,
att staten under långa perioder beskattar medborgarna väsentligt utöver vad
som erfordras för täckande av utgifterna på driftbudgeten.
Det är oss angeläget att starkt understyrka, att även konsumtionsbeskattningen
i vårt land på vissa punkter är alldeles för hög. Den bör därför så
snart som möjligt reduceras. Detta gäller särskilt beskattningen av papper
och den extra beskattningen av bensin, vilka båda skatter även verka menligt
på näringslivet. Enligt vår mening bör man redan nu taga i sikte att
under nästkommande år, om inga oförutsedda händelser inträffa, avskaffa
dessa båda extra skatter.
Vid vårt övervägande av vilken åtgärd för en sänkning av skattetrycket,
som först är möjlig att vidtaga inom ramen för den erforderliga överbalanseringen,
hava vi emellertid, som även framgår av det föregående, kommit
till det resultatet att det bör gälla den direkta skatten. En sänkning
av den direkta skatten är ägnad all utöva just den stimulerande effekt på
produktionen som för närvarande framför allt är behövlig. Vi anse sannolikt,
att denna effekt vid en sänkning av den direkta inkomstskatten är större
än vid en sänkning av den indirekta beskattningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställa vi,
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i
propositionen nr 181 framlagda förslag angående skatteprocenten
och med bifall till de likalydande motionerna I: 298
av herr Bergvall m. fl. och II: 379 av herr Ohlin m. fl., i
vad motionerna avse skatteprocenten, besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för förra hälften av budgetåret 1949/50 med 100 procent
av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår
med 90 procent av grundbeloppet;
B) att riksdagen måtte---(= utskottet s. 18 rad
15—rad 11 nedifrån)--— halv promille; samt
C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. ..
Kupongskatt ............
---(= utskottet s. 18
rad 4 nedifrån—s. 19 rad
8 uppifrån)---
Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. in.
Automobilskattemedel:
--■ •—- (= utskottet s. 19
rad 10 uppifrån—rad 4
nedifrån)---
Postverket (överskott) ......
Kronor Kronor
2 150 000 000
6 000 000
50 000 000 2 308 150 000
17 000 000»
III) av herrar Niklasson och Andersson i Dunker, vilka anfört:
»Kraven på en skattepolitik som stimulerar företagsamhet, arbetsvilja
och sparsamhet ha i dagens läge fått en allt större betydelse, då även skattepolitiken
måste inordnas under en produktionsfrämjande ekonomisk politik.
Det står fullt klart att nuvarande höga skatter ha en hämmande inverkan
på medborgarnas intresse att öka sin arbetsinsats och sitt sparande.
Det framstår som en angelägen uppgift, vilken kräver en snar lösning, att
lätta det hårda skattetrycket.
När det gäller att lindra skattebördan böra enligt vår mening de konsumtionsskatter,
som verka mest fördyrande och tyngande på produktionen, i
första hand avskaffas eller minskas. Från dessa utgångspunkter bär det
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
25
framstått som synnerligen önskvärt att den av förra årets riksdag beslutade
tilläggsskatten på bensin och brännoljor redan i år blivit slopad. Denna
skatt drabbar inte endast produktionen utan går även hårdast ut över landsbygdens
folk. Den extra bensinskatten fördyrar frakter och resor för de
folkgrupper, som äro nödsakade att använda bussar och bilar framför
allt där avstånden äro långa. Den försvårar ett uppnående av den likställighet
i olika avseenden, som de flesta numera äro ense om skall genomföras
mellan glesbygdernas och tätorternas folk. Det kan icke ur rättvisesynpunkt
vara riktigt att uttaga en konsumtionsskatt, som i så hög grad drabbar
de i fråga om kommunikationer sämst ställda landsändarna. Det är alldeles
påtagligt att särskilt Norrlands befolkning på grund av de stora
avstånden hårt träffas av den förhöjda bensinskatten.
De motioner som vid innevarande riksdag väckts med yrkande att tillläggsskatten
på bensin skulle slopas redan från den 1 juli i år, ha emellertid
av riksdagen avslagits. Det har härvid särskilt gjorts gällande att
inkomstbortfallet för statens vidkommande skulle bli så stort, att överbalanseringen
av budgeten minskades i så hög grad att den ekonomiska stabiliseringen
skulle äventyras. Häremot kan emellertid invändas att budgetöverskottet
även utan den extra bensinskatten torde komma att uppgå till
en synnerligen betydande summa eller omkring 500 miljoner kronor. Det
torde icke med fog kunna påstås att budgetöverskottet ovillkorligen måste
vara högre för att verka tillräckligt inflationshämmande. Vilken storlek
budgetöverskottet bör ha är en avvägningsfråga, om vilken delade meningar
kunna råda. Någon hållbar motivering för att budgeten för närvarande måste
överbalanseras med just 670 miljoner kronor har icke presterats. Det kan
sålunda icke göras gällande, att den ekonomiska stabiliseringen skulle
vara beroende av de belopp den extra bensinskatten inbringar.
Eftersom den ekonomiska politiken, däri inberäknat skattepolitiken,
måste anpassa sig till olika konjunkturlägen, är det naturligtvis nödvändigt,
att vid bedömandet av behovet av överbalansering även taga med i beräkningen
den sannolika utvecklingen av det ekonomiska läget. Och det torde
knappast kunna förnekas att tendenser till en avmattning av högkonjunkturen
nu framträda allt tydligare. I denna situation avtager behovet av en
överbalansering.
Som inledningsvis framhållits bär kravet på skattelättnader växt sig allt
starkare. Enligt vår mening är en sådan lättnad också möjlig. Att därvid
den i fjol beslutade tilläggsskatten å bensin bort komma i främsta rummet
är självklart ur de synpunkter vi anse oss böra förfäkta. Mot denna form
av konsumtionsskatt kan nämligen som nyss framhållits förutom att den i
likhet med konsumtionsskatter i allmänhet icke är avpassad i förhållande
till skattekraften invändas att den drabbar landsbygdens folk hårdare än
andra. Då förslaget om slopande av tilläggsskatten på bensin nu fallit, återstår
eu sänkning av den statliga inkomstskatten som enda möjlighet att vid
denna riksdag åstadkomma en lättnad i det samlade skattetrycket. Enligt
vår mening hade det varit önskvärt att sänkningen av denna skatt hade
8 Bihang till riksdagens protokoll 191/9. 7 samt. AV 47.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
kunnat utformas så, att skattelättnaden så nära som möjligt motsvarat en
konsuintionsskattesänkning. I viss mån skulle detta ha kunnat vinnas genom
att begränsa det inkomstbelopp för vilket skattelättnad medgivits. Ett
sådant förslag kan emellertid icke f. n. göras till föremål för riksdagens
prövning. I denna situation anse vi oss böra förorda en sänkning till 90 av
uttagningsprocenten för inkomstskatten för andra hälften av kommande
budgetår. Denna sänkning av statsskatten, bör självfallet anses vara av
provisorisk karaktär i avvaktan på de förslag som kunna förväntas av den
nu tillsatta skatteutredningen.
Den av oss föreslagna sänkningen av uttagningsprocenten torde medföra
en minskning av statsverkets inkomster för helt år räknat med sammanlagt
140 miljoner kronor. För budgetåret 1949/50 torde emellertid inkomstminskningen
icke uppgå till fullt 50 miljoner kronor på grund av att endast två
skatteuppbörder med den lägre uttagningsprocenten infalla under förra
hälften av kalenderåret 1950. Den minskning av budgetöverskottet, som
sålunda uppstår genom sänkningen av uttagningsprocenten, blir för budgetåret
1949/50 förhållandevis begränsad.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställes,
A) att riksdagen —- med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 181 icke kunnat oförändrad bifallas
— måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra
hälften av budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet
och för senare hälften av samma budgetår med 90
procent av grundbeloppet samt att de likalydande motionerna
I: 298 och II: 379, i vad motionerna avse skatteprocenten,
måtte anses besvarade genom vad sålunda hemställts;
B)
att riksdagen måtte--— (= utskottet s. 18 rad
15—rad 11 nedifrån)---halv promille; samt
C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet in. m. 2 150 000 000
Kupongskatt ............ 6 000 000
-—■ — — (=utskottet s. 18
rad 4 nedifrån—s. 19
rad 8 uppifrån)--—
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
27
Kronor
Omsättnings- och expedi
tionsstämplar
m. m. . . 50 000 000
Automobilskattemedel:
---(= utskottet s. 19
råd 10 uppifrån—rad 4
nedifrån)---
Postverket (överskott) ................
Kronor
2 308 150 000
17 000 000»