6
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
Nr 2.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående rätt för gifta kvinnor, som arbeta inom
jordbruket, att vid taxering åtnjuta särskilt avdrag.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 99 av herr Gustaf Elof sson m. fl. och II: 115 av herr
Norup in. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
begara utredning och förslag, helst till årets riksdag, om särskild avdragslätt
vid taxering för gifta kvinnor, som åtaga sig arbete inom jordbruket,
enligt de riktlinjer som angivits i motionerna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i
det följande, hänvisa till motionen I: 99.
Gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och som under större
delen av beskattningsåret varit bosatt här i riket, äger, om hon under året
haft inkomst av rörelse eller av eget arbete, jämlikt 4 § 2 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt åtnjuta avdrag med ett belopp motsvarande
hälften av nämnda inkomst, dock högst med 1 000 kronor. Vad angår den
kommunala beskattningen föreskrives i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen,
att gift kvinna under de förutsättningar som nu nämnts och i den mån
sådan hennes inkomst därtill förslår är berättigad till avdrag i hemortskommunen
med 300 kronor.
Berörda avdragsrätt tillkom i sin nuvarande utformning i samband med
den vid 1947 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga beskattningen.
Vid framläggandet av förslaget härutinnan framhöll departementschefen
i pi opositionen nr 212 till nämnda års riksdag, att de föreslagna reglerna
om särskilt avdrag för förvärvsarbetande gift kvinna endast vore ett
provisorium, som icke finge verka prejudicerande på sambeskattningsfrågans
definitiva lösning. I anledning av nämnda proposition väcktes ett flertal
motioner med yrkanden om sådan ändring i förslaget, att ifrågavarande
avdrag skulle kunna medgivas även i de fall, då hustrun deltoge i mannens
förvärvsverksamhet och således icke själv taxerades för någon inkomst. I
sitt betänkande nr 50 förklarade sig 1947 års bevillningsutskott dela motionärernas
uppfattning om det otillfredsställande i att den ifrågavarande avdragsrätten
enligt förslaget icke kunde medgivas i de fall, där hustrun
Bevillningsutskottets betänkande nr 2. 7
deltoge i mannens förvärvsverksamhet. Emellertid tillstyrkte utskottet propositionen
i denna del samt avstyrkte motionerna under hänvisning till att
sambeskattningssakkunniga förklarat sig komma att under sitt fortsatta
arbete upptaga nyssnämnda fråga till prövning samt den i propositionen
föreslagna avdragsrätten allenast utgjorde en provisorisk anordning.
1 de föreliggande motionerna har anförts i huvudsak följande. Under nu
rådande ekonomiska läge vore en ökning av produktionen av ännu större
vikt än eljest. Detta gällde näringslivet i dess helhet, icke minst jordbruket.
Med hänsyn till knappheten på utländska valutor vore det ett allmänt
intresse att jordbruksproduktionen stimulerades med lämpliga medel. Tillgången
på arbetskraft för jordbruket vore sedan länge mycket knapp. Härtill
komme att den nuvarande skattelagstiftningen försvårade möjligheterna
att använda den kvinnliga arbetskraft, som vore tillgänglig inom jordbruket.
Genom sambeskattningen av äkta makar kunde skatten för en gift
lantarbetare bli relativt sett mycket hög, om hustrun också åtoge sig arbete.
Det vore då icke att undra på att lantarbetarhustrurna under sådana omständigheter
icke gärna ville åtaga sig något förvärvsarbete vid sidan av hemmets
skötsel. Sambeskattningsreglerna vore till stort förfång även på andra
områden av näringslivet, och en särskild utredning arbetade med att söka
få till stånd en bättre lösning av detta problem. Något förslag från denna
utrednings sida förelåge emellertid icke ännu, varför det skulle vara önskvärt
om åtgärder kunde vidtagas för att för jordbrukets del undanröja de
hinder för den kvinnliga arbetskraftens användning, som de nuvarande
sambeskattningsreglerna utgjorde. Man skulle kunna tänka sig, att de lantarbetarhustrur
eller andra gifta kvinnor, som åtoge sig arbete inom jordbruket,
skulle få rätt att tillgodoräkna sig ett särskilt avdrag utöver nu
medgivna allmänna avdrag. Hur stort belopp som här skulle kunna komma
i fråga, kunde vara svårt att ange. Möjligen skulle man kunna tänka sig
1 000 kronor. Denna avdragsrätt skulle givetvis endast tillkomma sådana
gifta kvinnor, som med stöd av intyg från arbetsgivare kunde styrka, att
de utfört arbete inom jordbruket.
Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.
Maj:t med hemställan om utredning och förslag om särskild avdragsrätt
för gifta kvinnor, som åtaga sig arbete inom jordbruket. Motionärerna
ha främst syftat till att genom en sådan avdragsrätt söka stimulera lantarbetarhustrurna
att i större utsträckning än som nu är fallet åtaga sig
arbete inom jordbruket.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen äger enligt nu gällande
skattelagstiftning förvärvsarbetande gift kvinna, som har inkomst av rörelse
eller av eget arbete, åtnjuta särskilt avdrag vid den statliga beskattningen
med ett belopp motsvarande hälften av sådan inkomst, dock högst
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
med 1 000 kronor, samt vid den kommunala beskattningen med 300 kronor,
i den mån inkomsten förslår därtill. Dessa bestämmelser utgöra ett provisorium
i avvaktan på en mera definitiv lösning av frågan om äkta makars
sambeskattning och därmed sammanhängande spörsmål.
De av motionärerna framförda synpunkterna äro således redan nu i viss
grad beaktade i gällande skattelagstiftning. Då vidare sambeskattningssakkunniga,
enligt vad utskottet inhämtat, komma att i mitten av innevarande
år avgiva betänkande med förslag i ämnet, avstyrker utskottet det i de
förevarande motionerna framställda yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 99 av herr Gustaf Elofsson
in. fl. och II: 115 av herr Norup in. fl. angående rätt
för gifta kvinnor, som arbeta inom jordbruket, att vid taxering
åtnjuta särskilt avdrag icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 februari 1949.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande: se under betänkandet nr 1.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949
916265