Kungl. Maj-.ts proposition nr 88.
1
Nr 88.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till undersökningar rörande levnadsvillkor och
hushållsvanor för budgetåret 1948 49; given Stockholms
slott den 20 februari 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 februari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och folkhushållningsdepartementen
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet
Möller.
Socialstyrelsen har vid skilda tillfällen utfört s. k. konsumtionsundersökningar,
vilka syftat till att genom en bearbetning av hushållsräkenskaper
lämna upplysningar om förbrukningen av och utgifterna för olika varuslag
samt om levnadsvillkoren i hushåll av olika typ och inkomstförhållanden.
Större dylika undersökningar ha utförts beträffande städer och tätorter om
382
48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 88.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
kring åren 1914, 1923 och 1933 samt beträffande landsbygden omkring åren
1920 och 1933. Dessa undersökningar omfattade hushållens hela förbrukning
och avsågo helårsräkenskaper.
Utöver dessa undersökningar ha under krigsåren utförts mindre undersökningar,
begränsade till eu bokföringsperiod av 14 eller 28 dagar och —
med ett undantag — endast avseende livsmedel.
I propositionerna nr 307 till 1945 års riksdag och 282 till 1946 års riksdag
underställde Kungl. Maj:t riksdagens prövning bl. a. frågan om en ny
undersökning rörande levnadsvillkor och hushållsvanor. Beträffande detta
ärendes behandling torde få lämnas följande redogörelse, medan i övrigt
torde få hänvisas till nämnda propositioner.
I anledning av en av 1942 års jordbrukskommitté gjord framställning i
ämnet framlade socialstyrelsen den 25 april 1944 förslag om utförande av
en på helårsräkenskaper grundad lmskållsbudgetundersökning inom jordbrukar-
och lantarbetarhushåll. Kostnaden härför beräknades uppgå till
ca 142 500 kronor, alternativt ca 118 750 kronor. Undersökningen beräknades
taga en tid av 21/* år, alternativt 2 år.
I skrivelse den 2 januari 1945 framlade socialstyrelsen vidare förslag till
en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och hushållsvanor. Denna
skulle kombineras med berörda budgetundersökning för jordbruksbefolkningen
och omfatta — utöver budgetundersökning för andra samhällsskikt
— dels inventeringar av hushållens uppsättning av bruksföremål, såsom
kläder, skodon, möbler och liusgeråd, dels ock sociologiska undersökningar
beträffande i första hand hushållsekonomien m. m. Styrelsen beräknade,
att resultatet av budgetundersökningen skulle vara slutredovisat 2Vs år efter
bokföringens början. Undersökningarna skulle draga en kostnad för kommuner
och enskilda organisationer, vilka förutsattes biträda med materialets anskaffande,
av 361 500 kronor och för statsverket av 271 500 kronor.
Till det vid propositionen nr 307 till 1945 års riksdag fogade statsrådsprotokollet
uttalade jag, att behovet av en aktuell hushållsbudgetundersökning,
grundad på helårsräkenskaper, kunde anses ådagalagt. Även igångsättandet
av inventeringarna fann jag motiverat. Däremot ansåg jag, att
ståndpunkt icke borde tagas till de sociologiska undersökningarna, innan
resultaten erhållits av föreslagna provundersökningar. Då emellertid kriget
hade medfört avsevärda rubbningar i hushållens konsumtionsvanor, fann jag
att budgetundersökningen och inventeringarna icke borde igångsättas förrän
mera normala förhållanden inträtt och i allt fall icke redan under budgetåret
1945/46. Propositionen fick närmast till ändamål att bereda riksdagen tillfälle
uttala sin mening i ärendet. Kör genomförande av provundersökningar
och för att täcka kostnaderna för vissa andra förberedelsearbeten föreslogs
ett reservationsanslag å 23 000 kronor.
Riksdagen godkände detta förslag och anvisade för budgetåret 1945/46
till Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor ett reservationsanslag
å nämnda belopp.
Kungl. May.ts proposition nr 88.
1 skrivelse den 28 februari 1946 redovisade socialstyrelsen resultaten av
berörda provundersökningar och föreslog, att den allmänna undersökningen
rörande levnadsvillkor och hushållsvanor skulle sättas i gång under år 1946.
I det till propositionen nr 282 till 1946 års riksdag fogade statsrådsprotokollet
anförde jag med anledning härav, att de skäl som talade mot ett verkställande
av budgetundersökningen under budgetåret 1945/46 sannolikt
komme att föreligga även under budgetåret 1946/47, varför denna jämte
kompletterande inventering och hushållsvaneundersökning ytterligare borde
uppskjutas.
I skrivelse den 10 februari 1947 har socialstyrelsen framlagt ett förslag om
att de på detaljerad årsbokföring grundade hushållsbudgetundersökningarna
skulle igångsättas under hösten 1947. Övriga föreslagna undersökningar,
nämligen de på förenklad bokföring grundade budgetundersökningarna, inventeringarna
och de sociologiska undersökningarna, borde däremot enligt
styrelsens åsikt uppskjutas. Socialstyrelsens framställning har icke föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Sedermera har socialstyrelsen i skrivelse den 24 januari 1948 framlagt ett
nytt förslag angående undersökningar av levnadsvillkor och hushållsvanor
i städer och tätorter. Då detta förslag i åtskilliga avseenden skiljer sig
från de tidigare, torde dess huvuddrag här få återges.
Körande behovet av en undersökning anför socialstyrelsen i huvudsak
följande.
Behovet av en ny konsumtionsundersökning innefattande uppgifter även
om förbrukningen av kläder och s. k. »övriga utgifter» har nu sedan länge
gjort sig påmint. Aktuella siffror behövas först och främst för socialstyrelsens
indexberäkningar. Enligt tidigare bestämmelser skulle den budget,
som lägges till grund för indexberäkningarna, icke revideras annat än med
ganska långa mellanrum. Kedan enligt dessa bestämmelser skulle det nu
vara erforderligt med nya konsumtionssiffror. Detta behöves så mycket
mera nu, enär den s. k. kedjeindexmetoden tilliimpas, enligt vilken indexbudgeten
skall revideras varje år, så att den alltid avspeglar den aktuella
konsumtionen.
Detta är emellertid nu icke möjligt. Livsmedelsbudgeten har visserligen
kunnat successivt justeras med hjälp av de s. k. kvartalsundersökningarna
— den senaste är dock nu snart ett år gammal — samt med hjälp av upplysningar
om de ransonerade kvantiteterna, men för övriga delar av budgeten
är det i stor utsträckning nödvändigt att bygga på ett ytterst bristfälligt
material. Till vissa delar bygger indexbudgeten faktiskt fortfarande på siffror
från 1933 års budgetundersökning, vilket givetvis måste anses såsom mycket
otillfredsställande.
På grund av de senaste årens relativt stillastående prisnivå har det lyckligtvis
i realiteten icke spelat så stor roll, att indexbudgeten icke kunnat
moderniseras på önskvärt sätt. Under den senaste tiden ha emellertid uppträtt
prisrörelser, som ha varit avsevärt olika i fråga om skilda varuslag
och detta kan antagas komma att bli fallet även i fortsättningen. Det säger
sig självt, att under sådana förhållanden den vikt, som tillmätes de olika
varuslagen, ökar i betydelse. Utan aktuella upplysningar om de konsumerade
kvantiteterna av olika varuslag kommer index att bli missvisande.
Upplysningar om konsumtionsvanorna och konsumtionsutvecklingen ha
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
betydelse även i flera andra sammanhang. Icke minst för de pågående
nationalbudgetberäkningarna och för den aktuella ekonomiska politiken skulle
det uppenbarligen vara av stort värde att erhålla ökade kunskaper om hithörande
förhållanden. Den planerade omsättningsstatistiken kommer endast
delvis att belysa förändringarna i familjernas hushållning, än mindre ge upplysningar
om genomsnittliga kvantiteter per hushåll. Som exempel på ytterligare
ändamål, för vilka konsumtionsundersökningarnas resultat kunna utnyttjas,
må nämnas jämförelser mellan levnadsförhållandena inom olika hushållstyper.
Siffror rörande konsumtionsförhållandena äro för övrigt ständigt
efterfrågade från olika håll, och det är med beklagande styrelsen för närvarande
måste besvara dylika förfrågningar med att siffror rörande exempelvis
förbrukningen av kläder icke finnas för senare tid än år 1933.
Socialstyrelsen yttrar i fråga om tidpunkten för den nya hushållsundersökni
ligen.
Annu för något år sedan väntades som bekant allmänt, att det allmänna
ekonomiska läget tämligen snabbt skulle bli relativt normalt eller i varje
fall tillräckligt stabilt för att en större konsumtionsundersökning lämpligen
borde komma till stånd. Uppskovet med igångsättandet av en stor konsumtionsundersökning
behövde därför icke bli långvarigt Utvecklingen har
emellertid icke blivit den väntade; vi förefalla nu att vara längre från ekonomisk
jämvikt än för ett år sedan. Såsom redan framhållits har emellertid
därför icke behovet av upplysningar om konsumtionsförhållandena försvunnit.
Tvärtom är det just på grund av det onormala läget alldeles särskilt
angeläget att erhålla aktuella uppgifter om hithörande förhållanden,
låt vara att de erforderliga upplysningarna i dagens läge delvis äro av ett
annat slag. Under lugnare tider kan man tala om »normala » konsumtionsvanor,
och siffror kunna vara av värde även om de framläggas mycket sent.
Nu stå och falla uppgifternas värden med om de kunna framläggas snabbt.
På grund av det här redovisade, trängande behovet av aktuella upplysningar
om konsumtionsförhållandena har socialstyrelsen — trots medvetande
om nödvändigheten att i nuvarande läge iakttaga den största sparsamhet
med statliga medel — ansett sig nu böra framlägga förslag till utförande
av konsumtionsundersökningar.
Yad beträffar metoden för undersökningen föreslår socialstyrelsen,
att en i våld land tidigare icke använd metod, av socialstyrelsen benämnd
intervjumetoden, prövas. Styrelsen anför härom följande.
Enligt den traditionella metoden utföras konsumtionsundersökningar på
ett sådant sätt, att ett antal relativt godtyckligt utvalda hushåll ombedjas
att mot en ringa ersättning under en viss tid, helst ett helt år, föra detaljerade
böcker över sina inkomster och utgifter. Denna metod, som allmänt
kommit till användning i olika europeiska länder, ger mycket detaljrika och
till synes noggranna resultat. Metoden lider emellertid av flera väsentliga
olägenheter, varibland främst att de deltagande hushållen icke kunna bli
representativa vare sig för befolkningen i dess helhet eller för någon viss
kategori samt att det dröjer länge innan resultat kunna erhållas. Om undersökningen
skall innefatta utgifter för kläder, skodon in. fl. »säsongvariabla»
varuslag, måste den nämligen avse ett helt år, och det dröjer följaktligen
mer än ett år från undersökningens igångsättande, innan man kan på allvar
börja bearbetningen, som dessutom på grund av detaljrikedomen i materialet
kräver lång tid.
De nämnda olägenheterna bedömas i Förenta staterna som så allvarliga,
att man där anser det riktigast att utföra motsvarande undersökningar på
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
ett helt annat sätt, nämligen med hjälp av intervjuer, varvid utföras uppskattningar
av konsumtionen under eu viss förfluten tidsperiod, kortare för
livsmedel och andra varuslag, som inköpas ofta (i regel en vecka), och längre
för kläder, skodon etc. (i regel ett helt år).
Genom intervjumetoden får man givetvis större möjligheter att välja de
deltagande hushållen representativt. Tidsvinsten är även påtaglig; man behöver
inte vänta ett helt år på att bearbetningen skall börja. Däremot förlorar
man givetvis i detaljrikedom och korrekthet, när det gäller de enskilda
uppgiftslämnarna. Det kan förefalla, som om det vore vanskligt att överhuvud
taget draga några slutsatser från uppskattningar av förbrukningen av
olika varor under ett helt förflutet år, och mången skulle helt visst vara
beredd att utan vidare förkasta dylika siffror. Erfarenheten från Amerika
talar emellertid ett annat språk. Det förklaras, att en skicklig intervjuare
kan erhålla förvånande rikhaltiga upplysningar om konsumtionen av exempelvis
kläder under ett helt år. Den förlust i noggrannhet, som intervjumetoden
innebär, förklaras i varje fall bli uppvägd flera gånger av vinsterna i representativitet
och snabbhet. Ytterligare en felkälla i bokföringsmetoden påpekas
från amerikanskt håll, nämligen den som består däri, att ett hushålls
konsumtionsvanor ofta förändras starkt i samma ögonblick man börjar att
bokföra inkomster och utgifter. Detta skulle alltså vara ytterligare ett skäl,
varför bokföringsuppgifter icke bli representativa.
Utan erfarenhet från intervjuundersökningar av detta slag är det givetvis
icke möjligt att uttala, huruvida denna metod även i Sverige skall anses
överlägsen bokföringsmetoden, när det gäller konsumtionsundersökningar.
När huvudsyftet med en undersökning är att snabbt erhålla uppgifter, som
kunna utnyttjas för den aktuella ekonomiska politiken, torde det emellertid
icke vara någon tvekan att intervjumetoden innebär uppenbara företräden.
Socialstyrelsen anser sig därför böra förorda, att denna plan kommer till
användning parallellt med den traditionella bokföringsmetoden.
Socialstyrelsen har härefter framlagt planer för utförande av två
särskilda konsumtionsundersökningar, nämligen dels en mindre undersökning
under våren 1948 och dels en större undersökning under vintern
1948—1949.
I fråga om den mindre undersökningen har styrelsen framlagt följande
plan.
Sex ä åtta orter utväljas för undersökning och med hjälp av mantalsregister
eller kyrkoböcker utväljas på dessa orter ca 300 hushåll. Dessa hushåll
väljas på ett sådant sätt, att de såvitt möjligt komma att representera tätortsbefolkningen
i hela riket. Eventuellt underrepresenteras dock hushåll
bestående av ensamstående och barnlösa, ehuru på ett känt sätt, så att man
åter kan multiplicera upp resultaten, varigenom siffror avseende hela tätortsbefolkningen
kunna erhållas.
De utvalda hushållen intervjuas så snart ske kan under våren 1948, varvid
beräknas att intervjuer kunna erhållas med ca 250 hushåll. Vid dessa intervjuer
efterfrågas följande förhållanden.
1. Hushållets sammansättning.
2. Inkomster 1947.
3. Sparförhållanden (inkl. uppgifter om kontanta tillgångar).
4. Utgifter under år 1947 för a) bostad, b) bränsle och lyse, c) kläder och
skodon samt d) möbler och annan hemutrustning.
5. Utgifter under den senaste veckan (ev. två veckor) för a) livsmedel,
b) drycker samt c) diverse smärre förnödenheter (tvål och tvättmedel,
pappersvaror, tobak etc ).
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
Vid besöket överlämnar intervjuaren en kassabok samt ombeder någon
av hushållsmedlemmarna, i regel husmodern, att under den närmast följande
veckan införa detaljerade uppgifter om hushållets samtliga inkomster och
utgifter. Därigenom beräknas komma att erhållas 150 ä 200 ifyllda budgetböcker,
vilka dels ha ett värde i och för sig, dels komma att utgöra en
kontroll på värdet av de genom intervjuerna erhållna uppgifterna.
De genom den sålunda skisserade undersökningen erhållna uppgifterna
beräknas av socialstyrelsen kunna bli användbara dels för eu justering av
indexbudgeten och dels för eu del upplysningar om tätortsbefolkningens
aktuella konsumtionsvanor, vilka böra vara av nytta bl. a. för den aktuella
ekonomiska politiken. Slutligen anses erfarenheterna från undersökningen
kunna utnyttjas för planläggningen av en större konsumtionsundersökning.
Kostnaderna för nämnda undersökning beräknas av socialstyrelsen till
20 000 kronor.
Rörande planen för den större undersökningen framhåller socialstyrelsen.
Denna undersökning avses skola utföras under vintern 1948—49. Eventuellt
igångsättes den ej förrän vid årsskiftet, men den måste i varje fall
planeras under hösten, och medel för undersökningen måste följaktligen
ställas till styrelsens förfogande senast under sommaren.
Vid den större undersökningen utökas antalet orter till ca 30, varigenom
det blir möjligt att uppnå betydligt bättre representativitet. Eventuellt
medtages även landsbygden. Antalet intervjuade hushåll beräknas komma
att uppgå till ca 1 200.
Enär erfarenheterna från den mindre undersökningen givetvis skola utnyttjas
för planläggningen av den större, måste planen betraktas som preliminär.
Detta gäller icke minst kostnadsberäkningen, som tills vidare ter
sig som följer.
Kr.
Tryckning av intervjuformulär .................... 3 000
Urval av intervjuobjekt ............................ 8 000
1 200 intervjuer ä 35 kr............................. 42 000
Bearbetningskostnad................................ 40 000
Oförutsett............................................ 5 000
Summa 98 000
Den relativt höga kostnaden för intervjuerna beror på att varje dylik
kräver lång tid, enligt erfarenheterna från Amerika i regel 4 ä 5 timmar.
Socialstyrelsen har hemställt att för budgetåret 1947/48 ett belopp av
20 000 kronor anvisas till den mindre undersökningen samt att för budgetåret
1948/49 ett belopp av 98 000 kronor anvisas till den större undersökningen.
Departementschefen. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen
har någon mera omfattande undersökning angående levnadsvillkor och hushållsvanor
icke ägt rum sedan år 1933. I viss utsträckning grundas levnadskostnadsindex
fortfarande på de vid undersökningen nämnda år vunna
resultaten. Sedan länge har det ansetts otillfredsställande, att nyare på
mera omfattande undersökningar grundade uppgifter rörande storleken av
Kungl. Maj.ts proposition nr 88.
hushållens konsumtion och dennas fördelning icke funnits att tillgå. Vid
1945 års riksdag framlade Kungl. Maj:t därför principförslag rörande en
allmän, till stor del på helårsräkenskaper grundad konsumtionsundersökning
avseende såväl tätorter som landsbygd. I samband med denna undersökning
skulle eu inventering av hushållens bruksföremål äga rum. De sammanlagda
kostnaderna för dessa undersökningar beräknades uppgå till lägst ca 675 000
kronor, varav på undersökningen rörande tätorterna skulle belöpa ca 550 000
kronor. Kungl. Maj:t äskade emellertid medel endast till vissa provundersökningar,
medan huvuddelen av undersökningarna skulle anstå till dess mera
normala konsumtionsförhållanden inträtt. Riksdagen lämnade det av Kungl.
Maj:t framlagda programmet utan erinran. Förhållandena ha dock sedermera
icke varit sådana att de planerade undersökningarna ansetts böra sättas i
verket. Av icke oväsentlig betydelse har härvid varit att med hittills tillämpade
metoder resultatet av undersökningarna icke kunnat beräknas föreligga förrän
2—2V-2 år efter det undersökningarna börjat.
Socialstyrelsen har nu föreslagit, att konsumtionsundersökningar skola
företagas enligt en i Sverige icke tidigare prövad metod. Undersökningarna
skola enligt förslaget icke grundas på hushållsräkenskaper för helt år eller
annan längre period utan på intervjuer, eventuellt jämte räkenskaper för en
vecka. Fördelen med denna metod är väsentligen att resultatet kan beräknas
föreligga avsevärt snabbare än enligt den tidigare tillämpade metoden.
Enligt socialstyrelsens plan skall under våren 1948 utföras en mindre
undersökning, vilken delvis får karaktären av eu provundersökning men
som även beräknas ge resultat av värde för indexberäkningen m. m. Vidare
skall enligt planen en större undersökning utföras under vintern 1948—1949.
Jag delar socialstyrelsens uppfattning att det med hänsyn till såväl indexberäkningen
som andra intressen i samband med den sociala och ekonomiska
politiken är i hög grad angeläget att erhålla tillgång till moderna konsumtionsuppgifter.
De betänkligheter, som tidigare förelegat mot en omfattande
konsumtionsundersökning innan konsumtionsförhållandena åter kunna anses
normala, synas väsentligen reduceras om den av socialstyrelsen föreslagna
snabbare metoden för undersökningarna kommer till användning. Jag ansluter
mig därför till styrelsens förslag att konsumtionsundersökningar nu skola
företagas samt har icke något att erinra mot den av styrelsen framlagda
planen för undersökningarna. Enligt planen skola undersökningarna i första
hand avse tätorterna, medan enligt 1945 års plan även landsbygden skulle
medtagas. Socialstyrelsen har dock icke velat utesluta möjligheten att, om
erfarenheterna av den mindre undersökningen ge stöd härför, inom ramen
för den större undersökningen inhämta uppgifter även rörande landsbygden.
Då det f. n. synes mest angeläget att få tillgång till uppgifter
rörande konsumtionsförhållandena i tätorterna och då undersökningarna
med hänsyn till den nya metoden icke böra ges alltför stort omfång, kan
jag tills vidare godtaga begränsningen till tätorterna. Socialstyrelsen bör
dock vara oförhindrad att om ett tillförlitligt resultat för tätorterna icke
därigenom äventyras låta den större undersökningen avse även landsbygden.
8
Kungl. Maj-.ts proposition nr 88.
Såsom förutsättning för anordnande av den större undersökningen bör
över huvud taget gälla att erfarenheterna av den nya metodens användning
vid den mindre undersökningen bli goda.
Medel till den mindre undersökningen kunna i huvudsak disponeras under
reservationsanslaget till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för
större statistiska specialundersökningar. Det är min avsikt att föreslå Kungl.
Maj:t att från detta anslag till socialstyrelsens förfogande ställa ett belopp
av högst 19 000 kronor för bestridande av lönekostnaderna för nämnda undersökning.
För den större undersökningen torde däremot medel böra äskas
av riksdagen. Kostnaderna för undersökningen ha av socialstyrelsen beräknats
till 98 000 kronor. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra.
För ändamålet torde medel böra anvisas under rubriken Undersökningar
rörande levnadsvillkor och hushållsvanor.
Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor
för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av .............................. kronor 98 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
M. Silfverstolpe.
Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.