Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av
Västerås ångkraftstation; given Stockholms slott den
23 januari 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 23 januari 19i8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, vattenfallsstyrelsens
framställning den 29 december 1947 om anvisande för budgetåret
1948/49 av 2 500 000 kronor till anskaffande av ytterligare ett maskinaggregat
(nr 7) och en ångpanna (nr 14) i Västerås ångkraftstation samt till
vissa i samband därmed behövliga arbeten. Utbyggnaden, som avses bliva
färdig under 1951, beräknas giva ett krafttillskott av 60 000 kilowatt. Kostnaderna
ha preliminärt beräknats till 12 miljoner kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 43.

“ Kanyl. Maj:ts proposition nr 43.

\ attenfallsstijrelsen framhåller till en början, att en av ångkraftverkens
huvuduppgifter är att lämna tillskottskraft under lågvattentid. Därmed
förädlas en del eljest vid vattenkraftverken förefintliga överskott till prima
kraft. En annan huvuduppgift är att lämna effekttillskott för tillgodoseende
av kortvariga belastningstoppar under vintervardagarna. Ångkraft
är billigare för sådan spetsproduktion än motsvarande högreglerade vattenkraft,
vilken särskilt under nuvarande förhållanden väsentligen får anskaffas
i Norrland och sålunda kräver jämväl dyrbar överföring. Slutligen
utgöra ångkraftverken reserv för vattenkraftverken och bidraga därjämte
till spänningsstabilisering och alstring av reaktiv kraft. Ångkraftverkens nu
angivna ändamål kunna delvis tillgodoses även medelst regleringar i vattendragen,
och de senaste femton årens starka utvidgning av regleringarna
har åtföljts av en stagnation ifråga om ångkraftutbyggnader. Den betydande
belastningsökningen under och efter senaste världskriget har emellertid
lett till en eftersläpning, och vissa nytillkomna utvecklingstendenser synas
medföra en skärpning av ångkraftbehovet. En verkställd undersökning, baserad
å ena sidan på 1950 års utbyggnads- och belastningsstadium under
förutsättning, att kraftbehoven fortfara att stiga med 350 miljoner kilowattimmar
(MkWh) per år, å andra sidan vattenförhållandena under perioden
1911/12—1944/45 visar, att Västeråsverket inklusive den pågående
utvidgningen icke skulle vara tillräckligt för behovet av tillskottskraft under
de värsta torråren. För tillgodoseende av maximieffekten skulle, enligt
styrelsens beräkningar, förefintliga resurser räcka utan någon ytterligare
ångkrafteffekt men endast med mycket obetydlig marginal och icke om samtidigt
regleringsförbud inträffar vid något eller några av vattenkraftverken.
Även ur reservsynpunkt är en förstärkning motiverad bl. a. med hänsyn till
den starkt ökande kraftöverföringen från Norrland och till de skador och
maskinhaverier, som riskeras vid forcerad drift av ångkraftverken. Det är
sålunda, enligt styrelsens mening, otvetydigt, att ångkraftresurserna måste
utökas. På grund av de för närvarande långa leveranstiderna från verkstäderna
måste åtgärder igångsättas snarast möjligt.

Vattenfallsstyrelsen meddelar i detta sammanhang, att styrelsen planerar
ett stoi t ångkraftverk i västra Sverige men att detta av flera skäl icke kan
bli färdigt på lång tid. För att dessförinnan åstadkomma erforderlig komplettering
av resurserna har styrelsen prövat möjligheterna för ett samarbete
med Sydsvenska kraftaktiebolaget ifråga om den ångkraftanläggning,
som bolaget ämnar utbygga. Anläggningen skulle sålunda från början tagas
till större än som vore behövligt för kraftbolagets eget behov och under någon
tid till en del arrenderas av styrelsen. Det har emellertid visat sig, att
ångkraftanläggningen i Sydsverige kommer att bli färdig först relativt sent,
varför intet är att vinna med nämnda arrangemang.

Den utväg, som närmast står till buds, är enligt styrelsen, att insätta
ytterligare ett maskinaggregat (nr 7) och en ångpanna (nr 14) i Västeråsstationen.
Tidigare har en sådan utvidgning av detta verk förutsetts, och
det har konstaterats, att den är möjlig med hänsyn till markutrymme,

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

bränsletillförsel, belastningsfördelningen i ledningsnätet och övriga bestämmande
faktorer. Utvidgningen drager emellertid med sig, att bland annat
hamnen, kolgården och asktransportanordningarna måste kompletteras, varjämte
en ny överföringsledning till Finnslätten erfordras, önskvärt är, att
utvidgningen färdigställes till år 1951, och enligt erhållet anbud torde ångturbinaggregatet
kunna bli färdigmonterat under detta år. Styrelsen anser,
att utvidgningsåtgärderna böra beslutas och igångsättas snarast möjligt.

Styrelsen meddelar härefter, att den nya ångpannan och den nya
maskinen böra ha exakt samma utförande som de under byggnad varande.
Under denna förutsättning ha kostnaderna för kompletteringen preliminärt
beräknats enligt följande uppställning.

Kronor

Ångpanna ..............................................

Turbingenerator, transformator, ställverk och tillbyggnad av

maskinsalen ..........................................

Komplettering av kolgårdens transportanordningar, hamnanläggningen,
asktransportanordningarna m. ................

Kraftledning till Finnslätten jämte ställverk ................

3 800 000

5 100 000

2 900 000
200 000

Summa kronor 12 000 000.

Bland kompletteringarna ingå sådana, som torde bli nödvändiga, även om
utvidgningen av maskinutrustningen icke kommer till stånd, med cirka
300 000 kronor, överföringsanordningarna böra bekostas med medel ur anslaget
till distributionsanläggningar in. in. För återstående kostnader,
11 500 000 kronor, erfordras särskilt anslag. Beloppet motsvarar 192 kronor
per kilowatt, vilket är ett mycket lågt värde.

Om utvidgningens årskostnad exklusive bränslekostnader beräknas till
10 procent av anläggningskostnaden och om hälften av årskostnaden anses
motiverad av den nytta aggregatet gör vid tillgodoseende av toppbelastning
och som reserv, blir återstående årskostnad 575 000 kronor. Utvidgningen
kan beräknas få användning under lågvattentid, motsvarande en
genomsnittlig produktion av 30 MkWh per år under all tid. Fördelad härpå
blir årskostnaden exklusive bränsle 1,9 öre per kilowattimme, vilket är ett
lågt värde.

Om den nu ifrågasatta utvidgningen av Västeråsverket beslutas, böra,
framhåller styrelsen slutligen, beställningar göras omedelbart, men därvid
torde första maskinlikviderna kunna få anstå till efter ingången av budgetåret
1948/49. För nämnda budgetår beräknas ett anslagsbehov av 2 500 000
kronor, huvudsakligen betingat av likvider för beställda maskiner och apparater.

Departementschefen. För att tillgodose del ökade behovet av angkraft ha
under senare år åtgärder vidtagits för att giva Västerås ångkraftstation ökad
kapacitet. Sålunda ha medel anvisats för att anskaffa ett sjätte maskinaggregat
och en ny ångpanna (nr 13) i kraftstationen. Dessa anläggnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

arbeten ha ännu ej avslutats. Vattenfallsstyrelsen har emellertid ansett de
vidtagna åtgärderna icke vara tillräckliga för att det framtida behovet av
ångkraft skall vara tryggat samt har efter undersökning av föreliggande
möjligheter att öka ångkraftproduktionen funnit, att Västeråsstationen bör
ytterligare utbyggas. Styrelsen har därför föreslagit, att för stationen skola
anskaffas ytterligare ett maskinaggregat och en ångpanna av tidigare använd
konstruktion. Utbyggnaden avses bli färdig 1951 och krafttillskottet
skulle uppgå till 60 000 kilowatt.

Kostnaden för utbyggnadens genomförande har beräknats till sammanlagt
12 000 000 kronor, varav för maskinaggregatet 5 100 000 kronor, för
ångpannan 3 800 000 kronor, för kraftledning till Finnslätten jämte ställverk
200 000 kronor och för vissa i samband härmed nödvändiga utvidgningar
av hamn, kolgård och transportanläggningar m. m. 2 900 000 kronor.
Av sistnämnda belopp avse cirka 300 000 kronor sådana arbeten, som måste
utföras även om den föreslagna maskinanskaffningen icke skulle äga rum.
För nästa budgetår äskar styrelsen ett belopp av 2 500 000 kronor till förskottslikvider
för maskiner m. m.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av styrelsens anslagsäskanden
för nästa budgetår erinrade jag under avdelningen Kraftbalansens utveckling,
att ångkraftverkens kapacitet är otillräcklig. En ökning av ångkraftproduktionen
bör nu förberedas, och jag tillstyrker, att ångkraftverket
i Västerås ytterligare utbygges i enlighet med styrelsens förslag. Kostnadsberäkningarna
ha ej givit mig anledning till erinran. Kostnaden för ledningen
för kraftens överföring från de nya maskinerna till Finnslätten,
200 000 kronor, torde i sinom tid böra utgå från investeringsanslaget Distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk. Övriga kostnader böra bestridas från ett särskilt investeringsanslag,
benämnt Utbyggnad av Västerås ångkraftstation. Jag tillstyrker, att
anslaget för nästa budgetår anvisas med av styrelsen äskat belopp, 2 500 000
kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av Västerås ångkraftstation å kapitalbudgeten
under statens affärsverksfonder, statens vattenfallsverk,
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skali avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

480305