Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
1
Nr 292.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 19 november 191A
(nr 383) angående stämpelavgiften, m. m.; given
Stockholms slott den 21 maj 19b8.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften, samt
2) förordning om särskilt undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel
och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs
län.
GUSTAF.
Ernst Wigforss. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 292.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr
383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 1, 3, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
1 §•
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande avdelningar:
Fjärde avdelningen.
Rikets hovrätter;---riksförsäkringsanstalten; arbetarskyddsstyrel
sen;
försäkringsinspektionen; —--arbetsmarknadsstyrelsen; bostads
styrelsen;
statens utlänningskommission; — — —- riksarkivet; riksantikvarieämbetet;
universitetskanslersämbetet; — — — lantbruksstyrelsen;
skogsstyrelsen; veterinär styrelsen; fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök;
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas
om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.
1 Avd. |
2 Avd. |
3 Avd. |
4 Avd. |
5 Avd. |
||||||
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. ö. |
Kr. ö. |
|||
i |
1 |
|||||||||
> annat, rörande tillstånd att ingå äktenskap..... > angående godkännande —-----— — |
— |
— |
— |
— |
20 |
— |
20 |
— |
||
» av chefen för utrikesdepartementets — — — |
1 Senaste lydelse se 1947:538.
Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
3
Bevis från statsdepartement eller riksantikvarieämbetet där värdet av det till utförsel avsedda godset |
1 Avd. |
2 Avd. |
3 Avd. |
4 Avd. |
5 Avd. |
|||||
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. j ö. |
||
— |
— |
— |
— |
i |
20 3 |
— |
20 3 |
— |
||
rörande anmälan — —--— —----- |
||||||||||
> om registrering, tecknat å ordning för aktiebolag |
f |
|||||||||
> om godkännande------------ Besolulion på ansökning om förordnande---Norr- |
fr |
|||||||||
» J angående tillstånd som avses i lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egen-dom eller gruva eller aktier i vissa bolag... |
— |
— |
40 |
- |
— |
— |
40 |
— |
||
1 |
||||||||||
> angående beslut om vägrat godkännande enligt 190 § aktiebolagslagen eller om vägrad |
! |
|||||||||
» angående brist —----—--- |
| ! |
i |
7 §•
Från stämpelavgift----kronan befriad.
Dessutom äro--— för roteombud;
krigsman i sådant mål mot honom, som är att anse såsom militärt mål;
kyrkor;
överförmyndare.
Frihet från —--oriktig ursprungsbeteckning; i sådana på prövning
av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd beroende ärenden, som avse lån
eller bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjningen eller lån till
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 292.
anordnande av kollektiva tvätterier; i ärenden angående allmänna---
lokala arbetsmarknadsorgan; i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens
tillämpning, vilka handläggas av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen;
så ock i sådana på prövning av lantbruksstyrelsen eller lantbruksnämnd
beroende ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel eller
beviljande av statlig kreditgaranti eller som avse tillämpningen av lagen om
kronans förköpsrätt, lagen om uppsikt å jordbruk eller lagen om inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet.
Konungen äger---utländska hamnar.
8 §.
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig
myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid bildande av förening
---fast egendom.
Har medlem i sambruksförening tillskjutit fast egendom till föreningen,
vare avhandlingen därom fri från stämpel.
Köp av fast egendom: avhandling därom--— egendomens värde.
Köpeavhandling, på---egendomens värde.
Där köpeavhandling,---sista fånget.
Sökes lagfart på grund av handling, enligt vilken arrendator inlöst fast
egendom med stöd av lagen om arrendators förköpsrätt eller enligt vilken
någon i kronans ställe inlöst fast egendom med stöd av lagen om kronans
förköpsrätt, äge stämpelbeläggning ej rum, där den till vilken jordägaren sålt
egendomen tidigare erlagt stämpel för sitt fång.
Fångeshandling, på----stämpel fri.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948, dock skola de nya bestämmelserna
i 1 och 7 §§ angående arbetarskyddsstyrelsen samt i 3 § rörande
bevis om registrering och om underrättelse angående vägrad registrering
träda i kraft den 1 januari 1949.
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
5
Förslag
till
förordning om särskilt undantag från skyldighet att utgiva Iagfartsstämpel
och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar
inom Kopparbergs län.
Härigenom förordnas som följer.
Har mellan makar träffats avtal, varom förmäles i 7 § andra stycket
lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning
av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län1 eller 4 § andra stycket
lagen den 4 juni 1943 (nr 302) med särskilda bestämmelser om äganderättsutredning
och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs
län, skall skyldighet att utgiva lagfartsstämpel eller skatt för gåva
icke inträda i anledning därav, att ena maken genom avtalet erhållit större
andel än förut i makarnas fasta egendom.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.
Genom förordningen upphäves förordningen den 4 juni 1943 (nr 307)
om särskilt undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt
för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs län.
1 Se 1948:
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, försvars-, social-,
jordbruks- och handelsdepartementen ävensom statsrådet Kock anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om vissa ändringar
i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften,
m. m.
Föredraganden anför följande.
Ändringar i anledning av inrättandet av arbetarskyddsstyrelsen m. fl.
ämbetsverk.
Genom propositionen den 5 mars 1948 (nr 184) angående inrättande av
en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. m. har
för riksdagen framlagts förslag om inrättande från och med den 1 januari
1949 av en arbetarskyddsstyrelse med uppgift att handhava den centrala
ledningen av tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad. I propositionen
den 2 april 1948 (nr 218) angående den allmänna bostadspolitikens
organisation m. m. har vidare föreslagits en omorganisation från och med
den 1 juli 1948 av statens byggnadslånebyrå till ett centralt ämbetsverk, benämnt
bostadsstyrelsen.
Därjämte har i propositionen den 23 januari 1948 (nr 49) angående inrättande
av en fiskeristyrelse med statens fiskeriförsök m. in. föreslagits inrättande
från och med den 1 juli 1948 av ett nytt centralt ämbetsverk, fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök. Enligt förslaget skall det nya ämbetsverket
handlägga bland annat sådana ärenden, som nu behandlas av lantbruksstyrelsens
fiskeribyrå och fisketillsynsmyndigheten.
Därest nu berörda förslag bifallas, torde arbetarskyddsstyrelsen, bostadsstyrelsen
och fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök böra upptagas bland
de statsmyndigheter, vilka i 1 § stämpelförordningen hänföras till fjärde
avdelningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
7
Ändringar i anledning av överflyttande av vissa ärenden från statsdepartement
till underordnad myndighet.
I propositionen nr 178 till innevarande års riksdag med förslag rörande
överflyttande av vissa till justitiedepartementet hörande ärenden från Kungl.
Maj:t till underordnad myndighet har föreslagits bl. a., att sådana ärenden
rörande tillstånd att ingå äktenskap, som avses i 2 kap. 5 och 6 §§ giftermålsbalken,
skola från och med den 1 juli 1948 överflyttas från Kungl.
Maj :t till medicinalstyrelsen.
I stämpelförordningen bör i anledning härav — under förutsättning att
nyssnämnda förslag bifalles — i 3 § såvitt angår rubriken »Bevis annat, rörande
tillstånd att ingå äktenskap» den i femte avdelningen angivna stämpelavgiften
om 20 kronor införas jämväl i fjärde avdelningen, dit medicinalstyrelsen
hör. I femte avdelningen bör nu ifrågavarande avgift fortfarande
finnas upptagen med hänsyn bl. a. till att dispensärenden enligt 2 kap. 8
och 9 §§ giftermålsbalken alltjämt skola handläggas av Kungl. Maj :t.
I samma proposition har vidare föreslagits, att ärenden rörande tillstånd
jämlikt lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag i närmare
angivna fall skola handläggas av vederbörande länsstyrelse i stället för
av Kungl. Maj :t.
Beträffande de hittills gällande bestämmelserna på förevarande område
må erinras om att enligt 1 § sistnämnda lag må utländsk medborgare —
liksom utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser —
ej utan Konungens för särskilt fall givna tillstånd här i riket förvärva fast
egendom eller förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka
gruvdrift, ej heller i något fall härstädes inmuta mineralfyndighet. I 2 §
föreskrives, att svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman,
svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller svensk
ekonomisk förening ej må här i riket förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet,
förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka
gruvdrift, utan att Konungen för särskilt fall givit bolaget eller föreningen
tillstånd därtill. Vad nu sagts gäller även för svenskt aktiebolag vars aktiebrev
skola vara ställda till viss man, om icke i bolagsordningen intagits
i lagen närmare angivet förbehåll. Enligt 4 § må dock svenskt bolag eller
svensk förening förvärva hus, tomt, upplagsplats in. in. om egendomen av
vederbörande länsstyrelse prövas vara behövlig för bolagets eller föreningens
verksamhet. I 6 § föreskrives, att vad i 1 och 2 §§ är stadgat skall icke
utgöra hinder för att medelst inrop å exekutiv auktion förvärva fast egendom
eller inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet. Fast egendom,
som förvärvats enligt vad i 6 § sägs, skall — enligt 7 § — åter avyttras
inom viss angiven tid, därest ej dessförinnan de förhållanden, på grund av
vilka inroparen icke ägt att utan Konungens tillstånd köpa egendomen an
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
norledes än å exekutiv auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens
tillstånd att behålla egendomen.
I propositionen nr 178 har föreslagits den ändringen i 1916 års lag, att
tillstånd, som avses i 1 och 7 §§, skola lämnas av vederbörande länsstyrelse,
dock att i vissa — mera tveksamma •—- fall beslutanderätten alltjämt skall
tillkomma Konungen. Den föreslagna ändringen är avsedd att träda i kraft
den 1 juli 1948.
Enligt 3 § stämpelförordningen utgår för närvarande stämpelavgift för
Kungl. Maj :ts resolution angående tillstånd enligt 1 eller 7 § i 1916 års
lag med 40 kronor för första arket och 10 kronor för varje ytterligare ark
(se rubriken »Utslag under rubrik» femte avdelningen). Sådan resolution
torde sällan omfatta mer än ett ark. För länsstyrelses resolution i ärenden
som avses i 4 § samma lag utgår stämpelavgift — enligt nyssnämnda rubrik,
tredje avdelningen — med 6 kronor för första arket och 4 kronor för varje
ark därutöver.
Därest den i propositionen nr 178 föreslagna ändringen i 1916 års lag
genomfördes utan att någon ändring vidtoges i stämpelförordningen, skulle
av länsstyrelsen utfärdade resolutioner angående tillstånd enligt 1 eller
7 § nyssnämnda lag — liksom länsstyrelsens resolution i ärenden som avses
i 4 § — beläggas med stämpel till belopp av 6 kronor för första arket
och 4 kronor för varje ytterligare ark. Det synes emellertid icke föreligga tillräckliga
skäl att låta en decentralisering av tillståndsprövningen föranleda
en dylik avsevärd reducering av stämpelavgiften. Såsom ett särskilt skäl för
att bibehålla den nuvarande stämpelavgiften må nämnas att någon väsentlig
skillnad ur svårighetssynpunkt stundom icke torde komma att föreligga mellan
de ärenden som avgöras av länsstyrelse och de som överlämnas till
Kungl. Maj :ts prövning. Det kan sålunda ibland vara en ren omdömessak
för vederbörande länsstyrelse att avgöra huruvida ett ärende bör slutligen
prövas av länsstyrelsen eller Kungl. Maj :t. Någon nedsättning av stämpelavgiften
synes därför icke böra följa i anledning av den ifrågasatta decentraliseringen.
Däremot torde anledning föreligga att genomföra en sådan höjning
av stämpelavgiften för resolution i ärenden enligt 4 § i 1916 års lag, att avgiften
även i dessa fall utgår med 40 kronor. För en sådan höjning talar bl. a.
lämpligheten av att en enhetlig avgift uttages i samtliga fall som angå tilllämpningen
av 1916 års lag och som avgöras av länsstyrelserna. Härtill
kommer att förvärv som avses i 4 § ofta kunna angå betydande värden. I enlighet
härmed förordar jag, att stämpelavgiften för resolution i ärenden rörande
tillämpningen av 1916 års lag i samtliga fall bestämmes till 40 kronor.
Någon ytterligare stämpelavgift torde icke böra uttagas för den händelse
resolutionen skulle omfatta mer än ett ark.
Kungl. Maj:t har den 23 januari 1948 utfärdat kungörelse (nr 25) om
ändrad lydelse av 1 § kungörelsen den 6 maj 1927 (nr 129) angående förbud
mot utförsel från riket av vissa äldre kulturföremål. Genom ifrågavarande
ändring överflyttas från och med den 1 juli 1948 beslutanderätten
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
rörande undantag från nämnda utförselförbud från Kungl. Maj :t till riksantikvarieämbetet.
Med anledning härav torde i förordningen angående
stämpelavgiften böra vidtagas de ändringarna att riksantikvarieämbetet
upptages i 1 § under fjärde avdelningen och att i 3 § under rubriken »Bevis
från statsdepartement angående undantag från förbud mot utförsel av
vara till utrikes ort» orden »eller riksantikvarieämbetet» insättas närmast
efter ordet »statsdepartement». Samtidigt härmed torde de nuvarande, i
femte avdelningen upptagna stämpelavgifterna för sagda bevis — vilka uppgå
till 20 kronor om godsets värde skäligen kan anses överstiga 400 kronor
och eljest 3 kronor — böra införas jämväl i fjärde avdelningen.
Ändringar i stämpelförordningen i anledning av ny lagstiftning om
försäkringsrörelse.
Innevarande års riksdag har antagit en ny lag om försäkringsrörelse (propositionen
nr 50, riksdagens skrivelse nr 221), vilken lag skall träda i kraft
den 1 januari 1949.
I anslutning härtill bör i 3 § stämpelförordningen vidtagas vissa ändringar,
vilka motsvara de ändringar som beträffande aktiebolag gjorts i anledning
av den nya aktiebolagslagen. Ändringarna böra avse såväl försäkringsaktiebolag
som ömsesidiga försäkringsbolag, för vilka båda bolagstyper
likväl i författningstexten torde kunna begagnas den gemensamma beteckningen
försäkringsbolag.
De bestämmelser i den nya lagen om försäkringsrörelse, vilka i detta
sammanhang komma i fråga, äro dels 305 § sista stycket och 306 § sista
stycket, som angå bevis om registrering av nya försäkringsaktiebolag respektive
ömsesidiga försäkringsbolag, dels 307 § andra stycket, som avser
annat bevis om registrering, dels ock 304 § 3 mom. däri stadgas, att om registrering
vägras skall försäkringsinspektionen underrätta bolaget eller, i
förekommande fall, annan vederbörande därom.
De ifrågasatta ändringarna böra ske i 3 § stämpelförordningen på följande
sätt. Under rubriken »Bevis om registrering» etc. inskjutas dels mellan
orden »för aktiebolag» och »eller stadgar» orden »eller avskrift av koncession
för försäkringsbolag», dels ock mellan uttrycken »194 § aktiebolagslagen»
och »avsett bevis» uttrycket »eller 307 § lagen om försäkringsrörelse».
Vidare bör under rubriken »Underrättelse angående beslut om vägrat godkännande»
etc. mellan orden »till aktiebolagsregistret» och »eller föreningsregistret»
inskjutas ordet »försäkringsregistret».
Vissa ändringar i 7 § stämpelförordningen.
Enligt 7 § stämpelförordningen gäller, att ämbets- eller tjänsteman i allt
vad till ämbetet eller tjänsten hörer, så ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet
för fel eller försummelse i ämbetet eller tjänsten, är
befriad från erläggande av stämpel. I praxis har under uttrycket tjänsteman
10
Kungi. Maj.ts proposition nr 292.
i förevarande avseende inbegripits jämväl värnpliktig. Jämlikt ett i Nytt juridiskt
arkiv 1911 s. 178 refererat rättsfall har sålunda värnpliktig, som
dömts till ansvar jämlikt strafflagen för krigsmakten, ansetts berättigad att
utan stämpel och lösen utfa protokoll i målet. Denna sedan länge tillämpade
grundsats synes lämpligen böra komma till klart uttryck i lagstiftningen
samtidigt med att, såsom i propositioner till innevarande års riksdag föreslagits,
de nuvarande krigsdomstolarna avskaffas samt strafflagstiftningen
för krigsmakten revideras.
Med hänsyn härtill förordas, att i 7 § stämpelförordningen upptages ett
stadgande om stämpelfrihet för krigsman i sådant mål mot honom, som är
att anse såsom militärt mål.
Vid 1944 års riksdag (prop. nr 58, bevillningsutskottets betänkande nr 7,
riksdagens skrivelse nr 62) genomfördes den ändringen i 7 § stämpelförordningen,
att frihet från stämpel skulle åtnjutas i sådana på statens byggnadslånebyrås
prövning beroende ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel
till främjande av bostadsförsörjningen. På sätt framgår av den förut
omnämnda propositionen nr 218 till innevarande års riksdag, är det avsett,
att de uppgifter som hittills vilat å statens byggnadslånebyrå skola från och
med den 1 juli 1948 handhavas av bostadsstyrelsen. I samma proposition
förordas därjämte inrättande i varje län av ett nytt bostadspolitiskt organ,
länsbostadsnämnd, med uppgift att handhava viss lån- och bidragsgivning.
Med anledning härav torde i 7 § stämpelförordningen böra göras den redaktionella
ändringen, att nyssnämnda bestämmelse om stämpelfrihet kommer
att från och med den 1 juli 1948 avse på bostadsstyrelsens prövning
beroende ärenden. I anslutning härtill bör stämpelfrihet medgivas för motsvarande
ärenden hos länsbostadsnämnderna.
Genom propositionen den 5 mars 1948 (nr 130) angående anslag till lån
till anordnande av kollektiva tvätterier framlades förslag om viss omläggning
av den statliga stödverksamheten för främjande av tillkomsten av
gemensamma tvättinrättningar. Enligt förslaget borde den av egnahemsstyrelsen
hittills bedrivna statsbidragsverksamheten på området vid ingången
av budgetåret 1948/49 ersättas med låneverksamhet. Denna låneverksamhet
borde handhavas av statens byggnadslånebyrå eller det bostadspolitiska organ,
som kunde komma att efterträda byrån. Den lokala förvaltningen för
den nya verksamheten borde anknytas till den nya lokalorganisationen för
den allmänna bostadspolitiken. Riksdagen har godkänt Kungl. Maj:ts förslag
i ämnet (statsutskottets utlåtande nr 91, riksdagens skrivelse nr 186).
Därest i överensstämmelse med propositionen nr 218 till innevarande års
riksdag en bostadsstyrelse och länsbostadsnämnder inrättas kommer långivningen
till anordnande av kollektiva tvätterier att åvila dessa organ.
Jämväl för ärenden, som röra nu ifrågavarande verksamhet, bör stämpelfrihet
medgivas.
Stämpelfrihet föreligger för närvarande i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens
tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare inom
11
Kunql. Maj:ts proposition nr 292.
yrkesinspektionen. Därest en arbetarskyddsstyrelse inrättas i överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 184 till innevarande års
riksdag böra fr. o. in. den 1 januari 1949 motsvarande bestämmelser gälla
även för det sålunda inrättade nya ämbetsverket.
Ändringar i stämpelförordningen i anledning av omorganisationen av rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets område.
Enligt det principbeslut angående organisationen av rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets område, som fattades av 1947 års riksdag, skall
sagda verksamhet handhavas av ett särskilt, centralt organ — lantbruksstyrelsen
— vilket skall bildas genom sammanslagning av den nuvarande lantbruksstyrelsen
och egnahemsstyrelsen. Detaljerat förslag till utformningen
av det nya centralorganet har framlagts för riksdagen i en den 27 februari
1948 dagtecknad proposition (nr 149) angående organisationen av rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets område m. in. Enligt denna proposition
— som numera bifallits av riksdagen — skall det nya centralorganet, såsom
även avsågs i nyssnämnda principbeslut, träda i funktion den 1 juli 1948, då
alltså egnahemsstyrelsen skall upphöra.
Lokalt skall enligt nämnda principbeslut och proposition den statliga verksamheten
för yttre och inre rationalisering av jordbruket omhänderhavas av
lantbruksnämnderna. En sådan nämnd skall finnas inom varje hushållnings*
sällskaps område. Dessa lantbruksnämnder, vilka likaledes skola börja sin
verksamhet den 1 juli 1948, skola övertaga egnahemsnämndernas, hushållningssällskapens
och torrläggningsnämndernas arbetsuppgifter på hithörande
område. På lantbruksnämnderna skola jämväl överflyttas jordbrukskommissionernas
nuvarande uppgifter i fråga om utövande av tillsyn över efterlevnaden
av vanhävdslagstiftningen ävensom egnahemsnämndernas uppgifter
rörande den sociala egnahemsverksamheten. Lantbruksnämnderna komma
sålunda att ersätta egnahemsnämnderna och jordbrukskommissionerna.
I samband med genomförandet av den nya organisationen och påbörjandet
av rationaliseringsverksamheten enligt de av 1947 års riksdag uppdragna
riktlinjerna torde vissa ändringar böra vidtagas i stämpelförordningen.
1) Till en början torde stämpelförordningen böra ändras så, att egnahemsstyrelsen
ej längre upptages bland de i 1 § under fjärde avdelningen
uppräknade myndigheterna.
2) En av lantbruksnämndernas viktigaste uppgifter blir att avgöra frågor
om lån och bidrag av statsmedel till olika slag av rationaliseringsåtgärder
eller åtgärder i samband med den sociala egnahemsverksamheten
samt om statlig kreditgaranti för lån till sådana åtgärder, över lantbruksnämnds
beslut i dylikt låne- eller bidragsärende skall besvär kunna anföras
hos lantbruksstyrelsen. I vissa fall ankommer det på lantbruksstyrelsen
själv att i första hand avgöra dylika ärenden.
Det synes skäligt, att stämpelfrihet skall åtnjutas i sådana på prövning
av lantbruksstyrelsen eller lantbruksnämnd beroende ärenden som nu
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
nämnts. Erinras må, att stämpelfrihet redan nu åtnjutes i sådana på prövning
av statens byggnadslånebyrå beroende ärenden, som avse lån eller bidrag
till främjande av bostadsförsörjningen.
En annan uppgift för de nya rationaliseringsorganen blir att handhava
den av 1947 års riksdag beslutade verksamheten för utbetalande av producent-
eller kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk. Enligt
sagda beslut skola dylika bidrag lämnas till innehavare av jordbruk under
en viss arealgräns, i regel dock blott till de nuvarande brukarna. Producentbidragen
skola utgå till sådana brukare, vilka mera regelbundet leverera
mjölk till mejeri, och beräknas i förhållande till storleken av de levererade
mjölkkvantiteterna. Kontantbidragen skola utgå till sådana brukare, vilka
icke kunna leverera mjölk till mejeri, och bestämmas efter antalet av brukaren
vid viss tidpunkt innehavda kor. Frågor om bidragsrätt skola i första
hand avgöras av lantbruksnämnderna.
Dessa producent- och kontantbidrag skola ersätta de nu utgående producentbidragen.
Ärenden angående sistnämnda bidrag handläggas för närvarande
av statens livsmedelskommission samt av de under kommissionen lydande
kristidsstyrelserna. Jämlikt förordningen den 24 maj 1940 (nr 390)
om vissa undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften åtnjutes följaktligen stämpelfrihet
för expeditioner i dylika ärenden. Såväl med hänsyn härtill som till ärendenas
beskaffenhet synes det motiverat, att stämpelfrihet även i fortsättningen
skall föreligga i ärenden angående ifrågavarande särskilda stöd åt vissa
innehavare av mindre jordbruk.
De grupper av låne- och bidragsärenden, som berörts här ovan, omfatta
— tillsammans med ärenden angående statligt stöd för förbättring av bostäder
å jordbruksfastigheter — praktiskt taget all den låne- och bidragsverksamhet,
som enligt de nu föreliggande organisationsbesluten skall handhavas
av de statliga rationaliseringsorganen. Det synes under sådana förhallanden
enklast, att stämpelfriheten får omfatta dessa organs hela låneoch
bidragsverksamhet.
3) Genom lagen den 22 december 1943 (nr 884) om förköpsrätt erhöll
arrendator, å vilken de sociala arrendebestämmelserna äga tillämpning, rätt
att under vissa förutsättningar vid försäljning av den utav honom arrenderade
fastigheten lösa till sig denna till det pris som köparen utfäst.
Införandet av denna förköpsrätt föranledde en viss ändring i stämpelförordningen.
Sålunda har genom förordningen den 17 mars 1944, nr 88,
i 8 § stämpelförordningen under rubriken Köp av fast egendom tillagts ett
fjärde stycke av innehåll att, då lagfart sökes på grund av handling, enligt
vilken arrendator inlöst fast egendom med stöd av lagen om förköpsrätt,
stämpelbeläggning ej skall äga rum, där den till vilken jordägaren sålt sin
egendom tidigare erlagt stämpel för sitt fång.
I lagen den 30 juni 1947 (nr 325) angående ändring i lagen den 22 december
1943 (nr 884) om förköpsrätt har stadgats bl. a., att sistnämnda lag skall
Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
13
erhålla rubriken »Lag om arrendators förköpsrätt». Denna ändring torde
böra föranleda en jämkning i avfattningen av förenämnda stadgande i stämpelförordningen.
4) Vidare har genom lag den 30 juni 1947 (nr 324) om kronans förköpsrätt
införts en förköpsrätt för kronan till jordbruksfastigheter. Denna förköpsrätt,
som har till syfte att underlätta den pågående rationaliseringen
av landets jordbruk, är konstruerad på liknande sätt som lagen om arrendators
förköpsrätt. Vid försäljning av jordbruksfastighet äger sålunda kronan,
för att underlätta bildandet av bärkraftiga brukningsdelar, inlösa fastigheten
till det pris som köparen utfäst. Förköpsrätten utövas för varje
hushållningssällskaps område av den lantbruksnämnd, som där skall
finnas.
Enligt 4 § lagen om kronans förköpsrätt skall lantbruksnämnd vara skyldig
att efter framställning från ägare av jordbruksfastighet meddela beslut,
huruvida fastigheten behövs för att underlätta bildandet av bärkraftiga
brukningsdelar. Sådant beslut skall meddelas för viss tid, minst två och
högst fem år. Har nämnden funnit dylikt behov av fastigheten ej föreligga,
må förköpsrätten ej göras gällande under den tid beslutet avser. Såsom nyss
nämnts ankommer det vidare på lantbruksnämnd att fatta beslut om utövande
av kronans förköpsrätt, över beslut, varigenom lantbruksnämnd förklarat
fastighet behövlig för rationaliseringsändamål, ävensom över beslut
om begagnande av kronans förköpsrätt må klagan föras hos lantbruksstyrelsen.
över beslut i dylikt ärende av lantbruksstyrelsen må klagan föras
hos Kungl. Maj :t. Med hänsyn till syftet med ifrågavarande lagstiftning och
till den inskränkning i vederbörande jordägares förfoganderätt över den
egna fastigheten som lagen medför synes det rimligt, att ärenden rörande
tillämpningen av sagda lag undantagas från stämpelplikt.
5) Har lantbruksnämnd beslutat att förköpsrätten skall begagnas, äger
nämnden tillika samtidigt förordna, att rätten skall tillkomma annan än
kronan. Syftet med denna bestämmelse har angivits vara att man skulle
söka undvika den omgången att fastigheten skulle först förvärvas av kronan
och därefter av kronan överlåtas till den jordbrukare, för vilken fastigheten
vore avsedd.
I överensstämmelse med vad som gäller för arrendator, vilken inlöser
fastighet med stöd av 1943 års lag om arrendators förköpsrätt, bör även den,
som i kronans ställe inlöser fastighet enligt lagen om kronans förköpsrätt,
vara befriad från erläggande av lagfartsstämpel, såvida den, till vilken jordägaren
sålt fastigheten, erlagt stämpel för sitt fång. Detta torde lämpligen
kunna komma till uttryck genom ett tillägg till fjärde stycket i 8 § stämpelförordningen
under rubriken Köp av fast egendom.
6) Såsom förut nämnts skola lantbruksnämnderna i fortsättningen även
handhava tillsynen över efterlevnaden av vanhävdslagstiftningen. Enligt lagen
den 30 juni 1947 (nr 288) om uppsikt å jordbruk åligger det lantbruksnämnd
bland annat att, om nämnden efter verkställd besiktning å en jordbruksfastighet
finner vanhävd föreligga, söka träffa överenskommelse med
14
Kungi. Maj.ts proposition nr 292.
den, som är ansvarig för avhjälpande av vanhävden, att vidtaga därför erforderliga
åtgärder. Kan ej överenskommelse träffas eller fullgöres ej den
ingångna överenskommelsen, skall lantbruksnämnden anmäla förhållandet
till länsstyrelsen. Härefter äger länsstyrelsen föreskriva de åtgärder, som
erfordras för att avhjälpa vanhävden. Lantbruksnämnden har därjämte till
uppgift att i vissa fall verkställa förprövning huruvida ifrågasatt åtgärd kan
räknas såsom vanhävd eller icke. Enligt 2 § tredje stycket sistnämnda lag
må nämligen ägare av brukningsdel hos lantbruksnämnden påkalla prövning
huruvida förhållande föreligger, som enligt lagen berättigar till att
nedlägga jordbruket å brukningsdelen eller del därav eller till att bortföra
därå befintlig byggnad eller lämna densamma utan nödigt underhåll. Över
lantbruksnämndens beslut i dylikt ärende må klagan föras genom besvär
hos lantbruksstyrelsen. Beslut i sådant ärende av lantbruksstyrelsen får
icke överklagas.
Även sådana ärenden angående vanhävd av jordbruk, som handläggas av
lantbruksnämnd eller lantbruksstyrelsen, torde böra undantagas från stämpelplikt.
Ett dylikt undantag får sin egentliga betydelse för sådana ärenden,
som avses i 2 § tredje stycket nyssnämnda lag.
7) I detta sammanhang torde böra behandlas även frågan om stämpelfrihet
i ärenden rörande tillämpning av lagstiftningen om inskränkning i
rätten att förvärva jordbruksfastighet. I en den 19 mars 1948 dagtecknad
proposition (nr 194) med förslag till lag om inskränkning i rätten att förvärva
jordbruksfastighet föreslås, att den nu gällande lagen den 21 december
1945 (nr 805) om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet
från och med den 1 juli 1948 skall ersättas av en ny lag i samma ämne. Enligt
lagförslaget skall det ankomma på lantbruksnämnd att meddela tillstånd
till förvärv av jordbruksfastighet. Över beslut, varigenom nämnden avslagit
ansökan om sådant tillstånd, må klagan föras hos Kungl. Maj :t. Även
för här avsedda tillståndsärenden synes stämpelfrihet i princip motiverad.
Såsom skäl för sådan stämpelfrihet kan även åberopas, att enligt förslaget
tillstånd av lantbruksnämnden kräves i en betydande grupp av ärenden,
där lagfart hittills i stället kunnat beviljas på grundval av ett av egnahemsnämnden
stämpelfritt utfärdat intyg angående vissa förhållanden.
I enlighet med det anförda torde de under 2, 4, 6 och 7 förordade undantagen
från stämpelplikt lämpligen kunna komma till uttryck genom ett
tillägg till 7 § stämpelförordningen av innehåll att frihet från stämpel skall
äga rum i sådana på prövning av lantbruksstyrelsen eller lantbruksnämnd
beroende ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel eller beviljande
av statlig kreditgaranti eller som avse tillämpningen av lagen om kronans
förköpsrätt, lagen om uppsikt å jordbruk eller lagen om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
15
Ändring i stämpelförordningen i anledning av lagstiftningen om
sambruksföreningar.
I proposition till årets riksdag (nr 58) har framlagts förslag till lag om
sambruksföreningar. Denna lag, som antagits av riksdagen (skrivelse nr
99), avser att närmare reglera de rättsliga grunderna för ekonomiska föreningar
för gemensamt ägande och sambruk av jord. Varje föreningsmedlem
deltager i sambruksföreningen med viss insats. Medlemmarna utgöras
antingen av grannar, vilka sammanskjuta sina ägor och överlåta dessa på
föreningen, eller av lantarbetare eller andra jordbrukskunniga personer, som
för gemensamt bruk förvärva eller arrendera någon större jordegendom.
I det till grund för propositionen liggande betänkandet (SOU 1946: 70)
uttalades bland annat, att sambruksförening borde befrias från erläggande
av lagfartsstämpel i fall då medlem i stället för insats av penningar överläte
fast egendom till föreningen. Chefen för jordbruksdepartementet anförde
i propositionen, att skäl talade för att en dylik ur statsverkets synpunkt
obetydlig eftergift skulle ske i syfte att befordra tillkomsten av sambruksföreningar
genom överlåtelse till föreningen av medlemmarnas fastigheter.
Bestämmelse om stämpelfrihet i dylikt fall synes kunna införas
såsom ett tillägg under rubriken Förvärv av fast egendom på grund av tillskott
vid bildande av förening etc. i 8 § stämpelförordningen.
Undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva
efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs län.
I förordningen den 4 juni 1943 (nr 307) om särskilt undantag från skyldighet
att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar
inom Kopparbergs län stadgas bland annat att, då mellan
makar träffats avtal varom förmäles i 10 § andra stycket lagen den 17
juni 1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet
inom vissa delar av Kopparbergs län (dalalagen), inträder icke skyldighet
att utgiva lagfartsstämpel eller skatt för gåva i anledning därav att
ena maken genom avtalet erhållit större andel än förut i makarnas fasta
egendom.
I en den 30 april 1948 dagtecknad proposition (nr 255) med förslag till
lag angående ändring i 1932 års lag ha vissa ändringar föreslagits i sagda
lag, vilka ändringar äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1948. Därvid har
även föreslagits, att de nuvarande bestämmelserna i 10 § andra stycket i
oförändrat skick överflyttas till 7 § andra stycket. I anledning härav torde
1943 års förordning böra ersättas med en ny förordning, vilken har i sak
oförändrat innehåll men där hänvisningen till 10 § andra stycket i 1932 års
lag ersättes av en hänvisning till 7 § andra stycket nyssnämnda lag.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
Departementschefens hemställan.
I enlighet med vad i det föregående anförts ha inom finansdepartementet
upprättats förslag till
1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr
383) angående stämpelavgiften, samt
2) förordning om särskilt undantag från skyldighet att utgiva lag fartsstämpel
och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs
län.
Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda två författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
487800. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.