Kungl. Maj:ts proposition nr 288.
1
Nr 288.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till administrationskostnader
för nordiskt ekonomiskt samarbete;
given Stockholms slott den ii maj 19i8.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Axel Gjöres.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den li maj 19i8.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för finansdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Gjöres, följande.
Sedan frågan om ett vidgat ekonomiskt samarbete mellan Danmark, Island,
Norge och Sverige aktualiserats vid ett nordiskt utrikesministermöte
i Köpenhamn den 9 juli 1947 upptogs detta spörsmål till närmare behandling
vid ett nytt nordiskt utrikesministermöte i Köpenhamn den 27—28
augusti 1947. Därvid beslöts att föreslå respektive regeringar att utse sakkun
1
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 288.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 288.
niga med uppgift att gemensamt undersöka möjligheterna att utvidga det
ekonomiska samarbetet. De sakkunniga borde i första hand överväga frågan
om ömsesidigt stöd under den närmaste efterkrigsperioden men även undersöka
möjligheterna till ett samarbete på längre sikt, bland annat frågan om
ett fullständigt eller partiellt upphävande av tullgränserna mellan de fyra
länderna. Vidare beslöts att tillsätta ett gemensamt utskott för nordiskt
ekonomiskt samarbete.
Vid ett utrikesministermöte i Oslo den 23—24 februari 1948 fastställdes
instruktioner för ett sådant gemensamt utskott. Detta skulle som ett bidrag
till den allmänna ekonomiska återuppbyggnaden efter kriget upptaga
de frågor, som voro av gemensamt intresse för de nordiska ländernas ekonomi,
och i främsta rummet undersöka möjligheterna, dels att införa gemensamma
nordiska tullsatser såsom en förutsättning för det fortsatta arbetet
på en nordisk tullunion, dels att nedsätta tullsatserna och begränsa
de kvantitativa handelsrestriktionerna mellan de nordiska länderna, dels att
utvidga arbetsfördelningen och specialiseringen mellan de nordiska länderna,
i samarbete med enskilda näringsgrenar samt närings- och fackliga organisationer,
varvid även borde undersökas möjligheterna att främja ny
produktion till komplettering av dessa länders näringsliv, dels ock att utbygga
redan förekommande handelspolitiskt samarbete utåt. För utskottets
löpande arbete skulle upprättas ett sekretariat, och utskottet skulle äga rätt
att vid behov anlita sakkunniga och efter bemyndigande av regeringarna
tillsätta särskilda underutskott.
Till svenska ombud i utskottet utsågos den 21 november 1947 kanslirådet
i handelsdepartementet K. von Horn samt professorn vid Stockholms
högskola I. Svennilson.
Utskottet har den 24 april 1948 hållit sitt konstituerande möte i Köpenhamn.
Till ordförande valdes nationalbanksdirektören Bramsnjes, Danmark.
Utskottet beslöt att hos vederbörande länders regeringar hemställa,
att i varje land måtte utses en sekreterare, som skulle stå till förfogande
för vederbörande lands ombud i utskottet. De fyra sekreterarna skulle utgöra
utskottets gemensamma sekretariat, och sekreteraren i det land, där
utskottets ordförande var bosatt, skulle tillika stå till dennes förfogande
för erforderlig koordinering av utskottets arbete. Med hänsyn till vikten
av det arbete, som skulle utföras, borde sekreterarna vara högt kvalificerade
personer. Vidare beslöt utskottet, att en gemensam nordisk tullnomenklatur
borde utarbetas samt att varje lands ombud snarast måtte föranstalta
om att sakkunniga ställdes till förfogande för dessa arbetsuppgifter.
I anslutning härtill ha de svenska ombuden i skrivelse den 3 maj 1948
till statsrådet och chefen för handelsdepartementet hemställt, att till deras
förfogande måtte ställas erforderlig, kvalificerad sekreterarhjälp. De ha därvid
erinrat om den ansvarsfulla uppgift, som konnne att åvila sekreteraren,
vilken förutom utförande av sedvanliga sekreterargöromål, skulle upprätthålla
löpande kontakt med ombuden och sekretariaten i de övriga nordiska
länderna samt med myndigheterna, näringslivet och dess organisationer i
Kungl. Maj:ts proposition nr 288.
3
det egna landet. Sekreteraren borde vara heltidsanställd för att kunna bedriva
arbetet med önskvärd effektivitet. Det vore att förvänta, att det arbete,
som uppdragits åt ombuden, komme att taga ett par års tid i anspråk.
Ombuden ha vidare påpekat, att skrivhjälp, kontorsutensilier och arbetslokaler
ävenledes måste beräknas draga vissa kostnader, vilka dock syntes
kunna hållas på en förhållandevis låg nivå, därest det dagliga arbetet kunde
inpassas inom lämpligt statligt organ. I sistnämnda fall skulle utgifterna
härför sannolikt kunna inskränkas till avlöning av skrivbiträde samt
vissa begränsade kontorskostnader. Till bestridande av kostnaderna för sekreterare,
skrivhjälp och kontorsutensilier borde beräknas 26 000 kronor.
Vidare måste räknas med resekostnader, vilka sannolikt komme att uppgå
till 5 000 kronor om året.
Ombuden ha även hemställt, att medel måtte anvisas till bestridande av
kostnaderna för svenska sakkunniga för utarbetande av en gemensam nordisk
tullnomenklatur. Ombuden ha i detta sammanhang framhållit, att även
för andra uppgifter inom ramen för det nordiska ekonomiska samarbetet
syntes sakkunniga behöva anlitas. Det torde icke vara möjligt att på detta
stadium göra en hållbar uppskattning av sakkunnigarbetets omfattning.
Det syntes dock ombuden sannolikt att arbetet komme att bli betydande.
Kostnaderna härför torde, såvitt nu kunde bedömas, icke komma att för nästa
budgetår uppgå till lägre belopp än 15 000 kronor.
Vad slutligen anginge ersättning till ombuden vore det svårt att, innan
närmare erfarenhet erhållits rörande arbetets omfattning, uttala några mera
exakta önskemål. Med beräknat tillägg å 10 000 kronor för ersättning åt ombuden
samt för oförutsedda utgifter ha ombuden beräknat de sammanlagda
kostnaderna till 56 000 kronor för nästa budgetår.
Departementschefen. Det synes önskvärt, att det nordiska ekonomiska
samarbetet snarast igångsättes efter de linjer, som i det föregående angivits.
För att detta arbete skall kunna bedrivas ändamålsenligt och
effektivt är det angeläget, att de svenska ombuden erhålla kvalificerad sekreterarhjälp
samt att till deras förfogande ställas erforderliga medel för resor,
skrivhjälp och kontorsmateriel. Jag vill även tillstyrka, att medel anvisas
till bestridande av kostnader för sakkunniga.
De av ombuden begärda beloppen för sekreterare, skrivhjälp och kontorskostnader
samt resekostnader synas mig skäliga. Jag beräknar alltså 26 000
kronor för sekreterare, skrivhjälp och kontorskostnader samt 5 000 kronor
till resekostnader. Vad angår kostnaderna för sakkunniga ha ombuden framhållit,
att någon säker uppskattning härav icke för närvarande kunde göras.
Såsom minimikostnad har angivits 15 000 kronor. I avsaknad av någon hållpunkt
för att bedöma kostnaderna samt med hänsyn till att sakkunniga
kunna erfordras även för andra uppgifter än arbetet med en gemensam nordisk
tullnomenklatur, synes beloppet kunna godtagas. Vad angår ersättningen
till ombuden för deras arbete, torde denna lämpligen böra fastställas, när arbetets
omfattning närmare kan överblickas. Medel böra dock redan nu stäl
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 288.
las till förfogande för ändamålet. Att uppskatta medelsbehovet härför är
vanskligt. Det synes dock sannolikt att högre belopp än 8 000 kronor icke
bör ifrågakomma. Därest till oförutsedda utgifter avses 2 000 kronor skulle
för Sveriges del de sammanlagda kostnaderna för utskottet alltså upptagas
till 56 000 kronor. Medlen böra anvisas över ett särskilt anslag under tionde
huvudtiteln. Anslaget bör erhålla förslagsanslags natur.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete å riksstaten för budgetåret 1948/49 under tionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 56 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Olle Hellberg.
487703 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.