Kungl Maj:ts proposition nr 279.
1
Nr 279.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; given Stockholms
slott den 21 maj 1948.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj
1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 279.
Kungl. Maj:ts proposition nr 279.
För slag''
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt.
Härigenom förordnas, dels att 2 § 11 :o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909
om Kungl. Maj :ts regeringsrätt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, dels att i nämnda lag skall införas en ny paragraf, betecknad 5 §,
av nedan angivna lydelse, och dels att nuvarande 5 § i lagen skall erhålla
beteckningen 6 §d
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
2 §•
11 :o) mål om avgäld--- — särskilda bestämmelser;
mål om rätt att för visst ändamål
taga i anspråk brukningsdel, med avseende
varå lagen angående uppsikt
å vissa jordbruk eller lagen om åtgärder
mot vanhävd av jordbruk äger
tillämpning, eller att bortföra eller
lämna utan underhåll byggnad å sådan
brukningsdel;
mål om naturminnesmärkens---märkliga byggnader;
17:o) mål om kyrkotukt---under åtalstid;
mål om skyldighet för prästerlig
befattningshavare, som övergivit
svenska kyrkans lära, att avgå från
sin befattning;
mål om prästs skiljande från prästämbetet
eller obehörighet för honom
att utöva detsamma;
mål om behörighet —- -—- ■—■ veterinärstyrelsens inseende;
mål om bötesansvar; mål om an- mål om bötesansvar; mål om annat
föreläggande vid vite än sådant, nät föreläggande vid vite än sådant,
som må givas enligt författningar som må givas enligt författningar
rörande banker eller andra penning- rörande banker eller andra penninginrättningar,
författningar rörande inrättningar, författningar rörande
1 Senaste lydelse av 2 § ll:o) se SFS 1942: 509, av 2 § l7:o) se SFS 1947: 671 och av 5 §
se SFS 1926: 47.
Kungl. Maj:ts proposition nr 279.
3
(Gällande lydelse.)
yrkesmässigt utövande av köp och
försäljning i kommission av aktier,
obligationer och liknande värdepapper,
författningar rörande fondbörsverksamhet,
lagen om polisväsendet
i riket, lagen om åtgärder mot vanhävd
av jordbruk, lagen med särskilda
bestämmelser om uppfinningar av
betydelse för rikets försvar eller
folkförsörjningen in. m., brandlagen,
såvitt angår kommuns skyldigheter
enligt samma lag, civilförsvarslagen,
utom såvitt rör inrättandet av enskilda
skyddsrum, eller lagen om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar;
mål om utdömande av
vite enligt andra än nämnda författningar;
mål
om häktads---medgiven
(Föreslagen lydelse.)
yrkesmässigt utövande av köp och
försäljning i kommission av aktier,
obligationer och liknande värdepapper,
författningar rörande fondbörsverksamhet,
lagen om polisväsendet
i riket, lagen om uppsikt å jordbruk,
lagen med särskilda bestämmelser
om uppfinningar av betydelse för rikets
försvar eller folkförsörjningen
in. in., brandlagen, såvitt angår kommuns
skyldigheter enligt samma lag,
civilförsvarslagen, utom såvitt rör inrättandet
av enskilda skyddsrum, eller
lagen om särskilda skyddsåtgärder
för vissa kraftanläggningar; mål
om utdömande av vite enligt andra
än nämnda författningar;
frihet;
5 S.
Regeringsrätten har ock att upptaga
och avgöra mål om avstängande
av biskop från utövningen av hans
befattning, om skyldighet för biskop,
som övergivit svenska kyrkans lära,
att avgå från sin befattning samt om
biskops skiljande från prästämbetet
eller obehörighet för honom att utöva
detsamma.
Denna lag träder i kraft såvitt angår 2 § ll:o) och 17:o) näst sista stycket
den 1 juli 1948 samt i övrigt den 1 januari 1949. Med avseende å mål, som
röra tillämpning av lagen om åtgärder mot vanhävd av jordbruk, skola 2 §
11 :o) och 17 :o) i deras nuvarande lydelse lända till efterrättelse jämväl
efter förstnämnda dag.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 279.
Utdrag av protokollet över justitiedepartemenlsärcnden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den H maj 19A8.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för jordbruksdepartementet och statsrådet
Quensel fråga angående ändring i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt
anför följande.
Enligt 2 § 11 :o) regeringsrättslagen har regeringsrätten att upptaga och
avgöra bl. a. mål om rätt att för visst ändamål taga i anspråk brukningsdel,
med avseende varå lagen den 27 juni 1927 angående uppsikt å vissa jordbruk
eller lagen den 30 juni 1942 om åtgärder mot vanhävd av jordbruk äger
tillämpning, eller att bortföra eller lämna utan underhåll byggnad å sådan
brukningsdel. De mål som här åsyftas röra besvär över länsstyrelses beslut i
vissa ansökningsärenden som omförmälas i 14 § i 1927 års uppsiktslag och
13 § i 1942 års vanhävdslag. Dessa båda lagar skola upphöra att gälla med
utgången av juni 1948 och ersättas av lagen den 30 juni 1947 om uppsikt å
jordbruk. Den nya lagen innehåller icke någon motsvarighet till bestämmelserna
i nyssnämnda paragrafer i 1927 och 1942 års lagar. Nu förevarande
stadgande i regeringsrättslagen bör följaktligen utgå.
Ändringen av lagstiftningen mot vanhävd av jordbruk föranleder att en
jämkning bör vidtagas även i 2 § 17 ro) regeringsrättslagen. Enligt detta moment
har regeringsrätten att upptaga mål om föreläggande och utdömande
av vite, utom när fråga är om vite enligt vissa uppräknade författningar.
Bland dessa namnes 1942 års vanhävdslag. Hänvisningen till denna bör tydligen
utgå, men då vitesföreläggande av samma karaktär som hittills kan
meddelas även enligt den nya uppsiktslagen bör den i stället medtagas i
uppräkningen.
Nu berörda ändringar i regeringsrätlslagen böra, som framgår av det redan
sagda, träda i kraft den 1 juli 1948. Då besvär över beslut enligt 1942 års
vanhävdslag kunna komma att anföras även efter nämnda dag, bör emellertid
meddelas en övergångsbestämmelse av innebörd att med avseende å sådana
besvärsmål äldre lag fortfarande skall lända till efterrättelse. Beträffande
1927 års uppsiktslag torde däremot någon motsvarande övergångsbestämmelse
icke vara erforderlig.
Kungl. Maj :t har genom proposition (nr 94) förelagt årets riksdag förslag
till lag angående ändring i lagen den 13 november 1936 (nr 567) om dom
-
5
Kungl. Ma):ts proposition nr 279.
kapitel. 1 13 § 2 inom. i detta förslag stadgas, att om innehavare av prästerlig
befattning som lyder under domkapitel åsidosätter sin tjänsteplikt, domkapitlet
äger tilldela honom varning eller suspendera honom under högst tre
månader. Enligt 3 mom. av samma paragraf må domkapitlet ock i vissa fall
besluta att sådan befattningshavare skall avstängas från utövningen av befattningen
intill dess uppkommen fråga om bestraffning av befattningshavaren
blivit slutligen avgjord. I 4 mom. föreskrives, att präst som gjort sig
skyldig till brott eller fel i levernet, under vissa omständigheter må av domkapitlet
skiljas från prästämbetet eller för viss tid förklaras obehörig att utöva
detsamma, och i 5 mom. meddelas bestämmelser om befogenhet för domkapitel
att, om präst övergiver svenska kyrkans lära, förklara honom skyldig
att avgå från sin befattning och skilja honom från prästämbetet. Den som
ej åtnöjes med domkapitels beslut i något av de i 2—5 mom. angivna hänseendena
äger enligt'' 6 mom. anföra besvär hos Konungen. Det har förutsatts
att besvären skola prövas av regeringsrätten. På grund härav torde i 2 §
17 :o) regeringsrättslagen böra föreskrivas att till regeringsrättens upptagande
höra —- förutom de i momentet redan omförmälda målen om disciplinär
bestraffning och om avstängande från tjänstgöring under åtalstid även
mål om skyldighet för prästerlig befattningshavare, som övergivit svenska
kyrkans lära, att avgå från sin befattning samt om prästs skiljande från
prästämbetet eller obehörighet för honom att utöva detsamma.
Nyssnämnda stadganden om rätt för domkapitel att vidtaga vissa åtgäidei
mot präster skola icke äga tillämpning beträffande biskopar. Med avseende
å biskop skall i stället, enligt 20 § andra stycket i förslaget, Konungen äga
motsvarande befogenhet som sägs i 13 § 3—5 mom. Det är avsett att även
prövningen av dylika ärenden skall ske i regeringsrätten. Bestämmelse därom
synes böra meddelas i en ny paragraf i regeringsrättslagen, vilken lämpligen
bör benämnas 5 § medan nuvarande 5 § erhåller beteckningen 6 §.
De nu ifrågavarande ändringarna i regeringsrättslagen böra träda i kraft
samtidigt som den föreslagna lagen angående ändring i lagen om domkapitel
eller den 1 januari 1949.
1 enlighet med vad sålunda antörts bär inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet:
Lars Nord vall.
1 Denna bilaga, som iir lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, liar här
uteslutits.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 279.
Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 21 maj
1948.
Närvarande:
justitieråden Lawski,
Gyllenswärd,
Nissen,
regeringsrådet Kuylenstif.rna.
Enligt lagrådet den 19 maj 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 14 maj 1948, hade Kungl. Maj:t förordnat,
att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändring
i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.
Förslaget, som finnes hilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S.
Strömberg.
Förslaget föranledde följande yttranden.
Justitieråden Lawski och Nissen samt regeringsrådet Kuglenstierna:
Vi erinra att, på sätt framgår av det vid Kungl. Maj :ts proposition nr 94
för innevarande år fogade utdraget av lagrådets protokoll den 16 oktober
1946, vi i yttrande rörande 20 § förslaget till lag angående ändring i lagen
den 13 november 1936 om domkapitel ifrågasatt grundlagsenligheten av
ett stadgande, varigenom åt regeringsrätten uppdroges att avgöra mål och
ärenden av annat slag än de i §§ 17 och 18 regeringsformen omnämnda.
Jnstitierådet Gyllenswärd:
Jag lämnar förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 279.
7
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för jordbruksdepartementet och statsrådet
Quensel lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det den 14 maj 1948
till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändring i lagen den 26 maj
1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.
Föredraganden anför följande.
Tre av lagrådets ledamöter ha erinrat om att de i tidigare avgivet yttrande
rörande 20 § förslaget till lag angående ändring i lagen den 13 november
1936 om domkapitel ifrågasatt grundlagsenligheten av ett stadgande, varigenom
åt regeringsrätten uppdroges att avgöra mål och ärenden av annat
slag än de i §§ 17 och 18 regeringsformen omnämnda.
Med anledning härav vill jag framhålla att Kungl. Maj :t, på sätt framgåi
av statsrådsprotokollet för den 1 november 1946, funnit omförmälda anmärkning
mot förslaget till lag om ändring i lagen om domkapitel icke töranleda
ändring av ståndpunkten, att frågor om sådana ingripanden mot biskop som
avses i 20 § andra stycket nämnda förslag böra prövas av regeringsrätten
såsom första instans. Denna ståndpunkt har också sedermera godtagits av
kyrkomötet.
Härefter hemställer föredraganden, att det nu förevarande lagförslaget
måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:l Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik Rudhe.