Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
1
Nr 277.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 §
förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild
skatt å bensin och motorsprit, m. m.; given Stockholms
slött den 14 maj 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit;
samt
2) förordning om tilläggsskatt å motorsprit.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 277.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt
å bensin och motorsprit.
Härigenom förordnas, att 3 § 3 mom. och 4 § förordningen den 3 maj
1929 om särskild skatt å bensin och motor sprit1 skola erhålla ändrad ly
-
delse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
3
3. Bensin, som tillverkats---
till kontrollstyrelsen.
Bensin, som av---från lager
platsen.
Tillverkaren skall---kon
trollstyrelsens
räkning.
Försummar tillverkare att inom
den angivna tiden inbetala skatten,
skall för uttagande därav omedelbart
verkställas utmätning, varom kontrollstyrelsen
äger föranstalta.
4
Skatt å motorsprit skall erläggas av
den, för vilkens räkning dendturering
sker. Inbetalning av skatten skall
verkställas genom insättning å statsverkets
checkräkning i riksbanken för
kontrollstyrelsens räkning. 1
Föreslagen lydelse:
§•
3. Bensin, som tillverkats — — —
till kontrollstyrelsen.
Bensin, som av---från lager
platsen.
Tillverkaren skall---kon
trollstyrelsens
räkning.
Underlåter tillverkare att avgiva
deklaration som avses i tredje stycket
eller befinnes avgiven deklaration
oriktig, äger kontrollstyrelsen fastställa
den skatt, som rätteligen skall
utgå.
Försummar tillverkare att inbetala
skatt, som det enligt tredje stycket
eller särskilt med stöd av fjärde stycket
meddelat beslut åligger honom att
erlägga, må skatten på framställning
av kontrollstyrelsen omedelbart utmätas.
§•
1. Kontroll å beskattningen av motorsprit
utövas av kontrollstyrelsen i
samband med den kontroll, varom
förmäles i förordningen angående tillverkning
och beskattning av brännvin.
1 Senaste lydelse av 3 § 3 mom. se 1943:318 samt av 4 § se 1937: 260.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
2. Partihandelsbolag som avses i
förordningen angående försäljning av
rusdrycker skall för varje kvartal
upprätta och före utgången av påföljande
månad till kontrollstyrelsen insända
en på tro och heder avgiven
deklaration angående den myckenhet
motorsprit som bolaget under kvartalet
utlämnat. Vad nu sagts skall i fråga
om tillverkare av motorsprit äga
motsvarande tillämpning beträffande
sådan motorsprit, som tillverkaren efter
tillstånd jämlikt 21 § 2 mom. förordningen
angående tillverkning och
beskattning av brännvin uttagit för
användning i egen rörelse.
3. Deklaration som avses i 2 mom.
skall vara till riktigheten styrkt av
två trovärdiga personer.
4. Samtidigt med insändande av
deklaration som avses i 2 mom. skall
den enligt deklarationen upplupna
skatten erläggas genom insättning å
statsverkets checkräkning i riksbanken
för kontrollstyrelsens räkning.
5. Vad i 3 § 3 mom. fjärde och
femte styckena stadgas skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
skattskyldig som avses i denna paragraf.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
Förslag
till
förordning om tilläggsskatt å motorsprit.
Härigenom förordnas, att för motorsprit skall — utöver skatt varom förmäles
i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin
och motorsprit — till staten erläggas tilläggsskatt med 9 öre för liter; och
skola de i nämnda förordning meddelade bestämmelserna rörande skatt å
motorsprit tillämpas jämväl i fråga om sålunda utgående tilläggsskatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 14 maj 1948.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet
Wigforss, fråga om ändrade bestämmelser rörande beskattningen av motorsprit
samt anför därvid följande.
Enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin
och motorsprit skall för motorsprit erläggas särskild skatt av sex öre för
liter. Beskattningen av motorsprit, vilken ursprungligen beslutades vid 1924
års riksdag, har emellertid hittills icke vunnit tillämpning, utan har genom
upprepade beslut uppskov successivt medgivits med skattens ikraftträdande.
Det senaste uppskovet har lämnats genom förordning den 21 mars 1947
(nr 107) och gäller för tiden till den 1 juli 1948.
Beträffande statsmakternas tidigare behandling av denna skattefråga tilllåter
jag mig hänvisa till den redogörelse, som därutinnan lämnats i propositionen
nr 113 till 1937 års riksdag. Av denna redogörelse framgår bland
annat, att medgivandet av skattebefrielse för motorsprit från början avsåg
att underlätta inarbetandet av dylikt bränsle i marknaden och samtidigt
sörja för en viss tillgång till ett inhemskt motorbränsle,men att, sedan avsättningen
av sulfitspritfabrikernas produktion blivit tryggad genom den år
1934 beslutade omregleringen av spritmarknaden, skattebefrielsen förlorat
sin betydelse som stödåtgärd för industrien och därefter väsentligen kommit
att beröra motortrafikens intressen.
Då uppskov med skattens ikraftträdande beslutades åren 1934 och 1937,
motiverades detta med att en skatt å motorsprit skulle innebära en alltför
kännbar belastning av motortrafiken. Priset å motorsprit exklusive skatt
ställde sig vid båda dessa tillfällen avsevärt högre än priset å bensin inklusive
skatt. När förslag om fortsatt uppskov med skattens ikraftträdande
(proposition nr 135) förelädes 1940 års lagtima riksdag, framhölls att berörda
prisskillnad, såvitt då kunde bedömas, även i fortsättningen syntes
bliva betydande och att en ytterligare fördyring av motorspriten skulle medföra
kännbara olägenheter för motortrafiken. Skattebefrielsen borde därför
6
Kungi. Maj.ts proposition nr 277.
förlängas men med hänsyn till ovissheten om den blivande prisutvecklingen
på området begränsas till ett år.
Då vid 1941 års riksdag förslag framlades om uppskov under ytterligare
ett år med skattens ikraftträdande (proposition nr 230), motiverades detta
av delvis andra skäl. Sålunda uttalades, att så som förhållandena dåmera
utvecklat sig med avseende å tillgången på motorbränslen frågan om en beskattning
av motorsprit kunde betecknas såsom helt inaktuell. Trots ökad
produktion inom landet kunde motorsprit icke tillhandahållas enskilda förbrukare
i sådan omfattning, att denna förbrukning erhölle någon betydelse
som skattekälla. Med hänsyn till ovissheten om den blivande utvecklingen
på området ansågs emellertid alltjämt lämpligt, att uppskovet begränsades
till ett år.
Jämväl i de senare framlagda förslagen om fortsatt uppskov med ikraftträdandet
av skatten å motorsprit begränsades uppskovet varje gång till
ett år.
Vid framläggande för 1946 års riksdag av förslag om ytterligare uppskov
med skattens ikraftträdande uttalade jag, att det i och för sig vore önskvärt
att ett mera definitivt beslut i ämnet fattades. Emellertid borde, sedan
kriget upphört, hela frågan om den inhemska produktionen av sulfitsprit och
om spritens fördelning å olika konsumtionsändamål upptagas till omprövning.
I det till 1947 års riksdag framlagda förslaget om uppskov med skattens
ikraftträdande erinrade jag om att Ivungl. Maj :t den 29 november 1946 bemyndigat
chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sju utredningsmän
att inom departementet biträda med utredning rörande spritfabrikationens
omfattning och avsättningsförhållanden. I direktiven för utredningsmännen
—- vilka tillkallats den 18 december 1946 — hade särskilt angivits
att vid utredningen även frågan om beskattningen av motorsprit borde upptagas
till omprövning. I avvaktan på resultatet av denna utredning borde
ytterligare uppskov medgivas med ikraftträdandet av skatten å motorsprit,
förslagsvis till den 1 juli 1948.
Den sålunda föranstaltade utredningen har numera slutförts. I ett den 30
januari 1948 avgivet betänkande angående den svenska spritfabrikationen
och dess avsättningsförhållanden (SOU 1948: 19) ha utredningsmännen —
vilka antagit benämningen 1946 års spritutredning — föreslagit åtskilliga
förändringar i vad avser regleringen av sprittillverkningen inom landet.
Spritutredningen har bland annat'' föreslagit, att den nuvarande regeln om
potatisspritens monopol på avsättning av en mot konsumtionen av förtäringssprit
svarande mängd sprit skulle upphävas och att i princip fri konkurrens
skulle råda mellan potatissprit och sulfitsprit. För sulfitspritens del
har spritutredningen -—• främst med hänsyn till tillverkningskostnadens höjd
i förhållande till kostnaden för inköp och lagring av bensin — icke föreslagit
några fortsatta stödåtgärder och således förutsatt upphävande av de genom
förordningen den 7 juni 1934, nr 230, meddelade föreskrifterna angå
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
ende tvångsinblandning av motorsprit i bensin. Från nu återgivna utgångspunkt
har spritutredningen förordat, att den hittillsvarande skattefriheten
för motorsprit skulle upphöra. I fråga om storleken av den skattesats, efter
vilken motorspriten borde beskattas, har spritutredningen icke ansett sig
böra framlägga något förslag, då spörsmålet härom vore beroende av vilken
storlek bensinskatten komme att få genom beslut vid 1948 års riksdag.
Vidare torde i detta sammanhang böra nämnas, att kontrollstijrelsen under
hand till finansdepartementet ingivit en den 2 mars 1948 dagtecknad
promemoria angående ikraftträdande av skatten på motorsprit. I promemorian
har kontrollstyrelsen understrukit, att frågan om skattefrihet för
motorsprit genom det vid 1948 års riksdag fattade beslutet om höjning av
bensinskatten till 45 öre för liter kommit i ett annat läge än tidigare. Priset
å motoralkohol vore för det dåvarande 43 öre för liter medan bensinpriset i
svensk oceanhamn kunde angivas till 11 öre för liter. Om sistnämnda belopp
ökades med bensinskatten å 45 öre, erhölles ett belopp av 56 öre för liter bensin.
Härav framginge att efter den företagna höjningen av bensinskatten förutsättningarna
för prisbildningen å motorsprit och därmed för spritblandade
motorbränslen helt omkastats, i det att motorspriten skulle kunna tillgodogöra
sig en avans på grund av den höjda bensinskatten med icke mindre än
(56 — 43 =) 13 öre för liter. Någon anledning att bereda motor spriten
ett särskilt stöd av denna storleksordning funnes icke, särskilt i betraktande
av de skäl spritutredningen anfört för avskaffandet av skattefriheten
för motorsprit. Det vore därför erforderligt att snarast sätta skatten å motorsprit
i kraft. Enligt kontrollstyrelsen syntes det därvid böra övervägas att,
såsom ett provisorium intill dess nya bestämmelser om ordnandet av avsättningsförhållandena
inom spritfabrikationen kommit till stånd, fastställa
en skattesats för motorsprit av 15 öre för liter. I enlighet härmed skulle
priserna för motorsprit och bensin — bortsett från parti- och detaljisttillläggen
vilka i båda fallen kunde beräknas till cirka 10 öre för liter — komma
att uppgå till (43 -f- 15 =) 58 öre för motorsprit och (11 + 45 =) 56 öre för
bensin. Med hänsyn till att lagren av motorsprit för närvarande vore mycket
begränsade vore en särskild lagerbeskattning av motorsprit icke erforderlig.
Departementschefen. Det av 1947 års riksdag beslutade uppskovet med
ikraftträdandet av skatten å motorsprit motiverades med att en utredning
dåmera igångsatts i syfte att undersöka spritfabrikationens omfattning och
avsättningsförhållanden. Denna utredning, som uppdragits åt 1946 års spritutredning,
har numera slutförts genom att spritutredningen avlämnat det
förut omnämnda betänkandet rörande den svenska spritfabrikationen och
dess avsättningsförhållanden. Någon proposition i ämnet kan emellertid
icke medhinnas till 1948 års riksdag. Då det tidigare beslutade uppskovet
med ikraftträdandet av skatten å motorsprit utlöper den 1 juli 1948, torde
det dock redan nu vara erforderligt att taga ställning till frågan om ett
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
fortsatt uppskov kan anses påkallat och — om så icke skulle finnas vara
fallet — huruvida någon ändring bör vidtagas i fråga om beskattningsreglerna.
Vad först angår frågan om fortsatt uppskov med skattens ikraftträdande
må erinras om att spritutredningen förordat att skatten snarast trädde i
kraft. Att så bör ske — och detta oberoende av vilken ställning statsmakterna
framdeles komma att taga till spritutredningens förslag i övrigt — synes
mig uppenbart med hänsyn till den förändrade situation, som uppkommit i
anledning av den vid 1948 års riksdag beslutade höjningen av bensinbeskattningen.
Därest något förlängt uppskov med ikraftträdandet av skatten å motorsprit
icke meddelas, skulle detta innebära att motorspriten komme att från
och med den 1 juli 1948 beskattas efter 6 öre för liter. Med hänsyn till att
detaljhandelspriset å bensin för närvarande utgör omkring 70 öre per liter,
därav 45 öre per liter motsvarar skatten å bensin, och med beaktande jämväl
av att tillverkningskostnaden för motorsprit i allmänhet uppgår till
cirka 43 öre för liter, synes emellertid en högre skattesats än 6 öre för liter
böra tillämpas för motorsprit. Beskattningen av motorsprit torde böra avvägas
så, att utförsäljningspriset å denna vara kommer att i stort sett motsvara
utförsäljningspriset å bensin. I varje fall är en sådan avvägning mest
lämplig under tiden intill dess statsmakterna blivit i tillfälle att taga slutlig
ställning till spritutredningens förslag angående spritfabrikationens avsättningsförhållanden.
Från dessa utgångspunkter anser jag mig därför, på sätt
kontrollstyrelsen förordat, böra tillstyrka, att skatten för motorsprit för tiden
från och med den 1 juli 1948 fastställes till 15 öre för liter. Den i 1929
års förordning'' om särskild skatt å bensin och motorsprit upptagna bestämmelsen,
enligt vilken skatten för motorsprit utgör 6 öre för liter, bör alltså
träda i kraft från och med den 1 juli 1948 och från samma tid bör en tilläggsskatt
å motorsprit med 9 öre för liter uttagas. Med hänsyn till att bestämmelserna
om tilläggsskatt å bensin upptagits i en särskild författning
och då den föreslagna höjningen av skatten å motorsprit med 9 öre för liter
i törsta hand är föranledd av tilläggsskatten å bensin, torde även bestämmelserna
om tilläggsskatt å motorsprit böra upptagas i en särskild författning.
Någon särskild beskattning av motorsprit som finnes i lager den 1 juli
1948 torde icke vara erforderlig.
I samband med ikraftträdandet av 1929 års förordning såvitt angår skatten
å motorsprit torde vissa ändrade bestämmelser rörande erläggandet av
nämnda skatt böra införas. Enligt vad i 4 § stadgas skall skatten erläggas
av den, för vilkens räkning denaturering sker, och inbetalningen av skatten
skall verkställas genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken
för kontrollstyrelsens räkning. Da numera Aktiebolaget Vin- & spritcentralen
är ensamförsäljare — i första hand —- av all motorsprit till återförsäljare,
synes det vara mera rationellt att anknyta skattläggningen till bolagets
försäljning av motorsprit. Bolaget bör därvid vara skyldigt att avgiva dekla
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
ration till kontrollstyrelsen angående den myckenhet motorsprit, som under
kvartalet utlämnats. Ett motsvarande deklarationsförfarande bör även föreskrivas
för sådana tillverkare, som enligt 21 § 2 mom. brännvinstillverkningsförordningen
äro berättigade att i den egna rörelsen disponera över
sprit för motorändamål. Tillika bör föreskrivas att samtidigt med att deklarationen
avlämnas skall den enligt deklarationen upplupna skatten erläggas
genom insättning å förenämnda checkräkning. Vidare torde ett par ändringar
av mera formell art böra företagas i förordningen om särskild skatt
å bensin och motorsprit.
Såvitt nu kan bedömas kan skatten å motorsprit för nästkommande budgetår
beräknas tillföra statsverket allenast ett relativt obetydligt belopp.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört ha inom finansdepartementet
upprättats förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och 4 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit; samt
2) förordning om tilläggsskatt å motorsprit.
Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda båda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
O
Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 277.