Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
1
Nr 266.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1947/48 m. m.; given
Stockholms slott den 21 maj 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Vid den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1947/48 bör, såvitt
möjligt, lämnas en samlad överblick över utfallet av budgetens inkomsttitlar
och utvecklingen av statsutgifterna under nämnda budgetår. Översikten
bör omfatta såväl riksstaten, sådan denna fastställdes i juni 1947,
som tilläggsstat I och tilläggsstat II, å vilka uppförts de medelsanvisningar
avseende löpande budgetår som beslutats av fjolårets riksdag och av den
nu samlade riksdagen.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 260.
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 266.
Äskandena å tilläggsstat II ha till väsentliga delar sammanförts i tillläggsstatspropositioner,
en vid riksdagens början (nr 2) och en vid den
ordinarie proposilionstidens utgång (nr 163). Vid sidan av dessa propositioner
och även efter anmälan av sistnämnda proposition har emellertid
ett antal propositioner avseende anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats
av Kungl. Maj :t. På hemställan av vederbörande departementschefer har
Kungl. Maj :t vidare enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna
dag (bil. 1—10) fattat beslut om äskande av ytterligare tilläggsstatsanslag.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Maj :t utöver de i propositionerna
nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i
förekommande fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen
ha sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende (bihang).
Sammanställningen visar att, efter det proposition nr 163 anmäldes, å
tilläggsstat äskats anslag å tillhopa 37,8 miljoner kronor å driftbudgeten, varav
3,8 miljoner kronor för avskrivningsändamål, samt 1,2 miljoner kronor
å kapitalbudgeten. Bland utgifterna å driftbudgeten märkas under sjätte
huvudtiteln ett anslag å 1 miljon kronor till vägunderhållet och ett anslag
å 1,3 miljoner kronor till ersättning för viss fastighet samt under nionde huvudtiteln
ett anslag å 30 miljoner kronor till kostnader i samband med Svenska
spannmålsaktiebolagets verksamhet. I övrigt fördela sig anslagen utom avskrivningarna
med smärre belopp under justitie-, utrikes-, försvars-, inrikes-,
ecklesiastik- och jordbruksdepartementens huvudtitlar. Av utgifterna på kapitalbudgeten
avse 0,9 miljon kronor olika anslag till iståndsättande av beskickningsfasligheter
i utlandet.
En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster
och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tillläggsstat
lämnas i följande tabell (s. 4—5), där även det nu motsedda utfallet
av riksstaten för budgetåret 1947/48 angives. Utfallssiffrorna grunda
sig på beräkningar, vilka av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse
den 3 maj 1948. Dessa utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet
av denna dag äskade anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II samt med övriga anslagsäskanden, vilka icke varit
kända för riksräkenskapsverket vid beräkningens utarbetande.
Av tabellen framgår, att medelsanvisningarna och anslagsäskandena å
tilläggsstat II uppgå till ett sammanlagt belopp av 209,2 miljoner kronor,
varav 205,4 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 3,8 miljoner
kronor avskrivningar. Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle
vid bifall till nämnda äskanden uppgå till 4 194,3 miljoner kronor. Till jämförelse
har i tabellen angivits summan av anslagsanvisningarna å den ursprungliga
riksstaten, vilken summa utgör 3 406,5 miljoner kronor. Sammanlagda
beloppet av redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår
sålunda till 787,8 miljoner kronor. Härav belöpa 578,6 miljoner kronor å
de anslag, vilka icke hunno slutbehandlas av riksdagen före riksstatens fastställande
och vilka därför av riksdagen upptogos å tilläggsstat I.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet
skall visa en sammanlagd merinkomst av 346,5 miljoner kronor;
såsom i statsverkspropositionen redovisats beräknades detta överskott
tidigare av ämbetsverket till 176 miljoner kronor. Inkomsterna av de till specialbudgeterna
hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att överstiga de
i riksstaten ursprungligen beräknade med 15,i miljoner kronor, och för de
inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas i
riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst av 331,4 miljoner
kronor.
Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten framkommer
såsom ett saldo mellan överskott respektive brist för olika inkomsttitlar.
Av de direkta skatterna förutses överskott för preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet med 75 miljoner kronor samt för krigskonjunkturskatten
med 10 miljoner kronor. Arvsskatten och gåvoskatten beräknas öka med 25
miljoner kronor samt posten omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
med 5 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar, för vilka redovisas överskott,
må nämnas tullmedel med 95 miljoner kronor, varuskatt med 60 miljoner
kronor, tobaksskatt med 30 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag med 9 miljoner kronor, omsättnings- och ut
-
Merutgifter |
Besparingar |
|
Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
Egentliga statsutgifter: |
||
I. Kungl. hov- och slottsstaterna................. |
— |
0-0 2 |
II. Justitiedepartementet......................... |
— |
1'' 36 |
III. Utrikesdepartementet......................... |
1-79 |
— |
IV. Försvarsdepartementet........................ |
2''07 |
— |
V. Socialdepartementet........................... |
— |
7-93 |
V a. Inrikesdepartementet.......................... |
17-76 |
— |
VI. Kommunikationsdepartementet................. |
— |
12-56 |
VII. Finansdepartementet.......................... |
— |
35 73 |
VIII. Ecklesiastikdepartementet...................... |
4''00 |
— |
IX. Jordbruksdepartementet....................... |
— |
24-oo |
X. Handelsdepartementet......................... |
3-74 |
— |
XI. Folkhushållningsdepartementet................. |
10-05 |
— |
XII. Pensionsväsendet............................. |
6-19 |
— |
XIII. Oförutsedda utgifter.......................... |
— |
0''6 9 |
XIV. Riksdagen och dess verk. m. m................ |
— |
0‘ 2 5 |
Säger |
45-60 |
8254 |
Utgifter för statens kapitalfonder: |
||
I. Luftfartsfonden............................... |
5-50 |
— |
II. Riksgäldsfonden.............................. |
— |
— |
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.. |
— |
— |
Säger |
5-50 |
— |
Summa |
51‘io |
82’ 5 4 |
Nettobesparing |
31" 44 |
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
Statsregleringen för
Riksstaten
Beräknat
utfall
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ...................
II. Uppbörd i statens verksamhet
III. Folkpensionsavgifter ........
IV. Diverse inkomster..........
Säger
Milj. kr.
Milj. kr.
3 605-2
65-7
lOO-o
92-o
3 978-3
73-3
lOO-o
94-1
3 862-9
4 245-7
B.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
Inkomster av statens kapitalfonder:
Statens affärsverksfonder ........
Riksbanksfonden ...............
Statens allmänna fastighetsfond ..
Försvarets fonder ..............
Statens utlåningsfonder .........
Fonden för låneunderstöd .......
Fonden för statens aktier .......
Statens pensionsfonder ..........
Diverse kapitalfonder ...........
Säger
Summa
4
165-0
0-o
11- 7
19-7
28-6
16-9
12- 8
32-7
24-5
311-9
174-8
4
109-9
11-7
20-4
23-6
18-o
22-2
32''6
22-1
260-5
506-2
skänkningsskatt å spritdrycker och vin med tillhopa 35 miljoner kronor,
maltdrycksskatt med 7 miljoner kronor samt skatt å läskedrycker och statlig
nöjesskatt med vardera 8 miljoner kronor. Bland beräknade brister å
skattetitlarna i förhållande till riksstaten må nämnas 4 miljoner kronor för
rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag. För uppbörd i statens
verksamhet beräknas ett nettoöverskott av 7,6 miljoner kronor. Under titeln
diverse inkomster beräknas posterna totalisatormedel, tipsmedel och lotterimedel
utfalla med tillhopa 10 miljoner kronor högre belopp än i riksstaten
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
5
budgetåret 1947/48.
Riks- staten |
Tilläggs- stat I |
Tilläggs- stat II |
Summa |
Beräknat |
Tillsam- mans |
|
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsutgifter: |
||||||
I. Kungl. hov- och slottsstaterna |
2-6 39''3 |
— |
o-i |
2''6 39-4 |
— 0*o — 1*4 |
2-6 38o |
TTT. Utrikesdepartementet........ |
17-6 |
_ |
2-5 |
20-1 |
+ 1-8 |
21-9 |
IV. Försvarsdepartementet ...... |
798-6 |
___ |
o-i |
798-7 |
+ 2-1 |
800‘s |
V. Socialdepartementet ......... |
688-1 |
267-7 |
9-8 |
965-6 |
— 7-9 |
957-7 |
V a. Tn r i k esd ep a r t em en t et......... |
211-2 |
0-6 |
211-s |
+ 17-8 |
229-6 |
|
VI. Kommunikationsdepartementet |
3011 132-7 |
— |
2-4 0-1 |
303-5 132-8 |
— 12-6 |
290-9 97-1 |
VIII. Ecklesiastikdepartementet .... |
439-7 111-8 |
218o |
37-7 135-6 |
477-4 465-4 |
+ 4-o |
481-4 441-4 |
X Handelsdepartementet ....... |
49-5 |
15i |
64-6 |
+ 3-7 |
68-3 |
|
XI. Folkhushållningsdepartementet |
58-4 137-2 |
— |
1‘4 |
59-8 137-2 |
+ 10-1 |
69-9 143-4 |
XTTT. Oförutsedda utgifter ........ |
1*0 |
_ |
_ |
l-o |
— 0-7 |
0*3 |
XIV. Riksdagen och dess verk..... |
9-4 |
— |
— |
9-4 |
— 0-3 |
9-i |
Säger |
2 998-2 |
485-7 |
205-4 |
3 689-3 |
-— 36"9 |
3 652 4 |
B. Utgifter för statens kapitalfonder: |
||||||
T T.nf tf artsfonden ............. |
0-o |
_ |
— |
0-o |
+ 5-5 |
5-5 |
TT. Riksgäldsfonden ............ |
311-0 |
_ |
_ |
311-0 |
— |
311o |
III. Avskrivning av nya kapitalin- |
47-3 |
92-9 |
3-8 |
144-0 |
1440 |
|
IV. Avskrivning av oreglerade kapi-talmedelsförluster.......... |
50-o |
_ |
50-o |
__ |
50''o |
|
Säger |
408-3 |
92-9 |
3-8 |
505-o |
+ 5-5 |
510-5 |
Summa |
3 406-5 |
578-6 |
209-2 |
4 194-3 |
— 31-4 |
4 162-9 |
Överskott att tillföras statens budgetut-jämningsfond ................... |
343-3 |
upptagits för desamma, medan posten övriga diverse inkomster under samma
titel förutses minska med 8 miljoner kronor. Statens affärsverksfonder
utvisa i förhållande till riksstatens beräkningar en sammanlagd nettominskning
å 55,i miljoner kronor. Inkomsterna från statens utlåningsfonder beräknas
i förhållande till riksstaten minska med 5 miljoner kronor, medan
inkomsterna från fonden för statens aktier förutses öka med 9,4 miljoner
kronor.
Utgifterna å riksstatens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna
enligt vad riksräkenskapsverket anför beräknas komma att understiga
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
Kapitalbudgeten
Fond |
I n v e s t e- |
|
Riksstat |
Tilläggsstat I |
|
I. Statens affärsverksfonder: |
||
Postverkets fond.......................... |
5-6 |
— |
Telegrafverkets fond....................... |
145-2 |
•— |
Statens järnvägars fond.................... |
185-3 |
— |
Staten; vattenfallsverks fond................ |
86-7 |
— |
Domänverkets fond........................ |
0-9 |
— |
I a. Riksbanksfonden............................ |
— |
— |
II. Luftfartsfonden.............................. |
I8i |
— |
III. Statens allmänna fastighetsfond............... |
46-s |
— |
IV. Försvarets fonder: |
||
Försvarets fastighetsfond ................... |
41-3 |
— |
Försvarets fabriksfond..................... |
2-4 |
— |
V. Statens utlåningsfonder....................... |
33-2 |
185-0 |
VI. Fonden för låneunderstöd .................... |
4*4 |
120-6 |
VII. Fonden för statens aktier..................... |
44-0 |
— |
VIII. Fonden för förlag till statsverket.............. |
6-e |
|
IX. Diverse kapitalfonder: |
||
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond .. |
14-9 |
— |
Fonden för kreditgivning till utlandet........ |
200-o |
-— |
Summa |
835-4 |
305-6 |
Avgår avsättning till fonden för oreglerade kapital- |
||
medelsförluster................................. |
den totala anslagssumman med netto 31,4 miljoner kronor enligt en av riksräkenskapsverket
upprättad sammanställning, vilken återgivits å s. 3.
I fråga om utfallsberäkningen anför riksräkenskapsverket följande.
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av
beräknade nettomerutgifter å inrikesdepartementets och folkhushållningsdepartementets
huvudtitlar om respektive 17,76 miljoner kronor och 10,os
miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar å kommunikationsdepartementets,
finansdepartementets och jordbruksdepartementets huvudtitlar
om respektive 12,56 miljoner kronor, 35,73 miljoner kronor och 24,oo
miljoner kronor. För försvarsdepartementets huvudtitel skulle alltså utfallet,
såvitt nu är fråga, icke i mera väsentlig grad påverka budgetutjämningsfondens
ställning. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma
å inrikesdepartementets huvudtitel, må framhållas, att anslagen till
avlöningar och omkostnader för statens sinnessjukhus samt anslagen till
överståthållarämbetet och landsstaten, till polisväsendet och till ersättning
till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden beräknas kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
7
budgetåret 1947/48.
ringsanslag |
Avskrivningsmedel m. m. |
Investe- rings- bemyn- digande |
||||
Tilläggsstat II |
Summa |
Riksstat |
Tilläggsstat I |
Tilläggsstat II |
Summa |
|
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
5-6 |
1-6 |
1-6 |
4''0 |
|||
7-0 |
152-2 |
51-0 |
— |
— |
51-0 |
101-2 |
_ |
185-3 |
185-3 |
— |
— |
185-3 |
0''0 |
27-1 |
113-8 |
23-0 |
— |
— |
23-o |
908 |
Oo |
0-9 |
0-4 |
— |
— |
0-4 |
0-5 |
5-0 |
5-0 |
— |
— |
— |
■— |
5-0 |
05 |
18-6 |
0-o |
— |
— |
0-o |
18-6 |
7-1 |
53-9 |
24-1 |
— |
3-3 |
27-4 |
26-5 |
0''2 |
41-5 |
27-2 |
o-i |
27-3 |
14-2 |
|
2-4 |
1-3 |
— |
— |
1-3 |
It |
|
o-i |
218-3 |
3-o |
77-7 |
o-i |
80-8 |
137-5 |
_ |
125-0 |
4-3 |
15‘2 |
— |
19-5 |
105-5 |
_ |
44-0 |
— |
— |
— |
— |
44-o |
— |
6-o |
0’0 |
— |
— |
0-o |
6-6 |
14-9 |
5-1 |
_ |
_ |
5i |
9-8 |
|
— |
200-o |
1''0 |
— |
— |
l-o |
199''o |
47-o |
1 188-0 |
327-3 |
92-9 |
3-5 |
423-7 |
764-3 |
_ |
_ |
50-o |
— |
— |
— |
50-o |
714-3 |
ma att överskridas med tillhopa (6,59 -f- 4,24 + 2,40 -f- 2,38=) 15,61 miljoner
kronor; mot överskridandet av det sistnämnda anslaget svarar dock en besparing
å enahanda belopp å anslaget under socialdepartementets huvudtitel
till ersättning till byggnadsstyrelsens delfond. Den för folkhushållningsdepartementets
huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger
med att praktiskt taget samtliga anslag till avlöningar och omkostnader för
statens krisorgan beräknas komma att i avsevärd mån överskridas. Till
förklaring av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade
nettobesparingen må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes
på grund av uppkommande merinkomster å de till automobilskattemedlens
specialbudget hörande inkomsttitlarna kunna via anslaget till avsättning
till statens automobilskattemedelsfond tillföras 14,83 miljoner kronor; realiserandet
av budgeten beräknas alltså icke blott eliminera underskottet å
automobilskattemedlens specialbudget enligt riksstaten, 10,54 miljoner kronor,
utan även medföra en minskning av vid budgetårets ingång å budgetutjämningsfonden
balanserad brist avseende tidigare från budgetutjämningsfonden
täckta underskott å automobilskattemedlens specialbudget med
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
4,29 miljoner kronor från 333,04 miljoner kronor till 328,75 miljoner kronor.
Beträffande den för finansdepartementets huvudtitel beräknade nettobesparingen
må framhållas, att det förutsatts, att de utgifter, som avses med
det under denna huvudtitel uppförda anslaget till täckning av beräknat
överskridande av anslagsmedlen för rörliga löne- och pensionsförmåner,
skola slutligt redovisas å respektive avlönings- och pensionsanslag och att
alltså ifrågavarande anslag å 40 miljoner kronor i sin helhet skall överföras
till budgetutjämningsfonden. Den nettobesparing, som beräknas för jordbruksdepartementets
huvudtitel, sammanhänger med att å anslaget till prisrabattering
å vissa livsmedel förutsättes uppkomma en besparing å 23,oo
miljoner kronor.
Enligt den i det föregående lämnade sammanfattande översikten över
driftbudgetens såväl mot budgetutjämningsfonden reglerade inkomster och
utgifter som det motsedda utfallet av dessa (s. 4 och 5) beräknas ett budgetöverskott
uppkomma å (4 506,2 — 4 162,9 =) 343,3 miljoner kronor.
I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftsida i vad avser de mot budgetutjämningst
onden reglerade anslagen har vidare riksräkenslcapsverket beräknat,
att budgetutjämningsfonden skulle komma att tillföras besparingar
å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor, varvid ämbetsverket
dock ej tagit hänsyn till den reservationsindragning under fjärde huvudtiteln,
som kunde komma att äga rum i anledning av vad som föreslagits i
proposition nr 208 till årets riksdag. Enligt inom försvarsdepartementet
gjorda beräkningar torde de reservationsbesparingar, som vid budgetårsskiftet
skulle bli möjliga genomföra å vissa materielanslag, kunna uppskattas
till omkring 135 miljoner kronor. Utöver angivna överskott å 343,3 miljoner
kronor skulle således budgetutjämningsfonden komma att tillföras reservationsbesparingar
å tillhopa 145 miljoner kronor.
För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och utbetalningarna å
driftbudgetens anslag skall överskottet korrigeras med hänsyn till inträffade
förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten. Riksräkenskapsverket
har verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens reservationsanslag.
En sammanfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av
kvarstående behållningar å reservationsanslag, bortsett från reservationer,
som enligt det föregående av ämbetsverket beräknats komma att överföras
till budgetutjämningsfonden, lämnas i följande sammanställning.
Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet . .
VI. Kommunikationsdepartementet........
VII. Finansdepartementet.................
IX. Jordbruksdepartementet..............
X. Handelsdepartementet................
XI. Folkhushållningsdepartementet........
Övriga huvudtitlar..................
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Minskning ( —)
resp. ökning( + )
Milj. kr.
+ 50 00
— 15oo
+ 50-oo
— 30-oo
— 40-oo
+ 15''oo
+ 10-oo
+ 10-oo
+ 70-oo
Summa + 120''00.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266. y
Angivna reservationsförändring har sålunda av ämbetsverket uppskattats
till en ökning med 120 miljoner kronor. Sistnämnda belopp torde emellertid
komma att ytterligare öka med hänsyn till att det under nionde huvudtiteln
å tilläggsstat II äskade reservationsanslaget till kostnader för Svenska
spannmålsaktiebolagets verksamhet å 30 miljoner kronor endast delvis torde
tagas i anspråk före budgetårets utgång. Enligt det föregående har man å
andra sidan att räkna med en reservationsminskning å 145 miljoner kronor
genom de besparingar å reservationsanslag, som tillföras budgetutjämningsfonden.
Då sistnämnda minskning i stort sett kan antagas komma att uppväga
den beräknade reservationsökningen, skulle någon förändring i behållningen
av reservationer icke uppkomma. Det förut framräknade budgetöverskottet
å tillhopa (343,3 + 145) i runt tal 490 miljoner kronor skulle
alltså bli det belopp, varmed inkomsterna beräknas komma att överstiga de
sammanlagda utgifterna under innevarande budgetår.
Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet
icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret
1947/48 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,
som förekomma vid sidan av budgeten.
Kapitalbudgeten enligt den fastställda riksstaten omfattade investeringsanslag
å 835,4 miljoner kronor. Å tilläggsstat I har fjolårets riksdag
uppfört anslag å tillhopa 305,6 miljoner kronor, medan å tilläggsstat II
anslag äskats eller i förekommande fall av årets riksdag anvisats med sammanlagt
47 miljoner kronor. Anslagen till investeringar å den slutliga riksstaten
uppgå alltså till sammanlagt 1 188 miljoner kronor med den fördelning
på de olika fonderna som framgår av föregående sammanställning.
Investeringsbemyndigandena å riksstaten jämte tilläggsstat I uppgingo sammanlagt
till 670,s miljoner kronor. Anslagen å tilläggsstat II medföra en höjning
av investeringsbemyndigandenas slutsumma till 714,3 miljoner kronor,
vilket belopp alltså motsvarar de för kapitalbudgetens balanserande erforderliga
lånemedlen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1 10) fattat be
slut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
11
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Andra huvudtiteln.
Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 maj 19b8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt
anför därvid följande.
G. Diverse.
[1.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Detta anslag är i gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor. Härtill kom
en reservation om ungefär 43 000 kronor och ett mindre belopp inkomster.
Å anslaget ha alltså under budgetåret funnits att tillgå icke fullt 471 000
kronor. Under budgetårets tre första kvartal förbrukades sammanlagt omkring
389 000 kronor, därav under mars månad omkring 48 000 kronor. Den
1 april 1948 återstodo således ungefär 82 000 kronor. Utgifterna under budgetårets
sista kvartal kunna beräknas till 45 000 kronor i månaden eller
sammanlagt 135 000 kronor.
Under den hittills förflutna delen av budgetåret ha inom justitiedepartementet
två nya utredningar tillsatts (sakkunniga för lagstiftning rörande
artificiell insemination och utredningen om vissa frågor angående rättsskipningen
i krig). Tre kommittéer ha under budgetåret slutfört sina uppdrag
(1944 års tryckfrihetssakkunniga, 1946 års riksdagsarbetsutredning och
1947 års kommitté för åtgärder mot spekulation i vattenkraft). Flera andra
utredningar, som icke kunnat avslutas, ha begränsat sin verksamhet i syfte
att nedbringa utgifterna å kommittéanslaget. Då de inom justitiedepartementet
anlitade sakkunniga till jämförelsevis stor del äro helt sysselsatta
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
med kommittéarbete och således från kommittéanslaget åtnjuta ersättning
för mistad lön i annan statstjänst, har den höjning av de statliga befattningshavarnas
löner som ägde rum den 1 juli 1947 medfört ökad belastningav
anslaget.
Enligt vad förut anförts torde anslaget behöva förstärkas med 50 000
kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 50 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Erik Rudhe.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
13
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 21 maj 19b8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.
B. Sveriges representation i utlandet.
[1.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär
personal m. m., förslagsanslag. Kungl. Maj :t har genom beslut den 30
juni 1947 i enlighet med riksdagens beslut (skr. nr 3) fastställt avlöningsstat
under förevarande anslag, varvid bl. a. upptagits en obetecknad anslagspost
till prisutjämningstillägg med ett belopp av 450 000 kronor. Sedermera
har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (prop. 2/1948; rd.
skr. 38/1948) medgivit, att ifrågavarande anslagspost må för budgetåret
1947/48 överskridas med högst 150 000 kronor.
Under den senaste tiden har såväl genom levnadskostnadernas fortgående
stegring som genom valutaåtgärder i vissa främmande länder blivit nödvändigt
att i form av prisutjämningstillägg bereda därvarande tjänstemän ersättning
för deras ökade utgifter. Det för ändamålet tillgängliga beloppet
lämnar emellertid ej utrymme härför. Enligt verkställda beräkningar erfordras
sålunda under nu ifrågavarande post ytterligare ett belopp av 100 000
kronor. Riksdagens medgivande att överskrida posten med jämväl detta
belopp torde böra inhämtas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär
personal in. m. upptagna delposten till prisutjämningstillägg
må för budgetåret 1947/48 överskridas med ytterligare högst
100 000 kronor.
[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, förslagsanslog.
I gällande avlöningsstat har under detta anslag upptagits bl. a. en obetecknad
anslagspost till prisutjämningstillägg med 50 000 kronor. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (prop. nr 2; rd skr. 38/1948) har riksdagen medgivit,
att ifrågavarande delpost må för budgetåret 1947/48 överskridas med
högst 15 000 kronor. Av skäl, som anförts under nästföregående punkt, erfordras
under innevarande budgetår för prisutjämningstillägg till attachéer
därutöver 10 000 kronor. Riksdagens medgivande att överskrida posten med
ytterligare detta belopp torde böra inhämtas.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för attachéer upptagna delposten
till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1947/48 överskridas
med ytterligare högst 10 000 kronor.
[3.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer, förslagsanslag.
I gällande avlöningsstat under detta anslag har upptagits bl. a. en
obetecknad anslagspost till prisutjämningstillägg med 10 000 kronor. Av
skäl, som anförts i det föregående, erfordras under innevarande budgetår
för prisutjämningstillägg till pressattachéerna därutöver 30 000 kronor.
Riksdagens medgivande att överskrida posten med detta belopp torde böra
inhämtas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva
att den i avlöningsstaten för pressattachéer upptagna delposten
till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1947/48
överskridas med högst 30 000 kronor.
[4.] 4 a. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare medel till
skrivbiträden, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår har
till avlöningar åt skrivbiträden vid beskickningar och konsulat uppförts ett
reservationsanslag av 1 520 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj :ts för.
slag (prop. 2/1948; rd. skr. 38/1948) har riksdagen sedermera å tilläggsstat
11 till riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet därutöver anvisat
ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Av nyss anförda skäl erfordras
emellertid under budgetåret 1947/48 härför ytterligare ett belopp
av 60 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare
medel till skrivbiträden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av ............................... kronor 60 000.
[5.] 5 a. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare medel till
extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande
budgetår har till avlöningar åt ifrågavarande personal uppförts ett
reservationsanslag av 415 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(prop. 2/1948; rd. skr. 38/1948) har riksdagen sedermera å tilläggsstat II
till riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet därutöver anvisat
ett reservationsanslag av 385 000 kronor. Av förut anförda skäl erfordras
emellertid under budgetåret 1947/48 härför ytterligare ett belopp av 50 000
kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Ytterligare
medel till extra biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 50 000.
D. Diverse.
[6.] 5. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Såsom framgår
av statsverkspropositionen under förevarande anslagspunkt till innevarande
års riksdag (III ht., s. 30) anhöll Svenska institutet i skrivelse den 8
oktober 1947, att å tilläggsstat för budgetåret 1947/48 måtte anvisas 125 000
kronor, dels till täckandet av bristen från föregående budgetår, dels till
en sådan ökning av statsbidraget för innevarande budgetår, att verksamheten
skulle kunna fullföljas i planerad och påbörjad omfattning. Jag var
icke beredd att redan i statsverkspropositionen taga ställning till denna
fråga. Det syntes av statsfinansiella skäl böra omsorgsfullt undersökas,
huruvida verksamheten kunde utan olägenhet i någon mån tillfälligt begränsas
och huruvida någon utväg stode till buds att med finansiering från
enskilt håll avhjälpa de aktuella svårigheterna.
Institutet hade ursprungligen för budgetåret 1947/48 beräknat utgifterna
till 1 050 000 kronor, medan de enskilda bidragen hade beräknats inflyta
med 350 000 kronor. Institutet hade därför hemställt om ett statsbidrag av
minst 700 000 kronor, innebärande en ökning å 250 000 kronor i förhållande
till budgetåret 1946/47 (prop. 238/1947, s. 7). Över denna framställning
hade yttrande inhämtats från 1946 års sakkunniga för upplysningsverksamheten
i utlandet. De sakkunniga ha visserligen funnit det önskvärt,
att statsmedel ställas till institutets förfogande i den av institutet föreslagna
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
omfattningen, men i rådande läge ansett sig nödsakade räkna med ett i huvudsak
oförändrat statsbidrag för budgetåret 1947/48, under uttalande att
denna lösning borde betraktas som provisorisk.
I enlighet med förslag i propositionen beviljade 1947 års riksdag under
förevarande anslag 455 000 kronor, och den reducerade budget, som institutet
därefter framlade, slutade på en utgiftssumma av 905 000 kronor. Vid
uppgörandet av denna budget förutsattes fortfarande, att 350 000 kronor
skulle erhållas i enskilda bidrag, medan återstående belopp, 100 000 kronor,
beräknades kunna täckas med medel, som det ansågs möjligt att inbespara
under budgetåret 1946/47 genom en inskränkning av verksamheten.
Emellertid har institutet icke kunnat fasthålla vid dessa beräkningar. Vad
inkomsterna beträffar synas medlemsavgifterna för budgetåret, i stället för
ursprungligen beräknade 350 000 kronor, böra upptagas till allenast 300 000
kronor. Jag torde få på denna punkt hänvisa även till vad institutet tidigare
anfört angående de svårigheter, som numera möta vid utverkandet av
enskilda bidrag (statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, III
ht., s. 32). I stället för det beräknade överskottet på 100 000 kronor för budgetåret
1946/47 uppstod ett underskott på 15 000 kronor, till en del likaså
beroende på bortfall av beräknade medlemsavgifter. Sammanlagt skulle alltså
tillgångarna komma att uppgå till 740 000 kronor för innevarande budgetår
(455 000 kronor i statsbidrag -j- 300 000 kronor i medlemsavgifter
— 15 000 kronor, utgörande underskott för budgetåret 1946/47). Vad utgifterna
beträffar ha som nämnts dessa tidigare beräknats till 905 000 kronor
(se statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, III ht., s. 31).
Till följd av redan under budgetåret 1946/47 gjorda åtaganden och framför
allt till följd av de ständigt stegrade anspråk, som ställts på institutets
allmänna verksamhet såväl från utlandet som från svenska myndigheter
och organisationer, har det icke visat sig möjligt att nedskära utgifterna
till det belopp, som för närvarande står till institutets förfogande. Efter
en omsorgsfull prövning har jag kommit till den slutsatsen, att institutets
verksamhet under innevarande budgetår icke kan i skälig omfattning upprätthållas
under en kostnadsgräns av 865 000 kronor. Icke minst ha hänsyn
till dagens internationella läge nödvändiggjort för institutet att fullfölja
de arbetsuppgifter, som kunnat inrymmas inom denna kostnadsram.
För institutets fortsatta arbete inom denna ram skulle alltså erfordras
ett ytterligare bidrag av (865 000 — 740 000 =) 125 000 kronor. Jag får sålunda
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av .................... kronor 125 000.
[7.] 11 a. Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag. I gällande riksstat har för detta ändamål uppförts
ett reservationsanslag av 15 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
17
slag (prop. 2/1948; rd. skr. 38/1948) har riksdagen sedermera å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår härför därutöver anvisat ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
Den ökning av kostnaderna under förevarande anslag, till vars täckande
medel sålunda redan äskats och beviljats å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår, hänför sig i främsta rummet till utgifter för utgivandet
av framställningar över Sveriges utrikespolitik under det andra
världskriget och för de sakkunniga för utredning av frågan om den slutliga
dispositionen av vissa tyska tillgodohavanden i Sverige (tyskmedelskommittén).
Dessa kostnader ha kommit att belasta anslaget med avsevärt större
belopp än vad tidigare förutsetts. Verkställda beräkningar ge vid handen, att
med anledning härav en förhöjning av anslaget med ytterligare 40 000 kronor
erfordras.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .....................................kronor 40 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Tore Högstedt.
2 Bihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt. Nr 266.
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
19
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne. Kock.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför
därvid följande.
C. Försvarskrafterna.
[1.] 1. Försvarsstaben: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande
budgetär fastställda avlöningsstaten för försvarsstaben är under anslagsposten
Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer
uppförd en obetecknad delpost å 19 000 kronor till prisutjämningstillägg.
Vid anmälan till propositionen 1948:209 (s. 47) av försvarsstabens
avlöningsanslag för nästa budgetår har jag förordat, att berörda delpost uppräknas
till 60 000 kronor för att Kungl. Maj:t skulle äga möjligheter att anpassa
försvarsattachéernas avlöningsförhållanden till dem som gällde för
övrig personal vid beskickningarna.
Vid anmälan förut denna dag av fråga om överskridande av motsvarande
delpost i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär personal m. m. har
ministern för utrikes ärendena framhållit, att det under senaste tiden såväl
genom levnadskostnadernas fortgående stegring som genom valutaåtgärder i
vissa främmande länder blivit nödvändigt att i form av prisutjämningstillägg
bereda därvarande tjänstemän ersättning för deras ökade utgifter.
Av samma anledning ha vissa försvarsattachéer måst beredas motsvarande
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
ersättning. Detta medför emellertid, att förenämnda i försvarsstabens avlöningsstat
upptagna delpost till prisutjämningstillägg behöver överskridas.
Med godtagande av en av chefen för försvarsstaben i skrivelse den 14 maj
1948 framlagd beräkning uppskattar jag det ytterligare medelsbehovet under
delposten i fråga till 40 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för försvarsstaben upptagna delposten
till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1947/48
överskridas med högst 40 000 kronor.
E. Diverse.
[2.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett
belopp av 350 000 kronor. Av uppgift å anslagets ställning, som lämnats
av försvarets civilförvaltning, framgår, att av anslaget under budgetårets
tre första kvartal förbrukats drygt 325 000 kronor, varför icke fullt 25 000
kronor återstodo för det sista kvartalet. Under budgetåret ha vissa större
utredningsarbeten, främst 1945 års försvarskommittés, slutförts. Å andra
sidan pågå fortfarande vissa kostnadskrävande utredningar, främst 1946
års militära förvaltningsutredning och de på dennas initiativ igångsatta
organisationsundersökningarna inom den centrala försvarsförvaltningen. Det
är därför nödvändigt att anslaget förstärkes. Anslagsbelastningen under
första kvartalet 1948 utgjorde i runt tal 130 000 kronor. Jag räknar emellertid
med att utgifterna under budgetårets sista kvartal skola kunna nedbringas
till omkring 100 000 kronor. Då inemot 25 000 kronor voro odisponerade
vid kvartalets början, skulle ett förstärkningsanslag av 75 000 kronor
vara erforderligt. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av..............kronor 75 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
S. Roswall.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
21
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Va huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför
därvid följande.
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
[1.] överståthållarämbetet: Avlöningar. I avlöningsstaten för överståthållarämbetet
för budgetåret 1945/46 upptogs en anslagspost på 112 800 kronor
för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Den 29 juni 1945 medgav
Kungl. Maj :t, att anslagsposten finge överskridas med ett belopp, som erfordrades
för bestridande av avlöningskostnaden för en barnavårdsassistent,
för vilket ändamål ämbetet under nämnda budgetår utbetalat 2 818 kronor
9 öre. Efter framställningar från ämbetet den 1 februari och den 18 april
1946 medgav Kungl. Maj :t vidare genom två särskilda brev av den 10 maj
samma år, att posten finge överskridas med tillhopa 39 600 kronor. Med anledning
av en av ämbetet den 5 juni 1946 gjord framställning anbefalldes
slutligen statskontoret genom beslut den 21 juni 1946 att för förstärkning
av ifrågavarande anslagspost till ämbetet utbetala högst 5 000 kronor från
femte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Till ämbetets förfogande
för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal stodo alltså under
budgetåret 1945/46 sammanlagt (112 800 + 2 818:09 + 39 600 5 000)
160 218 kronor 9 öre.
Den stora stegringen av ämbetets medelsbehov under budgetåret 1945/46
berodde väsentligen på en fortgående kraftig ökning av antalet passansök
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
ningar. I sin skrivelse den 5 juni 1946 anförde ämbetet sålunda bl. a. alt,
medan ämbetet vid avgivandet av framställningen om anslagsöverskridande
den 1 februari samma år ansett sig kunna räkna med i genomsnitt 120 passansökningar
om dagen, antalet sådana ansökningar undan för undan ökats
till omkring 300 om dagen. Antalet biträden på passbyrån hade därför måst
ökas från 5 till 10. Det oaktat och trots övertidsarbete hade endast en mindre
del av passen hunnit utskrivas av passbyråns personal, beroende på alt denna
under större delen av arbetstiden vore sysselsatt med mottagning av besökande.
Det stora flertalet pass hade därför måst utlämnas till personer utom
ämbetet för utskrift mot ackordsersättning.
I skrivelse den 4 november 1946 framhöll överståthållarämbctet, att antalet
passansökningar under juni månad 1946 stigit till i medeltal 500 om
dagen. På grund därav hade det blivit nödvändigt att öka antalet biträden
på passbyrån från 10 till omkring 25. Trots detta hade alltjämt flertalet
pass måst utlämnas för utskrift till personer utom verket. De för avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal avsedda medlen hade visat sig otillräckliga
och posten hade måst överskridas med 948 kronor 41 öre. Ämbetet hemställde,
att Kungl. Maj :t täcktes medgiva, att vid överskridandet finge bero.
Framställningen föranledde icke någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida,
enär — enligt vad verkställd undersökning givit vid handen — hinder icke
syntes föreligga mot att överföra de utgifter, som orsakat överskridandet,
till räkenskaperna för budgetåret 1946/47, varom ämbetet underrättades
under hand. Denna möjlighet att reglera överskridandet har, enligt vad
som numera framkommit, icke utnyttjats av ämbetet. För det belopp, varmed
anslagsposten överskridits, saknas alltså alltjämt täckning.
Vid 1947 års riksdag beslöts en omorganisation av överståthållarämbetet,
vilken innebar, att ur ämbetet utbrötos sådana delar, som handhade kommunala
uppgifter, och att kvarstående delar, med i huvudsak samma uppgifter
som en länsstyrelse, i sin helhet uppfördes på riksstaten (proposition
nr 192, riksdagens skrivelse nr 334). Ämbetet skulle därefter bestå av tre
huvudavdelningar, nämligen första och andra kansliavdelningen samt skatteavdelningen,
ävensom vissa underavdelningar, däribland en särskild trafikavdelning
under andra kansliavdelningen. Omorganisationen trädde i kraft
den 1 januari 1948.
Genom beslut den 30 juni 1947 fastställde Kungl. Maj:t avlöningsstater
för ämbetet dels för tiden 1 juli—31 december 1947 och dels för tiden 1
januari—30 juni 1948. För den sistnämnda tiden avsågos särskilda belopp
för kansliavdelningarna och för skatteavdelningen. För kansliavdelningarna
upptogs bl. a. en post till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å
114 700 kronor. Samtidigt anbefalldes överståthållarämbetet att inkomma
med utredning om medelsbehovet under bl. a. nämnda post jämte redogörelse
för den personaluppsättning, som avsetts med beräkningen av medelsbehovet
under budgetbehandlingen. Sedan utredningen inkommit, föreskrev
Kungl. Maj :t genom beslut den 31 oktober 1947, att av anslagsposten finge
tagas i anspråk högst 108 500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
23
I två särskilda skrivelser den 23 februari och den 20 april 1948 har överståthållarämbetet
hemställt om ytterligare medel för avlönande av icke-ordinarie
personal.
I skrivelsen den 23 februari 19i8 har ämbetet framhållit, att kostnaderna
för avlöningar åt den icke-ordinarie personalen å kansliavdelningarna under
tiden 1 januari—30 juni 1948 kunde beräknas komma att uppgå till omkring
131 000 kronor, d. v. s. till ett omkring 22 500 kronor högre belopp än som
anvisats. Anledningen till denna ökning av medelsbehovet berodde bl. a. på
att 9 ordinarie kontorsbiträdestjänster vore vakanta på grund av den reglerade
befordringsgången för biträdespersonal och att till följd härav ickeordinarieposten
belastades med avlöningskostnader för ett lika stort antal
biträden utöver vad som beräknats. Vidare uppehölles en vakant ordinarie
kanslisttjänst av en pensionerad polisman, som avlönades från samma post.
Innan jag närmare går in på innehållet i ämbetets framställning av den
20 april 1948 torde jag få erinra, att Kungl. Maj :t den 30 januari 1948 förordnat,
att för fullgörande av arbetsuppgifter enligt kungörelsen den 15
november 1945 (nr 706) angående reglering av handeln med och användningen
av bilgummi samt för lämnande av biträde åt länstrafikledaren, hos
länsstyrelserna må under senare hälften av löpande budgetår finnas anställda
tillfälliga befattningshavare. I en med anledning härav den 23 februari 1948
inom överståthållarämbetet upprättad promemoria har framhållits, att för
ifrågavarande arbetsuppgifter viss ytterligare personal behövde anställas vid
ämbetets trafikavdelning fr. o. in. den 1 mars 1948, nämligen 1 föreståndare
med lön enligt lönegrad Cg 21, 3 assistenter med arvode av 700 kronor
i månaden och 3 biträden med arvode av 355 kronor i månaden. För budgetåret
1947/48 erfordrades för avlöning av dessa befattningshavare ävensom
för ackordsersättning för utskrift av listor ur bilregistret för prägling av
plåtar till adressograf sammanlagt 36 733 kronor, varav 3 935 kronor tör
rörligt tillägg.
Jag vill vidare erinra, att Kungl. Maj :t den 9 april 1948 förordnat, att
länsstyrelserna må för återstoden av innevarande budgetår anställa tillfälliga
befattningshavare för handläggningen av de ärenden, som ankomma på
länsstyrelserna enligt kungörelsen den 19 mars 1948 (nr 136) angående
reglering av försäljningen och förbrukningen av flytande bränsle in. m.
I skrivelsen den 20 april 19^8 har ämbetet anmält, att de med regleringarna
å trafikväsendets område sammanhängande arbetsuppgifterna nödvändiggjort
anställande av viss tillfällig personal vid ämbetets trafikavdelning. Den
i promemorian av den 23 februari 1948 förutsatta utökningen av personalen
å trafikavdelningen hade icke kommit till stånd förrän fr. o. m. april månad.
Utökningen hade emellertid som följd av bensinransoneringen blivit
något större än som beräknats. I stället för 3 assistenter med 700 kronor
i månaden hade sålunda anställts 9 sådana befattningshavare med 400 kronor
i månaden. Biträdenas antal hade ökats med 7 i stället för med 3. Härtill
komme ackords- och övertidsersättningar på tillhopa 7 625 kronor, som
icke medräknats i promemorian. Sammanlagt skulle de i promemorian an
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
givna kostnaderna behöva höjas med 13 220 kronor, varav för rörligt tilllägg
1 416 kronor.
Ämbetet har upplyst, att såsom assistenter skulle anlitas polismän, vilka
vore kommenderade till tjänstgöring vid poliskammarens trafikexpedition.
Den statliga andelen av kostnaderna för deras avlönande hade preliminärt
fastställts till belopp motsvarande något mer än halva avlöningen till poliskonstapel
med slutlön.
Sammanfattningsvis har ämbetet i de båda framställningarna av den 23
februari och den 20 april 1948 hemställt, att — utöver det belopp av 108 500
kronor, som ämbetet jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 31 oktober 1947
äger använda för avlöningar åt icke-ordinarie personal — för samma ändamål
få taga i anspråk ytterligare (22 500 + 36 733 — 3 935 + 13 220 —
1 416) 67 102 eller i runt tal 67 000 kronor.
Avlöningarna under nästa budgetår åt den i framställningen av den 20
april 1948 angivna tillfälliga personalen ha slutligen av ämbetet beräknats
komma att draga en kostnad för månad räknat av 11 085 kronor, varav
1 187 kronor för rörligt tillägg.
Departementschefen. Överståthållarämbetets i framställningen den 4 november
1946 gjorda hemställan, att vid överskridandet av ämbetets ickeordinariepost
för budgetåret 1945/46 måtte få bero, föranleder icke någon
erinran från min sida. Ärendet är emellertid av beskaffenhet att böra underställas
riksdagens prövning.
Ämbetets hemställan om förstärkning av den för senare hälften av budgetåret
1947/48 avsedda icke-ordinarieposten anser jag mig likaledes böra
biträda. Vissa av merkostnaderna torde vara av den art att Kungl. Maj:t
enligt riksdagens bemyndigande äger rätt att för deras bestridande medgiva
överskridande av anslagsposten. Emellertid torde vara lämpligt att i ett
sammanhang underställa riksdagen hela frågan om anslagspostens överskridande.
För nästa budgetår har anslagsposten upptagits förslagsvis. Jag utgår
från att Kungl. Maj :t för samma budgetår skall äga medgiva överskridande
av posten för avlönande av den tillfälliga personal, som må bliva erforderlig
för handhavandet av regleringarna på trafikväsendets område.
På grund av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna det skedda överskridandet med 948 kronor
41 öre av den i överståthållarämbetets avlöningsstat för
budgetåret 1945/46 upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal,
dels ock medgiva, att den i avlöningsstaten för överståthållarämbetet
upptagna anslagsposten till övrig icke-ordinarie
personal vid kansliavdelningarna må för tiden 1 januari—30
juni 1948 överskridas med högst 67 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
25
E. Polisväsendet.
[2.] Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. I avlöningsstaten för
statens kriminaltekniska anstalt för budgetåret 1946/47 upptogs en anslagspost
på 47 000 kronor för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
I skrivelse den 20 mars 1947 hemställde styrelsen för anstalten, att Kungl.
Maj :t måtte medgiva, att posten finge överskridas med ett belopp av 11 756
kronor. Styrelsen uttalade, att posten tydligen beräknats så, att den skulle
medgiva utbetalande av avlöningar åt den icke-ordinarie personal, som
funnits anställd vid anstalten vid budgetårets ingång. För detta ändamål
erfordrades enligt styrelsens beräkningar 44 554 kronor. Till bestridande
av oförutsedda utgifter skulle alltså till styrelsens förfogande stå ett belopp
av 2 446 kronor. Beträffande orsaken till det beräknade underskottet
å posten upplyste styrelsen, att tre extra kontorsbiträden hade förordnats
att under hela budgetåret uppehålla tre extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningar,
vilkas innehavare uppehölle ordinarie tjänster, att under budgetårets
sista två månader ett extra kontorsbiträde beräknades skola vara
tjänstledigt för havandeskap, att ett ordinarie kontorsbiträde fr. o. m. den
1 september 1946 varit förordnat som kanslibiträde mot arvode, som utgått
från icke-ordinarieposten, att anstalten nödgats anlita extra skrivhjälp
samt utbetala övertidsersättning i större utsträckning än tidigare,
huvudsakligen på grund av att anstalten under budgetåret ålagts att upprätta
visst spärregister men även med hänsyn till skriftexperternas ökade
arbetsbörda samt att med hänsyn till läget på arbetsmarknaden expeditionsvaktsbiträdets
arvode fr. o. in. den 16 oktober 1946 ökats från 180
kronor till 250 kronor i månaden. De vid anslagsberäkningen icke förutsedda
utgifterna uppgingo till följande belopp.
3 kontorsbiträden under 12 månader ä 213:50 .......... kronor
1 kontorsbiträde under 2 månader å 213:50 ............
1 kanslibiträde under 10 månader å 405: —.............. »
Extra skrivhjälp ......................................
Övertidsersättning ...................................
Merkostnad för avlöning åt expeditionsvaktsbiträdet ...... »
Summa kronor
Då, såsom förut framhållits, ett belopp av 2 446 kronor beräknades stå till
styrelsens förfogande för oförutsedda utgifter, kunde överskridandet antagas
komma att uppgå till (14 202 —- 2 446) 11 756 kronor.
Med anledning av berörda framställning medgav Kungl. Maj :t genom beslut
den 2 maj 1947 att anslagsposten finge för bestridande av oundgängliga
utgifter för de med framställningen avsedda ändamålen överskridas med
högst 8 113 kronor.
7 686
427
4 050
294
1 150
595
14 202.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
I skrivelse den 12 december 1947 har styrelsen för anstalten anmält, att
anstaltens icke-ordinariepost för budgetåret 1946/47 överskridits med 2 719
kronor 66 öre utöver det av Kungl. Maj :t medgivna beloppet 8 113 kronor.
Styrelsen framhåller, att utgifterna för de med anslagsposten ursprungligen
avsedda ändamålen vid budgetårets utgång hade uppgått till 44 207 kronor
86 öre. För oförutsedda utgifter vore därför ett belopp av 2 792 kronor 14
öre disponibelt mot förut beräknade 2 446 kronor. För ändamål, vartill hänsyn
icke tagits vid anslagsberäkningen, hade posten belastats med utgifter
pa sammanlagt 13 624 kronor 80 öre enligt följande fördelning.
3 kontorsbiträden ................................. kronor
1 kanslibiträde (10 månader) ...................... j,
Extra skrivhjälp .............................. s
Övertidsersättning .......................... 5
Merkostnad för expeditionsvaktsbiträde .............. »
Summa kronor 13 624:80.
Sedan detta belopp minskats dels med det belopp, varmed Kungl. Maj :t
medgivit överskridande och dels med den uppkomna »besparingen» å anslagsposten
kvarstode 2 719 kronor 66 öre utan täckning.
Styrelsen har vidare framhållit, att under budgetåret 1946/47 en besparing
å 10 395 kronor uppstått på den för avlöningar åt anstaltens ordinarie
tjänstemän avsedda anslagsposten, vilket belopp icke hade behövt tagas i
anspråk, enär motsvarande utgifter belastat icke-ordinarieposten.
Styrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådan åtgärd, att
det uppkomna underskottet å icke-ordinarieposten bleve reglerat.
Departementschefen. Jag finner icke anledning att framställa erinran mot
det av styrelsen anmälda anslagsöverskridandet. Enär räkenskaperna för
budgetåret 1946/47 numera äro avslutade, synes det icke lämpligen böra ifrågakomma
att vidtaga någon åtgärd till förstärkning av anslagsposten med
ett mot överskridandet svarande belopp. I stället synes böra förklaras, att
vid överskridandet får bero. På grund härav och då ärendet är av beskaffenhet
att böra underställas riksdagens prövning får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att godkänna det skedda överskridandet med 2 719 kronor
66 öre av den i avlöningsstaten för statens kriminaltekniska
anstalt för budgetåret 1946/47 upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
7 617: 83
3 901:37
293:55
1 217: 05
595: —
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
27
H. Diverse.
[3.] 8 a. Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag. Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 400 000 kronor. Å tilläggsstat II har riksdagen för samma
ändamål anvisat ett reservationsanslag av 125 000 kronor (prop. nr 2/1948,
bil. 5, p. 4, riksd. skriv, nr 34). Därjämte har Kungl. Maj:t, efter riksdagens
hörande, genom beslut den 19 mars 1948 föreskrivit, att ett belopp av 55 000
kronor skall överföras till V a huvudtitelns kommittéanslag från V huvudtitelns
motsvarande anslag. Det för bestridande av inrikesdepartementets
kommittékostnader disponibla beloppet uppgår för budgetåret således till
(400 000 + 125 000 + 55 000) 580 000 kronor. Förbrukningen under budgetårets
första tio månader har utgjort sammanlagt omkring 530 000 kronor,
däri inräknat ett belopp av omkring 14 000 kronor, som i början av
innevarande månad utbetalats till gäldande av vissa tryckerikostnader. Anslagsbelastningen
har således för månad räknat hittills i genomsnitt uppgått
till cirka 53 000 kronor. Vid fortsatt oförändrad medelsåtgång skulle
alltså utgifterna under budgetårets två sista månader kunna beräknas till
106 000 kronor. En förstärkning av anslaget med (530 000 + 106 000 —
580 000) 56 000 kronor synes därför vara nödvändig. Med hänsyn dels till
att två större kommittéer för utredning av länsstyrelsernas organisation
m. m. och av skyddsrumsfrågan nyligen börjat sin verksamhet, dels och till
att utgifterna för kommittéer visa en regelmässig ökning under budgetårets
sista månader, finner jag emellertid en förstärkning med 60 000 kronor erforderlig.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 60 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
K. A. Åkerberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
29
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 samt anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
[1.] 7. Vägunderhållet, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj :ts
i 1947 års statsverksproposition framlagda förslag har riksdagen för budgetåret
1947/48 till Vägunderhållet anvisat ett reservationsanslag av
124 200 000 kronor, vilket genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1947
i sin helhet ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande, att
av styrelsen användas för därmed avsett ändamål.
I skrivelse den 30 april 1948 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt
om anvisande av ytterligare anslagsmedel till vägunderhållet för budgetåret
1947/48.
Styrelsen erinrar i sin skrivelse till en början om att styrelsen i sina petita
för innevarande budgetår framhållit, att det av styrelsen äskade anslaget
till vägunderhållet beräknats på grundval av 1946 års löne- och prisnivå.
Sedan ifrågavarande beräkning gjordes ha emellertid vissa omständigheter
tillkommit som inverkat fördyrande på vägunderhållet. Dessa äro
enligt styrelsen följande, nämligen dels det på våren 1947 träffade avtalet
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
mellan styrelsen och svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet rörande
vägunderhållet, vilket ägde giltighet från den 1 januari 1947 och
medfört kostnadshöjningar under hela budgetåret 1947/48, dels motsvarande
i april 1948 träffade avtal mellan samma parter, som äger giltighet
från den 1 januari 1948 och medför kostnadshöjningar under andra hälften
av budgetåret (första halvåret 1948), dels ock de från den 1 april 1948 höjda
priserna för bensin och brännolja, vilka öka underhållskostnaderna för
budgetårets sista kvartal (andra kvartalet 1948).
Under förutsättning att vägunderhållsarbetet under budgetåret 1947/48
genomföres i den omfattning som avsågs vid underhållsanslagets beräknande,
borde detta anslag enligt styrelsens på uppgifter från vägförvaltningarna
grundade beräkningar egentligen förstärkas med följande belopp:
Med hänsyn till löneökningar på grund av 1947 års avtal,
för hela budgetåret 1947/48 .................. kronor
Med hänsyn till löneökningar på grund av 1948 års avtal,
för första halvåret 1948 ...................... »
Med hänsyn till höjningen av priserna på bensin och
brännolja, för andra kvartalet 1948 ................ »
5 200 000
3 547 000
1 848 000
Summa kronor 10 595 000.
Styrelsen har emellertid av i det följande angivna skäl kommit till att
medelstillskottet för innevarande budgetår kan väsentligt begränsas.
För budgetåret 1947/48 ha vägförvaltningarna till sitt förfogande haft
följande vägunderhållsmedel i avrundade tal:
Reserverade medel från budgetåret 1946/47 .......... kronor 4 787 000
Lagrat grus m. in., som betalats med tidigare års medel » 2 605 000
Av styrelsen fördelade medel för budgetåret 1947/48 . . » 116 225 000
Summa kronor 123 617 000..
Vid fördelningen mellan vägförvaltningarna av vägunderhållsanslaget för
budgetåret 1947/48 reserverade styrelsen för oförutsedda utgifter ett belopp,
som — frånsett vissa för särskilda ändamål avsatta medel och efter avräknande
av vissa mindre under budgetåret disponerade summor — nu uppgår
till 7 149 050 kronor.
Den rådande bristen på arbetskraft har medfört att vägunderhållsarbetet
icke kunnat bedrivas i avsedd omfattning. Av denna anledning beräknas
vid budgetårets utgång i sju län uppstå ett överskott å de fördelade medlen
om sammanlagt 1 910 000 kronor. Hänsyn har emellertid härvid icke
tagits till kostnadsökningarna på grund av 1948 års löneavtal och höjningen
av bensin- och brännoljepriserna. För de Övriga länens vidkommande väntas
de redan fördelade medlen med tillskott av 2 690 000 kronor från det
hos styrelsen reserverade beloppet vara tillräckliga för att finansiera under
-
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
hålisar betet till budgetårets utgång, doek endast inom ramen för 1947 års
löneavtal.
Till täckande av de förut angivna kostnadsökningarna i anledning av
1948 års löneavtal och höjningen av bensin- och brännoljepriserna om sammanlagt
(3 547 000 + 1 848 000) 5 395 000 kronor säger sig styrelsen ha
till sitt förfogande förenämnda för oförutsedda utgifter avsedda belopp av
7 149 050 kronor, minskat med det för tilldelning till vissa vägförvaltningar
beräknade beloppet av 2 690 000 kronor, eller alltså 4 459 050 kronor. Till
detta belopp skulle alltså erfordras ett tillskott av nya medel med (5 395 000
_ 4 459 050) 935 950 kronor. För att giva styrelsen möjlighet att möta även
extra utgifter, som för vägunderhållet eventuellt kunna uppkomma under
nu löpande budgetår, bör emellertid enligt styrelsens mening tilläggsanslaget
icke sättas lägre än 1 500 000 kronor. Styrelsen hemställer, att detta belopp
måtte anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1947/48, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad angår verkningarna av 1948 års löneavtal samt bensin- och brännoljeprisernas
höjning på anslagsberäkningen för budgetåret 1948/49 meddelar
styrelsen, att man härvidlag måste räkna med kostnadsstegringar om sammanlagt
16 940 000 kronor, därav 8 400 000 kronor för löne- och 8 540 000
kronor för prisstegringar. Detta skulle innebära en ökning med ca 13 % på
den för vägunderhållet beräknade kostnaden av 134 000 000 kronor, vilket
belopp av innevarande års riksdag beviljats för budgetaret 1948/49.
I anslutning härtill framhåller styrelsen, att det med hänsyn till arbetenas
rationella bedrivande, kravet på att bereda de anställda ett så vitt möjligt
kontinuerligt arbete m. m. är nödvändigt att arbetenas avsedda omfattning
är känd redan före budgetårets ingång. På grund av de nu inträffade kostnadsökningarna
torde man, fortsätter styrelsen, ha att välja mellan ettdera
av följande två alternativ, nämligen antingen att med bibehållande av den
beräknade kostnadsramen, 134 000 000 kronor, minska omfattningen av de
planerade arbetena eller ock att med bibehållande av arbetenas avsedda omfattning
tillförsäkra väg- och vattenbyggnadsverket de härför erforderliga
ytterligare medlen. Vid val mellan dessa bada alternativ anser styrelsen, att
det senare obetingat bör väljas, och framhåller i detta sammanhang följande.
Styrelsen har vid skilda tillfällen framhållit, att vägarna oundgängligen
måste bliva föremål för såväl egentligt underhåll som ett betydande upprustningsarbete.
De medel, som styrelsen äskat för vägunderhåll, ha regelbundet
beviljats. Däremot ha styrelsens äskanden för upprustningsarbeten
av olika slag skurits ned. De löne- och prishöjningar, som styrelsen nu anmält,
komma att inverka även på upprustningsarbetena. Då styrelsen icke
anser sig kunna begära ytterligare medel för att möjliggöra upprustningsarbetenas
utförande i den vid anslagens beviljande avsedda omfattningen,
komma dessa arbeten att ytterligare skäras ned motsvarande den nu ifrågavarande
löne- och prishöjningen. Att vid sådant förhållande minska jämväl
den avsedda omfattningen av vägunderhållet kan icke vara välbetänkt.
Styrelsen anmäler nu, att styrelsen avser att — om Kungl. Maj :t ej uttalar
erinran däremot — för budgetåret 1948/49 planera och utföra vägun
-
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
derhållet i den omfattning, som i samband med anslagsberäkningen avsetts,
ävensom att framdeles avgiva framställning om anslagsförstärkning å tillläggsstat
för en nu till 16 940 000 kronor beräknad kostnadsökning.
Styrelsen har slutligen i förevarande sammanhang till förnyad prövning
upptagit frågan om gottgörelse Till vågmästare som upplåter expeditionslokal
i sin bostad.
Denna fråga behandlades vid 1945 års riksdag. I skrivelse den 16 mars 1944
hade styrelsen — med förmälan att ett stort antal vågmästare gjort framställning
om ersättning för att de måste taga i anspråk del av sin bostad till
vägmästarkontor - hemställt om bemyndigande att utbetala ersättning med
belopp som styrelsen funne skäliga. Sedan allmänna lönenämnden i avgivet
yttrande bland annat förordat att visst maximibelopp, förslagsvis 240 kronor
för år, skulle fastställas, upptogs frågan i propositionen 1945: 261 angående
anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna
m. m. I enlighet med i nämnda proposition framlagt, av riksdagen godkänt
förslag medgav Kungl. Maj :t i skrivelse den 15 juni 1945, att styrelsen
finge till vågmästare, som uppläte expeditionslokal i sin bostad, utbetala
gottgörelse härför med högst 240 kronor för år, därvid Kungl. Maj :t förklarade
Sig vilja framdeles, efter framställning av styrelsen, pröva huruvida
gottgörelse i undantagsfall skäligen finge utgå med högre belopp.
Sedan styrelsen efter förhandling med Sveriges arbetsledareförbund utarbetat
vissa normer för beräknandet av här avsedd gottgörelse, inkommo
från vägförvaltningarna i början av år 1946 redogörelser för verkställda
beräkningar och förslag till gottgörelse åt cirka 145 vågmästare. Det framgick
därvid att vägmästarna i stor omfattning ansågo de på de angivna
normerna verkställda beräkningarna vara otillfredsställande och att antalet
fall, där gottgörelse utöver maximibeloppet ansåges böra utverkas, var
mycket stort och ingalunda inskränkt till undantagsfall. Såväl styrelsen
som arbetsledareförbundet hade nu kommit till den uppfattningen, att
det knappast skulle bliva möjligt för Kungl. Maj :t att med tillämpande av
de av riksdagen godkända beräkningsgrunderna bifalla, helt eller delvis,
de många ansökningarna om högre gottgörelse.
På grund härav beslöt arbetsledareförbundet att vid domstol få frågan
om vägmästarnas rätt i förevarande avseende prövad, och på föranstaltande
av förbundet stämde en vågmästare Kungl. Maj :t och kronan med yrkande
om sådan gottgörelse, varom här är fråga. Med anledning härav
överenskommo styrelsen och förbundet om att ärendet i övrigt skulle vila
tills vidare. Det instämda målet — vilket i allt väsentligt anses representativt
för här förevarande spörsmål — fullföljdes till högsta instans. Högsta
domstolen förklarade, att vid kronans övertagande av den allmänna väghållningen
några bestämmelser icke meddelats, av vilka följde skyldighet
för kronan att till käranden i hans egenskap av vågmästare upplåta expeditionslokal
eller ersätta kostnaderna för sådan lokal. Skyldighet i dessa
hänseenden förelåge ej heller på grund av andra rörande statstjänstemännens
avlöning gällande föreskrifter. Käranden vore följaktligen, till
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
dess annat bleve bestämt, pliktig såväl att själv hålla expeditionslokal som
att svara för de därmed förenade kostnaderna. Vid angivna förhållanden
vore käranden icke berättigad att utfå ersättning för nämnda kostnader
till högre belopp eller i annan ordning än som angivits i Kungl. Maj :ts
skrivelse den 15 juni 1945.
I anslutning till vad som sålunda förekommit i ärendet framhåller vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att, även om vågmästare i enlighet med nyssnämnda
dom icke är juridiskt berättigad till gottgörelse, det enligt styrelsens
mening är självklart att gottgörelse skall utgå och att denna skall
bestämmas till skäligt belopp. Styrelsen anför vidare bl. a. följande.
Den i Kungl. Maj :ts dom fastslagna skyldigheten för vågmästare att själv
hålla expeditionslokal innebär uppenbarligen en börda för vågmästaren.
Han måste finna sig i att ett av hans bostadsrum hela dagen är oanvändbart
för sitt egentliga ändamål, då där i allmänhet är placerat ett biträde
och trafiken av besökande ofta är stor såväl under som efter tjänstetiden.
Den ökning av städningsarbetet, som följer av besöksfrekvensen, torde
också i allmänhet vara mycket påtaglig.
De vid 1945 års riksdag fastställda beräkningsgrunderna medgiva endast
i ringa omfattning vad som enligt styrelsens mening kan betecknas
som skälig gottgörelse. Enligt de från vägförvaltningarna inkomna beräkningarna
— vilka baserats på närnnda av styrelsen fastställda normer och,
frånsett enstaka undantag, synas vara fullt riktiga — skulle i ett 70-tal
fall vågmästarens kostnader uppgå till 500 kronor eller mera per ar. Det
fastställda maximibeloppet täcker icke ens halva denna kostnad. Endast
i omkring 20 fall beräknas kostnaderna vara så låga att maximibeloppet
motsvarar 70—80 procent, vilka procentsatser styrelsen räknat med i små
normer Lägre procentsats bör enligt styrelsens mening icke ifrågakomma.
Enligt vad styrelsen erfarit ha de gällande beräkningsgrunderna utlöst
mycken bitterhet inom vägmästarkåren, vars medlemmar ha svårt att förstå
det rätta i systemet. En justering av beslutet till vägmästarnas förmån
skulle därför mycket bidraga till arbetsglädje och trevnad.
Styrelsen hänvisar slutligen till att skogsstyrelsen jämlikt bemyndigande
utfärdat bestämmelser om ersättning för hållande av tjänsterum, vilken
ligger avsevärt högre än vad som bestämts för vägmästarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts föreslår styrelsen, att den år
1945 beslutade maximeringen borttages och att principen blir, att skälig
gottgörelse skall utbetalas. Den kostnadsökning, som skulle bli en följd
av ändringen, uppskattas till omkring 15 000 kronor per år. Styrelsen förordar
vidare, alt beslutanderätten i här avsedda ärenden helt decentraliseras
till styrelsen. Med hänsyn till att frågan om gottgörelsens storlek hitintills
blivit slutligt löst endast för en ringa del av de ifrågavarande vägmästarna,
föreslår styrelsen slutligen, att de nya bestämmelserna givas retroaktiv verKan
från och med den 1 januari 1944.
Departementschefen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har det
senaste löneavtalet för vägarbetarna samt den ökade beskattningen på bensin
och brännolja i väsentlig mån ändrat förutsättningarna för kostnadsberäkningen
med avseende på såväl innevarande som nästa budgetars vägunderhållsanslag.
Ehuru de inträdda kostnadsstegringarna i och lör sig
!{ liili(int) till riksdagens protokoll 1948. 1 smnl. Å r 266.
34
Kunyl. Maj.ts proposition nr 266.
skulle kunna motivera ett större medelstillskott för nu löpande budgetår, har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn till de av bristen på arbetskraft
betingade svårigheterna att forcera vägunderhållsarbetet funnit sig
böra begränsa sina anspråk på ytterligare anslagsmedel för detta budgetår
till 1 500 000 kronor. För egen del anser jag visserligen att även detta medelsbehov
— i betraktande av de överskott å fördelade medel som av styrelsen
redovisats för vissa län — skulle kunna täckas inom ramen för det redan
anvisade anslaget. Då emellertid dessa överskott helst böra användas
för att återhämta eftersläpningen av arbetet inom de län, där de uppkommit’
och då en förstärkning av vägunderhållsanslaget i alla fall synes få ske
för nästa budgetår, har jag icke velat motsätta mig att ytterligare medel anvisas
å tilläggsstat. Därest det av styrelsen anmälda behovet av medel för
oförutsedda utgifter om ca 500 000 kronor skulle aktualiseras, torde dock
detta för den korta tid av budgetåret som nu återstår utan olägenhet kunna
täckas med anlitande av befintliga överskottsmedel. Jag föreslår därför, att
tilläggsanslaget begränsas till 1 000 000 kronor.
Vad angår vägunderhållsarbetet för nästa budgetår innebär väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag att detta skulle få planeras med sikte på att
underhållsanslaget för nämnda budgetår efter framställning till riksdagen
skulle kunna i mån av behov förstärkas med högst 16 940 000 kronor. Enligt
vad jag inhämtat kunna intäkterna av bensinskatten, bortsett från den
extraskatt som beslutats av årets riksdag, nu uppskattas till 15 miljoner
kronor mer än det belopp som i statsverkspropositionen beräknats och mot
vilket vägutgifterna balanserats. Jag får därför förorda, att — om riksdagen
icke finner anledning till erinran däremot — vägunderhållsarbetena för
nästa budgetår få planeras i stort sett med den omfattning som vid anslagsberäkningen
förutsatts. I den mån en anslagsförstärkning med hänsyn härtill
befinnes påkallad för nästa budgetår, utgår jag sålunda från att denna
kommer att kunna hållas inom ramen av angivna merinkomst av automobilskattemedlen.
Vad slutligen beträffar frågan om gottgörelse till vägmästärna för hållande
av expeditionslokal har jag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse
blivit övertygad om att de nu gällande bestämmelserna i ämnet icke
kunna anses tillfredsställande och att en förbättring av dessa ersättningar
ar påkallad. Då styrelsens framställning inkommit så sent att ärendet icke
hunnit remissbehandlas, är jag emellertid icke i tillfälle att framlägga något
utformat förslag till ändring i ersättningsgrunderna. Frågan synes mig dock
vara av så begränsad ekonomisk räckvidd att det — om riksdagen icke framställer
erinran däremot -— bör få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga
beslut utan att ärendet ytterligare underställes riksdagens prövning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av kronor
1 GOD 000, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
35
I. Diverse.
[2.] 2 a. Ersättning för viss fastighet, reservationsanslag. Sedan härvarande
norska legation uttryckt önskan att förvärva en tomt för uppförande av
byggnad för legationen, överlämnade dåvarande djurgårdskommissionen
med skrivelse den 17 juni 1947 och utrikesdepartementet med skrivelse den
20 juni 1947 för Kungl. Maj :ts prövning ett efter samråd mellan kommissionen
och byggnadsstyrelsen upprättat preliminärt förslag till avtal angående
överlåtelse till legationen av den Kungl. Maj :t och kronan tillhöriga,
numera rättsligt bildade tomten nr 1 i kvarteret Kompaniet å Östermalm.
Genom beslut den 11 juli 1947 medgav Kungl. Maj :t, att ifrågavarande
tomtmark finge förvärvas av norska legationen i huvudsaklig överensstämmelse
med de villkor som angivits i avtalsförslaget, samt uppdrog åt djurgårdsnämnden
att ombesörja försäljningen. I avtalsförslaget hade köpeskillingen
bestämts till 1 268 500 kronor. Någon överlåtelse kom emellertid ej
till stånd vid denna tid. Frågan har emellertid senare ånyo aktualiserats i
annat sammanhang.
I samband med de förhandlingar, som förts rörande regleringen av de
svensk-norska handels- och betalningsförhållandena under år 1948 har från
norsk sida i en framställning den 22 oktober 1946 hemställts om restitution
av omsättningsskatt m. m. för vissa varor som utförts till Norge. Ansökan
avser ett belopp på högst 1 501 192 kronor 86 öre och lägst 1 087 567 kronor
29 öre. Vidare har begärts restitution av ett belopp på 315 863 kronor 12 öre,
utgörande erlagda tullavgifter för till Norge utförda automobiler. En framställning
i sistnämnda ärende har av formella skäl av svenska regeringen
lämnats utan bifall genom beslut den 5 januari 1946.
Å andra sidan har från svensk sida begärts ersättning med ett belopp på
1 513 138 kronor 94 öre utgörande kostnader i samband med interneringen
av vissa norska trupper, som under krigshandlingarna våren 1940 överskredo
gränsen till Sverige. Ett motkrav på 1 miljon kronor har från norsk
sida framställts i anledning av att vid en eldsvåda i svenska förråd förstörts
material, tillhörande de norska trupperna.
Från svensk sida har framförts önskemål om en snar reglering av här
berörda frågor. Trots de i viss mån osäkra beräkningsgrunderna för de
framställda kraven och oaktat vissa av dem av formella skäl redan avvisats,
har man från svensk sida förklarat sig beredd att tillstyrka ett förslag
som innebär, att viss gottgörelse utgår till Norge. Då det icke är möjligt
att fastställa några exakta belopp för de olika kraven och då ärendet vidare
synes vara av den art att någon beloppsfixering över huvud taget icke lämpligen
synes kunna ifrågakomma, har i stället från svensk sida föreslagits att
förut angivna krav och motkrav skulle regleras genom överlåtelse till norska
legationen av den förutnämnda tomten och att ett anslag å 1 268 500 kronor
skulle äskas av riksdagen för att utbetalas till vederbörande svenska myndighet.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
Från norsk sida har detta förslag till uppgörelse godtagits.
En definitiv uppgörelse enligt här angivna riktlinjer förutsätter, att riksdagen
anvisar medel för ersättning till djurgårdsnämnden för den ifrågavarande
tomtmarken. Denna ersättning bör tillgodoföras vederbörande diversemedelstitel.
Jag förordar, att för ändamålet ett anslag å 1 268 500 kronor
äskas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Anslaget
torde böra anvisas å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Ersättning för viss fastighet å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 1 268 500.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.
Kungi. Maj:ts proposition nr 266.
37
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, och statsrådet
Quensel anmäla härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48, statsrådet Quensel beträffande punkten 1 samt
statsrådet Weijne beträffande punkten 2. Föredragandena anföra därvid
följande. ■.IjUSI
C. Kyrkliga ändamål.
ri.l Arkitekttävling rörande restaurering av Uppsala domkyrka. I enlighet
med av Kungl. Maj :t i 1944 års åttonde huvudtitel, punkten 43, framlagt
förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag
av 73 000 kronor till Arkitekttävling rörande restaurering av Uppsala
domkyrka. Genom beslut den 15 juli 1944 förordnade därefter Kungl. Maj :t,
att en pristävling för svenska arkitekter rörande restaurering av domkyrkan
skulle äga rum. Därvid tillsattes en särskild prisnämnd för granskning av
de tävlandes förslag. Vid tävlingstidens utgång den 1 november 1946 hade
25 förslag inkommit. Enär intet av de inkomna förslagen enligt prisnämndens
mening var de andra så överlägset, att det utan genomgående ändringar
kunde läggas till grund för utförande av restaureringen, ansåg sig prisnämnden
icke kunna utdela något första pris. Däremot beslöt nämnden belöna
två av förslagen med andra pris samt ett med tredje ävensom att inköpa
fem av de övriga förslagen. Prisnämnden uttalade, att dessa prisbelönta
och inköpta förslag inncbure så beaktansvärda uppslag och lösningar, att
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
deras författare borde givas möjlighet att fullfölja och utveckla siua förslag
för att uppnå ett så gott slutligt resultat som möjligt. Därigenom borde
man kunna få en verklig tillfredsställande utgångspunkt för domkyrkans
gestaltning.
Prisnämnden har därför föreslagit, att en omtävling anordnades mellan
författarna till de prisbelönta och inköpta förslagen.
Byggnadsstyrelsen samt kyrkofullmäktige och domkapitlet i Uppsala ha
tillstyrkt prisnämndens förslag.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för en omtävling till 28 000
kronor enligt följande specifikation:
Modellstommar ...................................... kronor 1 000
Ersättning åt envar av åtta tävlande med 3 000 kronor. ... » 24 000
Diverse omkostnader ................................. » 3 000
Summa kronor 28 000.
Då det å förutnämnda reservationsanslag enligt byggnadsstyrelsens beräkningar
torde komma att uppstå en behållning av 18 000 kronor, har byggnadsstyrelsen
gjort framställning om en medelsanvisning av 10 000 kronor,
att av styrelsen jämte nämnda behållning disponeras för bestridande av sagda
kostnader, 28 000 kronor, för omtävlingen. Härvid har förutsatts, att ersättningar
och arvoden till tävlingsnämnd och dess personal, i likhet med
motsvarande kostnader för huvudtävlingen, komme att bestridas från åttonde
huvudtitelns kommittéanslag.
Föredraganden. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, råder
samstämmighet mellan prisnämnden, byggnadsstyrelsen, domkapitlet och
församlingen om att intet av de 25 vid arkitekttävlingen framkomna förslagen
är sådant, att det i oförändrat skick kan läggas till grund för domkyrkans
restaurering samt att därför en omtävling mellan vissa förslagsställare
är önskvärd. Om en dylik omtävling kommer till stånd, bör det dock vara
möjligt att nedbringa de av byggnadsstyrelsen till 28 000 kronor beräknade
kostnaderna för modellstommar, ersättning åt de tävlande och diverse omkostnader
för tävlingens anordnande. I den mån förefintlig reservation å det
för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget till Arkitekttävling rörande
restaurering av Uppsala domkyrka icke förslår till att bestrida erforderliga
utgifter i berörda avseenden, torde de medel, som ytterligare erfordras
härför, böra anvisas att utgå från åttonde huvudtitelns kommittéanslag.
Från detta anslag böra vidare, såsom byggnadsstyrelsen förutsatt, bestridas
ersättningar och arvoden till tävlingsnämnd och dess personal. Då innevarande
budgetår är det tredje efter det, varunder förstnämnda anslag uppfördes
å riksstaten, får anslaget enligt gällande grunder icke disponeras under nästa
budgetår. Jag vill därför föreslå, att riksdagens medgivande att disponera
anslaget även under budgetåret 1948/49 inhämtas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 39
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48 befintlig
reservation å det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget
till Arkitekttävling rörande restaurering av
Uppsala domkyrka må disponeras intill utgången av budgetåret
1948/49.
H. Allmänna läroverken m. m.
[2.] 32 a. Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare, reservationsanslag.
I skrivelse den 27 maj 1947 framlade 1946 års skolkommission,
i syfte att avhjälpa den rådande lärarbristen, förslag angående vissa
åtgärder, huvudsakligen berörande de högre statliga eller kommunala skolornas
rekrytering med akademiskt utbildad lärarkraft. Sedan framställningen
remitterats till skolöverstyrelsen för yttrande, har överstyrelsen med
skrivelse den 18 april 1948 inkommit med utlåtande i ämnet. Överstyrelsen
har därvid till behandling upptagit såväl de i skolkommissionens skrivelse
ifrågasatta åtgärderna som vissa andra åtgärder, som kunna tänkas bidraga
till en lindring i lärarbristen. Till grund för överstyrelsens ställningstagande
i frågan har legat en inom överstyrelsen verkställd omfattande utredning
rörande den nuvarande lärarbristens omfattning i såväl teoretiska som tekniska
ämnen och handelsämnen vid samtliga allmänna läroverk, folk- och
småskoleseminarier, högre kommunala och privata skolor samt försvarets
läroverk. I förevarande sammanhang skall resultatet av ifrågavarande utredning
endast i största korthet beröras; i övrigt torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet.
Den 1 oktober 1947 uppgick den undervisning, som på grund av lärarbristen
anförtrotts lärare utan vitsordad utbildning i vederbörande ämne,
till sammanlagt 5 312 veckotimmar, vilket kan sägas innebära, att det då
förelåg en brist på omkring 200 lärare med full tjänstgöring. Av denna
brist hänförde sig cirka 150 tjänster till ämnena matematik, biologi, fysik,
kemi och geografi, cirka 30 tjänster till ämneskombinationen modersmålethistoria,
cirka 10 tjänster till moderna språk och likaledes cirka 10 tjänster
till ämnet kristendom i kombination med modersmålet eller historia.
Överstyrelsen har vidare ansett det vara av intresse att på olika, bl. a.
efter utbildningens grad ordnade grupper fördela de i teoretiska läroämnen
undervisande lärare, som icke ha anställning som ordinarie, extra ordinarie
eller extra lärare i läroämnen. Härvid framgår bland annat, att 99 folkskollärare
åtagit sig tjänstgöring vid de högre skolorna, till nära två tredjedelar
med full tjänstgöring. Till förfogande ha 254 gifta kvinnor ställt sig,
därav 17 med full, 211 med partiell helterminstjänstgöring. 20 övningslärare
(gymnastiklärare) ha engagerats för undervisning i teoretiska läroämnen
[matematik, fysik, biologi, geografi, historia (2 fall), kemi (1 fall),
modersmålet (1 fall)]. 25 studerande vid filosofisk eller teologisk fakultet
ha full, 37 partiell tjänstgöring för hel termin.
40
Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.
Överstyrelsen har framlagt vissa prognoser för utvecklingen i fråga om
lärarbristen under åren 1948—1953. Beräkningarna, vilka bygga på den
förutsättningen, att under ifrågavarande tid ingen ändring i nuvarande
skolorganisation sker och att någon snabb förskjutning icke äger rum i den
akademiskt utbildade arbetskraftens procentuella fördelning mellan olika
yrkesgrupper, giva vid handen, att en lärarbrist av följande omfattning kan
förväntas år 1950 respektive år 1953.
Brist
1950 |
1953 |
|
Humanister...... |
...... 345 |
1 030 |
Naturvetare...... |
...... 405 |
845 |
Teologer......... |
...... 95 |
235 |
Skolöverstyrelsen har därefter framlagt förslag till åtgärder för att stimulera
redan utbildade eller under utbildning varande lärare att i möjligaste
man ställa sina krafter till förfogande. Flertalet av de ifrågavarande
åtgärderna äro av sådan beskaffenhet, att riksdagens medverkan för ett
eventuellt genomförande av desamma icke påkallas.
Jag inskränker mig därför här i huvudsak till att beröra ett förslag, avseende
anvisande av 36 000 kronor till fortbildningskurser i fysik och kemi
för folkskollärare och vissa övningslärare. Härom har överstyrelsen närmare
anfört följande.
Det är givetvis av stor vikt, att de folkskollärare, som bestrida lärartjänst i
de högre skolorna, ha bästa möjliga utbildning. Metodiskt och kunskapsmässigt
sett ha deras utbildning vid seminarierna inriktats på undervisning i
lägre skolformer. När det gäller undervisning på ett högre stadium — åtminstone
inom de naturvetenskapliga ämnena med deras större krav på
experimentell erfarenhet — torde emellertid denna senare böra utvidgas för
att sätta vederbörande i stånd att behärska de ingalunda obetydliga svårigheter,
som kunna möta främst lärare i fysik och kemi.
Skolkommissionen har ifrågasatt efterutbildning av folkskollärare under
pågående läsår. Överstyrelsen hyser betänkligheter mot detta förslag av det
skälet, att välbehövlig lärarkraft därigenom skulle undandragas undervisningen.
Ehuru korta sommarkurser givetvis icke kunna giva samma utbyte
som kurser, vilka omfatta hel termin, har överstyrelsen dock stannat vid
att förorda, att fortbildningskurser i ämnena fysik och kemi försöksvis anordnas
om möjligt redan under sommaren 1948. Kurserna, som böra omfatta
en månad, synas böra förläggas till tre högre allmänna läroverk, förslagsvis
till de i Lund, Uppsala och Umeå befintliga, med ett elevantal av ca 25 på
vartdera stället. Undervisningen bör huvudsakligen avse metodisk och experimentell
genomgång av realskolans lärostoff, åtföljd av examinationer. Enligt
följande specificering uppskattas kostnaderna för kurserna till förslaqsvis
36 000 kronor.
Arvoden åt ledare med biträden 3 X 2 X 1 500 .......... kronor 9 000
Traktamenten åt deltagare 75 X 300 .................... » 22 500
Resebidrag 75 X 25 » l 875
Materielkostnad in. in................................. » 2 500
Summa kronor 35 875.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
Av tillgängliga upplysningar framgår, att ett 20-tal övningslärare så vitt
känt uteslutande gymnastiklärare — i början av höstterminen 1947 bestredo
undervisning även i teoretiska läroämnen, huvudsakligen matematiskt-naturvetenskapliga.
Förhållandet kan säkerligen icke enbart sättas i relation till
lärarbristen inom de teoretiska ämnena. Svårigheten att vid de små skolor,
det här företrädesvis gäller, erhålla övningslärare beror givetvis pa det laga
timtalet, som ger respektive befattningshavare en alltför låg inkomst. Nar
det gällt för rektorerna att säkerställa behovet av lärarkraft, har det sannolikt
legat nära till hands att kombinera undervisning i övningsämnen och
teoretiska ämnen, och främst har därvid blicken riktats mot gymnastiklärarna,
vilka numera i stor utsträckning avlagt studentexamen.
Vid upprepade tillfällen — man kan gå så långt tillbaka som till 1910 —
har nämnda kombination av övningsämnen och teoretiska ämnen varit pa
tal. 1941 års lärarsakkunniga ifrågasätta, om icke medgivande borde lämnas
åt redan utbildade övningslärare — i den mån de voro berättigade att inskrivas
vid universitet och högskolor — att avlägga tentamina i ett eller flera
skolämnen efter fordringarna för magisterexamen.
Inför föreliggande lärarbrist finner överstyrelsen det lämpligt, att aven
övningslärare, i den mån de avlagt studentexamen på reallinjen, beredas
tillfälle deltaga i de fortbildningskurser, varom överstyrelsen nyss talat. Samtidigt
vill överstyrelsen livligt understryka önskvärdheten av att frågan om
övningslärarnas »kombinerade utbildning» snarast löses. Den synes överstyrelsen
vara av största betydelse, särskilt för de mindre skolornas vidkommande.
Det må vidare nämnas att överstyrelsen föreslagit sådan ändring av de i
kungörelsen 1947: 680 meddelade bestämmelserna angående timarvoden till
vissa lärare vid civila och militära skolor, att vid högre skolor timarvodet
till ordinarie eller extra ordinarie lärare för undervisning utöver full tjänstgöring
(s. k. övertimmar) må beräknas efter lägsta löneklassen för extia ordinarie
i stället för, som nu är fallet, för extra lärare. Beträffande samma
kungörelse föreslås vidare, att timarvode i teoretiska läroämnen må utgå enligt
löneldass 21 — för närvarande löneklass 20 — till teologie kandidater
och till de filosofie kandidater, vilkas kandidatexamen omfattar lägst betyget
med beröm godkänd i minst två av de ämnen, som avses i 4 § tredje stycket
nämnda kungörelse, samt enligt löneklass 20 — för närvarande löneklass
17 _ till lärare, som undergått godkänd tentamen för teologie kandidat
examen
i kyrkohistoria och nya testamentets exegetik. Överstyrelsen har
tillika föreslagit, att arvodet till pensionerad lärare, som avses i kungörelsen
1947: 965, må beräknas efter lägsta löneklassen för extra ordinarie i stället
för, som nu är fallet, för extra lärare.
Departementschefen. Den alltmer framträdande bristen på lärare — f. n.
särskilt i de naturvetenskapliga ämnena — vid de högre skolorna ar agnad
att inge allvarliga bekymmer. Det är uppenbart, att särskilda åtgärder äio
av nöden för att tillförsäkra undervisningen vid dessa skolor goda lararkrafter.
Skolöverstyrelsen har, såsom i det föregående berörts, lor sin del
framlagt förslag, vilka syfta i första band till att stimulera redan utbildade
eller under utbildning varande lärare att i möjligaste män ställa sina kraiter
till förfogande och i andra hand till att väcka håg och intresse för läraiyrket
i allmänhet. Otvivelaktigt kunna vissa av de förordade åtgärderna
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 266-
vara ägnade att gynnsamt påverka lärarsituationen vid de högre skolorna.
I den mån de icke påkalla medverkan från riksdagens sida torde det få ankomma
pa Kungl. Maj :t att träffa de avgöranden, som må befinnas lämpliga.
Jag vill framhålla, att utvecklingen sannolikt kan komma att framtvinga
till sina konsekvenser än mer genomgripande åtgärder än de överstyrelsen
nu ifrågasatt.
För närvarande anlitas ett antal folkskollärare för undervisning i de
högre skolorna. Såsom överstyrelsen framhållit synes det angeläget, att den
utbildning, dessa lärare erhållit i seminarierna, kompletteras för att de
bättre skola bli i stånd att behärska de svårigheter, som möta vid undervisning
i de högre skolformerna. Särskilt gäller detta ämnena fysik och
kemi med de större krav på experimentell erfarenhet, som där ställas på
lararen. Jag biträder därför överstyrelsens förslag om anordnande av fortbildningskurser
i dessa ämnen för folkskollärare, om möjligt redan instundande
sommar. Jag finner även skäl tala för att, såsom överstyrelsen ifrågasatt,
kurserna stå öppna jämväl för övningslärare, i den mån de avlagt
studentexamen på reallinjen. Vad överstyrelsen anfört rörande omfattningen
av ifrågavarande kursverksamhet och de beräknade kostnaderna för
densamma ha icke givit mig anledning till erinran. För ändamålet torde
sålunda böra anvisas ett reservationsanslag av 36 000 kronor. Med hänsyn
till ovissheten rörande den närmare tidpunkten för kursernas anordnande
och då under alla omständigheter vissa utgifter för förberedande åtgärder
föi desamma torde vara erforderliga redan innevarande budgetår, torde
anslaget böra anvisas å tilläggsstat för detta budgetår.
Beträffande de av överstyrelsen föreslagna ändringarna i fråga om gällande
bestämmelser angående timarvoden vill jag erinra, att riksdagen i
fjol lämnade utan erinran ett av chefen för finansdepartementet i propositionen
1947: 281 gjort uttalande, att det borde ankomma på Kungl. Maj :t
att i enlighet med vissa angivna för lönesättningen grundläggande regler
utfärda bestämmelser angående avlöningsförmånerna för olika slag av timlärare.
I anslutning härtill torde det jämväl få ankomma på Kungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar av ifrågavarande bestämmelser, som kunna befinnas
påkallade ur rekryteringssynpunkt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte förslå riksdagen
att till Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 36 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Ljungberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
43
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför
därvid följande.
G. Lanthushållning i allmänhet.
[1.] 13 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Ytterligare bidrag till Sveriges
utsädesförening. Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag
till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår är anslaget
uppfört med ett belopp av 420 400 kronor, varjämte 1948 års riksdag
å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår anvisat ett anslag av
23 600 kronor.
I skrivelse den 25 mars 1948 har Sveriges utsädesförening anhållit, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten anvisa
ytterligare dels ett belopp av 44 550 kronor för täckande av vissa kostnader
för ökade löner åt föreningens arbetare och avdelningsbiträden under tiden
1 januari—30 juni 1948, dels ett belopp av 29 700 kronor för täckande av
vissa kostnader för samma ändamål under budgetåret 1948/49. I ärendet
ha utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen den 8 april 1948 och av statskontoret
den 22 april 1948.
Såsom skäl för ansökan om ytterligare statsbidrag har föreningen åberopat
de osedvanligt starka lönehöjningar föreningen nödgats vidtaga genom
44
Kunc/I. Maj:ts proposition nr 266.
ett nyligen för år 1948 träffat löneavtal med föreningens arbetare, vilka vore
anslutna till Svenska lantarbetareförbundet. Dessa lönehöjningar hade medfört
betydligt större kostnadsökningar än som av föreningens styrelse kunnat
beräknas vid tiden för ingivandet av framställningarna om anslag för innevarande
och nästa budgetår.
Föreningen har framhållit, bland annat, att de enligt kollektivavtal reglerade
lönerna under de senaste åren undergått högst betydande ökningar.
Lönerna hade sålunda ökats genom 1945 års löneavtal med i genomsnitt
cirka 12 procent samt genom det för åren 1946 och 1947 gällande avtalet
med ciika 17,9 procent av de under år 1945 tillämpade lönerna. Från och
med den 1 maj 1947 hade genomförts en förhöjning av det rörliga tillägget
till lantarbetarlönen med 5 procent varefter slutligen från och med den 1
november samma år skett en löneökning för här ifrågavarande arbetare
med 15 öre per timme för manlig och 12 öre per timme för kvinnlig anställd.
De av lönehöjningarna orsakade kostnadsökningarna, vilka i regel
icke kunnat förutses vid uppgörande av statförslagen för respektive år, hade
täckts dels genom opåräknat stora inkomster antingen i tilläggsavgift från
Allmänna s"\enska utsädesaktiebolaget eller från de kemiska och cereala
laboratorierna, dels genom statsanslag anvisade på tilläggsstat. Angående
verkningarna av det förenämnda för innevarande kalenderår gällande löneavtalet
och angående möjligheterna för föreningen att täcka de av detsamma
föranledda löneökningarna har föreningen anfört följande.
Enligt avtalet ökas timlönerna i medeltal för alla åldersgrupper av anställda
nied cirka 27 öre och för de högsta åldersgrupperna med ända till
33 öre, jämfört med de efter indexökningen den 1 maj 1947 utgående
lönerna. Dessa lönestegringar innebära för första halvåret 1948 en kostnads
ooV.
1-1!,8 f°r utsädesföreninHen 0111 44 550 kronor — därav för huvudanstalten
28 God kronor och för filialerna 15 900 kronor. I summan ingår dock ej
utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel än
statsmedel, nämligen kromosomlaboratoriets verksamhet, den del av kontrollbyråns
verksamhet, som gäller kontroll av Allmänna svenska utsädesaktiebolagets
saluförda produkter, den del av kemiska och cereala laboratoriernas
verksamhet, som rör analyser åt främmande uppdragsgivare, samt
den förädlingsverksamhet med nya kulturväxter, som bekostas av enskilda
intressenter. Den i statförslaget för budgetåret 1947/48 beräknade kostnadsramen
lämnar icke rum för någon lönehöjning. Opåräknade utgifter av det
slag, varom har är fråga, ha visserligen under tidigare år stundom kunnat
tackas genom okade inkomster från Allmänna svenska utsädesaktiebolaget
— såsom skett 1947 samt genom den verksamhet för utomstående uppdragsgivare,
som bedrives vid kemiska och cereala laboratorierna. Vad den
första inkomstposten beträffar, torde det emellertid icke vara att påräkna,
att inkomsterna från bolaget under instundande budgetår skola bliva nämnvärt
större än som i statförslaget för sagda tid beräknats. Utgifterna för föreningens
kontrollverksamhet ha dessutom på grund av lönehöjningarna under
de senaste åren ökats avsevärt, utan att någon ökning ägt rum av den
härför utgående ersättningen, vilken regleras i ett till år 1950 löpande avtal
mellan föreningen och statens centrala frökontrollanstalt. Ej heller vågar
toreningen rakna med något mera betydande inkomstöverskott från kemiska
och cereala laboratoriernas verksamhet, vilket skulle kunna användas för
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
att täcka omkostnaderna för den beslutade löneökningen, då ifrågavarande
verksamhet under senare tid varit av mindre omfattning än förut — beroende
bl. a. på att ingen nämnvärd spannmålslagring för närvarande ager
rum inom landet — och då den under senare år även för personalen vid
ifrågavarande laboratorier inträffade starka lönestegringen medfört utgiftsökningar,
som hittills icke kompenserats genom ökade analystaxor.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande förordat, att föreningen tilldelades
erforderligt statsbidrag för täckande av ifrågavarande merutgifter. Lantbruksstyrelsen
har dessutom framhållit, att styrelsen genom beslut den
24 mars 1948 förordnat, att de för undersökning och provtagning vid statens
lantbrukskemiska kontrollanstalt och med statsmedel understödda lokala
lantbrukskemiska kontrollstationer fastställda taxeavgifterna, vilka
jämväl tillämpades beträffande vid utsädesföreningens kemiska laboratorium
utförda analyser, från och med den 1 april 1948 tills vidare skulle
utgå med en förhöjning av 30 procent. Med hänsyn till omfattningen av
den för närvarande vid utsädesföreningens kemiska laboratorium bedrivna
verksamheten syntes emellertid, enligt vad styrelsen inhämtat, detta förhållande
icke kunna förväntas utöva någon mera påtaglig inverkan på föreningens
ekonomiska ställning. Det syntes därför icke vara anledning att
på grund av den genomförda taxehöj ningen ifrågasätta någon reducering
av det utav föreningen begärda beloppet.
Statskontoret har ansett, att de av utsädesföreningen begärda bidragsbeloppen
i första hand borde nedsättas med de belopp, varmed föreningens
inkomster komme att öka på grund av de vidtagna höjningarna av taxeavgifterna
för de analyser, som utfördes vid föreningens kemiska laboratorium.
Det hade emellertid visat sig icke vara möjligt att för närvarande
kunna erhålla någon bestämd uppgift beträffande storleken av den ökning
av föreningens inkomster, som kunde bliva en följd av taxeökningen. Härutöver
ville statskontoret föreslå, att de av föreningen tillämpade taxorna
för speciella undersökningar vid de kemiska och cereala laboratorierna genomgående
underkastades en skyndsam revision i syfte att så förbättra
föreningens inkomster, att särskilda bidrag av statsmedel av här ifrågavarande
slag icke behövde ifrågakomma.
Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår att det
mellan Sveriges utsädesförening och Svenska lantarbetareförbundet för år
1948 träffade kollektivavtalet medför väsentligt ökade löneomkostnader för
föreningen under sagda år. Mot beräkningen av den ifrågavarande utgiftsökningen
har jag intet att erinra.
Såsom skett vid tidigare tillfällen synes föreningen även denna gång principiellt
böra komma i åtnjutande av bidrag av statsmedel till täckande
av de beräknade kostnadsökningarna, vilka icke helt kunnat förutsättas
vid uppgörandet av föreningens stat. I likhet med vad statskontoret föreslagit
förutsätter jag emellertid därvid, att de speciella taxor, som äga
tillämpning beträffande undersökningar utförda vid de kemiska och cereala
b Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
laboratorierna åt utomstående uppdragsgivare, skyndsamt omprövas och de
taxehöjningar vidtagas som ur olika synpunkter te sig lämpligast. Härigenom
torde i framtiden de höjda arbetslönerna kunna motvägas.
Vad beträffar det av föreningen för tiden den 1 januari—30 juni 1948 begärda
beloppet, 44 550 kronor, synes detta på sätt statskontoret föreslagit
böra reduceras med det belopp, varmed föreningens inkomster komma att
öka på grund av de redan genom lantbruksstyrelsens beslut den 24 mars
1948 vidtagna taxehöjningarna. Såsom statskontoret i sitt yttrande anfört
torde emellertid svårigheter möta att med säkerhet kunna beräkna sistnämnda
belopp. Jag anser mig likväl böra föreslå att det av föreningen begärda
bidraget minskas till ett avrundat belopp av 40 000 kronor.
Vad slutligen angår den i utsädesföreningens skrivelse gjorda framställningen
om statsbidrag för täckande av de ökade löneomkostnaderna under
nästkommande budgetår synes denna fråga böra behandlas i ett senare sammanhang,
då ökade möjligheter att överblicka föreningens inkomster kunna
förväntas föreligga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Ytterligare
bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 40 000.
[2.] Förberedande organisatoriska åtgärder i samband med jordbrukets
rationalisering m. m. För ifrågavarande ändamål har å riksstaten för innevarande
budgetår uppförts ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
Till undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och brukningskostnader
har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 (prop.
nr 163, bil. 7, punkt 2) anvisats ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
Genom beslut den 2 maj 1947 har Kungl. Maj :t för ledningen av förenämnda
undersökningar tillsatt en kommitté, vilken sedermera antagit namnet
fältarronderingskommittén.
Fältarronderingskommittén har den 16 mars 1948 gjort framställning om
att för komplettering av vissa fältundersökningar få disponera ett belopp
av 20 000 kronor utöver förenämnda anslag å 70 000 kronor, vilket ställts
till kommitténs förfogande. Kommittén har därvid anfört, att kommittén
under det gångna året i samarbete med svenska lantarbetsgivareföreningen
utfört ett stort antal tidsstudier över de vanligaste detaljerna av fältarbetet
inom olika delar av landet. Ett antal tidigare under år 1946 i samarbete
mellan vattenfallsstyrelsen och lantarbetsgivareföreningen utförda undersökningar
hade även ställts till kommitténs förfogande. Det hade emellertid
visat sig, att det hittills erhållna materialet i vissa avseenden behövde kompletteras
för att på ett mera betryggande sätt tillåta en sammanställning.
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
Ett starkt skäl för en komplettering av materialet vore jämväl att den extrema
torka, som rått under större delen av år 1947, i viss utsträckning
kunde antagas ha påverkat vissa detaljer särskilt inom plöjnings- och skördearbetet.
Kommittén har upplyst, att av de för dess undersökningar tidigare anvisade
medlen återstode omkring 15 000 kronor. För att fältundersökningarna
skulle kunna fortsättas erfordrades ytterligare 20 000 kronor. I detta sammanhang
har kommittén framhållit fördelen av att arbetet finge slutföras
med den personal, som nu vore insatt i detsamma. Då kommittén förutsatt,
att resultaten av dess undersökningar komme att bliva till stort gagn även
vid genomförandet av rationaliseringsprogrammet för jordbruket, har kommittén
begärt att till dess förfogande måtte ställas 20 000 kronor av de
medel, som anvisats centrala lantbrukskommittén.
I remissutlåtande den 26 mars 1948 har centrala lantbrukskommittén förklarat
sig icke ha något att erinra mot att fältarronderingskommittén anvisades
ett tilläggsanslag av 20 000 kronor ur anslaget till Förberedande organisatoriska
åtgärder i samband med jordbrukets rationalisering m. m.
Lantbrukskommittén har därvid uttalat, att resultaten av de undersökningar,
med vilka fältarronderingskommittén för närvarande vore sysselsatt,
kunde väntas bliva av stort värde för lantbruksnämnderna i deras
arbete med jordbrukets yttre och inre rationalisering. Härigenom vunnes
ett säkrare underlag för bedömande av den ekonomiska effekten av åtgärder
för att förändra fältens form och storlek genom olika grundförbättringsarbeten.
Vidare vore undersökningarna av grundläggande betydelse för
olika fastighetstekniska spörsmål, särskilt utformningen av väg- och dikessystemen.
Lantbrukskommittén har upplyst att av anslaget till Förberedande organisatoriska
åtgärder i samband med jordbrukets rationalisering in. m. intill
den 26 mars 1948 tagits i anspråk sammanlagt cirka 150 000 kronor.
Betydande utgifter framför allt under maj och juni månader i år återstode,
men enligt kommitténs uppskattning komme dock under alla omständigheter
en behållning av 20 000 kronor att finnas å anslaget den 1 juli 1948.
Departementschefen. Enligt vad fältarronderingskommittén anfört skulle
de undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och brukningskostnader,
till vilka 1947 års riksdag anvisat medel, behöva kompletteras
med vissa ytterligare arbetsstudier. Då jag finner det angeläget, att resultaten
av dessa undersökningar bliva så tillförlitliga som möjligt, vill jag
tillstyrka, att den föreslagna kompletteringen kommer till stånd. Med hänsyn
till att undersökningarna väntas få stor betydelse för verksamheten
med jordbrukets rationalisering anser jag, att kostnaderna för de ytterligare
fältundersökningarna, vilka beräknats uppgå till 20 000 kronor, böra
bestridas från det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget
till Förberedande organisatoriska åtgärder i samband med
jordbrukets rationalisering m. in. Härtill torde riksdagens medgivande erfordras.
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret 1947/
48 anvisade reservationsanslaget till Förberedande organisatoriska
åtgärder i samband med jordbrukets rationalisering
in. in. må till fortsatta undersökningar rörande sambandet
mellan ägofigurer och brukningskostnader tagas i anspråk
högst 20 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hanns Otto Duselius.
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
49
Bilaga 8.
Utgifter för statens kapitalfonder.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.
Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang
äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avslcrivningsbehovet
för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga
avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov
uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar
liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och
jämkningar vidtagas av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar
avskrivning är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.
Statens af färsverksf onder. Från statens järnvägars dispositionsanslag
ha enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 maj 1948 (jfr prop. nr
1948/262) bestritts vissa kostnader för anordningar för lastning och lossning
av sockerbetor å tillhopa 673 000 kronor. Tidigare för samma ändamål
särskilt anvisade investeringsanslag ha avskrivits med 50 procent. Då samma
grunder för avskrivning fortfarande böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag
av 336 500 kronor uppföras under rubriken Statens järnvägars
dispositionsanslag.
Statens allmänna fastighetsfond. Anslaget till iståndsättande
av vissa beskickningsfastigheter å 300 000 kronor torde med hänsyn
till att investeringarna huvudsakligen avse löpande underhåll och så
4
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. iSr 266.
50
Kungi. Maj:ts proposition nr 266.
lunda icke kunna sägas väsentligt höja fastighetsvärdena böra i sin helhet
avskrivas. Likaledes bör anslaget till inlösen av garage vid landsfiskalsbostället
i Arjeplog å 5 500 kronor helt avskrivas med hänsyn till investeringens
art. Anslagen till iståndsättande av beskickningsfastigheten i London
å 250 000 kronor, till iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris
å 80 000 kronor, till iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors
å 80 000 kronor, till inköp och iståndsättande av fastigheter i New York å
440 000 kronor, till anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge
distrikt å 15 300 kronor samt till om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats
å 1 000 000 kronor torde i enlighet med hittills tillämpade principer böra
avskrivas med 25 procent. Anslaget till merkostnader för vissa byggnadsarbeten
å 3 500 000 kronor avser byggnadsföretag, för vilka olika grundavskrivningsprocent
— 50 eller 25 procent — tillämpats. Då samtliga byggnadsföretag
i nuvarande bristläge icke ansetts kunna utföras samtidigt, har
investeringsanslaget endast upptagits till ungefär hälften av de för byggnadsföretagen
beräknade totala merkostnaderna. Det är således ej möjligt
att på förhand närmare angiva till vilka byggnadsföretag investeringsanslaget
kommer att användas. Avskrivningsanslaget torde därför böra beräknas
till 50 procent av investeringsbeloppet. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.
Övriga anslag, nämligen till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å 259 500 kronor, till nybyggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala å 12 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid
småskoleseminarierna å 960 000 kronor samt till nybyggnad av skolhus för
Skytteanska skolan i Tärna å 195 000 kronor, torde enligt gällande grunder
böra avskrivas med 50 procent.
Försvarets fastighetsfond. Anslaget till flyttning av vissa
drivmedelscisterner på Gotland å 245 000 kronor torde enligt gällande regler
böra avskrivas med 50 procent. Avskrivningsbeloppet bör uppföras under
det för investeringar i arméns delfond gemensamma avskrivningsanslaget.
Statens utlåningsfonder. Investeringsanslaget till värnpliktslånefonden
å 100 000 kronor torde helt böra avskrivas, då från fonden utlämnade
lån löpa räntefritt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
Statens järnvägars dispositionsanslag . . kronor 336 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
51
Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:
Islåndsättande av beskickningsfastighe
ten
i London .................... kronor 62 500
1 ståndsättande av vissa beskicknings
fastigheter
...................... » 300 000
Iståndsättande av beskickningsfastighe
ten
i Paris ...................... » 20 000
Iståndsättande av beskickningsfastighe
ten
i Helsingfors.................. » 20 000
Inköp och iståndsättande av fastigheter
i New York ...................... » 110 000
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................. » 129 800
Anordnande av tjånstebostad åt landsfiskalen
i Föllinge distrikt ........ » 3 800
Inlösen av garage vid landsfiskalsbo
stället
i Arjeplog ................ » 5 500
Kommunikationsdepartemen
tet:
Om-
och tillbuqqnad av Arvfurstens palats
............................ » 250 000
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
............................ » 1 750 000
Ecklesiastikdepartementet:
Nybyggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala .. » 6 000
Vissa byggnadsarbeten vid småskolese
minarierna
...................... » 480 000
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska
skolan i Tärna .................. » 97 500
Försvarets fonder.
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond .................. » 122 500
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
Statens utlånings fonder.
Försvarsdepartementet:
Värnpliktslånefonden ................ kronor 100 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Carl Olof Sommar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
53
Bilaga 9.
Kapitalinvesteringar.
Utrikesdepartementet.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 maj 19k8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 7 b. Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter. För detta ändamål
har riksdagen anvisat dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 ett investeringsanslag av 150 000 kronor, dels ock å riksstaten
för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag av 100 000 kronor eller
sammanlagt 250 000 kronor. Enligt vad vid anmälan av ifrågavarande
ärende anfördes ha med kriget sammanhängande förhållanden medfört, att
statens fastigheter i vissa tidigare krigförande eller ockuperade länder skadats
eller att erforderliga reparationer måst uppskjutas. Därjämte framhöll
jag, att det i dåvarande läge icke vore möjligt närmare ange anslagsbehovets
storlek, varför reservation gjordes för eventuellt ytterligare uppkommande
medelsbehov. I enlighet med nämnda uttalande beträffande anslagets användande
ha därav bestritts kostnader för iståndsättande av beskickningsfastigheterna
i Bryssel, Oslo, Reykjavik och Warszawa.
På grund av förhållanden, som sammanhänga med kriget, ha reparationsoch
underhållsarbeten jämväl å andra fastigheter måst eftersättas under
krigsåren och först på senare tid kunnat utföras. Den för normala underhållsarbeten
avsedda, för innevarande budgetår i staten för statens allmänna
fastighetsfond, utrikesdepartementets delfond, med 185 000 kronor upp
-
54
Kungi. Maj:ts proposition nr 266.
tagna anslagsposten för reparations- och underhållsarbeten har visat sig
otillräcklig för bestridande även av de kostnader för eftersatta reparationsarbeten,
som måst utföras. Gjorda beräkningar giva vid handen, att för dvlika
reparations- och underhållsarbeten under innevarande budgetår erfordras
ett belopp av 100 000 kronor. Det syntes lämpligt, att nämnda belopp äskas
under särskilt anslag. Därutöver behövas emellertid för iståndsättningsarbeten
av mera omfattande art å vissa beskickningsfastigheter ytterligare
ett belopp av omkring 200 000 kronor. Därav hänför sig största delen eller
omkring 174 000 kronor till arbeten å den av statens fastigheter i Washington,
i vilken sändebudets bostad är inrymd; dessa arbeten gälla i främsta
rummet installation av hiss. Vidare påkallas vissa reparationsarbeten å beskickningsfastigheten
i Madrid; de avse huvudsakligen iståndsättande av fasaderna
samt fuktisolerings- och målningsarbeten i källaren. Kostnaderna
härför ha beräknats till 23 000 kronor. Sammanlagt erfordras alltså för ändamålet
(100 000 -j- 174 000 -j- 23 000) i runt tal 300 000 kronor. Jag hemställer
sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av .. kronor 300 000.
[2.] 7 c. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (prop. 2/1945) anvisade riksdagen å tilläggsstat II för
budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av 75 000 kronor för iståndsättande
av beskickningsfastigheten i Paris. Detta belopp har till fullo förbrukats,
huvudsakligen för iståndsättande av fastigheten Avenue Marceau
58, i vilken sändebudets bostad är inrymd. Det har emellertid sedermera
visat sig vara av behovet påkallat att verkställa ytterligare reparationsarbeten
avseende i främsta rummet kanslibyggnaden vid Rue de Bassano och
det å gården till fastigheten uppförda bostadshuset. En å fastigheterna företagen
syn har nämligen givit vid handen, att vissa in- och utvändiga reparationsarbeten
äro oundgängligen nödvändiga. De sammanlagda kostnaderna
för dessa arbeten ha beräknats till ca 80 000 kronor, varav för reparation
av kanslibyggnadens och gårdshusets tak och fasader 24 000 kronor,
för inre reparationsarbeten i dessa byggnader 36 500 kronor samt för uppförande
av ett garage 12 000 kronor.
Under hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av..............kronor 80 000.
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
[3.] 7 d. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors. För ifrågavarande
ändamål ha anvisats två investeringsanslag å tillhopa 330 000
kronor, varav dels 240 000 kronor å tilläggsstat II för budgetåret 1944/45
(rd. skr. nr 39/1945), dels ock 90 000 kronor å tilläggsstat I för budgetåret
1945/46 (rd.skr. nr 544/1945).
Under arbetets gång har det befunnits nödvändigt att för fastighetens
fullständiga iståndsättande låta utföra arbeten av större omfattning än vad
tidigare förutsetts. Då därjämte arbetskostnaderna stigit avsevärt under
byggnadstiden, ha nämnda anslag visat sig otillräckliga för ändamålet. För
beskickningsfastighetens fullständiga iståndsättande erfordras därför enligt
verkställda beräkningar ytterligare ett belopp av 80 000 kronor, och jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i
Helsingfors å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av .................................... kronor 80 000.
[4.] 7 e. Inköp och iståndsättande av fastigheter i New York. Riksdagen
bär för inköp och iståndsättande av ifrågavarande fastigheter anvisat sammanlagt
2 532 000 kronor, nämligen dels för inköpet av fastigheterna å
tilläggsstat I för budgetåret 1946/47 1 865 000 kronor och å riksstaten för
budgetåret 1947/48 242 000 kronor, dels ock för iståndsättandet å tilläggsstat
1 för budgetåret 1946/47 425 000 kronor.
Under byggnadsarbetenas gång har det visat sig, att mer omfattande reparationsåtgärder
än vad som ursprungligen förutsetts blivit erforderliga
för att fastigheterna skulle sättas i ett tillfredsställande och för sina ändamål
lämpat skick. Då därtill kommit den i Amerikas Förenta Stater inträffade
stegringen i arbetskostnaderna ha för byggnadsarbetena beviljade anslag
visat sig otillräckliga. Vidare ha kostnaderna för inköpen av fastigheterna
på grund av oförutsedda merutgifter i samband med köpen (avgifter
m. m.) kommit att något överstiga beräknade belopp. För iståndsättandet
av fastigheterna erfordras sålunda ytterligare 415 000 kronor och
för inköpen av desamma ytterligare 25 000 kronor. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Inköp och iståndsättande av fastigheter i New
York å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av.......... kronor 440 000.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Tore Högstedt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
57
Bilaga 10.
Kapitalinvesteringar.
Inrikesdepartementet.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 19k8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter
under inrikesdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 9. Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge distrikt.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 till 1947 års riksdag
framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 233) för budgetåret 1947/48
under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, ett investeringsanslag
av 80 000 kronor till anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen
i Föllinge distrikt.
Genom beslut den 13 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt länsstyrelsen i
Jämtlands län att för en kostnad av högst 80 000 kronor låta å kronans
fastighet Lägden 1=°, Föllinge kyrkby, uppföra ifrågavarande tjänstebostad.
Därjämte föreskrevs, att byggnaden skulle uppföras i huvudsaklig överensstämmelse
med ritningar, vilka upprättats genom byggnadsstyrelsens försorg,
länsstyrelsen dock obetaget att i samråd med länsarkitekten och
byggnadsstyrelsen vidtaga sådana ändringar, som kunde visa sig erforderliga
för begränsning av kostnaderna inom angivna kostnadsram eller som
eljest befunnos lämpliga och kunde vidtagas utan kostnadsökning. Anslaget
ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande, att på rekvisition, i mån av arbetets
utförande, utbetalas til! länsstyrelsen.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
I skrivelse den 17 oktober 1947 har byggnadsstyrelsen anmält, att länsstyrelsen
gått i författning om ett successivt genomförande av arbetet.
Länsstyrelsen hade i skrivelse till byggnadsstyrelsen framhållit, att det
finge anses uppenbart, att landsfiskalsbostaden icke kunde uppföras för
den beräknade kostnaden av högst 80 000 kronor. Vid rådande pris- och löneläge
syntes byggnaden komma att betinga en kostnad av mellan 90 000 och
95 000 kronor, varför ett tilläggsanslag komine att bliva erforderligt. Byggnadsstyrelsen
hade för avsikt att så snart närmare kostnadsuppgifter erhållits
från länsstyrelsen inkomma med slutgiltig framställning beträffande
dylikt tilläggsanslag.
Under förmälan att länsstyrelsen numera uppgivit byggnadskostnaderna
till sammanlagt cirka 95 300 kronor, varvid dock någon förskjutning av
totala kostnadsbeloppet i ena eller andra riktningen kunde förväntas, har
byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 mars 1948 meddelat, att styrelsen icke
hade något att erinra mot nämnda kostnadsuppgift.
Departementschef en. Uppförandet av landsfiskalsbostaden i Föllinge har
numera fortskridit så långt, att byggnaden befinner sig under tak och inredningsarbetet
pågår. Med hänsyn härtill och då de slutliga byggnadskostnaderna,
enligt vad länsstyrelsen under hand upplyst, komma att uppgå
till det av styrelsen förut uppgivna beloppet 95 300 kronor, förordar jag, att
på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett anslag
av (95 300—80 000) 15 300 kronor för att täcka de uppkomna kostnadsökningarna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i
Föllinge distrikt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av .................................... kronor 15 300.
[2.] 10 a. Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog. Vid den
28 september 1947 å landsfiskalsbostället i Arjeplogs landsfiskalsdistrikt
hållen av- och tillträdessyn yrkade avgående landsfiskalen H. E. Svenonius
ersättning av statsverket för bl. a. ett av honom i bostadens källarvåning
åren 1939 1940 inrett garage med 7 000 kronor. I en till länsstyrelsen i
Norrbottens län ingiven skrivelse till Kungl. Maj :t av den 5 februari 1948
har Svenonius bl. a. framhållit, att han under en lång följd av år varit
tvungen att hålla sig med egen bil, att han, då garage icke stått att hyra,
funnit sig nödsakad att låta inreda ett dylikt samt att hans efterträdare,
landsfiskalen B. Rosenlund, som också hade egen bil, tagit garaget i bruk.
Rosenlund hade i ett vid skrivelsen fogat intyg vitsordat behovet av garage
på landsfiskalsbostället.
Länsstyrelsen har med överlämnande av ifrågavarande framställning tillstyrkt
bifall till densamma.
59
Kungi. Maj:ts proposition nr 266.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande över framställningen förklarat, att garaget
inretts utan styrelsens vetskap och tillstånd, men att, därest det vore
nödvändigt för landsfiskalen att ha tillgång till garage, styrelsen icke hade
något att erinra mot att sökanden erhölle ersättning för sina kostnader å
garaget. Enligt av länsarkitektkontoret på uppdrag av styrelsen verkställda
beräkningar kunde byggnadskostnaderna uppskattas till 5 500 kronor, vilket
belopp av styrelsen tillstyrktes såsom i och för sig skälig ersättning.
Departementschefen. Vid samtliga av staten för landsfiskaler anordnade
tjänstebostäder (Karesuando, Tärna, Särna och Arjeplog) finnas garage inrättade.
Garagen ha utom beträffande Arjeplog bekostats av statsverket. Vid
den under uppförande varande landsfiskalsbostaden i Föllinge distrikt inredes
garage på statens bekostnad. Med hänsyn härtill och då det ur tjänstesynpunkt
torde vara värdefullt att landsfiskalen i distriktet har egen bil,
men vissa svårigheter finnas att i orten förhyra lämpligt garage, får jag
föreslå att staten inlöser det av Svenonius inredda garaget. I överensstämmelse
med byggnadsstyrelsens förslag bör ersättning utgå med 5 500 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av............ kronor 5 500.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
K. A. Åkerberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
61
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1948 äskade, eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat 11 till
riksstaten för budgetåret 1947/48 utöver de i propositionerna nr 2
och 163 upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
II. Justitiedepartemente
G: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...............................................
Kronor
50 000
III. Utrikesdepartementet.
Avlöningar vid beskickningar och konsulat:
B: 4 a Ytterligare medel till skrivbiträden, reservationsanslag----
B- 5 a Ytterligare medel till extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag
.................t.....................
D: 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige .......
D: 5 a Svenska kyrkans deltagande i Augustana-Synodens 100-årsjubileum,
reservationsanslag .............• • • ■ • •
D: 5 b Sveriges deltagande i pionjär jubileet i Amerikas Förenta Stater
1948, reservationsanslag.................:.............•
D: 11 a Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag...........................-_j_
60 000
50 000
125 000
56 000
165 000
40 000
496 000
IV. Försvarsdepartementet.
E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...............................................
75 000
C:
H:
V a. Inrikesdepartementet.
4 a
8 a
Fortsatt ombyggnad av statens uppfostringsanstalt å Bona,
reservationsanslag..................................... •
Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
303 000
60 000
363 000
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
VI. Kommunikationsdepartementet.
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,
där kronan är väghållare:
Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot auto -
mobilskattemedlen.................................. 1 000 000
I: 2 a Ersättning för viss fastighet, reservationsanslag............ 1 268 500
2 268 500
VII. Finansdepartementet.
E: 10 a Spärrkontonämnden, reservationsanslag.................... 20 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
B: 40 Arkivstudier i Berlin, reservationsanslag................... 44 QOO
H: 32 a Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare, reservationsanslag
...................................’ gg QOO
1S7. 1 / a Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. 150 000
230 000
IX. Jordbruksdepartementet.
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
G: 13 a Ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening........... 40 000
Skogsvård m. m.:
J: 28 a Kostnader för åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter,
reservationsanslag................................... 486 000
G: 54 Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet, reservationsanslag......................... 30 000 000
_________ 30J>26000
Säger för egentliga statsutgifter 34 028 500
3
7 a
7 b
7 c
7 d
7 e
B. Utgifter för statens kapitalfonder.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
A. Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 53), reservationsanslag
.......................................... 336 500
B. Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:
Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London (III: 7 a),
reservationsanslag....................................’ 62 500
Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter (III: 7 b),
reservationsanslag................................... 300 000
Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris (III: 7 c),
reservationsanslag.................................... 20 000
Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors (III:
7 d), reservationsanslag.............................. 20 000
Inköp och iståndsättande av fastigheter i New York (III: 7 e),
reservationsanslag....................................’ 110 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 266.
63
8
9
10 a
12 a
29 a
32
45 a
45 b
1
Kronor
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (III:
8), reservationsanslag................................
Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge
distrikt (III: 9), reservationsanslag......• ..........
Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog (III:
10 a), reservationsanslag.............................
Kommunikationsdepartementet:
Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats (III: 12 a), re
.
servationsanslag......................................
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 29 a), reservationsanslag
.........................................
129 800
3 800
5 500
250 000
1 750 000
E
cklesiastikdepartementet:
Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala (III: 32), reservationsanslag..................
Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna (III: 45 a),
reservationsanslag....................................
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna (III:
45 b), reservationsanslag..............................
6 000
480 000
97 500
3 235 100
C. Försvarets fonder.
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond (IV: A: 7 a), reservationsanslag
122 500
D. Statens utlånings fonder.
Försvarsdepartementet:
aa Värnpliktslånefonden (V: aa), reservationsanslag.......... 100 000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 3 794100
Summa för driftbudgeten 37 822 600
7 b
7 c
7 d
7 e
8
9
10 a
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:
Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter ..........
lståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris........
Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors----
Inköp och iståndsättande av fastigheter i New York.......
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.....
Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge
distrikt ...........................................
Inlösen av garage vid landsfiskalsbostället i Arjeplog----
Säger för kapilalbudgeten
300 000
80 000
80 000
440 000
259 500
15 300
5 500
1 180 300