Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

1

Nr 262.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott
den 14 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 14 maj 1948.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet
Sträng.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas
stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år
1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats
ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 262.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och
bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning
av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot det att
sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen
erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit
representerad av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta
Sveriges sockerfabriksaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,
att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i Svenska
sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett
kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse
med beslut av 1947 års riksdag (prop. nr 258, r. skr. nr 350) och gälla
för tiden till och med den 31 juli 1948.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till
sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 27 juni 1947 (nr 327) har förordningen den 22
februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning
trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar
skulle gälla till och med den 31 juli 1947, givits förlängd giltighet för
tiden till och med den 31 juli 1948. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker
(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten
eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande har
dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor
provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel.
Jämlikt 1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av
införselförbjudna varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr
252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den,
åt vilken Kungl. Maj :t överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen
nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav. Vara, som
på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas, må, därest
densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel att anse såsom
olovligen införd, åter utföras, under de villkor och i den ordning, som
tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget har återgivits
i Kungl. Maj :ts brev till generaltullstyrelsen den 27 juni 1947 angående
åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande, vilket brev intagits i SFS
nr 328. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda
författning. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i nyssnämnda
brev tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska sockerfabriksaktiebolaget
för tiden från och med den 1 augusti 1947 till och med den 31 juli 1948
överlåtit rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Kungi. Maj.ts proposition nr 262.

3

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1947.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1947 lämnat
sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien
tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att
vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna
priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser
mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,
att till grund för beräkning av hetpriset för visst år skulle läggas medelpriset
å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets
priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars
det år, betorna odlats, till den 28 februari nästfoljande år, sedan därifrån
dragits den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av
bruttopriset. Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra
grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med
16 procent sockerhalt skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).
För varje y10 procent ökning eller minskning i medelsockerhalten
skulle betpriset röna ett tillägg eller avdrag med 1/1C0 av grundpriset. Till
följd av statsmakternas åtgärder hade för 1932—1939 års betodling denna
regel om betprisets fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd,
att odlaren -— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanterades
ett visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade
en förbindelse rörande betarbetarlönerna. Ifrågavarande minimipris,
som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram
betor med 16 procent sockerhalt, undergick senare höjning och utgjorde för
1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades
en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas
med hänsyn till variationerna i medelhektarskörden. För 1941 års odling
bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent
sockerhalt till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgick
till eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid
en uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling. Beträffande
odlingen under åren 1942—1944 bestämdes grundpriset för 100 kilogram
sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 4 kronor 50 öre. För odlingen
under åren 1945—1947 sattes grundpriset till respektive 4 kronor 65 öre,
4 kronor 65 öre och 5 kronor, varjämte odlarna inom vissa områden erhållit
ett arealtillägg.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. in. från och med kampanjåret
1936/37 torde följande uppgifter få meddelas.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Kampanjår

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betareal
för hela
riket

Betskörd, inköpt
vikt

Socker-

halt

%

Grund-pris för
16 %
betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1936/37 ....

51 368

1 799 565

350

18''19

225-00

30-80

1200

267-80

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255''00

33-63

—

288-63

1938/39 ....

50 760

1834 081

361

17-58

270-00

26-66

—

296-66

193H/40 ....

50 750

19u2 212

375

17-69

270oo

28-52

—

298-52

1940/41 ....

54 439

1859 635

341

17-82

310-00

35-26

—

345-26

1941/42 ....

53 403

1 843 680

345

18-07

410-00

53-04

—

463''04

1942/43 ....

53 255

1 733 660

325

16-89

450''00

25-03

—

475-03

1943/44 ....

50 335

1 868 260

371

17-10

45(i-00

30-80

—

480-80

1944/45 ....

54 979

1 803 350

328

17-04

459-00

29-12

—

479-12

1945/46 ....

54 586

1814 414

332

17-61

465''00

43-88

—

1 508-88

1946/47 ....

54 664

1 777 062

325

17-60

465-00

43-72

—

1 508-72

1947/48 ....

48 203

1493 143

310

17-80

500-00

56-25

—

1 556-25

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren
uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

Tillverkad

råsocker, ton

raffinad, ton

1936/37 ...........

.......... 298 278

258 093

1937/38 ...........

.......... 345 428

292 127

1938/39 ...........

.......... 292 359

272 764

1939/40 ...........

.......... 308 411

313 727

1940/41 ...........

.......... 300 263

263 782

1941/42 ...........

.......... 308 580

262 650

1942/43 ...........

.......... 263 983

237 237

1943/44 ...........

.......... 290 907

239 641

1944/45 ...........

.......... 278 829

273 575

1945/46 ...........

.......... 294 405

233 778

1946/47 ...........

.......... 289 130

248 244

1947/48 ...........

.......... 243 333

226 714

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning
å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris
å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna å övriga
sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes
av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter världsmarknaden,
varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde
tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande
tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet. 1

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1947 tecknat kontrakt med Mörbylånga,
Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget på dessa
odlares betskörd — utgjorde 8''33 öre per deciton för år 1945, 7''96 öre per deciton för år 1946
och 8"85 öre per deciton för år 1947

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Monopolåret

1/3 1936—28/a 1937

1/3 1937 —28/a 1938
1/3 1938—29/a 1940

Fastställda minimipriset å K 5
131 öre per kg för tiden 1/3—20/u 1936

130 öre per kg därefter

32 öre per kg

32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen
under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut
anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att
staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen
förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt
för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.
Det har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Maj :t så avvägas, att
den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets
sockerförsäljningar, en princip som emellertid under de senaste åren,
i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra följas.

Rörande de under senare år faktiskt tillämpade priserna å socker av de

viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt
sockerbolagets noteringar
Krossmelis Bitsocker Toppsocker

Tidsperiod

28/!

22/i

4/''5

24/7

31/7

1937—21A 1939 ............................ 32

1939— 3/6 1939 ............................ 33

1939—23/t 1939 ............................ 34

1939—30/7 ^39............................ 33

1939— 6/i2 1939 ..........................

7/12 1939—31/3 1940 ..........................

1/4 1940—28/2 1941 ..........................

1/3 1941— */» 1941..........................

~ 1942 ..........................

1947 ..........................

1947 ..........................

1948 ..........................

5/u 1941—12/t
lä/7 1942—Vi
2/i 1947— e/s
7/5 1947—17/s
is/b 1948-

32

34

38

41

45

49

60

63

65''25

38

39

40

39
38

40
44
47
51
55
66
69

71-25

39

40

41

40
39

41
45
48
52
56

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste
räkenskapsåren, ett vart omfattande tiden från och med den 1 augusti ena
året till och med den 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

271812 ton
293 221 »

326 387 »

252 023 »
245 954 »
264 752 »

228 423 »
276 275 i>

245 977 »

246 391 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till
normalt ungefär 270 000 ton per år. Den för året 1938/39 angivna siffran
innebär en ökad expedition av drygt 20 000 ton, till stor del förorsakad av

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo
i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning
av socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke
mindre än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försäljningen.
Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes
den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även
sirap i ransoneringen. Vid ransoneringen bar man utgått ifrån en beräknad
raffinadlörbrukning av omkring 250 000 ton per år. Den låga försäljningssiffran
för 1943/44 beror på att under den våren och försommaren 1944 rådande
strejken i sockerfabrikerna intet socker kunde expedieras från fabrikerna.

Statens sockernämnds verksamhet m. in.

Sedan Kungl. Maj :t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut
godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten
och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10 maj
1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända till
efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens
sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt den
nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets
verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet
beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild
författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för
utförande av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen
på särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens
uppdrag bedrivna sockerimporten.

I skrivelse den 25 mars 1948 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse
för sin verksamhet under det senaste året.

I skrivelsen har nämnden till en början upptagit en redogörelse för
granskningen av sockerbolagets verksamhet. Härutinnan
anföres följande.

Sockerbolagets verksamhet, i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter
samt statens förhållande därtill, har alltsedan den nuvarande sockernämndens
tillkomst, alltså för åren 1939/40—1947/48, reglerats genom
av riksdagen årligen godkända kontrakt mellan staten och bolaget, innebarande
bland annat, att staten för de båda första kontraktsåren helt och
tor de därefter följande åren i nedan angiven begränsad utsträckning svajat
i täckning av bolagets kostnader för sockrets och dess biprodukters
tillverkning och försäljning ävensom för åren 1939/40—1942/43 visst vinstbelopp
(kapitalränta), mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt för
sina inkomster av samma rörelse, allt enligt vissa i kontrakten närmare angrvna
bestämmelser. Frånsett de två första åren hava avtalens giltighet begränsats
till ett år, men hava avtalen efter förhandlingar årligen förnyats,
varje gång med vissa ändringar, förestavade av det senast gångna kontraktsårets
erfarenheter. De ursprungliga bestämmelserna ändrades sålunda i
1941 års kontrakt bland annat därutinnan, att vissa fasta kostnadsposter

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

utbrötos ur statsgarantien och lastlåstes vid ett visst fixerat belopp — 4,45

öre _ per kilogram tillverkat råsocker oavsett tillverkningens storlek. I

1942 års kontrakt medgavs vid i stort sett oförändrade bestämmelser i övrigt
en höjning av den på angivet sätt låsta kostnadsposten från 4,45 till
5,22 öre, beroende på den genom krisen förorsakade kostnadsstegringen å
löner och material. I 1943 års kontrakt utsträcktes den låsta kostnadsposten
att omfatta förutom de tidigare däri ingående kostnadsposterna flertalet av
bolagets övriga kostnader för sockrets tillverkning och försäljning ävensom
förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Utanför den låsta posten
kommo huvudsakligen att ligga sådana på förhand mera svårfixerbara
kostnader såsom betkostnader, bränsleutgifter, emballage, räntor och frakter.
I samband härmed höjdes den låsta kostnadsposten från 5,22 till 17,22
öre per tillverkat kilogram råsocker, siffran baserad dels på en råsockertillverkning
av 272 000 ton eller samma som tidigare år, dels på den före
prisstoppet den 1 november 1942 radande löne- och kostnadsnivån. Från
och med 1943 års kontrakt är bolaget sålunda hänvisat till att inom den
låsta posten finna förräntning av bolagets i sockerrörelsen investerade kapital,
vilket givetvis för bolaget innebär utsikter till såväl vinster som förluster,
växlande allt efter skördeutfallet och bolagets möjligheter att sänka de
inom den låsta posten liggande kostnaderna. I 1944 års kontrakt bibehölls
den låsta posten oförändrad och även i övriga avseenden gällde i stort sett
samma bestämmelser som föregående år, med den avvikelsen likväl, att staten
garanterade bolaget att till visst pris få avyttra det lager av melass, som
vid kontraktsårets utgång överstege ett till 2 500 ton beräknat normallager,
varjämte vissa uttalanden gjordes rörande ifrågasatt avveckling av rekonstruktionsfonderna,
i vad bestämmelserna hänförde sig till mindre betydande
förnödenheter. 1945 års kontrakt innefattade i huvudsak samma
bestämmelser som det närmast föregående, dock med avvikelse i två avseenden.
Sålunda höjdes den låsta posten från 17,22 till 17,33 öre per kilogram
tillverkat råsocker, därigenom att i denna post för enkelhetens skull inräknades
ett belopp av cirka 300 000 kronor (= cirka 0,n öre per kilogram råsocker),
vilket belopp genom Kungl. Maj :ts sommaren 1944 meddelade beslut
garanterats bolaget för täckande av dettas merkostnader till följd av
den då träffade avtalsuppgörelsen i lönekonflikten. Härjämte intogs på
hemställan av bolaget en ny bestämmelse i kontraktet, enligt vilken bolaget
på i kontraktet närmare angivna villkor medgavs rätt att nedskriva ersättnings-
och surrogatvaror för bränsle och emballage till en prisnivå, som
motsvarade bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående
varor. I 1946 års kontrakt lämnades oförändrade bestämmelserna i
föregående års kontrakt med undantag för den låsta posten, vilken sänktes
från 17,33 till 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker. Vad slutligen angår
innevarande verksamhetsår, alltså 1947/48, gälla oförändrade samma bestämmelser
som i 1946 års kontrakt med den avvikelsen enbart, att den
låsta posten på grund av den betydande ökningen av kostnaderna, särskilt
av lönerna, höjdes från 17,is till 18,43 öre per kilogram tillverkat råsocker,
beloppet 18,43 öre hänförande sig till s. k. skärpt krisraffinad. Det nu gällande
kontraktet utgår den 31 juli 1948, dock med vissa övergångsstadganden
rörande lagerdispositioner och lagervärderingar samt rörande salupriset
å utgående socker- och melasslager.

Beträffande den av bolaget på statens uppdrag bedrivna importverksamheten
finnas i kontrakten alltsedan 1942 intagna vissa grundläggande bestämmelser,
enligt vilka bland annat importverksamheten skall bedrivas
såsom eu från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse,
reglerad genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

äro förenade med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna
röielse investerat kapital), lagring, försäljning in. m., skola därför icke
ingå under statens garanti enligt kontrakten, utan gäller angående dylika
utgifter liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande
inkomsterna, vad därom i särskild ordning överenskommes mellan
staten och bolaget. I det i anslutning härtill mellan Kungl. Maj :t och bolaget
ingångna särskilda avtalet om sockerköp från utlandet stadgas bland
annat, att importsockret skall användas för ändamål och enligt anvisningar
och bestämmelser om pris m. in., som må vara meddelade av Kungl. Maj :t
eller den myndighet, åt vilken Kungl. Maj :t därtill lämnar behörighet. Staten
åtager sig å sin sida att svara för täckning av bolagets nödiga kostnader
för uppdragets utförande, mot det att bolaget gent emot staten redovisar
sina samtliga inkomster å samma rörelse.

Nämnden har jämlikt sin instruktion utövat en fortlöpande tillsyn över
sockerbolagets verksamhet, i vad denna beröres av gällande kontrakt och
avtal, och har vid fullgörande av denna uppgift ägnat särskild uppmärksamhet
åt frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 g i kontraktet,
avseende bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster samt
statens åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader. I sådant syfte
har nämnden i likhet med vad fallet varit tidigare år och efter enahanda
grunder, som omnämnts i tidigare verksamhetsberättelser, granskat bolagets
verksamhet, tagit del av styrelsens protokoll samt genom auktoriserad
revisor och en biträdande revisor fortlöpande och ingående genomgått och
granskat såväl huvudkontorets som brukens räkenskaper. "Resultaten av
granskningsarbetet hava framlagts för nämnden i form av rapporter och
ingående hela sockerrörelsen berörande analyser av bolagets balans- samt
vinst- och förlusträkningar. Härigenom ävensom ur handlingar i övrigt
berörande sockerrörelsen och dess biprodukter, genom fortlöpande överläggningar
med bolagets ledning, genom förhandsinformationer samt genom
inspektion av bruk och andra anläggningar har nämnden följt och
bildat sig en uppfattning om de viktigare affärshändelserna. Slutligen har
nämnden för fullgörande av sina åligganden jämlikt § 5 e i instruktionen
genom periodvis upprättade räkenskapssammandrag för huvudkontor och
bruk ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna
tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna och deras förändringar
i fråga om socker och dess biprodukter, vilket föranlett anmälan
till Kungl. Maj :t rörande differensen mellan sockrets tillverkningskostnader
och dess försäljningspris.

Rörande granskningen av sockerbolagets verksamhet under tiden den 1
augusti 1946—31 juli 1947 har nämnden anfört.

Vad först angår de allmänna betingelserna för betodling och sockerproduktion
under här förevarande verksamhetsår förete dessa en viss försämring
gent emot det närmast föregående synnerligen gynnsamma året.
Arealen företedde visserligen en mindre ökning från 54 586 till 54 664 hektar,
men betskörden per hektar hade sjunkit från 33 240 till endast 32 509 kilogram
per hektar. I övrigt voro emellertid kampanj siffrorna närmast gynnsamma
tör såväl betodlare som sockerbolaget. För jordbrukets del motverkades
sålunda det låga arealutbytet av den alltjämt höga sockerhalten,
17,50 procent, och det av denna anledning alltjämt tillfredsställande betpriset.
Detta hade under året endast nedgått från 509,u till 508,72 öre per
deciton och befann sig sålunda alltjämt i nivå med 1945/46 års pris. Härtill
kom sedan det särskilda arealtillägget vid vissa bruk ävensom täckningskostnaderna,
varigenom det totala genomsnittliga betpriset kom att
utgöra 514,58 mot 514,90 öre per deciton närmast föregående år. Betinkoms -

9

Kungl. May.ts proposition nr

262.

ten i kronor per hektar blev härigenom 1946/47 trots det minskade arealutbytet
endast cirka 2,i procent lägre än närmast föregående ar. hor sockerbolaget
innebar givetvis angivna kampanj siffror en minskning i tillverkningen
och därmed i årsresultatet. Råsockertillverkningen hade hkval minskat
endast med cirka 5 300 ton eller från 294 40a ar 194a/4b till 289 130
ton det gångna året. Den tillverkade råsockerkvantiteten motsvarade etter
avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga råsockerkvantiteten en
raffinadlillverkning å cirka 253 000 ton, vilken tillverkningskvantitetet något
översteg landets behov vid rådande ransonering och darfor aven föranledde
lagerökning i årets bokslut. „

Beträffande själva sockertillverkningen hava av årets rasockerproduktion
284 863 ton förarbetats till raffinad och sirap. Då den i kontraktet
låsta posten beräknats på en mot råsockerproduktionen svarande ratiinadtillverkning
har bolagets för året redovisade driftsresultat i viss man
i förbättrande riktning påverkats av den i förhållande till råsockerproduktionen
minskade raffinadtillverkningen. Den under året låsta posten har
liksom de senaste tre verksamhetsåren omfattat kostnadsposterna underhåll,
avskrivningar, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria
förfogande stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,
körsel, vagnshvra, betfrö, försäkringar samt förräntningen av
bolagets eget kapital (vinst). Bolaget har haft att själv täcka dessa kostnader
mot det att bolaget oavsett råsockerproduktionens storlek fatt tillgodoräkna
sig 17,15 öre för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat
kilogram råsocker, beloppet vad raffinadtillverkningen betraffar hänförande
si^ till s. k. skärpt krisraffinad. Nämnden har ingående granskat saval
de lå^sta som de garanterade kostnadernas utveckling och har nämndens
granskningsarbete härvid fortgått efter enahanda linjer, som angivits i tidigare
års berättelser. När så ansetts önskvärt eller erforderligt har nämnden
härjämte föranstaltat om utredningar och undersökningar rörande
olika sidor i bolagets ekonomiska och industriella verksamhet. Dylika undersökningar
och utredningar hava verkställts rörande över- och undeivikter
vid bruken och den därav betingade råsockeryolymen och dennas
omräkning i förkrigstillverkning, rörande inköp och försäljning av importsocker,
rörande kostnaderna vid eventuellt upptagande av adantsockeiti -verkningen, rörande ifrågasatt avveckling av rekonstruktionsfonderna för
mindre betydande förnödenheter, rörande enhetspris å socker arauom rörande
bolagets torv- och vedomkostnader, merkostnader för hanterin-, .
svenska kol, oljeomkostnader in. m. Genom utredningen rörande rasocke -volvmen har med tillämpande av i tidigare verksamhetsberättelser angivna
"runder för fastställande av över- och undervikter vid bruken och foi de
nuvarande kvaliteternas omräknande i råsocker i avtalets mening den lasockerkvantitet,
som skall ligga till grund för beräkningen avdet be opp
bolaget enligt kontraktets 5 ä 1 mom. ager tillgodoräkna sig foi hukaiukt
av de låsta kostnaderna, fastställts utgöra 2 891 304 deciton mot i bokslutet
an-dvna 2 897 418 deciton. Statsregleringen kommer dart or att i innevaran
de^års bokslut gottskrivas ett belopp av 104 855 kronor 10 ore. Statsregleringens
konto kommer sannolikt att ytterligare krediteras för vissa vid rakenskapsgranskningen
vid bruken påtalade kostnader, varom överenskommelse
likväl ännu ej träffats med bolaget. Kostnaderna för eldning med
kristidsbränslen äro vidare ännu ej slutgranskade, vadan ändringar i bada
riktningarna här kunna ifrågakomma. Även Övriga verkställda utredningar
liksom granskningen av bolagets räkenskaper och verksamhet i övrigt
komma sannolikt alt under innevarande år föranleda korrigeringar a statsrcgleringens
konto.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Beträffande kostnaderna har sockernämnden ytterligare anfört, att nämnden
ingående granskat inköps-, förbruknings- och lagervärden ävensom
kostnaderna för de viktigare förnödenheterna, särskilt i vad avsåge de statsgaranterade
kostnaderna såsom för bränsle och emballage. Härvid har
nämnden framhållit bland annat följande.

För verksamhetsåret 1946/47 hava bränslekostnaderna per deciton råsocker
och raffinad gentemot närmast föregående år ytterligare nedgått för råsockerbruken
med 11,5 och för raffinaderierna med 11,i procent. Rekonstruktionen
av stenkolslagren har emellertid väsentligt ökat under året. Den den
1 augusti 1945 införda bränslebesparande krisraffineringen, s. k. »skärpt
krisralfinad», har fortsatts jämväl det senast gångna året, varigenom inbesparats
betydande kvantiteter kol, varjämte även andra besparingar kunnat
goras, särskilt i fråga om arbetskraften.

Av övriga statsgaranterade kostnader förete emballagekostnaderna trots
den genom E-sockrets bortfallande alltjämt minskande paketförsäljningen
uppgång, beroende på den starka stegringen av kostnaderna för sockerlådor,
lororsakad av högre lådpris och ökad tillverkning av bitsocker i lådor. Sjöfrakterna
för råsocker och raffinad hava för året ökat, beroende beträffande
de förstnämnda på den genom den större raffineringen ökade framtransporten
av råsocker till raffinaderi, beträffande de senare på den ökade raffinadexpeditionen.
I den mån transporterna ägt rum med egna eller dotterföretags
båtar hava de debiterade fraktsatserna konstaterats icke överstiga
de i marknaden gällande.

Vidare har nämnden rörande verksamhetsåret 1946/47 anfört i huvudsak
följande.

„ Boh5els investeringsverksamhet i fråga om sockerrörelsen bär senaste
aret okat fiån 6 483 000 till 8 044 000 kronor, ökningen huvudsakligen föranledd
av ombyggnaden av rasockerbruket i Köpingebro. I övrigt företer denna
investeringsverksamhet en av tidsförhållandena och på bristen av material
och arnefskraft betingad begränsning gentemot tidigare år, särskilt i betraktande
av att i kostnaderna innefattas betydande sådana för tidigare ej förelintliga
valfardsanordningar särskilt vid råsockerbruken. De allt mera ökae
svårigheterna att anskaffa nödig och duglig personal för råsockerkampanjerna
hava sålunda tvingat bolaget att i ökad utsträckning de två senare
aren uppfora arbetarkaserner och kampanjhem samt ombygga och moderJlls<rr''f
d1re dyllka ävensom att i ökad utsträckning tillgodose personalens
bostadsbehov. Anslagen för angivna ändamål hava året 1945/46 utgjort
eu ka 3 000 000 kronor och for det senast gångna året cirka 1 700 000 kro Bolagets

likviditetsställning har under det senast gångna året skenbart försämrats,
i det de främmande skulderna, som under 1944/45 minskade med
cirka 15 000 000 kronor samtidigt som de lätt realiserbara tillgångarna ökade
med cirka 27 500 000 kronor, under de två senast gångna åren visserligen
ytterligare minskat med respektive 13 400 000 och'' 1 300 000 kronor eller
sammanlagt med cirka 14 700 000 kronor men samtidigt hava de lätt reali1
nOM3 tillgångarna minskat mera eller med respektive cirka 6 600 000 och
10 800 000 kronor eller sammanlagt med cirka 17 400 000 kronor. Lagertiligangarna
hava emellertid samtidigt ökat, de båda senaste åren med respektive
2 o00 000 och 12 700 000 kronor eller sammanlagt med cirka 15 000 000
kronor, vadan försämringen endast innebär en omvandling av bank- och
liknande rorelsemedel i under nuvarande förhållanden och under förutsätt -

11

Kungi. Mcij:ts proposition nr 262-

ning av fortsatt drift mindre iiitt realiserbara varutillgångar. Sammanställer
man därför samtliga främmande skulder, däri inräknade jämväl riskoch
pensionsfonderna, med rörelsemedel av första och andra ordningen, löreligger
en likviditetsförbättring även för de senaste två åren med cirka
2 700 000 kronor. En följd av den förbättrade likviditetsställningen har blivit,
att den bolaget tillförsäkrade krediten i riksbanken även för det senast
gångna året endast tillfälligtvis behövt tagas i anspråk. Den återupptagna
importen från Danmark och nu senast från Cuba har emellertid föranlett
nya kreditanspråk på riksbanken, vilka sannolikt inom den närmaste framtiden
komma att ytterligare öka.

Beträffande uträknandet av rekonstruktionsfonderna å låsta konti har bolaget
enligt tidigare överenskommelse med nämnden inskränkt sig till att
konstatera värdeförändringarna inom normallagret gentemot närmast föregående
år, varvid vid eventuell ökning eller minskning motsvarade justeringar
ägt rum i de utgående rekonstruktionsfonderna. Sockerbolaget har
numera hos nämnden hemställt, att på sätt, som lörutsågs i 1944 års avtal,
de i gällande avtals 5 g 2 mom. intagna bestämmelserna om rekonstruktionsfonder
och andra lagervärdeberäkningar måtte avvecklas, i vad bestämmelserna
hänföra sig till mindre betydande förnödenheter, såsom annat än
bränsle, emballage och kalksten. Framställningen har av nämnden med
tillstyrkande överlämnats till 1948 års sockerdelegation att tagas i övervägande
vid de pågående förhandlingarna rörande åstadkommandet av nya avtal
mellan staten och bolaget rörande 1948/49 års sockerproduktion.

Den av bolaget på Kungl. Maj :ts uppdrag omhänderhavda sockerimporten
har av bolaget bedrivits efter enahanda linjer som tidigare år. Under den
nya importperioden, som började den 1 januari 1946, har av bolaget från
Danmark importerats sammanlagt 21 634,7 ton socker, därav 14 634,7 ton
sist förflutet verksamhetsår. Härav hava under anförda tidsperioder till
industriella förbrukare i Sverige försålts resp. 12 336,7 och 10 787,s ton. Utgående
lagret danskt socker redovisas per den 31 juli 1947 med 9 093,3 ton
och har i bokslutet värdesatts efter enahanda principer som tidigare år eller
inköpspriset + havda kostnader med avdrag för den vid försäljningen uppkommande
differensen mellan självkostnaden och det av livsmedelskommissionen
fastställda försäljningspriset. Vinst på importen redovisas sålunda
tills vidare icke, ehuru denna, om lagret värdesättes till självkostnaden, är
betydande. För täckande av sina interna kostnader för distributionen av importsockret
till industriella förbrukare har bolaget jämlikt särskilt Kungl.
Maj :ts beslut medgivits rätt att tillgodoräkna sig 1 öre per kilogram på den
svenska marknaden försålt socker. I enlighet härmed har bolaget i senaste
bokslut påfört kontot »Danskt socker» ett belopp av 123 366: 58 kronor. Under
innevarande verksamhetsår har förutom raffinadsocker från Danmark
jämväl råsocker från Cuba kunnat importeras och har bolaget från sistnämnda
land inköpt 20 000 ton råsocker, avsett att raffineras vid bolagets
raffinaderi i Göteborg.

Vid sin granskning av sockerbolagets verksamhet året 1946/47 har nämden
slutligen ingått på bolagets bokslut för sagda tidsperiod. I detta hänseende
har nämnden anfört.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret V» 1946—m/7 1917 företer, sedan
de under det låsta beloppet 17,is öre per kilogram tillverkat råsockei innefattade
kostnaderna och kapitalränta ävensom de garanterade kostnaderna
blivit täckta, eu bolagets skuld til! statsregleringen å 4 268 298 kronor 60
öre. A statsregleringens konto inbalanserades vid verksamhetsårets ingång
eu statsregleringens skuld lil! bolaget å 21 504 547 kronor 51 öre, vilket be -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

lopp enligt överenskommelse mellan nämnden och bolaget tills vidare fick
kvarstå oreglerat. För skuldens gäldande hade riksdagen anvisat ett reservationsanslag
å 22 000 000 kronor, vilket enligt Kungl. Maj :!s beslut den 24
maj 1947 skulle utbetalas till bolaget å tidpunkt, som sockernämnden efter
överenskommelse med bolaget hade alt med hänsyn tagen till bolagets behov
av likvida medel bestämma. Inför betkampanjen med dess stora krav på likvida
medel utbetalades beloppet av statskontoret till bolaget i oktober 1946 och
statsregleringen krediterades i enlighet härmed. Denna har vidare krediterats
med 20 137 kronor 46 öre, beroende på att den i 1945/46 års bokslut till
grund för den låsta posten, 17,33 öre, liggande råsockerkvantiteten efter bokslutstillfället
minskats med per den 30 september 1946 framkomna undervikter.
Slutligen har kontot krediterats för det under verksamhetsåret å
själva sockerrörelsen uppkomna överskottet 3 752 708 kronor 65 öre. På
grund av att socker- och sirapspriserna icke tillåtits stiga i nivå med den
under krisåren fortgående ökningen i tillverkningskostnaderna, hava å sockerrörelsen
under åren före 1946/47 ständigt redovisats betvdande förluster,
vilka de senaste tre åren utgjort resp. 21 084 923 kronor 34 öre, 18 839 641
kronor 74 öre och 28 136 901 kronor 70 öre, vilka förluster jämlikt avtalen
mast täckas medelst särskilda av riksdagen beviljade anslag. I samband
med omsättningsskattens avveckling den 1 januari 1947 har emellertid
Kungl. Maj it ansett lämpligt låta kostnaderna för jordbruksregleringarna —
däribland sockerregleringen — slå igenom i konsumentpriserna och som en
följd härav hava socker- och sirapspriserna höjts. Härigenom hava de tidigare
åi liga förlusterna kunnat elimineras och under det senast gångna
året även ett överskott kunnat åvägabringas. En prisförhöjning å socker
och sirap medför nämligen icke blott en ökad inkomst å de under året till
det ökade priset försålda socker- och sirapskvantiteterna utan jämlikt lagervärderingsreglerna
i 5 § 3 mom. i gällande avtal första året jämväl en
motsvarande uppskrivning av utgående sockerlagrets värde, vilken uppskrivning
gottskrives statsregleringen. Genom prisökningen och den därmed
förenade lageruppskrivningen, genom överskottet, 495 452 kronor 49
ore, å det av statskontoret utbetalade beloppet å 22 000 000 kronor ävensom
genom något minskade tillverkningskostnader har statsregleringen i det
föregående redovisade fordran, 4 268 298 kronor 60 öre, framkommit. Denna
är givetvis liksom tidigare år ej heller för det senast gångna året definitiv
utan kommer att öka eller minska med belopp, som kunnat gottskrivas
eller belastas statsregleringen först i innevarande års räkenskaper. Den
till giund för den låsta posten, 17,15 öre, liggande råsockerkvantiteten har
sålunda i bokslutet på grund av framkomna undervikter beräknats 6 114
deciton för hög, vilket i innevarande års räkenskaper kommer att föranleda
en kreditering av stat sregleringens konto med 6 114 X 17,is = 104 855
kronor 10 öre. Kontot kommer sannolikt ytterligare att krediteras för vissa
vid räkenskapsgranskningen vid bruken påtalade kostnader, varom överenskommelse
likväl ännu ej träffats med bolaget. Kostnaderna för cldning
med kristidsbränslen äro vidare ej slutgranskade, vadan ändringar i
båda riktningarna här kunna ifrågakomma. Å kontot »Danskt socker» förefinnes
slutligen såsom redan omnämnts en betydande vinst, vilken likväl
för närvarande ej redovisas synligt, varjämte vid nämndens fortgående
granskning av bolagets verksamhet kunna framkomma poster, viika
kunna komma att påverka bolagets i bokslutet redovisade skuld till statsregleringen.

Beträffande verksamhetsåret 1947/48 har nämnden yttrat följande.

Gentemot närmast föregående år företer av kända orsaker betarealen en
mycket stark minskning från 54 664 till 48 173 hektar eller med ca 12 pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr

262.

13

cent Betskölden per hektar har nedgått från o2 a09 till aö 99b ton och i t
<>ör därmed den lägsta hittills under statsregleringsperioden förekommande.

I övrigt äro emellertid siffrorna för jordbrukets del fortfarande narmast
tillfredsställande. Undervikten har för året förvandlats i Övervikt en tordel,
som likväl kommer enbart sockerrörelsen till godo, smutsprocenten ar exceptionellt
låg, sockerhalten god och har okat från 17,.so till It,«) piocent,
varjämte priset under året ökat från 508.7, till 555,94 ore per 100 kilogram.
Härtill kominer sedan det genom nedgången av betodlingen i ytteronn adena
under året minskade arealtillägget, 156 755 kronor, ävensom tacknmgskostnaderna,
varigenom totala hetpriset okat från 514,sa till 56-,38 ore per deci
ton. Betinkomsten i kronor per hektar beräknas härigenom trots det onoimalt
låga arealutbytet komma att öka från 1 673 till 1 /43 kronor eller med
4 i procent. För sockerbolaget innebära däremot kampanj siffrorna en mycket
stark försämring gent emot tidigare år. Inköpta betmängden har nedgått
från 1 777 000 till 1 493 000 ton eller med ca 16 procent, vilket ioranlett
ett förlustbringande temporärt nedläggande av driften vid räsockerbruken
i Hälsingborg, Ivävlinge och Svedala, vilkas betmatenal mast fördelas
på kringliggande bruk med därav föranledda okade fraktkostnader.
Genom den minskade betmängden beräknas råsockertillverkningen hava
minskat från 289 100 till 243 300 ton eller med ca 16 procent. Uttryckt i
raffinad beräknas tillverkningen, sedan hänsyn tagits till den för sirapstillverkningen
erforderliga råsockerkvantiteten, komma att nedga från ca
953 000 till ca 210 000 ton eller med ca 17 procent, vilken kvantitet vid nuvarande
ransoners bibehållande nödvändiggör sockerimport från utlandet.

Beträffande det ekonomiska resultatet for innevarande verksamhetsår
är det givetvis vanskligt att redan nu, då endast halva verksamhetsaret
förflutit göra några bestämdare uttalanden. Råsockerkampanjen ar visserligen
avslutad och bokslut föreligger per den 17 januari 1948, men ovisshetsmomenten
äro mångahanda. Nämnden har härjämte genom forkalkyler
och kostnadssanunanställningar sökt bilda sig en uppfattning om det sannolika
utfallet av årets sockerrörelse. Beträffande raffinadtillverknmgens
omfattning torde den vid raffinering av hela årsproduktionen av rasocker
_ 243 300 ton och efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga"
råsockerkvantiteten komma att utgöra cirka 210 000 ton, vilken kvantitet
icke täcker landets konsumtion vid nuvarande ransonering. Betraftande
tillverkningskostnaderna komma de 1 den lasta posten innefattade kostnaderna
att öka från 17,15 till 18,43 öre per kilogram tillverkat rasocker, da
denna post på grund av ökningen av kostnaderna, särskilt av lönerna, underkastades
motsvarande ökning i 1947 års avtal. Av de garanterade kostnaderna
torde den ojämförligt största och betydelsefullaste kostnaden —
betkostnaden, utgörande 1946/47 cirka 76,6 procent av totala rasockerkostnaden
— komma att förete en betydande ökning. Grundpriset for 16-procentiga
betor höjdes i 1947 års avtal från 465,00 till
och tilläggspriset för högre sockerhalt - vilken högre sockerhaU dock av
tekniska orsaker icke kunnat av bolaget utvinnas — bcraknas till foljd harav
öka från 43,72 till 55,94 öre per deciton. Härtill komina sedan de för aret
ökade täckningskostnaderna ävensom arealtillagget av 20 kronor per hektar
för odlare, som tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings och
Lidköpings sockerbruk. Totalt beräknas betpriset härigenom komma att
öka från 514,58 till 562,38 öre per deciton. Totala ogen liga ^kostnaden, beräknas
däremot på grund av den låga arealen och den lag aroal l or ci
komma all minska med cirka 7 300 000 kronor, medan *e kostnaden per
kilo-ram råsocker beräknas komma att oka från 3Las till 34.23 ore. av
Övriga garanterade kostnader beräknas emballagekostnaderna icke oväsentligt
öka huvudsakligen på grund av eu betydande stegring 1 pnsc p

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

JsoGkeriåtlGr. Kostnadsökning förete vidare frakterna, beroende i någon män
pa ökning av fraktsatserna för sjötransporter, men huvudsakligen på den
stegring med cirka 15 20 procent, som från och med den 1 januari 1948

agt rum i fråga om statens järnvägars fraktsatser. För innevarande år
beraknas vid nuvarande krisraffinering någon större kostnadsförändring
lc„. m^rada i fråga om bränslekostnaderna i annan mån än att dessa vid
raffinaderierna på grund av lägre bränslepris, beräknat per värdeenheter
nagot komma att nedgå. Övergång helt eller delvis till fredsraffinerin»-skulle däremot givetvis medföra kostnadsfördyring. Förhållandena på
J)r.?“slemarknaden äro emellertid ovissa. Skulle svårigheter framkomma betraffande
brukens tillförsel av olja eller kol och i stället ersättningsbränsien
ta tillgripas, bliva givetvis de beräknade bränslekostnaderna väsentligt
högre. Övriga garanterade kostnader såsom vågstationer, betfrakter och räntor
beraknas icke förete några större förändringar. Slutligen kan nämnas,
att a inkomstsidan intäkterna av biprodukter beräknas väsentligt komma att
oka. Sasom tidigare berörts har den högre sockerhalten icke kunnat utvinnas
i form av råsocker utan i stället föranlett en ökad melassutvinning
Ökningen torde utgöra cirka 10 000 ton melass, vilken merkvantitet torde
representera en inkomstökning å cirka 1 200 000 å 1 300 000 kronor.

Huru sockerindustriens tillverkningskostnader gestaltat sig under statsregleringsperioden
tramgår av följande av nämnden uppgjorda sammanställning
över kostnadsutvecklingen per deciton tillverkad "raffinad. Såsom
basår har nämnden härvid valt förkrigsåret 1938/39, då kostnaderna ännu
icke påverkats av kristidens prisförhöjningar och svårigheter med materialoch
förnödenhetsanskaffningen. Raffinadtillverkningen förkrigsåret var
emellertid 272 764 ton, medan samma tillverkning med några undantag de
senare åren varit väsentligt lägre. De fasta kostnadernas inverkan på kostnadsutvecklingen
torde därför ihågkommas vid bedömandet av kostnaderna
de olika krisåren med deras kvantitativt starkt varierande tillverkningssittror.
1938/39 års kostnader hava i sammanställningen angivits = 100.

Betor ..............

Avlöningar.........

Materialier:

förbrukningsartiklar

emballage.........

Bränsle ...........

Underhåll ..........

Råsockerfrakter.....

Raffinadfrakter.....

Skatter.............

Räntor.............

Avskrivningar......

Kapitalränta (vinst) .
Övriga.............

Summa kostnader
Härav:

Betkostnad........

Övriga kostnader ..
Tillverkning

Råsocker ton......

Raffinad ton.......

1938/39

1939/40

1940/41

j 194F42:'' 1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

KO

99-6

117-0

148-5

167-3

|

| 1H6-2

166-6

168-7

166-9

100

94-0

119-5

121-3

144-8

131-5

137-6

137-5

146-3

100

118-5

137-o

146-3

181-1

150-0

161-1

159-3

170-4

100

111-8

157-4

191-2

223-5

217-6

1941

204-t

225''0

100

166-2

238-4

207-9

260-9

259-6

315-9

291-7

260''3

100

101-3

147-1

109-8

128-8

148-s

1281

161-4

162-7

100

1 25''3

165-3

157 3

173-3

158-7

150-7

158-7

158-7

100

112-8

143-ii

130-8

171-8

139-7

138 5

128-2

126-9

loo

256 5

148-4

174-2

200-0

221-0

182-3

262-9

185-5

lön

I3''6

—

77.3

136-4

100-0

72-7

45-9

31 8

lnO

89-9

110-1

134-8

144-3

165-8

139-9

111-1

146-2

101)

7<-5

87-8

86-0

98 8

97-1

94-2

101-7

79T

100

100-9

105-6

140-2

197-2

213-1

174-8

186-0

152-3

100

103-3

123-2

141 8

164 0

162-3

161-3

164-9

161-2

100

99-fi

117-0

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

166-9

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157-4

154-4

160-0

153-8

292 359

308 411

300 263

308162

263 983

290 907

278 668

294 4i 15

289 130

272 764

343 727]

263 782

262 650

i 37 237

239 6411

273 575

233 778

248 244

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 202

1 anslutning till sammanställningen har nämnden anlört.

Totala tillverkningskostnaden har under hela statsregleringsperioden stegrats
med 01,2 procent men företer från och med 1943/44 eu fortgående nedgång,
frånsett året 1945/46, då på grund av betprisels stegring och den osedvanligt
låga raffinadtiliverkningen en ökning föreligger. Den för sockerprisets
höjd mest avgörande kostnadsposten är givetvis betkostnaden, vilken senaste
verksamhetsår utgjorde 70,6 procent av råsockerkostnaden och 58,6 procent
av totala raffinadkostnaden. Betkostnaden har under statsregleringsperioden
stegrats med cirka 07 procent och har legat i det närmaste oförändrad de
senaste lem åren, frånsett 1945/40 då en mindre ökning föreligger pa grund
av det detta år med 15 öre per deciton ökade betpriset. Av övriga kostnader
förete senaste verksamhetsåret avlöningar, förbrukningsartiklar, emballage
och avskrivningar de största stegringarna. Kostnadsstegringen för lönerna
är eu följd av 1940 och 1947 års löneavtal och har ej i motsats till vad fallet
varit närmast föregående ar genom rationalisering eller förenklade
tillverkningsmetoder kunnat neutraliseras. Ökningen av kostnaderna för
förbrukningsartiklar har föranletts av prisstegringar och ökad rekonstruktion
särskilt i fråga om kalksten. Kostnadsökningen för emballage är en
följd av väsentligt ökade lådpris och en mer än fördubblad tillverkning av
bitsocker i lador, kostnadsstegringen likväl delvis motvägd av den väsentligt
minskade pakettillverkningen. Avskrivningarna slutligen förete ökning
på grund av stegringen i avskrivningarna för krigsmerkostnader. Jämförelsevis
oförändrade senaste verksamhetsåret äro underhåll, råsocker- och raffinadfrakter,
medan bränslekostnader, skatter, räntor och kapitalränta väsentligt
nedgått, de två senare även gent emot förkrigsåret. Bränslekostnaderna
— en av bolagets större kostnadsposter — hava de båda senaste åren
nedgått från 315,9 till 203,3 procent. Nedgången, som är särskilt framträdande
senaste verksamhetsåret trots en detta år starkt ökad lagerrekonstruklion,
har huvudsakligen föranletts för år 1945/40 av rationaliseringen
och den för året skärpta krisraffineringen ävensom av lägre förbrukningspris
å stenkolen, för ar 1940/47 åter av väsentligt minskad användning av
ersättningsbränslen ävensom av en markerad nedgång i merkostnaderna för
hantering av dylika bränslen. Nedgången i skattekostnaden är närmast eu
följd av den för året minskade kapitalräntan men är delvis skenbar, enär
1945/40 års drift fick hära icke endast samtliga under räkenskapsåret utbetalda
skatter utan även den vid 1940 års slut förfallande kronoskatten.
Räntekostnaderna visa de tre senaste åren en fortgående nedgång och utgjorde
senaste året endast 31,s procent av förkrigsräntorna. Nedgången är
en följd av bolagets genom minskningen i sockerimporten och minskade
lager ävensom genom innehållna vinstmedel starkt ökade likviditet ävensom
av atl räntan å det av riksbanken vid förefallande behov tillhandahållna
finansieringskapitalet nedsatts till 0,5 procent. Nedgång företer slutligen
även kapitalräntan (vinsten), liggande inom den låsta posten 17,15 öre.
Kapitalräntan har under alla de statsreglerade åren, frånsett 1945/40, legat
under förkrigsnivån och utgjorde senaste verksamhetsåret endast 79,i procent
av denna. Resultatförsämringen detta senare år är en följd av den med
cirka 5 300 ton minskade råsockertillverkningen men även och övervägande
av de under ärel väsentligi ökade tjänstemanna- och arbetarelönerna. Totalt
har tillverkningskostnaden senaste verksamhetsår nedgått från 104,9
till 101,2, varav betkostnaden sjunkit från 108,7 till 100,9 och övriga kostnader
från 100,o till 153,s, allt i procent av förkrigskostnaden.

Differensen mellan tillverkningskostnaderna och bolagets medelförsäljningspris
belyses av följande sammanställning, däri siffrorna för året
15)38/35) angivits med 100.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

1938/

39

1939/

40

1940/

41

1941/

42

1942/

43

1913/

44

1944/

45

1945/

46

1946/

47

Betkostnad .....................

100

99 6

117-0

148-6

167-3

166-2

166-G

168-7

166''9

Övriga tillverkningskostnader ....

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157-4

154-4

160-0

153-8

Summa tillverkningskostnader

100

103-3

1233

141-8

164-0

162-3

161-3

1649

161-2

Biprodukter, sirap och fraktdiffe-

renser......................

100

102-4

123-2

174-7

137-7

135-5

115-1

93-1

92-5

Summa tillverkn.kostnader

•/. biprodukter.........

100

1051

125-3

141-0

169-2

167-5

168-4

174 5

1704

Medelförsäljningspris i Sverige____

100

105-3

119-4

132-7

147-2

1481

147-4

146-2

164-5

Medelförsäljningspris inkl. export.

100

—

148-7

146-3

— 1

Under hänvisning till sammanställningen har nämnden framhållit, att
spänningen mellan tillverkningskostnader och försäljningspris under 1946/
47 kraftigt minskats dels på grund av nedgången i de förra på grund av den
låsta postens sänkning från 17,33 till 17,15 öre samt minskade bränslekostnader
dels ock huvudsakligen på grund av sockerprisets förut berörda ökning
från 49 till 63 öre per kilogram, vilken ökning likväl endast påverkat
socker försäljningar, gjorda efter det ökningen genomförts eller efter respektive
den 2 januari och den 7 maj 1947, och dessutom motverkats av
överprisets under året mycket betydande nedgång. Av dessa orsaker ävensom
på grund av att den senaste prisökningen begränsades till 3 öre genom
att fördela dennas effekt på längre tidsperiod än ett år förelåge enligt
nämnden även för det senast gångna året alltjämt en differens mellan kostnader
och försäljningspris av storleksordning, som framginge av sammanställningen.
Denna differens mer än utjämnades likväl genom den i bokslutet
jämlikt avtalet gjorda uppskrivningen av utgående sockerlagret, vilken
uppskrivning helt föranlett det å sockerrörelsen senaste verksamhetsår
redovisade överskottet. Enligt vad nämnden uttalat kunde för innevarande
år förutses, att kostnaderna ånyo komme att öka på grund av betprisets
och den låsta postens ökning med respektive 35 öre per deciton betor och
1,28 öre per kilogram råsocker, men å andra sidan komme 1946/47 års prisförhöjningar
att verka hela innevarande år, varigenom under förutsättning
av oförändrad kostnadsnivå i övrigt och under eljest lika förhållanden å
den normala sockerrörelsen jämväl för verksamhetsåret 1947/48 ett överskott
kunde beräknas föreligga.

I sin skrivelse har sockernämnden slutligen rörande bidrag till
lastnings- och 1 ossningsanordningar för sockerbetor
vid enskilda järnvägar meddelat, att därest hänsyn toges till
beviljade men ännu icke till sitt slutgiltiga belopp fastställda dylika bidrag,
å för ändamålet anvisade medel kunde beräknas restera 4 661 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

17

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Genom beslut den 5 december 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt en delegation,
bestående av landshövdingen B. Hammarskjöld, ordförande, jämte ordförandena
i statens sockernämnd, statens livsmedelskommission och statens
priskontrollnämnd, att vidtaga de förberedande åtgärder med avseende å
sockerbetsodling och sockertillverkning samt därmed sammanhängande
frågor, som ansågos påkallade för möjliggörande av att avtal i god tid skulle
kunna träffas rörande 1948 års sockerproduktion in. m. Med anledning
därav har nämnda delegation verkställt erforderliga utredningar samt förhandlat
med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter
för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1948
års betodling och sockerproduktion. I skrivelser den 6 och den 30 mars 1948
har delegationen framlagt en redogörelse för förhandlingarna jämte vissa
förslag rörande sockerbetsodlingen under 1948.

Beträffande vad vid delegationens förhandlingar med
Sveriges betodlares centralförening förekommit har delegationen
i skrivelsen den 6 mars 1948 anfört i huvudsak följande.

1. Odlarna begärde först, att grundpriset per 100 kilogram betor skall
höjas till 5 kronor 40 öre jämte tillägg motsvarande ackordsprishöjningen
i blivande betarbetaravtal, uppskattad till 2 öre per procent, varmed sådan
höjning skedde.

2. Redan vid förhandlingarnas början meddelade odlarna, att de fäste
synnerligen stor vikt vid att odlingen icke skulle belastas med extra kostnader,
förorsakade av att sockerbolaget i rationaliseringssyfte eller av andra
skäl stillade bruk — såsom skett i fjol i Svedala, Kävlinge och Hälsingborg —
med förlängd kampanj vid övriga bruk såsom följd. Odlarna ha därför först
såsom ett huvudkrav påyrkat, att särskilt tilläggspris med 10 procent av
grundpriset skall utgå för betor, som levereras efter det kampanjen vid ett
bruk pågått i 60 dygn, och att sådana betor icke skola medräknas vid sockerhaltsbestämningen.
Sedermera ha betodlarföreningen och sockerbolaget
vid direkt förda förhandlingar bl. a. enats om ett förslag i här berörda fråga,
enligt vilket förutnämnda bestämmelser skulle tillämpas för betor, som invägas
sedan avverkningen vid bruket pågått 63 dygn, driftavbrott på grund
av force majeure frånräknade, dock med viss spärr vid särskilt höga
skördar.

Till förekommande av förlust genom sockerhaltsminskning under lagringen
har på odlarnas begäran överenskommelse träffats om huru betorna
skola uttagas ur de s. k. svämmorna.

3. Så kallad täckningskostnadsersättning har under en följd av år utgått
med 20 öre per deciton för sådana betor, som levereras efter den 15
november. Odlarna anse, att sagda ersättning ej motsvarar de extra kostnader,
som äro förenade med betornas bopkörning och täckning, och ha begärt
en höjning av ersättningen till 40 öre per deciton. Vid förutnämnda
direkta förhandlingar mellan betodlarföreningen och sockerbolaget har bolaget
förordat en böjning av täckningskostnadsersättningen till 30 öre per
deciton betor. Delegationen anser emellertid alt, därest dess förslag i betprisfrågan
i övrigt antages av odlarna, täckningskostnadsersättning bör få
utgå med det av odlarna begärda beloppet.

2 Bihang till riksdagens protokoll 194N. I so ml. Nr 202.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

4. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilt fall plöja upp besått
betfält har betodlarföreningen begärt, att styrelseledamot i lokal betodlarförening
skall tillsammans med sockerbolagets betodlingsinspektör avgöra
lämpligheten av upplöjning. Vid de direkta förhandlingarna mellan
föreningen och sockerbolaget har bolaget icke velat allmänt binda sig vid
visst förfaringssätt men förklarat sig berett att i samråd med odlarna i möjligaste
mån påskynda behandlingen av dylika frågor.

5. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel ha odlarna önskat ökning
i vad år 1947 utgått. Livsmedelskommissionen har ställt i utsikt 450
kilogram chilesalpeter per hektar sockerbetor.

6. Beträffande de i propositionen 258/1947 (s. 34) upptagna punkterna
10—12 har betodlarföreningen framställt önskemål om oförändrade förhållanden
i år jämfört med föregående år.

7. Vad angår betfrakterna på järnväg finnes i betodlingskontraktet sedan
1930 en tabell för fraktkostnadsberäkning av följande utseende:

Fraktkostnad per Betodlarnas Fraktkostnad per Betodlarnas

100 kg betor andel luO kg betor andel

Intill 8 öre............. hälften 16 intill 20 öre 6 öre

8 intill 12 öre.......... 4 öre 20 intill 24 > 7 »

12 intill 16 öre......... 5 » 24 öre och däröver 8 »

Minimifrakten enligt 1947 års fraktsatser låg vid 19,s öre, varför tabellens
vänstra del redan i fjol ägde enbart historiskt intresse. Genom den
taxehöjning, som under 1948 trätt i kraft, ökas fraktkostnaderna väsentligt.
För betor beräknas de vid 1946 års fördelning stiga 22,i procent. Lägsta
frakt efter nya taxan blir 26,6 öre per 100 kilogram betor.

Sockerbolaget, som ansett det rimligt att odlarna deltaga i kostnaderna
för betfrakter i samma proportion som hittills, har avgivit förslag till ny
fraktkostnadsberäkning. Betodlarföreningen har å sin sida föreslagit, att
8-öresgränsen skall bibehållas och har i övrigt biträtt ett förslag till fraktkostnadsberäkning,
som i det följande redovisas tillsammans med sockerbolagets
förslag.

Fraktkostnad per
100 kg betor

Intill 27 öre.......

27 intill 29 öre
29 öre och däröver

Förslag beträffande odlarnas andel
av socker- av betodlar bolaget

föreningen

8 öre 6 öre

9 » 7 »

10 » 8 »

Föreningen har vidare anfört att, därest dess förslag till fraktkostnadsberäkning
beträffande betorna accepterades, den vore beredd att godtaga
ett av järnvägsstyrelsen i skrivelse till kommunikationsdepartementet framfört
förslag, avseende dels utjämning och höjning av fraktsatserna vid transporter
av betmassa, dels en höjning av tidigare tillämpade nedsatta fraktsatser
vid de förhållandevis obetydliga transporterna av betor huvudsakligen
från Halland till Ängelholm samt på smalspårslinjerna till sockerbruken
i Karlshamn och Mörbylånga, ävensom vid vissa mindre samtrafikstransporter
i Skåne.

Delegationen har i skrivelsen den 6 mars 1948 härefter övergått till en
redogörelse för överläggningarna beträffande betpris
e t. Enligt vad delegationen framhållit har det statistiska underlaget främst

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 262

utgjorts av två kalkyler — den ena uppgjord inom betodlarföreningen, den
andra inom livsmedelskommissionen — avsedda att belysa den kostnadsstegring
för sockerbetsodlingen, som nu kan beräknas för år 1948 i jämförelse
med fjolåret. Kalkylresultaten ha återgivits i följande sammanställning.

Kostnadsförändring,

kr/ha

Betodlar-

Livsmedels-

föreningen kommissionen

Manuellt arbete exklusive ackordslöner.....

+ 57-83

4-

430

Dragarearbete............................

+ 16-92

+

14-3

Gödselmedel .............................

- 4-74

—

2-2

Frakter..................................

+ 5-54

+

120

Räntor ..................................

+ 3-32

+

32

Övriga kostnader.........................

+ 7-60

+

50

Summa

+ 86-47

+

75-3

Avgår betmassa och blast, netto ...........

19-10

25''8

Återstår kostnadsökning utöver höjning av

ackordslöner...........................

67-37

49-5

D:o per deciton betor ....................

21 öre

14 öre

anslutning till sammanställningen har deleg

ationen bland

annat anfört

följande.

Vid beräkningen av kostnadsstegringen per hektar har man i båda kalkylerna
utgått från det sista 3-årsmedeltalet för hektarskördarna i riket, vilket
utgjorde 322 deciton. I sammanställningen angivna öresbelopp äro avsedda
att i respektive fall tilläggas grundpriset för betor med 16 procent sockerhalt.
Hänsyn till att sockerhalten normalt utgör omkring 17,5 procent har
tagits i kommissionens kalkyl på så sätt att 3-årsmedeltalet omräknats till
betor med 16 procent sockerhalt. Kronbeloppet 49,5 har därför utslagits på

(QOO V 17 5 \

-—V=| 352 deciton. Vid en sockerhalt av 17,5

procent skulle sålunda betpriset inklusive tillägget för högre sockerhalt en ,

. .. / 17,5 4 950

ligt kommissionens kalkyl stiga med omkring lo,5 ore 14 x 1(.- = 322 =

15,4), varvid full täckning skulle erhållas för kostnadsstegring enligt sagda
kalkyl i avseende å de i sammanställningen medtagna posterna. Enligt betodlarföreningens
kalkyl utslås däremot kronbeloppet 67,37 på en skörd av 322
deciton. Vid en sockerhalt av 17,5 procent skulle därför enligt föreningens
kalkyl betpriset inklusive tillägg för högre sockerhalt stiga med omkring 23
öre, motsvarande ett inkomsttillskott per hektar av (322 X 0,23 =) 74,06 kronor,
vilket belopp med i runt tal 10 procent överstiger den av föreningen beräknade
kostnadsökningen. Tillämpas det av kommissionen begagnade beräkningssättet,
motsvaras det av föreningen beräknade kronbeloppet av omkring
19 öre per deciton betor med 16 procent sockerhalt. Av skillnaden på 7 öre
mellan öresbeloppen enligt de båda kalkylerna beror sålunda omkring 2 öre
på metodiska olikheter vid övergången från den beräknade kostnadsstegringen
per hektar till motsvarande stegring i ören per deciton betor.

Vad beträffar de enskilda kostnadsposterna må först nämnas, att de beräknade
kostnadsförändringarna för dragarearbete, gödselmedel, räntor och
övriga kostnader tillsammantagna ge nära överensstämmande resultat i de

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

båda kalkylerna. Däremot förekomma relativt betydande avvikelser i fråga
om kostnaderna för manuellt arbete, frakter och avdragsposten betmassa
och blast.

I fråga om kostnaderna för manuellt arbete exklusive ackordsarbete beror
skillnaden, som per deciton betor sammanlagt motsvaras av mellan 4 och
5 öre, på tre olika faktorer, nämligen för det första på att i betodlarföreningens
kalkyl kostnadsstegringen räknats på ett högre antal manstimmar än i
livsmedelskommissionens kalkyl, för det andra på att i kommissionens kalkyl
räknats med en minskning av arbetsvolymen för annat arbete än
ackordsarbete med 1 procent per år medan föreningen räknat med konstant
arbetsvolym, samt för det tredje på att föreningen i sin kalkyl räknat med
obetydligt starkare timlöneökning än kommissionen.

Vad angår avdragsposten betmassa och blast beror skillnaden, som per
deciton betor motsvaras av omkring 2 öre, i huvudsak på olika uppfattning
om stegringen av priset per foderenhet. I kommissionens kalkyl har sålunda
räknats med en ökning av priset per foderenhet med 1,5 öre, medan betodlarföreningen
utgått från en ökning av 1 öre.

Beträffande fraktkostnaderna sammanhänger skillnaden dels med att betfrakterna
på järnväg i kommissionens kalkyl antagits stiga i samma proportion
som fraktsatserna, medan föreningen utgått från den förut omnämnda
8-öreslinjen för betfrakterna, vilken skillnad motsvaras av drygt 1 öre högre
kostnader per deciton betor i kommissionens kalkyl, dels med att även andra
frakthöjningar än för betor och betmassa beaktats i kommissionens kalkyl,
vilket motsvaras av knappt 1 öre högre kostnader per deciton betor i sagda
kalkyl.

Enligt vad delegationen uttalat komme till de i det föregående återgivna
kalkylmässiga kostnadsökningarna kostnadsökningen för ackordsarbete. Någon
slutgiltig uppgörelse i ackordsfrågan hade emellertid icke uppnåtts.
Dock förelåge ett medlingsförslag innebärande en höjning av ackordslönerna
med 8 procent. Delegationen har räknat med denna ökning — motsvarande
omkring 16 öre per deciton betor — i sitt prisförslag för 1948 års betodling.
Samtidigt har delegationen understrukit, att förslaget — enligt uttrycklig förklaring
till betodlarnas representanter — endast gällde under förutsättning
att nämnda medlingsförslag beträffande ackordslönerna godtoges utan ytterligare
villkor.

Summan av de av betodlarföreningen beräknade kostnadsstegringarna
jämte den förutsatta ackordslönehöjningen utgör, anför delegationen vidare,
(21 + 16 -—) 37 öre per deciton betor. Ursprungligen yrkades, att
denna kostnadsstegring skulle läggas på det av betodlarna i fjol fordrade
priset 5 kronor 10 öre. Dessutom har från betodlarföreningen framförts
önskemål om ökning av förra årets grundpris med 10 öre på grund av att
det löpande 3-årsmedeltalet för skörden per hektar sjunkit från 328 till 322
deciton.

Emellertid har betodlarföreningen till slut framfört förslag till nytt grundpris
å 5 kronor 47 öre, innebärande summan av fjolårets grundpris 5 kronor,
den beräknade kostnadsstegringen 37 öre samt beloppet 10 öre för sänkt 3-årsmedeltal. Beträffande beräkningen av nämnda belopp av 10 öre har delegationen
framhållit följande.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Förändringarna i den faktiska skörden från år till år äro i regel så betydande,
att de märkbart påverka medelavkastningen under så korta tidsperioder
som tre skördeår. Delegationen finner det varken för odlarna eller
folkhushållet ändamålsenligt, att grundpriset skall, utöver de förändringar
som äro betingade av kostnadsutvecklingen, variera nedåt eller uppåt allt
efter som skörden under året närmast före det år, då prissättningen för
nästa skörd äger rum, varit god eller dålig. Av stor betydelse är vidare utgångspriset
i en kalkyl av det slag föreningen tillämpat. Delegationen vill
vidare framhålla att, eftersom betorna betalas efter sockerinnehållet, man
jämväl bör beakta sockerhalten, om prisbestämningen göres beroende av
växlingarna i 3-årsskörden.

Med utgångspunkt från det anförda har delegationen icke funnit skäl
att frångå föregående års grundpris som basis för kostnadskalkylen beträffande
1948 års betodling. Kostnadsstegringen har av delegationen, som nyss
nämnts, beräknats till 14 öre, vartill komrne den förutsatta ökningen av
ackordslöner enligt medlingsförslaget motsvarande 16 öre per deciton betor.
Delegationen har sålunda ansett sig kunna förorda, att grundpriset höjes
från 5 kronor till 5 kronor 30 öre.

I anslutning till vad sålunda förekommit har delegationen framlagt följande
förslag till villkor i avseende å 1948 års betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt bestämmes
till 5 kronor 30 öre. Dessutom erhålla de odlare, som år 1948 teckna
kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,
ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade
betor, dock att för odling, som ej överstiger en kvarts hektar, areal till ägget
skall utgå med allenast 5 kronor.

2. För betor, som invägas sedan avverkningen vid visst bruk, driftavbrott
frånräknade, pågått 63 dygn, utgår en extra ersättning av 7,„ av grundpriset.
Överstiger hektarskörden för den areal, varifrån betorna vid ifrågavarande
bruk avverkats, 36 ton, utgår dock ersättning först efter det närmaste
antal hela dygn, som erhålles, då 63 multipliceras med VS6 av medelskörden.
Samtidigt med att denna extra ersättning börjar utgå, upphör den sockerhaltbestämning,
som tages i beräkning vid prisbestämningen. Driftavbrott
på grund av force majeure skall för att i nu förevarande avseende tagas i
betraktande omfatta minst 8 timmar i sträck.

Ersättningen för extra täckningskostnader för sockerbetor, som levereras
efter den 15 november (jfr 8 § i betodlingskontraktet), höjes till 40 öre per
100 kilogram betor.

Prisbestämmelserna å sockerbetor i övrigt behållas oförändrade från år
1947.

3. Det förutsättes, att vad som närmast föregående år överenskoms och
uttalades om betarealen och teckningsrätten för en var odlare behålles oförändrat
för år 1948. Alltså lämnas odlingen i princip så till vida fri, att en
var odlare får själv bestämma den areal han år 1948 vill teckna, men därjämte
skall särskilt iakttagas, att odlingen i Västergötland och Östergötland
ävensom de åren 1944—1948 nytillkommande odlingarna samt odlingar, där
teckningen år 1948 ej överstiger 2 hektar, lämnas helt fri, medan sammanlagda
teckningen år 1948 från andra odlare än nyss nämnda ej får överstiga
den areal, som sistnämnda grupp odlare sammanlagt odlat år 1942.
Vad hetodlarföreningens styrelse den 1 mars 1944 uttalat mot propaganda

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

för arealminskning och för uppnående av 1942 års areal skall gälla även
beträffande teckningen år 1948 med iakttagande tillika av vad som år 1946
överenskoms därom, att funktionärer inom betodlarorganisationer ej vore
betagna rätten att lämna rent sakliga uppgifter och därpå grundade åsikter
om betodlingen och betingelserna härför. — Det förutsättes, att sockerbolaget
ej självt eller genom sina funktionärer å sin sida bedriver propaganda
beträffande betesarealerna; dock att ej heller bolaget skall vara betaget rätten
att låta framföra sakliga synpunkter och därpå grundade åsikter rörande
för odlingen betydelsefulla frågor, varjämte det undantaget gäller,
att hinder ej möter för bolaget att propagera för säkerställande av en för
bruken i Karlshamn, Lidköping och Linköping erforderlig areal (för Karlshamn
dock endast beträffande odlingar utanför Skåne) samt för återvinnande
av den areal, som bortfallit på Gotland.

4. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått
betfält antecknas, att betodlarföreningen och sockerbolaget överenskommit
om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

5''_ Här..ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt
behålles jämväl för år 1948 under iakttagande tillika av vad som överenskommits
vid de direkta förhandlingarna mellan betodlarföreningen och sockerbolaget.

6. Beträffande melasstilldelningen år 1948 erhåller betodlare ett fat om
cirka 250 kilogram per påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram
beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram
beträffande därefter uttagen kvantitet. Uttages mer än ett fat per hektar,
betalas överstigande del efter 14 öre per kilogram.

7. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel antecknas, att betodlarna
enligt vad statens livsmedelskommission meddelat komma att år 1948
tilldelas 450 kilogram chilesalpeter till ett pris av 23 kronor per 100 kilogram.

8. Beträffande frågan om gummihjulsutrustningen för betkörningsvagnarna
antecknas, att statens industrikommission ställt i utsikt lika välvillig
behandling som i fjol.

9. I avseende å traktortågen antecknas, att den intill den 31 december
1947 gällande dispensförordningen förlänats förlängd giltighet till och med
den 31 december 1948.

10. Betodlarnas önskemål om bibehållande för år 1948 av vad hittills gällt
om visst statsbidrag till kockahushåll för betarbetare samt reseersättning för
dylika arbetare torde, enligt vad som inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen,
bliva tillgodosedda.

11. Det förutsättes, att arbetsförmedlingsmyndigheterna effektivt medverka
till att erforderlig arbetskraft för betornas skötsel och upptagning
finnes till förfogande.

12. Statsdelegerade förorda dels att odlarnas andel av järnvägsfrakterna
per 100 kilogram betor skall utgöra 6 öre, 7 öre respektive 8 öre vid fraktsatser
intill 27 öre, 27 intill 29 öre respektive 29 öre och däröver, dels ock
att fraktsatserna vid transporter av betmassa m. in. på järnväg skola ändras
i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag i skrivelse till Kungl. Maj:t av
den 4 februari 1948.

13. Statsdelegerade förorda, att höjning av frakter för betor, där transporten
genom sockerbolagets försorg skedde per bil eller båt, ej vidtages för
nästa kampanj.

14. Beträffande betlastningsanläggningarna m. in. antecknas att delegationen
ville på allt sätt medverka till färdigställandet av redan beslutade
nyanläggningar.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

15. Det i detta förslag angivna betpriset är det längst gående bud, vartill
statsdelegerade utifrån sakliga grunder ansett sig kunna gå. Delegerade
ha därför enträget vädjat till betodlarföreningen att biträda förslaget och
vid den stämma med föreningen, som skall hållas omkring mitten av denna
månad, medverka till att förslaget antages.

Delegationen har i samband med nu återgivna villkor uttalat, att desamma
medförde en större faktisk prisförbättring än den föreslagna höjningen
av grundpriset med 30 öre. Den i pristörslaget förordade höjningen av täckningskostnadsersättningen
från 20 till 40 öre per deciton betor motsvarade
sålunda, utslagen på alla betor, enligt vad som upplysts delegationen genomsnittligt
omkring 4 öre per deciton. Förslaget om tilläggspris med 10
procent av grundpriset samt slopad sockerhaltsbestämning efter 63 dygns
avverkning kunde — främst i trygghetsavseende — anses utgöra en betydande
vinst för odlarna, även om det vore svårt att beräkna hur mycket
detta ett visst år betydde i pengar. Vidare har delegationen erinrat om den
av delegationen förordade fraktliudringen beträffande bettransporterna på
järnväg, som kunde beräknas motsvara 1 öre per deciton betor.

I skrivelsen den 30 mars 1948 har delegationen meddelat, att i det föregående
återgivna förslag vid stämma med centralföreningen den 18 mars
1948 på styrelsens tillstyrkan antagits.

Delegationen har i sistberörda skrivelse härefter övergått till en redogörelse
för förhandlingarna med sockerbolaget. Till förhandlingarna hade på
sedvanligt sätt från bolaget införskaffats erforderligt siffermateriel in. m.,

Enligt

Enligt sockerbolagets kalkyler februari 1948

socker-

bolagets

För

För 1948/49 vid en råsockerkvantitet av

bokslut för
1946/47

1947/48

240 milj. kg

250 milj. kg

260 milj. kg

Underhåll..............

6 636

5312

5 862

5 862

5 862

Avskrivningar..........

6198

6 500

6 630

6 630

6 630

Skatter.................

3 000

1 122

3 700

3 700

3 700

Till fri disposition.......

300

300

300

300

300

Avlöningar.............

20 432

21018

21367

21688

22 007

Pensioner...............

1199

1168

1281

1281

1281

Förbrukningsartiklar ....

2 467

2 432

2 531

2 613

2 698

Omkostnader ...........

2 632

2 503

2 603

2 603

2 603

Körsel..................

272

293

372

372

390

; Vagnshyra..............

128

130

130

130

130

I Hetfrö..................

2178

2 264

2 418

2 469

2 469

Försäkringar............

618

679

676

688

716

Holagets kapitalränta....

3 5.61

1020

4100

4 100

4 100

Regleringskonto.........

20

105

—

—

Summa

49 691

44 846

51970

52 436

52886

I Förslag till låsning av ytter-ligare följ. poster:

1 Hetfrakter............

2 551

3 262

3 399

3 534

Vågstationer..........

807

978

1017

1056

Totalsumma

48 204

56210

56 852

57 476

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

vilket utredningsmateriel legat till grund för dessa. Rörande innebörden av
de av bolaget för verksamhetsåret 1948/49 gjorda kalkylerna, i vad dessa
avse den låsta posten, har delegationen hänvisat till å sidan 23 intagna sammanställning,
däri till jämförelse även intagits vissa uppgifter, avseende
motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående år (belopp
i 1 000-tal kronor).

Angående förhandlingarna med sockerbolaget om den
låsta kostnadsposten har delegationen i nu förevarande skrivelse
anfört i huvudsak följande.

År 1946/47 medförde för sockerbolagets del trots någorlunda tillfredsställande
råsockermängd ett mindre gynnsamt ekonomiskt resultat. För det
nu löpande verksamhetsåret beräknas en ytterligare stark försämring av
det ekonomiska resultatet. Årets låga betskörd har sålunda föranlett inställande
av driften vid råsockerbruken i Hälsingborg, Kävlinge och Svedala,
och bolagets kapitalränta, som i sammanställningen kunnat upptagas
till endast 1 020 000 kronor, beräknas av bolaget sjunka ytterligare
till följd av lönehöjningar fr. o. m. den 1 februari i år. Dessa lönehöjningar,
vilka för innevarande år beräknas medföra en ökning av lönekontot utöver
tabellsammanställningens uppgifter med 233 000 kronor, skola avtalsenligt
bäras av bolaget.

Vid förhandlingarna om multipelns storlek för tillverkningsåret 1948/49
har bolaget som sin uppfattning hävdat, att råsockermängden med stor sannolikhet
kommer att bli väsentligt lägre än den myckenhet av 285 miljoner
kilogram, varmed räknades vid föregående års förhandlingar. Som ett maximialternativ
har bolaget i sina kalkyler ställt upp medelhektarskörden för
de sista fem åren, vilken vid en areal om 49 000 hektar skulle ge en råsockermängd
av omkring 260 miljoner kilogram. I två av bolaget som mera sannolika
ansedda alternativ har bolaget räknat med råsockermängderna 250
respektive 240 miljoner kilogram. Enligt delegerades mening borde, om en
så stark sänkning av den kalkylerade råsockermängden skulle ifrågasättas
i förhållande till den vid tidigare kalkyltillfällen förutsatta mängden, nedräknas
icke blott de beräknade beloppen för förbrukningsartiklar, betfrö,
betfrakter etc. på sätt som bolaget gjort, utan även beloppen för underhäll
och avlöningar. Så har även skett i bolagets kalkyler.

I avskrivningsbeloppet har i sammanställningen inräknats — förutom
s. k. tabellenliga normala avskrivningar in. m. — ett belopp av omkring 1
miljon kronor för omedelbar avskrivning av kristidens merkostnader å
årets nyanläggningar (hälften av krismerkostnaden). Delegationen har
emellertid i likhet med föregående vid beräkningarna rörande muitipelns
storlek reducerat avskrivningsbeloppet med 1 miljon kronor.

Under rubriken bolagets kapitalränta har liksom vid tidigare kalkyltillfällen
upptagits ett belopp av 4 100 000 kronor.

Till de icke statsgaranterade kostnaderna har bolaget denna gång velat
hänföra kostnadsposterna betfrakter och vågstationer. Delegationen, som
anser att detta önskemål bör kunna biträdas, har vad angår betfrakterna
vid förhandlingarna med betodlarnas centralförening förordat, att ökningen
av järn vägsfrakterna till större delen skulle falla på sockerbolaget. Bolaget
har i sina kalkyler räknat med samma proportionella fördelning av
frakterna mellan odlarna och bolaget som hittills men har det oaktat förklarat
sig kunna godtaga delegerades förslag, givetvis dock under förutsätt -

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

ning att den kostnadsökning, som bolaget därvid kommer att vidkännas,
till fullo beaktas vid beräkningen av multipelns storlek.

De löneförhöjningar, som inträtt fr. o. in. den 1 februari i år, ha ej inräknats
i sammanställningen över de icke statsgaranterade kostnaderna.

Efter justering av löneposten samt posterna avskrivningar och betfrakter
ha erhållits i följande sammanställning angivna alternativa totalsummor
samt belopp per kilogram råsocker för år 1948/49.

Tillverkat råsocker, milj. kg ......................

Summa kostnader enligt sockerbolagets kalkyler,

1 000 kr.....................................

Avgår av delegationen förordad minskning av avskrivningar,
1 000 kr................................

Tillkommer löneökningar, 1 000 kr.................

justering av betfrakter, 1 000 kr........

Summa, 1 000 kr 56 390 57 062 57 716

Öre per kg råsocker 23-50 22''82 22 20.

I anslutning till sammanställningen har delegationen anfört, att oavsett
råsockermängden kostnaderna för betfrakter och vågstationer i sammanställningen
utgjorde 1,85 öre per kilogram råsocker. Minskades den för 260
miljoner kilogram beräknade multipeln med sagda örebelopp, erhölles beloppet
20,35 öre. I förhållande till den för innevarande år gällande för en
råsockermängd av 285 miljoner kilogram bestämda multipeln 18,43 öre kunde
sålunda beräknas en ökning med 1,92 öre per kilogram råsocker. Förutsattes
en lägre råsockermängd än 260 miljoner kilogram, bleve skillnaden i förhållande
till den nu gällande multipeln självfallet större, medan densamma
vid en förutsatt högre råsockermängd bleve mindre.

Enligt vad delegationen framhållit har under senare år multipeln, sedan
den väl fastställts, blivit bestående oavsett råsockerproduktionens verkliga
storlek. Sockerbolaget har sålunda helt tått stå för de risker, som äro
förknippade med en svag skörd, men har å andra sidan tillfullo fått utnyttja
de fördelar, som medfölja en god skörd. Till följd av de senaste årens
starka förändringar i odlingens omfattning och i hektarskördarnas storlek
har det, framhåller delegationen, vid de nu förda förhandlingarna visat sig
vara synnerligen svårt att fixera ett normaltal för råsockerproduktionen
att tillämpa vid beräkningen av multipelns storlek för år 1948/49. Efter ingående
överläggningar med bolagets representanter har delegationen kommit
till den uppfattningen, att vid nyssnämnda förhållanden den hittills
tillämpade metoden för bestämning av multipeln medför, att skördeutfallet
inverkar oproportionerligt starkt på bolagets ekonomiska resultat. Å andra
sidan har delegationen ansett, att det belopp per kilogram råsocker, som
bolaget skall äga rätt att tillgodoräkna sig, icke bör göras helt beroende av
mängden tillverkat råsocker. I silt förslag till beräkning av multipeln har
delegationen därför utgått ifrån att viss del av beloppet per kilogram råsocker
skall vara fixerat, medan återstående delen skall göras rörlig på
sådant sätt, att den är proportionell mot det belopp, som nu kan beräknas

Tillverkningsåret

1948/49

240

250

260

56 210

56 852

57 476

1 000

1000

1 000

981

1 002

1 023

199

208

217

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

per kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Beträffande
den närmare beräkningen av multipeln har delegationen anfört följande.

Den fixerade delen av beloppet ingår i delegationens förslag med hälften
av det enligt det föregående beräknade öretalet vid 260 miljoner kilogram
rasocker. Den rörliga delen har beräknats som hälften av kvoten mellan de
icke statsgaranterade kostnaderna och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet
belyses närmare av följande formel (beteckningar: t = totala icke
statsgaranterade kostnader i 1 000-tal kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker
i miljoner kilogram; a == beräknad kostnadsändring i 1 000-tal kronor
per 1 miljon kilogram tillverkat råsocker; mr = multipel vid råsockermängden
r;. m26o = multipel vid 260 miljoner kilogram råsocker; m* =
multipel enligt det föreslagna beräkningssättet)

mr — | (m260 + m r)

där mr beräknas ur relationen

10 m- = — = *260 + a (r — 260) _ 57 716 + 66-3 (r — 260)

r r — r

Vid formelns tillämpning torde faktiskt utvunnen råsockerkvantitet böra
avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Delegationen anser
vidare, att multipeln icke skall överstiga det belopp, som kan beräknas för
230 miljoner kilogram råsocker (23,21 öre), och icke heller understiga det
belopp, som kan beräknas för ''290 miljoner kilogram råsocker (21,39 öre).
Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna kvantiteter råsocker.

Utvunnen råsockerkvanti- Belopp i ören per kg

tet, milj. kg (r) råsocker (m* )

intill 230................... 23 21

vid 240................... 22 85

vid 250................... 22-51

vid 260................... 22-20

vid 270................... 21 91

vid 280................... 21 64

vid 290 och däröver....... 21 39

Delegationen har i skrivelse den 30 mars 1948 vidare behandlat frågan om
en avveckling av rekonstruktionsf onderna å samtliga
låsta konton. I detta hänseende har delegationen anfört i huvuksak
följande.

Hithörande bestämmelser, vilka återfinnas i 4 § 2 mom. i gällande avtal
mellan staten och sockerbolaget, äro på grund av sin natur invecklade och
svårkontrollerbara. I syfte att ernå förenkling och besparing i bokföringsoch
kontrollarbetet har därför vid olika tillfällen diskuterats, huruvida ej
en avveckling av hithörande bestämmelser skulle kunna ske. Viss förenkling
av arbetsmetoderna för framräkning av rekonstruktionsfonderna har

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

redan vidtagits. Fortfarande är dock arbetet med framräkning av rekonstruktionsfonderna
och redovisningen av förnödenheterna enligt avtalsbestämmelserna
tidsödande. Bolagets rationaliseringssträvanden motverkas
även i övrigt i så hög grad, att en uppgörelse mellan staten och bolaget beträffande
kostnaderna för under tiden 1 augusti 1939—31 juli 1941 respektive
31 juli 1943 förbrukade varor av 1939 års lager å låsta konton enligt
bolagets uppfattning är synnerligen önskvärd. , , .

Den för en avveckling av rekonstruktionsfonderna erforderliga utredningen
har under året verkställts av sockerbolaget med utgångspunkt från de
i december 1947 gällande priserna å de förbrukade varorna. Av denna utredning
framgår, att det erforderliga rekonstruktionsbeloppet uppgår till
1 108 660 kronor. Då de balanserade rekonstruktionsfonderna, för vilka
statsregleringen burit kostnaderna, utgöra sammanlagt 985 542 kronor, föreligger
ett belopp av 123 118 kronor att ytterligare påföras sockerregleringen.

Enligt vad delegationen uppgivit har statens sockernämnd, då några anmärkningar
mot den av bolaget verkställda utredningen icke kunnat göras,
tillstyrkt en avveckling efter nu ifrågasatta grunder. För egen del har delegationen
icke heller hatt något att erinra häremot.

I förevarande skrivelse har delegationen ytterligare meddelat, att delegationen
vid förhandlingarna förklarat sig vilja tillstyrka att tillverkningen
av s. k. adantsocker snarast möjligt finge återupptagas, vilken tillverkning
i samband med övergången till skärpt krisraffinering den 1 augusti 1945
inställts, en åtgärd som i förening med den därefter alltmera ökade bristen
på arbetskraft medfört i hög grad minskade möjligheter att tillgodose behovet
av bitsocker.

I anslutning till de förda förhandlingarna har delegationen utarbetat förslag
till överenskommelse rörande villkoren för sockertillverkningen
in. in. under reglering såret 194 8/
4 9. Förslaget, som i princip godtagits av sockerbolagets representanter vid
sammanträde med delegationen den 3 mars 1948, innebär följande.

a) Det för tiden 1 augusti 1947—31 juli 1948 gällande kontraktet mellan
svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen
in. in. förnyas att gälla för tiden 1 augusti 1948—31 juli 1949,
därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—f) angivna and rade

bestämmelser. . .

b) Vad i det äldre kontraktet säges om tiden 1 augusti 194/—31 juli 1948
skall i stället gälla liden 1 augusti 1948—31 juli 1949, liksom vad i det aldre
kontraktet säges rörande förhållandena den 31 juli 1948 i stallet skall avse

den 31 juli 1949.'' .

c) Beträffande det i 2 $ omnämnda betpriset in. in. skall i stallet galla
vad som efter slutförda förhandlingar mellan statsdelegerade och styrelsen
för Sveriges betodlares centralförening må varda överenskommet.

d) 4 § 1 inom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse. »Statens

garanti_______betfrö, betfrakter, vågstationer och försäkringar----—

mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje under räkenskapsåret
i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkningen av detta
belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker avrundas
uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten
uppgår till 260 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra 22,20

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 260 miljoner kilogram,
skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under det att återstående
beloppet göres rörligt och beräknas som hälften av kvoten mellan
de låsta kostnaderna och den tillverkade kvantiteten råsocker, därvid sagda
,som ^60 miljoner kilogram råsocker beräknats utgöra

57 716 000 kronor, skola minskas respektive ökas med 66 300 kronor för
varje miljontal kilogram, som den avrundade råsockerkvantiteten understiger
respektive överstiger 260 miljoner kilogram. Det sammanlagda beloppet
skall dock icke överstiga 23,21 öre och ej heller understiga 21,39 öre per
kilogram råsocker.» '' r

Orden »belopp av 18,43 öre» i tredje stycket i samma moment ersättas med
orden »belopp per kilogram råsocker».

Mellan fjärde och femte styckena i samma moment inskjutes följande nya

SIVCJKG I

»Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalsåret använda
myckenheten svenskt råsocker överstigit, respektive understigit bolagets tillverkning
av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive
underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första
stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens sockernamnd
granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.»

e) I § 4 mom. 2 införes sist följande nya stycke:

»Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av

* * inom. törsta stycket omförmälda kostnadsposterna.»

f) I »Allmänna uttalanden från förhandlingarna» punkt 3 ersättas orden
»beloppet av 18,43 öre» resp. »beloppet 18,43 öre» med orden »beloppet per
kilogram rasocker» resp. »sagda belopp». I omedelbar anslutning till punkt
3 goras följande tillägg: »Vid förhandlingarna ha dock statsdelegerade förklarat
sig vilja tillstyrka, att tillverkningen av adantsocker får snarast
möjligt återupptagas.

. 4; Det förutsättes, att bestämmelsen i 4 § 1 mom. femte stycket skall
tillampas jämväl i avseende å ett vart av avtalsåren 1941/42—1947/48, skolande
i anslutning härtill den i Kungl. Maj :ts brev den 12 december’ 1947
angaende uppdrag åt Svenska sockerfabriksaktiebolaget att inköpa danskt
socker m. m. intagna föreskriften om viss redovisning från bolaget till staten
beträffande råsocker till bryggerierna ej vidare "gälla.

5. I anslutning till bestämmelsen ovan i 4 § 2 mom. fjärde stycket har
overenskommits, att avveckling redan under avtalsåret 1947/48 skall ske
av de i 4 § 2 mom. tredje stycket av det för sistnämnda år gällande avtalet
angivna bestämmelser om rekonstruktionsfonder för sådana förnödenheter,
som omfattas av i 4 § 1 inom. första stycket omförmälda kostnadsposter!
Dylik avveckling förutsättes skola ske genom överenskommelse mellan
staten, företrädd av statens sockernämnd, och bolaget.

6. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än
etter medgivande av statens livsmedelskommission.»

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år 1940
särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer
inom betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning
av betor. För ändamålet ha anvisats dels till Bidrag till lastnings- och

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar
för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar
sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag
ha dessutom tagits i anspråk 980 300 kronor för dylika anordningar
vid statens järnvägar. Kungl. Maj :t har den 21 juni 1940 utfärdat
kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastningsoch
lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats genom
kungörelsen nr 199/1943.

I skrivelse den 29 augusti 1947 har Sveriges betodlares centralförening —
under framhållande av den avgörande betydelse tillfredsställande lastningsanordningar
numera hade för en rationellt bedriven sockerbetsodling —
hemställt, att följande lastningsanordningar för sockerbetor måtte komma
till stånd inom III distriktet vid statens järnvägar.

Nyan läggn ingar.

Skopkranar av AB Landsverks vanliga konstruktion vid:

Rynge .......................... kronor 95 000

Klasaröd .......................... » 105 000

Sjöbo .......................... » 54 000

Ekeby ............................ * 66 000

Skånes Viby .................... » 70 000

Klippan ........................ » 55 000

Kaj 2,o in hög vid:

Klagstorp ...................... » 35 000

Utbyte.

Ystad (Elevator utbytes mot skopkvarn
av nyssnämnda konstruktion)
........................ * 105 000

Kompletteringar av äldre anläggningar:

10 st. nockspel för framdragning av

järnvägsvagnar .................. » 40 000

12 st. telfrar för tippning av betlass » 48 000

Summa kronor 673 000.

Betodlarföreningen har vidare i nämnda skrivelse meddelat, att önskemål
framställts om mekaniska lastningsanordningar vid järnvägstationerna i
Sylfaste och Fidenäs, vilka stationer tillhörde de linjer som statens järnvägar
nyligen övertagit å Gotland. Enligt vad föreningen uttalat kunde ett par
äldre elevatorer, som genom redan beviljade utbyten komrne att frigöras
inom statens järnvägars III distrikt, placeras därstädes. Någon kostnadsberäkning
härför hade emellertid ännu ej verkställts, men de huvudsakliga
kostnaderna skulle komma att avse anläggande av fundament och eventuellt
omläggning av tillfartsvägar och spår.

över föreningens skrivelse ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen,
statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission
och statens sockernämnd.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

Liksom tidigare har betodlarföreningen även nu av distriktschefen vid
III distriktet erhållit kostnadsuppgifter rörande de föreslagna anordningarna,
utan att denne därigenom tagit ställning till behovet eller lämpligheten
av de ifrågasatta åtgärderna. Föreningens för de olika stationerna lämnade
kostnadsuppgifter äro — med undantag för Klagstorp — desamma som
distriktschefen angivit och kunna alltså vitsordas. Beträffande Klagstorp
förefinnes emellertid en divergens mellan föreningens förslag och det, distriktschefen
anser sig kunna biträda. Föreningen önskar nämligen få på
denna station anlagd en 2,o in hög kaj för betornas lastning å järnvägsvagn
genom direkt tippning från vägfordon i järnvägsvagnen, en anordning, som
distriktschefen anser olämplig. Distriktschefen föreslår i stället, att även i
Klagstorp måtte uppsättas en betlastningsapparat, vilket ställer sig 5 000
kronor billigare.

Beträffande behovet av de ifrågasatta nya betlastningsanordningarna må
nämnas, att nu för sådan utrustning ytterligare föreslagna betstationer —
med undantag för Ystad — tillhöra de mindre. Detta synes tyda på, att
samma behov av nya betlastningsanordningar, som förefunnits tidigare om
åren, nu icke längre föreligger. Å andra sidan har bristen på arbetskraft
för jordbruket och därav dess behov av mekaniska hjälpmedel på senare
åren skärpts så kännbart, att styrelsen på den grund — om ock med tvekan
icke vill direkt motsätta sig bifall till föreningens framställning. Styrelsen
utgår härvid från att det investeringsanslag, som med anledning härav
kan komma att anvisas för ändamålet, avskrives i minst samma utsträckning
som motsvarande tidigare beviljade medel.

Emellertid torde anskaffningen av nya betlastningsapparater med hänsyn
till de under nuvarande förhållanden långa leveranstiderna icke kunna
ske till betkampanjen 1948, men även om man sålunda tvingas taga sikte
på det följande året är det av vikt, att statsmakterna, därest arbetena skola
utföras, meddela beslut härom så snart ske kan under år 1948.

Statskontoret har, under erinran om vissa av järnvägsstyrelsen tidigare
framförda synpunkter, vilka alltjämt syntes äga giltighet, ansett att —
därest tillstånd till inrättande av ytterligare anordningar för ifrågavarande
ändamål i nuvarande ekonomiska läge över huvud borde beviljas — kostnaderna
därför borde fördelas mellan staten, betodlarföreningen och eventuellt
även sockeraktiebolaget, förslagsvis så att statsbidraget begränsades till
högst hälften av kostnaderna. Vidare har statskontoret framhållit, att —
såvitt statskontoret hade sig bekant — av ämbetsverket tidigare i liknande
sammanhang, senast den 8 november 1946, efterlysta garantier för att järnvägarna
även under fullt normala kommunikationsförhållanden komme att
anlitas för bettransporter i större omfattning, alltjämt saknades.

Statens arbetsmarknadskommission har förklarat, att då de föreslagna åtgärderna
syftade till att spara arbetskraft, kommissionen ansåge sig böra
tillstyrka framställningen. Eftersom de ifrågavarande anläggningarna vore
relativt kostnads- och materialkrävande, och det syntes tveksamt, om arbetskraft
och material kunde ställas till förfogande för att under närmaste tiden
utföra arbetena i sin helhet, borde det emellertid enligt kommissionen ankomma
på vederbörande länsarbetsnämnd att med hänsyn till förhållandena
på arbetsmarknaden besluta om tid för påbörjande av arbetena samt, i den

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

män nämnden så funne erforderligt, om avbrott i desamma. Vid arbetena
borde, framhåller kommissionen vidare, vid varje tid sysselsättas allenast
det antal arbetare, som länsarbetsnämnden bestämde.

Statens industrikommission har uttalat, att kommissionen icke hade något
att erinra mot att erforderliga medel ställdes till förfogande för utförande
av de av föreningen ifrågasatta arbetena. Kommissionen har emellertid framhållit,
att anläggningarna knappast kunde väntas bliva färdiga förrän till
betkampanjen år 1949, enär stora orderanhopningar rådde hos verkstäderna
samt avsevärda svårigheter med materielanskaffningen förelåge.

Statens sockernämnd har anfört, att nämnden visserligen starkt ville betona
betydelsen ej minst ur arbetsbesparingssynpunkt av lastningsanordningarna,
men att nämnden å andra sidan ej kunde fritaga sig från intrycket,
att anordningarnas anläggande droge höga kostnader och att det närmast
syntes vara järnvägens och betodlarnas sak att stå för dessa. Huruvida även
nu staten borde bevilja anslag syntes enligt nämnden böra övervägas och
prövas i samband med blivande förhandlingar om betpriset.

Sedermera har Sveriges betodlares centralförening i skrivelse den 25 mars
1948 anhållit, att erforderligt belopp skulle ställas till järnvägsstyrelsens förfogande
för åstadkommande av lämpliga lastningsanordningar jämväl vid
järnvägsstationerna i Ramlösa Brunn, Gyhult och Börringe inom III distriktet
vid statens järnvägar. Föreningen har därvid till motivering av framställningen
anfört i huvudsak följande.

Sockerbolaget har meddelat, att det såge sig nödsakat att definitivt nedlägga
sockerbruken i Hälsingborg och Svedala. Vid bruket i Hälsingborg kommer
äll betemottagning att upphöra, varför leverantörerna dit hänvisas till
leverans vid järnvägsstationer i stadens omgivningar. Bolaget erbjuder sig
att låta uppsätta vågar och våghus vid järnvägsstationerna i Ramlösa Brunn
och i Gyhult, dit större delen av de tidigare direkt till brukets körvåg transporterade
betorna kunna väntas bliva levererade. I Svedala ordnar bolaget
en vågstation vid det nedlagda bruket samt en våg i Börringe, dit en ganska
betydande del av nuvarande direktleverantörerna till Svedala kunna väntas
köra. Det synes föreningen nödvändigt, att mekaniska lastningsanordningar
snarast komma till stånd vid angivna tre järnvägsstationer.

I anslutning till det anförda har centralföreningen meddelat, att distriktschefen
vid statens järnvägars III distrikt lämnat uppgift om kostnaderna
för åstadkommande av tillfredsställande lastningsanordningar vid ifrågavarande
tre stationer i enlighet med följande sammanställning.

Nyanläggningar

Skopkran: Ramlösa Brunn...

Börringe.........

Hässleholm selevator:

Gyhult...........

Lastnings-rn askin

....... 39 000

....... 37 000

....... 15 000

Tillfarter, fundament,
lossningsplan för bet-massa, spel och el.
anslutning

18 000

38 000

39 000

Summa

57 000
75 000

54 000

Summa

kronor 91 000

95 000

180 000

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

I remissutlåtande den 1 april 1948 över betodlarföreningens nu förevarande
framställning har statens sockernämnd tillstyrkt bifall till densamma,
därvid dock ifrågasatts om icke statens järnvägar liksom förra året borde
bemyndigas att utan direkt anslag bekosta anordningarna i fråga. Tillika
har nämnden framhållit, att statens järnvägar enligt vad sockerbolaget uppgivit
genom nedläggandet av sockerbruken i Hälsingborg och Svedala komme
att tillföras ökade fraktinkomster med 180 000—200 000 kronor.

Föredraganden.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien
som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen
för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat
Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det
att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling
i enlighet med av staten godkända grunder, varjämte till och med år
1945 gällt, att odlingskontrakt med det bestämda betpriset icke skulle få slutas
med mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna.
Sedan ett antal år tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av
vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot det att bolaget är
redovisningsskyldigt för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.
I huvudsak synas även för nästa tillverkningsår samma principer
som hittills tillämpats böra gälla för sockernäringens reglering. Ett avtal
mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen bör alltså även
i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan å ena sidan en delegation, bestående av landshövdingen
B. Hammarskjöld, ordförande, jämte ordförandena i statens sockernämnd,
statens livsmedelskommission och statens priskontrollnämnd,
samt å andra sidan styrelsen för Sveriges betodlares centralförening har
delegationen framlagt förslag rörande villkoren för sockerbetsodlingen under
år 1948. Dessa villkor ha sedermera godkänts vid föreningsstämma den
18 mars 1948. Enligt villkoren för 1948 års odling skall grundpriset bliva 30
öre högre än för 1947 års odling eller 5 kronor 30 öre för 100 kilogram sockerbetor
med 16 procent sockerhalt. Dessutom skall till odlare, som år 1948
tecknar kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,
utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar
odlade betor. För odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, skall arealtillägget
dock utgå med allenast 5 kronor. Tillika skall — vilket tidigare
icke gällt — för betor, som invägas sedan avverkningen vid visst bruk, driftavbrott
frånräknade, pågått 63 dygn eller under viss förutsättning längre,
utgå en extra ersättning av en tiondedel av grundpriset. Samtidigt med att
denna extra ersättning börjar utgå, skall den sockerhaltbestämning, som
tages i beräkning vid prisbestämningen, upphöra. Vidare har ersättningen för
extra täckningskostnader för sockerbetor som levereras efter den 15 novem -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

33

ber höjts till 40 öre per kilogram betor. Reglering av priset efter sockerhalt
skall, med nyssnämnda undantag, ske enligt tidigare tillämpade grunder. I
fråga om melasstilldelningen skall gälla detsamma som för år 1947. Sålunda
skall betodlare erhålla ett fat melass om ungefär 250 kilogram per påbörjat
hektar odlade sockerbetor till ett pris att 3 öre per kilogram beträffande
före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram beträffande
därefter uttagen kvantitet. Därest mer än ett fat per hektar uttages, skall
den överstigande delen betalas efter 14 öre per kilogram. Tilldelningen av
kvävegödselmedel skall fastställas till 450 kilogram chilesalpeter per hektar.
Priset har satts till 23 kronor per 100 kilogram eller lika med föregående
år. I den mån intet särskilt omnämnts i det av delegationen framlagda förslaget
skall gälla vad förra året tillämpades. De sålunda upptagna villkoren
rörande sockerbetsodlingen under år 1948 synas böra godtagas.

Härefter torde jag till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan
staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar statens kostnadsgaranti
ej avskrivningar, underhåll, skatter, visst mindre belopp till
bolagsstyrelsens fria disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,
omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning
av bolagets eget kapital (vinst), utan bolaget får för täckande av dessa
poster tillgodoräkna sig ett belopp av 18,43 öre per kilogram tillverkat råsocker
(den s. k. låsta kostnadsposten). Nyssnämnda belopp har beräknats
med utgångspunkt från en råsockermängd av 285 miljoner kilogram. Under
senare år har beträffande ifrågavarande kostnadspost gällt, att sedan
den väl fastställts densamma blivit bestående oavsett råsockerproduktionens
verkliga storlek, vilket medfört att sockerbolaget helt fått stå för de
risker en svag skörd föranleda men å andra sidan tillfullo kunnat utnyttja
fördelarna av en god skörd. På grund härav och då det visat sig synnerligen
svårt att fixera ett normaltal för råsockerproduktionen att tillämpa vid
beräkningen av den låsta kostnadspostens storlek för år 1948/49, har delegationen
kommit till den uppfattningen, att den hittills tillämpade metoden
för bestämmande av posten medförde att skördeutfallet inverkade oproportionerligt
starkt på bolagets ekonomiska resultat. Å andra sidan har delegationen
ansett ifrågavarande post icke böra göras helt beroende av mängden
tillverkat råsocker. Med hänsyn till det anförda har delegationen därför
föreslagit, att viss del av den låsta kostnadsposten skall vara fixerad,
medan återstående del skall göras rörlig på så sätt att den är proportionell
mot det belopp som nu kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden
tillätes variera. Då enligt min mening ett genomförande av förevarande
förslag otvivelaktigt kommer att medföra en rättvisare beräkning
av den låsta kostnadspostens storlek, anser jag mig böra tillstyrka förslaget
i fråga.

Delegationen har tillika i enlighet med från bolaget uttalade önskemål
förordat, alt till de icke statsgaranterade kostnaderna även skola hänföras
kostnaderna för betfrakter och vågstationer. Enligt verkställda beräkningar
skulle delta medföra eu ökning av den låsta kostnadsposten med 1,85 öre,

3 Bihang till riksdagens protokoll 10\8. 1 samt. Nr 262.

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 262-

oavsett råsockermängden. Ej heller detta förslag möter någon erinran från
min sida.

Med tillämpning av nu angivna grunder samt med utgångspunkt från en
råsockermängd av 260 miljoner kilogram — eller den kvantitet sockerbolaget
högst räknat med för år 1948/49 — har delegationen beräknat den
låsta kostnadsposten till 22,20 öre. Tillika har delegationen uttalat, att posten
icke bör överstiga det belopp som enligt samma grunder kan beräknas
för 230 miljoner kilogram råsocker, eller 23,21 öre och icke heller understiga
beloppet för 290 miljoner kilogram, eller 21,39 öre. I detta sammanhang
må slutligen tilläggas, att det vid bestämmandet av den låsta kostnadsposten
förutsatts, att bolaget självt utan vidare anspråk på staten svarar
för de ökade löneutgifter, som kunna uppstå under tiden tills kontraktet
utlöper samt att den låsta kostnadspostens belopp hänför sig till s. k.
skärpt krisraffinad utom såvitt gäller tillverkningen av adantsocker, vilken
tillverkning jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 16 april 1948 åter må äga
rum.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har delegationen vidare
ifrågasatt, att en uppgörelse skulle träffas mellan staten och sockerbolaget
om avveckling av de s. k. rekonstruktionsfonderna å samtliga låsta
konton på grundval av de i december 1947 gällande priserna. I sak skulle
detta innebära, att sockerregleringen skulle påföras ytterligare ett belopp
av i runt tal 123 000 kronor. Enligt vad delegationen uppgivit har statens
sockernämnd icke haft något att erinra mot en dylik åtgärd. Då härigenom
även en betydande förenkling och besparing i bokförings- och kontrollarbetet
synes kunna uppnås, vill icke heller jag framställa någon erinran mot
åtgärden i fråga.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan
staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen
m. m. under tiden den 1 augusti 1948—den 31 juli 1949 med därtill
fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Förslaget, som
godtagits av sockerbolaget, ansluter sig med i det föregående angivna undantag
i det väsentliga till nu gällande kontrakt. I övrigt tillåter jag mig
hänvisa till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under
tiden den 1 augusti 1948—den 31 juli 1949. Såsom framgår av avtalets
innehåll komma emellertid vissa av bestämmelserna att få giltighet även
efter sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet'' böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande
ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under
avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.
Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats
av riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så av
väsentligt ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskom -

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 262-

ma om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom
eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31
januari 1949, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida
tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än
staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Meddelande av
erforderliga närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Maj :t. Det
bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra
och tredje styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt
då införselmonopolet'' skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet
med bolaget är avsett att utgå den 31 juli 1949, det med hänsyn till statens
garanti rörande bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt,
att riksdagens beslut om införselmonopolet får den innebörd, att
Kungl. Maj :t har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill
dess garantien infriats genom lagrets försäljning, vilket kan antagas ha
skett vid ingången av februari månad 1950.

Av statens sockernämnds i det föregående återgivna redogörelse framgår,
att man torde kunna räkna med att å sockerrörelsen vid utgången av verksamhetsåret
1947/48 skall förefinnas ett överskott, som skall tillgodoräknas
staten. Detta överskott torde dock behöva tagas i anspråk för löpande utgifter
under året 1948/49. Något anslag i anledning av statsgarantien till
sockerbolaget är emellertid under dessa omständigheter icke för närvarande
erforderligt.

Tillika torde jag få erinra, att Kungl. Maj :t tidigare denna dag bemyndigat
järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars dispositionsanslag taga i
anspråk högst 673 000 kronor för vidtagande av ytterligare betlastningsanordningar
vid statens järnvägar. Frågan om avskrivning av investeringsbeloppet
lärer framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet. Vid
bedömandet av denna fråga torde hänsyn böra tagas till att betlastmngsanordningarnas
utförande ingår såsom ett led i den med betodlarna träffade
uppgörelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari
1949 till och med dag, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock
senast den 31 januari 1950, rätt att till riket införa socker
(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj :t
stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller
den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 262-

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut
anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
G. Lixzell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262-

37

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1948—31 juli 1949.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager
upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid
förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande
av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en
från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad
genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade
med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse
investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under
statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter
liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna
vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och
bolaget.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1948 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges hetodla -

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

res centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att
grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall
utgöra 5 kronor 30 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1948 tecknar
kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,
utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade
betor, dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget
skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t
och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på
hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning
ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn
till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär
att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande
mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförf arande
må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings,
Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning
och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma
grunder, som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som av Kungl. Maj:t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har
bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom
hos Kungl. Maj :t.

4 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1948—31 juli 1949 är bolaget gentemot staten
redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager sig staten att -— med den inskränkning,
som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning
av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader.
Därvid skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke
kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,
skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition
stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,
körsel, vagnshyra, betfrö, befrakter, vågstationer och försäkringar samt ej
heller förräntning av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt
täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst be -

39

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 262-

lopp för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker.
Vid beräkningen av detta belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade
kvantiteten råsocker avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram.
Om råsockerkvantiteten uppgår till 260 miljoner kilogram skall ifrågavarande
belopp utgöra 22,20 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller
större än 260 miljoner kilogram, skall av nyssnämnda belopp hälften bil
bestående, under det att återstående beloppet göres rörligt och beräknas som
hälften av kvoten mellan de låsta kostnaderna och den tillverkade kvantiteten
råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 260 miljoner kilogram råsocker
beräknats utgöra 57 716 000 kronor, skola minskas respektive ökas
med 66 300 kronor för varje miljontal kilogram, som den avrundade råsockerkvantiteten
understiger respektive överstiger 260 miljoner kilogram.
Det sammanlagda beloppet skall dock icke överstiga 23,21 öre och ej he er

understiga 21,39 öre per kilogram råsocker.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta
enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive
kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,
överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokforas a 1 detta
moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens
nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar
skola innefattas samtliga anläggningsavskrivmngar, som beröra
sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverknmg, kolkranen,
cisternvagnarna in. in. och vilka tidigare avförts före bokslutet a

respektive konton. .......

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1949 sadana forandnngar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter intrada
i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen
undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång
i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera
parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma harav
föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.

1 den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ
ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan
vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning
verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit
vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalsåret använda myckenheten
svenskt råsocker överstigit, respektive understigit bolagets tillverkning
av råsocker under samma tid, skall bolaget for överskottet, respektive
underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt
första stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens
sockernämnd granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

I den män under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma pa grund av
beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 262-

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna
och alltså omfattas av statsgarantien.

Det törutsättes, att den under år 1940 tillämpade utdelningen till bolagets
aktieägare ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter
må upptagas i bokslutet den 31 juli 1949, skall gälla, att räkenskapsårets
drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att
bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av
varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt
normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager
och lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockertabrikationen
använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrorelsen
med högst gallande normalpris för varan eller, därest normalpris ej
aststallts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberaknmgar
kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1949 till
kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande
delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.
°

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1949 understiger
det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall betraltande
underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta
innebar i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten
skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,
genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det _med ut gångspunkt

från ä ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å
varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —
forslar tor lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda
avsatts, har benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken
under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som
motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunk
från a ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra
sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i
normallagret tor varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får
under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens
gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden
vid pristall a varan nedgår under året — allenast för återställning av
lagret I sylte att åter anskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,
skall bolaget rörande ateranskaffningen samråda med statens sockernämnd
eher annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran
tdl staten overlamna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig
återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmatenaher
och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har
förråd av eHer kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst
anskaffa tor att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

41

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar
bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid
hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets
drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret
och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens
belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvanlitet än som efter
nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest
enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i
detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det
statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande
efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik tvistefråga
avgöras av skiljemän enligt lag.

Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av de
i 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposterna.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad
skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under
räkenskapsåret 1948/49 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten
är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets
utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid
sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt
förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande
kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan
skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot
bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid
räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning
av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,
vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget
den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.
Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å
sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten
få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning
av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma
pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet
mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj :t
fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda
pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger
ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen
av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej
intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom
återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

4 Dihang till riksdagens protokoll IDAS. 1 samt. Nr 2G2.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

icke äro kontraktsenligt berättigade alt köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens
biprodukter, soin redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande
nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,
dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet
den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp
ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl
då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska
bedrivandet i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande
av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga
all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget
erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse
om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång
utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget
erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga
vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest
annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda
överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj :t
att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser
om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.

6 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av en utav Kungl. Maj :t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,
som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj :t uppdrager
åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter,
gälla sagda myndighet.

4a

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt
rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens
åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämiuden företräda
staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en
särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska
och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att
vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom
är bestämt i 4 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Maj :t närmare
föreskrifter.

8 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget
och dess verksamhet.

9 §•

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1948 till och
med den 31 juli 1949 eller, i den mån det av vissa av bestämmelsernas avfattning
uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941
skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40
i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under
1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom
ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola
gälla.

3. Det har vid bestämmandet av det i 4 § 1 mom. avsedda beloppet per
kilogram råsocker förutsatts, dels att bolaget självt, utan vidare ansprak
på staten, svarar för de ökade löneutgifter, som kunna uppstå under den
tid, som återstår tills kontraktet 1948/49 utlöper, dels ock att sagda belopp
hänför sig till s. k. skärpt krisraffinad. Vid förhandlingarna har dock statsdelegerade
förklarat sig vilja tillstyrka, att tillverkningen av adantsocker
får snarast möjligt återupptagas.

4. Det förutsättes, att bestämmelsen i 4 § 1 mom. femte stycket skall
tillämpas jämväl i avseende å ett vart av avtalsåren 1941/42—1947/48, skolande
i anslutning härtill den i Kungl. Maj :ts brev den 12 december 1947
angående uppdrag åt Svenska sockerfabriksaktiebolaget att inköpa danskt

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

socker m. in. intagna föreskriften om viss redovisning från bolaget till staten
beträffande råsocker till bryggerierna ej vidare gälla.

5. I anslutning till bestämmelsen ovan i 4 § 2 mom. fjärde stycket har
överenskommits, att avveckling redan under avtalsåret 1947/48 skall ske
av de i 4 § 2 mom. tredje stycket av det för sistnämnda år gällande avtalet
angivna bestämmelser om rekonstruktionsfonder för sådana förnödenheter,
som omfattas av i 4 § 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposter.
Dylik avveckling förutsättes skola ske genom överenskommelse mellan staten,
företrädd av statens sockernämnd, och bolaget.

6. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än
efter medgivande av statens livsmedelskommission.

487510. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.