Kungi. Maj:ts proposition nr 250.
1
Tt Nr 250.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för
beräkning av levnadskostnadsindex; given Stockholms
slott den 8 maj 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande
angående de av föredragande departementschefen förordade grunderna
för beräkning av levnadskostnadsindex.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 8 maj 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om grunderna
för beräkning av levnadskostnadsindex och anför därvid följande.
Alltsedan 1920-talets början ha löneförhållandena för statstjänstemännen
m. fl. utmärkts därav, att avlöningen till sin storlek gjorts i viss mån beroende
av växlingarna i de allmänna levnadskostnaderna. För detta ändamål
har lönen kompletterats med ett särskilt, till förändringarna i de allmänna
levnadskostnaderna på visst sätt anknutet tillägg (dyrtidstillägg,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 250.
2
Kungi. Maj.ts proposition nr 250.
rörligt tillägg, kristillägg). En liknande rörlighet i fråga om förmånernas
storlek kännetecknar de statliga pensionsförhållandena. Även vissa andra
av staten reglerade ekonomiska förmåner bestämmas mer eller mindre
automatiskt efter levnadskostnadsutvecklingen.
Beräkningar angående de allmänna levnadskostnaderna verkställas av socialstyrelsen
kvartalsvis. Resultatet av beräkningarna registreras i två indexserier,
avsedda att visa de aktuella levnadskostnaderna i jämförelse med
dels levnadskostnaderna i juli 1914, dels de genomsnittliga levnadskostnaderna
under år 1935. Av indextalen, som fastställas av Kungl. Maj :t, betecknas
det, vilket ingår i 1935 års serie, såsom levnadskostnadstalet.
Vid indexberäkningen ha hittills bland levnadskostnaderna medtagits de
direkta och indirekta skatter, som beräknats träffa en familj med den
sammansättning, inkomst och förbrukning, som den s. k. indexfamiljen
representerar. I princip ha å andra sidan medräknats även de socialpolitiska
förmåner, som samma familj antagits komma i åtnjutande av. Sistnämnda
förmåner ha dock hittills merendels varit av sådan art att hänsyn
till dem kunnat tagas endast i mindre mån. Vid beräkningarna ha sålunda
i huvudsak beaktats blott sådana i varupriserna ingående förmåner som
rabatter och generella subventioner. Från och med kvartalsskiftet mars/
april 1947 medräknas även det uppskattade värdet för indexfamiljen av fri
skolmateriel och fria skolmåltider, och efter införandet av kontanta barnbidrag
i samband med den statliga inkomstbeskattningens omläggning har
hänsyn tagits även till barnbidragen.
De teoretiska invändningar och praktiska svårigheter, som det angivna
förfaringssättet kan föranleda, ha vid olika tillfällen uppmärksammats. Särskilt
har medräknandet av de direkta skatterna varit föremål för kritik.
Å ena sidan har det framhållits, att en avsiktligt företagen lindring av
skattetrycket icke borde motverkas genom att tillika medföra en lönesänkning,
och å andra sidan har det ansetts i princip oriktigt, att en höjning
av skattesatserna kan medföra höjning av penninglönerna. Ur en annan
synpunkt har framhållits, att både skattetrycket och den utgiftsminskning,
som bereddes genom socialpolitiska förmåner, så avsevärt växlade olika inkomsttagare
emellan, att indextalen bleve vida mindre representativa och
därför mindre lämpade att läggas till grund för en allmän reglering av löner
och pensioner, om vid indexens beräknande toges hänsyn till skatter och
socialpolitiska förmåner, än om dessa lämnades utanför beräkningarna.
Frågan om tillskapandet av en rensad levnadskostnadsindex berördes av
1942 års indexkommitté i dennas betänkande den 13 februari 1943 angående
levnadskostnadsindex (SOU 1943:8, s. 12 f.). Kommittén diskuterade
möjligheten av en långtgående indexrensning, innebärande att den levnadskostnadsstegring,
som förorsakats av t. ex. höjda importpriser eller på
grund av missväxt höjda priser på jordbruksprodukter, icke skulle få resultera
i någon motsvarande uppgång i indextalet. Emellertid uttalade sig
kommittén för att socialstyrelsen även i fortsättningen skulle ha att i form
Kunat. Maj.ts proposition nr 250.
3
av indexberäkningar leverera ett så fullständigt material som möjligt, varvid
rensning av indexen icke skulle ske. Samtidigt betonade likväl kommittén
värdet av en indexanalys, som lämpligen borde ske i form av olika
rensade indextal utvisande levnadskostnadsstegringen bortsett från t. ex.
subventioner, rabatter, stegringen av importpriserna, i den mån dennas
verkningar kunde med någon grad av noggrannhet fastställas, o. s. v. Ingenting
hindrade, att lönepolitiken i fortsättningen anknötes till en sådan
rensad index, konstruerad och beräknad under de intresserade parternas
kontroll.
I viss anslutning härtill har socialstyrelsen sedan år 1943 publicerat två
olika indextal med år 1935 som bas. Förutom den ursprungliga serien har
nämligen beräknats en rensad index, som angivits såsom en serie utan direkta
skatter. I denna rensade index ha även de fria skolfrukostarna och den
fria skolmaterielen eliminerats. Däremot ha icke livsmedelsrabatterna uteslutits.
Orsaken till denna olika behandling av socialpolitiska förmåner är
av teknisk natur och grundar sig sålunda icke på en bedömning i sak. Fria
skolfrukostar och fri skolmateriel ha räknats som minuspost vid skattepostens
kalkylering, medan effekten av livsmedelsrabatterna fått påverka
livsmedelsposten; när skatteposten eliminerats, ha skolfrukostarna och
skolmaterielen automatiskt uteslutits, medan rabatterna icke berörts av
rensningen. Den rensade index, som publiceras, är sålunda rensad från
direkta skatter och vissa sociala förmåner.
Någon principiell omläggning av beräkningssättet i fråga om det indextal,
som är av betydelse för storleken av statstjänstemännens löner m. m., har
emellertid icke kommit till stånd. Detta torde delvis ha berott därpå, att
olägenheterna av det nuvarande förfarandet icke i högre grad framträtt,
så länge skattepostens förändringar icke i större utsträckning avvikit från
förändringarna av levnadskostnaderna i övrigt.
Sistnämnda förhållande torde också ha utgjort anledningen till att frågan
om en ändring i metoderna för indexberäkningen icke upptogs till närmare
behandling vid de mellan 1945 års lönekommitté och tjänstemännens huvudorganisationer
förda förhandlingarna angående allmän lönereglering;
lönekommittén uttalade härom endast, att kommittén ville förorda att, om
ändringar ansåges böra vidtagas i de grunder som dittills tillämpats för
indexberäkningarna, detta skedde först efter det förhandlingar i ämnet
förts med representanter för tjänstemannakåren.
Nämnas må, att indexen för mars 1946—den tidpunkt, efter vilken de
för statstjänstemän in. fl. gällande nya lönerna (grundlönebeloppen förhöjda
efter 6 procent) närmast äro avvägda — voro 154 med och 150 utan
skatter. Intill årsskiftet 1946/47 förelåg ännu ingen större skillnad mellan
indextalen med respektive utan skatter; indextalen utgjorde för december
1946 157 respektive 154.
De svårigheter, som det hittillsvarande beräkningssättet innefattar, aktualiserades
vid införandet av källskatteuppbörden. Källskattens införande,
som beaktades första gången vid beräkningen kvartalsskiftet inars/april
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 250-
1947, inverkade på levnadskostnadstalet i höjande riktning med över 5
enheter i 1935 års serie, trots att skattesatsen var oförändrad; höjningen
betingades av den inkomststegring, som indexfamiljen beräknades ha fått
under de sista två åren, ungefär motsvarande höjningen i den allmänna
lönenivån under den tidrymd, varmed skattens eftersläpning minskats genom
källskatten. Det må nämnas, att omsättningsskattens borttagande beräknades
vid samma tillfälle ha inverkat sänkande med ett par enheter mera
än det samtidiga bortfallet av vissa subventioner inverkat höjande. Indextalen
utgjorde för mars 1947 1G2 med skatter och 154 utan skatter.
Under våren 1947 förelåg vidare anledning uppmärksamma, att ett genomförande
av de då för riksdagen framlagda förslagen om ändringar i inkomstbeskattningen
och om införande av kontantbidrag för barn komme
att medföra ytterligare svängningar i lönenivån i händelse av en fortsatt
automatisk anpassning av löneläget efter indextal, beräknade under hänsynstagande
till skatter och socialpolitiska förmåner.
Erinras må härvid till en början om att anordningen med en viss automatisk
anpassning av avlöningen efter levnadskostnadsutvecklingen i princip
bibehållits inom det nya lönesystem, som för statstjänstemän m. fl.
skulle träda i tillämpning den 1 juli 1947. Härom må nämnas följande.
Vid den allmänna löneregleringen avvägdes i första hand lönebeloppen
under beaktande av löneutvecklingen på den allmänna arbetsmarknaden
fram till andra kvartalet 1946. De på så sätt avvägda lönebeloppen skulle
emellertid vara rörliga såväl nedåt som uppåt. Av olika skäl valdes härvid
en sådan anordning, att med utgångspunkt från sagda primärt bestämda
lönebelopp samt levnadskostnaderna i mars 1946 fastställdes lägre grundlönebelopp,
vilka skulle anses gälla vid en viss lägre levnadskostnadsnivå.
Grundlönebeloppen fastställdes så, att de jämte 6 procents rörligt tillägg uppgingo
till förut nämnda belopp, och de skulle anses gälla vid levnadskostnader
motsvarande 100/no av dem, som förelågo i mars 1946. För åvägabringande
av lönerörligheten skulle härefter gälla följande.
Såsom underlag för den automatiska lönerörligheten skulle tjäna kvartalsvis
sammanställda uppgifter om de allmänna levnadskostnaderna. Förändringar
i dessa skulle registreras på en ny, för ändamålet upprättad indexskala.
De levnadskostnader, som på skalan skulle betecknas med talet
100 och som skulle representera den basnivå, i förhållande till vilken de vid
olika tillfällen föreliggande levnadskostnaderna skulle angivas, skulle på
sätt av det anförda framgår vara “/no av dem, som gällde under andra kvartalet
1946 eller, närmare bestämt, av levnadskostnaderna i mars 1946. Med
hänsyn till att talet 100 på den nya skalan icke direkt representerade levnadskostnaderna
under en viss tidsperiod — utan 10%,„ av sådana levnadskostnader
— skulle talen på den nya skalan icke betecknas som levnadskostnadstal
utan med termen pristal.
Då pristalet utvisade ökning i förhållande till basnivån med 4 enheter
eller mera, skulle lönen höjas med 3 procent för varje hel mångfald av 4
vartill ökningen uppginge. Om pristalet, efter att ha uppvisat sådan ökning,
åter nedginge, skulle dock lönen höjas efter oförändrat procenttal,
så länge pristalet överstege närmast lägre hela mångfald av 4. Dessa regler
skulle likväl icke medföra rätt till höjning av lönen efter högre procenttal
än 18, motsvarande pristalet 124. Det lönebelopp varå höjning finge beräknas
begränsades till 1 200 kronor i månaden.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
Det förutsattes kunna bliva föremål för särskilt beslut av Kungl. Maj :t
och riksdagen, om höjning skulle ske med högre belopp eller även i annat
fall än i det föregående angivits.
Bestämmelser av nyss angivna innebörd ha meddelats i 4 § statens löneplansförordning.
Med avseende å eventuella levnadskostnadsförändringar
mellan mars 1946 och löneregleringens ikraftträdande den 1 juli 1947 föreslog
1945 års lönekommitté, att bestämmelserna skulle tillämpas som om de
varit gällande från och med andra kvartalet 1946 och som om under nämnda
kvartal pristalet utgjort 110 och rörligt tillägg utgått efter 6 procent.
Under våren 1947 beräknades överslagsvis den sammanlagda verkan av
skattereformen och barnbidragen för indexfamiljens del komma att innebära
en ökning av den behållna inkomsten med omkring 500 kronor; om
dittillsvarande beräkningsmetoder fortsättningsvis tillämpades, skulle detta
motsvara en sänkning av levnadskostnadstalet i 1935 års serie med 12—14
enheter och en sänkning av pristalet med 8—10 enheter. Om ifrågavarande
reformers inverkan på index icke vid samma beräkningstillfälle inotvägdes
av prisändringar i stigande riktning, skulle de medföra en allmän sänkning
med lägst 3 och högst 6 procent av de nyreglerade lönerna och pensionerna,
alldeles oavsett om reformerna i de individuella fallen medfört ekonomiska
fördelar eller eventuellt nackdelar för tjänstemännen. Det förutsågs
vidare under våren 1946, att pristalet — beräknat enligt dittills tillämpade
metoder för levnadskostnadsberäkningen — vid kvartalsskiftet juni/juli
1947 komme att klart uppnå den nivå, där en höjning av månadslönerna enligt
löneplansförordningen med 12 procent skulle erhållas, och det betraktades
som möjligt att pristalet vid beräkningen i september eller i vart fall
i december 1947 skulle överstiga den nivå, där 15 procents förhöjning erhölles.
Därefter skulle vid beräkningen för mars 1948 följa den förut omnämnda,
av skattesänkning och barnbidrag betingade sänkningen i pristalet
— vilken dock till en mindre del syntes bliva dämpad genom bortfallet
av vissa rabatter — med ty åtföljande lönesänkning med 3 eller 6 procent.
För undvikande av de svängningar i lönebeloppen, som sålunda skulle
följa av en automatisk indexreglering, ansågs böra övervägas att vidtaga åtgärder
antingen för bortrensning av direkta skatter och socialpolitiska förmåner
ur index eller också för fastställande av löner och pensioner utan
hänsynstagande till indexförändringarna under den övergångsperiod, som
budgetåret 1947/48 representerade. Med hänsyn till de vanskliga problem,
som en övergång till nya grunder för indexberäkning då skulle innefatta,
ansågs en lösning enligt det senare alternativet vara att föredraga; därvid
beaktades, att representanter för statstjänarkartellen, statstjänstemännens
riksförbund och tjänstemännens centralorganisation vid förda förhandlingar
uttalat sig emot att man — vid ett bibehållande av automatisk rörlighet —
redan från och med budgetåret 1947/48 skulle övergå till ändrade grunder
för indexberäkningarna.
I enlighet härmed har i stället genom statsmakternas beslut fprop. 1947:
309; r. skr. nr 442) för innevarande budgetår genomförts en avkoppling av
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
sambandet mellan löner och levnadskostnader. Enligt övergångsbestämmelse
till statens löneplansförordning träda bestämmelserna i 4 § förordningen i
kraft den 1 juli 1948, såvida ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt
besluta. För innevarande budgetår har procenttalet 12 fastställts att
läggas till grund för höjning av månadslön in. in. enligt löneplansförordningen.
1 skrivelse den 15 april 1948 har socialstyrelsen redogjort för resultatet
av verkställd beräkning av levnadskostnadsindex för mars 1948 och i samband
därmed uttalat sig för att tyngdpunkten i fortsättningen lägges på en
index, vari varken skatter eller sociala förmåner ingå. Styrelsen har framhållit,
att de huvudindex i 1914 och 1935 års serier, som innefatta skatter
och sociala förmåner, enligt de nu företagna beräkningarna minskat, trots
att åtskilliga prishöjningar inträffat sedan december 1947. Angivna förhållande
berodde på att de allmänna barnbidragen tillkommit. Hänsyn hade tagits
för dessa bidrag vid indexberäkningarna, enär vissa andra sociala förmåner
redan förut inräknats i indexen och då barnbidragen ersatt de hittillsvarande
barnavdragen i statsbeskattningen. Eftersom betydelsen av barnbidragen
direkt varierade med antalet barn, komme de indextal, som inkluderade
skatter och sociala förmåner, att bli dåliga mätare på den genomsnittliga
levnadskostnadsutvecklingen. I detta läge syntes enligt styrelsens
mening tyngdpunkten i fortsättningen böra läggas på en index, vari varken
skatter eller sociala förmåner inginge. Eftersom vissa avtal fortfarande vore
knutna till serien med skatter och sociala förmåner, syntes dock tills vidare
även denna index böra redovisas.
För egen del anser jag, att en övergång nu bör ske till en index beräknad
utan hänsyn till skatter och socialpolitiska förmåner. De invändningar, som
ur såväl teoretiska som praktiska synpunkter gjorts mot den hittillsvarande
beräkningsmetoden, synas mig motivera en dylik åtgärd. Såsom av det
föregående framgår, kunna befogade invändningar redan ur statistisk synpunkt
göras mot att vid levnadskostnadsberäkningarna medtaga skatter och
socialpolitiska förmåner, eftersom dessa faktorer och förändringar i fråga
om dem göra sig gällande på helt olika sätt för olika inkomsttagare;
skiljaktigheterna göra sig ej endast gällande olika lönelägen emellan utan
även mellan olika inkomsttagare i samma löneläge med hänsyn till familjens
storlek in. in., och en index, som inkluderar direkta skatter och
socialpolitiska förmåner, blir därför knappast tillräckligt representativ för
de allmänna levnadskostnaderna. Av än större betydelse äro emellertid de
praktiska verkningar, som uppkomma, därest löner och pensioner till sin
storlek göras beroende av en dylik indexberäkning. Såsom i det föregående
framhållits måste det anses olämpligt, om en avsiktligt företagen minskning
eller ökning av det direkta skattetrycket till sin effekt motverkas genom
att penninglönerna sänkas respektive höjas. Det motsvarande gäller för det
fall, att socialpolitiska förmåner tillskapas för att bereda utgiftslindringar;
det kan i sådant fall knappast anses rimligt att av sådan anledning en löne
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
1
sänkning kommer till stånd. Det må framhållas, att de svängningar i levnadskostnadstalen
och därmed även i lönenivån, som kunna uppkomma i
följd av det nu tillämpade beräkningssättet, äro betydande, eftersom skatter
och sociala förmåner upptaga ett förhållandevis stort utrymme inom
konsumtionsbudgeten för den s. k. indexfamiljen. De här påtalade olägenheterna
av det nuvarande systemet innefatta bland annat också, att man för
ett bedömande av frågor av skatte- och socialpolitisk natur är nödsakad att
i stor utsträckning göra en förhandsbedömning av vilka ändringar i lönenivån,
sorii därav följa, och huru en lösning, som eljest anses lämplig, kommer
att med hänsyn därtill verka vid den praktiska tillämpningen; detta
förhållande är givetvis ägnat att komplicera behandlingen av de skatte- och
socialpolitiska frågorna.
Vid bedömandet av frågan om en indexrensning bör uppmärksammas,
att den indexserie, som socialstyrelsen sedan år 1943 publicerat som en serie
utan direkta skatter, därjämte innefattat bortrensning av vissa men ej
alla sociala förmåner, i det att effekten av livsmedelsrabatterna fått påverka
livsmedelsposten. Sedan numera livsmedelsrabatterna bortfallit, äger
frågan om beräkningssättet härvidlag icke aktualitet, såvitt angår beräkningen
av levnadskostnaderna för framtiden; däremot blir det, i händelse
lönerna från ingången av nästkommande budgetår eller från senare
tidpunkt åter göras automatiskt rörliga efter levnadskostnaderna, av betydelse
huruvida basnivån för pristalen bestämmes på grundval av en rensad
index av den typ socialstyrelsen hittills tillämpat eller av en index, vid vars
beräkning även livsmedelsrabatternas verkan eliminerats. Vilken metod
som härvid tillämpas kan därjämte bliva av betydelse för bedömande av det
sätt varpå levnadskostnadsutvecklingen mellan mars 1946 och den tidpunkt,
då automatisk lönerörlighet återinföres, skall inverka på statstjänstemännens
rörliga tillägg. Bortses tills vidare härifrån, bör emellertid i princip
gälla, att ur indexen för framtiden böra elimineras verkningarna av ej endast
direkta skatter utan även sociala förmåner av olika slag, även de kontanta
barnbidragen. Att här göra någon skillnad mellan olika förmåner torde
icke vara möjligt eller lämpligt. Av detta ställningstagande följer, att det
icke skall vara öppet för diskussion huruvida en viss social förmån skall
medräknas eller ej.
I efterföljande tabell ha sammanställts indextal i 1935 års serie (utan
avrundning) dels vid tillämpning av det beräkningssätt, som hittills lagts
till grund för de officiella levnadskostnadstalen, dels enligt socialstyrelsens
rensade index —- vid vilkas beräkning hänsyn tagits till livsmedelsrabatter
—- dels ock vid en beräkning med uteslutande av direkta skatter och samtliga
sociala förmåner. Av de anförda siffrorna framgår det tidigare omnämnda
förhållandet, att en mera avsevärd skillnad mellan indexen uppkommit
först vid källskatteuppbördens införande; denna skillnad har gjort
sig gällande först vid beräkningen för mars 1947. Vidare framgå av tabellerna
de skiljaktigheter mellan de olika indexserierna, som sammanhänga
med omläggningen av den direkta statsbeskattningen och införandet av kontanta
barnbidrag.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
Kol. 1 |
Kol. 2 |
Kol. 3 |
Kol. 4 |
Kol. 6 | Kol. 6 | Kol. 7 |
Kol. 8 j Kol. 9 JKol. 10 |
||||
År och månad |
Index med 1935 = |
100 |
Pristal (efter av-rundning) som sva-ra mot index i |
Procenttal för för-höjning av lönen 4 § statens löne-plansförordning å |
|||||
Index med |
Av social-styrelsen |
Jämväl från rabatter rensad index |
|||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
||||
Bastal............. |
140-16 |
136-34 |
138-47 |
100 |
100 |
100 |
— |
— |
— |
1946 mars......... |
154-18 |
149-97 |
152-32 |
no |
no |
no |
6 |
6 |
6 |
juni.......... |
155-63 |
151-45 |
153-79 |
in |
in |
in |
6 |
6 |
6 |
september____ |
155-33 |
151-34 |
153-70 |
in |
in |
in |
6 |
6 |
6 |
december..... |
157-44 |
153-61 |
155-95 |
112 |
113 |
113 |
9 |
9 |
9 |
1947 mars......... |
162-24 |
154-12 |
156-47 |
116 |
113 |
113 |
12 |
9 |
9 |
juni.......... |
16596 |
155-08 |
157-42 |
118 |
114 |
114 |
12 |
9 |
9 |
september .... |
168-16 |
157-56 |
159-91 |
120 |
116 |
115 |
15 |
12 |
9 |
december..... |
169-07 |
157-93 |
160-26 |
121 |
116 |
116 |
15 |
12 |
12 |
| 1948 mars......... |
163-95 |
163-43 |
163-43 |
117 |
120 |
118 |
15 |
15 |
12 |
I tabellen ha även införts siffror utvisande de olika pristal, som framkomma
från och med mars 1946, alltefter den av förut nämnda indexserier
i 1935 års skala, som tages till utgångspunkt för beräkningen. Såsom förut
nämnts skola med pristalet'' 100 betecknas 100/uo av levnadskostnaderna i
mars 1946. Dessa sistnämnda levnadskostnader erhålla i 1935 års skala inom
förutnämnda tre serier respektive indextalen 154,is, 149,97 och 152,32, varför
pristalet 100 kommer att motsvaras av respektive 140,16, 136,34 och 138,47 i
1935 års serier. Dessa olika bastal medföra i förening med det olika sätt,
varpå levnadskostnaderna efter mars 1946 utvecklat sig enligt de olika beräkningsgrunderna,
att, om löneplansförordningens bestämmelser om automatisk
anpassning av lönerna efter levnadskostnaderna skulle ha tillämpats
under innevarande budgetår, den procentuella förhöjningen av grundlönebeloppen
skulle ha blivit olika stor, alltefter beräkningssättet av levnadskostnadsutvecklingen.
Ifrågavarande procenttal ha jämväl angivits i tabellen.
Av dem framgår att procenttalet skulle ha utgjort, vid tillämpning av
det hittillsvarande beräkningssättet 12 under tredje kvartalet 1947 och 15
därefter, vid tillämpning av de beräkningsgrunder, som innefattas i den
hittills publicerade rensade indexen, 9 under tredje kvartalet 1947 och 12
därefter samt vid tillämpning av en från direkta skatter och samtliga sociala
förmåner rensad index 9 under senare halvåret 1947 och 12 därefter, allt för
tiden till och med första kvartalet 1948. Det kan alltså konstateras att, såvitt
angår denna tid, det hittillsvarande beräkningssättet skulle ha varit förmånligast
för tjänstemännen och att det sistnämnda beräkningssättet skulle ha
varit minst förmånligt för dem. Numera är emellertid läget annorlunda. Från
och med innevarande kvartal ha nämligen serierna utvecklat sig på olika
sätt. Det med tillämpning av hittillsvarande metod beräknade pristalet ut
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 250.
9
visade för mars 1948 en nedgång från 121 till 117, vilket emellertid på grund
av det rörliga tilläggets trögrörlighet icke skulle ha medfört någon sänkning
av procenttalet 15. Därest socialstyrelsens rensade indextal lägges till grund
för pristalsberäkningen, steg däremot pristalet i mars 1948 från 116 till 120,
vilket skulle ha medfört en höjning av procenttalet för det rörliga tillägget''
från 12 till 15. Om slutligen beräkningssättet med bortrensning av direkta
skatter och samtliga sociala förmåner tillämpas, finner man att pristalet
i mars 1948 stigit från 116 till 118; detta skulle icke ha medfört någon
höjning av procenttalet för det rörligt tillägget utöver 12.
Vid övergången till en från direkta skatter och samtliga sociala förmåner
rensad index synas starka skäl tala för att även pristalets bas grundas på
de på samma sätt beräknade levnadskostnaderna i mars 1946. Om övergången
till rensad index ägt rum förra året hade väl knappast funnits anledning
att i den rensade serien bibehålla rabatterna och detta skulle säkerligen
icke heller ifrågasättas vid ett eventuellt återinförande av rabattsystem.
Såsom av det tidigare anförda framgår betyder den ifrågasatta omräkningen
av den rensade indexserien en justering endast av bastalet för mars
1946 men inverkar däremot icke på nuvarande indextal i 1935 års serie. Jag
torde emellertid få återkomma till denna fråga sedan i det följande omnämnda
förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts.
Det synes önskvärt, att en övergång till den förordade anordningen med
en från skatter och sociala förmåner rensad index genomföres snarast möjligt.
På sätt socialstyrelsen förutsatt, torde dock indextal i 1914 års och
1935 års serier böra beräknas även med hänsynstagande till direkta skatter
och sociala förmåner. Däremot torde det icke vara behövligt att på motsvarande
sätt publicera dubbla serier av pristal, utan sagda nya indexserie
synes böra entydigt erhålla den i det föregående förutsatta innebörden.
Beträffande de praktiska verkningarna av den här föreslagna omläggningen
må till en början framhållas, att någon förändring givetvis icke bör
ske däri, att löner och pensioner för statstjänstemän m. fl. intill utgången
av innevarande budgetår på visst sätt fixerats utan automatisk reglering efter
levnadskostnadsindex. Huruvida en återgång till automatisk lönerörlighet
bör genomföras med nästa budgetårs ingång synes böra göras till föremål
för ytterligare överväganden i samband med förhandlingar med tjänstemännens
huvudorganisationer; dessa förhandlingar böra äga rum på basis
av att den automatiska lönerörligheten, om en sådan skall förekomma, skall
regleras efter på en rensad index beräknade pristal. I eif senare sammanhang
bör även närmare övervägas vilken inverkan levnadskostnadsutvecklingen
bör erhålla på kristilläggens storlek.
Enligt de i statens löneplansförordning och i övrigt meddelade bestämmelserna
om automatisk rörlighet av löner och pensioner för statstjänstemän
in. fl. ankommer det på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter angående
beräkning av levnadskostnaderna. Med hänsyn till det förevarande
spörsmålets principiella betydelse och då en omläggning av beräkningarna
på här förordat sätt i vissa lägen kan komma att medföra en kostnads
2
Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 250.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 250.
ökning för staten, förordar jag emellertid, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
yttrande i ärendet.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :l måtte i
proposition till riksdagen inhämta riksdagens yttrande angående de av mig
i det föregående förordade grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Särnmark„
487678. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.