Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

1

Nr 249.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 8 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Sammanfattning.

I propositionen behandlas frågan om behovet av ändrade riktlinjer för
hjälpverksamheten vid arbetslöshet. Härvid förordas, att arbetslinjen skall
behålla sin ställning i hjälpverksamheten. I stort sett föreslås icke annan
ändring i nu tillämpade riktlinjer än att statskommunala arbeten skola
komma till användning i större omfattning än hittills.

Vidare föreslås en provisorisk förbättring av dagunderstöden till arbetslösa
samt en justering av arkivarbetarlönerna.

I stället för de nuvarande båda anslagen till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. in. och till Kostnader för överflyttning av arbetskraft föreslås
för nästa budgetår fyra anslag under benämningarna Kostnader för
bekämpande av arbetslösheten in. m., Kostnader för överflyttning av arbetskraft,
Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet och Kostnader
för främjande av företagsverksamhet in. m. Dessa anslag föreslås anvisade
med resp. 4, 7, 1,3 och 1,5 miljoner kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll HMS. 1 samt. Nr 24!).

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 50 och 51, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 såsom reservationsanslag
beräkna till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
10 000 000 kronor samt till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
5 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

I skrivelse den 8 april 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen framlagt förslag
rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1948/49.

I samband härmed har styrelsen givit en bedömning av den sannolika
utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1948.

Med skrivelse den 22 april 1948 har styrelsen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1947. Nämnda berättelse torde — med undantag
av det inledande avsnittet om arbetsmarknaden under år 1947, vilket
i det följande inledningsvis återgives — få såsom bilaga fogas vid detta
protokoll.

Arbetsmarknaden under är 1947.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1947 företedde vissa avvikelser
från förhållandena under 1946, främst därigenom att ett omslag i arbetsmarknadsläget
inträffade hösten 1947. Däremot voro förhållandena under
större delen av de tre första kvartalen 1947 tämligen likartade med dem
under motsvarande kvartal 1946. Särskilt kännetecknande för läget på arbetsmarknaden
under de tre första kvartalen 1947 var sålunda en skärpt
arbetskraftsbrist och stor rörlighet mellan olika arbetsplatser och yrken.

Kungl. Maj ris proposition nr 2W.

3

Flyttningsrörelserna på arbetsmarknaden gingo i stort sett under dessa månader
i samma riktning som under motsvarande tid 1946. Det var sålunda
framför allt byggnadsverksamhet samt varudistribution, som drogo till sig
arbetskraft, under det att utflyttningen från jordbruket fortsatte. En del av
den egentliga industrien fick emellertid också vidkännas eu viss flyttningsförlust.
Omslaget på arbetsmarknaden, som huvudsakligen tog sig uttryck i
avtagande flyttningsfrekvens och minskad arbetskraftsbrist under hösten,
torde främst ha varit betingat av elektricitetsransoneringen, beslutet om
nedskärning av investeringsverksamheten samt importbegränsningen.

Såsom framgår av tab. i, fortsatte antalet arbetslösa i fackförbunden att
sjunka i jämförelse med motsvarande månader 1946. I augusti och september
1947 var antalet arbetslösa i fackförbunden endast 1,6 % av det redovisade
medlemsantalet, vilket procenttal är det lägsta som någonsin noterats
i denna statistik. Antalet arbetsansökningar hos den offentliga arbetsförmedlingen
i förhållande till antalet lediga platser var t. o. m. oktober
1947 lägre än under motsvarande månader 1946. Under årets två sista månader
lågo siffrorna något över 1946 års nivå, men såväl dessa siffror som
arbetslöshetssiffrorna voro fortfarande lägre än under motsvarande tid 1945.

De goda sysselsättningsmöjligheterna medförde också, att antalet hos arbetslöshetsnämnderna
anmälda hjälpsökande arbetslösa fortsatte att sjunka.
Vid 1947 års utgång voro 2 916 anmälda mot 4 084 vid samma tid föregående
år, alltså en minskning med 28,6 %. Det största antalet hjälpsökande
redovisades i Norrbottens och Västernorrlands län samt i Stockholms
stad och Göteborgs och Bohus län. Även i relation till invånarantalet uppvisade
Norrbottens län det högsta antalet arbetslösa; relativtalet var dock
icke högre än 3,6 per 1 000 invånare i de rapporterande kommunerna. Icke
mindre än 1 763 eller 60 % av de hjälpsökande i riket voro över 50 år. Flertalet
kunna därför antagas vara mindre konkurrenskraftiga på den öppna
arbetsmarknaden. Av de arbetslösa utgjorde byggnadsarbetare och diversearbetare
de största grupperna.

Ett av de mest uppmärksammade arbetsmarknadsproblemen under 1947
var arbetskraftsbristen. Trots det stora intresse, som ägnats detta problem,
och trots att ett flertal försök gjorts att kvantitativt mäta bristens omfattning,
har det visat sig vara ogörligt att i tillförlitliga siffror ange densamma.
Redan definitionen av begreppet arbetskraftsbrist möter svårigheter.
Understundom avses härmed det antal arbetare, som skulle behövas för att
produktionskapaciteten skulle kunna helt utnyttjas. I andra fall menas arbetskraftsbehovet
i förhållande till ordertillgången o. s. v. Genom socialstyrelsen
ha uppgifter inhämtats rörande det antal arbetare, som olika
företag behövde ny- och återanställa vid olika tidpunkter. Det material, som
på så sätt erhållits, kan icke anses mäta arbetskraftsbristens absoluta omfattning,
men det ger eu uppfattning om inom vilka branscher bristen varit
mest framträdande.

Av socialstyrelsens material och av rapporterna från arbetsförmedlingarna
framgår, alt bristen på kvinnlig arbetskraft var större än på manlig och

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Tal». 1. Arbetsmarknaden under åren 1946 och 1947.

Månad	Arbetslösheten inom fackförbun-den i % av med-lemsantalet	Antal av arbets-löshetsnämnderna rapporterade hjälp-sökande arbetslösa (i 100-tal)	Arbetsförmedlingsverksamheten
Ansökningar på 100 lediga platser	Tillsatta platser på 100 lediga
1946	1947	1946	1947	1946	1947	1946	1947
1 Januari.......	5-5	4-2	88	50	117	96	67	60
Februari......	5-4	5-1	86	53	103	92	63	53
Mars.........	4-5	4-3	81	48	96	85	61	56
April.........	3-2	2-7	65	35	84	77	58	55
Maj..........	2-2	1-8	46	21	81	66	59	51
Juni .........	2-1	1-8	35	16	79	66	60	53
Juli..........	2-2	1-7	27	12	80	68	58	52
Augusti ......	21	1''6	23	11	80	70	57	54
September____	2-0	1-6	24	11	82	78	61	61
Oktober......	2''2	1-7	28	15	86	84	66	63
November____	2-8	2''4	36	23	88	92	60	62
December____	4-9	4''5	41	29	87	98	53	58
Årsmedeltal	32	2-8	48	26	116	in	79	78

bristen på förvaltningspersonal mindre än på arbetare. Det framgår även,
att det var svårare att rekrytera vissa personalgrupper än andra, nämligen
inom jordbruket djurskötare, inom sjöfarten befaret manskap och kvalificerat
befäl, vid gruvorna yrkesutbildade underjordsarbetare, inom metallindustrien
gjutare, svetsare, järnverksarbetare och plåtslagare, inom jordoch
stenindustrien kalkbruks-, tegelbruks- och torvindustriarbetare, inom
pappersindustrien skiftarbetare av alla slag, inom textil- och beklädnadsindustrien
samt inom gummivaruindustrien kvinnliga arbetare, speciellt till
skiftarbete, inom oljeindustrien skiftarbetare, inom tändsticksindustrien
arbetare av skilda slag. Inom handeln rådde brist på charkuteri- och livsmedelsbiträden,
inom hotell- och restaurangrörelsen på kökspersonal, speciellt
för nattarbete, inom sjukvården på vård- och ekonomipersonal, speciellt
till ålderdomshem, epidemisjukhus och sanatorier, samt inom det
husliga arbetsområdet på hembiträden, i synnerhet till lantliemmen.

Det må i anslutning till det föregående framhållas, att rekryteringssvårigheterna
voro speciellt stora till yrken med otjänlig arbetstid samt i fråga
om smutsigt, riskfyllt och tungt arbete, ävensom arbete på isolerade platser.
Det har även konstaterats, att dessa yrken ofta ha ett lågt löneläge. Den lokala
tillgången på arbetskraft har jämväl spelat stor roll. Sålunda rapporterade
norrlandsindustrierna en genomsnittligt mindre arbetskraftsbrist än
de sydsvenska industrierna. Likaså visade det sig vara lättare att fylla
behovet av kvinnlig arbetskraft på orter, där huvudsakligen manliga arbetare
sysselsättas.

En viktig orsak till svårigheterna att överföra arbetskraft till bristområdena
var, att lediga bostäder i regel icke funnos på orter, där brist på arbetskraft
förelåg.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 2W).

Under fjärde kvartalet började arbetskraftstillgången öka inom industrien,
bl. a. på grund av den vanliga säsongmässiga återströmningen vid
denna årstid. Samtidigt sjönk ett stort antal företags arbetskraftsbehov till
följd av importrestriktioner och elektricitetsransonering. Andra företag visade
sig icke kunna mottaga arbetskraft i den omfattning, som tidigare uppgivits,
enär råvarutillgångarna voro otillräckliga. Efterfrågan på arbetskraft
sjönk även på grund av att rörligheten på arbetsmarknaden minskade.
Dessa olika faktorer medförde under de sista månaderna en utveckling
mot bättre balans mellan tillgäng och efterfrågan på arbetskraft.

Rörligheten på arbetsmarknaden synes under sommaren 1947 ha varit
något större än under sommaren 1946. Den var i genomsnitt större bland
kvinnorna än bland männen. Förvaltningspersonalens rörlighet var avsevärt
mindre än arbetarnas, vilket bl. a. torde bero på att den förra personalgruppen
är månadsavlönad. Bland arbetarna ha speciellt de yngre eller
icke yrkesutbildade, vilka till största delen också voro ogifta, uppvisat den
största flyttningsfrekvensen. Omsättningsförhållandena ha vidare varierat
avsevärt inom olika delar av landet och inom orter av olika typ liksom
inom olika arbetsområden. Relativt störst synes rörligheten ha varit bland
utlänningarna, speciellt bland danskarna.

Enligt socialstyrelsens beräkningar var det proceniuella antal arbetare,
som lämnade sin anställning inom industri, byggnadsverksamhet, handel
in. in., under loppet av en vecka i februari 0,8 %, i maj 1,3 %, i augusti
1,3 % och i november 0,9 %. Detta motsvarar en flyttningsfrekvens av mellan
42 och 68 procent per år. Det bör dock uppmärksammas, att i sistnämnda
tal i stor omfattning ingå flera flyttningar för en och samma person.
Jämförelsetal finnas tyvärr icke för 1946, men man synes kunna antaga
att nedgången i flyttningarna från augusti till november var starkare under
1947 än under 1946. Under december fortsatte av olika rapporter att
döma rörligheten att minska.

Den utländska arbetskraften var även under 1947 av stor betydelse för
näringslivet. Enligt inkomna anmälningar uppgick antalet utlänningar i
arbete vid utgången av 1947 till närmare 70 000 mot ca 61 000 vid årets
början. Icke mindre än ca 33 000 utlänningar voro sysselsatta i industrien,
varav ca 11 500 inom malmbrytning och metallindustri och närmare 10 000
inom textil- och beklädnadsindustri; inom jord- och skogsbruk voro omkring
7 000 utlänningar sysselsatta.

Jordbrukets behov av tillfällig arbetskraft var under 1947 något mindre
än tidigare, vilket berodde på det goda skördevädret och flerstädes mindre
skördar. Företagare och anställda inom jordbruket, som under året fullgjorde
sin värnplikt, beviljades viss extra tjänstledighet för alt deltaga i
skördearbetet. Det sedan föregående år tillämpade systemet för militär
skördehjälp gav övervägande goda erfarenheter. Liksom under tidigare år
förmedlades frivillig arbetskraft, företrädesvis skolungdom, i relativt stor
omfattning. Svårigheterna att på våren anskaffa erforderligt antal betskölare
voro stora. För betupptagningen hösten 1947 blev emellertid situatio -

6

Kungl. Mnj:ts proposition nr 249.

nen den motsatta, enär arbetskraft utan svårighet kunde anskaffas, vilket
icke varit fallet på flera år. Bidragande orsaker härtill torde ha varit dels
ett något mindre arbetskraftsbehov på grund av minskad odlingsareal, dels
ock att stråsädesskörden samt det vanliga höstarbetet i jordbruket avslutades
tidigare än vanligt, varigenom arbetskraft friställdes. Under slutet av
året märktes en växande tillgång på manlig arbetskraft till jordbruket, vilken
avspeglade sig i det minskade antalet lediga platser hos arbetsförmedlingarna.

Vid skogsbruket fortsatte sysselsättningen att sjunka. Antalet sysselsatta
huggare hos större avverkare var sålunda vid inventering den 13 december
194(5 51 500, den 30 november 1947 44 600 och vid årsskiftet 1947/48 47 800.
Det ytterligare arbetskraftsbehovet uppskattades den 13 december 1946 till
46 200 mot 29 200 vid slutet av november och 30 500 vid slutet av december
1947. Det bör emellertid uppmärksammas, att såväl sysselsättningssiffrorna
som det anmälda arbetskraftsbehovet vid slutet av 1947 torde ha påverkats
av de pågående avtalsförhandlingarna. Statliga arbetspremier utbetalades
även under 1947, dock icke för tid efter den 1 oktober. Vid december månads
utgång voro 281 huggarförläggningar anordnade, vid vilka sysselsattes
2 526 personer, varav 1 101 utlänningar.

Torvproduktionen fortsatte att minska. Av allt att döma sjönk dock på
grund av den torra väderleken produktionen förhållandevis mindre än arbetarantalet.
Det torra vädret medförde icke blott bättre produktionsförhållanden
än föregående år utan även en något längre säsong.

Enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik var sysselsättningsnivån
inom industrien under 1947 något lägre än 1946 (tab. 2). En av socialstyrelsen
verkställd undersökning per den 1 augusti 1947 utvisar emellertid, att
minskningen i sysselsättningsnivån sedan motsvarande tid föregående år
uteslutande drabbat de större företagen (med mer än 50 arbetare), medan
de mindre ökat sitt arbetarantal. Sålunda hade arbetarantalet vid företag
med över 1 000 arbetare nedgått med 3,7 %, medan det vid företag med
mindre än 10 arbetare ökat med 9,3 %. Då småföretagen äro underrepresenterade
i socialstyrelsens statistik och då denna icke heller tar hänsyn
till de nyetableringar, som förekommit under ettårsperioden, kunna de i
tab. 2 anförda indextalen icke sägas utgöra bevis för någon minskning i den
totala sysselsättningsvolymen. Tvärtom torde en viss ökning ha förekommit.
Nyetableringarna ha nämligen enligt en inom arbetsmarknadskommissionen
verkställd undersökning, vars resultat delvis publicerats i konjunkturinstitutets
meddelanden, varit ganska omfattande, och antalet sysselsatta i de under
1947 nytillkomna företagen torde kunna uppskattas till ca 10 000.1

För malmbrytning och metallindustri redovisades i tab. 2 en svag sysselsättningsminskning,
bortsett från reparationsverkstäderna, som fortsatte
att rapportera ökad sysselsättning; ökningen var dock mindre än under
1946. Ett av de svåraste problemen var arbetskraftsbristen, som inom malm 1

Se Meddelanden från konjunkturinstitutet, ser. A 15 s. 113 ff. — Antalet sysselsatta i de
under tiden ‘/i 1946—lh 1947 nyetablerade företagen uppskattas där till 15 300 personer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

i

Jul). 2. Antalet sysselsatta arbetare inom de t ikt igaste industrigrupperna v
åt mellersta månaden i varje kvartal 1947 i proceut av antalet sysselsatta

svarande tidpunkter 1946.

id slutet
vid mot -

Industrigrupper

:a kv. S	2:a kv. j	3:e kv. j	4:e kv.
972	983	1 984	986
940	99-8	99-8	101-0
96-0	97-6	100-3	972
98-1	98-8	98-6	98-4
103-8	102-7	100-5	103-1
97-1	98-2	97-3	97-1
96-7	98-5	98-6	101-1
957	908	943	97-4
1000	97-5	94-8	97-6
95-3	91-1	96-0	102-0
99-5	96-3	97-4	99-5
96-7	97-6	98-1	99-8
97-4	973	97-6	963
96-8	97-4	98-2	95-4
1021	101-8	983	98-3
104-4	105-3	100-7	102-7
100-2	97-7	98-6	94-9
103-0	102-6	97-8	98-3
100-2	101 4	99 2	100-2
987	983	973	97-7
98-1	101-0	100-6	99-8
97-9	95-8	96-0	96-7
99-4	98-1	97-6	99-0
98-5	98-5	1 96-7	98-3
99-5	99 7	994	1001
93-7	981	101-3	103-0
96-1	93-1	95-8	100-1
991	102-7	1 99-0	1008
106-7	113-3	106-6	103-4
98-3	98-5	98-0	98-4

Malmbrytning o. metallindustri.
Gruvor o. anrikningsverk ...
Järn-, stål- o. kopparverk...

Mekaniska verkstäder.......

Reparationsverkstäder......

Skeppsvarv ...............

Elektroteknisk industri.....

Jord- o. stenindustri...........

Cementfabriker.............

Tegelbruk.........

Porslins-, kakel- o.
Glasindustri.......

lergodsfabriker.

Träindustri....................................

Sågverk o. hyvlerier.........................

Pappers- o. grafisk industri.....................

Pappersmassefabriker........................

Pappersbruk o. pappfabriker.................

Grafisk industri.............................

Livsmedelsindustri..............................

Textil- o. beklädnadsindustri....................

Ylleindustri.................................

Bomullsindustri.............................

Trikåfabriker ...............................

Sömnadsindustri............................

Läder-, hår- o. gummivaruindustri...............

Skoindustri.................................

Gummivarufabriker.........................

Kemisk-teknisk industri ........................

Tändsticksfabriker...........................

Samtliga industrigrupper

brytning och metallindustri var större än inom någon annan industrigrupp
med undantag för textil- och beklädnadsindustrien. Skeppsvarven visade
det största underskottet på arbetskraft inom hela industrien, nämligen över
20 % av hela antalet anställda i augusti månad. Bristen var även mycket
framträdande inom den elektrotekniska industrien samt vid järn-, stål- och
kopparverken.

Jord- och stenindustrien var den enda industrigrupp, som visade en mera
markant nedgång i sysselsättningen. Nedgången var i huvudsak koncentrerad
till kolgruvorna, torvindustrien samt kalk- och kritbruken. Den torde
ha varit betingad av de speciella svårigheterna för dessa industrier att behålla
arbetskraften och att skaffa ny sådan. Arbetskraftsbristen var i övrigt
framträdande särskilt vid gummivarufabrikerna, som rapporterade ett behov
motsvarande 21 % av hela antalet arbetare i augusti månad. Minst
framträdande var brislen inom träindustri, pappers- och grafisk industri

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2it).

samt flertalet branscher av livsmedelsindustri. Träindustrien hade i stort
sett oförändrad sysselsättning. Inom möbelindustrien gjorde sig dock en
viss avmattning gällande mot slutet av året.

Genom arbetsmarknadskommissionens försorg verkställdes den 1 augusti
åren 1946 och 1947 inventeringar av antalet sysselsatta inom den reglerade
byggnads- och anläggningsverksamheten. Bland annat på grund av att inventeringen
1947 var mera fullständig än inventeringen 1946 stego siffrorna för
antalet sysselsatta från 162 000 år 1946 till 198 000 år 1947; vid tidpunkten
lör 1946 års inventering hade de s. k. tremannabyggena endast under två
månader tallit under tillståndslagstiftningen, varför en fullständig överblick
över dessa byggens omfattning icke var möjlig. Den verkliga ökningen av
antalet sysselsatta byggnadsarbetare torde bl. a. därför ha varit avsevärt
mindre, förmodligen omkring 8 000. Antalet arbetslösa i byggnadsfacken
(byggnadsgrovarbetare, byggnadsträarbetare, murare och målare)

i % av medlemsantalet år sammanställning.	1939	samt	åren	1944-	-1947	framgår	av följande
År	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.
1939 .	.... 38-0	31 2	25-6	18-4	12-2	12-3	8-G	8-fi	11''6	19-3	27-6	39-4
1944 .	.... 29 5	28"2	25''2	160	9-6	6-9	5-3	5-1	6o	8-3	11-3	23-1
1945	.... 21-5	21-0	18-6	12-3	90	8-0	6-2	5''7	6-o	8-4	11-5	21-9
1946 .	.... 19-2	18''6	14-3	8-3	4-7	4*2	3-8	3''9	4-2	5-3	7-2	15-8
1917 .	____Ido	20-8	15''6	8-3	4-4	4-4	2-7	2-8	2''7	3-7	6-7	14-9

Inom landtransport var arbetskraftsbristen mindre framträdande. Chaufföryrket
utövar alltjämt stor lockelse, varför ett visst överskott av arbetssökande
till dylika platser förelåg även under 1947. För sjöfarten skärptes
ytterligare svårigheterna att rekrytera befaret manskap och kvalificerat
befäl.

Inom handeln ägde en fortsatt men avtagande sysselsättningsökning rum.
Brist förelåg särskilt på kvinnliga biträden till livsmedelsaffärer. Mot slutet
av året kunde tendenser till sysselsättningsminskning märkas inom de
delar av handeln, som äro omedelbart beroende av viss import.

Inom sjukvården förbättrades tillgången på vård- och ekonomipersonal
märkbart under 1947. Den främsta orsaken härtill torde vara de löneökningar,
som ägde rum. En viss brist på arbetskraft rådde dock under hela
året speciellt vid anstalter med isolerat läge eller stor smittorisk. Inom det
husliga arbetsområdet inträdde icke någon ändring, utan bristen på arbetskraft
var där fortfarande mycket stor.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste
tiden anför arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelsen den 8 april 1948
följande.

Det möter f. n. avsevärda svårigheter att bedöma den sannolika utvecklingen
på arbetsmarknaden under 1948, framför allt därför att återverk -

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

ningarna av importbegränsningen ännu icke kunna överblickas. I den män
särskilda svårigheter icke komma att uppstå i fråga om bränsle- och råvaruförsörjningen,
synas emellertid förutsättningar finnas för en fortsatt hög
sysselsättningsnivå med brist på arbetskraft inom vissa yrkesområden.

Vad först gäller tillgången på arbetskraft komma endast mindre förskjutningar
att äga rum under 1948. Enligt de beräkningar, som publicerats i
konjunkturinstitutets senaste rapport, kommer antalet män i ålder mellan
15 och 65 år att stiga med ca 4 000, under det att antalet kvinnor i samma
ålder minskar med omkring 2 000. Man torde vidare uppskattningsvis
böra räkna med att drygt ett tiotusental kvinnor komma att lämna förvärvsarbetet
på grund av giftermål; det är dock sannolikt, att i samband
med den fortgående överflyttningen från jordbruket till stadsnäringarna
ett ungefär lika stort antal kvinnor antaga förvärvsarbete utom hemmet.

I konjunkturrapporten har räknats med oförändrat antal arbetsanmälda
utlänningar i landet under 1948. Såsom framhålles i rapporten, är emellertid
utvecklingen oviss, särskilt beträffande antalet norrmän och danskar,
vilka nu utgöra omkring hälften av samtliga arbetsanmälda utlänningar.
Något större tillskott från icke nordiska länder torde ej vara att emotse.

Partiellt arbetsföra ha under de senaste åren till följd av de goda sysselsättningsförhållandena
kunnat beredas arbete i ökad utsträckning. Det förefaller
sannolikt, att under 1948 — liksom under 1947 — något tusental
personer, vilka på grund av personliga arbetshinder icke tidigare varit yrkesverksamma,
skola kunna tillföras näringslivet. En ytterligare förbättring
av sysselsättningsförhållandena för en del partiellt arbetsföra, som
redan äro yrkesverksamma, torde också vara möjlig.

Fr. o. in. innevarande år har en viss minskning av värnpliktstjänstgöringens
längd medfört ett mindre tillskott på arbetsmarknaden, motsvarande
omkring 3 000 årsarbetare.

De tillskott av arbetskraft, som enligt ovan kunna påräknas under innevarande
år, äro icke av en sådan storleksordning, att de i och för sig kunna
nämnvärt påverka sysselsättningsutvecklingen.

i medio av februari 1948 förelåg enligt en av arbetsmarknadsstyrelsen
företagen undersökning ett aktuellt behov av sammanlagt 60 000 arbetare
inom hela näringslivet, varav i industri och hantverk omkring 25 000, inom
skogsbruket ca 15 000 och på det husliga arbetsområdet omkring 10 000.
Bristen på arbetskraft inom industri och hantverk hänförde sig huvudsakligen
till yrkesvan arbetskraft. Endast ca 9 000 arbetare utan yrkesvana
efterfrågades.

Under de båda senaste åren har i samband med den markerade bristen
på arbetskraft »överrörlighet» gjort sig gällande på vissa arbetsmarknadsområden.
Sedan föregående höst har den onormala rörligheten hos arbetskraften
starkt avtagit. Beträffande den kvinnliga arbetskraften förekommer
dock fortfarande en allmänt stor rörlighet, ehuru icke lika omfattande
som tidigare. Den förefintliga bristen på arbetskraft torde komma
att accentueras under sommarhalvåret i och med den vanliga säsongmässiga
ökningen av arbetskraftsbehovet. Huruvida eu avsevärd ökning av rörligheten
då åter kan komma att inträda, blir givetvis beroende av styrkan i
den säsongmässiga ökningen av arbetskraftsbehovet; därvidlag kominer
byggnadsverksamhetens omfattning att spela en betydelsefull roll.

I det följande återgivas med de reservationer, som inledningsvis anförts
särskilt beträffande bränsle- och råvaruförsörjningen, vissa synpunkter på
arbetsmarknadsläget inom olika näringsgrenar under 1948.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

I fråga om jordbruket har under den gångna vintern i vissa delar av
landet, framför allt i Skåne, förekommit arbetslöshet bland jordbruksarbetare.
Anledningen till överskottet på jordbruksarbetare under vintern
torde vara, att jordbrukarna söka klara sig med ett mindre antal fast anställda
arbetare än tidigare. Behovet av tillfällig arbetskraft under sommaren
kan icke förväntas bli mindre under 1948 än under tidigare år. Jordbruket
torde även under 1948 få stora svårigheter att erhålla tillfällig arbetskraft
i tillräcklig omfattning. — Utflyttningen från jordbruk med binäringar
till stadsnäringarna beräknades enligt konjunkturrapporten ha
medfört en nettominskning för jordbruket av drygt 20 000 yrkesverksamma
personer under år 1947, och denna omflyttning av arbetskraft torde få stor
omfattning även under innevarande år.

Inom skogsbruket torde ett stort behov av arbetskraft till brännvedsavverkningarna
komma att kvarstå, även om eu viss ökning av kolimporten
kan förutses. Härtill kommer behov av en ökad avverkning av gagnvirke.
Under den gångna delen av året har efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket
icke kunnat tillgodoses. Det till arbetsförmedlingen anmälda behovet av
ytterligare arbetskraft utgjorde i februari omkring 15 000. Rekryteringssvårigheterna
ha bl. a. berott på snöförhållandena, som gjort att t. o. m. vana
skogsarbetare icke velat åtaga sig skogsarbete. Sannolikt kommer det att bli
mycket svårt för skogsbruket även i fortsättningen att erhålla den arbetskraft,
som erfordras för att genomföra avverkningsprogrammet. Resultatet
kommer i viss mån att påverkas av i vilken utsträckning arbetskraft, som
friställes genom begränsningen av investeringsverksamheten, är villig övergå
till skogsarbete. Hittills har en dylik övergång icke kommit till stånd i någon
större omfattning. De numera beslutade bidragen för ovan arbetskraft vid
såväl brännveds- som gagnvirkesavverkning torde dock kunna stimulera till
övergång till skogsarbete.

Beträffande utvecklingen inom industri och hantverk torde man även för
1948 kunna räkna med en liög sysselsättningsnivå och till följd därav med
brist på arbetskraft för vissa områden. Orderbeläggningen är fortfarande
mycket god inom industrien, vilket bl. a. framgår av den statistik rörande
orderbeläggningen inom verkstadsindustrien och järnhanteringen, som sammanställes
av industriens utredningsinstitut. Den del av ifrågavarande statistik,
som avser verkstadsindustrien, är en direkt fortsättning av den statistik,
som t. o. m. 1946 sammanställdes av statens industrikommission. Uppgift
finnes även på hur stor del av verkstadsindustriens orderstock, som avser
export.

Orderhelii^uingen inom verkstadsindustrien in. in.

Orderstockens varaktighet i månader
samt exportens andel av orderna

	okt. 46	därav export	mars 47	därav export	sept. 47	därav export
Järn- och metallmanufaktur ......	13	23 %	12	24 %	13	25 %
Mekaniska verkstäder och gjuterier	14	27 %	14	26 %	14	30 %
Elektriska verkstäder..............	23	22 %	27	24 %	32	27 %
Varv.............................	31	63 %	36	59 %	36	62 "i
Samtliga företag	17	29 %	19	31 %	19	32 *

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

11

Order i järnhanteringen 1047.

Orderstockens varaktighet i månader
sl/3 SVlu

Stålgjutgods ................................ td lb

Valsjärn (exkl. plåt o. rör) .................. 8 9

Plåt: 3 mm och däröver .................... 9 10

under 3 mm .......................... 9 0

Rör, valsade, varmdragna och svetsade ...... 10 10

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning utgjorde det aktuella arbetskraftsbehovet
inom industrien i medio av februari 1948 omkring 14 000
manliga och 11 000 kvinnliga arbetare, av vilka för ca 4 000 manliga och
5 000 kvinnliga icke erfordrades någon yrkesvana. Beträffande dessa arbetstillfällen
framkom vid undersökningen, att bostäder funnos tillgängliga för
endast omkring 2 000 ensamstående och 700 familjer. De bristande tillgångarna
på yrkesarbetare och bostäder äro sålunda mycket utpräglade »flaskhalsar».

Bristen på manlig arbetskraft är mest framträdande inom malmbrytning
och metallindustri, som vid nämnda tidpunkt efterfrågade drygt 9 000 manliga
arbetare, av vilka endast omkring 2 000 ovana. Den mot dessa arbetstillfällen
svarande bostadstillgången uppgick till omkring 1 200 bostäder för
ensamstående och ca 350 för familjer.

De mekaniska verkstäderna och gjuterierna äro starkt beroende av materialtillgången.
Elkraftsbristen under vintern 1947/48 torde däremot i flertalet
fall haft mindre betydelse. I stor utsträckning ligga företagen inne med
order för hela 1948. Under förutsättning att råvarutillförseln blir tillräcklig,
torde man kunna räkna med någon sysselsättningsökning. Inom den elektrotekniska
industrien torde — under förutsättning att materialtillgången icke
lägger hinder i vägen — antalet sysselsatta kvinnor komma att stiga beroende"
på den fortgående utbyggnaden av elektrotekniska industrier på orter
med relativt god tillgång på kvinnlig arbetskraft.

Utvecklingen vid järnverken påverkas starkt av elkraftbristen, som under
vintern reducerat behovet av ytterligare arbetskraft. Vid flera bruk har emellertid
en viss arbetskraftsbrist kvarstått, som i februari uppgick till ett å två
tusen man varav drygt tusentalet icke yrkesarbetare. I anslutning till upphävandet
av elransoneringen kommer sannolikt ett starkt behov av en utökad
arbetsstyrka att göra sig gällande. Samtidigt får man räkna med en säsongmässig
utströmning från järnverken, varför stor arbetskraftsbrist torde
komma att råda vid desamma under sommaren 1948. Någon förbättring av
arbetskraftstillgången i jämförelse med 1947 är dock sannolik, bl. a. på
grund av att byggnadsverksamheten kan antagas draga till sig mindre arbetskraft
från järnverken. Eu förutsättning för en mera avsevärd sysselsättningsstegring
är, att bostadstillgången förbättras.

Varven ha inneliggande order för avsevärd tid framåt, men deras kapacitet
har icke kunnat helt utnyttjas på grund av bl. a. arbetskraftsbrist. En
viss förbättring av tillgången"på arbetskraft är sannolik med hänsyn till att
varven delvis efterfråga sådana yrkesarbetare, som friställas vid begränsningen
av byggnadsverksamheten''. Sysselsättningen blir dock även beroende
av tillgången på material.

En stegring av malmexporten förutses under 1948 främst till följd av att
exporten till Tyskland återupptagits. En viss höjning av sysselsättningen bör
i samband därmed kunna påräknas vid gruvorna. Vid de mellansvenska gruvorna
vållar dock rekryteringen, speciellt av yrkesvana underjordsarbetare,

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

stora svårigheter. Bristen på bostäder bidrager på en del orter starkt till rekryteringssvårigheterna.
Det aktuella behovet av gruvarbetare uppgick i
februari 1948 till drygt 400 man, varav mer än hälften i Kopparbergs län.
Vid de norrländska malmfälten torde icke någon mera kännbar arbetskraftsbrist
komma att göra sig gällande.

För jord- och stenindustrien i dess helhet kan förutses eu i stort sett oförändrad
sysselsättning, såvida bränslebehovet kan tillgodoses. Cementvarufabrikerna,
som i regel avsätta sina produkter inom ett lokalt avgränsat område,
kunna på många orter få sysselsättningssvårigheter genom begränsningen
av byggnadsverksamheten. För porslins-, kakel- och lergodsindustrien
torde en viss sysselsättningsökning vara möjlig, om tillgången på arbetskraft
lättar. Sysselsättningen inom torvindustrien kommer sannolikt att i stort
sett bli oförändrad.

I fråga om träindustrien torde icke några avsevärda förändringar i sysselsättningen
vara att vänta vid sågverk och hyvlerier. Även om de höjda exportpriserna
stimulera till ökad sysselsättning, lägga de otillräckliga råvarutillgångarna
hinder i vägen. Råvarusvårigheterna för sågverken kunna komma
att tilltaga icke blott på grund av besvärliga avverkningsförhållanden
utan även genom nedgång i avverkningen av sågtimmer till förmån för massaved.
Detta behöver dock icke medföra trävarubrist, eftersom lagren av sågade
trävaror äro relativt stora. Lådfabrikerna ha ganska svår konkurrens
på den utländska marknaden, varför någon sysselsättningsökning knappast
är att vänta vid dessa fabriker. Fanér-, plywood- och wallboardfabrilterna
kunna förväntas taga ett stigande antal arbetare i anspråk bl. a. genom nyetablering.
Visserligen kan den inhemska konsumtionen komma att minska
till följd av en begränsad byggnadsproduktion, men i stället torde en ökning
av exporten kunna ifrågakomma.

Snickerifabrikerna inklusive trähusfabrikerna påverkas givetvis av inskränkningarna
i byggnadsverksamheten. Någon större sysselsättningsminskning
torde man dock inte behöva räkna med, då brist varit rådande på
fabrikernas produkter och då exportmöjligheter böra finnas. Vid vissa företag,
främst trähusfabriker och en del nyetablerade små snickerifabriker, kan
dock minskad sysselsättning uppstå.

Den snabba utbyggnaden av möbelindustrien under senare år och det förhållandet
att äktenskapsfrekvensen tenderar att stagnera och t. o. in. minska
samt att de under de första krigsåren eftersatta möbelköpen till stor del nu
verkställts gör, att man inte kan räkna med fortsatt sysselsättningsökning
för denna bransch. Bristen på kvalificerade möbelsnickare torde emellertid
komma att kvarstå, då utbildningen av sådana under senare år synes ha
omfattat alltför ringa antal.

Ej heller inom övrig träindustri torde sysselsättningen komma att anmärkningsvärt
förändras. I

I fråga om pappersindustrien torde man, såvida framförandet av massaveden
kan ske mera normalt än under 1947, kunna räkna med ungefär oförändrad
sysselsättning vid massafabrikerna och pappersbruken.

För kartong- och pappersvarufabrikerna kan papper sransoneringen förmodas
medföra en viss nedgång i sysselsättningen, vilken främst torde komma
att avse de kvinnliga arbetarna; tendenser i denna riktning ha redan
under 1947 gjort sig gällande.

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Beträffande den grafiska industrien torde sysselsättningen i stort sett
bli oförändrad trots pappersransoneringen.

Arbetstillgången inom livsmedelsindustrien kan beräknas bli i det närmaste
oförändrad. Margarinindustrien kan komma att öka sin produktion
för att kompensera nedgång i smörproduktionen. En produktionsökning
torde emellertid inom denna bransch kunna ske utan motsvarande ökning
av antalet sysselsatta.

Då relativt goda möjligheter synas föreligga att erhålla textilråvaror från
mjukvalutaländer, torde råvarusituationen icke behöva medföra någon
minskad efterfrågan på arbetskraft för textil- och beklädnadsindustrien.
Bristen på kvinnlig arbetskraft torde även under 1948 komma att kvarstå;
enligt förenämnda undersökning förelåg i februari 1948 en brist på omkring
7 500 kvinnliga arbetare, av vilka drygt 5 000 yrkesvana. Den stora bristen
på kvinnlig arbetskraft kan komma att stimulera till ytterligare nyetablering
av företag på orter med kvinnlig arbetskraftsreserv ävensom till ytterligare
förskjutning mot proportionsvis fler manliga arbetare.

Sysselsättningen inom läder-, hår- och gummivaruindustrien under 1948
är bl. a. beroende av tillgången på utländska råvaror. Minskad import av lyxvaror
kommer att medföra minskad sysselsättning vid pälsvarufabriker. Vid
lädervarufabriker kan ökad sysselsättning uppstå till följd av minskad import
av färdigvaror. Förutsättningen härför torde dock vara en viss övergång
till ökad användning av inhemska råvaror. Erfarenheterna från krigsåren
visa, att dylika möjligheter finnas. En mindre ökning av sysselsättningen
inom skoindustrien är tänkbar genom fortsatt nyetablering av filialföretag
på orter med tillgång på kvinnlig arbetskraft. För såväl sko- som gummivarufabrikerna
förefinnes en avsevärd brist på kvinnliga arbetare; i februari
1948 förelåg ett aktuellt behov av drygt 1 000 kvinnor. För vissa specialtillverkningar
inom gummivaruindustrien kunna importsvårigheter komma
att medföra rubbningar i produktionen.

Någon större sysselsättningsförändring inom den kemisk-tekniska industrien
torde icke vara sannolik. Utvecklingen inom flera branscher blir
emellertid beroende av tillgången på elkraft. Importbegränsningen kan också
komma att påverka sysselsättningen inom en del branscher.

Frågan om byggnadsverksamhetens omfattning tilldrar sig särskild uppmärksamhet.
Först sedan en preciserad investeringsbudget fastställts för den
reglerade byggnads- och anläggningsverksamheten för 1948, vilket beräknas
ske under april månad, torde en prognos vara möjlig. Det bör emellertid
framhållas, att ännu den 1 mars 1948 var den genomsnittliga arbetslösheten
inom byggnadsfacken icke större än föregående år. I den mån speciellt stor
arbetslöshet uppstått bland byggnadsarbetare på vissa orter i landet har
— liksom tidigare — i görligaste mån hähsyn härtill tagits vid tillståndsgivningen.
I begränsad utsträckning har på vissa platser en övergång från
byggnadsarbete till andra yrkesområden ägt rum. Såsom framgått av den
undersökning arbetsmarknadsstyrelsen verkställt angående det aktuella arbetskraftsbehovet
i medio av februari, hänförde sig den då aktuella bristen
på arbetskraft inom industri och hantverk framför allt till yrkesvan arbetskraft,
varför huvudsakligen skogsarbete stått till buds för friställda byggnadsarbetare.
1 och med att elkraftsförsörjningen förbättras under våren och
genom den då i övrigt säsongmässigt stigande sysselsättningen inom närings -

14

Kungl. Maj:Is proposition nr 249.

livet torde möjligheterna för friställda byggnadsarbetare alt övergå till andra
arbetsområden komma att öka. Arbetsmarknadsstyrelsen har fått i uppdrag
att överlägga med bygnadsfackförbunden angående överflyttning av friställda
byggnadsarbetare till andra yrkesområden, varjämte en fortlöpande samverkan
äger rum mellan arbetsmarknadsparterna och arbetsmarknadsorganen.

Beträffande samfärdseln torde man med hänsyn till importbegränsningen
och bensinransoneringen icke böra räkna med ökning utan snarare med någon
minskning i sysselsättningen inom landtransporten, varvid vissa förskjutningar
kunna komma att äga rum mellan bil- och järnvägstrafik. I fråga om
sjöfarten kan på grund av nytillkommet tonnage förutses en mindre öknin
av arbetskraftsbehovet. Inom lufttrafik samt post, telegraf och radio är ick
någon större förändring i sysselsättningen att vänta.

I fråga om handeln kan sysselsättningen inom vissa områden komma att
nedgå på grund av importbegränsningen. Någon arbetslöshet bland de butiksanställda
torde dock icke vara att befara, utan det torde alltjämt bli
svårt att förse butikerna, särskilt inom livsmedelsbranschen, med erforderlig
arbetskraft, framför allt kvinnlig sådan. Däremot kunna ökade svårigheter
uppstå att bereda sysselsättning åt äldre manliga kontorister. På kvinnliga
kontorister föreligger fortfarande brist.

Inom det husliga arbetsområdet torde någon verklig lättnad i arbetskraftssituationen
icke komma att inträda. I februari förefanns ett aktuellt behov
av åtminstone 10 000 kvinnor till detta arbetsområde. Beträffande sjukvården
är att räkna med fortsatt brist på biträdes- och kökspersonal. I fråga om
hotell- och restaurang facken föreligger likaså brist på kvinnlig arbetskraft,
som torde skärpas vid den vanliga säsonguppgången under sommaren.

Frånsett de reservationer, som i det föregående‘gjorts beträffande bränsleoch
råvaruförsörjningen, synas förutsättningar finnas för en fortsatt hög
sysselsättningsnivå under år 1948. De arbetsxnarknadsreglerande åtgärderna
torde därför främst komma att avse omflyttning av arbetskraft från överskotts-
till bristområden. Vid en mera avsevärd begränsning av byggnadsverksamheten
torde omfattande omflyttningsåtgärder få vidtagas för att
bereda friställda byggnadsarbetare annat arbete. Vid överflyttning av arbetskraft
från en ort till en annan kommer bristen på bostäder att verka
"ammande. Förutom omsättningsarbetslöshet synes man slutligen böra för
1.94® r~ liksom under tidigare år — räkna med en viss restarbetslöshet av
särskilt svårplacerad arbetskraft.

Departementschefen.

De tendenser, som under senare år gjort sig gällande på arbetsmarknaden
och som analyserats i de två senaste årens arbetsmarknadspropositioner,
kvarstå i stort sett oförändrade. Bristen på arbetskraft inom vissa
delar av näringslivet är sålunda fortfarande framträdande. Den sedan flera
är pågående minskningen av arbetslösheten har fortgått. Vad som återstår
är huvudsakligen en mindre restarbetslöshet, till stor del säsongbetonad,
i de gamla arbetslöshetsområdena. Antalet hjälpsökande arbetslösa nådde
i augusti 1947 lägsta hittills noterade siffra.

I vilken utsträckning regleringen av importen och byggnadsverksamheten
kommer att friställa arbetskraft kan ännu icke med säkerhet överblickas.
Det torde emellertid finnas goda möjligheter för denna arbetskraft att

er cj

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

vinna anställning inom andra yrkesområden. Enligt en av arbetsmarknadsmyndigheterna
företagen undersökning skulle i februari 1948 inom hela näringslivet
föreligga en brist på ca 60 000 arbetare. Även om de faktiska möjligheterna
att anställa ytterligare arbetare starkt begränsas av svårigheterna
att skaffa bostäder, är denna siffra ägnad att belysa att arbetsmarknaden
alltjämt torde komma att präglas av den fulla sysselsättningen och t. o. m.
av en viss brist på arbetskraft.

Hjälpverksamheten beträffande arbetslösa torde sålunda alltjämt komma
att få en mycket begränsad omfattning. Då emellertid denna verksamhet
trots sin ringa omfattning visat sig draga förhållandevis höga kostnader,
har jag låtit verkställa en översyn av densamma genom särskilda sakkunniga.
Härför torde redogörelse få lämnas i ett följande avsnitt.

Å andra sidan påkallar läget på arbetsmarknaden omfattande åtgärder
för att förse viktiga avsnitt av näringslivet med arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen
samarbetar sålunda kontinuerligt med fackliga representanter
för att underlätta övergången för friställd arbetskraft från byggnadsfacken
till andra arbetsområden. Vidare har jag efter bemyndigande den 19 mars
1948 tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag att skyndsamt framlägga
förslag till åtgärder för att underlätta rekryteringen av arbetskraft till järnbruken.

Särskilda åtgärder ha jämväl vidtagits för att tillföra vissa arbetsområden
arbetskraft från utlandet. Intill den 1 maj 1948 ha under förmedling
av arbetsmarknadsmyndigheterna inkommit från Italien ca 940 personer,
från Ungern ca 730 personer och från Österrike ca 520 personer, oberäknat
icke arbetsplacerade familjemedlemmar. Denna verksamhet är emellertid
numera ställd under avveckling.

Behovet av åtgärder för att tillgodose skogsbrukets behov av arbetskraft
har kvarstått och torde komina att kvarstå relativt lång tid. Under den senaste
tiden har det visat sig nödvändigt att stödja överflyttning av arbetskraft
till skogsbruket icke blott för brännvedsavverkningen utan även för
gagnvirkesavverkningen.

De partiellt arbetsföra utgöra en arbetsreserv, som under senare år lämnat
icke obetydliga tillskott till arbetsmarknaden. Ytterligare åtgärder för
att infoga partiellt arbetsföra i arbetslivet förberedas.

Riktlinjerna för hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Med stöd av givet bemyndigande tillkallade jag den 19 december 1947
sakkunniga1 för att verkställa översyn av tillämpade regler för anordnande
av beredskapsarbeten m. m. och framlägga därav föranledda förslag. I direktiven
för de sakkunniga framhöll jag bl. a., att kostnaderna för arbetslöshetsbekämpande
åtgärder varit påfallande höga trots att det inom vissa

1 De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1947 års arbetslöshetssakkunniga, ha varit landshövdingen
A. N. Thomson, tillika ordförande, direktören i svenska arbetsgivareföreningen M.
ISergom Larsson och ombudsmannen i svenska sågverksindustriarbetareförbundet E. Nyström.

16

Kungl. Mnj:ts proposition nr 249.

delar av näringslivet rått brist på arbetskraft under senare år. De hjälpåtgärder,
som vidtagits, hade, anförde jag, huvudsakligen gällt tvenne kategorier
arbetslösa. I de största städerna hade flertalet av de hjälpsökande utgjorts
av personer tillhörande yrkesgrupperna handel, förvaltning, arbetsledning
och fria yrken, vilka beretts hjälp genom hänvisning till arkivarbete
och musikerhjälp. Arbetslösheten i övrigt hade huvudsakligen varit begränsad
till 1930-talets restarbetslöshelsområden. Det hade här gällt åldrig
och fysiskt belastad arbetskraft, som i viss utsträckning kunnat beredas
tillfälligt arbete i hemorten under sommartiden, men som ej kunnat förflyttas
till de mera avlägsna orter, där deras arbetskraft möjligen kunnat utnyttjas.
De former, under vilka hjälpverksamheten bedrivits, hade emellertid
varit avsedda för arbetslöshet av annan storleksordning och blivit ekonomiskt
betungande, när det gällt bekämpande av en numeriskt obetydlig
arbetslöshet.

För de närmaste åren torde man, uttalade jag vidare, icke böra räkna med
större förändringar på arbetsmarknaden. Det syntes befogat att nu verkställa
en översyn av riktlinjerna för hjälpverksamheten vid arbetslöshet.
Bl. a. borde undersökas möjligheten att koncentrera de statliga beredskapsarbetena
till större enheter och att ersätta dem med statskommunala beredskapsarbeten
i de tall, där en sådan koncentration icke vore möjlig på grund
av arbetslöshetens ringa omfattning och de hjälpsökandes svårflyttbarhet.
Det borde även övervägas i vilken utsträckning lokal arbetslöshet, som bedömes
vara av relativt snabbt övergående karaktär, borde föranleda igångsättande
av arbetsföretag eller om den hjälp, som kunde lämnas genom arbetslöshetskassor
och arbetslöshetsnämnder i form av daghjälp. dagunderstöd
och hyresbidrag i sådana fall borde anlitas för tillgodoseende av hjälpbehovet.

Vidare uttalade jag, att man borde upptaga till övervägande frågan om
storleken av den beredskapslagring, som borde hållas för att möta den ökade
efterfrågan som kunde befaras vid en arbetsmarknadskris.

De sakkunniga ha den 17 mars 1948 avgivit betänkande (stencilerat) i
de frågor, som hänvisats till deras bedömande. De sakkunniga ha härvid till
en början lämnat en redogörelse för arbetslösheten under 1940-talet och
sedan redogjort för hjälpverksamheten f. n. med särskild hänsyn till beredskapsarbeten.
Härefter ha de behandlat riktlinjerna för hjälpverksamheten
under nuvarande förhållanden. De sakkunniga ha slutligen till övervägande
upptagit frågan om beredskapslagringens storlek. Jag torde i det
följande få återge huvuddragen av vad de sakkunniga anfört.

Arbetslösheten under 1940-talet.

Den arbetslöshet, som man haft att räkna med efter krisen på 1930-talet, har, anföra de sakkunniga, under årens lopp ändrat karaktär. Även
sedan den egentliga massarbetslösheten övervunnits, har de arbetslösas antal
successivt minskat i sådan grad, att under de senast förflutna åren blott

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

17

kvarstått en arbetslöshet, som kan betecknas såsom en typisk rest- och säsongarbetslöshet.
Denna utveckling innebär även en väsentlig förändring i
arbetslöshetsklientelets karaktär.

Antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
1940—1947 samt januari och februari 1948 framgår av följande sammanställning.

År	Jan.	febr.	mars	april	maj	juni	juli	aug.	sept.	okt.	nov.	dec.	Års- medel- tal
i 1940	15552	15184	14 332	9 872	7 876	6 935	7 902	10 361	12 243	16122	20 562	23 469	13 367
1941	30 512	34 900	33 702	30 552	24 856	20 656	16 205	14 989	13 279	12 610	14 781	19 583	22 219
1942	25 259	25149	22 062	15 535	10 060	7 941	6 959	6 649	6419	6 377	6 671	8 592	12 306
1943	9 992	9 569	8 550	7 206	6 247	5 253	4 571	4 410	4 600	5 434	7 462	11676	7 081
1944	15 845	17 548	17 272	15 660	11797	8 790	7 313	6 790	6 828	7 494	8 674	11044	11255
1945	12 088	12 862	13 521	12 014	10021	7 924	5 966	5 406	5 409	5 842	6 757	7 296	8 761
1946	8 829	8 564	8118	6 534	4 594	3 487	2 704	2 308	2 430	2 782	3 557	4 084	4 833
1947 1948	5 035 3 992	5 279 4 612	4 829	3 464	2 087	1576	1 183	1067	1148	1464	2 278	2 916	2 694

De sakkunniga anföra rörande dessa uppgifter i huvudsak följande.

Oavsett att totalantalet hjälpsökande varit mycket skiftande under den
angivna perioden, har förhållandet mellan lägsta och högsta antalet för varje
år varit ganska konstant. Dessa antal ha nämligen förhållit sig till varandra
som 3 å 4 till 10 under hela perioden utom år 1947, då relationen var 2 till 10.
Detta visar att säsongvariationen varit mycket pregnant samt ungefär oförändrad
med undantag för 1947, då den var större än övriga år. Säsongvariationen
har sedan år 1943 även stabiliserat sig till tiden, i det att fr. o. m.
nämnda år lägsta hjälpsökandesiffran genomgående registrerats i augusti,
medan den högsta hänför sig till någon av månaderna december—mars.

De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika
geografiska områden under åren 1940—1947 belyses av följande
sammanställning.

Områden	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Städer ....................	65''l	67-0	6U'' 1	611	44-2	52-0	44-9	44s
därav
Sthlm, Gbg, Malmö ....	411	45-2	44-4	41-9	24-8	33-4	23-8	22-0
Landsbygd ................	3:10	3?4	33-o	38-0	55s	48-o	55-1	55-7
därav
Göt. o. Bohus län......	9-7	8-0	13-1	15-2	8-9	9-2	10 5	9-9
Västernorrlands län____	13-8	31-8	11-1	17-2	27-7	209	21-7	19-3
Norrbottens län........	1*6	1-9	1-6	1-2	8-1	9-1	14-0	15-8
Övriga län ............	9''8	11-2	8-1	5-3	111	8-8	8-9	10-7
Summa	100-0	1000	100 0	100 0	100 0	100 0	100 o	100 0

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 249.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2b9.

De sakkunniga göra denna sammanställning till föremål för i huvudsak
följande kommentarer.

Arbetslösheten var under åren 1940—1947 betydligt mera lokaliserad till
städerna i början av perioden än senare. Sålunda voro 67,6 procent av de
hjälpsökande år 1941 bosatta i städer mot 44,3 procent år 1947. På Göteborgs
och Bohus läns landsbygd ha visserligen relativt stora variationer förekommit
i det att högsta och lägsta procentsiffran var 15,2 resp. 8,o; den procentuella
andelen av antalet hjälpsökande var dock ungefär lika stor vid periodens
början som vid dess slut. Även vad Västernorrlands län beträffar, har variationen
varit betydande, men under de tre senaste åren har länets andel varit
ungefär lika stor. För Norrbottens del, slutligen, har alltsedan år 1943 procentsilfran
stigit successivt från 1,2 till 15,8. Detta sammanhänger med den
därstädes numera liksom på 1930-talet, ehuru då ej fullt så markerat i förhållande
till sommarsäsongen, årligen återkommande arbetslösheten under
vintern. Då denna under senare år ej minskats i samma omfattning som
den totala arbetslösheten i landet, har länets procentandel av hjälpsökandeklientelet
stegrats.

I sitt betänkande ha de sakkunniga vidare redovisat uppgifter rörande dels
antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser under
åren 1940—1947 och under januari 1948 dels ock den relativa a rbetslösheten
inom fackförbunden under åren 1940—1947.
De sakkunniga antöra, att tendensen hos dessa båda sifferserier och den
förut åberopade statistiken över antalet hjälpsökande arbetslösa sammanfaller.
Av var och en av de tre sifferserierna kunde utläsas den rådande högkonjunkturens
inverkan på arbetsmarknadsförhållandena, vilken medfört en
fortgående minskning av arbetslösheten. Alla tre gåve även en otvetydig bild
av den för nuvarande läge typiska säsongväxlingen hos den arbetslöshet, som
ännu finnes kvar.

De sakkunniga övergå härefter till att lämna följande mera detaljerade
uppgifter rörande arbetslöshetsförhållandena i olika avseenden under de
senaste åren.

De sakkunniga upplysa, att antalet ko m m u n e r, som till arbetsmarknadsstyrelsen
rapporterat hjälpsökande arbetslösa, vid månadsskiftet
januari—februari 1948 utgjorde 152, varav 46 städer och 106 landskommuner.
Av dessa redovisade 11 städer och 43 landskommuner en hjälpsökandesiffra
om 5 eller mindre. Antalet rapporterande kommuner vid samma tidpunkt
år 1947 uppgick till 185 och vid månadsskiftet september—oktober
1947 till 124, vilket var den lägsta siffra som förekommit sedan år 1930.

Av följande tablå framgå säsongvariationerna inom olika
delar av landet fr. o. in. år 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2b9.

19

År Månad	Sthlm, Gbg, Malmö	Göt. o. Bohus län (utom Göteborg)	Väster- norrlands län	Norr- bottens län	Riket i övrigt	Summa j
j 1946
jan...................	2 514	907	1803	1276	2 329	8829
aug...................	579	430	523	170	606	2 308
1947
jan...................	910	460	1336	1 021	1308	5035
febr...................	1113	474	1291	945	1456	5 279
mars ................	964	418	1267	907	1273	4 829
april ................	690	359	992	592	831	3 464
maj..................	455	295	523	278	536	2 087
juni..................	399	270	358	149	400	1576
juli ..................	335	225	193	83	347	1183
aug...................	331	199	125	80	332	1067
sept...................	368	207	91	117	365	1148
okt...................	420	209	171	192	472	1464
nov...................	519	243	367	522	627	2 278
dec...................	617	253	514	733	799	2 916
1948
jan...................	770	282	971	808	1161	3 992

De sakkunniga anföra i anslutning till dessa uppgifter till en början i huvudsak
följande.

Antalet hjälpsökande arbetslösa uppgick vid slutet av januari 1948 till
3 992, den lägsta januarisiffra, som statistiken kan uppvisa. Den lägsta månadssiffran
under den redovisade tiden faller på augusti 1947, då 1 067
hjälpsökande funnos anmälda. Det kan förtjäna påpekas, att 292 av dessa
eller 27,4 procent av samtliga hjälpsökande utgjordes av sådana framförallt
äldre personer, som erhållit arkivarbete eller musikerhjälp. Av dessa voro
235 hemmahörande i storstäderna och utgjorde 71,o procent av hela hjälpsökandeklientelet
där.

Av uppgifterna framgår vidare -—• fortsätta de sakkunniga — att säsongvariationen
är mycket skiftande i olika delar av landet och svagast i Göteborgs
och Bohus län (utom Göteborg) samt starkast i Västernorrlands och
Norrbottens län. Beträffande variationerna inom Västernorrlands län anföra
de sakkunniga i huvudsak som följer.

Säsongarbetslösheten i Västernorrlands län berör huvudsakligen yrkesgrupperna
träindustri, väg-, gatu- och vattenbyggnadsarbete, landtransport

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

och arbete ej hänfört till annan grupp. Orsaken till den stora variationen under
år 1947 torde ha varit att industrierna särskilt under sommaren nämnda
år på grund av rådande brist på arbetskraft tillfälligt engagerat även sådana
personer som annars knappast skulle ha haft utsikt erhålla arbete inom den
öppna arbetsmarknaden.

Beträffande säsongvariationerna i Norrbottens län torde jag få hänvisa
till vad som anföres i det följande.

Följande sammanställning belyser utvecklingen rörande den procentuella
åldersfördelningen av de hjälpsökande.

	16—25 år	26—50 år	över 50 år
SI/7 1936 ................	19-6	57-4	230
31h 1941 ................	7-2	569	35-9
31/ia 1941 ................	7-3	53-4	39-3
31/j 1947 ................	2-7	17-9	79-4
31/12 1947 ................	2-3	373	60''4
3l/, 1948 ................	2-7	40''0	57-3

Betydande skillnader i fråga om åldersfördelningen förelågo den 31 januari
1948 mellan olika geografiska områden enligt vad som framgår av följande
tablå.

Ålder	Sthlm, Gbg, Malmö	Göt. o. Boh. län (utom Göteborg)	Väster- norrlands län	Norr- bottens län	Riket i övrigt	Summa
Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
16—25 år ..	24	31	10	3''5	5	0''5	9	11	59	5*1	107	2''7
26— 50 > ..	208	27''0	65	23'' l	345	35''5	473	58''5	507	43''7	1598	40''0
över 50 » ..	538	69-9	207	73''4	621	64''0	326	40''4	595	51''2	2 287	57''3
	770	100-0	282	100''0	971	100 o	808	100''0	1161	100''0	3 992	100'' 0

Vad försörj ningsplikten angår voro den 31 januari 1948 81,4
procent av samtliga hjälpsökande familjeförsörjare. I storstäderna tillhörde
65,7 procent, i Göteborgs och Bohus län (utom Göteborg) 89,o, i Västernorrlands
län 89,9 och i Norrbottens län 89,2 procent denna kategori.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

De arbetslösas fördelning på olika yrkesgrupper den 31
januari 1948 framgår av följande sammanställning.

Yrkesgrupper	Stlilm, Gbg, Malmö	Göt. o.Boh. län (utom Göteborg)	Väster- norrlands län	Norr- bottens län	Riket i övrigt	Summa i
Jordbruk o. skogsbruk ..	4	1	81	138	77	301
Industri o. hantverk ....	y 19	241	511	425	603	2 099
Samfärdsel..............	48	1	204	76	144	473
Handel ................	124	O O	9	2	32	170
Förvaltning, arb.-ledn. o fria yrken............	225	1	5	2	66	299
Övriga..................	50	35	161	165	239	650
Summa	770	2S2	971	SOS	1 161	3 992

De sakkunniga övergå härefter med liänsyn till de särpräglade förhållanden,
som utmärka arbetslösheten i Norrbottens län, till att
lämna en redogörelse för arbetslöshetsklientelet därstädes. Materiel hade för
detta ändamål införskaffats i slutet av januari 1948. Sammanfattningsvis anföra
de sakkunniga härom i huvudsak följande.

Arbetslösheten i Norrbotten är av utpräglad säsongmässig karaktär. Tillgången
på arbetstillfällen av olika slag är under sommarhalvåret så riklig,
att den i stort sett täcker behovet. Härtill kommer, att det stora antalet småbrukare
då delvis ha sysselsättning med egna arbeten. Under vintersäsongen
ägna sig såväl dessa som andra tillfällighets- och diversearbetare i regel åt
skogsarbete men söka arbetslöshetshjälp, när ålder, sjukdom eller lyten nedsatt
deras förmåga att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden, eller
när familjeförhållanden, sjukdom i hemmet etc., utgöra hinder för deras rörlighet.
Detta gäller i varje fall om andra delar av länet än malmfältskommunerna
och Luleå, där förhållandena äro av annan karaktär.

Vad särskilt småbrukarna beträffar synes arbetslöshetsnämndernas bedömande
av hjälpbehovet ej tyda på att man anser dem ha mindre hjälpbehov
än de, som ha sin utkomst av enbart lönearbete. Detta förhållande kan möjligen
sammanhänga med att småbrukarna genom sin bundenhet vid jordbruket
ej ha samma möjlighet att konkurrera om de bästa arbetstillfällena
under sommarsäsongen som övriga tillfällighetsarbetare och därigenom ej
nå samma inkomstnivå som dessa.

Vid en jämförelse mellan arbetslösheten i Norrbottens län och landet i övrigt
finner man såväl likheter som väsentliga olikheter. Både den för hela
landet utmärkande säsongvariationen i arbetslösheten och den fortgående
minskningen av dennas totala omfattning under de senaste åren kunna sålunda
konstateras även för Norrbottens del. Säsongvariationen är emellertid
här ännu mer utpräglad, under det att den totala arbetslösheten ej nedgått
i samma grad som i landet i övrigt. Sistnämnda förhållande har medfört, att
Norrbottens läns andel av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i årsmedeltal
från år 1943 till 1947 successivt ökats från 1,6 till 17,4 procent.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

De sakkunniga anföra vidare, att oaktat här ifrågavarande hjälpsökandeklientel
i åtskilliga avseenden är av likartad beskaffenhet soin i övriga delar
av landet, genomsnittsåldern i Norrbottens län dock är betydligt lägre än i
landet i övrigt. Såväl med hänsyn härtill som till det särskilt bland småbrukarna
konstaterade permanenta behovet av inkomstutfyllnad under vinterhalvåret
torde, fortsätta de sakkunniga, effektivare åtgärder än anordnande
av beredskapsarbeten vara påkallade. Dessa åtgärder borde givas olika inriktning
eller på olika sätt kombineras för länets särskilda delar. I stort sett
borde de utgöras av åtgärder för differentiering av länets näringsliv samt för
rationalisering av jordbruk och skogsdrift. De sakkunniga utgå emellertid
ifrån att dessa förhållanden komma att närmare beaktas av Norrlandskommittén
och ha därför icke ansett sig böra ytterligare ingå på dessa spörsmål.

Hjälpverksamheten f. n. med särskild hänsyn till beredskapsarbeten.

De sakkunniga ha härefter lämnat en redogörelse för den nuvarande arbetslöshetshjälpen,
varvid de huvudsakligen behandlat beredskapsarbetena.

De sakkunniga ha till en början behandlat förhållandet mellan
arbetslinje och understödslinje i hjälpverksamheten. De ha
härvid anfört att utvecklingen sedan 1930-talet visat en bestämd tendens,
nämligen i så måtto att en allt större del av de hjälpsökande erhållit hjälp
samt att denna i växande omfattning utgjorts av arbete medan understödslinjen
förlorat i betydelse. Följande tablå utvisar i årsmedeltal antalet hjälpta
i procent av hela antalet hjälpsökande.

År	Arbets- linjen	Understöds- linjen	Utbildnings- hjälp	Summa
1936 ........	........ 45,1	22,1	2,7	69,9
1941........	........ 30,9	41,5	4,1	76,5
1947 ........	........ 70,9	7,5	2,7	81,1

I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört.

Med arbetslöshetshjälp förstås här såväl statlig och statsunderstödd som
kommunal sådan. Arbetslinjen omfattar sålunda statliga, statskommunala
och rent kommunala hjälparbeten utan statsbidrag samt understödslinjen
dagunderstöd och understöd av enbart kommunala medel.

Understödslinjens stora del av hjälpverksamheten under 1941 sammanhänger
med att arbetslösheten nämnda år kraftigt ökats på grund av avspärrningen
och andra utomordentliga förhållanden, förorsakade av det utrikespolitiska
läget. En stor del av understödsverksamheten hänförde sig till
Göteborg, där hamn- och stuveriarbetare under detta år hade en ytterst
ojämn sysselsättning och under arbetslöshetsperioderna uppburo dagunderstöd.

De sakkunniga ha härefter lämnat vissa uppgift er angående
beredskapsarbetena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 219. 23

Vad angår arbetsobjekten för dessa arbeten ha de sakkunniga anfört bl. a.
följande.

I stort sett ha beredskapsarbetena under 1940-talet haft karaktären av
anläggningsarbeten, beroende på arten av arbetslösheten, för vilken i det
föregående en närmare redogörelse har lämnats. De förekommande arbetsobjekten
ha dock blivit mera differentierade än vad fallet var i fråga om
reservarbetena. Även bland de statliga beredskapsarbetena äro vägföretagen
i majoritet, men de intaga ej tillnärmelsevis eu så dominerande ställning
som på reservarbetenas tid. Av de 64 statliga beredskapsarbeten, som pågingo
vid 1947 års utgång, voro 39 vägarbeten, 17 vatten- och avloppsledningsföretag,
2 spåranläggningar, 2 fornvårdsarbeten, 2 hamnanläggningar,
en kajbyggnad samt ett flygfältsarbete.

De sakkunniga ha återgivit uppgifter rörande antalet specialarbetare
(d. v. s. andra arbetare än hänvisade arbetslösa) vid beredskapsarbetena
under de senaste åren. Av dessa uppgifter framgår bl. a., att vid beredskapsarbeten
i arbetsmarknadskommissionens regi antalet specialarbetare år 1941
genomsnittligt utgjorde 14,6 procent av antalet hänvisade arbetare. År 1947
hade procentsiffran stigit till 26,6. Motsvarande siffror för beredskapsarbeten
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utgjorde 17,9 resp. 24,7. Vid
statskommunala beredskapsarbeten uppgick procentsiffran år 1941 till 10,6.
Den steg år 1942 till 20,7 och 1943 till 22,o samt har sedermera oavlåtligt
sjunkit för att år 1947 utgöra 3,9. I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört.

Det höga antalet specialarbetare i procent av antalet hänvisade hjälpsökande
vid de statskommunala beredskapsarbetena åren 1942 och 1943 sammanhänger
med att vissa husbyggnadsarbeten utfördes i form av statskommunala
beredskapsarbeten dessa år. Att det relativa antalet specialarbetare
vid de statskommunala arbetena eljest är så mycket mindre än vid de statliga
arbetena torde till stor del bero på att bland de hjälpsökande arbetslösa
i de städer och andra tätorter, där dessa arbeten merendels äro anordnade,
ofta finnas personer, som äro kvalificerade för och i egenskap av hänvisade
arbetslösa utföra de mera krävande arbetsuppgifter, som vid de statliga
beredskapsarbetena i större utsträckning måste anförtros åt specialarbetare.

Vidare ha de sakkunniga återgivit uppgifter angående dagsverkslcostnaderna
för beredskapsarbetena under de senaste åren. Härav inhämtas bl. a.
att den totala dagsverkskostnaden1 vid beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi år 1941 utgjorde 19 kronor 87 öre medan kostnaden
år 1946 uppgick till 34 kronor 63 öre och under tiden 7.—''% 1947 till 38
kronor 94 öre. Motsvarande dagsverkskostnad per hänvisad utgjorde resp.
22 kronor 83 öre, 41 kronor 22 öre och 47 kronor 48 öre. Vid de statskommunala
beredskapsarbetena uppgick dagsverkskostnaden per hänvisad år
1941 till 43 kronor 1 öre, år 1943 till 62 kronor 37 öre, år 1946 till 45 kronor
70 öre samt under tiden V,—1947 till 43 kronor 21 öre.

De sakkunniga ha lämnat följande specificerade uppgifter rörande fördelningen
på arbetslöner, transporter m. in. av kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens
arbeten under budgetåret 1946/47.

1 Dvs. den sammanlagda kostnaden utslagen på det totala antalet dagsverken fullgjorda av
såväl hänvisade som specialarbetare.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Kr./dagsv. %

Arbetslöner ................................... 17: 61 49,6

Transporter................................... 5:18 14,6

Materiel ...................................... 5: 76 16,2

Arbetsredskap................................. 0:29 0,8

Arbetsmaskiner................................ 1:50 4,2

Sociala kostnader.............................. 0: 84 2,4

Andel i olycksfallsersättningar.................. 0: 24 0,7

Administration................................ 4:07 11,5

Summa 35: 49 100,0

De sakkunniga ha lämnat en redogörelse för kostnadsstegringen å de olika
posterna i förhållande till kostnaderna under budgetåren 1934/35 och
1935/36. Av redogörelsen framgår bl. a., att den största stegringen fallit
på posten för administration, för vilken kostnaderna i förhållande till motsvarande
kostnader för sistnämnda båda budgetår förhålla sig som 8,i till 1
resp. 5,7 till 1. På denna stegring inverkar — anföra de sakkunniga — det
förhållandet, att i arbetsmarknadsstyrelsens tjänst finnas arbetsledare med
långvarig anställningstid, vilka icke utan vidare kunna uppsägas. Detsamma
gäller vissa specialarbetare. De sakkunniga framhålla värdet ur beredskapssynpunkt
av att under nuvarande förhållanden ha tillgång till ett relativt
stort antal arbetsledare samt fortsätta.

I detta sammanhang må erinras om att investeringsutredningen (SOU
1946: 13) rekommenderade att hålla arbetsledarkvoten låg under högkonjunkturer
för att i förväg säkerställa en marginal för expansion av verksamheten
inom den normala organisationsramen. En i sådant syfte företagen
måttlig ökning av ledningspersonalen förmenades icke behöva medföra
några större merutgifter, eftersom en rikligare tillgång på ledningspersonal
medgav ett rationellare bedrivande av arbetena och de ökade utgifterna
för arbetsledning sålunda kunde kompenseras helt eller delvis genom
besparingar på arbetskostnaderna i övrigt.

De sakkunniga ha vidare anfört vissa mera allmänna synpunkter
på beredskapsarbetena. Sålunda anföra de sakkunniga.

Beslutet vid 1940 års riksdag att — med vissa undantag — upphöra med
reservarbeten och helt övergå till systemet med beredskapsarbeten innebar i
princip, att aktuella arbeten skulle anordnas, att dessa skulle bedrivas enligt
öppna marknadens villkor, samt att varje slag av arbete kunde utnyttjas.
De principer för sysselsättningspolitiken, som utformades av investeringsutredningen
i dess första betänkande (SOU 1944: 12), och som godkändes
av 1944 års riksdag, innebära i dessa avseenden ingen förändring utan
endast ett närmare preciserande av riktlinjerna för hjälpverksamheten vid
arbetslöshet. Från dessa principer ha emellertid vissa avvikelser kommit att
göras. I första rummet måste dessa ses mot bakgrunden av den förut återgivna
analysen av arbetslösheten under senare år.

Arbetslöshetens säsongmässighet och den omständigheten att en avsevärd
del av de hjälpsökande utgjorts av gamla eller fysiskt defekta personer har
medfört, att arbetslösheten icke kunnat bemästras genom åtgärder för sysselsättning
i det egna yrket. Om man bortser från arkivarbeten och musiker -

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

hjälp, ha därför anläggningsarbeten —- om än mera differentierade och
mekaniserade sådana — förblivit den praktiskt taget enda formen av hjälparbeten.
Man har nödgats utföra dessa — liksom på sin tid reservarbetena —
under olämplig årstid, med ovan eller åtminstone mindre god arbetskraft
samt nedlägga eller återupptaga dem alltefter säsongväxlingarna på arbetsmarknaden.
Arbetenas utförande vintertid medför givetvis en fördyring,
större ju längre norrut man kommer. Som exempel kan anföras att vid ett
vägarbete i Västernorrland under januari 1948 utfördes 7 568 dagsverken,
varav 1 571 eller ungefär 20 procent utgjordes av snöskottning. Därtill kommer
emellertid, att vintertid utförda arbeten medföra extra kostnader för
justeringar, som under annan årstid kunde utförts i sammanhang med
övrigt arbete. Kostnadsfördyringen på grund av arbetskraftens kvalitet uppskattas
enligt sakkunniga tekniker till omkring 25 procent av utgifterna för
arbetslöner. Företagens intermittenta bedrivande verkar givetvis även fördyrande.
Storleksordningen av de olika faktorernas sammanlagda genomsnittliga
inverkan kan av naturliga skäl ej ens gissningsvis angivas.

Vissa avvikelser hade skett från principen att beredskapsarbetena skola
bedrivas enligt öppna marknadens villkor. Detta sammanhänger, anföra de
sakkunniga, med att hjälpkungörelsen i viss mån ansetts alltjämt tillämplig.
Bl. a. innebär hänvisningsförfarandet andra regler än öppna marknadens
för såväl antagande som entledigande av arbetskraft.

De sakkunniga ha även behandlat försvars- och färdigställningsarbeten
samt härom anfört i huvudsak följande.

Även om beredskapsarbetena genom entledigande av de hänvisade berövas
sin huvudsakliga arbetskraft, kunna de emellertid ur tekniska synpunkter
icke övergivas från dag till annan. Vissa försvarsarbeten måste
alltid utföras. Vid vägarbeten kunna arbetsuppgifter återstå, som äro nödvändiga
för att förhindra olycksfallsrisker. Det kan vara nödvändigt att
ansluta färdigställda vägsträckor till befintligt vägnät o. s. v. Då endast
obetydliga arbetsuppgifter återstå, kan det vidare ur teknisk synpunkt vara
lämpligt att färdigställa ett företag. De sakkunniga skilja med hänsyn till
vad nu anförts mellan å ena sidan försvarsarbeten, d. v. s. sådana skyddsarbeten,
som äro nödvändiga för att eliminera olycksfallsrisker och för att
förhindra skada å utfört arbete och materiel, samt å andra sidan färdigställningsarbeten,
som ur olika synpunkter kunna vara önskvärda.

I viss mån ha dessa förhållanden varit avgörande för de hjälpsökandes
fördelning på arbetsplatser under augusti 1947, då antalet hänvisade sjönk
till det lägsta, som redovisats sedan år 1930 eller 316, fördelade på 37 arbetsplatser.
Vid dessa 37 arbetsplatser sysselsattes förutom 316 hänvisade
137 specialarbetare. Dessutom voro under sistlidna augusti ytterligare 22 arbetsplatser
i gång. Förutom ledningspersonal voro vid dessa 22 arbetsplatser
sysselsatta 88 specialarbetare. Först efter band som arbetsuppgifter av
ovan berörd art utförts, kunde företagen läggas i beredskap för kommande
behov eller i enstaka fall efter färdigställande överlämnas till uppdragsgivare.

På de sakkunnigas begäran ha väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen
sökt uppskatta fördelningen av kostnaderna för
beredskapsarbeten under budgetåret 1946/47. Härvid bar en uppdelning
gjorts på dels själva hjälpverksamheten, dels försvarsarbeten dels ock färdigställningsarbeten.
Härtill komma resterande kostnader från tidigare bud -

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

getår. Den gjorda fördelningen framgår av följande uppställning, där siffrorna
avse kostnad i miljoner kronor.

Hjälp- verksamhet	Försvars-och färdig-	Resterande kostnader	Summa 6,3
Statliga beredskapsarbeten i SAK:s regi..	under året 4,7	ställnings- arbeten 1,5	från tidigare budgetår 0,1
Statliga beredskapsarbeten i V.o.V:s regi..	7,8	1,0	—	8,8
Statskommunala beredskapsarbeten.....	1,2	—	3,5	4,7
Summa	13,7	2,5	3,6	19,8

De sakkunnigas förslag till riktlinjer för hjälpverksamheten under nuvarande
förhållanden.

Av i det föregående lämnade redogörelser framgår — anföra de sakkunniga
—

att de slag av arbeten, vilka f. n. bedrivas som beredskapsarbeten, kräva
dryga kostnader per dagsverke,

att dessa kostnader på grund av det sätt, på vilket arbetena måste bedrivas,
bliva högre vid beredskapsarbetena än vid arbeten i öppna marknaden
och under nuvarande arbetsförhållanden särskilt höga,

samt att anslagen till arbetslöshetshjälp belastas med vissa kostnader, vilka
icke sammanhänga med det aktuella hjälpbehovet.

Med utgångspunkt från dessa förhållanden ha de sakkunniga funnit det
angeläget att närmare behandla följande frågor:

1. Bör arbetslöshetshjälpen under nuvarande förhållanden lämnas i form
av sysselsättning vid beredskapsarbete?

2. Vilka åtgärder kunna, därest beredskapsarbeten fortfarande skola bedrivas,
vidtagas för att nedbringa kostnaderna för dessa?

3. Vilka åtgärder böra vidtagas i anslagshänseende för att skapa möjligheter
att på annat sätt än ur anslagen till hjälpverksamheten bekosta
åtgärder, som icke sammanhänga direkt med denna?

De sakkunniga upptaga till eu början frågan om förhållandet mellan
arbetslinjen och understödslinjen samt anföra härom i
huvudsak följande.

Den sedan länge tillämpade och i § It hjälpkungörelsen fastslagna principen,
att arbete bör beredas åt största möjliga antal av de arbetslösa, bör
icke övergivas. Det finns dock hjälpsökande, vilka icke kunna beredas
hjälp genom hänvisning till arbete. Dit höra bl. a. olika grupper av kontorsanställda,
vilka för tillfället icke kunna beredas arkivarbete eller vilka göra
stadgat uppehåll i sådant arbete, och vidare vissa grupper byggnadsarbetare
med begränsad understödsrätt under vintern från erkänd arbetslöshetskassa.

Understödsverksamheten sväller ut under vintern, vilket förhållande sammanhänger
med svårigheten att i vårt klimat igångsätta anläggningsarbeten
lämpliga för denna årstid. Härtill kommer en omständighet, som i och
för sig skulle kunna tala för en begränsning av anläggningsarbeten vinter -

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

tid i än högre grad än som hittills skett. De sakkunniga åsyfta det förhållandet,
att många av de under vintern igångsatta arbetena då endast bliva
halvfärdiga eller obetydligt bearbetade. Ett färdigställande inom rimlig
tid förutsätter i regel, att man låter anläggningsarbetarkåren växa under
sommaren på bekostnad av yrkesområden, som med hänsyn till landets
ekonomi i första hand måste få sitt behov av arbetskraft fyllt.

Understödslinjens betydelse minskar i mån som anslutningen till de
erkända arbetslöshetskassorna ökar. Införes en allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring blir under stödsverksamheten genom arbetslöshetsnämnderna
av ännu mindre betydelse. Helt torde den dock ej kunna försvinna,
förrän som resultat av socialvårdskommitténs överväganden en
form av socialhjälp införes, som kan övertaga den nuvarande understödsverksamhetens
uppgifter.

Sammanfattningsvis vilja de sakkunniga uttala den meningen, att man
icke bör övergiva den under många år följda principen alt företräde skall
lämnas arbetslinjen. Principiellt bör understödslinjen vara ett komplement
till arbetslinjen och huvudsakligen användas för sådana hjälpsökande,
som visserligen äro arbetsföra men ej kunna hänvisas till den praktiskt
taget enda form av beredskapsarbeten, vilken f. n. kan komma i
fråga, nämligen anläggningsarbeten.

Med hänsyn till att flertalet beredskapsarbeten ha karaktär av anläggningsarbeten
kunde man enligt de sakkunnigas mening ifrågasätta, huruvida
icke de hjälpsökande, som nu hänvisas till beredskapsarbete, i stället
skulle kunna sysselsättas vid i vanlig ordning i g å n g sa 11 a
anläggningsarbeten, till vilka medel skulle utgå ur ordinarie anslag.
De sakkunniga anföra härom i huvudsak följande.

Med hänsyn till hjälpsökandeklientelets sammansättning skulle det säkerligen
icke bliva möjligt att på nu nämnt sätt sysselsätta samtliga de
personer vilka nu hänvisas till beredskapsarbete. Om detta emellertid vore
möjligt, kunde det icke undvikas, att byggnads- och anläggningsarbetarkåren
ökades ej blott med dem, som äro hjälpsökande, utan även genom
att arbetare inom andra fack skola komma att eftersträva att övergå till
det ur lönesynpunkt mera begärliga anläggningsarbetarfacket. Under nuvarande
förhållanden skulle en omläggning i den ifrågasatta riktningen
medföra, att byggnadstillstånd erfordrades. Om tillträde till arbetet genom
bestämmelser i samband med sådant tillstånd medgåves allenast hjälpsökande
arbetslösa, skulle en ökning av denna kategori troligen bliva följden.

Den viktigaste invändningen emot att på dylikt sätt bereda sysselsättning
åt arbetslösa, som egentligen icke tillhöra anläggningsarbetarkåren,
är emellertid, att man icke härigenom skulle minska det allmännas kostnader.
Alltjämt skulle det nämligen bli fråga om att sysselsätta ovan arbetskraft
under eu årstid, som är mindre lämplig för arbetenas bedrivande.

Härtill kommer, att arbetena knappast kunde avbrytas vid den tidpunkt,
då den sysselsatta arbetskraften kunde beredas lämpligt arbete inom sitt
ordinarie yrkesområde. Detta skulle bl. a. visa sig däri, att krav alltid
skulle resas, att den sist anställde skulle först avskedas och ej den person,
som vid ett visst tillfälle kunde erbjudas annat arbete.

Med hänsyn till vad nu anförts kunna de sakkunniga icke rekommendera,
alt arbetslösa, som egentligen icke tillhöra anläggningsarbetarkåren,
beredas sysselsättning i arbeten, till vilka bidrag lämnas ur ordinarie an -

28

Rungl. Maj:ts proposition nr 24!).

slag till anläggningsarbeten. En helt annan fråga är sysselsättningen av
arbetslösa byggnads- och anläggningsarbetare i egentlig mening. Med hänsyn
till nödvändigheten att i nuvarande läge så långt möjligt begränsa investeringsverksamheten
är det angeläget att söka bereda de arbetslösa
inom nämnda fack sysselsättning inom andra yrken. I den mån detta icke
låter sig göra torde sysselsättningsfrågan böra lösas genom att byggnadstillstånd
beviljas och icke genom anordnande av beredskapsarbeten.

Med utgångspunkt från att beredskapsarbeten alltjämt måste vara den
huvudsakliga formen för hjälpverksamhet vid arbetslöshet, upptaga de sakkunniga
till bedömande frågan om möjligheterna att nedbringa
kostnaderna för sådana arbeten. Då arbetskraftens kvalitet ej kan
påverkas och då arbetena måste utföras under olämplig årstid, synas enligt
de sakkunnigas mening de faktorer, som kunna inverka på kostnaderna
vara följande, nämligen materielåtgången, arbetenas storleksordning
och sättet för arbetenas utförande, d. v. s. om de utföras i statlig eller
kommunal regi.

De sakkunniga ha funnit det särskilt angeläget att undersöka möjligheten
av att övergå till mindre materielkrävande arbeten, såväl på grund
av de betänkligheter, som en omfattande materielförbrukning under nuvarande
knapphetsläge inger, som på grund av den tveksamhet, som kan
råda angående lämpligheten av att sysselsätta den mindre goda arbetskraft,
varom här är fråga, i arbeten av mycket kostnadskrävande art. De sakkunniga
anföra i detta hänseende huvudsakligen följande.

Av sammanställningar rörande samtliga beredskapsarbeten under år 1947
framgår, att statliga beredskapsarbeten av mera materielkrävande art praktiskt
taget förekommit endast i Västernorrlands och Norrbottens län, samt
att dessa företag krävt närmare hälften av totalkostnaderna för statliga
beredskapsarbeten under året. Dessa materielkrävande arbeten ha varit
vatten- och avloppsarbeten, industrispår- och spårvägsanläggningar samt
hamnbyggnader. I regel har det gällt företag, som tidigare beviljats och
som återupptagits efter hand som hjälpbehov uppstått. I de fall, då det varit
fråga om nya företag, ha de beviljats under vintermånaderna i kommuner,
där annan möjlighet att anordna arbete ej förelegat. De statskommunala
beredskapsarbetena ha till omkring ’/» utgjorts av materielkrävande arbeten.
Här kommer i första rummet terrasserings- och konstarbeten för Södertörnsbanan
i Stockholm samt i andra rummet vatten- och avloppsarbeten.
De senare ha till ungefär hälften förekommit i Västernorrlands och
Norrbottens län och i övrigt i ett antal städer i olika delar av landet.

Sammanfattningsvis torde man kunna säga, att det knappast är möjligt
att undvika vatten- och avloppsarbeten i de nordliga länen. Dessa arbeten
erbjuda i regel i högre grad än vägarbetena arbetsuppgifter, som kunna utföras
vintertid. De äro vidare belägna i tätorterna, d. v. s. på de platser, där
åldriga hjälpsökande behöva beredas arbete.

Arbetenas storleksordning påverkar enligt de sakkunniga otvivelaktigt
kostnaden per hänvisad arbetare och därmed också statsverkets kostnader
för hela hjälpverksamheten. Genom koncentration av stora arbetsstyrkor
på ett företag skulle administrationskostnaderna per dagsverke minskas
och ett mera rationellt utnyttjande av arbetskraft, transportapparat och

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

maskiner bli möjlig. Vissa förhållanden försvåra emellertid en koncentration
av arbetsstyrkorna. Då den åldriga arbetskraften behöver hjälpas i de
orter, där den befinner sig, komma arbetsobjekten att utväljas i en storleksordning,
som erfordras för en eller högst två ä tre närliggande kommuner.
Undantag härifrån utgöres egentligen blott av Norrbotten, där medelåldern
bland de hjälpsökande är lägre och där eu avsevärd del av dem fått underkasta
sig långa förflyttningar. Även i dessa fall ha emellertid arbetsstyrkorna
ej blivit påfallande stora, då tillgången på vinterarbeten på varje
plats varit begränsad.

Sättet för ett arbetes utförande, d. v. s. om det utföres i statlig eller
kommunal regi, påverkar enligt de sakkunniga i hög grad statsverkets kostnader.
Härvidlag anföra de sakkunniga till en början i huvudsak följande.

I detta sammanhang må erinras, att enligt hjälpkungörelsen statskommunala
arbeten givits företräde framför statliga. Denna föreskrift, som i
främsta rummet föranletts av önskvärdheten att bereda de arbetslösa sysselsättning
på hemorten, har dock aldrig ansetts möjlig att generellt följa.
Observeras bör emellertid, att åtskilliga statliga arbeten utföras åt kommunerna.
Den enda skillnaden är därvid, att de utföras i statlig och ej i kommunal
regi. . , ,

Under år 1947 voro i genomsnitt 1 353 personer hanvisade till beredskapsarbete,
varav 995 i statligt och 358 i statskommunalt. Vid de statliga fördelade
sig antalet hänvisade med 75 på städer och 920 på landsbygd. Samma
fördelning för de statskommunala var 204 och 154. I städerna förekommer
alltså numera hjälpverksamhet enligt arbetslinjen huvudsakligen i form av
statskommunala arbeten. I de större industrikommunerna pa landsbygden
böra statskommunala beredskapsarbeten kunna givas en betydligt större omfattning
än f. n. I de mindre däremot är hjälpformen icke lika användbar.
Dessa kommuner kunna ofta ej framlägga förslag till tillräckligt omfattande
företag, lämpade att utföras vintertid. Om företagen ur dessa synpunkter
äro godtagbara, kunna de vara så kostnadskrävande, att de med hänsyn
till kommunernas svaga tekniska organisation ansetts böra utföras i statlig
re«i. När behov föreligger att hänvisa hjälpsökande från flera närliggande
kommuner, kan hänvisningslrågan ordnas smidigare om ett företag utföies
i statlig regi.

De sakkunniga ha i detta sammanhang lämnat en redogörelse för principerna
för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader och ha
härom anfört bl. a. följande.

Statsbidraget utgår i två former, nämligen allmänt årskostnadsbidrag och
särskilt •arbetsbidrag. Det s. k. normalbidraget till årskostnaderna, vilket
bidrag varierar mellan 20 och 90 procent, utgör i allmänhet grunden toi
arbetsbidraget till av kommun anordnade beredskapsarbeten.

För vissa typer av arbetsföretag, till vilka statsbidrag kan utgå, även om
de utföras i annan ordning än såsom beredskapsarbeten, är bidragsprocenten
författningsmässigt reglerad. Då företag av detta slag anordnas som statskommunala
beredskapsarbeten, erhålla kommunerna särskilt arbetsbidrag
efter den i vederbörande författning fastställda piocentsatsen.

Arbetsbidraget utgår efter vederbörlig procentsats på den totalsumma, som
kommunen visat sig ha nedlagt på arbetet, således ej blott till kostnader enligt
den ursprungliga av arbetsmarknadsstyrelsen godkända kostnadsberäkningen
utan i allmänhet även till de ökade kostnader, som eventuellt uppstått
under arbetets gång.

30

Kungl. Mnj:ts proposition nr 249.

Företag av sådan typ, att kommunen skulle erhållit författningsinässigt
reglerat statsbidrag, om företagen utförts av kommunen även i annan ordning
än som statskommunalt beredskapsarbete, kunna även utföras såsom
statliga beredskapsarbeten. I sådana fall har vederbörande kommun att
lämna bidrag till arbetets utförande med så stor del av den beräknade kostnaden,
som ej skulle ha täckts av det författningsmässiga statsbidraget.
Ökade kostnader vid dylika statliga beredskapsarbeten bestridas emellertid
helt med statsmedel.

Statsbidragssystemet är sålunda — anföra de sakkunniga — förmånligare
för kommunerna vid de statliga än vid de statskommunala beredskapsarbetena.
Anledningen härtill torde enligt de sakkunnigas mening vara, att man
under krigsåren ansåg sig böra befria kommunerna från de kostnadsökningar,
som blevo följden av stegrade priser på arbetslöner och materiel och
vilka spelade särskilt stor roll vid de ofta mycket kostnadskrävande företag,
som utfördes i statlig regi. Under den period av fortsatt prisstegring,
som förflutit efter krigets slut, har skäl enligt de sakkunnigas mening förelegat
att bibehålla systemet.

Därest de statskommunala beredskapsarbetena lämnades företräde även
på landsbygden skulle — uttala de sakkunniga — statsverkets kostnader
minska dels på grund av bidragssystemets konstruktion och dels på grund
av den lägre dagsverkskostnaden på landsbygden. Härom ha de sakkunniga
anfört följande.

Den genomsnittliga dagsverkskostnaden för hänvisade arbetare vid statskommunala
beredskapsarbeten har under år 1947 varit 43:35 kr. Denna
kostnad varierade emellertid inom vida gränser i kommuner av olika slag.
I Stockholm, där i hög grad materielkrävande arbeten ingingo (t. ex. terrassermgs-
och konstarbeten å Södertörnsbanan), var den 75: 99 kr., i övriga
städer 40. 89 kr. och pa landsbygden 33:— kr. En utökad användning av
statskommunala beredskapsarbeten på landsbygden skulle troligen medföra
ökad dagsverkskostnad där, då ledningsarbeten säkerligen skulle komma att
ingå i större utsträckning än f. n. Vid dessa arbeten skulle dessutom å denna
högre dagsverkskostnad ett större statsbidrag komma att utgå, eftersom
statsbidrag här i allmänhet utgår med minst 60 % eller den procentsats,
som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt yttrande över ett projekt föreslår
i enlighet med de bestämmelser, som gälla för stvrelsens ordinarie anslag
till sådana arbeten. Det har därför beräknats, att den genomsnittliga
statsbidi agsprocenten för statskommunala beredskapsarbeten, som under
år 1947 var 31 %, skulle stiga till 50 %, om de statskommunala beredskapsarbetena
finge större omfattning än f. n.

Det är emellertid tydligt, att statsverkets kostnader skulle minska, om
arbetslinjens tyngdpunkt mera kunde läggas på de statskommunala beredskapsarbetena.
Detta skulle kunna ske genom att åtminstone i de större
landsbygdskommunerna nya företag i största möjliga utsträckning beviljades
såsom statskommunala beredskapsarbeten, och genom att statliga beredskapsarbeten,
vilkas bedrivande blivit oekonomiskt på grund av sjunkande
antal hänvisade, avvecklades såsom statliga arbeten och helt eller delvis övertogos
av vederbörande kommun för att bedrivas såsom statskommunala. En
åtgärd av det senare slaget måste förberedas i god tid, då fattande av nya
kommunala beslut erfarenhetsmässigt tar avsevärd tid.

31

Kungl. Maj:ls proposition nr 249.

Sammanfattningsvis förorda de sakkunniga, att de statskommunala beredskapsarbetena
i nuvarande arbetsmarknadsläge och i enlighet med hjälpkungörelsens
föreskrift lämnas företräde framför de statliga, när det gäller
städer och större industrikommuner på landsbygden. De sakkunniga beräkna,
att härigenom lika stort antal arbetslösa skall komma att sysselsättas
vid statliga och vid statskommunala beredskapsarbeten.

Vad härefter beträffar frågan om bestridande av kostnader för
åtgärder, som icke direkt sammanhänga med hjälpverksamheten,
ha de sakkunniga bl. a. anfört följande rörande färdigställningsarbetena.

Vissa färdigställningssvårigheter måste komma att kvarstå för beredskapsarbetena,
åtminstone så länge en återstod finnes kvar av de företag, arbetsmarknadsstyrelsen
övertagit av arbetsmarknadskommissionen och denna
i sin tur av arbetslöshetskommissionen. Dessa företag äro delvis beviljade
under den tid, då som regel gällde, att aktuella arbeten, även om de icke principiellt
voro uteslutna, dock skulle undvikas. Beträffande dessa företag, som
i regel äro allmänna vägar, torde man böra utgå från att de, i den mån de
icke behövas för hjälpsökande, efter hand böra avvecklas såsom beredskapsarbeten
och färdigställas genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. För framtiden
skulle färdigställningssvårigheterna för beredskapsarbeten minska
därest ett av arbetsmarknadsstyrelsens tekniska byrå framlagt förslag kunde
genomföras. Tekniska byrån tänker sig, att — vad angår vägarbeten —
skulle såsom beredskapsarbeten företrädesvis utväljas sådana företag, som
äro intagna i vägförvaltningarnas flerårsplaner. Man skulle avarbeta de delar
av företagen, som äro lämpliga såsom vinterarbeten och behövas för att fylla
det hjälpbehov, som för ögonblicket föreligger. Färdigställandet skulle sedan
ankomma på de ordinarie vägbyggnadsmyndigheterna. Beträffande ledningsarbeten
finge färdigställandet ankomma på de kommuner, som äro uppdragsgivare.
En förutsättning synes i detta fall böra vara, att vederbörande
kommun genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan erhålla statsbidrag
till de kostnader, som återstå.

Beträffande kommande färdigställningsarbeten bör arbetsmarknadsstyrelsen
åtminstone så länge byggnadstillståndslagstiftningen finnes kvar —
i likhet med andra statliga myndigheter och i enlighet med det generella
byggnadstillstånd, Kungl. Maj :t för vissa slag av byggnadsarbeten meddelat
— medgivas att utföra sådana nödvändiga arbeten, som var för sig beräknas
icke draga högre kostnad än 10 000 kronor. Frågan om färdigställningsarbete
överstigande detta belopp bör underställas Kungl. Maj :t. Kostnaderna
för färdigställningsarbeten böra ej föras på anslag för hjälpverksamhet.

Redogörelse för de sakkunnigas förslag i övrigt rörande ordningen för
bestridande av vissa kostnader torde få lämnas i ett senare sammanhang.

Beredskapslagring.

De sakkunniga erinra, att investeringsutredningen i sitt betänkande med
utredning rörande personal- och materielresurser in. in. (SOU 1946: 13)
ägnade särskild uppmärksamhet åt frågan om maskiner för genomförande
av det program för anläggningsarbeten, som var avsett att tillgripas, därest
en svår arbetslöshet skulle inträffa samtidigt med materielbrist. Utredning -

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

en konstaterade därvid — anföra de sakkunniga — att maskinparken för
anläggningsarbeten i huvudsak var beräknad för en normal omfattning men
framhöll, att vissa möjligheter förelågo att öka arbetsstyrkan inom ramen
för den tillgängliga maskinparken. De reservförråd man hade att räkna med
funnos hos arbetsmarknadskommissionen samt i viss mån hos försvarets
myndigheter och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Utredningen hade funnit,
att de normala civila och militära resurserna i fråga om hyggnadsmaskiner
icke voro tillfyllest, utan att därutöver visst beredskapsförråd borde
finnas disponibelt. Detta borde avvägas med hänsyn å ena sidan till att
maskiner skulle finnas i tillräcklig mängd för att kunna öka arbetsstyrkan
och å andra sidan till behovet att hålla nere kapitalinvesteringarna för en
sådan beredskapslagring och till det förhållandet, att beställningar av byggnadsmaskiner
kunde utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt för konjunkturutjämning
inom verkstadsindustrien. Utifrån dessa överväganden hade utredningen
förordat en komplettering av maskinförråden hos arbetsmarknadskommissionen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av sådan omfattning,
att dessa förråd tillhopa blevo tillräckliga för en ökning av arbetsstyrkan
med 15 000 man.

De sakkunniga anföra vidare.

Utredningen rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan anknöt vid sin beräkning
av organisationens omfattning till nämnda förslag. I propositionen
rörande omorganisation av arbetsmarknadskommissionen till en arbetsmarknadsstyrelse
(nr 239/1947) gjordes intet uttalande om beredskapslagringens
storlek. Riksdagen (rd. skr. nr 441/1947) anförde emellertid i detta avseende
följande.

Riksdagen har emellertid funnit sig böra understryka, att den för arbetsmarknadsstyrelsen
ur beredskapssynpunkt föreslagna uppgiften att bedriva
arbetstöretag i egen regi och att svara för beredskapslagring av arbetsmaskiner
m. m. särskilt under nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden
bör givas en begränsad omfattning och att personaluppsättningen i styrelsen
för denna uppgift också bör anpassas därefter.

Arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande maskinuppsättning anses, fortsätta
de sakkunniga, enligt av styrelsen till de sakkunniga lämnade uppgifter motsvara
behovet för en i anläggningarbeten sysselsatt arbetsstyrka om 7—8 000
man. Maskinparken uppgives emellertid på grund av sin kvalitet icke vara
tillräcklig för denna arbetsstyrka, därest arbetena skola bedrivas ekonomiskt.
Arbetsredskap och förläggningsmateriel anses täcka behovet för högst 15 000
man; tillgängliga baracker medgiva förläggning av ca 10 000 man. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen disponerar arbetsmaskiner och arbetsredskap för
ca 4 000 man, vilken materiel dock kommer att tagas i anspråk för styrelsens
ordinarie verksamhet. Det tillgängliga maskininnehavet inom landet
har genom byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) inventerats under
år 1942, varvid betunnits, att byggnadsmaskiner funnos för sysselsättning
av 170 000 man, varav hälften i husbyggnadsarbeten och hälften i anläggningsarbeten.
En viss komplettering har enligt vad de sakkunniga anföra

Kungl. Maj. ts proposition nr 20).

33

skett efter nämnda inventering. De sakkunniga anföra i anslutning till de
nu lämnade uppgifterna i huvudsak följande.

Arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande maskininnehav tillgodoser högst
hälften av det i investeringsutredningens betänkande angivna behovet, under
det att arbetsredskap och förläggningsmateriel ungefär täcka detsamma. En
inom arbetsmarknadskommissionen företagen utredning visar, att man för
att uppnå den av investeringsutredningen förordade storleksordningen av
beredskapslagret omedelbart skulle nödgas verkställa upphandling av arbetsmaskiner
för ca 8 milj. kronor. Erforderliga kompletteringsköp av arbetsredskap
skulle kunna begränsas till 150 000 å 200 000 kronor. En dylik
upphandling skulle f. n. säkerligen vara mindre lämplig. Föreliggande underskott
i förrådshållningen synes böra täckas genom nyanskaffning först
då oundgängligt behov uppstår. Det har emellertid ifrågasatts, om man icke
borde redan nu beställa erforderlig materiel, varvid leveranstiden borde successivt
framflyttas för att bereda tillverkaren möjlighet att tillfredsställa andra
kunder intill dess behov kunde beräknas uppstå för arbetsmarknadsstyrelsen.
Härigenom skulle beställningarna få betydelse som konjunkturutjämnande
faktor för berörda industrier. De sakkunniga ha under hand inhämtat,
att underhandlingar ägt rum angående möjligheten att på delta sätt
prolongera beställningar. Åt arbetsmarknadsstyrelsen synes böra uppdragas
att fullfölja dessa undersökningar.

De sakkunniga nämna, att på uppdrag av statens sakrevision under senare
delen av är 1947 verkställts granskning av arbetsmarknadskommissionens
förrådshållningsverksamhet. Granskningsmannen hade härvid uttalat
bl. a., att kommissionen för tillfället ej ägde något fast syftemål beträffande
det kvantitativa vid bedrivandet av sin förrådshållningsverksamhet. Angelägenheten
att snarast få fasta riktlinjer för verksamhetens bedrivande
vore trängande. Härpå berodde främst avgörandet beträffande den ifrågasatta
investeringen. Vidare berodde härpå, hur vissa förrådsväsendets trängande
behov av bättre lokalförhållanden borde tillgodoses. Viktigt vore även
att, om förrådshållningsmängden minskades, föra ut i allmänna marknaden
frigjorda materieltillgångar av järn, trä och textilier, som voro bundna i
kommissionens förråd. Med de nya utvägar, som borde kunna finnas, syntes
man enligt granskningsmannens uppfattning kunna antaga att beredskapshållningen
av arbetsmaskiner och redskap vore tillfyllest även om den
skulle reduceras att avse behovet för ca 7 500 man.

För egen del anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Det ligger i sakens natur att inga bestämda kalkyler utan endast allmänna
överväganden ligga till grund för investeringsutredningens förslag beträffande
beredskapslagringens storlek. Ej heller nu kunna kalkyler uppgöras,
som giva ett bestämt begrepp om storleken av den önskvärda beredskapslagringen.
Det kan endast konstateras, att behov hittills ej visat sig föreligga
av en beredskapslagring av ifrågasatt omfattning. Genom att nedbringa beredskapslagrets
omfattning skulle man vinna, att allmänna marknaden skulle
tillföras materiel, som nu är bundet i arbetsmarknadsstyrelsens förråd.

De sakkunniga förorda, att beredskapsförråden hos arbetsmarknadsstyrelsen
givas en sådan omfattning alt de bli tillräckliga för en arbetsstyrka av
ca 0 000 man.

fl Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 240.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Yttrandena.

De sakkunnigas betänkande har för yttrande remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen,
överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret,
riksräkenskapsverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, svenska arbetsgivareföreningen,
landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation,
svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.
Samtliga med undantag av sistnämnda förbund ha avgivit utlåtande.

I yttrandena har vad de sakkunniga anfört i huvudsak tillstyrkts eller
lämnats utan erinran.

I anslutning till den av de sakkunniga lämnade redogörelsen för arbetslösheten
under 1940-talet framhåller arbetsmarknadsstyrelsen,
att restarbetslösheten i Västernorrlands län numera nästan helt försvunnit.
Vad beträffar Norrbottens län har styrelsen erinrat, att en ökad sysselsättning
kan förväntas genom den beslutade utbyggnaden av Norrbottens järnverk
in. fl. åtgärder. En fortsatt utflyttning från länet beräknas dock av
styrelsen bli erforderlig.

Beträffande remissutlåtandena i vad avser de sakkunnigas förslag
till riktlinjer för hjälpverksamheten må anföras följande.

Förslaget att man fortfarande skall lämna företräde för arbetslinjen
i förhållande till understödslinjen tillstyrkes eller lämnas utan
erinran i samtliga yttranden. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det, uttalar
landsorganisationen i Sverige, värdefullare att den ifrågavarande arbetskraften
utför nyttigt och socialt nödvändigt arbete än att den blir hjälpt
genom socialvården utan motsvarande arbetsprestation. Överrevisorerna vid
arbetsmarknadsstyrelsen anföra härutinnan följande.

Det kan visserligen icke bortses från att under nuvarande ekonomiska
läge kostnaderna för bekämpande av arbetslösheten i viss mån skulle kunna
nedbringas vid en övergång i större utsträckning från arbetslinjen till
understödslinjen. Men å andra sidan kan en sådan omläggning av hjälpverksamheten
bl. a. medföra mindre gynnsamma verkningar för de hjälpbehövande,
varjämte det kan befaras, att hjälpklientelet i betydande omfattning
kommer att utökas om icke samtidigt effektiva kontrollåtgärder
genomföras.

De sakkunniga ha utgått ifrån att hjälp enligt arbetslinjen även i fortsättningen
huvudsakligen skall lämnas genom sysselsättning i beredskapsarbeten.
I flertalet yttranden har någon erinran häremot icke framförts.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen understryker emellertid åtskilliga
faktorer, vilka enligt styrelsens mening göra de vanligaste beredskapsarbena,
vägarbetena, mindre lämpade att användas i arbetslöshetsbekämpande
syfte. Först och främst, anför styrelsen, går utvecklingen i fråga om sådana
arbeten mot en ökad mekanisering med åtföljande krav på kvalificerad arbetskraft.
Härtill komme, såsom de sakkunniga framhållit, kostnadsfördyringen
på grund av att arbetena utföras under olämplig årstid och med
mindre god arbetskraft. I detta sammanhang framhåller styrelsen, att vinterarbeten
i större omfattning än tidigare måste disponeras för verkets egna

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

35

anställda, enär styrelsen anser det skäligt att tillgodose inom väg- och vattenbyggnadsverket
framställda krav på kontinuerlig sysselsättning. Slutligen
finner styrelsen det av sociala och humanitära skäl tveksamt om man
bör lita till fysiskt så krävande arbeten som anläggningsarbeten för att sysselsätta
arbetslöshetsklientelet. Ehuru styrelsen sålunda anser sig böra understryka
önskvärdheten av att söka inrikta hjälpverksamheten på andra
arbeten än anläggningsarbeten utgår styrelsen, bl. a. med hänsyn till svårigheten
att i önskvärd takt och omfattning genomföra en mekanisering
av anläggningsarbetena, ifrån att sådana arbeten åtminstone för den närmaste
framtiden alltjämt komma att tillgripas såsom beredskapsarbeten.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar vidare i detta sammanhang, att frågan
om inrättande av särskilda arbetsträningsinstitut och s. k. skyddade verkstäder
för partiellt arbetsföra under senare år ägnats allt större uppmärksamhet.
I den mån de hjälpsökandes arbetsanskaffningssvårigheter betingas
av personliga arbetshinder torde enligt styrelsens mening möjligheterna att
utnyttja dessa hjälpformer böra prövas även inom arbetslöshetshjälpen.
Liknande synpunkter framföras av svenska arbetsgivareföreningen.

Beträffande frågan om sysselsättning av arbetslösa i ordinarie
anläggningsarbeten må från remissuttalandena anföras
följande.

Till de sakkunnigas uttalande att arbetslösa, som icke tillhöra anläggningsarbetarekåren,
icke borde beredas sysselsättning i ordinarie anläggningsarbete,
kan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke helt ansluta sig.
Dels kunde det vara lämpligt att för att undgå anordnande av särskilt beredskapsarbete
placera ett befintligt fåtal icke-anläggningsarbetare vid ordinarie
anläggningsarbete och dels vore det varken riktigt eller tillfyllest att
för rekrytering av maskinpersonal vara hänvisad enbart till anläggningsarbetarekåren.
Jämväl arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att skäl av förstnämnda
art kunna föreligga för undantag från den av de sakkunniga uttalade
principen. — Sistnämnda styrelse framhåller vidare tillsammans med
svenska arbetsgivareföreningen att ett lösande av sysselsättningsfrågan för
byggnadsarbetare genom att — såsom de sakkunniga förordat — meddela
byggnadstillstånd skulle kunna direkt motverka strävandena att överföra sådan
arbetskraft till andra yrken. Å andra sidan anser svenska stadsförbundet,
att det alltid bör vara en första uppgift att tillse att icke beredskapsarbeten
tillgripas om det är möjligt att i det särskilda fallet förekomma eller begränsa
arbetslösheten genom att lämna byggnadstillstånd.

Med anledning av vad de sakkunniga anfört rörande möjligheten
att övergå till mindre materielkrävande arbeten ha
arbetsmarknadsstyrelsen och överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen
framhållit vikten ur samhällets synpunkt av att vatten- och avloppsarbeten
komma till utförande i den mån materielsvårigheter icke lägga hinder i
vägen.

De sakkunnigas förslag att man i större utsträckning än hittills skulle
lita till statsko in munala beredskapsarbeten tillstyrkes av

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

arbetsmarknadsstyrelsen, som dock anser, att principen icke bör begränsas
till att avse arbeten endast i städer och större industrisamhällen på landsbygden.
Övervägande skäl tala enligt styrelsens mening för att i detta sammanhang
de hittills tillämpade statsbidragsprinciperna ändras därhän att
överensstämmelse ernås mellan arbeten i statlig och i kommunal regi. Styrelsen
anför härom bl. a. följande.

Det kan enligt styrelsens mening icke anses tillfredsställande, att statsverket
helt bestrider ofrånkomliga skäliga kostnadsökningar vid beredskapsarbeten
i statlig regi, medan motsvarande kostnader delvis få bestridas
av kommunen, om arbetet utföres i kommunal regi. Detta förhållande
motverkar även enligt styrelsens erfarenheter de av utredningen framförda
önskemålen, att en större andel av beredskapsarbetena skola bedrivas såsom
statskommunala.

Om en sådan ändring genomföres, att statliga och statskommunala beredskapsarbeten
i detta hänseende bli likställda, föreligger icke längre annan
väsentlig skillnad mellan statliga beredskapsarbeten av här avsett slag
och statskommunala beredskapsarbeten än att det ena arbetet bedrives i
statlig och det andra i kommunal regi. Det får övervägas i varje särskilt
fall, om det aktuella arbetet, med hänsyn till bl. a. kommunens tekniska
resurser, lämpligen bör utföras i kommunal eller statlig regi. En förutsättning
är emellertid, att skäligheten av eventuella kostnadsökningar prövas på
enahanda sätt vid arbeten i såväl statlig som kommunal regi. Därvid torde
få beaktas, att kommunen icke bör deltaga i kostnader som kunna hänföras
till beredskapsåtgärder. I besluten om beredskapsarbeten bör arbetenas omfattning
begränsas till en efter det aktuella sysselsättningsbehovet anpassad
del av en anläggning. Kommunens ekonomiska åtagande kommer därigenom
att begränsas.

Därest Kungl. Maj :t icke finner skäl att erinra häremot, har styrelsen för
avsikt att i fortsättningen tillämpa de här skisserade principerna för statsbidragsgivningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att, om de av styrelsen sålunda förordade
ändringarna i statsbidragsberäkningen tillämpas, de av de sakkunniga
anförda motiven för en ökning av andelen statskommunala arbeten i
viss utsträckning bortfalla. Styrelsen säger sig för övrigt av flera skäl icke
vara övertygad om att det blir möjligt att under nästa budgetår öka denna
andel i så hög grad som de sakkunniga förordat.

Jämväl överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen framhålla, att en
övergång i större utsträckning till statskommunala arbeten kan komma att
nödvändiggöra en ändring i det hittills tillämpade statsbidragssystemet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen biträder de sakkunnigas förslag om
företräde för statskommunala beredskapsarbeten men sätter i tvivelsmål,
huruvida kommunerna ha möjlighet att i större utsträckning genomföra
beredskapsarbeten i egen regi, främst på grund av avsaknad av kompetent
ledningspersonal och administrativa resurser.

Svenska stadsförbundet anser sig omöjligen kunna godtaga minskning av
statsutgifterna såsom argument för ökad användning av statskommunala
arbeten, försåvitt denna minskning skulle åstadkommas genom övervältrande
av sådana utgifter på kommunerna.

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen anse den av de sakkunniga
föreslagna kostnadsbegränsningen, 10 000 kronor, för arbetsmarknadsstyrelsens
rätt att utföra färdigställningsarbeten vara alltför
snäv.

Den av de sakkunniga föreslagna be redskap slagringen skulle
enligt vad flera remissinstanser uttalat bli av alltför ringa omfattning.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför härom i huvudsak följande.

När det gäller att taga ställning till fyågan för vilken arbetsstyrka beredskapsförråden
skola uppläggas, måste man göra avvägningen med hänsyn
till om förråden skola avses för att möta en säsongarbetslöshet av större
omfattning eller för att täcka de omedelbara behoven vid en större arbetslöshetskris.
Om det gäller en arbetslöshet av det förstnämnda slaget, anser
styrelsen, att ett förråd av den av de sakkunniga föreslagna omfattningen
bör vara tillräckligt.

Avser man att ha ett beredskapsförråd för att möta det omedelbara behovet
vid en allmän arbetslöshetskris, anser styrelsen den av de sakkunniga
föreslagna omfattningen av förrådshållningen icke tillräcklig. Ur de synpunkter
styrelsen har att beakta må här framhållas nödvändigheten av att
styrelsen är rustad för ett dylikt behov, och styrelsen kan av denna anledning
icke dela de sakkunnigas förslag om beredskapslagrets storlek.

Styrelsen vill framhålla, att antalet i beredskapsarbeten sysselsatta vid
1930-talets kris ökade med ca 8 000 arbetstagare per år. Ehuru dessa siffror
icke äro direkt tillämpliga på de förhållanden, som kunna inträda vid en
arbetslöshetskris under de närmaste åren, kan dock förutsättas, att den
nuvarande beredskapsplaneringen möjliggör en snabbare ökning av antalet
sysselsatta i beredskapsarbeten. En nedskärning av beredskapsförråden till
att motsvara en arbetsstyrka av ca 6 000 man skulle sålunda direkt motverka
möjligheterna att draga nytta av den planering mot en arbetslöshetskris,
som eljest bedrives.

Utifrån dessa överväganden anser sig arbetsmarknadsstyrelsen icke kunna
tillstyrka en minskning av de nuvarande beredskapsförråden. Styrelsen
anser, att dessa i nuvarande materielförsörjningsläge i stort sett böra bibehållas
i sin nuvarande omfattning, dock med viss komplettering och förnyelse.
En utökning av förråden bör dock vidtagas så snart materielförhållandena
medgiva. Härvid bör som mål för förrådens storlek alltjämt bibehållas
den av investeringsutredningen angivna volymen.

Överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen förorda för sin del, att beredskapsförråd
uppläggas beträffande arbetsmaskiner och arbetsredskap för
omkring 10 000 man och i fråga om förläggningsinventarier m. in. för ca
15 000 man.

TCO finner den av de sakkunniga föreslagna omfattningen av beredskapslagringen
alltför knapp.

Enligt svenska stadsförbundets mening kunde den av de sakkunniga föreslagna
begränsningen möjligen anses försvarlig i nuvarande läge. Förbundet
anser emellertid, att man på längre sikt bör ställa större anspråk
på beredskapen och att man fördenskull bör noga aktgiva på möjligheterna
att snarast förstärka densamma.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Departementschefen.

Bortsett från den korttidsarbetslöshet, som betingas av anställningsbyten
och liknande omständigheter, förekommer numera i vårt land i stort sett
arbetslöshet endast vintertid och även då utgöras de arbetslösa till största
delen av arbetskraft, som av särskilda skäl — främst ålder, sjuklighet och
bundenhet vid bostadsorten — icke kan utnyttja de sysselsättningsmöjligheter
näringslivet erbjuder. Kostnaderna för arbetslöshetshjälpen ha emellertid
icke minskat i samma utsträckning som antalet hjälpta arbetslösa.
Utgifterna under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m.
uppgingo sålunda under budgetåret 1946/47 till ca 30 miljoner kronor och
beräknas för innevarande budgetår till ca 23 miljoner kronor. I detta läge
har jag ansett det lämpligt att verkställa en översyn av formerna för hjälpverksamheten
vid arbetslöshet och att undersöka möjligheten att vidtaga
omläggningar i kostnadsbesparande syfte. Utredning i ämnet har skett genom
särskilda sakkunniga, 1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Såsom framgår av vad tidigare anförts bli beredskapsarbetena en relativt
dyrbar hjälpform vid arbetslöshet av ringa omfattning. Kostnaderna
för hjälpverksamheten skulle sålunda kunna nedbringas avsevärt genom
att understödslinjen gåves ett ökat utrymme på bekostnad av arbetslinjen.
De sakkunniga ha prövat i vad mån en dylik förskjutning vore lämplig.
De ha emellertid funnit, att även under nuvarande förhållanden arbetslinjen
bör givas företräde. I remissyttrandena har denna uppfattning enstämmigt
gillats. Ehuru vissa skäl tala för en ökad tillämpning av understödslinjen
vid en arbetslöshet av så ringa omfattning som den nuvarande, ansluter
jag mig likaledes till de sakkunnigas förslag. Såväl samhällsekonomiska
som sociala skäl väga tungt till förmån för arbetslinjen. Givetvis förutsätter
jag, att en ekonomisk prövning alltid måste äga rum när fråga uppkommer
om anordnande av ett nytt beredskapsarbete eller upptagande av
ett nedlagt sådant och kostnaderna därvid vägas mot effekten ur hjälpsynpunkt.

De sakkunniga ha vidare prövat frågan om beredskapsarbetena böra ersättas
med arbeten, till vilka bidrag lämnas ur ordinarie anslag till anläggningsarbeten.
De sakkunniga anse, att en sådan åtgärd bör komma i fråga
endast för sysselsättning av arbetslösa byggnads- och anläggningsarbetare
i egentlig mening. Detta synes i stort sett riktigt. Såsom bl. a. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anfört torde dock undantag kunna visa sig lämpliga.
Jag vill härjämte i anslutning till vad som anförts av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen
erinra, att byggnadstillstånd för arbeten, som avses för
sysselsättande av arbetslösa byggnads- och anläggningsarbetare, endast kunna
lämnas i den omfattning som är förenlig med den allmänna investeringspolitiken.

Från den utgångspunkten att beredskapsarbetena i framtiden böra behålla
sin nuvarande plats i hjälpsystemet ha de sakkunniga diskuterat
möjligheterna att nedbringa kostnaderna för dessa arbeten. De ha härvid
kommit till det resultatet, att det knappast är möjligt att övergå till mindre
materielkrävande arbeten eller att öka arbetenas storlek för att därigenom

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

minska kostnaderna. Däremot ha de sakkunniga ansett, att kostnaderna för
statsverket skola kunna minskas genom att statskommunala arbeten anordnas
i större utsträckning än hittills skett. De sakkunniga räkna sålunda
med att en kostnadsminskning skulle uppkomma på grund av att med avseende
på icke förutsedda merkostnader vid statskommunala beredskapsarbeten
tillämpas för statsverket gynnsammare regler än med avseende
på dylika merkostnader vid statliga beredskapsarbeten. Vidare skulle
enligt de sakkunniga kostnaderna minskas av den anledningen att dagsverkskostnaden
för statskommunala arbeten på landsbygden, där vid en
omläggning de statskommunala arbetena skulle öka, är lägre än den genomsnittliga
dagsverkskostnaden. De sakkunniga ha räknat med att de statskommunala
arbetena under nästa budgetår skulle få samma omfattning som de
statliga.

Arbetsmarknadsstyrelsen har förklarat sig ha för avsikt att ändra sin
praxis beträffande statsbidrag till merkostnader vid statliga beredskapsarbeten
till överensstämmelse med praxis beträffande de statskommunala arbetena.
Styrelsen har tillstyrkt, att statskommunala arbeten i ökad utsträckning
komma till användning. Dock anser styrelsen icke möjligt att de statskommunala
arbetena under nästa budgetår skola kunna ökas i den utsträckning
de sakkunniga antagit. Förslaget om ökad användning av statskommunala
arbeten har i övrigt lämnats utan erinran i remissyttrandena.
Stadsförbundet har dock förklarat, att en sådan ökning icke bör få medföra
någon övervältring av utgifter på kommunerna.

För egen del får jag i ifrågavarande hänseende anföra följande.

De nu tillämpade olika reglerna beträffande statsbidrag till statliga resp.
statskommunala beredskapsarbeten innebära, att om exempelvis ett vattenoch
avloppsledningsföretag anordnas som beredskapsarbete i statlig regi
och kostnader utöver de från början beräknade kostnaderna uppstå, staten
bestrider hela merkostnaden, medan om arbetet utföres i kommunal regi
kommunen i regel endast får bidrag med skälig del av merkostnaden och
själv får bestrida återstoden. Enligt vad jag inhämtat ha dylika merkostnader
på grund av den stigande lönenivån och prisutvecklingen under de
senaste åren uppkommit i ett flertal fall. Ibland ha merkostnaderna uppgått
till mycket betydande belopp. Intet skäl synes numera kunna åberopas
för att upprätthålla denna olikhet i statsbidragsreglerna. Dessa böra
därför ändras i enlighet med vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört. Jag förutsätter,
att statsbidragsreglerna liksom hittills skola kunna jämkas i särskilda
fall.

Sedan denna ändring genomförts komma statsverkets kostnader, om förhållandena
i övrigt äro lika, att bli i stort sett desamma om ett visst arbetsföretag
utföres i statlig eller kommunal regi. Då emellertid kommunerna
icke sällan torde ha möjlighet att ulan nämnvärt ökade kostnader utnyttja
egen arbetsledarpersonal och egna förråd samt i övrigt i vissa hänseenden
torde lm lägre kostnader än de som uppkomma vid de statliga arbetena,
synes det sannolikt att vissa kostnadsbesparingar kunna uppstå genom att
de statskommunala arbetena beredas ökat utrymme. .lag kan därför anslu -

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

ta mig till de sakkunnigas uppfattning, att man i större utsträckning än
hittills skett bör anlita den statskommunala formen för beredskapsarbetenas
bedrivande.

I detta sammanhang må emellertid framhållas, att förutsättningar för
övergång från statliga till statskommunala arbeten torde föreligga endast i
begränsad omfattning. I vart fall sakna mindre kommuner ofta erforderlig
teknisk organisation för att kunna driva arbeten i egen regi, alla kommuner
kunna icke erbjuda lämpliga arbetsobjekt o. s. v. En överflyttning till den
statskommunala arbetsformen torde därför under den närmaste tiden endast
kunna ske i begränsad omfattning.

Svenska stadsförbundet har givit uttryck åt farhågor för att ökningen
av de statskommunala beredskapsarbetena skall medföra en övervältring av
kostnader på kommunerna. Bortsett från den kostnadsökning för kommunerna,
som måste bli följden av förenämnda ändring av statsbidragsreglerna,
torde en nämnvärd ökning av kommunernas kostnader kunna uppkomma
endast om vägarbetena, vilka i regel helt bekostas av statsmedel,
skulle krattigt minska till förmån för vatten- och avloppsledningsföretag
eller andra företag, till vilka kommunerna vanligen bidraga. Det synes
icke sannolikt, att utvecklingen skall leda till någon mera betydande ändring
i detta hänseende. I varje fall torde det under nu rådande förhållanden
icke framstå som någon olägenhet för kommunerna att de beredas möjlighet
att utföra ofta angelägna arbeten, vilka eljest i många fall skulle få
anstå.

Möjligheten alt finna nya former för arbetslöshetshjälp enligt arbetslinjen
för partiellt arbetsföra bör, såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört,
prövas.

De sakkunniga ha föreslagit, att vissa kostnader, som nu belasta anslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. in. men som icke direkt avse
arbetslöshetshjälp, skola bestridas i annan ordning. Till de sakkunnigas
förslag i denna del återkommer jag. I nämnda sammanhang ha de sakkunniga
emellertid framlagt vissa förslag rörande färdigställningsarbetena. De
sakkunniga ha sålunda föreslagit vissa åtgärder för att minska behovet av
färdigställningsarbeten. Mot dessa åtgärder har jag icke något att erinra. De
sakkunniga ha vidare förordat, att arbetsmarknadsstyrelsens befogenhet att
besluta om färdigställningsarbeten skall begränsas till att avse arbeten, vilka
var för sig beräknas draga en kostnad av högst 10 000 kronor. Denna
gränsdragning synes under nuvarande förhållanden lämplig men bör kunna
ändras av Kungl. Maj :t om så befinnes lämpligt.

Häretter torde jag tå beröra frågan om den beredskapslagring av arbetsmaskiner
in. m., som ombesörjes av arbetsmarknadsstyrelsen. Tidigare har
på grundval av ett av investeringsutredningen framlagt förslag avsetts, att
denna beredskapslagring skall omfatta materiel, som tillsammans med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens materiel är tillräcklig för ca 15 000 man. Faktiskt
kan såsom beredskapslager endast räknas arbetsmarknadsstyrelsens
förråd, vilket i fråga om vissa arbetsmaskiner förslår för 7 000—8 000 man

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

men icke innehåller fullgod maskinuppsättning ens för detta antal. De sakkunniga
ha i enlighet med de för dem meddelade direktiven prövat frågan
om storleken av beredskapslagringen. De ha härvid föreslagit, att styrelsens
förråd skall begränsas till att omfatta materiel för ca 6 000 man. Såsom
arbetsmarknadsstyrelsen anfört, kan en beredskapslagring av denna omfattning
anses tillräcklig om den avses för en säsongarbetslöshet av något
större omfattning än den under de senaste åren vanliga. Det torde emellertid
få anses överensstämma med de grundsatser, som präglat bl. a. investeringsplanläggningen,
att sätta målet för beredskapen mot arbetslöshet högre. Jag
anser mig därför icke böra förorda en begränsning av arbetsmarknadsstyrelsens
lagerhållning i den föreslagna omfattningen. Ehuru jag å andra
sidan icke nu kan tillstyrka, att lagerhållningen ökas till den av investeringsutredningen
föreslagna omfattningen, anser jag, att förråden tills vidare
böra i stort sett bibehållas vid nuvarande storlek och i mindre omfattning
kompletteras.

Med anledning av vad de sakkunniga anfört rörande de särskilda omständigheter,
som föreligga beträffande arbetslösheten i Norrbottens län, torde
jag i detta sammanhang slutligen få anföra, att de sakkunnigas betänkande
torde böra överlämnas till Norrlandskommittén för att av kommittén tagas
i beaktande vid fullgörande av dess utredningsuppdrag.

Maximibeloppen för kontantunderstöd enligt lijälpkungörelsen.

Gällande bestämmelser m. m.

Kontantunderstödsverksamheten enligt kungörelsen den 30 juni 1934 (nr
434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet
(hjälpkungörelsen) omfattar dagunderstöd och hyreshjälp.

Dagunderstödet utgår sedan mars 1944 med de maximibelopp som framgå
av följande uppställning.

	Ensamstående		Varje	barn
Ort sgrupp	16—17 år	över 17 år	Makar	1-3 barnet	4—6 barnet
I . .........	....... 1:50	2: 50	4: —	0: 85	0:80
II..........	........ 1: 75	2: 75	4:25	1:05	0: 80
III..........	........ 2: —	3: —	4: 50	1: 25	0: 80

För makar med tre barn utgår alltså dagunderstödet med högst resp.
6:55, 7:40 och 8:25 kronor i de tre ortsgrupperna samt för makar med
sex barn med högst resp. 8: 95, 9: 80 och 10: 65 kronor.

Såväl dagunderstöd som understöd från arbetslöshetskassa kan i särskilda
fall kombineras med hyreshjälp. Även denna är graderad enligt nämnda
dyrortsgruppering och utgick intill den 1 juli 1947 i de olika ortsgrupperna
med högst 40, 60 och 90 kronor för tamiljetörsörjare samt med
högst 20, 30 och 45 kronor för ensamstående. Den 9 maj 1947 bemyndigade
emellertid Kungl. Maj :t arbetsmarknadskommissionen att fr. o. in. förstnämnda
dag fastställa maximibeloppen för hyreshjälp i Stockholm till 120

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

kronor för familjeförsörjare och 60 kronor för ensamstående samt i Göteborg
till 100 resp. 50 kronor.

Härjämte uppdrog Kungl. Maj :t den 9 maj 1947 åt arbetsmarknadskommissionen
att i samråd med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn
av gällande grunder för kontantunderstödens beräknande i syfte att åstadkomma
en lämplig anpassning mellan de erkända arbetslöshetskassornas
och arbetslöshetsnämndernas understödsverksamhet ävensom mellan dessa
båda hjälpformer och övriga socialhjälpsformer, i samband varmed jämväl
frågan om bibehållande av kontantunderstödens dyrortsgradering borde
upptagas till prövning.

I propositionen nr 286 till 1947 års riksdag anförde föredragande statsrådet
(s. 24) — efter att ha redogjort för Kungl. Maj :ts den 9 maj 1947
meddelade beslut — att dyrortsgraderingen enligt 1935 års folkpensioneringslag
syntes böra bibehållas till dess ställning kunde tagas till resultatet
av nyssberörda allmänna översyn. Ortsgrupperingen borde även efter den
nya folkpensioneringslagens ikraftträdande tills vidare bygga på förhållandena
den 31 december 1947. I skrivelse nr 448/1947 uttalade riksdagen, att
vad föredragande statsrådet anfört rörande maximibeloppen för kontantunderstöd
enligt hjälpkungörelsen och om dyrortsgraderingen av kontantunderstöden
icke föranlett riksdagen till någon erinran. Riksdagen förutsatte,
att på den pågående utredningen rörande, bl. a., dyrortsgraderingens slopande
grundat förslag skulle komma att föreläggas 1948 års riksdag.

Föreliggande förslag.

I skrivelse den 25 mars 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att
dagunder stödsbeloppen och vissa hyreshjälpbelopp måtte höjas. Styrelsen
har därvid inledningsvis anfört följande. I en till styrelsen ställd skrivelse
den 16 mars 1948 hade Stockholms stads arbetslöshetsnämnd — under
åberopande av bl. a. en framställning från ett antal elever vid en av stadens
verkstadsskola anordnad omskolningskurs om omedelbar ekonomisk
hjälp — hemställt, att en provisorisk förhöjning av dagunderstödsbeloppen
snarast möjligt måtte genomföras i avvaktan på definitivt ställningstagande
till frågan. Arbetsmarknadsstyrelsen hade för yttrande remitterat arbetslöshetsnämndens
skrivelse dels till de tjänstemän inom styrelsen och socialstyrelsen,
vilka fått i uppdrag att verkställa den av Kungl. Maj :t den 9 maj
1947 anbefallda utredningen — i det följande kallade utredningsmännen
— dels till styrelsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation.

Jag torde få redogöra för det huvudsakliga innehållet i dessa yttranden,
innan jag återkommer till arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

Utredningsmännen anföra, att enligt av dem inhämtade uppgifter levnadskostnadsindex
stigit med 10 procent och lönerna för industriarbetare
med i genomsnitt ca 37 procent från början av år 1944 fram till januari
1948. En av socialstyrelsen verkställd undersökning inom ett begränsat antal
kommuner i skilda dyrortsgrupper visade, att de för 1948 fastställda beloppen
för fattigvårdsunderstöd m. m. icke oväsentligt överstege de för

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 2b9.

samma kommuner gällande dagunderstödsbeloppen. Särskilt i Stockholm
och Göteborg hade de kontanta fattigvårdsunderstöden ökat avsevärt, framförallt
för ensamstående personer. Dessa senare kunde 1944 erhålla 70 kronor
i Stockholm och 55 kronor i Göteborg per månad; i mars 1948 uppginge
motsvarande belopp till 115 resp. 100 kronor. För makar med tre barn hade
fattigvårdsunderstödens maximibelopp höjts under samma tid i Stockholm
från 220 till 280 kronor och i Göteborg från 170 till 265 kronor. Dessa och
andra kommuner hade framhållit, att nuvarande dagunderstöd icke vore tillräckliga
och därför redan medfört eller riskerade medföra klientelets överförande
till fattigvården. Utredningsmännen fortsätta.

Utredningsmännen äro eniga om att icke motsätta sig en höjning snarast
möjligt av dagunderstödsbeloppen. De vilja dock samtidigt framhålla, att
de icke äro beredda att f. n. avge annat än förslag till vissa provisoriska åtgärder
och att de sedermera avse att framlägga förslag till en mera definitiv
lösning av problemet i hela dess vidd. Vissa pågående och planerade undersökningar
måste nämligen först slutföras. Härvid kommer bl. a. att beaktas,
att kontantunderstödets konkurrensförmåga i förhållande till arbetslöshetsförsäkringen
är beroende icke endast av under stödsbeloppets höjd
utan även av reglerna för kontantunderstödets utgivande. I de senare återfinnas
exempelvis icke regler om maximalt antal understödsdagar och om
säsongrestriktioner, vilka däremot finnas i arbetslöshetsförsäkringen. Vidare
torde frågan om karenstidsberäkningen i de båda understödsformerna komma
att bil föremål för utredningsmännens överväganden, då det är angeläget
att söka ernå en lämplig avvägning dem emellan. Då det är av stor vikt,
att den på en rationell sparverksamhet inriktade arbetslöshetsförsäkringens
bestånd och omfattning icke utsättes för risker till följd av att en avgiftsfri
understödsverksamhet gives för stor konkurrensförmåga, frågor, som
äro av komplicerad natur, avse utredningsmännen att även göra dem till
föremål för vidare utredningar.

Alldenstund det är angeläget, att den av statsmakterna förutsatta relationen
mellan arbetslöshetsförsäkringens daghjälp och arbetslöshetsnämndernas
dagunderstöd i görligaste man vidmakthalles, ha utredningsmännen
stannat vid att endast föreslå en förhållandevis mindre höjning av understödsbeloppen,
därvid så långt möjligt hänsyn tagits till nämnda relation,
dock utan att man lyckats därutinnan i ortsgrupperna I och II.

Utredningsmännen föreslå, att dagunderstödet för ensam person hojes
med 1 krona per dag. Grov- och fabriksarbetarnas erkända arbetslöshetskassa,
vars klientel i avsevärd omfattning syntes ha liknande sammansättning
som arbetslöshetsnämndornas, hade eu differens mellan understöden
till icke-familjeförsörjare och familjeförsörjare om 1 krona 25 öre.
Skillnaden borde vara densamma i fråga om dagunderstöden. Barntillägget
borde fastställas till 1 krona för dag inom alla ortsgrupper och få utgå utan
hänsyn till antalet barn. Den nuvarande dyrortsgrupperingen borde bibehållas
intill dess hela problemet om ortsdifferentieringen senare blivit ingående
prövat. Likaledes borde den f. n. tillämpade fördelningen av kommunerna,
vilken anknöte till den inom folkpensioneringen före den 1 januari
1948 gällande ordningen, bestå oförändrad tills vidare.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Utredningsmännen ha gjort följande jämförelse mellan de av dem föreslagna
dagunderstödsbeloppen samt de inom grov- och fabriksarbetarnaserkända
arbetslöshetskassa utgående daghjälpsbeloppen.

Ortsgrupp	Ensam person	Två	makar	Två makar + 3 barn
Utr.- männen	Grov- och fabr.	Utr.- männen	Grov-och fabr.	Utr.- männen	Grov-och fabr.
I ..................	3: 50	3: 50	4: 75	4:75	7: 75	7: 75
II ....................	3; 75	4:50	5: —	5: 75	8:-	8: 75
III ....................	4: —	5:50	5: 25	6: 75	8: 25	9: 75

Vidare föreslå utredningsmännen, att maximibeloppen för hyreshjälp
i Stockholm få höjas till 150 kronor för familjeförsörjare och till 75 kronor
för ensamstående person samt i Göteborg till 120 resp. 60 kronor
ävensom att kostnaden för bränsle får inräknas i hyreshjälpsbeloppet.

Arbetsmarknadsstyrelsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation påpekar, att
kontantunderstödens avvägning i förhållande till de försäkringsmässiga
understöden har stor betydelse för den frivilliga arbetslöshetsförsäkringens
arbete, existens- och utvecklingsmöjligheter. Denna avvägning hade också
ägnats uppmärksamhet såväl vid förarbetena till gällande lagstiftning rörande
arbetslöshetsförsäkringen som senare då fråga om förändringar i
kontantunderstöden eller försäkringens förmåner varit uppe till behandling.
I propositionen nr 301 till 1944 års riksdag med förslag till vissa förbättringar
i arbetslöshetsförsäkringen hade föredraganden anfört, att det
borde stå utanför diskussion, att medlem av erkänd arbetslöshetskassa i
händelse av arbetslöshet borde ha en fördelaktigare ställning än annan arbetslös.
Ett socialstyrelsens förslag — därvid styrelsen utgått från att de
försäkrade komma att betala omkring 50 procent av försäkringskostnaderna
— alt understöden från erkänd arbetslöshetskassa med 25 procent borde
överstiga motsvarande understöd från arbetslöshetsnämnd syntes föredraganden
vara en i stort sett väl avväg relation. Uttalandet hade icke föranlett
någon riksdagens erinran.

Härefter anför delegationen i huvudsak följande.

Utvecklingen efter år 1944 har icke givit anledning till ändring av ovan
angivna princip, åtminstone ej i riktning mot en minskning av ifrågavarande
25-procentsmarginal. På grund av de övervägande goda sysselsättningsförhållanden
som varit rådande sedan den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringens
start, har de försäkrades andel av försäkringens finansiering
utgjort ej mindre än 74 procent, och statens (inberäknat kristillägg
och medlemsbidrag) således endast 26 procent. Marginalen mellan
försäkringsunderstöd och kontantunderstöd skulle sålunda egentligen vara
37 procent. Kristilläggels tillkomst kan därför icke utgöra motiv för en
minskning av marginalen mellan kassornas understöd och arbetslöshetsnämndernas.
Kan den goda sysselsättningen anses komma att råda åtskilliga
år framåt finnes snarare skäl för en ökning av marginalen. Det här
andragna talar för att en mera avsevärd höjning av dagunderstödel särskilt

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

i de lägre dyrortsgrupperna kan äga rum endast därest man icke ensidigt
ändrar kontantunderstödens maximibelopp utan samtidigt förbättrar arbetslöshetskassornas
förmåner, då främst för dem, som ligga lägst, genom
ändring av statsbidragsgrunderna.

Delegationen finner det angeläget framhålla, att man på försäkringssidan
anser det nödvändigt att upprätthålla den törut fastslagna relationen
mellan arbetslöshetsförsäkringens förmåner och kontantunderstödens.

Delegationen vill icke förneka, att visst behov av en höjning av kontantunderstödens
maximibelopp föreligger. En dylik höjning får emellertid icke
ske på det sätt, att den med mycket arbete och stora kostnader uppbyggda
frivilliga arbetslöshetsförsäkringen vållas avbräck därigenom. Hänsyn måste
härvid också tagas till att arbetslöshetsnämndernas hjälpverksamhet är
helt obetydlig i förhållande till arbetslöshetskassornas. Nämnas må, att
58 000 eller 6 procent av de försäkrade ha en daghjälp som inkl. kristilllägget
icke överstiger 3:50 kronor, d. v. s. det belopp som av utredningsmännen
föreslagits för ensam person i lägsta ortsgrupp. Möjligheterna att
öka understöden inom grov- och fabriksarbetarnas erkända arbetslöshetskassa
utan höjning av de redan nu relativt höga avgifterna i denna kassa
ha undersökts. Det har emellertid visat sig att någon sådan möjlighet icke

föreligger. ..

Delegationen har dock ansett sig böra tillstyrka de föreslagna torandringarna,
som skulle bliva av provisorisk natur, men önskar samtidigt framhålla,
att förutsättningen för en bestående höjning av kontantunderstödens
maximibelopp är en förbättring även av arbetslöshetskassornas förmåner.
En dylik förbättring torde icke kunna erhållas inom ramen av nuvarande
avgifter och statsbidragsgTunder.

Jag torde nu få återknyta till arbetsmarknadsstyrelsens förenämnda skrivelse.
Styrelsen anser de f. n. utgående dagunderstöden otillräckliga, enär
beloppen i fråga, som redan 1944 voro jämförelsevis låga, icke ändrats undei
de senaste fyra åren. Styrelsen upplyser, att antalet dagunderstödsrum den
24 mars 1948 uppgick till 796, fördelade på 21 kommuner. Av understödsrummen
disponerades 350 av Stockholm och Göteborg. Styrelsen hade erfarit,
att bostadskostnaderna särskilt i landets två största städer f. n. vore så
höga, att ensamstående, arbetslösa personer i dessa städer icke hade möjlighet
att för de hyreshjälpsbelopp, som f. n. utginge därstädes, förskaffa sig
bostäder. I Stockholm hade fattigvården i åtskilliga fall nödgats lämna ensamstående
arbetslösa supplerande bidrag till gäldande av bostadshyroi.

Förslaget innebär, att dagunderstöd till 16- och 17-åringar skulle utgå med
samma belopp som till arbetslös, vilken fyllt 18 år. Liksom hitintills borde
gälla, att summan av dagunderstöd och hyreshjälp i det enskilda fallet ej
finge uppgå till den i orten gängse lönen för icke kvalificerad arbetskraft
eller till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande arbetsanställning.

Ledamöterna Bröden och Sacmund ha reserverat sig mot styrelsens beslut
under framhållande av att en höjning av kontantunderstöden visserligen
vore ofrånkomlig, men att höjningen bort avvägas i närmare anslutning
till den utveckling av levnadskostnadsindex, som ägt rum mellan åren
1944 och 1948.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Yttrandena.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag har remitterats till statskontoret, socialstyrelsen,
de erkända arbetslöshetskassornas samorganisation, svenska
stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska arbetsgivareföreningen,
landsorganisationen i Sverige och tjänstemännens centralorganisation,
vilka samtliga utom landskommunernas förbund avgivit yttrande.
I samtliga yttranden tillstyrkes en höjning av nu gällande maximibelopp
för dagunderstöden. I fråga om beloppens storlek ha emellertid olika uppfattningar
hävdats.

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation ansluter sig till den
av arbetsmarknadsstyrelsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation uttalade
meningen. Organisationen understryker vikten av att snara åtgärder vidtagas
för återställande och bevarande av värdeförhållandet mellan kassa- och
kontantunderstöd. T. C. 0:s yttrande har liknande innehåll. Även landsorganisationen
biträder förslaget. I avvaktan på förslag från en särskild utredning
rörande ändrade statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna
bör enligt landsorganisationen kristillägget å daghjälp från de erkända arbetslöshetskassorna
höjas från 75 öre till 1 krona 25 öre.

Socialstyrelsen framhåller, att en provisorisk förbättring av dagunderstöden
är motiverad. De föreslagna beloppen syntes avvägda så, att det slutliga
utredningsresultatet ej föregrepes. Styrelsen tillstyrker de förordade
dagunder stödsbeloppen, dock att barntilläggen borde bibehållas vid nu gällande
belopp.

Stadsförbundet säger sig kunna godta förslaget såvitt gäller ensamstående
men anser att understödet för familjeförsörjare i ortsgrupperna II och
III bör höjas utöver vad som föreslagits samt att barntilläggen icke böra
ändras. Förbundet håller före, att hyreshjälpsbeloppen behöva revideras
uppåt även i andra städer än Stockholm och Göteborg. Slutligen uttalar förbundet,
att principen att summan av dagunderstöd och hyreshjälp icke får
uppgå till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande anställning,
är alltför sträng; det borde föreskrivas, att det totala understödet i
regel icke får överstiga nämnda inkomster.

Enligt statskontorets mening måste betänkligheter möta mot att ändra nu
utgående understödsbelopp innan resultatet föreligger av den förut berörda
utredningen. Därest understöden dessförinnan ansåges böra bli föremål för
höjning, borde densamma närmare anpassas efter den höjning av levnadskostnadsindex,
som inträtt efter fastställandet av nu utgående understödsbelopp.
I anslutning härtill ifrågasätter statskontoret, huruvida icke höjningen
av dagunderstöden f. n. bör begränsas till 50 öre per dag för ensam
person.

Arbetsgivareföreningen anser en viss revision av understödsbeloppen
ofrånkomlig särskilt i Stockholm och Göteborg. Levnadskostnadsstegringen
från 1944 till mars 1948 vore, om skatter och sociala förmåner medräknas,
enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex omkring 6,5 procent och, om
skatter och sociala förmåner ej medräknas, ca 8 procent, ökningen av lev -

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

nadskostnadsindex gåve närmast vid handen, att en provisorisk höjning av
understödsbeloppen borde stanna vid högst 10 procent.

Departementschefen.

Den översyn av gällande grunder för kontäntunderstödens beräknande,
som arbetsmarknadsstyrelsen har i uppdrag att verkställa i samråd med
socialstyrelsen, har icke hunnit slutföras. Förslag rörande bl. a. dyrortsgraderingens
slopande kan därför icke, såsom 1947 års riksdag förutsatt, föreläggas
årets riksdag. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid i avbidan på
fullföljandet av nämnda översyn lagt fram ett förslag till provisorisk förbättring
av kontantunderstöden. Enligt förslaget skulle dagunderstöden till
ensamstående personer över 17 år höjas med 1 krona till högst 3 kronor
50 öre, 3 kronor 75 öre och 4 kronor för dag i resp. tre ortsgrupper. För 16-och 17-åringar skulle i fortsättningen gälla samma belopp. Tilläggen för
make och barn skulle anpassas till vad som gäller beträffande daghjälp från
erkända arbetslöshetskassor. Slutligen skulle maximibeloppen för hyreshjälp
höjas i Stockholm och Göteborg, varjämte bränslekostnader skulle få
inräknas i hyreshjälpen.

i samtliga yttranden över förslaget har framhållits, att de nu utgående
understöden äro alltför låga. Vissa erinringar ha dock gjorts mot förslagets
detaljer. Med hänsyn främst till löneutvecklingen under de senaste åren
finner jag för egen del, att det är rimligt att kontäntunderstödens belopp
något höjas, .lag är därför beredd att tillstyrka förslagets genomförande som
ett provisorium.

I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen och de remissinstanser, som yttrat
sig i saken, anser jag sålunda, att den minskning eller utjämning av differensen
mellan daghjälp från de erkända arbetslöshetskassorna och dagunderstöd,
som skulle bli en följd av höjningen, icke bör hindra förslagets genomförande.
I flera yttranden har påpekats, att åtgärder böra vidtagas för
återställande av sagda relation. Med anledning härav får jag erinra, att med
det arbetsmarknadsstyrelsen och socialstyrelsen givna utredningsuppdraget
är avsett att åstadkomma en lämplig anpassning mellan arbetslöshetskassornas
och arbetslöshetsnämndernas understödsverksamhet ävensom mellan
dessa båda hjälpt ormer och övriga socialhjälps!'' ormer. Under det fortsatta
utredningsarbetet torde böra undersökas, i vad mån höjningen av dagunderstödsbeloppen
bör inverka på utformningen av bestämmelserna om
daghjälp och tilläggen därå.

Jag får understryka, att de föreslagna dagunderstöds- och hyreshjälpsbeloppen
äro maximibelopp samt att kommun alltså icke äger medgiva högre
understöd än som svarar mot den arbetslöses efter behovsprövning konstaterade
hjälpbehov.

Med hänsyn till att det nyssnämnda utredningsuppdraget icke avslutats,
synes det icke lämpligt att nu företaga ytterligare ändringar i gällande bestämmelser.
Jag avstyrker sålunda ett förslag från svenska stadsförbundet
rörande ändring av bestämmelsen att summan av dagunderstöd och hyres -

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

hjälp icke får uppgå till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande
anställning.

Anställningsförhållandena för arkivarbetare in. 11.

Gällande bestämmelser m. m.

Den 15 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens arbetsmarknadskommission
att verkställa en översyn av organisationen och utformningen
av de s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål samt
att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vilka kunde föranledas av
utredningen. Inom kommissionen uppdrogs utredningen åt särskilda sakkunniga,
i det följande benämnda arkivarbetssakkunniga.

I propositionen nr 286 till 1947 års riksdag, till vilken proposition torde
få hänvisas, har intagits en redogörelse för ett av de sakkunniga den 20
januari 1947 avgivet förslag till lönevillkor m. in. för arkivarbetare. I propositionen
förordades ett från de sakkunnigas uppfattning avvikande förslag
innebärande, att arkivarbetslönen i ortsgrupperna 1—5 skulle bestämmas
till resp. 320, 330, 340, 350 och 360 kronor för månad. Samma lönevillkor
borde gälla för personer, som beredas s. k. musikerhjälp. Riksdagen
biföll förslaget (skrivelse nr 448). -

Den 30 juni 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t arbetsmarknadskommissionen
(arbetsmarknadsstyrelsen) att i enlighet med det i propositionen förordade
förslaget meddela ändrade föreskrifter angående arkivarbeten och
musikerhjälp. Vidare bemyndigades kommissionen (styrelsen) att under
innevarande budgetår utbetala högst 40 stipendier, vart och ett å 550 kronor
för månad, till framstående vetenskapsmän bland utländska flyktingar
här i landet, vilka sysselsättas med forskningarbete vid vetenskapliga institutioner.
Detta antal har sedermera höjts till 42.

Antalet arkivarbetare utgjorde den 31 mars 1948 inalles 696, varav 335
svenskar. 459 tillhörde ortsgrupp 5. Antalet personer, som erhöllo musikerhjälp,
var samma dag 87, varav huvudparten voro bosatta i Stockholm
eller angränsande kommuner. Av i arkivarbeten och musikerhjälp sysselsatta
personer voro 115 kvinnor.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

I skrivelse den 22 april 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt om
förhöjning av lönerna vid arkivarbeten och musikerhjälp. Styrelsen hänvisar
till en början till ett av arkivarbetssakkunniga framlagt förslag, för
vilket jag först torde få redogöra.

De sakkunniga anföra, att de till behandling upptagit frågan om hjälpåtgärder
för arbetslös icke manuell arbetskraft vid en kris på arbetsmarknaden.
I avvaktan på utredningens slutförande hade de sakkunniga ansett
sig böra framlägga förslag till höjning av arkivarbetslönerna samt av de
till vissa vetenskapsmän utgående stipendierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

49

De sakkunniga anföra, att den löneökning som kommit till stånd genom
Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1947 och som beträffande dyrortsgrupp 5
innebure en höjning med ca 20 kronor per månad, visat sig på grund av
skattemyndigheternas praxis beträffande existensminimum m. m. i realiteten
icke medföra någon ökning av den behållna inkomsten för många arkivarbetare.
Ifrågavarande löneökning syntes i och för sig alltför liten. De sakkunniga,
som säga sig icke vilja föregripa resultatet av den pågående utredningen,
föreslå en provisorisk höjning av arkivarbetslönerna fr. o. m.
den 1 juli 1948 med 30 kronor per månad i varje ortsgrupp. Vidare föreslå
de sakkunniga, att de i det föregående nämnda stipendierna höjas till 575
kronor för månad. Som motivering härför anföres, att assistenter vid de
vetenskapliga institutionerna fr. o. in. den 1 juli 1947 åtnjuta arvoden med
6 900 kronor för år eller 575 kronor för månad.

Arbetsmarknadsstyrelsen instämmer i arkivarbetssakkunnigas förslag
och hemställer därutöver, att antalet stipendier får höjas med åtminstone
10. Styrelsen betonar, att arkivarbetslönerna äro knappa, allra helst om
man tar i betraktande att från klientelet vid dessa arbeten den mindre effektiva
arbetskraften under årens lopp eliminerats.

Departementschefen.

Såsom framgår av vad arkivarbetssakkunniga och arbetsmarknadsstyrelsen
anfört, torde den justering av arkivarbetarlönerna som genomfördes
föregående år i vissa fall icke ha medfört någon reell höjning av arkivarbetarnas
inkomster. Med hänsyn härtill och då löneläget för arkivarbetarna i
och för sig måste anses förhållandevis lågt, finner jag det skäligt, att möjlighet
till en ytterligare jämkning uppåt av arkivarbetarlönerna öppnas. Jag
är emellertid icke beredd att på grundval av den föreliggande framställningen
taga slutlig ställning till det belopp varmed lönerna böra höjas. Det torde
därför böra få ankomma på Kungl. Maj :t att, i den mån närmare utredning
rörande inverkan av skattemyndigheternas praxis beträffande existensminimum
m. m. ge anledning därtill, företaga en provisorisk höjning av arkivarbetarlönerna
inom den av arbetsmarknadsstyrelsen angivna ramen.

På av arbetsmarknadsstyrelsen angivet skäl torde stipendierna till vissa
utländska vetenskapsmän böra böjas med 25 kronor till 575 kronor för
månad. Jag räknar med att antalet stipendier kan böra ökas något under
nästa budgetår.

Anslagsuppdelningen.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Rörande de nuvarande anslagen anföra de sakkunniga i huvudsak
följande.

De olika slag av uppgifter, som avsågos böra ankomma på arbetsmarknadskommissionen,
föranledde, att vid kommissionens tillkomst det förut 4

Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 249.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2''r9.

varande anlaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
ersattes med ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. in.
ur vilket bestredos ej blott utgifter av nyssnämnda slag utan även kostnader,
föranledda av krigsförhållandena, såsom kostnader för överflyttning av
arbetskraft in. m. Ur detta anslag utbröts sedermera ett särskilt anslag till
kostnader för överflyttning av arbetskraft. Detta anslag erhöll ursprungligen
benämningen till åtgärder för reglering av arbetsmarknaden och upptogs
å förskottsstat för för svar sväsendet av 1943 års riksdag. Först genom
beslut av 1945 års riksdag (prop. nr 309) upptogs anslaget på riksstaten
under benämningen kostnader för överflyttning av arbetskraft. Anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering har numera i stort sett karaktär
av arbetslöshetsanslag. Sålunda har på detta anslag under senare tid företrädesvis
förts kostnader för statliga och statskommunala beredskapsarbeten,
statskommunala reservarbeten, arkivarbeten, kontantunderstöd och
steninköp, administrationsbidrag till arbetslöshetsnämnderna, läkar- och
anlagsundersökningar av arbetslösa samt resebidrag till arbetslösa, vilka
hänvisats till beredskaps- eller reservarbete. Därutöver ha dock på berörda
anslag även förts vissa andra kostnader, vilka icke äga omedelbar anknytning
till den egentliga hjälpverksamheten. För anslaget till kostnader för
överflyttning av arbetskraft fastställde Kungl. Maj :t efter förslag från arbetsmarknadskommissionen
de undertitlar, å vilka de särskilda kostnaderna
skulle fördelas. I viss utsträckning har den ursprungliga nomenklaturen bibehållits.
Sålunda återfinnas fortfarande i gällande litterering titlarna »anskaffning
av kojor och koj inventarier för den i skogsarbete sysselsatta arbetskraften»,
»arbetsblock», »jordbruksläger», »resebidrag till arbetssökande»,
»kurser för utbildning av reservarbetskraft», samt »diverse andra utgifter».
Därutöver ha tillkommit »omskolningsbidrag», »familjetillägg m. m.
till arbetare, som överflyttats till skogsarbete», »ortstillägg» och »arbetspremier
till yrkesvana skogsarbetare».

I sin år 1945 avgivna berättelse framhöllo riksdagens revisorer bl. a., att
en uppdelning av reservationsanslagen till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. in. och till kostnader för överflyttning av arbetskraft i flera
riksstatsanslag syntes önskvärd. I yttrande häröver förklarade sig arbetsmarknadskommissionen
icke kunna biträda statsrevisorernas förslag till
uppdelning av anslaget (rd. skr. nr 912/1946). Föredragande departementschefen
uttalade sedermera i prop. nr 286/1947 med anledning av kommissionens
medelsframställning, att någon uppdelning av ifrågavarande anslag
icke borde ske för då löpande räkenskapsår, utan att det borde ankomma på
arbetsmarknadsstyrelsen att framlägga förslag om den ordning, som borde
tillämpas i fortsättningen.

Såsom tidigare antytts ha de sakkunniga föreslagit, att kostnaderna för
vissa åtgärder, som icke direkt sammanhänga med hjälpverksamheten, skola
bestridas från andra anslag än de som avse hjälpverksamheten.

De sakkunniga ha sålunda föreslagit, alt kostnader av b e r edskaps
karaktär skola bestridas från ett särskilt anslag. Till kostnader
av nämnda art hänföra de sakkunniga utgifter för övertalig äldre ledningspersonal,
vilken personal enligt de sakkunniga kan på olika sätt utnyttjas
utan att dess sysselsättning kan anses ha direkt samband med hjälpverksamheten.
Avlöningar till denna personal liksom kostnaderna för nedlagda
arbeten (bevakning och vård av förråd och kvarlämnad materiel m. in.) kunna,
anföra de sakkunniga, snarast betraktas som beredskapskostnader för

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

51

en eventuell arbetslöshetskris. Även de förut omnämnda kostnaderna för
färdigställningsarbeten böra enligt de sakkunnigas förslag bestridas från
nu ifrågavarande anslag.

Rörande kostnaderna för generalplane utredningar för vatten
och avlopp ha de sakkunniga anfört.

Generalplaneutredningarna igångsattes ursprungligen såsom en åtgärd
mot en befarad arbetslöshet. Sedan dessa utredningar nu utvidgats att omfatta
landet i dess helhet och särskilt ordinarie anslag anvisats för bidrag till
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt en särskild byrå för
handläggning av hithörande ärenden upprättats inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
förefaller det befogat, att kostnader för generalplaneringarna
ej längre bestridas på arbetsmarknadsstyrelsens utan på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
stat. Investeringsutredningen (SOU 1944: 12) anförde
liknande synpunkter och uttalade, att kostnaderna för uppgörande av behovsplaner
borde bestridas av det anslag till bidrag till anläggning av vattenoch
avloppsledningar, som enligt utredningens förslag borde upptagas å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 under sjätte huvudtiteln. Detta
anslag är numera uppfört å ordinarie stat.

Vidare uttala de sakkunniga, att, sedan arbetsmarknadskommissionen fått
i uppgift att hålla ett beredskapslager av arbetsredskap och maskiner samt
att tillhandahålla olika förrådsenheter för skogsbruket och flyktingsverksamheten,
vägande skäl syntes tala för att avskilja kostnaderna för
f örrådsverksamheten från kostnaderna för hjälpverksamheten och
föra de förra på ett särskilt anslag.

Alltsedan år 1932 har av anslaget för hjälpverksamhet visst belopp årligen
stått till förfogande för främjande avföretagsverksamhet.
Anledningen härtill har varit, att främjande av företagsverksamhet huvudsakligen
ifrågakom i sådana län, där arbetslöshet förelåg. De sakkunniga
framhålla, att medel numera utgå från detta anslag till alla län, där företagareföreningar
finnas, varför det enligt de sakkunnigas mening vore skäl
att uppföra dessa medel på ett särskilt anslag.

De sakkunniga föreslå, att i stället för de nuvarande båda anslagen till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. samt till kostnader för överflyttning
av arbetskraft skola anvisas följande fem under A—E angivna
anslag, varvid varje anslag skulle avses för de därunder angivna utgifterna
och inkomsterna.

A. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande.

Utgifter

Statliga beredskapsarbeten
Statskommunala beredskapsarbeten
Kontant understöd
Arkivarbeten och musikerhjälp
Resekostnader till hänvisade arbetare
Administrationsbidrag till kommuner
Statliga steninköp
Inkomster
Intressentbidrag

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

B. Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Huggarförläggningar
Ortstillägg till skogsarbetare
Jordbruksläger

Skolning av partiellt arbetsföra
Omskolning av arbetskraft

Utrustningskostnader för omflyttad arbetskraft
Resebidrag till omflyttad arbetskraft

C. Kostnader för förrådsverksamhet.

Utgifter

F örrådskostnader
Inkomster

Debiteringar av anslaget till arbetslöshetsbekämpande åtgärder
Debiteringar av anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft
Försäljningar
Uthyrningar

D. Kostnader för övriga arbetsmarknadsåtgärder.

Nedlagda arbeten
Färdigställningsarbeten
Arbetsledarepersonal i disponibilitet

E. Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m.

Yttrandena.

Arbetsmarknadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den föreslagna
uppdelningen av de nuvarande arbetsmarknadsanslagen eller mot
de föreslagna benämningarna å anslagen. Styrelsen har vidare anfört.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner här angeläget att söka fastställa de kostnader,
vilka skola avföras under vart och ett av ifrågavarande anslag. Enligt
styrelsens mening böra under anslaget till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande uteslutande redovisas sådana utgifter, som äro hänförliga
till direkt hjälp åt arbetslösa, vilka icke genom omskolning, utrustningshjälp
eller genom överflyttning till annat yrkesområde kunnat beredas arbete
i öppna marknaden. Under anslaget till kostnader för överflyttning
av arbetskraft böra däremot föras sådana utgifter, som avse överföring av
arbetssökande personer dels inom eget yrkesområde till annan ort dels till
annat yrkesområde, samt därmed förenade utgifter för omskolning, utrustningshjälp
eller annan starthjälp.

Vad avser sammanställningen över de inkomst- resp. utgiftsslag, vilka
enligt de sakkunnigas uppfattning skola upptagas under vederbörande anslag,
bör denna delvis ändras samt därjämte kompletteras. Det torde emellertid
böra anförtros åt styrelsen att i sina räkenskaper verkställa den fördelning
av inkomster och utgifter under anslagen, som kan finnas erforderlig,
för att kostnaderna för styrelsens olika verksamhetsområden lätt
skola kunna överblickas. Detta synes även ha varit de sakkunnigas mening.

Rörande kostnaderna för generalplaneutredningar för vatten och avlopp
har styrelsen anfört, att dylika planer numera beslutats för samtliga län
utom ett. Kostnaderna beräknas till ca 2 300 000 kronor, varav ca 700 000

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

kronor ännu icke utanordnats. Härjämte beräknas en ytterligare kostnad
av ca 400 000 kronor för arbetets färdigställande. Styrelsen ifrågasätter,
om i nuvarande läge något är att vinna genom den föreslagna överflyttningen,
vilken skulle förutsätta förstärkning av anslag under sjätte huvudtiteln.
Styrelsen ifrågasätter i stället om icke kostnaderna under nästa budgetår
böra bestridas från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget
till planering av allmänna arbeten, å vilket anslag ca 1 430 000 kronor stode
till förfogande.

Riksräkenskapsverket har avstyrkt, att kostnaderna för förrådsverksamheten
samt för färdigställningsarbeten in. in. upptagas under särskilda anslag.
Till stöd för sin uppfattning har verket främst åberopat svårigheten
att särskilja de olika kostnadsslagen. Verket föreslår sålunda, att anslagen
tills vidare begränsas till tre, avseende kostnader för arbetslöshetens bekämpande,
kostnader för överflyttning av arbetskraft och kostnader för
främjande av företagsverksamhet m. m.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har anfört, att praktiska skäl knappast
tala för att kostnaderna för generalplaneutredningarna nu överflyttas till
sjätte huvudtiteln.

Departementschefen.

Under de nuvarande reservationsanslagen till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering in. in. och till kostnader för överflyttning av arbetskraft redovisas
utgifterna för ett stort antal delvis mycket olikartade ändamål. En
uppdelning av nämnda anslag har tidigare ifrågasatts. 1945 års riksdagsrevisorer
framhöllo sålunda önskvärdheten härav. Riksdagen fann dock (skrivelse
nr 212/146, p. 7) välbetänkt, att en viss försiktighet iakttoges i ifrågavarande
hänseende.

Jag har ansett lämpligt, att frågan om anslagen till arbetsmarknadsorganens
verksamhet upptages till behandling i samband med den översyn av
riktlinjerna för hjälpverksamheten vid arbetslöshet, för vilken tidigare
redogjorts. Min avsikt har därvid främst varit att undersöka lämpligheten av
att det nuvarande anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering uppdelas
på två anslag, av vilka det ena kunde benämnas anslag för arbetsmarknadsberedskapen
och det andra anslag för arbetslöshetens bekämpande.
Syftet härmed skulle vara att särskilja de kostnader, som avse beredskap
för en arbetsmarknadskris, från kostnaderna för den aktuella hjälpverksamheten.

De sakkunnigas av arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrkta förslag tillgodoser
endast delvis det angivna syftet. Jag kan emellertid med ett undantag godtaga
den föreslagna uppdelningen. Jag tillstyrker sålunda, att ett särskilt
anslag avses för kostnader för förrådsverksamheten oaktat under detta
anslag enligt förslaget skola redovisas såväl kostnader för den för
den nuvarande hjälpverksamheten in. in. erforderliga förrådsorganisationen
som kostnaderna för den på arbetsmarknadsstyrelsen ankommande bcrcdskapslagringen.
Jag har icke heller något att erinra mot den av arbetsmark -

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

nadsstyrelsen föreslagna gränsdragningen mellan det i huvudsak för arbetslöshetsbekämpande
åtgärder avsedda anslaget samt det anslag, som
avses för överflyttningsåtgärder beträffande arbetskraft. Däremot finner jag
mig icke böra tillstyrka, att ett särskilt anslag avses för kostnader för nedlagda
arbeten, färdigställningsarbeten och arbetsledarpersonal i disponibilitet.
Nämnda kostnader äro till sin natur ganska olikartade. De kunna tills
vidare icke heller beräknas bli av sådan storleksordning — anslaget har för
nästa budgetår beräknats till 200 000 kronor av de sakkunniga och till
300 000 kronor av arbetsmarknadsstyrelsen — att deras redovisning under
särskilt anslag framstår som angelägen. Jag förordar därför, att ifrågavarande
kostnader bestridas från anslaget till kostnader för arbetslöshetsbekämpande
åtgärder.

Jag tillstyrker förslaget att de understöd, som lämnas till vissa företagareföreningar,
skola redovisas under särskilt anslag.

Mot de föreslagna benämningarna å anslagen har jag endast mindre erinringar.
Jag föreslår, att anslagen rubriceras på följande sätt.

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamliet.

Kostnader för främjande av företagsverksamhet in. in.

De titlar, varå kostnaderna skola bokföras under varje särskilt anslag,
torde få fastställas av arbetsmarknadsstyrelsen.

De sakkunniga ha föreslagit, att kostnaderna för generalplaneutredningar
för vatten och avlopp skola bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln.
Med hänsyn till de av arbetsmarknadsstyrelsen åberopade omständigheterna
finner jag för min del lämpligt, att dessa kostnader, såsom styrelsen
tänkt sig, under nästa budgetår bestridas från det under femte huvudtiteln
anvisade anslaget till planering av allmänna arbeten. Därest riksdagen icke
anför erinran häremot, har jag för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att meddela
föreskrift i enlighet härmed.

Meclelsbehovet för budgetåret 1948/49.

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Vid beräkningen av medelsbehovet under detta anslag ha de sakkunniga
-— utöver vad de tidigare anfört rörande lämpligheten att i vissa lägen lösa
sysselsättningsfrågan för byggnadsarbetare genom att bevilja byggnadstillstånd
— utgått från följande överväganden.

De sysselsättningssvårigheter, som kunna uppkomma, därest en sträng
elransonering skulle bliva nödvändig eller en inskränkning av utrikeshandeln
skulle leda till mer eller mindre avsevärda produktionsbegränsningar,
synas böra bemästras genom att de å beredskapsstat uppförda anslagen
komma till användning.

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

Arbetslösheten under budgetåret 1948/49 bar antagits bliva av samma
omfattning som under innevarande budgetår. Därvid har förutsatts, att arbetslösheten
under de fyra återstående månaderna av detta år minskas från
månad till månad på samma sätt som under år 1947. Vidare har förutsatts,
att sysselsättningen i beredskapsarbete skulle ha proportionsvis samma omfattning
som nu, men att, i överensstämmelse med de sakkunnigas därom
i det föregående gjorda förslag, lika många skulle vara sysselsatta i vartdera
slaget av beredskapsarbete.

Från dessa utgångspunkter ha de sakkunniga gjort följande beräkningar.

De sakkunniga ha beräknat, att kostnaderna för statliga och statskommunala
beredskapsarbeten skulle utgöra ca 6 milj. kronor för vartdera slaget
av arbete. Av kostnaderna för statskommunala beredskapsarbeten beräknas
50 procent eller 3 miljoner kronor komma att utgöras av statsbidrag.
Den totala kostnaden för beredskapsarbeten skulle alltså bli 9 miljoner kronor.
Efter avdrag av inkomster genom intressentbidrag vid statliga beredskapsarbeten
med beräknade 1,4 miljoner kronor och tillägg av utgifter för
äldre statskommunala beredskapsarbeten, beräknade till 1 miljon kronor,
återstå kostnader för beredskapsarbeten med 8,6 miljoner kronor. Härtill
skola läggas övriga kostnader å detta anslag. Enligt av arbetsmarknadskommissionen
den 4 december 1947 gjord preliminär medelsframställning beräknades
dessa till följande belopp: för generalplaneutredningarna för vattenoch
avloppsväsendet 0,9 miljoner kronor (numera inom arbetsmarknadsstyrelsens
kansli beräknat till 0,7 miljoner kronor), kontantunderstödsverksamhet
0,25 miljoner kronor, arkivarbete och musikerhjälp 3,5 miljoner kronor,
statliga steninköp 2,6 miljoner kronor. Tillhopa skulle dessa kostnader alltså
uppgå till 7,05 miljoner kronor. Därest dessa kostnadsberäkningar godtagas,
skulle de sammanlagda kostnaderna å detta anslag efter hänsynstagande till
vissa inkomster bli 15,65 miljoner kronor. Från detta belopp skall dragas den
beräknade reservationen vid utgången av innevarande budgetår å 8,6 miljoner
kronor. Därefter skulle alltså återstå ett medelsbehov för budgetåret
1948/49 av 7 miljoner kronor.

Utan att ingå på en närmare diskussion av frågan om delposten till arkivarbeten
vilja de sakkunniga uttala, att kostnaden för dessa med hänsyn
till förbättringen på arbetsmarknaden borde kunna minskas i samma proportion
som kostnaderna för beredskapsarbeten.

Med hänsyn till det anförda synes det beräknade medelsbehovet, 7 miljoner
kronor, kunna väsentligt minskas. Beträffande de statliga steninköpen
kan det ifrågasättas, om de böra föras på arbetsmarknadsstyrelsens anslag.
De sakkunniga ha emellertid ej ansett sig böra ingå på denna fråga, som
torde uppmärksammas av den särskilda kommitté, som tillsatts för att utreda
stenindustriens framtida ställning.

Medelsbehovet under det av de sakkunniga föreslagna anslaget till kostnader
för övriga arbetsmarknadsåtgärder uppskattas av de sakkunniga till för
hyror och förrådsvakter vid under instundande sommar nedlagda arbeten
ca 10 000 kronor, för ledningspersonal i disponibilitet 50 000 kronor och för
färdigställningsarbeten ca 140 000 kronor eller tillhopa omkring 200 000
kronor.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Rörande medelsåtgången innevarande budgetår under anslaget
till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m. har arbetsmarknadsstyrelsen
anfört i huvudsak följande.

Enligt budgetredovisningen förefanns under anslaget vid ingången av innevarande
budgetår en reservation av 23 450 000 kronor. Härtill kom enligt
arbetsmarknadskommissionens bokslut en vid samma tidpunkt redovisad
behållning å 4 500 000 kronor. Jämlikt beslut av årets riksdag ha ytterligare
1 000 000 kronor tillförts anslaget för budgetåret 1947/48. Därutöver har
kommissionen i framställning den 30 juni 1947 rörande försäljning av vissa
baracker in. m. till danska staten hemställt, att kommissionen måtte beredas
täckning för de med barackleveranserna förenade utgifterna. Från förevarande
anslag ha för nämnda ändamål bestritts utgifter till ett belopp
av 4 410 000 kronor, som sålunda skulle tillgodoföras anslaget. Vidare har
arbetsmarknadsstyrelsen i framställning den 3 mars 1948 angående kostnader
i samband med liknande barackleveranser till Polen hemställt om
täckning av vissa från anslaget avförda utgifter belöpande sig till 30 000
kronor. Slutligen beräknar styrelsen, att direkta inkomstmedel å tillhopa
3 433 000 kronor komma att inflyta till styrelsen i ersättning för utförda
arbeten, försäljningar, uthyrningar in. in. Under angivna förutsättningar
skulle å anslaget för innevarande budgetår disponibla medel sammanlagt
belöpa sig till (23 450 000 + 4 500 000 + 1 000 000 + 4 410 000 4- 30 000
+ 3 433 000) ca 36 823 000 kronor.

Behovet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande syfte har till följd av den
framträdande arbetskraftsbristen varit av förhållandevis ringa omfattning
under den hittills gångna delen av innevarande budgetår.

Vid de statliga beredskapsarbetena ha under innevarande budgetår t. o. in.
februari 1948 utförts ca 135 000 dagsverken. Med beaktande av kostnadssiffrorna
för ifrågavarande tid skulle dagsverkskostnaden bliva 42: 30 kronor.
Om de sociala kostnaderna tilläggas, vilka kunna beräknas till 1: 20
kronor per dagsverke, erhålles en total dagsverkskostnad för tidsperioden
av 43:50 kronor. För återstående delen av budgetåret har man att räkna
med höjd dagsverkskostnad. Den totala dagsverkskostnaden beräknas sålunda
för tiden "A—31/, 1948 till 45: 10 kronor och för tiden V,—3% 1948 till
46:00 kronor. Det totala antalet dagsverken under 1947/48 beräknas till
228 000.

Med utgångspunkt härifrån skulle totala kostnaderna för statliga beredskapsarbeten
under innevarande budgetår utgöra 10 000 000 kronor.

Med tillämpning av motsvarande beräkningsmetoder för statskommunala
beredskapsarbeten samt med tillägg av från tidigare budgetår eftersläpande
kostnader beräknas de totala utgifterna för innevarande budgetår till
3 740 000 kronor.

Under posten statskommunala reservarbeten ha under budgetåret endast
vissa eftersläpande kostnader bestritts till ett belopp av 46 000 kronor.

Med hänsyn till den relativt ringa arbetslösheten ha kostnaderna för kontantunderstöd
under de åtta första månaderna innevarande budgetår uppgått
till endast 174 000 kronor. För resterande delen av budgetåret beräknas
ytterligare 50 000 kronor bliva erforderliga, varigenom de totala kostnaderna
för ändamålet skulle uppgå till 224 000 kronor.

Antalet arkivarbetare har sedan september månad 1947 varit i stigande
och utgjorde den 29 februari 1948 676 sysselsatta personer. Under mars månad
ha ytterligare ett 20-tal personer hänvisats till arkivarbete. Framhållas

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

må vidare, att de flyktingar, som hänvisats till omskolnings- och kompletteringskurser,
i ett flertal fall uppbära arkivarbetslön under kurstiden, vilka
kostnader även bestridas från förevarande anslag. Antalet genom musikerhjälp
sysselsatta varierar under olika månader beroende på sysselsättningsmöjligheterna
i öppna marknaden. Genomsnittligt torde dock omkring
100 personer kunna beräknas bliva sysselsatta genom denna hjälpform. För
de första åtta månaderna av innevarande budgetår belöpte sig kostnaderna
för samtliga dessa hjälpformer till 1 846 000 kronor. Härtill komma väntade
utbetalningar för ännu icke redovisade utgifter. Med beaktande av den
hittillsvarande omfattningen av verksamheten synes någon minskning knappast
kunna väntas av det totalbelopp, som av arbetsmarknadskommissionen
beräknades erforderligt för budgetåret, eller 3 500 000 kronor.

Vidare beräknar styrelsen kostnaderna under innevarande budgetår för
resebidrag till 800 000 kronor, för centralförråden till 589 000 kronor, för
de statliga stenbestäliningarna till 3 000 000 kronor, för administrationsbidrag
till 214 000 kronor, för generalplaneutredningar för vattenförsörjning
och avlopp till 700 000 kronor samt för kursverksamhet i samband med
omskolning av utländsk arbetskraft in. in. till 178 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för budgetåret under anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering in. in. beräknas sålunda till ca 23 000 000
kronor.

Vid budgetårets utgång skulle sålunda enligt styrelsens beräkning finnas
en reservation å anslaget av (36 823 000 — 23 000 000) 13 823 000 kronor.
Därav beräknas 70 000 kronor utgöra utestående fordringar hänförliga till
förrådsverksamheten.

Rörande medelsbehovet för budgetåret 1948/4 9 under
det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna anslaget till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande har styrelsen anfört bl. a. följande.

De sakkunniga beräknade den totala kostnaden för beredskapsarbeten till
9 000 000 kronor, varvid de sakkunniga utgingo från att en förskjutning
mellan de två hjälpformerna statliga och statskommunala beredskapsarbeten
skulle kunna genomföras. Därigenom skulle statsverkets kostnader kunna
begränsas, då 50 % av kostnaderna för statskommunala beredskapsarbeten
beräknas komma att åvila statsverket. Om man utgår från att den av de
sakkunniga föreslagna förskjutningen av hjälpverksamheten skulle kunna
genomföras under nästkommande budgetår, skulle enligt styrelsens beräkningar
kostnaderna för statliga beredskapsarbeten uppgå till 6 900 000
kronor. Motsvarande siffra för statskommunala beredskapsarbeten skulle
utgöra 3 350 000 kronor. Vid framräknandet av nämnda siffror bar styrelsen
utgått från att samma sysselsättningsförhållanden som under innevarande
budgetår kunde antagas bliva rådande även under budgetåret 1948/
49. Totala antalet dagsverken vid statliga resp. statskommunala beredskapsarbeten
skulle under nämnda förutsättning bliva (228 000 -j- 70 000)
298 000. Den totala kostnaden för statliga beredskapsarbeten skulle, om man
utgår från samma dagsverkskostnad som för sista delen av innevarande
budgetår, eller 46 kronor, bliva (149 000 X 46) 6 900 000 kronor. För statskommunala
beredskapsarbeten skulle totalkostnaden med samma beräkningssätt
och en dagsverkskostnad av 45 kronor bliva (149 000 X 45)
6 700 000 kronor. Efter den av de sakkunniga beräknade statsbidragsprocen -

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

ten av 50 skulle statsverkets kostnad för sistnämnda slag av beredskapsarbeten
komma att uppgå till 3 350 000 kronor. Som tidigare anförts, torde
det emellertid av olika skäl icke bliva möjligt att under budgetåret 1948/
49 öka andelen av statskommunala beredskapsarbeten i den utsträckning
de sakkunniga antagit. På grund härav synes medelsbehovet för beredskapsarbeten
böra beräknas till 11 000 000 kronor, varav 8 000 000 kronor till
statliga och 3 000 000 kronor till statskommunala beredskapsarbeten. Till
sistnämnda summa bör läggas ett belopp av 200 000 kronor avseende en
under nästa budgetår beräknad minskning av eftersläpande statsbidrag.

Kostnaderna för arkivarbeten, musikerhjälp och forskarstipendier synas
böra höjas för nästa budgetår med hänsyn till att styrelsen finner ytterligare
forskarstipendier erforderliga samt att arkivarbetssakkunniga eventuellt
komma att förorda en höjning av utgående arkivarbetslöner. Ehuru
styrelsen håller för sannolikt, att kostnaderna för arkivarbeten in. in. under
nästa budgetår komma att överstiga det belopp, som beräknats erforderligt
för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, eller 3 500 000 kronor,
finner sig styrelsen med hänsyn till de svårigheter, som föreligga att
göra en hållbar beräkning, icke böra f. n. anmäla större medelsbehov än
som motsvarar den beräknade medelsåtgången för nu löpande budgetår, eller
3 500 000 kronor. Styrelsen förutsätter, att anslagsförstärkning genom medelsanvisning
å tilläggsstat skall kunna komma i fråga därest förhållandena
så skulle påfordra. Kontantunderstödsverksamheten beräknas till oförändrat
belopp i förhållande till innevarande budgetår, eller 250 000 kronor.
Med hänsyn till att den tidigare eftersläpningen av utbetalning av administrationsbidrag
beräknas bli reglerad under innevarande budgetår, synes
ifrågavarande medelsbehov för nästa budgetår kunna begränsas till 125 000
kronor. På grund av att arbetare vid statliga beredskapsarbeten huvudsakligen
äro bosatta i närheten av arbetsplatsen, beräknas kostnaderna för
resebidrag till dylika arbetare kunna begränsas till 10 000 kronor för nästa
budgetår.

De totala kostnaderna under anslaget till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande skulle sålunda uppgå till 15 085 000 kronor för budgetåret
1948/49. Ifrågavarande belopp bör minskas med en beräknad utgående reservation
under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. in.,
vilken styrelsen föreslår skola tillgodoföras anslaget till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande med undantag av 70 000 kronor, utgörande vid
budgetårsskiftet beräknade utestående fordringar hänförliga till förrådsverksamheten.
Denna reservation beräknas till 13 753 000 kronor. Det återstående
medelsbehovet för budgetåret 1948/49 skulle sålunda uppgå till

1 332 000 kronor. Vid nämnda beräkning har hänsyn icke tagits till kostnaderna
för statliga steninköp, som för budgetåret 1948/49 beräknas till

2 600 000 kronor. Under förutsättning att dessa kostnader i avbidan på
ytterligare utredning alltjämt skola bestridas från anslaget till kostnader
för arbetslöshetens bekämpande, ökas medelsbehovet under anslaget till

3 932 000 kronor eller avrundat till 3 900 000 kronor.

Beträffande kostnaderna för generalplaneutredningar för vatten och avlopp
skulle medel icke behöva anvisas under nu förevarande anslag, därest
såsom i det föregående ifrågasatts nämnda kostnader skulle fr. o. in. budgetåret
1948/49 belasta anslaget till planering av allmänna arbeten under
lemte huvudtiteln. Om så icke skulle bliva fallet, torde ett belopp av 700 000
kronor behöva beräknas för nästa budgetår under anslaget till kostnader
för arbetslöshetens bekämpande och detta anslag sålunda ökas till 4 600 000
kronor.

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

De sakkunniga ha föreslagit, att maximerade delposter borde upptagas
för arkivarbeten och för statliga steninköp. Styrelsen anser övervägande
skäl tala mot ett sådant förslag; en dylik ordning torde även strida mot
gängse praxis i fråga om delposter under reservationsanslag och vara principiellt
olämplig med hänsyn till de ändamål, som skola tillgodoses.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår under åberopande av det anförda, att
nu ifrågavarande anslag anvisas med ett belopp av 3 900 000 kronor.

Rörande medelsbehovet under det föreslagna anslaget till kostnader lör
övriga arbetsmarknadsåtgärder har arbetsmarknadsstyrelsen anfört i huvudsak
följande.

De sakkunniga ha beräknat medelsbehovet till 200 000 kronor. Styrelsen
är av den uppfattningen, att det av de sakkunniga för färdigställningsarbeten
beräknade medelsbehovet, 140 000 kronor, icke torde vara tillräckligt.
Efter avdrag för ett större färdigställningsarbete uppgick den totala kostnaden
för försvars- och färdigställningsarbeten under hudgetåret 1946/47
till 1 800 000 kronor. Även under nästa budgetår torde kostnaderna för ur
ekonomisk synpunkt starkt motiverade färdigställningsarbeten komma att
uppgå till avsevärt större belopp än det av de sakkunniga beräknade. Styrelsen
finner sig — i avvaktan på närmare erfarenheter — böra för färdigställningsarbeten
räkna med ett medelsbehov av 240 000 kronor för nästa
budgetår. Då för övriga ändamål ett belopp av 60 000 kronor enligt de sakkunnigas
förslag kan beräknas erforderligt under anslaget och styrelsen
kan ansluta sig härtill, får styrelsen föreslå, att anslagsbeloppet bestämmes
till 300 000 kronor. Styrelsen är dock icke övertygad om att detta anslag
är tillräckligt ens vid en stark begränsning av färdigställmngsarbetena.
Om anslaget skulle visa sig otillräckligt, förutsätter styrelsen, att anslagsförstärkning
skall kunna komma ifråga genom medelsanvisning å tilläggsstat.

Departementschefen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat, att vid utgången av innevarande
budgetår skall finnas en reservation av 13 823 000 kronor å anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. in. Av denna reservation föreslås
13 753 000 kronor överföras till aet nya anslaget till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande. Styrelsen hav beräknat anslagsbehovet för nästa
budgetår till 3 900 000 kronor. Styrelsen har emellertid vid sina beräkningar
icke upptagit ett belopp av ca 1 500 000 kronor för understöd till
företagareföreningar under innevarande budgetår. Då detta belopp i stort
sett torde komma att disponeras för avsett ändamål, bör den beräknade
reservationen minskas med motsvarande belopp. Å andra sidan har styrelsen
icke räknat med någon inkomst i form av intressentbidrag under
nästa budgetår. Medelsbehovet bör enligt min mening av denna anledning
kunna minskas med ett belopp, som jag uppskattar till 1 200 000 kronor.
Vidare torde det av styrelsen för statliga beredskapsarbeten beräknade
kostnad sbeloppet 8 000 000 kronor kunna minskas med 500 000 kronor.
Mot styrelsens beräkningar i övrigt av medelsbehovet under ifrågavarande
anslag har jag icke något att erinra. Såsom jag tidigare anfört böra emellertid
de kostnader, som av de sakkunniga och styrelsen upptagits un -

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

der ett särskilt anslag till kostnader för övriga arbetsmarknadsåtgärder,
bestridas från anslaget till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.
Då jag kan godtaga arbetsmarknadsstyrelsens uppskattning av ifrågavarande
kostnader, förordar jag, att ytterligare 300 000 kronor beräknas under
arbetslöshetsanslaget.

Jag beräknar sålunda det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till
kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. till (3 900 000 -j- 1 500 000 —
1 200 000 — 500 000 + 300 000) 4 000 000 kronor.

Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beträffande medelsåtgången innevarande
budgetår under anslaget till kostnader för överflyttning av
arbetskraft anfört i huvudsak följande.

Reservationen under anslaget vid innevarande budgetårs ingång uppgick
enligt budgetredovisningen till 15 160 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen
redovisade i sitt bokslut per den 30 juni 1947 en behållning under
anslaget av 4 890 000 kronor, utgörande till förfogande ställda men ej ianspråktagna
medel. Styrelsen räknar vidare med inkomstmedel för försäljningar,
uthyrningar m. in. av ca 1 400 000 kronor. Därutöver har arbetsmarknadskommissionen
i framställning den 30 juni 1947 rörande försäljning
av vissa baracker m. in. till danska staten hemställt, att kommissionen
måtte beredas täckning för de med barackleveranserna förenade utgifterna.
Från förevarande anslag ha för nämnda ändamål bestritts utgifter
till ett belopp av ca 290 000 kronor, som sålunda skulle tillgodoföras anslaget.
Någon ny medelsanvisning under anslaget gjordes ej av riksdagen för
budgetåret 1947/48, bortsett från ett formellt belopp av 100 kronor. Å förevarande
anslag står sålunda till styrelsens förfogande för innevarande budgetår
ett belopp av (15 160 000 + 4 890 000 + 1 400 000 + 290 000)
21 740 000 kronor. Den 19 januari 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt
om ett tilläggsanslag å 7 000 000 kronor till täckande av de kostnader,
som belöpa å ifrågavarande anslag under innevarande budgetår. Kungl. Maj :t
har i prop. nr 163 till årets riksdag föreslagit anslagsförstärkning med nämnda
belopp genom medelsanvisning å tilläggsstat.

Anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft har huvudsakligen
tagits i anspråk för utgifterna för arbetspremier åt skogsarbetare, vissa
skogsägare in. fl. enligt Kungl. Maj ds beslut den 21 februari och 6 juni
1947. Kostnaderna för de två premieringsperioderna under tiden 1 april—
30 september 1947 falla helt å innevarande budgetår. Under de första åtta
månaderna av innevarande budgetår belöpte sig kostnaderna för ifrågavarande
ändamål till 17 283 000 kronor, vilket belopp även utgör de totala utgifterna
för budgetåret.

Under budgetåret ha vidare relativt betydande belopp erfordrats för avlöningar
till verktygsvårdare och kockor vid huggarförläggningar samt för
resekostnader för denna personal. De sammanlagda utgifterna för denna
personal under budgetåret skulle sålunda uppgå till 1 480 000 kronor.

Bestämmelserna om ortstillägg till arbetskraft, anvisad skogsarbete, gällde
under de tre första kvartalen av innevarande budgetår uteslutande dem
som sysselsattes med vedavverkningar. Fr. o. m. den 1 april 1948 utgår orts -

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

tillägg, som från denna tidpunkt benämnes överflyttningsbidrag, även till
den med gagnvirkesavverkning sysselsatta arbetskraften. För tiden 1 juli
1947—29 februari 1948 belöpte sig kostnaderna för ortstiliägg till 357 000
kronor. Med hänsyn till de nya bestämmelserna måste för resterande del av
budgetåret en förhållandevis stor ökning av kostnaderna för ändamålet beräknas.
För sistnämnda tidsperiod beräknas utgifterna uppgå till 575 000
kronor. Sammanlagda kostnaderna för hela budgetåret skulle därigenom
för nämnda tillägg och bidrag stiga till 932 000 kronor.

I samband med anordnandet av huggarförläggningar ha vissa kostnader
uppstått för omflyttning av kojor och koj utrustningar. Ett belopp av 166 000
kronor blir erforderligt för ändamålet.

Kostnaderna för jordbruksläger för frivillig arbetskraft beräknas till
373 000 kronor. Kostnaderna för utländska studenter, skogspraktildäger,
praktikläger i lanthushåll jämte ersättningar till kockor i bethushåll m. m.
torde för budgetåret uppgå till 162 000 kronor, kostnaderna för resebidrag
till arbetssökande till 361 000 kronor, administrationskostnaderna för arbetsmarknadsstyrelsens
rekryteringsbyråer i utlandet för överföring till
Sverige av utländsk arbetskraft till 450 000 kronor, kostnaderna för provanställningar
av partiellt arbetsföra in. m. till 50 000 kronor, och kostnaderna
för länsarbetsnämndernas förråd till 40 000 kronor för hela budgetåret.

Under första hälften av budgetåret 1947/48 avfördes från anslaget vissa
eftersläpande kostnader från tidigare budgetår, utgörande bl. a. omkostnader
vid barackförsäljningar till Norge. Den sammanlagda utgiften för dylika
ändamål under hela budgetåret kan beräknas till 4 000 kronor.

Under förra hälften av budgetåret verkställdes vidare en avskrivning av
osäkra fordringar, vilka ackumulerats under arbetsmarknadskommissionens
verksamhetstid. Kostnaden för ifrågavarande åtgärd uppgick till 320 000
kronor.

Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall måste slutligen för innevarande
budgetår 50 000 kronor beräknas för mödrahjälp till viss överflyttad
utländsk arbetskraft. Likaledes torde ett belopp av 30 000 kronor böra
upptagas under ifrågavarande anslag till bestridande av barnbidrag till
överflyttad italiensk och ungersk arbetskraft.

De totala kostnaderna under reservationsanslaget till kostnader för överflyttning
av arbetskraft beräknas under angivna förutsättningar uppgå till
21 701 000 kronor. Därutöver måste relativt avsevärda belopp beräknas till
utlägg för utländsk arbetskraft. Dessa belopp torde icke kunna beräknas inflyta
under anslaget förrän tidigast nästa budgetår. Vid budgetårsskiftet den
3() juni 1948 beräknas 2 444 000 kronor behöva balanseras för detta ändamål.

Under hänvisning till de i det föregående beräknade disponibla medlen
skulle anslaget sålunda överskridas med 2 405 000 kronor. Nämnda underskott
måste ökas med ytterligare ca 1 000 000 kronor, utgörande täckning
av de för skottsbelopp, som vid budgetårsskiftet 1948/49 måste beräknas
vara utlämnade till styrelsen underlydande myndigheter och organ. Därjämte
beräknas 60 000 kronor utestå i oguldna fordringar hänförliga till
förrådsverksamheten, vilka i enlighet med vad som förut anförts beräknas
komma all tillgodoföras förrådsanslaget. Det totala anslagsöverskridandet
skulle sålunda utgöra 3 465 000 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj :ts i det föregående omnämnda prop. nr 163 till
årets riksdag skulle anslaget emellertid förstärkas med 7 000 000 kronor. Vid
sådant förhållande skulle vid innevarande budgetårs utgång lörefinnas en
reservation av (7 000 000 — 3 465 000) 3 535 000 kronor å anslaget till kostnader
för överflyttning av arbetskraft.

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 2i9.

Arbetsmarknadsstyrelsen övergår härefter till beräkning av medelsbehovet
för budgetåret 1 948/49.

Härom har styrelsen anfört.

Under detta anslag beräknar styrelsen ett belopp av 5 000 000 kronor erforderligt
för delposten till täckande av kostnader för överflyttningsbidrag
till skogsarbetare. Det beräknade beloppets relativt betydande storlek beror
på att, såsom tidigare nämnts, överflyttningsbidrag numera utgår även till
den med gagnvirkesavverkning sysselsatta arbetskraften och till att behovet
av arbetskraft på detta område måste beräknas bliva stort under nästa budgetår.
För kostnader i samband med huggarförläggningar beräknar arbetsmarknadsstyrelsen
medelsbehovet till 3 325 000 kronor. Ifrågavarande belopp,
vilket innebär en betydande stegring i förhållande till innevarande
budgetår, är beräknat med hänsyn till en sannolikt utökad huggarkursverksamhet
med anledning av nödvändigheten att öka gagnvirkesavverkningarna.
Därtill kommer att lönerna till verktygsvårdarna höjts fr. o. in. den
1 mars 1948, vilken kostnadsökning huvudsakligast kommer att påverka
utgifterna under nästa budgetår. Likaledes har arbetsmarknadsstyrelsen
ansett sig böra kalkylera med höjda löner till kockapersonalen. Slutligen
föranleda de stegrade transport- och materielkostnaderna även en viss kostnadsförhöjning.

Kostnaderna för jordbruksläger beräknar arbetsmarknadsstyrelsen till
400 000 kronor, d. v. s. ett i stort sett oförändrat belopp i förhållande till
innevarande budgetår.

Kostnaderna för bidrag till arbetstagares resor beräknar styrelsen till
1 500 000 kronor, och i sammanhanget må anmälas, att styrelsen har för avsikt
att framdeles till Kungl. Maj :t ingiva förslag om ändrade bestämmelser
för utgivande av dylika bidrag. Styrelsen har funnit sig böra räkna med ökade
kostnader för nämnda ändamål, då en vidare tillämpning av bidragssystemet
synes böra tillgripas för att kunna svara mot rådande behov att
överflytta arbetskraft.

Även för nästkommande budgetår räknar styrelsen med utgifter för skogspraktikläger,
skogsplanteringsläger, läger för utländska studenter, praktikläger
i lanthushåll samt torvläger. Vidare böra beräknas kostnader för hemassistentkurser
och för ersättningar till kockor i bethushåll. Kostnaderna för
samtliga dessa ändamål beräknas till resp. 30 000, 30 000, 15 000, 15 000,
10 000, 75 000 och 50 000 kronor, eller sammanlagt 225 000 kronor.

För psykotekniska undersökningar av ungdom och partiellt arbetsföra beräknar
styrelsen ett medelsbehov av 19 000 kronor, för läkarundersökning av
partiellt arbetsföra 35 000 kronor, för provanställningar 50 000 kronor, för
bidrag till arbetsträningsinstitut 300 000 kronor samt för omskolning av
partiellt arbetsföra 200 000 kronor, eller sammanlagt 604 000 kronor.

Till kursverksamheten för omskolning av utländsk arbetskraft torde ett
belopp av 50 000 kronor bliva erforderligt, medan till kostnader för arbetsblockorganisationen
ett i förhållande till innevarande år oförändrat belopp
av 25 000 kronor synes bliva tillfyllest.

Vidare torde viss personal även under första månaderna av nästa budgetår
böra finnas tillgänglig vid rekryteringsbyråerna i Österrike för den händelse
ytterligare sudettysk arbetskraft skulle överflyttas. För ifrågavarande
ändamål beräknar styrelsen ett belopp av 20 000 kronor.

Slutligen uppskattar styrelsen kostnaderna för mödrahjälp till överflyttad
utländsk arbetskraft till 50 000 kronor samt för barnbidrag till italiensk och
ungersk arbetskraft till 40 000 kronor. Därtill komma utlägg för utländsk arbetskraft
till ett belopp av 1 040 000 kronor. Då emellertid detta belopp bör

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

kunna balanseras genom inbetalningar av tidigare gjorda utlägg för ifrågavarande
arbetskraft, synas särskilda medel icke behöva äskas för detta ändamål.

Det totala medelsbehovet under anslaget skulle sålunda uppgå till
11 240 000 kronor. Vid bifall till Kungl. Maj :ts i prop. 163 till årets riksdag
framlagda förslag om ett tilläggsanslag å 7 000 000 kronor skulle i enlighet
med de tidigare beräkningarna å anslaget till kostnader för överflyttning av
arbetskraft vid utgången av budgetåret 1947/48 förefinnas en reservation av
3 535 000 kronor. Denna skulle enligt styrelsens förslag tillgodoföras motsvarande
anslag för nästa budgetår. Under angivna förutsättningar skulle
det nya medelsbehovet för budgetåret 1948/49 under nu förevarande anslag
beräknas till (11 240 000 — 3 535 000) 7 705 000 kronor, eller i avrundat
belopp 7 700 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
till kostnader för överflyttning av arbetskraft för budgetåret 1948/49 anvisas
ett reservationsanslag av 7 700 000 kronor.

Departementschefen.

Från detta anslag böra fortfarande i främsta rummet bestridas kostnaderna
för åtgärder, som befinnas erforderliga för att tillgodose behovet av
arbetskraft inom sådana yrkesområden, som äro av särskild betydelse för
folkhushållet eller för landets ekonomiska försvarsberedskap. Liksom hittills
bör Kungl. Maj:t äga befogenhet att meddela de bestämmelser rörande
bidrag till överflyttande av arbetskraft, som befinnas nödvändiga.

Under innevarande budgetår ha de största kostnaderna för ifrågavarande
ändamål avsett skogsbrukets försörjning med arbetskraft. Sålunda ha
kostnaderna för arbetspremier, vilka utgått under tiden intill den 1 oktober
1947, utgjort ca 17 400 000 kronor. Såvitt nu kan bedömas torde arbetspremier
icke komma att erfordras under nästa budgetår. Medel för ändamålet
ha icke heller beräknats av arbetsmarknadsstyrelsen. Under tiden intill
den 15 april 1948 ha vidare på grund av Kungl. Maj :ts beslut den 21
februari 1947 utgått ortstillägg till vissa arbetstagare från annat yrkesområde
än skogsbruket, vilka utfört avverkning av brännved. Ortstillägg har
utgått i stort sett endast till familjeförsörjare och har utgjort 3 kronor för
arbetsdag, dock högst 75 kronor för månad. Den 2 april 1948 har Kungl.
Maj :t meddelat nya bestämmelser i ämnet, vilka i huvudsak innebära att
bidrag kan utgå även till annan än familjeförsörjare, varvid bidraget utgår
med 2 kronor för arbetsdag, dock högst 50 kronor för månad, samt att bidrag
utgår även vid avverkning av gagnvirke. Samtidigt har benämningen
ortstillägg utbytts mot överflyttningsbidrag. Anledningen till bidragsbestämmelsernas
utvidgning är att gagnvirkesavverkningen av handelspolitiska
skäl ansetts böra forceras, vilket icke synts möjligt utan särskilda åtgärder
för alt främja tillströmningen av arbetskraft till skogsbruket.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat vissa särskilda belopp för åtgärder
i syfte all infoga partiellt arbetsföra i arbetslivet. Det rör sig bär om
en försöksverksamhet i olika hänseenden, för vilken planer ännu endast

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

delvis framlagts. Det synes vara av stor vikt att arbetsmarknadsorganen
beträffande de partiellt arbetsföra få söka sig fram till lämpliga former och
medel för deras inordnande å arbetsmarknaden. Det torde böra få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser för försöksverksamheten.

Från ifrågavarande anslag torde även böra bestridas kostnaderna för biträdespersonal
m. m. åt byggnadsberedningen.

Jag har icke annat att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av
medelsbehovet under detta anslag än att anslagsbeloppet enligt min mening
bör kunna minskas med 700 000 kronor till 7 000 000 kronor.

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Vid beräkningen av detta anslag ha de sakkunniga utgått från att de
framtida beredskapsförråden hos arbetsmarknadsstyrelsen skola avses för
ca 6 000 man. Från denna utgångspunkt har på de sakkunnigas begäran
inom styrelsens kamerala byrå gjorts en utredning angående medelsbehovet
under anslaget. Denna upptar följande inkomster: Kronor

debiteringar av andra anslag .............................. 415 000

hyresersättningar ......................................... 400 000

försäljningar

arbetsmaskiner .................................. 375 000

arbetsredskap ........... 85 000

förläggningsmateriel ............................. 350 000 810 000

Summa 1 625 000.

Inkomsterna av debiteringar och hyresersättningar ha beräknats till samma
belopp som för innevarande år. Skulle debiteringsposten minska genom
en inskränkning av de statliga beredskapsarbetena, beräknas hyresersättningarna
i stället komma att öka. Försäljningarna beräknas omfatta sådan

överskottsmateriel, som icke är tagen i anspråk av skogsbruket.

Utredningen upptager följande utgifter: Kronor

lönekostnader och förrådskostnader ........................ 430 000

nytt centralförråd ......................................... 200 000

återanskaffning på grund av förslitning av maskiner och redskap 400 000

förläggningsmateriel ...................................... 50 000

reservdelar .............................................. 150 000

nyanskaffning av maskiner av mera ekonomiska typer........ 370 000

Summa 1 600 000.

Behovet av nytt centralförråd föranledes enligt de sakkunniga av att ett
förutvarande förråd måste nedläggas på grund av att nyttjanderättsavtalet

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

65

rörande förrådsplatsen uppsagts, varav följt överbelastning av övriga förråd
med risk för bristfällig materielvård.

Rörande frågan om materielinköp ha de sakkunniga anfört.

Beträffande åter- och nyanskaffning anförde arbetsmarknadskommissionens
tekniska byrå i en PM av den 1 december 1947 att den komplettering
av maskinparken, som anses oundgängligen nödvändig, avser att åstadkomma
en sådan beredskap, att en första utökning av arbetsstyrkan skall
kunna mötas på ett någorlunda tillfredsställande sätt. I stort sett utgör det
anskaffningsprogram, som man sålunda kommit fram till, endast vad som
erfordras för en byggnadsverksamhet av den relativt ringa omfattning, som
arbetsmarknadskommissionen haft under senare år, samt för en viss förnyelse
av den rätt omoderna och nedslitna maskinparken. Det framhålles i
detta sammanhang, att tillverkningen av vissa av de maskintyper kommissionen
innehar och reservdelar till dessa numera upphört. I den mån nyanskaffning
föreslagits har denna motiverats av att man önskar möjlighet
att underlätta vissa arbetsmoment, som utan maskinell drift kunna hindra
en eljest möjlig utökning av arbetsstyrkan, särskilt i vinterarbeten.

Till frågan om storleken av anslagsposterna till återanskaffning på grund
av förslitning av maskiner och redskap samt nyanskaffning av maskiner
finna de sakkunniga sig icke kunna taga någon bestämd ställning. De sakkunniga
förutsätta, att arbetsmarknadsstyrelsen efter ytterligare utredning
framlägger förslag i detta avseende. Klart synes emellertid enligt de sakkunnigas
mening vara, att utgifterna under anslaget under budgetåret
1948/49 icke böra bli större än inkomsterna. Under sådana förhållanden
skulle några medel för förrådsverksamheten icke erfordras för sagda budgetår.
Med hänsyn till ovissheten angående de tidpunkter, vid vilka uppbördsmedlen
skulle komma att inflyta, borde dock ett belopp lämpligen
kunna upptagas motsvarande två månaders driftkostnader eller 100 000
kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför, att styrelsen icke kan räkna med större
debitering av andra anslag än 310 000 kronor. I hyresersättningar räknar
styrelsen med samma belopp som de sakkunniga eller 400 000 kronor. Såsom
tidigare anförts, kan styrelsen icke biträda de sakkunnigas uppfattning
om en reducering av beredskapslagringen och räknar därför icke med
inkomster av försäljning i den omfattning de sakkunniga beräknat. Styrelsen
beräknar inkomster under budgetåret 1948/49 av försäljningar av förslitna
eller eljest oekonomiska maskiner till 130 000 kronor samt av kasserade
redskap och förläggningsmateriel till 40 000 resp. 20 000 kronor. De
totala inkomsterna skulle sålunda uppgå till 900 000 kronor.

Styrelsen anför vidare.

Beträffande de av de sakkunniga beräknade utgifterna vill styrelsen framhålla,
all desamma endast beröra behovet för beredskapsarbeten. Styrelsen
har för sin del intet alt erinra mot de härför gjorda beräkningarna. I fråga
om behovet av nytt centralförråd vill styrelsen understryka, alt behovet av
detsamma jämväl framhållits av den av sakrevisionen tillsatta granskningsmannen
för styrelsens förrådsverksamhet. De sakkunniga ha uttalat, att de
5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt Nr 249.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

icke finna sig på grund av nu företagen utredning kunna taga ställning till
frågan om storleken av anslagsposterna till återanskaffning på grund av
förslitning av maskiner och redskap samt till nyanskaffning av maskiner.
Såsom de sakkunniga anfört, utgör den beräknade kompletteringen endast
vad som är oundgängligen nödvändigt för att en första utökning av arbetsstyrkan
skall kunna mötas på ett tillfredsställande sätt eller önskvärt för
att underlätta vissa arbetsmoment, som utan maskinell drift kunna hindra
en eljest möjlig utökning av arbetsstyrkan. Med hänsyn till att styrelsens
nuvarande maskinpark till största delen härrör från 1930-talets första hälft
och någon komplettering därefter knappast ägt rum, anser styrelsen en
komplettering nödvändig och finner jämväl den förebragta utredningen om
storleken av nyanskaffningen tillfredsställande.

Såsom styrelsen tidigare anfört, berör styrelsens förrådsverksamhet emellertid
icke enbart beredskapsarbeten. Styrelsen förutsätter, att arbetsredskap
vid överflyttning av arbetskraft till skogsbruket bliva erforderliga jämväl
under nästa år. Likaså räknar styrelsen med viss anskaffning av sängutrustning
av papper samt av personlig utrustning och redskap för mottagning
och arbetsplacering av flyktingar. För arbetsredskap till skogsarbetare
beräknar styrelsen ett belopp av 375 000 kronor, medan för mottagning och
utrustning av flyktingar beräknas 780 000 kronor.

Såsom tidigare anförts, räknar styrelsen med att från reservationerna på
innevarande budgetårs arbetsmarknadsanslag ett belopp av (70 000 +
60 000) 130 000 kronor skall tillföras anslaget till kostnader för förrådsverksamhet.
Utestående fordringar torde emellertid uppgå till motsvarande
belopp jämväl för nästa budgetår, varför en utjämning sålunda äger rum.

Sammanfattningsvis anger styrelsen beräknade inkomster och utgifter för
förrådsverksamheten sålunda:

Inkomster

utestående fordringar....................................

slitagedebitering av andra anslag................ 310 000

hyresersättningar.............................. 400 000

försälj ningar

maskiner........................... 130 000

redskap ............................ 40 000

förläggningsmateriel................. 20 000 190 000

Summa inkomster kronor

130 000

900 000
1 030 000

Utgifter

lönekostnader och förrådskostnader...... 430 000

nytt centralförråd..................... 200 000

återanskaffning på grund av förslitning av

maskiner . .......................... 400 000

återanskaffning av redskap och förläggningsmateriel
...................... 50 000

reservdelar ........................... 150 000

nyanskaffning av maskiner............. 370 000

arbetsredskap för skogsarbetare.................

utrustning för flyktingar.......................

beräknade utestående fordringar.................

1 600 000
375 000

780 000 2 755 000
......... 130 000

Summa utgifter kronor 2 885 000.

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

Under angivna förutsättningar beräknar styrelsen anslagsbehovet för förrådsverksamheten
för nästa budgetår till (2 885 000 — 1 030 000) 1 855 000
kronor.

Departementschefen.

Jag har tidigare givit uttryck åt den uppfattningen, att arbetsmarknadsstyrelsens
beredskapslager icke böra minskas i den omfattning de sakkunniga
föreslagit samt att styrelsens materielbestånd i viss utsträckning bör
kompletteras. Styrelsen har beräknat, att för nyanskaffning av maskiner
för beredskapsarbeten under nästa budgetår erfordras 370 000 kronor. Med
hänsyn till vad som upplysts rörande materielbeståndets ålder anser jag
ofrånkomligt, att utöver återanskaffning på grund av förslitning vissa inköp
av materiel göras under nästa budgetår. Med hänsyn till det trängda
läget på materialmarknaden synes dock det härför beräknade beloppet böra
begränsas till 100 000 kronor. Beträffande det av arbetsmarknadsstyrelsen
beräknade beloppet för utrustning av flyktingar torde böra upplysas, att det
avser kostnader för sådan utrustning, bestående av kläder m. m., som erfordras
på mottagningsförläggningarna och för att sätta flyktingarna i stånd
att antaga arbete på den svenska arbetsmarknaden. Jag anser emellertid
att den härför avsedda medelsposten bör kunna beräknas till 500 000 kronor.
Mot styrelsens beräkning i övrigt av medelsbehovet under detta anslag har
jag intet att erinra. Jag beräknar sålunda medelsbehovet under anslaget till
(1 855 000 — 270 000 — 280 000) 1 305 000 kronor, vilket belopp torde kunna
avrundas till 1 300 000 kronor.

Jag finner det lämpligt, att Kungl. Maj :t meddelar närmare bestämmelser
angående storleken av det belopp, som av arbetsmarknadsstyrelsen må disponeras
för materielinköp.

Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m.

Företagareföreningarna ha till uppgift att befordra möjligheterna till lönande
småföretagsverksamhet i syfte att åstadkomma en större differentiering
av näringslivet inom föreningarnas verksamhetsområden. Verksamheten
omfattar långivning på fördelaktigare villkor än dem, som i regel kunna
erhållas i fråga om vanliga banklån, samt i vissa fall subvention. Genom
hos föreningarna anställda konsulenter bedrives en omfattande teknisk och
kommersiell upplysning och rådgivning i hithörande frågor.

Föreningarna ha vanligtvis startats på initiativ av länsmyndigheterna.
Medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även landsting och hushållningssällskap
samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av töreningarnas
struktur och uppgifter varit relativt begränsat. Föreningarna äro
samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Företagareföreningar finnas f. n. inom Gotlands, Göteborgs och Bohus,
Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.

Till understöd åt företagareföreningarna har för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 1 500 000 kronor under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Under budgetåret ha företagareföreningarna
av Kungl. Maj :t beviljats följande understöd:

Förening		Lån	Subvention	Summa
Gotlands företagareförening........	130 000	10 000	140 000
Bohusläns	J> ........	158 000	17 000	175 000
Värmlands läns	2> ........	130 000	14 000	144 000
Gävleborgs läns	» ........	160 000	20 000	180 000
Västernorrlands läns	» ........	108 000	12 000	120 000
Jämtlands läns	» ........	149 000	16 000	165 000
Västerbottens	» ........	180 000	20 000	200 000
Norrbottens småindustriförening..........	284 000	31 000	315 000
	Summa kronor	1 299 000	140 000	1 439 000

Samtliga företagareföreningar ha hittills av staten erhållit understöd med
sammanlagt 10 070 200 kronor, därav såsom lån 7 729 000 kronor och såsom
subvention 2 341 200 kronor.

För bestridande av de löpande kostnaderna för företagarföreningarnas
verksamhet utgå bidrag till föreningarna från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri. Till sina administrationskostnader under budgetåret
1947/48 ha följande föreningar enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28
november 1947 från nämnda anslag tilldelats bidrag med sammanlagt
215 000 kronor, fördelade sålunda

Bohusläns företagareförening............. kronor 35 000

Värmland läns » » 25 000

Gävleborgs läns » » 33 000

Västernorrlands läns » » 29 000

Jämtlands läns » » 30 000

Västerbottens » » 30 000

Norrbottens småindustriförening................ » 33 000

Summa kronor 215 000

Till Gotlands företagareförening, som bildats under 1947, har såsom bidrag
till föreningens administrationskostnader under innevarande budgetår
anvisats ett belopp av 24 000 kronor. Då detta bidrag icke inrymts under
förenämnda anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet, har
detsamma bestritts från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

69

Departementschefen.

Det statliga stödet åt företagareföreningarna har innevarande budgetår
lämnats i samma former som tidigare. Förskjutningen från subventionstill
lånelinjen har fortgått. Under budgetåret 1945/46 utgjorde sålunda subventionsbeloppet
14,4 procent av den för verksamheten totalt disponerade
summan. Motsvarande procenttal utgjorde för budgetåret 1946/47 11,2 och
för tiden V, 1947—8/6 1948 9,7.

1 propositionerna nr 293/1946 och 286/1947 har erinrats, att inom handelsdepartementet
tillkallade sakkunniga framlagt förslag till ordnande av
kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri
samt bildande av företagsnämnder. Enligt vad jag inhämtat har chefen för
handelsdepartementet icke för avsikt att framlägga förslag i ämnet för innevarande
års riksdag. Under sådana förhållanden torde stödet åt företagareföreningarna
även för nästa budgetår få utgå i hittills tillämpade former.
Alltjämt erfordras inom vissa delar av landet stödåtgärder för att utveckla
ett mångsidigare näringsliv. Under nu rådande förhållanden få dessa åtgärder
dock avvägas så att de icke medverka till en ytterligare utveckling
av de s. k. serviceyrkena. Ehuru från innevarande budgetår komma att
överstå ett antal låneansökningar, vilka torde vara förtjänta av bifall, anser
jag mig med hänsyn härtill och till angelägenheten av investeringarnas
begränsning i nuvarande läge icke böra förorda höjning av det belopp, som
avses för nu ifrågavarande ändamål. Jag förordar därför, att till kostnader
för främjande av företagsverksamhet m. m. anvisas ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1948/49 under
femte huvudtiteln anvisa

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. ett

reservationsanslag av ................ kronor 4 000 000;

till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag
av........................ kronor 7 000 000;

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk samhet

ett reservationsanslag av ...... kronor 1 300 000;

och till Kostnader för främjande av företagsverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av..........kronor 1 500 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

0 Biliani/ till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

Ur protokollet:
Lars Lemne.

Bilaga.

I. Arbetsmarknaden under år 1947

(sid. 5—11 i verksamhetsberättelsen).

Redogörelsen överensstämmer helt med motsvarande avsnitt i propositionen,
sid. 2—8.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1947.

A. Den offentliga arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Arbetsmarknadskommissionen har sedan maj 1940 varit chefsmyndighet
för länsarbetsnämnderna och de under dessa sorterande offentliga arbetsförmedlingarna.
Arbetsförmedlingen omfattade vid 1947 års utgång 25
huvudkontor, 234 avdelningskontor, 450 ortsombud och 13 fristående sjömansförmedlingar.
Av avdelningskontoren voro 7 nyinrättade under året.
Dessutom förelåg beslut om inrättande av ytterligare 4 avdelningskontor,
vilka dock på grund av olösta lokal- eller personalfrågor icke trätt i verksamhet.
Förutom nu nämnda mera ordinarie förmedlingsorgan voro under
året inemot 550 lokalombud, sorterande under kontor och ortsombud, anställda
å sådana orter, där avdelning av erkända arbetslöshetskassor fanns
eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

Vid utgången av 1947 utgjorde antalet vid länsarbetsnämnderna anställda
befattningshavare omkring 1 825. Av dessa sysselsattes omkring 1450
(79 %) med bestående arbetsuppgifter, medan 375 (21 %) voro sysselsatta
med olika kris- och beredskapsuppgifter.

1947 års riksdag biföll en av Kungl. Maj :t framlagd proposition angående
ett definitivt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen. Beslutet,
som trädde i kraft den 1 januari 1948, innebär beträffande den offentliga
arbetsförmedlingens organisation i huvudsak följande.

Den offentliga arbetsförmedlingen skall under arbetsmarknadsstyrelsens
överinseende inom varje län stå under ledning av en länsarbetsnämnd (i
Stockholms stad arbetsnämnd). I varje län skall förutom huvudkontoret,
som förlägges till den ort, där länsarbetsnämnden har sitt säte, finnas erforderligt
antal avdelningskontor och expeditioner (de sistnämnda motsvarande
de förutvarande s. k. deltidskontoren), vilkas förläggning bestämmes
av Kungl. Maj:t. Avdelningskontoren och expeditionerna fördelas med hänsyn
till föreståndarnas löneställning i sju klasser, betecknade 1 A, 1 B, 2, 3
och 4 (kontor) samt 5 och 6 (expeditioner). Kontorsföreståndarna hänföras

1* Bihantj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

12

Förteckning över arbetsförmedlingens huvud- och avdelningskontor
den 31 december 1947.

Kontorens förläggning
(Huvudkontor utmärkes med kursiv stil).

Stockholm, Djursholm, Gustavsberg, Lidingö, Nacka, Norrtälje,
Nynäshamn, Rimbo, Sollentuna1, Solna, Sundbyberg,
Södertälje, Vaxholm, östhammar.

Uppsala, Enköping, Tierp, Älvkarleby.

Eskilstuna, Flen, Gnesta, Hälleforsnäs1, Katrineholm, Nyköping,
Oxelösund, Strängnäs, Vingåker, Åkers Styckebruk.1

Linköping, Borensberg, Finspång, Kisa, Mjölby, Motala, Norrköping,
Skänninge, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik,
Åtvidaberg, Ödeshög.

Jönköping, Eksjö, Gislaved, Huskvarna, Nässjö, Sävsjö, Tranås,
Vetlanda, Värnamo.

Växjö, Alvesta, Hohultsslätt, Ljungby, Markaryd, Ryd, Strömsnäs
bruk, Tingsryd, Åseda, Älmhult.

Kalmar, Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Nybro,
Oskarshamn, Vimmerby, Virserum, Västervik.

Visby.

Karlskrona, Karlshamn, Olofström, Ronneby, Svängsta, Sölvesborg,
Lyckeby.1 2

Kristianstad, Hässleholm, Klippan, Osby, Simrishamn, Tomelilla,
Åhus, Åstorp, Ängelholm, Örlcelljunga.

Malmö, Eslöv, Hälsingborg, Höganäs, Hörby, Kävlinge, Landskrona,
Lund, Sjöbo, Skurup, Svalöv1, Svedala, Trelleborg,
Vellinge, Ystad.

Halmstad, Falkenberg, Kungsbacka, Laholm, Oskarsström,
Varberg.

Göteborg, Hunnebostrand, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal,
Strömstad, Uddevalla.

Borås, Alingsås, Bengtsfors, Kinna, Svenljunga, Trollhättan, Ulricehamn,
Vänersborg, Åmål.

Skövde, Falköping, Grästorp, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping,
Mariestad, Skara, Tidaholm, Töreboda, Vara.

Karlstad, Arvika, Deje, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors,
Kristinehamn, Munkfors, Storfors1, Sunne, Säffle, Torsby.

Örebro, Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,
Kopparberg, Kumla, Laxå, Lindesberg, Nora.

Västerås, Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kolsva, Kungsör,
Köping, Norberg, Sala, Surahammar, Tärnsjö.

Falun, Avesta, Borlänge, Grängesberg, Hedemora, Leksand,
Ludvika, Malung, Mora, Orsa1, Säter, Vansbro.

Gävle, Arbrå, Bergsjö, Bollnäs, Edsbyn, Hofors, Hudiksvall,
Ljusdal, Sandviken, Storvik, Söderhamn.

Härnösand, Alnö, Bjärtrå, Bjästa, Fränsta, Hoting, Husum,
Järkvitsle, Kramfors, Kvissleby, Matfors, Nyland, Skönsberg,
Sollefteå, Sundsvall, Söråker, Veda, Ånge, Örnsköldsvik,
Östrand.

Östersund, Bräcke, Hammarstrand, Hammerdal, Järpen, Krokom,
Lit, Strömsund, Sveg, Vigge (Svenstavik).

Umeå, Bureå, Burträsk, Byske, Dorotea, Holmsund, Hörnefors,
Jörn1, Lycksele, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors,
Skelleftehamn, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina,
Vännäs, Åsele.

Luleå, Arvidsjaur, Boden, Gällivare och Malmberget, Haparanda,
Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyn,
Överkalix, Övertorneå.

Län	Ant. kon-	Ant. orts- om- bud
	tor
Stockholms stad ..	1	—
Stockholms......	14	26
Uppsala..........	4	7
Södermanlands . ..	10	18
Östergötlands ....	13	14
Jönköpings.......	9	29
Kronobergs......	10	18
Kalmar..........	10	22
Gotlands.........	1	4
Blekinge.........	7	15
Kristianstads.....	10	26
Malmöhus........	15	25
Hallands.........	6	11
Göteborgs o. Bohus	8	23
Älvsborgs........	9	36
Skaraborgs.......	12	11
Värmlands.......	13	27
Örebro..........	11	11
Västmanlands ....	11	10
Kopparbergs.....	12	13
Gävleborgs.......	11	20
Västernorrlands ...	20	17
Jämtlands.......	10	30
Västerbottens.....	19	18
Norrbottens......	13	19
Summa kontor
resp. ombud	259	450

1 Nyinrättat under 1947.

2 Indrogs vid årsskiftet 1947/48 och gjordes till filial till huvudkontoret i Karlskrona.

13

till lönegraderna 25, 24, 22, 19 och 16 i statens löneplansförordning. Föreståndarna
för expeditionerna skola vara deltidsanställda extra ordinarie
tjänstemän och åtnjuta avlöning uppgående till två tredjedelar resp. hälften
av lönegrad Ce 16. Liksom tidigare skola dessutom finnas ortsombud och
lokalombud.

Enligt Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut skall antalet befattningshavare
vid den offentliga arbetsförmedlingen utgöra inalles 1 519, varav 453 ordinarie
och 637 extra ordinarie tjänstemän, 171 aspiranter, 151 icke-ordinarie
kontors- och skrivbiträden och 107 deltidsanställda befattningshavare. Fördelningen
av avdelningskontor och expeditioner i de olika klasserna skall
vara följande:

Klass 1A1B23456
Antal 4 8 17 69 80 55 19

Under hösten 1947 uppdrogs åt arbetsmarknadskommissionen att föranstalta
om tjänsternas tillsättande. Vid utgången av året hade befattningarna
i lönegrad 16 och däröver samt biträdestjänster enligt reglerad befordringsgång
i stort sett blivit tillsatta med undantag av sådana befattningar,
som enligt av Kungl. Maj :t meddelat beslut icke få tillsättas under
innevarande budgetår. Återstående befattningar — aspirant- och deltidstjänster
— ha blivit tillsatta under februari 1948.

Vid sidan av den här ovan behandlade normala organisationen för den
offentliga arbetsförmedlingen skall tills vidare finnas en krisorganisation.
Inom denna skola handläggas bl. a. ärenden angående byggnadstillstånd,
utlänningar, överflyttning av arbetskraft till skogsbruket samt materialoch
förrådsärenden. Även för krisdelen har personalplan fastställts. Tillsättandet
av befattningarna inom krisorganisationen skedde under februari
1948.

En förteckning över den offentliga arbetsförmedlingens kontor lämnas
å s. 12.

Arbetsförmedlingsverksamheten.

Liksom under närmast föregående år togs under 1947 den offentliga arbetsförmedlingens
medverkan i anspråk i ökad utsträckning för åstadkommande
av största möjliga balans på arbetsmarknaden.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under
åren 1938—1947 framgår av tab. 3.

Inalles voro under 1947 i runt tal 692 000 personer inskrivna vid de olika
förmedlingsorganen, eller inemot 40 000 färre än under 1946. Huvudparten
eller 474 000 utgjordes av manliga arbetssökande; kvinnornas antal var
ca 218 000. Tillsammans gjorde dessa personer 1 616 000 ansökningar om
arbete. Att sistnämnda antal är så mycket högre än antalet arbetssökande
personer förklaras därav, att en arbetssökande person anses förnya sin
ansökan om arbete varje månad han återkommer till arbetsförmedlingen

14

Tab. 3. Arbetsförmedliugsverksamheten åren 1938—1947.1

Är/ / manad	Hela verksamheten	Därav vid manliga avdelningen
Arbets- sökande personer	Ansök-ningar om arbete	Lediga platser	Tillsatta platser	Arbets- sökande personer	Ansök- ningarom arbete	Lediga platser	Tillsatta platser
1938 ......	347 451	927 132	474 096	360 606	231 547	658 633	236 061	203 038
1939 ......	378 478	977 155	564 966	436 080	255 978	691124	293 998	251319
1940 ......	476 349	1153 164	634 676	509 897	315114	784 317	379 958	315 301
1941 ......	539 688	1 477 789	746 200	609 210	354 186	1 001 919	453 235	380 491
1942 ......	614 041	1 494 242	1016 878	798 152	410 835	977 547	638 315	513 528
1943 ......	662 020	1 452 830	1 111479	893 265	468 810	1 001341	682 487	586 497
1944 ......	651 788	1 547 584	1138 133	926 031	466 034	1 109 564	683 291	602 134
1945 ......	722 569	1 756 120	1 341068	1 095 945	513 617	1 248 318	821 015	713 730
1946 ......	732 036	1 681183	1 455 444	1155 260	508 795	1 160 916	896 899	755 745
1947 ......	692 369	1 616 096	1 460 375	1 144 969	474 106	1090 062	885 972	740 944
därav 1947
januari ....	120 604	143 348	148 995	88 822,	89 880	101 630	89 885	58 353
februari ..	103 077	124 699	135 589	72 022	76 425	87 073	76 525	43 656
mars......	108 426	135 860	158 925	89 287	81 487	96 290	93 601	58 803
april......	111677	139 063	180 337	98 321	82 405	97 416	107 504	65 716
maj ......	107 138	133 522	201 753	103 023	76 870	90 554	122 298	68 594
juni ......	108 545	133 420	202 352	107 948	75 023	87 969	124 807	72 145
juli........	96 593	122 677	181210	93 677	67 754	83 088	113 350	63 684
augusti____	105 355	130 440	186 249	100 762	73 584	86 652	113 743	67 968
september..	128 583	159 179	204112	124191	82 282	97 779	117 367	75 685
oktober	117 393	145 689	173 681	109 149	78 007	92 186	101 404	68 203
november..	103 094	128 438	139 325	86 066	72 344	84 778	78173	52 835
december ..	94 804	119 761	122 591	71 701	71 336	84 647	67 490	44 942

samt att dessutom en person, som erhåller en plats genom förmedlingen,
men slutar densamma och under samma månad vänder sig till arbetsförmedlingen
för att på nytt söka arbete, räknas i månadsstatistiken göra ny
arbetsansökan. På manliga avdelningen sjönk ansökningssiffran med 70 900
(6 %) i jämförelse med 1946, under det att den på den kvinnliga avdelningen
steg med 5 800 (1 %). De anmälda lediga platserna visade däremot
ökning i antal och uppgingo tillsammans till omkring 1 460 000, av vilka
arbetsförmedlingen kunde tillsätta 1 145 000.

För att få en uppfattning om de tillsatta platsernas varaktighet har man
från och med 1946 års ingång infordrat uppgift från arbetsförmedlingarna
om antalet platser, som beräknas få en varaktighet av högst en vecka. Av
samtliga under 1947 tillsatta platser hade 445 500, eller 39 %, högst en
veckas varaktighet; under 1946 var motsvarande antal 419 600 (36 %). Tillfällighetsarbetena
avsågo särskilt kvinnlig arbetskraft inom främst husligt 1

1 De arbetssökande personerna äro i slutsiffrorna för varje år endast räknade en gång, oberoende
av det antal gånger de besökt arbetsförmedlingen.

Beträffande lediga platser gäller, att talen för varje särskild månad angiva hela det under
månaden disponibla antalet lediga platser, således med inräknande även av dem, som kvarstått
aktuella från föregående månad. Dessa sistnämnda platser ha däremot i siffrorna för hela året
inräknats endast en gång, varav förklaras, att årssiffrorna äro mindre än de enskilda månadernas
siffror tillsammantagna.

15

arbete och restaurangfacket. Kortvariga anställningar för manlig arbetskraft
förekommo huvudsakligen inom grupperna landtransport och diversearbete.
För såväl män som kvinnor voro de tillfälliga platsernas andel av
totalantalet tillsatta platser förhållandevis störst i de tre största städerna.

En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under 1947 och närmast
föregående år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det sist
tilländalupna året med 10 300, eller 1 %, understeg det för 1946 noterade.
I genomsnitt tillsatte arbetsförmedlingarna 95 400 platser per månad. I dessa
siffror ingå icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet
avser alltså uteslutande platstillsättningen på den öppna
marknaden. Under 1947 utgjorde antalet hänvisningar till beredskapsarbeten
3 056 mot 5 320 under 1946. Dock är att märka, att en person, som placerats
på ett beredskapsarbete, alltjämt betraktas såsom stående till arbetsmarknadens
förfogande och under hela tiden redovisas såsom aktuell arbetssökande
på hemortens arbetsförmedling.

Med hänsyn till förut antydda förhållanden med brist på arbetskraft på
vissa orter och överskott på andra nödvändiggjordes alltjämt anordningar
för åstadkommande av en rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraften.
Arbetsförmedlingens interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås
i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom
de bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader m. m., som
även under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft
mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan
arbetsförmedlingarna inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande
sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor
och ombud tillsatta platser under åren 1938—1947.

Antal arbetssökande

. . , tuu iX V

Å r placerade genom utom 1Äne

annat kontor

1938 .......................... 14 020 8 380

1939 .......................... 19 626 12 005

1940 .......................... 33 413 17 956

1941 .......................... 44 097 23 052

1942 .......................... 68 912 36 833

1943 .......................... 82 271 47 140

1944 .......................... 72 641 40 885

1945 .......................... 88 094 50 896

1946 .......................... 90 414 54 870

1947 .......................... 83 086 50 092 I

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes sålunda under 1947
ca 83 000 platser, av vilka 63 000 med manliga och 20 000 med kvinnliga sökande.
Genom ovannämnda platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans
över 50 000 personer anställning i annat län än det, inom vilket
ansökan om arbete ingivits.

16

De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade
upplysningar utgjorde liksom under tidigare år ett viktigt led i det
interlokala förmedlingsarbetet. Alltsedan november 1946 har arbetsmarknadskommissionen
hatt en var fjortonde dag återkommande »radiobrevlåda»
med frågor och svar om yrkesval.

En bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft noterades
i genomsnitt under 1947 än under 1946. Sålunda var antalet ansökningar
på 100 lediga platser under redovisningsåret 111 mot 116 år
1946. Beträffande de här meddelade siffrorna må nämnas, att för de särskilda
månaderna antalet ansökningar om arbete satts i relation till det
under månaden disponibla antalet lediga platser, således med inräknande
även av dem, som kvarstodo aktuella från föregående månad. Då det gäller
årssiffrorna däremot, ha dessa sistnämnda platser endast inräknats en
gång, varav förklaras, att årssiffrorna äro högre än om man toge ett genomsnittligt
medeltal av de enskilda månadernas siffror. Ett dylikt medeltal
skulle för 1947 ge siffran 81 i stället för den ovan nämnda 111. Vid
samtliga undersökningstillfällen 1947 med undantag för årets båda sista
månader voro relationstalen lägre än vid motsvarande tidpunkter 1946.
Genomsnittliga antalet ansökningar på 100 lediga platser på manliga avdelningen
blev 123 mot 129 året förut. Den högsta siffran, 125, noterades
i december och den lägsta, 70, i juni. Under månaderna april—oktober
lågo sittrorna under 100, vilket framhäver knappheten på arbetskraft.
Denna knapphet var ännu mera markerad i fråga om kvinnorna, och ansökningssiffran
på 100 lediga platser översteg icke antalet 74 (oktober);
lägsta sittran var 54 (maj). Ur arbetstagarsynpunkt utvisa dylika siffror ett
gynnsamt läge, medan de ur arbetsgivarnas synpunkt äro uttryck för de rådande
svårigheterna att erhålla erforderlig arbetskraft.

Förmedlingsverksamheten under året inom de olika arbetsförmedlingsområdena
framgår av tab. 4, i vilken jämväl den interlokala förmedlingsverksamheten
redovisas länsvis. En jämförelse med 1946 års siffror ge vid
handen, att förskjutningarna i allmänhet ej voro särdeles stora vare sig
i upp- eller nedgående riktning. Stockholms stad uppvisade den största
ökningen av antalet lediga och tillsatta platser. Beträffande förhållandet mellan
tillgång och efterfrågan på arbetskraft kom Västernorrlands län högst
med 142 ansökningar per 100 lediga platser, närmast följt av Uppsala och
Norrbottens län med 133. Den lägsta siffran redovisade Jämtlands län (87)
och därnäst Jönköpings län (97).

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 5 och
6. I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande,
varför gruppbeteckningarna i de båda tabellerna, såsom noten angiver,
förete vissa skiljaktigheter.

Som synes ha vissa förskjutningar ägt rum inom de olika grupperna.
En icke obetydlig nedgång noterades således inom jordbruksgruppen, under
det att skogsbruket uppvisade en motsvarande ökning i platstillsättningen.
Minskningen inom industrigruppen hänförde sig närmast till den genom

Tab. 4. Arbetsför medlings verksamheten i de olika länen år 1947.

Län		Hela	verksamheten		Därav vid manliga avdelningen	På 100 lediga platser	Arbets-sökande pla-cerade genom annat kontor
Arb.- sök. pers.	Ans. om arb.	Led. pl.	Tills. pl.	Därav högst 1 v.	Arb.- sök. pers.	Ans. om arb.	Led. pl.	Tills. pl.	Ansökningar	Tillsatta platser	Hela anta- let	Därav utom länet
Män[	Kv.	S:a	Män	Kv.	S:a
	79 177	281112	274 578	210 150	141961	50 302	174 881	133 125	120 279	131	75	102	90	64	77	5 785	5 785
	25 483	50 296	49 571	37 013	9 943	16 726	32 119	27 552	22 000	117	83	101	80	68	75	3 ö83	2 831
Uppsala............	13 588	28 171	21 259	15 184	2 683	9 796	19 412	12 822	10 447	151	104	133	81	56	71	1026	845
23 715	46 678	42 433	31163	4 738	16 743	34 439	29 285	23 060	118	93	no	79	62	73	2 009	1105
Östergötlands.......	37 159	81244	68 598	55 472	20 836	24 233	56 061	42 850	37 265	131	98	118	87	71	81	3 026	1 311
| Jönköpings......... | Kronobergs.........	22 936	39 811	41 122	31553	9180	15 581	25 877	25189	20 421	103	87	97	81	70	77	1 964	1078
18 758	31 264	31 226	25 125	7213	13 042	22 246	21 180	18 280	105	90	100	86	68	80	4 774	3 070
22 368	43 213	39 684	31155	10131	15 665	30 224	26 660	21 260	113	100	109	80	76	79	1436	822
	3 555	6 532	6 200	3 840	815	2 372	4 557	3 523	2 393	129	74	105	68	54	62	276	241
j Blekinge............	16 329	38118	29 333	26 234	10 328	10 666	23 052	15 780	14 502	146	in	130	92	87	89	2 466	1 429
	24 993	45 825	41 572	30 911	9 007	16 204	29 612	24 935	19 611	119	97	no	79	68	74	3 259	1823
	28 546	85 560	74157	67 017	41 729	17 752	53 795	42 626	41135	126	101	115	97	82	90	4181	2 412
| Malmöhus i övrigt ..	46 414	92 063	78 018	66 719	20 639	31258	62 652	50 517	44 782	124	107	118	89	80	86	6 142	3 /bb
16 360	30 799	29 644	24 815	8 903	10 552	18 979	17 004	15 258	112	94	104	90	76	84	876	672
Göteborgs stad......	50858	141 591	133 532	106 466	55 929	35 544	91 510	73 831	61 621	124	84	106	83	75	80	3117	3 117
Gbgs o. Bohus i övr... Älvsborgs........... Skaraborgs..........	13 392	30 389	26 968	20 555	6106	9 946	22 928	18 011	14 947	127	83	113	83	63	76	1247	401
23 629	46 852	40 607	30 383	5 844	16 463	32 032	25 458	20 724	126	98	115	81	64	75	2 334	1 408
19 935	34 794	31 877	24 197	4 727	13 563	23 461	19 815	15 799	118	94	109	80	70	76	1859	1055
23 270	52 191	50117	37 967	11080	16 234	36 061	34 855	27 050	103	106	104	78	72	76	2 442	1 384
Örebro.............	22 751	56 699	51874	41155	15 072	15 430	38 811	33 909	28 705	114	100	109	85	69	79	1958	1203
	21954	43 721	35 365	24 915	3 019	14 961	28 758	22 420	16 677	128	116	124	74	64	70	2 315	1232
Kopparbergs........ Gävleborgs..........	20 776	41 219	34 580	24 694	3 467	14 432	27 864	21489	16 221	130	102	119	75	65	71	3 097	1774
26 234	63 372	61452	50 255	18 927	18 038	43 817	42 378	34 694	103	103	103	82	82	82	2 59S	1530
29 272	77158	54 312	43 016	10 807	22 802	60 680	40 918	32 559	148	123	142	80	78	79	9171	3 321
! Jämtlands..........	17 346	29 691	33 986	21702	3 225	13 163	22198	24 999	15 236	89	83	87	61	72	64	3 75C	1864
	20166	42 549	36 802	29 684	6 237	14 924	30 77C	24 152	20 32c	127	93	116	84	74	81	3 22c	2 106
Norrbottens.........	23 405	55184	41508	33 599	2 941	17 714	43 266	30 689	25 69E	141	no	133	84	73	81	5 16£	2 517
Tillsammans	092 369	1616096	1460 375	1144969	445 487	474106	1090 062	885 972	740 944	123	92	in	84	70	I 78	83086 50 092

18

Tab. 5. Antal genom arbetsförmedlingen tillsatta platser inom olika yrkesområden
åren 1938—1947.

Å r	Jord- bruk	Skogs- bruk	Industri och hantverk	Sjöfart och fiske	Handel, samfärdsel och allmän tjänst1	Husligt arbete	Iiiverse- arbete1	Frivilliga arbets- uppgif- ter	Summa
1938.........	51 212	10 719	46 801	26 185	85 510	97 240	42 939		360606
1939.........	50 284	18 266	66 262	34 987	110 846	114 009	41426	_	436 OSO
1940.........	54 767	39 636	87 998	27 357	127 265	113 890	58 984	—	509 897
1941.........	72 011	52 788	117 567	22 491	160 205	125 642	58 506	_	609210
1942.........	2 61 597	79 778	180 829	23 034	*146 649	141 877	64 442	99 946	798152
1943.........	56 452	122 413	245 739	24018	173 786	151 761	36 325	82 771	893 265
1944.........	61 209	65 006	273112	24 318	219 594	160 036	46 556	76 200	926 031
1945.........	69 644	114 933	281100	33 003	265 750	198 479	66 659	66 377	1095 945
1946.........	61303	56 844	332 087	44 871	346 346	190 035	58 240	65 534	1155 260
1947.........	48131	70 764	288 192	43 028	396195	187 132	54 859	56 668	1144969
Procentuell
fördelning 1947	4-2	6-2	252	3''8	34-6	16-3	4-8	4-9	100-0

byggnadsrestriktionerna reducerade förmedlingsfrekvensen inom byggnadsverksamheten.

Inom jordbruket tillsattes under 1947 41 500 platser för män och 6 600
platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den tillfälliga arbetskraften till
skörden. Denna verksamhet var av något mindre omfattning än under 1946;
antalet genom arbetsförmedlingarna tillsatta platser av ifrågavarande slag
uppgick dock till omkring 56 000.

Jordbrukets efterfrågan på fast anställd personal var liksom under tidigare
år livlig, ehuru ej lika hög som förut. Möjligheterna att tillgodose
det på arbetsförmedlingarna anmälda behovet hade ökat och detta även i
fråga om ladugårdsskötare, beträlfande vilka under en lång följd av år en
stor brist varit rådande. Av totalantalet lediganmälda platser kunde under
1947 över 70 % tillsättas. Tillfällig arbetskraft måste liksom förut om åren
anlitas vid tiden för sådd och skörd. Förmedlingarna kunde genom inbördes
samarbete relativt lätt uppbringa det erforderliga antalet. En närmare redogörelse
för de åtgärder, som vidtagits för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov,
lämnas å s. 36 ff.

Anskaffningen av arbetskraft till betskötseln var även under 1947 en
krävande uppgift för arbetsförmedlingarna. En redogörelse för vad som åtgjorts
i ifrågavarande avseende återfinnes å s. 38 ff.

Efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket hade väsentligt större omfattning
än under föregående år. Sålunda visade antalet vid arbetsförmedling- 1 2

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser
med tidigare års siffror icke äro möjliga.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring
och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga
arbetsuppgifter».

19

Tab. 6. Antal genom arbetsförmedlingen tillsatta platser Inom olika yrkesområden

åren 1946 och 1947.

Näringsgrenar		M ä	n			Kvin	n o r
1946	1947	Ökning ( + ) Minskning (—)	1946	1947	ökning ( + ) Minskning (—)
Antal	%	Antal	%
Jordbruk (och fiske) ........	52 862	41 633	-11 229	-21-2	8 610	6 590	- 2 020	- 23-5
Skogsbruk..................	56 699	70 624	+13 925	+ 24-6	145	140	5
Industri och hantverk......	298 718	256 873	-41845	-14-0	33 369	31 319	- 2 050	- 6-1
Malmbrytn. o. metallind----	51 854	50 612	- 1 342	- 2-6	4 046	4 170	+ 124	+ 3-1
Träindustri...............	15 499	14 746	— 753	— 49	491	377	— 114	— 23''2
Livsmedelsindustri.........	8 289	9 492	+ 1 203	+ 14-5	5 593	5 257	— 336	— 6‘0
Textil- o. beklädnadsindustri	4 316	4 531	+ 216	+ 5''0	14 357	14 803	+ 446	+ 3''1
Byggnadsverksamhet......	188 688	163 496	-35 192	-18-7	37	37
Samfärdsel .................	113 086	134 133	+ 21047	+ 18''6	2 073	2 298	+ 225	+ 10-9
Landtransport............	69 727	92 667	+ 22 840	+ 32-8	730	928	+ 198	+ 27-1
Sjöfart ...................	43 359	41 566	- 1 793	— 4’1	1 343	1 370	+ 27	+ 2''0
Handel.....................	34 645	39 612	+ 4 967	+ 14-3	81 411	92 400	+ 10 989	+ 13-5
Affärs- o. lagerarbete......	20 404	20 291	- 113	— 0’6	14 855	16 623	+ 1 768	+ 11-9
Hotell- o. restaurangrörelse	14 241	19 321	+ 5 080	+ 35-7	66 556	75 777	+ 9 221	+ 13-9
Förvaltn., fria yrken m. m...	71574	75 787	+ 4 213	+ 5‘9	29 306	32 052	+ 2 746	+ 9''4
Förvaltn. o. tekn. ledning..	5 947	6 832	+ 885	+ 14''9	546	840	+ 294	+ 53''8
Kontorsarbete ............	7 277	7 510	+ 233	+ 3-2	17 235	18 543	+ 1 308	+ 7-6
Undervisn. o. vetensk. verks.	3 327	3 854	+ 527	+ 15''8	4 411	5 336	+ 925	+ 21-0
Hälsovård och sjukvård......	1616	1682	+ 66	+ 4''1	14 821	15407	+ 586	+ 4''0
Husligt arbete..............	532	380	- 152	-28-6	189 503	186 752	- 2 751	- 1''5
Arbete, ej hänf. till an.grupp	126013	120 220	- 5 793	- 4-6	40 277	37 067	- 3 210	- 8-0
Summa	755 745	740 944	-14801	- 2-0	j 399 515 404 025	+ 4510	+ 1-1

arna lediganmälda platser en ganska kraftig uppgång, från 92 200 år 1946
till 108 100 år 1947, motsvarande 17 %. De tillsatta platserna visade relativt
sett en ännu starkare ökning än de lediga, nämligen från 56 800 till
70 800 (24 %). En närmare redogörelse för skogsbrukets arbetskraftsbehov
m. m. lämnas å s. 40 ff.

Inom industri och hantverk, inklusive byggnadsverksamhet, hade flertalet
yrkesgrupper något lägre platstillsättningssiffror för 1947 än för 1946.
Inom hela näringsgrenen tillsattes 288 200 platser, eller 43 900 färre än
1946. Nedgången hänförde sig i främsta rummet till det på grund av byggnadsregleringen
minskade behovet av arbetskraft inom byggnadsverksamheten.

Beträffande landtransportijrkcna noterades ökad sysselsättning, och arbetsförmedlingssiffrorna
för de tillsatta platserna för hithörande arbetarkategorier
stego med över 30 % sedan föregående år.

Sjöfarten var även under år 1947 livlig, och vid åtskilliga tillfällen var
det svårt att i tillräckligt antal anskaffa såväl befäl som befaret manskap.
Särskild redogörelse för verksamheten vid sjömansförmedlingarna och sjömanshusen
lämnas å s. 25 ff.

20

Inom husligt arbete förelågo lika stora svårigheter som tidigare att skaffa
erforderlig hjälp till hemmen; under året tillsattes omkring 22 800 fasta
hembiträdesplatser eller 2 800 färre än 1946. Förmedlingen av s. k. tillfällig
hemhjälp hade även under redovisningsåret stor omfattning. En närmare
redogörelse för vidtagna åtgärder för att tillgodose behovet av huslig arbetskraft
lämnas å s. 45 ff.

I den mån förändringar förekommo inom övriga här ej tidigare angivna
grupper, voro dessa av mindre betydelse.

Antalet ansökningar på 100 lediga platser inom de olika näringsgrenarna
framgår av följande sammanställning.

	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Jordbruk o. skogsbruk.....	116	133	72	62	45	43	67	45	60	62
Industri o. hantverk .......	621	413	472	527	316	218	204	214	146	138
Sjöfart o. fiske............	235	167	223	310	293	285	348	282	190	183
Handel, samfärdsel o. allm. tjänst..	146	125	158	150	140	125	119	131	109	100
Husligt arbete ..........	87	88	104	103	89	77	74	74	71	71
Diversearbete .......	226	246	132	166	107	153	141	103	116	112
Frivilliga arbetsuppgifter........	—	—	—	—	86	92	87	96	104	127
Samtliga grupper	196	173	1S2	198	147	131	136	131	116	in

Av en jämförelse med 1946 framgår, att de inträffade förändringarna i
relationstalen varit relativt obetydliga. Dessa peka i stort sett hän mot en
bättre överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft än
vad som för några år sedan var fallet. I detta sammanhang må nämnas,
att antalet ansökningar på 100 lediga platser inom enbart jordbruk under
1947 utgjorde 111 mot 79 under 1946, varav framgår, att tillgången på jordbrukspersonal
icke obetydligt ökat.

Ungdomsförmedling var vid 1947 års utgång anordnad vid samtliga huvudkontor
och vid 23 avdelningskontor inom den offentliga arbetsförmedlingen.
Under året inrättades ungdomsförmedling vid avdelningskontoret i

Tub. 7. Ungdomsförmedlingens verksamhet åren 1930—1947.1

Tidsperiod	Manliga avd.	Kvinnliga avd.	Tillsammans
An- sökn. om arbete	Lediga platser	Till- satta platser	An- sökn. om arbete	Lediga platser	Till- satta platser	Ar- bets- sök. pers.	An- sökn. om arbete	Lediga platser	Till- satta platser
Medeltal 1930/34	42 977	17311	14 434	31 879	20 218	14 717		74 856	37 529	29 151
1935/39	35578	24 656	17 126	31 633	27 063	17 252	.	67 211	51719	34 378
1940/44	48 648	37 682	27 428	47 846	35 139	24 599	•	96 494	72 821	52 027
1945	57 261	46 765	33 540	48 451	46 190	29 826	71 981	105 712	92 955	63 366
1946	57 276	52 737	36 573	48 572	47 226	30 471	71 524	105 848	99 963	67 044
1947	63 518	53 980	38 745	53 980	51188	32 399	76 276	117 498	105 168	71144

1 Exkl. frivillig arbetshjälp (ungdomsberedskapen). För år 1941 har det dock icke varit möjligt
att frånräkna denna. Medeltalen för perioden 1940/44 äro därför något för höga.

21

Tab. 8. Ungdomsförmedlingens verksamhet under år 1947. Fördelning efter

yrkesgrupper.

	Manliga avdelningen	Kvinnliga avdelningen	Sa
Y rkesgrupper	Ar- bets- sök. pers.	Ansökn. om arbete	Lediga platser	Till- satta platser	Ar-fa ets-sök. pers.	An- sökn. om arbete	Lediga dalser	Till- satta platser	till- satta platser
Jordbruk o. skogsbruk ......	2 372	3 485	4 488	3 663	163	215	1268	1192	4 855
Jordbruk (o. fiske)........	2 095	3 090	3 409	2 741	161	213	1 219	1 16 0i	3 891
Skogsbruk................	277	395	1 079	922	2	2	49	42	9H4
Industri o. hantverk ........	5 612	8 697	18 266	12 974	1679	2 512	7 772	3 731	16 705
Malmbrytn. o. metallind. ..	2 774	4 317	9 646	7 130	117	177	660	289	7 419
Jord- o. stenindustri ......	254	355	896	683	43	66	262	181	864
Träindustri................	753	1 138	1 933	1 883	32	39	89	54	1 437
Pappers- o. grafisk industri	276	427	946	552	256	429	1 370	696	1 148
Livsmedelsindustri........	50»	840	1 311	914	220	337	1 013	570	1 484
Textil- o. beklädnadsind . .	193	277	852	446	808	1 188	3 353	1 539	1 985
Övriga industrier..........	853	1 343	2 682	1 866	203	286	1 025	502	2 368
Samfärdsel..................	3 603	7 897	5193	4 383	195	293	576	406	4 789
Landtransport............	391	660	1 739	1 350	190	286	571	404	1 754
Sjöfart....................	3 212	7 237	3 454	3 033	5	7	5	2
Handel ....................	1100	1739	3 471	2 453	4 058	6 321	11620	8 096	10 549
Affärs- o. lagerarbete......	922	1 462	2 784	1 936	2 853	4 491	8 140	5 511	7 446
Hotell- o. restaurangrörelse. .	178	277	687	518	1 205	1 830	3 480	2 585	3 103
Förvaltning, fria yrken m. m. .	584	981	2 702	1937	2157	3 391	6 871	4 894	6 831
Förvaltning ..............	68	94	277	253	13	24	66	51	304
Teknisk ledning ..........	60	80	467	388	11	15	30	25	413
Kontorsarbete ............	452	780	1 863	1 233	2 113	3 319	6 620	4 694	6 927
Undervisning m. m.......	14	27	95	63	20	33	155	124	187
Hälso- o. sjukvård..........	37	58	218	114	595	876	2 524	1832	1946
Husligt arbete..............	—	1	6	2	5110	7 864	14 979	8 810	8 812
Annat arbete ..............	27 035	40 660	19 636	13219	21976	32 508	5 578	3 438	16 657
Bud......................	4 529	7 727	18 561	12 288	960	1 604	5 447	3 321	15 609
Övriga genomgående yrken	79	98	366	259	3	8	37	36	295
Diversearbete ............	241	335	709	672	15	17	94	81	753
Skolungdom.............. An. ungdom utan särsk. yr-	12 191	17 286			10 714	15 115
kesutb. el. tid. förvärvsarb	9 995	15 214	—	—	10 284	15 764	—
Summa	40 343	63 518	53986	38 745	35933	53980	51188	32 399	71144
Frivillig arbetshjälp1 ........	18 916	22 631	23 308	23 308	19 635	22 439	21911	21911	45 219

Kramfors, medan ungdomsförmedlingen i Ängelholm indrogs vid årsskiftet
1947/1948 i samband med personalförstärkning vid huvudkontoret i
Kristianstad. Antalet arvodes- och deltidsanställda s. k. kontaktmän uppgick
vid årets slut till 118.

Av kommissionen antogos under 1947 sammanlagt 31 praktikanter, som
under handledning av vederbörande inspektör eller assistent tjänstgjorde
på ungdomsförmedlingar i skilda delar av landet. Av praktikanterna bereddes
10 efter fullgjord tjänstgöring vidare anställning inom arbetsförmedlingen,
främst ungdomsförmedlingen, medan 15 tortsatte sin praktikantutbildning
vid årets utgång.

Ingår ej i ovan redovisade grupper.

22

I tab. 7 lämnas en överblick över ungdomsförmedlingens verksamhet under
åren 1930—1947. För 1947 lämnas mera detaljerade uppgifter i tab. 8.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos 1947, såsom tab. 8 utvisar, sammanlagt
ca 76 000 personer under 18 år som arbetssökande, därav 40 000
pojkar och 36 000 flickor. Motsvarande antal för år 1946 uppgingo till resp.

70 000, 37 000 och 33 000. I ovannämnda tal ingå icke 19 000 pojkar och
20 000 flickor, som 1947 sökte arbete endast i samband med den s. k. ungdomsberedskapen.

Antalet tillsatta platser (exkl. ungdomsberedskapen) utgjorde 1947 ca

71 000 mot 67 000 år 1946. Omkring 2 700 av de tillsatta platserna uppgåvos
avse anställningar av högst en veckas varaktighet. Fördelningen på
olika län av de vid ungdomsförmedlingen under 1947 tillsatta platserna
framgår av följande sammanställning.

Län	Tillsatta platser	Därav med manliga
Stockholms stad .. .	. . 6 322	3 549
Stockholms.......		697
Uppsala..........	905	465
Södermanlands ....	. . 2 379	1 304
Östergötlands......	. . 4 696	2 644
Jönköpings........		1 015
Kronobergs .......	. . 1 862	1 008
Kalmar...........	. . 2 205	1 172
Gotlands...........	483	256
Blekinge...........	. . 2 536	1 377
Kristianstads......	. . 2 574	1 297
Malmöhus........	9 748	5 430
Hallands...........	.. 1 975	973

Län	Tillsatta platser	Därav med manliga
Göteborgs o. Bohus . .	7 747	5 240
Älvsborgs ...........	2 339	1 246
Skaraborgs..........	2 379	1 260
Värmlands..........	1 980	819
Örebro.............	2 302	1 184
Västmanlands.......	2 261	1 301
Kopparbergs........	2 427	1 225
Gävleborgs..........	2 937	1 326
Västernorrlands......	2 629	1 384
Jämtlands..........	1 188	654
Västerbottens.......	1 573	789
Norrbottens.........	2 276	1 130
Summa	71 144	38 745

Erforderligt material för den yrkesvägledande verksamheten utarbetades
och distribuerades under 1947 liksom tidigare till ungdomsförmedlingarna.
Sålunda ha ca 50 nya blad i yrkeskartoteket tillkommit, och detta omfattade
vid årets slut 250 blad. Upplysningar av värde i yrkesväglednings- och
arbetsförmedlingsverksamhet lämnades även i en serie meddelanden »Aktuellt
för yrkesvägledningen». Nya upplagor utkommo av broschyrerna »Att
välja yrke» för elever i folkskolans avgångsklasser, och »Gymnasisternas
ämnesval» för lärjungar i gymnasiets »valringar». I förhållande till föregående
år utkommo broschyrerna i mindre upplagor på grund av rådande
pappersbrist, och broschyrerna kunde därför icke längre tillställas alla de
ungdomar, för vilka de voro avsedda.

Som hjälpmedel vid yrkesvägledningen utarbetades under året en översikt
över »Lånemöjligheter för studier och yrkesutbildning». I samband
med pågående offentliga utredningar ha under året inom kommissionen
bl. a. utförts beräkningar angående det väntade framtida behovet av jägmästare
och civilekonomer.

23

Tidigare för olika delar av landet upprättade översikter över läroanstalter
för yrkesundervisning omarbetades under 1947 och sammanfördes i en gemensam
broschyr »Skolor för yrkesutbildning». Broschyren lämnar en förteckning
över viktigare skolor av ifrågavarande slag med kortfattade uppgifter
om utbildning, inträdesvillkor, kostnader, utbildningstid m. m.

Under läsåret 1946/47 erhöllo sammanlagt ca 29 000 ungdomar i folkoch
fortsättningsskolor i 445 kommuner yrkesvägledning i någon form, därav
12 300 elever enskild yrkesvägledning. I 348 högre skolor höllos yrkesorienterande
lektionsföredrag och meddelades enskild yrkesvägledning i avgångsklasser
och klasser, där eleverna välja studieriktning. Av de högre
skolornas elever åhörde ca 23 000 lektionsföredragen, medan ca 14 000 erhöllo
enskild yrkesvägledning. Yrkesvägledningen i de högre skolorna berörde
praktiskt taget samtliga gymnasier och flickskolor samt flertalet
realskolor och kommunala mellanskolor. Förutom kommissionens konsulent
och ungdomsförmedlingens tjänstemän medverkade vid densamma även
två under året anställda biträdande konsulenter, vilka påbörjat yrkesvägledning
även för studenter vid universitet och högskolor.

Vissa av ungdomsförmedlingens tjänstemän medverkade vid den yrkesorientering,
som under året meddelades ca 19 000 inkallade värnpliktiga.

Utöver den yrkesvägledning, som meddelades i skolorna, erhöllo 19 800
rådsökande (11 000 män och 8 800 kvinnor) under 1947 enskild yrkesvägledning
vid ungdomsförmedlingarna vid tillsammans 24 100 konsultationer.
Av de rådsökande voro ca 13 400 (67 %) under 18 år, 5 200 (26 %) i åldern
18—25 år och 1 200 (7 %) över 25 år. I ovanstående tal ha icke inräknats
ca 15 000 enklare förfrågningar angående yrken och utbildningsvägar. Av
ovannämnda 19 600 rådsökande inskrevos 6 800 personer i åldern under
18 år även som arbetssökande.

Under hela året pågick den i tidigare verksamhetsberättelser omnämnda
yrkesvägledande verksamheten i radio. I varannan vecka återkommande
15-minutersprogram besvarade sålunda tjänstemän vid kommissionen muntligen
förfrågningar från lyssnarna angående yrken och yrkesutbildning. På
samtliga frågor, även sådana som icke kunnat muntligen besvaras, lämnades
skriftliga svar, sammanlagt under året omkring 1 200. I breven hänvisas
regelbundet till vederbörande ungdomsförmedling, där utförligare upplysningar
kunna lämnas och ytterligare biträde vinnas vid yrkesvalet och
arbetsplaceringen.

Under året anordnade kommissionen två utbildningskurser om vardera
tre veckor för omkring 130 tjänstemän vid ungdomsförmedlingarna och avdelningarna
för partiellt arbetsföra. Kurserna, som voro förlagda till Bosön
på Lidingö, avsågo dels att meddela en inledande orientering i de delar av
psykologien och närgränsande ämnesområden, som äro av betydelse för yrkesvägledningen,
dels att belysa speciella frågor i samband med yrkesvalets
psykologi till gagn även för dem, som tidigare förvärvat teoretisk insikt i
psykologiska ämnen. Kursen omfattade såväl föredrag av tjänstemän vid
kommissionen och särskilt inbjudna föreläsare som praktiska övningar.

24

Tab. 9. Tjänstemnnnaförmedlingens verksamhet under år 1947.

Yrkesgrupper	Manliga avdelningen	Kvinnliga avdelningen	S:a till- satta platser
Ar-be ts-sök. pers.	Ansökn. om arbete	Lediga platser	Till- satta platser	Ar- bets- sök. pers.	An- sökn. om arbete	Lediga platser	Till- satta platser
J Jordbruk och skogsbruk ....	2 319	4 288	1392	961	18	28	36	28	989
Industri och hantverk1......	831	1391	1144	887	137	222	265	146	1033
| Samfärdsel1 2 ................	426	777	752	643	1026	1895	1150	657	1300
Handel ....................	7 505	18 260	6 751	4 400	13 867	24 322	22150	13 919	18 319
Förvaltning, fria yrken in. in. .	27 932	71 791	23 543	17 847	22 183	45 398	36 008	24 814	42 661
Förvaltning ..............	5 227	12 523	2 108	1 438	360	773	854	647	2 085
Teknisk ledning ..........	11 293	30 568	6 518	4 827	345	888	249	193	5 020
Kontorsarbete ..........	8 498	20 450	10 142	7 610	17 329	33 552	28 449	18 543	26 053
Underv. o. vetensk. verks..	2 697	7 691	4 513	3 854	4 086	10 052	6 347	5 336	9 190
Litterär o. konstn. verks. . .	217	559	262	218	63	133	109	95	313
Hälsovård och sjukvård ....	217	464	404	330	53	69	20	20	350
i Annat arbete3 ............	3 330	6 657	—	—	2 095	4 402	—	—	—
Summa 1947	42 560	103628	33 986	25068	39379	76 336	59629	39 584	64 652)
1946	40 465	100 831	31595	23 016	35 965	68120	55 283	34 537	57 553
1915	28 309	72 507	14 971	12 346j	18 523	38881	19 909	14 430	26 776|

Förmedlingsverksamheten för de till tjänstemannaförmedlingen hörande
grupperna utökades avsevärt under 1947. Verksamheten belyses i tab. 9.
Antalet arbetssökande personer uppgick sålunda till 81 900 mot 76 400 under
1946. Siffrorna för lediga och tillsatta platser voro 93 600 och 64 700
mot 86 900 och 57 600 föregående år.

Vid en jämförelse mellan 1946 och 1947 års siffror för olika till verksamheten
hörande grupper framgår bl. a., att både antalet arbetssökande personer
och antalet lediga samt tillsatta platser inom gruppen affärs- och
lagerarbete ökade med ca 3 000. Gruppen teknisk ledning utvisade en ökning
av antalet arbetssökande personer med ca 2 000 samtidigt som antalet
lediga och tillsatta platser steg med ca 1 000. Inom gruppen kontorsarbete
ökade antalet arbetssökande med 500, antalet lediga platser med 900 och
antalet tillsatta platser med 1 500. Vad slutligen gruppen undervisning och
vetenskaplig verksamhet beträffar, visa siffrorna i jämförelse med 1946, att
antalet arbetssökande steg med ungefär 1 000 och antalet lediga och tillsatta
platser med ungefär 1 500.

Genom Kungl. Maj :ts cirkulär den 29 november 1946 och den 19 december
1947 till statsmyndigheterna (SFS 1946:746 resp. 1947:978) utsträcktes
den för nämnda myndigheter stadgade skyldigheten att vid uppkommande
personalbehov göra viss anmälan därom till arbetsförmedlingen tills
vidare först till och med den 31 december 1947 och sedan till och med den

1 I huvudsak mejerlster o. dyl.

2 » > telefonister och postpersonal.

3 > » studenter o. dyl., vilka ännu ej avslutat sin utbildning.

25

31 december 1948. Omkring en fjärdedel av samtliga de platser, som av de
statliga myndigheterna under året anmäldes till arbetsförmedlingarna, föll
inom tjänstemannaförmedlingens verksamhetsområde. Siffrorna för till
tjänstemannaförmedlingen anmälda och genom denna tillsatta platser hos
statliga myndigheter voro 6 900 och 4 700 mot 8 600 och 5 800 under 1946;
en viss minskning av antalet anmälda och därmed också tillsatta platser kan
således konstateras.

Utöver de tidigare ingångna överenskommelserna mellan lokala förmedlingar
och kommunala myndigheter angående ett kontinuerligt utnyttjande
av tjänstemannaförmedlingen vid uppkommande personalbehov träffades
under verksamhetsåret ytterligare ett antal dylika överenskommelser. Inom
flera län sker sålunda numera så gott som all personalrekrytering för inom
länet befintliga kommunala myndigheter genom tjänstemannaförmedlingens
medverkan.

Genom en överenskommelse i juni 1947 övertog tjänstemannaförmedlingen
den av Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund tidigare bedrivna platsförmedlingen.
Förmedlingsverksamheten för hithörande grupper har dock ej någon
större omfattning.

Samarbetet med Svenska industriens praktiknämnd beträffande utplacering
i industripraktik av elever vid de tekniska utbildningsanstalterna
resulterade i att under sommarmånaderna sammanlagt 828 elevpraklikplatser
förmedlades. Tjänstemannaförmedlingen handhade dessutom liksom
under 1946 förmedlingen av praktikplatser åt personer, som ämnade
söka inträde vid socialinstituten. I frågor rörande utplacering av praktiksökande
samarbetade tjänstemannaförmedlingen intimt med yrkesvägledningen.

Kontakten med tjänstemannaorganisationerna utvidgades betydligt under
1947. Detta åstadkoms dels genom publicerande i olika organisationers
tidskrifter av artiklar angående tjänstemannaförmedlingen, dels genom en
personlig kontakt med funktionärer inom såväl centrala som olika lokala
organisationer.

För sjömansförmedlingen funnos särskilda expeditioner i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Landskrona, Gävle, Sundsvall och Luleå
samt särskilda sjömansförmedlingsombud å 5 orter, nämligen Kalmar,
Oskarshamn, Lysekil, Söderhamn och Örnsköldsvik. På ytterligare 22 platser,
nämligen Södertälje, Oxelösund, Norrköping, Motala, Västervik, Visby,
Karlskrona, Karlshamn, Ronneby, Sölvesborg, Simrishamn, Ähus, Trelleborg,
Ystad, Halmstad, Uddevalla, Karlstad, Västerås, Hudiksvall, Härnösand,
Holmsund och Skelleftehamn, var sjömansförmedling anordnad i
direkt samband med arbetsförmedlingen. På sammanlagt 35 orter voro
sålunda sjömansförmedlingar i verksamhet.

Omfattningen av sjömansförmedlingens verksamhet under år 1947 belyses
i tnb. JO. Såsom närmare framgår av tabellen, uppgingo samtliga ansökningar
om arbete till 68 300, lediga platser till 44 700 och tillsatta plat -

26

Tab. 10. Sjömansförmedlingens verksamhet under år 1947.

Hamnar	An- sökn. om arbete	Lediga platsei	Till- satta platser	An- sökn. per 100 lediga platsei	Påmönstringar och tillsatta platser inom manskapsgrupperna
Däcks- manskap	Maskin- manskap	Köks- personal	Tillsammans
| Påm.	T.pl.	Påm.	T.pl.	Påm.	T.pl.	Påm.	T.pl.
Stockholm ....	11066	10175	9 418	109	2 878	2 872	2 205	2 219	2130	2 309	7 213	7 400
Södertälje ....	9	47	26	19	_	14		3	—	9		26
Oxelösund1 ...	1299	923	881	141	608	391	552	335	294	130	1454	856
Motala.......	326	202	199	161	—	128		SO	_	20		198
Norrköping ...	1 445	746	588	194	380	244	274	195	207	88	861	527
Kalmar ......	804	513	348	157	423	199	96	80	130	35	649	314
Oskarshamn ..	979	551	551	178	294	249	202	217	115	55	611	521
Västervik.....	171	202	128	85	146	67	47	25	50	27	243	119
Visby........	241	411	197	59	279	104	171	59	157	29	607	192
Karlskrona ...	602	229	223	263	98	69	44	45	Öl	55	193	169
Karlshamn____	616	286	276	215	194	147	70	52	105	44	369	243
Ronneby .....	67	52	51	129	—	27	—	15	_	6		48
Sölvesborg ....	1031	277	275	372	97	131	34	39	52	58	183	228
Simrishamn...	219	117	72	187	_	39	_	20		12		71
Åhus.........	289	199	185	145	143	108	27	23	48	40	218	171
Malmö .......	4 351	2 527	2 351	172	1216	877	816	729	665	408	2 697	2 014
Hälsingborg...	5 941	3 596	3 499	165	1132	1068	813	849	564	565	2 509	2 482
Landskrona...	1309	851	806	154	411	296	253	196	234	123	898	615
Trelleborg ....	773	609	489	127	242	195	135	13?	151	116	528	448
Ystad ........	246	195	192	126	199	96	80	45	66	35	345	176
Halmstad ....	206	159	145	130	168	85	64	35	68	20	300	140
Göteborg......	29 529	15 769	15 092	187	5 936	4 689	5 688	4 026	5 773	2 830	17 397	11545
Lysekil.......	338	391	251	86	221	218	23	6	31	21	275	245
i Uddevalla ....	685	341	339	201	165	135	105	65	104	68	374	268
1 Karlstad .....	500	640	636	78	307	298	161	185	187	115	655	598
Västerås......	433	543	465	80	_	127	_	128	_	49	_	304
Gävle........	1174	1102	1044	107	437	4b5	380	379	225	147	1042	931
Hudiksvall____	190	108	102	176	—	42	_	44		15		101
{ Söderhamn ...	133	183	143	73	193	62	178	62	101	17	472	141
Härnösand....	709	479	396	148	217	152	202	147	in	60	530	359
Sundsvall.....	1594	935	751	170	358	271	390	332	176	108	924	711
| Örnsköldsvik..	61	208	201	29	in	69	112	89	79	42	302	200
| Holmsund1 ...	264	278	263	95	253	106	235	105	104	32	592	243
Skelleftehamn .	227	295	281	77	—	134	_	113		30		277
Luleå.........	502	570	468	88	290	178	297	191	177	78	764	447
Summa 1917	68329	44 709	41332	153	17 396	14 292	13654	11 240	12155	7 796	43 205	33 328
1946	72 657	45 706	42 962	159	17 874	15 804;	13 497	U281|	10 923	7 364	42 294	34 449
1945	75 559	32 715	31391	231	13 637	12 299	9 117	7 999	5 802	4 942	28 556	25 240
1944	70 587	24 0861	23 242	293	9 942	8 597|	6 318	5 551	4 491	2 964	20 751	17112

ser till 41 300, vilket innebär en minskning sedan föregående år för ansökningarna
med 6,o % och för lediga och tillsatta platser med resp. 2,2
och 3,8 %. Det genomsnittliga antalet ansökningar per 100 lediga platser
var för hela riket 153 under 1947 mot 159 och 231 under resp. 1946 och
1945.

Uppgifter angående påmönstringar enligt rapporter från sjömanshusen i Nyköping resp. Umeå.

27

Sjömansförmedlingsverksamhetens fördelning på årets skilda månader

framgår av följande sammanställning.

	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.
Arbetssökande personer	5 686	4 681	5 286	5 838	5 572	5 305	5 745	5 681	5 940	5 785	5159	5 467
Ansökningar..........	5 817	4 796	5 467	6 014	5 829	5 478	5 910	5 878	6155	6 029	5 360	5 596
Lediga platser ........	2 793	1521	2 389	4193	4 567	4 927	5 216	4717	3 811	4145	3 217	3 362
Tillsatta platser ...... Ansökningar per 100	2 712	1496	2 182	3 820	4 214	4 285	4 538	4 287	3 601	3 887	3 077	3 233
lediga platser ......	208	315	229	143	CO T—<	111	113	125	162	145	167	166

Det vid sjömansförmedlingsanstalterna inregistrerade överskottet på arbetskraft
uppgick i medeltal per månad till 1 774 personer, eller, om man
bortser från de förmedlingar, som avsågo tillfälligt arbete å fartyg i hamn,
till 2 142 personer. Överskottet var störst under februari och minst under
juni med 3 160 resp. 378 personer.

Förmedlingsverksamhetens fördelning på olika bemanningskategorier
framgår av efterföljande tablå.

	Ansökningar om arbete	Lediga platser	Tillsatta platser	På 100 lediga platser
	Antal	*	Antal	%	Antal	% ‘	Ansök- ningar	Tillsatta platser
Befälhavare ........	569	08	88	0-2	80	0-2	647	91
Styrmän............	1921	2-8	2117	4-7	1801	4-3	91	85
Maskinister ........	2 859	4-2	2 587	5-8	2 318	5-6	in	90
Däcksmanskap......	25 481	37-3	15 555	34-8	14 292	34-6	164	92
Maskinmanskap ....	24 782	36-3	11519	25-8	11240	27-2	215	98
Kökspersonal........	12 706	18-6	8 424	18-8	7 796	18-9	151	93
Andra platser ......	11		4 419	9-9	3 805	9''2		86
Tillsammans	68 329	100- 0	44 709	lOOo	41332	lOOo	153	92

Av kökspersonalen utgjordes ca V8 av kvinnor (1 567 ansökningar och
1 332 tillsatta platser).

Av 7 122 arbetssökande utländska sjömän bereddes 4 000 anställning genom
sjömansförmedlingens försorg.

Verksamhetens omfattning vid de olika förmedlingsställena ävensom
förhållandet mellan antalet påmönstringar och förmedlade platser inom
manskapsgrupperna framgår av tab. 10.

Göteborg låg fortfarande främst med 43,2 % av samtliga ansökningar om
arbete och 36,5 % av antalet tillsatta platser; härnäst kom Stockholm med
16,2 resp. 22,8 %. Hälsingborg hade 8,7 resp. 8,5 % och Malmö 6,4 resp.
5,7 %.

Av de under året förmedlade 41 332 platserna avsågo 40 270 eller 97,4 %
anställning å ång- och motorfartyg samt 1 062 (2,6 %) å segel- och pråmfartyg.

2* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

28

På- och avmönstringar vid sjömanshusen. Enligt till socialstyrelsen från
rikets samtliga sjömanshus ingångna uppgifter uppgick hela antalet under
år 1947 påmönstrade sjömän till 54 599 och antalet avmönstrade till 54 075.
Härav voro i inrikes fart 4 035 påmönstringar och 3 793 avmönstringar eller
7-4 resp. 7,o %. Fördelningen på olika sjömanshus framgår av följande
översikt:

Sjömanshus	På- mönst- rade	Av- mönst- rade	Sjömanshus	På- mönst- rade	Av- mönst- rade	Sjömanshus	På- mönst- rade	Av- mönst- rade
	9 340	9 430		3350	3 422	Karlstad......	919	960
Nyköping----	1814	1871	Hälsingborg ..	3195	3 004	Gävle........	1300	1275
Norrköping ..	1090	1089	Landskrona ..	1217	1253	Söderhamn ..	601	640
Kalmar ......	874	865	Trelleborg ....	706	732	Härnösand....	690	663
Oskarshamn ..	801	875	Ystad........	471	518	Sundsvall ....	1134	1131
Västervik ....	322	332	Halmstad ....	382	367	Örnsköldsvik..	378	425
	812	851		20 496	19 748	Umeå........	746	752
Karlskrona . ..	262	284	Lysekil ......	567	524	Luleå ........	925	877
Karlshamn____	507	499	Marstrand ....	540	559	Summa 1947	54 599	54 075
Sölvesborg....	272	226	Strömstad____	139	147	. 1946	53 005	52 257
Kristianstad ..	266	244	Uddevalla____	483	512	> 1945	37144	29 837

Den avgjort största frekvensen kom, efter vad härav synes, på sjömanshuset
i Göteborg med 38 % av påmönstringarna och 37 % av avmönstringarna;
därnäst kom Stockholm med 17 %. Fördelningen på de olika månaderna
1947 framgår av nedanstående tablå:

	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.
Påmönstrade..........	3 902	1454	2 726	5 472	5 634	5 773	6 547	5 500	4 921	5 017	3 872	3 781
Avmönstrade..........	3 901	2 322	2 665	3 467	4 214	5 240	6 585	5791	5131	4 870	3 914	5 975
Påmönstrade perl 1947	100	63	102	158	134	no	99	95	96	103	99	63
100 avmönst-j 1946	88	99	109	145	124	107	106	94	102	103	93	65
rade..........( 1945	48	45	185	290	157	302	171	no	106	108	103	68

Inalles kan man per 100 avmönstringar under år 1947 räkna 101 påmönstringar,
mot 101 resp. 124 åren 1946 och 1945.

Bland de under året påmönstrade utgjordes 2 424 av fartygsbefälhavare,
8 471 av styrmän och maskinister, 17 787 av däcksmanskap, 13 696 av maskinmanskap
och 12 221 av kökspersonal. Bland de avmönstrade voro
2 407 fartygsbefälhavare, 8 315 styrmän och maskinister, 17 727 däcksmanskap,
13 794 maskinmanskap och 11 832 kökspersonal.

Till nationaliteten voro av de under året påmönstrade 54 599 sjömännen
46 868 (eller 85,8 %) svenskar, 492 norrmän, 1 688 danskar, 2 585
finnar, 74 tyskar och 2 883 andra vita samt 9 av annan ras. Bland de under
samma tid avmönstrade 54 075 sjömännen voro 46 451 (eller 85,9 %) svenskar,
682 norrmän, 1 563 danskar, 2 539 finnar, 65 tyskar och 2 765 andra
vita samt 10 av annan ras.

29

Tab. 11. Artist- och musikerförmedlingens verksamhet under år 1947.

Kontor	Arbetssökande	Tillsatta platser
Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Stockholm....................	1538	493	2 031	10 574	2 990	13 564
Göteborg.....................	385	68	453	4 747	459	5 206
Malmö.......................	714	117	831	4 635	667	5 302
Gävle........................	654	46	700	10 909	761	11670
Linköping-Norrköping.........	682	50	732	5 427	325	5 752
Växjö........................	405	83	488	3 379	375	3 754
Karlstad .....................	388	17	405	5 738	268	6 006
Örebro.......................	301	14	315	7 946	1115	9 061
Övriga kontor................	575	40	615	4 018	278	4 296
Summa 1947	5642	928	6 570	57 373	7 238	64611
Därav musiker.............	4 606	192	4 798	48 786	2 302	51088
teater- o. filmpersonal	915	627	1542	6 848	3 622	10 470
Övriga...............	121	109	230	1739	1314	3 053
1946	6 241	1094	7 335	54 852	7 014	61866
1945	5 006	1081	6 087	35 880	4 421	40 301

Artist- och musikerförmedlingen. Sedan denna specialförmedlings tillkomst
1943 har verksamheten fått en år från år ständigt ökad omfattning.
Liksom under 1946 bedrevs arbetet under 1947 vid nio artist- och musikerförmedlingar,
nämligen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Linköping,
Norrköping, Växjö, Karlstad och Örebro. Verksamhetens omfattning framgår
av tab. 11. Vid artist- och musikerförmedlingarna inskrevos under året
6 570 personer. Antalet förmedlade engagemang utgjorde 64 611. Dessa
motsvarade en sammanlagd gagesumman av 6,6 milj. kr., vilket innebär en
ökning jämfört med 1946 med i runt tal 1 milj. kr.

Fördelningen på olika kategorier yrkesutövare var följande:

Artister......................... 1 180 000 kr.

Statister och modeller............ 90 000 >

Restaurangorkestrar.............. 1 900 000 »

Övriga orkestrar av yrkesmusiker.. 1 140 000 »

Orkestrar av fritidsmusiker........ 1 030 000 »

Enskilda musiker................ 1 250 000 »

Övriga konstnärliga utövare....... 10 000 »

A rb et sberedning för partiellt arbetsföra. Verksamheten bedrevs efter i
huvudsak samma linjer som föregående år (se kommissionens verksamhetsberättelse
för 1946, s. 21 ff). Vid årets utgång funnos assistentbefattningar
för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra inrättade i samtliga län
utom Gotlands, där emellertid en särskild tjänsteman handhade bl. a. hithörande
ärenden. Befattningshavarna ha beretts tillfälle att deltaga i av kommissionen
anordnade utbildningskurser (se ovan s. 23).

Den egentliga förmedlingsverksamheten för partiellt arbetsföra under
1947 belyses i tab. 12. I tabellen redovisas endast sådana partiellt arbetsföra,
vilkas arbetsansökan varit föremål för direkt handläggning vid de

30

Tab. 12. Verksamheten vid arbetsförmedlingens expeditioner för partiellt
arbetsföra under år 1947.

Expedition	Arbetssökande	Tillsatta platser	Därav tillfälliga1 platser
Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Stockholm................	2 730	1497	4 227	2 692	1089	3 781	280
Uppsala..................	178	22	200	124	16	140	2
Eskilstuna................	149	45	194	123	41	164	12
Linköping................	511	63	574	300	37	337	13
Jönköping ................	372	97	469	324	84	408	98
Växjö....................	248	55	303	276	51	327	34
Kalmar ..................	222	12	234	244	11	255	19
Karlskrona................	186	22	208	166	16	182	12
Kristianstad...............	213	56	269	148	45	193	9
Malmö ...................	694	251	945	712	267	979	173
Halmstad.................	180	58	238	145	35	180	26
Göteborg .................	843	246	1089	525	117	642	94
Borås.....................	168	15	183	120	12	132	12
Skövde ...................	177	24	201	123	28	151	2
Karlstad (V?—31/ia)........	156	17	173	112	10	122	7
Örebro...................	321	34	355	166	19	185	5
Västerås..................	332	68	400	278	39	317	27
Falun....................	393	66	459	253	59	312	6
Gävle.....................	223	24	247	204	24	228	16
Härnösand................	656	24	680	227	10	237	2
Östersund.................	311	21	332	125	16	141	1
Umeå....................	353	34	387	170	10	180	5
Luleå.....................	238	23	261	132	11	143	3
Summa år 1947	9854	2 774	12628	7 689	2 047	9 736	858
> » 1946	8 068	2 520	10 588	7 221	1883	9104	1106
» > 1945	4 622	1529	6151	4 684	1277	5 961	2 562

särskilda expeditionerna. Utöver dessa har ett icke ringa antal partiellt arbetsföra
kunnat beredas arbete genom de ordinarie expeditionerna.

Av tabellen framgår, att till expeditionerna för partiellt arbetsföra under
1947 hänvisades 12 628 arbetssökande (därav 2 774 kvinnor) mot 10 588
under 1946. Antalet platser, som anvisades och tillsattes med partiellt arbetsföra,
utgjorde 9 736 under 1947. Enbart genom expeditionen i Stockholm
tillsattes 39 % av platserna. Av hela antalet platser hade 858, eller
ca 9 procent, en varaktighet av högst en vecka.

I tab. 13 lämnas en motsvarande fördelning av antalet arbetssökande och
tillsatta platser efter de sökandes defekter. Tabellen utvisar, att något mer
än hälften hade arbetshinder, som utgjordes av sjukdom. De lungsjuka
samt de psykiskt sjuka voro stora grupper bland dessa. De egentliga lytesgrupperna
(vanföra, syn- och hörseldefekta) upptogo endast omkring 18 %
av hela antalet. De straffade utgjorde omkring 12 %, och arbetshinder på
grund av alkoholism förekom i jämförelsevis liten omfattning, medan överårighet
i omkring 5 % angivits som orsak till placeringssvårigheterna.

1 Av högst en veckas beräknad varaktighet.

31

Tab. 13. Arbetssökande och placerade partiellt arbetsföra under år 1947
fördelade efter defekter.

Defekter	Män	Kvinnor	Summa
Arbets- sökande	Tillsatta platser	Arbets- sökande	Tillsatta platser	Arbets- sökande	Tillsatta platser
Vanföra..................	1566	958	228	136	1794	1094
Hörseldefekta.............	103	73	68	40	171	113
Syndefekta................	277	154	84	50	361	204
Lungsjuka................	1519	996	297	193	1816	1189
Psykiskt sjuka eller defekta	1343	1356	522	393	1865	1749
Andra sjuka..............	2 537	1690	535	414	3 072	2104
Straffade m. fl.............	1402	1413	129	138	1531	1551
Alkoholister...............	359	337	8	3	367	340
Överåriga.................	441	460	236	160	677	620
Andra arbetshinder.......	307	252	667	520	974	772
Summa	9 854	7 689	2 774	2 047	12 628	9 736

Sammanställningen ger vidare vid handen, att ett jämförelsevis stort antal
arbetstillfällen kunnat beredas åt psykiskt sjuka och straffade. Härvid
är emellertid att märka, att huvudparten av de tillfälliga platserna anvisats
dessa kategorier. För de egentliga lytesgrupperna ha de förmedlade anställningarna
merendels varit av mera stadigvarande karaktär.

Även arbetsvårdsverksamheten för i militär- eller därmed jämställd
tjänstgöring skadade har bedrivits efter samma linjer som förut. (Se kommissionens
verksamhetsberättelse för 1946 s. 24).

Från verksamhetens början i juni 1945 intill den 1 januari 1948 ha länsarbetsnämnderna
verkställt utredningar beträffande 6 382 i militärtjänst
skadade. Under samma period har kommissionen fattat 1 757 beslut om arbetsvärd,
därav i 1 152 fall i form av omskolning och 135 i form av fortbildning.
Övriga 470 fall ha icke blivit föremål för direkt arbetsvårdande
åtgärder genom kommissionen utan i flertalet fall hänvisats till värnpliktslån
(248) eller bidrag från kungafonden (153).

Kommissionens verksamhet för omskolning av i militärtjänst skadade har
i stort sett lämnat goda resultat, vilket torde framgå av följande uppgifter.
Av 1 287 beslut om militärskadade, som erhållit arbetsvärd i form av utbildning,
ha 705 fullföljt utbildningen; 215 ha avbrutit densamma, därav 130 på
grund av sjukdom, 34 genom anställning inom utbildningsyrket och 51
inom annat yrke. Vid verksamhetsårets utgång undergingo 276 alltjämt utbildning,
medan 91 ännu ej hade påbörjat densamma. Efter fullföljd utbildning
ha 603 erhållit anställning inom ulbildningsyrket, 38 inom annat eller
utbildningen närliggande yrke, 64 ha icke erhållit anställning, därav 16 på
grund av sjukdom. Av övriga, som icke erhållit arbetsplacering, ha 30 efter
arbetsvärdens upphörande på egen bekostnad — i vissa fall med hjälp av värnpliktslån
— fortsatt utbildningen, och vid årets utgång voro 18 alltjämt
föremål för arhetsberedande åtgärder.

Den 16 maj 1947 erhöll kommissionen Ivungl. Maj :ts medgivande att i

32

samband med anordnande av provanställningar vid industriföretag utom
hemorten åt partiellt arbetsföra bereda arbetsvärd med vissa bidrag och
ekonomiska garantier. Intill den 1 januari 1948 hade 68 partiellt arbetsföra
påbörjat provanställning, varav 42 vid årets slut kvarstodo i anställningen.
Provanställningar hade beviljats för Asea i Västerås och Ludvika, AB Nordiska
Armaturfabrikerna, Kungsör, Köpings Mekaniska Verkstads AB, Köping,
Kockums Mekaniska Verkstads AB, Malmö, m. fl. företag.

I skrivelse den 20 november 1947 hemställde kommissionen om Kungl.
Maj :ts medgivande att få igångsätta en försöksverksamhet för beredande
av yrkesutbildning, omskolning eller arbetsträning åt partiellt arbetsföra,
som icke äro att hänföra till i militärtjänst skadade och ej heller kunna
erhålla utbildning genom pensionsstyrelsen, vid vanföreanstalternas yrkesskolor,
blind- och dövstumsvårdens specialskolor eller vid yrkesutbildningskurser
för arbetslösa. Härvid skulle vakanta elevplatser vid under
överstyrelsens för yrkesutbildning tillsyn stående yrkesutbildningskurser
för arbetslösa utnyttjas samt under förutsättning av Kungl. Maj :ts medgivande
särskild kursverksamhet anordnas av överstyrelsen för yrkesutbildning
i samråd med kommissionen.

Under förutsättning att kommissionens förslag bifalles, kommer verksamheten
att organiseras i anslutning till vid kursverksamheten för arbetslösa
tillämpade riktlinjer, men i fråga om under utbildningstiden utgående
bidrag och ekonomiska förmåner i övrigt (även familjebidrag) komma bestämmelserna
för omskolning av i militärtjänst skadade att tillämpas.

Kommissionen har beslutat verkställa en preliminär inventering av den
partiella arbetskraften, omfattande en eller undantagsvis två kommuner
inom varje län, och utredningar beträffande blinda och synsvaga samt övriga
partiellt arbetsföras arbetsplaceringar för vissa perioder. Den statistiska
bearbetningen av materialet beräknas vara slutförd under våren 1948.

Verksamheten för utlänningar. Utländsk arbetskraft har sedan krigets
slut i allt större omfattning sökt sig till Sverige för att här erhålla arbete.
Antalet utlänningar med arbetsanställning uppgick den 1 januari 1948 till
69 929, vilket innebär en ökning med närmare 9 000 på ett år. Fördelningen
på olika nationaliteter var följande.

	31/ia 1946	81/i21947		31/ia 1946	S1/iä 1947
Danskar ............	13 231	17 379	Polacker .....	....... 5 831	5 900
Finnar..............	5 793	7 409	Tyskar.......		2 765
Norrmän............	8 889	9 582	Övriga.......	....... 6 445	8 909
Balter ..............	18 431	17 985		Summa 60 991	69 929
Fördelningen på olika näringsgrenar	var följande.
	S1/i21946	S1/i21947		S1/i21946	S1/i21947
Jordbruk o. skogsbruk	6 351	7 291	Hälso- o. sjukvård .... 3 249	3 485
Industri o. hantverk ..	29 623	33 282	Husligt arbete.	....... 5 454	5 993
Samfärdsel ..........	2 586	4 244	Annat arbete .	....... 3 155	2 630
Handel .............	5 412	6 526		Summa 60 991	69 929
Förvaltning..........	5 161	6 478

33

Antalet av arbetsförmedlingen med utländska sökande tillsatta platser var
under året 42 188.

Sådana ärenden, som inkomma till utlänningskommissionen och avse utlännings
ansökan om inresa i samband med arbetsanställning samt frågor
om förlängning av arbetstillstånd, remitterades av utlänningskommissionen
till arbetsmarknadskommissionen för yttrande ur arbetsmarknadssynpunkt,
innan avgörande träffades. Under 1947 behandlade arbetsmarknadskommissionen
7 179 dylika remisser, av vilka 2 513 tillstyrktes. Innan yttrande
lämnades, beredde arbetsmarknadskommissionen sammanslutningar
av arbetsgivare och arbetstagare, fackorganisationer, uppgivna referenser
in. fl. tillfälle att uttala sig. Även länsarbetsnämnderna anlitades ofta för
utredningar och yttranden.

Då den stora strömmen av inreseansökningar medförde en avsevärd arbetsbelastning
för såväl de svenska beskickningarna och konsulaten som de
svenska hemlandsmyndigheterna, uppmanade beskickningarna och konsulaten
ofta de utländska sökande, som ej på egen hand skaffat sig arbetsgivare,
att ej ingiva inreseansökan, förrän de genom brevförfrågan hos arbetsmarknadskommissionen
förhört sig beträffande sina möjligheter att
erhålla arbete i Sverige. Detta system började i större omfattning tillämpas
efter den 1 juli 1947. Antalet förfrågningar uppgick under sista halvåret
1947 till inemot 21 000.

För att täcka de viktigaste behoven av arbetskraft inom industri och jordbruk
undersöker en särskild beredning för utländsk arbetskraft möjligheterna
att till Sverige överföra yrkeskunniga utländska arbetare. Efter förhandlingar,
som förts av beredningen, har arbetsmarknadskommissionen
med vederbörande myndigheter i Italien och Ungern under 1947 tecknat avtal
om överföring av 500 allroundutbildade italienska yrkesarbetare inom
verkstadsindustrien samt 500 ungerska skogs- och jordbruksarbetare. Genom
särskilt tilläggsavtal har antalet italienska arbetare sedermera ökats till
1 200, varvid även ytterligare yrkesgrupper ifrågakomma för överföring. Arbetarna
ha uttagits genom särskilda förmedlingskontor, som kommissionen
upprättat i Turin och Budapest. För granskningen av arbetarnas lämplighet
ha representanter för såväl berörda industrier som fackorganisationer medverkat.
Dessutom ha svenska läkare varit knutna till kontoren. Under 1947
överfördes sammanlagt 733 italienska arbetare. Härtill kommo 57 personer
utgörande kökspersonal samt anhöriga till arbetarna. Av olika orsaker återvände
76 arbetare sedermera till Italien. Under 1948 avser man att överföra
ytterligare ca 200 italienare. Verksamheten beräknas vara slutförd under
andra kvartalet. Från Ungern överfördes 463 manliga arbetare åtföljda av
611 anhöriga, överföringen slutfördes helt under 1947.

Kostnaderna för arbetarnas resor och utrustning bestridas av arbetsgivarna
genom månatliga avbetalningar under två år. Bohagsutrustning
samt utrustning åt medföljande anförvanter betala arbetarna själva. Samtliga
kostnader förskotteras emellertid av statsverket.

34

Under 1948 kommer arbetsmarknadsstyrelsen att överföra även ett antal
sudetiska yrkesarbetare från Österrike. Avtal härom har träffats med
de brittiska och amerikanska ockupationsmyndigheterna. För uttagningen
av arbetarna ha förmedlingskontor upprättats i Wien och Linz.

Samarbetet mellan de danska, norska och svenska arbetsförmedlingarna
fortsatte under 1947. På grund av brist på arbetskraft i samtliga dessa
länder var verksamheten emellertid av mindre omfattning. Det praktikantutbyte
av jordbruksungdom, som sommaren 1946 på försök påbörjades
mellan Danmark och Sverige, utvidgades under 1947 till att omfatta även
Finland och Norge. I utbytet deltogo sammanlagt omkring 180 ungdomar.

För att kunna tillgodose det ökade intresset bland svenska ungdomar för
studieanställningar i utlandet har arbetsmarknadskommissionen sökt träffa
överenskommelser om praktikantutbyte med olika länder. Preliminära avtal
om utbyte uppgjordes med Nederländerna och Schweiz; avtalet med sistnämnda
land ratificerades i mars 1948. Med Frankrike finnes sedan 1934
ömsesidig överenskommelse om beviljande av 50 arbetstillstånd per år
åt praktikanter. De franska myndigheterna medgåvo efter förslag från
kommissionen att till avtalet fogas en bestämmelse, att praktikant vid behov
skall kunna erhålla myndigheternas hjälp med att ordna lämplig anställning.
Även i Belgien och England finnes intresse för praktikantutbyte
med Sverige. Med England påbörjades under hösten ett utbyte inom
jordbruk och trädgårdsskötsel. I avvaktan på att avtalet med Schweiz skall
formellt undertecknas förekom under det gångna året en begränsad utbytesverksamhet
med detta land. För att i viss utsträckning kunna möjliggöra
för arbetsförmedlingarna att stå de svenska praktikanterna till tjänst
med upplysningar om arbetsmöjligheter och levnadsförhållanden i olika
länder införskaffade och sammanställde kommissionen kontinuerligt dylika
uppgifter för att distribueras till arbetsförmedlingarna.

Den 25 april 1947 förordnade Kungl. Maj :t, att viss utlänningsverksamhet
skulle överföras till arbetsmarknadskommissionen dels från statens
utlänningskommission och dels från statens flyktingsnämnd. På grund härav
övertog kommissionen ansvaret för omhändertagandet av ankommande
flyktingar i de fall då polismyndigheterna i avvaktan på utlänningskommissionens
beslut ej hade möjlighet att under längre tid hysa desamma.
Omhändertagandet skedde vid förläggningar i Landskrona, Kunnnelnäs
och Haparanda, vilka övertagits från utlänningskommissionen. Vid lägret
i Landskrona bistod kommissionen även Röda Korset samt olika hjälporganisationer
med att mottaga och under kortare tid inkvartera ca 3 000
genom vederbörande organisationers försorg till Sverige överförda utlänningar.

Från utlänningskommissionen övertogos olika skolinternat för flyktingar.
Verksamheten vid de av arbetsmarknadskommissionen omhänderhavda internatskolorna
för utlänningar skall enligt överenskommelser med bl. a.
mosaiska församlingen upphöra vid vårterminens slut 1948.

35

Arbetsmarknadskommissionen har även ombesörjt ärenden angående arbetslöshetshjälp
åt utlänningar. Hjälpen har utgått i form av dagunderstöd
och hyresbidrag. Om utlänning ej på annat sätt kunnat beredas lämplig
anställning i öppna marknaden, har han efter särskild prövning fått genomgå
lämplig omskolningskurs. Sådana ha anordnats i samråd med överstyrelsen
för yrkesutbildning i stor omfattning för arkivarbetare. Utlänningarnas
uppehälle under kurstiden har bekostats av arbetsmarknadskommissionen.

I samband med den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
som intill 1947 års utgång stått under socialstyrelsens överinseende men
från och med den 1 januari 1948 ställts under tillsyn av dén nyinrättade
arbetsmarknadsstyrelsen, fullgör den offentliga arbetsförmedlingen omfattande
kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Därigenom bli försäkrade,
som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering på arbetsmarknaden,
när behov av arbetskraft uppkommer inom för dem lämpligt
arbetsområde.

Den 1 juli 1947 tillkom en nybildad erkänd arbetslöshetskassa för byggnadsträarbetare,
och fr. o. m. 1948 års ingång är ytterligare en sådan kassa
i verksamhet, nämligen skogs- och flottningsarbetarnas. Totala antalet arbetslöshetsförsäkrade
ökades härigenom med omkring 67 500. Även inom
de äldre arbetslöshetskassorna steg medlemsantalet betydligt under 1947.
Den 1 januari 1948 utgjorde sålunda det sammanlagda medlemsantalet ca
980 900 mot 871 300 ett år tidigare.

Följande erkända arbetslöshetskassor voro i funktion den 1 januari
1948.

Erkänd arbetslöshetskassa

Beklädnadsarbetarnas..............................

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas ..

Stenindustriarbetarnas..............................

Handelsanställdas m. fl.............................

Sko- och läderarbetarnas ..........................

Träindustriarbetarnas..............................

Musikernas m. fl.................................

Lantarbetarnas ..................................

Frisörernas ......................................

Livsmedelsarbetarnas..............................

Textilarbetarnas ..................................

Gjuteriarbetarnas..................................

Gruvindustriarbetarnas ............................

Handelstjänstemännens ............................

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........

Bleck- och plåtslagamas ..........................

Försvarsverkens civila personals ....................

Erkänd fr. o. m.
den

7i	1935
Va	1935
23/2	1935
74	1935
V?	1935
7i	1936
21/i	1936
31/7	1936
1 /io	1936
7*	1937
V10	1937
Vt	1938
V1	1938
Vt	1940
V1	1941
7*	1941
t/io	1941

Medlemsantal
den 1/i 1948

33 400
5 100
4 100
52 200
11 300

41 400

7 500
44 800

4 000
35 000

42 600
11 500

8 900
10 600
14 700

3 200
18 800

36

Erkänd arbetslöshetskassa

Bryggeriarbetarnas ...........................

Transportarbetamas .........................

Metallindustriarbetarnas.......................

Bokbinderiarbetarnas.........................

Hotell-, kafé- och restauranganställdas...........

Handelsresandenas ...........................

Grov- och fabriksarbetarnas...................

Industritjänstemännens .......................

Elektrikernas ...............................

Arbetsledarnas...............................

Målarnas ...................................

Sjöfolkets...................................

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas.............

Järnvägsmännens.............................

Sågverksindustriarbetarnas.....................

Maskinbefälets...............................

Sveriges teateranställdas.......................

Typografernas ...............................

Byggnadsträarbetamas........................

Skogs- och flottningsarbetarnas ................

Erkänd fr. o. m.
den

Vi 1942
Vi 1942
Ve 1942

Vt 1942
Vt 1942
Vs 1942
7i 1943
79 1942

1/i 1943
Va 1942
Vio 1943
10/t 1943
‘/i 1944

Vi 1945
Vs 1945
x/i 1945
Vi 1946
Vi 1946

Vt 1947
Vi 1948

Medlemsantal
den */i 1948

6 900
12 300
207 700

11 100

19 300
500

107 300
49 300

15 900
21 000

16 000
17 100

20 400

27 100
16 800
2 400
300
12 900

42 500
25 000

Summa 980 900

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Även under 1947 förelågo, såsom i det föregående framhållits (s. 8), vissa
svårigheter att tillgodose jordbrukets behov av arbetskraft. I likhet med föregående
år voro arbetsinsatser av skolungdom från städer och samhällen
samt av andra personer, som kunde göra sig lediga för jordbruksarbete, av
stor betydelse. Propaganda för dessa tillfälliga arbetsinsatser bedrevs huvudsakligen
lokalt genom de olika länsarbetsnämnderna. Från arbetsmarknadskommissionen
utgingo tidningsartiklar och appeller till pressen; vidare
distribuerades genom länsarbetsnämnderna till samtliga skolor broschyren
»En sommar på landet». Även radion togs i anspråk för propagandan.
Genom arbetsförmedlingen utplacerades hos enskilda jordbrukare,
i jordbruksläger, i praktikläger eller på annat sätt 49 100 personer, därav
26 045 män och 23 055 kvinnor. Av samtliga utplacerades under året på
enskilda gårdar 3 722 personer, huvudsakligen skolungdom. Dessutom sökte
sig ett stort antal personer på privat väg ut i jordbruksarbete hos släkt och
bekanta eller hos arbetsgivare, hos vilka de tidigare år varit placerade. För
dessa senare kunna helt naturligt icke några siffror anföras.

Under 1947 voro 326 läger anordnade med sammanlagt 6 151 deltagare,
av vilka 734 fungerade som lägerledare eller husmödrar. Genom jordbruks -

37

lägren tillfördes jordbruket 79 406 dagsverken. De sammanlagda arbetsinkomsterna
för deltagarna, frånsett ledarpersonalen, uppgingo till 415 000 kr.

Vid åtta av lägren deltog förutom svenskar även skolungdom från Finland,
Norge och Danmark. Från Finland deltogo 50 ungdomar, därav hälften
kvinnliga, i lägren under en tid av sex veckor. Endast ett fatal lägerdeltagare
kommo från Danmark och Norge. Ett mindre antal svenska ungdomar
deltogo i jordbruksläger i Danmark eller voro placerade på olika
lantgårdar i Finland. Utbytet av ungdom med Finland ombesörjdes genom
»De ungas hjälp» i samråd med ministeriet för kommunikationsväsendet
och allmänna arbeten, medan utbytet med de övriga länderna skedde genom
respektive arbetsförmedlingar eller genom personliga kontakter.

Ännu en ny form av läger utgjorde de s. k. internationella studentlägren.
På initiativ av Sveriges förenade studentkårer begärde och erhöll arbetsmarknadskommissionen
Ivungl. Maj :ts bemyndigande att anordna jordbruksläger
för utländska studenter enligt samma bestämmelser, som gälla
för vanliga jordbruksläger. Vid dessa läger deltogo såväl manliga som
kvinnliga studenter från 17 olika nationer fördelade på läger i fyra-veckors-perioder
under tiden 1 juli—15 september 1947. Lägerledningen utgjordes
av svenska akademiker; i övrigt deltogo endast ett tjugotal svenska
studenter. Syftet med dessa läger var dels att återupptaga de internationella
förbindelserna mellan studenterna i olika länder, dels att ge utländska studenter
möjlighet till inblick i svenskt arbetsliv. Såväl studentlägren som
lägren för nordisk skolungdom hade otvivelaktigt betydelse för främjandet
av kontakt och samarbete mellan ungdom från olika nationer.

För instruktion av lägerledare anordnades i likhet med föregående år
särskilda tvådagarskurser, där deltagarna fingo handledning i frågor rörande
bl. a. lägrens ekonomiska skötsel och ungdomens fritidssysselsättning.

I likhet med tidigare år anordnades även under 1947 praktikläger i jordbruk
och lanthushåll. I dessa läger deltogo sammanlagt 59 ungdomar, därav
10 manliga vid ett läger i jordbruk, medan 49 kvinnliga voro fördelade
på tre läger i lanthushåll. Avsikten med dessa praktikläger var främst att
ge deltagarna tillfälle att pröva sin lämplighet för de olika yrken, inom
vilka de kunde orientera sig vid lägren. Huvudvikten lades vid det praktiska
arbetet, och i anslutning härtill bedrevs teoretisk undervisning. Studieresor
anordnades till olika mönsterjordbruk, lantbruks- och lanthushållsskolor,
andelsslakterier, andelstvättstugor m. m. Lägerdeltagarna fingo också
yrkesvägledning av tjänstemän från ungdomsförmedlingarna.

Förutom de på enskilda gårdar samt i jordbruks- eller praktikläger placerade
ha enskilda personer och arbetsgrupper från skolor, organisationer
och företag en eller flera dagar deltagit i jordbruksarbete. Under 1947 placerades
på detta sätt 39 070 personer. Särskilt under vårens sockerbetsskötsel
samt under höstens potatisupptagning var denna form av arbetshjälp
av mycket stor betydelse.

En stor del av de tillfälliga arbetsinsatserna utfördes av skolungdom. Ge -

38

nom Kungl. Maj:ts cirkulär den 21 mars 1947 (SFS nr 94) bereddes skolungdom
möjlighet till ledighet från undervisningen under vår- och höstterminerna
1947 under två veckor för deltagande i lantbruksarbete in. m.
Detta medgivande utnyttjades i stor utsträckning.

Enligt kungl. kungörelse den 10 juli 1947 (SFS nr 427) kunde vissa statliga
befattningshavare erhålla sammanlagt högst tio dagars tjänstledighet
med oavkortad lön för deltagande i skördearbete, som anvisats av den offentliga
arbetsförmedlingen. Även arbetare i statens tjänst bereddes under
året motsvarande ledighet utan inskränkning i löneförmånerna. Såväl statstjänstemännens
som arbetarnas medverkan i skördearbete var i likhet med
tidigare år av relativt liten omfattning.

Inom vissa län i Mellansverige visade det sig svårt att erhålla erforderlig
arbetskraft för stråsädesskörden, varför militär hjälp fick anlitas. Närmare
uppgifter angående omfattningen av den militära skördehjälpen lämnas å
s. 55 f.

Betodlingen. Under år 1947 minskade landets sockerbetsareal med omkring
14 % och omfattade 47 500 hektar mot 55 000 hektar 1946. Vid vårens
betskötsel ställde det sig svårt att få fram den erforderliga arbetskraften.
Genom den tendens till omsvängning i arbetsmarknadsläget, som blev
märkbar redan i slutet av sommarmånaderna, visade det sig däremot för
höstens betupptagning ovanligt lätt att få fram tillräcklig arbetskraft.

För att underlätta rekryteringen av arbetskraft till betarbetet anordnade
länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år kollektiva hushåll. Under våren
voro sålunda 90 hushåll anordnade för betarbetare, där omkring 1 200
personer dagligen utspisades, och under hösten 80 hushåll med utspisning
av över 1 000 personer.

För att underlätta för mödrar med minderåriga barn att deltaga i betarbetet
medverkade länsarbetsnämnderna även under 1947 till anordnande
av barndaghem i betdistrikten. Sålunda voro under våren 25 dylika barndaghem
i verksamhet, varav 24 i Malmöhus och ett i Hallands län. Vid höstens
betupptagning anordnades 32 daghem, därav 27 i Malmöhus, 3 i Kristianstads
och 2 i Hallands län.

I likhet med tidigare år hyrde kommissionen även under 1947 ut ett
fyrtiotal s. k. 12-mannabaracker som bostäder åt tillresande betarbetare till
gårdar, där inkvarteringsfrågan varit svår att lösa.

Vårens betgallringsarbeten. Genom den svåra vintern kom våren förhållandevis
sent, varför betgallringen mera allmänt tog sin början först de
sista dagarna i maj. Restbehovet för vårskötseln var då ovanligt stort, inte
mindre än 4 800 personer. Den intensiva värmen påskyndade betornas växt,
varför arbetet måste forceras mer än man från början hade räknat med.
Genom den ökade vedavverkningen kunde arbetskraft från norrlandslänen
åtaga sig betarbete i betydligt mindre utsträckning än tidigare år. Arbetsförmedlingarna
i de olika länen nådde dock ett gott resultat vid rekry -

39

teringen av arbetskraft, och omkring 2 000 personer kommo från län utanför
respektive odlingsdistrikt.

Skolungdomen gjorde värdefulla insatser vid vårens betskötsel. Genom
arbetsförmedlingen utplacerades 2 600 skolungdomar, antingen i läger eller
också voro hela skolklasser under vissa dagar sysselsatta med betgallring i
hemorten. Trots detta kvarstod, framför allt i Skåne, ett oroväckande stort
restbehov, varför kommissionen den 3 juni gjorde framställning till Kungl.
Maj :t om frivillig militär medverkan för betskötseln. Denna framställning
beviljades samma dag, och militär personal förlagd inom Kalmar, Kristianstads
och Malmöhus län beviljades viss ledighet för att deltaga i betarbete.
Genom denna åtgärd tillfördes under några dagar betfälten 2 300
man.

Av nedanstående översikt framgår, hur arbetskraften till vårens betskötsel
placerats i de olika odlingsdistrikten.

	Småland	Norrland
	och odlings-områdena	och Mellan-sverige	Skolungdom	Danskar	Militär
Södra distriktet (Skåne,
Blekinge, Halland) ..	1 880	1 290	1 750	460	2 200
Linköpings distrikt ....	215	26	234	—	—
Kalmar » ....	50	40	500	—	110
Skövde » ____	90	—	10	—	—
Gotland ............	5	70	140	—	—
Summa	2 240	1 426	2 634	460	2 310

Inom de olika odlingsdistrikten medverkade vidare vissa industriföretag
och firmor till att lösa arbetskraftsproblemet genom att lämna personalen ledighet
för deltagande i betarbete. Genom arbetsförmedlingarna placerades
i vårens betskötselarbete sammanlagt 9 070 personer mot 8 800 våren 1946;
härvid bör dock beaktas, att en stor del av de placerade, i synnerhet skolungdom,
militärer samt personer från odlingsområdena inom södra distriktet,
deltogo i arbetet endast under kortare tidsperioder. Antalet placerade för
vårskötseln var dock ovanligt högt jämfört med tidigare år och med hänsyn
till den minskade betarealen.

Höstens betupptagning. För höstens betupptagning visade det sig, såsom
förut framhållits, ovanligt lätt att få fram den tillräckliga arbetskraften.
Sålunda var restbehovet för betupptagningen icke fullt hälften så stort den
1 oktober 1947 som vid samma tidpunkt 1946. Denna gynnsamma situation
berodde såväl på en mindre efterfrågan som på en rikligare tillgång på arbetskraft.
Vidare voro väderleksförhållandena under hela betupptagningen
de bästa tänkbara, vilket möjliggjorde ett effektivt utnyttjande av den tillgängliga
arbetskraften.

Av nedanstående översikt framgår, hur arbetskraften för betupptagningen
under hösten 1947 var fördelad inom de olika distrikten.

40

Södra distriktet (Skåne,	Småland och odlings-områdena	Norrland och Mellan-sverige	Danskar
Blekinge, Halland) . .	1 700	1 000	525
Linköpings distrikt ....	160	115	—
Kalmar » ....	118	5	—
Skövde » ....	72	15	—
Gotland..............	—	280	—
Summa	2 050	1 415	525

Genom arbetsförmedlingarna placerades alltså för höstens betupptagning
sammanlagt 3 990 personer mot 6 700 personer hösten 1946.

Skogsbruket.

De av arbetsmarknadskommissionen under krigsåren vidtagna åtgärderna
i syfte att tillföra skogsbruket arbetskraft inneburo icke endast en tillfällig
överflyttning av arbetstagare från andra yrkesområden utan även omskolning
på längre sikt av därtill lämpade icke skogsvana arbetare. Dessa
samlades i förläggningar, s. k. huggarkurser, där de vid sidan av det praktiska
huggningsarbetet instruerades i avverkningsteknik och verktygsvård
av för ändamålet anställda instruktörer. Denna omskolningsverksamhet avvecklades
samtidigt med återinförandet i april 1946 av systemet med arbetspremier
för all arbetskraft, van eller ovan, som deltog i vedavverkning;
kursverksamheten kan sägas ha helt avslutats den 30 juni 1946.

När frågan om bränsleförsörjningen åter togs upp i början av 1947, visade
det sig emellertid nödvändigt att i möjligaste mån öka överflyttningen av
arbetskraft till skogsbruket. Samtidigt som de till en viss tidsperiod begränsade
arbetspremierna återinfördes — i de mellersta och södra delarna
av landet den 1 mars, i de nordliga länen den 1 april — bemyndigade Kungl.
Maj :t kommissionen att vidtaga särskilda åtgärder i syfte att underlätta
denna överflyttning. Arbetstagare, vilka voro friställda inom andra yrkesområden
än skogsbruket'' och anvisades arbete med avverkning av huvudsakligen
brännved, erhöllo vissa förmåner, liknande dem, som utgått i samband
med omskolningsverksamheten. Kommissionen ställde sålunda baracker
med utrustning till förfogande såsom förläggningar, vidare utrustades arbetskraften
genom kommissionens försorg med verktyg och i viss utsträckning
med arbetskläder. Resebidrag utgingo och därjämte anskaffade kommissionen
kockor till förläggningarna och bidrog till deras avlöning. Dessutom anställde
kommissionen erforderligt antal verktygsvårdare, vilka dels svarade
för verktygsvården inom vederbörande förläggning, dels i likhet med de
tidigare vid huggarkurserna anställda instruktörerna hjälpte till med kockabokföringen
och svarade för förläggningens och kocklagets sammanhållning.

De kontanta bidrag, vilka utgått till deltagarna i omskolningskurserna,
återinfördes icke. I stället infördes med Kungl. Maj :ts bemyndigande ett s. k.
ortstillägg om 3 kr. per arbetsdag, dock högst 75 kr. per månad, att utgå till

41

arbetare från andra yrken, som voro familjeförsörjare och som anvisades
skogsarbete på annan ort än bostadsorten och därigenom åsamkades fördyrade
levnadsomkostnader.

Antalet till kommissionen rapporterade, från andra yrkesområden överflyttade
arbetare, vilka vid slutet av varje månad voro placerade i huggarförläggningar,
framgår av följande sammanställning.

Huggarförläggningsverksamheten under 1947.

Månad	Antal för-	Antal	Därav
läggningar	deltagare	svenskar
Januari..................	....... 117	1 176	178
Februari.................	....... 129	1 253	231
Mars ....................	....... 158	1 417	568
April....................	....... 209	1 995	1 285
Maj .....................	....... 186	1 641	1 097
Juni.....................	....... 173	1 515	1 065
Juli .....................	....... 142	1 317	809
Augusti..................	....... 168	1 577	918
September...............	....... 178	1 796	1 014
Oktober.................	....... 208	2 151	1 223
November...............	....... 292	2 896	1 680
December................	....... 281	2 526	1 425
Medeltal per månad......	....... 187	1 772	958

Någon rapportering beträffande arbetsresultaten vid de av länsarbetsnämnderna
anordnade förläggningarna har icke varit genomförd.

De sammanlagda kostnaderna för huggarförläggningsverksamheten, ortstillägg
m. m. uppgingo under första hälften av budgetåret 1947/48 till
1 675 000 kr. I denna summa ingå även de utgifter för verktygsinköp, resebidrag
och avlöning av verktygsvårdare, vilka kommissionen hade i samband
med den på initiativ av bränslekommissionen anordnade riksomfattande s. k.
fritidshuggningen och avverkningen för försvarets behov.

Arbets premier. Såsom ovan nämnts, återinfördes arbetspremiesystemet
våren 1947. Systemet innebar, att det s. k. kvalificeringsbeloppet, d. v. s. det
minimibelopp varje arbetare måste intjäna för att erhålla premie, sattes till
100 kr., medan premieprocenten fastställdes till 35 procent. I likhet med
1946 beräknades premien på hela inkomsten, men 1947 utgick premie endast
för huggning av kastved och långved, således ej för massaved. Övriga bestämmelser
voro i stort sett desamma som gällt under tidigare år.

Premieperioden fastställdes för de sju nordliga länen till tiden 1 april—
30 juni och för övriga delar av landet till tiden 1 mars—30 juni. Perioden
förlängdes för hela landet t. o. in. den 30 september. Någon premie för
framkörning infördes icke.

Utbetalningen av premierna handhades i likhet med tidigare år av länsarbetsnämnderna.
I tab. U meddelas uppgifter om antalet premieansök -

42

Tab. 14. Antal reglerade ansökningar om arbetspremier till skogsarbetare samt utbetalade
belopp avseende premleringsperioderna 1 mars resp. 1 april—30 juni
samt 1 juli—30 september 1947.

Län

Antal ansök- ningar	Utbetalt belopp kr.	Län	Antal ansök- ningar	Utbetalt belopp kr.
5 001	442 894	Älvsborgs.................	8 359 4 297 10153 6 486 5 786	623 714 291 897 1 196 040 594 830 525 355 892 855
3 462	293 008	Skaraborgs................
5 503	496 407	Värmlands................
6 906	611 069	Örebro...................
5 921	407 106	Västmanlands.............
7 233	450 947	Kopparbergs..............	6 443
7 227	682 850	Gävleborgs ...............	11858	1 525 920
983	41471	Västernorrlands...........	13 085	1 629 317
3 551	245 508	Jämtlands................	10 986	1 827 466
3 350	305 375	Västerbottens.............	10 148	1 467 439
978 3 468	92 773 221 382	Norrbottens...............	9170	1 153 583
2 739	182 829	Summa	153093	16202035

Stockholms.........

Uppsala............

Södermanlands......

Östergötlands........

Jönköpings..........

Kronobergs.........

Kalmar ............

Gotlands............

Blekinge............

Kristianstads.........

Malmöhus..........

Hallands.............

Göteborgs och Bohus

ningar samt inom olika län utbetalade belopp intill den 31 december 1947.
Vid denna tidpunkt återstodo 9 460 oreglerade ansökningar.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1945—1947 framgår
av tab. 15. Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick under 1947
till 70 800, vilket innebär en ökning i förhållande till 1946 med ca 14 000
platser. Antalet utlänningar var under hela året jämförelsevis betydande.

Månatliga inventeringar avseende avverkningsarbeten hos större avverkare
företogos vid slutet av varje månad utom januari. Med större avverkare
avsågos t. o. m. septemberinventeringen sådana avverkare, som under av -

Tab. 15. Arbetsförmedlingsverksamlieten Inom skogsbruket åren 1945—1947.1

Månad	Lediga platser	Tillsatta platser	Tillsatta platser på 100 lediga
1945	1946	1947	1945	1946	1947	1945	1946	1947
Januari............	18 344	28 714	22 368	12 600	15 731	7 489	69	55	33
Februari ..........	20 870	20 037	18 922	15139	9 828	5103	73	49	27
Mars..............	16 806	15 396	17 447	12 456	7 537	5177	74	49	30
April..............	17 216	10 434	17 739	11708	3 897	5 976	68	37	34
Maj ..............	20 338	10 735	18 708	10 569	3 712	5 299	52	35	28
Juni ..............	21110	9 708	17 835	9 711	2 669	4178	46	27	23
Juli ..............	19 742	7 828	17 949	6 081	1242	4 233	31	16	24
Augusti............	19 368	8 225	23 393	5 612	1455	10 367	29	18	44
September ........	20 018	9 768	20 551	5 496	1695	8 027	27	17	39
Oktober ..........	21413	12 905	16 283	7 217	2 194	4 525	34	17	28
November ........	24 520	16 806	17105	10 946	3 826	6 566	45	23	38
December..........	20 382	18 384	13 723	7 398	3 058	3 824	36	17	28
Hela året	153301	92155	108119	114 933	56844	70 764	75	62	65

Se noten till tab. 3.

43

Tab. 16. Arbetskraft anställd för avverkningsarbeten hos större skogsnvverkare enligt

inventeringarna ären 1945—1947.1

Månad	Antal sysselsatta huggare	Ytterligare arbetskrafts-behov	Därav arbetskraft, som avverkare uppgivit sig ej själva kunna anskaffa
1945	1946	1947	1945	1946	1947	1945	1946	1947
Januari...........	91 658	88186		16 878	19 405		12 592	17 547	.
Februari..........	96 879	88 661	81 702	15117	16 249	28 287	12 206	15 285	26 673
Mars.............	84 686	75 404	72 519	14 373	12 918	21 630	11 673	12 007	20 020
April.............	49 981	39 551	42 127	23182	19 993	27 921	17117	16 339	23 726
Maj..............	46 320	31424	28 735	23 497	22 178	32 820	19 658	19 249	29 781
Juni..............	50 027	32 808	28 901	25 454	19 607	32 449	23100	18 225	30 643
Juli..............	37 135		27 029	28 973		33 271	24 565		30 769
Augusti...........	42 498		28 551	28 565		33137	25 070		31381
September........	45 504		31 980	29 018		30 381	24 638		28 106
Oktober..........	46 561		35 350	31846		28 397	24 210		23 607
November........	62 097		44 558	31 209		29 214	23 580		22 474
December ........	67 786	51 517	47 753	30 471	46 220	30 519	21749	31787	22 358

verkningsåret antingen ålagts en produktionsplikt av minst 200 m3t (i södra
Sverige) resp. 500 m3t (i de sex nordligaste länen) eller eljest beräknades
avverka minst nämnda kvantitet. Då emellertid avverkningsperioden 1947/
48 omfattar endast 9 månader och den sammanlagda ålagda avverkningskvantiteten
till följd därav nedskurits med V, i jämförelse med föregående
avverkningsperiod, tillämpades under det nya avverkningsåret för att ernå
jämförbarhet med tidigare inventeringar en lägre gräns för »större avverkare»
nämligen 150 m3t i södra Sverige och 375 m3t i de 6 nordligaste länen.
En översikt över inventeringsresultaten under åren 1945—1947 lämnas
i tab. 16.

Praktikläger. Under 1947 anordnades i likhet med föregående år praktikläger
i skogsbruk, avsedda för ungdomar som hade för avsikt att inträda
på skogsmannabanan. Lägren voro förlagda till Trollebo i Jönköpings län,
Södra Viken i Värmlands län, Trummelsberg i Västmanlands län, KratteMasugn
i Gävleborgs län och Södra Bäcksjö i Västerbottens län. Sammanlagt
deltogo 98 ynglingar i 15—20 årsåldern. Kursprogrammen, som uppgjordes
av länsarbetsnämnderna i samråd med vederbörande skogsvårdsstyrelse,
voro i stort sett desamma som föregående år. Liksom tidigare lämnade
tjänstemän från ungdomsförmedlingarna yrkesvägledning med hänsyn
till utbildningsmöjligheter och framtidsutsikter inom skogsbruket.

Kostnaderna för praktiklägren och verksamhetens omfattning framgå av
följande tablå. Kolumnen arbetslöner avser av vederbörande skogsarbetsgivarc
utbetalade belopp.

1 Inventeringen i december 1946 företogs den 13 december, övriga inventeringar vid resp.
månaders utgång. Inventeringar företogos icke juli—november 1946 och januari 1947.

3* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 219.

44

Praktikläger i skogsbruk år 1947.

	Antal	Summa
Lager	del-	läger-
	tagare	dagar
Trollebo.........	.... 15	1 044
Södra Viken .....	,... 22	1 437
Trummelsberg ..,	____ 24	1 623
Kratte-Masugn .. .	... 20	1 429
Södra Bäcksjö ...	. ... 17	1 136
Samtliga läger 98	6 669

Summa Summa statsbidrag kr.

arbets- löner kr.	hela beloppet	därav ledar-arvode	per läger-deltagare och dag
1 320	4 353	1 276	4: 17
2 273	5 841	2 248	4: 06
1 381	7 999	2 645	4: 93
1 485	5 515	1 942	3: 86
1 285	3 930	1 089	3: 46
7 744	27 638	9 200	4:14

Torvhanteringen.

Den totala torvproduktionen under 1947 uppgick till ca 525 000 ton, vilket
innebär en minskning med 287 000 ton jämfört med 1946.

I likhet med tidigare år anordnade länsarbetsnämnderna arbetsläger för
ungdom, vilken huvudsakligen sysselsattes med lättare arbeten, såsom vändning
och kupning. Inalles anordnades under året 9 dylika läger med sammanlagt
181 deltagare. Mest omfattande var verksamheten inom Kristianstads
län, där 4 läger voro anordnade med sammanlagt 77 deltagare.

Järnverken.

Till följd av den allmänna knappheten på arbetskraft hade redan under
1946 uppstått så betydande arbetskraftsunderskott vid de mellansvenska
järnverken, att produktionen icke kunde upprätthållas i den utsträckning,
som varit önskvärd med hänsyn till den påtagliga bristen på vissa för byggnadsproduktionen
betydelsefulla järnbruksprodukter, särskilt smidda ledningsrör.
Svårigheterna för järnverken att ställa bostäder, i synnerhet familjebostäder,
till förfogande utgjorde då och utgöra fortfarande ett stort
hinder för anskaffningen av arbetskraft. Såsom exempel kan nämnas, att
behovet av arbetskraft till järnbruken i maj 1947 uppgick till ca 3 000 man,
medan bostad kunde beredas åt endast 20 familjer och 1 100 ogifta.

För att genom interlokala förmedlingsåtgärder söka så långt möjligt tillgodose
järnverken med det antal arbetare, som kunde beredas bostad, hemställde
arbetsmarknadskommissionen i december 1946 hos Kungl. Maj :t om
tillstånd att enligt samma villkor, som gälla för anställning inom skogsbruket,
bekosta resor för arbetssökande, som genom arbetsförmedlingen antager
arbete vid järnbruk. Detta tillstånd lämnades av Kungl. Maj :t i januari
1947.

Arbetskraftssituationen vid järnbruken förblev emellertid trots detta synnerligen
svårartad till fram emot hösten, då den i någon mån lättade genom
den säsongmässiga ökningen i arbetskraftstillgången.

Stuveriverksamhet®!!.

På initiativ av 1946 års stuveriutredning ha förhandlingar förts mellan å
ena sidan arbetsmarknadskommissionen och å andra sidan berörda arbets -

45

marknadsparter (Södra Sveriges stuvareförbund och Norrlands stufvareförbund,
resp. Svenska transportarbetareförbundet) angående ett lokalt organiserat
samarbete mellan stuveriföretagen och arbetsförmedlingen, överenskommelse
härom träffades den 23 oktober 1946 med rekommendation till
lokala avtal mellan stuveriföretagen och hamnarbetarfackföreningarna angående
etablering av ett med hänsyn till de lokala förhållandena lämpligt
utformat samarbete mellan varje stuveriföretag och vederbörande arbetsförmedling.
Den arbetskraft, som fordrades utöver ordinarie och extra ordinarie
passningsskyldiga stuveriarbetare, skulle i första hand anskaffas i
samverkan med arbetsförmedlingen. Genom arbetsförmedlingens försorg
skulle även passningsskyldiga stuveriarbetare kunna placeras i annat arbete
vid förekommande arbetslöshet inom det ordinarie facket. Härigenom skulle
å ena sidan stuverinäringens behov av extra arbetskraft kunna tillgodoses
genom anlitande av arbetare från den övriga arbetsmarknaden, och å andra
sidan skulle stuverinäringens ordinarie arbetskraft bättre kunna tillvaratagas
under tider, då den icke erfordrades för stuveriarbete.

Lokala avtal i enlighet med ovanstående träffades i Stockholms stad samt
i Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands, Gävleborgs,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Genom det nu inledda samarbetet skapades förutsättningar för en tillfredsställande
lösning av de nya arbetsuppgifter, som tillkommo genom
Transportarbetareförbundets beslut att stuveriarbetarna från och med årsskiftet
1948 skola vara obligatoriskt anslutna till förbundets erkända arbetslöshetskassa.

Husligt arbete.

Eftersom den husliga arbetsmarknaden under de senaste årtiondena fått
vidkännas en alltmera skärpt brist på hembiträden, har det blivit nödvändigt
att på olika sätt söka tillgodose hemmens arbetskraftsbehov med tillfällig
eller deltidsanställd arbetskraft. Kommissionen, som under sin verksamhet
följt denna utveckling med särskild uppmärksamhet, har i detta
syfte vidtagit en rad åtgärder.

En väl organiserad arbetsförmedlingsverksamhet bidrager till ett effektivare
utnyttjande av den tillgängliga arbetskraften, vilket är särskilt betydelsefullt,
då tillgången är begränsad. I sina strävanden att utbygga den
husliga förmedlingsgrenen inriktade man därför främst ansträngningarna
på att vidga rekryteringen av huslig arbetskraft och att så effektivt som
möjligt utnyttja densamma. Sålunda har vid samtliga huvudkontor förmedlingen
av den husliga arbetskraften förlagts till en särskild expedition.
Vid de större avdelningskontoren ha kvinnliga avdelningar tillskapats särskilt
med tanke på det husliga arbetsområdet. Vidare ha i Stockholm och
Göteborg inrättats liemhjälpsbyråer inom vissa ytterområden. Dessa byråer,
vilka i några fall disponera särskilda hembiträdesrum för dem, som genom

46

arbetsförmedlingen söka husligt arbete, ha tillkommit i syfte att tillgodose
arbetskraftsbehovet inom dessa räjonger och samtidigt underlätta för de
arbetssökande att hålla kontakt med arbetsförmedlingen, vilket på grund av
de långa avstånden kan vara svårt i de större städerna.

Särskilda ansträngningar ha gjorts för att genom propaganda öka rekryteringen
av huslig arbetskraft. Både kommissionen och länsarbetsnämnderna
ha genom tidningsartiklar, annonser, föredrag och dylikt sökt sprida
upplysning om de husliga arbetsmarknadsfrågorna. Vidare har man genom
broschyrer samt genom tillhandahållandet av kontrakts- och betygsformulär
för hembiträden bedrivit propaganda för detta arbetsområde.

Förmedlingen av den tillfälliga hemhjälpen, s. k. hemassistenter, har undergått
en avsevärd utveckling under de senaste åren. Dylik arbetskraft,
som i allt större omfattning fått ersätta de heltidsanställda hembiträdena,
har varit mycket efterfrågad. Nedanstående sammanställning visar, hur förmedlingen
av tillfällig och deltidsanställd hemhjälp utvecklats under åren
1939—1947.

Å r	Lediga platser	Tillsatta platser	Tillsatta platser i % av lediga
1939 .......	....... 78 775	74 067	94
1940 .......	....... 72 951	69 600	95
1941 .......	....... 80 056	76 975	96
1942 .......	....... 101 678	94 239	93
1943 .......	....... 118 054	105 337	89
1944 .......	....... 130 780	114 448	88
1945 .......	....... 165 575	143 941	87
1946 .......	....... 167 094	136 312	82
1947 .......	....... 164 940	129 992	79

Efter en kraftig stegring i förmedlingsverksamheten t. o. m. 1945 inträdde
under de två sista åren en viss nedgång, tydligen till följd av den allmänna
knappheten på arbetskraft.

Hemassistenterna ha rekryterats huvudsakligen bland gifta kvinnor, som
jämte skötseln av sina egna hem kunnat åtaga sig husligt arbete såsom
deltidsarbete, tillfälligt eller mera regelbundet. Då omsättningen av denna
arbetskraft är påfallande stor och då efterfrågan ökat, måste rekryteringen
av hemassistenter ständigt pågå. Med anledning härav har man vidtagit
särskilda åtgärder. Sålunda har kommissionen sedan 1941 förutom ovannämnda
propaganda bedrivit kursverksamhet för hemassistenter. Syftet
härmed har närmast varit att stimulera rekryteringen av sådan arbetskraft.
Kurserna —- korta specialkurser — göra icke anspråk på att ge yrkesutbildning
i egentlig mening. Ur arbetsförmedlingssynpunkt fylla de en uppgift
därigenom att deltagarnas kompetens kan kontrolleras. Samtidigt tjäna
de hemmens intressen, då de kunna meddela vissa moderna rön på det
husliga arbetsområdet, vilka äro av direkt praktisk betydelse för hemassistenterna
i deras arbete.

47

Förmedlingen av social hemhjälp har i allt större omfattning av hemhjälpsnänmderna
anförtrotts åt den offentliga arbetsförmedlingen. Vid
halvårsskiftet 1947 handhades sålunda denna uppgift av 139 arbetsförmedlingar
på olika orter i landet. Det totala antalet hemvårdarinnor, som vid
denna tidpunkt anvisades arbete genom arbetsförmedlingen, uppgick till 368.

Hälso- och sjukvård.

Liksom under de närmast föregående åren har kommissionen under våren
och sommaren 1947 i samråd med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna
igångsatt rekryteringskampanjer för att söka fylla bristen
på sjukvårdspersonal. Vad man framför allt fått inrikta sig på har varit
att fylla behovet av semestervikarier. Av 333 lediganmälda semesterplatser
för sjuksköterskor tillsattes 250, och av 4 002 semestervikariat för annan
vård- och ekonomipersonal tillsattes 3 364. Behovet av semestervikarier
kunde således tillgodoses till 75 % beträffande vikarier för sjuksköterskor
och till 84 % beträffande vikarier för övrig vård- och ekonomipersonal.

Vid en inventering beträffande normalbehovet av sjukvårdspersonal, som
kommissionen företog, visade det sig, att bristen på sjuksköterskor 1947
liksom 1946 uppgick till omkring 600. För övrig vård- och ekonomipersonal
utgjorde under 1946 bristen 2 100, men 1947 endast 930. Länsarbetsnämnderna
ha inrapporterat, att rekryteringen av biträdespersonal avsevärt underlättats,
sedan löneförmånerna förbättrats. Från sjukhusen har även
framhållits, att en tydlig stabilisering inom yrket ägt rum.

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.

Lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för byggnadsarbete (SFS nr
444), vilken efter successiv förlängning skulle gälla t. o. in. den 30 juni
1947, erhöll genom lag den 21 mars 1947 (SFS nr 91) fortsatt giltighet
t. o. m. den 30 juni 1948.

Kungörelsen den 29 juli 1943 (SFS nr 640) med tillämpningsföreskrifter
till lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete erhöll under 1947 delvis
ändrad lydelse innebärande en ytterligare skärpning av byggnadsregleringen.
För ny-, till- och ombyggnadsarbeten, vilka utfördes för egen räkning
utan anlitande av annan arbetskraft än hemmavarande familjemedlemmar,
erfordrades enligt tidigare gällande bestämmelser icke byggnadstillstånd.
Genom kungörelse den 7 mars 1947 (SFS nr 79) ändrades föreskrifterna
såtillvida, att allenast arbeten av nyssnämnda slag å byggnad eller anläggning
för eget stadigvarande bruk föll utanför byggnadsregleringen. Slutligen
förordnade Kungl. Maj:t den 5 december 1947 (SFS nr 883), att förenämnda
undantag skulle gälla allenast till- och ombyggnadsarbeten. Utan
byggnadstillstånd få sålunda numera, förutom vissa statliga och kommunala
byggnadsarbeten, bedrivas allenast reparations- och underhållsarbeten,
för vilkas utförande sammanlagt komma att sysselsättas högst tre personer,

48

till- och ombyggnadsarbeten avseende byggnad eller anläggning för eget stadigvarande
bruk, som av någon utföres utan anlitande av annan arbetskraft
än hemmavarande familjemedlemmar, samt, under högst åtta dagar, brådskande
arbeten, som äro nödvändiga för att förhindra eller avhjälpa skador.

Två nya slag av generella byggnadstillstånd meddelades under 1947, nämligen
dels för utförande inom Värmlands, Kopparbergs och de norrländska
länen av nybyggnad av sådan enskild väg, som har till huvudsakligt ändamål
att främja utforsling av skogsprodukter (skogsväg), samt sådan
omläggning eller förbättring av förut befintlig skogsväg eller annan enskild
väg, att denna först genom nämnda åtgärd kommer i det skick att
utforsling av skogsprodukter kan äga rum å vägen, ävensom uppförande
och rivning av skogshärbärge eller annan liknande förläggning, vilket tillstånd
gäller tills vidare t. o. in. den 30 juni 1948, dels ock för schaktnings-,
sprängnings-, planerings- och grundarbeten avseende egnahemsbyggnad för
eget stadigvarande bruk, som av någon utföres utan anlitande av annan arbetskraft
än hemmavarande familjemedlemmar.

Med hänsyn till läget på materialmarknaden och till omfattningen av de
byggnadsarbeten, för vilka byggnadstillstånd meddelats men vilka icke påbörjats,
erhöllo länsarbetsnämnderna i juli 1947 direktiv att icke lämna
igångsättningstillstånd för företag, vilka erhållit särskilt byggnadstillstånd
med länsarbetsnämndsklausul1 och vilka kostnadsberäknats till 75 000 kr
eller däröver. Igångsättningstillstånd skulle av nämnderna få lämnas först
efter medgivande av kommissionen.

Senare skärptes dessa bestämmelser, och i cirkulär från kommissionen
till länsarbetsnämnderna den 29 oktober föreskrevs -— i enlighet med uttalande
härom i byggnadsberedningen — bl. a. följande. Nya igångsättningstillstånd
för företag med särskilt byggnadstillstånd eller för husbyggnadsföretag
(nybyggnader) med generellt byggnadstillstånd finge tills vidare
icke i något fall meddelas. Av länsarbetsnämnderna redan meddelade igångsättningstillstånd
för företag av ovannämnda kategorier skulle indragas,
om företagen icke påbörjats eller om arbetena avbrutits och icke vore avsedda
att återupptagas inom den närmaste tiden.

Den investeringsbudget för 1947 för byggnads- och anläggningsverksamhet
enligt särskilda byggnadstillstånd, som intagits i 1947 års statsverksproposition
(bil. 1: Inkomsterna. Bih. 4), upptog en investeringskvot
om 2,2 miljarder kronor. Som ett led i strävandena att uppnå en begränsning
i investeringarna reducerades denna kvot under våren 1947 till
1,7 miljarder kronor.

Eftersom byggnadstillstånd kunde meddelas i endast begränsad utsträckning,
undergick den byggnadsvolym, för vilken ansökningar om byggnadstillstånd
inkommit till arbetsmarknadskommissionen men ännu icke avgjorts,
en kraftig ökning. Sålunda kvarlågo i januari 1948 ansökningar av 1

Beträffande innebörden av >länsarbetsnämndsklausul> se arbetsmarknadskommissionens
verksamhetsberättelse för 1946, s. 38 f.

49

seende andra byggnadsföretag än bostadshus till en kostnadssumma av l,i
miljarder kronor. Beträffande bostadsföretag kvarlågo från kvotorterna
i början av januari 1948 ansökningar avseende byggnadsföretag för omkring
43 000 lägenheter. Övriga ansökningar om byggnadstillstånd för bostadslägenheter
omfattade vid samma tidpunkt något mer än 6 000 lägenheter.

Vid en den 1 augusti 1947 företagen inventering hos länsarbetsnämnderna
konstaterades vidare en betydande reserv av företag, vilka erhållit byggnadstillstånd
men för vilka igångsättningstillstånd icke meddelats. Den
sammanlagda beräknade byggnadskostnaden för företagen i denna reserv
uppgick till 447 milj. kronor, därav 182,4 milj. kronor för bostadshus. Därigenom
att å ena sidan under juli och augusti samt de sista månaderna av
året byggnadstillståndsgivningen varit synnerligen restriktiv, medan å andra
sidan länsarbetsnämnderna efter hand bemyndigats att lämna igångsättningstillstånd
för vissa företag, har den sammanlagda beräknade kostnaden
för företag med byggnadstillstånd, som icke erhållit igångsättningstillstånd
vid årsskiftet, nedbringats till 336 milj. kronor, därav för bostadshus 180,6
milj. kronor.

I egenskap av tillsynsmyndighet har kommissionen haft att handlägga
ärenden angående överträdelser av byggnadstillståndslagen. Under 1947
handlades 2 765 dylika ärenden, vilket innebär en kraftig ökning sedan
1946. Kommissionen lät verkställa polisutredning i 1 244 fall, anmälde till
åtal i 682 fall, föreläde vite i 158 fall, erinrade vederbörande om skyldigheten
att ställa sig tillståndslagens föreskrifter till efterrättelse i 792 fall.
I 469 fall, där överträdelsen var ringa, vidtogos icke några åtgärder.

Månatlig statistik över ansökningar om byggnadstillstånd föreligger
fr. o. m. 1944. I statistiken ingå förutom arbeten med särskilt byggnadstillstånd
även pensionärshem och barnrikehus, för vilka Kungl. Maj :t beviljat
generellt byggnadstillstånd i juli 1945 resp. januari 1946. Fr. o. m.
augusti 1946 föres därjämte en månatlig statistik över de s. k. tremannabyggena,
vilka före skärpningen av tillståndslagstiftningen i juni 1946 fingo
utföras utan byggnadstillstånd. För att vinna överblick över sysselsättningsoch
investeringsförhållandena inom byggnadsverksamheten företog man den
1 augusti 1946 samt den 1 februari och den 1 augusti 1947 inventeringar,
varvid bl. a. uppgifter om antalet sysselsatta arbetare och beräknade byggnadskostnader
infordrades avseende samtliga inom regleringen fallande
byggnadsföretag.

Fr. o. in. 1947 vidtogos vissa ändringar i redovisningen av byggnadsföretag
med särskilda byggnadstillstånd. Sålunda ingå icke längre i statistiken
antalet dagsverken samt den beräknade åtgången av vissa byggnadsmaterial.
Vidare företogos ändringar i grupperingen efter byggnadsarbetets art. I tab.
18 ha uppgifterna för tidigare år omräknats efter det nya redovisningssystemet.

50

Tab. 17. Under 1947 inkomna resp. avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd.

Månad	Inkomna ansökningar	Beviljade ansökningar1	Avslagna ansökningar
Antal	Byggnads-ko stnad milj. kr	Antal	Byggnads-kostnad milj. kr	Antal	Byggnads-kostnad milj. kr
Januari.............	2 746	25S-0	2 067	193-7	259	39-2
Februari............	3 976	286-5	2 765	157-6	435	47-6
Mars...............	4108	310-1	3 242	178-4	568	55''5
April...............	3 785	300-3	2 994	197-3	500	62-4
Maj................	4 230	364-9	3 741	213-7	763	61-9
Juni ...............	2 835	199-1	3 200	165-2	732	54-9
Juli................	3 028	308-4	1245	95-9	471	38-3
Augusti.............	1754	155-5	999	28-1	334	22-7
September..........	2 226	213-0	1770	201-9	420	31-9
Oktober............	1910	236-3	1416	130-8	756	76-8
November..........	1470	168-6	631	36-6	364	27-9
December...........	1558	158-2	935	50-0	261	19-3
Summa 1947	33 626	2 958-9	25005	1649-2	5868	588-4
1946	35 642	3 390-9	33 131	2 512-6	3 226	304-8
1945	25 849	2 550-1	23 034	1 963-4	1816	207-7
1944	21386	2	19 425	1 757-2	1374	147-7

I tab. 17 redovisas antalet under 1947 inkomna och avgjorda ansökningar
om byggnadstillstånd samt de beräknade byggnadskostnaderna för ifrågavarande
arbeten. Tabellen visar en viss minskning i de planerade investe- 1 2

Tab. 18. Byggnadskostnader för under åren 1944—1947 beviljade ansökningar om
byggnadstillstånd, fördelade efter byggnadsarbetets art (enl. det år 1947
genomförda redovisningssystemet).

Byggnadsarbetets art	Byggnadskostnader milj. kr	Därav 1947 arbeten	för
1944	1945	1946	1947	staten	primär- kom- mun	lands- ting	Övriga
Bostadshus (inkl. personalbo-
städer) ...................	1 044-4	1154-8	1 418-4	964-9	7-1	53-6	30	901-2
Byggnader för jordbruk, skogs-
bruk o. fiske..............	20-2	26-2	43-9	42-9	3-2	1-4	0-1	38-2
Industribyggnader...........	171-5	234-2	425''8	218-0	0-3	1-4	—	216-3
Kraft- o. belysningsverk.....	86-7	113-6	75-1	80-7	17-7	4-3	0-0	58-7
Byggnader för samfärdsel....	55-7	1450	119-0	58-5	34-3	10-1	0-2	13-9
Byggnader för handel.......	35-8	45-5	62-8	32-4	Öl	2-1	—	30-2
Byggn. för förvaltning, sociala
ändamål m. m............	69-0	62-7	105-5	42-4	8-3	13-7	17-7	2-7
Skolor, kyrkor, övr. samlings-
lokaler...................	69-5	75-9	100-5	83-0	17-0	55-3	1-6	9-2
Vägar o. gator, vatten o. avlopp
m. m.....................	87-1	94-9	128-7	99-7	20-3	67-6	02	11-6
Militära arbeten.............	117-3	28-7	32-9	26 7	26-7	—	—	0-o
Samtliga	1757-2	1981-4	2 512 6	1649 2	135 0	209-5	22-7	1282-0

1 Häri ingå även barnrikehus och pensionärshem. Jfr s. 49.

2 Uppgift saknas.

51

Tab. 19. Antal bostadslägenheter i under år 1947 beviljade byggnadsföretag avseende

nybyggnader samt golvyta för bostadsändamål. Fördelning på ortstyp och

lägen hetsstorlek.

Ortstyp	Hela antalet bostads- lägen- heter	därav lägenheter om	Golv-yta i 1000-tal m2
högst 1 rum och kök	2 rum och kök	3 rum och kök	4 rum och kök	5 eller flera rum o. kök
Kvotorter	27 915	6 598	10 285	8 289	2 783	960	1 937 0
Städer med över 100 000 inv.....	5 867	1079	2 504	1662	529	93	390-7
Städer med 30 000—100 000 inv...	6 303	1271	2 696	1718	451	167	435-5
Städer med 10 000—30 000 inv. ..	7 043	1547	2 527	2104	591	274	475-2
Övriga kvotorter med över 3 000 inv.	7 575	1477	2176	2 494	1068	360	553-8
Kvotorter med 200—3 000 inv. ...	1127	224	382	311	144	66	81-8
Icke kvotorter	15 237	2 388	3 101	5 315	3 124	1 309	1 222-7
Orter med 3 000—30 000 inv.....	926	158	168	436	126	38	69-6
Orter med 200—3 000 inv........	7 924	1274	1 667	2 763	1614	606	627-8
| Egentlig landsbygd..............	6 387	956	1266	2116	1384	665	525-3
Summa 1947	43152	7 9S6	13 38G	13604	5 907	2 269	3159 7
1946	70 694	15 875	24 716	19 916	7 005	3182	4 871-7
1945	58 727	14 316	21372	15 466	5 325	2 248	3 938-0
1944	56 860	17 618	23 350	11373	3 383	1136	3 313-6

ringarna jämfört med föregående år, i det att antalet inkomna ansökningar
minskade med 5,7 % och motsvarande byggnadskostnader med 12,7 %. Den
genom byggnadsregleringens skärpning uppkomna begränsningen i de faktiska
investeringarna framgår av en jämförelse mellan siffrorna för beviljade
och avslagna ansökningar om byggnadstillstånd under 1947 och motsvarande
tal för 1946. Antalet beviljade ansökningar minskade sålunda med
24,5 % och byggnadskostnaderna med 34,4 %. Motsvarande uppgifter om
avslagna ansökningar visa däremot en ökning med 81,7 % resp. 76,6 %.

Av ansökningarna biföllos 19 732 av arbetsmarknadskommissionen och
1 995 av Kungl. Maj :t. Motsvarande byggnadskostnader voro 870,4 milj.
kronor och 692,4 milj. kronor.

Byggnadskostnadernas fördelning efter byggnadsändamål 1944—1947
framgår av tab. 18. Denna utvisar, att byggnadskostnaderna för beviljade
arbeten under 1947 minskade i förhållande till 1946 inom samtliga grupper
utom kraft- och belysningsverk. Av byggnadskostnaderna för under 1947
beviljade nybyggnadsarbeten avseende bostadshus belöpte sig 33 % på enfamiljshus,
10 % på tvåfamiljshus samt 54 % på flerfamiljshus och kombinerade
affärs- och bostadshus.

Tab. 19 utvisar, att det totala antalet lägenheter i byggnadsföretag, för
vilka byggnadstillstånd beviljades 1947, var 43 152, vilket innebär en minskning
jämfört med 1946 med 39,o %. Den sistnämnda år konstaterade förskjutningen
mot större Jägenhetstyper var märkbar även under 1947. Sålunda
var golvytan per lägenhet detta år 73,2 in2 mot 68,9 in2 år 1946, och

52

antalet lägenheter med minst 3 rum och kök utgjorde vidare 50,5 av hela
antalet lägenheter mot 42,6 % år 1946.

Uppgifter om beräknade byggnadskostnader för under 1947 beviljade
och avslagna ansökningar avseende olika grupper av industribyggnader
jämte uppgifter om golvytan i beviljade nybyggnadsarbeten lämnas i efterföljande
sammanställning.

Industrigrupp	Byggnadskostnader ^ i milj. kr. beviljade avslaana	Golvyta i 1 000-tal m: i beviljade nybygg-
ansökningar	ansökningar	nadsarbeten
Malmbrytning och metallindustri ...	108-5	42-5	443-5
Jord- och stenindustri............	14-7	7-1	74-4
Träindustri.......................	14-9	14-6	102-4
Pappers- och grafisk industri......	23-1	11-6	67-4
Livsmedelsindustri................	13-2	26-o	60-9
Textil- och beklädnadsindustri.....	12-4	17-o	55-8
Läder-, hår- och gummivaruindustri	1-9	2-6	10-6
Kemisk-teknisk industri...........	26-7	10-9	33-9
Byggnader för småindustri och hant-verk .........................	1-3	34-2	82-8
Byggnadsverksamhet..............	1-3	4-9	13-1
Summa	218-0	171-4	944-8

Liksom tidigare har fördelning av samtliga husbyggnadsarbeten på de
fyra grupperna trähus, tegelhus, lättbetonghus och betonghus utförts med
ledning av ansökningsformulärets uppgifter. I efterföljande sammanställning
ha totalkostnaderna för under 1945, 1946 och 1947 beviljade nybyggnader
procentuellt fördelats efter huvudsakligt byggnadsmaterial.

194 5

Samtliga husbyggnadsarbeten (nybyggnader)
..........................

därav bostadshus................

industribyggnader..........

19 4 6

Samtliga husbyggnadsarbeten (nybyggnader)
..........................

därav bostadshus................

industribyggnader..........

19 4 7

Samtliga husbyggnadsarbeten (nybyggnader)
..........................

därav bostadshus................

industribyggnader..........

Huvudsakligt byggnadsmaterial	S:a
Trä	Tegel	Lättbetong	Betong
30-1	46-7	197	3-5	100''0
33-9	41-4	23-2	15	100-o
17-2	59-1	13-8	99	100-o

29-8	42-1	21''2	6-9	100o
38-1	33-6	25i	32	100-o
12''9	53''4	16-9	168	100-o

36-6	354	21-3	6-7	100-O
46-1	26-7	24-7	2-5	100-o
6.9	58-o	11-9	23''2	100-o

Av sammanställningen framgår beträffande bostadshusen, att tegelhusens
relativa andel under treårsperioden minskat till förmån för trähusen. Detta

53

Tab. 20. Av länsarbetsnämnderna under år 1947 meddelade tillstånd att påbörja s. k.
tremannabyggen. Antal ansökningar, byggnadskostnader i milj. kronor samt antal
i nybyggnader ingäende bostadslägenheter.

O rtstyp	Antal ansök- ningar	Byggnads-kostnader milj. kr	därav för	Antal bostads- lägen- heter
bostads- hus	industri- bygg- nader	Övriga bygg- nader
Städer med över 100000 inv.........	1568	7-7	4-2	0-8	2-7	49
Städer med 30 000—100 000 inv.......	1823	8-6	4-0	1-2	3-4	38
Städer och övriga tätorter med 3 000—
30 000 inv........................	5 979	36-8	23-9	3''4	9-5	519
Städer och övriga tätorter med under
3 000 inv..........................	8 328	48''6	31-8	3*5	13-3	911
Egentlig landsbygd..................	10 496	57-1	35-8	2''6	18-7	946
Hela riket	28194	158-8	99-7	116	47-6	2 463

sammanhänger med en- och tvåfamilj shusens ökade andel. Lättbetonghusens
totalandel har däremot icke undergått någon större förändring, ehuru
lättbetongen kommit till ökad användning vad flerfamiljshusen beträffar.
Av flerfamiljshusen voro 42,2 % tegelhus och 39,3 % lättbetonghus. I fråga
om industribyggnader var minskningen i trähusens andel till förmån för
betonghusen mycket stark.

I tab. 20 redovisas av länsarbetsnämnderna under 1947 meddelade tillstånd
att påbörja s. k. tremannabyggen. Av tabellen framgår, att av kostnaderna
för dessa byggen icke mindre än två tredjedelar kommo på mindre
tätorter och egentlig landsbygd.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft.

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap.

a) Uppskov enligt uppskovskungörelsen (SFS 1940 nr 717) innebär, att
värnpliktiga på förhand befrias från skyldighet att fullgöra tjänstgöring
jämlikt 28 § värnpliktslagen. Beslut om uppskov fattas i fråga om vissa
befattningshavare vid i uppskovskungörelsen närmare angivna, huvudsakligen
statliga och kommunala verk eller företag m. m. av vederbörande
myndighet eller verkschefer (uppskovsgrupp I), i vissa fall dock först efter
medgivande av vederbörande försvarsgrenschef. Arbetsmarknadskommissionen
fattar beslut beträffande uppskov i övriga fall (uppskovsgrupp II).
Kommissionen kan dock i fråga om uppskov för värnpliktiga med viss militär
utbildning eller tjänsteställning eller viss ålder (under 26 år) fatta beslut
endast i samråd med chefen för försvarsstaben eller efter särskilt tillstånd
av Kungl. Maj :t. Det ankommer vidare på kommissionen att ha översikt
över uppskovsväsendet i sin helhet samt att för detta ändamål föra register
över såväl uppskovsgrupp I som uppskovsgrupp II. Kommissionen skall
dessutom föra den statistik, som är nödvändig för mobiliseringsändamål och

54

för rätt avvägning mellan den militära organisationens krav på begränsning
av antalet uppskov och de civila kraven på dylika. Antalet för år 1947 beviljade
uppskov uppgick till omkring 48 000 i uppskovsgrupp I och omkring
41 000 i uppskovsgrupp II.

b) För att förbereda att tillfällig ledighet (anstånd eller hemperinittering)
från värnpliktstjänstgöring jämlikt 28 § värnpliktslagen under krigstillstånd
eller förstärkt försvarsberedskap skall på ett snabbt och smidigt sätt kunna
medgivas vissa värnpliktiga inom jordbruket och skogsbruket, när det militära
läget det tillåter och särskilt stort säsongbehov av arbetskraft föreligger,
har systemet med s. k. uppgiftskort alltjämt bibehållits inom nämnda
två näringsgrenar.

Uppgiftskorten för värnpliktiga jordbrukare utfärdas av vederbörande
länsarbetsnämnder enligt av arbetsmarknadskommissionen utfärdade närmare
föreskrifter och anvisningar. Tilldelningen av dylika uppgiftskort
grundar sig på till länsarbetsnämnderna insända mobiliseringsplaner från
arbetsblocken inom jordbruket (se s. 64), vilka mobiliseringsplaner bland
annat innehålla uppgifter om åkerarealens storlek, tillgången på arbetskraft
och arbetskraftens fördelning på olika yrkeskategorier. Med ledning av dessa
uPPgifter sker en angelägenhetsgradering av hempermitteringsbehovet. Uppgiftskorten
uppdelas enligt nämnda gradering i grupperna A, B och C: grupp
A omfattande värnpliktiga, som i första hand erfordras för jordbruksdriftens
upprätthållande, grupp B värnpliktiga, som jordbruket ytterligare har
stort behov av och som endast i nödfall kunna undvaras, och grupp C värnpliktiga,
som därutöver anses behövliga för jordbruksarbetets upprätthållande
vid utnyttjande av tillgänglig reservarbetskraft. Antalet för år 1947 utfärdade
uppgiftskort uppgick till omkring 30 000 i grupp A, 40 000 i grupp B
och 78 500 i grupp C. Fn revidering av uppgiftskorten i fråga, avseende år
1948, påbörjades genom länsarbetsnämndernas försorg i slutet av år 1947.
Vid revideringen makuleras alla uppgiftskort för värnpliktiga, för vilka dylika
kort av olika anledningar icke längre böra ifrågakomma. Övriga uppgiftskort
skola gälla även under år 1948. Nya uppgiftskort för år 1948 utfärdas
liksom för år 1947 endast för att ersätta luckorna i grupp A men däremot
icke i grupperna B och C.

Uppgiftskort för värnpliktig skogspersonal utfärdas av arbetsmarknadskommissionen
för viss särskilt betydelsefull värnpliktig befälspersonal inom
skogsbruket. På grundval av genom vederbörande länsarbetsnämnders försorg
inhämtade uppgifter har kommissionen liksom tidigare år i december
utfärdat något över 1 000 uppgiftskort för värnpliktig skogspersonal för år
1948.

Under fredstjänstgöring (jämlikt 27 § värnpliktslagen).

Ett övningsuppehåll av omkring en vecka var avsett att anordnas vid midsommar
för de armén tilldelade värnpliktiga av åldersklass 1946, som inryckt
till första tjänstgöring i april 1947. Efter hemställan av kommissionen
bemyndigade emellertid chefen för armén den 28 maj 1947 militärbefäl -

55

havarna att i samråd med vederbörande länsarbetsnämnder förlägga ifrågavarande
övningsuppehåll till tiden för höskörden eller annan skörd, dock
före den 15 augusti.

På grund av erfarenheterna från 1946 års militära skördehjälp gjorde chefen
för armén efter samråd med försvarets civilförvaltning och arbetsmarknadskommissionen
i underdånig skrivelse den 3 mars 1947 framställning om
utfärdande av bestämmelser rörande sådan skördehjälp under 1947. Framställningen
bifölls, och den 6 juni utfärdades kungl. brev med närmare bestämmelser
om skördehjälp, som kunde komma att beslutas av Kungl. Maj :t
efter framställning av kommissionen.

Enligt nämnda kungl. brev finge värnpliktiga vid armén, marinen och
flygvapnet, som fullgjorde första eller motsvarande tjänstgöring, jämte erforderligt
befäl i mån av oundgängligt behov ställas till förfogande såsom
arbetstrupp att användas i skördearbete under sammanlagt högst 10
dagar, resdagar icke inräknade. Efter beslut om skördehjälp av Kungl. Maj :t
skulle framställning härom göras av kommissionen eller, enligt dennas bemyndigande,
av länsarbetsnämnd hos vederbörande militära myndighet. Arbetsgivare,
som erhölle militär skördehjälp, skulle till statsverket erlägga
ersättning för varje i egentligt skördearbete deltagande man med belopp,
som enligt gällande kollektivavtal vid jordbruket mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen
och Svenska lantarbetareförbundet utgick till körkarl och
dagsverkare, d. v. s. under ordinarie arbetstid i allmänhet l,3i kr per timme
och för arbete under annan tid dessutom viss övertidsersättning. Till den i
skördearbetet deltagande militära personalen skulle genom de militära myndigheternas
försorg utbetalas flitpenning med 75 öre för man och arbetstimme.
Värnpliktig, som styrkte sig vara egen företagare inom jordbruket
eller hade anställning vid jordbruk, kunde av vederbörande militära myndigheter
i stället för att beordras medfölja arbetstrupp medgivas tjänstledighet
för deltagande i skördearbete vid det egna jordbruket resp. det jordbruk,
där han var anställd.

Den ihållande torkan och starka värmen under sommaren åstadkom i
södra och mellersta Sverige brådmognad av vårsäden, varigenom höstsädens
och vårsädens mognad inträffade nästan samtidigt eller med så kort tidsmellanrum
att tidigare mognade sädesslag icke kunde bärgas, innan skörden
av övriga sädesslag måste påbörjas. Härigenom uppkom ett väsentligt
större behov av arbetskraft för stråsädesskörden än vid mera normal mognad,
samtidigt som det visade sig omöjligt att i vissa jordbruksbygder tillgodose
detta ökade behov. I Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Kalmar
och Gotlands län, där bristen på arbetskraft för skördearbete var särskilt
stor, uppgick bristen på arbetskraft till sammanlagt omkring 1 090 man.
Med anledning härav gjorde arbetsmarknadskommissionen efter samråd
med livsmedelskommissionen en underdånig hemställan, alt Kungl. Maj :t
ville medgiva, alt militär skördehjälp finge lämnas i mån av oundgängligt
behov och i första hand inom ovannämnda fem län. På grund av kommissionens
hemställan anbefalldes i generalorder den 20 augusti 1947, att sam -

56

manlagt 1 000 man ur armén, marinen och flygvapnet skulle ställas till
förfogande såsom arbetstrupp för skördehjälp enligt närmare anvisningar
av kommissionen.

Den militära skördehjälpen insattes i förutnämnda fem län fr. o. m. den
21 augusti samt sedermera även i Värmlands län fr. o. in. den 25 augusti.
Antalet dagsverken, som utfördes av militär arbetstrupp i skördearbete,
uppgick till ca 3 450 i Södermanlands, 350 i Kalmar, 950 i Gotlands, 1 000 i
Värmlands, 1 150 i Örebro och 800 i Västmanlands län, alltså sammanlagt
till ca 7 700. Skördehjälp lämnades huvudsakligen av förband ur armén
men även av smärre kontingenter från marinen och flygvapnet. Systemet
för den militära skördehjälpen visade sig liksom 1946 vara effektivt och
lämpligt, och arbetsgivarna voro tillfredsställda med detsamma. Samarbetet
mellan militära och civila myndigheter var gott och länsarbetsnämndernas
fördelning av arbetstrupper i allmänhet ändamålsenlig.

Vid bestämmandet av tiderna för arméns repetitions- och efterutbildningsövningar
har visst samråd ägt rum mellan chefen för armén och arbetsmarknadskommissionen
för att, i den mån så var möjligt, hänsyn skulle
kunna tagas till jordbrukets, skogsbrukets och industriens behov av arbetskraft.

Kommissionen har under 1947 efter remiss avgivit yttranden över enskilda
ansökningar om anstånd med eller befrielse från fullgörande av
värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen från omkring 800 värnpliktiga.

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.

Utredning om sysselsåttningsförhållandena inom handeln m. m. Efter
framställning av handelsutbildningskommittén uppdrog Kungl. Maj :t den
9 november 1945 åt kommissionen att utföra en utredning över sysselsättnings-
och utbildningsförhållandena på handelns område. Såsom ett led i
denna undersökning beslöt kommissionen att anordna en företagsinventering
beträffande varuhandeln i syfte att erhålla uppgifter om frekvensen av
olika företagstyper samt summariska uppgifter om antalet anställda, fördelade
på olika yrkeskategorier. Denna företagsinventering slutfördes under
1947. En redogörelse för densamma överlämnades den 30 juli 1947 till
chefen för ecklesiastikdepartementet och förelåg någon månad senare i
tryck (SOU 1947:50).

Vid årets utgång pågick utredning beträffande inom andra merkantila
arbetsområden än varuhandeln sysselsatt personal.

Industrilokalisering. Den sedan hösten 1945 i samverkan med Industriens
produktionsråd bedrivna rådgivningsverksamheten i fråga om industriens
lokalisering bedrevs under 1947 i ungefär samma omfattning och enligt
samma riktlinjer som under 1946. En redogörelse för dessa lämnades i verksamhetsberättelsen
för 1946. Ett flertal driftsnedläggelser vid större företag
förekommo under 1947. Vid handläggningen av de omställnings- och sane -

57

ringsproblem, som därvid aktualiserades, lämnade kommissionen sin medverkan.
Såsom ett exempel på en sanering, som verkställts på kommissionens
initiativ, må nämnas de åtgärder, som vidtogos med anledning av nedläggandet
av Ulriksfors sulfitfabrik i Jämtlands län.

I december 1946 meddelades genom pressen, att ägaren till Ulriksfors sulfit AB
försålt anläggningarna i Ulriksfors till Svenska cellulosa AB och att driften vid
sulfitfabriken definitivt skulle nedläggas. Med anledning härav trädde arbetsmarknadskommissionen
i kontakt med länsarbetsnämnden i Jämtlands län och med
Industriens produktionsråd. Genom länsarbetsnämndens försorg ordnades ett första
sammanträde med representanter för arbetarna vid företaget och Ströms kommun
i Strömsund den 18 december 1946. Därvid inventerades de sysselsättningsmöjligheter,
som kunde uppbringas i bygden under den närmaste tiden. Det visade sig
föreligga goda möjligheter att bereda huvudparten av arbetarna tillfällig sysselsättning.
Länsarbetsnämnden uppdrog också åt den lokala arbetsförmedlingen att
verkställa en utredning beträffande de från Ulriksfors-fabriken avskedade arbetarnas
ålder, civilstånd, barnantal, anställningstid vid sulfitfabriken och funktion där,
nuvarande sysselsättning samt ev. fastighetsinnehav. Utredningen visade, att driftsnedläggelsen
drabbade 143 personer. Av arbetarna voro 34 över 50 år. Ej mindre
än 99 arbetare voro gifta, och 54 hade egen fastighet.

På initiativ av arbetsmarknadskommissionen hölls en ny konferens i Strömsund
den 4 januari 1947. I denna deltogo representanter för kommissionen, länsarbetsnämnden,
Jämtlands läns företagareförening, Ströms kommun, Svenska pappersindustriarbetareförbundet
och dess avdelning nr 98 i Ulriksfors. Därvid diskuterades
möjligheterna att tillföra orten ny industriell verksamhet i den nedlagda sulfitfabrikens
ställe, överläggningarna ledde till ett beslut att tillsätta en kommitté med
uppgift att handlägga de omställningsproblem, som industrinedläggelsen medfört.
I kommittén ingingo representanter för samtliga deltagande myndigheter och sammanslutningar.
Landshövdingen Löfgren fungerade som kommitténs ordförande.

Vid ett första sammanträde med kommittén i Östersund den 23 januari 1947, varvid
även en representant för Svenska cellulosa AB var närvarande, utsågs ett arbetsutskott
med landshövding Löfgren som ordförande. Svenska cellulosa AB förklarade
sig villigt lämna sin medverkan för att tillföra Ulriksfors en ny industri. Så
snart maskinerna nedmonterats, skulle lokalerna ställas till förfogande.

Sedermera ställde Svenska cellulosa AB ritningar över anläggningarna i Ulriksfors
till arbetsmarknadskommissionens och Industriens produktionsråds förfogande.
Därigenom blev det möjligt att i samband med den rådgivande verksamheten
i industriella lokaliseringsfrågor orientera olika företagare om förefintliga industrilokaler
i Ulriksfors. Produktionsrådet utsände också till Industriförbundets
medlemmar ett meddelande, att ifrågavarande lokaler voro tillgängliga för industriell
verksamhet, och genom länskommitténs försorg infördes annonser i pressen
om lokalerna. Resultatet blev, att anläggningarna i Ulriksfors genom kommunens
förmedling försåldes till ett textilföretag i mellansverige. Företaget har sedermera
erhållit byggnadstillstånd för ombyggnad av sulfitfabriken till en textilfabrik, som,
när den färdigställts, beräknas kunna ge sysselsättning åt ca 200 personer.

Frågan om pensioner och engångsersättningar till från sulfitfabriken friställda
arbetare har icke handlagts av kommittén utan av förutvarande ägaren och fackföreningen.

Under omställningsperioden ha praktiskt taget samtliga arbetare, som drabbats
av driftsnedläggelscn, varit placerade i annat arbete.

Varsclsijstemct. Även under 1947 inhämtades systematiskt förhandsuppgifter
från företagare dels om beräknade avskedanden och permitteringar,

58

dels om ny- och återintagningar under de närmaste två månaderna inom
respektive företag. Härvid medverkade förutom de uppgiftslämnande företagen,
socialstyrelsen, Industriens produktionsråd samt länsarbetsnämnderna.

Upprättandet av en arbetskraftsbalans. I samband med utarbetandet av
en nationalbudget och däri ingående arbetskraftsbalans ägde ett omfattande
utredningsarbete rum. Sålunda utfördes en undersökning rörande nyetableringens
karaktär och omfattning inom industrien. Från hälsovårdsnämnderna
införskaffades uppgifter angående under 1945—1947 godkända lokaler
inom livsmedelshandel, kafé- och restaurangrörelse, frisöryrket m. m.,
varigenom en uppfattning erhölls om nyetableringen inom dessa branscher.
För länsarbetsnämndernas redogörelser rörande läget på arbetsmarknaden
under det gångna året och utsikterna för det kommande gavs denna gång
anvisning om särskild utförlighet. Kommissionen lät även utföra en gallupundersökning
rörande omflyttningsfrekvensen inom näringslivet och orsakerna
till att de anställda i ökad omfattning byta sysselsättning eller äro
frånvarande från arbetet m. m. På grundval av länsarbetsnämndernas rapporter
och en serie genom handelsdepartementets försorg företagna intervjuer
med representanter för enskilda företag och branschorganisationer
samt med tillhjälp av tillgängligt statistiskt material gjordes en särskild
undersökning rörande arbetskraftsbrist, överrörlighet och produktivitet.
Resultatet av förenämnda undersökningar har publicerats i Konjunkturinstitutets
rapport A: 15. Däri ingår även en redogörelse för de förskjutningar,
som förekommit i den yrkesutövande befolkningens fördelning på
socialklasser samt näringsgrenar från 1940 till 1945. Redogörelsen för 1945
är grundad på uppgifter, vilka ställdes till förfogande av 1945 års folkräkning,
allteftersom de framkommit.

Investeringsfonder. Genom Ivungl. Maj :ts förordning om investeringsfonder
den 2 maj 1947 (SFS nr 174) ålades arbetsmarknadskommissionen
att utöva tillsyn över till investeringsfond gjorda avsättningar. Kommissionen
har till följd härav under 1947 erhållit uppgifter från länsstyrelserna
avseende såväl under beskattningsåret 1946 gjorda avsättningar till investeringsfonder
som tidigare jämlikt provisorisk lagstiftning verkställda dylika.
De vid utgången av 1946 kvarstående avsättningarna framgå av följande
sammanställning.

Enligt den äldre lagstiftningen förelåg möjlighet att verkställa avsättningar
jämväl till investeringsfond för ersättande av förkrigslager samt investeringsfond
för fartyg, varjämte skattskyldig, som på grund av statligt
förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig, av den skattskyldiges åtgöranden
oberoende anledning under beskattningsåret åtnjutit ersättning för maskiner
eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, hade möjlighet
att njuta avdrag för avsättning till investeringsfond för inventarier
och varulager med högst det belopp, varmed ersättningen inginge i den
skattepliktiga inkomsten för året i fråga. Avsättning till investeringsfond

59

Vid utgången av 19i6 kvarstående avsättningar till investeringsfonder.

Län	Antal företag	Belopp i 1 000-tal kr	Därav för
byggnader	inven- tarier	varulager	arbeten i gruva
Stockholms stad ........	57	17 600	7 850	9 498	252
Stockholms.............	3	456	306	75	75	—
Uppsala................	5	144	127	1	16	—
Södermanlands..........	8	879	855	20	4	—
Östergötlands...........	18	3 683	3126	411	146	—
Jönköpings..............	12	664	241	337	86	—
Kronobergs ............	7	35	14	19	2	—
Kalmar ................	11	443	208	190	45	—
Gotlands................	1	3	3	—	—	—
Blekinge................	4	78	34	32	12	—
Kristianstads............	10	903	681	57	165	—
Malmöhus..............	41	4 570	4 097	372	101	—
Hallands...............	8	3 449	2 623	368	458	—
Göteborgs o. Bohus......	41	16 079	8 994	5 009	2 076	—
Älvsborgs...............	21	1350	1 135	184	31	—
Skaraborgs..............	10	394	295	99	—	—
Värmlands..............	17	2 835	2 615	171	38	n
Örebro ................	11	2 893	1221	1569	103	—
Västmanlands ..........	13	4 409	3 648	17	510	234
Kopparbergs............	14	1905	666	1174	9	56
Gävleborgs..............	7	986	867	104	15	—
Västernorrlands ........	1	18	—	18	—	—
Jämtlands..............	—	—	—	—	—	—
Västerbottens...........	5	491	485	4	2	—
Norrbottens.............	5	55	34	16	5	—
Summa	330	64322	40 125	19 745	4151	301

enligt dessa äldre bestämmelser har icke stått under arbetsmarknadskommissionens
tillsyn och ingår följaktligen icke i sammanställningen ovan.

Den tidigare lagstiftningen stadgade gemensam investeringsfond för inventarier
och varulager. Enligt de nya bestämmelserna har en uppdelning
skett, så att avsättningar kunna verkställas dels till fond för inventarier,
dels till fond för varulager eller till båda dessa slag av fonder. De företag,
som gjort avsättningar till investeringsfond för inventarier och varulager,
bereddes möjlighet att under 1947 till arbetsmarknadskommissionen
anmäla, huruvida kvarstående fondavsättningar önskades redovisade
såsom fond för varulager eller såsom fond för inventarier eller med angivna
belopp uppdelade å dessa fondslag. Vid det slutliga fastställandet av
fondregistreringen saknades uppgift från fem företag. Jämlikt förordningen
verkställde kommissionen i dessa fall uppdelning med lika belopp å de
båda slagen av fonder.

Genom beslut den 3 oktober 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t kommissionen
att fatta beslut i ärenden rörande fonds ianspråktagande. Från 8
företag inkommo sådana framställningar, vilka dock samtliga avslogos med
hänsyn till nuvarande arbetsmarknadsläge. Kommissionen avgav därjämte
i ett fall avstyrkande yttrande till Kungl. Maj:t över framställning att taga
fond i anspråk.

4* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

60

Planering av investeringsreserv. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
tillkallade chefen för finansdepartementet den 21 maj 1943 sakkunniga,
vilka enligt närmare angivna riktlinjer skulle verkställa inventering och
ombesörja planering av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringar.
De sakkunniga, vilka antogo namnet Investeringsutredningen, avlämnade
den 3 april 1944 (SOU nr 12 och 13) samt den 28 februari 1945
(SOU nr 12 och 13) betänkanden med förslag till investeringsreserv för
budgetåren 1944/45 och 1945/46. Efter slutfört arbete överlämnade utredningen
efter hand sina arbetsuppgifter och sitt utredningsmaterial till arbetsmarknadskommissionens
kansli.

Den 1 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen att i samråd
med vederbörande statssekreterare årligen till Kungl. Maj :t ingiva förslag
till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt
inom de verksamhetsområden, beträffande vilka planeringen icke
uppdragits åt annat organ, samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag
och i övrigt vidtaga de åtgärder, som kunde erfordras för att vederbörlig
detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven,
skulle komma till stånd. Därjämte bemyndigades kommissionen att
från statliga organ inhämta erforderliga uppgifter för ett centralt register
över tillgängliga investeringsobjekt samt för upprättande av förslag till investeringsreserv.

Den 21 februari 1946 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj :t »Betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga,
kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten» (SOU 1946: 27
och 28). Förslaget omfattade hela den statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsverksamheten med undantag för de delar, som ålågo
andra utredningsorgan. Sålunda undantogos investeringar och förbättringar
inom jordbruket, anläggningsverksamhet inom skogsbruket samt investeringar
i bostadsbyggandet. Förslaget omfattade en allmän investeringsreserv
för ca 840 milj. kronor samt en särskild grovarbetsreserv för ca 221 milj.
kronor. På grundval av kommissionens betänkande jämte vissa särskilda
framställningar framlade Kungl. Maj :t i proposition nr 211 till 1946 års
riksdag förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, som i
huvudsak antogs av riksdagen.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 januari 1947 framhöll kommissionen,
att rimliga krav på arbetsmarknadsberedskap skulle kunna tillgodoses genom
en fullmakt för Kungl. Maj :t att — i likhet med vad som gällt för
budgetåret 1946/47 — under budgetåret 1947/48 inom ramen av visst belopp
meddela beslut om utförande av i huvudsak de arbeten, till vilka anslag
uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Samtidigt överlämnade
kommissionen ett reviderat förslag till investeringsplan för civila
flygplatser. Revideringen hade huvudsakligen föranletts av 1944 års flygplatsutrednings
förslag (SOU 1946:58). I proposition nr 116 till 1947 års
riksdag framlade Kungl. Maj :t förslag om finansfullmakt och vissa ändringar
i beredskapsstaten, vilket godkändes av riksdagen (skrivelse nr 389).

61

Kommissionen hade i sin ovannämnda skrivelse förutsatt, att, därest utvecklingen
på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning därtill, förslag
till allmän beredskapsstat senare skulle kunna framläggas. Den 27 februari
1947 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj :t förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1947/48 avsett att läggas till grund för ny beredskapsstat.
Enär kommissionens utredningsuppdrag utvidgats att avse jämväl de
investeringsområden, beträffande vilka utredningsarbetet tidigare ålegat
andra organ, omfattade detta förslag till investeringsreserv hela den statliga,
kommunala och statsunderstödda anläggningsverksamheten. Förslaget
upptog i den allmänna investeringsreserven företag för sammanlagt 1 242
milj. kronor och i den särskilda grovarbetsreserven företag för sammanlagt
224 milj. kronor.

Kommissionen har utgjort den centrala remissinstansen i planeringsfrågor
och har härutinnan haft att till Kungl. Maj :t avgiva utlåtande bl. a. i
ärenden rörande dispositionen av de under olika huvudtitlar uppförda anslagen
till planering av allmänna arbeten samt rörande redogörelser för planeringsarbetet,
som lämnats av statliga organ, vilka utföra planering.

I likhet med tidigare år gjorde kommissionen under 1947 hos Kungl.
Maj :t framställning om uppdrag för vederbörande statliga myndigheter att
verkställa detaljplanering av arbeten, ingående i av kommissionen framlagt
förslag till investeringsreserv. Kommissionen framhöll därvid, att planeringen
för närvarande icke syntes behöva bedrivas i samma omfattning
som tidigare förutsatts. Särskilt ha förberedelseåtgärder, som ligga närmast
före ett arbetes igångsättande, i de flesta fall ansetts kunna anstå
tills vidare, och planeringsverksamheten har i stället inriktats på andra förberedelser,
ofta av mera långsiktig natur. Till planering av kommunala och
enskilda arbetsobjekt lämnade kommissionen bidrag av till kommissionens
förfogande ställd del av anslaget under femte huvudtiteln till planering av
allmänna arbeten. Härför redogöres i det följande.

För att möjliggöra en god överblick över de föreliggande investeringsreserverna
upplade kommissionen ett kortregister i tre exemplar över tillgängliga
investeringsobjekt, varav ett exemplar översändes till vederbörande
länsarbetsnämnd. Av de båda återstående ordnades det ena efter förvaltningsområden
och företagens art och det andra kommunvis. Härigenom
möjliggjordes bl. a. en snabb överblick över investeringsreservens aktuella
läge, såväl beträffande viss kategori av investeringsobjekt som i fråga om
viss kommun eller annat geografiskt område.

Under 1947 infordrade kommissionen i likhet med tidigare år från statliga
verk och myndigheter samt kommuner och vissa enskilda intressenter
kompletterande uppgifter rörande planeringen av i investeringsreserven ingående
företag, ävensom uppgifter rörande nya företag, vilka borde intagas
i en investeringsreserv. Härvid framhöll kommissionen, att i nuvarande läge
på arbetsmarknaden arbeten av grovarbetskaraktär liade det största värdet
som sysselsättningsreserv. De föreslagna företagen borde i överensstämmelse
med tidigare tillämpade principer beträffande investeringsreservernas

62

sammansättning i regel vara så angelägna, att de normalt skulle komma
till utförande under de närmaste två å tre åren, oberoende av om arbetslöshet
komme att föreligga eller ej.

Uppgifterna från kommuner och de flesta enskilda intressenter införskaffades
genom länsarbetsnämnderna. Genom att länsarbetsnämnderna fingo
i uppdrag att handha den direkta kontakten med kommunerna erhöllo uppgifterna
största möjliga aktualitet och tillförlitlighet. Vid resor ute i landet
lämnade kommissionens tjänstemän nämnderna och andra statliga organ
samt representanter för kommuner erforderliga instruktioner för arbetet
samt införskaffade närmare uppgifter angående förhållanden, som sammanhängde
med planeringen av en investeringsreserv.

Sedan de ovannämnda uppgifterna inkommit till kommissionen och — i
de fall så ansetts erforderligt — remitterats till vissa myndigheter för
granskning och yttrande, kompletterades registret med de nya uppgifterna.
På grundval av det sålunda kompletterade utredningsmaterialet påbörjades
kommissionens arbete med förberedelser för en investeringsreserv för budgetåret
1948/49.

Detaljplanering av kommunala och enskilda investeringsobjekt. Under
tiden t. o. in. första halvåret 1944 beviljade arbetsmarknadskommissionen
av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering i vissa fall statsbidrag
till kostnader för projektering av investeringsobjekt, huvudsakligen
vatten- och avloppsledningsföretag.

Genom beslut den 4 augusti och den 10 november 1944 samt den 15
februari 1946 ställde Kungl. Maj :t sammanlagt 3 milj. kronor till arbetsmarknadskommissionens
förfogande av anslaget till planering av allmänna arbeten
att användas för bidrag till detaljplanering av vissa kommunala och enskilda
anläggningsarbeten.

De riktlinjer, efter vilka kommissionen beviljade statsbidrag för planering
av arbeten, inneburo bland annat, att bidrag beviljades till dels svårt skattetyngda
kommuner med omfattande arbetslöshet, dels kommuner, vilkas
arbetslöshetsutgifter vid en arbetslöshetskris kunde beräknas bli särskilt
betungande för kommunen, dels ock kommuner med svag ekonomisk ställning,
vilka önskade utföra vissa arbetsobjekt och voro villiga att mottaga
arbetskraft från annan ort för anläggningarnas utförande.

Vid beviljandet av statsbidrag har bidragets storlek uträknats på sätt
framgår av kommissionens cirkulär nr B 5 (1945). Bidrag ha beviljats till
projektering av företag av olika slag, såsom anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp, enskilda vägar och vissa husbyggnader m. m.

De beräknade statsbidragsberättigade kostnaderna för planering av de
förslag, till vilka statsbidrag beviljades under tiden V, 1944—”/u 1947, uppgingo
till ungefär 3 560 000 kr. Från ovannämnda ansiagsbelopp å sammanlagt
3 000 000 kr. beviljades härtill planeringsbidrag med 2 106 096 kr.
motsvarande i genomsnitt ca 59 % av den statsbidragsberättigade planeringskostnaden.
De beviljade bidragen berörde 186 olika företag.

63

Efterföljande sammanställning utvisar omfattningen av beviljade bidrag

för varje län under 1946 och 1947.

Län	Bidrag kr	Län	Bidrag kr
1946	1947	1946	1947
Stockholms ..........	18 000	3 500	Kopparbergs ...............	4 400	27 500
Uppsala..............	3 800	—	Gävleborgs..................	27 350	15 950
Södermanlands........	4 500	—	Västernorrlands.............	139 738	27 874
Jönköpings ..........	8 400	—	Västerbottens ..............	153 445	—
Kronobergs ..........	20 500	12 950	Norrbottens ................	144 710	53250
Kalmar .............. Blekinge.............. Kristianstads..........	4 500 8 350	20 890 24 600 9 740	Summa Därav för	547 9S3	208814
Skaraborgs............	—	11260	vatten- o. avloppsledningar	521 935	197 130
Värmlands............	10 290	810	enskilda vägar............ övriga arbeten............	13 475 12 573	1 810 2 10 374

Av sammanställningen framgår, att anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp dominerade, i det ca 95 % av de medel, som fördelades under
1947, avsågo planering av dylika anläggningar. Till sammanlagt 173 företag,
varav 20 under 1947, ansåg sig kommissionen av olika orsaker icke böra
lämna statsbidrag. Av dessa 173 företag voro 80 antingen färdigplanerade
eller hade fortskridit så långt, att statsbidrag för planeringskostnaderna icke
ansågs motiverat.

Den 31 december 1947 kvarlågo hos arbetsmarknadskommissionen 151
ansökningar om statsbidrag till planering av kommunala och enskilda arbeten
med en sammanlagd ungefärlig planeringskostnad av 3,3 milj. kronor.
I den mån statsbidrag kan komma att beviljas till planering av dessa företag,
kan sammanlagda bidragsbeloppet uppskattas till ungefär 1 550 000 kr.

Sedan 1941 pågå genom respektive länsstyrelser med hjälp av konsulterande
ingenjörer generalplaneutredningar för vattenförsörjning och avlopp.
Utredningarna, som igångsatts på arbetsmarknadskommissionens initiativ,
bestridas av medel, som kommissionen ställt till vederbörande länsstyrelsers
förfogande av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Under 1947 beviljades sammanlagt 173 375 kr för genomförande av generalplaneutredningar.
Beloppet avsåg Östergötlands län (56 kommuner, 80 000
kr), Skaraborgs län (88 kommuner, 75 000 kr) ävensom tillägg till förut
beviljat anslag avseende Hallands län (5 000 kr) jämte Värmlands län (för
vissa undersökningar av Klarälven, 13 375 kr).

Tidigare ha anslag på tillsammans 2 067 500 kr. lämnats för generalplaneutredningar
till länsstyrelserna i samtliga län utom Östergötlands, Skaraborgs
och Gotlands län. Av generalplaneutredningarna ha de i Uppsala, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län numera slutförts. 1

1 I Värmlands län.

2 I Blekinge län 9 000 kr och i Västernorrlands län 1 374 kr.

64

Krigsindustriens planering för sin produktion under krig sökte man vidmakthålla
även under 1947. Representanter för arbetsmarknads- och industrikommissionerna
besökte i detta syfte omkring 75 industriföretag.

Den i kommissionens verksamhetsberättelse för 1946 omnämnda särskilda
översynen och kompletteringen av registren över industri- och hantverksföretag,
företagsregistren, slutfördes av kommissionen under 1947 beträffande
det s. k. allmänna företagsregistret. Kommissionens tryckande register reviderades
sålunda, och nya avtryck av detta tillställdes länsarbetsnämnderna.
Företagsregistrens allmänna del omfattar för närvarande ca 26 000 företag
(arbetsställen), översynen jämte kompletteringen av de närmare 3 000 s. k.
krigsviktiga företagen pågick och beräknas bli avslutad i början av 1948.
Kommissionen utfärdade i anslutning till slutförandet av nämnda översyn
och komplettering av företagsregistren i juli 1947 nya föreskrifter och anvisningar
till länsarbetsnämnderna för nämnda registers ordnande hos nämnderna
och för registrens hållande i aktuellt skick.

Arbetsblockorganisationen. Under 1947 lågo liksom under 1946 de förenklade
mobiliseringsplanerna till grund för fördelningen av uppgiftskorten för
värnpliktiga jordbrukare.

Organisationens befattningshavare, i första hand överblockledarna, medverkade
vid länsarbetsnämndernas utplacering av frivillig arbetskraft och
militär skördehjälp till jordbruket.

Länsblockledarna voro under året anställda mot dagarvode och tjänstgjorde
endast efter anmodan av länsblockmyndigheten eller då länsarbetsnämnden
behövde taga deras sakkunskap i anspråk för frågor rörande jordbrukets
arbetsmarknad, överblockledarnas arbetsuppgifter avsågo — förutom
de ovannämnda -—• i främsta rummet upprättande av mobiliseringsplaner,
avgivande av förslag å värnpliktiga jordbrukare, som böra ifrågakomma
till erhållande av uppgiftskort, registrering av frivillig reservarbetskraft,
kontroll av att hästägare fullgöra sin uppgiftsskyldighet rörande hästar och
hästfordon samt i förekommande fall medverkan vid uttagning av hästar
för krigsmaktens behov.

Kommissionen lät tillsammans med riksblockmyndigheten utarbeta samt
i juni 1947 till länsarbetsnämnderna och länsblockmyndigheterna översända
en sammanfattning av gällande föreskrifter och anvisningar angående arbetsblockorganisationen
inom jordbruket.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

Efter beslut av 1946 års riksdag och enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t
vidtogos från den 1 januari 1947 vissa ändringar i systemet för statsbidrag
till den kommunala hjälpverksamheten. En redogörelse för dessa ändringar
lämnades i kommissionens verksamhetsberättelse för 1946 å s. 78 ff. I övrigt
ha inga ändringar vidtagits i fråga om principerna för hjälpverksamhetens
bedrivande.

65

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet av arbetslöshetsnämnderna rapporterade hjälpsökande
arbetslösa vid slutet av varje månad under åren 1938—1947 ingå i
de sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden, som lämnas i bilaga 10.1
Av dessa framgår, att hjälpsökandetalen ytterligare sjönko under 1947 och
att nytt bottenrekord uppnåddes. Vid jämförelser tillbaka i tiden bör man
emellertid beakta, att den ökade anslutningen till arbetslöshetskassorna påverkat
hjälpsökandetalen.

Liksom de närmast föregående åren var antalet hjälpsökande högst under
årets första kvartal. Maximum inträdde i februari, då 5 279 hjälpsökande
arbetslösa rapporterades. Under andra kvartalet inträdde den vanliga säsongminskningen.
Under tredje kvartalet voro hjälpsökandetalen nere på en nivå
understigande 1 200 med minimum i augusti (1 067). Under årets sista
månader kunde den vanliga säsongmässiga stegringen konstateras. Vid årets
slut voro 2 916 hjälpsökande anmälda mot 4 084 ett år tidigare.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, varierade mellan 124
och 185, såsom framgår av tab. 21. Även detta antal undergick minskning
under året och understeg hela tiden talet för motsvarande månad föregående
år. Minimiantalet 124 uppvisade september. Vid årets slut rapporterade 141
av rikets kommuner arbetslöshet.

Såsom av bilaga 1 framgår, understeg hjälpsökandeantalet i det stora flertalet
kommuner eller i 128 av dessa (91 % av rapportkommunerna) 1 % av
folkmängden. Ett högre relativtal utvisade 13 kommuner, därav 1 i Stockholms,
4 i Göteborgs och Bohus, 4 i Västernorrlands samt 4 i Norrbottens
län.

Tab. 21. Antal kommuner3 med rapporterad arbetslöshet åren 1938—1947.

Månad	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Januari ..............	268	321	252	258	268	178	226	214	212	185
Februari..............	270	333	239	282	264	172	242	219	219	185
Mars.................	254	333	227	289	254	170	250	219	223	169
April.................	232	315	178	285	229	163	245	214	207	179
Maj..................	216	286	159	268	204	155	229	209	184	160
Juni..................	204	266	140	251	190	141	201	186	180	148
Juli..................	187	232	169	240	177	133	184	178	166	133
Augusti ..............	186	227	180	228	173	136	180	173	163	127
September............	194	226	193	225	168	138	173	171	157	124
Oktober..............	219	250	208	235	161	143	187	183	160	131
November............	253	266	223	242	164	171	200	196	164	146
December ............	277	265	220	255	171	187	218	203	173	141
Årsmedeltnl	230	277	199	255	202	157	211	197	184	152

1 De i det följande samt i tabellerna anförda månadstalen avse ävenledes förhållandena vid
respektive månads utgång.

2 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har
räknats som två kommuner.

66

Tab. 22. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden

åren 1938—1947. Årsmedeltal.

Områden	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Antal
Städer ................	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4 325	4 975	4 552	2172	1193
därav
Stockholm............	1 323	986	1 903	4 131	2 313	1 424	1 566	1 9L3	839	410
Göteborg.............	1 186	1 047	2 630	4 574	2 398	1 206	971	823	251	147
Malmö...............	779	562	957	1 331	755	339	253	191	60	36
Summa storstäder	3 288	2 595	5 490	10 036	5 466	2 969	2 790	2 927	1 150	593
Övriga städer........	6 355	4 292	3 214	4 984	2 665	1 356	2 185	1 625	1 022	600
Landsbygd ............	7 546	10 669	4 663	7199	4175	2 756	6 280	4 209	2 661	1501
därav
Göteborgs o. Bohus län	1 221	1 092	1 303	1 787	1 621	1 077	1 003	806	507	268
Västernorrlands län....	3 133	3 844	1 841	2 510	1 362	1 217	3 113	1 829	1 048	521
Norrbottens län.......	1 197	1 998	210	417	199	87	917	795	676	425
Övriga län...........	1 995	3 735	1 309	2 485	993	375	1 247	779	430	287
Summa	16189	17 556	13367	22 219	12 306	7 081	11255	8 761	4 833	2 694
Procent
Städer.................	53-4	39-2	65*1	67*6	66*1	61*1	44*2	52*0	44*9	44*3
därav
Stockholm............	8-2	5-6	14*2	18*6	18*8	20*1	13*9	21*8	17*4	15*2
Göteborg.............	73	6-0	19 7	20*6	19*5	17*0	8*6	9*4	5*2	5*5
Malmö...............	4-8	3''2	7*2	6*0	6*1	4*8	2''3	2*2	1*2	1*3
Summa storstäder	20-3	14-8	41*1	45*2	44*4	41*9	24*8	33*4	23*8	22*0
Övriga städer........	33-1	24-4	24*0	22*4	21*7	19*2	19*4	18*6	21*1	22*3
! Landsbygd ............	46-6	608	34*9	32*4	33*9	38*9	55*8	48*0	55*1	55*7
därav
Göteborgs o. Bohus län	7-5	6*2	9?	8*0	13*1	15*2	8*9	9*2	10*5	9*9
Västernorrlands län....	19''4	21*9	13*8	11*3	11*1	17*2	27*7	20*9	21*7	19*3
Norrbottens län.......	7-4	11*4	1*C	1*9	1.6	1*2	8*1	9*1	14-0	15*8
Övriga län...........	12*3	21*3	9*8	11*2	8*1	5*3	11*1	8*8	8*9	10*7
Summa	100*0	100* 0	100*o	1000	1000	100 0	100*0	100* 0	1000	100*0

Av tab. 22 framgår, att antalet hjälpsökande avsevärt minskat inom samtliga
redovisade områden. Någon nämnvärd förskjutning i de hjälpsökandes
fördelning på geografiska områden kan icke konstateras. Inemot en femtedel
av de hjälpsökande voro alltjämt hemmahörande på Västernorrlands
läns landsbygd.

Arbetslöshetens fördelning på län redovisas i tab. 23 samt i tab. 2b, där
antalet arbetslösa satts i relation till invånarantalet i respektive län. Det
absoluta antalet hjälpsökande var alltjämt störst i Västernorrlands län.
Därnäst följde Norrbottens län, Stockholms stad och Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad).

Även i relation till folkmängden var arbetslösheten störst i Västernorrlands
län (2,2 °/oo), närmast följt av Norrbottens län (2,o °/M) samt Göteborgs
och Bohus län utom Göteborgs stad (1,5 °/M). I samtliga övriga län
understeg hjälpsökandeantalet 1 °/ antalet hjälpsökande endast 0,4 per 1 000 invånare — den lägsta

67

Tab. 28. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1938—1947. irsmedeltal.

Län	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Stockholms stad......	1323	986	1903	4131	2 313	1424	1566	1913	839	410
Stockholms..........	187	153	277	1227	569	168	182	123	62	37
Uppsala............. Södermanlands.......	282	227	137	230	120	56	62	72	65	56
157	109	158	350	70	10	66	103	26j	i
Östergötlands........	466	362	260	534	337	91	247	172	83	33
Jönköpings...........	219	218	183	309	152	65	91	73	35	13
Kronobergs..........	142	187	no	133	43	15	8	3	2	3
	410	399	276	502	198	76	145	135	67	32
Gotlands.............	100	71	29	70	49	38	49	69	47	44
Blekinge .............	637	794	323	303	142	91	169	164	172	118
Kristianstads.........	107	104	55	87	43	22	25	11	16	14
Malmö stad..........	779	562	957	1331	755	339	253	191	60	36
Malmöhus i övrigt....	1096	661	498	767	494	251	250	172	75	56
Hallands.............	371	253	159	260	143	36	86	97	28	10
Göteborgs stad ......	1186	1047	2 630	4 574	2 398	1206	971	823	251	147
Göteborgs och Bohus i övrigt ............	1724	1541	1736	2 353	2 001	1298	1254	973	598	302
Älvsborgs............	279	231	207	276	114	50	175	69	22	10
Skaraborgs ..........	196	82	32	83	40	29	38	23	8	4
Värmlands ..........	515	1121	309	325	214	182	546	232	100	46
Örebro..............	199	168	210	200	92	128	160	113	97	38
Västmanlands........	46	44	51	80	19	1	17	4	5	i
Kopparbergs.........	121	154	105	66	31	16	35	35	17	15
Gävleborgs ..........	551	742	336	499	167	79	306	195	120	59
Västernorrlands......	3 266	3 954	1927	2 685	1 484	1271	3 265	1920	1137	603
Jämtlands ..........	25	212	43	65	13	1	18	24	17	14
Västerbottens........	345	637	191	332	85	26	282	199	138	124
| Norrbottens..........	1457	2 537	265	447	220	112	989	853	746	468
Hela riket	16189	117 556	13 367	22219	12 30G	| 7 081	11255	8 761	4 838	2 694
Städer	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4 325	4 975	4 552	2172	1193
Landsbygd	7 546	10 669	4 663	7199	4175	2 756	6 280	4 209) 2 661	1501

arbetslöshetssiffra, som förelegat sedan hjälpsökandestatistikens tillkomst.
I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,
som rapporterade arbetslöshet vid utgången av åren 1946 och 1947.

De hjälpsökandes yrkesfördelning framgår av tab. 25. Några större förskjutningar
sedan föregående år föreligga icke. Samtliga yrkesgrupper utvisade
minskning. De yrkesgrupper, som utvisade ett mera betydande årsmedeltal
hjälpsökande, voro byggnadsverksamhet (765), diversearbete
(485), jord- och stenindustri (315) samt handel, samfärdsel, förvaltning
m. m. (610).

Arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning vid vissa tidpunkter åren
1939—1947 framgår av tab. 26. Denna utvisar, att antalet hjälpsökande i
åldern 50 år och däröver utgjorde en ännu större del av arbetslöshetsklientelet
än förut. Särskilt starkt dominerade denna åldersgrupp vid den
tid på året, då arbetslösheten var lägst. I slutet av juli tillhörde sålunda
fyra femtedelar av de hjälpsökande denna åldersgrupp. Antalet arbetslösa
i åldern 16—25 år utgjorde endast 66 (2,3 %) av de vid årets slut arbets -

68

Tab. 24. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län

åren 1938—1947. Årsmedeltal.

Län	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Stockholms stad......	2-4	1''7	3-3	7-0	3-9	2-3	2-5	2-9	1-2	0-6
Stockholms..........	0-7	0-5	l-o	4-3	2-0	0-6	0-6	0-4	0-2	o-l
Uppsala.............	2-0	1-6	l-o	1''7	0-9	0-4	0-4	0-6	0-4	0-4
Södermanlands.......	0-8	0''6	0''8	1-8	0-4	o-l	0-3	05	o-l	o-o
Östergötlands........	1-6	1-2	0-8	1''7	1-1	03	0-8	0-6	02	o-l
Jönköpings..........	0-9	0-9	0’8	rs	0''6	0''3	0-4	0-3	o-l	o-l
Kronobergs..........	0''9	1-2	0-7	0''9	03	Öl	0-1	00	0-0	o-o
Kalmar..............	1-8	1-7	1-2	2''2	0''9	0-3	0-6	0-6	0-3	o-l
Gotlands.............	1*7	1*2	0*5	1 *2		0*6			n-«
Blekinge.............	4-4	5-5	2-2	21	1''0	06	11	1-1	1-2	0-8
Kristianstads ........	0-4	0''4	0''2	0-4	0-2	Öl	o-l	0-0	0-1	o-l
Malmö stad..........	5-3	3-7	6-2	8-6	4-8	21	1-6	1-1	0-4	0-2
Malmöhus i övrigt____	2-9	1-8	1''3	21	1-3	0''7	0-7	0-5	02	o-l
Hallands ...........	2-4	1*7	1 -n			n-o
Göteborgs stad ......	4-4	3-8	9-4	16-3	8-5	4-2	4-7	2-7	0’8	0-5
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............	8-3	7''5	8-5	11-5	9-8	6-4	4-3	*5-0	3-1	1-5
Älvsborgs............	0-9	0''7	0''6	0-8	0''3	02	0-5	0-2	0-1	0-0
Skaraborgs...........	0-8	0-3	0-1	03	0-2	Öl	02	o-i	O-o	O-o
Värmlands ..........	1-9	4-2	1-2	1''2	0-8	0-7	2-0	0-9	0-4	0 2
Örebro..............	0-9	0''8	0''9	0-9	0-4	0-6	07	0-5	0-4	0*2
Västmanlands........	0-3	0-3	03	05	o-i	Oo	o-l	0-o	O-o	0-0
Kopparbergs.........	0''5	0''6	0''4	0 3	0-1	o-l	o-l	o-l	Öl	o-l
Gävleborgs...........	2-0	2-7	1-2	1-8	0''6	0-3	1-1	0-7	0-4	0‘2
Västernorrlands......	11-7	14-2	7-0	9-7	5-4	4-6	11-8	6-9	4*1	2-2
Jämtlands...........	0''2	1-5	0''3	0-5	Öl	O-o	o-l	0-2	o-l	o-l
Västerbottens........	1-6	2-9	0-9	1''5	0-4	0-1	1-3	0-9	0-6	0-5
Norrbottens..........	6-9	12-0	1-2	2-1	l-o	0-5	4-4	3-7	3-2	2-0
Hela riket	2-6	2-8	2''1	3-5	1''9	1-1	1-7	1-3	0-7	0-4
Städer	3-9	30	3-7	6''3	3-3	1-7	1-9	1-7	0-8	0-4
Landsbygd	1-9	2-6	1''2	1-8	1-1	0-7	1-6	1-1	0-7	0-4

lösa. Under året voro i genomsnitt 77,3 % av de hjälpsökande försörjningspliktiga.
Av årsmedeltalets 2 694 hjälpsökande voro endast 37 kvinnor.

Arbetslinjen.

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten,
som kommissionen under 1947 åtog sig att utföra, utgjordes huvudsakligen
av kompletterande eller avslutande etapper av tidigare påbörjade
arbeten. En fullständig förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilaga 2.
Såsom tramgår av denna bilaga, utgjordes arbetena i huvudsak av väg- samt
vatten- och avloppsledningsarbeten, flottleds- och spårvägsanläggningar
ävensom fornvårdsarbeten. Kostnaderna för dessa arbeten uppgingo, såsom
bilaga 7 utvisar, till sammanlagt 2 677 079 kr. En förteckning över under
1947 avslutade arbeten lämnas i bilaga 3. 1

1 Ökningen i förhållande till 1944 beror på folkmängdsminskning genom Västra Frölunda
sockens inkorporering med Göteborgs stad.

69

Tab. 25. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1938—1947.

Årsmedeltal.1

Yrkesgrupper	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Antal Jordbruk och skogshus-							430	267	240	163
hållning ............	891	2121	355	410	209	112
Jordbruk ..........	242	321	162	221	118	38	105	95	95	54
Skogshushållning----	649	1 800	193	189	91	74	325	172	145	109
Industri och hantverk ..	8 348	8 283	8 239	14 835	8 341	4 599	7190	5131	2 828	1436
Malmbrytning och me-							482	695	169	63
tallindustri........	1 013	932	673	1 126	509	251
Jord- och stenindustri	1 338	1 481	1 458	2 147	1 780	1 146	1 125	898	570	315
Trävaruindustri ----	2 409	2 475	1 290	1 576	814	542	1 031	545	338	190
Pappers- o. grafisk ind.	391	347	538	1 136	336	398	1 095	431	133	69
Byggnadsverksamhet	2 195	2 317	3 705	7 895	4 301	1 908	3 205	2 380	1 479	765
Övriga industrier----	1 002	731	575	955	601	354	252	182	139	34
Handel, samfärdsel, för-							1997	1938	913	610
valtning m. m.......	2 100	1782	2 250	4193	2 374	1474
Diversearbete m. m.	4 850	5 370	2 523	2 781	1382	896	1638	1425	852	485
Summa	IG 189	17 556	13 367	22 219	12 306	7081	11255	8 761	4 833	2 694
Procent Jordbruk och skogshus-							3-8	30	5-0	6T
hållning............	55	12T	2-7	1-8	1-7	1-6
Jordbruk ..........	1*5	1-8	1*2	ro	ro	0-5	0-9	ro	2-0	2-0
Skogshushållning ....	4‘0	10-3	1-5	0’8	0''7	IT	2‘9	2''0	80	4‘ l
Industri och hantverk ..	51-6	47''2	61-6	66-8	67-8	64-9	639	58-6	58-5	53-3
Malmbrytning och me-							43		3*5	2*3
tallindustri........	6-2	5''3	5-0	5-1	4*1	3-5	7''9
Jord- och stenindustri	8''3	8-4	10''9	9’7	14-5	16-2	io-o	10-3	11-8	11-7
Trävaruindustri ....	14-9	14''1	9*7	7-1	6-6	7*7	9‘2	6''2	7*0	7’1
Pappers- o. grafisk ind.	2-4	2 0	4''0	5 1	12*7	5-6	9*7	4''9	2*7	2’6
Byggnadsverksamhet	13''6	13-2	27-7	35''5	35''0	26-9	28-5	27-2	30-6	28-4
Övriga industrier....	6’2	4-2	4*3	4’3	4-9	6-0	2-2	2‘1	2-9	1*2
Handel, samfärdsel, för-							17-8	22t	18-9	22-6
valtning m. m.......	130	10-1	16-8	18-9	19-3	20-8
Diversearbete m. m.	29''9	30-6	18-9	12-5	11-2	12-7	14-5	16-3	17-6	18-0
Summa	100-0	100-0	100-0	100 o	1000	100-0	100 0	1000	100-o	100 o

Antalet arbetslösa, sysselsatta i beredskapsarbeten i kommissionens regi
under åren 1938—1947, redovisas i tab. 27. Under redovisningsåret utgjorde
detta antal i genomsnitt 327. Av dessa voro 83,5 % försörjningspliktiga. Enligt
uppgifter avseende slutet av september, då antalet i kommissionens
regi sysselsatta arbetslösa utgjorde 114, voro av dessa 18 utlänningar (balter).
Av de övriga voro 14 sysselsatta å arbetsplats utom hänvisningslänet.
Vid redovisningstillfället kunde 40,4 % utnyttja sin ordinarie bostad, medan
de övriga bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar. 1

1 För tiden sl/i 1938—:80/e 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
ördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

70

Tab. 26. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1939—1947.

Tidpunkt1	Antal	Procent
16—25 år	26—50 år	över 50 år	Summa	16-25 år	26—50 år	över 50 år	Summa
80/ii 1939	1799	8 064	3 526	13 389	13-5	60-2	26-3	100-0
sl/7 1940	408	4 445	3 049	7 902	5-2	562	38-6	100-0
81/ia 1940	2 470	14186	6 813	23 469	10-6	60-6	290	100-0
sl/7 1941	1 167	9 225	5 813	16 205	7-2	56-9	35-9	100-0
sl/ia 1941	1438	10 459	7 686	19 583	7-3	53-4	39-3	1000
81/7 1942	225	2 974	3 760	6 959	3-2	42-7	541	100-0
81/i2 1942	412	3 885	4 295	8 592	4-8	45''2	50-0	100-0
8V 7 1943	123	1498	2 950	4 571	2-7	32-8	64-5	100-0
31/ia 1943	659	5 686	5 331	11676	5-6	48-7	45-7	100-o
81/7 1944	319	3 279	3 715	7 313	4-4	44-8	50-8	lOOo
S1/i2 1944	800	5 550	4 694	11044	7-2	50-3	42-5	1000
81/? 1945	196	2 249	3 521	5 966	3-3	37-7	590	100-0
S1/i21945	234	3109	3 953	7 296	3-2	42-6	54-2	100-0
sl/7 1946	41	667	1996	2 704	1-5	24-7	73-8	100-0
31/n 1946	70	1640	2 374	4 084	1-7	40-2	58-1	100-0
81/7 1947	32	212	939	1183	2-7	17-9	79-4	100-0
81/i2 1947	66	1087	1763	2 916	2-3	37-3	60-4	100-0

Tab. 27. Antal arbetslösa sysselsatta Tid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi åren 1938—1947.1 2 irsmedeltal.

År	Hänvisade från	Hela antalet	Därav från städer %	1947	Hänvisade från	Hela antalet
städer	lands- bygd	städer	lands- bygd
1938	856	990	1846	46-4	Januari.............	83	471	554
1939	406	988	1394	29-1	Februari ...........	98	531	629
1940	419	613	1032	40-6	Mars...............	102	618	720
1941	1298	1269	2 567	50-5	April...............	98	423	521
1942	741	1162	1903	38-9	Maj ...............	20	320	340
1943	474	696	1170	40-5	Juni ...............	18	185	203
					Juli ...............	16	121	137
1944	448	926	1374	32-6	Augusti.............	16	86	102
1945	445	568	1013	43-9	September .........	1	95	96
1946	256	475	731	35''0
					Oktober ...........	1	127	128
					November .........	24	195	219
1947	42	285	327	12-8	December...........	32	243	275

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi under budgetåren 1945/46 och 1946/47 framgå av följande sammanställning.

1 För 30/n 1939 saknas åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten
sysselsatta arbetslösa samt även för ett mindre antal övriga hjälpsökande.

2 Före juni 1940 statliga reservarbeten utom arkivarbeten.

71

Budgetåret 1945/46 Budgetåret 1946/47

		Per dagsverke		Per dagsverke	%
		kr.		kr.
Arbetslöner....................		. 16: 36	52-o	1 17: 61	49-6
Arbetsledningslöner.............		. 2:24	7-1	3: 15	8-9
Övrig administration............		. 0: 76	2-4	0: 92	2''6
Material o. transporter m. m.....		. 9: 76	31-o	10: 95	30-8
Nyanskaffning av arbetsredskap . .		. 0: 38	1*2	0: 29	0‘ 8
Maskinkostnader................		. 1: 45	4''6	1: 51	4-3
Sociala kostnader m. m.........		. 0:53	1’7	1: 08	3-o
	Summa 31: 48	100-O	35: 51	100-o
Antal dagsverken	297381		2 158 519
Medeldagsförtjänsten per 8	timmars dagsverke för	vid statliga	bered-
skapsarbeten i kommissionens	regi	under 1947	sysselsatta arbetare	(inkl.

specialarbetare) utgjorde 18: 00 kr, inklusive indextillägg och semesterersättning
(mot 17:20 kr föregående år). Arbetarnas dagsförtjänster kunna
emellertid väsentligt avvika från detta belopp, särskilt vintertid, då arbetstiden
är något avkortad. Det bör beaktas, att de i kommissionens regi utförda
arbetena i mycket stor utsträckning bedrevos på ackord och att den
angivna medeldagsförtjänsten inkluderar utbetalda ackordsöverskott. Vidare
är att observera, att variationer i grundpenningen för tidlönsarbete förelågo
mellan olika orter och att omfattningen av ackordsarbetet varierade. Därjämte
må framhållas, att tidlönen avtalsenligt höjdes från den 1 januari
1947. Antalet under 1947 utförda dagsverken uppgick till 108 486 mot
233 686 under 1946.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa åtnjöto utöver den
kontanta lönen vissa sociala förmåner, såsom fri resa till och under vissa
förutsättningar från arbetsplatsen, ersättning med 4 kr per dag vid sjukdom,
m. m. Sistnämnda ersättning, som tidigare utgjort 3:50 kr per dag,
höjdes från den 1 januari 1947. Arbetare, som åtnjöto bostad i av kommissionen
tillhandahållen förläggning, erlade härför en avgift av 50 öre per
dygn. I vissa fall utgick även ortstillägg till familjeförsörjare som hänvisats
till beredskapsarbete utom hemorten (s. 81).

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.
Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1947 förutom i kommissionens
även i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos trenne
arbeten i järnvägsstyrelsens regi. De medel till arbeten av detta slag, som
beviljades under 1947, voro huvudsakligen tilläggsanslag till tidigare påbörjade
arbeten eller avsågo kompletterande eller avslutande etapper av dessa.
Kostnaderna för under 1947 beviljade beredskapsarbeten av detta slag, vilka
samtliga finnas upptagna i bilaga 2, uppgingo till 4 467 510 kr, varav
3 536 373 kr täcktes med statsbidrag. Bilaga 7 utvisar, att kostnaderna liksom
förut huvudsakligen kommo på arbeten inom Västernorrlands, Norr- 1 2

1 För enbart hänvisade 16: 97 kr., för enbart specialarbetare 20: 99 kr.

2 Därav utförda av hänvisade 13] 560 och av specialarbetare 26 959.

72

Tal). 28. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1947. irsmedeltal.

		därav hänvisade från			därav hänvisade från
År	Hela antalet	Göteb. o. Bohus län 1	Väster- norr- lands län	Övriga län	1947	Hela antalet	Göteb. o. Bohus län 1	Väster- norr- lands län	Övriga län
1938......	663	363	231	69	Januari.......	1379	278	662	439 1
1939......	1392	357	669	366	Februari......	1317	279	594	444
1940......	898	435	369	94	Mars.........	1377	278	665	434
1941......	1495	760	461	274	April......... Maj..........	1080 611	271 229	537 237	272 145
1942......	1074	483	366	225	Juni..........	442	216	162	64
1943......	1066	380	493	193	Juli..........	292	165	88	39
1944......	2 231	562	1 292	377	Augusti.......	215	147	31	37
1945......	2105	610	1054	441	September____	212	139	36	37
1946......	1283	389	559	335	Oktober......	212	130	49	33
November ....	328	139	109	80
1947......	668	202	282	184	December.....	549	152	212	185

bottens samt Göteborgs och Bohus län. Enbart på det förstnämnda länet belöpte
sig 43 % av kostnaderna. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i
bilaga 2. I bilaga 4 redovisas kostnader och dagsverken för under 1947 avslutade
arbeten.

I tab. 28 lämnas en översikt över antalet arbetslösa, som under åren 1938
-—1947 sysselsatts i statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än
kommissionens regi. Tabellen utvisar, att under 1947 i medeltal 668 arbetslösa
hade sysselsättning vid arbeten av detta slag. Av dessa voro 282
från Västernorrlands och 202 från Göteborgs och Bohus län. Det övervägande
antalet voro hänvisade från landskommuner (95,2 %). Försörjningspliktiga
voro 91,8 %.

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning)
för vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi
under 1947 sysselsatta arbetare (inkl. specialarbetare) utgjorde 18:56 kr
mot 16: 32 kr föregående år. I fråga om sociala förmåner gälla samma bestämmelser
som vid kommissionens arbeten.

Liksom tidigare bestod arbetskraften i väsentligt större utsträckning än
vid kommissionens arbeten av hemmaboende. Enligt -uppgifter avseende slutet
av september voro sålunda 92,o % hemmaboende. Samtliga hade vid
ifrågavarande undersökningstillfälle sysselsättning inom hänvisningslänet.

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1947 beviljades för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilaga 5. Kostnaderna belöpte sig till 4 543 470 kr, varav 1 743 094 kr
utgjorde statsbidrag. Kostnadsfördelningen länsvis framgår av bilaga 7.

1 Utom Göteborgs stad.

73

Tab. 29. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten
åren 1938—1917. Årsmedeltal.

År	Hänvisade från	Hela	Därav från	1947	Hänvisade från	Hela	Därav från
städer	lands- bygd	antalet	städer %	städer	lands- bygd	antalet	städer %
1938 1939	191 261	408 543	599 804	319		387	242	629	61-5
32''ö 38-8	Februari........	481 467	293 250	774 717	62-1 65''1
1940	154	243	397		360	210	570	63-2
1941	900	207	1107	81-3		214	147	361	59''3
1942 1943	1131 701	216 112	1347 813	84-0		138	163	301	45''8
86-2		58	107	165	35''2
1944	802	444	1246	64-4	Augusti.........	33 39	99 84	132 123	25-0 31''7
1945	799	439	1238 758	64-5 56-5		55	71	126	43-7
1946	428	330		105	94	199	52''8
1947	204	154	358	57-0	December ......	114	85	199	57''3

Denna utvisar, att omkring 40 % av totalkostnaderna men endast omkring
20 % av statsbidragsbeloppet belöpte sig på Stockholms stad. På Västernorrlands
län kommo 30 % av totalkostnaderna och 42 % av statsbidragsbeloppet.
I bilaga 6 lämnas en förteckning över under 1947 avslutade statskommunala
beredskapsarbeten.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
tioårsperioden 1938—1947 framgår av tab. 29. Under redovisningsåret
sysselsattes vid dessa arbeten i medeltal 358 personer. Av hela antalet sysselsatta
voro 57,o % hänvisade från städer; 91,6 % voro försörjningspliktiga.
Antalet kommuner, som under 1947 hade arbetslösa sysselsatta vid
statskommunala beredskapsarbeten, utgjorde i medeltal 20, därav 8 städer
och 12 landskommuner.

Även mindre konkurrensduglig arbetskraft sysselsattes vid statskommunala
beredskapsarbeten, varvid efter överenskommelse mellan arbetsmarknadskommissionen
och kommunalarbetareförbundet vissa särskilda bestämmelser
tillämpades. Sålunda utgick vid tidlönsarbete en timlön, som med
15 % understeg den för vederbörande kommun i gällande kommunalarbetareavtal
stadgade lönen. Arbetena bedrevos dock i största möjliga utsträckning
såsom ackordsarbete, varvid sedvanliga ackordspriser tillämpades. Någon
viss minimilön garanteras emellertid ej vid beredskapsarbeten som
utföras på ackord.

Statskommunala reservarbeten. Under 1947 bedrevos inga statskommunala
reservarbeten. För redan avslutade dylika arbeten, som beviljats tidigare
(före 1945), medgav kommissionen under 1947 statsbidrag på uppkomna
merkostnader å tillhopa 31 400 kr. Av beloppet utgjorde 14 100 kr
arbetskostnader och 17 300 kr övriga kostnader. Eu sammanställning belysande
verksamhetens omfattning under åren 1937—1945 lämnades i kommissionens
verksamhetsberättelse för 1946 (s. 66).

74

Tab. 30. Antal arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1938—1947.

Årsmedeltal.

År	Arkivarbeten	Musiker-hjälp-arbeten 1	1947	Arkivarbeten	Musiker- hjälp- arbeten
stat- liga	statskom- munala	summa	stat- liga	statskom- munala	summa
1938	105	_	105		Januari......	244	60	304	89
1939	117	—	117	—	Februari.....	255	61	316	87
1940	131	—	131	—	Mars........	251	58	309	88
					April........	247	62	309	81
1941	233	14	247	—	Maj.........	244	62	306	40
1942	270	J6	346	22	Juni.........	242	59	301	10
1943	209	53	262	65
					Juli.........	239	56	295	7
1944	267	75	342	74	Augusti......	231	54	285	7
1945	296	85	381	87	September ...	240	58	298	7
1946	290	73	363	94	Oktober.....	238	63	301	64
					November ...	249	62	311	67
1947	245	60	305	73	December....	256	65	321	67

Tab. 31. Antal arkivarbetsplatser resp. musikorganisationer, som tagits i anspråk för
arkiv- och inusikerhjälparbeten för svenskar åren 1938—1947. Årsmedeltal.

År	Arkivarbetsplatser	Musik- organi- satio- ner	Summa	1947	Arkivarbetsplatser	Musik- organi- satio- ner	Summa
Stat- liga	Stats- kom- mu- nala	Sum- ma	Stat- liga	Stats- kom- mu- nala	Sum- ma
1938	34	_	34		34	Januari.....	94	23	117	78	195
1939	35	—	35	—	35	Februari....	93	23	116	76	192
1940	36	—	36	—	36	Mars.......	93	20	113	78	191
						April.......	88	22	no	77	187
1941	77	18	95	—	95	Maj........	86	22	108	35	143
1942	99	24	123	33	156	Juni .......	87	20	107	12	119
1943	76	22	98	71	169
						Juli........	86	21	107	9	116
1944	90	31	121	98	219	Augusti.....	87	22	109	10	119
1945	99	29	128	98	226	September ..	87	25	112	10	122
1946	103	27	130	78	208	Oktober ....	90	24	114	54	168
						November ..	90	24	114	66	180
1947	89	22	in	66	177	December...	90	25	115	66	181

Arkivarbeten och musikerhjälp. Hela antalet svenska arbetslösa sysselsatta
vid arkiv- och musikerhjälparbeten under åren 1938—1947 framgår
av tab. 30. Denna utvisar, att antalet arkivarbetare under 1947 uppgick till
i genomsnitt 305 per månad, varav 245 vid statliga och 60 vid statskommunala
arbeten. Här ha alltså icke medräknats de flyktingar, som under de
senaste åren placerats i resp. hjälpformer.

Antalet arbetsplatser, vid vilka svenska arkivarbetare voro sysselsatta,
uppgick under 1947 till i medeltal 111 (tab. 31). Av dessa voro 89 statliga

1 Medeltal för de 8 månader, under vilka musikerhjälparbeten huvudsakligen förekommo.
Under sommarmånaderna bedrives hjälpverksamhet endast 1 undantagsfall.

75

och 22 statskommunala. För antalet flyktingar, som sysselsattes i arkivarbete,
redogöres nedan.

Antalet musikorganisationer, som vid någon tidpunkt under kalenderåret
1947 bedrevo musikerhjälpverksamhet, uppgick till 96, fördelade på
58 orter. De 113 musiker (95 svenskar och 18 flyktingar), som vid någon
tidpunkt under året sysselsattes hos dessa organisationer (av vilka flera ofta
gemensamt utnyttjade samma musiker), trakterade i huvudsak violin,
piano och violoncell.

Musikerna utövade aktiv musik såsom orkestermedlemmar eller voro instruktörer
resp. dirigenter. Nästan alla meddelade dessutom undervisning
åt orkestermedlemmar och skolungdom. Vidare utnyttjades många för notskrivning
inom den organisation, där de voro verksamma.

Under de närmare sex år musikerhjälpen pågått ha inalles 209 olika musikorganisationer
landet runt sysselsatt arbetslösa musiker. Nedan lämnas
vissa sammanfattande uppgifter om musikerhjälpen under tiden 1942/43
—1947/48). Det bör beaktas, att arbetsperioden i regel omfattade tiden oktober—maj,
varför resp. perioders siffror ej sammanfalla med kalenderårens.

Antal orter, där Antal Antal elever i

Verksamhetsperiod musikerhjälp sysselsatta undervisnings bedrivits

musiker verksamhet

1942/43 ............ 40 85 850

1943/44 ............ 61 120 1 710

1944/45 ............ 69 137 2 204

1945/46 ............ 68 137 2 500

1946/47 ............ 55 116 2 144

1947/481........... 49 91

Liksom under de fyra närmast föregående åren bereddes intellektuella
flyktingar även under 1947 utkomstmöjligheter vid statliga och statskommunala
arkivarbeten på i princip samma villkor som i dessa arbeten placerade
svenska arbetslösa. Det totala antalet flyktingar, som under månaderna
januari—december 1947 sysselsattes i dylika arbeten (inkl. musikerhjälpta),
framgår av tab. 32. Flyktingar, som deltogo i omskolnings- eller
fortbildningskurser, redovisas i tabellen endast t. o. m. den månad, under
vilken vederbörande kurs påbörjades. Motsvarande gäller de flyktingar i
arkivarbete, vilka tillerkändes stipendier, utgående av anslaget för arbetsmarknadens
reglering (se s. 78).

Av de till musikerhjälpen under året hänvisade 23 musikerflyktingarna
sysselsattes 18 vid olika musikorganisationer, medan 5 bereddes arbete med
notskrivning vid notskrivningscentralen i Uppsala, vars verksamhet emellertid
upphörde med utgången av juni 1947. Under första halvåret 1947 utfördes
vid centralen ca 2 180 sidor notskrift för olika statliga myndigheters
och kulturella institutioners räkning.

Under första halvåret 1947 utgjorde avlöningen till de i arkivarbete och

1 Preliminära uppgifter.

5* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

76

Tat). 32. Antal Intellektuella flyktingar sysselsatta i arkivarbete och musikerhjälp

år 1947.

Månad	Hela antalet		D ä	r a v
balter	övriga
Arkiv- arbetare	Musiker- hjälpta	Arkiv- arbetare	Musiker- hjälpta
Januari.................	472	374	14	81	3
Februari................	445	345	14	83	3
Mars...................	445	343	15	85	2
April...................	437	337	13	85	2
Maj....................	431	332	13	84	2
Juni....................	406	311	11	83	1
Juli....................	369	286	1	81	1
Augusti.................	366	282	1	82	1
September..............	328	250	1	76	1
Oktober................	333	253	7	70	3
November..............	355	270	9	73	3
December...............	358	273	9	73	3
Årsmedellal	395	304	9	80	2

musikerhjälp sysselsatta i högsta ortsgruppen (I) för heltidstjänst per månad
om 30 dagar 342: 50 kr. Motsvarande månadslön för de övriga ortsgrupperna
(A—H) var för grupp A 223: 50, B 235: 50, C 246, D 250: 80, E
262: 80, F 279: 30, G 302 och H 327: 50 kr. I samband med omläggningen
av ortsgrupperingen (se SFS 1947:425) erhöllo arkivarbetarna och de
musikerhjälpta en viss löneförbättring fr. o. m. den 1 juli. Från nämnda
datum utgår lönen i högsta ortsgruppen (5) med 360 kr per månad om
30 dagar för heltidstjänst och i ortsgrupperna 4—1 med resp. 351, 340:50,
330 och 321 kr.

Fr. o. in. 1945 medgivas även i arkivarbete och musikerhjälp sysselsatta
mot semester svarande arbetsledighet efter i huvudsak samma grunder,
som föreskrivas i semesterlagen.

Tab. 33. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1938—1947. Årsinedeltal.

År	Städer	Lands- bygd	Hela riket	19 4 7	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1938	928	590	1518	Januari ..........	292	69	361
1939	867	883	1750	Februari..........	235	80	315
1940	691	371	1062	Mars ............	204	36	240
1941 1942 1943	782 297 167	524 179 108	1306 476 275	April ............ Maj.............. Juni..............	193 114 95	30 69 65	223 183 160
1944				Juli..............	94	53	147
320	360	680	Augusti ..........	83	50	133
1945 1946	335 217	202 115	537 332	September........	100	55	155
				Oktober..........	in	51	162
1947	148	52	200	November........	129	36	165
				December ........	131	30	161

77

Tab. 34. Arbetslinjens omfattning1 åren 19:18—1947.

Månad				Antal sysselsatta
1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	| 1946	1947
Statliga arbeten 1 Januari...............	2 806	2 894	2 285	2 995	3880	2 552	2 927	4 092	3 602	2 266
Februari..............	3 004	3134	1963	3 402	4 473	3 024	3 628	4 443	3846	2 288
Mars..................	2 856	2 884	1640	3 454	4154	3 076	4180	4 838	3982	2 436
April..................	2 282	2 489	1366	4 223	3 469	2 710	4 757	4 890	3736	1929
Maj...................	2 709	2 903	1458	5 326	3 528	2 522	5 092	4 032	2 687	1235
Juni..................	2 565	3 418	1497	6 610	3 414	2 483	4 661	3 217	1 976	897
Juli...................	2 416	3 267	1727	6 438	3 310	2 329	4 218	2 708	1581	675
Augusti...............	2 523	3 267	2 303	5 484	3120	2 248	3 929	2 555	1243	555
September.............	2 537	2 868	2 639	4 031	2 772	2 218	3 682	2 450	1192	555
Oktober...............	2 647	2 865	2 775	3 424	2 533	2 231	3 381	2 567	1251	642
November.............	2 635	2 664	2 862	3 228	2 326	2 415	3 207	2 910	1488	863
December.............	2 386	2180	2 218	2 929	2 252	2 307	3 393	3 001	1880	1 147
Stalskommunala arbeten 2
Januari................	1727	1699	1047	472	1981	886	1081	1324	993	689
Februari..............	1828	2 055	878	635	2 096	954	1516	1357	1148	835
Mars..................	2 089	2 271	648	878	2185	1162	1674	1516	1180	775
April..................	2 318	2 084	540	1121	1987	1067	1850	1586	1211	632
Maj...................	2 253	1974	742	1240	1623	1066	1785	1593	1062	423
Juni..................	2 216	1833	732	1294	1452	1006	1634	1599	882	360
Juli...................	1951	1535	515	1570	1319	955	1366	1 440	636	221
Augusti...............	1821	1359	513	1487	1238	908	1262	1361	586	186
September.............	1808	1358	436	1416	1223	890	1241	1293	578	181
Oktober...............	1832	1220	459	1478	1137	886	1181	1151	517	189
November.............	1654	1279	503	1689	1078	792	1192	1204	580	261
December.............	1385	1070	394	1784	966	787	1190	963	600	264
Kommunala arbeten
Januari...............	1993	2 992	1335	2 035	1028	324	856	883	659	361
Februari..............	2167	3 488	1404	2 371	963	474	1274	907	635	315
Mars..................	2 064	3139	1386	2 238	791	364	1257	756	608	240
April..................	1648	2 360	1041	1773	671	357	916	613	350	223
Maj...................	1337	1489	724	1395	477	263	674	577	285	183
Juni..................	1092	1347	589	1094	409	187	558	442	218	160
Juli...................	1077	1015	661	847	281	202	385	362	187	147
Augusti...............	965	896	669	818	220	186	288	304	171	133
September.............	980	844	814	815	209	158	313	330	185	155
Oktober...............	1188	964	1021	652	231	143	431	359	224	162
November.............	1672	1192	1575	801	244	262	563	441	220	165
December.............	2 027	1277	1523	830	189	376	647	471	236	161
Summa
Januari...............	6 526	7 585	4 667	5 502	6 889	3 762	4 864	6 299	5 254	3 316
Februari..............	6 999	8 677	4 245	6 408	7 532	4 452	6 418	6 707	5 629	3 438
Mars..................	7 009	8 294	3 674	6 570	7130	4 602	7111	7110	5 770	3 451
April..................	6 248	6 933	2 947	7117	6127	4134	7 523	7 089	5 297	2 784
Maj...................	6 299	6 366	2 924	7 961	5 628	3 851	7 551	6 202	4 034	1 841
Juni..................	5 873	6 598	2 818	8 998	5 275	3 676	6 853	5 258	3 076	1417
Juli...................	5 444	5 817	2 903	8 855	4 910	3 486	5 969	4 510	2 404	1 04.3
Augusti...............	5 309	5 522	3 485	7 789	4 578	3 342	5 479	4 220	2 000	874
September.............	5 325	5 070	3 889	6 262	4 204	3 266	5 236	4 073	1955	891
Oktober...............	5 667	5 049	4 255	5 554	3 901	3 260	4 993	4 077	1992	993
November.............	5 961	5135	4 940	5 718	3 648	3 469	4 962	4 555	2 288	1289
December.............	5 798	4 627	4 135	5 543	3 407	3 470	5 230	4 435	2 716	1572

1 Inkl. statliga arkivarbeten och musikerhjälp.

2 Inkl. statskominunala arkivarbeten.

78

Tab. 35. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1938—1047.

Å r Månad	Antal hjälpta	Hjälpta i % av hjälpsökande j
Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket	Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket
Årsmedeltal.
1938......................	686	2 063	3 289	6 038	20-9	38-5	43-6	37''3
1939......................	456	1H59	4 183	6 298	17''6	38-7	392	35-9
1940......................	531	1023	2186	3 740	9-7	31-8	46-9	28-0
1941......................	1735	1833	3 288	6 856	17-3	36-8	45-7	30-9
1949......................	1775	1062	2 433	5 270	32-5	39-9	58-3	42-8
1943......................	1374	551	1806	3 731	46 3	406	655	52-7
1944......................	1207	1070	3 739	6 016	43-3	490	595	53-5
1945......................	1240	924	3 214	5 378	42-3	56-9	76-4	61-4
1946......................	721	681	2133	3 535	62-8	66-6	80-1	731
1947......................	376	390	1143	1909	63-4	650	762	70-9
1947
Januari ..................	444	750	2122	3316	48-8	56«	75-8	65-9
Februari..................	483	801	2154	3 438	43-4	55-5	79-1	65''1
Mars.....................	489	767	2 195	3 451	50-7	63-7	82-5	71-5
April ....................	490	611	1683	2 784	71-0	84-7	82-0	80-4
Maj......................	396	317	1128	1841	870	86-8	89-0	88-2
Juni......................	348	213	856	1417	87-2	84-5	92-5	89-9
Juli......................	288	173	582	1043	86-0	86-1	900	88-2
Augusti ..................	260	152	462	874	78''5	77''2	85-7	81-9
September................	274	157	460	891	74-5	777	79-6	77-6
Oktober..................	313	• 201	479	993	74-5	74-7	61-8	67-8
November................	352	266	671	1289	67 8	62-4	50-3	56-6
December ................	377	269	926	1572 /	61-1	45-7	54''1	53-9

För att underlätta placering i öppna marknaden av flyktingar, som sysselsatts
i arkivarbete, anordnade kommissionen under 1947 i samarbete
med överstyrelsen för yrkesutbildning särskilda omskolnings- och fortbildningskurser
i Stockholm och Göteborg. Dessutom deltogo flyktingar, som
hade arkivarbete, i kurser för arbetslösa i Stockholm, Uppsala och Göteborg.
Inalles deltogo 157 dylika flyktingar i ovannämnda kurser, och av
dem erhöllo 103 under året arbete i öppna marknaden. Kursdeltagarna åtnjöto
arvode motsvarande arkivarbetslön å kursorten.

Bland flyktingar i arkivarbete med kompetens för kvalificerat forskningsarbete
utsågos 42 att i stället för att vara arkivarbetare vara stipendiater
för budgetåret 1947/48. Stipendiet utgjorde 550 kr. för person och
månad och utgick av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m.

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1938—1947 framgår av
tab. 33. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1947 i genomsnitt 200 arbetslösa.
Av de sysselsatta voro 74,i % hemmahörande i städer; 74,3 % voro
försörj ningspliktiga.

79

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 3i om arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1938—1947 och i tab. 35 om dess omfattning inom
olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som
erhöllo hjälp i form av arbete, voro under 1947 i medeltal 67,6 % sysselsatta
vid statliga arbeten, 21,9 % vid statskommunala arbeten och 10,5 %
vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande
voro under 1947 i medeltal 70,9 % hjälpta enligt arbetslinjen mot 73,i %
föregående år. I storstäderna voro 63,4 % hjälpta enligt denna hjälpform
mot 65,o % resp. 76,2 % i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1947 till olika slag
av arbeten ger följande resultat.

Statliga beredskapsarbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi ..

i annan myndighets regi ............

Statskommunala beredskapsarbeten......

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

I % av samtliga hänvisade inom resp.
arbetsformer voro i medeltal

från städer

. 12-8
4''8
. 57-0

. 74-i

från landskommuner 87-2 95-2 43.

0

25''9

försörjnings pliktiga 83-5 91''8 91''6 74-3 -

Av dem, som hänvisats till beredskapsarbeten, kunde en stor del utnyttja
sin ordinarie bostad. Vid utgången av september var detta fallet med 40,4 %
av de i kommissionens regi sysselsatta och med 92,o % av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
regi sysselsatta.

I bilaga 8 lämnas vissa uppgifter per den 31 december 1947 rörande statliga
och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutfördes under
1947 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Särskilda arbeten. I syfte att motverka redan uppkommen eller befarad
arbetslöshet speciellt bland arbetarpersonal inom vägväsendet ställde Kungl.
Maj :t den 24 mars 1944 ett reservationsanslag av 15 milj. kronor till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för utförande av mindre vägbyggnadsföretag
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi i den utsträckning, som
arbetsmarknadskommissionen funne skäligt bestämma. En närmare redogörelse
för dessa arbeten lämnades i kommissionens verksamhetsberättelse
för 1946 (s. 67 ff.).

Ur detta anslag beviljades under 1947 medel till endast 10 smärre företag
med en beräknad sammanlagd kostnad av 74 100 kr.

Sedan de första arbetena av detta slag beviljades i mars 1944, ha intill
årsskiftet 1947/1948 sammanlagt 435 företag beviljats med en beräknad
kostnad av 9 482 500 kr. De i dessa företag nedlagda kostnaderna utgjorde
vid årsskiftet 1947/1948 ca 5 905 800 kr.

Understödslinjen.

Dagunderstöd. Dagunderstöden utgingo under 1947 enligt de grunder,
som Kungl. Maj :t fastställt den 10 mars 1944 (se kommissionens verksamhetsberättelse
för 1944, s. 62).

80

Tab. 36. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1938—1947. irsmedeltal.

År	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1947	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1938	1190	1 180	2 370	Januari...........	269	93	362
1939	1232	1653	2 885	Februari..........	548	212	760
1940	3 036	728	3 764	Mars.............	451	138	589
1941	7 268	1463	8 731	April.............	100 20	102 17	202 37
1942	2 864	664	3 528		9	1	10
1943	1103	233	1336
				Juli..............	9	—	9
1944	1299	649	1948	Augusti...........	12	—	12
1945	997	164	1 161	September........	9	—	9
1946	320	46	366	Oktober..........	22	_	22
				November........	45	3	48
1947	134	51	185	December.........	in	50	161

Totalantalet kommuner, som under någon del av året bedrevo sådan verksamhet,
utgjorde 26, därav 14 städer. Det genomsnittliga antalet utgjorde
11, därav 7 städer.

Verksamhetens omfattning under åren 1938—1947 framgår av tab. 36.
Under 1947 utgjorde antalet dagunderstödda i medeltal 185. Detta medeltal
är uträknat på grundval av det vid månadsskiftena rapporterade antalet.
Om hänsyn tages till samtliga, som vid någon tidpunkt under 1947 haft
dagunderstöd, blir månadsmedeltalet 311.

Under tiden maj—november hade verksamheten endast obetydlig omfattning.
Av de dagunderstödda voro 72,3 % hemmahörande i städer; 75,2 %
voro familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick understödet under 1947 till 4: 82 kr.
per understödstagare och dag mot 4: 59 kr. föregående år.

Hijreshjålp. Totalantalet kommuner, som under någon del av året i samband
med dagunderstöd även lämnade hyreshjälp, utgjorde 18, därav 12

Tab. 37. Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp åren 1944—1947.

Månad	Hela antalet	Därav	städer
1944	1945	1946	1947	1944	1945	1946	1947
Januari ..............	3 910	1972	1114	325	3143	1720	1058	268
Februari..............	4128	2 381	1141	596	3 463	2122	1080	513
Mars.................	3 763	2 505	938	645	3107	2 267	919	579
April.................	2 595	1703	371	211	2 011	1577	342	156
Maj..................	1267	1130	153	19	996	1095	137	18
Juni..................	411	717	69	8	384	712	69	8
Juli..................	285	546	48	8	285	546	48	8
Augusti...............	205	420	45	11	205	420	45	11
September............	328	375	56	15	328	375	55	15
Oktober..............	462	383	58	25	462	383	57	25
November............	548	480	61	48	548	480	61	48
December.............	1123	730	in	120	1069	730	in	101
Årsmedeltal	1585	1112	347	169	1333	1036	332	146

81

städer. Medeltalet var 7, därav 5 städer. Antalet arbetslösa, som erhöllo
hyreshjälp under åren 1944—1947, redovisas i tab. 37. Under 1947 var medeltalet
endast 169.

Det den 1 juli 1941 införda systemet med hyreshjälp till familjeförsörjare,
som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från hemorten,
att den hänvisade icke kunde använda familjebostaden, har icke behövt tilllämpas
under 1947.

Hyreshjälpsverksamhet för personer, som åtnjöto daghjälp från erkända
arbetslöshetskassor (jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1941),
har under 1947 bedrivits i ringa omfattning. Antalet understödskommuner
utgjorde i medeltal 7 mot 9 under 1946. Motsvarande medeltal för antalet
kassamedlemmar, som åtnjöto hyreshjälp, utgjorde 56 under 1947 mot 59
under 1946.

Ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbete utom hemorten. Det system
med ortstillägg för familjeförsörjare, som hänvisats till statligt beredskapsarbete
utom hemorten, varom beslut fattats av 1946 års riksdag och
för vilket redogjorts i kommissionens verksamhetsberättelse för 1946, tilllämpades
försöksvis under 1947. Hjälpverksamhet av detta slag bedrevs av
13 kommuner. Sammanlagt utgavs ortstillägg till 362 familjeförsörjare med
ett totalt belopp av 14 412 kr.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamliet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta var under 1947, liksom under 1946,
av synnerligen obetydlig omfattning. I medeltal åtnjöto under året endast
16 arbetslösa kommunalt understöd mot 22 föregående år. Verksamhetens
omfattning under åren 1938—1947 framgår av följande sammanställning
över medeltalet understödstagare respektive år.

	1938	1939	1940	Års 1941	med 1942	e 1 t a 1943	1 1944	1945	1946	1947
Städer......	. . .2 054	1 300	1 417	321	163	59	70	257	15	12
Landsbygd . .	... 198	246	133	173	75	21	38	24	7	4
Hela riket. . .	. . .2 252	1 546	1 550	494	238	80	108	281	22	16

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjens omfattning åren
1938—1947 återfinnas i tab. 38. Av de fåtaliga arbetslösa, som under 1947
erhöllo hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i medeltal 92,3 % dagunderstöd
och 7,7 % kommunalt understöd utan statsbidrag.

Utbildningshjälp. Ett flertal av deltagarna i de under ledning av överstyrelsen
för yrkesutbildning anordnade yrkesutbildningskurserna för arbetslösa
åtnjöto hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader.
Enligt arbetslöshetsnämndernas rapporter åtnjöto i genomsnitt
per månad 45 kursdeltagare sådan hjälp mot 71 föregående år.

Beträffande den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning
under tidigare år hänvisas till tab. 38 i redogörelsen för kommissionens
verksamhet under 1946.

82

Tab. 38. Understödsllnjens omfattning åren 1938—1947.1

Månad	Antal understödstagare
1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Dagunderslöd
Januari ............	4 725	6 206	3 273	14 089	9 183	2 738	5 013	2180	1222	362
Februari............	4 985	2 928	3423	17 338	10191	2 352	5 213	2 751	1201	760
Mars...............	4 692	7 028	3 493	17 369	8 524	1954	4 929	2 708	960	589
April ..............	3 282	5 847	2 676	15 288	5 631	1561	3 529	1 758	401	202
Maj................	1372	2 441	1279	10 829	2 082	1006	1 126	1 102	128	37
Juni................	810	529	993	6 677	974	460	353	620	77	10
Juli................	220	—	1009	4140	822	327	247	461	45	9
Augusti ............	265	—	1532	3 316	781	248	210	345	45	12
September..........	304	—	2 694	3 201	817	280	317	353	50	9
Oktober............	1068	842	5 702	2 427	654	516	456	375	59	22
November..........	2146	1811	8 330	3123	898	1287	541	480	62	48
December ..........	4 566	2 930	10 765	6 974	1778	3 303	1447	801	145	161
Kommunalt under-
stöd
Januari ............	3297	3 053	2 085	1021	696	180	257	127	45	21
Februari............	3 580	2 958	2 582	911	564	136	270	151	83	48
Mars...............	3 027	2 505	2 814	801	424	91	214	425	70	43
April...............	2 635	2 023	1397	674	231	75	164	725	26	1
Maj................	2 100	1 127	921	503	116	57	75	874	4	—
Juni ...............	1807	839	1057	294	66	38	38	801	5	—
Juli................	1807	776	1379	199	50	27	18	116	5	_
Augusti ............	1 446	596	1867	191	40	22	14	19	3	—
September..........	1415	783	1807	180	34	28	24	19	5	5
Oktober............	1379	834	817	206	39	35	29	21	4	4
November..........	1925	1366	839	363	55	58	63	37	8	8
December ..........	2 611	1 688	1034	583	538	217	134	55	9	56
Summa
Januari ............	8022	9 259	5 358	15110	9 879	2 918	5 270	2 307	1267	383
Februari............	8 565	5 886	6 005	18 249	10 755	2 488	5 483	2 902	1284	808
Mars...............	7 719	9 533	6 307	18170	8 948	2 045	5143	3133	1030	632
April...............	5 917	7 870	4 073	15 962	5 862	1636	3 693	2 483	427	203
Maj................	3 472	3 568	2 200	11332	2198	1063	1201	1976	132	37
Juni................	2 617	1368	2 050	6 971	1040	498	391	1421	82	10
Juli................	2 027	776	2 388	4 339	872	354	265	577	50	9
Augusti ............	1711	596	3 399	3 507	821	270	224	364	48	12
September..........	1719	783	4 501	3 381	851	308	341	372	55	14
Oktober............	2 447	1676	6 519	2 633	693	551	485	396	63	26
November..........	4 071	3177	9169	3 486	953	1345	604	517	70	56
December ..........	7177	4 618	11799	7 557	2 316	3 520	1581	856	154	217

Kursverksamheten i allmänbildande ämnen för arbetslösa hade under

1947 liksom föregående år en mycket begränsad omfattning. Statsbidrag
för arbetslösas deltagande i av ABF och Folkuniversitetet anordnade kurser
beviljades av arbetsmarknadskommissionen endast under första halvåret
1947, varvid statsbidraget till lärarlöner utgick med 100 % och till arbetsmateriel
med 50 %. I ABF:s kurser i olika ämnen deltogo sammanlagt om -

Kursdeltagare ej medräknade.

83

Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1938—1947.

Å r Månad	Antal hjälpta	Hjälpta i * av	hjälpsökande
Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa
Årsmedeltnl
1938....................	6 038	4 622	264	10 924	37-3	28-6	1-6	67''5
1939....................	6 297	4 431	252	10 980	35-9	25-2	1-4	625
1940....................	3 740	5 314	449	9 503	28-0	39''7	3-4	71-1
1941....................	6 856	9 225	907	16 988	30-9	41-5	4-1	76-5
1949....................	5 270	3 766	589	9 625	42-8	30-6	4-8	78-2
1943....................	3 731	1416	280	5 427	52-7	20-0	40	76-7
1944....................	6 016	2 057	271	8 344	534	18-3	2-4	74-1
1915....................	5 378	1442	193	7 013	61-4	16-4	2-2	80-0
1946....................	3 535	388	98	4 021	73-1	8-1	2''0	83-2
1947....................	1909	201	74	2 184	70-9	7''5	2-7	81-1
1947
Januari ................	3316	383	96	3 795	659	7-6	1-9	75-4
Februari................	3 438	808	93	4 339	65-1	15-3	1''8	82-2
Mars ..................	3 451	632	95	4178	71-4	13-1	2-0	86-5
	2 784	203	100	3 087	80-3	5*9	2-9	89-1
	1841	37	79	1957	88-2	1-8	3-8	93-8
Juni....................	1417	10	74	1501	89-9	0-6	4-7	95-2
Juli....................	1043	9	65	1 117	88-1	0-8	5-B	94-4
Augusti ................	874	12	67	953	81-9	1.1	6''3	89-3
September..............	891	14	58	963	77''6	1-2	5-1	83-9
Oktober................	993	26	55	1074	67-8	1-8	3-8	73-4
November..............	1289	56	56	1401	56-5	2''5	2-5	61-6
December ..............	1572	217	48	1837	53-9	7-5	1-6	630

kring 100 arbetslösa på några få orter. I Folkuniversitetets kurser i Stockholm
och Uppsala deltogo sammanlagt 115 personer, till större delen flyktingar.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1938—
1947 lämnas i tab. 39. Under 1947 åtnjöto i medeltal 81,i % av samtliga
hjälpsökande arbetslöshetshjälp i någon form. Enligt arbetslinjen hjälptes
70,9 % av de hjälpsökande, enligt understödslinjen 7,5 % och i form av utbildningshjälp
2,7 %.

Statliga stenbeställningar.

I samband med bemyndigande för arbetsmarknadskommissionen att låta
återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning fastställde Kungl.
Maj :t genom skrivelse den 28 augusti 1942 det högsta antal, som finge sysselsättas
med statliga eller andra beställningar, till 950 man, av vilka högst
150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell
drift i storbrott. Sedermera har Kungl. Maj :t genom beslut den 2
mars 1945 på framställning av kommissionen medgivit, att från och med

84

Tab. 40. Yid statliga stenbeställningar under år 1947 sysselsatta arbetare.

1 Månad	Göteborgs och Bohus län	Blekinge län	Kalmar län	Summa
Hela antalet	därav dags- verkare
Januari.........................	783	72	5	860	128
Februari...................	770	77	6	853	128
Mars........................	771	79	7	857	126
April......................	811	96	6	913	126
Mai...............................	791	76	6	873	124
; Juni......................	809	80	5	894	119
1 Juli ....................	781	68	_	849	120
j Augusti.........................	792	89		881	121
September .................	797	92	—	889	119
Oktober ...................	768	86	_	854	116
November.....................	762	95	_	857	119
j December.......................	769	96	—	865	115
Årsmedeltal 1947	783	84	3	870	122
1946	814	87	8	909	124
1945	811	94	33	938	116
1944	763	114	42	918	no

den 1 januari 1945 i mån av behov 100 stenhuggare utöver tidigare gällande
maximiantal finge sysselsättas. Det högsta antal, som numera får sysselsättas
med gatstenstillverkning av de företag, som erhållit statliga stenbeställningar,
utgör således 1 050. Härav få högst 150 man utgöras av för
rationell storbrottsdrift nödvändig, fullgod arbetskraft, som uttages efter
av kommissionen givna anvisningar.

I tab. 40 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1947 med gatstenstillverkning
för staten eller andra beställare hos sådana företag sysselsatta,
som tilldelats beställning för statens räkning. Av uppgifterna framgår, att
under året i medeltal 870 stenhuggare och dagsverkare voro sysselsatta. Av
dessa utgjordes 95 av sådan fullgod arbetskraft, som länsarbetsnämnderna
på uppdrag av kommissionen anvisat företagen. Kungl. Maj :ts ovannämnda
medgivande om sysselsättning av större arbetsstyrka än den tidigare maximistyrkan,
950 man, behövde ej utnyttjas under året.

Under 1947 lämnades anställningsmedgivanden för 94 man. I detta antal
ingå emellertid 20, som tidigare efter stenbeställningarnas återupptagande
1942 haft anställning som gatstenshuggare men av olika anledningar slutat
och som under 1947 medgåvos återanställning. Medgivande om anställning
lämnades, liksom under föregående år, endast i de fall, då den företagna undersökningen
visade, att den sökande på grund av sjukdom, ålder eller tungt
vägande familjeskäl ej syntes ha möjlighet att antaga arbete utom hemorten
eller annat tillgängligt arbete inom densamma. Under året behandlades
ca 130 ansökningar om nyanställning eller återanställning. Inkomna ansökningar
åren 1943, 1944, 1945 och 1946 utgjorde resp. ca 500, 300, 260 och
110, av vilka resp. 276, 129, 104 och 71 biföllos.

Samtidigt som nya sysselsättningstillstånd meddelades, återkallades en del
tidigare lämnade. Detta möjliggjordes genom den kontinuerliga avgång,

85

som skedde genom dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder e. d. Antalet avgångna
arbetare utgjorde under året 151. Av dessa avfördes emellertid 45
på grund av att de företag, där de voro sysselsatta, upphörde med gatstenstillverkning
för statens räkning.

Då nya anställningsmedgivanden, såsom ovan nämnts, lämnades för 94
man, medan 151 avgingo, var således avgången under 1947 större än nytillkomsten.

Stentillverkning för statens räkning bedrevs under 1947 endast i Göteborgs
och Bohus samt i Blekinge län. Tillverkningens omfattning framgår av följande
sammanställning.

Kvantitet	Göteborgs	Blekinge	Summa
o. Bohus län	län
Smågatsten m2	.......... 304 270	—	304 270
Storgatsten m2	.......... 52 352	9 824	62 176
Närde
Smågatsten kr.	.......... 1 952 827	—	1 952 827
Storgatsten kr.	.......... 608 437	119 018	727 455
	Summa kr. 2 561 264	119 018	2 680 282

Årskostnadsbidrag.

Utbetalade årskostnadsbidrag för åren 1941—1946. Årskostnadsbidrag till
kommunernas kostnader för arbetslöshetshjälp utbetalades under 1947 efter
det sedan 1941 försöksvis tillämpade bidragssystem, för vilket närmare
redogjorts i kommissionens verksamhetsberättelse för 1942 med de modifikationer,
som beslutats av 1946 års riksdag (redogörelse härför lämnad i
kommissionens verksamhetsberättelse för 1946, s. 78 ff).

I tab. 41 redovisas de totala belopp, som utgick i årskostnadsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1946. För arbetslöshetskostnader
under 1946 utgingo sålunda i årskostnadsbidrag sammanlagt
474 359 kr. Av detta belopp utgjorde 258 382 kr. förskott för dagunderstödsoch
hyreshjälpsverksamhet samt för inackorderingsbidrag.

Antalet kommuner, som erhöllo årskostnadsbidrag för 1946, utgjorde 106,
därav 23 i Västernorrlands och 17 i Göteborgs och Bohus län. I efterföljande
sammanställning redovisas fördelningen efter bidragsprocent för åren 1941
—1946.

Statsbidrag i * av årskostnaden 1941

20 109

21—30 4

31—40 9

41—50 3

51—60 4

61—75 5

Summa 134

Därav i

Göteborgs och Bohus län . . 25

Västernorrlands län....... 23

1942	1943	1944	1945	1946
101	102	117	120	62
5	4	6	6	19
5	2	6	2	23
___	1	2	—	2
2 113	109	131	128	106
22	21	20	21	17
17	22	29	25	23

86

Tab. 41. irskostnadsbidrag för kommunernas arbetslöshetskostnader åren 1941—1946.

Kronor.

Lön	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Stockholms stad.............	942 352	555 533	356 499	451 209	642 340	218083
Stockholms.................	119 086	85 208	32 829	39 057	38 736	7 700
Uppsala....................	12 645	11292	5 624	9 583	7 653	1580
Södermanlands..............	8 587	2 021	2 023	1946	688	1078
Östergötlands...............	71160	48 825	20 323	29 089	33 397	17 352
Jönköpings..................	10 969	6 647	4 865	9 680	20 960	7 148
Kronobergs.................	1849	2 260	33	13	_	_
Kalmar.....................	10 003	10 293	6 516	10 025	20 527	1921
Gotlands....................	3 863	4 404	4 373	5 882	3 494	1960
Blekinge....................	513	117	223	2 427	3 260	489
Kristianstads................	5	—	—	—		249
Malmö stad.................	251 742	140 214	50 524	50 895	43 581	15 823
Malmöhus i övrigt..........	109 818	77 958	35 655	58 138	40145	12 441
Hallands....................	4 121	11368	4 657	5 605	14 368	2146
Göteborgs stad..............	972 953	471813	235 730	264 570	251 094	58 365
Göteborgs och Bohus i övrigt	117 226	89 738	74 798	75 607	69 680	25 009
Älvsborgs...................	10 612	7 208	2 426	2156	9 406	1318
Skaraborgs..................	197	270	401	1028	1001	163
Värmlands..................	28 778	23 092	15 831	40 674	39 463	5875
Örebro.....................	24 876	8 680	16 103	32 513	22 809	2 847
Västmanlands...............	2 348	2 300	2 300	—	—
Kopparbergs................	—	_	_	_	595	504
Gävleborgs..................	32 500	19 720	11881	18107	17 866	3 311
Västernorrlands.............	684 926	208 075	132 734	513 253	233 873	65074
Jämtlands..................	3185	4 608	3 671	3102	76
Västerbottens...............	6 374	4144	2 521	15 083	12 394	1435
Norrbottens.................	6 837	3 649	4 064	7 485	45116	22 488
Summa	8 437 515	1799 437	1026 604	1647 127	1572522	474 359

Under det att årskostnadsbidrag överstigande 20 % för 1945 förekommo
endast i 8 kommuner, åtnjöto 44 kommuner bidrag för 1946 med mer än
20 %. Detta sammanhänger med den differentiering av årskostnadsbidragen,
som modifieringen av bidragssystemet medförde. Den högsta bidragsprocenten
beviljades Bro kommun i Göteborgs och Bohus län (42,4 %) och
Alnö kommun i Västernorrlands län (42,3 %). I

I bilaga 9 lämnas uppgifter om kommissionens nettoutgifter under budgetåren
1945/46 och 1946/47.

87

Bilaga 1.

Arbetslöslietsförhållandena den 31 december åren 1946 och 1947
enligt arbetslöshetsnämndernas rapporter.

A. Länsfördelning.

	Invånar-antal i	Antal rapporte-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande	Antal	Därav
	rapport- kommu-	rande	per 1 000	ijälpta
Län	kommuner			invånare	arbets- linjen	under-	utbild-
	nerna Vi 1947	“/« 1946	81/ /it 1947	“/« 1946	•7» 1947	1946	*7» 1947	*7.. 1947	stöds- linjen	nings- hjälpen
Stockholms stad.......	690108	1	i	428	446	0-6	0-6	376	308	52	16
Stockholms. ..	178 709	12	14	39	51!	0-2	0-3	29	22	5	2
	75136	2	4	51	57	0-7	0-8	45	45	—	—
Södermanlands	23110	2		4	—	0-2	—	—■	—	—	—
Östergötlands.	129 486	2	2	31	29	0-2	0-2	22	15	7	—
Jönköpings...	50 508	2	2	24	2	0-5	0-o	2	2
Kronobergs...	17 953	1	1	2	2	0-1	Öl	2	2	—	—
	42 714	3	2	69	51	1-6	1-2	23	23	—	—
Gotlands.....	13 859	1	1	25	32	1-8	2-3	20	18	—	2
Blekinge.....	75 776	15	15	122	122	1-6	1-6	115	115	—	—
Kristianstads .	35 467	3	2	29	18	0-8	0-5	10	5	5
Malmö stad .. i	176659	1	1	41	28	0-2	0-2	20	8	ii	1
Malmöhus i öv-								17	15
	147 817	5	5	50	41	0-3	0-3	2	—
Hallands.....	51 816	3	1	11	4	0-2	Öl	1	1	—	—
Göteborgs stad Göteborgs och	325 563	1	1	171	143	0-5	0-4	128	61	49	18
Bohus i öv-rigt .......	119 160	132	1 21	424	253	3-6	2-1	188	187	—	1
Älvsborgs ....	68 088	2	1	19	15	0-3	0-2	7	7	—	—
Skaraborgs . . .	13 810	2	1	2	1	Öl	0-1	1	1	—	—
Värmlands . ..	51 779	4	5	52	99	10	1-9	29	19	10	—
Örebro....... Västmanlands.	91 064	2	1	130	82	1-4	0-9	24	24
Kopparbergs..	39 837	5	2	15	6	0-4	0-2	6	1	4	1
Gävleborgs ... Västernorr-	101 098	9	7	87	21	0-9	0-2	7	4 310	43	3
	170 353	31	28	1030	514	6-0	30	356	3
Jämtlands----	22 958	1	2	35	3	1-5	Öl	3	3	—	—
Västerbottens.	109 665	9	6	208	163	1-9	1-5	82	53	29	—
Norrbottens ..	203 686	22	15	985	733	4-8	3-6	324	323	—	1
Hela riket	13 026 179	173	141	4 084	2 916	1-3	1-0	1837	1572	217	48

1 Se not till tab. 21.

88

B. Kommunfördelning.

•inger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun	Invånar- antal 7. 1947	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta *7., 1947	Därav
arbets- linjen	; under-stöds-linjen	utbild- nings- hjälpen
*7i. 1946	*7» 1947	*7.. 1946	81/ /it 1947
Stockholms stad . . . .	690108	j 428	446	0-6	0-6	376	308	52	16
Stockholms län ....	178 709	39	51	0-2	0-3	29	22	5	2
Djursholm..........	6 952	*	1	_	0-1	1	1
Lidingö.............	16 698	2	2	n-i	0-1	2
Solna................	35 528	22	22	0-6	0-6	13	8	5
Sundbyberg............	16 502	2	1	Öl	0-1	1	1
Södertälje............	22 080	2	1	Öl	00	1	1	—	—
Börstil.............	2 757	1	*	0-4
Edebo.................	1438	*	1	_	0-7	1			1
Fresta .............	1211	1	1	0-8	0-8	1	1
Huddinge.............	18 264	1	1	0-1	Öl	1	1
Nacka...............	12 428	2	2	0-2	0-2	2	2
Riala ...............	852	*	1	_	1-2	1			1
Saltsjöbadens kpg......	3 952	1	1	0-3	0-3	1	1
Singö ............	478	*	12	_	25-1
Sollentuna kpg.........	16 359	1	2	Öl	0-1	2	2
Spånga ................	14 622	3	3	0-2	0-2	2	2
Täby.................	8 588	1	*	Öl				—	—
Uppsala län......	75136	51	57	0-7	0-8	45	45	_
Enköping..............	8 918	_	1	__	Öl
Uppsala...............	56 873	32	38	0-6	0-7	28	28	—	_
Tolfta..........	1278	*	1		0-8
Älvkarleby............	8 067	19	17	2-4	2-1	17	17	—	—
Södermanlands län ...	23 no	4	._	0-2	_	_	_
Nyköping.............	16 727	1	—	Öl	—	_	_	_	_
Nikolai ...............	6 383	3	*	0-5	—	—	—	—	~
Östergötlands län ....	129 486	31	29	0-2	0-2	22	15	7
Linköping.............	49 258	10	17	0-2	0-3	17	10	7
Norrköping..........	80 228	21	12	0-3	0-1	5	5		—
Jönköpings län ....	50 508	24	2	0-5	Oo	2	2	_
Jönköping............	41 376	23	1	0-6	0-0	1	1
Tranås ...........	9132	1	1	Öl	Öl	1	1	—	—
Kronobergs län ... .	17 953	2	2	Öl	Öl	2	2	_	_
Växjö.................	17 953	2	2	Öl	Öl	2	2	—	—
Kalmar län.......	42 714	69	51	1-6	1-2	23	23	._	_
Kalmar...............	24 922	33	33	1-3	1-3	23	23
Västervik..............	14 200	11	*	0-8				—	—
Misterhult.............	3 592	25 |	18	7-0	5-0	—	—	—	—

89

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta	Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	7» 1947	“/i. 1946	*7.. 1947	*7» 1946	*7 » 1947	*7«. 1947	stöds- linjen	nings- hjälpen
Gotlands län......	13859	25	32	18	2-3	20	18	_	2
Visby.................	13 859	25	32	1-8	2-3	20	18	—	2
Blekinge län......	75 776	122	122	1-6	1-6	116	115	—	—
Karlshamn.............	10 359	1	1	0-1	0-1	1	1	—	_
Karlskrona............	30 336	21	33	0-7	1-1	33	33	—	—
Asarum...............	7 300	13	9	1-8	1-2	9	9	—	_
Augerum..............	3 744	*	2	—	0-5	2	2	—	—
Backaryd..............	1986	1	1	0-5	0-5	1	1	—	—
Eringsboda............	1750	18	17	10-3	9-7	17	17	—	—
Ganimalstorp..........	1863	1	*	0-5	—	—	—	—	—
Hasslö................	1471	4	7	2-7	4-8	6	6	—	—
Hällaryd..............	2 361	8	6	3-4	2-5	6	6	—	—
Listerby...............	1724	2	2	1-2	1-2	1	1	—	—
Mörrum...............	4 063	14	12	3-5	3-o	11	11	—	—
Sillhövda..............	1977	2	2	1-0	1-0	2	2	—	—
Sturkö ................	1568	17	12	10-8	7-7	10	10	—	—
Tving.................	2 429	9	7	3-7	2-9	7	7	—	—
Åryd.................	1741	8	7	4-6	4-0	6	6	—	—
öljehult...............	1104	3	4	2-7	3-6	3	3	—	—
Kristianstads län....	35 467	29	18	0-8	0-5	10	5	5	—
Hässleholm............	8 823	2	2	0-2	0-2	2	2	—	—
Kristianstad...........	23 469	26	16	1-1	0-7	8	3	5	—
Glimåkra..............	3175	1	—	0-3	—	—	—	—	—
Malmö stad.......	176 659	41	28	0-2	0-2	20	8	11	1
Malmöhus län i övrigt..	147 817	50	41	0-3	0-3	17	15	2	—
Eslöv.................	6 914	3	*	0-4	—	—	—	—	—
Hälsingborg...........	69 051	6	7	Öl	Öl	1	1	—	—
Landskrona............	23 631	10	11	0-4	0-5	11	11	—	—
Lund.................	31836	13	6	0-4	0-2	2	2	—	—
Trelleborg.............	16148	18	16	11	1-0	2	—	2	—
Görslöv...............	237	*	1	—	4-2	1	1	—	—
Hallands län.....	51816	11	4	0-2	Öl	1	1	—	—
Falkenberg............	7 583	2	*	0-3	—	—	—	—	—
Halmstad.............	32 474	2	4	0-1	0-1	1	1	—	—
Varberg...............	11759	7	—	0-6	—	—	—	—	—
Göteborgs stöd.....	325 563	171	143	0-5	04	128	61	49	18
Göteborgs och Bohus län
i övrigt ........	119 160	424	253	3-6	2-1	188	187	—	1
Lysekil................	5 475	11	9	2-0	1-6	9	9	—	—
Marstrand.............	1 272	*	2	—	1-6	—	—	—	—
Mölndal...............	18 570	2	1	0-1	0-1	1	1	—	—
Strömstad.............	3106	29	7	9-3	2-3	—	—	—	—
Uddevalla.............	21 437	19	1	0-9	0-0	1	1	—	—
Askum................	2198	25	21	11-4	9-6	18	18	—	_
Backa.................	3 716	1	1	0-3	0-3	1	1	—	—
Bottna................	416	2	*	4-8	—	—	—	—	—
Brastad...............	2 946	10	—	3-4	—	—	—	—	—
Bro...................	2 026	24	13	11-8	6-4	5	5	—	—
Bärfendal.............	404	8	7	19-8	17-3	5	5	—	—

90

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande	Antal		Dära1	V
Kommun	antal	sökande	per 1 000 invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	7. 1947	*7» 1946	“/«. 1947	81/ /l* 1946	Si/ /it 1947	81 / /18 1947	stöds- linjen	nings- hjälpen
Forshälla..............	1606	1	♦	0-6
Foss..................	4110	4	*	1-0	—	_	_	_	__
Grebbestads kpg.......	732	1	—	1-4	—	_	_	_	_
Herrestad .............	1184	2	_	1-7	—	_	_	_	_
Högdal................	1161	22	21	18-9	18-1	19	19	_	_
Håby.................	628	1	♦	1-6	—	—	—	—	_
Kungshamn...........	2 578	25	14	9-7	5-4	12	12	—	_
Kville.................	4125	52	44	12-6	10-7	23	23	_	_
Lommeland............	569	1	_	1-8	—	_	_	_	,
Lyse..................	2157	3	—	1-4	—	—	—	—	__
Malmön...............	1050	1	—	10	—	—	—	—	__
Morlanda..............	2 627	8	1	30	0-4	1	_	_	i
Näsinge...............	765	27	17	35-3	22-2	13	13	—	_
Partilie................	10 410	5	*	0*5	_	_	_	_	_
Skee..................	4192	53	41	12-6	9-8	34	34	_	_
Skredsvik.............	1370	3	—	2-2	—	_	_	_	_
Svenneby ..............	1097	16	7	14-6	6-4	6	6	—	—
Tanum................	4 392	33	22	7-5	5-o	18	18	—	_
Tjämö................	1623	6	6	3-7	3-7	6	6	—	_
Tossene...............	4 345	28	17	6-4	3-9	16	16	_	_
Öckerö.................	6 873	1	1	Öl	0-1	—	—	—	—
Ålvsborgs län.....	68 088	19	15	0-3	0-2	7	7	—	—
Borås.................	53 494	1	_	0-o	_	_	_	_	_
Vänersborg............	14 594	18	15	1-2	1-0	7	7	—	—
Skaraborgs län.....	13 810	2	1	Öl	Öl	1	1	—	—
Falköping.............	10 312	1	—	0-1	—	—	—	—	—
Töreboda kpg..........	3 498	1	1	0-3	0-3	1	1	—	—
Värmlands län ....	51779	52	99	1-0	1-9	29	19	10	—
Karlstad..............	33 053	30	71	0-9	2-1	14	14	—	—
Eda..................	6134	12	8	2-0	1-3	7	1	6	_
Glava.................	2 509	3	4	1-2	1-6	4	_	4	_
Nyed .................	4 306	*	12	—	2-8	—	—	—	—
Ransäter..............	5 777	7	4	1-2	0-7	4	4	—	—
Örebro län.......	91064	130	82	14	0-9	24	24	—	—
Karlskoga..............	29 572	1	♦	0-0	_	_	_	_	_
Örebro................	61492	129	82	2-1	1-3	24	24	—	—
Västmanlands län ...
Kopparbergs län ....	39 837	16	6	0-4	0-2	6	1	4	i
Falun.................	15 555	1	1	Öl	0-1	1	1	—	—
Boda..................	1937	1	*	0-5	—	_	_	_	_
Garpenberg............	1840	2	*	1-1	—	—	—	—	—
Grangärde .............	10 404	10	—	1-0	—	—	—	—	—
Grytnäs ...............	3 893	1	*	0-3	—	—	—	—	—
Ludvika lk............	6 208	*	5	—	0-8	5	--	4	i
Gävleborgs län.....	101098	87	21	0-9	0-2	7	4	—	3
Gävle.................	43 250	6	3	0-1	0-1	3	2	_	1
Hudiksvall............	8121	1	4	0-1	0-5	1	1	—	—
Söderhamn............	10 306	60	2	5-8	0-2	—	—	—	—

91

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande	Antal		Därav
Kommun	antal	sökande	per 1 000 invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	7. 1947	*7i» 1946	*1/ ht 1947	*1/ ht 1	*1/ ht 1947	*7» 1947	stöds- linjen	nings- hjälpen
Bollnäs Ik...............	10503	3		0-3
Enånger...............	2 428	10	—	4-1	—	—	—	—	-.
Hamrånge .............	4 851	—	i	—	0-2	1	—	—	1
Njutånger .............	4 462	2	—	0-4	—	—	—	—	—
Norrala...............	2 799	1	i	0-4	0-4	1	1	—	—
Hengsjö...............	1904	1	i	0-5	0-5	1	—	—	1
Söderala...............	12 474	3	9	0-2	0-7	—	—	—	—
Västernorrlands län...	170358	1030	514	6-o	3-0	356	310	43	3
Härnösand............	13 967	9	8	0-6	0-6	5	2		3
Kramfors..............	13 562	11	2	0-8	0-1	—	—	_	_
Sundsvall..............	20 690	79	28	3-8	1-4	28	28	—	—
Alnö..................	5 343	90	57	16-8	10-7	26	11	15	__
Attmar................	2 813	3	4	M	1-4	2	2	—	_
Bjärtrå ................	4 459	69	47	15-5	10-5	32	32	—	—
Borgsjö...............	4 726	20	14	4-2	30	11	11	—	—
Boteå.................	1430	11	4	7-7	2-8	3	3	—	_
Dal...................	1146	12	1	10-5	0-9	1	1	—	_
Grundsunda...........	4 208	39	20	9-3	4-8	12	12	—	_
Hässjö................	3 739	68	39	18-2	10-4	36	36	—	_
Högsjö................	3 890	40	11	10-3	2-8	5	5	—	—
Indal .................	2 202	6	4	2-7	1-8	—	—	—	_
Ljustorp ..............	2175	3	3	1-4	1-4	3	3	—	—
Njurunda ..............	11467	85	54	7-4	4-7	47	47	—	—
Nora..................	3 024	35	5	11-6	1-7	—	—	—	—
Nätra.................	5 948	6	—	1-0	—	—	—	—	_
Selånger...............	3 656	5	7	1-4	1-9	5	5	—	—
Sidensjö...............	2 253	2	—	0-9	—	—	—	—	—
Skön..................	13 929	111	34	8o	2-4	21	21	—	—
Styrnäs...............	1145	—	1	—	0-9	—	—	—	—
Stöde .................	4 928	20	—	4-1	—	—	—	—	—
Säbrå .................	4 475	23	20	5-1	4-5	18	18	—	_
Sättna................	1821	7	4	3-8	2-2	—	—	—	_
Timrå kpg.............	8 434	166	84	19-6	10-o	68	40	28	—
Torp..................	9 413	27	15	2-9	1-6	—	—	—	—
Tuna.................	4 484	32	21	7-1	4-7	17	17	—	—
Tynderö...............	1070	5	3	4-7	2-8	3	3	—	—
Vibyggerå .............	1624	2	—	1-2	—	—	—	—	—
Viksjö.................	974	2	2	2-1	2-1	1	1	—	—
Ytterlännäs............	6 454	41	21	6-4	3-3	11	11	—	_
överlännäs............	904	1	1	1-1	1-1	1	1	—	—
Jämtlands län.....	22 958	35	3	1-5	Öl	3	3	—	—
Östersund.............	19 764	35	2	1-8	Öl	2	2	—	—
Berg..................	3194	*	1	—	0-3	1	1	—	—
Västerbottens län. ...	109 665	208	163	1-9	1-5	82	53	29	—
Skellefteå..............	12 782	22	28	1-7	2-2	11	11	—	—
Umeå.................	15 898	3	*	0-2	—	—	—	—	—
Bureå.................	5 631	18	12	3-2	2-1	_	_	_	_
Byske.................	9 314	74	61	7-9	6-5	46	17	29	—
Dorotea...............	5 770	—	1	—	0-2	—	—	—	—
Holnisunds kpg.........	5146	5	♦	1-0	—	—	—	—	—
Jörn..................	5 588	19	*	3-4	—	—	—	—	—
Skellefteå lk...........	24 841	66	60	2-3	2-4	24	24	—	_
Umeå lk...............	15 089	1	1	0-1	0-1	1	1	—	—
Vilhelmina lk...........	9 606	10	*	10	—	—	—	—	—

6* Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 249.

92

Kommun	Invånar- antal 7. 1947	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta *7i« 1947	Därav
arbets- linjen	under- stöds- linjen	utbild- nings- hjälpen
*7i. 1946	SI/ /it 1947	*1/ /it 1946	•7>. 1947
Norrbottens lån ....	208 686	985	733	4-8	3-6	324	323	_	1
Boden................	10 537	1	♦	0-1	_	_	_	_	_
Haparanda............	2 937	5	*	1-7	—	—	—	—	_
Luleå.................	17 800	122	62	6-9	3-5	11	11	—	—
Arjeplog...............	4 872	1	*	0-2	_	_	_	_	__
Arvidsjaur ............	10 947	7	*	0-6	—	—	_	—	_
Gällivare.............	21 272	71	40	3-3	1-9	40	40	_	_
Hortlax...............	4 624	67	49	14-5	10-6	31	31	_	_
Jukkasjärvi............	18 048	86	13	4-8	0-7	13	13	—	_
Karl-Gustav...........	3 408	16	38	4-7	11-2	6	6	_	_
Korpilombolo..........	3 783	1	*	0-3	—	—	—	—	—
Nederkalix............	14 759	207	171	14-0	11-6	90	90	—	_
Nederluleå.............	11007	37	40	3-4	3-0	4	4	—	—
Nedertorneå...........	4 349	13	11	3-o	2-5	7	7	_	_
Norrfjärden............	4 742	7	27	1-5	5-7	—	—	—	—
Paj ala.................	6 870	1	—	0-1	—	—	—	—	—
Piteå lk...............	14 018	93	99	6-6	7-1	23	23	—	—
Råneå ................	8 916	80	52	9-o	5-8	44	44	—	_
Töre..................	5177	63	59	12-2	11-4	30	30	_	_
Älvsby................	9 219	61	37	6-6	4-0	1	—	—	1
överkalix .............	9072	17	21	1-9	2-3	10	10	_	_
Överluleå..............	10 413	22	14	2-1	1-3	14	14	_	_
övertomeå............	6 916	7	*	1-0	—	—		—	—

93

Bilaga 2.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1947 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi1	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor*
1947 7i	Ytterligare arbeten i samband med 968 Jönköpings flygfält, Jönk...................................	A	110 000	no 000
	Ytterligare arbeten i samband med 1059 Kalixälven, Nb. (“/, 1946).................................	A	30 000	21 000
	Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven, Nb. CVi. *7» 1 2 *7* 1946)..............................	A	66 700	46 690
	1090 Sangisälven. Ombyggnad av Kukkasjärvi damm, Nb............................................	A	50 000	35 000
V»	Vatten- och avloppsledningar inom Östrands egna-hemsområde, Timrå kpg, Vrnl....................	B	70 000	42 000
“A	Huvudvattenledning från Angsta till serviser vid sek-tion 1000 i Moliden, Ytterlännäs s:n, Vrnl.........	B	56 000	36 400
	Ytterligare arbeten i samband med 1081 Alby vatten och avlopp, Vrnl. (27ia 1945)....................	A	555	361
16/i	Ytterligare arbeten i samband med 1089 Luleå vatten-ledning, Nb. (»/i» 1946).........................	A	95 000	47 500
18/i	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Sthlm (12/. 1941, */i, **/., */.. ''/.» *7. 1946)........	A	227 205	204 485
”A	Ytterligare arbeten i samband med 1062 Råneåvägen, Nb. (4/i 1945, */i 1946).........................	A	44 650	44 650
27i	Ytterligare kostnader för stålrörsledning under Indals-älven, Sköns s:n, Vrnl. (5/5 1945)................	B	20 000	12 000
2,/i	Ytterligare arbeten i samband med vatten- och av-loppsledningar i egnahemsområdet Haget—Munk-åsen, Munkfors m:e, Värml. (23/3 1944, 2,/6 1945, I0/„ 1946) ..........................................	B	6 610	1 983
7»	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Kärr— Grohed, delsträckorna km 0/000—2/887 och km 3/900—7/440, Göteb. (»/i, 1940, 5/« 1944, 2«/6, •»/„ 1945)..........................................	B	54 000	54 000
	Ombyggnad av kaj vid Nyland, Ytterlännäs s:n, Vrnl.	B	114 800	74 620
	Vatten- och avloppsledningar i Munksunds samhälle, Piteå s:n, Nb...................................	B	138 700	83 220
	1091 Byholmavägen. Ombyggnad av vägen Grisslehamn —Byholma—Kalskär, delen Grisslehamn—Byholma (km 0/000—km 2/394), Sthlm...................	A	150 000	150 000
12A	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Sthlm (12/, 1941, */i, V.» 7b» "/» 1946, »/« 1947) ...	A	80 870	72 783

1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = > > väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = > > järnvägsstyrelsens regi.

2 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först

efter årets utgång.

94

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Ytterligare arbeten i samband med 937 A Uppsalavä-gen, Sthlm (10/10, 1946).....................	A	119 025	113 074
	Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppslednings-anläggning, Alnö s:n, Vrnl.......................	B	190 000	133 000
	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blek. (“/i. 1934, V1( "/„ *7» “/.» Va, *7i. 1946)	A	14 050	14 050
	1092 Alterälven. Ombyggnad av damm med bro vid Holmträsk i Alter älv, Nb.......................	A	40 000	28 000
■v.	Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fomvårdsarbe-ten, Sthlm (»•/., «/. 1945, «/.. */., “/i. 1946).......	A	20 000	20 000
	Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbe-ten, Uppsala (*•/., *7. 1945, «/„ */.. "/it 1946).....	A	40 000	40 000
	Ytterligare kostnader för 1075 Högsrums fornvårdsar-beten, Kalm. (»•/„ »/, 1945, “/., */.. "/it 1946) ....	A	20 000	20 000
	Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsar-beten, Kalm. (”/, 1945, «/„ »/„ “/10 1946).........	A	20 000	20 000
7.	Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spår-väg, Vrnl. (»/it 1944)...........................	A	106 100	68 965
•/.	Utvidgning av Gulskärshamnen i Gravarne, del 1, Gö-teb............................................	B	521 000	468 900 910 000
	Ytterligare arbeten i samband med del av huvudvatten-ledning från Näsbyn till Karlsborgsverken, Neder-kalix s:n, Nb. (“/it 1946).......................	B	1 000 000
	Ytterligare kostnader och arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Sthlm («/, 1941, ‘/l ”/«» V«» V». lV> 1946, “/„ *7. 1947)..................................	A	14 815	14 794
	Ytterligare arbeten i samband med 1081 Alby vatten och avlopp, Vrnl. (”/u 1945, u/i 1947)...........	A	85 600	55 640
	Ytterligare arbeten i samband med 814 A Malmköpings-vägen, Söd. («/„ 1934, “/, 1946)................	A	13 150	13 150
	Ytterligare arbeten i samband med 922 Strängnäsvägen, Söd. (7, 1941, «/, 1946)........................	A	12 640	12 640
	Ytterligare arbeten i samband med 923 Strängnäsvägen, Söd. C7io 1941, “A 1946).......................	A	9 315	9 315
	Ytterligare arbeten i samband med 924 Eskilstunavä-gen, Söd. (»7, 1941, li/l 1946)...................	A	51 160	51 160
	Ytterligare kostnader för omläggning av väg Djupedal —Stora Berg, Göteb. (27« 1944).................	B	9 000	9 000
	1029 A Sunds spårväg. Förlängning och anslutning till statens järnvägars spår vid Skönviks station av Sunds spårväg, m. m., Sköns s:n, Vrnl.................	A	336 046	151 221
	Anläggning av väg Stensele—Storuman—Sorsele, delen inom Storumans m:e, Vh........................	B	201 700	201 700
	Ytterligare kostnader för 1057 Piteälven, Nb. (s7n 1944)	A	13 900	13 900
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Amesand —Måkesund å Galtön, Göteb. (s/3 1945)..........	B	56 000	56 000
	Vatten- och avloppsledningar i Nyland, Ytterlännäs s:n, Vrnl...........................................	B	51 000	25 500
V.	Ytterligare arbeten i samband med 1081 Alby vatten och avlopp, Vrnl. (2712 1945, “/„ u/8 1947)........	A	2 080	1 352

95

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
7.	Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmålavä-gen, Blek. (7, 1934, »/i, 27». "/1. 1946)........	A	2 200	2 200
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Hunnebo-strand—Ulebergshamn, Göteb. (J/12 1943).........	B	12 000	12 000
	Ytterligare kostnader för servisledningar inom Aino s:n, Vrnl. (*»/„ «/„ 2°/, 1946)........................	B	14 500	14 500
	Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmålavä-gen, Blek. (’/, 1934, */., 2Vi, 1946, •/. 1947)	A	26 000	26 000
	Ytterligare kostnader för 1029 A Sunds spårväg, Vrnl. 07. 1947)......................................	A	1 050	473
un	Industrispår till Svartviks sulfitfabrik, Vrnl..........	C	1 030 000	618 000
>7.	Servisledningar m. m. i Sumpan, Fjällbacka m:e, Göteb.	B	40 000	35 000
21/.	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Sthlm CV. 1941, Vi, *»/„ •/., V., ”/. 1946, »•/„ 12/., »7, 1947) ......................................	A	16 007	14 406
“/.	Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls flyg-fält, Vrnl. 07., “/. 1944, •»/,, «/1( »/„, «/„ «/i. 1945, 22/i. V» ”/. 1946)...........................	A	213 200	213 200
2V«	Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen, Sthlm e*/«> l2/« 1941, **/„ “/. 1946)..............	A	7 500	7 500
“/«	Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen, Sthlm e3/» 12/« 1941, *•/„ *7, 1946, 23/4 1947).....	A	4 590	4 590
	Ytterligare kostnader för ombyggnad av Törefors kajer, Tore s:n, Nb. (“/, 1945)........................	B	55 000	55 000
30/4	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar inom m:ena Gravarne och Bäckevik, Hovenäset, Hunnebostrand, Smögen och Tången samt för dessa samhällen gemensamma anläggningar för vattenför-sörjning, Göteb. («/„ «/, 1939, *•/., »/u 1941, >*/, 1943)	B	12 000	12 000
	Ytterligare kostnader och arbeten i samband med om-läggning av vägen Tanums kyrka—Tyft—Naverstad, delen Tanums kyrka—Tyft, km 0/000—6/710, Göteb. (*/., V12 1944, •/. 1945)..........................	B	119 400	119 400
V.	Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen, Blek. C7, 1934, »/i, *7», V., 1946)...............	A	825	825
*7.	Ytterligare kostnader för anläggning av vatten- och av-loppsledningar i Hamburgsund, Kville s:n, Göteb. OVi. 1941, 18/10 1943, “/,, 1944, «/io 1945)........	B	25 000	25 000
	Ytterligare kostnader för ombyggnad av del av hamnen i Östersund (8/s 1941)...........................	B	59 000	38 350
*7»	Vatten- och avloppsledningar för områdena Grindbac-ken och Hemmanet med närliggande områden i Svart-vik, Njurunda s:n, Vrnl.........................	B	275 000	165 000
20/t	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Fjällbacka —Vetteberget—Lersten, Göteb. (M/u 1944, 28/, 1945, M/i. 1946)......................................	B	61 200	61 200
27»	Ytterligare kostnader för 1060 Luleälven, Nb. (14/., 28/2, *•/« 1946, V, 1947)..............................	A	21 430	15 000
■*/.	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings-anläggning för samhällena Sandö och Lugnviksstrand i Bjärtrå s:n och Klockestrand i Nora s:n, Vrnl. (2,/i 1944, 28/g 1945, 2°/„ •/.. 1946)....................	B	35 000	35 000

96

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
27.	Kompletteringsarbeten för Hunnebostrands vattenled-ningsnät, Göteb.................................	B	50 000	47 000
	Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna vä-gen Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka, Göteb. C14/, 1941, 18/10 1943, “/, 1944, «/, 1945) ....	B	13 000	13 000
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Ceders-lund till Saltkällan, Göteb. (9/2 1940, 7* 1942, •/« 1945, «/'', 1946).................................	B	25 600	25 600
*7»	Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbe-ten, Sthlm (*7„ >’/, 1945, 12/2, »/., 21/io 1946, «/, 1947)	A	20 000	20 000
	Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbe'' ten, Uppsala (»»/„ »/, 1945, 12/2, •/. ,*7i. 1946, “/• 1947) ..........................................	A	50 000	50 000
	Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsar-beten, Kalm. (”/, 1945, 12/2, 7„ 21/10 1946, *7, 1947)	A	20 000	20 000
”A	Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Vrnl. (2,/i> 7* 1944, “/«, 2s/io 1945, 20/9 1946)...................	B	39 000	39 000
	Ytterligare arbeten i samband med 1040 Ledjavägen, Blek. (•/, 1944, 7, ,“/» 1946)....................	A	2 530	2 530
	Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen, Blek. (”/, 1934, 71( »/u, ‘/i, 1946, ■/, 1947)......	A	800	800
V.	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Brygge— Runden—Stranderängs bro, Göteb. (s/, 1944)......	B	50 000	50 000
	Ytterligare kostnader för en tredje utbyggnadsetapp av en vattenförsörjnings- och avloppsanläggning, Neder-kalix s:n, Nb. 07.» 27it 1946)...................	B	35 000	35 000
V.	Ytterligare kostnader för servisledningar m. m. i Sum-pan, Fjällbacka m:e, Göteb. 07* 1947)...........	B	10 000	10 000
	Ytterligare kostnader för 1057 Piteälven, Nb. (M/ii 1944, »7, 1947) .................................	A	7 241	7 241
27.	Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spårväg, Vrnl. (7„ 1944, V, 1947)........................	A	13 350	8 678
	Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spårväg, Vrnl. 07* ,‘7. 1947)............................	A	10 632	4 784
27.	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Sthlm 07. 1941, 7„ 27*> 7.» 7*. *7. 1946, “A, 22/2, *7*. 27* 1947)..................................	A	6 241	5 617
	Ytterligare arbeten i samband med 1087 Gällivare vat-tenledning, Nb. 07* 1946).......................	A	24 980	14 988
7«	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blek. 07io 1934, 7,, »/*. 22/3, «/„ »/., 7*. 37io 1946, l7* 1947) ......................................	A	30 925	30 925
■/i.	Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmålavä-gen, Blek. (7, 1934, 7„ 27„ 27„ 2712 1946, 7*. ‘7. 1947) ..........................................	A	6 280	6 280
	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blek. 07™ 1934, 7„ 22/1( 22/„ «/„ “/„ 7„ 3710 1946, 7i. 1947)..................................	A	15 770	15 770
a/u	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Sthlm 07. 1941, 7i, 27*, 7.. 7*. *7. 1946, l7i, »7*, 27*. 27. 1947)..................................	A	7 709	6 938

97

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
“In	Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spårväg, Vrnl. (*/io 1944, »/., 27. 1947)....................	A	1 141	742
17In	Ytterligare arbeten i samband med 1087 Gällivare vat-tenledning, Nb. (“/• 1946, 28/» 1947)..............	A	39 000	23 400
“In	Ytterligare arbeten i samband med 814 A Malmköpings-vägen, Söd. (''710 1934, 15/t 1946, “/, 1947).........	A	2 590	2 590
	Ytterligare arbeten i samband med 922 Strängnäsvägen, Söd. (V* 1941, 18/x 1946, ''8/s 1947)...............	A	1 889	1 889
	Ytterligare arbeten i samband med 923 Strängnäsvägen, Söd. («/» 1941, ''8/x 1946, ''7, 1947)..............	A	517	517
	Ytterligare arbeten 1 samband med 1062 Råneåvägen, Nb. (*/i 1945, 8/x 1946, 17/i 1947)................	A	2 845	2 845
	Ytterligare arbeten i samband med 1071 Bölevägen, Nb. (4/i 1945)..................................	A	200	200
27ii	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar för centrala delen av Vivstanäs m:e, Vrnl. (22/i! 1944, •/» 1945, «/12 1946).............................	B	18 000	18 000
V.»	Ytterligare kostnader för 1085 Torneälven, Nb. (”/« 1946) ..........................................	A	94 000	70 000
12/ /12	Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbe-ten, Sthlm (30/., l7. 1945, »/.. V., *7» 1946, “/„ 28/, 1947) ..........................................	A	10 000	10 000
	Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten, Uppsala (»»/., ”/. 1945, 12/s, 8/„ 2>/,o 1946, "Va,“/, 1947)	A	25 000	25 000
22/ /12	Ytterligare kostnader för 1057 Piteälven, Nb. (8°/ii 1944, ••/., V. 1947).............................	A	499	499
28/ /12	Ytterligare arbeten i samband med 914 Edingevägen, Upps. (“/. 1941)...............................	A	19 500	19 500
	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blek. C*/» 1934, ''/i, “/„ 22/a, 10/«. V.. 30/»o 1946, 17/2. Vid, “/i. 1947).............................	A	596	596
	Ytterligare arbeten i samband med 920 Åtorpsvägen, ör. ("/, 1941, 28/i 1946).........................	A	3 250	3 250
	Ytterligare arbeten i samband med 719 Arnäsvägen, Vrnl. (»/, 1934, »/, 1943, 12/5 1944, »/X2 1945, 1946) ..........................................	A	61 801	61 801
	Ytterligare arbeten i samband med 918 Bjästavägen, Vrnl. (»/, 1941, 28/, 1944)........................	A	108 030	108 030
	Ytterligare arbeten i samband med 1033 Nylandsvägen, Vrnl. (''7a 1944, "/2 1946).......................	A	4 200	4 200
	Ytterligare arbeten i samband med 1070 Pltsundsvägen, Nb. (27a 1945, »/2 1946)........................	A	19 900	19 900
	Summa		7 144 589	5 749 807

98

Bilaga 3.

Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1941
*7.	921 Södertäljevägen. Anläggning av väg Stockholm
	—Södertälje, delen Västertorp-—stadsgränsen
	inom Stockholm...........................	1 327 138	1 101 996	32 352
27<	937 Uppsalavägen. Omläggning och förbättring av
	Uppsalavägen mellan Haga norra grindar och
	Dammtorp, Sthlm.........................	4 683 982	4 258 574
1942
''V.	968 Jönköpings flygfält. Utvidgningsarbeten å flyg-
	fältet vid Munksjön, Jönköping.............	894 095	894 095	35 209
1944
SO/ 111	1057 Piteälven. Flottledsarbeten, Nb..............	615 140	615 140	19 348
1945
“Va	1069 Byske vatten och avlopp. Anläggning av vatten-
	och avloppsledningar i Byske m:e, Vb........	266 365	211 551	10 338
2V»	1076 Malöströmmar. Förbättring av farleden genom
	Malö strömmar i Norra farleden till Uddevalla,
	Göteb.....................................	423 155	423 155	11 871
27u	1079 Tollare. Anläggning av väg från Tollare blivande
	folkhögskola — enskilda vägen till Tollare pap-
	persbruk, Bo s:n, Sthlm....................	56 010	39 318	1 559
1947
7.	1090 Sangisälven. Ombyggnad av Korpikå damm, Nb.	29 063	29 063	1 222
	1092 Alterälven. Damm- och vägbrobyggnad vid
	Holmträsk i Alter älv, Nb..................	17 892	17 892	766
	Summa	8 312 840	7 590 784	1112 665

1 Exkl. 937 Uppsalavägen.

99

Bilaga 4.

Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.1

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1939 “/»	Omläggning av kustlandsvägen Luleå—Kalix på de-		312 805	11 400
len mellan Småkvamarna och Månsbyn, Nb......	320 155
1940
u/ii 1941 •I,	Arbeten å Torslanda flygplats, Göteb............. Utvidgningsarbeten å Strömstad—Näsinge flygplats,	599 137	479 137	17 500
1943	Göteb........................................ Fortsatt utvidgning av Göteborg—Torslanda flyg-	71 869	71 869	2 500
18/n	plats, Göteb.................................. Utvidgningsarbeten m. m. vid Göteborg—Torslanda	1 312 389	1 312 389	35 000
flygplats, Göteb............................... Utvidgningsarbeten m. m. vid Karlstads flygplats,	544 821	529 821	15 000
7«	Värml........................................ Anläggning av väg Hunnebostrand—Ulebergshamn,	511 164	511 164	16 000
Göteb........................................	261 942	261 942	14 270
1944				7 163
*7.	Anläggning av fiskehamn i Fjällbacka m:e, Göteb. ..	197 972	178 972
27>	Anläggning av hamnspår till Grötö, Lysekil........ Anläggning av hamn vid Obbola by, Holmsunds kpg,	200 000	180 000	6 347
	Vb..........................................	62 663	52 763	1 319
*7»	Tillfartsvägar till viadukt i Oxelösunds m:e, Söd. ...	151 994	151 994	4 460
1945 *7 2	Omläggning av väg Djupedal—Stora Berg, Göteb. .. Återstående sprängningsarbeten vid Fredriksberg för	167 846	167 846	6 930
V,	utvidgning av Karlstads flygplats, Värml........ Friskvattenledningar å Göteborg—Torslanda flyg-	326 810	326 810	10 000
plats, Göteb..................................	16 683	16 683	500
*7,o	Planering å en Lysekil tillhörig tomt på Grötö, Göteb. Servisledningar inom Brastads stationssamhälle, Bra-	100 800	9 520	4 958
1946 “/i	stads s:n, Göteb.............................. Omläggning av vatten- och avloppsledningar till Bir-hall jämte upprensning av utloppsledning, Bjärtrå	81 949	58 249	3 015
*7.	s:n, Vrnl..................................... Anläggning av väg mellan Grötövägen och Slätte-	9 800	6 860	300
skärsgatan, Lysekil...........................	92 000	87 400	1 451
	Summa	5 029 994	4 716 224	158 113

1 Samtliga företag utförda i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

100

Bilaga 5.

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1947 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor*
2S/i	Brandbrunn vid fastigheten Näsby 71*, Örebro.......	10 000	5 000
	Brandbrunn vid Älgvägen, Örebro................	7 000	3 500
"h	Sänkning av Godstjärn, Härnösand........................	28 000	5 600
	Ytterligare kostnader för anläggning av skogsbilväg Nässom/ Strinne—Norrtjärn, Bjärtrå s:n, Vrnl. (5/4 1945)..........	10 700	9 095
V.	Ytterligare arbeten i samband med anläggning av gator jämte framdragande av vatten- och avloppsledningar i Gångvikens m:e, Vrnl. (21/u 1945)................................	78 000	46 800
	Vatten- och avloppsledningar i Reimersholmsområdet, Sköns s:n, Vrnl.................................	110 000 190 000	49 500 104 500
	Del av en fjärde utbyggnadsetapp av en anläggning för vatten-försörjning och avlopp, Tuna s:n, Vrnl...................
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Sprängs-viken, Kramfors (30/i 1946)...........................	16 000	10 400
"Il	Ytterligare kostnader för terrassering av delar av Enskedebanan och Nynäsvägen, Stockholm (14/5 1941, 28/« 1944)...........	315 000	63 000
	Regn- och spillvattenledningar i del av Kyrkogårdsgatan, Upp-sala ..............................................	30 900	6 180 2 120
2%	Avloppsledning i Heffnersområdet, Sundsvall...............	10 600
	Vatten- och avloppsledningar i Hornsgatan och Sidsjövägen, Sundsvall..............................................	24 500	4 900 3 540
	Avloppsledning i del av Bergsgatan, Sundsvall..............	17 700
2s/a	Omläggning och förbättring av enskilda vägen från Myren till allmänna vägen Österöd—Rågårdsdal vid Rågårdsdal med biväg till Bastekärr, Bro s:n, Göteb......................	40 000	26 000
*/.	Anläggning av delar av Skogs- och Odengatorna jämte ned-läggning av vatten- och avloppsledningar, Skönsbergs m:e, Vrnl..........................................	125 000	56 250 6 088
Vs	Ytterligare kostnader för reningsverk och rörledningar för av-loppsvatten vid Saltsjö-Duvnäs, Nacka s:n, Sthlm (a/3 1944)	30 439
	Gatu- och ledningsarbeten i Valhallavägen m. fl., Kalix m:e, Nb.	22 000	15 400
12/s	Ytterligare kostnader för vissa arbeten inom Koskullskulle gruv-samhälle, Gällivare s:n, Nb. (*/», "In 1945, 25/i 1946)......	11 312	3 403
,5/s	Vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kroppkärr, Karl-stad .................................	161 600 131 000	32 320 26 200
21/s	Ytterligare arbeten i samband med terrasseringsarbeten för för-ortsbana till Södertörns villastad å delsträckan Sockenvägen —Fagersjövägen, Stockholm (*/, 1945)...................
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i samt färdigställande av Norströmsgatan inom Ljungsbergs område, Åmål (“/, 1944).......................................	14 400	2 880

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter
årets utgång.

101

Dag för	Arbetsföretag	Total- kostnader	Stats- bidrag
beslut		kronor	kronor

7a

V.

*7.

s7*

Iordningställande av badstrand i Heestrand, Svenneby s :n, Göteb.
...................................................

Anläggning av park i Almedalen, Visby....................

Ytterligare kostnader för enskild väg mellan Hundsjö och Stornäset,
Högsjö s:n, Vrnl. (Va 1944, **/« 1945)..............

Ytterligare kostnader för enskild väg från Hosjö by till Flattoms
by, Högsjö s:n, Vrnl. (Va 1944, “/« 1945)................

Ytterligare kostnader för enskild väg från allmänna vägen Vålånger—Ro
till kustlandsvägen vid överskog, Högsjö s:n, Vrnl.
(26/i 1945).............................................

Spårförbindelse till industriområde i Forsmon, Timrå kpg, Vrnl.

Ytterligare kostnader för radiumkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset,
Göteborg (2l/u 1940, 28/a> ''Va 1941)................

Ytterligare kostnader för anläggning av Bergsgatan på delen
Sidsjövägen—stadsgränsen mot Selånger, Sundsvall (“/a 1946)

Ytterligare kostnader för huvudavloppsledningar till stadsdelarna
Toltorpsdalen, Solängen och Krokslätt, Mölndal (31/, 1941)

Utvidgning av Näsinge församlings kyrkogård, första etappen,
Näsinge s:n, Göteb.....................................

Ytterligare kostnader för fortsatta arbeten med stabilisering av
Sicklakanalens västra strand jämte bortsprängning av berg å
Hammarby egendom, Stockholm (10/4, 18/« 1941)..........

Ytterligare kostnader för regnvattenledningar i Luthagen m. m
Uppsala (2,/i 1941)....................................

Ytterligare kostnader för muddringsarbeten, badbryggor m. m.
vid Långviksbadet, Kalmar (28/, 1945)...................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med vissa gatuarbeten
i Söderhamn (21/2 1939).........................

Ytterligare kostnader för vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj,
Östanbo, Sandarne och Lervik, Söderhamn (7a 1945)

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med förbättring
och utvidgning av skjutbana, Söderhamn (**/io 1945).......

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen
vid Skatans fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på
delen Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Vrnl. (*/* 1944,
”A 1945)..............................................

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen
Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken
vid Baggböle, Njurunda s:n, Vrnl. (Va 1944, 17/a 1945).....

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna
vägen Njurunda-—Sörfors till Råna i Hälljums by,
Njurunda s:n, Vrnl. (21/4 1944)..........................

Ytterligare kostnader för anläggning av odlingsvag från Byvägen
till odlingsområdet söder om Skyffelängssjön, Njurunda
s:n, Vrnl. («/, 1944, ”/a 1945)..........................

‘Va

Ytterligare arbeten i samband med gatu- och ledningsarbeten i
Valhallavägen m. fl., Kalix m:e, Nb. (Va 1947)...........

Ytterligare kostnader för enskild väg från allmänna vägen Sjöbotten—Östergraninge
å västra sidan Valasjön ti i allmänna
vägen Forsed—Västansjö, Ytterlännäs s:n, Vrnl. (''Via 1943)

15 000
70 000

4 700

24 200

16 000
148 700

43 477

17 000

11 452
47 000

92 000
50 332

4 475
81 567
81 120

7 998

8 630

12 000

14 870

5 360
23 000

69 000

8 250
14 000

2 350

12 100

8 000
59 480

21 739

16 150

8 589

25 850

18 400
10 066
895
40 784
44 616

3 199

4 315

6 000

7 435

2 680
16 100

34 500

102

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
13 500	6 750
64 127	60 921
4 700	2 820
3 400	2 380
3 750	2 813
60 295	12 059
1 272 500	254 500
30 000	28 500
37 800	26 460
52 929	10 586
89 412	26 824
13 900	3 475
175 882	114 323
16 740	10 044
23 200	13 920
5 300	3 180
60 600	36 360
14 820	9 633
10 632	5 316
136 866	116 336
38 000	19 000
26 673	20 005

18/1!

Ytterligare kostnader för enskild väg från vägen Malbäcken—
Gersholmen förbi Rossö ångsåg till allmänna vägen från Nylands
m:e, Ytterlännäs s:n, Vrnl. (u/lt 1943).............

Ytterligare kostnader för omläggning av östra infartsvägen, delen
km 0/200—km 2/235, Strömstad (•/, 1944, 2V,„ 1945, 28/<
1946) .........

Ytterligare arbeten i samband med avloppsledningar för Gällivare
m:e, Nb. (u/„ •/„ */» 1946)..........................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med omläggning av
enskild väg å Skarstad mellan vägarna Hallinden—Lysekil och
Hallinden—Fisketången, Bro s:n, Göteb. (2% 1946).......

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med omläggning av
allmänna vägen Fjärdvik—Lockne—Köja på en sträcka av
210 meter, Bjärtrå s:n, Vrnl. (*/i 1946)..................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med tre branddammar
inom Kiruna m:e, Nb. (28/„ 1944)...............

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med terrasseringsarbeten
för förortsbana till Södertörns villastad å delsträckan
Sockenvägen—Fagersjövägen, Stockholm (*/, 1945, 21/a 1947)

Anläggning av dräneringsledningar i del av Drottninggatan, Örebro
.................................................

Vatten- och avloppsledningar i delar av Valhallavägen, Kumlet
och Valhallaplan, Kalix m:e, Nb.......................

Ytterligare kostnader för avloppsledningar och avloppspumpstation,
Slite köping, Gotl. (“/« 1941)..................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med vatten- och
avloppsledningar för Stora Myren, Strömstad (2/n 1945) ...

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med vatten- och
avloppsledningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värml. (‘/2 1946)

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning
etapp II i Njurunda s:n, Vrnl. (12/u 1937)................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar vid Dövikssjön
och i Skottsund, Njurunda s:n, Vrnl. (2a/7 1939).....

Ytterligare kostnader för anläggning av Noragatan m. fl. gator
samt vatten- och avloppsledningar i dessa gator och i Bygatan
och Hagavägen, Skönsbergs m:e, Vrnl. (2»/„ 1944)____

Ytterligare kostnader för komplettering av vattenledningsnät
m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Vrnl. (20/ij 1944)..........

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar, Norsjö
m:e, Vb. (»/» 1945)................................... .

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med anläggning av
gator inom Munksunds samhälle, Piteå s:n, Nb. (8/i 1946) ..

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Klev—Dåveland,
sekt. III, K ville s:n, Göteb. (7, 1945)...................

Ytterligare kostnader för skogsbilväg Nässom/Strinne—Norrtjärn
Bjärtrå s:n, Vrnl. (*/4 1945, 2S/, 1947)..............

Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Torpshammar och
Svartvik inom Östrands egnahemsområde, Timrå kpg, Vrnl. .

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning
för Gäddede byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtl.
(!1/. 1939, •/, 1944).....................................

103

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Höjning av strandskonlng vid Killingören, sekt. 0/000—0/260,	17 900	3 580
	Vatten- och avloppsledningar Färjegatan—Hammaren, l:a ut-	63 000	40 950
2»/ /12	Ytterligare kostnader för omläggning av del av Partillevägen	75 512	64 185
	Summa kronor	4 548 470	1 748 094

104

Bilaga 6.

Förteckning över år 1947 avslutade statskommnnala beredskapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel1 kronor	Antal utförda dags- verken
1939 27.	Vatten- och avloppsledningsanläggning för Gäddede byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtl. ...	207 673	155 755	6 258
1940 “/»	Vatten- och avloppsledningar inom Graningeverkens industriområde m. m., Ytterlännäs s:n, Vrnl.....	471 006	278 038	21 901
1941
3 °/i	Arbeten å den s. k. Sannavägen, Jönköping........	320 068	227 520	13 658
2,/8	Sänkning och förstoring av kloakledning i Skogsvägen västerut till den förutvarande stadsgränsen, Eslöv	15 916	2 600	795
"/.	Anordnande av två branddammar och två brandbrun-nar, Enköping................................	3 560	775	215
13/.	Igenläggning av Ranhammarsdiket, Stockholm.....	285 432	55 604	4 792
	Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens västra strand jämte bortsprängning av berg å Hammarby egendom, Stockholm...............	1 058 156	211 631	22 872
	Terrassering av Enskedebanan å delsträckan Skogs-hyddan—Sockenvägen samt Nynäsvägen å delsträc-kan Sockenvägen—Lingvägen, Stockholm.......	2 482 741	496 548	50 000
7.	Vattenledning samt läktare och domaretorn vid Fis-kartorpets skidbackar, Stockholm..............	69 553	10 634	1 956
20/lo	Tredje etappen av vatten- och avloppsledningar, Tuna s:n, Vrnl.....................................	256 360	140 000	9 669
Va	Omläggning av del av Partillevägen öster om Torpa skola, Göteb..................................	408 512	347 236	10 649
26/ Ju	Vatten- och avloppsledningar i stadens ytterområden, Alingsås.....................................	32 666	4 885	2 087
	Vatten- och avloppsledningar inom det s. k. Bäcka-strandsområdet, Hjo..........................	62 963	14 115	2 205
1942 3/»	Vatten- och avloppsledningar m. m. i Husargatan, Eksjö........................................	5 151	1 028	236
1943 21/.	Nedläggande av avloppsledningar inom Ekängsområ-det, sträckorna 0—1, 1—2, 2—4, 2—3, 3—6 och 6—7, Örebro.................................	182 726	29 100	5 363
23/i»	Utökning av kaj och kajplan vid oljehamnen vid Oset, Örebro .......................................	82 011	15 000	1 956

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter
årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

105

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1944 s/i	Terrasserings- och utfyllnadsarbete för Västerbrunns-och Tomtegatorna, Jönköping..................	27 610	*	1 746
	Anläggning av Basgränd och Skogsgatan samt ned-läggning av vatten- och avloppsledningar i Bas-gränd och kvarteret Solfjädern, Skönsbergs m:e, Vrnl.........................................	160 270	104 175	5 264
“/>	Vattenledning till Nylands skola, Njurunda s:n, Vrnl.	6 373	*	207
	Fortsatt utvidgning av Bromma flygfält, Stockholm .	1 764 557	1 411 646	37 289
29/a	Utfyllnad och terrassering av delar av Barnhemsgatan och Inre Ljungarumsvägen, Jönköping..........	33 963	6 793	2 257
	Avloppsledning i öd, Kramfors..................	2 803	1 682	108
10/»	Fortsatt utbyggnad av rullningsbanor å Ållebergs se-gelflygplats, Falköping........................	6 434	4 295	246
21A	Vatten- och avloppsledningar i, samt färdigställande av Norströmsgatan inom Ljungsbergs område, Åmål	81 301	16 080	2 699
	Ytterligare arbeten å tredje utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Tuna s:n, Vrnl.........................................	188 710	95 550	7 118
27*	Bad- och tvättinrättning i Strömnäs, Kramfors.....	229 932	118 050	3 085
	Anläggning av Bragegatan samt vatten- och avlopps-ledningar i Brage- och Skolgatorna, Skönsbergs m:e, Vrnl.........................................	59 000	35 400	1 800
V.	Fortsatt utvidgning av plattformen inom hangarom-rådet å Bromma flygplats, Stockholm..........	757 133	603 518	11 323
28/.	Tre branddammar inom Kiruna m:e, Nb..........	130 358	25 059	2 100
1945 le/i	Igenläggning av vissa delar av Junebäcken söder om Friaredalen, Jönköping........................	22 690	4 538	519
V»	Vattenförsörjnings- och avloppsanläggning för Fler-ängsområdet, Älvkarleby s:n, Upps.............	212 659	112 200	8 386
V.	Utbyggnad av östra Radiogatan m. fl. gator, Sköns-mons m:e, Vrnl...............................	45 994	27 596	1 137
	Enskild utfartsväg från Stavre by till allmänna vägen Sundsvall—Härnösand vid Ljusta by, Sköns s:n, Vrnl.........................................	17 993	6 550	603
	Planering av Böle skolgård, Timrå kpg, Vrnl.......	28 630	14 400	849
25/4	Planering av kommunalhustomten i Skönsberg, Sköns s:n, Vrnl.....................................	23 747	10 800	566
*/,	Anläggning av väg Klev—Dåveland, sekt. III, Kville s:n, Göteb....................................	69 468	34 616	3 209
17/.o	Enskild utfartsväg Vännäs by—Kalix älv, överkalix s:n, Nb......................................	114 434	58 950	4 493
10/u	Terrasserings- och avloppsarbeten i Svedmyra, Stock-holm ........................................	312 897	62 579	7 893
	Gatu- och ledningsarbeten för stadsdelen övre Egers-berg, Uddevalla..............................	1 104 876	31 463	3 153

106

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
•ht	Vatten- och avloppsledningar i Malmbergets m:es östra del, Nb.................................	153 014	63 000	5 341
"ht	Grundläggningsarbeten för sex monteringsfärdiga bo-stadshus och en mindre samlingslokalbyggnad m. m., Stockholm................................	42 381	8 250	1 279
1946 •h	Anläggning av gator inom Munksunds samhälle, Piteå s:n, Nb......................................	49 558	31 922	1 888
”It	Anläggning av väg från bron över Ljungan till indust-riområde i Skjöle, Tuna s:n, Vrnl..............	88 739	53 243	2 332
	Anläggning av väg till industriområde i Ängom, Tuna s:n, Vrnl.....................................	43 166	25 900	1 252
•It	Vatten- och avloppsledningar, Haparanda.........	45 827	16 200	1 533
	Omläggning av enskild väg å Skarstad mellan vägarna Hallinden—Lysekil och Hallinden—Fisketången, Bro s:n, Göteb...............................	23 551	16 380	818
	Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vängå-van, Brinken, Malgomaj, Kilen och Borkan, Vil-helmina kpg, Vb..............................	37 704	22 619	1 176
	Vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kropp-kärr, Karlstad................................	103 573	25 893	3 374
15/.	Anläggning av Brödragatan samt nedläggning av vat-ten- och avloppsledningar i Majsolstigen, Kalix m:e, Nb. . . .......................................	42 854	29 470	1 206
2*/.	Omläggning, reparation och justering av vissa delar av parkområde kring Nyboda barnhem vid Mid-sommarkransen, Stockholm....................	32 355	6 471	915
24/ /10	Avloppslednings- och dikesrensningsarbeten i Adolfs-berg, Örebro.................................	10 324	2 065	365
2,/io	Vatten- och avloppsledningar till kvarteren 20, 30 och 31 m. fl. inom Gällivare inre, Nb..............	65 053	36 000	2 073
•/il	Anläggande av Lärkstigen samt nedläggning av vat-ten- och avloppsledningar i densamma, Kalix m:e, Nb..........................................	27 964	16 520	977
7.i	Rensning av diken väster om Krematoriet, Örebro ..	4 757	880	254
“/u	Utloppsledning genom Heffners industriområde, Sköns s:n, Vrnl.....................................	48 066	28 660	1 235
Vl2	Vatten- och avloppsledningar i Tungatan, Sundsvall	28 795	5 200	802
10/ /12	Grundläggningsarbeten för fyra provisoriska bostads-hus i kvarteret Siktet vid Ringvägen å Södermalm, Stockholm...................................	29 688	5 938	944
27/ /12 1947	Förbindelseledningar för vatten i Skytte-, Brytare-och Laestadiigatoma, Kiruna m:e, Nb...........	17 380	3 440	369
	Brandbrunn vid Älgvägen, Örebro...............	7 821	3 500	281
	Brandbrunn vid fastigheten Näsby 71*, Örebro ....	10 479	5 000	368
"/«	Avloppsledning i del av Bergsgatan, Sundsvall.....	13 778	2 756	274
	Avloppsledning i Heffnersområdet, Sundsvall......	7 763	1 553	207
	Summa	11 280 916	5 187 269	289 925

107

Dag för beslut	Arbetslöretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1947 8/.	Tilläggsanslag till förut redovisade företag. Ytterligare statsbidrag för reningsverk och rörled-ningar för avloppsvatten vid Saltsjö-Duvnäs, Nacka s:n, Sthlm (V, 1944)..........................		6 088
“A	Ytterligare statsbidrag för vissa arbeten inom Ko-skullskulle gruvsamhälle, Gällivare s :n, Nb. (*/» 1945) ........................................	_	3 403	.
8/4	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kostnader för enskild väg mellan Hundsjö och Stor-näset, Högsjö s:n, Vrnl. (Va 1944).............	3 694	2 350	_
“A	Ytterligare statsbidrag för radiumklinik vid Sahl-grenska sjukhuset, Göteborg (“/u 1940)........	—	21 739	—
37.	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för huvudavloppsledningar till stadsdelarna Toltorpsdalen, Solängen och Krokslätt, Mölndal (87, 1941)....................................	10 813	8 589
7.	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader m. m. för regnvattenledningar i Luthagen m. m., Uppsala (27/i 1941)........................	11 481	10 066	265
	Ytterligare statsbidrag för muddringsarbeten, bad-bryggor m. m. vid Långviksbadet, Kalmar (“/, 1945) ........................................		895
|	Ytterligare statsbidrag för vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj, östanbo, Sandame och Lervik, Söderhamn (“A 1945).........................		42 153
i	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för förbättring och utvidgning av skjutbana, Söderhamn (15/io 1945)........................	1 046	3 199
	Ytterligare statsbidrag för anläggning av väg från all-männa vägen vid Skatans fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på delen Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Vrnl. (2/s 1944).................		4 315
	Ytterligare statsbidrag för enskild väg från allmänna vägen Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken vid Baggböle, Njurunda s:n, Vrnl. (2/„ 1944) ........................................		6 000
	Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild väg från allmänna vägen Njurunda—Sörfors till Råna i Hälljums by, Njurunda s:n, Vrnl. (“A 1944)....		7 435	_
	Ytterligare statsbidrag för anläggning av odlingsväg från Byvägen till odlingsområdet söder om Skyffel-ängssjön, Njurunda s:n, Vrnl. (28/, 1944) .......		2 680
*7.	Ytterligare statsbidrag för enskild väg från vägen Mal-bäcken—Gersholmen förbi Rossö ångsåg till all-männa vägen från Nylands m:e, Ytterlännäs s:n, Vrnl. (''V,* 1943)..............................		6 750
7.	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för omläggning av östra infartsvägen, delen km 0/200—2/235, Strömstad (»/, 1944)..........	7 256	41 542

Bihanq till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 249.

7*

108

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
18 / /io	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för omläggning av allmänna vägen Fjärdvik —Lockne—Köja på en sträcka av 210 m., Bjärtrå s:n, Vml. (‘/, 1946)...........................	435	2 813
26/ /11	Ytterligare statsbidrag för avloppsledningar och av-loppspumpstation, Slite kpg, Gotl. (“/« 1941)____	_	10 586	_
	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för vatten- och avloppsledningar för Stora Myren, Strömstad (2/„ 1945)..................	49 292	26 824
	Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsled-ningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värml. (’/* 1946)	_	3 475	_
	Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsled-ningsanläggning, etapp II, Njurunda s:n, Vml. (”/u 1937) ...................................		114 323
	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för vatten- och avloppsledningar vid Döviks-sjön i Skottsund, Njurunda s:n, Vml. (28/7 1939) .	4 132	10 044
	Ytterligare statsbidrag för anläggning av Noragatan m. fl. gator samt vatten- och avloppsledningar i dessa gator och i Bygatan och Hagavägen, Sköns-bergs m:e, Vrnl. (28/. 1944)....................		13 219
	Ytterligare statsbidrag för komplettering av vatten-ledningsnät m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Vml. (“/it 1944)...................................		2 816
	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för vatten- och avloppsledningar, Norsjö m:e, Vb. (»/t 1945)................................	17 689	36 360
	Summa	11 3S6 754	5 574 933	290 190

Bilaga 7.

Kostnader för under år 1947 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten fördelade länsvis.

Län/år	Statliga bere i kommissionens regi	dskapsarbeten i annan myndighets regi	Statskommunala beredskapsarbeten	Summa
Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag
Stockholms stad................					1 810 500	362 100	1 810 500	362 100
Stockholms.....................	683 962	644 187	—	—	30 439	6 088	714 401	650 275
Uppsala.......................	134 500	134 500	—	—	81232	16 246	215 732	150 746
Södermanlands.................	91 261	91 261	_	_			91 261	91 261
Östergötlands..................	—	—	—	—	—	—
Jönköpings.....................	110 000	110 000	_	_	_	_	110 000	110 000
Kronobergs....................	—	—	—	_	_
Kalmar........................	60 000	60 000	—	—	4 475	895	64 475	60 895
Gotlands.......................	—	—	—	—	122 929	24 586	122 929	24586
Blekinge.......................	99 976	99 976	—	—	—	—	99 976	99 976
Kristianstads...................	_	_	_
Malmö stad....................	_	_	_.	_
Malmöhus i övrigt..............	_	_	_	_
Hallands.......................	_	_	_	,
Göteborgs stad.................	—	—	—	—	118 989	85 924	118 989	85 924
Göteborgs och Bohus i övrigt ....	—	—	1058 200	998100	281023	164 130	1 339 223	1 162 230
Älvsborgs ......................	—	—	—	—	14400	2 880	14 400	2 880
Skaraborgs.....................	—	—	—	—	_	_
Värmlands.....................	—	—	6 610	1983	175 500	35 795	182 no	37 778
Örebro........................	3 250	3 250	—	—	47 000	37 000	50 250	40 250
Västmanlands..................	_	_	_
Kopparbergs...................	—	—	—	_	_	.	_
Gävleborgs.....................	—	—	—	—	170 685	88 599	170 685	88 599
Västernonlands.................	943 785	679 447	1 913 300	1213 020	1 344 198	732 081	4 201 283	2 624 548
Jämtlands.....................	—	—	59000	38 350	26 673	20005	85 673	58355
Västerbottens..................	—	—	201700	201 700	141 500	80 890	343 200	282 590
Norrbottens....................	550 345	390 813	1 228 700	1 083 220	173 927	85 875	1 952 972	1559908
Summa 1947	2 677 079	2 213434	4 467 510	3 536373	4 543 470	1743 094	11688 059	7 492 901
1946	9 670 682	8 613 087	7 078 200	6 417 595	5 248 234	2 789 570	21 997 116	17 820 252
1945	9 036 335	8 731 261	23 314 805	21 399 704	11 656 835	3 795 894	44007 975	33 926 859
1944	9 598 685	9 424 035	41 738312	38 396 892	18 020 168	8 528 984	69 357 165	56 349 911

no

Sammanställning per den 31 december 1917 av statliga

Arbetets art	Slutförda företag	Företag under utförande
Antal	Total- kostnader kronor	Antal	Total- kostnader kronor
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-
kommissionens regi......................	9	8 312 840	78	82 940 405
Vägarbeten.............................	3	6 067 130	64	73 992 600
Flygtältsarbeten.........................	1	894 095	2	4 530 010
Vatten- och avloppsledningsarbeten........	1	266 365	3	2 091200
Flottledsar beten.........................	3	662 095	3	535 700
Spåranläggning ...........................	—	—	1	851695
Fornvårdsarbeten.........................	—	—	4	640 000
Farledsarbeten............................	1	423155	—	—
Broar...................................	—	—	1	299 200
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi....................................	14	5 029 994	128	93 912 210
Vägarbeten..............................	5	993 937	69	56 106 500
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	2	91 749	49	31 863710
Flygtältsarbeten.........................	3	3 382 873	—	—
Hamnarbeten...........................	2	260 635	6	2 847 200
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......	1	200 000	3	2 112 000
Broar..................................	—	—	1	982 800
Andra arbeten..........................	1	100 800	—	—
Statskommunala beredskapsarbeten...........	62	11 386 754	101	20 571 004
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-
ningsarbeten).........................	19	1 967 453	38	7 577 776
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	25	2 438 083	33	4 048 745
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......	1	2 482 741	3	3 538200
Hamnarbeten...........................	2	1140 167	5	2 147 600
Flygtältsarbeten.........................	4	2 813 556	—	—
Bad- och idrottsanläggningar.............	—	1046	7	1689 000
Andra byggnadsarbeten..................	3	302 001	3	196 700
Brandbrunnar och branddammar..........	4	152 218	2	39 750
Andra arbeten............................	4	89 489	10	1333 233
Summa	85	24 729 588	307	197 423 619

in

Bilaga 8.

och statskomniunala beredskapsarbeten under år 1947.

Beslutade men ej påbörjade företag		Samtliga företag	Av summa totalkostnader belöpa å
	Total-		Total-	därav stats-bidrag av	arbets-	Övriga
Antal	kostnader kronor	Antal	kostnader kronor	arbetslöshets- medel kronor	löner kronor	kostnader kronor
6	3 783 350	93	95 036 595	88 060 050	57 149 970	37 886 625
6	3 783 350	73	83843 080	78459 035	50 305850	33537 230
_	_	3	5 424 105	5 424 105	3254 465	2 169 640
_	_	4	2 357 565	1 394 930	1414540	943 025
_	_	6	1197 795	1 047 085	718680	479115
_	_	1	851 695	492 220	511 020	340 675
_	_	4	640 000	640 000	512 000	128 000
_	_	1	423155	423155	253895	169 260
—	—	1	299 200	179 520	179520	119 680
10	3 717 800	152	102 660 004	91 264 751	56 662 923	45 997 081
10	3 717 800	84	60 818 237	59 772 086	36 270 394	24 547 843
___	—	Öl	31 955 459	23 738957	15 647 660	16 307 799
_	_	3	3 382 873	3247 873	1 918 000	1464873
_	_	8	3107 835	2 656 615	1 426 305	1 681 530
_	_	4	2 312 000	1505600	1 034 316	1 277 684
_	_	1	982 800	334100	294 840	687 960
—	—	1	100 800	9 520	71408	29 392
23	2 162 425	186	34120183	15 490 423	17 351 155	16 769 028
13	354 900	70	9 900129	5 740 574	5 475 519	4 424610
6	437 000	64	6 923 828	3 423 585	3723 205	3 200 623
1	263 000	5	6 283 941	1 286 528	3 355 167	2 928 774
_	_	7	3 287 767	1 225 351	1 407 119	1 880 648
'' _	1	4	2 813 556	2 077 121	1 195 483	1618 073
_	_	7	1 690 046	336 964	737 923	952 123
2	1 057 525	8	1556226	467 393	534 545	1 021 681
_	_	6	191 968	49 884	85 643	106 325
1	50 000	15	1 472 722	883 023	836 551	636171
39	9 663 575	431	231816 782	194 815 224	131164 048	100 652 734

112

Bilaga 9.

Översikt över arbetsmarknadskommissionens nettoutgifter1 under
budgetaren 1945/4** och 1946/47.

(Avrundade tal)

Förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar	1945/46	1946/47
Centrala förvaltningen.............	2 967 000 7 000 308 000 24 000 3 306 000
Arbetslöshetsnämndemas revisorer.....	5 000 40 000
Familj ebidragsnämndernas revisorer ....
Värnpliktslånenämnderna..........
Summa nettoutgifter	2 664 000
Förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
Centrala förvaltningen............	975 200 91 400 4 100 1 070 700
Familjebidragsnämndernas revisorer............ Värnpliktslånenämnderna.................	7 000
Summa nettoutgifter	901 000
Förslagsanslaget till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlings-anstalterna: Avlöningar Avlöningar..............	10 265 100 99 400 10 364 500
Statsbidrag till pensioner..............	115 400 10 376 000
Summa nettoutgifter
Förslagsanslaget till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlings-anstalterna: Omkostnader
Omkostnader................	4 032 800
Reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens regi Arbetsplatsernas kostnader.....	10 700 000 143 500 418100 96 900 136 000 3 646 600 in 700	6 457 000 349000 124 000 266 000 83 000 2388 000 37000
Ersättningar för utförda arbeten......... Dagavgifter för hänvisade arbetare ........
Statliga beredskapsarbeten i annan regi Arbetsplatsernas kostnader ....
Sociala kostnader (för arbeten i väg- och vattenbyggnads-styrelsens regi)................... Ersättningar för utförda arbeten......... Dagavgifter för hänvisade arbetare .......
Vissa arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi Arbetsplatsernas kostnader........... Ersättningar för utförda arbeten............. Statskommunala beredskapsarbeten......... Statskommunala reservarbeten .. Arkivarbeten m. m.......... Administrationsbidrag........... Kontantunderstödsverksamhet .... Kursverksamhet.............. Aktualisering av beredskapsmönstringsregistret...... Kostnader för läkarundersökning........	160 600 1453 000 8 425 600 186 800 6 149 300 99 000 562 700 10 800 1 300 4 900	1 000 5 040 000 123 000 3 342 000 37 000 225 000 251 000 3 000 |

1 Inkomstposter angivna med kursiv stil.

113

	1945/46	1946/47
Resebidrag............................................	613 400	527 000
Kommittékostnader.....................................	2 400	6 000
Vissa undersökningar i fråga om arbetskraft..............	—	8 000
Vissa undersökningar på handelns område................	57 000	55 000
Centralförråd..........................................	714 500	301 000
Försäljningar..........................................	105 900	367 000
Hyresinkomster........................................	218300	251 000
Leverans av baracker till Danmark......................	2 948 700	40 000
D:o till Danmark (Jylland).............................	525 800	931 000
D:o till Polen.........................................	27 900	—
Ränteinkomster........................................	—	1000
Väg- o. vattenbyggnadsstyrelsen medgiven dragningsrätt å
anslaget
1945/46 1946/47
milj. milj.
Statliga beredskapsarbeten.......... 16.000 8.510
Steninköp......................... 2.275 2.660
Summa nettoutgifter	25 326 500	14 179 000
Reservationsanslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
Anskaffning av kojor och koj inventarier för den i skogsarbete		1
sysselsatta ovana arbetskraften........................	1 324 000	122 000
Försäljningar..........................................	1 134 400	2 258 000
Hyresinkomster........................................	240 100	338 000
Omskolningsbidrag, familjetillägg m. m. till arbetare, som un-
der krisen överflyttats till skogsarbete.................	14 418 100	658 000
Personlig utrustning....................................	285 400	654 000
Ortstillägg.............................................	—	113 000
Arbetspremier till yrkesvana skogsarbetare...............	29 275 000	6 631 000
Annonser m. m. för d:o................................	25 000	5 000
Arbetsblock............................................	112 500	33 000
Jordbruksläger.........................................	596 400	589 000
Resebidrag till arbetssökande............................	477 000	124 000
Beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för ut-
bildning av reservarbetskraft..........................	139 400	6 000
Inkomster av produktion...............................	6 300	—
Kostnader för byggnadskontrollanter.....................	285 400	527 000
Kostnader för länsarbetsnämndernas förråd...............	131 000	46 000
Barackbostäder till flyktingar...........................	—	7 000
Kostnader för baracker till Norge.......................	—	43 000
Överföring av träarbetare till Norge.....................	—	3 000
Resebidrag till jordbruksungdom från Sverige, Norge o. Dan-
mark................................................	—	3 000
Utlänningsverksamhet..................................	—	140 000
Övriga kostnader.......................................	18 700	65 000
Summa nettoutgifter	45 136 300	5 865 000
Medel ur reservationsanslaget för Viss hjälpverksamhet till förmån
för de till militärtjänst inkallades familjer..................	42 000	74 000
Reservationsanslaget till Planering av allmänna arbeten
Bidrag till planeringskostnader för i investeringsplanen för
vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret 1944/
45 upptagna arbeten..................................	27 400	75 000
Förslagsanslaget till Omskolning av i militärtjänst skadade
Arbetsvärd för beredskapsinvalider.......................	646 000	978 000

114

	1945/46	1946/47 {
Medel ur reservationsanslaget till Bidrag till internationellt åter-uppbyggnadsarbete
Viss anskaffning och lagring av kläder och skodon......... Inköp av kläder och skodon till finska skogsarbetare...... Yrkesutbildning av norsk ungdom....................... Anskaffning och lagring av vissa barnkläder..............	4 253 400 200 000 1 169 400 153 000	7000 561 000 118 000
Summa nettoutgifter	5 775 800	672 000
Medel ur förslagsanslaget till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m.
Inköp av vissa norska förläggningar..................... Förvaltningskostnader.................................. Försäljningar.......................................... Hyresinkomster........................................	5 500 000 37 000 40 000	74 000 1 201 000 4000
Summa nettoutgifter resp. nettoinkomster	5 497 000	1131000
Medel ur förslagsanslaget till Särskilda övergångsförmåner för lång-tidsinkallad beredskapspersonal ...........................	12 500	—
Medel ur reservationsanslaget under IV huvudtiteln till Extra utgifter
Försvarsinvalidernas riksförbund.........................	—	5 000
Medel ur förslagsanslaget till Anordnande av barackläger.......	3 500	—
Summa nettoutgifter under samtliga anslag	101 241 000	38 319 000

115

Bilaga 10.

Arbetsmarknaden under åren 1938—1947. 1 2

Å r	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	Års- medel- tal
Anta	1 ansökningar o	m arbete på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.1	A	B
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	178	196
1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	159	173
1940	165	162	144	132	114	115	137	154	166	187	227	243	162	182
1941	249	241	208	184	160	154	139	131	130	141	176	195	176	198
1942	227	202	168	131	no	103	99	97	97	102	114	125	131	147
1943	137	133	114	109	99	93	89	90	93	109	129	150	112	131
1944	164	157	139	121	103	96	90	92	95	106	118	1291	118	136
1945	131	132	128	116	106	103	93	89	91	97	102	106	108	131
1946	117	103	96	84	81	79	80	80	82	86	88	87	89	116
1947	96	92	85	77	66	66	68	70	78	84	92	98	81	in
				Arbetslösheten	inom fackförbunden.	Procent.
1938	15-6	14-5	130	107	84	8-5	7-2	72	7-5	90	11-2	17-8	10-9
1939	14-9	130	11-7	9-0	6-3	5-6	4-8	50	63	8-0	10-4	15-2		92
1940	141	14''5	It/ 8	11-1	9-6	8-7	9-0	9-1	9-8	11-0	12-6	16-1	11-8
1941	17-1	16-4	151	131	10-6	9-3	7-8	7-5	7-3	8-2	10o	13 0	11-3
1942	13-6	12-5	ll-o	8-1	5-9	4-9	4-2	40	4-3	4-8	5’9	10-3		7-5
1943	8-6	7-5	6-4	61	4-4	4-4	3-9	36	3*5	4-5	5-8	9-6		57
1944	8-5	8-0	7-2	55	3-7	3-2	29	2-8	29	3-3	4-2	7-2		4-9
1945	65	62	5-9	4-5	3-8	3-5	3-2	3-1	30	3-2	3-9	6-7		45
1946	5*6	5-4	4-5	3-2	2-2	2-1	2-2	2-1	2-0	2-2	2-8	4-9		3-2
1947	4-2	51	4-3	2-7	1-8	1-8	1-7	1-6	1-6	1-7	2-4	4-5		2-7
				Antal	rapporterade hjälpsökande arbetslösa.*
1938	22 022	22 263	20 071	16 935	13 797	11891	10 057	9 993	10 818	13 972	18 853	23 603	16189
1939	29 263	29 020	27 250	24 893	17 610	12 501	9 229	8 709	9 499	12 183	15 583	14 940	17 556
1940	15 552	15 184	14 332	9 872	7 876	6 935	7 902	10 361	12 243	16 122	20 562	23 469	13 367
1941	30 512	34 900	33 702	30 552	24 856	20 656	16 205	14 989	13 279	12 610	14 781	19 583	22 219
1942	25 259	25149	22 062	15 535	10 060	7 941	6 959	6 649	6 419	6 377	6 671	8 592	12 306
1943	9 992	9 569	8 550	7 206	6 247	5 253	4 571	4 410	4 600	5 434	7 462	11 676		081
1944	15 845	17 548	17 272	45 660	11797	8 790	7 313	6 790	6 828	7 494	8 674	11044	11255
1945	12 088	12 862	13 521	12 044	10 021	7 924	5 966	5 406	5 409	5 842	6 757	7 296	8 761
1946	8 829	8 564	8118	6 534	4 594	3 487	2 704	2 308	2 430	2 782	3 557	4 084	4 833
1947	5 035	5 279	4 829	3 464	2 087	1576'' 1183	1067	1148	1464	2 278	2 916	2 694

1 I fråga om antalet ansökningar om arbete på 100 lediga platser anges två årsmedeltal, av vilka
A-talet är ett aritmetiskt medeltal av månadstalen, medan B-talet avser antalet ansökningar om arbete
under hela året i förhållande till under året nyanmälda lediga platser.

2 För tiden januari 1938—jun'' 1940 ha '' antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och statskommunala
beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940
voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.

8* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 149.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under år 1947 ................................ 5

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1947 ...................... H

A. Den offentliga arbetsförmedlingen.................................. 44

Arbetsförmedlingens organisation................................ 44

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 13

Ungdomsförmedlingen........................................ 20

Sjömansförmedlingen.......................................... 25

Artist- och musikerförmedlingen................................ 29

Arbetsberedning för partiellt arbetsföra.......................... 29

Verksamheten för utlänningar.................................. 32

Arbetsuppgifter i samband med arbetslöshetsförsäkringen .......... 35

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
.............................................. gg

Jordbruket .................................................. 30

Skogsbruket.................................................. 4q

Torvhan teringen........................................... 44

Järnverken .................................................. 44

Stuveriverksamheten ........................................... 44

Husligt arbete................................................ 45

Hälso- och sjukvård .......................................... 47

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 47

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft ........ 53

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap .............. 53

Under fredstjänstgöring (jämlikt 27 § värnpliktslagen)............ 54

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 56

Utredning om sysselsättningsförhållandena inom handeln m. in..... 56

Industrilokalisering............................................ 50

Varselsystemet................................................ 57

Upprättandet av en arbetskraftsbalans .......................... 58

Investeringsfonder ............................................ 5 g

Planering av investeringsreserv................................. 60

Detaljplanering av kommunala och enskilda investeringsobjekt...... 62

Krigsindustriens planering för sin produktion under krig .......... 64

Arbetsblockorganisationen...................................... 04

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 64

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 65

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens regi .... 68

117

Sid.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi 71

Statskommunala beredskapsarbeten.............................. 72

Statskommunala reservarbeten ................................. 73

Arkivarbeten och musikerhjälp ................................ 74

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag........................ 78

Särskilda arbeten ............................................ 79

Dagunderstöd ................................................ 79

Hyreshjälp .................................................. 80

Ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbete utom hemorten..... 81

Kommunalt understöd ........................................ 81

Utbildningshjälp.............................................. 81

Statliga stenbeställningar ...................................... 83

Årskostnadsbidrag ............................................ 85

Bilagor.

1. Arbetslöshetsförhållandena den 31 december åren 1946 och 1947 enligt

arbetslöshetsnämndernas rapporter till arbetsmarknadskommissionen .... 87

2. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under år 1947 av arbetslöshetsmedel............................ 93

3. Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.................................... 98

4. Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.................... 99

5. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1947 av arbetslöshetsmedel .................. 100

6. Förteckning över år 1947 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.. 104

7. Kostnader för under år 1947 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten
fördelade länsvis .................................. 109

8. Sammanställning per den 31 december 1947 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1947 110

9. Översikt över arbetsmarknadskommissionens nettoutgifter under budgetåren

1945/46 och 1946/47 ............................................. 112

10. Arbetsmarknaden under åren 1938—1947 115