Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
1
tfr 233.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
anslag till civilförsvaret m. m.; given Stockholms
slott den 30 april 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 30 april 1948.
Närvaran de:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigpoess, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Sträng, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.
I två särskilda propositioner den 20 februari 1948, nr 81 och 82, ha förslag
framlagts om ändring i civilförsvarslagen den 15 juli 1944 (nr 536) och
fortsatt giltighet av samma lag samt angående anslag till civilförsvaret för
budgetåret 1948/49. I 1948 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t under
elfte huvudtiteln, punkterna 172—174, föreslagit riksdagen att för budgetåret
1948/49 anvisa anslag till bidrag till kommuner för inköp av motorbrand
1—883
48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 233.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
sprutor och brandslang samt för anläggande av branddammar. Med hänsyn
till det skärpta läge, som sedermera inträtt, finner jag mig — i anslutning
till en av civilförsvarsstyrelsen den 5 april 1948 gjord framställning — böra
upptaga vissa spörsmål rörande civilförsvaret jämte frågan om medelsanvisningen
under de nämnda anslagen till brandväsendet till förnyad prövning.
De nu upptagna frågorna äro av den natur, att närmare redogörelse för
deras innebörd på vissa punkter än som av det följande framgår icke bör
lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar böra i stället meddelas
riksdagens vederbörande utskott.
Sammanfattning av förslagen.
I propositionen nr 81/1948 föreslogs, att den år 1944 genomförda civilförsvarsorganisationen
med vissa jämkningar skulle äga bestånd även i fortsättningen
samt att den samma år antagna civilförsvarslagen, vilken gällde t. o. m.
den 30 juni 1949, från nämnda dag skulle erhålla en icke tidsbegränsad
karaktär. Civilförsvarets verksamhet under fredstid skulle enligt propositionen
omfatta planläggning, utbildning och övning, anskaffning och underhåll
av materiel, förebyggande åtgärder i samband med stadsplanering o. d.
samt anordnande av skyddsrum. Medel till civilförsvaret för budgetåret 1948/49
äskades i propositionen nr 82/1948. Därvid beräknades anslag för bl. a. följande
ändamål, nämligen 1) avlöningar för civilförsvarsstyrelsen 814 000 kronor,
2) utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade
av länsstyrelserna, 265 900 kronor, 3) bidrag till vissa frivilliga organisationer
185 000 kronor, 4) engångsanskaffning av materiel 100 kronor, 5) bidrag till
kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. 700 000 kronor samt
6) bidrag till kommuner för utbildning m. m. 565 000 kronor. Därjämte upptogs
ett anslag till övnings- och försöksverksamhet på 120 000 kronor, varav
5 000 kronor avsågos för övningar.
I 1948 års statsverksproposition hemställdes under elfte huvudtiteln, punkterna
172—174, om anvisande av 90 000 kronor till bidrag till kommuner för
inköp av motorbrandsprutor, 150 000 kronor till bidrag till kommuner för
inköp av brandslang och 100 000 kronor till bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar.
Jag föreslår i det följande, att civilförsvarsstyrelsens personal under nästa
budgetår tillfälligt förstärkes. Avlöningsanslaget uppräknas i anledning härav
med 90 000 kronor till 904 000 kronor.
I fråga om utbildningen föreslogs i propositionen nr 82/1948, att denna
under budgetåret 1948/49 skulle omfatta nyutbildning av befäl i civilförsvaret
och tilläggsutbildning i sjukvård under 10 timmar av 18-åriga kvinnor samt
därjämte under första halvåret av nämnda budgetår en grundläggande utbildning
om 10 timmar av 16-åriga män och kvinnor. Det förutsattes, att övningar
med civilförsvarspersonalen skulle anordnas i begränsad utsträckning. Jag
framlägger i det följande förslag om vissa utvidgningar av detta program, avseende
repetitionsutbildning av befäl, nyutbildning och repetitionsutbildning
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
av manskap inom det allmänna civilförsvaret och verkskyddet, ökad frivillig
utbildning för hemskyddet samt mera omfattande övningar. I anledning härav
höjas följande anslag: anslaget till utbildning vid statens civilförsvarsskola
samt vid kurser anordnade av länsstyrelserna med 50 100 till 316 000 kronor,
anslaget till bidrag till vissa frivilliga organisationer med 100 000 till 285 000
kronor och anslaget till bidrag till kommuner för utbildning m. m. med 740 000
till 1 305 000 kronor.
I propositionen nr 82/1948 beräknade jag under anslaget till engångsanskaffning
av materiel 158 000 kronor för alarmeringsanordningar. För ytterligare
materielanskaffning, avsedd att bekostas från detta anslag, anser jag
ett belopp av 5 780 000 kronor erforderligt. Med hänsyn till förefintlig reservation
kan dock nyanvisningen begränsas till 4 780 000 kronor.
Anslaget till bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., vilket föreslås erhålla rubriken Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. in., anser jag böra uppräknas med 6 000 000 kronor till 6 700 000
kronor.
Jag finner påkallat, att enskilda skyddsrum, som anordnats enligt gällande
bestämmelser men vilka icke befinna sig i fullbordat skick, färdigställas. Kostnaderna
härför skola bestridas av fastighetsägarna. För central upphandling
av erforderlig materiel, avsedd att mot full ersättning tillhandahållas fastighetsägarna,
upptager jag ett anslag av 7 500 000 kronor. Skyddsrum, som
framdeles komma att uppföras enligt gällande bestämmelser, skola helt färdigställas.
Ett nytt anslag på 1 000 000 kronor föreslås vidare för civilförsvarets motorfordonsberedskap.
Jag anser slutligen, att rikets brandberedskap bör ytterligare stärkas genom
inköp av motorbrandsprutor och brandslang samt anläggande av branddammar.
Anskaffning av sprutor och slang är delvis behövlig redan för tillgodoseende
av kommunernas behov av sådan materiel för det fredsmässiga brandväsendet.
Anläggandet av branddammar i föreslagen omfattning faller helt
inom fredsbehovets ram. Jag förordar, att för inköp av motorbrandsprutor
och brandslang för krigsbehovet upptages ett särskilt reservationsanslag på
705 000 kronor. De under brandväsendet uppförda anslagen till bidrag till
kommuner för inköp av motorbrandsprutor och för inköp av brandslang ökas
med 135 000 kronor till 225 000 kronor resp. med 600 000 kronor till 750 000
kronor. Medel för anläggande av branddammar beräknar jag under anslaget
till bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Anslaget föreslås
därvid höjt med 300 000 kronor till 400 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsens framställning.
I sin skrivelse den 5 april 1948 anför civilförsvarsstyrelsen.
I en nyligen till Kungl. Maj:t ingiven framställning om åtgärder till förstärkning
av den militära beredskapen har överbefälhavaren framfört sin uppfattning
rörande det läge ur försvarssynpunkt, som till följd av händelseut
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
vecklingen i världen föreligger för vårt land. Civilförsvarsstyrelsen, som i
huvudsak ansluter sig till vad överbefälhavaren härutinnan anfört, finner rådande
förhållanden påkalla en översyn av beredskapen inom civilförsvaret.
Den nuvarande beredskapen företer i vissa avseenden brister. Detta sammanhänger
bl. a. med den omfattande avveckling, som efter krigsslutet 1945 vidtogs
i fråga om civilförsvarets anstalter i såväl personellt som materiellt hänseende.
Särskilt må nämnas begränsningen i utbildningspliktens omfattning och uppmjukningarna
i fråga om skyddsrumsberedskapen. Även den hastiga utvecklingen
på krigsteknikens område, till vilken civilförsvaret ännu icke kunnat
anpassa sig, har åstadkommit luckor i beredskapen.
Behovet och utformningen av anstalter för civilförsvaret kunna i många
hänseenden klart angivas men äro i andra hänseenden beroende på faktorer,
som f. n. icke kunna helt överblickas. Det är därför icke möjligt att nu uppgöra
en fullständig plan för utbyggnad av civilförsvaret. Enligt civilförsvarsstyrelsens
mening böra i stället åtgärder till förstärkning av civilförsvaret vidtagas
successivt. Styrelsen anser, att förefintliga brister böra avhjälpas i
snabbare takt än hittills förutsetts. Härvid böra under den närmaste tiden
åtgärder vidtagas för att avhjälpa de påtagligaste bristerna i beredskapen
ävensom i övrigt sådana åtgärder påbörjas, vilkas slutförande kräver lång tid.
I det följande framlägger styrelsen förslag i enlighet härmed. De framlagda
förslagen avse att utgöra en komplettering till de förslag rörande civilförsvarets
verksamhet under budgetåret 1948/49, som intagits i propositionen
nr 82 till årets riksdag.
Styrelsens förslag avse bl. a. förstärkning av civilförsvarets administration.
En sådan förstärkning vore enligt styrelsens mening erforderlig åtminstone
under första delen av budgetåret 1948/49 och skulle avse samtliga instanser
inom civilförsvaret. Beträffande botteninstansen (civilförsvarsområdena) hade
kommunerna att helt svara för kostnaderna. För länsstyrelsernas försvarsavdelningar
beräknades personalförstärkningen draga en kostnad av minst 200 000
kronor. I fråga om centralinstansen ansåge styrelsen, att 9 tillfälliga befattningshavare
borde anställas. Av dessa skulle 3 med lön enligt 29 löneklassen
knytas till organisationsbyrån och sysselsättas, en med undanförselärenden,
en med sjukvårdsärenden, inbegripet samordning av civilförsvarets sjukvård
med övrig civil och militär sjukvård, samt den tredje med översyn av organisationsplaner
och därav föranledda åtgärder. Vid utbildnings-, övnings- och
krigsplanläggningsbyrån skulle likaledes anställas 3 befattningshavare, av
vilka två med lön efter 29 löneklassen för inspektion m. m. i fråga om den
lokala utbildningen och för att biträda byråchefen med ledningen av civilförsvarsskolan
samt den tredje med lön efter 27 löneklassen för att biträda med
krigsplanläggningsärenden. För tekniska byrån skulle avses 2 befattningshavare
med lön efter 29 löneklassen samt med uppgift att granska skyddsrnmsritningar
och utföra vissa andra löpande göromål jämte utredningsarbete.
Slutligen skulle riksbrandinspektörens avdelning förstärkas med 1 assistent
med lön efter 24 löneklassen för beredning av krigsbrandärenden. Lönekostnaderna
för nu nämnda befattningshavare under ett halvt år uppskattas till
64 272 kronor. Härutöver ansåge styrelsen erforderligt, att ett belopp av
25 000 kronor anvisades för avlönande av viss biträdespersonal (ritare m. fl.).
De sammanlagda kostnaderna för den nya personalen skulle alltså uppgå till
Kungl. Maj:ts proposition nr 233. 5
(64 272 + 25 000) 89 272 kronor, med vilket belopp styrelsens avlöningsanslag
borde uppräknas.
Beträffande utbildnings- och övningsverksamheten framhåller styrelsen, att
sådan under de senaste åren bedrivits endast i begränsad omfattning, båsom
en följd därav saknade stora grupper civilförsvarspliktiga tillräcklig utbildning
för sina krigsuppgifter. Detta förhållande vore enligt styrelsens mening
särskilt allvarligt i fråga om det allmänna civilförsvarets personal, vilken utgjorde
kärnan i civilförsvarsorganisationen, och verkskyddspersonalen. All
personal inom det allmänna civilförsvaret och verkskyddet borde därför utbildas
och övas. Styrelsen funne det även betänkligt, att den obligatoriska
utbildningen inom hemskyddsorganisationen eftersatts. För att skälig beredskap
skulle kunna uppehållas fordrades, att vissa årsklasser av allmänheten
bibringades elementära kunskaper för tjänstgöring i hemskyddet, I ett ytterligare
skärpt läge syntes tillämpningsövningar inom eget hemskydd böra bedrivas
med allmänheten i dess helhet.
Styrelsen erinrar, att utbildningen under budgetåret 1948/49 enligt propositionen
nr 82/1948 skulle avse nyutbildning av befäl och tilläggsutbildning
i sjukvård i tio timmar av 18-åriga kvinnor samt därjämte under första halvåret
av nämnda budgetår grundläggande utbildning i tio timmar av 16-åriga
män och kvinnor. För övningar hade beräknats 5 000 kronor, huvudsakligen
för anordnande av krigsspel.
Styrelsens nu framlagda förslag innebär, att utbildningen under nästa
budgetår skulle omfatta — utöver vad som föreslagits i nämnda proposition
— repetitionsutbildning av befäl, nyutbildning och repetitionsutbildning av
manskap inom allmänna civilförsvaret och verkskyddet samt grundläggande
civilförsvarsutbildning (hemskyddsutbildning) under 10 timmar av 16-åringar
(under hela budgetåret) ävensom 38-åriga kvinnor och 48-åriga män. Hemskyddsutbildningen
skulle enligt vad styrelsen anför kunna påbyggas med frivillig
utbildning genom riksluftskyddsförbundets försorg. Styrelsen föreslår
vidare, att övningar, främst med allmänna civilförsvarets personal, anordnas
i anslutning till utbildningen.
Statens kostnader för det nu föreslagna utbildnings- och övningsprogrammet
— bortsett från utbildningen av verkskyddspersonal — uppskattar styrelsen
sålunda: för centrala kurser för befälsutbildning 50 000 kronor,
för lokala kurser för befälsutbildning samt utbildning av manskap inom
allmänna civilförsvaret 600 000 kronor, för hemskyddsutbildning 250 000
kronor, för frivillig utbildning 300 000 kronor och för övningar 140 000 kronor.
I enlighet härmed skulle utbildnings- och övningsanslagen uppräknas:
anslaget till utbildning vid statens civilförsvarsskola m. in. med 50 000 kronor,
anslaget till bidrag till vissa frivilliga organisationer med 300 000 kronor
och anslaget till bidrag till kommuner för utbildning m. m. med 990 000 kronor.
Utbildningsprogrammet i dess helhet skulle alltså kosta staten 1 340 000 kronor.
Kommunerna skulle för de lokala kurserna, hemskyddsutbildningen och
övningarna få vidkännas utgifter på resp. 300 000, 125 000 och 60 000 kronor
eller tillhopa 485 000 kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition m 233.
Styrelsen föreslår vidare engångsanskaffning av viss materiel. Till stöd
härför framföres följande allmänna motivering.
Inom civilförsvaret uppehölls under kriget en icke obetydlig materielberedskap.
Därefter har i mindre omfattning materiel försålts, förbrukats eller eljest
utgått ur lager. Den tekniska utvecklingen under krigets sista år och därefter
-— så långt f. n. kan överblickas — har medfört behov av ytterligare
materielslag eller utbyggnad i övrigt av materielberedskapen. Detta gäller
särskilt observations- och förbindelsetjänsten, tekniska tjänsten samt gasskyddstjänsten.
Men även inom vissa andra tjänstegrenar föreligger behov
av komplettering av befintlig materiel. Styrelsen föreslår, att alarmeringsanläggningar,
signalmateriel, brandmateriel (inbegripet branddammar), teknisk
materiel, gasskyddsmateriel, viss försöksmateriel för indikering av radioaktivitet
samt inkvarterings- och socialtjänstmateriel anskaffas.
I fråga om alarmeringsanordningarna framhåller styrelsen, att,
sedan hittills beviljade medel använts, alarmeringsaniäggningar komma att
saknas på 39 orter med mer än 1 000 invånare och på 150 orter med minst
600 men icke över 1 000 invånare. Komplettering av befintliga anläggningar
erfordrades på 60 orter. Styrelsen föreslår, att erforderlig komplettering av
befintliga anläggningar kommer till stånd samt att nya anläggningar anskaffas
för nämnda 39 orter med mer än 1 000 invånare och för mellan 20 och 30 mera
betydelsefulla orter med mindre invånarantal. Härjämte skulle reservmateriel
anskaffas i viss utsträckning.
Kostnaderna, vilka i sin helhet skola bestridas av statsmedel, beräknas till
följande belopp: för komplettering av befintliga anläggningar 160 000 kronor,
för inköp av nya anläggningar 245 000 kronor samt för anskaffning av reservmateriel
100 000 kronor eller tillhopa 505 000 kronor. Då i propositionen
nr 82/1948 för alarmeringsaniäggningar begärts 100 000 kronor skulle alltså
ytterligare 405 000 kronor nu anvisas.
För uppehållande av signalförbindelserna mellan länsstyrelserna och
civilförsvarscheferna, mellan angränsande länsstyrelser samt mellan länsstyrelse
och samarbetande militärmyndighet erfordras enligt styrelsens uppfattning,
att civilförsvarsmyndigheterna ha tillgång till radioanläggningar. Lämpliga
sådana hade för polisens räkning anordnats på 22 orter, varest även för
civilförsvaret behov av sådana anläggningar förelåge. Styrelsen hade inhämtat,
att statspolisintendenten för sin del icke hade något att erinra mot att polisens
radioanläggningar under krig utnyttjades av civilförsvaret. Därutöver
behövdes emellertid ytterligare ett antal radioanläggningar. Styrelsen funne
det f. n. tillräckligt, att 125 anläggningar anskaffades. Länsstyrelserna skulle
härigenom kunna uppehålla direkt kontakt med 122 större orter. Mellan
dessa och andra orter skulle förbindelse kunna ordnas på annat sätt. Under
fred skulle civilförsvarsradion få användas för polisens räkning.
Kostnaderna för anskaffande av radioanläggningar uppskattar styrelsen
till 2 375 000 kronor.
För förstärkning av brandberedskapen anser civilförsvarsstyrelsen erforderligt,
att 100 motorbrandsprutor, 200 000 meter brandslang och 500 000
kilogram lin för tillverkning av brandslang anskaffas under nästa budgetår
samt att branddammar anordnas i ökad omfattning. En del av sprutorna och
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
slangen inginge i kommunernas fredsbehov av materiel. Till denna del skulle
materielen tillhandahållas kommunerna i enlighet med nu gällande bidragsbestämmelser,
varför kommunerna i viss utsträckning bleve betainingsskyldiga
för materielen. Den materiel, som motsvarade krigsbehovet, skulle däremot
tillhandahållas kommunerna kostnadsfritt. Kostnaderna för materielinköpen
kunde uppskattas till 400 000 kronor för sprutorna, 1 400 000 kronor
för slangen och 3 250 000 kronor för linet. I återbäring från kommunerna
kunde beräknas inflyta högst 25 000 kronor för sprutorna och 200 000 kronor
för slangen. För anläggande av branddammar föreslår styrelsen, att utöver
det i statsverkspropositionen under anslaget till bidrag till kommuner för
anläggande av branddammar upptagna beloppet av 100 000 kronor anvisas
ytterligare 700 000 kronor. Kostnaderna för brandförsvarets förstärkning belöpa
sig således i sin helhet till (400 000 + 1 400 000 + 3 250 000 + 700 000)
5 750 000 kronor.
Den erforderliga tekniska materielen utgöres av bombröjningsmateriel.
Styrelsen föreslår, att för anskaffande härav för varje länsstyrelse samt
överståthållarämbetet beräknas ett belopp av 33 000 kronor avsett för inköp
av materiel till 6 lätta röjningsenheter, 2 sökarenheter och 1 tung röjningsenhet.
Kostnaderna skulle i sin helhet stanna på statsverket. Da för detta
ändamål tidigare anvisats ett belopp av 75 000 kronor, borde medelsanvisningen
för nästa budgetår bestämmas till (25 X 33 000 — 75 000) 750 000
kronor.
Styrelsens förslag i fråga om gasskyddet (inklusive materiel för indikering
av radioaktivitet) ha utarbetats i samförstånd med försvarets forskningsanstalt
och avse, enligt vad i skrivelsen framhålles, endast sådana åtgärder,
vilka måste anses oundgängligen erforderliga. Styrelsen föreslår, att medel
anvisas för följande ändamål, nämligen impregnering av gasmasker, avsedda
för det allmänna civilförsvarets personal, 1 575 000 kronor, iordningställande
av 25 000 barngasmasker 150 000 kronor, impregnering av kollektivfilter till
luftreningsaggregat i allmänna och enskilda skyddsrum 730 000 kronor samt
anskaffande av kollektivfilter 1 500 000 kronor, dimfilter till luftreningsaggregat
750 000 kronor, 29 regenereringsanläggningar — avsedda för revidering
av gasmaskbehållare och kollektivfilter — 290 000 kronor, aktivt kol
640 000 kronor, 200 indikeringsapparater för gas 60 000 kronor, 100 000
kvm gasskyddspapper 45 000 kronor, 200 000 kilogram dikloramin 800 000
kronor, 85 000 par gummistövlar 1 020 000 kronor och utrustning för
indikering av radioaktiva ämnen 20 000 kronor. Sammanlagda behovet av
medel för gasskyddsmateriel uppgår till 7 580 000 kronor. Kostnaderna skulle
även i vad de avse luftreningsaggregat i enskilda skyddsrum i sin helhet bestridas
av staten.
Beträffande inkvarterings- och socialtjänsten uttalar styrelsen, att
åtgärder borde vidtagas för att uppnå sannna beredskap som under krigsåren.
Tills vidare syntes dock tillräckligt, att endast viss materiel nyanskaffades
och att krigsleveranskontrakt upprättades rörande övrig materiel. Enligt sty
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
relsens förslag skulle medel nu anvisas dels för anskaffande av träbaracker,
avsedda att placeras i utkanterna av tättbebyggda orter för inkvartering av
personer, som blivit hemlösa och icke böra evakueras, dels ock för inköp av
viss kvantitet koks. Barackerna skulle vara avsedda för 48 000 personer. Koks
skulle inköpas till en kvantitet av 2 300 ton. Kostnaderna för nu nämnda anskaffning,
vilka helt borde bestridas av statsmedel, beräknade styrelsen till
21 600 000 resp. 310 500 kronor. För inkvarterings- och socialt]änstmateriel
begäras alltså sammanlagt 21 910 500 kronor.
Därjämte hemställer styrelsen, att ett belopjD av 1 000 000 kronor anvisas
till oförutsedda utgifter. Syftet härmed vore, att styrelsen skulle ha
möjlighet att inköpa materiel, av vilken stort behov förelåge men för vilken
särskilda medel icke ställts till förfogande, då sådan erbjödes styrelsen på
fördelaktiga villkor men med kort anbudstid.
De totala kostnaderna för den föreslagna materielanskaffningen skulle
alltså uppgå till (405 000 + 2 375 000 + 5 750 000 + 750 000 + 7 580 000 +
21 910 500 + 1 000 000) 39 770 500 kronor. Av beloppet skulle 34 020 500
kronor anvisas under reservationsanslaget till civilförsvaret: engångsanskaffning
av materiel och återstoden, 5 750 000 kronor, under anslag till brandväsendet.
Styrelsen föreslår vidare, att skyddsrunisberedskapen stärkes. Styrelsen
uttalar bl. a.
o ^1-öjlighetema att i krig utan tillgång på tillräckligt antal skyddsrum uppehålla
hemortens motståndsvilja torde vara ganska små. Under det senaste
kriget iordningställdes inom tätorterna normalskyddsrum i nästan varje fastighet
(enskilda skyddsrum) för däri boende personer samt i växlande omfattning
normalskyddsrum och fullträffsäkra anläggningar för trafikanter, civilförsvarspersonal
m. fl. Sedermera ha skyddsrummen i viss utsträckning raserats. I
dagarna har utredning påbörjats om de grunder, efter vilka skyddsrum med
hänsyn till den senaste vapentekniska utvecklingen böra uppföras. Enligt
styrelsens mening är det ej möjligt att avvakta resultatet av denna utredning.
Förverkligandet av de resultat, vartill utredningen kan komma, torde kräva
lång tid. Under övergångstiden måste så starkt skydd uppehållas som omständigheterna
medgiva. Erfarenheterna från det senaste världskriget och de
atombombförsök, som därefter gjorts, tyda på att skyddsrum av nu gängse typ
utgöra ett gott skydd även mot verkningar av atombomber. Som ett komplement
till skyddsrummen erfordras källarmursgenombrott. Styrelsen fäster
stor vikt vid att dylika genombrott, som hittills endast planlagts, bliva utförda.
Betydelsen härav har än mer ökat genom förekomsten av radioaktiva
ämnen som stridsmedel. Därest gata belagts med sådana ämnen, kan det vara
förenat med livsfara för människor att passera densamma. Det säger sig
självt, att förefintligheten av källarutgångar åt flera gator avsevärt ökar räddningsmö
j ligheterna.
I de enskilda skyddsrum, som anordnats enligt äldre bestämmelser,
hade, enligt vad styrelsen anför, träförstärkningar samt anordningar
för gas- och splitterskydd såsom dörrar, luckor och luftrenare i viss utsträckning
avlägsnats efter krigets slut. Virket till träförstärkningarna torde ha
sålts eller eljest förbrukats. Anordningarna för gas- och splitterskydd
torde däremot i regel alltjämt förvaras i resp. fastigheter. Styrelsen
föreslår, att dessa skyddsrum ånyo iordningställas. Styrelsen beräknar,
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
att kostnaderna härför, vilka enligt gällande bestämmelser skola bestridas
av fastighetsägarna, komma att uppgå till 15 000 000 kronor.
Styrelsen erinrar, att de enskilda skyddsrum, som anordnats enligt
gällande bestämmelser, icke vore färdigställda. Härför erfordrades,
att dörrar, luckor, luftrenare och gasfilter anskaffades, att inre begränsningsväggar
uppfördes samt att vissa rörledningar och elektriska installationer
utfördes. Styrelsen föreslår, att samtliga skyddsrum iordningställas. Kostnaderna
härför beräknas till 17 500 000 kronor och skola enligt gällande bestämmelser
bestridas av fastighetsägarna.
I skrivelsen framhålles, att en höjning av beredskapen — ehuru enligt styrelsens
mening ej tillräcklig — kunde nås, om den för skyddsrummens färdigställande
erforderliga materielen upphandlades centralt genom statens försorg
samt lagrades inom de orter, där den skulle användas, eller länsvis. Kostnaderna
för en central upphandling kunde beräknas till 15 000 000 kronor.
Lagringskostnaderna kunde däremot icke nu angivas. Styrelsen förutsatte,
att försäljning sedermera av sålunda upphandlad materiel till fastighetsägare
skulle ske till självkostnadspris.
Styrelsen föreslår, att Kungl. Maj:t omedelbart föreskriver, att enskilda
skyddsrum i nybyggnader i fortsättningen skola helt färdigställas.
I fråga om allmänna skyddsrum uttalas i skrivelsen, att befintliga ledningscentraler
kunde snabbt iordningställas utan nämnvärda kostnader och
besvär. I andra allmänna skyddsrum (gruppstationer m. m. och offentliga
skyddsrum) hade träförstärkningarna numera borttagits och förbrukats. Styrelsen
ville föreslå, att skyddsrummen iordningställdes. Kostnaderna härför
beräknades till cirka 3 000 000 kronor.
Styrelsen anser tveksamt, huruvida ifrågavarande kostnader skola helt bestridas
av vederbörande kommuner eller om staten skall bidraga med statsbidrag
till två tredjedelar. I detta hänseende framföras följande synpunkter.
De skyddsrum, om vilka nu är fråga, utgöras i allmänhet av enskilda tillhöriga
utrymmen, vilka under beredskapen ianspråktogos med förfogande.
Statsbidrag för skyddsrummens anordnande utgick med två tredjedelar av
kostnaderna. Vid upphörandet av beredskapen medgavs, att utrymmena fingo
återställas till ägarna för fredsanvändning och att i samband härmed träförstärkningarna
fingo raseras. Bestämmelser, att ersättning för det trävirke,
som i samband därmed försåldes eller förbrukades, skulle till någon del tillfalla
staten eller att kommun skulle vara skyldig att själv bekosta återställandet
av skyddsrummen i ursprungligt skick, blevo ej utfärdade. Det är f. n.
svårt att avgöra, i vilken mån vederbörande kommuner kunnat tillgodogöra
sig någon ersättning för virket.
Det åligger otvivelaktigt kommun att hålla skyddsrum i användbart skick.
Medgivande för kommun att rasera ett iordningställt skyddsrum, varigenom
fördelar uppstå för kommunen, borde väl kanske med hänsyn härtill vara förenat
med skyldighet att återigen vid anfordran utan kostnad för statsverket
göra det användbart. Det är dock enligt styrelsens mening tveksamt, huruvida
gällande lag stadgar sådan skyldighet. Iordningställande av ett raserat skyddsrum
synes utgöra sådan åtgärd till upprätthållandet av civilförsvaret, som
jämlikt 45 § 1 mom. civilförsvarslagen åligger kommun. För kostnad, som
kommun på grund av stadgandet i nämnda paragraf fått vidkännas, skall stats
-
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
bidrag utgå jämlikt 47 § 1 mom. samma lag. Styrelsen anser ock skäligt, att
statsbidrag utgår.
I enlighet med den uppfattning, som sålunda uttalats, förordar styrelsen,
att kostnaden till två tredjedelar bestrides av statsmedel. För ändamålet
erfordras följaktligen en medelsanvisning av 2 000 000 kronor.
Även nya ledningscentraler och andra allmänna skyddsrum erfordras enligt
styrelsens mening. Av skyddsrummen borde en del vara fullträffsäkra. Enligt
av styrelsen gjorda kalkyler skulle kostnaderna för det antal nya skyddsrum,
som enligt en preliminär beräkning erfordrades för den beredskapsgrad, från
vilken framställningen utgår, uppgå till cirka 55 000 000 kronor. Härav
skulle staten ha att bestrida två tredjedelar och kommunerna en tredjedel.
Styrelsen föreslår, att 10 000 000 kronor ställas till förfogande för budgetåret
1948/49 för statsbidrag till nybyggnad av i första hand fullträffsäkra allmänna
skyddsrum. Härvid skulle främst ledningscentraler och gruppstationer
m. m. för det allmänna civilförsvaret anordnas.
För utförande av källa r mur sgenombrott enligt verkställd planläggning
hemställer styrelsen om anvisande av 8 000 000 kronor. Beloppet motsvarar
— i enlighet med gällande bestämmelser — två tredjedelar av den
totala kostnaden för åtgärdernas genomförande. Kostnaden i övrigt faller på
kommunerna.
De förslag rörande skyddsrumsberedskapen, för vilka nu redogjorts,
skulle påkalla en sammanlagd medelsanvisning av (2 000 000 + 10 000 000 -f
8 000 000) 20 000 000 kronor. Beloppet skulle anvisas under anslaget till bidrag
till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.
Styrelsen anser sig slutligen böra begära medel för förstärkning av motorfordonsberedskapen.
Styrelsen framhåller, att vissa av civilförsvarets uppgifter
till sin natur huvudsakligen vore transportproblem. För att civilförsvaret
skulle vara i stånd att fullgöra dessa uppgifter, stode motorfordon i
viss utsträckning till dess omedelbara förfogande. Beredskapen kunde emellertid
icke uppehållas utan viss översyn av motorfordonsparken samt lagring
av reservdelar.
De åtgärder, som styrelsen för nästa budgetår föreslår, avse besiktning av
motorfordon, som uttagits för civilförsvarets behov, och anskaffande av viss
materiel för att täcka mobiliseringsbehovet. För tillgodoseende av förbrukningsbehovet
av materiel skulle riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
träffa erforderliga anstalter. Styrelsen uppskattar kostnaderna för besiktningen
till 107 500 kronor och för materielanskaffningen till 1 897 500 kronor
eller alltså sammanlagt till 2 005 000 kronor. Kostnaderna skulle i sin helhet
bestridas av statsmedel och anvisas under ett särskilt anslag av reservationsanslags
natur.
De totala kostnaderna för staten för civilförsvarets upprustning enligt styrelsens
förslag skulle alltså belöpa sig till (89 272 + 50 000 + 300 000 + 990 000
+ 34 020 500 + 20 000 000 + 2 005 000 + 5 750 000) 63 204 772 kronor.
För förslagens genomförande inom avsedd eller eljest rimlig tid erfordrades
i viss utsträckning förtursrätt för civilförsvarets ifrågavarande behov såväl i
fråga om arbetskraft som materiel.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 233.
11
Yttranden.
Yttranden över civilförsvarsstyrelsens framställning ha avgivits av överbefälhavaren,
Svenska stadsförbundet och Sveriges fastighetsägareförbund.
De två förbunden ha haft att uttala sig endast i fråga om skyddsrumsberedskapen.
överbefälhavaren anför, att civilförsvarsstyrelsens förslag i huvudsak
upptager de nödvändigaste åtgärderna, som för beredskapens höjande kunna
genomföras under den närmaste tiden. Särskild betydelse borde tillmätas förslaget
om nybyggnad av skyddsrum.
Svenska stadsförbundet framhåller, att läget genom atomenergiens utnyttjande
såsom stridsmedel — åtminstone för den i hithörande ämnen oinvigde
— tedde sig så oklart, att ett fortsatt anordnande av skyddsrum enligt hittills
tillämpade normer kunde starkt ifrågasättas. Särskilt tvivelaktiga syntes de
föreslagna åtgärderna rörande enskilda skyddsrum, anordnade enligt äldre bestämmelser.
Beträffande övriga åtgärder kunde styrelsen endast uttala, att det
givetvis skulle vara synnerligen beklagligt, om det befunnes nödvändigt att
för denna beredskap i så stor utsträckning, som förslagen innebure, taga i
anspråk den nuvarande knappa tillgången på arbetskraft och byggnadsmateriel.
Yad anginge kostnadsansvaret ville förbundet erinra, att det i yttrande över
1945 års civilförsvarsutrednings betänkande framhållit, att civilförsvaret principiellt
borde vara en staten åvilande angelägenhet. Härvid hade förbundet
uttalat, att undantag från denna regel kunde vara berättigade endast med
hänsyn till att civilförsvaret alltjämt kunde behöva bygga på vissa kommunalt
organiserade hjälporganisationer och utnyttja viss kommunerna tillhörig
materiel. Denna uppfattning vidhölle styrelsen fortfarande.
Sveriges fastighetsägareförbund anser sig böra ifrågasätta, huruvida den föreliggande
situationen verkligen vore sådan, att den kunde motivera så drastiska
åtgärder som de föreslagna. Förbundet ville framhålla, att enbart iordningställandet
av de enskilda skyddsrummen samt genomförandet av källarmursgenombrotten
förutsatte massuppsägning över hela landet av hyresgäster, som f. n.
förhyrde dessa utrymmen för lagerlokaler m. m. Utomordentliga svårigheter
komme härvid att uppstå vid anskaffandet av nya lokaler. Åtgärden måste även
vara ägnad att skapa oro för att inte säga panik hos allmänheten. Civilförsvarsstyrelsen
hade vidare, frånsett de ekonomiska konsekvenserna, helt bortsett
från det nuvarande läget på arbetsmarknaden. Den materialåtgång, som
skulle erfordras enbart för de enskilda skyddsrummens iordningställande,
syntes vara omöjlig att frambringa annat än genom att åsidosätta andra viktiga
krav på landets virkestillgångar och industriens produktionsförmåga.
Härtill komme all övrig materiel, som skulle tillhöra skyddsrummens utrustning
såsom vattencisterner, torrklosetter, ledningar, värmeledningselement
m. in. Sådan materiel saknades i mycket stor utsträckning och måste därför
nyanskaffas, vilket i dagens läge syntes vara förenat mod utomordentliga
svårigheter för att inte säga omöjligt. Förbundet vore av den meningen, att
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
endast en överhängande krigsfara kunde motivera ett genomförande av förslagen.
Förbundet anser vidare, att fastighetsägarna icke böra påföras några ytterligare
kostnader för iordningställande av skyddsrum, och hemställer, att vid
eventuell förlängning av civilförsvarslagen frågan, huru kostnaderna för anordnande
och inredning av skyddsrummen i fortsättningen skola täckas, upptages
till förnyad utredning. Härvid framhålles, att anordnandet av skyddsrum
samt anskaffandet av utrustning för desamma liksom övriga civilförsvarsåtgärder
måste betraktas såsom en allmän försvarsfråga av stor omfattning.
Det gällde här att åstadkomma skyddsåtgärder för en avsevärd del av landets
befolkning, och detta vore icke ett intresse, som i första hand berörde fastighetsägarna
och för vars tillgodoseende dessa borde bära kostnaderna. Myndigheterna
hade, då kostnaderna för skyddsrummens anordnande lädes på fastighetsägarna,
allmänt uttalat, att dessa skulle erhålla kompensation för utgifterna
genom en hyreshöjning, men så hade icke blivit förhållandet. Utgifterna
uppgingo till mellan 75 och 100 miljoner kronor.
Därest läget bedömdes så allvarligt, att åtgärder måste vidtagas för att förstärka
civilförsvarsberedskapen, borde detta enligt förbundets mening lämpligast
ske genom att erforderlig materiel efter hand centralt upphandlades
och lagrades genom statens försorg för att, när så behövdes, ställas till fastighetsägarnas
förfogande. Då erfarenheterna från det senaste världskriget visat,
att värdet av skyddsrummen i äldre fastigheter med hänsyn till bombningsteknikens
utveckling vore synnerligen tvivelaktigt, syntes det vidare vara
lämpligt, att fullträffsäkra allmänna skyddsrum byggdes i tillräckligt antal
av kommunerna.
Departementschefen.
Till grund för de av mig tidigare framlagda förslagen om fortsatt giltighet
av civilförsvarslagen och om anslag till civilförsvaret för budgetåret 1948/49
har legat uppfattningen, att ett permanent civilförsvar, avsett såsom ett komplement
till de militära försvarsanstalterna, icke kunde undvaras. Jag uttalade
vid anmälan av propositionen nr 81/1948, att de civila försvarsåtgärder —
utrymning, skyddsrumsbyggande och liknande förebyggande verksamhet ävensom
avhjälpande åtgärder för begränsning av bränder, röjning och räddning
av innestängda, sjukvårdstjänst m. m. — vilka använts under det senaste
kriget, komme att bli oundgängliga även i framtida krigsfall. Skadegörelsen
under ett nytt krig kunde visserligen bli betydligt större än vid användningen
av äldre anfallsvapen men bleve dock väsentligen av samma natur som hittills.
Uppgiften bleve därför att med nuvarande organisation och verksamhet som
grund eftersträva effektivisering och komplettering av hittillsvarande försvarsanordningar.
Omfattningen av åtgärderna för civilförsvarets stärkande och
tidpunkten för åtgärdernas genomförande måste, enligt vad jag framhöll, bli
beroende av samma faktorer av ekonomiskt och annat slag, vilka vore bestämmande
för den militära försvarsberedskapens utformning.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
De förslag till åtgärder under budgetåret 1948/49, som framlades i propositionen
nr 82/1948, utgingo självfallet från de utrikespolitiska och andra förhållanden,
som då förelågo. Under tiden därefter har emellertid det utrikespolitiska
läget skärpts. Mot bakgrunden härav och med beaktande jämväl av
de ekonomiska och andra faktorer av återhållande art, vilka göra sig gällande,
har Kungl. Maj:t i fråga om det militära försvaret på hemställan av chefen
för försvarsdepartementet i proposition den 9 april 1948 (nr 208) föreslagit
viss ökning av den i statsverkspropositionen preliminärt beräknade medelstilldelningen
för materielanskaffning jämte åtgärder för att möjliggöra en högre
personell beredskap. Enligt min mening är det av samma skäl, som anförts i
nämnda proposition, påkallat, att även civilförsvarets beredskap förbättras. Jag
finner mig dock i vissa hänseenden — särskilt beträffande materielanskaffning
och byggnadsarbeten — icke kunna tillstyrka så omfattande åtgärder som av
civilförsvarsstyrelsen angivits.
Den personalorganisation, som i propositionen nr 82/1948 föreslogs för civilförsvarsstyrelsen,
utgjorde en minimiorganisation. För att styrelsens arbetskapacitet
skall motsvara de ökade krav, som föranledas av de av mig i det
följande framlagda förslagen om utvidgning av civilförsvarets verksamhet och
som i övrigt i nuvarande läge måste ställas på densamma, anser jag nödvändigt,
att personalen temporärt förstärkes. Styrelsen har hemställt, att avlöningsanslaget
i detta syfte höjes med ett belopp av 89 272 kronor, därav 64 272
kronor skulle avses för ett antal befattningshavare i högre lönegrader och
25 000 kronor för biträdeshjälp. Jag har för egen del ingen erinran mot att
för nästa budgetår anvisas det av styrelsen angivna beloppet, vilket dock
torde böra avrundas till 90 000 kronor, varav 80 000 kronor skulle utgöra
grundlöner och 10 000 kronor rörligt tillägg. Det synes mig emellertid icke
uteslutet, att för de mer kvalificerade arbetsuppgifterna skulle kunna förvärvas
personal med lägre löneställning än den av styrelsen föreslagna. Jag
förutsätter därför, att Kungl. Maj:t skall äga att, om så finnes lämpligt,
disponera medlen på annat sätt än styrelsen nu föreslagit. På grund av det
anförda tillstyrker jag, att anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal och till rörligt tillägg, vilka i propositionen nr 82/1948 uppfördes
med 465 000 resp. 79 500 kronor, uppräknas med 80 000 resp. 10 000
kronor och alltså bestämmas till 545 000 resp. 89 500 kronor. Avlöningsanslaget
bör vid bifall härtill ökas från det i nämnda proposition upptagna
beloppet 814 000 kronor till 904 000 kronor.
I fråga om utbildnings- och övningsverksamheten uttalade jag till det propositionen
nr 81/1948 bilagda statsrådsprotokollet, att det vore av särskild
vikt, att beredskapen inom det allmänna civilförsvaret, vilket utgjorde kärnan
i civilförsvarets aktiva organisation, hölles på högsta möjliga nivå. Med hänsyn
till nutida krigföringsmetoder innebure det allvarliga risker, att inom det
allmänna civilförsvaret funnes stora personalgrupper, vilka helt saknade utbildning
för sina krigsuppgifter. Att uppskjuta utbildningen i hopp att kunna
medhinna densamma i ett skärpt läge vore enligt min mening icke försvarligt.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
Utbildningen i fred borde därför omfatta icke endast befäl och ersättare för
befäl utan alla dem, vilka måste bibringas särskilda färdigheter för att civilförsvarsförbanden
skulle vara funktionsdugliga. Utbildningen borde i första
hand avse den personal, som icke tidigare erhållit utbildning. För underhållande
av redan förvärvade färdigheter skulle framdeles anordnas repetitionsutbildning.
Vad jag sålunda anfört, ansåg jag i tillämpliga delar böra gälla
även verkskyddet. Däremot fann jag, att inom hemskyddet den obligatoriska
utbildningen för allmänheten borde i möjligaste mån begränsas. Jag hänvisade
därvid till ekonomiska skäl och till den mindre förståelse, som skulle
möta framställda utbildningskrav inom denna gren av civilförsvaret, varjämte
jag ansåg mig kunna konstatera, att ett betydande beredskapsvärde ännu
kvarstode av den utbildning, som meddelats under krigsåren. Förberedelserna
på detta område borde innefatta utbildning av befälspersonal samt meddelande
efter hand åt den uppväxande ungdomen av elementära kunskaper rörande
eldsläckning och sjukvård. Förutsättningar skulle därigenom skapas för en
forcerad massutbildning i ett skärpt läge. För att sätta folkskollärare och
gymnastiklärare i stånd att meddela ungdomen civilförsvarskunskaper skulle
frivilliga kurser anordnas. Det i propositionen framlagda utbildningsprogrammet
skulle börja tillämpas med ingången av budgetåret 1949/50. — Den
obligatoriska utbildning, för vilken medel begärdes i propositionen nr 82/1948,
avsåg utbildning — i första hand nyutbildning — av befäl samt tilläggsutbildning
i sjukvård under 10 timmar av 18-åriga kvinnor och under första
hälften av budgetåret en grundläggande utbildning under 10 timmar av 16-åriga män och kvinnor.
Det utbildningsprogram, till vilket jag principiellt anslöt mig i propositionen
nr 81/1948, bör i den situation, som nu inträtt, börja tillämpas redan
under nästa budgetår. Utbildningen inom det allmänna civilförsvaret och verkskyddet
bör i överensstämmelse härmed göras betydligt mer omfattande än
enligt de i den tidigare anslagspropositionen framförda förslagen. Jag ansluter
mig därför till den plan för utbildningen inom dessa grenar av civilförsvaret,
som civilförsvarsstyrelsen framlagt i sin skrivelse den 5 april 1948.
Verksamheten bör alltså avse såväl repetitionsutbildning av befäl som nyutbildning
och repetitionsutbildning av manskap, tillhörande det allmänna civilförsvaret
och verkskyddet, inom den kostnadsram, som i skrivelsen angivits.
Utbildningen bör kompletteras med övningar i av styrelsen förutsatt omfattning.
Beträffande hemskyddet har styrelsen föreslagit, att en årsklass män och
en årsklass kvinnor skulle genomgå en grundläggande obligatorisk utbildning
på tio timmar och att utbildningen för 16-åringar skulle utsträckas till hela
budgetåret 1948/49. Dessa förslag finner jag mig icke böra tillstyrka, På hemskyddets
område torde nämligen den obligatoriska utbildningsverksamheten
böra inskränka sig till de förberedelser för en forcerad massutbildning i ett
skärpt läge, vilka jag angivit vid min anmälan av frågan om civilförsvarslagens
fortsatta giltighet. Å andra sidan anser jag det synnerligen önskvärt, att kurser
med frivilliga deltagare komma till stånd. I sådant syfte föreslogs redan i
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
propositionen nr 82/1948, att anslaget till bidrag till vissa frivilliga organisationer
skulle höjas med visst mindre belopp. Verksamheten bör emellertid
få betydligt större omfång än propositionen förutsatte. Jag föreslår därför
en tilläggsanvisning på 100 000 kronor. Den frivilliga utbildningsverksamheten
bör anförtros åt riksluftskyddsförbundet. Jag vill framhålla den synnerliga
vikten av att utbildningsprogrammet beträffande samtliga kategorier utformas
så realistiskt och intresseväckande som möjligt.
I anslutning till det anförda förordar jag, att följande i propositionen
nr 82/1948 upptagna anslag till civilförsvaret uppräknas, nämligen anslaget
till utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade av
länsstyrelserna med 50 000 kronor till ett avrundat belopp av 316 000 kronor,
anslaget till bidrag till vissa frivilliga organisationer med 100 000 kronor till
285 000 kronor samt anslaget till bidrag till kommuner för utbildning m. m.
med 600 000 kronor för kursverksamhet och 140 000 kronor för övningar eller
sammanlagt med 740 000 kronor till 1 305 000 kronor.
För engångsanskaffning av annan materiel än brandmateriel har civilförsvarsstyrelsen
begärt en sammanlagd medelsanvisning av 34 020 500 kronor,
fördelad på ett flertal olika ändamål. Även jag anser, att materielberedskapen
bör avsevärt förstärkas. I fråga om vissa ändamål synes dock den ytterligare
medelsanvisningen för nästa budgetår kunna bestämmas till lägre
belopp än styrelsen föreslagit. Jag förordar för min del, att för alarmeringsanordningar,
vartill styrelsen beräknat 405 000 kronor, för nästa budgetår
avses ett belopp av 150 000 kronor, i första hand för anskaffande
av nya och komplettering av äldre alarmeringsanläggningar på orter med
mer än 1000 invånare. För signalanordningar — radioanläggningar för
länsnätet —, bombröjningsmateriel, impregnering av gasmasker, anskaffande
av barngasmasker, impregnering av kollektivfilter, anskaffande av kollektivfilter,
anskaffande av dimfilter och inköp av regenereringsanläggningar synes
mig medelsanvisningen kunna fördelas på två budgetår. Jag förordar, att
för budgetåret 1948/49 för dessa ändamål beräknas resp. 1 200 000, 375 000,
800 000, 75 000, 365 000, 750 000, 375 000 och 145 000 kronor. De föreslagna
inköpen av aktivt kol, indikeringsapparater för gas och gasskyddspapper
äro enligt min mening så angelägna, att de i sin helhet böra verkställas
under nästa budgetår. Till bestridande av kostnaderna härför böra de av
styrelsen angivna beloppen ställas till förfogande eller alltså 640 000, 60 000
resp. 45 000 kronor. Anskaffningen av dikloramin torde kunna fördelas på
två år och medelsanvisningen för nästa budgetår alltså begränsas till 400 000
kronor. För inköp av gummistövlar torde det av styrelsen upptagna beloppet
kunna f. n. reduceras till 300 000 kronor. Till anskaffande av viss utrustning
för indikering av radioaktiva ämnen har styrelsen i sin skrivelse den
5 april 1948 hemställt om anvisande av 20 000 kronor. Med hänsyn till den
betydelse såsom stridsmedel, som den radioaktiva strålningen kan komma att
erhålla, förordar jag i anslutning till en av styrelsen sedermera under hand
gjord framställning, att till försökstillverkning och prov med indikerings
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
apparater beräknas ett belopp av 100 000 kronor. För komplettering av inkvarterings-
och socialtjänstmaterielen anser jag icke nödigt att nu begära
medel.
I enlighet med det anförda och då någon post för oförutsedda utgifter icke
torde böra beräknas i detta sammanhang skulle medelsbehovet för nästa budgetår
för anskaffning av materiel utom brandmateriel uppgå till (150 000 +
1 200 000 + 375 000 + 800 000 + 75 000 + 365 000 + 750 000 + 375 000 +
145 000 + 640 000 + 60 000 + 45 000 + 400 000 + 300 000 + 100 000)
5 780 000 kronor. Kostnaderna torde böra bestridas från det under civilförsvaret
upptagna reservationsanslaget till engångsanskaffning av materiel. 13å
av detta anslag ett belopp på 1 000 000 kronor kan antagas kvarstå odisponerat
vid utgången av budgetåret 1947/48, torde den nya medelsanvisningen
böra begränsas till 4 780 000 kronor.
Jag vill framhålla, att jag vid beräknande av medelsbehovet för signalanordningar
utgått från att civilförsvaret under krig skall äga utnyttja polisväsendets
radioanläggningar. Då polisen under beredskapstillstånd är på visst
sätt anknuten till civilförsvaret, förutsätter jag nämligen såsom naturligt, att
dessa anläggningar i ett skärpt läge få användas av såväl civilförsvaret som
polisen. Ytterligare må påpekas, att jag avsett, att staten skall bestrida utgifterna
för impregnering av kollektivfilter samt anskaffande av kollektivfilter
och dimfilter även i de fall, då filtren tillhöra luftreningsaggregat i enskilda
skyddsrum. Att staten påtager sig sådant kostnadsansvar synes mig
motiverat med hänsyn till föreliggande omständigheter.
Även brandberedskapen bör enligt imin mening stärkas. Beträffande arten
och omfattningen av de erforderliga åtgärderna föreslår jag i likhet med
civilförsvarsstyrelsen, att medel anvisas för inköp av motorbrandsprutor och
brandslang samt för anläggande av ibranddammar. Däremot finner jag mig
icke f. n. böra tillstyrka förslaget att upplägga ett iberedskapslager av lin, avsett
för framtida slangtillverkning.
Materielanskafifningen under nästa budgetår torde böra omfatta 100 sprutor
och 180 000 meter slang. Enligt vad jag under hand inhämtat iberäknas
40 sprutor och 114 000 meter slang ingå i kommunernas fredsbehov av brandmateriel.
På grund av gällande bidragsbestämmelser kunna kostnaderna för
anskaffande av brandsprutor för kommunernas fredsbehov beräknas till allra
största delen falla på staten. Kommunernas kostnader torde enligt civilförsvarsstyrelsens
beräkning kunna uppskattas till 25 000 kronor. I ifråga om
brandslang för fredsbehov ha kommunerna att svara för en fjärdedel av inköpskostnaderna.
Med utgångspunkt härifrån och under antagande att priset
per spruta uppgår till 4 000 kronor och meterpriset för brandslang till 7 kronor
skulle statens kostnader för den föreslagna materielanskaffningen utgöra
375 000 kronor för sprutorna, varav 240 000 kronor för krigsbehovet och
135 000 kronor för fredsbehovet, samt 1 060 500 kronor för slangen, varav
462 000 kronor för krigsbehovet och 598 500 kronor för fredsbehovet. Jag
föreslår, att på riksstaten för nästa budgetår under civilförsvaret upptages
17
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 233.
ett särskilt reservationsanslag till inköp av brandmateriel, vilket anslag bör
fastställas till (240 000 + 462 000) 702 000 kronor eller i avrundat tal 705 000
kronor. De under brandväsendet uppförda anslagen till bidrag till kommuner
för inköp av motorbråndspnitor och till bidrag till kommuner för inköp
av brandslang —- vilka anslag i statsverkspropositionen beräknats till 90 000
kronor resp. 150 000 kronor — höjas med i runda tal 135 000 resp. 600 000
kronor och bestämmas alltså till 225 000 resp. 750 000 kronor.
Tilläggsanvisningen för anläggande av branddammar bör enligt min mening
beräknas till 300 000 kronor. Enligt vad som under hand upplysts för
mig inneligga hos civilförsvarsstyrelsen ansökningar från kommuner om statsbidrag
för angivna ändamål till betydande belopp. Den av mig föreslagna
medelsförstärkningen torde därför i sin helhet böra ingå i det under brandväsendet
upptagna anslaget till bidrag till kommuner för anläggande av
branddammar. Då anslaget i statsverkspropositionen beräknats till 100 000
kronor, bör detsamma alltså i anledning av det nu framförda förslaget höjas
till 400 000 kronor.
Eörande skyddsrumsberedskapen uttalade jag vid framläggande av förslaget
om fortsatt giltighet av civilförsvarslagen, att jag funne de nu tillgängliga
erfarenheterna i fråga om skyddsrummens värde kunna sammanfattas
sålunda, att skyddsrummen redan i sin hittillsvarande utformning kunde i avsevärd
mån begränsa verkningarna av såväl bomber av äldre typ som av de
nya vapnen. Den omständigheten, att förödelsen i ett framtida krig sannolikt
komme att bli oerhört mycket större än i det senaste, kunde enligt min
mening icke föranleda, att man skulle avstå från att vidtaga skyddsåtgärder.
I stället borde man sträva efter att så vitt möjligt söka anpassa dessa åtgärder
efter krigsteknikens ständigt fortgående utveckling. Jag förklarade
mig därför vara i princip ense med civilförsvarsutredningen om att även i
fortsättningen skyddsrum borde ibyggas. Vid behandlingen av frågan om omfattningen
och sättet för skyddsrummens anordnande föreslog jag, på vissa
angivna skäl, att skyddsrumsfrågan skulle ytterligare utredas. Denna omständighet
finge dock enligt min mening icke leda till att skyddsrumsbyggandet
i avvaktan på utredningen helt inställdes. Verksamheten borde under
tiden fortgå efter samma riktlinjer, som gällt under de senaste åren. I fråga
om de allmänna skyddsrummen uttalade jag dock, att en avvaktande hållning
borde iakttagas i avbidan på resultatet av nämnda utredning. Källarmursgenombrott
borde tills vidare icke komma till utförande. Vad angår kostnaderna
för anordnande av skyddsrum och källarmursgenombrott ansåg jag, att,
i avbidan på resultatet av den föreslagna utredningen, någon ändring i gällande
bestämmelser rörande kostnadsansvaret icke borde vidtagas. Kommunerna
skulle alltså tills vidare ha att bestrida en tredjedel av kostnaderna för
anordnande av allmänna skyddsrum in. m. och fastighetsägarna hela kostnaden
för enskilda skyddsrum. — I propositionen nr 82/1948 föreslogs, att medel
för budgetåret 1948/49 skulle anvisas endast för anordnande av skol- och
trafikskyddsrum. Medelsbehovet härför beräknade jag till 700 000 kronor.
2—883 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 233.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
Rörande de principer, som efter kriget tillämpats i fråga om skyddsrumsberedskapen,
må framhållas, att kommunernas och de enskildas skyldigheter
härutinnan i vissa hänseenden begränsats.
Sålunda medgav civiliförsvarsstyrelsen i skrivelse den 26 maj 1945 till överståthållarämbetet
och länsstyrelserna, att samtliga skyddsrum utom vissa ledningscentraler
för civilförsvaret finge helt nyttjas för annat ändamål, varvid
inredning och anordningar av provisorisk art (bl. a. takförstärkningar av
trä) samt dörrar, luckor, luftrenare m. m. finge avlägsnas. All materiel, som
i enlighet härmed komme att avlägsnas men som lämpligen kunde användas
vid lokalernas iståndsättande och utrustande såsom skyddsrum, skulle dock
bibehållas och lagras på sådant sätt, att skyddsrummen åter kunde iståndsättas.
Efter särskilt tillstånd kunde borttagande eller ändring medgivas även
av anordningar av permanent art.
I skrivelse den 29 september 1945 meddelade civiliförsvarsstyrelsen föreskrifter,
vilka innebure, att vid anordnande av nya skyddsrum finge anstå
med vissa åtgärder av teknisk art, så att endast den bärande konstruktionen
behövde färdigställas. Med anledning av en framställning från 1945 års civilförsvarsutredning
förklarade Kungl. Maj:t genom beslut den 8 februari 1946
hinder icke möta mot att de i civilförsvarsstyrelsens nyss nämnda skrivelse angivna
tekniska åtgärderna finge anstå i avvaktan på resultatet av utredningens
arbete.
Såsom en följd av de medgivanden, som sålunda lämnats, befinner sig f. n.
ett stort antal skyddsrum i ett icke fullbordat skick.
Även skyldigheten att anordna nya enskilda skyddsrum har i viss utsträckning
begränsats.
Jag anser mig icke nu böra tillstyrka, att åtgärder vidtagas för att färdig
ställa vare sig allmänna eller enskilda skyddsrum, som anordnats enligt de
före civilförsvarslagens ikraftträdande gällande bestämmelserna. Dessa skyddsrum
torde, därest förhållandena så skulle påfordra, på relativt kort tid kunna
sättas i nöjaktigt skick.
Däremot finner jag i nuvarande situation påkallat, att sådana materialier
— dörrar, luckor, ventiler, tubrör m. m. -—• anskaffas, som erfordras för att
färdigställa enskilda skyddsrum, vilka inrättats jämlikt civilförsvarslagens
föreskrifter. Enligt gjorda beräkningar kan sådan utrustning för samtliga
skyddsrum levereras inom en tid av 12 månader. Jag anser anskaffningen
böra fördelas på två år. Materielen torde böra upphandlas centralt genom
statens försorg för att sedermera —- mot full ersättning — tillhandahållas
fastighetsägarna. För den materielanskaffning, som skall verkställas under
nästa budgetår, bör på rikssfaten uppföras ett särskilt reservationsanslag,
vilket i anslutning till civilförsvarsstyrelsens kostnadsuppskattning torde böra
bestämmas till (15 000 000:2) 7 500 000 kronor. Anslaget bör lämpligen benämnas
Central upphandling av viss materiel för enskilda skyddsrum.
Enskilda skyddsrum, som framdeles komma att inrättas enligt civilförsvarslagens
bestämmelser, böra från början helt färdigställas.
19
Kungi. Maj:ts proposition nr 233.
Jag vill framhålla, att skyldigheten att inrätta enskilda ''skyddsrum jämlikt
eivilförsvarslagen är begränsad till byggnader inom område eller på plats,
varest enligt organisationsplanerna särskilt civilförsvar skall vara organiserat.
Av övergångsbestämmelserna till eivilförsvarslagen framgår, att, om jämlikt
de före lagens ikraftträdande gällande bestämmelserna för anläggning eller
byggnad inrättats enskilt skyddsrum, som i vederbörlig ordning godkänts,
ägaren icke må åläggas att inrätta nytt skyddsrum eller utöka skyddsrummet
eller vidtaga ändringar beträffande detsamma, så framt icke särskilda skäl
därtill föranleda.
Beträffande de allmänna skyddsrummen föreslår jag, att medel anvisas för
nya sådana. I propositionen nr 82/1948 inskränkte jag mig till att begära anslag
för nya skol- och trafikskyddsrum. Enligt organisationsplanerna skola
emellertid därjämte uppföras ett stort antal ledningscentraler och andra allmänna
skyddsrum. Yissa av skyddsrummen skola vara fullträffsäkra. Kommunerna
äro skyldiga att anordna de i organisationsplanerna angivna allmänna
skyddsrummen, dock endast i den mån medel till statsbidrag stå till
förfogande. Enligt min mening böra i första hand fullträffsäkra skyddsrum
komma till stånd. Jag förordar, att för detta ändamål för budgetåret 1948/49
beräknas sammanlagt 6 000 000 kronor. Beloppet torde böra upptagas under
skyddsrumslägenhet, vars rubrik fr. o. m. nästa budgetår torde böra ändras
till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Eventuellt förefintlig
reservation den 30 juni 1948 å anslaget till bidrag till kommuner för
anordnande av allmänna skyddsrum m. m. bör överföras till det nya anslaget.
Planläggningen och utförandet av skyddsrummen bör äga rum i samråd mellan
civilförsvarsstyrelsen och 1948 års skyddsrumsutredning.
Källarmursgenombrott ha under kriget visat sig vara av stort värde. Planläggning
av källarmursgenombrott är i vårt land redan verkställd men åtgärderna
ha ännu icke genomförts. Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att
arbetena nu skola komma till utförande. För egen del finner jag mig med
hänsyn till det statsfinansiella läget icke kunna tillstyrka styrelsens förslag
på denna punkt. Utförandet av källarmursgenombrott beräknas taga en tid
av två månader. Därest utvecklingen snabbt skulle aktualisera en sådan åtgärd,
torde Kungl. Maj:t få ställa härför erforderliga medel till förfogande
från anslaget till kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.
Enligt de nu framförda förslagen skulle alltså för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m., för vilket ändamål i den tidigare anslagspropositionen upptagits
700 000 kronor, anvisas ett reservationsanslag av (700 000 6 000 000)
0 700 000 kronor. Vidare skulle på riksstaten uppföras ett reservationsanslag
på 7 500 000 kronor till central upphandling av viss materiel för enskilda
skyddsrum.
I likhet med civilförsvarsstyrelsen anser jag motor fordonsb er edskapen böra
stärkas dels genom att för civilförsvaret uttagna motorfordon besiktigas för
utrönande av fordonens skick dels genom inköp av viss utrustning. Styrelsen
har föreslagit, att i detta syfte för budgetåret 1948/49 anvisas tillhopa
20
Kungl. Mcij:ts proposition nr 233.
(107 500 + 1 897 500) 2 005 000 kronor. För egen del vill jag förorda, att medelsanvisningen
begränsas till (50 000 + 950 000) 1000 000 kronor. För
ändamålet bör på riksstaten upptagas ett nytt reservationsanslag, vilket torde
böra benämnas Kostnader för viss motorfordonsberedskap.
Vid Ibifall till de av mig framförda förslagen skulle den i propositionen nr
82/1948 angivna medelsanvisningen för civilförsvaret för budgetåret 1948/49
förstärkas med sammanlagt (90 000 + 50 100 + 100 000 + 4 779 900 + 705 000
+ 6 000 000 + 7 500 000 + 740 000 + 1 000 000) 20 965 000 kronor. Då anslagen
för civilförsvaret i nämnda proposition upptagits med tillhopa 4 175 000
kronor, skulle det totala medelsbehovet för nästa budgetår belöpa sig till
25 140 000 kronor. Häri ingår dock ett anslag på 7 500 000 kronor, som avses
endast för förskottering av vissa kostnader, vilka icke slutgiltigt skola falla på
staten. För brandväsendet har jag föreslagit en höjning av vissa i statsverkspropositionen
angivna anslag med sammanlagt 1 035 000 kronor. Den totala
kostnadsökningen i anledning av de nu framlagda förslagen skulle alltså uppgå
till, för egentligt civilförsvar 20 965 000 kronor och för brandväsendet 1 035 000
kronor eller tillhopa 22 miljoner kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
— med ändring av vad som föreslagits dels i propositionen nr 82/1948 rörande
godkännande av avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen för budgetåret 1948/49
och rörande beräkningen av vissa anslag till civilförsvaret för nämnda budgetår,
dels ock i årets statsverksproposition angående de under XI huvudtiteln
upptagna anslagen till bidrag till kommuner för inköp av motonbrandsprutor
och brandslang samt anläggande av branddammar — föreslå riksdagen
att
1) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat. Kronor.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 256 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................................... 13 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 545 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 89 500
Summa förslagsanslag kronor 904 000;
2) under huvudtiteln för inrikesdepartementet för budgetåret
1948/49 anvisa följande anslag för civilförsvaret, nämligen
dels till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av
904 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 233. 21
Kronor.
dels till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av ................................................... 190 000
dels till Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola
samt vid kurser anordnade av länsstyrelserna
ett förslagsanslag av .................................... 316 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till vissa frivilliga
organisationer ett anslag av ................................. 285 000
dels till Civilförsvaret: Övnings- och försöksverksamhet
ett förslagsanslag av ................................. 120 000
dels till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel
ett reservationsanslag av .............................. 4 780 000
dels till Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
ett förslagsanslag av .................. 10 000
dels till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av
viss materiel m. m. ett förslagsanslag av ............... 1 000 000
dels till Civilförsvaret: Kostnader för anordnande
av allmänna skyddsrum m. m. ett reservationsanslag av 6 700 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till
kostnaderna för vissa arvoden m. m. ett förslagsan
-
slag av ............................................................... 300 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för
utbildning m. m. ett förslagsanslag av .................. 1 305 000
dels till Civilförsvaret: Central upphandling av viss
materiel för enskilda skyddsrum ett reservationsanslag
av ............................................................ 7 500 000
dels till Civilförsvaret: Kostnader för viss motorfordonsb
er edskap ett reservationsanslag av ............ 1 000 000
dels till Civilförsvaret: Inköp av brandmateriel ett
reservationsanslag av ............................................. 705 000
dels ock till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare
to. fl. för anordningar och materiel to. to.
ett förslagsanslag av ............................................. 25 000
Summa kronor 25 140 000;
3) under huvudtiteln för inrikesdepartementet för budgetåret
1948/49 anvisa
Kronor.
dels till Bidrag till kommuner för inköp av motor
brandsprutor
ett reservationsanslag av ..................... 225 000
dels till Bidrag till kommuner för inköp av brandslang
ett reservationsanslag av .......................................... 750 000
dels ock till Bidrag till kommuner för anläggande an)
branddammar ett reservationsanslag av ..................... 400 000.
22
Kungl. ilaj:ts proposition nr 233.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Sundkler.
Stockholm 1048. K. L. Beckmans Boktryckeri.