Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
anslag till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården;
given Stockholms slott den 16 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de] förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet
å Stockholms slott den 16 april 1948.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Quensel,
Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om vissa anslag till
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1948/49 samt anför.

I årets s+atsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 36, 37 och 39) har
Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att

dels för budgetåret 1948/49 anvisa till Statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 940 000 kronor och
till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader ett
förslagsanslag av 1 224 000 kronor,

1— 64r> 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 214.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till driften
av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret
1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 1300 000 kronor.

Kungl. Maj:t har, likaledes på mitt förslag, avstått från att för nämnda
budgetår äska medel till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. (1948 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,
p. 38). Jag förutskickade emellertid vid behandlingen av denna
fråga, att det vore min avsikt att i annat sammanhang föreslå, att riksdagens
samtycke inhämtades till viss omdisposition av å anslaget återstående
medel. Sådant medgivande har sedermera erhållits (prop. nr 2/1948;
rd. skr. nr 53/1948).

Anledningen till att anslaget till bidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor
i statsverkspropositionen beräknades allenast preliminärt
var att de förhandlingsmän, vilka den 30 december 1946 av Kungl. Maj:t
tillsatts för att söka åvägabringa avtal rörande den fortsatta verksamheten
vid vissa ungdomsvårdsskolor, beträffande vilka gällande avtal uppsagts, vid
tiden för propositionens framläggande ännu icke slutfört förhandlingarna
med huvudmännen för ifrågavarande skolor.

Sedan nu förhandlingsmännen inkommit med förslag till avtal och socialstyrelsen
gjort framställning rörande anvisande av medel för verksamheten
i vissa avseenden vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1948/49,
torde jag få ånyo anmäla hithörande spörsmål. I det följande föreslår jag
förstatligande och omläggning av verksamheten vid vissa ungdomsvårdsskolor
samt hemställer om därav föranledda ändringar i de redan gjorda äskandena
rörande de statliga ungdomsvårdsskolornas avlönings- och omkostnadsanslag.
Vidare torde jag få anmäla frågor om vissa ytterligare omdispositioner inom
det för de statliga skolorna avsedda byggnadsanslaget och om förvärv av
viss mark för Brättegårdens yrkesskola. Slutligen hemställer jag om anvisande
av medel till bidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor.

Avtalsförslagen och därmed sammanhängande
organisationsfrågor.

Ungdomsvårdsskolornas nuvarande organisation.

Ungdomsvårdsskoleverksamhet bedrives f. n. dels av staten vid statligt
ägda ungdomsvårdsskolor, dels av städerna Stockholm och Göteborg, vilka
hava att själva svara för de för deras del erforderliga ungdomsvårdsskolorna,
och dels av enskilda föreningar och stiftelser. De icke statliga skolorna åtnjuta
för sin verksamhet betydande bidrag av statsmedel.

Ungdomsvårdsskoleorganisationen omfattar följande olika anstaltstyper,
nämligen

dels skolhem för barn i skolpliktig ålder,

dels yrkesskolor för barn, vilka vid omhändertagandet avslutat sin skol -

Kungl. Maj:ts proposition nr 214. 3

gång men icke fyllt aderton år, eller för personer, som avses i 22 § d)
barnavårdslagen,

dels hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda barn,

dels yrkesskolor för omhändertagna över skolplikt^ ålder, vilka äro efterblivna
till förståndsutvecklingen,

och dels skolhem och yrkesskolor för omhändertagna, som på grund av
själslig abnormitet böra stå under särskild liikartillsyn.

De statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 15 till antalet, nämligen för
manliga elever: Lövsta skolhem och yrkesskola, Långanäs, Ljungaskogs,
Forsane, Sundbo och Johannisbergs yrkesskolor, Östra Spångs, Hammargårdens,
Vemyra, Folåsa och Gräskärrs skolhem samt för kvinnliga elever:
Sonestorps yrkes- och hemskola, Brättegårdens och Hornö yrkesskolor samt
Broby skolhem. Av dessa skolor är Lövsta avsett för elever, vilka äro
själsligt abnorma eller eljest i behov av särskild läkartillsyn.

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 13, nämligen för manlig
ungdom: Skrubba, Båby och Fagareds skolhem och yrkesskolor, Margretelunds
yrkesskola och Gudmundsgårdens skolhem samt för kvinnlig ungdom:
Skarvik-Tallåsens och Lingatans skolhem och yrkesskolor, Eknäs och Bistaborgs
yrkes- och hemskolor, Morängens, Sjötorps och Håkanstorps yrkesskolor
samt Johannelunds skolhem. Av dessa skolor äro Margretelund,
Håkanstorp och Sjötorp avsedda för omhändertagna, vilka äro efterblivna till
förståndsutvecklingen, medan Skarvik-Tallåsen avsetts för själsligt abnorma
eller kroppsligt sjuka elever. Skrubba, Båby, Fagared, Eknäs och Lingatan
fungera f. n. i praktiken endast såsom yrkesskolor.

Verksamheten vid de icke statliga skolorna är närmare reglerad genom
avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt huvudmännen för de skilda anstalterna.
Ungdomsvårdsskoleverksamheten vid Margretelund och Gudmundsgården
är avtalsenligt säkrad till utgången av år 1952. Nu gällande avtal
med städerna Stockholm och Göteborg (Skrubba, Eknäs och Johannelund
resp. Fagared och Lingatan) utlöpa den 30 juni 1950. Huvudavtalen för
Råby, Skarvik-Tallåsen, Bistaborg, Morängen, Sjötorp och Håkanstorp, vilka
avtal fastställts av Kungl. Maj:t den 9 april 1943, ha tillfälligt förlängts att
gälla t. o. m. den 30 juni 1948.

Föreliggande förslag.

I ärendet föreligga följande förslag, nämligen dels ett av socialstyrelsen
i skrivelse den 24 november 1947 avgivet förslag om förstatligande av verksamheten
vid de icke statliga ungdomsvårdsskolorna samt viss omorganisation
och begränsning av platsantalet, dels förhandlingsmännens i skrivelse
den 12 mars 1948 framlagda förslag till avtal med huvudmännen för de
skolor, för vilka gällande avtal upphöra med utgången av innevarande
budgetår, och dels socialstyrelsens i skrivelse den IT mars 1948 avgivna förslag
rörande medelsberäkningen i vissa avseenden för nästa budgetår, innefattande
tillika styrelsens utlåtande över förhandlingsmännens förslag. Över

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

samtliga nu nämnda förslag liar statskontoret avgivit utlåtanden, varjämte
statens lönenämnd avgivit utlåtande över socialstyrelsens skrivelse av den
17 mars 1948.

Till eu början torde få lämnas eu redogörelse för förliandlingsmännens
och socialstyrelsens förslag i vad dessa förslag kunna återverka på själva
anstalts organisationen.

Vad socialstyrelsen i sin skrivelse den 24 november 1947 föreslagit i fråga
om omorganisation av ungdomsvårdsskolorna och begränsning av platsantalet
torde här kunna förbigås. Beträffande frågan om förstatligande av verksamheten
i dess helhet har styrelsen i skrivelsen anfört följande.

Splittringen av ungdomsvårdsskoleverksamheten på statliga och icke-statliga
skolor har sedan reformen 1936—37 medfört många nackdelar. De ickestatliga
skolorna ha ej förmått utnyttja sin friare ställning till för verksamhetens
uppgift betydelsefulla initiativ. Allt som skolat ske har förbundits med
villkor om att staten finge ikläda sig ansvaret för uppkommande kostnader.
Bakom detta förhållande står uppfattningen, att staten numera till följd av
att den »principiellt», som det hette vid 1936—37 års reform, åtagit sig ansvaret
för ungdomsvårdsskolorna skall svara för alla dessas kostnader. Socialstyrelsen
måste helt allmänt konstatera, att de icke-statliga ungdomsvårdsskolorna
numera överlag stå i sämre klass än de statliga.

En annan förklaring till denna utveckling kan erhållas med en hänvisning
till skillnaden i personallöner. Medan de statliga skolorna ha uppnått till
fredsställande sådana för sin personal, är läget för de icke-statliga (med undantag
för de stockholmska skolorna) otillfredsställande. Under tider av arbetskraftsöverskott
inom de lärarkategorier, som förekomma vid ungdomsvårdsskolorna
— och sådant var läget tidigare — går det ju att bemästra en dylik
situation, även om den alltid ur personalsynpunkt måste kännas olustig och
orättvis, men i nuvarande läge med en svårartad och för flera år framöver
kvarstående lärarbrist blir det knappast möjligt att uppehålla en tillfredsställande
rekrytering. Härtill komma de ur personal- och allmän administrativ
synpunkt synnerligen stora olägenheterna, att befattningshavarna bindas
inom sina löneområden. De statliga kunna icke uppehålla vikariat vid ickestatliga,
de senare varken vid statliga eller andra icke-statliga. Vid övergång
från icke-statlig till statlig verksamhet bli befattningshavarna genomgående
snålt behandlade. Slutligen bildar pensionsfrågan för de privata skolorna ett
praktiskt taget olösligt problem, då pensionsreglering i statens pensionsan
stalt eller andra pensionsinrättningar endast kan erhållas för ett mindretal
befattningshavare i högre tjänsteställning.

Socialstyrelsen kan icke finna annan praktisk utväg ur de svårigheter, som
föreligga för de icke-statliga skolornas verksamhet, än att denna nu förstatligas.
Skälen äro framför allt, att ungdomsvårdsskoleverksamheten är ett allt
för litet område för att kunna uppdelas på såväl en statlig som en icke-statlig
sektor, att personalfrågorna nödvändiggöra en snar, gynnsam lösning om de
ifrågavarande skolorna över huvud taget skola kunna hållas i gång och att
det ur statens synpunkt måste anses riktigare, att den själv driver verksamheten,
om denna ändå måste i alla avseenden erbjuda samma ekonomiska villkor
för samtliga skolor.

Förhandlingsmännen ha, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,
träffat preliminära avtal med resp. huvudmän om förlängning på vissa villkor
av gällande avtal för Håkanstorp, Morängen, Kåby och Sjötorp under två år
samt för Bistaborg under ett halvt år. Beträffande sistnämnda skola och

Kungl. Maj:ts proposition nr 214 5

Skarvik-Tallåsen har förutsatts, att staten skall övertaga och själv driva
ungdomsvårdsskoleverksamheten, vid Bistaborg fr. o. m. den 1 januari 1949
och vid Skarvik-Tallåsen fr. o. m. den 1 juli 1948. Med huvudmannen för
Skarvik-Tallåsen, Stockholms stadsmission, har i sådant syfte preliminärt
avtal träffats om upplåtelse av skolfastigheterna under de närmaste fem åren.
För Bistaborgs vidkommande har huvudmannen krävt statlig inlösen av
anstaltsbyggnader och inventarier jämlikt gällande avtal. Mot detta krav
synes enligt förhandlingsmännens mening ingen erinran kunna göras från
statens sida. Förhandlingar i denna fråga ha ännu icke slutförts och en
uppgörelse i saken torde, enligt vad förhandlingsmännen uttala, icke kunna
träffas i sådan tid, att frågan om medelsanvisning för ändamålet kan prövas
av riksdagen under denna vårsession.

Till avtalsförslagen foga förhandlingsmännen följande kommentarer.

Avsikten med en tvåårig förlängning av avtalet för Håkanstorp är att denna
skola, vars lokaler äro mindre lämpliga för modern nngdomsvårdsskoleverksamhet
och även svåra att omändra för ändamålet, vid utgången av denna
period skall ha avvecklat sin nuvarande verksamhet.

För Morängens och Sjötorps vidkommande har beräknats, att det under
den föreslagna tvåårsperioden skall vara möjligt att taga slutlig ställning
till frågan, huruvida dessa skolor skola nedläggas eller förstatligas.

Beträffande Råby avser den tvååriga förlängningen att skapa möjlighet
att bedöma ett eventuellt förstatligande av verksamheten vid denna skola
och de båda övriga stiftelseägda skolorna (fudmundsgården och Margretelund.

Bistaborg har, i överensstämmelse med vad socialstyrelsen i sin skrivelse
den 24 november 1947 föreslagit, förutsatts skola helt disponeras såsom
hemskola. Bakgrunden härtill är att hemskoleavdelningen vid Sonestorp
enligt beslut av 1947 års riksdag (prop. nr 269/1947; rd. skr. nr 387/1947)
skall nedläggas och de frigjorda platserna disponeras för vanligt vrkesskoleklientel.
Avtalets förlängning på ett halvt år medgiver erforderlig
tid för avveckling av den nuvarande och övergång till den nya verksamheten.

Skarvik- T''allåsens utnyttjande för ungdomsvårdsskoleverksamliet har
endast provisorisk karaktär i avvaktan på erhållande av en ny, ändamålsenligare
skola på annan ort, varigenom det för klientelet vid denna skola och
vid Lövsta inbördes störande grannskapet bringas att upphöra. Då ett förslag
om nybyggnad under nuvarande förhållanden icke torde kunna förverkligas
och då andra ändamålsenliga lokaler ej stå att uppbringa, har överenskommelsen
med stadsmissionen, som önskar behålla anläggningen i sin
ägo, avsett arrendering av fastigheterna jämte inventarier under fem år.

Socialstyrelsen tillstyrker i sin skrivelse den 17 mars 1948 förhandlingsmännens
förslag rörande Skarvik-Tallåsen, Bistaborg och Håkanstorp. Ehuru
styrelsen funnit det fördelaktigt, om verksamheten redan nu kunnat förstatligas
jämväl vid Morängen, llåby ocli Sjötorp, vill styrelsen icke motsätta
sig att driften av dessa skolor under ytterligare två år behåller sin nuvarande
icke-statliga karaktär.

Skarvik-Tallåsen disponerar nu 91 platser, fördelade på fyra elevförläggningar,
varav eu. om 25 platser, anlitas såsom skolhem. Socialstyrelsen
föreslår en sänkning av platsantalet till 70 platser, varav 20 skulle uttagas
på skolhemsavdelningen. Genom en dylik nedskärning skulle betingelserna

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

för behandlingen bliva bättre varjämte möjligheter skulle åvägabringas att
utan nybyggnad erhålla ti era personalrum.

Bistaborg drives f. n. såsom kombinerad yrkes- och liemskola för elever
över 18 år med tillhopa 36 platser, varav 12 på hemskoleavdelningen. Skolan
bör enligt socialstyrelsens mening i fortsättningen helt utnyttjas såsom
hemskola, varvid antalet platser borde nedbringas till 25, avsedda även för
elever under 18 år. Samtidigt skulle hemskoleavdelningen vid Sonestorp
nedläggas och de därstädes frigjorda platserna disponeras uteslutande för
yrkesskoleklientel. Styrelsen föreslår vidare i detta sammanhang, att det
vid Bistaborg nu mottagna yrkesskoleklientelet skall överföras till Lingatan,
som hädanefter skulle även formellt fungera allenast såsom yrkesskola. Nu
angivna omläggningar av verksamheten vid Bistaborg, Sonestorp och Lingatan
kunna emellertid enligt socialstyrelsens mening icke verkställas på en
gång vid en viss tidpunkt. Omläggningen måste i stället ske efter hand och
kan beräknas slutförd först omkring den 1 juli 1949. — Omläggningen av
verksamheten vid Bistaborg kommer enligt vad socialstyrelsen framhåller
att förutsätta viss omdisposition av anstaltsbyggnaderna. Ritningar och kostnadsberäkningar
äro f. n. under utarbetande men arbetet med dessa detaljer
torde icke vara avslutat i sådan tid, att förslag lämpligen kan anmälas för
årets riksdag.

Såsom anstalt för manliga elever i skolåldern tillhörande kategorien
abnorma, känsliga och besvärliga fungerar f. n. Lövsta skolhem och yrkesskola,
vars skolliemsavdelning rymmer 40 platser. I sin skrivelse den 24
november 1947 anförde styrelsen, att styrelsen ansåge det synnerligen betydelsefullt,
att antalet platser för det svårskötta abnormklientelet vore tillräckligt,
och föreslog, att Folåsa, som f. n. omfattar 30 platser för normalklientel,
skulle ombyggas till specialanstalt med 35 platser, fördelade på 5
småstugor med 7 platser vardera. Styrelsen förordade, att Folåsa intill dess
en ombyggnad kunde komma till stånd försöksvis utnyttjades såsom specialanstalt
för mera svårskött yngre klientel. Styrelsen uttalar i sin skrivelse
den 17 mars 1948, att det på grund av märkbart ökad efterfrågan på platser
för nämnda klientel vore nödvändigt att Folåsa redan fr. o. m. budgetåret
1948/49 trädde i funktion såsom specialanstalt. Förutsättning för en sådan
omläggning vore emellertid att klientelet ställdes under fortlöpande kontroll
av en psykiatriskt särskilt skolad läkare med speciell erfarenhet av
läkepedagogiskt anstaltsarbete. Beträffande denne befattningshavare anför
styrelsen i huvudsak följande.

Styrelsen finner det icke nödvändigt att under försökstiden heltidsanställd
läkare anlitas för uppgiften. Det torde vara till fyllest, om läkaren vistas
på skolan i regel en hel dag varje vecka samt i övrigt vid särskilt uppkommande
behov. Chefen—läkaren vid Lövsta, som, därest förslaget om förstatligande
av verksamheten vid Skarvik-Tallåsen bifalles, kommer att befrias
från uppdraget att svara för läkarvården vid sistnämnda skola, har
förklarat sig villig att handhava läkarvården vid Folåsa. Arvodet bör bestämmas
till samma belopp, som det ifrågavarande befattningshavare för
läkarvården vid Skarvik-Tallåsen uppburit från Stockholms stadsmission,

Kungl. Maj-.ts proposition nr 214. 7

4 000 kronor för år, vilket arvode icke beräknas överstiga summan av de
grundbelopp och de besöksarvoden, som enligt gällande föreskrifter skulle
utgå till annan vid ungdomsvårdsskola nu anlitad rådgivande psykiater för
samma antal besök.

Härefter torde jag få övergå till att redogöra för den ekonomiska
innebörden av de preliminärt ingångna avtalen.

Uppgörelsen med Stockholms stadsmission rörande verksamheten vid
Skarvik-Tallåsen innefattar jämväl slutlig reglering av de ekonomiska mellanhavandena
mellan staten och stadsmissionen på grund av nu gällande avtal
och innebär dels att staten för fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamliet skall
för en avgift av 20 000 kronor för budgetår, förskottsvis utgiven under juli
månad, arrendera de fastigheter, till vilka skolans verksamhet nu är förlagd,
dels att staten skall övertaga stadsmissionens ekonomiska förpliktelser gentemot
skolans ordinarie personal och dels att stadsmissionen tillförsäkras ersättning
av statsmedel för de driftsunderskott, som i enlighet med av socialstyrelsen
godkända utgiftsstater eller eljest lämnat godkännande uppkommit
vid skolan under tiden den 1 januari 1945—den 30 juni 1948. Arrendet
omfattar förutom fastigheterna jämväl alla befintliga, för skolans behov avsedda
inventarier med undantag för levande inventarier, vilka skola inlösas
av staten för i orten gängse priser, och för eleverna avsedda kläder och
skor, vilka skola kostnadsfritt överlämnas till staten. Arrendeavgiften har
beräknats på så sätt, att den skall utgöra dels ränta med 3.5 % å av stadsmissionen
i anläggningen nedlagt eget kapital, ca 236 000 kronor, dels ersättning
för värdeminskning å byggnaderna med ej fullt 1.5 % av de totala
byggnadskostnaderna och dels gottgörelse för stadsmissionens övriga omkostnader,
bl. a. brandförsäkring. De räntefria statslån å tillhopa 745 000
kronor, vilka stadsmissionen erhållit för skolans räkning, skola med oförändrade
säkerhetsbestämmelser kvarstå under arrendetiden såsom räntefria
lån men i sin helhet förfalla till betalning vid arrendetidens slut. Avtalet
skall, därest det icke uppsäges senast två år före avtalstidens utgång, gälla
tills vidare med två års ömsesidig uppsägning. — Då samtliga vid anstalten
nu tjänstgörande ordinarie befattningshavare av inspektören för ungdomsvårdsskolorna
förklarats behöriga att inneha ordinarie befattning vid skolan,
ha förhandlingsmännen icke ansett hinder föreligga mot att staten övertager
de ekonomiska förpliktelserna mot personalen.

Yad beträffar avtalen rörande Håkanstorp, Morängen, Råby, Sjötorp och
Bistaborg må följande nämnas.

Nu gällande grunder för statsbidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor
framgå i huvudsak av den redogörelse, som därutinnan lämnats
i propositionen nr 269/1947, s. 104—105. Utöver vad som framgår av denna
redogörelse, till vilken jag torde få hänvisa, bör allenast nämnas, att staten
lämnar resebidrag till elever för besök i hemorten samt att 1947 års riksdag
för innevarande budgetår medgivit dels ett extra statsbidrag till de
skolor, för vilka avtalen upphöra att gälla med utgången av innevarande
budgetår, innebärande eu förhöjning med 20 % å de fasta platsbidragen

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

under budgetårets seuare hälft och dels bidrag för arbetstidsbegränsande åtgärder
och kompensation för bortfallet av de tidigare utgående kommunala
avgifterna och ersättningarna.

Beträffande utgångsläget vid förhandlingarna i denna del ha förhandlingsmännen
anfört i huvudsak följande.

Huvudmännen för ifrågavarande skolor ha såsom villkor för fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet
rest krav på väsentligt ökade statsbidrag. De ha
sålunda framhållit, att personallönerna, trots att i flera fall mindre höjningar
under de sista åren genomförts, för närvarande med undantag för Kåby äro
så låga, att det i fortsättningen kunde väntas bliva ogörligt att erhålla
kvalificerade befattningshavare, därest icke en väsentlig löneförhöjning kunde
åstadkommas. Det vore enligt huvudmännens mening svårt att i princip
gendriva befattningshavarnas önskemål att de, som arbetade under samma
förhållanden som personalen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna, även
skulle få åtnjuta enahanda löneförmåner som kollegerna vid dessa. Vidare
ha huvudmännen påpekat, att skolornas övriga omkostnader i icke ringa
omfattning ökat, sedan 1943 års avtal slötos, men att det rörliga tillägget
på platsbidragen endast delvis kompenserade kostnadsökningen.

Med anledning av vad huvudmännen sålunda anfört ha förliandlingsmännen
för varje skola verkställt särskild utredning angående de ekonomiska
förutsättningarna för verksamheten under en kommande avtalsperiod.

De av förhandlingsmännen ingångna preliminära avtalen innebära, att
verksamheten vid de berörda skolorna under den nya avtalsperioden skall
bedrivas enligt i princip samma grunder och villkor, som föreskrivas i 1943
års avtal med den förändringen rörande ersättningen till skolorna att platsbidragens
grundbelopp för år skola höjas, beträffande Bistaborg och Råby
med 400 kronor samt beträffande Håkanstorp, Morängen och Sjötorp med
500 kronor för envar av platserna vid vederbörande skola. Enahanda höjningar
skola ske beträffande utgående ersättningar för överbeläggning. Härvid
bortfaller givetvis det extra statsbidrag, som medgivits för senare hälften
av innevarande budgetår. Beträffande verkningarna av en dylik höjning
anföra förhandlingsmännen i huvudsak följande.

Genom höjningen av platsbidragens grundbelopp komma, under förutsättning
att det rörliga tillägget i likhet med för år 1947 beräknas efter 36 %,
de olika skolorna att i jämförelse med de belopp, som skola utgå för första
halvåret 1948, för år räknat erhålla följande inkomstökning, nämligen Håkanstorp
9 000 kronor, Morängen 12 500 kronor, Råby 18 200 kronor och Sjötorp
11 500_ kronor samt — för ett halvt år — Bistaborg 5 472 kronor eller tillhopa
56 672 kronor.

Denna ökning av statsbidragen torde göra det möjligt för skolorna att
dels verkställa förhållandevis betydande förbättringar av personallönerna
dels ock erhålla täckning för sina ökade övriga omkostnader. Det bör dock
särskilt framhållas, att lönerna icke härigenom kunna bringas upp till lönenivån
för motsvarande befattningshavare vid de statliga skolorna utan torde
stanna vid en avsevärt lägre nivå. Undantag härifrån utgör emellertid Råby,
där sedan gammalt det statliga lönesystemet följts.

Förhandlingsmännen föreslå vidare, att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande
att bevilja ersättning för driftsförluster vid nu ifrågavarande skolor i den

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

mån Kungl. Maj:t finner en dylik utbetalning skälig. Med de föreslagna avtalen
torde man enligt förliandlingsmännens mening kunna räkna med att
eventuella driftsförluster under den relativt korta avtalsperiod, varom är
fråga, icke kunna uppgå till mer än förhållandevis obetydliga belopp. En
förutsättning för sådan ersättning bör dock liksom hittills vara att vederbörande
skolas utgiftsstat i förväg granskats av socialstyrelsen.

Slutligen föreslå förhandlingsmännen, att de fasta bidragen — platsbidragens
grundbelopp och bidragen till byggnadsunderhåll — i fortsättningen
skola utgå kvartalsvis i förskott och icke såsom hitintills halvårsvis i efterskott.
Motsvarande räntekostnader ha icke medtagits vid beräkningen av de
nya statsbidragen.

Socialstyrelsen uttalar allvarliga farhågor för att jämväl i fortsättningen
stora svårigheter kunna uppstå för skolorna att till de löner, som i anledning
av statsbidragsökningen kunna erbjudas, erhålla tillräckligt kvalificerade
befattningshavare och finner det ej heller uppenbart, att skolorna vid eventuella
ytterligare prisstegringar kunna få sina ökade kostnader täckta genom
den föreslagna statsbidragsökningen. Med hänsyn särskilt till förslaget om
täckning av statsmedel av eventuellt uppkommande driftsunderskott tillstyrker
styrelsen emellertid den ekonomiska uppgörelsen. Förslaget att vissa
bidrag skola utgå kvartalsvis i förskott tillstyrkes av styrelsen, som finner det
lämpligt, att utbetalningen av ifrågakommande belopp bestämmes att äga
rum under loppet av den första månaden i varje kvartal.

Statskontoret har icke funnit anledning till särskilt uttalande i fråga om
i det föregående redovisade förslag från förliandlingsmännens och socialstyrelsens
sida.

Departementschefen.

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n., sedan tre skolor under
innevarande budgetår nedlagts, till antalet tretton. Vid sju av dessa är verksamheten
avtalsenligt säkrad under ytterligare några år. För de övriga sex
skolorna — Råby, Morängen, Sjötorp, Håkanstorp, Bistaborg och SkarvikTallåsen
— utlöpa nu gällande avtal med utgången av innevarande budgetår.

I samband med förhandlingarna om förlängning av nu gällande avtal för
sistnämnda sex ungdomsvårdsskolor har socialstyrelsen i särskild skrivelse
framfört skäl för att staten skall övertaga och driva verksamheten vid de
icke-statliga skolorna och i anslutning därtill föreslagit att anstaltsorganisationen
helt förstatligas. Även enligt min mening tala åtskilliga skäl för en
utveckling i denna riktning. Jag anser dock tiden ännu icke vara inne att
taga ställning till denna fråga i hela dess vidd.

För att genomföra nyssnämnda förhandlingar ha särskilda förhandlingsmän
utsetts av Kungl. Maj:t. Enligt direktiven hade förhandlingsmännen att
söka uppnå preliminära avtal med vederbörande huvudmän om fortsatt ickestatlig
verksamhet vid skolorna. Förhandlingsmännen voro dock oförhindrade
att, därest särskilda omständigheter förelåge, beträffande någon eller några
av dessa skolor framlägga förslag om förstatligande.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Förhandlingsmännen ha träffat preliminära avtal om att verksamheten vid
Råby, Morängen, Sjötorp och Håkanstorp under ytterligare två år drives i
icke-statlig regim. Vad beträffar Bistaborg och Skarvik-Tallåsen ha förhandlingsmännen
däremot funnit särskilda skäl tala för att verksamheten vid dessa
skolor i fortsättningen drives direkt av staten. Till dessa skäl återkommer jag
i det följande. Förhandlingsmännen ha med utgångspunkt härifrån med huvudmannen
för Bistaborg träffat preliminärt avtal om fortsatt icke-statlig drift
av denna skola intill utgången av innevarande kalenderår, vid vilken tidpunkt
skolan avsetts skola övertagas av staten. Beträffande Skarvik-Tallåsen ha förhandlingsmännen
föreslagit att driften av skolan skall övertagas av staten
fr. o. m. den 1 juli 1948, varvid staten skulle arrendera anläggningen under
fem år. Ett preliminärt arrendeavtal har träffats med huvudmannen.

Beträffande motiveringen för förhandlingsmännens förslag om förstatligande
av Bistaborg och Skarvik-Tallåsen har jag inhämtat följande.

De för ungdomsvårdsskoleorganisationen erforderliga hemskoleplatserna
uttagas f. n. på hemskoleavdelningarna vid Sonestorps och Bistaborgs
yrkes- och hemskolor. Vid den omorganisation av personalen, som beslöts
av 1947 års riksdag (prop. nr 269/1947; rd. skr. nr 387/1947) förutsattes,
att hemskoleavdelningen vid Sonestorp skulle nedläggas, sedan
beslut fattats om inrättande av en ny, för landets hela behov avsedd
hemskola, I anledning härav fastställdes för Sonestorp en personalplan,
som uppbyggts för handhavande av en renodlad yrkesskola. Personalplanen
skulle dock tills vidare icke tillämpas i sin helhet så länge
hemskoleavdelningen fortfarande bibehölles; i stället skulle viss hemskolepersonal
få bibehållas vid skolan intill dess hemskoleavdelningen nedlagts.
I nuvarande läge har Bistaborg ansetts vara den skola, som vore bäst
lämpad att tjänstgöra såsom hemskola. Den nuvarande huvudmannen har
emellertid ansett sig sakna de nödvändiga förutsättningarna för att driva en
hemskola och har tidigare sökt erhålla befrielse från skyldigheten att driva
den hemskoleavdelning, som nu finnes vid skolan.

Enligt det för Bistaborg nu gällande avtalet är staten skyldig att i vissa
lägen inlösa denna skola. Härom förhåller sig som följer. Jämlikt 14 punkten b)
i 1943 års avtal rörande Bistaborg skall staten, därest avtalet uppsäges från
statens sida, med visst här icke ifrågakommande undantag, vara skyldig
att efter huvudmannens önskan antingen mot skälig ersättning övertaga
skolans fastigheter med alla dit hörande byggnader och inventarier
m. m. eller ock ersätta huvudmannen för vissa om- eller tillbyggnadsarbeten
eller förbättringar. Sker uppsägning av avtalet från huvudmannens
sida skola enahanda skyldigheter enligt 14 punkten c) inträda för staten,
därest uppsägningen föranletts bl. a. av att verksamheten finnes icke
kunna på tillfredsställande sätt fullgöras med till huvudmannens förfogande
ställda statsbidrag jämte avkastningen av huvudmannens egna tillgångar. Kan
överenskommelse icke träffas om beloppet av nu nämnd ersättning skall detta
bestämmas av tre gode män i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Därest staten övertager skolans fastigheter, skall emellertid ersättning utgå
med ett belopp minst motsvarande summan av dels till huvudmannen utlämnade
statslån å tillhopa 123 000 kronor, dels ock vad huvudmannen av egna
medel använt för skyddshemmets inrättande eller för om- eller tillbyggnadsarbeten
eller förbättringar, allt under förutsättning att arbetena godkänts på
visst sätt från statens sida.

1943 års avtal för Bistaborg skulle enligt 13 punkten i avtalet gälla
t. o. m. den 31 december 1947. Därest avtalet icke uppsades senast ett
år före avtalstidens utgång, skulle det anses förnyat för ytterligare fem år.
Huvudmannen uppsade den 26 november 1946 avtalet under hänvisning till
berörda under 14 punkten c) i avtalet angivna förhållanden. Det har därefter
ankommit på förhandlingsmännen att söka få till stånd en uppgörelse
om fortsatt verksamhet vid skolan. I avvaktan på det slutliga förhandlingsresultatet
har Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande, på förhandlingsmännens
förslag, den 31 oktober 1947 fastställt avtal om förlängning
av 1943 års avtal på ett halvt år t. o. m. den 30 juni 1948 med allenast
vissa förändringar rörande platsbidragets storlek. Vid de fortsatta förhandlingarna
har huvudmannen velat avveckla sin verksamhet vid skolan och
påfordrat, att staten i enlighet med bestämmelserna i avtalet skall inlösa
anläggningen på sätt i avtalet angives.

För Skarvik-Tallåsens vidkommande har läget varit följande. Då den
ungdom, som intages på Skarvik-Tallåsen, är svårbehandlad, ställas särskilt
stränga krav på personalens kompetens och uthållighetsförmåga. Enär
det löneläge, som skolans huvudman, Stockholms stadsmission, kunnat
erbjuda befattningshavarna vid skolan, varit lågt, har det icke varit möjligt
att i erforderlig utsträckning erhålla kvalificerad personal. En förutsättning
härför vore att lönerna vid skolan ställdes i nivå med lönerna vid de statliga
ungdomsvårdsskolorna. Till detta kommer att stadsmissionen för sin del
funnit verksamheten vid skolan så krävande, att stadsmissionen — även om
rådande brister kunde botas genom väsentligt ökade statsbidrag — ansett
sig böra avstå från ansvaret för densamma.

Enligt de föreliggande avtalsförslagen skola Råby, Morängen, Sjötorp,
Håkanstorp och Bistaborg för sin fortsatta icke-statliga verksamhet tillförsäkras
viss förhöjning av nu utgående platsbidrag. För arrenderingen av
Skarvik-Tallåsen skall staten utgiva en avgift av 20 000 kronor för budgetår,
varjämte skolan skall erhålla ersättning för de driftsunderskott, vilka uppkommit
vid densamma fr. o. m. den 1 januari 1945 t. o. in. den 30 juni 1948.

Enligt socialstyrelsens mening böra de av förhandlingsmännen ingångna
preliminära avtalen fastställas.

För egen del vill jag anföra följande.

I förhandenvarande läge synes staten icke kunna undandraga sig att i överensstämmelse
med de av huvudmannen för Bistaborg uppställda kraven inlösa
skolan i fråga. Härtill kommer, att starka lämplighetsskäl tala för
att staten i fortsättningen bör handhava verksamheten vid skolan. Jag
finner mig fördenskull böra tillstyrka, att skolan förstatligas fr. o. in. den

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1 januari 1949 och att det av förhandlingsmännen preliminärt tecknade avtalet
om fortsatt icke-statlig drift under första hälften av budgetåret 1948/49
fastställes. Mot de ekonomiska förpliktelser, vilka enligt sagda avtal skulle
åvila staten, har jag intet att erinra. Det torde få ankomma på förhandlingsmännen
att snarast upptaga förhandlingar med skolans huvudman rörande de
ekonomiska villkoren för statens övertagande av anläggningen.

De särskilda omständigheter, vilka föranlett förhandlingsmännen att föreslå
statlig arrendering av Skarvik-Tallåsen under fem år, ha övertygat mig om
lämpligheten av att problemet om skolans fortsatta verksamhet löses på föreslaget
sätt. Jag finner mig vidare kunna tillstyrka, att Eåby, Morängen, Sjötorp
och Håkanstorp under ytterligare två år fortsätta sin nuvarande ickestatliga
verksamhet. Då jag icke funnit anledning till erinran gentemot de
ekonomiska förpliktelser, vilka staten enligt de preliminära avtalen skulle
ikläda sig för verksamheten vid nu nämnda fem skolor, förordar jag, att avtalen
i fråga få i sinom tid fastställas av Kungl. Maj:t.

Socialstyrelsen har, delvis i anslutning till förhandlingsmännens förslag,
förordat vissa omläggningar inom ungdomsvårdsskoleorganisationen, nämligen
dels begränsning av antalet platser vid Skarvik-Tallåsen till 70, dels omläggning
av Bistaborg till enbart hemskola med 25 platser för elever jämväl
under 18 år och i samband därmed nedläggande av Sonestorps hemskoleavdelning
och överförande av Bistaborgs yrkesskoleklientel till Lingatan och dels
omläggning av Folåsa till skolhem för manliga elever, vilka på grund av själslig
abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn. Den av socialstyrelsen
föreslagna omorganisationen torde få genomföras under loppet av nästa
budgetår. Såsom läkare vid Folåsa bör Lövstachefen få anlitas för ett arvode
av 4 000 kronor för år och med en tjänstgöring om i regel ett besök i veckan
och i övrigt besök vid uppkommande behov. Såsom socialstyrelsen framhållit
torde detta belopp icke komma att överstiga vad som skulle utgå till annan
psykiater för samma antal besök enligt gällande ersättningsgrunder.

Med de förhöjningar av statsbidragen, som enligt de nya avtalen komma
att tillerkännas Råby, Morängen, Sjötorp, Håkanstorp och Bistaborg, torde,
såsom förhandlingsmännen förutsagt, eventuella driftsförluster under den
kommande avtalsperioden kunna avsevärt begränsas. I likhet med förhandiingsmännen
anser jag med hänsyn härtill, att Kungl. Maj:t bör få utan riksdagens
hörande i de enskilda fallen utgiva de ersättningar för driftsunderskott,
vilka kunna uppkomma vid ifrågavarande skolor under den kommande avtalsperioden
och som av Kungl. Maj:t bedömas skäliga. Såsom förutsättning
för dylik utbetalning bör givetvis gälla, att vederbörande skolas utgiftsstat
i förväg granskats av socialstyrelsen.

Utbetalningen av statsbidragen sker för närvarande halvårsvis i efterskott.
Detta utbetalningssystem torde otvivelaktigt förorsaka åtskilliga av de icke
statliga huvudmännen vissa ekonomiska svårigheter. Jag ansluter mig därför
till förhandlingsmännens förslag, att platsbidragens grundbelopp och bygg -

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

nadsunderhållsbidragen fr. o. m. nästa budgetår skola utgivas kvartalsvis i
förskott. De tillfälliga merkostnaderna under nästa budgetår i anledning av
denna anordning torde belöpa sig till omkring 100 000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1948/49.

l:o. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,
p. 36) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår under förevarande
rubrik anvisa ett förslagsanslag av 1940 000 kronor.

I sin i det föregående berörda skrivelse den 17 mars 1948 har socialstyrelsen
gjort framställning om anvisande av ytterligare medel under förevarande
anslag utöver vad av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen äskats
för nästa budgetår. Framställningen har i denna del föranletts av de
ifrågasatta förändringarna inom den statliga gruppen av ungdomsvårdsskolor,
nämligen förstatligande av verksamheten vid Skarvik-Tallåsen och Bistaborg
samt omläggning av verksamheten vid Folåsa.

Styrelsen framlägger till en början förslag rörande personalplaner för
Skarvik-Tallåsen och Bistaborg, vilka förslag uppgjorts med särskild hänsyn
tagen till de erfarenheter beträffande personalplanernas utformning,
som vunnits genom den av statens organisationsnämnd verkställda organisationsundersökningen
vid de statliga ungdomsvårdsskolorna (se prop. nr
269/1947).

Styrelsen föreslår för Skarvik-Tallåsen följande personalplan: 1 chef,
tillika läkare (Ca 31), 4 assistenter (Ca 23), 1 bokhållare (Ce 21), 1 folkskollärare
(Ce 21), 2 lärarinnor i hushållsgöromål, varav en skolköks- och en
lanthushållslärarinna (Ce 19), 2 lärarinnor i kvinnlig slöjd, varav en sömnads-
och en liandarbetslärarinna (Ce 19), 1 gymnastik- och idrottslärare
(Ce 19), 4 husföreståndare (Ce 15), 1 lärarinna i tvätt (Ce 14), 4 biträdande
husföreståndare (Ce 13), 12 vårdare (Ce 11), 2 hantverkare (Ce 11) och 1
kanslibiträde (Ce 11).

Av den föreslagna personalstyrkan beräknas för stadigvarande tjänstgöring
vid envar av de fyra elevförläggningarna 1 assistent, 1 husföreståndare,
1 biträdande husföreståndare och 3 vårdare.

Chefen, tillika läkaren, bör enligt styrelsens mening kunna utnyttjas såsom
rådgivande psykiater vid tre eller fyra andra ungdomsvårdsskolor. Liksom
fallet är med chefen för Lövsta bör chefen för Skarvik-Tallåsen erhålla fri
bostad. Den gemensamma lärarpersonalen i praktiska sysslor avses svara
för en med hänsyn till klientelets genomgående bristande uthållighet i
kortare kurser upplagd utbildning. Folkskolläraren bör ha genomgått särklasslärarutbildning.

Personalplanen för Bistaborg skulle enligt socialstyrelsens förslag
fr. o. m. den 1 januari 1949 omfatta följande befattningshavare: 1 rektor
(Ca 27), 1 assistent (Ca 23), 2 lärarinnor i hushållsgöromål, varav en skol
köks- och eu lanthushållslärarinna (Ce 19), 1 lärarinna i kvinnlig slöjd

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

(Ce 19), 2 barnavårdslärarinnor (Ce 19), 1 jordbruksförman (Ce 14), 1 hemvårdslärare
(Ce 13) och 3 vårdare (Ce 11).

Socialstyrelsen beräknar det ytterligare behovet under anslaget för nästa
budgetår, vid bifall till förslagen rörande Skarvik-Tallåsen och Bistaborg,
enligt följande uppställning.

Ändamål

Skarvik-

Tallåsen

kr.

Bistaborg

kr.

Summa

kr.

Summa

summarum

kr.

Av styrelsen
begärt
belopp
kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän..

47 292

9 642

56 934

56 934

56 900

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj:t:

Arvode till verkställande ledamot. .

600

200

800

Särskilda ersättningar till folkskol-

lärare ..........................

1 140

—

1 140

Arvode till rådgivande psykiater . .

—

500

500

2 440

2 400

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-

sonal;

Personal på löneplan ...........

172 872

29 892

202 764

Praktikantarvoden..........

600

—

600

Vikarier......................

4 000

1000

5 000

Kontorshj älp ...............

—

600

600

208 964

208 900

Rörligt tillägg 1 ....................

26 400

4 700

31100

31100

31100

Summa

252904

46 534

299 438

299 438

299 300

1 Beräknat efter 12 %.

Socialstyrelsen föreslår slutligen, att arvodesposten i händelse av bifall
till styrelsens förslag rörande omläggning av Folåsa uppräknas med ytterligare
3 000 kronor för bestridande av kostnaderna för Lövstachefens verksamhet
såsom läkare vid förstnämnda skola. Styrelsen har alltså föreslagit, att
under anslaget äskas ett belopp av ytterligare (299 300 + 3 000) 302 300 kronor.

Statskontoret, som ansett personalbehovet vid Skarvik-Tallåsen och Bistaborg
undandraga sig ämbetsverkets bedömande, har i fråga om personalplanerna
allenast velat ifrågasätta, huruvida det kunde vara erforderligt att anställa
en särskild gymnastik- och idrottslärare vid Skarvik-Tallåsen. Beträffande
den av socialstyrelsen föreslagna löneställningen för barnavårdslärarinnorna
vid Bistaborg erinrar statskontoret, att vid statens sjuksköterskeskola
finnas anställda en instruktionssköterska i 19 lönegraden och en i 15
lönegraden. Enligt ämbetsverkets mening borde här avsedda barnavårdslärarinnor,
i varje fall tills närmare erfarenhet vunnits, inplaceras i lönegraden
Ce 15. Slutligen ifrågasätter ämbetsverket, huruvida det kunde vara av behovet
påkallat att för läkarvården vid Folåsa anvisa ett så högt belopp som
4 000 kronor.

Statens lönenämnd anför samma anmärkning som statskontoret rörande
gymnastik- och idrottslärarbefattningen vid Skarvik-Tallåsen. över huvud
säger sig nämnden ha fått det intrycket, att den ifrågasatta personalorganisationen
vid både sistnämnda skola och Bistaborg vore väl omfattande i för -

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

hållande till antalet elever. Vad beträffar de föreslagna löneplaceringarna av
olika tjänster har nämnden icke funnit anledning till erinran mot desamma.

Departementschefen. Den av socialstyrelsen föreslagna personalstyrkan vid
Skarvik-Tallåsen kan i förstone synas väl högt tilltagen. De särskilda förhållandena
vid skolan torde emellertid motivera en förhållandevis omfattande
personal. Först och främst måste understrykas den ur personalbesparingssynpunkter
olämpliga struktur, som anstaltsområdet utvisar. Skolan består nämligen
av fyra särskilda förläggningar, vilka äro belägna på sådant avstånd
från varandra, att ett gemensamt utnyttjande av personalen i stor utsträckning
omöjliggöres. Vidare nödvändiggör klientelets art och Lövstaanstaltens närhet
en eljest oproportionerligt stor personal, framför allt med hänsyn till bevakningsbehovet.
Den nuvarande personalplanen för skolan räknar, enligt vad
jag under hand inhämtat, 29 befattningshavare, vartill komma 6 befattningshavare,
vilka anställts med anlitande av de medel, som för innevarande budgetår
anvisats för arbetstidsbesparande åtgärder vid de icke statliga skolorna.
Personalstyrkan uppgår sålunda till 35 personer. Socialstyrelsens förslag omfattar
en personalplan om 36 befattningshavare. Det må för övrigt framhållas,
att socialstyrelsens personalförslag i förhållande till den nuvarande organisationen
innebär en förskjutning i viss utsträckning från högre till lägre tjänster.
Med hänsyn till vad nu anförts finner jag mig böra tillstyrka socialstyrelsens
förslag till personalplan för Skarvik-Tallåsen med undantag allenast för gymnastik-
och idrottsläraren, vars arbetsuppgifter torde kunna skötas antingen
av annan därtill kompetent befattningshavare vid skolan eller av särskilt
avlönad timlärare. — Beträffande skolans chef och för denne vikarierande
läkare böra gälla samma bestämmelser, som de vilka i statens allmänna avlöningsreglemente
meddelats för motsvarande befattningshavare vid Lövsta.
Då Lövstaehefen är skyldig att utan ersättning tjänstgöra såsom rådgivande
psykiater åt ungdomsvårdsskoleinspektören bör för chefen för Skarvik-Tallåsen
föreskrivas skyldighet att utan ersättning bestrida andra mot sistnämnda uppgifter
någorlunda svarande göromål. Jag föreslår därför, att chefen för SkarvikTallåsen
skall, utan särskild ersättning, dels tjänstgöra såsom rådgivande
psykiater vid annan ungdomsvårdsskola, som socialstyrelsen finner därtill
lämpad, och dels vid förfall för Lövstaehefen fullgöra dennes åligganden såsom
rådgivande psykiater åt ungdomsvårdsskoleinspektören. I övrigt har jag
intet att erinra mot socialstyrelsens förslag rörande personalens lönegradsplacering
i de enskilda fallen.

Gentemot den föreslagna personalplanen för Bistaborg torde invändningar
icke kunna göras. Platsantalet vid denna skola kommer visserligen att minska
från 36 till 25 men å andra sidan kommer skolan att efter omorganisation till
enbart hemskola få emottaga ett ytterligare barnantal, som kan antagas minst
motsvara begränsningen i elevplatsantalet. Härtill kommer ökat behov av Övervakningspersonal,
enär vakande nattvakt erfordras med hänsyn till spädbarnen.
Då jag jämväl biträder socialstyrelsens förslag rörande personalens

16 Kungl. Maj-.ts proposition nr 214.

lönesättning, tillstyrker jag, att Bistaborg erhåller den personal, som socialstyrelsen
föreslagit.

Socialstyrelsen har beräknat det ytterligare medelsbehovet under nästa
budgetår till för ordinarieposten 56 900 kronor, för arvodesposten 5 400 kronor,
för icke-ordinarieposten 208 900 kronor och för posten till rörligt tillägg 31100
kronor eller tillhopa 302 300 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke funnit
anledning till annan erinran än att jag med hänsyn till vad jag anfört rörande
den av styrelsen föreslagna gymnastik- och idrottslärarbefattningen vid Skarvik-Tallåsen
nedräknar icke-ordinarieposten med i runt tal 6 800 kronor till
(208 900 — 6 800) 202 100 kronor och posten till rörligt tillägg med i runt tal
800 kronor till (31 100 — 800) 30 300 kronor.

Totalbehovet under anslaget vid en jämförelse med äskandena i statsverks -

propositionen beräknar jag således enligt följande

uppställning.

Äskat i stats-

Ytterligare

Summa

Anslagspost

verksprop.

behov

kr.

kr.

kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

698 800

56 900

755 700

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........

44 600

5 400

50 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..............................

998 300

202100

1 200400

Rörligt tillägg..........................

198 300

30 300

228 600

Summa kronor

1 940 000

294 700

2 234 700

Slutligen torde jag få anmäla ytterligare en fråga, till vilken ställning synes
böra tagas i förevarande sammanhang.

Genom beslut av 1947 års riksdag utgingo med utgången av budgetåret
1946/47 ur personalplanerna de tidigare befattningarna såsom arbetsledare
i dåvarande 10 lönegraden. De icke-ordinarie arbetsledare, som önskade kvarstå
inom organisationen, skulle omplaceras på andra befattningar. I skrivelse
den 22 december 1947 har socialstyrelsen anmält bl. a., att förre arbetsledaren
vid Johannisbergs yrkesskola Karl Eilert Börlin icke kunnat placeras på
högre befattning än såsom vårdare i nuvarande 11 lönegraden. Börlin, som är
född år 1906, har varit anställd vid de statliga ungdomsvårdsskolorna sedan
år 1941 och var den 30 juni 1947 placerad i dåvarande 10 löneklassen. Han
skulle, därest arbetsledarbefattningen icke avskaffats, den 1 juli 1947 ha
placerats i 15 löneklassen. För egen del finner jag skäligt, att Börlin får,
räknat fr. o. m. den 1 juli 1947, tillgodonjuta den löneklass, vilken han vid
denn^ tidpunkt intjänt och till vilken han skulle varit berättigad, därest icke
hans tjänst avskaffats.

2:o. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag. I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 37) har
Kungl. Maj:t hemställt om anvisande för nästa budgetår under förevarande
rubrik av ett förslagsanslag av 1 224 000 kronor.

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

I sin förenämnda skrivelse den 17 mars 1948 har socialstyrelsen i anledning
av framlagda förslag, berörande de statliga ungdomsvårdsskolorna,
gjort framställning om anvisande av ytterligare medel under anslaget utöver
vad av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen äskats för nästa budgetår,
och därvid beräknat det ytterligare medelsbehovet i enlighet med följande
uppställning.

Ändamål

Skarvik-

Tallåsen

kr.

Bistaborg

kr.

Summa

kr.

Summa

summarum

kr.

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare

100

100

200

200

2. Reseersättningar..................

4 000

3 500

7 500

7 500

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten ......

30 000

3 000

33 000

b. Övriga expenser ..............

5 000

2 000

7 000

40 000

4. Övriga utgifter:

a. Underhåll av byggnader m. m.

5 000

1000

6 000

b. inventarier m. m.............

8 000

4 000

12 000

c. Tvätt och renhållning ........

3 500

1000

4 500

d. Utspisning....................

61 000

12 000

73 000

e. Beklädnad ....................

20 000

5 000

25 000

f. Hälso- och sjukvård ..........

3 500

3 000

6 500

g. Undervisning, lek och idrott ..

3 0i O

700

3 700

h. Elevbelöning..................

3 500

800

4 300

i. Diverse ......................

‘21 500

500

22 000

k. Eftervård och utackordering . .

20 000

3 000

23 000

180 000

Summa

188100

39 000

227 700

227 700

1 Häri ingår arrendeavgift 20 000 kronor.

Socialstyrelsen föreslår därjämte, att reseersättningsposten vid bifall till
förslaget rörande omläggning av verksamheten vid Folåsa uppräknas med
ytterligare 2 500 kronor för bestridande av resekostnader för Lövstachefen
i dennes egenskap av läkare vid förstnämnda skola. Styrelsen har alltså föreslagit,
att under anslaget äskas ett belopp av ytterligare (227 700 + 2 500)
230 200 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till särskilt yttrande över socialstyrelsens
förslag i förevarande frågor.

Departementschefen. Mot socialstyrelsens beräkningar av det ytterligare
medelsbehovet under budgetåret 1948/49 har jag icke annat att erinra än att jag
funnit dels att särskilda medel för sjukvård m. m. åt befattningshavare vid Skarvik-Tallåsen
och Bistaborg, av styrelsen beräknade till 200 kronor, icke torde
behöva inräknas i anslaget och dels att posterna till övriga expenser, till
inventarier m. m. och till eftervård och utackordering kunna nedräknas med
resp. 1500, 2 000 och 5 500 kronor. Jag uppskattar alltså det ytterligare
medelsbehovet under anslaget till (230 200 — 200 — 1 500 — 2 000 — 5 500)
221 000 kronor. Då Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen för niista budgetår
äskat ett anslag av 1 224 000 kronor beräknar jag alltså det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget till (221 000 + 1 224 000) 1445 000 kronor.

2—645 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 214.

18

Eungl. Maj.ts proposition nr 214.

3:o. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m., reservationsanslag. Till byggnadsarbeten m. m. vid de statliga
ungdomsvårdsskolorna har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 1 573 000 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (femte ht., p. 38) har jag
avstått från att föreslå anvisande av medel för nästa budgetår under förevarande
rubrik. Jag har emellertid förutskickat, att jag komme att föreslå,
att riksdagens medgivande inhämtades för viss omdisposition av å anslaget
återstående medel. I prop. nr 2/1948 (femte ht., p. 3) har också Kungl. Maj:t
på mitt förslag hemställt att få från en å anslaget befintlig besparing,
beräknad till — efter viss omföring — 286 704 kronor, intill ett belopp av
85 800 kronor bestrida kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och installationer
vid skolorna.

I skrivelse den 17 februari 1948 har socialstyrelsen anmält, att kostnaderna
för vissa byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna komme att
överskridas med tillhopa i runt tal 149 000 kronor. Styrelsen har vidare i
skrivelse den 16 februari 1948 hemställt om bemyndigande att träffa avtal
med Vänersborgs stad om visst markförvärv för Brättegårdens yrkesskola.

Föreliggande förslag.

1. Utbyggnad av Östra Spångs slcolhem.

För utbyggnad av Östra Spång till skolhem av dubbeltyp anvisade 1945
års riksdag (prop. nr 266/1945; rd. skr. nr 432/1945) ett belopj) av 1 148 000
kronor. Sedan det visat sig, att kostnaderna för den första byggnadsetappen
komme att överskrida anvisat belopp samt att vissa vid de ursprungliga
kostnadsberäkningarna icke medräknade installationer borde komma till utförande
under arbetet med nämnda etapp, anvisade riksdagen ytterligare
90 000 kronor för arbetenas utförande (prop. nr 269/1947; rd. skr. nr 387/1947).

Socialstyrelsen har anmält behov av ytterligare medel för första och tredje
byggnadsetappernas genomförande.

Oförutsedda men nödvändiga ändringsarbeten för den i första byggnadsetappen
ingående växthusbyggnaden ha, enligt vad styrelsen upplyser,
förorsakat stegring av kostnaderna för denna med 8 066 kronor. Vidare har
viss omdisposition av personalbostäderna måst — i samband med utförande
av tidigare beslutade arbeten å dessa — ske för att bereda innehavaren
av den fr. o. m. innevarande budgetår inrättade befattningen såsom
trädgårdsmästare en för hans arbetsuppgifter lämpligt belägen bostad. Merkostnaden
för byggnadsarbetena å personalbostadshusen, inräknat stegringar
på grund av den allmänna prisutvecklingen, uppgår till 14 255 kronor.

Tredje byggnadsetappen, avseende ombyggnad av huvudbyggnaden,
har ursprungligen kostnadsberäknats till 59 500 kronor. Då byggnadstillstånd
för denna etapp ännu vid tiden för socialstyrelsens skrivelse icke erhållits,
hade anbud å arbetena icke kunnat infordras. Byggnadskommitténs huvudkontrollant,
länsarkitekten M. Carlman, har emellertid gjort en ny kostnads -

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

beräkning och därvid funnit, att ett genomförande av byggnadsetappen
skulle komma att draga en kostnad av 150 000 kronor. Ökningen, 90 500
kronor, förklaras enligt styrelsen dels av de kraftiga prisstegringarna å
byggnadsmarknaden, sedan de ursprungliga kostnadsberäkningarna slutfördes
år 1944, och dels genom att hela taket visat sig böra omläggas på grund
av röta.

Till förstärkning av tidigare beviljade anslag till utbyggnad av Östra Spångs
skolhem ävensom för utförande av vissa ytterligare byggnads- och installationsarbeten
därstädes har socialstyrelsen sålunda beräknat ett behov av
ytterligare (8 066 + 14 255 + 90500) 112 821 kronor eller i runt tal 113 000
kronor.

2. Utbyggnad av Långanäs yrkesskola.

För utbyggnad av Långanäs anvisade 1945 års riksdag ett belopp av
727 000 kronor. Sedan det visat sig, att de beräknade kostnaderna komme
att överskridas samt att vissa ursprungligen icke medräknade byggnadsarbeten
och installationer borde komma till utförande, anvisade 1947 års
riksdag ytterligare 279 341 kronor för byggnadsarbetena vid skolan.

Socialstyrelsen har anmält behov av ytterligare medel för byggnadsarbetenas
slutförande ävensom för vissa ytterligare byggnadsarbeten och installationer
vid skolan.

Det antagna anbudet å installation av värme- och sanitära anläggningar
har på grund av stegrade arbetslöner höjts med ett belopp av 4 320 kronor.
Något lägre anbud har icke kunnat erhållas.

På förslag av statens institut för folkhälsan i anledning av en av institutets
expert företagen inspektion har i konstruktionsritningen för huvudbyggnaden
inlagts ytterligare två kylrum. Merkostnaden för utökning av
kylaggregatet beräknas till 1000 kronor.

Under arbetets fortskridande ha vidare vissa ändringar och kompletteringar
visat sig nödvändiga, exempelvis att uppsätta skåp i personalbostädernas
kök, höja plywoodbeklädnaden på väggarna, ändra värme-,
vatten- och avloppsledningar i källarvåningen m. m. Kostnaderna härför
uppgå till 14 379 kronor, varav 6 240 kronor hänföra sig till ommurning av
en av brandchefen utdömd murstock.

För anskaffande av pump att tjäna såsom reserv för den nu befintliga,
som uppvisar en långt gående förslitning, och för utbyggnad av
idrottsplatsen med löparbanor, lioppgropar m. m. samt anskaffande av
viss materiel till densamma beräknas ett behov av 1 900 resp. 5 000 kronor.

Slutligen anmäler socialstyrelsen, att det ansetts erforderligt att företaga
smärre arbeten i vissa tidigare uppförda personalbostadshus. Dessa
bostäder, vilka uppfördes år 1941, föreslås utrustade med elektriska spisar
för en kostnad av 1 600 kronor och badkar till 696 kronor, varjämte diverse
reparationer skulle ske för 4 420 kronor. Det sammanlagda behovet härför
skulle således uppgå till (1 600 + 696 + 4 420) 6 716 kronor.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Till förstärkning av tidigare beviljade anslag till utbyggnad av Långanäs
yrkesskola ävensom för utförande av vissa ytterligare byggnads- och installationsarbeten
därstädes bär styrelsen sålunda beräknat ett behov av (4 320 +
1000 + 14 379 + 1900 + 5 000 + 6 716) 33 315 kronor eller i runt tal
34 000 kronor.

3. Utbyggnad av Hammargårdens sJcolhem.

Kungl. Maj:t uppdrog den 3 september 1943 åt styrelsen för Hammargårdens
skolhem att för en kostnad av högst 365 000 kronor låta verkställa
i propositionen nr 281/1943 avsedd utbyggnad av skolhemmet. Den
14 september 1944 anbefallde Kungl. Maj:t socialstyrelsen därjämte att till
skolstyrelsen utbetala ytterligare 30 000 kronor för bestridande av kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Socialstyrelsen anmäler en kvarstående brist å 1 940 kronor 50 öre. Då
entreprenadkontrakt i slutet av januari 1944 upprättades, hade bestämts,
att målningsarbetena skulle utföras på visst sätt, som vid denna tidpunkt
föreskrivits av statens industrikommission med hänsyn till försämrad linoljeförsörjning.
Sedan kommissionen den 5 april 1944 upphävt nämnda föreskrift,
utfördes arbetet med andra metoder, varigenom kostnaderna ökades
med nämnda belopp. Styrelsen hemställer om anvisande av ytterligare i
runt tal 2 000 kronor för att täcka bristen.

4. Markförvärv för Brättegårdens yrkesskola.

Kungl. Maj:t fastställde den 3 december 1937 ett avtal med Vänersborgs
stad, enligt vilket staden till kronan överlät ett område av stadsägan nr 13 i
Vänersborg mot att kronan förband sig att på området i fråga uppföra och
driva ett skolhem för flickor med omkring 30 platser och en personal på omkring
6 personer, numera Brättegårdens yrkesskola. I avtalet föreskrevs, bl. a.,
att kronan skulle, därest verksamheten vid skolan nedlades eller inskränktes
till avsevärt mindre omfattning än nyss angivits och annan verksamhet, som
medförde lika stora förmåner för staden som skolhemsverksamheten, icke av
kronan anordnades, till staden erlägga skadestånd med ett belopp av 50 000
kronor.

I propositionen nr 269/1947 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att besluta om
utökning av antalet befattningshavare vid Brättegården från sju till nio. I
propositionen uttalade sig föredragande statsrådet därjämte i princip för anställande
av ytterligare två befattningshavare men ställde av särskilda skäl beslutet
härutinnan på framtiden. Socialstyrelsen hade i samband med frågan
om utbyggnad av personalplanen föreslagit, att medel skulle äskas för uppförande
vid skolan av bostäder för nio befattningshavare. Förslag i detta hänseende
har emellertid ännu icke förelagts riksdagen.

Socialstyrelsen har anmält, att styrelsen upptagit förhandlingar med Vänersborgs
stad om överlåtelse till kronan av ytterligare ett staden tillhörigt

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

markområde, varav styrelsen funnit behov föreligga i anledning av personalens
utökning och de uppgjorda byggnadsplanerna. Förhandlingarna ha resulterat
i att Vänersborgs stadsfullmäktige den 11 november 1947 bemyndigat
drätselkammaren att träffa avtal med Kungl. Maj :t i huvudsaklig enlighet med
visst avtalsförslag. Enligt detta förslag skulle staden till kronan överlåta ytterligare
ett område om ca 60 000 kvadratmeter av stadsägan nr 13 under bl. a.
följande förutsättningar. Kronan skall förbinda sig att utvidga personaluppsättningen
vid Brättegården i huvudsaklig överensstämmelse med den plan,
som angivits i propositionen nr 269/1947 och att i den mån riksdagen anvisar
medel uppföra personalbostäder därstädes. Nedlägges verksamheten vid
skolan eller inskränkes densamma till avsevärt mindre omfattning än som
nyss nämnts, skall kronan, såvitt ej annan verksamhet, som medför likvärdiga
förmåner för staden, av kronan anordnas, till staden utgiva skadestånd utöver
vad som stadgats i det av Kungl. Maj:t år 1937 fastställda avtalet med ett
belopp av 15 000 kronor. Enär stamfastigheten ingår i stadens donationsjord
förutsättes för avtalets ikraftträdande, att Kungl. Maj:t i särskild ordning
lämnat medgivande till överlåtelsen. — Socialstyrelsen har hemställt om bemyndigande
att med staden träffa avtal om överlåtelse i huvudsaklig överensstämmelse
med avtalsförslaget.

Utlåtande över framställningarna.

över socialstyrelsens i skrivelsen den 17 februari 1948 gjorda framställningar
har byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande.

Kostnaderna för ändringarbeten å växthusbyggnaden och omdisposition
av personalbostäder vid Östra Spång kunna, enligt vad byggnadsstyrelsen
anför, icke närmare bedömas endast med ledning av tillgängliga uppgifter,
men förefalla å andra sidan skäliga.

Byggnadsstyrelsens bedömning av kostnaderna för ombyggnad av huvudbyggnaden
vid östra Spång grundar sig på ritningar, vilka uppgjorts av arkitekten
Birger Jonson och dagtecknats den 30 mars 1948. Enligt vad jag
inhämtat har styrelsen därjämte företagit besiktning av byggnaden i fråga.
Styrelsen finner de av socialstyrelsen beräknade kostnaderna för detta byggnadsarbete
väl lågt beräknade. Med hänsyn även till kostnader för ett i viss
mån eftersatt underhåll synas, enligt byggnadsstyrelsens mening, totalkostnaderna
för ombyggnaden, därest byggnaden skall bringas i fullgott skick,
böra upptagas till 180 000 kronor. För den händelse byggnaden skulle förses
med ur- och rastsignal samt radioanläggning beräknar byggnadsstyrelsen därutöver
ett belopp av 6 000 kronor.

De beräknade kostnaderna för vissa arbeten vid Långanäs synas enligt
byggnadsstyrelsens mening kunna godtagas. Mot de ökade kostnaderna för
viss målningsbehandling vid Hammargården har styrelsen icke funnit anledning
till erinran.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Departementschefen.

Till en början torde jag få behandla frågan om anvisande av ytterligare
medel för tidigare beslutade byggnadsarbeten vid östra Spång, Långanäs och
Hammargården.

Svårigheter föreligga att med tillfredsställande säkerhet bedöma de slutliga
kostnaderna för den tidigare beslutade ombyggnaden av huvudbyggnaden
vid Östra Spång. Byggnadstillstånd har visserligen numera erhållits för
denna del av byggnadsprojektet men entreprenadanbud har ännu icke kunnat
antagas. Socialstyrelsen har beräknat de totala kostnaderna för ombyggnaden
till 150 000 kronor, innebärande en merkostnad utöver de ursprungligen beräknade
byggnadskostnaderna med 90 500 kronor. Byggnadsstyrelsen har uppskattat
det erforderliga totalbeloppet till 180 000 kronor. Enligt vad jag under
hand inhämtat från byggnadsstyrelsen beror den avsevärda ökningen i förhållande
till kalkylerna från år 1944 i väsentlig mån på följande förhållanden.
Vid planläggningen år 1944 utgick man ifrån att endast en mindre omfattande
renovering skulle företagas. Det har emellertid visat sig nödvändigt att föranstalta
om en betydligt grundligare ombyggnad än man ursprungligen räknat
med. Sålunda bör exempelvis hela ledningsnätet i byggnaden läggas om
för en beräknad kostnad av omkring 53 000 kronor. Enligt de ursprungliga
planerna skulle en sådan omläggning icke ske. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen
kunde det anses väl försvarbart att i byggnaden investera ett ytterligare
belopp, motsvarande de beräknade merkostnaderna. De övriga byggnadsarbetena
vid Östra Spång ha numera fortskridit så långt, att skolan,
därest huvudbyggnaden i enlighet med socialstyrelsens planer iordningställes
under sommaren, bör kunna tagas i anspråk såsom dubbelskola under hösten
1948. Då jag finner det angeläget att söka nå detta mål, vill jag förorda, att
ytterligare erforderliga medel ställas till socialstyrelsens förfogande för
huvudbyggnadens färdigställande. Med stöd av vad som upplysts rörande
orsakerna till kostnadsstegringen vill jag, då definitivt besked ännu icke föreligger
om de slutliga kostnaderna, förorda, att socialstyrelsen i enlighet med
sin framställning tills vidare erhåller ett ytterligare belopp av 90 500 kronor
för arbetena å huvudbyggnaden. Då jag icke heller i övrigt har funnit anledning
till erinran mot socialstyrelsens förslag rörande Östra Spång beräknar
jag i likhet med styrelsen det för denna skola erforderliga tilläggsbeloppet till
i runt tal 113 000 kronor.

Vad därefter beträffar Långanäs vill jag till en början framhålla, att
vissa av de utav socialstyrelsen föreslagna arbetena vid denna skola synas
böra bestridas från gällande omkostnadsanslag, nämligen kostnaderna för ommurning
av murstock, 6 240 kronor, anskaffande av reservpump, 1 900 kronor,
och reparationer av äldre tjänstebostäder, 4 420 kronor. Det är därför min avsikt
att i samband med senare eventuell anmälan av frågan om överskridande
av nämnda anslag jämväl upptaga frågan om bestridande av kostnaderna för
dessa arbeten, tillhopa (6 240 + 1 900 + 4 420) 12 560 kronor.

23

Kungl. May.ts proposition nr 214.

För anläggande av idrottsplats vid Långanäs har tidigare anvisats ett
belopp av 3 000 kronor. Jag finner mig icke beredd att föreslå anvisande av
det av socialstyrelsen äskade beloppet av 5 000 kronor för ytterligare utbyggnad
av denna anläggning.

Övriga av socialstyrelsen för Långanäsbygget begärda medel böra ställas
till styrelsens förfogande. Vad beträffar arbetena å de äldre tjänstebostäderna
vill jag framhålla, att jag förutsätter, att styrelsen genom att höja
hyrorna för bostäderna i fråga kompenserar statsverket för installationen av
elektriska spisar.

Socialstyrelsen har beräknat det för byggnadsarbetena vid Långanäs erforderliga
tilläggsbeloppet till 33 315 kronor. För egen del har jag uppskattat
ifrågavarande medelsbehov till (33 315 — 12 560 — 5 000) 15 755 kronor eller

1 runt tal 15 800 kronor.

För likvidering av kvarstående skuld efter utbyggnad av Hammargården
bör i enlighet med socialstyrelsens förslag anvisas ett belopp av i runt tal

2 000 kronor.

De sammanlagda merkostnaderna för byggnadsarbetena vid Östra Spång,
Långanäs och Hammargården har jag alltså beräknat till (113 000 -f 15 800 +
2 000) 130 800 kronor. Sedan riksdagen på sätt i det föregående angivits under
innevarande budgetår medgivit, att kostnaderna för vissa byggnadsarbeten
och installationer vid de statliga ungdomsvårdsskolorna finge intill ett belopp
av 85 800 kronor bestridas från en å anslaget befintlig besparing, beräknad till
286 704 kronor, återstår av nämnda besparing ett belopp av (286 704 — 85 800)
200 904 kronor. De här beräknade merkostnaderna, 130 800 kronor, synas böra
få bestridas från återstående besparingsbelopp. Riksdagens medgivande bör
inhämtas för jämväl denna omdisposition av anslagsmedlen.

Vad slutligen beträffar frågan om markförvärv för Brättegården vill jag
anföra följande. Enligt vad jag inhämtat gränsar Brättegårdens nuvarande område
till mark, som av Vänersborgs stad avsetts för bostadsändamål. Den ifrågasatta
överlåtelsen avser ett område om ca 60 000 kvadratmeter av nu nämnda
mark. Området har redan tidigare ianspråktagits bl. a. såsom lekplats för skolan,
som sedan den 15 mars 1947 arrenderar detsamma. Enligt av mig införskaffat
värderingsintyg, utfärdat av hushållningssällskapets sekreterare och domänintendenten
i Älvsborgs län, kan området åsättas ett värde av i genomsnitt
minst 25 öre per kvadratmeter eller sålunda tillhopa minst 15 000 kronor.
Mot de av staden uppställda villkoren för överlåtelsen torde erinringar icke
kunna resas i betraktande av den relativt obetydliga utökning av personalen,
varom beslutats. Under erinran om att skolan uppförts på mark, som av
staden på liknande villkor överlåtits på kronan, tillstyrker jag, att markförvärvet
får komma till stånd. Jag förutsätter dock, att skyldighet att uppföra
personalbostäder vid skolan skall åvila staten allenast i den män riksdagen
anvisar medel och Kungl. Maj:t ställer dessa till socialstyrelsens förfogande
samt byggnadstillstånd meddelats för ifrågavarande byggnadsföretag.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

4:o. Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och
ungdomsvärden, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1945/46 .......................... 1000 000 884 354

1946/47 .......................... 1000 000 1 130 070

1947/48 .......................... 1300 000 —

1948/49 [förslag).................. 1200 000 —

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 39) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för nästa budgetår under förevarande rubrik beräkna
ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Beträffande nu gällande grunder för statsbidragsverksamheten till förmån
för de icke statliga ungdomsvårdsskolorna torde jag få hänvisa till vad jag
därutinnan anfört vid behandlingen av de föreliggande avtalsförslagen.

I sin skrivelse den 17 mars 1948 har socialstyrelsen gjort framställning
om anvisande av anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål. Styrelsens
beräkningar av medelsbehovet ha uppgjorts med utgångspunkt från
att de i det föregående anmälda förslagen komma att bifallas. Det torde
böra erinras, att statsbidragen enligt nu gällande avtal utgå halvårsvis i
efterskott, varför Bistaborg oavsett föreslaget förstatligande per den 1 januari
1949 kommer att av anslaget för nästa budgetår erhålla statsbidrag för helt
år samt att Skarvik-Tallåsens drift i nuvarande regi under tiden den 1
januari—30 juni 1948 kommer att belasta samma anslag. Yiss temporär
extra uppräkning av anslaget påkallas därjämte av förslaget att de fasta
bidragen till vissa skolor skola utgå i förskott. Socialstyrelsens beräkningar
framgå av följande sammanställning.

| Ä n d a m å 1

Erforderligt

belopp,

kronor

Fasta platsbidrag ......................

596 400

10 000

188 568

13 000

18 000

14 700

30 000

98 475

215 000

10 000

1194143

Ersättningar för överbeläggning .............

Rörligt tillägg å de fasta platsbidragen och å ersättningarna för över-beläggning ............

Särskilda elevbidrag och beklädnadsbidrag jämlikt 22 § d) barnavårds-lagen .................

Extra bidrag till Skrubba och Johannelund.........

Ersättningar för anlitande av rådgivande psykiater ....

Ersättningar för utackorderade eller villkorligt utskrivna elever.......

Underhåll av byggnader............

Kompensation för bortfallet av de kommunala avgifterna ...

Resebidrag till elever .....

Summa kronor

1946 och 1947 års riksdagar ha medgivit statsbidrag under budgetåren
1946/47 och 1947/48 för anställande av en assistent vid Margretelund
(skr. nr 345/1946 och 387/1947). Socialstyrelsen hemställer, att medel
anvisas jämväl för nästa budgetår för fortsatt avlönande av en dylik befattningshavare.
Statsbidraget bör enligt styrelsens mening bestämmas till

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

hälften av det belopp, som skulle ha utgått i full lön om befattningshavaren
varit anställd å assistentbefattning i lönegraden Cf 21 vid statlig skola.
Styrelsen beräknar bidraget till 4 440 kronor eller avrundat 4 400 kronor.

Enligt medgivande av 1947 års riksdag har för innevarande budgetår avsetts
ett belopp av 50000 kronor för arbetstidsbegränsande åtgärder
vid de icke statliga skolorna. Styrelsen hemställer, att ett belopp av 35 000
kronor anvisas för detta ändamål för nästa budgetår.

Slutligen torde få anmälas vissa framställningar om ersättningar för
driftsunderskott vid icke statliga ungdomsvårdsskolor.

Stiftelsen drottning Sophias skyddshem har i skrivelse den 26 maj 1947 i
egenskap av huvudman för Bistaborg hemställt om ersättning för ett under
år 1946 vid skolan uppkommet driftsunderskott å 5 261 kronor 55 öre. Stiftelsen
förklarar, att underskottet huvudsakligen uppstått på grund av höjda
bränslekostnader och stegrade priser på förnödenheter. Diakonissanstalten
Samariterhemmet har i skrivelse den 10 juni 1947 såsom huvudman för
Morängen hemställt om ersättning för driftsförlust vid skolan under år 1946
med 3 253 kronor 40 öre, uppkommet på grund av ökade avlönings- och
bränslekostnader. Yidare har Stockholms stadsmission i skrivelse den 3 december
1947 gjort framställning om ersättning för driftsunderskott vid SkarvikTallåsen
under åren 1945 och 1946 med tillhopa 82 000 kronor. Ifrågavarande
underskott tillskriver stadsmissionen ökade lönekostnader, stegrade
priser särskilt på matvaror, kläder och bränsle samt räntekostnader för lån,
upptagna för verksamhetens finansiering. Det anföres bl. a., att kostnaderna
för andra utgifter än löner, vilka kostnader år 1940 uppgingo till 93 000
kronor, år 1916 ökat till 196 944 kronor.

Socialstyrelsen framhåller, att några erinringar mot den ekonomiska förvaltningen
av företagen, såvitt styrelsen funnit, icke kunde framställas. På
grund av den ringa ekonomiska bärkraften hos de berörda huvudmännen
synes, enligt styrelsens mening, staten icke böra undandraga sig att utgiva
ersättning för driftsförluster, vilka uppkommit under de förhållanden, som
rått under ifrågavarande tid. Styrelsen föreslår, att ersättningsbeloppen bestämmas
till för Bistaborg 5 200 kronor, för Morängen 3 200 kronor och för
Skarvik-Tallåsen 82 000 kronor eller tillhopa 90 400 kronor. Styrelsen anmäler
i detta sammanhang, att huvudmännen för nu ifrågavarande skolor
till socialstyrelsen för vederbörlig granskning ingivit förslag till utgiftsstater
för år 1947 och för första halvåret 1948.

De sammanlagda utgifterna under anslaget har socialstyrelsen sålunda
beräknat till (1 194 143 + 4 400 + 35 000 + 90400) 1 323 943 kronor, vilket belopp
styrelsen föreslår avrundat till 1 325 000 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till särskilt yttrande över socialstyrelsens
förslag i nu angivna avseenden.

Slutligen torde jag få anmäla uppkommen fråga angående bestridande av
kostnaderna för omreglering i pensionshänseende av föreståndarbefattningen
vid Råby.

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 214.

I skrivelse den 18 april 1946 har socialstyrelsen erinrat, att för rektorerna
vid de statliga ungdomsvårdsskolorna föreskrivits en pensionsålder av 60 år
och att samma pensionsålder numera gällde jämväl för föreståndarna vid
flertalet icke-statliga ungdomsvårdsskolor. För den nuvarande föreståndaren
vid Råby, rektorn Oskar Ekelin, åt vilken beretts pensionsrätt hos statens
pensionsanstalt, vore emellertid pensionsåldern 65 år. Styrelsen funne det
önskvärt att likformighet åstadkommes i fråga om rektors pensionsålder vid
samtliga ungdomsvårdsskolor och ville fördenskull föreslå en omreglering i
pensionshänseende av Ekelins befattning i syfte att pensionsåldern skulle
sättas till 60 år. Styrelsen meddelade dels att skolans huvudman förklarat sig
kunna medverka till en dylik omreglering endast under förutsättning, att Ekelin,
som vore född i januari 1889, komme i åtnjutande av samma pensionsförmåner,
som han skulle ha erhållit, därest han skolat avgå vid 65 års ålder, och
att de genom regleringen uppkommande kostnaderna icke drabbade huvudmannen
eller rektorn, dels och att Ekelin förklarat sig villig godtaga ändring
av pensionsåldern med samma förbehåll. Styrelsen hemställer, att statsverket
måtte svara för merkostnaderna för ifrågavarande omreglering.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statens pensionsanstalt, statskontoret
och 1944 års pensionsutredning.

Statens pensionsanstalt har vitsordat, att anstalten efter framställning från
huvudmannen kunde företaga överflyttning av Ekelins befattning från pensionsreglementets
kap. VI till dess kap. IV, varigenom pensionsåldern ändrades
från 65 till 60 år. Huruvida denna sänkning vore så önskvärd ur det allmännas
synpunkt, att statsverket borde ikläda sig den därmed förbundna kostnaden,
undandroge sig anstaltens bedömande. Under erinran om pågående
revision av pensionsreglementet genom 1944 års pensionsutredning ansåge
anstalten emellertid, att med fastställandet av beloppet av fyllnadspensionen
borde anstå.

Statskontoret har ansett, att frågan borde anstå i avvaktan på resultatet
av 1944 års pensionsutredning.

1944 års pensionsutredning har bl. a. framhållit, att tjänstens karaktär enligt
utredningens mening motiverade en pensionsålder av 60 år och att denna
ålder komme att av utredningen upptagas i det blivande förslaget till pensionsreglemente.
Utredningen hade ännu icke tagit ställning till de övergångsbestämmelser,
som i samband därmed kunde bliva erforderliga. Om tillräckliga
skäl förelåge för en omedelbar reglering av pensionsrätten för föreståndaren
vid Råby och om kostnaderna härför borde kompenseras av statsmedel,
undandroge sig utredningens bedömande.

I skrivelse den 3 januari 1948 har socialstyrelsen slutligen anfört bl. a.,
att det ekonomiska tillskott, som erfordrades för att huvudmannen skulle
hållas skadeslös, kunde tänkas utgå i form av ersättning för driftsunderskott.

Ärendet har härefter genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1948 överlämnats
till de i det föregående omförmälda förhandlingsmännen för övervägande
i anslutning till vad socialstyrelsen anfört och föreslagit. Eörhand -

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

lingsmännen ha från statens pensionsanstalt införskaffat beräkningar rörande
storleken av den fyllnadspension, som borde beredas Ekelin under angivna
förutsättningar, ävensom beträffande kostnaderna härför i form av retroaktivavgift
till anstalten. Härom anföra förhandlingsmännen i huvudsak följande.

Om för Ekelins befattning pensionsrätten ändras från att gälla enligt bestämmelserna
i kap. Yl reglementet för statens pensionsanstalt (pensionsålder
65 år; för hel pension erforderligt antal tjänstår 30 år), till att gälla enligt
bestämmelserna i kap. IY reglementet (pensionsålder 60 år; för hel pension
erforderligt antal tjänstår 33 år), skulle en fyllnadspension å ungefär 600
kronor (jämte vanliga rörliga tilläggsförmåner) behöva utverkas, för att pensionen
från 60 års ålder skulle bliva densamma som pensionen från 65 års
ålder enligt nu gällande pensionsvillkor. Skulle man vilja lämna kompensation
för att enligt kap. IV reglementet årlig familjepensionsavgift erlägges jämväl
efter befattningshavarens avgång med genast börjande tjänstepension, något
som icke sker enligt bestämmelserna i kap. VI, skulle fyllnadspensionen behöva
ökas med ungefär 150 kronor.

Ekelin har förestått Råby sedan den 1 september 1921, men hans befattning
blev först fr. o. m. den 1 januari 1931 förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt.
Engångsavgift för retroaktiv tjänstårsberäkning, avseende tiden
den 1 september 1921—den 31 december 1930 eller del därav, har ej blivit
erlagd. Om hos anstalten skulle utverkas tillgodoräkning av så stor del av
denna tid som erfordras för att efter Ekelins övergång till pensionsrätt enligt
bestämmelserna i reglementets kap. IV den från 60 års ålder utgående pensionen
skall ökas med nämnda 600 kronor, eventuellt (600 + 150) 750 kronor,
skulle engångsavgiften härför f. n. uppgå till ungefär 8 000 kronor respektive
ungefär 10 000 kronor.

Förhandlingsmännen uttala för egen del i huvudsak följande.

Då den av huvudmannen och Ekelin angivna förutsättningen att samma
pension skall utgå vid 60 år, som eljest skolat utgå vid 65 års ålder, måste
anses innebära, att jämväl den nytillkommande familjepensionsavgiften av omkring
150 kronor för år skall täckas, utgå förhandlingsmännen ifrån att den
erforderliga engångsavgiften blir omkring 10 000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att den föreslagna omregleringen kommer
till stånd utan att 1944 års pensionsutrednings förslag avvaktas och till
de ekonomiska förutsättningar, som uppställts för frågans lösning, ha förhandlingsmännen
i anslutning till Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1948 utgått
ifrån, att huvudmannens utgifter för inbetalning till statens pensionsanstalt
må kunna i erforderlig omfattning ersättas av statsmedel på sätt
socialstyrelsen föreslagit. Staten skulle sålunda åtaga sig att täcka det underskott
å verksamheten vid skolan, som må uppkomma, därest huvudmannen
verkställer ifrågavarande inbetalning. Enligt vad förhandlingsmännen inhämtat
har denna väg att täcka dylikt underskott tidigare i vissa fall — där
det emellertid rört sig om mindre belopp — anlitats. Så snart Kungl. Maj:t
och riksdagen godkänt det nu föreslagna förfaringssättet, synes huvudmannen
sålunda böra skyndsamt inbetala nämnda retroaktivavgift och kostnaderna
därefter ingå bland utgifterna för Råby under nu löpande regleringsperiod,
som omfattar tiden 1 januari—30 juni 1948. Kungl. Maj:t torde därefter böra
medgiva, att i anledning därav uppkommande underskott å verksamheten för
nämnda period må täckas från det för nästa budgetår anvisade förslagsanslaget
till bidrag till driften av icke statliga ungdomsvårdsskolor.

Den här föreslagna anordningen innebär en reglering, varigenom det resultat,
som 1944 års pensionsutredning torde komma att medföra, nås vid en

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

tidigare tidpunkt än eljest, och det måste fördenskull förutsättas, att den av
staten nu bestridda engångsavgiften icke skall av huvudmannen kunna åberopas
för en ytterligare höjning av pensionen till Ekelin, oavsett de övergångsbestämmelser,
som framdeles må komma att meddelas vid genomförande av
nämnda utrednings förslag.

Huvudmannen har förklarat sig beredd att på angivet sätt och på nu angivna
förutsättningar medverka till omreglering av pensionsåldern för föreståndarbefattningen.

Departementschefen. Yad angår framställningarna om ersättning för driftsunderskott
vid Skarvik-Tallåsen, Bistaborg och Morängen vill jag till en
början erinra, att, enligt av mig i det föregående förordat avtal rörande statlig
arrendering av förstnämnda skola, sådan ersättning skall utgå till Stockholms
stadsmission för tiden den 1 januari 1945—den 30 juni 1948. I överensstämmelse
med avtalet bör sålunda stadsmissionen i enlighet med sin framställning
för driftsunderskott under åren 1945 och 1946 erhålla ersättning med
82 000 kronor. Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört vill jag vidare tillstyrka,
att huvudmännen för Bistaborg och Morängen erhålla bidrag av statsmedel
för driftsunderskott under år 1946 med 5 200 resp. 3 200 kronor. Till
nu nämnda skolor skulle alltså i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag
få utgivas ersättningar för driftsförluster med tillhopa (82 000 + 5 200 +
3 200) 90 400 kronor. — Socialstyrelsen och förhandlingsmännen ha uttalat
sig för en omreglering av pensionsåldern för föreståndaren vid Råby från nu
gällande 65 år till den för motsvarande befattningshavare vid de statliga skolorna
och flertalet icke-statliga skolor gällande pensionsåldern 60 år. De i anledning
av en dylik omreglering uppkommande merkostnaderna för huvudmannen
ha föreslagits skola täckas av statsmedel i den mån huvudmannen
därav förorsakas driftsunderskott vid skolan under tiden den 1 januari—den
30 juni 1948. Merkostnaderna ha av förhandlingsmännen uppskattats till omkring
10 000 kronor. Jag ansluter mig till förslaget om befattningens omreglering
i pensionshänseende under de förutsättningar, som förhandlingsmännen
angivit, och vill i anslutning till förhandlingsmännens förslag rörande merkostnadernas
täckande förorda, att till huvudmannen för Råby må utgå ersättning
på sätt förhandlingsmännen föreslagit, dock med högst 10 000 kronor.
För detta ändamål bör således under anslaget för nästa budgetår beräknas ett
belopp av 10 000 kronor.

Mot socialstyrelsens beräkningar av för övriga ändamål under detta anslag
erforderliga medel har jag i och för sig intet att erinra. En viss nedräkning i
förhållande till socialstyrelsens förslag torde emellertid vara motiverad.
Skrubba har sedan någon tid uppvisat ett exceptionellt lågt beläggningstal
och man torde vara berättigad utgå ifrån att skolan under nästa budgetår
knappast kommer att förete högre beläggningssiffror än som f. n. är fallet.
Enligt socialstyrelsens mening bör Skrubba nedläggas. Stockholms stad har
å sin sida påyrkat befrielse från skyldigheten att själv svara för de för stadens
vidkommande erforderliga ungdomsvårdsskolorna. Frågan om det belopp,

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

med vilket staden skall erhålla ersättning för skolans drift under kalenderåret
1948, torde under sådana förhållanden få ingå i de förhandlingar, vilka förhandlingsmännen
komma att upptaga med staden rörande dess ungdomsvårdsskoleverksamhet.
Skäl synas med hänsyn till den faktiska beläggningen vid
Skrubba föreligga för att nedräkna anslagets totalbelopp med i runt tal
130 000 kronor.

Socialstyrelsen har uppskattat medelsbehovet under nästa budgetår till
1 323 943 kronor. Med hänsynstagande till vad jag i det föregående anfört
beräknar jag för egen del medelsbehovet under nästa budgetår till (1 323 943 +
10 000 —130 000) 1 203 943 kronor eller i runt tal 1 200 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte, med ändring i vederbörligt avseende av sina i
årets statsverksproposition under punkterna 36 och 37 gjorda förslag, föreslå
riksdagen att

A. godkänna av mig förordade förslag om förstatligande av
Bistaborgs yrkes- och hemskola samt av verksamheten vid Skarvik-Tallåsens
skolhem och yrkesskola ävensom rörande omorganisation
av Bistaborgs och Sonestorps yrkes- och hemskolor, Lingatans
och Skarvik-Tallåsens skolhem och yrkesskolor samt
Folåsa skolhem;

B. besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården följande förändringar skola
vidtagas, nämligen dels uppförande fr. o. m. den 1 juli 1948 av
1 chef, tillika läkare, i lönegrad Ca 31 och 4 assistenter i lönegrad
Ca 23 samt fr. o. m. den 1 januari 1949 av 1 rektor i lönegrad
Ca 27 och ytterligare 1 assistent i lönegrad Ca 23, dels
ökning av antalet folkskollärare i lönegrad Ca 21 från 2 till 7
och dels minskning av antalet rektorer i lönegrad Ce 26 från 2
till 1;

C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

................... kronor 755 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... » 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis............................ * 1 200 400

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .................. » 228 600

Summa förslagsanslag kronor 2 234 700;

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

D. till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av ............................................................ kronor 2 234 700;

E. till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av ............................................................ kronor 1 445 000;

F. medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. må
intill ett belopp av 130 800 kronor bestridas under punkt 3:o angivna
merkostnader för tidigare beslutade byggnadsarbeten vid
Östra Spångs och Hammargårdens skolhem samt Långanäs yrkesskola; G.

till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av ....................................... kronor 1 200 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronpnnsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.