Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
t
Nr 209.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1948149 m. m.; given
Stockholms slott den 23 april 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Allan Vougt.
1—57i i» Bil) an g till riksdagens protokoll 1948.
1 samt. Nr 209,
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 23 april 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
avser punkt 5, jämväl med chefen för justitiedepartementet anför chefen för
försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.
I de anslagsäskanden, som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln, har ett flertal anslag upptagits med allenast
beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts beträffande
några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslagsfrågor,
som hittills lämnats öppna. I samband därmed föreslår jag, att för
försvarets brevskola uppföras särskilda anslag. Innan jag ingår närmare på
anslagsberäkningarna, upptager jag till särskild behandling vissa speciella
frågor av mera allmän räckvidd. I de fall där vid behandlingen av dessa
särskilda frågor liksom längre fram vid anslagsberäkningarna hänvisas till
den till årets riksdag avlämnade propositionen nr 206 angående vissa frågor
rörande försvarets organisation, benämnes denna proposition »försvarspropositionen».
En sammanställning av de slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1948/49 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.
A. Vissa särskilda frågor.
[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.
Till en början torde lämpligen böra lämnas en översikt över läget beträffande
den rationaliseringsverksamhet, som bedrives inom försvaret genom
statens organisationsnämnd, särskilt i den män denna verksamhet påverkar
anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter
under nästa budgetår.
Här torde då först endast böra erinras att organisationsundersökningar
pågå vid vissa centrala försvarsförvaltningar att tjäna som underlag till 1946
års militära förvaltningsutrednings arbete. I vad mån dessa undersökningar
kunna leda till organisationsförändringar under nästa budgetår kan icke nu
bedömas.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
Särskild undersökning bär gjorts beträffande den centrala motorfordonsregistreringen
och utmynnat i förslag, bland annat om vissa omläggningar av
den militära delen av denna verksamhet, övergång till ett nytt registreringssystem
har redan påbörjats. Till härav föranledda personalfrågor återkommer
jag vid behandlingen av arméförvaltningens avlöningsanslag.
Med skrivelse den 12 mars 1948 har organisationsnämnden avlämnat rapport
rörande organisationsundersökningar vid arméns centrala intendenturanstalter
m. in. Rapporten innefattar förslag, att den centrala förrådshållningen
av intendenturmateriel samordnas för de tre försvarsgrenarna. Ärendet
är för närvarande föremål för remissbehandling och har icke kunnat föranleda
förslag om organisationsförändringar som påverka anslagsberäkningarna
för nästa budgetår.
Undersökningar ha påbörjats angående personalorganisation m. m. vid
militärbefäls-, marindistrikts-, flygbasområdes- och eskaderstaber. Icke heller
dessa undersökningar ha kunnat påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår.
Det förutsattes, att undersökningarna bedrivas så att de kunna såväl
tjäna till ledning för en rationalisering av verksamheten vid ifrågavarande
staber i deras nuvarande utformning som ock i tillämpliga delar bidraga till
en närmare belysning av de spörsmål som sammanhänga med den i försvarspropositionen
berörda frågan om samordning i någon form av de territoriella
staberna.
Vad i övrigt beträffar armén har organisationsnämndens förslag rörande
förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena av skäl som jag anfört vid
behandlingen i försvarspropositionen av försvarsområdesstaberna hittills icke
föranlett andra personaländringar än dem som redan genomförts för innevarande
budgetår på grundval av vad som i ämnet föreslagits i propositionen
1947: 130.
Vid infanteriets förband har den förra året fastställda organisationen för
regementes stabs- och förvaltningsorganisation under arméchefens ledning i
stort sett genomförts under innevarande budgetår. Genomförandet har något
fördröjts på grund av svårigheterna att i nuvarande läge kunna tillgodose
behovet av erforderliga lokaländringar vid förbanden. I personellt hänseende
har den nya organisationen kunnat — bortsett från vissa övergångsanordningar
— helt beaktas i det följande vid beräkningen av arméns avlöningsanslag.
Som väntat förete de enskilda förbancjen vissa organisatoriskt eller
lokalt betingade avvikelser från den för typregementet fastställda personalorganisationen.
Med hänsyn till att relativt lång tid kan beräknas komma att
förflyta, innan en Samlad förläggning kan ordnas för Södra Skånska infanteriregementet,
har jag ansett mig kunna utgå från att rationaliseringen genomföres
vid detta regemente i dess nuvarande delade förläggning. Jag föreslår
därvid emellertid icke ordinarie beställningar utöver normalorganisationens
ram.
Vad beträffar stabschefs- och kompaniadjutantsfrågorna torde jag få hänvisa
till vad jag därom anfört i försvarspropositionen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
De nyss berörda svårigheterna att ordna lokalförhållandena ha också föranlett
att ställning ännu icke tagits till organisationsnämndens redan förra
året avgivna förslag rörande rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Göta trängkår. Ärendet torde emellertid kunna inom kort upptagas till
prövning, och den nya organisationen bör kunna tillämpas från och med nästa
budgetår. I det följande avser jag att föreslå, att personalorganisationen vid
detta förband — som avses skola benämnas Göta underhållsregemente — liksom
vid övriga underhållsregementen anpassas till den föreslagna nya organisationen
så långt jag bedömt det möjligt, innan organisationsfrågan slutligt
prövats. Sålunda avser jag att föreslå, att för underhållsregementena tillkomma
12 nya beställningar för förvaltare på underhållstruppernas stat och
4 dylika beställningar för tygförrådsförvaltare på fälttygkårens stat. Förbud
mot beställningarnas tillsättande innan rationaliseringen genomförts bör meddelas
i likhet med vad som gällt för infanteriet.
Organisationsundersökningar pågå även beträffande kavalleriet och pans
arförband en vid Livregementets husarer och Skaraborgs pansarregemente.
I enlighet med Kungl. Maj.ts ''beslut den 20 december 1946 är staibs- och
förvaltningstjänsten vid Stockholms kustartilleriförsvar för närvarande försöksvis
organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med ett av organisationsnämnden
framlagt förslag. Försöksorganisationen har nyligen utsträckts att
omfatta kustartilleriförsvarets regionala förrådshållning och fortifikationsmaterielens
förvaltning. Av denna verksamhet har föranletts förslag i det
följande om viss personalminskning vid infanteribefälhavarstaben i Vaxholm
varjämte beräkningen av vissa arvodeskostnader vid marinen grundats på förslag
rörande den regionala förrådshållningen vid kustartillerilförsvaret.
Av organisationsnämnden överlämnade rapporter rörande organisationsundersökningar
vid Göteborgs örlogsstation och Västkustens marindistrikt
samt rörande Karlskrona och Stockholms örlogsstationer med förslag till
försöksorganisationer eller organisationsändringar ha ännu icke slutbehandlats.
Vissa personalreduktioner föreslås dock i det följande i anledning av
dessa förslag.
Pågående organisationsundersökningar vid vissa flygflottiljer ha framförts
så långt att förslag till organisationsändringar kunna förväntas inom den närmaste
tiden.
Den rationaliserade kassaorganisationen har i stort sett genomförts vid
de lägre förbanden inom försvaret. I anledning härav har jag ansett mig
böra i det följande föreslå, att nuvarande fanjunkare i kassatjänst vid armén,
kustartilleriet och flygvapnet uppflyttas till förvaltare.
Då det är angeläget, att de rationaliseringsåtgärder, som kunna vidtagas,
genomföras så snart som möjligt, bör Kungl. Maj:t äga att vidtaga de jämkningar
i vederbörliga personalorganisationer, som kunna föranledas av dylika
organisationsändringar, även om därigenom för en övergångsperiod högre
kostnader skulle uppstå å avlöningsanslagen än som förutsatts vid anslagsberäkningarna.
Det förutsättes härvid givetvis, att förändringar i personalstaterna
för ordinarie personal icke skola ifrågakomma.
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
[2.] De värnpliktigas penningbidrag. Vid anmälan av försvarspropositionen
har jag tagit ställning till vissa av försvarskommittén framlagda förslag
beträffande premier till värnpliktiga, förbättring av löneförmånerna för värnpliktiga
under utbildning till officer på aktiv stat m. m. Till frågan om
penningbidraget åt de värnpliktiga avsåg jag däremot att återkomma vid
anmälan av spörsmålet om avlönings- in. fl. anslag för budgetåret 1948/49.
Jag anhåller att nu få upptaga denna fråga till behandling.
Penningbidrag utgår enligt 11 § kungörelsen den 21 december 1945 (nr
881) om värnpliktsavlöning med lägst 1 krona och högst 6 kronor, allt efter
uppnådd tjänstegrad.
Sedan vid 1946 års liksdag motionsvis väckts frågor rörande förbättring
av de värnpliktigas penningbidrag och införande av en utryckningspremis
att tilldelas den värnpliktige vid rekrytutbildningens slut och riksdagen funnit
dessa spörsmål vara av natur att böra prövas av försvarskommittén, uppdrog
Kungl. Maj:t åt 1945 års försvarskommitté att taga under övervägande
de sålunda väckta frågorna. Vid 1947 års riksdag voro dessa spörsmål ånyo
föremål för riksdagens uppmärksamhet.
Vidare uttalade 1945 års militärutredning i sitt betänkande (SOU 1946: 75),
att med hänsyn till den genomsnittliga levnadsstandarden inom samhället
en höjning av de värnpliktigas dagavlöning i princip vore önskvärd.
Försvarskommittén har framhållit den stora betydelse det hade för
de värnpliktigas trivsel och därmed andan inom krigsmakten, att de ekonomiska
förmåner, vilka utginge till dem under militärtjänstgöringen, avvägdes
så, att de möjliggjorde tillgodoseendet av åtminstone vissa av de behov, som
stode i samband med deras fritid och som de förde med sig från sitt civila liv.
Det nuvarande penningbidraget måste, anför kommittén, icke minst med hänsyn
till penningvärdets fall anses vara alltför knappt tilltaget för att tillgodose
även mycket begränsade krav härutinnan. Även om de kostnader,
som skulle uppkomma vid en höjning av de nu utgående penningbidragen,
måste ingiva betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt, hade försvarskommittén
likväl ansett det ofrånkomligt, att en förbättring av de värnpliktigas
kontanta löneförmåner komme till stånd. Att därvid på sätt i vissa motioner
föreslagits avpassa penningbidraget så, att detsamma komme att i stort sett
motsvara det löneläge, som för närvarande gällde för med de värnpliktiga
jämnåriga i civil förvärvsverksamhet, skulle enligt kommitténs mening innebära
ett avsteg från de principer, på vilka den allmänna värnplikten vore uppbyggd,
och skulle därjämte medföra så stora kostnadsökningar att de svårligen
kunde förenas med kravet på en begränsning av försvarsutgifterna. Efter
övervägande av olika på frågan inverkande faktorer av såväl social som ekonomisk
natur har försvarskommittén föreslagit, att de nuvarande penningbidragen
för samtliga kategorier värnpliktiga från och med den 1 juli 1948
måtte höjas med eu krona för dag. Någon ökning därutöver av de värnpliktigas
kontanta förmåner har kommittén ej kunnat förorda, varför de i olika
sammanhang framförda förslagen om utbetalande efter avslutad militärtjänstgöring
av »utryckningspremie» eller liknande förmån avstyrkts.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Med den förkortning av första tjänstgöringen till 270 dagar, som av kommittén
förordats, kar försvarskommittén föreslagit, att den förhöjning av penningbidraget
för meniga med 50 öre för dag, som nu inträdde efter sammanlagt
390 dagars tjänstgöring, borde ske efter fullgjord värnpliktstjänstgöring
under sammanlagt minst 300 dagar, d. v. s. som hittills efter första tjänstgöring
och en repetitionsövning. Kommittén har vidare förutsatt, att värnpliktig
liksom nu vore fallet skulle bibehålla penningbidraget endast för tid,
som han ägde tillgodoräkna såsom fullgjord tjänstgöring. Till följd härav
skulle penningbidrag icke utgå under det av kommittén för vissa värnpliktiga
förordade sommaruppehållet, under vilket vederbörande skulle anses såsom
hemförlovade.
De årliga merkostnaderna för en sådan höjning av penningbidraget skulle
enligt kommitténs beräkningar i den av kommittén föreslagna organisationen
uppgå till 14,8 miljoner kronor för hela försvaret, därav 11,5 miljoner kronor
för armén, 1,8 miljoner kronor för marinen och 1,5 miljoner kronor för flygvapnet.
Försvarskommittén har slutligen erinrat, att höjningen av penningbidraget
jämväl borde medföra en motsvarande höjning av de i krigsavlöningsreglementet
(SFS 1945: 833) angivna terminslönetarifferna.
Försvarskommitténs förslag har som regel tillstyrkts eller lämnats utan
erinran i de över kommitténs betänkande avgivna remissutlåtandena.
Sålunda har överbefälhavaren i nuvarande läge ej velat motsätta sig försvarskommitténs
förslag om höjning av penningbidraget.
Statskontoret har ej heller velat motsätta sig förslaget, ehuru en höjning
i nuvarande läge i och för sig vore ägnad att inge betänkligheter.
Den föreslagna höjningen har vidare tillstyrkts av chefen för armén, chefen
för marinen och marinförvaltningen, försvarets socialbyrå, försvarsväsendets
personalvårdsnämnd och Svenska arbetsgivareföreningen.
Försvarsväsendets underbefälsförbund, tjänstemännens centralorganisation
och länsstyrelsen i Uppsala län ha ansett den föreslagna höjningen utgöra ett
minimum.
Landsorganisationen i Sverige, som understrukit vikten av en förbättring
av de värnpliktigas kontanta löneförmåner men av statsfinansiella skäl ansett
en längre gående generell höjning än kommittén föreslagit icke nu kunna förordas,
har vidare anfört, att någon ytterligare höjning borde övervägas beträffande
åtminstone de meniga, exempelvis till 2 kronor 50 öre respektive
3 kronor.
Chefen för Sydkustens marindistrikt och inspektören för kustartilleriet ha
föreslagit, att penningbidraget skulle höjas till 2 kronor 50 öre för dem, som
uttagits till underbefälsutbildning.
Militärbefälhavaren för VI. militärområdet har ansett, att höjningen för
dem som ej fullgjort 300 dagars tjänstgöring kunde begränsas till 50 öre.
Militärbefälhavaren för III. militärområdet har föreslagit, att höjningen begränsas
till 50 öre för samtliga och att antalet fria hemresor i stället ökas.
7
Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
Militärbefälhavarna för II., IV. och V. militärområdena ha funnit en höjning
i princip berättigad men ansett, att medlen i stället borde användas till
att avhjälpa de nuvarande materielbristerna. Militärbefälhavaren för II. militärområdet
har dock tillstyrkt en höjning med 50 öre.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har ifrågasatt, om ej viss del av höjningen
borde avsättas såsom premier åt dem, som i sin tjänstgöring ådagalade särskilt
intresse och ambition.
Militärbefälhavaren för I. militärområdet har anfört, att då kommitténs
förslag vore byggt på sparsamhetsprincipen höjningen av penningbidraget
ej vore befogad. Genom ökade utgifter för värnpliktsavlöning men minskade
anslag för utbildning och materielanskaffning såsom kommittén föreslagit
vunnes en högre »trevnadsstandard» i fred för de värnpliktiga mot att de i krig
bleve sämre utrustade än som eljest vore möjligt och i dessa avseenden bestämt
underlägsna tänkbara motståndare. När icke kraven på en godtagbar
utrustning och utbildning av de värnpliktiga tillgodosetts, vore det enligt militärbefälhavarens
mening oriktigt att höja penningbidraget. I stället borde anslagen
för materielanskaffning och utbildning ha höjts. De värnpliktiga tillgodosåges
bäst, om man sörjde för att de i krig kunde vara medvetna om att
vara sina motståndare likvärdiga i kvalitativt hänseende.
I ett flertal remissyttranden har frågan om utryckningspremie behandlats.
Överbefälhavaren har ansett frågan böra bli föremål för särskild utredning,
varvid jämväl borde övervägas frågan om utryckningslån eller familjebidrag
under viss tid. Möjligheten att ersätta utryckningspremie med förlängt familjebidrag
har också framhållits av försvarets socialbyrå och försvarsväsendets
personalvårdsnämnd. Personalvårdsnämnden och försvarsväsendets underbefälsförbund
ha föreslagit utryckningspremie av 100 kronor för försörjningspliktiga
och 50 kronor för övriga. Chefen för Stockholms örlogsstation har föreslagit,
att ett belopp om förslagsvis 75 å 100 kronor av den föreslagna höjningen
av penningbidraget borde innehållas för varje värnpliktig för att utbetalas
såsom utryckningspremie.
Arbetsmarknadsstyrelsen har avstyrkt det väckta förslaget om utryckningspremie.
Statens lönenämnd har ansett ett principuttalande om behovet av höjning
av de värnpliktigas terminslön erforderligt.
Departementschefen. I likhet med försvarskommittén anser jag det betydelsefullt
för de värnpliktigas trivsel och andan inom krigsmakten, att de värnpliktigas
ekonomiska förmåner icke äro alltför knappt tillmätta. Penningvärdets
fall har bidragit till att det nuvarande penningbidraget, åtminstone för de
meniga, icke kan tillfredsställa ens mycket begränsade personliga behov och
blygsamma krav på viss trevnad under fritiden. Jag anser det därför ofrånkomligt,
att en förbättring av de värnpliktigas kontanta löneförmåner nu
kommer till stånd. Med hänsvn till det ansträngda ekonomiska läget kan jag
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
dock icke för närvarande tillstyrka kommitténs förslag i hela dess vidd. I
stället föreslår jag, att höjningen tills vidare begränsas till 50 öre för dag
för samtliga värnpliktiga.
Den nu tillämpade principen, att penningbidraget till de meniga höjes med
50 öre efter en sammanlagd tjänstgöring, som motsvarar första tjänstgöringen
och en repetitionsövning, bör alltjämt äga giltighet. Vid en förkortning av
första tjänstgöringen till 9 månader (270 dagar) för flertalet värnpliktiga kommer
således en sådan förhöjning att ske redan efter 300 dagar i stället för som
nu efter 390 dagar.
Utöver vad nu föreslagits är jag icke beredd att förorda en generell ökning
av de värnpliktigas kontanta förmåner vare sig såsom en ytterligare höjning
av penningbidraget eller i form av en utryckningspremie. Jag kan ej
heller tillstyrka förslaget, att en del av penningbidraget skall innehållas för
att sedermera utbetalas såsom utryckningspremie. Till tanken att ekonomiskt
bistånd i fall av behov skall kunna lämnas värnpliktiga i syfte att för dem
underlätta återgången till civil verksamhet är jag icke beredd att på föreliggande
utredning taga ställning.
Merkostnaderna för höjningen av penningbidraget kunna för nästa budgetår
beräknas uppgå till omkring 6,5 miljoner kronor, varav 4,5 miljoner kronor
för armén och 1 miljon kronor för vardera av marinen och flygvapnet.
Den föreslagna förhöjningen av penningbidraget torde — såsom försvarskommittén
erinrat — påkalla jämkning av de enligt krigsavlöningsreglementet
utgående terminslönerna. Till denna fråga torde jag få anledning återkomma
i samband med en prövning av det förslag, som den av mig tillkallade
utredningen rörande översyn av krigsavlöningsreglementet må komma
att framlägga.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att godkänna i det föregående angivna grunder för penningbidrag
åt värnpliktiga.
[3 ] Tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret. I bilaga 2 till årets statsverksproposition
har chefen för finansdepartementet i redogörelsen för löneregleringsarbetet
i korthet berört den inom försvaret pågående tjänsteförteckningsrevisionen.
Jag torde nu få lämna vissa aktuella upplysningar
rörande revisionens fortgång samt i anslutning härtill framlägga vissa allmänna
synpunkter i ämnet.
Såsom statsmakterna vid behandlingen av frågan om viss tjänsteförteckningsrevision
för försvarsväsendet m. m. (prop. 1947:246; riksd. skr. nr 411)
förutsatt, har den av särskild utredningsman — försvarets tjärn teförtecknings -utredning — bedrivna granskningen av myndigheternas förslag till lönegradsplacering
m. m. av de olika befattningshavarna måst uppdelas i
etapper. Vad härvid rör den från avlöningsanslag avlönade personalen ha de
nya lönesättningsprinciperna i viss mindre utsträckning vunnit tillämpning
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
redan under innevarande budgetår, medan för huvuddelen av de av revisionen
berörda beställningarna och befattningarna ändring av löneställningar
och tjänstebenämningar avsetts att genomföras från och med den 1 juli 1948.
Förslag härom, av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning,
ha delvis framlagts i bilaga 6 till årets statsverksproposition och anmälas
i övrigt i det följande. Vad åter beträffar den sakanslagsavlönade personalen
har överföringen till löneplansreglerad anställning av de befattningshavare,
som före den 1 juli 1947 voro anställda enligt personliga kontrakt eller mot
individuellt bestämda arvoden, i huvudsak slutförts. Omprövningen av löneställningen
m. m. för den redan tidigare löneplansanställda personalen har
däremot icke, såsom tidigare beräknats, hunnit avslutas före den 1 april
1948. Detta har främst berott på den avsevärda tid, som åtgått för iordningställande
av det relativt omfattande uppgiftsmaterial, som visat sig nödvändigt
såsom underlag för omprövningen av det stora antal befattningar,
varom här är fråga. Revisionen förutsättes emellertid även i denna del bliva
slutförd före ingången av nästa budgetår.
Vidkommande förutsättningarna för tjänsteförteckningsrevisionens genomförande
må erinras, att riksdagens beslut beträffande de olika personalkategorierna
endast innebar fastställande av lönegrads- och tjänstebenämningsserier,
medan den individuella lönegradsplaceringen förutsattes bli beroende
på fortsatta överväganden. Ställning togs sålunda icke till de av försvarets
tjänsteförteckningssakkunniga föreslagna normerna för löneställningarnas
avvägning med hänsyn till kompetenskrav och arbetsuppgifter. Vidare må
erinras, att beslutet — i avvaktan på resultatet av pågående eller förebådade
utredningar omspännande statsförvaltningen i dess helhet — beträffande
vissa kategorier innebar antingen att endast provisoriska lönegrad sserier
fastställdes eller att hittillsvarande löneställningar alltfort skulle gälla. Slutligen
må framhållas, att enligt riksdagsbeslutet tjänsteförteckningsrevisionen
icke avsågs skola givas en vidare innebörd än att löneställningen inom försvaret
i stort anpassades till de löner, som regelmässigt förekomma för
jämförliga befattningshavarkategorier inom civilförvaltningen i allmänhet.
Med hänsyn till de sålunda åberopade omständigheterna samt till dels
den, främst av det ekonomiska läget betingade, återhållsamhet i fråga om
höjd löneställning för särskilda befattningshavare eller grupper av befattningshavare,
som i nuläget ansetts böra iakttagas, och dels rådande ovisshet
rörande främst försvarsförvaltningens framtida organisation har stor försiktighet
iakttagits i fråga om lönegradsuppflyttningar och om inrättande av
nya tjänster. Revisionen har sålunda — bortsett från sådana tjänster och
grupper av tjänster till vars lönegradsplacering direkt ställning tagits av
riksdagen — i princip inskränkts till en teknisk översyn av löneställningar
och tjänstebenämningar. Lönegradsuppflyttningar, som icke direkt sammanhänga
med den tekniska översynen, ha således medgivits endast i mindre
utsträckning, och därvid i första hand för tjänster, vilka i lönehänseende
uppenbarligen varit för lågt placerade i förhållande till motsvarande befattningar
inom försvaret eller statsförvaltningen i övrigt. Denna försiktiga
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
hållning liar förklarligt nog stundom lett till att myndigheternas och personalens
önskemål icke kunnat tillgodoses i den utsträckning, vederbörande
ansett sig kunna räkna med. Jag får emellertid understryka, att trots den
nödvändiga försiktigheten tjänsteförteckningsrevisionen för stora personalgrupper
innebär icke oväsentliga förbättringar såväl beträffande avlöningssom
anställningsförhållanden.
\id prövningen i det följande av förslag om anpassning av befintliga beställningar
och befattningar till överensstämmelse med tjänsteförteckningsrevisionen
har jag ansett mig böra lägga samma synpunkter till grund för
mitt bedömande som enligt det anförda gjort sig gällande vid revisionsarbetet
under innevarande budgetår.
[4 ] Provisorisk lönereglering för viss civilmilitär läkar och veterinärpersonal.
Vid sin behandling av frågor rörande löneställningen för de civilmilitära
läkarna och veterinärerna samt de extra ordinarie tandläkarna inom försvaret
funno försvarets tjänsteförteckningssakkunniga (betänkande med förslag till
lönegradsplaceringar, tjänstebenämningar m. in., SOU 1946: 94) stora svårigheter
möta att pröva löneställningarna efter de principer, som vunnit tilllämpning
beträffande befattningshavare i allmänhet inom statsförvaltningen.
Svårigheterna voro främst betingade av att ifrågavarande tjänster i regel
förutsattes icke taga mer än en del av vederbörandes arbetstid i anspråk
och sålunda icke fyllde det krav på normal arbetstid, vilket enligt de sakkunnigas
uppfattning borde vara utgångspunkten vid lönesättningen för befattningar
enligt de allmänna löneplanerna. På grund av bland annat dessa
förhållanden förordade de sakkunniga, att frågan om löneställningarna för
ifrågavarande personalgrupper gjordes till föremål för särskild utredning. I
några hänseenden funno emellertid tjänsteförteckningssakkunniga, att jämkningar
i löneställningarna borde vidtagas i avvaktan på resultatet av den
förordade utredningen. Sålunda föreslogo de sakkunniga uppfiyttning i lönegrader
av vissa läkare, tillhörande fält- och marinläkarkårerna samt flygvapnet,
ävensom av vissa veterinärer, tillhörande fältveterinärkåren. Innebörden
av sakkunnigförslaget, med tillämpning av efter den 1 juli 1947 gällande
lönegradsbeteckningar och lönegradsnummer, är följande.
Bataljonsläkare i Ca 25, vilka ensamma svara för sjukvården vid ett truppförband,
ävensom med dem jämställda marin- och flygläkare av 1. graden
uppflyttas till Ca 27. Marinläkare av 1. graden i Ca 27 eller Ca 25, vilka
tjänstgöra såsom stationsläkare vid örlogsstation eller såsom regementsläkare
vid kustartilleriförband, hänföras i likhet med regementsläkare vid armén
till Ca 29. Plygöverläkaren, för närvarande placerad i Ca 33, jämställes i lönehänseende
med marinöverläkaren och uppflyttas sålunda till Co 10.
De bataljonsveterinärer, som ensamma svara för veterinärvården vid ett
truppförband, ävensom bataljonsveterinären vid arméinspektionens veterinäravdelning
uppflyttas från Ca 23 till Ca 25 och regementsveterinärerna från
Ca 25 till Ca 27.
Vid anmälan av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag i denna del (proposition
1947:246) fann chefen för finansdepartementet lämpligt, att frågan
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
om anställnings- och avlöningsförhållandena för försvarets läkar-, tandläkaioch
veterinärpersonal gjordes till föremål för särskild utredning, vilken borde
bedrivas med utgångspunkt från den nja militärsjukvårdsorganisation, som
kunde bliva beslutad på grundval av 1944 års militärsjukvårdskommittés
betänkande (SOU 1944: 66 och 1947: 5). I frågans dåvarande läge var chefen
för finansdepartementet icke beredd att framlägga något förslag i ämnet.
Vad föredragande departementschefen uttalat föranledde ingen erinran från
riksdagen (skrivelse 1947:411).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1947 tillkallade
sedermera chefen för finansdepartementet tre utredningsmän överdirektören
S. G. Almgren, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens andra
kammare, grosshandlaren G. E. Birke och krigsrådet E. T. H. Ström
med uppdrag att verkställa utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena
för försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal.
I skrivelse den 26 februari 1948 ha utredningsmännen, vilka antagit benämningen
militära läkarlöneutredningen, framlagt förslag angaende uppflyttning
i lönegrader av vissa civilmilitära läkar- och veterinärbeställningar.
Militära läkarlöneutredningen har till eu början framhållit, att gjorda
undersökningar rörande möjligheterna för utredningsuppdragets fullgörande
bestyrkt, att eu allmän lönereglering för läkarna, tandläkarna och veterinärerna
borde komma till stånd först sedan den militära sjukvårdens organisationsfråga
blivit löst. Enligt vad utredningen erfarit komme emellertid
någon proposition på grundval av militärsjukvårdskommitténs betänkande
icke att föreläggas 1948 års riksdag. Det syntes även ovisst om proposition
i ämnet kunde väntas till 1949 års riksdag. Utredningen har vidare erinrat,
att frågan om militär sjukvårdens organisation stode i visst samband med
spörsmålet om den militära förvaltningens organisation, vilken vore under
översyn inom 1946 års militära förvaltningsutredning. Yidare hade försvarets
organisation överhuvud utretts inom 1945 års försvarskommitté, vars förslag
vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
På grund av vad sålunda anförts har utredningen hållit före, att eu allmän
omprövning av frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för
försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal icke kunde genomföras nu
och att utredningens arbete tills vidare borde anstå. Då det finge antagas,
att relativt lång tid komme att förflyta innan omprövningen av hithörande
lönefrågor kunde slutföras, har utredningen — oberoende av den principiella
ställning till lönefrågan för denna personal, som utredningen framdeles
kunde komma att intaga — funnit sig böra föreslå, att de läkar- och veterinärbeställningar,
som avsåges i försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas i
det föregående återgivna förslag, måtte — med undantag för flygöverläkartjänsten
— uppflyttas i lönegrader på sätt tjänsteförteckningssakkunniga
förordat.
I anslutning härtill har utredningen erinrat, att militärsjukvårdskommittén
i sitt betänkande del I gjort vissa uttalanden, som åsyftade löneförbättringar
av i huvudsak samma innebörd som tjänsteförteckningssakkunnigas förslag.
Eungl. Maj:ts proposition nr 209.
I del II av sitt betänkande hade militärsjukvårdskommittén sedermera framhållit,
att de uppgifter och det ansvar, som på vilade främste läkaren vid ett
förband, vore desamma vid samtliga förband. Endast en gradskillnad i fråga
om verksamheten förelåge såtillvida, att klientelet vore väsentligt större vid
vissa förband än vid andra.
Såsom motivering för sitt förslag har läkarlöneutredningen i övrigt anfört
i huvudsak följande.
För egen del anser utredningen i likhet med militärsjukvårdskommittén
och tjänsteförteckningssakkunniga befogat, att vid s. k. énläkarförband placerade
bataljonsläkare, med hänsyn till att de ha större arbetsuppgifter och
ansvar än övriga bataljonsläkare, böra erhålla placering i högre lönegrad än
dessa. Motsvarande bör självfallet gälla beträffande med bataljonsläkare jämställda
marin- och flygläkare av 1. graden vid énläkarförband (samtliga flygläkare
av 1. graden tillhöra denna kategori).
Att^ stations- och regementsläkarna vid marinen, vilka ha ansvaret för
läkarvården vid förband, som i storleksordning väl mäta sig med åtskilliga
arméförband, där regementsläkare finnes anställd, i lönehänseende böra
jämställas med regementsläkarna vid armén förefaller utredningen väl motiverat.
Beträffande veterinärbeställningarna vid försvaret synes det utredningen
ostridigt, att dessa i jämförelse med motsvarande läkarbeställningar och i
betraktande av veterinärernas numera mycket långa utbildningstid äro alltför
lågt lönegradsplacerade, varför en löneförbättring för vissa veterinärer
på sätt av tjänsteförteckningssakkunniga föreslagits nu bör komma till stånd.
Då beställningen såsom flygöverläkare enligt militärsjukvårdskommitténs
förslag avses skola indragas och i den av kommittén planerade organisationen
närmast motsvaras av eu försvarsläkarbefattning i Cp 10, är utredningen av
den uppfattningen, att frågan om förhöjd löneställning för flygöverläkaren
bör anstå i avvaktan pa ett ställningstagande till militärsjukvårdskommitténs
förslag i denna del.
Yad angår behovet av löneförbättringar å förevarande område anser sig
utredningen i anslutning till vissa uttalanden av militärsjukvårdskommittén
böra erinra därom, att det på senare tid visat sig påkallat att med tanke
på angelägenheten av att vidmakthålla erforderlig rekrytering av läkare till
de civila sjukvårdsanstalterna vidtaga förbättringar i sådana läkares löneförmåner.
Bekryteringssvårigheter ha även i mycket hög grad visat sig föreligga
beträffande försvarets läkare och veterinärer, i vilket hänseende kan
åberopas, att vissa befattningar ledigförklarats flera gånger utan att locka
någon sökande. Då en sådan utveckling icke kan anses tillfredsställande
med tanke pa upprätthållandet av den militära sjukvården och veterinärverksamheten,
synes även av sådan anledning befogat att vidtaga de nu föreslagna
lönegradsuppflyttningarna, vilka i sin mån kunna väntas skapa gynnsammare
underlag för rekryteringen inom före varande område.
Läkarlöneutredningens förslag innebär uppflyttning
från Ca 25 till Ca 27 av batalj onsläkarna vid kavalleriregementena, artillerikårerna,
luftvärnskårerna, ingenjörkårerna, Göta trängkårs kompani i Nora,
arméns underofficersskola och arméns jägarskola, vidare av marinläkarna
av 1. graden vid Gotlands kustartillerikår, sjökrigsskolan, marinens underofficersskola
och flottans sjömansskola samt av flygläkarna av 1. graden vid
flygflottiljerna, Norrbottens flygbaskår och krigsflygskolan;
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
från Ca 27 till Ca 29 av marinläkarna av 1. graden (stationsläkarna) vid
örlogsstationerna samt av marinläkarna av 1. graden (regementsläkarna) vid
Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen;
från Ca 25 till Ca 29 av marinläkaren av 1. graden (regementsläkaren) vid
Älvsborgs kustartilleriregemente;
från Ca 23 till Ca 25 av bataljonsveterinärerna vid arméinspektionen, Svea
och Göta ingenjörkårer samt trängkårerna; samt
från Ca 25 till Ca 27 av samtliga regementsveterinärer.
Sammanlagda antalet av förslaget berörda beställningar utgör 60 av totalt
170 i personalförteckningarna upptagna beställningar.
I anslutning till de föreslagna lönegradsuppflyttningarna av vissa marinläkare
av 1. graden erfordras enligt läkarlöneutredningens mening ändringar
i gällande bestämmelser angående marinläkarkåren av innebörd, att de på
ordinarie stat placerade beställningarna vid kåren, i likhet med vad som
gäller beträffande motsvarande beställningar vid fältläkarkåren, fördelas å
de olika förbanden.
I anslutning till av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag
förordar läkarlöneutredningen, att de bataljonsläkare och bataljonsveterinärer,
som föreslagits uppflyttade i lönegrad, benämnas förste bataljonsläkare
respektive förste bataljonsveterinär. Då av tjänsteförteckningssakkunniga
väckt förslag om slopande av »grad»-beteckningarna för marin- och flygläkare
i skilda sammanhang mötts av starka gensagor, bör enligt utredningens
mening sakkunnigförslaget i denna del vila i avvaktan på ett ställningstagande
till militärsjukvårdskommitténs organisationsförslag.
Utredningen har uppskattat kostnadsökningen till följd av den provisoriska
löneregleringen till i runt tal 80 000 kronor för år.
Fördelningen på lönegrader av de civilmilitära beställningarna för läkaroch
veterinärpersonal enligt gällande ordning samt läkarlöneutredningens
ändringsförslag framgår av sammanställningen å nästa sida.
Statens lönenämnd har i utlåtande över utredningens förslag framhållit,
att såväl allmänna lönenämnden som försvarsväsendets lönenämnd i tidigare
utlåtanden uttalat sig för en uppflyttning i lönegrad av de militärläkare i
Ca 25, vilka hade att ensamma svara för läkarvården vid förband. Denna
mening ansåge sig statens lönenämnd i princip kunna biträda. Lönenämnden
anslöte sig även till utredningens uppfattning, att stations- och regementsläkarna
vid marinen i lönehänseende borde jämställas med regementsläkare
vid armén samt att löneställningen för regementsveterinärer och de
bätaljonsveterinärer, vilka ensamma hade att svara för veterinärvården vid
förband, måste anses väl låg.
Lönenämnden har emellertid uttalat vissa betänkligheter rörande utredningsförslagets
genomförande i nuvarande läge och även framfört vissa
erinringar mot de av utredningen föreslagna löneställniugarna. Lönenämnden
har härom anfört följand*.
Det framlagda förslaget innebär en provisorisk lönereglering för icke
mindre än 60 av sammanlagt 170 ordinarie beställningar. Med hänsyn till
14
Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
Enligt nuvarande ordning |
Läkarlön eutrednin gens ändrings förs lag |
||||
Antal |
Tjänstebenäraning |
Löne- grad |
Antal |
Tjänstebenämning |
Löne- grad |
i |
Fältläkarkåren Chef, arméöverläkare........ |
Co 14 |
|||
8 |
Fältläkare ......... |
Ca 31 |
— |
_ |
_ |
40 |
Regementsläkare............ |
Ca 29 |
— |
_ |
_ |
16 |
Bataljonsläkare (enläkarför- |
16 |
Förste bataljonsläkare..... |
Ca 27 |
|
33 |
band m. m.) .............. Bataljonsläkare.............. |
Ca 25 |
— |
— |
— |
1 |
Marinläkarkåren Chef, marinöverläkare ...... |
Co 10 |
|||
3 |
Förste marinläkare.......... |
Ca 31 |
— |
_ |
_ |
1 |
Marinläkare av 1. graden (sjuk-husläkare) ................ |
Ca 29 |
|||
5 |
Marinläkare av 1. graden (sta-tionsläkare, regementsläkare) |
Ca 27 |
5 |
Marinläkare av 1. graden . . |
Ca 29 |
2 |
Marinläkare av 1. graden . . . . |
Ca 27 |
— |
— |
_ |
1 |
Marinläkare av 1. graden (rege-mentsläkare; .............. |
Ca 25 |
i |
Marinläkare av 1. graden . . |
Ca 29 |
4 |
Marinläkare av 1. graden (en-läkarförband m. m.)........ |
Ca 25 |
4 |
Marinläkare av 1. graden |
Ca 27 |
2 |
Marinläkare av 1. graden .... |
Ca 25 |
— |
— |
— |
1 |
Flygvapnet Flygöverläkare.............. |
Ca 33 |
|||
1 |
Förste flygläkare............ |
Ca 29 |
— |
— |
— |
19 |
Flygläkare av 1. graden (en-läkarförband m. m.) ...... |
Ca 25 |
19 |
Flygläkare av 1. graden .... |
Ca 27 |
1 |
Fältveterinärkåren |
Ca 33 |
|||
7 |
Fältveterinärer.............. |
Ca 29 |
— |
— |
— |
8 |
Regementsveterinärer........ |
Ca 25 |
8 |
Regementsveterinärer .... |
Ca 27 |
7 |
Batalj(^veterinärer (arméin-spektionen, enveterinärför-band) .................... |
Ca 23 |
7 |
Förste bataljonsveterinärer.. |
Ca 25 |
9 |
Bataljonsveterinärer ........ |
Ca 23 |
— |
— |
— |
170 |
60 |
att löneställningen för försvarets läkare och veterinärer torde röna inflytande
icke allenast av vederbörande beställningshavares arbetsuppgifter och ansvar
utan även i viss mån av arbetsuppgifternas omfattning, måste lönenämnden
anföra viss betänksamhet beträffande lämpligheten att i nuvarande läge
genomföra en lönereglering av nämnda omfattning. Det må särskilt framhållas,
att enligt det förslag till försvarsorganisation, som framlagts av 1945
års försvarskommitté, åtskilliga förband äro avsedda att indragas samt att
ett genomförande av kommitténs förslag beträffande marinen kan föranleda
väsentliga förändringar beträffande personalstyrkorna vid denna försvarsgren.
Då utredningsmännen icke verkställt någon jämförelse mellan de olika
beställningshavarna med hänsyn till beskaffenheten och mängden av deras
arbetsuppgifter, har lönenämnden icke ansett sig kunna ingå på ett närmare
bedömande av löneställningen för enskilda beställningar. Lönenämnden vill
emellertid anföra viss tveksamhet rörande nödvändigheten att i lönehänseende
likställa förbandsläkarna vid vissa skolor (arméns underofficersskola,
sjökrigsskolan, marinens underofficersskola och flottans sjömansskola) med
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
bataljonsläkare vid enläkarförband inom armén. Beträffande dessa skolor
må framhållas, att eleverna icke äro truppregistrerade vid skolan och att
de därför i viss utsträckning torde kunna i sjukvårdshänseende återfalla på
vederbörande truppförband eller örlogsstation.
Statskontoret har erinrat om att ämbetsverket i sitt yttrande över tjänsteförteckningssakkunnigas
betänkande understrukit, vad de sakkunniga anfört
om olämpligheten av att befattningshavare med deltidstjänstgöring hänfördes
till löneplan, som normalt avsåges för heltidstjänster. I konsekvens därmed
hade ämbetsverket avstyrkt den ifrågasatta provisoriska regleringen beträffande
vissa av de berörda läkar- och veterinärtjänsterna. Statskontoret hade
ansett sig alltjämt böra vidhålla denna ståndpunkt.
Därest det emellertid med hänsyn till rekryteringssvårigheter och uppskjutandet
av militärsjukvårdens organisationsfråga skulle befinnas ofrånkomligt
att provisoriskt reglera löneställningen för vissa civilmilitära läkaroch
veterinärtjänster, skulle statskontoret finna det bäst överensstämma med
sagda principiella inställning, om endast arvodestillägg medgåves, motsvarande
löneskillnaderna. I varje fall syntes det icke böra ifrågakomma att
uppflytta tjänsterna som ordinarie till högre lönegrad, då det endast gällde
en provisorisk reglering för befattningshavare, vilka — hur militärsjukvården
än ordnades — i fredstid icke syntes komma att tjänstgöra mer än ett fåtal
timmar dagligen. Ämbetsverket finge i så fall i stället förorda, att de nuvarande
beställningarna uppfördes å övergångsstat samt att föreslagna högre
tjänster i avvaktan på omorganisationen upptoges endast såsom extra ordinarie.
Därigenom skapades bättre utgångsläge för en kommande revision.
Mot lönegradsplaceringarna i och för sig syntes i nuvarande situation icke
vara något att erinra.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har funnit det vara synnerligen önskvärt,
att en lönegradsjustering snarast företoges med avseende å de militärläkarbeställningar,
som angåves i läkarlöneutredningens förslag. Sjukvårdsförvaltningen
förordade, att i regementsläkares löneställning (lönegrad Ca 29),
utöver vad utredningen föreslagit, placerades dels läkare vid de s. k. enläkarförbanden
vid armén, dels den marinläkare av 1. graden, som tjänstgjorde
såsom kårläkare vid Gotlands kustartillerikår, dels ock samtliga flottiljläkare.
Sjukvårdsförvaltningen föresloge vidare, att bataljonsläkarna vid trängkårerna
placerades i Ca 27, med hänsyn främst till den omfattande undervisningsskyldighet,
som åvilade dessa läkare. I anledning av ett vid ärendets behandling
inom ämbetsverket gjort uttalande ville sjukvårdsförvaltningen
slutligen uttala, att iimbetsverket i princip intet hade att erinra mot att
marin- och flygöverläkarbeställningarna placerades i samma lönegrad som
arméöverläkarbeställningen. Ämbetsverket saknade emellertid hållpunkter
för ett närmare bedömande av detta spörsmål.
För svar sgrenscheferna ha i allt väsentligt biträtt utredningens förslag men
härutöver framställt vissa yrkanden. Sålunda har chefen för armén anfört,
att bata l jon släkarna vid trängkårerna borde placeras i Ca 27 och bataljonsveterinären
vid VI. militärbefälsstaben i Ca 25. Vidare föresloges, under
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
åberopande bland annat av ett av tjänsteförteckningssakkunniga gjort principuttalande,
att överfältveterinärens löneställning nu förbättrades. Arméchefen
föresloge lönegrad Co 14 för denna beställning. Slutligen saknades enligt
arméchefens åsikt bärande skäl för införande av tjänstebenänmingarna förste
bataljonsläkare och förste bataljonsveterinär.
Chefen för marinen har anfört, att den marinläkare av 1. graden, som bestrede
tjänsten såsom regements-(kår-)läkare vid Gotlands kustartillerikår,
tillika stabsläkare vid Gotlands kustartilleriförsvar, borde placeras i Ca 29.
Marin- och ilygöverläkarna tillhörde samma kategori i lönehänseende särskilt
missgynnade läkare, beträffande vilka läkarlöneutredningen i övrigt
föresloge, att en omedelbar provisorisk löneuppflyttning redan nu borde
komma till stånd.
Chefen för flygvapnet har i princip funnit, att överläkarna vid de olika •
försvarsgrenarna borde placeras i en och samma lönegrad. Därvid syntes
den lönegrad, Co 14, där för närvarande arméöverläkaren vore placerad, böra
ifrågakomma. I avvaktan på beslut i fråga om den militära sjukvårdens
organisation föresloge chefen för flygvapnet såsom ett provisorium att flvgöverläkaren
tills vidare placerades i samma lönegrad som marinöverläkaren.
Sveriges läkarförbund och Svenska militärveterinärsällskapet ha biträtt utredningens
förslag till provisorisk lönereglering. Militärveterinärsällskapet
har emellertid erinrat om det trängande behovet av förbättrad löneställning
för överfältveterinären, vilken i jämförelse med motsvarande civila befattningshavare
och i egenskap av personalkårchef och inspektör för det militära
veterinärväsendet vore ojämförligt lågt placerad i avlöningshänseende.
Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ansåg
sig chefen för finansdepartementet vid framläggandet av propositionen 1947:
246 angående viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet m. m.
icke vara beredd att biträda ett av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga
väckt förslag om provisorisk lönegradsuppflyttning — i avvaktan på särskild
utredning — av vissa civilmilitära läkar- och veterinärbeställningar. Anledningen
härtill var främst den, att man vid tidpunkten i fråga räknade med
ett ställningstagande inom en relativt nära framtid till 1944 års militärsjukvårdskommittés
förslag rörande militärsjukvårdens organisation. Resultatet
av en med utgångspunkt från den nya militärsjukvårdsorganisationen bedriven
utredning rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för läkar-,
tandläkar- och veterinärpersonalen kunde till följd härav beräknas föreligga
i sådan tid, att tjänsteförteckningsrevisionen för dessa personalkategorier
skulle kunna ske om icke samtidigt med, så dock icke lång tid efter genomförandet
av tjänsteförteckningsrevisionen i vad avser huvuddelen av de utav
revisionen i övrigt berörda beställningarna och befattningarna.
Såsom jag i annat sammanhang uttalat, är jag emellertid icke beredd
att för innevarande års riksdag framlägga förslag i anledning av militärsjukvårdskommitténs
betänkande. Detta medför, vilket militära läkarlöneutredningen
framhållit, att en slutlig omprövning av löneställningen för nu
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
17
ifrågavarande personalkategorier — vilken omprövning beträffande läkar- och
veterinärpersonalen sedan lång tid ansetts nödvändig — ånyo måste ställas
på framtiden. Med hänsyn härtill samt till de svårigheter att nöjaktigt
rekrytera läkar- och veterinärbeställningarna, som under de senare åren
visat sig, anser jag starka skäl tala för att en provisorisk lönegradsuppflyttning
av vissa särskilt lågt placerade läkar- och veterinärbeställningar kommer
till stånd från och med ingången av nästkommande budgetår. I anledning
av statens lönenämnds betänksamhet beträffande lämpligheten av att i
nuvarande läge genomföra eu lönereglering av den omfattning läkarlönentredningen
räknat med får jag erinra om, att de förslag rörande ändringar i
gällande försvarsorganisation, som framlagts i försvarspropositionen, äro
mindre vittgående än försvarskommittén förordat.
Såsom utgångspunkt för en provisorisk lönereglering på förevarande område
finner jag läkarlöneutredningens förslag vara väl avvägt. I flera av de
över förslaget avgivna yttrandena ha emellertid framställts yrkanden om
ytterligare höjning av löneställningarna på vissa punkter eller om förbättrad
löneställning även för andra beställningshavarkategorier än de utredningen
funnit böra ifrågakomma. Då redan läkarlöneutredningens förslag innebär
icke oväsentlig ökning av löneförmånerna i ej mindre än 60 av å gällande
personalförteckningar upptagna 170 beställningar, kan jag icke biträda dessa
yrkanden. Jag ansluter mig sålunda till läkarlöneutredningen i vad avser
löneställningen för de olika typbeställningarna.
Yad rör anställningsformen för de till lönegradsuppflyttning föreslagna
beställningarna, synes mig den av statskontoret förordade anordningen, nämligen
att dessa beställningar endast skulle inrättas såsom extra ordinarie,
vara mindre lämplig med hänsyn främst till de oenhetliga anställningsförhållanden
för hithörande personalkategorier som därigenom skulle bliva
rådande. Aven i denna del lämnar jag således min anslutning till utredningens
förslag.
I anledning av de erinringar, som i skilda sammanhang gjorts mot föreslagna
förändringar av nuvarande tjänstebenämningar för de civilmilitära
läkar- och veterinärbeställningarna, torde med en tillämpning av ny tjänstebenämningsserie
för dessa personalgrupper tills vidare böra anstå. För läkar -beställning vid armén i lönegrad Ca 27 bör tjänstebenämningen bataljonsläkare
användas och för veterinärbeställning i Ca 25 benämningen bataljonsveteriuär.
Yad slutligen rör antalet beställningar i de olika bär berörda lönegraderna
har jag ingen erinran mot utredningens förslag. Dock bör, med hänsyn till
vad i annat sammanhang uttalats och föreslagits, antalet beställningar för
marinläkare av 1. graden ökas med en i Ca 27 för flottans värnpliktsskola
och eu i Ca 25 för Göteborgs örlogsstation samt antalet beställningar för
flygläkare av 1. graden ökas med en för flygvapnets centrala skolor.
I överensstämmelse med vad läkarlöneutredningen uttalat böra i personalförteckningen
intagas bestämmelser om fördelningen å tjänsteställen av de
ordinarie beställningarna vid marinläkarkåren.
2—57i -is Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att godkänna av mig i det föregående angivna grunder för
placering i lönegrad av läkar- och veterinärpersonal vid försvaret.
[5.] Auditörsinstitutionen vid försvaret. Enligt den för närvarande gällande
ordningen äro auditörerna anställda vid krigsrätterna. De ha till huvudsakligaste
uppgifter att vara ledamöter av krigsrätterna och att såsom medansvariga
rådgivare biträda vederbörande militära chefer vid utövandet av
den disciplinära bestraffningsrätten. Samtliga auditörsbefattningar äro för
närvarande tillsatta på förordnande tills vidare.
Till avlöningar till auditörerna ha för innevarande budgetår anvisats förslagsvis
138 200 kronor under andra huvudtitelns anslag Krigsrätterna:
Avlöningar. Avlöning till auditörer vid regements- och stationskrigsrätter
utgår i form av arvoden, för närvarande 49 till antalet samt varierande
mellan 1 680 kronor och 7 200 kronor för år. Arvodena bestå av dels ersättning
motsvarande lön och dels tjänstgöringspenningar. Utöver arvodet utgår
särskild ersättning för tjänstgöring vid sammanträde med krigsrätten för
behandling av mål från förband, som enligt särskilt förordnande av Kungl.
Maj:t skall lyda under krigsrätten. Avlöningar till auditörerna vid de särskilda
krigsrätterna utgå i form av ersättning för varje krigsrättssammanträde,
vartill i flertalet fall kommer särskild ersättning för det arbete som
därutöver åligger auditörerna. Auditörerna vid Norrbottens regementes m. fl.
truppförbands krigsrätter äro dock skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra
all tjänstgöring vid särskilda krigsrätten i Boden.
Auditör äger åtnjuta semester med en dag för varje kalendermånad, under
vilken han i denna egenskap utfört arbete för statens räkning minst sexton
dagar. Då vid auditörs ledighet befattningen uppehälles av vice auditör, utgår
ersättning till denne enligt vissa grunder.
Auditör är vidare berättigad till ersättning för resekostnader och expenser.
I sistnämnda hänseende utgå av Kungl. Maj:t bestämda fasta expensbidrag.
I propositionen nr 216 till årets riksdag har Kungl. Maj:t, på grundval av
en inom justitiedepartementet verkställd utredning angående revision av
det militära rättegångsväsendet (SOU 1946:91), förelagt riksdagen förslag
till ny militär rättegångslag, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1949.
Enligt lagförslaget skola krigsdomstolarna avskaffas i fredstid, vilket bland
annat medför att förordnandena för de vid dessa domstolar anställda auditörerna
komma att upphöra från och med nämnda dag. Auditörsinstitutionen
har förutsatts i samband därmed skola omgestaltas. Auditörer skola sålunda
enligt förslaget, i den omfattning Konungen bestämmer, förordnas envar hos
en eller flera bestraffningsberättigade militära chefer för att biträda dessa
chefer vid handläggningen av disciplinmål och mål om åläggande av ersättningsskyldighet
samt i övrigt vid bedömning av rättsliga spörsmål. För närmare
kännedom om de för auditörerna avsedda arbetsuppgifterna torde få
hänvisas till lagförslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
19
I årets statsverksproposition (bil. 4, punkt 25) ha de anslagsfrågor, som
sammanhänga med den föreslagna reformen, behandlats såvitt avser budgetåret
1948/49 med undantag av frågan om anvisande av medel till de nya
auditörernas avlöning och omkostnader.
Inom justitiedepartementet har särskild utredning verkställts angående
den närmare utformningen av auditörsinstitutionen efter krigsdomstolsreformen.
Utredningen har redovisats i en den 16 januari 1948 dagtecknad
promemoria. I departementspromemorian har anförts bland annat följande.
De blivande auditörsbefattningarna syntes i första hand böra knytas till
chefer för regementen, kårer, marindistrikt och flygflottiljer. I huvudsaklig
anslutning till den för närvarande gällande ordningen syntes därvid gemensam
auditörsbefattning böra inrättas för flera å samma ort eller å nära intill
varandra belägna orter förlagda förband. Därvid borde dock tillses att
auditörens göromål icke bleve mera omfattande än att fullt kvalificerad
sökande till befattningen kunde påräknas. Om å samma ort eller å nära
intill varandra belägna orter behov av mer än en auditör förelåge, borde
vid uppdelningen av förbanden mellan auditörerna såvitt möjligt tillses att
förband från samma truppslag eller i varje fall från samma vapenslag hänfördes
till samme auditör. Auditör, som förordnats hos chef som nu nämnts,
borde i förekommande fall förordnas såsom auditör jämväl hos bestraffningsberättigade
chefer för andra avdelningar än regementen, kårer, marindistrikt
och flygflottiljer, därest dessa chefer vore stationerade å ej alltför avlägset
belägna orter. Särskild auditörsbefattning borde inrättas hos chefen för
kustflottan med Stockholm såsom stationeringsort. Därjämte syntes auditörer
med placering i Karlskrona, Göteborg och Härnösand böra förordnas att
vara auditör jämväl hos sistnämnde chef.
Vid bestämmandet av den ersättning som skulle tillkomma de blivande
auditörerna mötte svårigheter med hänsyn till att omfattningen av deras
arbetsuppgifter endast uppskattningsvis kunde bedömas. Visserligen bortfölle
tjänstgöringen i krigsrätten men å andra sidan tillkomme inställelse
hos befälhavaren, då tilltalad i disciplinmål hördes inför denne. I lagförslaget
hade i olika hänseenden anordningar föreslagits, varigenom det såvitt
möjligt bleve sörjt för att de militära befälhavarna i avsedd omfattning
utnyttjade sin befogenhet att meddela disciplinära bestraffningar i stället
för att överlämna saken till domstols behandling. Det vore att räkna med
att till följd därav disciplinmålens antal komme att stiga. Då auditörerna
framdeles ofta komme att yttra sig i disciplinmål icke blott innan straff
ålades utan även eljest innan beslut meddelades och skyldigheten för befälhavare
att före åläggande av ersättningsskyldighet inhämta auditörens
yttrande kvarstode, syntes det befogat utgå från att de blivande auditörernas
arbetsuppgifter komme att sammanlagt bli av större omfattning än de nuvarande
auditörernas åligganden. På grund av vad nu anförts syntes det
nödvändigt att i åtskilliga fall räkna med en höjning av den nuvarande
avlöningen. En sådan höjning syntes jämviil vara erforderlig, därest önskemålen
om eu tillfredsställande rekrytering av auditörskåren skulle bliva
förverkligade.
Avlöningen till de blivande auditörerna syntes lämpligen böra utgå uteslutande
i form av arvode. Då vid ledighet för auditören befattningen uppehölles
av vice auditör, syntes arvodet oavkortat böra utgå till denne. Befattningarna
bleve på grund av semesterlagens utformning förenade med rätt
till semester. Det syntes befogat, att semestern för auditör utsträcktes till
att omfatta, åtminstone trettio dagar.
20
Kungl. Maj:t.s proposition nr 209.
Vid promemorian liar såsom bilaga fogats ett med ledning av de anförda
synpunkterna uppgjort förslag till auditörsbefattningar och auditörsarvoden,
enligt vilket arvodena — 53 till antalet och varierande mellan 840 kronor
och 7 200 kronor för år — skulle uppgå till sammanlagt 156 200 kronor
årligen. I promemorian har anförts, att vid en jämförelse mellan avlöningen
till auditörer före och efter reformen borde beaktas, att de nuvarande auditörerna
i åtskilliga fall uppbure särskild ersättning för krigsrättssammanträden,
vid vilka handlagts mål från avdelning som enligt meddelat förordnande
lydde under krigsrätten.
I promemorian har vidare anförts, att auditörernas expenser efter krigsdomstolsreformen
syntes komma att inskränka sig huvudsakligen till utgifter
för papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal. Dessa omkostnader
syntes böra bestridas av auditören. Om kostnaderna i fråga för år uppginge
till visst belopp, förslagsvis 50 kronor, syntes auditören dock böra utfå
gottgörelse härför. För reseersättningar till auditörerna borde beräknas ett
årligt belopp av förslagsvis 10 000 kronor.
Över promemorian ha yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för
armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskontoret, riksdagens
militieombudsman samt Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer.
De i promemorian anförda allmänna synpunkterna på anordningen av
auditörsinstitutionen ha i remissyttrandena icke föranlett erinran i annan
mån än att Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer vidhållit av föreningen
tidigare uttalad uppfattning att auditör borde knytas till visst förband
i stället för att förordnas hos viss militär chef.
I vissa remissyttranden ha förordats jämkningar av det i promemorian
föreslagna antalet auditörsbefattningar och dessas fördelning.
Beträffande auditörsarvodenas storlek ha överbefälhavaren och chefen för
armén framhållit vikten av att arvodena så avpassades att en fullgod rekrytering
av auditörkåren säkerställdes samt förordat att, med hänsyn till den förutsatta
ökningen av arbetsbördan och den för statstjänstemännen genomförda
löneregleringen, en allmän höjning av de föreslagna arvodena genomfördes.
Civilförvaltningen har i huvudsak intet haft att erinra mot de i promemorian
föreslagna arvodena. De sammanlagda årliga arvodeskostnaderna har civilförvaltningen
— som utgått från att auditörerna skulle äga åtnjuta 30 dagars
årlig semester — beräknat till 109 195 kronor, inberäknat arvoden till semestervikarier.
Kostnaderna borde enligt civilförvaltningen fördelas med 3 900
kronor på försvarsstaben, 108 095 kronor på armén, 30 680 kronor på marinen
och 26 520 kronor på flygvapnet. Statskontoret, som närmast fått den uppfattningen
att auditörernas arbetsbörda kunde komma att minska och i
varje fall knappast öka, ansåge försiktigheten bjuda, att det sammanlagda
arvodesbeloppet hölles inom samma ram som för närvarande eller i runt
tal 130 000 kronor för år. Militieombudsmannen har uttalat, att, med hänsyn
till svårigheterna att på förhand bedöma omfattningen av det arbete som
komme att åvila auditörerna, de arvodesbelopp som bestämdes, efter någon
tid borde bliva föremål för översyn. Föreningen Sveriges krigsdomare och
21
Iiungl. Maj:ts proposition nr 209.
auditörer liar anfört, att de föreslagna arvodena genomgående syntes låga,
särskilt med hänsyn till de kvalifikationer, som de blivande auditörerna förutsattes
skola äga, och med hänsyn till det nuvarande penningvärdet. Enligt
föreningen talade alla skäl för att den nuvarande uppdelningen av arvodet
i dels ersättning motsvarande lön och dels tjänstgöringspenningar bibehölles
samt att auditörerna jämväl bibehölles vid rätt att vid annan ledighet än
semester avstå allenast tjänstgöringspenningarna. Denna rätt borde dock
begränsas till viss tid, förslagsvis (10 dagar per år. Då auditörstjänsterna
förutsattes skola i allmänhet besättas med innehavare av ordinarie domarämbete,
borde semestertiden bestämmas till den för domare vanliga eller
45 dagar.
Vad angår frågan om auditörernas omkostnader har civilförvaltningen
anfört, att auditörerna borde beredas ersättning för expenser allenast till
den del kostnaderna överstege 50 kronor. Kostnaderna borde uppdelas på
försvarsstabens omkostnadsanslag samt försvarsgrenarnas telefon- och expensanslag.
Någon uppräkning med hänsyn därtill av dessa anslag syntes emellertid
icke påkallad. Statskontoret har förordat att auditörernas expensutgifter
bestredes av vederbörande militära expeditioner. Militieombudsmannen har
ifrågasatt, om ej auditören lämpligen borde erhålla papper och kuvert från
expeditionen hos någon av de chefer hos vilka han förordnats. Föreningen
Sveriges krigsdomare och auditörer har anfört, att några skäl icke förelåge att
borttaga de nu utgående expensersättningarna. Även om expenskostnaderna
komme att nedgå, borde detta icke medföra annat än att ersättningarna i
motsvarande grad sänktes. Föreningen föresloge att expensersättningarna i
avvaktan på en senare omprövning bestämdes till hälften av de tidigare utgående,
dock ej under 50 kronor, med bibehållen rätt för auditören att utfå
gottgörelse för kostnader utöver det anvisade beloppet.
Departementschejen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebär
det framlagda förslaget till revision av det militära rättegångsväsendet, bland
annat, att krigsrätterna från och med den 1 januari 1949 skola avskaffas i
fredstid och att auditörsinstitutionen i samband därmed skall omgestaltas.
Auditörerna avses skola för framtiden vara anknutna till vederbörande bestraffningsberättigade
militära chefer samt biträda dessa vid handläggningen
av disciplinmål och mål om åläggande av ersättningsskyldighet samt i övrigt
vid bedömning av rättsliga spörsmål. Kostnaderna för auditörsinstitutionen
torde från och med förenämnda dag böra bestridas från anslag under fjärde
huvudtiteln.
Liksom de över departementspromemorian hörda myndigheterna finner
jag icke anledning till erinran mot de i promemorian anförda allmänna synpunkterna
beträffande auditörsinstitutionen.
Jag anser mig böra förorda, att avlöningen till auditörerna fastställes att
utgå uteslutande i form av arvode och att vid tjänstledighet för auditören
arvodet oavkortat utgår till vikarien. Med hänsyn till att auditörsbefattningarna
i stor utsträckning torde komma att innehas av ordinarie domare,
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
förordar jag, att. semestertiden bestämmes till den för domare vanliga,
eller 45 dagar.
På Kungl. Maj:t torde få ankomma att fastställa storleken av arvodena.
Härvid måste hänsjm självfallet tagas dels till arten av de arbetsuppgifter,
som efter reformens genomförande skola åvila auditörerna, och dels till den
beräknade frekvensen av ansvars- och ersättningsmål vid de förband, vilkas
chefer varje särskild auditör skall ha att biträda. I förstnämnda hänseende
är visserligen att märka att auditörernas nuvarande krigsrätts tjänstgöring
kommer att bortfalla och att skyldigheten för auditör att närvara vid förhör,
som den bestraffningsberättigade själv håller, något begränsats i de till lagrådet
remitterade och för riksdagen framlagda förslagen jämfört med vad
som ursprungligen föreslogs. A andra sidan är det tydligt, att sistnämnda
uppgift likväl kan väntas bli rätt tidskrävande och att auditörernas rådgivande
verksamhet — såsom i departementspromemorian närmare utvecklats —
kommer att bli mera betungande än hittills. Yad återigen beträffar den av
själva målantalet betingade arbetsbördan för varje särskild auditör, blir
denna givetvis främst beroende av huru fördelningen av auditörer mellan
olika militära chefer kommer att ske. Enligt förslaget till ny militär rättegångslag
skall det ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom. Jag är icke
för närvarande beredd att i detalj taga ställning till denna fråga, men jag
utgår från att det vid promemorian fogade förslaget kommer att i huvudsak
följas.
Med hänsyn till att omfattningen av det arbete som efter reformens
genomförande kommer att åvila varje särskild auditör icke kan bedömas
annat än uppskattningsvis, är det givetvis vanskligt att redan nu bestämma
de särskilda arvodena. Det vill dock synas som om de i promemorian föreslagna
arvodesbeloppen vore i huvudsak väl avvägda. Jag räknar därför med
att dessa belopp tills vidare komma att utgå, ehuru med de jämkningar
som må komma att påkallas i den mån annan fördelning av auditörer än
som i promemorian förutsatts kan bli erforderlig. Jag förutsätter emellertid,
att frågan om arvodenas storlek upptages till förnyat övervägande,
sedan någon tids erfarenhet vunnits.
Yad angår medelsbehovet för arvoden åt auditörer anser jag mig i
huvudsak kunna godtaga den beräkning, som verkställts av civilförvaltningen
på grundval av de i departementspromemorian föreslagna arvodesbeloppen,
dock med den jämkning som betingas därav att semestertiden förordats
komma att utgöra 45 dagar. Såsom civilförvaltningen anfört böra arvodeskostnaderna
fördelas mellan försvarsstaben och försvarsgrenarna. Med
beaktande av att ifrågavarande medelsbehov för nästa budgetår avser endast
halva budgetåret föreslår jag, att för samma budgetår under respektive
avlöningsanslag beräknas för försvarsstaben 2 000 kronor, för armén 56 000
kronor, för marinen 16 000 kronor och för flygvapnet 14 000 kronor eller
tillhopa 88 000 kronor. Dessa belopp äro, med hänsyn till att jämkningar
beträffande den i departementschefspromemorian förutsatta fördelningen av
auditörer kunna bli erforderliga, givetvis att anse såsom ungefärliga.
23
Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
Vad slutligen angår auditörernas omkostnader förordar jag, att dessa lielt
få bestridas från försvarsstabens respektive försvarsgrenarnas anslag för utgifter
av bär avsett slag. -Tåg förutsätter härvid, att skrivmateriel och erforderlig
skrivhjälp i allmänhet skall kunna tillhandahållas från expeditionen
hos någon av de chefer hos vilka auditören är förordnad.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att godkänna av mig i det föregående angivna grunder för
den närmare utformningen av auditörsinstitutionen vid försvaret.
[6.] Vissa befattningar vid marinverkstäderna. I enlighet med 1944 års riks
dags beslut angående omorganisation av Stockholms och Karlskrona örlogsvarv
(prop. nr 166; rd. skr. nr 384) stå marinverkstäderna vid vartdera av
dessa örlogsvarv under ledning av en verkstadsdirektör, vilken såsom närmaste
man har en överingenjör till sitt förfogande. Enligt beslutet förutsattes
dessa befattningshavare skola vara ordinarie tjänstemän, verkstadsdirektören
i Stockholm i lönegrad C 8 (nu Cp 14), verkstadsdirektören i
Karlskrona i lönegrad C 9 (nu Cp 15), överingenjören i Stockholm i lönegrad
C 6 (nu Cp 10) och överingenjören i Karlskrona i lönegrad C 7 (nu
Cp 12). Några ordinarie befattningar för berörda verkstadsdirektörer och
överingenjörer ha emellertid ännu icke inrättats, utan befattningarna bestridas
alltsedan den 1 juli 1945, då den beslutade nya varvsorganisationen
trädde i kraft, av civilmilitära beställningshavare vid marinen eller flygvapnet
som av marinförvaltningen efter Kungl. Maj:ts medgivande därtill förordnats.
De förordnade åtnjuta, med avstående av löneförmånerna i innehavande beställningar,
arvoden med belopp motsvarande lön enligt förenämuda lönegrader.
Arvodena bestridas av till marin verkstädernas förfogande stående driftmedel.
I skrivelse den 24 februari 1948 har marinförvaltningen anfört, att förordnandet
för nuvarande överingenjören vid marinverkstäderna i Karlskrona,
som är mariningenjör av 1. graden vid mariningenjörkåren, utginge med
utgången av innevarande budgetår och att denne icke vore villig mottaga
förlängt förordnande. Marinförvaltningen hade för avsikt att kungöra befattningen
till ansökan ledig med tillträde den 1 juli 1948. Ämbetsverket föresloge
emellertid att den nye innehavaren av befattningen bereddes ordinarie
anställning i lönegrad Cp 12. Erfarenheterna av den nya varvsorganisationen
hade nämligen visat att en överingenjörsbefattning vid marinverkstäderna
även i framtiden vore erforderlig för en rationell drift. För att erhålla kvalificerad
sökande syntes det vara nödvändigt att inplacera befattningen i
löneplan.
Departementschefen. Den av 1944 års riksdag beslutade organisationen av
örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona har såsom av det föregående framgår
nu tillämpats i det närmaste under tre år. De erfarenheter av den nya
organisationen, som härvid vunnits, synas mig ge vid handen att ledningen
av driften vid marinverkstäderna jämväl i framtiden bör handhavas av verk
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
stadsdirektörer med biträde av överingenjörer. Med hänsyn härtill och för
att underlätta rekryteringen av befattningarna anser jag mig böra föreslå,
att i förenämnda riksdagsbeslut förutsatta ordinarie tjänster inrättas från
och med nästa budgetår. Förordnande å dessa tjänster torde böra meddelas
för viss tid, högst sex år. Liksom för närvarande är fallet beträffande motsvarande
arvodesanställda befattningshavare böra avlöningarna bestridas av
driftmedel. Personalförteckning, upptagande ifrågavarande befattningar, torde
böra underställas riksdagen för godkännande.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att godkänna följande personalförteckning för viss personal
vid marinverkstäderna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1948/49:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
1 verkstadsdirektör ...................................... Cp 15
1 verkstadsdirektör ...................................... Cp 14
1 överingenjör ............................................ Cp 12
1 överingenjör ............................................ Cp 10
B. Anslagsberäkningar.
I försvarspropositionen har endast i begränsad omfattning tagits ställning
till detaljförslag till personalförändringar eller löneförhållanden, som framlagts
av 1945 års försvarskommitté eller i yttrandena över kommitténs ''betänkande.
I de flesta fall bär, även då personalförslag i princip godtagits,
hänvisats till närmare behandling i samband med de årliga anslagsäskandena.
I vissa fall, där så varit motiverat av organisatoriska skäl eller ur skälighetssynpunkter,
ha i det följande — liksom också i det föregående såvitt
avser de värnpliktigas avlöning — av försvarskommittén väckta personal-
och lönefrågor föranlett ändringsförslag redan från och med nästa budgetår.
Enär försvarspropositionen icke innefattar förslag om ny försvarsorganisation,
har jag i övrigt som regel ansett mig allenast böra upptaga till prövning
för nästa budgetår sådana förslag som i vanlig ordning framlagts i medelsäskandena
för nämnda budgetår. Nödvändigheten att i nuvarande statsfinansiella
läge iakttaga sträng återhållsamhet med att inrätta nya tjänster
och med att höja löneställningar har också synts mig vara ett skäl att icke
för nästa budgetår upptaga förslag till dylika åtgärder, framlagda av försvarskommittén
eller i yttrandena. I den mån av försvarskommittén eller i yttrandena
framlagda förslag i här avsedda hänseenden anses böra fullföljas, torde
frågorna böra på nytt i vanlig ordning underställas Kungl. Maj :t för behandling
i samband med anslagsäskanden till riksdagen för kommande budgetår.
I åtskilliga fall föreslås, i anslutning till förslag i försvarspropositionen
eller av annan anledning, indragning av icke-ordinarie befattningar, som nu
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
finnas uppförda i personalförteckningarna. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t
skall äga besluta om de övergångsanordningar, som kunna befinnas påkallade
för att bereda nuvarande befattningshavare skäligt anstånd med avgång.
I avvaktan på säkrare uppgifter rörande de verkliga kostnaderna under
försvarsgrenarnas avlöningsanslag ha dessa alltsedan 1942 års försvarsbeslut
beräknats enligt vissa schablonmässiga grunder. Det har emellertid befunnits,
att dessa beräkningsgrunder i många fall föranlett, att anslagen beräknats
alltför högt eller eljest i betydande grad avvikit från anslagsbelastningen.
Med hänsyn härtill har jag i det följande grundat anslagsberäkningarna för
nästa budgetår på den verkliga anslagsbelastningen under förfluten del av
innevarande budgetår, med beaktande dock av de förändringar i personalorganisationen,
som i det följande föreslås.
Med dessa beräkningsgrunder har jag uppskattat försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag för nästa budgetår till sammanlagt 202 100 000 kronor, innebärande
en höjning med 2 300 000 kronor. Det är härvid att märka, att årets
anslag beräknats efter 6 % rörligt tillägg. Om dessa anslag beräknats efter det
rörliga tillägg, som i verkligheten utgår, 12 %, skulle anslagen ha överstigit
de nu för nästa budgetår föreslagna med 8 000 000 kronor.
Jag övergår härefter till beräkningarna av anslagsbehoven under de anslag
under fjärde huvudtiteln som återstå att äska för nästa budgetår.
[7.] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 77)...................... kronor 1 650 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1434 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 1 300 000 kronor.
Den av 1947 års riksdag (prop. nr 142; rd. skr. nr 199) beslutade nya
organisationen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret förutsattes av statsmakterna kunna genomföras tidigast den
1 januari 1948. Kungl. Maj:t skulle äga slutligt fastställa tidpunkten. Enligt
beslut den 2 april 1948 har Kungl. Maj:t förordnat, att omorganisationen
skall genomföras från och med den 1 maj 1948. Från och med nämnda dag
kommer det nya ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen, att övertaga i
huvudsak de arbetsuppgifter, som nu ankomma på arméns fortifikationsförvaltning,
marinförvaltningens fortifikationsavdelning, flygförvaltningens byggnadsavdelning
(med undantag av flygfältsbyrån) ocli försvarets bostadsanskaffningsnämnd.
Vid anmälan av förevarande anslag till årets statsverksproposition (bil. 6,
punkt 13) anförde jag att det icke var mig möjligt att vid propositionens
avlåtande taga ställning till vissa icke i sin helhet lösta detaljfrågor, bland
1 AnsVaget beräknat för ett lialvt budgetår.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
annat beträffande kompetensfördelningen mellan fortifikations- och flygförvaltningarna
i vad avsåge befattningen med vissa markärenden. I skrivelse
den 23 februari 1948 har fortifikations för vattningens organisationsnämnd —
vilken tillsatts för att förbereda omorganisationens genomförande — överlämnat
förslag till instruktionsbestämmelser för de ämbetsverk, som beröras
av omorganisationen. Härvid har i enlighet med statsmakternas år 1947
fattade beslut bland annat föreslagits, att förvaltningen av de militära flygfälten
skall kvarbliva under flygförvaltningen, medan skötseln av flygvapnets
fasta egendom i övrigt skall ankomma på fortifikationsförvaltningen. Beträffande
frågan om vilket ämbetsverk som bör handha den rättsliga vården
av flygfälten, vilken fråga förutsatts skola övervägas av Kungl. Maj:t i samband
med fastställande i detalj av kompetensfördelningen ämbetsverken
emellan, har organisationsnämnden anfört följande.
Nämnden är för sin del av den uppfattningen, att den praktiska skötseln
och den rättsliga vården av markområden så nära sammanhänga, att det
skulle medföra icke oväsentliga olägenheter att lägga dessa båda förvaltningsuppgifter
under olika centrala myndigheter. Nämnden anser därför, att flygförvaltningen,
som enligt statsmakternas beslut skall ombesörja såväl underhållet
av flygfälten som markförvärv för flygfältsändamål, också bör svara
för den rättsliga vården av de markområden, som ingå i fälten.
Arméns fortifikations förvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår
— med utgångspunkt i den personaluppsättning, som legat till grund
för beräkningen i propositionen 1947: 142 av det för innevarande budgetår
anvisade förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar — beräknat
detta anslag till 1 374 000 kronor.
Departementschefen. I likhet med fortifikationsförvaltningens organisationsnämnd
anser jag, att förvaltningen av de militära flygfälten i sin helhet,
alltså även såvitt avser den rättsliga vården av dessa, bör ankomma på flygförvaltningen.
Yad beträffar fortifikationsförvaltningens personalorganisation under nästa
budgetår saknar jag för närvarande anledning räkna med annan uppsättning
av ordinarie och högre extra ordinarie personal än den som enligt propositionen
1947: 142 (s. 127) legat till grund för beräkningen av ämbetsverkets
avlöningsanslag för innevarande budgetår.
A personalförteckning för ämbetsverket bör såsom förutsatts i berörda
proposition under särskild rubrik uppföras den för nybyggnadsverksamhet
avsedda från byggnadsanslag avlönade extra ordinarie personalen i högre
lönegrad än Ce 24.
Enligt riksdagens skrivelse 1947: 199 är det under innevarande budgetår
Kungl. Maj: t obetaget att beträffande den för fortifikationsförvaltningen beräknade
icke-ordinarie personalen i rationaliseringssyfte vidtaga de jämkningar,
som kunna finnas påkallade. Uppbyggandet av det nya ämbetsverket
i personalhänseende pågår för närvarande. Het är möjligt att under det
fortsatta arbetet härmed behov kan uppkomma att vidtaga någon jämkning
jämväl beträffande sådana extra ordinarie befattningar, som upptagas å
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
personalförteckningen för ämbetsverket. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj:t
äga befogenhet att beträffande nämnda befattningar vidtaga jämkningar i
personalförteckningen även för nästkommande budgetår.
Jämväl såvitt avser extra ordinarie personal i lägre lönegrader än Ce 25
bör, såsom jag anfört vid anmälan av propositionen 1947:142, personalorganisationen
fastställas av Kungl. Maj:t, så länge det nya ämbetsverket icke
vunnit erforderlig stadga. Fastställandet torde böra ske efter hand som
verkets uppbyggande fortskrider. Vid anslagsberäkningen utgår jag emellertid
från den personaluppsättning, som legat till grund för anslagsberäkningen
för innevarande budgetår.
Av det sagda framgår, att det icke för närvarande är möjligt överblicka
i vad män några av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
föranledda ordinarie kontorsbiträdesbefattningar böra inrättas från och med
nästa budgetår. Jag är därför icke nu beredd föreslå, att ordinarie kontorsbiträdesbefattningar
inrättas vid det nya ämbetsverket till större antal än
som framgår av propositionen 1947: 142. Dessa befattningar böra tillsättas
endast i den mån så erfordras för att bereda ordinarie anställning åt personal,
som enligt tillämpade grunder för reglerad befordringsgång är berättigad
till dylik anställning redan från och med ingången av nästa budgetår.
Anslaget till avlöningar för fortifikationsförvaltningen beräknar jag på sätt
framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande till 1434 000 kronor.
Av vad jag i det föregående anfört om det nu pågående uppbyggandet av
det nya ämbetsverket i personalhänseende framgår, att beräkningen av lönekostnaderna
för den ordinarie och extra ordinarie personalen för närvarande
icke kan göras exakt. Det är även svårt att närmare uppskatta behovet av
den extra personal, som erfordras under en övergångsperiod. Med hänsyn
härtill torde samtliga i avlöningsstaten ingående anslagsposter även för nästa
budgetår böra betecknas förslagsvis och alltså icke av riksdagen maximeras.
Överskridande av anslagspost, som enligt eljest tillämpade grunder skulle
vara maximerad, bör dock icke få äga rum utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels fastställa följande personalförteckning för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning |
Lönegrad |
1 clief.................................... |
____ Cp 19 el. Mp 19 |
1 byggnadschef ........................ |
Cp 14 |
1 byråchef, chef för kasernbyrån |
Cp 14 |
1 chefsarkitekt.......................... |
Cp 12 |
1 sektionschef, forskare................ |
.... Cp 12 el. Cr 12 |
1 förste byrådirektör .................. |
Ca 33 |
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Befattning |
Lönegrad |
|
1 krigsråd .................................. |
Ca |
33 |
1 byrådirektör.............................. |
Ca |
31 |
1 förste byråingenjör eller arkitekt...... |
Ca |
29 |
1 förste byråsekreterare .................. |
Ca |
29 |
1 förste byråsekreterare .................. |
Ca |
27 |
1 byråingenjör eller arkitekt.............. |
Ca |
24 |
1 byråsekreterare .......................... |
Ca |
24 |
1 revisor.................................... |
Ca |
24 |
1 maskinist ................................ |
Ca |
16 |
1 eldare av 1. klass........................ |
Ca |
11 |
1 förste expeditionsvakt .................. |
Ca |
11 |
3 kanslibiträden............................ |
Ca |
11 |
4 expeditionsvakter........................ |
Ca |
9 |
8 kontorsbiträden .......................... |
Ca |
8 |
Tjänsteman å övergångsstat. |
||
1 kansliskrivare ............................ |
Ca |
15 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 med |
avlöning |
|
3 byrådirektörer............................ |
Ce |
31 |
1 arkitekt .................................. |
Ce |
29 |
5 förste byråingenjörer.................... |
Ce |
29 |
1 förste byråsekreterare .................. |
Ce |
29 |
1 jägmästare................................ |
Ce |
29 |
1 arkitekt .................................. |
Ce |
27 |
1 brandinspektör .......................... |
Ce |
27 |
3 byråingenjörer............................ |
Ce |
27 |
3 byråingenjörer eller arkitekter ........ |
Ce |
27 |
1 förste byråsekreterare .................. |
Ce |
27 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än |
Ce 24 med avlöning |
|
från byggnadsanslag. |
||
1 byrådirektör.............................. |
Ce |
31 |
1 arkitekt .................................. |
Ce |
29 |
3 förste byråingenjörer.................... |
Ce |
29 |
1 förste byråintendent .................... |
Ce |
29 |
2 överkontrollanter ........................ |
Ce |
29 |
2 arkitekter ................................ |
Ce |
27 |
5 byråingenjörer............................ |
Ce |
27 |
1 kamrerare ................................ |
Ce |
27 |
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande de å personalförteckningen
uppförda extra ordinarie befattningarna vidtaga
de jämkningar, som kunna finnas påkallade;
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 29
dels godkänna följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från ocli med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
....................................... kronor
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis .................... *
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ kronor
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... *
Summa kronor 1 523 000
Särskilda uppbördsmedel :
Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 89 000
Nettoutgift kronor 1434 000
dels ock till Fortifikations förvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 434 000 kronor.
[8.] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 77) ...................... kronor 1 105 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 210 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 210 000 kronor.
Beträffande den av 1947 års riksdag beslutade nya organisationen av den
centrala fortifikations- och bygguadsförvaltningen inom försvaret får jag
hänvisa till vad jag därom anfört under närmast föregående punkt.
Arméns fortifikations förvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår
beräknat förevarande anslag till 210 000 kronor.
Departementschefen. Jag har icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
vilken ansluter sig till vad som anvisats för innevarande budgetår,
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 210 (»00 kronor.
[9.] Arméförvaltningen: Avlöningar, försl agsansl a g.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 79)...................... kronor 1620 000
1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1 680 000
334 900
126 000
2 160
896 900
163 040
Anslaget beräknat för ett halvt budgetår.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
I arets stats ver ^proposition (bil. 6, punkt 16) bär Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 1 620 000
kronor.
Efter närmare utredning av medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår, i avlöningsstaten
upptagen till 1 120 000 kronor, bär Kungl. Maj:t den 24 oktober
1947 förordnat dels att av posten finge tagas i anspråk högst 1 090 000 kronor,
dels ock att av sistnämnda belopp finge användas högst 130 000 kronor för
avlöningar till civil personal vid tygavdelningens biluttagningssektion (militärregistret)
och för ersättning till en reservofficer tjänstgörande såsom chef
för sektionen.
Arméförvaltningen har i skrivelse den 25 augusti 1947 med medelsäskanden
för budgetåret 1948/49 beräknat medelsbehovet under anslaget till 1 805 500
kronor. Beträffande beräkningsgrunderna inhämtas av ämbetsverkets framställning
i huvudsak följande.
För tygavdelningen har föreslagits inrättande av befattningar för ytterligare
ett kanslibiträde i Cell och ett kontorsbiträde i Ce 8, avsedda för
personalsektionen.
Beträffande intendent ura v delningen har arméförvaltningen föreslagit,
att en kontoristbefattning i Ca 13 utbytes mot en kontorsskrivarbefattning
i Ca 19. Yidare har arméförvaltningen, under erinran om en av ämbetsverket
i skrivelse den 25 juni 1947 gjord framställning om inrättande av elva kanslibiträdesbefattningar
i Ce 11, därav nio å intendenturavdelningen och två å
civilbyrån, i utbyte mot samma antal biträdesbefattningar för skriv- och
kontorsgöromål, föreslagit att ytterligare en kanslibiträdesbefattning, avsedd
för intendenturavdelningens häst- och veterinärmaterielbyrå, inrättas i utbyte
mot eu arvodesbefattning för pensionerad underofficer i löneklass 20 och
en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål. Arméförvaltningen kar
därjämte räknat med utbyte av en för närvarande med arvode motsvarande
lön i 24 löneklassen anställd drivmedelsassistent mot en befattning för byråintendent
i Ce 27.
För civil by råns del har arméförvaltningen föreslagit — förutom f örenämnda
utbyte av två befattningar för skriv- och kontorsgöromål mot två
kanslibiträdesbefattningar i Ce 11 — att en förste byråsekreterarbefattning
i Ca 29 utbytes mot en byrådirektörsbefattning i Ca 31, att två förste byråsekreterarbefattningar
i Ca 27 respektive Ce 27 utbytas mot förste byråsekreterarbefattningar
i Ca 29 respektive Ce 29, att en bokhållarbefattning å
övergångsstat i Ca 24 utbytes mot en byråsekreterarbefattning i Ca 24, att
en kontorsskrivarbefattning i Ce 19 inrättas i utbyte mot en från sakanslag
avlönad extra tjänsteman samt att en kontoristbefattning i Ce 13 nyinrättas.
I fråga om för ämbetsverket gemensam personal har arméförvaltningen
föreslagit, att sex extra expeditionsvakter beredes extra ordinarie anställning.
Försvarets civilförvaltning har i fråga om de till nyinrättande föreslagna
kansli- och kontorsbiträdesbefattningarna å tygavdelningens personalsektion
erinrat om att ämbetsverket tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag
att för nästa budgetår inrätta en befattning för förste tygverkmästare,
avsedd för tygstatens chefsexpedition. Med hänsyn härtill ville civilförvaltningen
ifrågasätta, huruvida den av arméförvaltningen begärda utökningen
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
av personalen å personalsektionen borde komma till stånd. I varje fall ansage
sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka att den föreslagna kanslibiträdesbefattningen
inrättades.
Civilförvaltningen bar tillstyrkt förslaget om att utbyta en kontoristbefattning
i Ca 13 å intendenturavdelningen mot en kontorsskrivarbefattning i
Ca 19. Vidare bär civilförvaltningen, som erinrat om att ämbetsverket i utlåtande
över arméförvaltningens förenämnda framställning den 25 juni 1947
tillstyrkt att de i denna framställning föreslagna elva kanslibiträdesbefattningarna
inrättades, jämväl biträtt förslaget att för bäst- och veterinärmaterielbyrån
inrätta en kanslibiträdesbefattning i utbyte mot befattningai
för en pensionerad underofficer och ett biträde för skriv- och kontorsgöromal.
Civilförvaltningen har i detta sammanhang föreslagit, att för intendenturavdelningen
inrättas en befattning för assistent i Ce 19 i utbyte mot en nu
från sakanslag avlönad förplägnadsassistent.
Arméförvaltningens förslag till personalförändringar för civilbyrån ha avstyrkts
av civilförvaltningen utom såvitt avser förslaget att till förevarande
anslag överföra den nu från sakanslag avlönade extra tjänstemannen.
Civilförvaltningen bar förklarat sig intet ha att erinra mot att antalet
extra ordinarie expeditionsvaktsbefattningar utökas.
Alltsedan ingången av budgetåret 1946/47 finnas inrättade 17 extra ordinarie
befattningar för verkstadscbefer, avsedda för arméns tygverkstäder. Befattningarna
äro uppförda å arméförvaltningens personalförteckning. Civilförvaltningen
har anfört, att det icke syntes stå i överensstämmelse med principerna
för gällande förvaltningsorganisation att dessa befattningar vore
uppförda på arméförvaltningens personalförteckning och att anordningen
även medförde vissa olägenheter ur praktisk synpunkt. Civilförvaltningen
föresloge därför, att ifrågavarande befattningar i stället uppfördes å arméns
personalförteckning.
Arméförvaltningen har i skrivelse den 7 november 1947 avgivit förslag till
vissa ytterligare personalförändringar, vilka förslag, såvitt avser tygavdelningen,
framgå av följande sammanfattning.
Befattningen såsom verkstädsingenjör i Cp 9 föreslås skola omändras till
en befattning såsom förste byrådirektör i samma lönegrad.
Den i högst Ce 32 uppförda verkstadschefsbefattnmgen, avsedd för chefen
för Stockholms tygstation, föreslås skola utbytas mot en befattning för förste
driftdirektör i Ce 33. . „ ... , , ,..
De befintliga tre ingenjörsbefattnmgarna i Ce 31, avsedda tor cheferna tor
radarsektionen vid signalmaterielbyrån, krigsmotorverkstadssektionen vid
verkstadsbyrån och konstruktionskontoret, föreslås skola omändras till byradirektörsbefattningar
i samma lönegrad. .. .
De fyra verkstadschefsbefattningarna i högst Ce 31 föreslås skola omandras
till befattningar för driftdirektörer i samma lönegrad.
En av de befintliga två ingenjörsbefattningarna i Ce 29, avsedd tor chetsassisstent
vid konstruktionskontoret, föreslås skola omändras till eu befattning
för förste byråingenjör i samma lönegrad. Den återstående ingenjörsbefattningen
i Ce 29, avsedd för chefen för signalmaterielbyråns specialtekniska
sektion (elektrotekniska laboratoriet), föreslår arméförvaltningen skola utbytas
mot en befattning för byrådirektör i Ce 31.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
De sju yerkstadscliefsbefattningarna i högst Ce 29 föreslås skola omändras
till befattningar för förste driftingenjörer i liögst samma lönegrad.
De fem ingenjörsbefattningarna i Ce 27 och de fem verkstadschefsbefattningarna
i högst Ce 27 föreslås skola omändras till befattningar för byråingenjörer
i samma lönegrad respektive driftingenjörer i högst samma lönegrad.
Arméförvaltningen föreslår vidare att två kontoristbefattningar i Ce 12 å
chefsexpeditionen respektive biluttagningssektionen uppflyttas "till Ce 13, att
tre biträden för skriv- och kontorsgöromål utbytas mot samma antal kanslibiträden
i Ce 11, avsedda en för registratorsgöromål vid chefsexpeditionens
ekonomisektion, en för maskinbokföring m. m. och en för att förestå skrivcentralen
å vapenbyrån, samt att två befattningar för tekniska biträden i
Ce 11, avsedda för konstruktionskontoret, inrättas. De för sistnämnda befattningar
avsedda arbetsuppgifterna fullgjordes f. n. av j^ersoner som innehade
ordinarie kontorsbiträdesbefattningar.
Slutligen föreslår arméförvaltningen, att följande personal vid chefsexpeditionen,
nu avlönad från sakanslag, överföres till ämbetsverkets avlöningsanslag,
. nämligen tre kontorsskrivare, två kanslibiträden och fyra biträden
för skriv- och kontorsgöromål.
I berörda skrivelse den 7 november 1947 har arméförvaltningen därjämte
föreslagit, att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål vid civilbyråns
kameral- och personaldetalj utbytes mot ett kanslibiträde i Ce 11, avsett för
förande och övervakning av personalkort för tygavdelningens från sakanslag
avlönade personal m. m.
Efter de av arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse föreslagna ytterligare
personalförändringarna skulle medelsbehovet under anslaget enligt ämbetsverkets
beräkningar utgöra 1 884 000 kronor. I detta belopp ingå även vissa
i det föregående icke närmare redovisade kostnader för tygavdelningens
biluttagningssektion (militärregistret).
Verksamheten vid militärregistret har, såsom framgår av vad som i denna
fråga anfördes i 1947 års statsverksproposition (bil. G, punkt 16), varit
föremål för organisationsundersökningar genom statens organisationsnämnds
försorg. Det förslag som organisationsnämnden efter dessa undersökningar
framlagt innebär såvitt avser militärregistret ingen förändring i arbetsuppgifter
utan endast en rationalisering av verksamheten. För personalorganisationen
vid militärregistret har såsom framgår av 1947 års statsverksproposition
räknats med 80 000 kronor enligt tidigare löneläge, vilket belopp avser
viss personal med lön från sakanslag. I det organisationsförslag, som tidigare
framlagts av arméförvaltningens tygavdelning och statistiska centralbyrån
gemensamt, beräknades nettolönerna för personal vid militärregistret till omkring
101 000 kronor, alltjämt enligt äldre löneläge. Organisationsnämndens
förslag upptager personal till en nettolönekostnad av omkring 65 000 kronor
enligt samma löneläge. Enligt båda förslagen erfordras under en övergångstid,
huvudsakligast för omläggning av utskrivningen av militära besiktningsinstrument-
till adressografsystem, viss extra personal respektive att nuvarande
personal i huvudsak bibehålies.
Som chef för militärregistret tjänstgör för närvarande en reservofficer,
kapten, ursprungligen chef för en detalj inom sektionen, med lön i vakant be
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
ställning och med särskild ersättning för fullgörandet av sektionschefsgöromålen.
I anslutning till ett förslag av försvarets civilförvaltning att som sektionschef
skulle avses extra ordinarie civil befattningshavare i nuvarande lönegrad
Ce 29 eller eventuellt Ce 27 har organisationsnämnden föreslagit befattning
i Ce 27 för sektionschefen. Arméförvaltningen har ansett att som sektionschef
borde avses antingen major på aktiv stat eller — för att möjliggöra
att i brist på lämplig dylik beställningshavare en reservofficer anställes såsom
chef — civil befattningshavare i Ce 29.
Departementschefen. Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6,
punkt 3) har jag vid behandlingen av försvarets civilförvaltnings avlöningsanslag,
med erinran om pågående utredning rörande den centrala förvaltningsorganisationen
inom försvaret, anfört vissa principiella synpunkter på
frågan om ändringar i personalorganisationerna för de centrala försvarsförvaltningarna.
''Tåg har därvid framhållit, att det ingalunda är osannolikt, att
en koncentrering och rationalisering av arbetsuppgifterna på några hall inom
den centrala försvarsförvaltningen kunna medföra förändringar i personalorganisationerna,
och detta även beträffande högre tjänster. Med hänsyn till
vad sålunda anförts har vid årets budgetarbete iakttagits särskild återhållsamhet
vid prövningen av förslag om nya tjänster eller förbättrade löneställningar
vid de centrala försvarsförvaltningarna.
De angivna riktlinjerna äga tillämpning även å arméförvaltningens personalorganisation.
Jag kan därför i stort sett icke tillstyrka vare sig att nya
tjänster inrättas eller att löneförbättringar vidtagas annat än i den mån
desamma föranledas av 1947 års riksdags beslut rörande tjänsteförteckningsrevision
inom försvaret. Tjänsteförteckningsrevisionen föranleder även att
ett flertal befattningar bör erhålla ändrade tjänstebenämningar.
Jag tillstyrker sålunda, att de tre ingenjörsbefattningarna i Ce 31 omändras
till byrådirektörsbefattningar i samma lönegrad och att de fem ingenjörsbefattningarna
i Ce 27 omändras till befattningar för byråingenjörer i samma
lönegrad.
Däremot är jag icke nu beredd tillstyrka förslaget om att utbyta en av
ingenjörsbefattningarna i Ce 29 mot byrådirektörsbefattning i Ce 31 utan
förordar att båda ingenjörsbefattningarna i Ce 29 omändras till befattningar
för förste byråingenjörer i samma lönegrad.
Två av de nuvarande ingenjörsbefattningarna vid arméförvaltningen, eu
i Ce 31 och en i Ce 29, äro, såsom av det föregående framgår, avsedda för
cheferna för konstruktionskontoret respektive elektrotekniska laboratoriet.
Ifrågavarande arbetsuppgifter fullgöras emellertid för närvarande av två tygingenjörer
av 1. klassen (Ca 30) på fälttygkårens stat. Då enligt propositionen
1946:80 antalet arméingenjörer beräknats med utgångspunkt från att dessa
tygingenjörer skulle tjänstgöra i befattningar, avsedda för arméingenjörer,
har den anordningen vidtagits att antalet arméingenjörer ökats med två
utöver det enligt nyssnämnda proposition beräknade antalet, varvid samtidigt
föreskrivits att de båda ingenjörsbefattningarna i Ce 31 respektive Ce 29
Hihamj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Kr 209.
;{-571 48
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
skulle liållas vakanta så länge antalet befattningar för arméingenjörer överstege
det i samma proposition angivna.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit att en arméingenjörkår
inrättas samt förordat att de befintliga tygingenjörerna på fälttygkårens
stat (Ca 30) skola överföras till denna personalkår och redovisas
under den nya tjänstebenämningen armédirektör. Jag har vidare förutsatt
att dessa beställningar successivt skola avvecklas. Innehavarna av förenämnda
två beställningar för tygingenjörer av 1. klassen (armédirektörer) böra emellertid
så länge de kvarstå i sina beställningar alltjämt tjänstgöra i arméförvaltningen.
Föreskrift bör därför meddelas om att befattningar för 1 byrådirektör
i Ce 31 och 1 förste byråingenjör i Ce 29 under tiden skola hållas
vakanta. Ett av arméförvaltningen framfört förslag, att de extra ordinarie
befattningarna skulle få tillsättas med ifrågavarande beställningshavare kan
jag alltså icke biträda.
Arméförvaltningens förslag om ändring av befattningen såsom verkstadsingenjör
i Cp 9 till en förste byrådirektör sbefattning i samma lönegrad kan
jag icke biträda. Jag föreslår i stället att tjänstebenämningen för befattningen
ändras till verkstadsöveringenjör, vilken benämning förekommer för befattning
i nämnda lönegrad vid statens järnvägar. Emellertid bör i personalförteckningen
föreskrivas att, vid inträffande ledighet å befattningen, frågan
om densammas lönegradsplacering skall underställas Kungl. Maj ds prövning.
Motsvarande föreskrift har meddelats beträffande den nuvarande befattningen.
A arméförvaltningens personalförteckning finnes uppförd en befattning i
Cp 14 eller Cr 14 för överingenjör. Befattningen, som är avsedd för chefen
för tygavdelningens verkstadsbyrå, torde, i likhet med motsvarande befattning
vid flygförvaltningen, böra benämnas verkstadsdirektör.
Mot arméförvaltningens förslag att uppflytta två kontoristbefattningar, å
tygavdelningens chefsexpedition och biluttagningssektion, från Ce 12 till
Ce 13, har jag intet att erinra.
Den för närvarande med arvode motsvarande lön i 24 löneklassen förenade
drivmedelsassistentbefattningen synes mig böra omändras till en extra
ordinarie befattning. Jag kan emellertid icke godtaga arméförvaltningens
förslag till lönegradsplacering och tjänstebenämning för befattningen utan
föreslår att densamma upptages såsom byråassistent i Ce 24.
Yad beträffar förslagen om att inrätta vissa kanslibiträdesbefattningar får
jag erinra om att, med anledning av arméförvaltningens förenämnda framställning
den 25 juni 1947, Kungl. Maj:t den 7 november samma år medgivit,
att hos ämbetsverket tills vidare finge, i den mån ämbetsverkets avlöningsanslag
därtill lämnade tillgång, finnas inrättade — i stället för motsvarande
befattningar för skriv- och kontorsgöromål — 6 kanslibiträdesbefattningar i
Cell med placering 2 å civilbyrån, 1 å intendenturavdelningens utrustningsbyrå,
2 å dess underhållsbyrå och 1 å dess kasernutredningsbyrå. Yidare
har Kungl. Maj:t den 30 januari 1948 bland annat medgivit, att till ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål, som bestrede arbetsuppgifter ankommande
på innehavaren av den för remonteringssektionen å intendenturavdelningens
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
bäst- och veterinärmaterielbyrå avsedda arvodesbefattningen för pensionerad
underofficer, finge för tiden den 1 januari — den 30 juni 1948 från anslagsposten
till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar utbetalas
avlöning enligt lönegraden Cg 11, varvid förutsatts att arvodesbefattningen
under tiden skulle hållas vakant. I anslutning till Kungl. Maj:ts sistnämnda
beslut räknar jag med att ytterligare en kanslibiträdesbefattning i Ce 11
tillkommer i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer
i löneklass 1: 20 och en befattning för skriv-och kontorsgöromål. Jag anser
mig även böra räkna med den föreslagna förstärkningen av tygavdelningens
personalsektion med 1 kanslibiträde och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Jag har intet att erinra mot att 6 extra expeditionsvakter beredes extra
ordinarie anställning i Ce 9.
Övriga förenämnda förslag till förändringar beträffande arméförvaltningens
personalorganisation är jag icke för närvarande beredd tillstyrka.
Vad militärregistret beträffar äro de föreslagna omläggningarna av verksamheten
därstädes icke av den beskaffenhet att de i och för sig påkalla, beslut
av Kungl. Maj:t för att kunna genomföras. Det planerade adressografsystemet
är för övrigt betingat av den utformning, som den lokala fordonsregistreringen
vid truppförbanden erhållit genom den fastställda rationaliserade
organisationen för stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregemente.
Till anskaffning av viss för en adressografanläggning vid militärregistret
erforderlig materiel ha medel redan ställts till förfogande. Arbetet
med övergång till det nya systemet har också i dagarna påbörjats.
Övergången till det nya registersystemet kräver en tid, som kan beräknas
omfatta en stor del av nästa budgetår. Under övergångstiden kan
någon begränsning av den nuvarande personalorganisationen icke ske. Arméförvaltningen
och organisationsnämnden äro icke ense om storleken av personalorganisationen
efter genomförd omläggning. Övergångstiden bör kunna
ge närmare erfarenheter i detta avseende. Det bör ankomma på arméförvaltningen
och organisationsnämnden att, sedan omläggningen till nytt registersystem
skett och verksamheten anpassats därtill samt till övriga planerade
ändringar i uttagnings- och registreringsarbetet in. m., gemensamt inkomma
med förslag till de jämkningar i nuvarande personalorganisation som böra
vidtagas. Även under övergångstiden böra givetvis möjliga personalbegränsningar
ske.
Även frågan om chef för militärregistret torde böra ytterligare övervägas.
Tills vidare torde såsom chef kunna kommenderas lämplig militär beställningshavare.
Jag får erinra, att jag vid anmälan i propositionen 1946: 120 av arméförvaltningens
avlöningsanslag för budgetåret 1946/47 förutsatte, att för ändamålet
eventuellt kunde anlitas någon av de två regementsofficersbeställningar
vid fälttygkåren som tillkommo från och med nämnda budgetår. .Jag räknar
dock med att den nuvarande anordningen kan komma att bibehållas och beräknar
därför bär medel för den särskilda ersättning som hittills utgått till
den som nu uppehåller chefsbefattningen.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Med utgångspunkt i den nuvarande personalorganisationen och med hänsynstagande
till de minskningar i densamma som böra kunna ske under budgetåret
uppskattar jag avlöningskostnaderna för personal vid militärregistret
för nästa budgetår till 130 000 kronor. Häri ingå även lönekostnaderna för personal
vid registret som nu avlönas av sakanslag.
Enligt principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal böra
på arméförvaltningens personalförteckning tillkomma ytterligare 15 befattningar
för ordinarie kontorsbiträden. Av dessa avses 5 för extra ordinarie
befattningshavare i högre lönegrad. Yikariatsförordnande på sistnämnda
kontorsbiträdesbefattningar förutsättes icke skola förekomma.
Anslaget till avlöningar för arméförvaltningen beräknar jag på sätt framgår
av förslaget till avlöningsstat i det följande till 1 680 000 kronor. Anslagshöjningen
i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 60000
kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle
innevarande budgetårs anslag emellertid ha uppgått till i runt tal 1675 000
kronor. Kostnadsökningen i förhållande till detta belopp utgör således 5 000
kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels besluta att å personalförteckningen för arméförvaltningen
skola uppföras 1 befattning för verkstadsdirektör i lönegrad
Cp 14 eller Cr 14 i utbyte mot 1 befattning för överingenjör i
samma löneställning, 1 befattning för verkstadsöveringenjör i
lönegrad Cp 9 i utbyte mot 1 befattning för verkstadsingenjör
i samma lönegrad, 3 befattningar för byrådirektör i lönegrad
Ce 31 i utbyte mot 3 befattningar för ingenjör i samma lönegrad,
2 befattningar för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 i
utbyte mot 2 befattningar för ingenjör i samma lönegrad, 5 befattningar
för byråingenjör i lönegrad Ce 27 i utbyte mot 5 befattningar
för ingenjör i samma lönegrad samt 15 nya befatt
ningar för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;
dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 255 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis...................... » 370 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 18 720
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 090 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 203 280
Summa kronor 1 937 000
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Särskilda upphördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 257 000
Nettoutgift kronor 1680 000
dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1680 000 kronor.
[10.] Flygförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 82)........................ kronor 850 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 896 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 20) bär Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.
Efter närmare ixtredning av medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår, i avlöningsstaten
upptagen med förslagsvis 390 000 kronor, har Kungl. Maj:t
den 24 oktober 1947 förordnat, att av posten icke må utan Kungl. Maj:ts
medgivande tagas i anspråk högre belopp än 370 000 kronor.
Enligt statsmakternas år 1947 fattade beslut angående omorganisation
av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m. (proposition
nr 142; riksdagens skrivelse nr 327) skall underhållet av de militära
flygfälten liksom även, åtminstone tills vidare, arbetsuppgifter med planerande
och utförande av förbättringsarbeten på dessa flygfält åvila flygförvaltningen.
På Kungl. Maj:t skulle, såsom redan vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag anförts, ankomma att fastställa kompetensfördelningen
i detalj mellan den beslutade nya fortifikationsförvaltningen
och flygförvaltningen, varvid bland annat skulle övervägas, vilken myndighet
som borde handhava den rättsliga vården av flygfälten.
Under erinran om statsmakternas nyssnämnda beslut har flygförvaltningen
nu avgivit förslag till organisation och personaluppsättning för en flygfältsbyrå
och därvid utgått från det förslag, som därutinnan avgivits av fortifikations-
och byggnadsförvaltningsutredningen (SOU 1945: 65, s. 126 o. f.).
Byrån föreslås indelad i en nybyggnadssektion, en underhållssektion, eu
beredskapssektion och en expedition. För byrån föreslås en befattning som
chef i Cp 10, vars innehavare borde förordnas för en tid av sex år. För de
olika underavdelningarna inom byrån föreslås, att följande befattningar med
avlöning från förevarande anslag inrättas, nämligen för nybyggnadssektionen
1 byrådirektör (sektionschef) i Ce 31, 1 byråingenjör i Ce 27, 2 byråingenjörer
i Ce 24 och 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, för underliållssektionen
1 byrådirektör (sektionschef) i Ce 31, 1 byråintendent i Ce 27 i utbyte mot
en befintlig domäntjänsteman i samma lönegrad, 1 byråingenjör i Ce 24 och
2 ingenjörer i Ce 22, för beredskapssektionen 1 biträdande ingenjör i Ce 19
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt för expeditionen 1 byråingenjör
i Ce 24 och 1 kanslibiträde i Ce 11. För expeditionen ha därjämte
avsetts två ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, vilka redan finnas inrättade
vid flygförvaltningen. Förutom nämnda personal har flygförvaltningen för
flygfältsbyråns del räknat med viss personal, avlönad från sakanslag, däribland
1 kansliskrivare för expeditionen.
Flygförvaltningen har förutsatt, att å ämbetsverkets civilbyrå skulle
handläggas frågor om markförvärv för flygfält och därmed sammanhängande
ärenden. Beträffande personalbehovet å denna byrå framgår av flygförvaltningens
framställning i huvudsak följande.
A personalförteckningen för flygförvaltningen finnas för närvarande uppförda
befattningar för, bland andra, 1 förste byråsekreterare i Ca 29 och, å
övergångsstat, 1 sekreterare och ombudsman i samma lönegrad. Enligt meddelad
föreskrift må förstnämnda befattning icke tillsättas så länge den å
övergångsstat uppförde sekreteraren och ombudsmannen kvarstår i tjänst.
Då emellertid sistnämnde befattningshavares tjänstgöring de senaste åren
provisoriskt varit förlagd till ämbetsverkets byggnadsavdelning, har särskild
personalanordning måst vidtagas för att tillgodose civilbyråns behov av
kompetent arbetskraft för de mera kvalificerade sekreteraruppgifterna. För
närvarande fullgör enligt medgivande av Kungl. Maj:t en tjänsteman i Ce 23
här avsedda arbetsuppgifter med vikariatslön i 27 lönegraden.
Flygförvaltningen har räknat med att berörda å övergångsstat uppförda
befattningshavare skulle avses för stadigvarande tjänstgöring å flygfältsbyrån.
I anslutning härtill har ämbetsverket föreslagit, att nyssnämnda
förste byråsekreterarbefattning i Ca 29 utbytes mot en dylik befattning i
Ca 27 samt att den nya befattningen må tillsättas från och med den 1 juli
1948. Härigenom skulle förenämnda tillfälliga personalanordning kunna
upphöra. A andra sidan har flygförvaltningen föreslagit en ny amanuensbefattning,
vars innehavare skulle tjänstgöra såsom biträde å flygfältsbyrån
åt sekreteraren och ombudsmannen å övergångsstat.
Beträffande personalbehovet i övrigt å civilbyrån inhämtas av flygförvaltningens
framställning i huvudsak följande.
Flygförvaltningen har ånyo föreslagit att en förste byråsekreterarbefattning
i Ce 27, vars innehavare tjänstgör å materielavdelningen, uppflyttas
till lönegrad Ce 29 och att befattningen för förste expeditionsvakt i Ca 11,
vars innehavare har tillsyn, vård och redovisning av alla de möbler, kontorsinventarier
och annan kasernutredning, brand-, luftskydds- och sjukvårdsmateriel
m. m., som är avsedd för de i flygvapnets del av ämbetsbyggnaden
på Ladugårdsgärde placerade myndigheterna, utbytes mot en förrådsmästarbefattning
i Ca 16. Vidare har flygförvaltningen föreslagit, att en kontorsbiträdesbefattning,
vars innehavare bland annat självständigt handhar utgivningen
av cirkulärsamlingen Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet,
utbytes mot eu kanslibiträdesbefattning i Ce 11.
Beträffande kameralkontoret har flygförvaltningen föreslagit, att en befattning
för bokhållare i Ce 22 utbytes mot en dylik befattning i Ce 21, med
rätt för nuvarande innehavaren av befattningen att kvarstå i den högre lönegraden,
att en kontorsbiträdesbefattning utbytes mot en kanslibiträdesbe
-
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
fattning i Ce 11 samt att en nu från sakanslag avlönad extra befattning för
förrådsman i Cf 7, vars innehavare förestår flygförvaltningens expensförråd,
ombildas till extra ordinarie i Ce 9 och överföres till avlöning från förevarande
anslag.
Yad angår flygförvaltningens personalkontor har ämbetsverket föreslagit,
att för chefen för kontoret, vilken är byråsekreterare i Ce 24 men enligt
Kungl. Maj:ts medgivande åtnjuter arvode motsvarande lön enligt 27 löneklassen,
lönegraden Ce 27, inrättas en förste byråsekreterarbefattning i Ce 29,
att för biträde åt chefen för personalkontoret och föreståndare för personaldetaljen,
nu amanuens, inrättas en byråsekreterarbefattning i Ce 24, att en
befattning för kontorsskrivare i Ce 19 å personaldetaljen utbytes mot eu
befattning för assistent i Ce 22, att en kontorsbiträdesbefattning å samma
detalj utbytes mot en kauslibiträdesbefattning i Ce 11, att för biträde åt
chefen för personalkontoret och föreståndare för organisationsdetaljen, nu
avlönad från sakanslag, inrättas en befattning för byråassistent i Ce 24 med
avlöning från förevarande anslag samt att en befattning för tekniskt biträde
i Ce 8, avsedd för organisationsdetaljen, inrättas.
Flygförvaltningen har slutligen föreslagit, att befintliga befattningar för
1 drivmedelsassistent och 1 motorfordonsassistent, båda i Ce 27, utbytas
mot 2 befattningar för byråintendent i samma lönegrad samt att under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas ett
belopp av 4 800 kronor för beredande av arvoden å högst 2 400 kronor åt
en flygoftomologisk expert (ögonexpert) och en flygotologisk expert (öronexpert).
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har flygförvaltningen
uppskattat till 1 005 000 kronor.
Försvarets civilförvaltning har anfört att ämbetsverket, med utgångspunkt
från fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningens betänkande ävensom
de principer för löneställningar och tjänstebenämningar, som av statsmakterna
godkänts genom den för försvaret beslutade tjänsteförteckningsrevisionen,
icke hade något att invända mot den för flygfältsbyrån föreslagna
personaluppsättningen, såvitt avsåge personal med avlöning från avlöningsanslag.
Civilförvaltningen ville emellertid erinra, att 1946 års militära förvaltningsutredning
i sitt över förenämnda betänkande avgivna yttrande framhållit,
att utredningen för det dåvarande icke var beredd att taga ställning
till de i betänkandet framlagda förslagen rörande flygfältsbyråns inre organisation
och personalbehov. Hithörande spörsmål avsåg utredningen att
under sitt fortsatta arbete upptaga till behandling i samband med organisations-
och personalfrågorna i övrigt för flygförvaltningen.
Beträffande den kansliskrivarbefattning å flygfältsbyrån, vars innehavare
flygförvaltningen förutsatt skola avlönas från sakanslag, har civilförvaltningen
uttalat, att, därest behov av en dylik befattning skulle prövas föreligga,
befattningshavaren borde avlönas från avlöningsanslag.
Civilförvaltningen har biträtt förslagen om utbyte av två kontorsbiträdesbefattningar
mot kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, avsedda den ena för
redigering av cirkulärsamlingen Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet och
den andra för tjänstgöring å personalkontoret. \ idare har civilförvaltningen
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
tillstyrkt förslagen om att inrätta befattningar för 1 förrådsman i Ce 9 och
1 tekniskt biträde i Ce 8 samt att bereda arvoden med angivna belopp åt
en flygoftomologisk och en flygotologisk expert.
Beträffande löneställningen för bokhållaren vid kameralkontoret har civilförvaltningen
anfört, att lägre löneställning syntes böra ifrågakomma än
den flygförvaltningen ifrågasatt. Föreskrift borde därför meddelas om att
befattningen vid nuvarande innehavares avgång icke finge återbesättas utan
att frågan härom underställdes Kungl. Maj:t. Såvitt avser det föreslagna
utbytet av befattningen som förste expeditionsvakt mot befattning för förrådsmästare
i Ca 16 har civilförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka
högre lönegradsplacering än i Ca 14, varvid tjänstebenämningen borde vara
förrådsförman.
Övriga av flygförvaltningen framställda förslag till personalförändringar
ha icke biträtts av civilförvaltningen.
Civilförvaltningen har föreslagit, att eu vid flygförvaltningen anställd
från sakanslag avlönad förplägnadsassistent i Ce 19 under benämningen
assistent överföres till att avlönas från förevarande anslag.
Departementschefen. Handläggningen av frågor om underhåll och nybyggnad
av militära flygfält har hittills åvilat den byggnadsavdelning, som i avvaktan
på slutligt ståndpunktstagande till frågan om den centrala fortifikationsförvaltningens
organisation varit provisoriskt anordnad inom flygförvaltningen
I samband med den vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
berörda omorganisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret kommer flygförvaltningens byggnadsavdelning, med
undantag av dess flygfä]tsbyrå, att avvecklas. Flygfältsbyrån kommer i samband
därmed att ingå i fiygförvaltningens organisation såsom en med ämbetsverkets
nuvarande avdelningar sidoordnad byrå.
Då i proposition till 1947 års riksdag framlades förslag till omorganisation
av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret,
ansågs frågan om flygfältsbyråns organisation icke kunna upptagas till
närmare behandling. 1946 års militära förvaltningsutredning, vars förslag
låg till grund för propositionens utformning, hade nämligen uttalat, att utredningen
icke för det dåvarande var beredd taga ställning till denna organisationsfråga.
Utredningen avsåg att under sitt fortsatta arbete behandla
denna fråga i samband med organisations- och personalfrågorna i övrigt för
flygförvaltningen. Förvaltningsutredningen har ännu icke kunnat framlägga
förslag i dessa frågor. Med hänsyn härtill anser jag mig icke nu kunna taga
ställning till flygförvaltningens förslag rörande flygfältsbyråns inre organisation.
Emellertid anser jag det vara erforderligt, att redan nu inrättas en ordinarie
befattning för byråns chef. Ett uppskov med denna fråga torde kunna
medföra ogynnsamma verkningar beträffande byråns funktionsduglighet. Då
jag icke funnit något att erinra mot flygförvaltningens förslag, föreslår jag,
att å flygförvaltningens personalförteckning uppföres en befattning såsom
chef för flygfältsbyrån i Cp 10.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Mot flygförvaltningens förslag att utbyta den å personalförteckningen för
närvarande uppförda befattningen å civilbyrån i Ca 29 mot eu befattning i
27 lönegraden har jag ingen annan erinran än att jag föreslår, att den nya
befattningen uppföres såsom extra ordinarie. Jag förutsätter att en befintlig
befattning i Ce 23, med vilken förenats vikariatslön i 27 lönegraden, därvid
indrages.
Av i huvudsak de skäl, som jag anfört vid behandlingen av arméförvaltningens
avlöningsanslag, anser jag mig icke för närvarande kunna
tillstyrka övriga i det föregående redovisade förslag till förstärkningar av
flygförvaltningens personalorganisation i annan mån än att jag under ickeordinarieposten
räknar med de föreslagna arvodena å högst 2 400 kronor
åt en flygoftomologisk och en fly goto] ogisk expert.
I enlighet med de av 1947 års riksdag beslutade riktlinjerna för eu tjänsteförteekningsrevision
inom försvaret böra befintliga befattningar för 1 domäntjänsteman,
1 drivmedelsassistent och 1 motorfordonsassistent, samtliga i
Ce 27, utbytas mot 3 befattningar för byråintendent i samma lönegrad.
Såsom civilförvaltningen föreslagit bör befattningen för bokhållare i Ce
22 vid nuvarande innehavarens avgång icke återbesättas utan att frågan härom
underställes Kungl. Maj:ts prövning.
I detta sammanhang får jag erinra, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19
december 1947 för tiden intill den 1 juli 1948 med utnyttjande av sakanslag
inrättats en extra befattning i Cg 29 såsom chef för en vid flygförvaltningens
verkstadsbyrå försöksvis inrättad socialsektion. Då denna sektion,
genom vilken flygförvaltningen utövar den centrala ledningen i ärenden
rörande social- och personalvård, säkerhetstjänst (arbetarskydd), produktionsnämnder
och kollektivavtalsfrågor samt utbildning av yrkesarbetare vid flygvapnets
centrala flygverkstäder och flygflottiljernas flygverkstäder, under alla
förhållanden torde komma att erfordras jämväl framdeles, anser jag mig
böra föreslå att för sektionens chef inrättas en befattning som förste byråingenjör
i Ce 29 med avlöning från förevarande anslag.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1948 har inom flygförvaltningen
tillfälligt inrättats en byrå för handläggning, för samtliga försvarsgrenar, av
frågor rörande s. k. robotvapen. Det har förutsatts, att byråns personal,
i den mån den icke direkt kan ställas till förfogande av försvarsgrenarna,
skall avlönas av sakanslag, som stå till respektive förvaltningsmyndigheters
förfogande. Jag beräknar därför icke i detta sammanhang medel för byråns
personalorganisation.
Medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag till 890 000 kronor
på sätt närmare framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande. Anslagshöjningen
i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 46 000
kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och \2 % rörligt tillägg skulle
sistnämnda anslag ha uppgått till i runt tal 870 000 kronor. Kostnadsökningen
i förhållande till detta belopp utgör 26 000 kronor. Vid beräkningen
av medelsbehovet under den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal har jag, efter i huvudsak samma grunder
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
som för innevarande budgetår, räknat med ett belopp av 65 000 kronor för
personal vid flygfältsbyrån för underhåll av flygfält. Övrig personal vid
byrån, med undantag av byråchefen, har förutsatts skola avlönas av byggnadsanslag.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels i personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra
ytterligare befattningar för en chef för flygfältsbyrån i lönegrad
Cp 10 och en förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 ävensom
utbyta en befattning för förste byråsekreterare i lönegrad
Ca 29 mot en befattning för förste byråsekreterare i
lönegrad Ce 27 samt befattningar för domäntjänsteman, drivmedelsassistent
och motorfordonsassistent, samtliga i lönegrad
Ce 27, mot befattningar för byråintendent i samma lönegrad;
dels fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 348 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis...................... » 170 400
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 8 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 374 000
Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens
normaliebyrå besättes med innehavare i
lönegrad Ca 31, skall av denna post innehållas ett belopp
beräknat efter 16 500 kronor för helt budgetår.
5. Hörligt tillägg, förslagsvis.................... » 105 000
Summa kronor 1 006 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 110000
Nettoutgift kronor 896 000
dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 896000 kronor.
[11.] Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 84) ...................... kronor 5 185 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 6 400 000
43
Kungl. May.ts proposition nr 209.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 22) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 5 500 000
kronor.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag anfört, att den nu tillämpade
organisationen i stort sett borde gälla i avbidan på en blivande översyn
av högkvarterets organisation. Vissa ändringar, som betingas av föreslagen
organisation av den högsta militära ledningen och av sådana rationaliseringsåtgärder
som lämpligen kunna vidtagas, ha emellertid förutsatts
skola genomföras. Med vissa angivna undantag har jag härvid ansett mig
kunna i huvudsak biträda av försvarskommittén framlagda förslag till jämkningar
i försvarsstabens organisation.
I efterföljande sammanställning har upptagits den militära personal,
som vid bifall till vad sålunda anförts beräknats skola tillhöra försvarsstaben.
Det antal officerare tillhörande andra personalkårer än försvarsstabens,
som enligt sammanställningen angivits skola placeras vid försvarsstaben,
bör endast betraktas såsom eu beräkningsgrund. Med hänsyn till personaltillgång,
ändringar i arbetsuppgifterna m. m. kunna nämligen avvikelser
visa sig erforderliga.
Såvitt avser aktiv personal på försvarsstabens stat innebär förslaget följande
ändringar i förhållande till personalförteckningen för innevarande
budgetår:
antalet regementsofficersbeställningar minskas med 1 i Ma 11 eller
Ma 10;
antalet beställningar i Md 9 och alternativt Md 9 eller Md 7 ökas
med 11 respektive 4; avlöningskostnaderna för de nya beställningarna motsvaras
av besparingar å försvarsgrenarnas avlöningsanslag.
Det bör ankomma på chefen för försvarsstaben att i samrad med försvar sgrenscheferna
i samband med medelsäskanden för budgetaret 1949/dO förebringa
utredning, i vad mån försvarsgrenarnas personalstater böra minskas
i anledning av här berörda förslag.
Beträffande befattningarna för pensionerad personal i arvodesbefattning
innebär förslaget, att antalet befattningar för pensionerade officerare minskas
med 1 i löneklass 31 och 2 i löneklass 29. I avvaktan på vederbörande befattningshavares
avgång böra dock befattningarna i löneklass 29 fa övergångsvis
bibehållas.
Vissa av försvarskommittén och av olika myndigheter väckta frågor om
ändrad löneställning för viss militär och civil personal har jag ansett mig
böra upptaga till behandling redan för nästa budgetår.
Försvarskommittén har föreslagit, att chefen för press- och filmavdelningen,
samtidigt sektionschef, nu i Ma 12 eller Mall, skall uppföras alternativt i
Ma 12, Mall eller Ma 10. Statens lönenämnd har ansett det icke vara motiverat
att upptaga denna beställning i högre lönegrad än Ma 11. Jag anser
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Militär personal vid försvarsstaben.
På |
försvarsstabens |
stat |
På övriga personal- |
Pensio-nerad per- |
||||||||||
sonal på |
||||||||||||||
försvars- |
||||||||||||||
Q cd |
CD |
Kompoö |
stabens |
|||||||||||
C: |
- |
CD |
Sum- |
|||||||||||
-9 |
W |
O |
►i |
09 |
ma |
|||||||||
*3 er» <~t 09 O 3 |
P * |
''p cd in o |
1 3 o 33 |
§ SL P-: 2 |
09 O 3> CD CD |
Ur A |
Ur M |
Ur FV |
■< S |
P 3 CD -1 |
O 3i o CD •-< |
Undei officer |
||
* |
P 3 CD |
CD |
"t CD |
»-4 • CD |
||||||||||
Överbefälhavaren .... |
1 |
|||||||||||||
Adjutant ............ Chefen för försvars- |
— |
— |
i |
|||||||||||
staben ......... |
>1 |
|||||||||||||
Sektionschefer..... |
— |
2 |
i |
|||||||||||
Adjutantur .......... |
— |
— |
i |
_ |
l |
_ |
_ |
1 |
2 |
1 |
||||
Arméavdelning ...... |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
4 |
_ |
3 |
1 |
1 |
|||
Marinavdelning ...... Flyg- och luftförsvars- |
— |
— |
— |
— |
— |
21 |
O O |
— |
— |
1 |
— |
|||
avdelning.......... Kvartermästaravde! - |
— |
— |
— |
1 |
— |
31 |
1 |
— |
2 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
nlng .............. Kommunikationsavdel- |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
3 |
1 |
1 |
— |
2 |
2 |
— |
— |
mng .............. |
— |
— |
— |
1 |
_ |
1 |
4 |
_ |
2 |
1 |
||||
Signaltjänstavdelning |
— |
— |
i |
2 |
— |
— |
1 |
1 |
*1 |
_ |
1 |
|||
Utrikesavdelning. . . . |
— |
— |
2 |
3 |
_ |
_ |
2 |
2 |
2 |
O |
2 |
|||
Försvarsattachéer . , |
||||||||||||||
Inrikesavdelning...... |
— |
— |
1 |
5 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
2 |
|||
Fotoanstalt ...... |
— |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
1 |
1 |
1 |
1 |
||||
Press- o. filmavdelning |
— |
— |
— |
2 |
— |
_ |
_ |
1 |
1 |
|||||
Personalvårdsavdelning |
— |
— |
1 |
|||||||||||
mng .............. Forskningsofficer med |
||||||||||||||
biträde ............ |
— |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Militärassistenter .... |
— |
— |
6 |
26 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
6 |
— |
_ |
Summa |
2 |
2 |
30 |
41 |
1 |
65 |
717 |
9 |
7 |
— |
816 |
22 |
3 |
loa |
* Vid marinen motsvarande. |
— 1 Alternativt |
överste. — |
2 Ur marinen. — |
3 Ur flvsrvannet |
||||||||||
Tillika militärassistent vid telegrafstyrelsen. |
_ 5 |
Varav i regel 6 ur |
armén samt 4 ur vardera |
|||||||||||
marinen och flygvapnet. — |
0 Varav 3 |
ur generalstabskåren. — |
Varav 10 ur generalstabskåren |
_ |
||||||||||
Varav 1(J generalstabsaspiranter samt 3 ur vardera marinen och flygvapnet |
Aspiranternas fördelning: |
|||||||||||||
pa olika avdelningar enligt tablån utgör endast |
en beräkningsgrund och må närmare |
bestämmas av |
||||||||||||
cheten lor försvarsstaben. |
skäl tala för att för befattningen icke avses liögre löneställning än Mall.
Vid avgång av nuvarande innehavare av befattningen, överste i Ma 12, bör
med hänsyn härtill och i anslutning till försvarskommitténs förslag beställningen
ändras till beställning i Mall eller Ma 10. Anmärkning härom
bör fogas till personalförteckningen.
Forskningsofficeren är för närvarande uppförd i Mall eller Ma 10.
I utlåtande över försvarskommitténs förslag har överbefälhavaren anfört, att
befattningen krävde en person med så speciella kvalifikationer, att den krets
regementsofficerare, ur vilken urvalet kunde ske, vore synnerligen begränsad,
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
varjämte större kontinuitet än i flertalet andra befattningar krävdes. Dessa
omständigheter gjorde det nödvändigt att kunna behålla en kvalificerad och
i övrigt lämplig regementsofficer under relativt lång tid i befattningen.
Denne skulle då berövas möjlighet att genom annan stabstjänst eller trupptjänst
deltaga i konkurrensen med övriga jämnåriga för att kvalificera sig
till befordran till högre grad än överstelöjtnant (kommendörkapten av 1.
graden). För att undanröja varje olägenhet härav och vinna vidgat urval vid
tillsättande av befattningen samt tillräcklig kontinuitet i arbetet borde löneställningen
bestämmas till alternativt Ma 12, Mall eller Ma 10.
Då jag funnit de av överbefälhavaren anförda skälen bärande, föreslår jag,
att ifrågavarande beställning uppföres i alternativt Ma 12, Mall eller Ma 10.
I enlighet med försvarskommitténs förslag förordar jag vidare, att en av
beställningarna i alternativt Ma 11 eller Ma 10 utbytes mot en beställning i
Ma 10.
Fad därefter angår den civila personalen upptager jag till behandling
vissa av chefen för försvarsstaben i medelsäskanden för budgetåret 1948/49
framförda förslag.
Å försvarsstabens personalförteckning för innevarande budgetår äro uppförda
befattningar för 2 ingenjörer vid fotoanstalten i Ce 27. Beträffande
inrättandet av dessa befattningar torde få hänvisas till 1947 års statsverksproposition
(bil. 0, s. 46). Försvarsstabschefen har nu framhållit, att den ena
av dessa befattningar, avsedd för chefen för den fotogrammetriska detaljen,
alltjämt vore vakant. Detta innebure ett allvarligt avbräck för anstaltens
verksamhet och äventyrade i hög grad anstaltens dyrbara instrumentutrustning.
Då det icke kunde förväntas att kompetent ingenjör skulle söka befattning
i lägre lönegrad än Ce 29, hemställde försvarsstabschefen att eu
befattning i denna lönegrad måtte inrättas i utbyte mot en av befattningarna
i Ce 27.
Förslaget har tillstyrkts av försvarets civilförvaltning och försvarets tjänsteförteckningsutredning
och kan även av mig biträdas. Befattningen bör benämnas
förste byråingenjör, under det att den i Ce 27 kvarstående ingenjörbefattningen
bör erhålla tjänstebenämningen byråingenjör.
I medelsäskandena för innevarande budgetår föreslog försvarsstabschefen,
att en vid chefsexpeditionen placerad ordinarie kanslibiträdesbefattning
skulle utbytas mot en likaledes ordinarie kansliskrivarbefattning. Förslaget
tillstyrktes av försvarets civilförvaltning. För egen del anförde jag emellertid
vid anmälan av 1947 års statsverksproposition, att jag i avvaktan på
prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas utredning icke kunde
tillstyrka förslaget.
Försvarsstabschefen har nu ånyo föreslagit, att ifrågavarande utbyte kommer
till stånd. Försvarets civilförvaltning har liksom föregående år tillstyrkt
förslaget, vilket även försvarets tjänsteförteckningsutredning lämnat utan
erinran. Jag ansluter mig till vad myndigheterna anfört och föreslår alltså,
att en kanslibiträdesbefattning i Ca 11 utbytes mot eu befattning för kansliskrivare
i Ca 15.
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
I gällande personalförteckning äro för närvarande uppförda befattningar
för 1 förste expeditionsvakt i Ca 11 och 1 expeditionsvakt i Ca 9. Sedan
innehavaren av förstnämnda befattning frånträtt denna i samband med
förordnande å högre extra ordinarie befattning vid arméförvaltningens intendenturavdelnings
anstalter och expeditionsvakten i Ca 9 i samband därmed
befordrats till förste expeditionsvakt, kan befattningen i Ca 9, på sätt försvarsstabschefen
i sina medelsäskanden föreslagit, indragas.
Försvarsstabschefen har föreslagit, att 2 befattningar för portvakter i Ce 13
och 1 befattning för vaktmästare i Ce 9 utbytas mot 2 befattningar för förste
portvakter i Ca 13 och 1 portvakt i Ce 11. Civilförvaltningen har förordat,
att ifrågavarande befattningshavare placeras, den ene såsom förste vaktmästare
i 11 lönegraden och de båda andra såsom vaktmästare i 9 lönegraden.
För egen del anser jag mig icke för närvarande böra föreslå någon ändring
beträffande dessa befattningar. Frågan om befattningarnas lönegradsplacering
bör emellertid vid inträffande ledighet underställas Kungl. Maj:ts
prövning.
Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
för innevarande budgetår utgå arvode till 1 bibliotekarie med belopp motsvarande
lön i lönegraden Cg 24. Försvarsstabschefen har nu föreslagit, att
befattningen omändras till en extra ordinarie befattning i Ce 26.
Försvarets civilförvaltning, som tidigare ställt sig tveksam till förslag att
inrätta en mera fast bibliotekariebefattning vid försvarsstaben, har med hänsyn
till vad numera blivit upplyst rörande behovet av befattningen även i
fredstid ansett sig kunna tillstyrka försvarsstabschefens förslag. Även försvarets
tjänsteförteckningsutredning har biträtt förslaget.
Då det numera torde vara klarlagt, att stadigvarande behov av bibliotekarie
föreligger även under fredsförhållanden, vill jag icke motsätta mig, att en
extra ordinarie befattning för stabsbibliotekarie inrättas. Befattningen torde
i enlighet med myndigheternas förslag böra placeras i Ce 26.
Från nyssnämnda anslagspost utgår även ett arvode till en stabsredaktör
med i ett för allt 11 100 kronor. Försvarsstabschefen har föreslagit, att
arvodet höjes till 12 096 kronor. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke
tillstyrka förslaget.
I anledning av en av civilförvaltningen tillstyrkt framställning av chefen
för försvarsstaben den 23 mars 1948 beräknar jag vidare under ifrågavarande
anslagspost medel för anställande av ytterligare 1 bilförare i Ce 10.
Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, utgår för närvarande ett arvode av 2 400 kronor för år, eller
200 kronor för månad, till arkivarien å krigshistoriska avdelningen (sjöhistoriska
detaljen). Försvarsstabschefen har anfört, att befattningen i fråga
innehades av en arkivarie i Ce 26 vid riksarkivet, vilken fullgjorde halvtidstjänstgöring
vid försvarsstaben, och hemställt, att ifrågavarande arvode måtte
höjas till 6 400 kronor för år. Civilförvaltningen har ifrågasatt, huruvida det
icke kunde anses tillfyllest, att arvodet höjdes till 300 kronor per månad.
För egen del anser jag mig böra förorda, att ersättningen till ifråga -
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
varande befattningshavare för tjänstgöringen i försvarsstaben bestämmes till
att motsvara de löneförmåner befattningshavaren under tiden har att avstå
å sin tjänst i riksarkivet, för närvarande i runt tal 454 kronor för månad.
Med hänsyn till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret
föreslår jag slutligen, i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att
en befattning för telefonist i Ca 8 omändras till en kontorsbiträdesbefattning
i samma lönegrad, att en befattning för fotograf i Ce 12 uppflyttas till Ce 13
samt att befattningar för arbetsförman av 1. klass i Ce 16 och av 2. klass i
Ce 14 erhålla de ändrade tjänstebenämningarna verkstadsförman respektive
förman.
I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört beräknar
jag under detta anslag ett belopp av 2 000 kronor till arvode åt en auditör
under senare hälften av nästa budgetår.
I den under försvarsstabens avlöningsstat upptagna anslagsposten till särskilda
löneförmåner till försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer
ingår för närvarande en delpost till prisutjämningstillägg, vilken post alltsedan
budgetåret 1942/43 upptagits med 19 000 kronor. 1 skrivelse den 18 mars 1948
har chefen för försvarsstaben, under åberopande av att motsvarande civila
tjänstemän vid beskickningarna numera åtnjöte avsevärda prisutjämningsbidrag,
hemställt att nämnda delpost för nästa budgetår måtte höjas till 75 000
kronor.
För egen del är jag icke beredd att nu taga ställning till frågan om höjda
prisutjämningstillägg, utan frågan torde få göras till föremål för ytterligare
överväganden. Jag har dock intet att erinra mot att berörda delpost uppräknas
till 60 000 kronor för att Kungl. Maj:t skall äga större möjligheter att
anpassa försvarsattachéernas avlöningsförhållanden till dem som gälla för
övrig personal vid beskickningarna.
Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag på sätt framgår
av förslaget till avlöningsstat i det följande till 2 250 000 kronor. Anslagshöjningen
i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 275 000
kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle
sistnämnda anslag emellertid ha uppgått till 2 046 000 kronor. Vid anslagsberäkningen
har jag beaktat, att enligt anmälan av försvarsstabschefen kostnaderna
för utomeuropeiskt tillägg till försvarsattachéer och biträdande
försvarsattachéer beräknas överstiga det i avlöningsstaten för innevarande
budgetår uppförda beloppet med 17 000 kronor.
Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt ha för innevarande budgetår,
inberäknat medel för viss ytterligare verksamhet, beräknats till 3 210 000
kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade kostnader. På sätt
framgår av eu inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som kommer
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, beräknar jag motsvarande
kostnader för nästa budgetår till 4150000 kronor.
Förevarande anslag bör alltså uppföras med ett belopp av (2 250 000 +
4150 000=) 6 400 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 1215 000 kronor.
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Jag vill slutligen framhålla, att jag icke för närvarande är beredd taga
ställning till en av försvarskommitten väckt fråga rörande redovisningen av
vissa kostnader vid försvarsstabens fotoanstalt. Denna fråga torde böra
ytterligare utredas genom försvarets civilförvaltning.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels fastställa följande personalförteckning för försvarsstaben,
med undantag för försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Beställning (Befattning) Lönegrad
1 överbefälhavare .............................. Mp 21
1 chef för försvarsstaben...................... Mo IT el. Mo 14
2 överstar (kommendörer) .................... Ma 12
15 regementsofficerare, varav 14 Ma 12 el. Ma 11
försvarsattachéer ............................ el. Ma 10
1 regementsofficer.............................. Ma 12 el. Ma 11
Anm. Beställningen skall vid uppkommande ledighet
utbytas mot beställning i lönegrad Ma 11 eller Ma 10.
8 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter
.................................... Ma 11 el. Ma 10
5 majorer, varav 4 militärassistenter ........ Ma 10
1 major eller kapten .......................... Ma 10 el. Md 9
34 kaptener, varav 23 militärassistenter...... Md 9
7 kaptener eller löjtnanter, varav
3 militärassistenter.......................... Md 9 el. Md 7
1 förvaltare (i kassatjänst) .................... Ma 6
2 detaljchefer å personalvårdsavdelningen .. Cp 3 el. Cr 3
1 kansliskrivare................................ Ca 15
1 förste expeditionsvakt ...................... Ca 11
6 kanslibiträden................................ Ca 11
13 kontorsbiträden.............................. Ca 8
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
1 förste byråingenjör.......................... Ce 29
1 byråingenjör ................................ Ce 27
2 stabsredaktörer.............................. Ce 26
1 stabsbibliotekarie............................ Ce 26
dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1948/49:
Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
49
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis......................
3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
.
stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis........
4. Särskilda löneförmåner till försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer:
a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 300 000
b) Barnbidrag, förslagsvis.. » 33 000
c) Utomeuropeiskt tillägg,
förslagsvis................ » 42 000
d) Bidrag till automobilresor,
förslagsvis................ » 17 000
e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis
.................... » 30 000
f) Prisutjämningstillägg .. » 60 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ....................................
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
kronor 1 150000
» 320 000
» 31000
482000
300 000
192 000
Summa kronor 2 475 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 225 000
Nettoutgift kronor 2 250 000
dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 6 400 000 kronor.
[12.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 88).................... kronor 110 000 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) ........ » 110 000 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av
110 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.
Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som beröra
flera försvarsgrenar, behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar
i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande
budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.
4—57i is Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 209.
50
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Arméstaben och Arméinspektionen.
I enlighet med vad som föreslagits i försvarspropositionen böra för arméstaben
uppföras en ny beställning för chef för arméstaben, Mo 17 eller Mo 14,
samt en ny beställning för överste i Mo 14, chef för sektion II i den nya arméstabsorganisationen.
Beställningarna må icke tillsättas annat än vid inträffande
avgång från de nuvarande beställningarna för arméinspektör och arméstabschef.
Anmärkning härom bör intagas i personalförteckningen. Yidare böra
ur personalförteckningen för arméinspektionen avföras 1 beställning för
överstelöjtnant eller major och 1 beställning för major, lärare vid artilleriskjutskolan,
vilka beställningar enligt förslag i försvarspropositionen böra
överföras till staten för nämnda skola.
Ett förslag av försvarets civilförvaltning om uppflyttning av en kontorsbiträdesbefattning
vid arméstaben till kanslibiträdesbefattning, vill jag i
avvaktan på att frågan rörande anställningsförhållandena för kontorspersonal
i högre lönegrad än 8 prövats av statsmakterna icke nu biträda.
Militärområdena m. m.
I försvarspropositionen har föreslagits, att stabstygofficerarna vid militärbefälsstaberna,
majorer, nu uppförda på militärbefälens stater, skola överföras
till fälttygkåren. Sammanlagt 7 beställningar för major, Ma 10, böra
därför utgå ur staterna för militärbefälsstaberna för I.—VII. militärområdena.
I enlighet med förslag i försvarspropositionen tillkommer under rubriken
försvarsområdesbefälhavare en beställning i Mo 12 för försvarsområdesbefälhavare
i Göteborgs-Halmstads försvarsområden. Den nya beställningen är
såsom framgår av försvarspropositionen avsedd för den nuvarande innehavaren
av arvodesbefattningen såsom försvarsområdesbefälhavare i försvarsområdet
i fråga. Anledning kan, såsom också antytts i försvarspropositionen,
uppkomma att framdeles ompröva anställningsform och löneställning
för befattningen. I personalförteckningen bör intagas anmärkning om dylik
omprövning.
De under förevarande rubrik för kommendantsstaben i Stockholm, kommendantsstaben
i Boden, staben för Kiruna-Jokkmokks försvarsområden,
övriga försvarsområdesstaber och infanteribefälhavarstaber uppförda förrådsvaktmästarbefattningarna
böra i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen
uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.
För platsbefälet i Karlsborg finnas i gällande personalförteckning upptagna
två beställningar för polispersonal, en polisöverkonstapel i Ca 16 och
en poliskonstapel i Ca 14. I anledning av tjänsteförteckningsrevisionen böra beställningarna
benämnas inspektionskonstapel respektive konstapel. Här torde
böra erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 20 februari 1948 föreskrivit,
att ifrågavarande personal skall underställas landsfiskalen i Karlsborgs landsfiskalsdistrikt,
vilken i fortsättningen har att svara för den verksamhet som
instruktionsenligt åvilar den militära polispersonalen. Denna anordning
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
51
gäller tills vidare, intill dess frågan om polispersonalens framtida ställning
blivit slutligt avgjord. I anledning härav bör i personalförteckningen anmärkas,
att ifrågavarande beställningar icke må återbesättas vid uppkommande
ledighet.
Förbanden m. m.
Chefen för armén har för nästa budgetår till fullföljande av åtgärderna att
begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten föreslagit bland
annat en fortsatt utbyggnad av överfurirskadern vid armén. Utbyggnaden
har hittills icke skett i den takt som förutsattes i 1944 års manskapsutrednings
förslag, vilket ligger till grund för principbeslut vid föregående års riksdag
(proposition 130, punkt 3, riksdagens skrivelse 327) om de åtgärder som
i förenämnt syfte skola vidtagas. Anledningen härtill har, såsom framgår av
nämnda proposition, varit osäkerheten om möjligheterna att i så stor utsträckning
som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda sysselsättning åt äldre,
för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer. Denna fråga har
jag närmare behandlat i försvarspropositionen (s. 247 o. f.), varvid jag ansett
mig kunna konstatera, att med en av arméchefen föreslagen lösning av frågan
hinder icke längre kan anses föreligga att utbygga överfurirskadern i önskvärd
omfattning. Av vissa angivna skäl har jag ändock velat förorda, att denna
utbyggnad sker med en viss försiktighet.
Arméchefens förslag till personalstater för nästa budgetår innefattar också,
såvitt avser överfurirer, en betydligt mera begränsad utökning än som förutsatts
i manskapsutredningens förslag. Som skäl härför har anförts önskvärdheten
att erhålla en lämplig åldersfördelning inom överfurirskadern. Förslaget
till utökning av antalet beställningar för överfurir (utom i hovslagaroch
sjukvårdstjänst) framgår av efterföljande sammanställning, som för jämförelse
upptager jämväl motsvarande personalstater för innevarande budgetår.
Härutöver har arméchefen i förslag till rationalisering av Södra Skånska
infanteriregementet föreslagit ytterligare 3 överfurirsbeställningar för detta
regemente, avsedda för inretjänstbefattningar.
För överfurirer i hovslagartjänst har föreslagits samma antal som upptagits
för innevarande budgetår.
Antalet beställningar för överfurir i sjukvårdstjänst föreslås utökat med 12.
Jag anser mig kunna tillstyrka vad arméchefen sålunda föreslagit och räknar
därför med den utökning av antalet överfurirsbeställningar för nästa budgetår
som här angivits. Till frågan om de nytillkommande beställningarnas fördelning
på olika personalstater återkommer jag i det följande vid behandlingen
av personalbehovet vid olika förband och kårer.
I anledning av tjänsteförteckningsrevisionen böra samtliga befattningar
för förrådsvaktmästare vid truppförbanden uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.
I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriet
föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente skola vakant
-
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Truppslag m. m. |
Budgetåret 1947/48 |
Budgetåret 1948/49 |
Infanteriet ........................ |
324 |
380 |
Kavalleriet ........................ |
44 |
52 |
Pansartrupperna.................... |
57 |
75 |
Artilleriet.......................... |
121 |
142 |
Luftvärnet ........................ |
84 |
91) |
Ingenjörtrupperna.................. |
36 |
41 |
Signaltrupperna.................... |
17 |
21 |
Trängen (underhållstrupperna)...... |
56 |
} - |
Fälttygkåren ...................... |
3 |
|
Intendenturkåren .................. |
7 |
12 |
Infanteriskjutskolan ................ |
4 |
4 |
Ridskolan.......................... |
2 |
2 |
Arméns jägarskola.................. |
1 5 |
1 5 |
Summa 1 Varav en vid försvarsområdesstaben. |
760 |
»04 |
sättas vid innehavarnas befordran till förvaltare i den nya regementsorganisationen.
Yid regementen, där rationaliseringen redan genomförts, kan
i anledning härav antalet beställningar för fanjunkare minskas till 15 från
och med nästa budgetår, nämligen vid Värmlands regemente, Norra Skånska
infanteriregementet, Upplands, Kronobergs, Älvsborgs, Hallands och Bohusläns
regementen, Gotlands infanteriregemente och Norrbottens regemente.
Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid
infanteriet ökas med 59 till 383, av vilka 23 böra uppföras för Södra Skånska
infanteriregementet och 20 vid ettvart av övriga regementen.
Den numera fastställda nya organisationen för stabs- och förvaltningstjänsten
vid Gotlands infanteriregemente upptager en befattning för förrådsvaktmästare
utöver normalorganisationen. Denna befattning bör från och
med nästa budgetår uppföras som ordinarie.
Såsom föreslagits i försvarspropositionen bör Jönköpings-Kalmar regemente
i fortsättningen benämnas Norra Smålands regemente.
Enligt en i not till personalförteckningen meddelad föreskrift skall vid
uppkommande ledighet å majorsbeställning vid kavalleriet en sådan beställning
vakantsättas. Då en majorsbeställning vid kavalleriet blir ledig
under innevarande budgetår, bör antalet dylika beställningar från och med
nästa budgetår minskas med 1.
Enligt försvarspropositionen har föreslagits, att musikkåren vid Skånska
kavalleriregementet ombildas från typ II till typ III. I anledning härav
bör antalet musikserganter vid kavalleriet minskas med 1 till 6.
Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirer vid kavalleriet
i annan tjänst än hovslagartjänst ökas med 8 till 52, varav 10 vid Skånska
kavalleriregementet och 14 vid ettvart av övriga kavalleriregementen.
Enligt vad jag tillstyrkt i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar
ökas vid pansartrupperna med 18 till 75, varav 15 vid Göta
pansarlivgarde och 20 vid ettvart av övriga pansarregementen, och vid
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
artilleriet med 21 till 142, varav 19 vid ettvart av Svea, Göta, Wendes
och Norrlands artilleriregementen, 9 vid Norrbottens artillerikår, 16 vid
vartdera av Smålands och Bergslagens artilleriregementen, 12 vid Gotlands
artillerikår samt 13 vid Bodens artilleriregemente.
Sedan överbefälhavaren i skrivelse den 4 februari 1947 gjort framställning
om överförande till luftvärnet av ett luftvärn sbatteri ur Gotlands kustartillerikår,
anförde jag vid anmälan av propositionen 1947:130, att därest
ett sådant överförande skulle komma till stånd, vilket syntes kunna ske
utan att frågan angående kustartilleriets framtida ställning föregrepes, det
kunde bli erforderligt att viss stampersonal, avsedd för bemanning av berörda
batteri, överfördes från kustartilleriets till arméns personalstater. Det syntes
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom. Häremot har riksdagen
(skr. nr 327) icke anfört erinran.
Kungl. Maj:t har sedermera den 5 december 1947 förordnat att förenämnda
luftvärn sbatteri skulle från och med den 1 januari 1948 överföras till armén
och tilldelas Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3 G). I samband härmed
har Kungl. Maj:t föreskrivit bland annat att följande i kustartilleriets personalstater
upptagna beställningar skulle överföras till luftvärnets (Stockholms
luftvärnsregementes) personalstater, nämligen 1 beställning i Ma 9, 1 i Ma 7,
1 i Ma 4, 2 i Me 2 eller Mel, 1 i Mha2 och 1 i Mha 1.
I enlighet med detta beslut bör alltså, såvitt avser personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän, antalet kaptens-, löjtnants- och sergeantsbeställningar
vid luftvärnet för nästa budgetår ökas med 1 i envar av dessa grader
och således upptagas till respektive 98, 99 och 114.
Antalet överfurirsbeställningar vid luftvärnet bör såsom jag i det föregående
anfört ökas med 15 till 99, varav 16 vid ettvart av luftvärnsregementena,
12 vid Luleå luftvärnskår och 13 vid envar av övriga luftvärnskårer.
Vid ingenjörtrupperna bör såsom jag i det föregående anfört antalet
överfurirsbeställningar ökas med 5 till 41, varav 14 vid Svea ingenjörkår,
15 vid Göta ingenjörkår och 12 vid Bodens ingenjörkår.
Beträffande signaltrupperna har arméchefen dels upprepat sitt i äskandena
för innevarande budgetår framställda förslag att öka antalet fanjunkarbeställningar
med 1 till 23, vilket antal enligt 1942 års försvarsbeslut fastställts
för fullt utbyggd organisation, dels ock föreslagit, att två fanjunkarbeställningar
utbytas mot beställningar för alternativt förvaltare eller fanjunkare.
Till stöd för sistnämnda förslag har åberopats behov av att kunna
befordra särskilt kvalificerade fanjunkare, som tagas i anspråk för läraruppgifter
vid arméns signalskola. Å signaltruppernas personalförteckning borde
alltså enligt arméchefens nu föreliggande förslag tillkomma 2 beställningar
för förvaltare eller fanjunkare samt utgå 1 fanjunkarbeställning. Civilförvaltningen
har tillstyrkt dessa förslag. För egen del anser jag mig icke kunna
tillstyrka någon utökning av underofficerskåren. Däremot anser jag mig böra
biträda förslaget i övrigt och föreslår fördenskull, att 2 beställningar för
fanjunkare utbytas mot beställningar för alternativt förvaltare eller fanjunkare.
54
Kungl. May.ts proposition nr 209.
Såsom jag anfört i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar vid
signaltrupperna ökas med 4 till 21.
Enligt försvarspropositionen har förslag av försvarskommittén om sammanslagning
av träng-, tyg- och intendenturtrupperna till ett nytt truppslag, underhållstrupperna,
i princip tillstyrkts. I första hand avses trängkårerna
utökas med vardera ett tygkompani, vilket skulle ske genom att de till Svea
och Göta trängkårer samt Skånska trängkåren provisoriskt förlagda tygkompanierna
införlivades med vederbörlig trängkår samt Norrlands trängkår
framdeles tillfördes ett tygkompani. De sålunda bildade förbanden skulle
benämnas Svea, Göta och Norrlands underliållsregemente (U 1, U 2 och U
3) samt Skånska underhållsregementet (U 4). Försvarskommittén hade föreslagit,
att all intendenturutbildning skulle sammanföras till ett förband,
nuvarande Första intendenturkompaniet, som därvid skulle ombildas till
underhållskår. I sistnämnda del har slutlig ställning icke tagits till förslaget.
Yad beträffar redovisningen av personal, som beröres av förslaget, har tillstyrkts,
att på fälttygkåren och intendenturkåren nu redovisade underofficerare
— utom förvaltare — samt underbefäl, vilka tjänstgöra som truppbefäl
vid tyg- och intendenturtrupperna, överföras till underhållstruppernas
stat. I vad gäller intendenturpersonalen torde dock överförandet böra ske
först i samband med att ställning tages till frågan om intendenturutbildningen.
I de delar ställning sålunda tagits till den nya organisationen bör densamma
genomföras redan under budgetåret 1948/49. Under rubrikerna
Underhållstrupperna (underhållsförbanden) respektive Underhållsförbanden
bör därför från och med nästa budgetår redovisas den personal som nu
upptagits under rubrikerna Trängen (trängkårerna), Fälttygkåren, såvitt avser
fanjunkare, sergeanter och manskap, Trängkårerna och Tygtrupperna. Benämningen
för trängförbandet i Nora, vilket enligt förslag i försvarspropositionen
kommer att tills vidare bibehållas, bör ändras till Göta underhållsregementes
kompani i Nora (U 2 N).
I likhet med försvarskommittén anser jag, att den för tyg- och sjukvårdstjänst
vid underhållstrupperna avsedda personalen bör redovisas särskilt
i personalförteckning. Underhållstruppernas (underhållsförbandens) stater
för underofficerare — utom förvaltare — skulle efter överföring från fälttygkåren
härigenom upptaga följande antal beställningar, nämligen
fanjunkare ........................................ 63
» (i tygtjänst).......................... 7
» (i sjukvårdstjänst) .................. 19
sergeanter........................................ 81
» (i tygtjänst).......................... 13
» (i sjukvårdstjänst) .................. 20
I syfte att erhålla en lämpligare proportion mellan antalet fanjunkar
och
sergeantbeställningar i sjukvårdstjänst avses såsom framgår av propositionen
1947:130 (s. 123) antalet fanjunkare i dylik tjänst skola successivt
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
nedbringas med 3 och en motsvarande ökning ske av antalet beställningar
för sergeanter i sjukvårdstjänst. I anledning av inträffad avgång kan dylikt
utbyte av en beställning ske från och med nästa budgetår.
Såsom jag anfört i det föregående under punkten 1 bör för varje underliållsregemente
(U 1 — IT 4) tillkomma 3 förvaltarbeställningar på underhållstruppernas
stat, vilka avses skola tillsättas i samband med att stabsoch
förvaltningstjänsten vid förbanden rationaliseras. Liksom skett vid infanteriförbanden
bör vid tillkomsten av dessa förvaltare och för underhållstrupperna
avsedda förvaltare på fälttygkårens stat antalet fanjunkare minskas
med 2 vid varje förband. Denna minskning bör kunna genomföras redan
från och med nästa budgetår för IT 2. I föregående sammanställning angivet
antal av 63 fanjunkare kan härigenom minskas till 61.
Chefen för armén har för budgetåret 1948/49 föreslagit en ökning av
antalet för trängen avsedda sergeantbeställningar. Denna ökning har arméchefen
i yttrande över försvarskommitténs betänkande angivit till 8 beställningar,
vilka angivits erforderliga för att bereda kompetenta furirer möjligheter
till befordran. Med hänsyn till de statberäkningar som gjorts av försvarskommittén
och i avvaktan på närmare prövning av frågorna om utbildningsförhållandena
kan jag icke nu tillstyrka detta förslag. Jag vill framhålla,
att ett visst utrymme för befordran inom och till underofficersgraderna uppkommer
i samband med att de nytillkommande förvaltarbeställningarna
tillsättas.
I det föregående har jag för underhållstrupperna för nästa budgetår beräknat
en ökning av antalet överfurirsbeställningar i sjukvårdstjänst med 12
till 86 och av antalet övriga överfurirsbeställningar med likaledes 12 till 68.
Detta senare antal bör fördelas med 17 vid varje underhållsregemente. På
staterna för U 1, U 2 och U 4 böra, med 1 på varje stat, upptagas 3 överfurirer
i tygtjänst, överförda från fälttygkåren.
Vid trängen finnas för närvarande 55 kaptensbeställningar. För fullt utbyggd
organisation enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades 64 kaptener,
vilket antal även försvarskommittén upptagit i sina statberäkningar. Enär
personaltillgången nu medger, att de beräknade kaptensbeställningarna fyllas,
tillstyrker jag förslag av arméchefen i yttrande över försvarskommitténs
betänkande, att 9 beställningar för kaptener tillkomma vid underhållstrupperna.
Enligt försvarspropositionen har föreslagits, att den vid nuvarande Skånska
trängkåren redovisade musikkåren skulle bibehållas vid detta förband och
utbyggas till musikkår av typ II. I anledning härav bör för Skånska underliållsregementet
tillkomma 1 musiksergeant.
Fälttygkåren.
Såsom jag anfört vid behandlingen av personalbehovet för militärområdena
m. m. böra 7 beställningar för major, Ma 10, överföras till fälttygkårens
stat från militärbefälsstaberna.
1 enlighet med vad jag anfört under punkt 1 i det föregående böra för
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
underkållstrupperna inrättas 4 beställningar för tygförrådsförvaltare, vilka
skola uppföras på fälttygkårens stat. Antalet förvaltarbeställningar bör därför
här ökas från 42 till 46.
I det föregående har jag räknat med att å fälttygkårens stat nu upptagna
beställningar för fanjunkare, sergeanter och överfurirer skola överföras
till underhållstrupperna respektive underhållsförbanden. Dessa beställningar
utgå därför ur fälttygkårens stat.
Med hänsyn till vad enligt försvarspropositionen föreslagits beträffande
en arméingenjörkår böra även samtliga beställningar för tygingenjörer utgå
ur staten för fälttygkåren.
Tygstaten.
Med frånräknande av viss personal vid krigsmaterielverket och försvarets
fabriksverk, som övergångsvis redovisas å tygstaten, upptager den för innevarande
budgetår gällande personalförteckningen följande beställningar vid
tygstaten, nämligen 14 tygförvaltare av 1. klassen (Ca 22), varav 1 övergångsvis,
34 tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21), 26 tygförvaltare av 2. klassen
(Ca 19), 36 tygverkmästare av 2. klassen (Ca 18), 29 tyghantverkare av 1.
klassen (Ca 18), 12 tygskrivare (Ca 16), 178 tyghantverkare av 2. klassen (Ca
16) och 178 armétekniker (Ca 12). I anledning av den förra året genomförda
ändringen i försvarsområdesindelningen har i eu not till personalförteckningen
föreskrivits, att antalet tyghantverkare av 2. klassen i män av
vakanser skall nedbringas till 174.
Den provisoriska lönegradsserie, som jämlikt propositionen 1947:246 skall
gälla för arbetsledarpersonal, upptager såväl 18 som 19 lönegraderna. Civilförvaltningen
har föreslagit, att tygverkmästarna av 2. klassen skulle uppflyttas
till den högre lönegraden. Som skäl härför har ämbetsverket åberopat
uttalande av fälttygmästaren, enligt vilket tygverkmästarna såsom verkstadsföreståndare
ofta hade tyghantverkare sig underställda såsom arbetsledare,
varför tygverkmästare hade större tjänsteansvar och högre arbetsledning
än tyghantverkarna. De skäl som sålunda anförts för en differentiering
i lönehänseende av dessa personalkategorier finner jag bärande. Jag
föreslår fördenskull, att tygverkmästare av 2. klassen uppflyttas från 18 till
19 lönegraden.
Tjänstebenämningarna för tygförvaltare av 1. klassen och tygförvaltare
av 2. klassen böra i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen ändras till
förste tygförvaltare respektive tygförvaltare. Förslag av civilförvaltningen
om ändrade tjänstebenämningar för tygstatspersonalen i övrigt är jag däremot
icke beredd att nu tillstyrka.
Genom beslut den 11 juli 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid vartdera
av Andra och Tredje tygkompanierna finge tills vidare under budgetåret
1947/48 finnas anställd en extra förste verkmästare i Cg 21, avsedd för utbildningsverksamheten
vid tygkompanierna. Med anledning härav kan jag
tillstyrka förslag av arméchefen att inrätta 3 nya beställningar för tygverkmästare
av 1. klassen, avsedda för pjäsmekaniker- och vapenmekanikerutbild
-
57
Iiungl. Maj:ts proposition nr 209.
ning vid tygkompanierna (underhållsregementena). Av arméchefen därutöver
föreslagen ytterligare utökning av antalet tygverkmästarebeställningar för
vissa ändamål kan jag däremot icke nu tillstyrka.
I enlighet med 1944 års manskapsutrednings förslag ha för innevarande
budgetår uppförts 178 beställningar för armétekniker. Manskapsutredningens
övergångsplan för utbyggnad av arméteknikerkadern till 370 beställningar
upptog för budgetåret 1948/49 250 beställningar. Arméchefen har föreslagit
en något långsammare utbyggnadstakt i syfte bl. a. att erhålla en jämnare
åldersfördelning och föreslagit en utökning med 60 beställningar till 238 för
nästa budgetår. Jag biträder arméchefens förslag.
1947 års riksdagsbeslut (prop. 130, p. 3, riksd. skr. 327) i fråga om försvarets
manskapsorganisation innefattade även principbeslut om utökning
av antalet tyghantverkare och verkmästare för att bereda möjligheter för
teknisk personal på beställningsmannalinjerna till vidarebefordran inom tygstaten.
Manskapsutredningens förslag härutinnan innebar bl. a. eu ökning
av antalet tvghantverkare med 89 beställningar. Fälttygmästaren, som i
yttrande över utredningens förslag ansett ökningen kunna begränsas till i9,
har i det militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår särskilt motiverat
tillkomsten av ytterligare 15 tyghantverkarbeställningar, varför han
räknat med en totalökning av 94 beställningar. Med jämn utökning under
en femårig uppsättningsperiod såsom manskapsutredningen räknat med
skulle för varje år erfordras 19 nya beställningar. Fälttygmästaren har därför
föreslagit, att för nästa budgetår skulle tillkomma 19 nya beställningar,
varvid de 4, som frigjorts genom den ändrade försvarsområdesindelningen,
i första hand skulle utnyttjas. Av återstående 15 nya beställningar borde
3 tillhöra den högre och 12 den lägre tyghantverkargraden. Detta förslag
har tillstyrkts av chefen för armén och försvarets civilförvaltning.
För egen del kan jag tillstyrka att antalet tyghantverkare från och med nästa
budgetår utökas med 15 beställningar. I första hand böra för utökningen disponeras
de 4 beställningar för tyghantverkare som avsetts skola indragas. Av
återstående 11 beställningar torde 3 böra upptagas såsom tyghantverkare
av 1. klassen och 8 såsom tyghantverkare av 2. klassen. Jag förutsätter,
att en av dessa nytillkommande beställningar skall ersätta den extra befattning
för verkmästare som enligt Kungl. Maj:ts medgivande funnits inrättad
vid tygförvaltningsskolan under innevarande budgetår.
Den av mig sålunda föreslagna utökningen av tyghantverkarbeställningar
bör i första hand utnyttjas för befordran av teknisk personal på beställningsmannalinjerna.
Jag vill dock erinra, att vissa frågor rörande utbildning m. m.
avsetts skola lösas, innan befordran av ifrågavarande personal kan ske. För
dylik befordran avsedda beställningar böra därför icke få tillsättas, förrän
dessa frågor närmare klarlagts.
De av mig förordade ändringarna i lönegradsplacering och tjänstebenämning
för tygstatspersonal böra avse jämväl förenämnda tygstatspersonal vid
krigsmaterielverket och försvarets fabriksverk. På grund av avgang kan antalet
beställningar för denna personal minskas, såvitt avser krigsmateriel
-
58
Ilungl. Maj:ts proposition nr 209.
verket, med 1 förste tygförvaltare och 1 tygförvaltare samt, såvitt avser
fabriksverket, med 1 tygverkmästare av 1. klassen.
Fortifikationskåren.
Försvarskommittén bär föreslagit, att avlöningskostnaderna för fortifikationskårens
personal, med hänsyn till att personalen avses att såväl centralt
som lokalt fullgöra för försvaret gemensamma arbetsuppgifter, skulle utbrytas
ur arméns avlöningsanslag och uppföras bland de för försvaret gemensamma
kostnaderna. Jag är icke beredd att redan för nästa budgetår
taga ställning till denna fråga och räknar därför här fortfarande med
dessa avlöningskostnader under arméns avlöningsanslag.
I fråga om fortifikationskårens omfattning och sammansättning har försvarskommittén
icke räknat med någon ändring.
Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag
att fortifikationskåren skulle utökas med 1 överstelöjtnants- och 1
majorsbeställning samt minskas med 1 beställning för kapten eller löjtnant.
Förslaget om att inrätta de båda regementsofficersbeställningarna har motiverats
med att behovet av dylika beställningar komme att öka vid genomförande
av den beslutade omorganisationen av den centrala fortifikationsoch
byggnadsförvaltningen inom försvaret. Till grund för beräkningen av
personalbehovet har härvid lagts dels behovet av regementsofficerare inom
den nuvarande regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
och dels det i propositionen 1947:142 angivna behovet av regementsofficerare
för tjänstgöring vid det nya centrala ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen.
Frågan huru den regionala och lokala förvaltningsorganisationen på förevarande
område hör ordnas är föremål för utredning genom 1946 års militära
förvaltningsutredning. Då resultatet av denna utredning kan beräknas
komma att påverka fortifikationskårens omfattning och sammansättning, bör
för närvarande stor försiktighet iakttagas vid inrättande av nya beställningar
vid kåren. Med hänsyn härtill anser jag mig icke kunna biträda
förenämnda förslag till utökning av antalet regementsofficersbeställningar
i vidare mån än att jag tillstyrker att ytterligare 1 majorsbeställning (Ma 10)
inrättas. Vid sådant förhållande anser jag mig icke böra föreslå någon
minskning av antalet beställningar för kaptener eller löjtnanter.
Intendenturkåren.
&åsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av personalbehovet
för underhållstrupperna har slutlig ställning ännu icke tagits till frågan om
sättet för inordnande av intendenturutbildningen i underhållsförbanden. Med
överförandet till underhållstrupperna av intendenturkårens fanjunkare, sergeanter,
överfurirer och furirer bör därför t. v. anstå. För nästa år räknar
jag även i övrigt personal för intendenturtrupperna på samma sätt som för
innevarande budgetår.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Civilförvaltningen bär föreslagit, att ytterligare 1 underofficersbeställning
i kassatiänst, avsedd för IV. militärbefälsstaben, inrättas vid intendenturkåren,
att samtliga underofficerare i kassatjänst, av vilka f. n. 37 äro förvaltare
i Ma 6 och 15 fanjunkare i Ma 5, upptagas såsom förvaltare samt
att samtliga ifrågavarande förvaltarbeställningar bänföras till lönegrad Ma 8.
Förstnämnda förslag står i överensstämmelse med den förra året beslutade
omorganisationen vid kassaförvaltningarna inom försvaret, enligt vilken räknats
med att IV. militärbefälsstaben skulle ba egen kassa. Som kassachef bör
här liksom vid andra motsvarande kassaavdelningar placeras en förvaltare.
Jag tillstyrker därför civilförvaltningens förslag i denna del.
Jag kan likaledes tillstyrka förslaget, att samtliga kassacbefer i den nya
kassaorganisationen vid armén placeras i förvaltargraden. Antalet förvaltare
i kassatjänst vid intendenturkåren bör därför upptagas till 53, varvid de nuvarande
15 fanjunkarna i kassatjänst utgå.
Förslaget om att förvaltarna i kassatjänst nu skulle upptagas i Ma 8 är
jag däremot icke beredd tillstyrka. Denna för förvaltare avsedda lönegrad
inrättades i samband med 1947 års lönereglering (se prop. 1947: 281 s. 132)
utan att därvid ställning togs till frågan vilka förvaltarkategorier som skulle
placeras i densamma. Jag anser det nödvändigt att i ett sammanhang pröva
frågan om löneställningen för samtliga förvaltarkategorier inom försvaret,
innan ändring vidtages beträffande lönegradsplaceringen för förvaltare i
kassatjänst. Det är’ min avsikt att föranstalta om särskild utredning av
denna löneställningsfråga för berörda personalkategorier.
Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar
vid intendenturkåren ökas med 5 till 12.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra vidare i anslutning till
tjänsteförteckningsrevisionen befattningarna för förrådsvaktmästare vid intendenturkåren
uppflyttas från Ca 11 till Ca 12.
Fältläkarkåren och fältveterinärkåren.
I försvarspropositionen bar, i avvaktan på ställningstagande till de organisationsförslag,
som framlagts av 1944 års militärsjukvårdskommitté, i
princip icke förutsatts några förändringar i fråga om fältläkarkårens sammansättning.
Jag kan, i anslutning härtill, icke tillstyrka ett av civilförvaltningen
under hänvisning till nämnda kommittéförslag framlagt yrkande om ytterligare
3 bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren för luftvärnsregementena.
Likaledes har i försvarspropositionen fältveterinärkåren ansetts böra t. v.
kvarstå i princip oförändrad.
Under punkten 4 i det föregående har jag föreslagit viss provisorisk
lönereglering för läkarpersonalen vid försvaret och för veterinärpersonalen. I
enlighet med detta förslag skulle fältläkarkåren respektive fältveterinärkåren
erhålla följande sammansättning.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Fältläkarkåren.
1 chef, arméöverläkare, Co 14,
8 fältläkare, Ca 31,
40 regementsläkare, Ca 29,
16 bataljonsläkare, Ca 27,
33 bataljonsläkare, Ca 25.
Fältveterinär kär en.
1 chef, överfältveterinär, Ca 33,
7 fältveterinärer, Ca 29,
8 regementsveterinärer, Ca 27,
7 bataljonsveterinärer, Ca 25,
9 bataljonsveterinärer, Ca 23.
Arméingenjörkåren.
I försvarspropositionen har föreslagits, att den nuvarande provisoriska
arméingenjörorganisationen från och med nästa budgetår skall ersättas av
en permanent organisation, arméingenjörkåren. Såsom jag därvid anfört är
det icke möjligt att nu binda sig för ett slutläge i fråga om kårens omfattning
och sammansättning. Som ett preliminärt slutläge har räknats med
följande sammansättning av kåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14,
4 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca
31, 28 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden
i Ca 27 och sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24
och 9 i Ce 22. Vidare har förordats, att 5 nu befintliga, vid fälttygkåren
redovisade beställningar för tygingenjörer av 1. klassen (Ca 30), vilka icke
nu utnyttjas för arméingenjörer, skola överföras till arméingenjörkåren och
redovisas sasom armédirektörer i samma lönegrad, varvid förutsatts, att
dessa beställningar successivt skola avvecklas. Den nuvarande provisoriska
arméingenjörorganisationen har förutsatts skola avvecklas genom att befintliga
extra ordinarie arméingenjörer, som besitta för avsedd verksamhet
erforderliga kvalifikationer, överföras till ordinarie ingenjörer.
En undersökning rörande möjligheterna att sålunda besätta ordinarie beställningar
vid kåren har givit vid handen, att — förutom nyssnämnda beställningar
för 5 armédirektörer i Ca 30 — följande ordinarie beställningar
erfordras för nästa budgetår, nämligen för arméöverdirektören i Cp 14, 2 armédirektörer
av 1. graden i Ca 33, 9 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 14
arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 4 arméingenjörer av 2. graden i Ca
27. Jag föreslår därför, att nämnda beställningar uppföras på personalförteckningen
för arméingenjörkåren för nästa budgetår.
Beställningar för extra ordinarie arméingenjörer torde böra för nästa budgetår
upptagas till det antal, som föreslagits i försvarspropositionen. Av
de nuvarande arméingenjörerna av 3. graden, 5 i Ce 25 och 6 i Ce 23, är en
i Ce 23 vakant. För de övriga böra övergångsvis upptagas beställningar för
extra ordinarie arméingenjörer.
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Av befintliga 51 extra ordinarie arméingenjörbeställningar i 27 och högre
lönegrader kunna, om arméöverdirektören och de 5 beställningarna i Ca 30
frånräknas, 29 ersättas av förenämnda ordinarie beställningar. För de återstående
22 nu befintliga arméingenjörerna böra extra ordinarie beställningar
fortfarande finnas inrättade.
Det preliminära slutläge som bestämts i försvarspropositionen upptager,
bortsett från de 5 beställningarna i Ca 30, 63 beställningar för arméingenjörpersonal
i 27 och högre lönegrader. All denna personal är erforderlig
redan under nästa budgetår. I det föregående har jag föreslagit beställningar
för 30 ordinarie och 22 extra ordinarie eller tillhopa 52 arméingenjörer i 27
och högre lönegrader. Jag föreslår, att för återstående 11 ingenjörer under
nästa budgetår avses extra ordinarie beställningar i 29 och 27 lönegraderna.
Den uppsättning extra ordinarie arméingenjörer, som sålunda skulle finnas,
kommer att utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre ordinarie
beställningar.
Jag föreslår därför, att för nästa budgetår skola, med lämplig fördelning
på lönegrader, finnas uppförda följande extra ordinarie arméingenjörbeställningar,
nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14 arméingenjörer
av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25 (övergångsvis), 2 arméingenjörer
i Ce 24, 5 arméingenjörer i Ce 23 (övergångsvis) och 4 arméingenjörer
i Ce 22.
Vissa utbi/dningsanstalter.
I gällande personalförteckningar äro för krigshögskolan uppförda befattningar
för bland andra 1 förste expeditionsvakt i Ca 11, 1 expeditionsvakt
i Ca 9 och 1 expeditionsvakt i Ce 10. Förste expeditionsvaktsbefattningen
skall enligt meddelad föreskrift tills vidare hållas vakant. Sedan vakans
uppstått jämväl å expeditionsvaktsbefattningen i Ca 9, har enligt beslut av
Kungl. Maj:t tills vidare under innevarande budgetår vid skolan i stället
anställts en extra expeditionsvakt i Cg 9.
I skrivelse den 12 februari 1948 har chefen för krigshögskolan föreslagit,
att förenämnda vakantsatta ordinarie befattningar i Ca 11 och Ca 9 utbytas
mot extra ordinarie befattningar för 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde
i Ce 11 samt att expeditionsvaktsbefattningen i Ce 10 i samband härmed
indrages. Förslaget har tillstyrkts av chefen för armén och civilförvaltningen.
Då arbetsuppgifterna för expeditionsvakterna vid krigshögskolan närmast
synas vara av sådan art att desamma böra fullgöras av kontorspersonal med
de föreslagna löneställningarna, har även jag ansett mig kunna biträda skolchefens
förslag. Jag återkommer till denna fråga i det följande vid behandlingen
av icke-ordinarieposten. Här räknar jag med att förenämnda ordinarie
befattningar utgå ur förteckningen.
I det föregående har jag förordat, att beställningar för 1 överstelöjtnant
eller major och 1 major, vilka äro avsedda för lärarbefattningar vid artilleriskjutskolan
men f. n. äro uppförda å arméinspektionens personalstat, i
stället uppföras å staten för nämnda skola.
02 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Centrala sjukvårdsförråd.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra de under förevarande
rubrik upptagna 4 förrådsvaktmästarbefattningarna i anslutning till tjänsteförteckningsre
vision en uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.
Kostnaderna för löner till den personal, som bör uppföras å personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän — med undantag av den personal vid
försvarets fabriksverk, som redovisas under tygstaten — uppskattar jag,
enligt de grunder som i det föregående angivits, för nästa budgetår till i
runt tal 53 300 000 kronor.
Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat ha för innevarande
budgetar beräknats till 37 000 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen
beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 36 000
kronor.
För avlöning åt personal å disponibilitetsstat beräknar jag i enlighet med
förslag av civilförvaltningen samma belopp som för innevarande budgetår,
20 000 kronor.
Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap ha för nästa budgetår av
civilförvaltningen beräknats till omkring 109 000 kronor, varvid ämbetsverket
räknat med att antalet kvarstående indelta skulle komma att minska från
för innevarande budgetår beräknade 110 till 90. Denna beräkning har jag
ansett mig kunna godtaga.
Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgår f. n.
avlöningsförstärkning med 2 100 kronor till chefen för arméstaben, beställning
i Mo 14. I den nya beställningen för chef för arméstaben, Mo IT eller
Mo 14, bör utgå avlöningsförstärkning med samma belopp till beställningshavare,
som är placerad i Mo 14.
Från förevarande anslagspost utgå vidare vissa i avlöningsreglementet
angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar såsom sjötillägg och
tiygtiUägg. Dessa förmåner kunna i enlighet med förslag av civilförvaltningen
för nästa budgetår beräknas draga en kostnad av 900 000 (nu 950 000
kronor). Det förslag till ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m.,
som jag kommer att beröra i det följande vid behandlingen av marinens
avlöningsanslag, torde icke behöva föranleda någon uppräkning av arméns
avlöningsanslag.
I enlighet med vad i det föregående anförts kan alltså förevarande anslagspost
för budgetåret 1948/49 beräknas till (53 300 000 + 36 000 + 20 000
+ 109 000 + 2 100 + 900 000 =) i nedåt avrundat tal 54 300 000 kronor (nu
56 000 000 kronor).
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Arméstaben och Arméinspektionen.
Genom brev den 30 maj 1947 har Kungl. Maj:t förklarat, att inom arméinspektionens
underhållssektion försöksvis skall finnas inrättad en arméingenjöravdelning
under närmaste chefskap av arméöveringenjören. För
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
handläggning av vid sagda avdelning förekommande expeditions- och
personalärenden ha tidigare för deltidstjänst disponerats två vid arméförvaltningens
tygavdelnings materielvårdsbyrå anställda befattningshavare. Chefen
för armén har föreslagit, att för bestridande av ifrågavarande arbetsuppgifter
inrättas en befattning för pensionerad officer med arvode enligt löneklass
1: 29 samt en befattning för skriv- och kontorsgöromål.
Civilförvaltningen har ansett, att någon arvodesbefattning för pensionerad
personal icke borde nu inrättas för här avsedda ändamål. Ämbetsverket har
för sin del förordat att för ingenjöravdelningen inrättas extra ordinarie befattningar
för 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 kontors- eller skrivbiträde.
Med hänsyn till de arbetsuppgifter som ankomma på arméingenjöravdelningen
vid den föreslagna utökningen av arméingenjörsorganisationen anser
jag mig böra tillstyrka arméchefens förslag. Jag förutsätter dock att åtgärder
vidtagas för att snarast möjligt begränsa antalet befattningar för pensionerade
officerare i övrigt vid arméstaben och arméinspektionen till vad försvarskommittén
beräknat för den föreslagna nya arméstabsorganisationen.
Under förevarande rubrik är i gällande förteckning över vissa arvoden och
särskilda ersättningar upptaget ett arvode av 8 100 kronor till majoren å
reservstat N. O. Malmström. Arvodet är avsett att, tillika med reservstatslönen,
motsvara lön jämte rörligt tillägg enligt 31 löneklassen, löneplanen 1,
varvid det rörliga tillägget förutsatts utgå med 6 %>. Då emellertid det rörliga
tillägget sedermera bestämts att utgå med 12 %, har Kungl. Maj:t den
5 december 1947 förklarat, att Malmström för innevarande budgetår ägde
uppbära — i stället för det i arvodesförteckningen upptagna beloppet —
arvode av 8 436 kronor.
Malmström avgår med pension från sin reservstatsbeställning med utgången
av september 1948 men avses att även därefter tagas i anspråk för tjänstgöring
vid arméstaben och arméinspektionen. Civilförvaltningen har övervägt,
huruvida icke en arvodesbefattning för pensionerad officer med arvode
i löneklass 1: 31 borde inrättas för Malmström men med hänsyn till vad i
ärendet tidigare förekommit stannat för att i enlighet med förslag av chefen
för armén tillstyrka, att för Malmström för nästa budgetår upptages arvode
med ett belopp av 8 750 kronor, motsvarande skillnaden mellan lönen i förenämnda
löneklass och den pension Malmström kommer att uppbära. Intill
den 1 oktober 1948 borde arvodet emellertid utgå enligt de för innevarande
budgetår gällande grunderna.
Ehuru det får anses mindre lämpligt att inrätta en arvodesbefattning för
viss person, vill jag dock föreslå, att den ersättning som bör tillkomma Malmström
regleras medelst en dylik befattning. Denna befattning bör inrättas
redan från budgetårets ingång, varvid Malmström har att avstå reservstatslön
intill pensionsavgången och pensionen för tid därefter. Befattningen, vilken
alltså skulle vara förenad med arvode enligt löneklass 1: 31, bör indragas vid
Malmströms avgång från densamma.
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Militärområdena m. m.
Med hansyn till personalavgång bör antalet befattningar för inspektörer
för lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.-VI. militärbefälen,
minskas med 1 till 3.
Två av de i gällande personalförteckning under rubriken Kommendant
samt försvarsområdesbefälhavare uppförda befattningarna för försvarsområdesbefälhavare,
vilka övergångsvis fått bibehållas högst intill den 1 april
1948, böra utgå ur förteckningen. Återstående antal försvarsområdesbefälhavare
med arvoden enligt löneklass 1: 34,17, bör minskas med 1, försvarsområdesbefälhavare
för Göteborgs—Halmstads försvarsområden, som enligt
det föregående skulle vara officer på aktiv stat.
I försvarspropositionen har i syfte att såsom försvarsområdesbefälhavare
kunna placera f. d. regementschefer föreslagits, att för sex fredsförsvarsområden
skulle upptagas befattningar för pensionerade officerare med arvode
enligt löneklass 2:12. De högre arvodena skulle utnyttjas i den mån vid inträffande
avgångar av nuvarande befattningshavare vid ifrågavarande försvarsområden
f. d. regementschefer placerades som försvarsområdesbefälhavare.
De försvarsområden, där den föreslagna anordningen i första hand borde
komma till användning, äro Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings,
Uppsala—Västerås och Härnösands—Sundsvalls försvarsområden.
Det har dock förutsatts rätt för Kungl. Maj:t att utbytesvis
disponera sådant högre arvode inom annat försvarsområde än de angivna.
Den möjlighet som sålunda skulle finnas att tillsätta försvarsområdesbefälhavare
med arvode enligt löneklass 2: 12 bör regleras i en anmärkning till
personalförteckningen.
Utöver i personalförteckningen redovisade liemvärnsofiicerare och hemvärnsunderofficerare
vid försvarsområdesstaberna ha i enlighet med riksdagens
beslut (skr. 1947: 464) tillkommit 4 hemvärnsofficers- och 4 hemvärnsunderofficersbefattningar
— en hemvärns- och en hemvärnsunderofficersbefattning
vid envar av Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö och Göteborgs—
Halmstads försvarsområdesstaber. I enlighet med förslag i försvarspropositionen
bör antalet befattningar för hemvärnspersonal minskas med 1
officer och 1 underofficer vid Kristianstads försvarsområdesstab samt ökas
med sex officerare — 1 vid envar av Kiruna—Jokkmokks, Härnösands—
Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås, Falu—Mora och
Umeå—Storumans försvarsområdesstaber — och med likaledes sex underofficerare
— 1 vid envar av Kalmar—Växjö, Härnösands-—Sundsvalls, Göteborgs—Halmstads,
Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och Karlskrona
försvarsområdesstaber. I försvarspropositionen har också föreslagits,
att även de nuvarande biträdande hemvärnsofficerarna skola benämnas hemvärnsofficerare.
I enlighet med förslag av chefen för armén, som tillstyrkts av civilförvaltningen,
böra följande under rubriken Infanteribefälhavarstaben i
Vaxholm uppförda befattningar, vilka vid pågående organisationsförsök
visat sig icke erforderliga, utgå ur personalförteckningen, nämligen 1 för
-
Kungl. Maj:ts proposition m 209. 6ö
rådsunderofficer. löneklass 1:21, samt 1 expeditionsunderofficer och 1 ammunitionsförvaltare,
båda i löneklass 1: 20.
Förbanden m. m.
Beträffande infanteriets förband har jag vid personalberäkningarna
här och i det följande ansett mig kunna utgå från att rationaliseringen skall
vara genomförd vid ingången av nästa budgetår vid alla förbanden. I den
mån så icke blir fallet böra innevarande budgetårs förteckningar fortfarande
få gälla för vederbörande förband. Normalorganisationen upptager 2 befattningar
för pensionerade officerare i 1: 29 och 5 (övergångsvis 6) befattningar
för pensionerade underofficerare i 1:20. För den till Svea livgarde anslutna
inskrivningsexpeditionen bör den nuvarande expeditionsofficeren i
1: 31 övergångsvis bibehållas. Anledning till avvikelser från normalorganisationen
i fråga om underofficerare föreligger i följande hänseenden.
För den till Svea livgarde anslutna inskrivningsexpeditionen erfordras
ytterligare 1 expeditionsunderofficer i 1:20. Vid regementet bör därjämte
för förrådstjänst övergångsvis bibehållas ytterligare en underofficersbefattning
i 1: 20.
Vid Jämtlands fältjägarregemente, Dalregementet och Norrbottens regemente
erfordras alltjämt de nu befintliga tillsynsmännen, 1 vid ettvart av
förbanden.
Vid Södra Skånska infanteriregementet erfordras på grund av dubbelförläggningen
fyra underofficerare mera än enligt normalorganisationen, nämligen
1 kasernunderofficer, biträde åt kasernförvaltaren, 1 biträdande kompaniadjutant,
för kasernkompaniet, 1 förvaltningsunderofficer och 1 stabsunderofficer.
I förhållande till nuvarande organisation innebär detta minskning
med 3 befattningar.
För Älvsborgs och Bohusläns regementen ha redan från och med innevarande
budgetår fastställts avvikande organisationer, bestående i att som
föreståndare för förrådsbokföringskontoret vid Älvsborgs regemente tills
vidare avsetts civil befattningshavare samt att vid Bohusläns regemente
inrättats 2, i stället för en, expeditionsunderofficerare för den till detta
regemente anslutna inskrivningsexpeditionen. Sistnämnda personalökning är
föranledd av värnpliktsredovisningens stora omfattning vid expeditionen.
För Gotlands infanteriregemente har fastställts samma antal underofficerare
som i normalorganisationen. Expeditionsunderofficer vid personalavdelningen
erfordras icke. I stället tillkommer vid detta regemente 1 detaljchef, chef
för häst-, hund- och bildetaljen. För sistnämnda ändamål avses i normalorganisationen
en underofficer på aktiv stat.
Övergångsvis har räknats med en verkstadsunderofficer, intill dess centraliseringen
av tvätt- och reparationstjänsten genomförts. Behov av dylik befattningshavare
föreligger under nästa budgetår för alla förbanden utom Svea
livgarde, Jämtlands fältjägarregemente, Södra Skånska infanteriregementet,
Hallands regemente och Gotlands infanteriregemente.
5—57i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Under rubriken Pansarförbanden finnas för Göta pansarlivgarde uppförda,
bland andra, befattningar för 1 expeditionsunderofficer (jämväl adjutant
och redogörare) och 1 tygunderofficer, båda i löneklass 1: 20 och avsedda
för arméns motorskola. Med hänsyn till den beslutade omförläggningen av
motorskolan till Strängnäs har chefen för armén föreslagit, att berörda befattningar
överflyttas till att redovisas vid Södermanlands pansarregemente.
Civilförvaltningen har för sin del förordat, att befattningarna redovisas å
särskild stat för skolan. Jag biträder arméchefens förslag, som överensstämmer
med vad försvarskommittén föreslagit.
Luftvärnets förband. Enligt gällande personalförteckning äro vid Stockholms
luftvärnsregemente redovisade, bland andra, befattningar för 1 expeditionsunderofficer
och 1 förrådsunderofficer, båda i löneklass 1:20 och
avsedda för luftvärnsskjutskolan. I enlighet med förslag av civilförvaltningen,
som överensstämmer med vad försvarskommittén härutinnan föreslagit, förordar
jag, att berörda befattningar från och med nästa budgetår upptagas
under särskild rubrik för nämnda skola.
Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av chefen för armén, att en arvodesbefattning
för pensionerad officer i löneklass 1: 29 inrättas vid Stockholms
luftvärnsregemente som chef för regementets stabskompani. Vid detta kompani
redovisades enligt vad arméchefen anfört de värnpliktiga som tjänstgöra
vid de högre staberna m. m. i Stockholm. För dessa värnpliktiga hade tidigare
beräknats förläggning vid Livregementet till häst, där en stabsskvadron avsetts
skola inrättas. Av utrymmesskäl hade emellertid de värnpliktiga överflyttats
till luftvärnsregementet. För stabsskvadronen ursprungligen beräknad
personal stode, sedan Skånska kavalleriregementet återuppsatts, icke längre
till förfogande. Såsom chef för stabskompaniet fungerade för närvarande en
reservofficer på vakant lön. Vid stabskompaniet vore förlagda även regementets
egna för expeditions- och ekonomitjänst avsedda värnpliktiga, varför
kompaniet närmast vore att jämställa med ett kasernkompani vid rationaliserat
infanteriregemente.
Jag anser mig kunna tillstyrka arméchefens förslag och räknar alltså med
en arvodesbefattning i löneklass 1:29 för chef för ett kasernbatteri vid
Stockholms luftvärnsregemente.
Ingenjörkårerna. I den för innevarande budgetår fastställda förteckningen
å vissa arvoden och särskilda ersättningar är upptaget ett arvode
av 2 580 kronor till tillsynsman vid övningsfältet å Laxön. I anledning av
framställning av chefen för Svea ingenjörkår har civilförvaltningen, då tillsynsmannen
i fråga numera måste tagas i anspråk under full arbetstid året
runt, föreslagit att för ändamålet inrättas en för pensionerad underofficer
avsedd arvodesbefattning. Med hänsyn till befattningshavarens åligganden
beträffande materieluppbörd samt hans arbetsuppgifter i övrigt syntes befattningen
böra hänföras till löneklass 1: 21 med tjänstebenämningen förvaltningsunderofficer.
Jag biträder civilförvaltningens förslag och räknar alltså
med att en befattning för förvaltningsunderofficer i löneklass 1: 21 tillkommer
i utbyte mot förenämnda tillsynsmannabefattning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
67
1 enlighet med ett av chefen för armén i skrivelse den 16 mars 1948
avgivet förslag förordar jag, under hänvisning till vad jag vid anmälan av
försvarspropositionen anfört beträffande avveckling av arméns brevduveväsende,
att den för signalregementet uppförda arvodesbefattningen för
brevduveunderofficer i löneklass 1:20 indrages från och med nästa budgetår.
Vad beträffar underhållstrupperna har jag i det föregående räknat
med, att rationaliseringen skall kunna från och med nästa budgetår vara
genomförd vid Göta underliållsregemente. Antalet befattningar för pensionerad
personal för stabs- och förvaltningstjänsten vid regementet enligt organisationsnämndens
förslag överensstämmer helt med normalorganisationen för
infanteriregemente. Chefen för armén har räknat med ytterligare en underofficer,
magasinsförvaltare. Organisationsförslaget upptager sålunda följande
befattningar för pensionerad personal vid Göta trängkår, nämligen
2 officerare, 1:29, biträdande mobiliseringsofficer och chef för kasernkompani,
samt följande underofficerare med arvode enligt löneklass 1: 20,
2 expeditionsunderofficerare, en för personalärenden och en vid tygavdelningen,
1 föreståndare för förrådsbokföringskontor,
1 stabsunderofficer och
(övergångsvis) 1 verkstadsunderofficer.
Härtill kommer liksom nu en expeditionsunderofficer för arméns imderhållsskola.
För Göta trängkår finnas i gällande personalförteckning upptagna befattningar
för pensionerad personal för 1 officer och — bortsett från för kompaniet
i Nora, trängmobiliseringscentraler och underhållsskolan avsedd
personal -— 8 underofficerare. Nyss angiven organisation upptager 4 (övergångsvis
5) underofficerare. I avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationsförslaget
räknar jag här med att 2 befattningar för pensionerade
underofficerare vid Göta underliållsregemente skola indragas från och med
nästa budgetår.
För tygtrupperna finnas i gällande personalförteckning upptagna 3 befattningar
för pensionerade officerare, tygofficerare, tillika mobiliseringsofficerare,
och 4 befattningar för pensionerade underofficerare, expeditionsunderofficerare.
Av dessa sistnämnda är en avsedd för tygförvaltningsskolan.
I enlighet med av civilförvaltningen framlagt förslag, som överensstämmer
med vad försvarskommittén härutinnan föreslagit, föreslår jag att sistnämnda
befattning redovisas under en särskild rubrik för skolan under vissa utbildningsanstalter.
Övriga här avsedda befattningar böra indragas, då tygtrupperna
inordnas i underhållstrupperna.
Vissa utbildnings anstalter.
I enlighet med vad jag i det föregående föreslagit upptager jag här under
en ny rubrik luftvärnsskjutskolan befattningar för 1 expeditionsunderofficer
och 1 förrådsunderofficer, båda i löneklass 1: 20.
För arméns signalskola är i gällande personalförteckning uppförd 1
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
befattning för expeditionsunderofficer, tillika tygunderofficer, i löneklass 1: 20.
Chefen för armén har föreslagit, att en särskild befattning inrättas för tygunderofficer
vid skolan med hänsyn till det stora materielansvar som ankomme
på tygunderofficeren och vilket komme att ökas än mer till följd av radarutbildningen.
Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen och står även i
överensstämmelse med försvarskommitténs personalberäkningar för signalskolan.
Jag tillstyrker förslaget och föreslår därför, att 1 befattning för
tygunderofficer i löneklass 1: 20 nyinrättas från och med nästa budgetår.
I anslutning till vad jag i det föregående föreslagit bör i personalförteckningen
under särskild rubrik för tygförvaltningsskolan uppföras 1
befattning för expeditionsunderofficer i löneklass 1:20.
Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för
nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag, enligt
de grunder som i det föregående angivits, till i runt tal 7 000 000 kronor.
De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola
upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under
förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat
pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 5 600 000 kronor. Emellertid
skola befattningarna i första hand uppehållas av personal, som tvångsvis
överförts på övergångsstat, varjämte numera föreskrivits, att i befattningarna
må förordnas jämväl personal som med ålders- eller förtidspension avgått
från beställning på övergångsstat eller reservstat. I åtskilliga fall, då det
visat sig omöjligt att besätta befattningarna med personal tillhörande omnämnda
kategorier eller från aktiv stat pensionsavgången personal, har Kungl.
Maj:t medgivit, att jämväl personal av andra kategorier finge förordnas att
uppehålla befattningarna. Detta förhållande medför, att uppbördsmedlen
minskas. Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till samma
belopp som för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor. De pensionsmedel,
vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa
budgetår, kunna alltså beräknas till (5 600 000 — 500 000 =) 5 100 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden
och arvoden för särskilda uppdrag m. m., som enligt bilagor
till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid armén, samt arvoden
till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter,
dels oclc de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas
upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden
och särskilda ersättningar eller eljest enligt Kungl. Maj:ts medgivande må
utgå från denna post.
Befattningsarvoden m. m.
Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknade befattningsarvoden,
som innevarande budgetår må utgå vid armén, uppgå
till sammanlagt 105 000 kronor, varav för stabsarvoden 28 800 kronor, för
69
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
utbildningsarvoden till heltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare
74 880 kronor och för övriga arvoden 1320 kronor. Härutöver må övergångsvis
utgå vissa arvoden enligt äldre bestämmelser.
I samband med att fr. o. m. budgetåret 1946/47 antalet generalstabskaptener
minskades från två till en vid tre militärbefälsstaber begränsades också
det för armén beräknade antalet stabsarvoden med tre. I försvarspropositionen
har förutsatts, att framförda önskemål att antalet generalstabskaptener
vid militärbefälsstaberna ånyo skulle ökas kunde tillgodoses inom
ramen för befintligt totalantal generalstabskaptener. Med anledning härav
anser jag mig böra räkna med att nämnda tre arvoden ånyo kunna komma
att tagas i anspråk. Kostnaderna för dessa tre arvoden uppgå till (3 X 720=)
2 160 kronor.
Civilförvaltningen har beträffande utbildningsarvodena föreslagit, att ett
nytt utbildningsarvode å 1 800 kronor upptages för en heltidstjänstgörande
lärare i matematik och mekanik vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Yidare
har civilförvaltningen tillstyrkt ett av chefen för armén i skrivelse den 27
januari 1948 framställt förslag om att upptaga ytterligare ett dylikt arvode
å 1 800 kronor för en heltidstjänstgörande lärare i luftkrigskonst vid krigshögskolan
och vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Denne lärare avses skola
ersätta tre deltidstjänstgörande lärare i ämnet vid nämnda skolor.
Såsom framgår av försvarspropositionen har försvarskommittén framlagt
förslag till åtskilliga ändringar i verksamheten vid utbildningsanstalter och
övriga skolor vid armén, vilka förslag i princip godtagits. Till frågor om
kursomfång samt lärar- och elevantal m. m. vid de olika skolorna har dock
ställning icke kunnat tagas i detalj. Särskilt beträffande skjutskolor och
motsvarande skolor har förutsatts, att det skulle få ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare reglera de förändringar i skolverksamheten, som redan
nu kunde genomföras på grundval av försvarskommitténs förslag eller ytterligare
överväganden. Det kan icke nu bedömas, i vad mån av dylika förändringar
kan följa behov av omdispositioner i den fördelning av utbildningsarvoden
till militära lärare som nu gäller. Jag räknar för nästa budgetår
med att arvodena till ifrågavarande lärare skola hållas inom samma belopp
som för innevarande budgetår med tillägg dock för de av civilförvaltningen
föreslagna arvodena om tillhopa 3 600 kronor till lärare i matematik och
tillämpad mekanik vid artilleri- och ingenjörhögskolan samt luftkrigskonst
vid krigshögskolan.
Yad övriga arvoden angår har civilförvaltningen i enlighet med förslag av
chefen för armén tillstyrkt, att särskilda arvoden om 720 kronor inrättas
för tygofficerarna vid Norrlands artilleriregemente, Smålands artilleriregemente
och Ostgöta luftvärnsregemente. För egen del är jag icke beredd
att tillstyrka en dylik utvidgning av arvodessystemet.
För befattningsarvoden för nästa budgetår beräknar jag därför (105 000 +
2 160 + 3 600 =) 110 760 kronor.
Kostnaderna för i bilaga B till avlöningsreglementet förtecknade arvoden
för särskilda uppdrag m. m. upptager jag till oförändrat belopp,
2 160 kronor.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning
utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid arméns utbildningsanstalter med sammanlagt 190 990 kronor.
Civilförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för dessa
arvoden till 190100 kronor varvid hänsyn tagits till att vissa kostnader
överföras till andra avlöningsposter. Genom att såsom jag i det föregående
förordat en lärare i luftkrigskonst lieltidsanställes vid krigshögskolan kan
medelsbehovet under förevarande post ytterligare begränsas. Jag föreslår,
att för här ifrågavarande arvodeskostnader beräknas 188 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för
nästa budgetår utgöra (110760 + 2160 + 188000 =) i runt tal 301 000 kronor.
Med hänsyn till förenämnda övergångsvis utgående arvoden bör emellertid
detta belopp höjas till 310 000 kronor.
Vissa arvoden och särskilda ersättningar.
Arméstaben och arméinspektionen.
I det föregående har jag föreslagit, att för majoren å reservstat K. O.
Malmström inrättas en särskild arvodesbefattning, varför det arvode om
8 100 kronor, som nu finnes upptaget för Malmström i förteckningen å vissa
arvoden och särskilda ersättningar, kan utgå.
Militärområdena m. m.
I gällande arvodesförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppfört
ett arvode av 100 kronor till vårdaren av tornuret. Enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 5 december 1947 må vårdaren för innevarande budgetår uppbära
tilläggsarvode med samma belopp. I anslutning härtill bör ifrågavarande
arvode för nästa budgetår uppföras med 200 kronor.
I det föregående har jag förordat, att en för pensionerad underofficer
avsedd arvodesbefattning för förvaltningsunderofficer inrättas i utbyte mot
det för närvarande i arvodesförteckningen under rubriken Arvoden, som
utbetalas vid förband eller försvarsområdesstaber, upptagna arvodet
av 2 580 kronor till tillsynsman vid övningsfältet å Laxön, varför arvodet
här kan utgå.
I arvodesförteckningen är f. n. för VII. militärområdet upptaget ett arvode
å 900 kronor till en tillsynsman vid bergskyddsrum. I anslutning till beslut
av Kungl. Maj:t den 16 april 1948, varigenom ifrågavarande tillsynsman för
innevarande budgetår tillerkänts ett tilläggsarvode av 600 kronor, förordar
jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att arvodet i förteckningen
för nästa budgetår uppföres med 1 500 kronor.
Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 138) erinrade jag att Kungl.
Maj:t den 22 november 1946 bemyndigat chefen för armén att tillkalla högst
fyra sakkunniga för att biträda med utredning rörande bevakning av vissa
militära skyddsföremål vid armén. Jag anförde därvid bl. a., att, därest utredningen
skulle leda till ändringar i den dåvarande eller, vad beträffade
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
försvarsområdena, den för budgetåret 1947/48 beräknade bevakningsorganisationen,
detta kunde påverka behovet av medel för bevakningsarvoden. De
för närvarande å arvodesförteckningen upptagna arvodesbelopp, varom här
är fråga, uppgå till sammanlagt 51 510 kronor. Förenämnda utredning är
ännu icke helt avslutad. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t, sedan resultatet
av utredningen föreligger, skall äga meddela beslut angående de ändrade
grunder för berörda arvoden som kunna föranledas av utredningen. Vid
anslagsberäkningen utgår jag från att de nya arvoden, som kunna bliva fastställda,
skola kunna rymmas inom ett belopp av 50 000 kronor. Härvid
har jag tagit hänsyn till den minskning av här ifrågavarande arvodeskostnader
som föranledes av beräkningarna i det följande av motsvarande kostnader
vid marinen.
Under en särskild post i arvodesförteckningen för innevarande budgetår
ha upptagits 80 000 kronor till personalvårdsassistenter. Arvoden till dylik
personal beräknar jag fr. o. m. nästa år under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Medelsbehovet under här förevarande
anslagspost kan därför minskas med nämnda belopp.
Auditörer.
I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört upptager
jag ett belopp av 56 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare
hälften av nästa budgetår.
Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden
och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 233 087 kronor. Med
beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa
budgetår beräknas till i runt tal 200 000 kronor. Arvodesförteckning bör i
vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med
ett belopp av (310 000 + 200 000=) 510 000 kronor (nu 575 000 kronor).
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Fast anställt icke-ordinarie manskap.
För innevarande budgetår fastställd personalförteckning för armén upptager,
med undantag av musikmanskap, följande antal beställningar för ickeordinarie
manskap, nämligen 510 furirer i beställningsmannatjänst, 3 257 övriga
furirer, 1 353 korpraler (konstaplar) och 2 137 vicekorpraler (vicekonstaplar)
och meniga. Chefen för armén har föreslagit en fortsatt begränsning av manskapsstaterna
vid armén, som i stort sett överensstämmer med vad 1944 års
manskapsutredning i sådant hänseende föreslagit i sitt vid förra årets riksdag
prövade förslag om åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap
inom krigsmakten. Arméchefens förslag innebär, att antalet här ifrågavarande
manskapsbeställningar för nästa budgetår minskas, för furirer i be
-
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
ställningsmannatjänst med 99 till 411, för övriga furirer med 375 till 2 882,
för korpraler (konstaplar) med 172 till 1 181 samt för vicekorpraler (vicekonstaplar)
och meniga med 137 till 2 000. Jag anser mig kunna godtaga vad sålunda
föreslagits.
Av musikpersonal i manskapsbeställningar upptager gällande personalförteckning
112 furirer, 56 musikkorpraler (-konstaplar) och 228 musikvicekorpraler
(-vicekonstaplar) och meniga. Den omfördelning av lägre beställningar
inom musikkårerna, som föreslagits i försvarspropositionen, innebär
för armén — förutom viss minskning av antalet musikelever — ökning med
32 musikfurirer och minskning med 32 musikvicekorpraler (-konstaplar) och
meniga.
Beträffande manskapsbeställningamas fördelning på olika truppförband
m. m. torde jag få hänvisa till vad i försvarspropositionen anförts beträffande
redovisningen av beställningsmannafurirema samt till de upprättade förslagen
till personalförteckningar. I vad rör fördelningen av musikpersonalen får jag
erinra, att i försvarspropositionen föreslagits, att musikkåren vid Skånska
kavalleriregementet reduceras till typ III samt att musikkåren vid Skånska
underhållsregementet utbygges till typ II.
Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid armén bär för
innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 18 910 000 kronor. För nästa
budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 16 000 000
kronor.
Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för andra
extra ordinarie tjänstemän än manskap har i viss utsträckning beaktats 1947
års riksdags beslut om tjänsteförfeckningsrevision för försvaret. I
enlighet med den förutsatta gången för genomförandet av denna revision har
försvarets civilförvaltning i medelsäskandena för nästa budgetår för den ickeordinarie
personalen räknat med de lönegradsplaceringar som böra fastställas
för dylik personal samt föreslagit de ändringar i löneställningar som ansetts
påkallade av ansvar och kompetens. I sistnämnda hänseende har jag,
av skäl, som jag anfört i det föregående under punkten 3, ansett mig i
regel icke kunna nu biträda förslagen. Övriga frågor om anpassning av tjänstebenämningar
och löneställningar till överensstämmelse med tjänsteförteckningsrevisionen
anmäler jag i det följande som grund för anslagsberäkningen.
Redan här torde dock få anmärkas dylika ''frågor beträffande vissa personalgrupper.
Av befintliga 6 skogvaktarbefattningar vid armén, vilka i den för innevarande
budgetår ursprungligen fastställda personalförteckningen hänförts, 4
till Ce 12 och 2 till Ce 13, har, med ändring av denna placering, redan för
innevarande budgetår 5 placerats i Ce 16 med benämningen skogvaktare och
1 — i Tingstäde, ursprungligen hänförd till Ce 12 — placerats i Ce 13 med
benämningen biträdande skogvaktare.
Samtliga förrådsvaktmästare, enligt gällande föreskrifter 63 — av vilka
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
dock eu, vid 118, i det föregående föreslagits skola överföras till ordinarie
befattning från och med nästa budgetår och 3, vid tygtrupperna, i det följande
föreslås skola indragas —- böra, såsom också i det föregående föreslagits beträffande
motsvarande ordinarie personal, uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.
Befattningarna för remontryttare, för närvarande 120, vilket antal i det
följande föreslås skola minskas med 4, böra uppflyttas från Ce 10 till Ce 11.
De 8 befattningar för stallföreståndare, som för innevarande budgetår äro
placerade i Ce 11, böra uppflyttas till Ce 13.
I detta sammanhang får jag även anmäla, att anledning uppkommit att på
nytt överväga löneställningarna för köksföreståndarna vid försvaret. Dessa
äro för närvarande inplacerade i lönegraderna Ce 14 eller Ce 12, köksföreståndare,
och Ce 10, biträdande köksföreståndare. I lönegraden Ce 14 äro placerade
köksföreståndarna vid de större matinrättningarna under det att köksföreståndarna
vid de mindre matinrättningarna äro placerade i Ce 12. Vid de
flesta matinrättningarna finnas, förutom köksföreståndare, även biträdande
köksföreståndare.
Vid anmälan av propositionen nr 203 till innevarande års riksdag har
chefen för ecklesiastikdepartementet efter samråd med chefen för finansdepartementet
förordat, att förste köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet skola hänföras till 19 lönegraden, de köksföreståndare
vid nämnda sjukhus, som förestå personalmatsalarna, till 12 lönegraden
och övriga köksföreståndare vid samma sjukhus till 15 lönegraden. Med hänsyn
härtill samt till det förhållandet att motsvarande personal vid landstingens
sjukhus äro hänförda till respektive 19, 17 och 12 lönegraderna, kan
det, bland annat av rekryteringsskäl, bliva erforderligt att ompröva lönestäliningen
för köksföreståndarna vid försvaret. Jag har föranstaltat om en skyndsam
utredning, som syftar till att belysa, om en jämförelse beträffande ansvar
och arbetsuppgifter med ifrågavarande sjukhuspersonal motiverar en höjning
av löneställningen för försvarets köksföreståndarpersonal. Då det här är
fråga om extra ordinarie befattningar i lägre lönegrader, äger Kungl. Maj:t
besluta i frågan. Vid anslagsberäkningarna har jag, i avbidan på frågans slutliga
prövning, utgått från nu gällande löner.
Då jag således här förutsätter, att löneställningarna för köksföreståndarpersonalen
vid försvaret ånyo kan komma att ändras, anser jag mig icke kunna
nu föreslå att, såsom jag antydde vid anmälan av propositionen nr 130 till
1947 års riksdag (s. 105), denna personal beredes ordinarie anställning.
Denna fråga liksom frågan om ordinariesättning av extra ordinarie personal
jämväl i övrigt inom försvaret bör —- under hänsynstagande dock till pågående
utredningar i olika lönespörsmål — närmare övervägas av vederbörande myndigheter
i samband med medelsäskandena för nästa budgetår. Härvid bör
särskilt, uppmärksammas att biträdespersonalen vid försvaret bör beredas
möjlighet att erhålla ordinarie anställning i den omfattning som tillkommer
annan motsvarande personal i anslutning till den reglerade befordringsgången
för biträdespersonal.
74
Kungl. May.ts proposition nr 209.
Jag övergår härefter till att som grund för anslagsberäkningen angiva de
övriga förändringar beträffande extra ordinarie personal vid armén som jag
ansett mig kunna förorda.
Arméstaben och arméinspektionen.
Av de under förevarande rubrik redovisade elva vaktmästarbefattningarna
äro tio avsedda för hästskötare i arméstabens stall under det att en är avsedd
för bilförare och ställföreträdande garageförman. I anslutning till förslag
av arméchefen har civilförvaltningen förordat, att sistnämnda befattning
omändias till befattning för garageförman i Ce 12 och att de övriga tio befattningarna
erhålla tjänstebenämningen hästskötare. Jag anser mig kunna
biträda detta förslag och räknar därför för nästa budgetår med uppflyttning av
1 befattning i Ce 9 till Ce 12.
Enligt vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av frågan om pensionerad
personal i arvodesbefattning bör vid arméinspektionen tillkomma
en befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål för arméingenjöravdelningen.
Militärområdena m. m.
I- VII. militärbefälsstaberna. Å 2}ei''sonalförteckningen för innevarande
budgetår är för VII. militärbefälsstaben upptagen en befattning för
bilförare i Ce 10. Enligt medgivande av Kungl. Maj:t må jämväl vid en var av
III. och V. militärbefälsstaberna finnas anställd en civil bilförare med motsvarande
löneställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen
att en motsvarande befattning inrättas vid I. militärbefälsstaben. Försvarskommittén
har föreslagit överfurirer såsom bilförare vid militärbefälsstaberna.
Jag anser mig kunna tillstyrka arméchefens förslag och räknar därför med eu
utökning i förhållande till årets personalförteckning med 3 befattningar för
bilförare i Ce 10.
I enlighet med förslag av arméchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen,
förordar jag, att antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål vid VI. militärbefälsstaben
ökas med 3 till 9. Av ifrågavarande 3 befattningar avses en
för telefonvakt vid staben, under det att de båda övriga, som redan finnas
inrättade med avlöning från sakanslag, avses för fortifikationsförvaltningen
i Boden.
I gällande personalförteckning äro för militärbefälsstaberna uppförda 7 befattningar
för ritare av 2. klass i Ce 15. I enlighet med förslag av civilförvaltningen
och i anslutning till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen
bör tjänstebenämningen för dessa befattningar ändras till tekniker.
Civilförvaltningen har föreslagit, att 7 för närvarande med anlitande av
sakanslag såsom extra tjänstemän anställda desinfektörer beredes extra ordinarie
anställningar med avlöning från avlöningsanslag, en såsom förste desinfektör
i Ce 21, avsedd för tjänstgöring vid försvarets sjukvårdsförvaltning, och
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. to
de övriga såsom desinfektörer i Ce 18, avsedda för tjänstgöring vid I. VI.
militärbefälsstaberna.
För egen del är jag icke beredd att nu föreslå någon fastare organisation
för här ifrågavarande verksamhet, varför jag icke kan biträda förslaget.
Vid kommendantsstaben i Stockholm, som tillika är stab för Stockholms
försvarsområde, finnas enligt gällande personalförteckning, bland andra,
1 bilförar- och 1 kanslibiträdesbefattning. Civilförvaltningen har tillstyrkt
ett av arméchefen framställt förslag att vid staben inrätta ytterligare 2 befattningar
för bilförare samt 1 kanslibiträdesbefattning. Arméchefen har till
stöd för förslaget åberopat vad 1941 års hemvärnskommitté (SOU 1946: 59,
s. 61) anfört beträffande nödvändigheten för hemvärnsofficer och hemvärnsunderofficer
att ofta företaga resor och att ha tillgång till permanent skrivhjälp.
Jag anser mig kunna tillstyrka, att 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11 och
1 bilförarbefattning i Ce 10 tillkomma vid kommendantsstaben.
För sådana värnpliktiga, som avpolletterats till karolinska sjukhusets polikliniker
och som på grund av mottagningarna äro förhindrade att intaga måltid
vid vederbörligt förband, är sedan år 1945 särskild utspisning genom privat
firma anordnad. Civilförvaltningen har föreslagit, att vid kommendantsstaben
i Stockholm inrättas en befattning för kanslibiträde, avsett att handha
de arbetsuppgifter, som äro förenade med nämnda anordning. I avvaktan på
det slutliga ordnandet av garnisonssjukvården i Stockholm kan jag icke tillstyrka
att för ifrågavarande ändamål inrättas en särskild extra ordinarie befattning.
För kommendantsstaben i Boden äro å gällande personalförteckning
uppförda 2 befattningar för verkmästare av 2. klass i Ce 20. I enlighet med
förslag av civilförvaltningen och i anslutning till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen
böra dessa befattningar omändras till befattningar för
verkmästare i Ce 19. Nuvarande innehavare av verkmästarbefattningarna böra
emellertid få kvarstå i den högre lönegraden.
Enligt gällande personalförteckning må vid denna stab finnas anställda o
förrådsmän i Ce 9. Genom beslut den 16 januari 1948 har Kungl. Maj:t emellertid
medgivit att vid staben må för innevarande budgetår finnas anställda
ytterligare 2 sådana tjänstemän. I anslutning härtill bör antalet förrådsmän
i Ce 9 vid stalben för nästa budgetår upptagas till 7.
För svarsområde sstaber. Tjänstebenämningen för de tre vid staberna
för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden och för Kalix försvarsområde uppförda
befattningarna för uppbördsman i Ce 16 böra i anslutning till den beslutade
tjänsteförteckningsrevisionen ändras till förrådsmästare.
Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag
att för bestridande av eldningsgöromål och gårdskarlssysslor vid de fastigheter,
vilka förhyrts för försvarsområdesstaberna i Kalmar—Växjö, Skövde,
Norrköping—Linköpings, Örebro och Kalix försvarsområden, inrätta en befattning
för vaktmästare i (fe 9 vid envar av nämnda staber, f hyran för dessa
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
fastigheter inginge inga kostnader för utförande av här avsedda göromål, och
civilförvaltningen hade därför medgivit att extra vaktmästare anställdes för
ändamålet. För egen del är jag icke för närvarande beredd förorda att å personalförteckningen
uppföras extra ordinarie befattningar för ifrågavarande
arbetsuppgifter.
I gällande personalförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppförd
en befattning för vallmästare i Ce 10. Civilförvaltningen har föreslagit,
att denna befattning utbytes mot befattning för trädgårdsmästare och uppflyttas
i lönegrad Ce 12. Jag finner icke skäl biträda detta förslag.
Förbanden m. m.
För infanteriets förband medför redan fastställd organisation eller
föreliggande förslag till rationaliseringar utökningar av den extra ordinarie
personalen i förhållande till den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
med 1 förrådsvaktmästare, Ce 12, 2 kanslibiträden, Ce
11, och 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Minskning kan ske med
1 förrådsman, Ce 9. Antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål kan
framdeles minskas med 6, vilka nu kvarstå tills vidare för fullgörande av
vissa med personalredovisningen sammanhängande arbetsuppgifter. Utöver
dessa sex erfordras för arbetsuppgifter av angiven art ytterligare 34 biträden.
Kostnader för avlöningar till denna sistnämnda personal beräknar jag
i det följande under viss extra personal in. m.
I anledning av en år 1945 beslutad minskning av stamhästan talet vid
armén har eu minskning av antalet remontryttare skett. För kavalleriet
har chefen för armén föreslagit en ytterligare minskning av antalet remontryttare
med 4 till 82. I försvarspropositionen har nu föreslagits, att stamhästantalet
skall ytterligare minskas, vilken minskning avses genomföras under de
närmaste två budgetåren. En fortsatt reducering av antalet remontryttare kan
därför ske. Samtidigt har ifrågasatts en omläggning av utbildningen vid
remontdepåerna, för vilken i första hand borde utnyttjas vid förbanden uppkommande
överskott av remontryttare. Jag förutsätter, att de möjligheter
som kunna uppstå att begränsa antalet remontryttare under nästa budgetår
skola tillvaratagas. Tills vidare räknar jag med det av arméchefen föreslagna
antalet av 82 för kavalleriet samt oförändrat antal remontryttare vid artilleriet.
Pan s ar f ör b an den. \ id armens motorskola finnas för närvarande 4
extra verkstadsförmän i Cg 16, vilka tjänstgöra såsom instruktörer i verkstadstjänst,
motorfordonsvård och materielkännedom samt handha reparation
och underhåll av skolans fordon. Två av dem avlönas enligt Kungl. Maj.ts
beslut den 5 december 1947 från förevarande anslag under det att de båda
övriga avlönas från sakanslag. Chefen för armén har föreslagit, att berörda
4 befattningar uppföras såsom extra ordinarie i Ce 16 och att 1 vid motorskolan
inrättad extra befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål
omändras till extra ordinarie. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.
Jag kan tillstyrka, att 2 befattningar för verkstadsförmän i Ce 16 nu inrättas
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 77
för motorskolan och att medel för ytterligare två verkstadsförmän i extra
anställning beräknas under avlöningsanslaget. Med biträdande av vad i
övrigt föreslagits beträffande motorskolan beräknar jag en befattning för
biträde för skriv- och kontorsgöromål för denna skola. De extra ordinarie
befattningarna och biträdesbefattningen böra redovisas på staten för Södermanlands
pansarregemente.
Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av arméchefen att nyinrätta en
befattning för förrådsman för Södermanlands pansarregemente, avsedd för
regementets skjutfält å Utö, anser jag mig icke nu kunna biträda.
I propositionen 1947: 130 (s. 148) anmäldes behov av sakkunnig personal
för ledning av arbetena med reparation av skador å vägar och övningsfält
som orsakas av vissa försvarets fordon. Därvid lämnades öppet, huruvida
för ändamålet skulle inrättas särskilda befattningar vid respektive truppförband
eller disponeras personal å vägväsendets stat. Frågan har sedermera
lösts efter den förra linjen och i gällande personalförteckning äro för
ifrågavarande ändamål uppförda befattningar för arbetsförmän av 1. klass i
Ce 16, 4 för pansarförbanden och 2 för vissa artilleriets förband. Sedan
fråga väckts om ändrad tjänstebenämning för dessa befattningar i anledning
av den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen, föreslår jag, att befattningarna
med hänsyn till de med desamma förenade arbetsuppgifterna benämnas
vägförmän.
Vad beträffar luftvärnets förband bör, i likhet med vad i det föregående
föreslagits i fråga om pensionerad personal i arvodesbefattningar, den
för luftvärnsskjutskolan avsedda extra ordinarie personalen överföras till att
redovisas under särskild rubrik för skjutskolan.
Ingenjörkårerna. Sedan hösten 1945 har utbildningen av ingenjörkårernas
remonter varit centraliserad till Göta ingenjörkår. För tillgodoseende
av det härav föranledda personalbehovet har Kungl. Maj:t för tiden
intill utgången av innevarande budgetår medgivit att fem extra tjänstemän
(Cg 10) finge anställas, varvid motsvarande antal furirsbeställningar skulle
hållas vakanta. Chefen för armén har, då berörda furirsbeställningar erfordrades
för trupputbildningsarbetet och behovet av remontryttare komme att
kvarstå, föreslagit att 4 extra ordinarie remontryttarbefattningar inrättas vid
nämnda ingenjörkår. För egen del kan jag med hänsyn till vad jag anfört
i det föregående under kavalleriet beträffande remontryttare icke tillstyrka,
att extra ordinarie befattningar inrättas för här ifrågavarande personal.
Un der hålls trupp er na. Utan att nu taga ställning till organisationsnämndens
förslag till rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation vid
Göta trängkår beräknar jag här behovet av extra ordinarie personal vid
Göta underhållsregemente för nästa budgetår i enlighet med detta förslag.
I förhållande till innevarande års personalförteckning innebär detta, att
jag räknar med ökning med befattningar för följande personal, nämligen 3
kanslibiträden, Ce 11, 2 förrådsmän, Ce 9, och 4 biträden för skriv- och
kontorsgöromål.
De för tygtrupperna nu upptagna befattningarna för extra ordinarie
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
personal, 3 förrådsvaktmästare, Ce 11, 12 förrådsmän, Ce 9, och 6 biträden
för skriv- och kontorsgöromål, böra kunna indragas i samband med att tygkompanierna
inordnas i underhållstrupperna.
Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentra/er.
Under förevarande rubrik äro i personalförteckningen uppförda, bland
andra, befattningar för 1 förste kontorist i Ce 14 och 2 kontorister i Ce 12,
avsedda för de centrala sjukvårdsförråden. Civilförvaltningen har föreslagit,
att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas
mot befattningar för 1 kontorist i Ce 13 och 2 kanslibiträden i Ce 11. För
egen del anser jag att vid inordnandet av dessa befattningar i den njm lönegradsserien
för kontorspersonal de närmast högre lönegraderna snarare böra
ifrågakomma med hänsyn till de arbetsuppgifter som äro förenade med befattningarna.
Jag föreslår därför, att befattningen i Ce 14 utbytes mot en
kansliskrivarbefattning i Ce 15 och att befattningarna i Ce 12 utbytas mot
kontoristbefattningar i Ce 13.
En av civilförvaltningen berörd fråga om redovisningen av här ifrågavarande
och vissa andra för sjukvårdsförvaltningens förrådsorganisation avsedda
befattningar böra av civilförvaltningen och sjukvårdsförvaltningen övervägas
i samband med medelsäskandena för budgetåret 1949/50.
Arméförvaltningens intendenturavdelnings anstalter.
Under denna rubrik äro i personalförteckningen uppförda befattningar
för viss tryckeri- och bokbinderipersonal, däribland 1 befattning för tryckeriföreståndare
i Ce 17. I enlighet med förslag av civilförvaltningen bör denna
befattning i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen omändras till befattning
för faktor i Ce 18.
Vissa utbildnings anstalter.
Under framhållande av att motorfordonsbeståndet vid arméns underofficersskola
utgjordes av 2 personbilar, 10 lastbilar, 2 bussar och 14 motorcyklar
har arméchefen föreslagit, att vid skolan inrättas 1 befattning för
garageförman i Ce 12 i utbyte mot 1 vaktmästarbefattning i Ce 9. Liksom
civilförvaltningen anser jag mig böra biträda detta förslag.
I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten
anfört bör å personalförteckningen för krigshögskolan tillkomma 1
befattning för kontorist i Ce 13 och 1 befattning för kanslibiträde i Ce 11
samt utgå 1 expeditionsvaktsbefattning i Ce 10.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts den 16 januari 1948 för innevarande
budgetår meddelade beslut bör för infanteriskjutskolan uppföras 1 befattning
för tekniker i Ce 13, avsedd för skolans försöksavdelning.
Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av arméchefen framställt förslag att
för artilleriskjutskolan inrätta eu förrådsvaktmästarbefattning. För egen
del är jag emellertid icke för närvarande beredd biträda förslaget.
Enär förvaltningspersonal vid artilleriskjutskolan, såsom försvarskom -
79
Kungl. May.ts proposition nr 209.
mittén föreslagit, bör redovisas på särskild stat för skolan även sedan skolan
flyttats till Villingsberg, bör den föreskrift som nu meddelats i not till vederbörlig
personalförteckning, att pensionerad personal i arvodesbefattningar och
extra ordinarie tjänstemän vid skolan från och med den tidpunkt och i den
omfattning, som Kungl. Maj:t bestämmer, skola överföras till förband vid
artilleriet, icke längre gälla.
I det föregående har jag förordat, att den för luftvärnsskjutskolan
avsedda extra ordinarie personalen, i personalförteckningen för innevarande
budgetår redovisad å Stockholms luftvärnsregementes stat, skall överföras
till att redovisas under särskild rubrik för skolan.
För tygförvaltning sskolan äro i gällande personalförteckning uppförda
befattningar för, bland andra, 3 mästare i Ce 18 och 3 arbetsförmän
av 1. klass i Ce 16. Civilförvaltningen har föreslagit, att mästarbefattningarna
och en av befattningarna för arbetsförmän utbytas mot befattningar för yrkeslärare
i Ce 19 samt att de återstående två befattningarna för arbetsförmän
benämnas instruktörer. Jag anser mig kunna såtillvida biträda förslaget, att
jag förordar, att de nuvarande 3 befattningarna i Ce 18 uppflyttas till Ce 19
med tjänstebenämningen yrkeslärare samt att befattningarna i 16 lönegraden
benämnas instruktörer.
För arméns signalskola har chefen för armén föreslagit, att följande
befattningar inrättas, nämligen 3 radiotelegrafister i Ce 16, 1 köksföreståndare
i Ce 12, 1 kokerska i Ce 7, 1 ekonomibiträde i Ce 3 och 3 ekonomibiträden i
Ce 2. Beträffande de föreslagna radiotelegrafistbefattningarna har arméchefen
framhållit, att för tjänstgöring vid radiocertifikatkurserna för underofficerare
och underbefäl samt för handhavande av övrig omfattande telegraferingsutbildning
hittills tagits i anspråk kommenderad personal men att, med hänsyn
bland annat till förbandens svårigheter att avvara specialutbildad personal och
nackdelen med bristande kontinuitet i utbildningen vid skolan genom tillfälligt
kommenderad personal, i stället borde anställas tre radiotelegrafister
vid skolan. Full sysselsättning kunde beredas dem under hela året.
Som motiv för förslaget om befattningar för köksjoersonal ha närmare belysts
de olägenheter såväl för personalen vid skolan som för Signalregementets
kökspersonal, som vore förenade med nuvarande anordning att sistnämnda
personal skulle sköta jämväl matinrättningen vid skolan i dess förläggning på
Marieberg.
Civilförvaltningen har tillstyrkt, att de föreslagna tre radiotelegrafistbefattningarna
inrättas. Yad angår övrig av arméchefen föreslagen personal har
ämbetsverket efter samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning tillstyrkt
att följande befattningar tillkomma vid skolan, nämligen 1 köksföreståndare
i Ce 12, en biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 4 ekonomibiträden,
varav 1 i Ce 3 och 3 i Ce 2. Slutligen har civilförvaltningen tillstyrkt
förslag av arméchefen, att vid skolan inrättas 1 för kassatjänst avsedd kanslibiträdesbefattning
i Ce It i utbyte mot en av de två befattningarna för biträde
för skriv- och kontorsgöromål vid skolan.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Jag är icke beredd förorda att för signalskolan nu inrättas de föreslagna
radiotelegrafistbefattningarna utan förutsätter att ifrågavarande personalbehov
utan alltför stora olägenheter även under nästa budgetår skall kunna tillgodoses
genom kommenderingar. Frågan om signalskolans slutliga förläggning har
diskuterats i försvarspropositionen. Genom där antydda förläggningsmöjligheter
kan denna fråga komma att lösas inom kortare tid än vad civilförvaltningen
vid sitt förslag beträffande kökspersonal haft anledning räkna med.
Jag anser mig med hänsyn härtill icke kunna nu tillstyrka att extra ordinarie
befattningar inrättas för kökspersonal vid skolan. Oundgängligt behov av särskild
personal för omhänderhavande av utspisningen vid skolan torde jämväl
för nästa budgetår böra tillgodoses genom att extra tjänstemän anställas.
Däremot anser jag mig böra räkna med att det föreslagna utbytet av en biträdesbefattning
för skriv- och kontorsgöromål mot en kanslibiträdesbefattning
för kassatjänst kommer till stånd.
Sjukvårdsväsendet.
Under förevarande rubrik äro i personalförteckningen för innevarande budgetår
uppförda 96 översköterskor i Ce 12 och 173 sjukvårdsbiträden i Ce 3.
Enligt förordnande av Kungl. Maj:t den 12 september 1947 skola tills vidare
under innevarande budgetår vid armén finnas inrättade 5 befattningar för instruktionssköterskor
i Ce 15, med placering, en vid envar av de fyra trängkårerna
och en vid Göta trängkårs kompani i Nora. Motsvarande antal översköterskebefattningar
skulle i anledning härav hållas vakant. Yidare har
Kungl. Maj:t den 19 december 1947 medgivit att för ambulerande sjukvårdsverksamhet
inom försvarsväsendet finge — utöver i vederbörliga personalförteckningar
upptaget antal översköterskor — tills vidare under budgetåret
finnas anställda 4 extra översköterskor i Cg 12. I anslutning till Kungl. Maj:ts
förenämnda beslut och i enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar
jag, att i personalförteckningen för nästa budgetår uppföras befattningar för
5 instruktionssköterskor i Ce 15 och 95 översköterskor i Ce 12.
Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framställt
förslag att öka antalet sjukvårdsbiträden med 34 till 207. Sjukvårdsförvaltningen
hade härvid erinrat att Kungl. Maj:t den 20 juni 1947 förordnat
att, i den mån behovet av sjukvårdspersonal vid försvarsväsendet icke kunde
tillgodoses genom anställande i vakanta beställningar för sjukvårdsunderbefäl
av frivilliga, löner å vakanta beställningar finge tagas i anspråk för tillfälligt
anställande budgetåret 1947/48 av för sjukvårdstjänsten erforderligt antal
sjukvårdsutbildade civila personer, dock högst till det antal som motsvarade
befintliga vakanser bland sjukvårdsunderbefälet. Från och med den 1 juli
1947 hade emellertid en del av dessa vakanta beställningar indragits, varigenom
vid flertalet förband möjlighet att anställa sjukvårdspersonal i erforderlig
omfattning icke förefunnes.
För egen del anser jag mig icke för närvarande kunna förorda att å personalförteckningen
uppföras flera sjukvårdsbiträdesbefattningar än 197 eller
81
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
det antal, som försvarskommittén på grundval av beräkningar, utförda av
1944 års militärsjukvårdskommitté, angivit erforderligt i nuvarande försvarsorganisation.
Antalet biträdesbefattningar skulle härigenom ökas med 24.
Remon terings väsen det.
Tjänstebenämningen för de vid remontdepåerna uppförda vaktmästarbefattningarna
bör i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen ändras till hästskötare.
Arméhundväsendet.
För arméhundväsendet äro i personalförteckningen uppförda 2 befattningar
för vaktmästare i Ce 9. Med hänsyn till att innehavarna av dessa befattningar
tjänstgöra såsom hunddressörer har civilförvaltningen föreslagit, att befattningarna
utbytas mot befattningar för dressörer i Ce 14. För egen del kan jag
icke tillstyrka högre löneställning för denna personal än 11 lönegraden och
föreslår att befattningarna utbytas mot befattningar för förste vaktmästare
i Ce 11.
Arméingenjör kåren.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra i personalförteckningen
för nästa budgetår uppföras följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar,
nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14 arméingenjörer av
2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer i Ce 24, 5 arméingenjörer
i Ce 23 och 4 arméingenjörer i Ce 22. I not till personalförteckningen
bör angivas, att befattningar i Ce 25 och Ce 23 vid avgång skola återbesättas
i närmast lägre lönegrader.
Det antal ordinarie och extra ordinarie arméingenjörer som sålunda föreslagits
för nästa budgetår inrymmer de ingenjörer för tygförvaltningsskolan,
luftvärnsskjutskolan, arméns signalskola och Bodens artilleriregemente, som
civilförvaltningen i olika sammanhang föreslagit skola tillkomma från och
med nästa budgetår.
Kaserningenjörer.
Under denna rubrik avser jag att behandla ett framlagt förslag att för
arbetsuppgifter inom den lokala byggnadsförvaltningsorganisationen anställa
ett antal extra ordinarie ingenjörer. Det torde vara lämpligt att som bakgrund
till detta förslag lämna en redogörelse för huru frågan om den regionala
och lokala byggnadsförvaltningsorganisationen f. n. ligger till.
Det av fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen den 27 decemper
1945 avgivna betänkandet med förslag angående omorganisation av
fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret (SOU 1945: 65)
innefattade förslag beträffande såväl den centrala som den regionala och
lokala förvaltningsorganisationen på området. Frågan om organisationen
av den centrala förvaltningen har lösts genom beslut vid 1947 års riks6—57i
48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
dag (prop. nr 142; rd. skr. nr 199). Slutlig ställning har däremot ännu icke
tagits till organisationsfrågorna beträffande den regionala och lokala förvaltningen
med hänsyn till desammas beroende av den framtida utformningen
av försvarsorganisationen i övrigt.
Det bör dock framhållas, att en ändrad organisation av byggnadsförvaltningen
vid infanteriregemente fastställts genom beslutet om stabs- och
förvaltningstjänstens organisation vid dylikt regemente. Enligt denna organisation
förestås byggnadsärendena vid regementet av eu kasernförvaltare.
Organisationen förutsätter, att förbanden skola ha möjlighet att vid behov
anlita civil byggnadssakkunnig i större frågor avseende kasernvården. Genom
brev den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid rationaliserat
infanteriregemente finge tills vidare, intill dess beslut meddelats i fråga
om fortifikations- och byggnadsförvaltningens inom försvaret regionala organisation,
såsom byggnadsteknisk expert anlitas en konsulterande byggnadsexpert,
i förekommande fall mot särskilt arvode.
För närvarande föreligga skilda förslag till lösning av frågan om den
regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen.
Det av förenämnda utredning framlagda förslaget innebar, att olika
organisationsformer skulle tillämpas inom de tre försvarsgrenarna, varvid,
såvitt avser armén, militärbefälsstaberna skulle i fråga om byggnadsförvaltningen
utgöra regionala organ under det att vid marinen och flygvapnet
lokalmyndigheterna skulle lyda direkt under centralmyndigheten.
1 Överbefälhavaren har efter särskild utredning föreslagit ett system med
särskilda för samtliga försvarsgrenar gemensamma regionala organ för såväl
befästnings- som övrig byggnadsverksamhet, vilka skulle utrustas med civil
byggnadsteknisk expertis och i fråga om annan verksamhet än befästningsverksamhet
vara direkt underställda centralmyndigheten. Det hittills vid
flertalet lokalmyndigheter tillämpade systemet med kasernofficer och kasernunderofficer
borde enligt överbefälhavarens förslag bibehållas, varvid erforderlig
teknisk sakkunskap skulle erhållas från regionalorganet.
Statens organisationsnämd har föreslagit, att husbyggnadsärenden samt
övningsfälts- och andra domänfrågor skulle — oberoende av försvarsgren —
utan mellaninstans till centralmyndigheten handläggas av lokalmyndigheterna,
vilka i förevarande hänseende borde organiseras i överensstämmelse med
vad enligt det föregående fastställts för rationaliserat infanteriregemente.
Inom varje militärområde borde de civila byggnadsexperter, som skulle stå
till lokalmyndighetens förfogande och av vilka var och en skulle vara
gemensam för och fast tilldelad flera förband, i personellt avseende anslutas
till vederbörlig militärbefälsstab.
Här ifrågavarande organisationsspörsmål är f. n. föremål för övervägande
inom 1946 års militära förvaltningsutredning. I yttrande över överbefälhavarens
förslag har förvaltningsutredningen föreslagit en försöksverksamhet
på förevarande område. Utredningen har förordat, att befästningsverksamheten
handhas under ledning av fortifikationsofficerare och övrig byggnadsverksamhet
av civil teknisk personal. Beträffande denna byggnadsverksamhet
har förvaltningsutredningen närmast varit böjd för att förorda den av
organisationsnämnden föreslagna organisationsformen med lokalmyndigheterna
lydande direkt under centralmyndigheten. Slutlig ställning till frågan ansåge
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
sig utredningen emellertid icke kunna taga, förrän resultatet av de pågående
organisationsundersökningarna vid militärbefälsstaberna förelåge. Yad beträffar
de lokala förvaltningsmyndigheternas organisation har förvaltningsutredningen
utgått från att det för rationaliserade infanteriregementen fastställda
systemet komme att genomföras vid arméns övriga förband och
kustartilleriet och eventuellt även vid flygvapnet. Det syntes förvaltningsutredningen
lämpligt att vid sidan av det genom Kungl. Maj:ts förenämnda
beslut den 31 oktober 1947 för rationaliserat infanteriregemente medgivna
systemet med en byggnadsexpert vid varje förband jämväl pröva
av organisationsnämnden föreslaget system med heltidsanställda byggnadstekniker,
vilka skulle ha att betjäna flera lokalmyndigheter. Med hänsyn
till det organisationsarbete, som i andra avseenden bedrives inom III.
militärområdet, syntes det förvaltningsutredningen lämpligast, att huvuddelen
av ifrågavarande försök förlädes till detta militärområde. Samtliga lokalmyndigheter
— armé-, kustartilleri- och flygförband, militärområden, så vitt
avsåge militärbefälsstabens egna byggnader, försvarsområden, flygbasområden
samt självständiga anstalter och skolor — inom militärområdets territorium
borde inbegripas i försöken. Grundorganisation för försöken borde vara,
att befästningsärenden handlades regionalt medan övriga byggnadsärenden
ombesörjdes av lokalmyndigheten direkt under fortifikationsförvaltningen.
Försöken, som borde utföras av fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden
i samråd med förvaltningsutredningen, borde i huvudsak avse att
utröna a) lämpligheten av att använda hel- eller deltidsanställda byggnadstekniker
eller en kombination av bådadera, b) det antal lokalmyndigheter,
som kunde betjänas av samme heltidsanställde byggnadstekniker, c) möjligheten
av samarbete mellan vid civila förvaltningsgrenar anställda tjänstemän
för byggnadsunderhåll och byggnadstekniker vid försvaret, d) behovet av
regionala bvggnadsförvaltande myndigheter, e) det lämpliga samordnandet
mellan med befästningsverksamhet och övrig byggnadsverksamhet sysselsatta
organ, f) huruvida byggnadsteknikerna borde sammanhållas inom militärområdena
eller ock av fortifikationsförvaltningen direkt ställas till lokalmyndigheternas
förfogande samt g) de återverkningar de olika organisationsformerna
kunde ha för fortifikationsförvaltningens vidkommande.
Inom övriga militärområden borde enligt förvaltningsutredningen de
regionala myndigheterna bibehållas enligt gällande bestämmelser. Vid rationaliserade
regementen borde härvid civila byggnadstekniker antingen deltidsanställas
eller ock ställas till förfogande av fortifikationsförvaltningen.
I anslutning till vad förvaltningsutredningen sålunda anfört har utredningen
föreslagit, att för förstärkande av den byggnadstekniska sakkunskapen inom
den regionala och lokala byggnadsförvaltningen samt för genomförandet av
nyssnämnda försök skulle vid fortifikationsförvaltningen anställas ett antal
extra ordinarie tjänstemän, kaserningenjörer. I avvaktan på resultatet av
försöken borde antalet dylika tjänstemän för budgetåret 1948/49 begränsas
till 7. På grund av syftemålet att erhålla praktiskt kunniga byggnadstekniker
— på vilka icke normalt skulle uppställas krav på högskoleutbildning —
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
syntes tjänstemännen i fråga tills vidare kunna inplaceras i lönegrad Ce 24.
Tjänstemännens fördelning till tjänstgöring vid olika myndigheter syntes
böra för nästa budgetår få fastställas av fortifikationsförvaltningen efter
samråd med organisationsnämnden.
Arméns fortifikationsförvaltning har i yttrande över förvaltningsutredningens
förslag tillstyrkt att ett antal kaserningenjörsbefattningar inrättas, varigenom
bristen på byggnadsteknisk sakkunskap för den direkta skötseln av fastighetsbeståndet
skulle partiellt avhjälpas. Ämbetsverket har emellertid framhållit,
att denna personalförstärkning endast finge betraktas såsom ett första
steg till organisationens utbyggnad. Den av förvaltningsutredningen förordade
löneställningen vore enligt ämbetsverkets mening väl låg. Minst 2 av befattningarna
borde placeras i högre lönegrad, förslagsvis Ce 27.
Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att tillräckliga erfarenheter av
de föreslagna försöken inom tredje militärområdet icke syntes kunna påräknas
inom sådan tid att förslag rörande organisationens uppbyggnad skulle kunna
föreläggas 1949 års riksdag. Fortifikationsförvaltningen har icke kunnat godtaga
de förutsättningar, på vilka förslaget om försöksverksamhet grundats,
utan har starkt betonat nödvändigheten av regionala organ på ifrågavarande
område. Ämbetsverket ville dock icke motsätta sig att de föreslagna försöken
genomfördes. För att möjliggöra en tillförlitligare värdesättning av de
resultat, som därvid framkomme, finge ämbetsverket dock föreslå, att parallellt
med dessa försök inom annat militärområde prövades den organisation, som
föreslagits av överbefälhavaren. Härför erfordrades emellertid att en ingenjör
i Ce 29 och en i Ce 27 anställdes.
I avvaktan på resultatet av de fortsatta övervägandena inom förvaltningsutredningen
rörande den lämpligaste organisationsformen på förevarande
område kan förslag om den framtida organisationen av den regionala och
lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret icke nu framläggas.
Förvaltningsutredningen har föreslagit en försöksorganisation, förlagd
till III. militärområdet, med syfte att erhålla närmare erfarenheter av den
lokala organisationen på byggnadsförvaltningsområdet. Denna försöksorganisation
är utformad från förutsättningen att lokalmyndigheten skall vara direkt
underställd centralmyndigheten utan den regionala mellaninstans som förordats
av bland andra överbefälhavaren. Utan att taga ställning till huru
byggnadsförvaltningen skall vara organiserad under centralmyndigheten tillstyrker
jag, att den föreslagna försöksverksamheten kommer till stånd. I
anledning av vad fortifikationsförvaltningen anfört vill jag förorda, att även
den av överbefälhavaren föreslagna organisationen, såvitt avser regionala
organ, i lämplig form prövas. Jag förutsätter, att så skall kunna ske inom
den personalram, som förvaltningsutredningen föreslagit, eventuellt utökad
med personal som eljest kan stå till förfogande.
Yad beträffar anställningsformen för den personal, som avses för försöksverksamheten,
torde det vara nödvändigt att, såsom förvaltningsutredningen
gjort, räkna med extra ordinarie anställning för att erhålla så kvalificerade
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
krafter att försöken kunna ge erfarenheter av värde. Jag kan icke tillstyrka
högre löneställning än 24 lönegraden för ifrågavarande befattningar. Tjänstebenämningen
bör vara driftingenjör.
Jag beräknar alltså att för de ändamål, som av förvaltningsutredningen
och av mig i det föregående angivits, från och med nästa budgetår tillkomma
7 befattningar för driftingenjör i Ce 24. Härutöver bör såsom förvaltningsutredningen
förutsatt det nuvarande systemet med deltidsanställda civila
byggnadstekniker vid vissa förband bibehållas. Till beräkning av medel
härför återkommer jag i det följande under rubriken viss extra personal m. m.
Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår
uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap, ha beräknats till förslagsvis 17 850 000 kronor. Under hänvisning
till vad jag inledningsvis anfört rörande sättet för beräkning av avlöningskostnader
uppskattar jag medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår
till 19 500 000 kronor.
Viss extra personal m. m.
Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas såsom
vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap redovisade befattningshavare,
vilka för innevarande budgetår upptagits till förslagsvis 850 000 kronor, uppskattar
jag med ledning av belastningen under innevarande budgetår till
500 000 kronor.
Den för innevarande budgetår med förslagsvis 50 000 kronor upptagna
posten Betjäningspersonal m. ifl. torde i enlighet med förslag av civilförvaltningen
på grund av minskat antal befattningshavare för nästa budgetår
icke behöva upptagas till högre belopp än förslagsvis 32 000 kronor.
Under posten Övrig extra personal beräknar jag medel för extra biträden
för skriv- och kontorsgöromål, extra förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna,
viss extra eller arvodesanställd civil ingenjörpersonal samt
viss övrig ej blott tillfälligt anställd personal.
För innevarande budgetår bär räknats med medel för en reserv av kontorspersonal
vid försvarsområdesstaber och truppförband. Denna reserv har avsetts
att täcka dels ''det merbehov av personal utöver i personalförteckning
redovisad som föreligger vid icke rationaliserade truppförband, dels ock personalbehovet
för kvarstående uvvecklingsuppgifter särskilt vid försvarsområdesstaberna.
Arméchefen har för nästa budgetår räknat med att reservpersonalen
skall kunna något minskas till följd av genomförda rationaliseringar samt
att avvecklingsuppgiifter komime att bortfalla. Det för innevarande budgetår
för här ifrågavarande reservpersonal beräknade beloppet kan, omräknat efter
det nya löneläget, uppskattas till omkring 1 200 000 kronor. Med beaktande
av arméchefens personalberäkningar uppskattar jag medelsbehovet för nästa
budgetår till 1 000 000 kronor. Härmed bör också det i det föregående angivna
merbehovet av 34 biträden vid infanteriregementena bli tillgodosett.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Då det här är fråga om personal som endast övergångsvis skall bibehållas
anser jag det lämpligt att beräkna medel för densamma under extra personal,
oaktat personalen med tillämpning av den reglerade befordringsgången
kan komma att i viss utsträckning inneha extra ordinarie anställning.
I försvarspropositionen har jag närmare behandlat föreliggande frågor om
begränsning av bland annat antalet uppbördsmän vid försvarsområdesstaberna.
Av skäl som där angivits anser jag mig även för nästa budgetår böra
räkna med de 23 extra uppbördsmän för byggnader m. m. i Cg 16 vid dylika
staber som finnas under innevarande budgetår. I likhet med vad jag i det
föregående föreslagit för motsvarande extra ordinarie personal böra dessa
extra uppbördsmän benämnas förrådsmästare. Medelsbehovet för deras avlönande
beräknar jag till 155 000 kronor. Genom arméchefens försorg pågår
för närvarande utredning angående dessa uppbördsmannafrågor, vilken möjligen
kan föranleda ändrad disposition av här angivna medel.
Under posten Övrig extra personal ha för innevarande budgetår vidare beräknats
medel för avlönande av viss ingenjörpersonal, nämligen dels vid kommendantsstaben
i Boden 1 maskin- och värmeingenjör, 1 elektroingenjör, 1
byggnadsingenjör och 1 chef för fastighetsförvaltningen, dels ock vid varje
militärbefälsstab en byggnadsingenjör. Befattningshavarna i fråga avlönas
för närvarande med arvoden eller såsom extra tjänstemän. I skrivelse den 10
oktober 1947 har civilförvaltningen gemensamt med arméns fortifikationsförvaltning
föreslagit, att extra ordinarie befattningar skulle inrättas för samtlig
här avsedd personal, för elektroingenjören och chefen för fortifikationsförvaltningen
vid kommendantsstaben i Ce 27 samt för övriga i Ce 24. Kostnaderna
för löner till denna personal i extra ordinarie befattningar har civilförvaltningen
beräknat till 122 700 kronor.
Jag är ännu icke beredd ta ställning till nämnda förslag och utgår vid anslagsberäkningen
för nästa budgetår från oförändrade anställningsvillkor för
berörda personal. Med hänsyn till förslaget beträffande kaserningenjörer i
det föregående torde byggnadsingenjör icke behöva avses för III. militärbefälsstaben.
Under här ifrågavarande delpost beräknar jag med beaktande av
löneregleringen ett belopp av 110 000 kronor för avlöning till personalen.
I det föregående vid behandlingen av frågan om kaserningenjörer har jag
förutsatt, att det nuvarande systemet med deltidsanställda civila byggnadstekniker
vid rationaliserade infanteriregementen bibehålies. Dylik byggnadsexpert
må enligt bestämmelserna anställas endast i det fall då icke, vid gemensam
förläggningsort, vid militärbefälsstab anställd byggnadssakkunnig är disponibel
och tillräckligt kvalificerad för ändamålet. Till särskilt anlitad civil
byggnadsexpert kan utgå arvode av, i ett för allt, högst följande belopp för
år räknat, nämligen 3 000 kronor å ortsgrupp 2, 3 600 kronor å ortsgrupp 3,
4 200 kronor å ortsgrupp 4 och 4 800 kronor å ortsgrupp 5. Jag uppskattar
medelsbehovet för dylika arvoden för nästa budgetår till 45 000 kronor.
För extra och arvodesanställd ingenjörpersonal beräknar jag sålunda
(110 000 + 45 000 =) 155 000 kronor.
Under denna post beräknar jag slutligen tillhopa 19 000 kronor för avlö -
87
Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
nande av en extra stallföreståndare vid infanteriskjutskolan, i enlighet med
vad som i det föregående föreslagits för motsvarande extra ordinarie personal,
i Cg 13 och av de i det föregående vid behandlingen av extra ordinarie personal
omnämnda två verkstadsförmännen i Cg 16 vid arméns motorskola.
För avlöningar till övrig extra personal beräknar jag alltså för nästa budgetår
(1 000 000 + 155 000 + 155 000 + 19 000 =) i runt tal 1 330 000 kronor.
För tillfälligt anställd personal upptager jag i enlighet med
civilförvaltningens förslag 1 000 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal
m. m. beräknar jag således till (500 000 + 32 000 + 1 330 000 + 1 000 000 =)
avrundat 2 900 000 kronor (nu 4 400 000 kronor).
Fänrikar.
För avlöningar m. in. till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits
ett belopp av förslagsvis 1 513 000 kronor, varav 12 000 kronor, beräknat efter
6 fänrikar, för stipendier för underlättande av of ficersrekry teringen i Boden.
Chefen för armén har anmält, att antalet fänrikar för nästa budgetår beräknas
uppgå till omkring 280 samt att antalet nytillkommande fänrikar vid
Bodenförbanden under nästa budgetår beräknats till 4. På grundval härav
beräknar jag medelsbehovet för avlöningar till 1 575 000 kronor och för stipendier
till 8 000 kronor för nästa budgetår eller tillhopa i runt tal 1 580 000
kronor.
Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.
För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 470 000
kronor för arvoden åt dels 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren, inberäknade
jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning,
dels ock 75 fältläkarstipendiater i fältläkarkåren. Antalet bataljonsläkare
vid fältläkarkåren är för närvarande 48. Av dessa bestrider en läkarvården
vid krigsskolan och tjänstgör en såsom assistent vid försvarets forskningsanstalt.
Sistnämnda två läkare uppbära ersättning enligt särskilda
grunder mot avstående av arvoden såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
I det följande kommer jag vid behandlingen av försvarets forskningsanstalts
avlöningsanslag att föreslå att vid anstalten inrättas en forskningsläkarbefattning
i utbyte mot nämnda för anstalten avsedda bataljonsläkarbeställning.
Antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren bör därför minskas
med 1 till 47, vilket såsom av det anförda framgår icke påverkar medelsbehovet
för arvoden till dylik personal. Då jag icke förutsätter någon ändring av antalet
befattningar för fältläkarstipendiater, beräknar jag medelsbehovet för
arvoden till här avsedda läkarpersonal för nästa budgetår till oförändrat belopp,
470 000 kronor.
Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.
För innevarande budgetår ha beräknats förslagsvis 50 000 kronor för arvoden
till 12 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Då ändring icke förut
-
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
sättes beträffande antalet, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till
oförändrat belopp.
Musikelever.
För innevarande budgetår ha beräknats 57 000 kronor för kontant ersättning
till 157 musikelever med 360 kronor för elev och år. Bifall till vad i försvarspropositionen
föreslagits beträffande militärmusikorganisationen medför
att antalet musikelever vid armén minskas med 30 till 127. Med hänsyn härtill
och till de i försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 förordade
ändrade grunderna för ersättning till musikelever beräknar jag medelsbehovet
för ändamålet för nästa budgetår till 90 000 kronor.
Civila lärare.
För arvoden till civila lärare vid armén har för innevarande budgetår beräknats
ett belopp av förslagsvis 450 000 kronor. Civilförvaltningen har för
nästa budgetår beräknat medelsbehovet för detta ändamål till 423 500 kronor.
Jag anser mig kunna utgå från detta belopp vid beräkningen av anslagsbehovet.
Personalvårdsassistenter.
För arvoden till personalvårdsassistenter vid armén är i den för innevarande
budgetår fastställda arvodesförteckningen uppfört ett belopp av 80 000 kronor.
I anslutning till vad i försvarspropositionen föreslagits rörande personalvården
vid försvaret räknar jag för nästa budgetår med 6 heltidsanställda och
42 deltidsanställda assistenter vid armén. Heltidsanställda assistenter ha förutsatts
vara extra tjänstemän i Cg 22 och till deltidsanställda skulle utgå årsarvoden
om 2 500, 2 250 eller 2 000 kronor allt efter arbetsomianget. Med beaktande
av de sålunda förordade ändrade grunderna för avlönande av dylika
assistenter beräknar jag avlönings- och arvodeskostnaderna för här avsedd
personal till i runt tal 145 000 kronor.
Mobiliseringslottor.
Under delposten tillfälligt anställd personal ha för innevarande budgetår
beräknats i runt tal 33 000 kronor för beredande av arvoden med 250 kronor
för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa mobiliseringsuppgifter vid
arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor).
I skrivelse den 1 mars 1948 har chefen för armén hemställt, att för nästa
budgetår måtte anvisas ett belopp av 50 100 kronor för arvoden till mobiliseringslottor
vid arméledningen och försvarsområdesstaberna. Härvid har
arméchefen räknat med en höjning av de månatliga arvodena från 250 kronor
till 300 kronor samt utökad tjänstgöring i vissa fall för ifrågavarande personal.
Jag får erinra, att i försvarspropositionen har godtagits av försvarskommittén
förordad princip, att i regel en lotta borde beräknas för varje i försvarsområde
ingående lottaförbund och icke såsom nu en lotta vid varje stab,
och att arvodets storlek reglerades med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning.
Arméchefens förenämnda förslag är utformat i enlighet med dessa
principer.
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Jag är icke nu beredd tillstyrka någon höjning av berörda arvoden. För
att emellertid möjliggöra ökat ianspråktagande av mobiliseringslottor i den
omfattning arméchefen föreslagit förordar jag för nästa budgetår en medelsanvisning
för ändamålet av 42 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle således utgöra
(16 000 000 + 19 500 000 + 2 900 000 + 1 580 000 + 470 000 + 50 000 +
90 000 + 423 500 + 145 000 + 42 000 =) i runt tal 41 200 000 kronor.
Yad i det föregående anförts är — på sätt hittills skett —- att betrakta endast
som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl.
Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.
5. Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 12 090 000
kronor (nu 5 725 000 kronor). Ökningen är i huvudsak föranledd av att
posten nu beräknats efter 12 % mot 6 % för innevarande budgetår.
Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 110 000 000
kronor, eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid armén, som i särskild ordning komma att överlämnas
till riksdagen;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1947 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
budgetåret 1947/48;
dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 54 300 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,
förslagsvis................
7 000 000
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... kronor 510 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................ » 41200 000
5. Körligt tillägg, förslagsvis ................ » 12 090 000
Summa kronor 115100000
Särskilda upphördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 5 100 000
Nettoutgift kronor 110 000000
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000
kronor.
[13.] Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 95).................... kronor 8 675 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) ........ » 11500 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 33) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar
till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 8 675 000 kronor.
Under anslaget böra liksom för innevarande budgetår beräknas medel för
förrådsarbetare m. fl. och eldarpersonal.
Behovet av kollektivavtalsanställda förrådsarbetare m. fl. för nästa
budgetår har chefen för armén i det militärorganisatoriska underlaget till
civilförvaltningens medelsäskanden beräknat till 2 092 man, varav 1 240 förrådsarbetare,
52 remontskötare och 800 arbetare såsom ersättare för värnpliktiga
i ekonomitjänst. Försvarets civilförvaltning, som i anslutning till arméchefens
beräkningar räknat med ett antal arbetare av här avsedda kategorier
av i runt tal 2 100, har med utgångspunkt i gällande specialavtal — vilket
medför betydligt högre löneförmåner än de som förutsattes vid anslagsberäkningen
för innevarande budgetår — uppskattat medelsbehovet för avlöningar
till berörda arbetare till 11200 000 kronor (nu 6 500 000 kronor).
Behovet av eldar personal har civilförvaltningen efter samråd med
arméförvaltningens intendenturavdelning beräknat till 397 man, varav 40
säsonganställda. I förhållande till det för innevarande budgetår beräknade
behovet föreligger en minskning med 33 man, vilken möjliggjorts genom fortsatt
övergång till oljeeldning. För avlöningar till denna personal har civilförvaltningen
med hänsyn till gällande avtalsenliga löner upptagit ett belopp
av 2 300 000 kronor (nu 2 100 000 kronor).
Vidare har civilförvaltningen under detta anslag räknat med ett belopp av
75 000 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår, för viss
personalreserv för eldningstjänst.
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Enligt civilförvaltningens beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet
under detta anslag uppgå till (11 200 000 + 2 300 000 + 75 000 =)
13 575 000 kronor.
Chefen för armén bär sedermera i skrivelse den 3 november 1947 beräknat,
att för avvecklingsarbete komma att erfordras 35 förrådsarbetare utöver vad
som angivits i civilförvaltningens medelsäskanden.
Vidare har civilförvaltningen i skrivelse den 27 februari 1948 föreslagit, att
under förevarande anslag skola beräknas medel, 4o 000 kronor, för ersättningar
till viss deltidsanställd eldarpersonal, avsedd huvudsakligast för vissa
förråd. Kostnaderna härför bestridas för innevarande budgetår från arméns
anslag till avlöningar till aktiv personal nr. fl.
Departementschefen. Behovet av förrådsarbetare in. fl. har för innevarande
budgetår beräknats till sammanlagt 1 800 man. Det av arméchefen för nästa
budgetår beräknade behovet uppgår till 2 127 man. Därutöver har i samband
med pågående rationalisering av infanteriets truppförband framkommit rttei1
i ga re behov av förrådspersonal intill dess truppförbandsförråden ordnats i
enlighet med förrådsorganisationen. Detta behov har angivits till 100 man,
varför det sammanlagda behovet skulle utgöra 2 227 man. Ökningen i förhallande
till beräkningarna för innevarande budgetår har i övrigt i huvudsak
motiverats med att behovet av personal vid de materielbetonade tiuppslagen
enligt vunna erfarenheter befunnits överstiga vad man tidigare räknat med
samt att behovet av arbetare såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga numera
beräknats väsentligt högre än föregående år. A andra sidan har antalet
i avvecklingsarbete sysselsatt personal beräknats kunna minskas, varjämte
vissa minskningar förutses beträffande förrådspersonal vid försvarsområden
och i fråga om remontskötare.
I avvaktan på organisationsundersökningar rörande de truppförband m. m.,
som ännu icke undergått dylika undersökningar, kan jag i huvudsak godtaga
arméchefens beräkningar utom såvitt avser arbetare såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga.
Beträffande denna kategori torde nämligen en väsentlig
minskning av det av arméchefen angivna behovet kunna vidtagas. Enligt arméchefens
beräkningar skulle behovet av dylik personal, beräknat till 425 man
för innevarande budgetår, uppgå till icke mindre än 806 man, en ökning alltså
med 381 man. Numera verkställd utredning gör emellertid sannolikt, att det
för innevarande budgetår beräknade antalet skall visa sig tillfyllest, även
om vissa svårigheter att fylla behovet kunna komma att föreligga under delar
av året. Jag räknar därför med att behovet av bär avsedd personal skall kunna
begränsas till 425 man. Behovet av förrådsarbetare m. fl. skulle härigenom
med arméchefens beräkningar uppgå till (2 227 — 381 =) 1 846 man. Jag kan
i huvudsak godtaga dessa beräkningar men förutsätter, att det skall vara möjligt
att begränsa antalet till 1 800 man eller samma antal som beräknats för
innevarande budgetår. Medelsbehovet för avlöningar till ifrågavarande personal
uppskattar jag till omkring 9 500 000 kronor.
92
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
Mot civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet för personal i eldningstjänst,
tillhopa (2 300 000 + 75 000 + 45 000 =) 2 420 000 kronor, har
jag intet att erinra. Beloppet torde kunna avrundas till 2 400 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle enligt angivna beräkningar
utgöra (9 500 000 + 2 400 000 =) 11 900 000 kronor, vilket belopp
torde kunna avrundas nedat till 11 500 000 kronor. Anslagshöjningen utgör
2 82o 000 kronor och föranledes helt av förhöjda kollektivavtalslöner.
Behovet av civil arbetarpersonai är, såsom av det föregående delvis framgår,
i viss mån avhängigt av tillgången inom försvaret på värnpliktiga, som
kunna tagas i anspråk för ekonomitjänst. Då tillgången dylik personal icke
kan på förhand med säkerhet bedömas, bör Kungl. Maj:t liksom för innevarande
budgetår äga att för tillgodoseende av dylikt oförutsett behov av civil
personal medgiva överskridande av det antal anställda, varpå anslagsberäkningarna
grundats. På grund av den förkortade utbildningstiden för värnpliktiga
har Kungl. Maj:t nödgats medgiva dylika överskridanden i tämligen
stor utsträckning under innevarande budgetår.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonai för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 000 kronor.
[14.] Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 95) .................... kronor 18 700 000
» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 18 700 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 34) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar
m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 14 100 000 kronor.
Försvarets civilförvaltning har med utgångspunkt i nu gällande bestämmelser
rörande de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet och med ledning av
bestämmelserna i kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) angående avlöning
m. m. till värnpliktiga beräknat medelsbeliovet under förevarande
anslag till 17 700 000 kronor.
Departementschefen. I propositionen nr 207 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning
med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.
Enligt propositionsförslaget skall utbildningstiden under första
tjänstgöringen för huvuddelen av de värnpliktiga vid armén utgöra 9 månader.
För andra värnpliktiga än sådana tillhörande grupp K avses skola inläggas
ett uppehåll om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt,
varvid förutsatts, att tiden för uppehållet icke skulle inräknas i
övningstiden. Vidare har förutsatts, att de värnpliktiga under uppehållet
skola åtnjuta ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under
93
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
tjänstgöring. Jag utgår från att även i övrigt beträffande uppehållet i fråga
skola i tillämpliga delar gälla de föreskrifter som finnas meddelade för
övningsuppeliåll.
För vissa värnpliktiga, nämligen vid kavalleriet och hästanspända artilleriförband,
har jag emellertid vid behandlingen av förenämnda proposition
föreslagit tjänstgöring i en följd under 11 månader, varvid jag dock förutsatt,
att de två sista månaderna av tjänstgöringen tillgodoräknas de värnpliktiga
som repetitionsövningar.
Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag vidare
räknat med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning
icke skola anordnas under nästa budgetår.
Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed
jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande
av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan
av försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit, beräknar
jag medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår
till samma belopp som för innevarande budgetår, 18 700 000 kronor. Kostnadsökningen
med anledning av de värnpliktigas förbättrade förmåner motsvaras
alltså helt av minskade kostnader på grund av lägre antal tjänstgöringsdagar.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 000 kronor.
[15.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 122).................... kronor 46 000 000
» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 46 700 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 71) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 46 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.
Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som beröra
flera försvarsgrenar, behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i
anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande
budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Marinstaben.
För souschefen vid marinstaben är för närvarande avsedd en beställning i
Ma 12, uppförd å kustartilleriets personalförteckning. Vid behandlingen av
försvarspropositionen har jag förordat, att nämnda beställning överföres till
personalförteckningen för marinstaben. Ett av chefen för marinen i yttrande
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
över försvarskommitténs betänkande framställt förslag om att beställningen
skulle placeras i alternativt Mo 12 eller Ma 12 anser jag mig icke nu kunna
biträda. Å personalförteckningen för marinstaben bör alltså uppföras en beställning
för souschef i Ma 12 i utbyte mot en beställning i samma lönegrad
å kustartilleriets stat.
Marindistrikten.
Såsom jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen bör den nuvarande
beställningen för chefen för Norrlandskustens marindistrikt i Ma 12
eller Ma 11 indragas.
I enlighet med förslag av chefen för marinen har civilförvaltningen förordat
att för Västkustens marindistrikt, där expeditionsvaktsgöromålen för
närvarande fullgöras av en extra tjänsteman i Cg 9, inrättas en ordinarie befattning
för expeditionsvakt i Ca 9.
Jag får erinra om att enahanda förslag framställdes av civilförvaltningen
i medelsäskandena för innevarande budgetår. Vid anmälan av propositionen
1947: 130 (s. 176) anförde jag emellertid, att jag med hänsyn bland annat till
pågående organisationsundersökningar icke ansåg mig kunna tillstyrka förslaget.
Jag är icke heller nu beredd förorda att en ordinarie expeditionsvaktsbefattning
inrättas men anser mig (böra föreslå att befattningen för nästa budgetår
upptages såsom extra ordinarie. Härtill återkommer jag vid behandlingen
av icke-ordinarieposten.
Flottan.
Vid behandlingen av försvarspropositionen har jag föreslagit, att den nuvarande
inspektörens för torped- och ubåtsvapnen verksamhetsområde uppdelas
på en inspektör för torpedvapnet och en för ubåtsvapnet. I anledning
härav bör antalet beställningar för inspektörer ökas med 1 till 4. I samband
härmed kan antalet beställningar för kommendörer minskas med 1 till 3.
Enligt gällande organisation avses en kaptensbeställning (Ma 9) ur flottan
för försvarets forskningsanstalt. Försvarskommittén bär räknat med att för
forskningsanstalten skulle avses två officerare ur flottan, den ene i Ma 9 och
den andre i Ma 10 eller Ma 9. Med erinran härom har chefen för marinen
i yttrande över kommitténs betänkande föreslagit, att antalet beställningar i
Ma 10 eller Ma 9 ökas med en med motsvarande minskning av antalet beställningar
i Ma 9. För egen del utgår jag emellertid från att vid behov en beställning
i Ma 10 skall åtminstone tills vidare kunna avses för forskningsanstalten
inom ramen för nuvarande personalstat.
I gällande personalförteckning äro för flottan uppförda 69 beställningar
för förvaltare i Ma 6, vilket antal enligt 1942 års försvarsbeslut beräknats för
fullt utbyggd organisation. I enlighet med vad som förutsattes vid nämnda
försvarsbeslut (jfr propositionen 1942: 210, s. 484) har antalet förvaltarbeställningar
uppbringats till nämnda antal successivt, varvid nyinrättad beställning
fått tillsättas först sedan Kungl. Maj:t, efter prövning av ifrågavarande
95
Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 209.
löneställnings skälighet med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar, lämnat
särskilt medgivande därtill.
En av förvaltarbeställningarna är avsedd för förrådsförvaltaren vid förutvarande
ingenjörmaterielförrådet nr 1 vid Karlskrona örlogsvarv. Nämnda
förvaltarbeställning är för närvarande vakant, och efter den numera genomförda
omorganisationen av örlogsvarven fullgöras motsvarande arbetsuppgifter
av en från sakanslag avlönad civil förrådsförvaltare vid örlogsvarvets marinverkstäder.
I skrivelse den 28 april 1947 har chefen för marinen, med tillstyrkan
av civilförvaltningen, hemställt, att berörda förvaltarbeställning i
stället måtte få avses för biträde åt chefen för elektrosektionen å fartygsavdelningen
vid örlogsvarvet. Häremot har jag intet att erinra. 1 enlighet med
förslag av chefen för marinen förordar jag, att 4 beställningar för förvaltare i
uppbördsmannabefattning inrättas i utbyte mot samma antal beställningar för
underofficerare av 2. graden.
Flaggkorpralsgraden har i 1942 års försvarsbeslut förutsatts skola successivt
avvecklas och har enligt gällande personalförteckning nedbringats till att
omfatta 5 beställningar. Såsom civilförvaltningen i enlighet med förslag av
marinchefen förordat kan antalet flaggkorpralsbeställningar för nästa budgetår
ytterligare nedbringas till 4 beställningar. I likhet med vad som gäller
för innevarande budgetår bör, så länge flaggkorpralsbeställningar finnas tillsatta,
ett motsvarande antal beställningar för underofficerare av 2. graden
hållas vakant.
I enlighet med förslag av chefen för marinen, vilket tillstyrkts av civilförvaltningen,
bör antalet beställningar för högbåtsmän ökas med 71 till 411.
Ökningen överensstämmer med det antal, som för nästa budgetår beräknats av
1944 års manskapsutredning.
Kustartilleriet.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört angående inrättande av
souschef sbeställning vid marinstaben bör den för närvarande å kustartilleriets
personalförteckning upptagna överstebeställningen utgå ur förteckningen.
Inspektören för kustartilleriet har föreslagit, att beställningen såsom chef
för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår,
uppflyttas från lönegrad Ma 12 till Mo 12. Till stöd för förslaget har åberopats
bland annat att den nuvarande löneställningen vore för låg med hänsyn
till den arbetsbörda, som åvilade nämnde chef i den dubbla egenskapen
av kustartilleriförsvarschef och kårchef, och att trängkårchefer och flottiljchefer
genom beslut av 1947 års riksdag uppflyttats till lönegrad Mo 12. Förslaget
har biträtts av chefen för marinen och civilförvaltningen.
Ehuru vissa skäl kunna åberopas för en höjning av löneställningen för
ifrågavarande befattning, anser jag mig, med hänsyn till att i nuvarande läge
största möjliga återhållsamhet bör iakttagas beträffande förbättringar i löneställning,
icke nu böra biträda förslaget i fråga.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i det föregående vid behandlingen av arméns
96
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.
avlöningsanslag berörda beslut angående överföring av ett luftvärnsbatteri
från kustartilleriet till luftvärnet bör antalet beställningar för kaptener, löjtnanter
och underofficerare av 2. graden vid kustartilleriet i personal förteckningen
för nästa budgetår minskas med 1 i envar av dessa grader och således
upptagas med respektive 94, 93 och 324.
För försvarsstabens marinavdelning äro enligt gällande organisation avsedda
en regementsofficer ur flottan som avdelningschef och tre kompaniofficerare,
två ur flottan och en ur kustartilleriet. I sitt nyssnämnda yttrande har
chefen för marinen, i syfte att såväl flottan som kustartilleriet skulle bli representerade
av officerare med gedigen erfarenhet, föreslagit att kompaniofficersbeställningen
ur kustartilleriet utbytes mot en regementsofficersbeställning
(Ma 10).
Jag har intet att erinra mot att kustartillerirepresentanten i försvarsstabens
marinavdelning är major, därest detta befinnes vara möjligt inom ramen
för nuvarande personalstat. Jag kan däremot icke nu tillstyrka, att kustartilleriets
regementsofficerskader av denna anledning utökas.
I gällande personalförteckning finnas för kustartilleriet uppförda tillhopa
4 underofficersbeställningar i kassatjänst, varav 3 förvaltare (Ma 6) och 1
flaggunderofficer (Ma 5). Civilförvaltningen har föreslagit att samtliga dessa
beställningar omändras till förvaltarbeställningar i Ma 8. Under åberopande
av vad jag i det föregående anfört beträffande motsvarande beställningar vid
armén anser jag mig icke kunna biträda detta förslag men förordar, att berörda
flaggunderofficersbeställning omändras till en förvaltarbeställning i
Ma 6. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså — med uteslutande
av beställningen för flaggunderofficer i kassatjänst — upptagas 4
beställningar för förvaltare i kassatjänst (Ma 6).
Efter förslag av chefen för marinen, har civilförvaltningen räknat med att
antalet beställningar för överfurirer ökas med 25 till 105. Med hänsyn till
pågående organisationsundersökningar kan icke nu överblickas, i vilken omfattning
överfurirer kunna komma att erfordras inom stabs- och förvaltningsorganisationen.
En viss försiktighet vid utbyggnaden av överfurirsgraden är
därför motiverad, och jag föreslår, att för nästa budgetår upptagas allenast
15 nya beställningar.
Ma riningenjörkåren.
Mariningenjörkåren omfattar för närvarande följande beställningar, nämligen
1 chef, marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer av 1. graden
(Ca 33), 8 marindirektörer av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer
(Ca 30), 11 mariningenjörer av 1. graden (Ca 27), 22 mariningenjörer av 2.
graden (Ca 25), 7 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 2 specialingenjörer
av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden
(Ca 30) och 21 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).
Frågan om mariningenjörkårens organisation har alltsedan 1942 års försvarsbeslut
i avvaktan på resultatet av olika utredningar hållits svävande.
97
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Följden härav har blivit, att en avsevärd del av personalen i ovisshet om
kårens slutliga organisation lämnat sina anställningar vid kåren, och antalet
vakanser uppgår för närvarande till inemot 30 % av kårens samtliga beställningar.
Det har med hänsyn härtill visat sig vara förenat med stora svårigheter
att bemästra marinens tekniska problem, vilka på grund av den snabba
tekniska utvecklingen på senare år tilltagit i såväl svårighetsgrad som omfattning.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag med hänsyn till pågående
eller planerade utredningar ansett mig icke heller nu kunna ta slutlig ställning
till frågan om mariningenjörkårens sammansättning. Jag har emellertid
uttalat, att en ökning av antalet mariningenjörer under alla förhållanden
är ofrånkomlig. I fråga om storleken av denna utökning har jag anslutit mig
till ett av försvarskommittén avgivet förslag, enligt vilket kåren skulle successivt
kunna utökas med 10 beställningar. Jag har härvid räknat med att vissa
i det följande berörda beställningar för specialingenjörer skola avföras ur
kåren.
Det i försvarspropositionen åberopade förslag, som framlagts av försvarskommittén,
har grundats på en inom marinledningen upprättad plan för kårens
utbyggnad. Enligt denna skulle antalet beställningar i högre lönegrader
väsentligt utökas, medan en viss minskning skulle vidtagas beträffande beställningarna
i lägre lönegrader. Sålunda skulle tillkomma 4 beställningar
för förste marindirektörer, varav 2 i Co 14 och 2 i Co 10. Vidare skulle antalet
marindirektörer av 1. graden i Ca 33 ökas från 5 till 10. Antalet beställningar
i Ca 31 och Ca 30 skulle ökas med sammanlagt 13, medan antalet beställningar
i lägre lönegrader skulle minskas med 12.
Försvarskommittén har i anslutning till det sålunda åberopade förslaget
uttalat att, även om utvecklingen av den tekniska tjänsten inom marinen
kunde påkalla en relativ förstärkning av här ifrågavarande personal och även
en viss förbättring av dess lönevillkor, återhållsamhet dock syntes böra iakttagas
i avvaktan på närmare erfarenheter rörande den fortsatta utvecklingen
på förevarande område. Härtill komme, att flertalet av de högre beställningarna
vore avsedda för marinförvaltningen, vars organisation och personaluppsättning
fölle under 1946 års militära förvaltningsutrednings bedömande.
I anslutning till ett i annat sammanhang gjort uttalande, att frågor
om inrättande av nya beställningar eller befattningar borde i vanlig ordning
prövas för varje särskilt budgetår, räknade försvarskommittén med att
de mest trängande åtgärderna för tillgodoseende av kårens personalbehov
efter närmare prövning i varje särskilt fall skulle successivt vidtagas inom
den angivna ramen, med iakttagande dock av att förvaltningsutredningens
blivande förslag därigenom icke föregrepes.
T utlåtande över försvarskommitténs förslag har marinöverdirektören, med
instämmande av chefen för marinen och marinförvaltningen, funnit nödvändigt,
att åtgärder nu vidtoges, som gjorde det möjligt för mariningenjörkåren
att effektivt fylla sin uppgift i den marina organisationen. Utbyggnaden av
7—571 48 Bihawj till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
mariningenjörkåren borde påbörjas under budgetåret 1948/49. Sålunda borde
för detta budgetår tillkomma 2 beställningar för förste marindirektörer i
Co 14 i utbyte mot samma antal beställningar i Ca 25. Övriga beställningar
i sistnämnda lönegrad borde uppflyttas i Ca 27. Av beställningarna för specialingenjörer
borde 2 uppflyttas till Ca 33. Kåren borde vidare utökas med
i de ordinarie medelsäskandena för nästa budgetår begärda 5 beställningar
för specialingenjörer, 1 i Ca 31, 2 i Ca 30 och 2 i Ca 27.
Chefen för marinen och marinförvaltningen ha framhållit, att de sålunda
föreslagna åtgärderna vore väl motiverade. Ett bifall till förslaget skulle
ådagalägga statsmakternas positiva inställning till frågan och därmed vara
ägnat att stimulera rekryteringen av kåren. Åtgärderna kunde icke anses föregripa
den pågående militära förvaltningsutredningen.
I skrivelse den 27 februari 1948 har försvarets tjänsteförteckningsutredning
tillstyrkt förslaget att uppflytta beställningarna för mariningenjör
av 2. graden från Ca 25 till Ca 27. Det vore uppenbart att dessa ingenjörer,
vid jämförelse med såväl armé- och flygingenjörerna som den
civila ingenjörpersonalen inom försvaret, vore för lågt placerade. Utredningen
ville framhålla, att 25 lönegraden icke förekomme i de av statsmakterna
i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen godkända provisoriska
lönegradsserierna för vare sig civil eller civilmilitär ingenjörpersonal
inom försvaret. Såväl ur rättvisesynpunkt som för åstadkommande av likformighet
försvarsgrenarna emellan funne utredningen det befogat, att åtminstone
vissa av de nu till 27 lönegraden hänförda 11 mariningenjörsbeställningama
av 1. graden uppflyttades till 29 lönegraden. Även en sådan åtgärd
syntes utredningen stå i överensstämmelse med statsmakternas beslut
rörande t jänsteförteckningsre visionens genomförande.
För egen del anser jag mig med hänsyn till vad de marina myndigheterna
och tjänsteförteckningsutredningen anfört böra föreslå, att de befintliga beställningarna
för mariningenjörer av 1. och 2. graden från och med nästa budgetår
uppflyttas till lönegraderna Ca 29 respektive Ca 27.
Ehuru skäl tala för att mariningenjörkåren tillföres beställningar i högre
lönegrad än Ca 33, vill jag i avvaktan på resultatet av den nyligen igångsatta
utredningen rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke
nu föreslå en dylik åtgärd.
Nuvarande beställningar för förste mariningenjörer och specialingenjörer
av 2. graden äro placerade i Ca 30. I sin förenämnda skrivelse har tjänsteförteckningsutredningen
uttalat, att utredningen, med hänsyn bland annat till
de olägenheter som vore förenade med lönegradsserier omfattande intill varandra
liggande lönegrader, i princip ansåge att 30 lönegraden borde slopas
för berörda marin- och specialingenjörer. Jag delar denna uppfattning. Det
bör ankomma på chefen för marinen att utreda, hur beställningarna i angivna
lönegrad — med de undantag, som av det följande framgår ■— böra fördelas
på 31 och 29 lönegraderna. Föreskrift bör meddelas om att vid uppkommande
vakans frågan om beställningarnas återbesättande skall underställas Kungl.
Kungl. May.ts proposition nr 209. 99
Maj:ts prövning, varvid jag förutsätter, att det skall vara Kungl. Maj:t obetaget
att utbyta beställningarna mot beställningar i Ca 29.
De av mig sålunda föreslagna förändringarna med avseende å mariningenjörkårens
organisation innebära icke någon utökning av kårens numerär. Såvitt
avser egentliga mariningenjörer torde en dylik utökning med hänsyn till
befintliga vakanser icke för närvarande böra ske. Det trängande behovet av
teleingenjörer bör däremot, på sätt civilförvaltningen efter förslag av chefen
för marinen förordat, föranleda att ett antal nya specialingenjörsbeställningar
inrättas. Chefen för marinen har hemställt om 5 nya sådana beställningar.
För egen del anser jag utökningen av antalet teleingenjörer böra begränsas till
3. Vid mariningenjörkåren finnas för närvarande två specialingenjörsbeställningar
i Ca 27, avsedda för elektroingenjör och torpedingenjör, vakanta. Dessa
torde i första hand böra utnyttjas för att tillgodose behovet av teleingenjörer.
För den tredje teleingenjören torde böra avses 1 ny beställning i Ca 31.
Å andra sidan bör emellertid, såsom i det föregående antytts, ett antal nu
befintliga specialingenjörsbeställningar utgå ur kårens personalorganisation.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag nämligen tillstyrkt ett av försvarskommittén
framställt förslag att ur mariningenjörkåren avföra 5 beställningar
för specialingenjörer i verkstadsingenjörs-, stationsingenjörs- och
kemistbefattningar. De av dessa beställningar, som nu äro besatta, ha dock
förutsatts skola övergångsvis bibehållas i avvaktan på vakans. I enlighet härmed
böra beställningar för 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller
Ca 30), stationsingenjör, och 2 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27), verkstadsingenjör
respektive kemist, indragas från och med nästa budgetår, under
det att beträffande de 2 återstående här avsedda beställningarna, nämligen 1
specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), stationsingenjör, och
1 specialingenjör av 2. graden (Ca 30), verkstadsingenjör, föreskrift bör meddelas
om att beställningarna vid uppkommande vakans skola indragas.
I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle mariningenjörkåren för nästa
budgetår få följande sammansättning.
Beställning |
Lönegrad |
Antal |
Chef, marinöverdirektör .............................. |
Cp 17 |
i |
Marindirektörer av 1. graden.......................... |
Ca 33 |
5 |
Marindirektörer av 2. graden.......................... |
Ca 31 |
8 |
Förste mariningenjörer................................ |
Ca 30 |
1 12 |
Mariningenjörer av 1. graden ........................ |
Ca 29 |
11 |
Mariningenjörer av 2. graden ........................ |
Ca 27 |
22 |
Specialingenjörer av 1. graden........................ |
Ca 31 |
8 |
Specialingenjör av 1. eller 2. graden .................. |
Ca 31 eller Ca 30 |
2 1 |
Specialingenjörer av 2. graden........................ |
Ca 30 |
8 16 |
Specialingenjörer av 3. graden........................ |
Ca 27 |
19 |
1 Vid uppkommande vakans skall frågan om beställningarnas återbesättande underställas Kungl. 2 Beställningen skall vid uppkommande vakans indragas. |
||
3 Vid uppkommande vakans skall en beställning, verkstadsingenjör, indragas samt frågan om de |
100
Kungl. Maj:ts proposition nr <109.
Marinläkarkåren.
Vid behandlingen av försvarspropositionen har jag förordat att ytterligare
2 beställningar för marinläkare av 1. graden inrättas från och med nästa budgetår,
avsedda den ena för flottans värnpliktsskola och den andra för Göteborgs
örlogsstation. Såsom under punkt 4 i det föregående anförts böra de
nya beställningarna uppföras i Oa 27 respektive Ca 25. Den för värnpliktsskolan
avsedda beställningen bör tillsättas först vid den tidpunkt, då skolan
träder i funktion. Såsom jag till nämnda proposition anfört kan jag icke nu
förorda från olika håll framförda förslag om ytterligare utökning av marinläkarkårens
ordinarie personal.
I enlighet med vad jag under punkt 4 anfört böra beställningar för 5
marinläkare av 1. graden i Ca 27, avsedda för stationsläkarna vid örlogsstationerna
samt regementsläkarna vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen,
ävensom 1 beställning för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedd
för regementsläkaren vid Älvsborgs kustartilleriregemente, uppflyttas
till Ca 29. Vidare böra 4 beställningar för marinläkare av 1. graden i Ca 25,
avsedda för Gotlands kustartillerikår, sjökrigsskolan, marinens underofficersskola
och flottans sjömansskola, uppflyttas till Ca 27.
Såsom i nyssberörda sammanhang anförts böra i personalförteckningen intagas
bestämmelser om fördelningen å tjänsteställen av marinläkarkårens ordinarie
beställningar.
Marinens poliskår.
Under denna rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda befattningar
för 2 polisöverkonstaplar, tillika poliskommissarier, i Ca 18, 2 polisöverkonstaplar
i Ca 16 och 32 poliskonstaplar i Ca 14. I enlighet med förslag
av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen
förstnämnda 2 befattningar utbytas mot befattningar för 2 överkonstaplar
i Ca 19 samt befattningarna i Ca 16 och Ca 14 erhålla tjänstebenämningarna
inspektionskonstapel respektive konstapel.
Medelsbehovet för de ordinarie tjänstemän, som enligt vad sålunda föreslagits
böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår, kan
enligt tidigare angivna grunder uppskattas till 22 800 000 kronor. Från anslagsposten
till avlöningar till nämnda personalkategori böra emellertid i enlighet
med gällande grunder för statuppställningen utgå jämväl dels avlöningar
till personal å avgångs- och disponibilitetsstat, dels ock vissa i avlönings
reglementet omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.
Då några beställningshavare å avgångs- och disponibilitetsstat icke nu förutses
komma att finnas vid marinen under nästa budgetår, beräknar jag icke
för nämnda budgetår några medel för avlöningar till sådan personal.
Kostnaderna för sjötillägg m. fl. särskilda ersättningar ha för innevarande
budgetår beräknats till 1300 000 kronor. Civilförvaltningen har för nästa
101
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
budgetar beräknat dessa kostnader till oförändrat belopp. Emellertid föreslås
i proposition till årets riksdag, med förslag till nya avlöningsreglementen
m. in., ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m. Hänsyn härtill
bör tagas vid anslagsberäkningen för nästa budgetår. Med beaktande
härav beräknar jag för nästa budgetår kostnaderna för sjötillägg m. fl.
särskilda ersättningar till 1 600 000 kronor.
Slutsumman under anslagsposten skulle således uppgå till (22 800 000 +
1 600 000 =) 24 400 000 kronor.
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Marinstaben m. m.
I det följande föreslår jag att vid marinstaben inrättas en extra ordinarie
befattning i Ce 25 såsom chef för polisdetaljen inom staben. Då innehavaren
av denna befattning jämväl avses skola fullgöra de göromål, som åligga innehavaren
av den för närvarande i personalförteckningen upptagna för pensionerad
officer med arvode enligt löneklass 1: 29 avsedda arvodesbefattningen
såsom kommendant och vice värd i ämbetsbyggnaden, bör sistnämnda
befattning utgå ur personalförteckningen.
I enlighet med förslag av försvarskommittén bör vidare 1 av de vid marinstaben
befintliga befattningarna för expeditionsofficerare, löneklass 1:29,
avsedd för underrättelsedetaljen, indragas.
För expeditionsunderofficer hos inspektören för toiped- och ubåtsvapnen
är i gällande personalförteckning uppförd en arvodesbefattning i löneklass
1: 20. Då jag vid anmälan av försvarspropositionen föreslagit, att nämnde
inspektörs verksamhetsområde uppdelas på en inspektör för torpedvapnet och
en inspektör för ubåtsvapnet, bör i enlighet med vad försvarskommittén förutsatt
inrättas ytterligare 1 expeditionsunderofficersbefattning i löneklass 1: 20.
Marindistrikten m. m.
I enlighet med förslag av chefen för marinen, som biträtts av civilförvaltningen,
böra följande befattningar, vilka vid pågående organisationsundersökningar
visat sig icke erforderliga, utgå ur personalförteckningen, nämligen
såvitt avser Ostkustens marindistrikt 1 chef för mobiliseringsavdelningen
(löneklass 1:29) och 1 expeditionsunderofficer (löneklass 1:20), båda
vid Stockholms örlogsstation, samt såvitt avser Sydkustens marindistrikt
1 chef för registerdetaljen (löneklass 1:29) vid Karlskrona örlogsstation.
Fn för örlogsstationen avsedd befattning såsom bevakare i löneklass
1: 20 bör redovisas såsom expeditionsunderofficer.
Hissa utbildningsansta/ter.
Försvarskommittén har föreslagit, att 1 vid sjökrigshögskolan befintlig
befattning för vaktmästare utbytes mot 1 befattning för pensionerad
underofficer i arvodesbefattning. I anledning av förslaget förordar jag, att
den å personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
uppförda vaktmästarbefattningen i Ce 9, som för närvarande uppehälles av
beställningshavare å övergångsstat, utbytes mot 1 arvodesbefattning för expeditionsunderofficer
i löneklass 1: 20.
Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för
nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag enligt
i det föregående angivna grunder till i runt tal 1 175 000 kronor.
De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola
upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under
förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat
pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 960 000 kronor. Emellertid
måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande
anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen.
Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till
i runt tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel
böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas
till (960 000 — 100 000 =) 860 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de ibefattningsarvoden
och arvoden för särskilda uppdrag m. m., som enligt bilagor
till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid marinen, samt arvoden
till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens
uitbildningsanstalter, dels och de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas
upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden
och särskilda ersättningar.
Befattningsarvoden m. m.
Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknaxie befattningsarvoden,
som innevarande budgetår må utgå vid marinen,
uppgå till sammanlagt 38 640 kronor, varav för stabsarvoden 4 320 kronor,
för utbildningsarvoden 28 800 kronor och för övriga arvoden 5 520 kronor.
Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.
För chefen för kustartilleridetaljen vid marinstabens operationsavdelning
är nu upptaget ett stabsarvode å 720 kronor. Inspektören för kustartilleriet har
föreslagit, att, då nämnda befattning för närvarande uppehölles av regementsofficer,
stabsarvodet i fråga måtte överflyttas till kustartilleriinspektionen,
varest behov förelåge av dylika arvoden för en avdelningschef och en detaljohef.
Den föreslagna anordningen borde enligt inspektören vidtagas i av
vaktan på resultatet av en av civilförvaltningen förordad utredning i syfte att
utröna i vad mån och inom vilka institutioner arvoden skulle kunna indragas
för att tillgodose nyssnämnda behov av stabsarvoden vid kustartilleriinspektionen.
Förslaget har tillstyrkts av chefen för marinen och civilförvaltningen.
103
Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
Jag har intet att erinra mot att ifrågavarande stabsarvode vid marinstaben
överflyttas till kustartilleriinspektionen.
Civilförvaltningen bär tillstyrkt ett av chefen för marinen framställt förslag
att för sjökrigsskolan inrätta ett arvode av 1 440 kronor till heltidstjänstgörande
lärare i ämnet kustartilleritaktik. Då även jag biträder förslaget, beräknar
jag utbildningsarvodena för nästa budgetår till 30 240 kronor.
Då några förändringar icke ifrågasättas beträffande övriga arvoden, beräknar
jag kostnaderna för befattningsarvoden under nästa budgetår till (4 320
+ 30 240 + 5 520 =) 40 080 kronor.
Kostnaderna för i bilaga B till avlöningsreglementet förtecknade arvoden
för särskilda uppdrag m. m. upptager jag i enlighet med förslag
av civilförvaltningen till oförändrat belopp, 1 320 kronor.
För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning
utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid marinens utbildningsanstalter med sammanlagt 76 000 kronor.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa budgetår
kostnaderna för dessa arvoden till 80 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för
nästa budgetår utgöra (40 080 + 1 320 + 80 000 =) 121 400 kronor. Med hänsyn
till vissa övergångsvis utgående arvoden bör emellertid detta belopp
höjas till 125 000 kronor.
Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Marindis trikten.
Vid anmälan av propositionen 1947: 130 (s. 169) anförde jag, att inom
kustartilleriinspektionen för det dåvarande uppgjordes förslag till arvoden
som hänförde sig till kustartilleriförsvarens regionala uppbördsorganisation.
Med skrivelse den 19 februari 1948 har chefen för marinen avgivit förslag i
ämnet. Förslaget ansluter sig till en av chefen för Stockholms kustartilleriförsvar
i samarbete med statens organisationsnämnd verkställd utredning i
ämnet. I denna utredning räknar man med att det tidigare planerade systemet
med uppbördsmännen bosatta invid kustartilleriförsvarens anläggningar
och förråd skall ersättas av övervakning från förbandens förläggningsplatser,
kombinerad med invid anläggningarna boende tillsynsmän med arvoden.
I samband med omläggningen avses förråden skola i viss män decentraliseras.
Genom det nya systemet kunna kostnaderna för uppförande av ett antal för
regionala uppbördsmän avsedda bostadshus inbesparas. Medel härför ha anvisats
av riksdagen.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 16 april 1948 ha pågående organisationsförsök
vid Stockholms kustartilleriförsvar utsträckts att avse även den
regionala nppbördsorganisationen enligt det sålunda skisserade systemet.
Jag förutsätter, att kostnaderna för vissa mindre omfattande förrådsanordningar,
som bli erforderliga i den nya organisationen, få bestridas av de
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
medel, som enligt det föregående anvisats för uppförande av bostäder men
icke längre erfordras för detta ändamål.
Chefen för marinen har i sin nyssberörda skrivelse framlagt beräkningar
rörande kostnaderna för de arvoden, som skola utgå till tillsynsmannen.
Marinchefen har därvid utgått från att-, i den mån bostad, lyse, värme in. m.
ansetts böra tillhandahållas vederbörande, värdet av dylika förmåner skall
inräknas i arvodena. För närvarande bestridas kostnaderna för dylika förmåner
från expensanslag. Vidare har förutsatts att rörliga tilläggsförmåner
icke skola utgå å arvodena.
Utan ätt nu taga slutlig ställning till frågan om kustartilleriförsvarens
regionala uppbördsorganisation har jag ansett mig kunna räkna med de av
chefen för marinen angivna arvodesbeloppen. Till detaljerna i marinchefens
förslag till arvoden återkommer jag i det följande.
I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör
det under Norrlandskustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet
av 6 600 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till
3 000 kronor. Vidare bör till tillsynsmän vid Hemsö kustartilleri försvar upptagas
ett arvodesbelopp av 3 130 kronor (nu 2 520 kronor).
Beträffande Ostkustens marindistrikt har marinchefen föreslagit,
att arvodesbeloppet för uppbördsmän vid marinens kustbevakning ökas från
2 500 kronor till 6 000 kronor. Ökningen föranledes bland annat av ändrad
förrådsorganisation vid kustbevakningen. I likhet med civilförvaltningen anser
jag mig böra biträda detta förslag.
Såsom tillsynsman å Stora Fjäderholmen tjänstgör för närvarande en verkmästare
vid apteringsverkstäderna därstädes, vilken i ersättning härför åtnjuter
förmånen av fri bostad i kronan tillhörig fastighet. I enlighet med förslag
av marinchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag, att
ersättningen för nästa budgetår i stället får utgå i form av årsarvode med 500
kronor. Arvodet synes böra uppföras å förevarande arvodesförteckning.
I skrivelse den 4 september 1947 har chefen för Ostkustens marindistrikt
hemställt, att det i gällande arvodesförteckning upptagna arvodet å 900 kronor
till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm måtte höjas till
1 500 kronor. Framställningen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes
även av mig.
I enlighet med ett av chefen för marinen i skrivelse den 9 januari 1948
framställt förslag, som tillstyrkts av civilförvaltningen, räknar jag för nästa
budgetår med tillkomsten av ett arvode å 1 000 kronor till en tillsynsman vid
Hårsfjärdens örlogsdepå, avsedd att utöva tillsynen av sporthallen vid depån
och att handha uppbörden av i hallen förvarad materiel.
I enlighet med marinchefens i det föregående berörda förslag bör till tillsynsmän
vid Stockholms kustartilleriförsvar upptagas ett belopp av 32 035
kronor (nu 18 890 kronor). Härvid kan det för närvarande i arvodesförteckningen
upptagna arvodesbeloppet å 18 000 kronor till vaktkarlar vid kustartilleriförsvaret
utgå ur förteckningen.
105
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Gotlands marin di strikt. 1 enlighet med nyssnämnda förslag av
chefen för marinen bör till tillsynsman vid Gotlands kustartilleriförsvar upptagas
ett belopp av 3 850 kronor (nu 4 334 kronor).
I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör
det under Sydkustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet av
3 000 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till 1 500
kronor. Vidare bör, på sätt av chefen för marinen föreslagits, till tillsynsmän
vid Blekinge kustartilleriförsvar upptagas ett belopp av 17 950 kronor
(nu 12 074 kronor). Det för närvarande i arvodesförteckningen upptagna beloppet
å 24 355 kronor till vaktkarlar vid tygförvaltningen kan härvid utgå ur
förteckningen, varjämte en å arméns arvodesförteckning uppförd post å 12 000
kronor till förrådsvakter vid vissa försvarsområden inom I. militärområdet
kunnat minskas med 2 100 kronor.
I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör
det under Västkustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet av
2 400 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till 2 000
kronor.
Till tillsynsman vid Göteborgs kustartilleriförsvar upptager jag i enlighet
med marinchefens förenämnda förslag ett belopp av 11 971 kronor (nu 10 320
kronor). Härvid kunna de för närvarande upptagna arvodena till tillsynsman
för Känsö och tillsynsman å Älvsborgsön å 756 respektive 1 500 kronor utgå
ur förteckningen.
Auditörer.
I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört beräknar
jag ett ibelopp av 16 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare hälften
av nästa budgetår.
För arvoden till personalvårdsassistenter vid marinen är i gällande arvodesförteckning
uppfört ett belopp av 15 000 kronor. Medel härför torde emellertid
från och med nästa budgetår böra bestridas från anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal.
Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden
och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 158 263 kronor. Med beaktande
av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår
beräknas till i runt tal 135 000 kronor. Vederbörlig arvodesförteckning
bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj: t.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med ett
belopp av (125 000 + 135 000 =) 260 000 kronor (nu 275 000 kronor).
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Fast anställt icke-ordinarie manskap.
Gällande personalförteckning upptager följande antal beställningar för
icke-ordinarie manskap vid flottan, nämligen 1 700 furirer (Me 2 eller Me 1),
425 korpraler (Mha 2) och 1590 meniga (Mhal).
I enlighet med ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för
marinen torde antalet korpralsbeställningar för nästa budgetår i enlighet med
1944 års manskapsutrednings beräkningar böra minskas med 75 till 350.
Såsom i det föregående anförts har i försvarspropositionen föreslagits en omfördelning
av de lägre beställningarna inom musikkårerna. För flottan, som
har två musikkårer av modifierad typ I och en kår av typ III, innebär detta,
att antalet furirer ökas med 5 till 1 705 och att antalet meniga minskas med
likaledes 5 till 1 585.
I gällande personalförteckning ha för kustartilleriet upptagits beställningar
för 422 furirer, 164 korpraler samt 316 vicekorpraler och meniga.
Chefen för marinen har föreslagit, att antalet korpralsbeställningar minskas
med 18. Förslaget, som ansluter sig till manskapsutredningens beräkningar,
har biträtts av civilförvaltningen och kan även av mig tillstyrkas. Med hänsyn
till Kungl. Maj:ts i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
berörda beslut angående överföring av ett luftvärnsbatteri från kustartilleriet
till luftvärnet bör vidare antalet beställningar minskas med 2 för
furirer, 1 för korpraler samt 1 för vicekorpraler och meniga. Å andra sidan
torde den i det föregående förordade begränsade utbyggnaden av överfurirskadern
böra föranleda en ökning av antalet furirer med 10. Försvarspropositionens
förslag om ändrad organisation av musikkårerna — vid kustartilleriet
1 kår av typ II och 2 kårer av typ III — föranleder, att antalet vicekorpraler
och meniga bör minskas med ytterligare 3, samtidigt som furirsbeställningarna
ökas med samma antal.
Personalförteckningen bör alltså upptaga följande icke-ordinarie manskapsbeställningar
för kustartilleriet, nämligen 433 för furirer, 145 för korpraler
samt 312 för vicekorpraler och meniga.
Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid marinen har för
innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 10 191 700 kronor. Enligt förut
angivna grunder beräknar jag, med beaktande av att jämväl sjötillägg m. fl.
lönetillägg till icke-ordinarie manskap skola bestridas från ifrågavarande delpost,
medelsbehovet för nästa budgetår under delposten till förslagsvis
10 700 000 kronor.
Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap
I sina anvisningar till civilförvaltningen har chefen för marinen föreslagit,
att 85 vid marinen anställda extra befattningshavare skola erhålla extra ordinarie
anställning. Med erinran bland annat om pågående organisationsundersökningar
inom marinen har civilförvaltningen emellertid anfört, att föränd
-
107
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
ringar i anställningsformen för ifrågavarande personal borde ske endast i begränsad
omfattning. Civilförvaltningen bar i detta sammanhang framhållit,
att icke mindre än 326 nya extra ordinarie tjänster tillkommit vid marinen
från och med innevarande budgetår. Jag delar civilförvaltningens uppfattning
och föreslår därför i det följande endast ett fåtal nya extra ordinarie befattningar.
Marinstaben.
Såsom chef för polisdetaljen, tidigare övervakningsdetaljen, inom marinstaben
finnes sedan år 1942 anställd en extra tjänsteman, för närvarande enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 5 december 1947 hänförd till lönegraden Cg 25.
Chefen för marinen har föreslagit, att för chefen för nämnda detalj inrättas
en extra ordinarie befattning i Ce 27. Civilförvaltningen har tillstyrkt, att en
extra ordinarie befattning inrättas för ändamålet, men förordat att densamma
hänföres till lönegraden Ce 25.
Även jag anser mig kunna tillstyrka, att vid marinstaben från och med
nästa budgetår inrättas en extra ordinarie befattning såsom chef för polisdetaljen.
Befattningen bör i enlighet med civilförvaltningens förslag placeras
i lönegraden Ce 25. Då innehavaren av befattningen jämväl avses skola omhänderha
sysslan såsom vice värd i marinledningens ämbetsbyggnad, har jag
i det föregående räknat med att en nu befintlig arvodesbefattning för pensionerad
officer i löneklass 1: 29 skall utgå ur personalförteckningen.
I personalförteckningen för innevarande budgetår finnas för marinstaben
upptagna 3 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, varav 1 i kassatjänst. Civilförvaltningen
har tillstyrkt ett av chefen för marinen framställt förslag att
uppflytta den för kassatjänst avsedda befattningen till lönegrad Ce 13. Då
det enligt vad civilförvaltningen upplyst ankommer på innehavaren av ifrågavarande
befattning, förutom att handha de egentliga kassagöromålen vid
marinstabens kassa, att jämväl biträda den vid staben tjänstgörande intendenturofficeren
med vissa förvaltningsmässiga göromål av mera kvalificerad
natur, kan även jag biträda förevarande förslag och räknar alltså med att en
kanslibiträdesbefattning i kassatjänst utbytes mot en kontoristbefattning i
Ce 13.
Civilförvaltningen har i anledning av ett av marinchefen framställt förslag
förordat, att för marinstabens personalavdelning inrättas 1 kanslibiträdesbefattning
i Ce 11 i utbyte mot en extra befattning i motsvarande lönegrad.
Jag anser mig icke för närvarande kunna biträda detta förslag.
I personalförteckningen för innevarande budgetår finnes för marinstaben
uppförd en kansliskrivarbefattning i Ce 15, vars innehavare handhar kryptoärenden.
Vid staben finnas därjämte följande extra tjänstemän, som sysselsättas
med kryptoärenden, nämligen 2 kryptotekniker i Cg 11 och 4 expeditörer
i Cg 8. Marinchefen har föreslagit, att nämnda extra befattningar omändras
till extra ordinarie. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget och
därvid förordat, att kryptoteknikerna uppföras såsom kanslibiträden i Ce 11
108
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.
och expeditörerna såsom biträden för skriv- och kontorsgöromål. Jag anser
mig böra biträda vad civilförvaltningen sålunda förordat.
För närvarande finnas å personalförteckningen för marinstaben uppförda
2 befattningar för bilförare i Ce 10. Sedan numera efter förslag av statens
sakrevision en för försvarsmyndigheterna i Gärdesbyggnaden gemensam köreentral
provisoriskt inrättats vid flygstaben, tjänstgöra ifrågavarande bilförare
vid körcentralen. Civilförvaltningen har därför i skrivelse den 30 januari 1948
föreslagit, att befattningarna skola överföras till flygstabens personalförteckning.
Den ena av bilförarna har tidigare delvis utnyttjats för vaktmästargöromål
inom marinstaben. Då det kan ifrågasättas, huruvida icke så kan bli
fallet även i fortsättningen, föreslår jag, att för närvarande endast en av befattningarna
överföres till flygstaben. Den andra befattningen skulle alltså
i avvaktan på ytterligare erfarenheter tills vidare kvarstå å marinstabens personalförteckning.
Därest den sålunda föreslagna ordningen skulle bli bestående,
kan det ifrågasättas, huruvida icke den för tjänstgöring i marinstaben
avsedda befattningen borde ändras till expeditionsvaktsbefattning i Ce 9.
I gällande personalförteckning är för marinstaben upptagen 1 befattning
för fotograf i Ce 12. Civilförvaltningen har föreslagit att befattningen enligt
grunderna för den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas till
lönegrad Ce 15. Jag anser mig kunna biträda detta förslag.
Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för marinen att vid
marinstaben inrätta ytterligare 1 extra ordinarie vaktmästarbefattning i utbyte
mot en extra dylik befattning anser jag mig böra biträda.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag förordat, att för marinstaben
skall tillkomma 1 befattning för handläggning av ärenden rörande marinlottoma.
Befattningen synes böra upptagas såsom extra ordinarie. I avvaktan
på resultatet av viss utredning rörande de med befattningen förenade arbetsuPPgifterna
är jag emellertid icke nu beredd taga ställning till frågan om befattningens
lönegradsplacering.
Marin dis trikten.
I fråga om Norrlandskustens marindistrikt förordar jag i enlighet
med förslag av sjukvårdsförvaltningen, vilket biträtts av civilförvaltningen,
att för Härnösands kustartilleridetachement inrättas 2 befattningar
för sjukvårdsbiträden i Ce 3.
Under rubriken Ostkustens mar in distrikt äro i gällande personalförteckning
uppförda befattningar för, bland andra, 1 kontorist i Ce 12 Hd
intendenturförvaltningen inom Stockholms kustartilleriförsvar och 1 förste
kontorist i Ce 14 vid Vaxholms kustartilleriregemente. I enlighet med förslag
av civilförvaltningen böra dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen
utbytas mot kanslibiträdesbefattningar i Ce 11. Jag förutsätter
emellertid att nuvarande innehavare av befattningarna skola få kvarstå
i de högre lönegraderna.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen bör antalet biträden för skriv -
109
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben inom Ostkustens marindistrikt
minskas från 13 till 11.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har föreslagit, att antalet sjukvårdsbiträden
(Ce 3) vid Vaxholms kustartilleriregemente skall ökas från 2 till 4. Förslaget,
som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av mig.
Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna biträda ett av civilförvaltningen
framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning för skrivoch
kontorsgöromål vid Stockholms örlogsstation mot en kanslibiträdesbefattning.
Vad angår Gotlands marindistrikt böra i anslutning till Kungl.
Maj:ts den 16 januari 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut å personalförteckningen
uppföras ytterligare 2 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11,
avsedda den ena för kustartilleriförsvarsstaben och den andra för Gotlands
kustartillerikår.
För Sydkustens marindistrikt förordar jag i enlighet med förslag
av civilförvaltningen att vid marindistriktsstaben inrättas 1 befattning för
kanslibiträde i Ce 11 i utbyte mot en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.
För intendenturförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt är för närvarande
i personalförteckningen uppförd en befattning för kontorist i Ce 13. I
enlighet med förslag av chefen för marindistriktet, som tillstyrkts av chefen
för marinen och marinförvaltningen, har civilförvaltningen förordat, att befattningen
utbytes mot en kansliskrivarbefattning i Ce 15. För egen del är
jag icke nu beredd tillstyrka att detta utbyte kommer till stånd.
I gällande personalförteckning äro för sjukvårdsförvaltningen vid Sydkustens
marindistrikt upptagna befattningar för 1 förrådsman i Ce 9 och 3
biträden för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har med hänsyn
till de arbetsuppgifter som åligga innehavarna av dessa befattningar föreslagit,
att förstnämnda befattning utbytes mot en förrådsförmansbefattning i
Ce 12 och att en av biträdesbefattningarna utbytes mot en kontoristbefattning
i Ce 13. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande
tjänsteförteckningsrevisionen kan jag icke nu tillstyrka civilförvaltningens
förslag.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra de för Karlskrona örlogsstation
i gällande personalförteckning uppförda två befattningarna för förmän
av 1. klass i Ce 11 i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot
2 befattningar för förrådsförmän i Ce 12.
I anledning av ett av Kungl. Maj:t den 30 januari 1948 meddelat beslut
om ändrad fördelning av befintliga befattningar för översköterskor bör 1
översköterskebefattning (Ce 12) vid Karlskrona kustartilleriregemente överflyttas
till Älvsborgs kustartilleriregemente, varför antalet dylika befattningar
vid förstnämnda regemente minskas från 3 till 2.
Antalet befattningar för sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid Karlskrona örlogsstation
bör i enlighet med förslag av försvarets sjukvårdsförvaltning, som tillstyrkts
av civilförvaltningen, minskas från 5 till 3.
no
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Ett av civilförvaltningen framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning
för skriv- och kontorsgöromål vid samma örlogsstation mot en kanslibiträdesbefattning
anser jag mig icke för närvarande kunna biträda. Jag
är icke heller nu beredd tillstyrka att, såsom civilförvaltningen föreslagit, för
kustartilleriförsvarsstaben vid Blekinge kustartilleriförsvar inrättas extra ordinarie
befattningar för ytterligare 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål,
avsedda för krigstelefoncentralen vid kustartilleriförsvaret.
\ad angår Västkustens marindistrikt anser jag mig böra biträda
ett av civilförvaltningen framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning
för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben mot 1 kanslibiträdesbefattning
i Ce 11.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört räknar jag för Västkustens
marindistrikt med att 1 befattning för expeditionsvakt i Ce 9 tillkommer i utbyte
mot en extra dylik befattning.
I enlighet med ett av Kungl. Maj:t den 14 juni 1946 lämnat uppdrag har
försvarets civilförvaltning, i samråd med statens organisationsnämnd, genomfört
en sammanslagning av ekonomi- och kameralkontoren inom Västkustens
marindisbrikt. Såsom chef för de sammanslagna kameral- och ekonomikontoren
är enligt medgivande av Kungl. Maj:t anställd en extra tjänsteman
i Cg 25.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 12 mars 1948 i anledning av en
av försvarets civilförvaltning gjord framställning uppdragit åt civilförvaltr
ningen att i samråd med chefen för marinen och organisationsnämnden fullfölja
påbörjad omorganisation av bland annat kameralkontoret vid Västkustens
marindistrikt. I skrivelse den 9 april 1948 har civilförvaltningen anfört,
att, oaktat detta uppdrag ännu icke hunnit verkställas, ämbetsverket ansåge
sig redan nu kunna konstatera, att en befattning som chef för nämnda
kameralkontor erfordrades i den blivande organisationen. Vid sådant förhållande
och då den slutliga organisationen beräknats träda i funktion redan
i början av nästa budgetår, har ämbetsverket föreslagit att för kameralkontoret
å personalförteckningen för samma budgetår uppföres en befattning för
kamrerare i Ce 25.
För egen del får jag erinra, att befattningar för kamrerare i Ce 25 från och
med innevarande budgetår inrättats för kameralkontoren vid Ostkustens och
Sydkustens marindistrikt. Med hänsyn härtill och då även jag utgår från att en
befattning som kamrerare i nämnda lönegrad blir erforderlig för kameralkontoret
vid Västkustens marindistrikt, anser jag mig böra biträda civilförvaltningens
förslag.
I gällande personalförteckning är för intendenturförvaltningen vid Göteborgs
kustartilleriförsvar uppförd en befattning för kontorist i Ce 12. I enlighet
med förslag av civilförvaltningen synes i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen
denna befattning böra utbytas mot 1 kanslibiträdesbefattning
i Ce 11. Jag förutsätter emellertid att nuvarande innehavare av befattningen
skall få kvarstå i den högre lönegraden.
in
Eungl. Maj:ts proposition nr 209.
Såsom i det föregående anförts bör å personalförteckningen tillkomma 1
befattning för översköterska (Ce 12) vid Älvsborgs kustartilleriregemente.
Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av försvarets sjukvårdsförvaltning
framställt förslag om att antalet befattningar för sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid
Göteborgs örlogsstation skall minskas från 2 till 1 och vid Älvsborgs kustartilleriregemente
ökas från 3 till 4. Häremot har jag intet att erinra.
Från marinens anslag till befästningars underhåll m. in. avlönas för närvarande
viss lägre icke-ordinarie personal vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar.
För nästa budgetår har marinförvaltningen beräknat kostnaderna
för avlöning till personalen till 135 000 kronor. Vid anmälan av propositionen
1948: 157 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1948/49 anförde jag, att dessa avlöningskostnader borde bestridas
från marinens avlöningsanslag. Jag är emellertid icke för närvarande beredd
taga ställning till frågan om lönegradsplacering och tjänstebenämningar för
denna personal utan förutsätter att Kungl. Maj:t, sedan erforderlig utredning
härutinnan verkställts, skall äga meddela beslut härom. I avvaktan härpå
räknar jag med det av marinförvaltningen angivna beloppet.
I anledning av förslag av marinchefen har civilförvaltningen förordat, att
vid marinens intendenturförråd anställda extra ordinarie tjänstemän med avlöning
från sakanslag från och med nästa budgetår överföras till avlöning
från avlöningsanslag. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan till årets
statsverksproposition (bil. 6, punkterna 87 och 88) av marinens beklädnadsoch
inventarieanslag har jag emellertid vid beräkningen av dessa anslag utgått
från att kostnaderna för avlöning till ifrågavarande tjänstemän även under
nästa budgetår skola belasta respektive sakanslag.
Vissa utbildningsanstalter.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört under anslagsposten till
arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar bör den för sjökrigshögskolan
upptagna vaktmästarbefattningen i Ce 9 utgå ur personalförteckningen.
I gällande personalförteckning äro för sjökrigsskolan uppförda befattningar
för, bland andra, 1 kontorsskrivare av 2. klass i Ce 17, 1 arbetsförman
av 2. klass i Ce 14, 2 kontorister i Ce 12 och 2 förmän av 1. klass i Ce 11.
Civilförvaltningen har beträffande kontorsskrivarbefattningen framhållit,
att innehavaren av densamma fullgjorde arbetsuppgifter som ankomme på
förrådspersonal. Marinförvaltningen hade ifrågasatt, om icke för tjänsten
borde avses en underofficer i arvodesbefattning, medan vederbörande personalförbund
föreslagit, att befattningen skulle uppföras som förrådsförvaltarbefattning
i 19 lönegraden. 1945 års försvarskommitté syntes ha räknat med
att befattningen i fråga skulle bestridas av en pensionerad underofficer.
Skulle så icke bil fallet syntes för befattningen böra avses en förrådsmästare
i lfi lönegraden.
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
För egen del finner jag tveksamt, huruvida ifrågavarande befattning bör
avses för pensionerad underofficer eller civil befattningshavare, eventuellt i
lägre löneställning än civilförvaltningen förutsatt. I avvaktan på ytterligare
utredning härutinnan, varvid även bör beaktas lönegradsplaceringen för likartade
befattningar på andra håll, torde den nuvarande befattningen böra bibehållas.
Det bör dock föreskrivas, att vid uppkommande ledighet frågan om
befattningens återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Beträffande övriga förenämnda befattningar vid sjökrigsskolan har civilförvaltningen
i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen föreslagit, att befattningen
för arbetsförman av 2. klass utbytes mot 1 förmansbefattning i
Ce 16, att 2 kontoristbefattningar i Ce 12 uppflyttas till Ce 13 och att ''de
båda befattningarna för förmän av 1. klass utbytas mot befattningar för
1 trädgårdsmästare i Ce 12 och 1 förrådsförman i samma lönegrad. Dessa
förslag anser jag mig kunna biträda med den jämkningen att jag för befattningen
i Ce 16 förordar tjänstebenämningen verkstadsförman.
I enlighet med ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framlagt förslag, som
biträtts av civilförvaltningen, förordar jag vidare att antalet sjukvårdsbiträden
(Ce 3) vid sjökrigsskolan ökas från 1 till 2 och att antalet dylika biträden
vid marinens underofficersskola ökas från 2 till 3.
Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid
flottans sjömansskola må, räknat från och med den 1 juli 1947, tills
vidare intill den 1 juli 1948 — utöver de enligt gällande personalförteckning
för sjömansskolan avsedda extra ordinarie tjänsterna — finnas inrättade befattningar
för 1 ingenjör i Ce 22 (föreståndare för verkstadsskolan), 2 yrkeslärare
i Ce 19, 1 skolkökslärarinna i Ce 17 och 6 instruktörer i Ce 16. Dessa
befattningar böra från och med nästa, budgetår uppföras i personalförteckningen.
I personalförteckningen äro för sjömansskolan uppförda 2 befattningar för
förmän av 1. klass i Cell. Civilförvaltningen har föreslagit att dessa befattningar
i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot befattningar
för 1 förrådsförman i Ce 12 och 1 förste vaktmästare i Ce 11. Jag biträder
förslaget.
Marinens poliskår.
I enlighet med förslag i propositionen 1946: 120 (s. 227 ff.) beslöts vid
1946 års riksdag viss omorganisation av bevakningen av Göteborgs örlogsstation
och örlogsvarv. I enlighet med detta beslut utgöres den för bevakningen
därstädes avsedda personalen av 1 polisöverkonstapel i Ce 16, 6 poliskonstaplar
i Ce 13 och 3 extra poliskonstaplar. Vid anmälan av försvarspropositionen
har jag föreslagit, att för bevakningen av nämnda örlogsstation
och örlogsvarv skola tillkomma 6 befattningar för extra ordinarie poliskonstaplar.
Härigenom bortfaller behovet av de nuvarande extra poliskonstaplarna.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag i anslutning till
113
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
tjänsteförteckningsrevisionen att befattningen för polisöverkonstapel erhåller
den nya tjänstebenämningen inspektionskonstapel och att befattningarna för
poliskonstaplar utbytas mot befattningar för konstaplar i Ce 14.
Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår
uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap, ha beräknats till förslagsvis 2 890 000 kronor. För nästa budgetår
beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 3 000 000 kronor.
Viss extra personal m. m.
Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade
befattningshavare har civilförvaltningen beräknat till oförändrat
belopp, 144 500 kronor. Med hänsyn till anslagsbelastningen uppskattar jag
medelsbehovet till 80 000 kronor.
Under posten Betjäningspersonal m. fl. upptager jag i enlighet med
förslag av civilförvaltningen endast ett belopp av 900 kronor för bestridande
av arvode åt en kokerska å Kungsholms fort.
Posten Övrig extra personal är för innevarande budgetår upptagen
med 480 000 kronor. Civilförvaltningen, som räknat med att avlöningskostnaderna
för viss från sakanslag avlönad personal komme att överföras till avlöningsanslaget,
har med hänsyn härtill föreslagit en uppräkning av posten med
80 000 kronor till 560 000 kronor. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan
till årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 87 och 88) av marinens
beklädnads- och inventarieanslag har jag emellertid vid beräkningen av dessa
anslag utgått från att kostnaderna för avlöning till ifrågavarande personal även
under nästa budgetår skola belasta respektive sakanslag. I det föregående har
jag räknat med att vissa extra ordinarie befattningar skola inrättas såsom ersättning
för befintliga extra befattningar. Medelsbehovet för avlöningar till
övrig extra personal bör därför nedgå. Jag räknar med att 400 000 kronor skola
visa sig vara tillfyllest.
Tillfälligt anställd personal. Vid anmälan av propositionen 1947:130
(s. 185) erinrade jag om att Kungl. Maj:t för tillgodoseende av det behov av
handräckningspersonal vid kustartilleriets regionala uppbörder liksom av viss
personal i övrigt vid marinen, som uppstått i anledning av bristen på vissa
underofficerare, manskap och värnpliktiga, för budgetåren 1945/46 och 1946/47
medgivit anställande av civil personal. De kostnader som .föranletts härav
hade motsvarats av besparingar å för avlöningar till underofficerare och manskap
avsedda anslagsmedel. Även under innevarande budgetår finnes dylik
personal anställd, varvid enligt Kungl. Maj:ts föreskrift avlöningsförmånerna
till personalen, där anställning sker såsom arbetare med lön enligt kollektivavtal,
bestridas av marinens anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal och
eljest av förevarande delpost under marinens avlöningsanslag. Behov av civil
personal, som här avses, torde med säkerhet föreligga även under nästa budget
8—B7i
48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.
114
Kungl. May.ts proposition nr 209.
år. Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna för avlöning till personalen
under samma budgetår till i runt tal 1 200 000 kronor, varav 800 000 kronor
borde belasta nyssnämnda delpost och 400 000 kronor anslaget till avlöningar
till viss arbetarpersonal. Jag har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens
beräkningar.
Medelsbehovet i övrigt för avlönande av tillfälligt anställd personal vid
marinen beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till samma
belopp som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår, 798 500 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under delposten skulle alltså utgöra (800 000
+ 798 500 =) 1 598 500 kronor eller i runt tal 1 590 000 kronor.
Medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. uppgår således
till sammanlagt (144 500 + 900 + 400 000 + 41 000 + 10 000 + 1 590 000 —) i
runt tal 2 185 000 kronor (nu 1 427 000 kronor).
Fänrikar.
För avlöningar till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett
belopp av förslagsvis 493 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats
till 93.
Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner för nästa budgetår
uppskattas till 73. Civilförvaltningen har på grundval härav räknat med
ett medelsbehov av 475 000 kronor för nästa budgetår. Denna beräkning anser
jag mig kunna godtaga.
Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.
För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 340 000
kronor för arvoden åt dels 57 marinläkare av 2. graden, i vilket antal äro inräknade
jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie
beställning, dels ock 18 marinläkarstipendiater.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag motsvarande
medelsbehov för nästa budgetår till oförändrat belopp.
Musikelever.
För innevarande budgetår ha beräknats 15 100 kronor för kontant ersättning
till musikelever — 25 vid flottan och 15 vid kustartilleriet. Med hänsyn
till den av mig vid anmälan av försvarspropositionen förordade ändrade
musikorganisationen bör antalet musikelever minskas med 6, varav 3 vid
flottan och 3 vid kustartilleriet. Med beaktande av de i försvarspropositionen
och under punkt 2 i det föregående förordade ändrade grunderna för ersättning
till musikelever beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår
till 28 000 kronor.
Civila lärare.
Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid marinen under nästa budgetår
bär civilförvaltningen i enlighet med förslag av marinchefen beräknat till
313 500 kronor (nu 843 200 kronor). Jag har intet att erinra mot denna beräkning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
115
Personalvårdsassistenter.
För arvoden till personalvårdsassistenter har för innevarande budgetår
i förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar upptagits ett
belopp av 15 000 kronor. Försvarskommitténs i det föregående berörda förslag
— till vilket jag vid anmälan av försvarspropositionen anslutit mig — innebär,
att vid marinen skola finnas 3 befattningar för heltidsanställda assistenter i
Cg 22. Kostnaderna härför liksom också för arvoden till deltidsanställda
assistenter torde böra bestridas från förevarande delpost. I enlighet med försvarskommitténs
förslag upptager jag därför här i avrundat tal 41 000 kronor,
varav 2 000 kronor hänföra sig till en övergångsvis kvarstående assistent med
deltidstjänstgöring.
Mobiliseringslottor.
Under posten för tillfälligt anställd personal har för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 5 250 kronor till arvoden åt mobiliseringslottor.
I utlåtande över försvarskommitténs betänkande föreslogo chefen för marinen
och marinförvaltningen, att för handläggning av lottaärenden skulle tillkomma
en deltidstjänstgörande befattningshavare (marinlotta) i lönegrad Ce 12 inom
vardera av marindistriktsstaberna vid Norrlandskustens, Ostkustens, Sydkustens
och Västkustens marindistrikt. Vid anmälan av försvarspropositionen har
jag funnit mig böra biträda förslaget utan att därvid taga ställning till löneförmånerna.
Jag är icke heller nu beredd att framlägga förslag rörande lottornas
avlöningsförmåner. Denna fråga torde nämligen böra närmare utredas
av försvarets civilförvaltning med beaktande av motsvarande spörsmål inom
de övriga försvarsgrenarna. I avvaktan på resultatet av en utredning härutinnan
beräknar jag under förevarande delpost ett belopp av 10 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (10 700 000 + 3 000 000
+ 2 185 000 + 475 000 + 340 000 + 28 000 + 313 500 + 41 000 + 10 000 =)
i runt tal 17 000 000 kronor.
Vad i det föregående anförts är — på sätt hittills skett — att betrakta
endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På
Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.
5. Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 4 725 000
kronor (nu 2 665 000 kronor). Ökningen är i sin helhet föranledd av att
posten nu beräknats efter 12 % mot 6 % för innevarande budgetår.
Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 46 700 000
kronor. Anslagshöjningen utgör 700 000 kronor.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
116
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal
i arvodesbefattning vid marinen, som i särskild ordning komma
att överlämnas till riksdagen;
dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
....................................... kronor 24 400 000
2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattningar,
förslagsvis .............. » 1 175 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 260 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. * 17 000 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 4 725 000
Summa kronor 47 560 000
Särskilda upphördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 860 000
Nettoutgift kronor 46 700 000
dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 46 700 000
kronor.
[16.] Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 126) .................... kronor 935 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1450 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 77) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 935 000 kronor.
Behovet för nästa budgetår av kollektivavtalsanställda förrådsarbetare
m. fl. har försvarets civilförvaltning i anslutning till förslag av chefen för
marinen beräknat till 290 man, varav 12 handräckningsmän vid marinens lokala
sjukvårdsförråd, 88 handräckningsmän för kustartilleriets regionala uppbördsorganisation
och 190 arbetare vid marinens intendenturförråd. Sistnämnda
arbetare avlönas för närvarande från sakanslag men ha föreslagits skola överföras
till att avlönas från förevarande anslag.
Kostnaderna för avlöning av berörda personal har civilförvaltningen be -
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 117
räknat till 1 488 000 kronor, varav 541 000 kronor för personalen vid sjukvårdsförråden
och kustartilleriets regionala uppbördsorganisation.
Behovet av eldarpersonal under nästa budgetår har civilförvaltningen
angivit till 72 helårsanställda och 12 säsonganställda eldare. För avlöning av
denna personal har civilförvaltningen beräknat ett belopp av 486 000 kronor.
Såsom framgår av vad jag under föregående punkt anfört vid behandlingen
av marinens allmänna avlöningsanslag, anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal, har civilförvaltningen vidare under förevarande anslag
beräknat ett belopp av 400 000 kronor för avlöningar till sådan arbetarpersonal,
som ansetts erforderlig under nästa budgetår i anledning av beräknad
brist på viss militär personal.
Enligt civilförvaltningens beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet
under marinens anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal
uppgå till (1 488 000 + 486 000 + 400 000 =) 2 374 000 kronor.
Departementschefen. Såsom jag under föregående punkt erinrat har jag
vid anmälan av årets statsverksproposition ansett mig icke kunna nu förorda,
att kostnaderna för förrådspersonalen vid marinens intendenturförråd överföras
från de sakanslag, varifrån dessa kostnader nu bestridas. Mot civilförvaltningens
beräkning av medelsbehovet för övrig förrådspersonal har jag
intet att erinra. I enlighet med ett av chefen för marinen i skrivelse den 19
februari 1948 framlagt förslag — närmare berört vid behandlingen under föregående
punkt av den under marinens allmänna avlöningsanslag uppförda anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t
— bör vidare under förevarande anslag beräknas ett belopp av 24 400 kronor
för avlöningar till 4 vaktkarlar vid Blekinge kustartilleriförsvar. Det sammanlagda
medelsbehovet för avlöningar till förrådspersonal skulle således utgöra
(541 000 + 24 400 =) i runt tal 565 000 kronor.
Mot civilförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet för eldningspersonal
och sådan personal, som ansetts erforderlig i anledning av brist på
militär personal, har jag intet att erinra.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra
(565 000 + 486 000 + 400 000 =) i runt tal 1450 000 kronor. Anslagsökningen
utgör 515 000 kronor. Belastningen å anslaget för innevarande budgetår
torde emellertid icke komma att understiga det här föreslagna anslaget
för nästa budgetår.
I likhet med vad som förutsatts för armén bör Kungl. Maj:t äga att medgiva
överskridande av det antal anställda, varpå anslagsberäkningarna grundats,
därest detta skulle visa sig erforderligt på grund av att tillgången på
militär personal blir mindre än som i anslagsberäkningarna förutsatts.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
[17.] Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 127) .................... kronor 3100 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 3 600 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 78) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 2 450 000 kronor.
Försvarets civilförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande
anslag till 2 770 000 kronor, varvid civilförvaltningen tillämpat enahanda
beräkningsgrunder som angivits under arméns motsvarande anslag. Ämbetsverket
har emellertid vid anslagsberäkningen utgått från att kostnaderna,
tillhopa 35 000 kronor, för penningbidrag och premier åt värnpliktiga, som
inkallas för utbildning vid sjövärnskåren, skulle bestridas från anslaget
Marinen: Bidrag till sjövärnskåren.
Departementschefen. I propositionen nr 207 med förslag till förordning
med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga
har för flottans del föreslagits, att övningstiden tills vidare bestämmes till
12 månader. För kustartilleriets värnpliktiga har liksom för huvuddelen
av arméns värnpliktiga föreslagits en första tjänstgöring om 9 månader.
Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag
räknat med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning
icke skola anordnas under nästa budgetår ävensom, vid behandlingen
av berörda bidragsanslag (s. 87), uttalat att förenämnda kostnader för penningbidrag
och premier åt vissa värnpliktiga vid sjövärnskåren borde bestridas
från förevarande anslag.
Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed
jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande
av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan av
försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit, beräknar
jag medelsbehovet under förevarande anslag för nämnda budgetår till i runt
tal 3 600 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 500 000 kronor och föranledes
helt av förbättringen av de värnpliktigas ekonomiska förmåner.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1948/49 anvisa ett fö)-slag sanslag av 3 600 000 kronor.
[18.] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 139).................... kronor 41800 000
» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 45 400 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 102) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. Iför budgetåret 1948/49 beräkna ett för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 119
slagsanslag av 43 800 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till
behandling.
Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som iberöra
flera försvarsgrenar, ''behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar
i anslutning härtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för
innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Fly g staben.
I anledning av den reglerade befordringsgången för viss kontorspersonal
bör vid flygstaben inrättas ytterligare 1 befattning för kontorsbiträde i Ca 8.
Personal vid flygvapnet.
Gällande personalförteckning för flygvapnet upptager — förutom chefen
för flygvapnet — följande antal officerare (utom i intendenturbefattning),
nämligen 4 eskaderchefer (Mo 14), 1 chef för flygstaben (Mo 14), 17 flottiljchefer
(Mol2), 1 chef för krigsflygskolan (Mol2), 3 överstar (Ma 12), 11
överstelöjtnanter (Mall), 1 överstelöjtnant eller major (Mall eller Ma 10),
39 majorer (Ma 10), 2 majorer eller kaptener (Ma 10 eller Ma 9), 264 kaptener
(Ma 9) och 220 löjtnanter (Ma 7).
I försvarspropositionen har behovet av flygande officerare vid genomförd
organisation beräknats till 693, nämligen — förutom chefen för flygvapnet —
4 eskaderchefer, 1 chef för flygstaben, 2 inspektörer, varav 1 för flygsäkerhetstjänsten
och 1 för luftbevakningen, 16 flottilj chefer, 1 chef för krigsflygskolan,
1 chef för flygbaskåren, 1 souschef vid flygstaben, 1 chef för flygkrigshögskolan,
1 chef för flygvapnets centrala skolor, 18 överstelöjtnanter,
8 överstelöjtnanter eller majorer, 38 majorer, 5 majorer eller kaptener, 257
kaptener, 228 löjtnanter och 110 fänrikar. Härutöver ha följande befattningar
beräknats kunna alternativt bestridas av officerare eller flygingenjörspersonal,
nämligen befattningen såsom inspektör för den tekniska tjänsten (Mo 14—•
Co 14), såsom assistent åt nämnde inspektör (Ma 11 eller Ma 10— Ca 33 eller
Ca 31) och såsom chef för flygvapnets tekniska skola (Ma 10 eller Ma 9—Ca 31
eller Ca 29).
De nya militära beställningarna för inspektörer ha föreslagits skola placeras
i Mo 14. Frågan om löneställningen för chefen för flygbaskåren, souschefen
vid flygstaben, chefen för flygkrigshögskolan och chefen för flygvapnets
centrala skolor har däremot icke närmare berörts i försvarspropositionen.
Beträffande befattningen som chef för flygbaskåren har försvarskommittén
anfört att densamma med hänsyn till att flygförband föreslagits skola organisatoriskt
ingå i kåren borde placeras i Mo 12 (nu Ma 12) med pensionsåldern
55 år. Härvid hade hänsyn tagits även till kårchefens arbetsuppgifter och ansvar
som chef för Övre Norrlands flygbasområde.
I försvarspropositionen har föreslagits, att cheferna för Södra, Västra,
Östra och Norra flygbasområdena, vilka äro pensionerade officerare i arvodes
-
120
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
befattningar (nu löneklass 1:37), skola åtnjuta arvoden enligt löneklass 2:12.
Då chefen för flygbaskåren, tillika chef för Övre Norrlands flygbasområde,
icke torde böra erhålla lägre lön, tillstyrker jag, att beställningen som chef
för flygbaskåren hänföres till lönegrad Mo 12 från och med nästa budgetår.
Yad åter beträffar befattningen som souschef vid flygstaben har försvarskommittén
anfört, att från flygmilitärt håll — med hänvisning dels till att
souschefens uppgifter ställde krav på att han ägde erfarenhet av tjänstgöring
som flottiljchef, dels, och framför allt, till nödvändigheten av att i första
hand placera förhållandevis ung personal som flottiljchefer —- framförts önskemål,
att befattningen skulle upptagas alternativt i Mo 12 eller Ma 12 (nu
Ma 12). Kommittén har funnit sig kunna godtaga de skäl, som anförts till stöd
för en sådan lönegradsplacering.
Körsvarskommittén har vidare tillstyrkt ett från militärt håll framfört
önskemål, att även befattningen som chef för flygkrigshögskolan skulle placeras
i Mo 12 eller Ma 12 (nu Ma 12). Därigenom skulle nämligen möjlighet
hållas öppen att i befattningen placera en förutvarande flottiljchef.
Med hänsyn till att den normala gången torde bli att å ifrågavarande två
befattningar placera förutvarande flottiljchefer, vilka härvid enligt gällande
bestämmelser skulle äga bibehålla lön i Mo 12 även för det fall befattningarna
alltjämt vore hänförda till Ma 12, anser jag mig böra tillstyrka att desamma
för ändamålet upptagas i alternativt Mo 12 eller Ma 12.
Yad slutligen angår befattningen som chef för flygvapnets centrala skolor
uppehälles denna för närvarande av den främste av cheferna för de tre i organisationen
ingående skolorna. Försvarskommittén har föreslagit, att för denna
befattning skulle inrättas en särskild beställning i alternativt Ma 12 eller
Ma 11. Då utbildningsverksamheten vid skolan icke beräknas nå full omfattning
under nästa budgetår, föreslår jag, att för ifrågavarande chefsbefattning
tills vidare upptages en beställning i Mall.
I anslutning till det nu anförda och med beaktande av vad jag vid behandlingen
av försvarspropositionen anfört rörande personalorganisationens
genomförande upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår 1 beställning
för inspektör för den tekniska tjänsten i Mo 14 eller Co 14 samt följande
antal beställningar för officerare (utom i intendenturbefattning), nämligen
— förutom chefen för flygvapnet — 4 eskaderchefer (Mo 14), 1 chef för
flygstaben (Mol4), 2 inspektörer (Mol4), 17 flottiljchefer (Mol2), 1 chef
för krigsflygskolan (Mol2), 1 souschef vid flygstaben (Mo 12 eller Ma 12),
1 chef för flygkrigshögskolan (Mo 12 eller Ma 12), 1 chef för flygbaskåren
(Mol2), 17 överstelöjtnanter, 3 överstelöjtnanter eller majorer, 38 majorer, 3
majorer eller kaptener, 257 kaptener och 228 löjtnanter.
Beträffande 1 av beställningarna för överstelöjtnant eller major, avsedd för
assistent åt inspektören för den tekniska tjänsten, och 1 av beställningarna
för major eller kapten, avsedd för chefen för flygvapnets tekniska skola,
bör till personalförteckningen meddelas föreskrift om att de skola hållas
vakanta under tid då för respektive befattning avsedd beställning för flygingenjörspersonal
är tillsatt.
121
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Med hänsyn till den i försvarspropositionen föreslagna indragningen av
F 2 bör vidare föreskrift meddelas om att 1 av beställningarna för flottiljchefer
vid uppkommande vakans icke må återbesättas med ordinarie innehavare.
Med hänsyn till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört bör
antalet officerare i intendenturbefattning ökas med 1 kapten.
I gällande personalförteckning finnas upptagna följande antal beställningar
för underofficerare (utom musikpersonal), nämligen 59 förvaltare i flyg''
stationsbefattning, 40 förvaltare i förrådsbefattning och 9 förvaltare i kassatjänst
(Ma 6), 294 fanjunkare och 10 fanjunkare i kassatjänst (Ma 5) samt
272 sergeanter (Ma 4).
Med beaktande av vad jag vid behandlingen av försvarspropositionen anfört
rörande genomförande av den av mig förordade personalorganisationen upptager
jag i personalförteckningen för nästa budgetår följande antal beställningar
för underofficerare (utom musikpersonal), nämligen 54 förvaltare i flygstationsbefattning,
40 förvaltare i förrådsbefattning, 20 förvaltare i signalbefattning,
20 förvaltare i kassatjänst, 251 fanjunkare och 245 sergeanter. Jag
har härvid förutsatt, att samtliga aktiva underofficerare i kassatjänst liksom
vid övriga försvarsgrenar skola erhålla löneställning som förvaltare i Ma 6. Yad
beträffar antalet fanjunkare har jag i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar
vid flottilj endast vad beträffar yrkesgrenen signalister
räknat med de minskningar som förutsatts i försvarspropositionen. Antalet
sergeantsbeställningar åter har jag beräknat med utgångspunkt i rådande
personalläge och härav betingade möjligheter att tillsätta dylika beställningar.
Beträffande 1 av beställningarna för förvaltare i förrådsbefattning (intendenturmateriel)
bör nred hänsyn till den av mig föreslagna indragningen från
och med den 1 juli 1949 av Roslagens flygflottilj till personalförteckningen
meddelas föreskrift om att beställningen vid vakans icke må återbesättas med
ordinarie innehavare.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag förordat, att beställningar
för överfurirer (Ma3) skola inrättas för trupputbildare. Jag föreslår att
för nästa budgetår uppföras 60 dylika beställningar.
Flygvapnets civilmilitära personal. Gällande personalförteckning för
flygvapnet upptager följande antal beställningar för flygingenjörs personal,
nämligen 7 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 flygdirektörer av 2. graden
(Ca 31), 42 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30), 25 flygingenjörer av 2. graden
(Ca 29) och 25 flygingenjörer av 3. graden (Ca 27) eller sammanlagt 107
beställningar.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag beräknat behovet av flygingenjörspersonal
till 108 man, varav 7 flygdirektörer av 1. graden och 11 av
2. graden samt 39 flygingenjörer av 1. graden, 36 av 2. graden och 15 av 3.
graden. I personalförteckningen för nästa budgetår upptager jag antalet här
avsedda beställningar i enlighet med denna beräkning, dock med den jämkningen
att antalet flygingenjörer av 1. graden övergångsvis ökas med 2 (1 för
122
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Blekinge flygflottilj, torpedingenjör, och 1 för Roslagens flygflottilj). Beträffande
2 dylika ''beställningar bör därför till personalförteckningen meddelas
föreskrift om att desamma vid uppkommande vakans skola indragas.
I fråga om övriga beställningar för flygingenjörer av 1. graden bör —- av
motsvarande skäl som vid behandlingen av marinens avlöningsanslag anförts
beträffande beställningar för förste mariningenjörer och specialingenjörer av
2. graden i Ca 30 — föreskrivas att vid uppkommande vakans frågan om desammas
återbesättande skall underställas Kungl. Maj ds prövning. Chefen
för flygvapnet bör avgiva förslag till ifrågavarande beställningars fördelning
på beställningar i 31 och 29 lönegraderna. Jag förutsätter emellertid att vid
uppkommande vakans i 30 lönegraden Kungl. Majd skall äga att med utnyttjande
av den vakanta beställningen tillsätta beställning i 29 lönegraden
utöver det i personalförteckningen upptagna antalet dylika beställningar.
Utöver det antal beställningar för flygingenjörspersonal, som jag i det
föregående föreslagit skola upptagas i personalförteckningen för nästa budgetår,
böra emellertid upptagas beställningar avsedda för de befattningar —
assistent åt inspektören för den tekniska tjänsten och chef för flygvapnets
tekniska skola — vilka förutsatts kunna alternativt bestridas av officerare
eller flygingenjörspersonal. För detta ändamål upptager jag beställningar för
1 flygdirektör av 1. eller 2. graden och 1 flygdirektör av 2. graden eller flygingenjör
av 2. graden. Beträffande dessa beställningar bör emellertid i personalförteckningen
föreskrivas att de skola hållas vakanta under tid då för
respektive befattning avsedd officersbeställning är tillsatt.
Flygförvaltningen har anfört, att flygdirektör av 2. graden (Ca 31) numera
avsåges att placeras vid centrala flygverkstäderna såsom styresmannens ställföreträdare
och överingenjör, samt föreslagit, att i sådan befattning placerad
flygdirektör beredes avlöningsförstärkning med 1 500 kronor, motsvarande
skillnaden mellan lön i 9 löneklassen löneplan 2 och 35 löneklassen löneplan
1 i ortsgrupp 3. Civilförvaltningen har i denna fråga anfört, att skäl
kunde tala för att ifrågavarande beställningshavare bereddes förbättrade
löneförmåner. Med hänsyn till att frågan om löneställningen för ingenjörspersonalen
avsåges skola upptagas till närmare övervägande i ett sammanhang
för statsförvaltningen i dess helhet (propositionen 1947: 246, s. 40) kunde
det dock förefalla tveksamt om en löneförbättring för här angivna beställningshavare
dessförinnan borde genomföras. Civilförvaltningen ville emellertid
icke motsätta sig flygförvaltningens föreliggande förslag.
För egen del anser jag befogat att ifrågavarande befattningshavare erhålla
förbättrad löneställning men kan icke tillstyrka den av flygförvaltningen föreslagna
formen härför. Jag förutsätter, att civilförvaltningen i samband med
medelsäskandena för budgetåret 1949/50 upptager denna fråga till förnyat
övervägande med beaktande av anställningsform och löneställning för befattningshavare
med jämförliga arbetsuppgifter inom statsförvaltningen i övrigt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 123
Därvid böra också motsvarande spörsmål beträffande styresmännen vid verkstäderna
■uppmärksammas.
I gällande personalförteckning äro upptagna följande beställningar för
fly gläkar per sonal, nämligen 1 flygöverläkare (Ca 33), 1 förste flygläkare
(Ca 29) och 19 flygläkare av 1. graden (Ca 25).
I enlighet med vad jag föreslagit vid anmälan av försvarspropositionen
böra från och med nästa budgetår tillkomma beställningar för ytterligare 1
förste flygläkare, undersökningsläkare, och 1 flygläkare av 1. graden, avsedd
för flygvapnets centrala skolor.
Såsom jag under punkt 4 anfört böra samtliga beställningar för flygläkare
av 1. graden uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.
Gällande personalförteckning upptager följande ordinarie beställningar för
meteorologpersonal vid flygvapnet, nämligen 1 stabsmeteorolog i Ca 33, 1
förste militärmeteorolog i Ca 29 och 3 militärmeteorologer i Ca 26. Beträffande
antalet bär avsedda beställningar föreslår jag ingen ändring för nästa
budgetår.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen
tjänsteibenämningarna för ifrågavarande beställningar
ändras, för beställningen i Ca 33 till stabsövermeteorolog, för beställningen i
Ca 29 till förste stabsmeteorolog och för beställningarna i Ca 26 till stabsmeteorolog.
I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare (i
verkstadsbefattning) till följande antal, nämligen 24 verkmästare av 1. klassen
i Ca 21 — varav 4 för centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås
avsedda beställningar vid nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas
— samt 21 verkmästare av 2. klassen i Ca 18.
Med hänsyn till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört angående
behovet av verkmästare upptager jag antalet beställningar i den högre
graden för nästa budgetår till 27 och i den lägre graden till oförändrat antal,
21, varvid bör föreskrivas att sistnämnda beställningar i mån av avgång skola
nedbringas till 17. I det föregående har jag föreslagit, att tygverkmästare av
2. klassen vid tygstaten uppflyttas från 18 till 19 lönegraden. Av motsvarande
skäl tillstyrker jag förslag av civilförvaltningen, att verkmästare av 2. klassen
vid flygvapnet uppflyttas till Ca 19.
Antalet mästare, för närvarande 65 mästare av 1. klassen i Ca 18 och 135
mästare av 2. klassen i Ca 16, bör för nästa budgetår ökas med 7 i den högre
och 19 i den lägre graden.
För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning upptagna 900
beställningar. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag beräknat behovet
av flygtekniker till 1 861 vid genomförd organisation. Enligt vad jag
inhämtat torde rådande rekryteringsläge motivera att antalet beställningar
för flygtekniker för nästa budgetår upptages till 1 200, innebärande en ökning
med 300 beställningar. Jag förordar därför att denna ökning vidtages.
124
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.
Personal vid flygförbanden m. m.
I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteökningsrevisionen
de i gällande personalförteckning upptagna 39 beställningarna
för förrådsvaktmästare vid flygförbanden m. m. uppflyttas från Ca 11
till Ca 12.
Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad jag sålunda
föreslagit böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår,
beräknar jag enligt förut angivna grunder till 19 200 000 kronor.
För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstaf torde
liksom för innevarande budgetår icke behöva beräknas särskilda medel.
Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas
från förevarande anslagspost, såsom flygtillägg, sjötillägg m. m., beräknar jag
i enlighet med civilförvaltningens förslag i runt tal 2 500 000 kronor. Det
förslag till ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m., som jag berört i
det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag, torde icke behöva
föranleda någon uppräkning av flygvapnets avlöningsanslag. Anslagsposten
bör således för nästa budgetår upptagas till (19 200 000 + 2 500 000 =)
21 700 000 kronor.
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Flygstaben.
Chefen för flygvapnet bär föreslagit, att vid flygstaben inrättas ytterligare
en arvodesibefattning för pensionerad officer med arvode i löneklass 1:29,
avsedd att omhänderha informationstjänsten inom flygvapnet. Till stöd för
förslaget har anförts i huvudsak följande.
Utländska erfarenheter angående flygtaktik och flygteknik hade sedan
flera år tillbaka bearbetats inom flygstaben. Resultatet därav hade framlagts
i en periodisk publikation — Underrättelser från flygledningen — avsedd
som information för flygvapnets personal. Dessa arbetsuppgifter hade fullgjorts
av en officer, som provisoriskt placerats i flygstaben för särskilt uppdrag.
Sedan detta uppdrag slutförts, funnes ingen befattningshavare som
kunde övertaga informationstjänsten. Med hänsyn till flygteknikens och luftkrigföringens
snabba utveckling ansåge chefen för flygvapnet det nödvändigt,
att ''flygvapnets personal kontinuerligt informerades om såväl utländska
erfarenheter och tekniska framsteg som inom landet gjorda försök och iakttagelser.
Jag anser mig böra biträda detta förslag och räknar alltså med att vid
flygstaben för ändamålet tillkommer en arvodesibefattning för pensionerad
officer i 1: 29.
Inspektionen för den tekniska tjänsten.
Vid anmälan av försvarspropositionen bär jag föreslagit, bland annat, att
vid flygvapnet från och med nästa budgetår inrättas en inspektion för den
tekniska tjänsten. I enlighet med förslag av iförsvarskommittén räknar jag
125
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
med att 1 expeditionsunderofficersbe fattning i lön eklass 1: 20 tillkommer för
nämnda inspektion.
Södra, Västra, Östra och Norra flygbasomradena.
I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen böra
de för närvarande i personalförteckningen uppförda 4 arvodesbefattningarna
för flygbasområdeschefer uppflyttas från löneklass 1:37 till 2:12.
Flygvapnets centrala skolor.
För flygvapnets centrala skolor (underofficers-, signal- och tekniska skolorna)
äro i gällande personalförteckning uppförda 5 befattningar för expeditionsunderofficerare
i löneklass 1: 20, av vilka 1 är avsedd för handhavande
av materieluppbörd. Då en av de befintliga förvaltarna i förrådsbefattning
avses för dessa arbetsuppgifter, kan ifrågavarande arvodesbefattning indragas.
Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för
nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, beräknar jag till i runt
tal 1 200 000 kronor.
De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola
upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under förutsättning
att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat
pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 975 000 kronor. Emellertid
måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande
anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen.
Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i
runt tal 75 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel
böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas
till (975 000 — 75 000 =) 900 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden,
som enligt bilagor till statens allmänna avlöningsreglemente
må utgå vid flygvapnet, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och
civilmilitära lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter, dels ock de arvoden
och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj: t
fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.
Befattningsarvoden m. m.
Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknade befattningsarvoden,
som innevarande budgetår må utgå vid flygvapnet,
uppgå till sammanlagt 17 640 kronor, varav för stabsarvoden 5 040 kronor och
för utbildningsarvoden 12 600 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa
arvoden.
I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, som tillstyrkts av civil -
126
Kungl. Majrts proposition nr 209.
förvaltningen, förordar jag att för signalskolan uppföres ytterligare ett utbildningsarvode
av 720 kronor, avsett för chefen för skolan, som tillika är heltidstjänstgörande
lärare. Jag beräknar alltså utbildningsarvodena för nästa
budgetår till 13 320 kronor.
Då någon ändring icke ifrågasattes beträffande stabsarvodena, skulle således
befattningsarvoden under nästa budgetår uppgå till (5 040 + 13 320 =)
18 360 kronor.
För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning
utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter med sammanlagt 63 700
kronor. För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för dessa arvoden till
72 600 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för
nästa budgetår utgöra (18 360 + 72 600=) 90 960 kronor, eller i avrundat tal
91 000 kronor.
Vissa arvoden och särskilda ersättningar.
Flygbasområdesstaberna m. m.
I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen,
bör det under förevarande rubrik upptagna arvodesbeloppet av
40 230 kronor till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsplatser minskas med
3 230 kronor till 37 000 kronor.
Under en särskild post i arvodesförteckningen för innevarande budgetår ha
upptagits 17 100 kronor till personalvårdsassistenter. Arvoden till dylik personal
beräknar jag från och med nästa budgetår under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Medelsbehovet under här förevarande
anslagspost kan därför minskas med nämnda belopp.
Auditörer.
I enlighet med vad jag i det föregående under punkt 5 anfört upptager jag
ett belopp av 14 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare hälften av
nästa budgetår.
Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden
och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 65 330 kronor. Med beaktande
av vad i det föregående föreslagits kan beloppet för nästa budgetår
beräknas till 59 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas
av Kungl. Maj:t.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med ett
belopp av (91 000 + 59 000=) 150 000 kronor (nu 160 000 kronor).
127
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 209.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Fast anställt icke-ordinarie manskap.
Gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap upptager följande
beställningar (utom för musikmanskap), nämligen 1 850 furirer (Me 2 eller
Mel), 750 korpraler (Mha 2) samt 540 vicekorpraler och meniga (Mhal),
ävensom följande beställningar för musikmanskap, nämligen 24 musikfurirer
(Me 2 eller Mel), 8 musikkorpraler (Mha 2) samt 40 musikvicekorpraler och
meniga (Mhal).
För nästa budgetår beräknar jag behovet av beställningar för icke-ordinarie
manskap (utom för musikmanskap) till 1 718 furirer, 170 korpraler, 85 korpraler
eller vicekorpraler samt 565 vicekorpraler eller meniga.
Antalet beställningar för musikmanskap beräknar jag i enlighet med vad
jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen till 32 musikfurirer, 8 musikkorpraler
samt 32 musikvicekorpraler och meniga.
Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för innevarande
budgetår beräknats till förslagsvis 8 886 800 kronor. För nästa budgetår uppskattar
jag medelsbehovet för bär avsedda avlöningar — inklusive avlöningar
till volontärer över stat (stamflygförare) — till förslagsvis 7 200 000 kronor.
Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
Personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid
flygvapnet har för innevarande budgetår fastställts av Kungl. Maj:t den 30
juni 1947. Beträffande beräkningen av lönekostnader för ifrågavarande tjänstemän
för nästa budgetår må anföras följande.
Flygstaben.
Den i personalförteckningen för innevarande budgetår uppförda befattningen
för garageförman i Ce 11 bör i anslutning till Kungl. Maj:ts beslut
den 26 september 1947 i förteckningen för nästa budgetår upptagas såsom
garageförman i Ce 12.
Såsom jag i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag
anfört bör en av de för närvarande för marinstaben uppförda befattningarna
för bilförare i Ce 10 överföras till flygstaben. I enlighet med förslag av civilförvaltningen
böra ytterligare 2 dylika befattningar inrättas för den vid flygstaben
anordnade körcentralen. Jag förutsätter att motsvarande antal extra
bilförarbefattningar i samband härmed indrages.
Jag anser mig vidare kunna biträda ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag
av chefen för flygvapnet att bereda extra ordinarie anställning såsom
vaktmästare i Ce 9 åt en såsom portvakt anställd extra tjänsteman vid flygstaben.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit, att 7 vid flygstabens
signalavdelning i teleprintercentralen tjänstgörande värnpliktiga utbytas
mot lika många tekniska biträden i Ce 11. De nya befattningarna torde
böra inrättas från och med nästa budgetår.
128
Kungl. Maj ds proposition nr 209.
Ett av chefen för flygvapnet, med tillstyrkan av civilförvaltningen, framställt
förslag att utbyta en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål
vid flygstaben mot en befattning för kanslibiträde, avsett såsom biträde åt
studierektorn, anser jag mig icke nu böra biträda. Jag får erinra, att förstnämnda
befattning inrättades från och med den 1 juli 1947 i anledning av
ett av chefen för flygvapnet redan i äskandena för innevarande budgetår framställt
förslag om att för ifrågavarande ändamål inrätta en kanslibiträdesbefattning
(jfr propositionen 1947: 130, s. 196).
Under rubriken Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber är i personalförteckningen
för innevarande budgetår uppförd 1 kontoristbefattning (Ce 13)
i kassatjänst, avsedd för östra flygbasområdesstaben. I enlighet med förslag
av civilförvaltningen och i anslutning till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen
anfört beträffande inordnandet i flygstaben av flygbasområdesstabens
kassaavdelning bör ifrågavarande befattning överföras till att redovisas
vid flygstaben.
I försvarspropositionen har föreslagits, att för flygstaben (organisationsavdelningen)
inrättas 1 extra ordinarie befattning för handhavande av lottafrågor
i utbyte mot en för närvarande med arvode avlönad flyglotta. Befattningen
torde böra tillkomma från och med nästa budgetår. Jag är emellertid
icke nu beredd taga ställning till frågan i vilken lönegrad befattningen bör
inplaceras.
Inspektionerna.
I försvarspropositionen har föreslagits, att vid flygvapnet från och med
nästa budgetår inrättas en inspektion för den tekniska tjänsten och en luftbevakningsinspektion.
I anslutning till vad i nämnda sammanhang anförts
rörande sammansättningen av dessa inspektioner räknar jag med tillkomsten
av 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål för förstnämnda och 1 kanslibiträde
för sistnämnda inspektion.
Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.
Jag har i det föregående förordat, att 1 nu för östra flygbasområdesstaben
uppförd kontoristbefattning överföres till att redovisas vid flygstaben.
Flygförbanden.
Under denna rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda 19 befattningar
för garageförmän i Ce 11, 1 vid varje förband. Civilförvaltningen har
föreslagit, att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen
uppflyttas till Ce 14. Förslaget biträdes av mig.
I enlighet med beslut vid 1947 års riksdag (se propositionen 1947: 130, s.
196 och 197) inrättades från och med innevarande budgetår 4 befattningar
för förste trafikledare i Ce 23. Härvid förutsattes att landet skulle indelas
i fem militära flygsäkerhetsdistrikt, Södra, Västra, östra, Norra och övre
Norrlands flygsäkerhetsdistrikt. Inom östra distriktet skulle den centrala flygsäkerhetsledningen
i flygledningen samtidigt utgöra distriktstrafikledning
129
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
under det att inom övriga fyra distrikt denna ledning skulle utövas av förenämnda
förste trafikledare. I skrivelse den 7 juli 1947 anmälde chefen för
flygvapnet, att denna organisation visat sig ställa så stora krav på förbindelsenätet,
att det för närvarande ej syntes möjligt att genomföra densamma.
De uppgifter, som avsåges för distriktstrafikledningarna, kom me därför att
tills vidare i huvudsak åvila den centrala flygsäkerhetsledningen. Då dennas
arbetsuppgifter härigenom komme att öka, vore det nödvändigt att komplettera
personalstyrkan. Detta borde ske genom att två av de förste trafikledarna
placerades till tjänstgöring därstädes. De båda övriga förste trafikledarna
borde tagas i anspråk för att reglera och samordna den militära och
civila flygtrafiken vid Stockholm och Göteborg samt placeras till tjänstgöring
vid Svea flygflottilj respektive Göta flygflottilj. Genom beslut den 19 mars
1948 har Kungl. Maj:t medgivit att de fyra förste trafikledarbefattningarna
tills vidare få disponeras på sätt chefen för flygvapnet föreslagit. Yad sålunda
förekommit har synts mig böra anmälas för riksdagen.
Gällande personalförteckning upptager tillhopa 38 befattningar för trafikledare
i Ce 22, 2 vid varje flygflottilj (motsvarande). Genom beslut den 12
september 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att för trafikledarpersonalen må
tillämpas en befordringsgång, som omfattar lönegraderna Cg 14, Cg 17, Ce 19
och Ce 22.
Försvarskommittén har föreslagit, att trafikledarorganisationen förstärkes
med 1 trafikledare vid varje flottilj (motsvarande), och till stöd härför anfört
i huvudsak följande.
För att kunna hjälpligt lösa de arbetsuppgifter, som ankomme på den
civila trafikledarpersonalen, hade det blivit nödvändigt att dels i betydande
utsträckning taga ut övertidstjänstgöring av denna personal, dels så vitt möjligt
vore utnyttja flygande personal i trafikledartjänst. Att regelmässigt taga
ut övertid i stor utsträckning av trafikledarpersonalen vore ej lämpligt, eftersom
den hårda belastningen kunde medföra minskad vaksamhet och noggrannhet.
Kostnaderna för övertidsersättning bleve dessutom betydande. Att utnyttja
flygande personal i trafikledartjänst vore ej heller lämpligt, då den
nödvändiga kontinuiteten i denna betydelsefulla tjänst härvid ej kunde upprätthållas
och eftersom denna dubbeltjänstgöring menligt påverkade flygtjänstutbildningen.
Att använda äldre flygande personal, som ej redan i unga
år kunnat skolas för och under längre tid tjänstgöra i trafikledarbefattning,
vore enligt vunna erfarenheter olämpligt. Med hänsyn till det anförda och då
det kunde förutses, att den flygtekniska utvecklingen och den snabbt ökande
civila flygverksamheten komme att ytterligare belasta trafikledarorganisationen,
borde denna förstärkas på föreslaget sätt. Det borde framhållas att
förbandens trafikledarorganisation — även efter en sådan förstärkning —
vore knappt tilltagen i jämförelse med motsvarande organisation vid de civila
flygplatserna.
Med hänsyn till angelägenheten av att trafikledarorganisationen kan fungera
på ett för flygsäkerheten fullt tillfredsställande sätt anser jag mig böra
tillstyrka försvarskommitténs förslag och förordar alltså att i personalförteckningen
för nästa budgetår uppföras ytterligare 19 befattningar för trafikledare
i Ce 22.
9—57i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.
130
Kungl. May.ts proposition nr 209.
Väderleks tjäns ten.
Under rulbriken Väderlekstjänsten finnas i personalförteckningen för närvarande
upptagna följande ''beställningar för meteorologer, nämligen 19 militärmeteorologer
av 1. graden i Ce 23, 43 militärmeteorologer av 2. graden i
Ce 22 och 23 militärmeteorologer av 3. graden i Ce 19. Vidare äro under förevarande
rubrik upptagna befattningar för 5 väderlekstekniker i Ce 15, 8 tekniska
biträden i Ce 11, 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 38
tekniska biträden i Ce 8.
I enlighet med de av statsmakterna godkända grunderna för tjänsteförteckningsrevision
inom försvaret bör tjänstebenämningen för samtliga här avsedda
meteorologbeställningar ändras till meteorolog.
Med beaktande av vad i försvarspropositionen anförts bör antalet befattningar
för meteorologer i Ce 19 minskas med 4.
I försvarspropositionen bär föreslagits, att vid flygstabens väderleksavdelning
skola tillkomma 3 meteorologassistenter och 2 tekniska biträden. Befattningarna
böra tillkomma från och med nästa budgetår. Jag förordar, att
meteorologassistenterna placeras i Ce 16 och de tekniska biträdena i Ce 8.
Vid envar av flygvapnets sex observationscentralstationer — väderleksstationen
i Fårösund, som tillika fungerar som observationscentralstation, inräknad
— finnas anställda 2 extra ordinarie och 1 extra biträde för skrivoch
kontorsgöromål. Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen iför flygvapnet
framställt förslag om att bereda ifrågavarande extra biträden extra
ordinarie anställning. I anledning av förslaget torde å personalförteckningen
för nästa budgetår böra beräknas 3 befattningar för skriv- och kontorsgöromål
för varje observationscentralstation. Till följd av ett i försvarspropositionen
omnämnt beslut om indragning av väderleksstationen i Fårösund kan
ökningen av antalet befattningar för skriv- och kontorsgöromål begränsas
till 3.
I anslutning till det anförda skulle under rubriken Väderlekstjänsten i personalförteckningen
för nästa budgetår upptagas följande befattningar, nämligen
19 meteorologer i Ce 23, 43 meteorologer i Ce 22, 19 meteorologer i
Ce 19, 3 meteorologassistenter i Ce 16, 5 väderlekstekniker i Ce 15, 8 tekniska
biträden i Ce 11, 16 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 40 tekniska
biträden i Ce 8.
Flygvapnets centrala skolor.
Under rubriken Underofficers-, signal- och tekniska skolorna äro i personalförteckningen
för innevarande budgetår uppförda befattningar för, bland
andra, 1 konstruktör av 2. klass i Ce 24, 1 ritare av 1. klass i Ce 19 och 1 förste
montör i Ce 16, vilkas innehavare tjänstgöra såsom lärare i tekniska ämnen.
Dessa befattningar överfördes från och med den 1 juli 1947 till avlöningsanslag
från sakanslag. Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 201) anförde
jag, att jag i avvaktan på prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag icke för det dåvarande var beredd taga ställning till frågan
131
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
angående lönegradsplaceringen av de båda förstnämnda befattningarna. Jag
förordade därför att för dessa uppfördes extra ordinarie befattningar i de
för dem då gällande lönegraderna MEo 21 (Ce 24) och MEo 15 (Ce 19). Jag
förutsatte därvid, att Kungl. Maj:t, på sätt redan skett i fråga om den lägre
befattningen, vid behov skulle äga besluta om högre löneställning i extra- eller
arvodesanställning.
Chefen för flygvapnet har föreslagit, att ifrågavarande tre befattningar antingen
förenas med timarvoden enligt de grunder, som i sådant hänseende
gälla för militära och civilmilitära lärare, eller inplaceras, konstruktören av
2. klass och ritaren av 1. klass i Ce 26 samt förste montören i Ce 18.
Civilförvaltningen har förordat, att de båda befattningarna i Ce 24 och
Ce 19 utbytas mot befattningar i lönegrad Ce 27 med tjänstebenämningen
lärare i tekniska ämnen och att befattningen för förste montör utbytes mot
en befattning för yrkeslärare i Ce 19.
För egen del är jag åtminstone för närvarande icke beredd tillstyrka högre
lönegradsplacering för de båda förstnämnda befattningarna än i Ce 24.
Tjänstebenämningen för befattningarna bör vara driftingenjör. Däremot kan
jag godtaga civilförvaltningens förslag om att utbyta befattningen för förste
montör mot en befattning för yrkeslärare i Ce 19.
I gällande personalförteckning äro vidare för underofficers-, signal- och tekniska
skolorna uppförda befattningar för, bland andra, 1 kontorist i Ce 12, avsedd
för den för skolorna gemensamma kassaavdelningen, och 1 garageförman
i Ce 11. I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag, att
dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas
till Ce 13 respektive Ce 12.
För skolorna ha för innevarande budgetår upptagits 4 befattningar för skrivoch
kontorsgöromål, 1 vid varje skola och 1 gemensam. Civilförvaltningen
har föreslagit, att för skolorna inrättas ytterligare 3 extra ordinarie befattningar
för skriv- och kontorsgöromål, två i utbyte mot extra dylika biträden
vid skolornas intendenturförråd och centralexpedition. Den tredje biträdesbefattningen
avses för förenämnda kassaavdelning. I anledning av förslaget
räknar jag med att 3 nya befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål
skola tillkomma från och med nästa budgetår.
För närvarande finnas å personalförteckningen för ifrågavarande skolor
uppförda 5 befattningar för vaktmästare i Ce 9, 1 vid varje skola och 2 gemensamma.
De sistnämnda tjänstgöra såsom portvakter. Chefen för flygvapnet
har föreslagit att ytterligare 1 vaktmästarbefattning inrättas för bestridande
av portvaktssysslor. Flygvapenchefen har därvid anfört, att för närvarande
vakttjänstgöring under omkring 72 timmar per vecka måste utföras av elever
vid skolorna. Då eleverna dessutom regelbundet måste deltaga i städning av
förläggningslokaler m. m., bleve denna vakttjänstgöring betungande och störande
för utbildningsarbetet.
Civilförvaltningen har biträtt förslaget om att förstärka skolornas vaktmästarpersonal
med ytterligare en befattningshavare men förordat, att denne
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
tills vidare anställes såsom extra tjänsteman. För egen del är jag emellertid
beredd tillstyrka att i personalförteckningen för nästa budgetår för ifrågavarande
ändamål uppföres ytterligare 1 vaktmästarbefattning i Ce 9.
Flygkadettskolan.
Chefen för flygvapnet har föreslagit, att 1 av flygkadettskolans 6 vaktmästarbefattningar
i Ce 9 ombildas till förste vaktmästarbefattning i Ce 11.
I likhet med civilförvaltningen biträder jag detta förslag.
Flygkrigshögskolan.
I enlighet med ett av chefen för flygvapnet, med tillstyrkan av civilförvaltningen,
framställt förslag räknar jag med att vid flygkrigshögskoian skall
tillkomma 1 befattning för kanslibiträde i Ce 11. Yid statberäkningen i det
föregående har jag räknat med att härigenom en kaptensbeställning skall
kunna inbesparas.
Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår
uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap, ha beräknats till förslagsvis 5 270 000 kronor. För nästa budgetår
uppskattar jag medelsbehovet under anslagsposten enligt i det föregående
angivna grunder till förslagsvis 7 900 000 kronor.
Viss extra personal m. m.
Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade
befattningshavare, vilka för innevarande budgetår upptagits till
förslagsvis 212 500 kronor, uppskattar jag med ledning av belastningen under
innevarande budgetår till 100 000 kronor.
Övrig extra personal. För budgetåren 1940/48 har under flygvapnets
avlöningsanslag funnits upptagen en särskild delpost för bestridande av avlöningskostnaderna
för viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet
av denna personal har varit att med hänsyn till rådande knapphet
på militärt utbildad personal under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen
frigöra dylik personal från sådana sysslor och befattningar,
som icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För
budgetåret 1947/48 har för ändamålet beräknats ett belopp av 800 000 kronor,
avsett för 131 befattningshavare i expeditionstjänst. Enligt ett av Kungl.
Maj:t den 13 februari 1948 meddelat beslut äro emellertid ifrågavarande befattningshavare
sedan den 1 april detta år anställda såsom tjänstemän i följande
befattningar, nämligen såsom kasernföreståndare i Cg 17, förrådsmästare
i Cg 16, expeditionsföreståndare i Cg 15 samt såsom biträden för skriv- och
kontorsgöromål med avlöningsförmåner enligt bestämmelserna om reglerad
befordringsgång. För nästa budgetår beräknar jag det erforderliga antalet
dylika tjänstemän till 20 i Cg 17, 19 i Cg 16, 19 i Cg 15 samt 31 biträden för
skriv- och kontorsgöromål, tillhopa 89 tjänstemän. Kostnaderna för avlöning
av personalen i fråga uppskattar jag till i runt tal 550 000 kronor.
133
Kungl. May.ts proposition nr 209.
Med avlöning från delposten till övrig extra personal må enligt Kungl.
Maj ds medgivande för innevarande budgetår såsom extra tjänstemän finnas
anställda högst 60 hjälptekniker. Anställandet av ifrågavarande hjälp tekniker,
vilka rekryteras bland elever från civila yrkesskolor och bland ynglingar som
erhållit motsvarande utbildning eller praktik, avser att vid vissa flottiljer
pröva denna väg för rekrytering av de från och med innevarande budgetår nyinrättade
flygteknikerbeställningarna.
I anslutning till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört angående
fullföljande av dessa försök räknar jag även för nästa budgetår med
ett behov av högst 60 hjälptekniker. Den nu gällande löneställningen för
hjälpteknikerna, Cg 12 (tidigare MExlO), bestämdes ursprungligen med utgångspunkt
i att flygtekniker skulle hänföras till Ca 14. Flygteknikerbeställningarna
ha emellertid sedermera enligt förslag i propositionen 1947: 130
hänförts till Ca 12, varför gällande löneställning för hjälptekniker måste anses
för hög. Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 202) förutsatte jag också,
att frågan om löneställningen för ifrågavarande befattningshavare skulle omprövas
med beaktande av den i propositionen föreslagna löneställningen för
flygteknikerna. Jag anser att en placering av hjälpteknikerna i Cg 10 är tillfyllest
och utgår från att denna lönegrad tillämpas för hjälptekniker som
nyanställas. Medelsbehovet för avlöning av hjälptekniker under nästa budgetår
beräknar jag till 350 000 kronor.
För avlöningar till annan extra personal än här angivits beräknar jag ett
belopp av 600 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under delposten till övrig extra personal
skulle således utgöra (550 000 + 350 000 + 600 000 =) 1 500 000 kronor.
För tillfälligt anställd personal ha för innevarande budgetår anvisats
förslagsvis 296 000 kronor. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår
till 300 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. uppgår således
till (100 000 + 1 500 000 + 300 000 =) i runt tal 1 900 000 kronor (nu
1 350 600 kronor).
Fänrikar.
Medel böra för nästa budgetår beräknas för avlönande av dels de fänrikar,
som antagits år 1947, dels ock för dem, som beräknas komma att bli antagna
våren 1948 och våren 1949. För de år 1947 antagna, 41, bör lön beräknas för
en tid av nio och en halv månader, för de våren 1948 antagna, 34, för hela
budgetåret, och för de våren 1949 antagna, 46, för en tid av två och en halv
månader.
Kostnaderna för löner till nu nämnd personal beräknar jag för nästa budgetår
till i runt tal 450 000 kronor. Flygtillägg och andra särskilda avlöningsförmåner
beräknas draga en kostnad av i runt tal 250 000 kronor. Sammanlagda
medelsbehovet utgör således för nästa budgetår (450 000 + 250 000 =)
700 000 kronor (nu 960 000 kronor).
134
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.
Viss icke-ordinarie läkarpersonal.
För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 44 000
kronor för arvoden till 9 flygläkare av 2. graden. I försvarspropositionen har
antalet dylika läkare i enlighet med förslag av försvarskommittén beräknats
till 26 vid genomförd personalorganisation. Med beaktande av föreliggande
möjligheter att rekrytera dylika befattningar beräknar jag för nästa budgetår
9 nya befattningar. Det sammanlagda antalet arvoden till flygläkare av 2.
graden skulle alltså utgöra 18.
Medelsbehovet under förevarande post för nästa budgetår beräknar jag till
i runt tal 88 000 kronor.
Musikelever.
För innevarande budgetår ha beräknats 14 600 kronor för kontant ersättning
till 40 musikelever. Med hänsyn till den av mig vid anmälan av försvarspropositionen
förordade ändrade musikorganisationen bör antalet musikelever
minskas med 8 till 32. Med beaktande av de i försvarspropositionen och under
punkt 2 i det föregående förordade ändrade grunderna för ersättning till
musikelever beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 22 000
kronor.
Civila lärare.
Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa budgetår
beräknar jag till 223 000 kronor (nu 347 000 kronor).
Personalvårdsassistenter.
För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande
budgetår i förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar
upptagits ett belopp av 17 100 kronor. Motsvarande kostnader för nästa budgetår
torde böra bestridas från förevarande delpost. Med beaktande av de av
mig vid anmälan av försvarspropositionen förordade ändrade grunderna för
arvoden till personalvårdsassistenter upptager jag här ett belopp av i runt tal
43 000 kronor.
Mobiliseringslottor.
Under delposten Tillfälligt anställd personal har för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 1 500 kronor för arvode till en representant för lottaöverstyrelsen
i flygledningen (mobiliseringslotta). Såsom av det föregående
framgår har i försvarspropositionen föreslagits, att en extra ordinarie befattning
skall inrättas vid flygstaben för handläggning av lottaärenden. Härigenom
bortfaller behovet av medel för nyssnämnda arvode. I stället beräknar jag
med beaktande av vad som anförts i försvarspropositionen angående organisationen
av luftbevakningen ett belopp av 5 000 kronor för arvoden till mobiliseringslottor
vid vissa flygflottiljer m. m. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
med beaktande av motsvarande spörsmål inom de övriga försvarsgrenarna besluta
om arvodesgnmderna.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (7 200 000 + 7 900 000 +
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 135
1 900 000 + 700 000 + 88 000 + 22 000 + 223 000 + 43 000 + 5 000 =) i
runt tal 18 000 000 kronor.
Vad i det föregående anförts är — på sätt hittills gällt — att betrakta endast
som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl.
Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.
5. Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av i runt
tal 5 250 000 kronor (nu 2 140 000 kronor).
I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar jag det sammanlagda
medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal
m. fl. till 45 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
3 600 000 kronor.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal
i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen
i särskild ordning överlämnas;
dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till''''avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
....................................... kronor 21 700 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .............. » 1 200 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 150 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ » 18 000 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 5 250 000
Summa kronor 46 300 000
Särskilda uppbär dsmed,el:
Pensionsmedel, förslagsvis ........ kronor 900 000
Nettoutgift kronor 45 400000
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 45 400 000
kronor.
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
[19] Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 142) ...................... kronor 660 000
1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 750 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 660 000 kronor.
Försvarets civilförvaltning har pa förslag av chefen för flygvapnet beräknat
medelsbehovet under förevarande anslag till oförändrat belopp, 660 000
kronor.
Departementschefen. Mot anslagsberäkningen har jag intet annat att erinra
än att anslagsbeloppet med hänsyn till höjda kollektivavtalslöner torde böra
uppräknas med 90 000 kronor till 750 000 kronor. Jag får således hemställa,
att Kungl. Ma.j:t måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
[20.] Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 143) .................... kronor 3 000 000
1948/49 (departementschefens förslag)............ » 3 500 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 108) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna
ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.
Försvarets civilförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande
anslag till 2 780000 kronor, varvid ämbetsverket tillämpat enahanda beräkmngsgrunder
som angivits under arméns motsvarande anslag.
Departementschefen. I propositionen nr 207 med förslag till förordning med
provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga
har beträffande flygvapnet föreslagits, att nuvarande anordning, enligt
vilken de värnpliktiga fullgöra 12 månaders tjänstgöring i en följd, tills
vidare i huvudsak bibehålies.
Vid anmälan av arets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag räknat
med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning icke
skola anordnas under nästa budgetår.
Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed
jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande
av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan
av försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit,
beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag för nämnda budgetår
till i runt tal 3 500 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 500 000 kronor
och föran ledes helt av förbättringen av de värnpliktigas ekonomiska förmåner.
Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 137
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.
[21.] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 160) .................... kronor 873 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1330 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) bär Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag
av 873 000 kronor.
Efter närmare utredning av det faktiska medelsbehovet under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för innevarande
budgetår, i avlöningsstaten upptagen till 625 000 kronor, har Kungl. Maj:t
den 24 oktober 1947 medgivit, att posten må överskridas med högst 10 000
kronor.
Försvarets forskningsanstalt har i sina medelsäskanden för nästa budgetår
inledningsvis framhållit, bland annat, att de forskningsfrågor, som för närvarande
bearbetades vid forskningsanstalten och som såvitt nu kunde bedömas
syntes vara av avgörande betydelse för vårt försvar, vore många och
svåra. En förutsättning för att anstalten på effektivaste sätt skulle kunna
bidraga till lösandet av föreliggande forskningsuppgifter vore i första hand
att tillräckliga medel ställdes till förfogande härför. Med hänsyn, bland annat,
till vikten av kontinuitet i arbetet vore det vidare erforderligt att genom att
inrätta nya befattningar öka möjligheterna för forskningsanstalten att förvärva
och behålla högkvalificerade forskare. Visserligen hade anstalten hittills
för vissa specialuppgifter använt sig av experter vid andra vetenskapliga
institutioner och så komme om möjligt att ske även i fortsättningen. Denna
utväg kunde dock icke anlitas i önskvärd utsträckning, enär även forskningen
vid universitet, högskolor och industrilaboratorier vore överhopad med frågor
som väntade på sin lösning. Ansträngningar gjordes emellertid att ytterligare
vidga det givande utbyte mellan den militära och civila forskningen,
som hittills förekommit. För att kunna fullfölja sin verksamhet i planerad
omfattning stode forskningsanstalten det oaktat inför nödvändigheten att anställa
ytterligare forskningspersonal. Härvid mötte emellertid, till följd av
att antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar vore ringa i förhållande
till den erforderliga personaluppsättningen, stora svårigheter att i konkurrens
med annan verksamhet förvärva dylik personal. De förändringar beträffande
personalorganisationen, som forskningsanstalten nu föresloge, syftade till att
giva anstalten möjlighet att övervinna dessa svårigheter och att giva personalorganisationen
en sådan stadga, att kontinuiteten i arbetet i möjligaste mån
kunde vidmakthållas.
Såsom chef för forskningsanstaltens kansli tjänstgör innehavaren av den
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
å anstaltens personalförteckning uppförda kamrerarbefattningen i Ca 27. Å
kansliet tjänstgör därjämte, bland andra, en kontorist i Ce 13, som handhar
kassagöromålen vid anstalten.
Forskningsanstalten har föreslagit, att kamrerarbefattningen utbytes mot
en befattning för byrådirektör i Ca 29. Till stöd för förslaget har anförts,
i huvudsak, att kamreraren, som inom anstalten ensam representerade den
administrativa och kamerala sakkunskapen, hade så maktpåliggande och ansvarsfulla
arbetsuppgifter att en högre löneställning vore motiverad Med
hänsyn till befattningens karaktär borde tjänstebenämningen vara byrådirektör.
Vidare har forskningsanstalten anfört, att kontoristens löneställning med
hänsyn till det ansvar fullgörandet av kassagöromålen medförde måste anses
alltför låg. Forskningsanstalten föresloge, att kontoristbefattningen utbyttes
mot en ordinarie befattning för kassör i Ca 15.
Forskningsanstalten har vidare föreslagit, att för avdelning 1 inrättas
3 nya befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9, avsedda en för oorganisk
kemi, en för organisk kemi och en för planeringsarbeten, samt 1 befattning
för förste forskningsingenjör i Ce 29 och 1 befattning för forskningsingenjör
i Ce 27.
För avdelning 2 har forskningsanstalten föreslagit inrättande av ytterligare
2 befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9, den ene för tjänstgöring
som chef för instrumentsektionen och den andre, med specialutbildning
i teoretisk fysik, för utförande av för olika forskningsuppgifter erforderliga
teoretiska utredningar och beräkningar.
Forskningsanstalten har vidare föreslagit, att för avdelning 2 nyinrättas
befattningar för 1 förste forskningsingenjör i Ce 29 och 3 forskningsingenjörer
1 Ce 27.
Beträffande avdelning 3 har forskningsanstalten föreslagit, att ytterligare
2 befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9 inrättas, avsedda den ene
för elektronikforskningen och den andre för att leda bearbetningen av radiostyrningsmetoder.
Därjämte har forskningsanstalten föreslagit, att för avdelning 3 nyinrättas
befattningar för 4 förste forskningsingenjörer i Ce 29 och 4 forskningsingenjörer
i Ce 27.
Forskningsanstalten har vidare i detta sammanhang avgivit förslag till
reglering av anställningsformerna för viss vid anstalten arvodes- och kontraktsanställd
personal. Sålunda har anstalten föreslagit, att 4 forskarbefattningar
med arvoden från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal motsvarande lön i högst 9 lönegraden, löneplan 2, utbytas
mot laboratorsbefattningar i högst lönegrad Cp 9. Därjämte borde inrättas
följande befattningar för personal, som för närvarande vore kontraktsavlönad
med utnyttjande av anslaget till viss forskningsverksamhet, nämligen 2 laboratorer
i högst lönegrad Cp 9, 3 förste forskningsingenjörer i Ce 30, 1 förste
forskningsingenjör i Ce 29 och 3 forskningsingenjörer i Ce 27. En av de nu
139
Kungl. May.ts proposition nr 209.
ifrågavarande båda laboratorsbefattningarna i högst lönegrad Cp 9 vore avsedd
för befattningshavare, som för närvarande tjänstgjorde som chef för
instrumentsektionen vid avdelning 2, varför vid bifall till forskningsanstaltens
i det föregående omnämnda förslag om att inrätta en laboratorsbefattning
för chefen för denna sektion det med förevarande omreglering sammanhängande
ytterligare behovet av laboratorsbefattningar kunde minskas med 1.
Slutligen har forskningsanstalten föreslagit, att de för närvarande i personalförteckningen
uppförda forskningsassistentbefattningarna i Ce 29 och
Ce 27 i enlighet med de av statsmakterna beslutade grunderna för tjänsteförteckningsrevisionen
erhålla tjänstebenämningarna förste forskningsingenjör
respektive forskningsingenjör. Anstalten har vidare framhållit, att enligt
grunderna för tjänsteförteckningsrevisionen de i personalförteckningen uppförda
2 befattningarna för forskningsassistenter i Ce 25 borde nedflyttas till
Ce 24 och avföras ur förteckningen. Nedflyttningen borde emellertid anstå
intill dess nuvarande innehavare av befattningarna vunne befordran eller avginge
ur tjänst.
Forskningsanstalten har med beaktande av vad sålunda föreslagits beräknat
medelsbehovet under förevarande anslag till 1 370 000 kronor. Härvid
har anstalten emellertid utgått från att lönekostnaderna för viss lägre löneplansplacerad
personal skulle, liksom nu är fallet, bestridas från anslaget till
viss forskningsverksamhet.
Försvarets civilförvaltning har tillstyrkt att kamrerarbefattningen i Ca 27
utbytes mot befattning i 29 lönegraden men har förordat tjänstebenämningen
förste byråsekreterare för den nya befattningen. Civilförvaltningen har vidare
tillstyrkt, att befattningen för kontorist i Ce 13 utbytes mot kassörsbefattning
i Ca 15.
Förslaget om att inrätta förste forskningsingenjörsbefattningar i såväl 30
som 29 lönegraderna har civilförvaltningen ansett sig icke kunna biträda.
Enligt ämbetsverkets uppfattning borde samtliga ifrågavarande befattningar
hänföras till 29 lönegraden.
I likhet med forskningsanstalten har civilförvaltningen vidare förordat, att
med frågan om nedllyttning av de båda forskningsassistentbefattningarna
i Ce 25 får anstå så länge nuvarande innehavare av befattningarna kvarstå
i desamma.
Statslcontoret har anfört, att ämbetsverket icke för närvarande vore berett
förorda ändring av kamrerarens och kontoristens lönegradsplaceringar. Slutlig
ställning till kamrerarens löneställning syntes icke böra tagas, förrän anstalten
blivit till fullo utbyggd. I fråga om kontoristen borde i varje fall avvaktas
utredningen rörande löneställningen för den högre biträdespersonalen.
Beträffande forskarpersonalen har statskontoret uttalat, att någon ökning
av antalet pensionsberättigande laboratorsbefattningar icke borde medgivas
för närvarande. Statskontoret har i detta sammanhang erinrat om att forskare
vid flygtekniska försöksanstalten erhölle arvode motsvarande lönegrad Ce 32.
I övrigt har statskontoret icke funnit anledning till annan erinran mot
forskningsanstaltens förslag till personalförändringar än att, därest nya be
-
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
fattningar för förste forskningsingenjörer avsåges böra inrättas, samtliga
dessa borde hänföras till 29 lönegraden.
Statens lönenämnd har beträffande förslaget om att utbyta kamrerarbefattningen
i Ca 27 mot en byrådirektörsbefattning i Ca 29 framhållit, att sistnämnda
lönegrad syntes ligga högre än vad som gällde för motsvarande befattningar
vid ett flertal andra statliga myndigheter. Med hänsyn till de
med befattningen förenade arbetsuppgifterna och särskilt i betraktande av att
bland de kamerala uppgifterna inginge förvaltningen av det betydande forskningsanslaget
ville lönenämnden likväl icke framställa erinran mot att befattningen
hänfördes till 29 lönegraden. Lönenämnden kunde däremot icke
tillstyrka, att tjänstebenämningen ändrades till byrådirektör.
I övrigt har lönenämnden icke haft annat att erinra mot de av forskningsanstalten
förordade lönegradsplaceringarna än att lönenämnden beträffande
förslaget om att använda 30 lönegraden för vissa befattningar såsom
förste forskningsingenjör ifrågasatt huruvida icke i stället 29 lönegraden
borde tillämpas.
Departementschefen. Forskningsanstaltens förslag att utbyta kamrerarbefattningen
i Ca 27 mot en befattning i Ca 29 är jag icke för närvarande beredd
tillstyrka. I likhet med statskontoret anser jag vidare, att resultatet
av pågående utredning rörande löneställningen för den högre biträdespersonalen
bör avvaktas innan ställning tages till förslaget om utbyte av kontoristbefattningen
i Ce 13 mot befattning i högre lönegrad.
Såsom framgår av vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört
beträffande forskningsanstalten finner jag det i likhet med anstalten erforderligt
med en viss utökning av antalet pensionsberättigande befattningar för
forskningspersonal. I nuvarande ekonomiska läge måste emellertid återhållsamhet
iakttagas vid inrättandet av dylika befattningar. Jag är därför
icke beredd tillstyrka, att för nästa budgetår inrättas nya pensionsberättigande
befattningar i den utsträckning forskningsanstalten föreslagit. Med
beaktande härav föreslår jag, att nya befattningar inrättas för 2 laboratorer,
5 förste forskningsingenjörer och 5 forskningsingenjörer. Yidare
torde laboratorsbefattningar böra inrättas för de 4 forskare, som för närvarande
åtnjuta arvoden motsvarande lön i högst 9 lönegraden, löneplan 2.
Ytterligare befattningar böra, i den utsträckning forskningsanstalten föreslagit,
inrättas för personal, som för närvarande är kontraktsavlönad med
utnyttjande av anslaget till viss forskningsverksamhet. Av denna anledning
böra tillkomma 2 befattningar för laborator, 4 för förste forskningsingenjör
och 3 för forskningsingenjör.
Avlöningskostnaderna för sistnämnda personal böra i samband härmed
överföras till förevarande anslag.
I enlighet med vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört vid
behandlingen av frågan om försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet
böra vidare vid forskningsanstalten inrättas ytterligare befattningar
för 1 laborator samt — i utbyte mot 2 medicinska assistenter, den ene med
arvode från förevarande anslag motsvarande lön enligt Ca 25 och den andre
141
Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
med arvode från sakanslag motsvarande lön enligt Ce 27 — 2 forskningsläkare.
Då den förstnämnde av de nuvarande assistenterna innehar beställning
såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, bär jag vid behandlingen av
arméns avlöningsanslag föreslagit, att en dylik beställning indrages.
Vid anstalten skulle således tillkomma följande högre befattningar, nämligen
9 för laborator, 9 för förste forskningsingenjör, 8 för forskningsingenjör
och 2 för forskningsläkare. Av laboratorerna böra 3 givas ordinarie
anställning i högst Cp eller Cr 9 och de övriga 6 hänföras till Ce 31.
Samtliga befattningar för förste forskningsingenjör torde, på sätt i flera remissyttranden
påyrkats, böra placeras i Ce 29. För forskningsingenjörer och
forskningsläkare bör avses Ce 27. Bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente
torde möjliggöra, att nuvarande befattningshavare vid övergång till
de nya tjänsterna icke komma att lida löneminskning.
Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen
erfordras för den försvarsmedicinska forskningen vissa befattningar i lägre
löneställning. Den kommitté, som utarbetat organisationsförslaget i ämnet,
har föreslagit, att för ifrågavarande uppgifter inrättas befattningar för 1
tekniker i Ce 15, 2 laboratoriebiträden i Ce 13, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
och 1 djurskötare med ett årsarvode av 1 800 kronor. Mot beräkningen
av personalbehovet har jag icke funnit anledning till erinran, och
jag beräknar i det följande medel under förevarande anslag för anställande
av ifrågavarande personal med de av kommittén föreslagna löneställningarna.
Jag förutsätter emellertid beträffande lönegradsplaceringen av de tekniska
medhjälparna, att tillsättningen av personalen sker så, att pågående utredning
angående löneställningen för laboratoriebiträden m. fl. icke föregripes.
De befintliga befattningarna för forskningsassistenter i Ce 29 och Ce 27
böra såsom forskningsanstalten föreslagit i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen
erhålla tjänstebenämningarna förste forskningsingenjör respektive
forskningsingenjör. I enlighet med forskningsanstaltens förslag böra vidare
de två forskningsassistentbefattningarna i Ce 25 i mån av vakanser utbytas
mot dylika befattningar i Ce 24. Bestämmelse härom torde böra fogas till
personalförteckningen.
Såsom av det föregående anförts har forskningsanstalten utgått från att
lönekostnaderna för viss löneplansplacerad personal alltjämt skola bestridas
av anslaget till viss forskningsverksamhet. De avsedda lönekostnaderna äro
avsevärda och uppgå för närvarande till icke mindre än omkring 1,2 miljoner
kronor per år. Med hänsyn till att det här är fråga om sa gott som enbart
lägre teknisk personal ifrågasätter jag icke nu någon ändring beträffande
sättet för bestridandet av ifrågavarande lönekostnader.
Liksom jag i det föregående förutsatt beträffande personal ur marinen
torde även ur de övriga försvarsgrenarna, inom ramen för föreslagna personalstater,
personal i erforderlig omfattning få avdelas för tjänstgöring vid
forskningsanstalten.
Med beaktande av det anförda beräknar jag på sätt framgår av förslaget
till avlöningsstat anslaget för nästa budgetår till 1 330 000 kronor. Anslags
-
142
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
höjningen i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 457 000
kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle
emellertid sistnämnda anslag ha uppgått till 939 000 kronor. Kostnadsökningen
i förhållande till detta belopp utgör 391 000 kronor och föranledes
delvis av att vissa avlöningskostnader, som nu bestridas från anslaget till viss
forskningsverksamhet, föreslås skola utgå av förevarande anslag.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels besluta att å personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt
skola — med uteslutande av befattningar för 4
forskningsassistenter i lönegrad Ce 29 och 11 forskningsassistenter
i lönegrad Ce 27 — uppföras befattningar för 3 laboratorer
i högst lönegrad Cp eller Cr 9, 6 laboratorer i lönegrad
Ce 31, 13 förste forskningsingenjörer i lönegrad Ce 29, 19 forskningsingenjörer
och 2 forskningsläkare i lönegrad Ce 27;
dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 246 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattning,
förslagsvis ........................ » 8 200
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .............................. » 11200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 930 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 140 100
Summa kronor 1 335 500
Särskilda upphör dsmedél:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 5 500
JS ettoutgift kronor 1 330 000
dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 330 000 kronor.
[22.] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 162) ...................... kronor 126 000
» 1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 186 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 124) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1948/49 beräkna ett
förslagsanslag av 126 000 kronor.
143
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
Försvarets forskningsanstalt har räknat med en höjning av medelsanvisningen
med 36 000 kronor till 162 000 kronor. Av höjningen belöpa 4 000
kronor på sjukvård, 5 000 kronor på reseersättningar m. m. och 27 000
kronor på övriga expenser. Beträffande medelsbehovet för sistnämnda ändamål
har forskningsanstalten anfört bland annat följande.
Det ökade medelsbehovet syntes, bortsett från prisstegringar, i första hand
få tillskrivas den omfattning verksamheten erhållit. Det låge i öppen dag,
att i samma mån som utbyggandet av anstalten fortskrede och verksamheten
i samband därmed tilltoge i omfång, jämväl behovet av expenser måste öka.
En ytterligare orsak till att medelsbehovet stegrats vore anstaltens förläggningsförhållanden.
Anstalten vore sålunda för närvarande inhyst i lokaler
belägna på icke mindre än åtta olika platser i Stockholm eller dess omgivningar.
Hur förläggningen än vore ordnad vore det emellertid av vikt, att
möjlighet förefunnes att i största möjliga utsträckning tillgodose sådana utgiftsändamål,
som kunde verka främjande på verksamheten. Medelsbehovet
för expenser hade beräknats med utgångspunkt härifrån och på grundval av
företagna undersökningar rörande kostnaderna under sistlidet budgetår.
Departementschefen. Omkostnaderna vid forskningsanstalten under innevarande
budgetår ha visat sig uppgå till väsentligt högre belopp än som för
budgetåret anvisats under förevarande anslag. Kungl. Maj:t har också efter
framställning av forskningsanstalten genom beslut den 2 april 1948 medgivit,
att anslagsposten till reseersättningar och delposten till övriga expenser må
överskridas med högst 2 000 respektive 50 000 kronor. I samband diirmed
har Kungl. Maj:t tillika föreskrivit, att ett mot överskridandena svarande belopp
under anslaget till viss forskningsverksamhet skall förbehållas Kungl.
Maj:ts disposition. Jag anser mig böra räkna med att utgifterna under berörda
anslagspost och delpost under nästa budgetår komma att bli lika
stora som under innevarande budgetår, såvitt avser de ändamål som nu tillgodoses
av posterna.
Under förevarande anslag böra vidare beräknas medel för kostnader för
den under föregående punkt berörda försvarsmedicinska forskningen vid
forskningsanstalten. Den kommitté, som utrett hithörande spörsmål, har
beräknat medelsbehovet härför, såvitt avser förevarande anslag, till 5 000
kronor, av vilket belopp 2 000 kronor belöpa på resekostnader och 3 000
kronor på övriga expenser. Mot denna beräkning har jag intet att erinra,
Då jag anser tillfyllest att höja anslagsposten till sjukvård med 3 000
kronor, beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag
till (126 000 + 2 000 + 50 000 + 5 000 + 3 000 =) 186 000 kronor. Anslagshöjningen
utgör 60 000 kronor.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj: t måtte föreslå
riksdagen
att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.
[23.] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.
Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 162) .................... kronor 3 850 000
1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 3 550 000
144
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Yiss forskningsverksamhet förbudgetåret 1948/49 beräkna
ett reservationsanslag av 3 150 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt har, efter samråd med bland andra överbefälhavaren,
framlagt beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande anslag
för budgetåret 1948/49.
Då ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke
kan lämnas till statsrådsprotokollet, får jag beträffande detaljerna i medelsberäkningen
hänvisa till handlingarna i ärendet. Av beräkningarna inhämtas,
att kostnaderna för forskningsverksamheten för nästa budgetår uppskattats
till 6 140 000 kronor. På anförda skäl har emellertid forskningsanstalten föreslagit,
att medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till 4 200 000 kronor.
Departementschefen. Med hänsyn till vetenskapens och teknikens snabba
utveckling på de områden, som beröra försvaret, får det framförallt med
hänsyn till planläggandet av försvarets materielanskaffning anses vara synnerligen
angeläget att det forskningsarbete, för vilket kostnaderna bestridas
från detta anslag, fortsättningsvis kan bedrivas i oförminskad omfattning.
Erforderliga medel böra därför anvisas för ändamålet. Emellertid torde
medelsanvisniugen kunna begränsas något i förhållande till vad forskningsanstalten
äskat. Med hänsyn till den reservation å anslaget, som numera
kan beräknas finnas vid utgången av innevarande budgetår, bör medelsbehovet
kunna nedräknas med 200 000 kronor. I enlighet med vad jag anfört
vid anmälan av propositionen 1948:126 (s. 20) kan medelsbehovet under förevarande
anslag ytterligare nedräknas med 215 000 kronor, motsvarande de
beräknade kostnaderna för en kemisk-teknisk försöksanläggning, som tidigare
avsetts skola uppföras med anlitande av medel under förevarande anslag för
innevarande budgetår men som nu föreslagits skola i stället bekostas av
medel under kapitalbudgeten för nästa budgetår. Vidare bör medelsbehovet
därutöver nedräknas med i runt tal 50 000 kronor, vilket belopp enligt vad
jag anfört under föregående punkt förbehållits Kungl. Maj:ts disposition i
anledning av överskridande av omkostnadsanslaget för innevarande budgetår.
Då jag i det föregående uppräknat sistnämnda anslag för nästa budgetår
med motsvarande belopp, böra ytterligare 50 000 kronor avdragas från det
av anstalten äskade anslaget till viss forskningsverksamhet. Den förstärkning
av den extra ordinarie personalen, som jag under punkt 21 föreslagit,
bör föranleda minskad belastning å förevarande anslag. Jag uppskattar
denna minskning av medelsbehovet under anslaget till 180 000 kronor. Av
skäl som framga av nästa punkt kan anslaget slutligen nedräknas med vtterligare
200 000 kronor.
Å andra sidan tillkomma vissa utgifter för försvarsmedicinsk forskning.
Sålunda beräknas kostnaderna för den forskning, som avses skola bedrivas
vid forskningsanstalten, till 100 000 kronor, varav 40 000 kronor för
anskaffning och underhåll av apparater, maskiner, verktyg och inventarier
145
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
samt GO 000 kronor för materialier ock andra omkostnader. Vidare bör under
anslaget beräknas ett belopp av 154 000 kronor för kostnaderna i övrigt för
den försvarsmedicinska forskningen. Av detta belopp belöpa i runt tal 14 000
kronor på ökade omkostnader för medicinska forskningsrådet, 20 000 kronor
på arvoden och ersättningar för särskilda utredningar samt 120 000 kronor
på expertis och forskning vid olika institutioner ävensom på stipendier för
försvarsmedicinska studier utomlands. Ersättning för utredningar bör kunna
utgå, oavsett om dessa utföras av medicinska forskningsrådet eller eu subkommittés
egna ledamöter eller av andra experter. Av beloppet 120 000
kronor böra liögst 30 000 kronor få användas till resestipendier.
T enlighet med vad jag sålunda anfört beräknar jag anslaget till viss
forskningsverksamhet för nästa budgetår till (4 200 000—200 000—215 000
50 000—50 000—180 000—200 000+100 000 + 154 000 =) 3 559 000 kronor, eller
i avrundat tal 3 550 000 kronor. Anslagsminskningen utgör 300 000 kronor.
I likhet med det för innevarande budgetår anvisade anslaget bör det sålunda
föreslagna anslaget fördelas efter bestämmande av Kungl. Maj:t.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 3 550 000
kronor.
[24.j Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag.
I propositionen 1944: 293 angående inrättande av försvarets
forskningsanstalt redogjordes för försvarets forskningsnämnds beräkningar
av de engångskostnader — förutom byggnadskostnader — som skulle uppkomma
i samband med den nya forskningsanstaltens inrättande (s. 59).
Kostnadsberäkningarna slutade på ett belopp av 585 000 kronor.
Vid anmälan av detta spörsmål i propositionen 1944:293 anförde min
företrädare i ämbetet, att de av forskningsnämnden beräknade engångskostnaderna,
förutom byggnadskostnaderna, bleve i viss mån beroende av
omfattningen av det byggnadsprogram, som komme att slutligt fastställas.
Det förutsattes emellertid, att ifrågavarande kostnader skulle kunna minskas
med åtminstone 35 000 kronor till 550 000 kronor. För budgetåren 1945/46
och 1946/47 ha sedermera för ändamålet anvisats två reservationsanslag,
vartdera å 275 000 kronor.
I skrivelse den 19 mars 1948 har försvarets forskningsanstalt anfört, att
ifrågavarande anslag till engångsanskaffning av utrustning numera förbrukats,
varför det vore erforderligt, att ytterligare medel anvisades. De tidigare anvisade
anslagen hade beräknats för en institution av avsevärt mindre omfattning
än den forskningsanstalten sedermera erhållit. Anskaffningskostnaderna
hade vidare blivit högre än man år 1944 kunnat räkna med. Därest
de provisoriska lokaler, som avsåges för anstalten, skulle kunna förses med för
verksamheten erforderlig utrustning, syntes ytterligare minst 200 000 kronor
10—57i 4» liihang till riksdagens protokoll 1948. I sand. Nr 209.
146
Kungl. Maj:ts proposition nr 209.
böra ställas till förfogande. Anstalten hemställde, att ett reservationsanslag
å sagda belopp måtte anvisas. Vid bifall därtill kunde reservationsanslaget
till viss forskningsverksamhet minskas i motsvarande mån.
För budgetåret 1944/45 har anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kronor
till utrustning av ett köldlaboratorium, ursprungligen avsett för försvarsväsendets
kemiska anstalt. Anslaget står numera till forskningsanstaltens
disposition.
Forskningsanstalten har i skrivelse den 26 november 1947 anmält, att
kostnaderna för laboratoriets utrustning med hänsyn till inträffade prisstegringar
numera kunde beräknas till 40 000 kronor, samt hemställt, att
ytterligare 10 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.
Departementschefen. Då det ansetts angeläget att bedriva forskningsarbetet
inom försvaret med största möjliga intensitet, har forskningsanstalten under
de senaste åren utbyggts i väsentligt större omfattning än som vid dess
tillkomst förutsattes. Då vidare en icke oväsentlig prisstegring på senare tid
inträtt, ha de anslag, som anvisats för engångsanskaffning av utrustning för
anstalten, visat sig otillräckliga, och ytterligare medelsanvisning är därför
erforderlig. Mot anstaltens nu framlagda medelsäskande har jag icke funnit
anledning till erinran. Jag förutsätter dock, att uppkommande merkostnader
för utrustning av köldlaboratorium skola kunna bestridas inom ramen för
det äskade beloppet, 200 000 kronor. På sätt forskningsanstalten förutsatt
bär jag vid beräkningen under föregående punkt av anslaget till viss forskningsverksamhet
beaktat det nu framlagda anslagsäskandet.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av
viss utrustning för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
[25.] Försvarets brevskola: Avlöningar, förslagsanslag. Vid anmälan av försvarspropositionen
har jag biträtt ett av försvarskommittén framlagt förslag,
att en för försvaret gemensam skola, försvarets brevskola, inrättas för att
handhava korrespondensundervisning inom försvaret. Medel för bestridande
av utgifterna för skolans fasta organisation och av kostnaderna för sådana
studiekurser, som skola begagnas av personal ur alla försvarsgrenar, torde
böra anvisas under särskilda för brevskolan uppförda förslagsanslag — ett
för avlöningar och ett för omkostnader — vilka lämpligen böra uppföras
under särskild rubrik efter försvarets läroverks anslag under fjärde huvudtiteln.
Kostnaderna för kurser, som utarbetas för enskilda försvarsgrenar,
böra bestridas från vederbörliga övningsanslag.
Brevskolans personal har enligt försvarspropositionen beräknats skola
bestå av 1 chef i Ma 10 eller Md 9, 1 löjtnant (militär lärare) i Md 7, tre
civila lärare i Ce 24 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Till chefen
Iiungl. Maj:ts proposition nr 209. 147
för skolan kar förutsatts skola utgå sedvanligt tilläggsarvode med 1440
kronor per år.
Med dessa utgångspunkter beräknar jag brevskolans avlöningsanslag på
sätt framgår av följande förslag till avlöningsstat till 75 000 kronor. För
omkostnader bör i enlighet med försvarskommitténs beräkningar upptagas
ett belopp av 30 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle således
utgöra 105 000 kronor. Jag får erinra, att kostnaderna för den för närvarande
provisoriskt organiserade arméns brevskola för innevarande budgetår beräknats
till 80 000 kronor, i vilket belopp dock icke ingå kostnader för avlöningar
till militär personal.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels fastställa följande personalförteckning för försvarets
brevskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Beställning Lönegrad
1 chef ............................................ Ma 10 el. Md 9
1 löjtnant .................................................... Md 7
dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets brevskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 21600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t................................ » 1 440
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 43 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 8 960
Summa kronor 75 000
dels ock till Försvarets brevskola: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
[26.] Försvarets brevskola: Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande av
vad jag anfört under föregående punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Försvarets brevskola: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
Sammanställning
över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel, varom slutliga äskanden framlagts i de i annat
sammanhang anmälda propositionerna nr 157 med förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1948/49 m. in. och nr 208 angående
14-8 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.
vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49
m. m.
Anslag |
I statsverks-propositionen |
Slutligt |
Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar . |
1 300 000 |
1 434 000 |
W : Omkostnader........ |
210 000 |
210 000 |
Arméförvaltningen: Avlöningar. . . . |
1 620 000 |
1 680 000 |
Flygförvaltningen: Avlöningar...... |
1 000 000 |
896 000 |
Försvarsstaben: Avlöningar .... |
5 500 000 |
6 400 000 |
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. |
no 000 000 |
110 000 000 |
Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal |
8 675 000 |
11500 000 |
Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga . |
14 100 000 |
18 700 000 |
Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. |
35 000 000 |
45 000 000 |
Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns |
21 122 000 |
|
Armén: Befästningars underhåll m. m. |
1 200 000 |
J. 18 872 000 |
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl... |
46 000 000 |
46 700 000 |
Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal . . |
935 000 |
1 450 000 |
Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga |
2 450 000 |
3 600 000 |
Marinen: Fartygsbyggnader . . . |
20 000 000 |
20 000 000 |
Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m... |
15 000 000 |
15 000 000 |
Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma-rinens delfond . . |
7 488 000 |
|
Marinen: Befästningars underhåll m. m. . |
1 000 000 |
| 6 898 000 |
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. . |
43 800 000 |
45 400 000 |
Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal |
660 000 |
750 000 |
Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga . . |
2 500 000 |
3 500 000 |
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. .. |
115 000 000 |
125 000 000 |
Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond: |
12 481 000 |
] 12 005 000 |
Flygvapnet: Befästningars underhåll m. m........ |
190 000 |
|
Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar..... |
873 000 |
1 330 000 |
» : Omkostnader........... |
126 000 |
186 000 |
” : Viss forskningsverksamhet |
3 150 000 |
3 550 000 |
” : Engångsanskaffning av viss utrustning ........ |
200 000 |
|
Försvarets brevskola: Avlöningar |
— |
75 000 |
** : Omkostnader........... |
_ |
30 000 |
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars |
_ |
6 030 000 |
Summa |
471380 000 |
500 396 000 |
Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 159) skulle fjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1948/49 vid bifall till vad däri föreslagits
uPPgå till 736 418 500 kronor. Vid bifall till de här berörda förslagen skulle
slutsummau ökas med (506 396 000 — 471 380 000 =) 35 016 000 kronor till
(736 418 500 + 35 016 000 =) 771 434 500 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erland Kock.
Kungl. Maj.ts proposition nr 209.
149
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
.4.
Vissa särskilda frågor.
1. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret............................
2. De värnpliktigas penningbidrag ......................................
3. Tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret ........................
4. Provisorisk lönereglering för viss civilmilitär läkar* och veterinärpersonal
................................................................
5. Auditörsinstitutionen vid försvaret....................................
6. Vissa befattningar vid marinverkstäderna ............................
Sid.
2
5
8
10
18
23
B. Anslagsberäkningar.
7. Fortiflkationsförvaltningen: Avlöningar................................
8. » : Omkostnader ............................
9. Arméförvaltningen: Avlöningar........................................
10. Flygförvaltningen: Avlöningar ........................................
11. Försvarsstaben: Avlöningar............................................
12. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........................
13. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal..........................
14. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga ..........................
15. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........................
16. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal ........................
17. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga..........................
18. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.....................
19. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal ....................
20. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga......................
21. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar..............................
22. » » : Omkostnader ..........................
23. » » : Viss forskningsverksamhet ............
24. » » : Engångsanskaffning av viss utrustning
25. Försvarets brevskola: Avlöningar......................................
26. » » : Omkostnader ..................................
25
29
29
37
42
49
90
92
93
116
118
118
136
136
137
142
143
145
146
147
Sammanställning.