Kungl. Maj:ts proposition nr 803.
1
Nr 203.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 19J+8/49 till universitetssjukhusen; given
Stockholms slott den 5 mars 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Den centrala handläggningen av ärenden rörande universitetssjukhusen
anses böra vid ingången av nästa budgetår överflyttas från ecklesiastikdepartementet
till inrikesdepartementet. Till följd härav föreslås, att anslagen till
Universitetssjukhus uppföras under elfte huvudtiteln.
Anslagen till avlöningar vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
föreslås höjda med 1 424 000 kronor respektive 703 000 kronor. Anslagshöjningarna,
som huvudsakligen äro av automatisk natur, betingas i övrigt
av förslag om vissa personalförstärkningar, särskilt för laboratorieverksamheten,
och vissa förändringar i övrigt beträffande personalorganisationen.
För köksföreståndarpersonalen föreslås en förbättrad löneställning.
Beträffande karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets omkostnadsanslag
förordas en höjning med sammanlagt 575 000 kronor, väsentligen
betingad av anslagsbelastningen under sistförflutna budgetår.
Till utrustning av pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset och anskaffande
av två röntgenapparater med hög spänning för radiumhemmet
iiskas ett begynnelseanslag av 675 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1918. 1 samt. Nr SOS.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Statens bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala erlägges nu i efterskott,
sedan underskottet för visst räkenskapsår konstaterats. I anslutning
till ett uttalande i ämnet av riksdagens år 1947 samlade revisorer föreslås
en sådan omläggning av ordningen för verksamhetens finansiering att från
anslaget till bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala i fortsättningen
skola utgå medel till täckande av uppkommande driftunderskott för löpande
verksamhetsår. Under nämnda anslag beräknas därför för nästa budgetår
medel till statens andel i bristen för såväl räkenskapsåret 1947/48 som
räkenskapsåret 1948/49.
I övrigt torde få hänvisas till redogörelsen i propositionen.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1948.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Ivock.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj.t under åttonde huvudtiteln, punkten
87, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1948/49 beräkna
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 10 000 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag
av 500 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4 100^ 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa byggnadsarbeten
ett reservationsanslag av 46 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala
ett förslagsanslag av 3 560 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund ett anslag av 515 000 kronor;
3
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 203.
dels ock till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm ett anslag av 425 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bilagan 29, Kapitalbudgeten,
punkterna 8 och 9) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition, beräkna
dels till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av
500 000 kronor;
dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala
ett investeringsanslag av 344 000 kronor.
Dessa anslagsfrågor ha numera färdigberetts. Innan jag ingår på dem,
torde jag först få till behandling upptaga frågan om överflyttning av den
centrala handläggningen av ärenden rörande universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet
till inrikesdepartementet. Ehuru jag därvid kommer
att förorda en dylik överflyttning med ingången av nästa budgetår, torde
det av praktiska skäl vara lämpligt, att jag även denna gång föredrager anslagsfrågorna.
1. överflyttning av den centrala handläggningen av ärenden
rörande universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet
till inrikesdepartementet.
Gällande bestämmelser.
De s. k. universitetssjukhusen intaga sedan länge en särställning på
kroppssjukvårdens område, främst därigenom att de förvaltas av direktioner,
som direkt eller genom vederbörande universitetsmyndighet sortera
under ecklesiastikdepartementet. Anslagen till dessa sjukhus äro också upptagna
under åttonde huvudtiteln. Därtill kommer att medicinalstyrelsens
befogenheter beträffande dessa sjukvårdsinrättningar äro mera begränsade
än i fråga om lasaretten i allmänhet och de därmed jämställda storstadssjukhusen.
I sistnämnda hänseende må erinras om att karolinska sjukhuset
och serajimerlasarettet äro helt undantagna från bestämmelserna i gällande
sjukhuslag och sjukhusstadga. Frånsett vissa till förstnämnda sjukhus anslutna
specialkliniker (psykiatriska kliniken och Konung Gustaf V:s jubileumsklinik)
har medicinalstyrelsen beträffande dessa sjukhus inga andra
befogenheter än att, då styrelsen så finner påkallat, förrätta inspektion av
sjukvården därstädes, fastställa rådgivande taxa för vård å enskilda och
halvenskilda rum samt yttra sig i ärenden rörande fel och försummelser avsjukhusens
läkare vid utövning av läkarkonsten. Styrelsen har sålunda icke
— i motsats till vad som gäller för lasarett i allmänhet — att taga någon
befattning med sjukhusens till- eller ombyggnad eller med tillsättande av
överläkare eller inrättande av befattningar som underläkare eller biträdande
lasarettsläkare, utan ankommer detta på karolinska sjukhusets direktion
eller karolinska institutets lärarkollegium. För medicinalstyrelsens befatt
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
ning med allmänna bambördshuset i Stockholm och akademiska sjukhuset
i Uppsala gäller i stort sett samma begränsning, dock att styrelsen vad dessa
sjukhus angår skall beredas tillfälle att yttra sig även över klagomål rörande
sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden eller entledigande samt i fråga om
större ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset. Å lasarettet i Lund är gällande
sjukhuslag i princip tillämplig, ehuru undantag har gjorts bland annat
beträffande tillsättande av överläkare och handläggning av ärenden rörande
fel och försummelser av läkare, som tillika är befattningshavare vid universitetet.
Medicinalstyrelseutredningen.
Medicinalstyrelseutredningen har i sitt betänkande angående den centrala
organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet (stat.
off. utr. 1946: 20) även behandlat frågan om den centrala handläggningen
av ärenden rörande undervisningssjukhusen. Utredningen har därvid bland
annat framhållit, att den undantagsställning i administrativt hänseende,
som tillkommer universitetssjukhusen, närmast torde få ses mot bakgrunden
av deras dubbla uppgift att dels tjäna som vårdanstalter för sjuka,
dels ock fungera som praktiska undervisningsanstalter för läkare och viss
annan medicinalpersonal. I praktiken tillgodose ifrågavarande sjukhus på
grund av sin storlek en mycket betydande del av det föreliggande sjukvårdsbehovet.
Samtidigt är att märka, att klinisk undervisning i icke ringa utsträckning
meddelas även vid andra sjukhus än de egentliga universitetssjukhusen.
Under sådana förhållanden kan det, enligt utredningen, icke i
och för sig anses självfallet, att dessa sjukhus skola i sjukvårdsadministrativt
hänseende intaga en särställning av den art och omfattning, som nu är
fallet. Utredningen erinrar vidare om att det i olika sammanhang har framkommit
önskemål om en närmare anknytning av universitetssjukhusen till
den allmänna sjukhusvården i övrigt, varvid man främst avsett att sammanföra
den centrala handläggningen av samtliga sjukvårdsärenden till
social (inrikes-) departementet.
Medicinalstyrelseutredningen anser det icke osannolikt, att en sådan ordning
skulle underlätta en ändamålsenlig avvägning av de krav, som den
praktiska sjukvården och den medicinska undervisningen var för sig ställa.
Främst gäller detta i fråga om sjukhusvårdens utbyggnad med olika specialavdelningar
och tillgodoseende med för ändamålet utbildade läkare men
torde även gälla beträffande undervisningens praktiska anordnande. Sålunda
skulle en utflyttning i vidgad omfattning av den med kliniska undervisningen
förenade praktiska tjänstgöringen till lämpliga lasarett innebära
fördelar för såväl de studerande som lasaretten.
Utredningen framhåller vidare, att en ordnad samverkan mellan representanter
för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför
undervisningssjukhusen å ena sidan samt vederbörande universitetsmyndig
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
heter å den andra borde komma till stånd beträffande undervisningens planläggning
och utformning. I viss utsträckning torde detta behov kunna tillgodoses
i anslutning till den inspektion, som medicinalstyrelsen äger företaga
rörande sjukvården vid universitetssjukhusen. Utredningen vill likväl
ifrågasätta, huruvida det icke dessutom borde skapas en organiserad form
för överläggningar i detta hänseende. Eventuellt skulle detta kunna ske
genom att vid universitetskanslerns sida ställdes en av Kungl. Maj:t utsedd
nämnd, bestående av representanter för de medicinska fakulteterna, karolinska
institutet, medicinalstyrelsen och tjänsteläkarorganisationerna.
Remissyttranden.
Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget i vad gäller den
centrala handläggningen av ärenden rörande undervisningssjukhusen har
varit föremål för yttrande av de större akademiska konsistorierna och de
medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund, lärarkollegiet
vid karolinska institutet, direktionen för karolinska sjukhuset, direktionen
över allmänna barnbördshuset i Stockholm, direktionen för akademiska
sjukhuset i Uppsala, direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, kanslern för rikets universitet samt medicinalstyrelsen. Av dessa instanser
ha det större akademiska konsistoriet i Uppsala, den medicinska
fakulteten i Uppsala samt direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
ävensom det större akademiska konsistoriet i Lund avstyrkt överflyttning
av ifrågavarande ärenden till social(inrikes-)departementet. I dessa yttranden
framhålles bland annat, att bärande skäl för en överflyttning icke
syntes föreligga samt att några olägenheter av den nuvarande ordningen
hittills icke framkommit. Särskilt frågor angående tillsättning av lärartjänster
å universitetens stat samt sådana rörande undervisning och forskning
borde alltfort handläggas av ecklesiastikdepartementet. En överflyttning
av kostnaderna för lärare samt viss övrig personal, apparatur och
vetenskapliga instrument in. in., som betingas av sjukhusens undervisningsoch
forskningsuppgifter, betecknas såsom olämplig, enär sådana frågor
måste vara en ecklesiastikdepartementets angelägenhet, så länge universiteten
och närstående högskolor och institut hänföras dit. Det understrykes
vidare, att övervakandet av att undervisning och forskning bli tillräckligt
väl tillgodosedda i fråga om lokaler inom nybyggnader vid ett universitetssjukhus
rimligen borde ligga i händerna på det departement, som är huvudman
för själva undervisningen. Även medicinska fakulteten i Lund framför
övervägande kritiska synpunkter mot förslaget och anser det vara svårt
att med ledning av det framlagda betänkandet fatta ståndpunkt till frågan.
Karolinska institutets lärarkollegium har däremot icke haft något principiellt
att erinra mot ett genomförande av förslaget men framhållit angelägenheten
för undervisning och forskning, att befattningar, som ehuru ej
uppförda å vederbörande högskolas stater iiro anknutna till undervisnings
-
G
Kungl. Maj:ts proposition nr 803.
sjukhusen, tillsättas på ett sätt, som är betryggande för tillgodoseende av
de akademiska synpunkterna. Direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anser, att den ifrågasatta överflyttningen från vissa
synpunkter skulle erbjuda fördelar, framför allt möjligheten till mera enhetlig
handläggning av de egentliga sjukvårdsärendena. Med hänsyn till undervisningens
och forskningens krav vore det dock önskvärt, att en väsentlig
omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet icke ägde rum.
I detta sammanhang ifrågasätter direktionen, huruvida icke yttranderätt
för densamma över konsistoriets förslag beträffande överläkartjänster förenade
med professur (ev. laboratur) skulle lämna en större säkerhet för tillgodoseendet
av sjukvårdens praktiska krav vid tillsättandet av dessa kliniska
akademiska tjänster. Direktionen för karolinska sjukhuset anser, att en
överflyttning till social(inrikes-)departementet av ärenden rörande undervisningssjukhusen
borde begränsas till ärenden, som gälla själva sjukhusdriften.
Direktionen över allmänna barnbördshuset i Stockholm anför, att
den föreliggande frågan endast har mycket ringa betydelse för barnbördshuset,
eftersom detta sjukhus med utgången av juni månad 1949 upphör att
vara undervisningssjukhus.
Kanslern framhåller, att övervägande skäl tala för att frågor rörande
undervisning och forskning vid undervisningssjukhusen borde bliva föremål
för bedömande inom samma departement, som handlägger övriga den akademiska
undervisningen och forskningen berörande spörsmål, d. v. s. ecklesiastikdepartementet.
Däremot anser kanslern, att en överflyttning till
social (inrikes-) departementet av samtliga frågor rörande sjukhusdriften måhända
skulle vara lämplig, framför allt för att möjliggöra en mera enhetlig
handläggning av de egentliga sjukvårdsärendena. Det torde emellertid i
åtskilliga fall svårligen låta sig göra att draga en bestämd gräns mellan sistnämnda
ärenden och ärenden avseende undervisning och forskning. Om
endast sjukvårdsärendena överflyttades till inrikesdepartementet torde
man därför böra räkna med att ett mycket stort antal ärenden komma att
behöva handläggas gemensamt inom två departement, något som givetvis
skulle tynga departementens arbete. Kanslern anför vidare bland annat
följande.
En önskvärd samordning av de egentliga sjukvårdsärendena i vad de avse
å ena sidan undervisningssjukhusen, å andra sidan övriga sjukhus torde
kunna vinnas utan den ifrågasatta överflyttningen till social (inrikes-) departementet
genom inrättandet av ett särskilt samarbetsorgan.
Det kan icke bestridas, att en rationell organisation av den medicinska
kliniska undervisningen och av sjukvården i riket skulle underlättas, därest
vid planläggningen av utvidgningar och förbättringar i fråga om undervisningssjukhusen
ett samråd redan på ett tidigt stadium ägde rum mellan
representanter för de olika vederbörande, som ha direkta intressen att bevaka
i dylika frågor. Som det nu är få de myndigheter, som ha till uppgift
att beakta rikssynpunkterna, ej sällan taga befattning med dessa ärenden
7
Kungl. Maj:ts -proposition nr SOS.
först under ett nog så sent skede av ärendets handläggning. Ett organiserat
samrådande redan på ett tidigt stadium av utredningen skulle säkerligen
vara till stor nytta. För att frågorna skola bliva allsidigt belysta synes vid
detta samråd samtliga medicinska läroanstalter böra bliva i tillfälle att
yttra sig. Det kan knappast vara tillräckligt med överläggningar mellan den
enskilda läroanstalten och medicinalstyrelsen. Den av utredningen ifrågasatta
nämnden skulle kunna vara ett organ för dylikt samråd. Säkerligen är
det för vinnande av erfarenhet på området bäst att pröva sig fram med provisoriska
anordningar, innan man tillskapar en mera fast organisation.
Medicinalstyrelsen finner, att sjukvårdens intressen starkt
tala för en överflyttning av universitetssjukhusen till inrikesdepartementet.
Det understrykes särskilt i styrelsens yttrande, att universitetssjukhusen
intaga en central ställning inom sjukvårds väsendet. Universitetssjukhusen
äro i olika utsträckning »rikssjukhus» och särskilt i den bemärkelsen, att vid
dem finnas specialavdelningar, som antingen saknas vid övriga sjukhus
eller endast inrättats vid ett visst antal. Enligt medicinalstyrelsen har sjukvårdsärendenas
handläggning inom olika departement visat sig vara en
olägenhet. Ett närmare samarbete skulle vara särskilt angeläget för planläggningen
för sjukvårdens vidare utveckling med nya specialavdelningar
samt för den fortsatta utbildningen av läkare och övriga sjukvårdsfunktionärer.
De olika sjukhusen borde därför lyda under en gemensam myndighet,
medicinalstyrelsen, och ävenså under samma departement.
Men även undervisningen och forskningen skulle enligt
medicinalstyrelsen kunna vinna på den här ifrågasatta överflyttningen. En
samordning vore särskilt angelägen med hänsyn till nödvändigheten av att
undervisningen i medicinens olika kliniska discipliner bleve mera socialt
betonad än för närvarande och att den förebyggande vården ägnades särskild
uppmärksamhet. Viktigt vore i detta hänseende, att särskilda representanter
för social medicin och preventiv medicin finge säte i lärarkollegierna och
att de speciellt sakkunniga i de olika kliniska medicinska disciplinerna finge
göra sin sakkunskap gällande i administrativa sjukvårdsfrågor. Även den
socialmedicinska forskningen bland annat rörande folksjukdomarnas bekämpande
torde kunna stimuleras av den ifrågasatta samordningen.
A andra sidan säger sig styrelsen vara medveten om att forskningen inom
de teoretiska medicinska disciplinerna står de övriga fakulteterna nära samt
att sambandet mellan teoretisk grundforskning och klinisk forskning blir allt
intimare. Universitetens enhet borde icke brytas, vilket skulle vara till skada
både för den medicinska fakulteten och de övriga. Man torde därför böra
låta de medicinska professorerna intaga en dubbelställning, så att de beträffande
frågor, som huvudsakligen beröra forskningen och undervisningen,
ingå i vederbörande akademiska korporationer enligt nu rådande ordning,
men beträffande frågor, som huvudsakligen avse sjukvården, intaga samma
ställning som andra lasarettsläkare. Någon svårighet torde icke behöva
befaras genom att i förutnämnda hänseende låta de medicinska professo
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.
rerna helt lyda under ecklesiastikdepartementet, i sistnämnda under inrikesdepartementet.
Den viktigaste personalfrågan i detta sammanhang vore utnämningarna
dels av professorerna-överläkarna, dels av underordnade läkarkrafter.
De medicinska fakulteterna hålla bestämt fast vid nuvarande procedur
för professorstillsättningarna. Medicinalstyrelsen ifrågasätter emellertid,
huruvida icke under vissa förutsättningar styrelsen lämpligen borde få
giva förord åt en av de tre främsta på förslaget till professur uppförda.
Beträffande de underordnade läkarkrafterna vore det nödvändigt, att den
grundläggande rekryteringen till den kliniska utbildningen skedde jämväl
med hänsyn till graden av vetenskaplig begåvning. Klinikchefernas val
bland olika aspiranter borde även hädanefter tillmätas ett avgörande inflytande.
Detta borde dock icke utesluta, att ärendet på något sätt underställdes
medicinalstyrelsen, sedan sakkunniga upprättat förslag och vederbörande
professor avgivit förord.
Styrelsen framhåller vidare, att en enhetlig behandling av såväl materielsom
personfrågorna synes böra ske, så långt det är möjligt, bland annat av
det skälet, att det vore omöjligt att skilja mellan å ena sidan personal och
materiel, som tjänade forskningen, och å andra sidan sådan, som tjänade
sjukvården. En sadan åtskillnad vore desto mindre angelägen, som även
forskningen måste anses tjäna sjukvården. Däremot vore det riktigt, att en
på bred grund lagd klinisk forskning medförde behov av dyrbarare utrustning
och större personal, och det vore därför rimligt, att de ersättningsgrunder,
som bestämdes för den lokala huvudmannens insats, toge skälig
hänsyn härtill.
Departementschefen. Universitetssjukhusen intaga en central ställning
inom vårt sjukvårds väsende. De äro såsom medicinalstyrelsen framhåller
i stor utsträckning »rikssjukhus», som på grund av sin storlek tillgodose
en betydande del av det föreliggande sjukvårdsbehovet. Särskilt deras specialavdelningar
måste betjäna hela landet. Därtill kommer beträffande akademiska
sjukhuset i Uppsala och lasarettet i Lund, att de samtidigt fylla
uppgifterna som länslasarett. Under sådana förhållanden är det naturligt,
att önskemål framkommit om en närmare anknytning av universitetssjukhusen
till den allmänna sjukvården i övrigt. En enhetlig central handläggning
av de egentliga sjukvårdsärendena skulle också medföra vissa uppenbara
fördelar. Ett sammanförande av den centrala handläggningen av samtliga
sjukvårdsärenden till det departement, som närmast har att svara för
hälso- och sjukvården, nämligen inrikesdepartementet, synes mig därför
vara motiverat. Särskilt anser jag, att sjukvårdens fortsatta utbyggnad
med nya specialavdelningar skulle främjas av ett närmare samarbete mellan
medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför undervis
-
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
ningssjukhusen å ena sidan samt universitetssjukhusen å den andra. Det
blir vidare förmodligen nödvändigt att i ökad omfattning flytta ut den
praktiska läkartjänstgöringen under den kliniska utbildningen till härför
lämpliga lasarett utanför de egentliga undervisningssjukhusen, om utbildningskapaciteten
av läkare skall kunna motsvara behovet. Detta torde
ytterligare motivera en enhetlig central ledning av sjukvården.
Universitetssjukhusens uppgift att även tjäna den medicinska forskningen
och den praktiska utbildningen av läkare komplicerar givetvis frågan
om en överflyttning av sjuk vårdsärendena från ecklesiastikdepartementet
till inrikesdepartementet. Jag är sålunda medveten om att svårigheter
i vissa fall kunna uppstå, när det gäller en gränsdragning mellan å
ena sidan egentliga sjukvårdsärenden och å andra sidan ärenden avseende
undervisning och forskning. Jag har nämligen i likhet med de akademiska
myndigheterna och kanslern utgått ifrån att frågor rörande undervisning
och forskning, även efter en överflyttning av sjukvårdsärendena, skola
handläggas inom ecklesiastikdepartementet. Dessa svårigheter anser jag
dock icke vara större, än att de med god vilja kunna bemästras. I detta sammanhang
vill jag dessutom starkt understryka nödvändigheten av att
minska ecklesiastikdepartementets för närvarande alltför stora arbetsbelastning.
Av vad jag redan anfört torde framgå, att jag icke avser någon omläggning
av det kliniska akademiska befordringsväsendet. Universitetens enhet
får nämligen icke brytas. Jag anser mig icke heller för närvarande böra
taga ställning till frågan om vederbörande sjukhusdirektioners och medicinalstyrelsens
yttranderätt, när det gäller tillsättandet av överläkartjänster
förenade med professur. Jag erinrar härvid om att Kungl. Maj:t genom
beslut den 28 november 1947 uppdragit åt universitetskanslern att verkställa
utredning beträffande frågan om tillsättningen av professurer i kliniska
ämnen.
Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget om inrättande
av ett särskilt samarbetsorgan, en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd vid universitetskanslerns
sida, för att skapa en organiserad form för överläggningar
mellan representanter för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården
utanför undervisningssjukhusen, å ena, samt vederbörande universitetsmyndigheter,
å andra sidan, bör upptagas till närmare övervägande
i annat sammanhang.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört, kommer jag i det följande
att föreslå, att anslagen till Universitetssjukhus uppföras under elfte huvudtiteln.
Den ifrågasatta överflyttningen torde böra äga rum med ingången av
nästa budgetår.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
2. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Avlöningar.
Av tekniska skäl har riksdagen för innevarande budgetår sammanfört
anslagen till universitetssjukhus under ett gemensamt förslagsanslag av
17 392 700 kronor, vilket uppdelats på sju delanslag. Till Karolinska sjukhuset:
Avlöningar har anvisats ett delanslag av förslagsvis 8 246 000 kronor.
Personalförteckning och avlöningsstat för karolinska sjukhuset med tillhörande
bestämmelser finnas införda på sid. 533 ff. i statsliggaren.
Direktionen för karolinska sjukhuset har beträffande omfattningen av
karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets drift under budgetåret
1948/49 anfört, att byggnadsarbetena för pediatriska kliniken beräknades
kunna avslutas under år 1949. Det syntes icke sannolikt, att denna klinik
kunde tagas i bruk förrän efter ingången av budgetåret 1949/50. Då det
beslutade nya garnisonssjukhuset för Stockholms garnison icke torde kunna
färdigställas före utgången av budgetåret 1948/49, har direktionen ansett
sig böra räkna med att såväl det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm
som garnisonsavdelningen vid karolinska sjukhuset komme att användas
för sitt nuvarande ändamål under hela nämnda budgetår. I fråga om serafimerlasarettet
räknade direktionen med att lasarettet under samma budgetår
skulle drivas i ungefär samma omfattning som nu.
För nästa budgetår har direktionen föreslagit betydande höjningar av
anslagen till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Direktionen har yttrat, att utgifterna för sjukhusens drift under de senaste
åren undergått en avsevärd ökning, vilket framginge av följande sammanställning
av kostnaden per vårddag vid sjukhusen, upptagande även den
beräknade kostnaden för budgetåren 1947/49:
Budgetår Kostnaden per vårddag vid
karolinska sjukhuset serafimerlasarettet
1944/45 ..... 18 kronor 62 öre 21 kronor 48 öre
1945/46 ..... 21 » 39 » 23 » 82 »
1946/47 ..... 26 » 18 » 27 » 50 »
1947/48 ..... 30 » 90 » 33 » 95 »
1948/49 ..... 34 » 69 » 34 » 90 »
Härtill har direktionen anfört, att utgiftsstegringen till betydande del
berodde på den allmänna prisstegringen, genomförda löneregleringar och
tillkomsten av nya tjänster. Den ökade kostnaden kunde även delvis förklaras
av en minskning av totala antalet vårddagar.
Enligt direktionens uppgifter utgjorde statens nettoutgift under sistförflutna
budgetår för driften av karolinska sjukhuset cirka 4 579 000 kronor
och för driften av serafimerlasarettet omkring 2 017 000 kronor. Räknat per
vårddag utgjorde nettoutgiften 12 kronor 87 öre vid karolinska sjukhuset
och 13 kronor 16 öre vid serafimerlasarettet.
11
Kungl. yiay.ts proposition nr SOS.
Statskontoret har framställt erinringar mot ytterligare ökning av de båda
sjukhusens driftkostnader samt påyrkat ökning av sjukhusens inkomster
genom höjning av de enskilda och de utländska patienternas vägavgifter.
Ämbetsverket har i huvudsak anfört:
De senaste årens personalförstärkning har icke motsvarats av ökat vårdbehov.
Exempelvis har antalet läkare vid karolinska sjukhuset från budgetåret
1944/45 till innevarande budgetår ökats från 98 till 134, samtidigt
som antalet vårddagar nedgått från 392 789 till 355 796 och antalet poliklinikbesök
minskats från 285 571 till 209 201. I nuvarande försämrade
ekonomiska läge måste det framstå som synnerligen angeläget, att utvecklingen
mot allt högre vårdkostnader bringas att upphöra och effektiva åtgärder
genom rationalisering av arbetet m. m. vidtagas i syfte att nedbringa
vårdkostnaderna. En höjning av vårdavgifterna för patienter å enskilt eller
halvenskilt rum och för utländska medborgare å allmän sal synes vidare
icke kunna undvikas. Även vid nuvarande vårdkostnader torde den tidigare
fastslagna principen, att vårdavgifterna för enskilda och halvenskilda rum
skola så avvägas, att de utgöra full ersättning icke endast för sjukhusens
vårdkostnader utan jämväl för amortering av byggnads- och utrustningskostnader,
böra upprätthållas. Ehuru man svårligen omedelbart kan satta
dessa avgifter i relation till statsverkets kostnader, torde dock i varje fall en
höjning med förslagsvis omkring 50 procent böra utan dröjsmål komma till
stånd. Under erinran om att personalbehovet vid sjukhusen så sent som innevarande
budgetår ingående prövats av särskilt tillkallade sakkunniga
måste statskontoret ställa sig bestämt avvisande mot direktionens förslag om
en väsentlig personalförstärkning. Det är anmärkningsvärt, att krav nu
framställts på inrättande av flera biträdande överläkartjänster utan att frågan
om reduktion av antalet förste underläkarbefattningar övervägts. Beträffande
de olika frågorna om inrättande av nya tjänster m. in. vill statskontoret
inskränka sig till att endast beröra de fall, där särskilda omständigheter
så kunna motivera. Behovet av personalökning på vissa avdelningar
torde kunna tillgodoses genom överflyttning från mindre belastade avdelningar.
Med anledning av vad statskontoret anfört i fråga om vardavgifterna för
enskilda patienter har direktionen erinrat, att de nuvarande avgifterna fastställts
år 1941. Direktionen hade med hänsyn till prisstoppet och av andra
skäl icke ansett sig böra påkalla en generell höjning av avgifterna. Ej
heller vid Stockholms stads sjukhus hade motsvarande avgifter ändrats
under de senare åren. Utredning angående höjning av stadens avgifter
hade emellertid igångsatts. Direktionen hemställde därför, att med dess definitiva
yttrande i ämnet finge anstå, tills beslut meddelats om höjning av
avgifterna å hel- eller halvenskilda avdelningar vid stadens sjukhus. I avbidan
härpå ansåge sig direktionen dock böra föreslå eu mindre jämkning a\
avgifterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, innebärande höjning
med 2 kronor för enskilt rum och 1 krona för halvenskilt rum. Iläiigenom
skulle inkomsterna ökas med omkring 50 000 kronor vid det förra
och med omkring 20 000 kronor vid det senare sjukhuset. Direktionen för
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
ordade jämväl viss jämkning av bestämmelserna om avgifter på psykiatriska
kliniken vid karolinska sjukhuset.
Inom direktionen har överdirektören von Dar del anmält avvikande mening''
och föreslagit större avgiftshöjningar.
För nästa budgetår har direktionen hemställt om höjning av karolinska
sjukhusets avlöningsanslag med 2 083 600 kronor, därvid direktionen föreslagit
följande ändringar i personalorganisationen:
a.
b. 1
c. 1
1. L äk ar p er s on al.
Inrättande av följande befattningar:
1 biträdande överläkare (arvode 11 760 kronor) vid medicinska kliniken,
* * » » » • » polikliniken,
* * * » » » kirurgiska kliniken,
* » » » » radiumhemmet,
* * a » » » psykiatriska kliniken,
biträdande läkare (arvode 11 760 kronor) vid kirurgiska polikliniken,
» » (arvode 15 800 kronor) vid röntgendiagnostikav
delningen
i stället för 4 förste underläkare,
förste underläkare vid röntgendiagnostikavdelningen,
» , med halvtidstjänstgöring, vid kirurgiska kliniken,
* > vid medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet,
* » med halvtidstjänstgöring, vid bakteriologiska
avdelningen,
Höjning av arvodet för:
biträdande läkaren vid gymnastikavdelningen från 7 764 kronor till 8 960
kronor,
föreståndaren vid tandpolikliniken från 7 200 kronor till 11 760 kronor.
d.
e.
f.
g
h.
i.
j
k.
2. Övrig sjukvårdspersonal.
Inrättande av följande befattningar:
a. 1 social kurator (Ce 15), med halvtidstjänstgöring, vid psykiatriska
kliniken,
b. 1 laboratoriebiträde i Ce 13 vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet
i stället för 1 laboratoriebiträde i Cg 11,
c. 1 laboratoriebiträde (Ce 13) vid bakteriologiska avdelningen,
d. 1 översköterska (Ca 12) vid kirurgiska polikliniken,
e- 1 * » » » kvinnokliniken i stället för 1 sjuksköterska
(Ce 10),
1 * » » » medicinskt-fysiologiska centrallaborato
riet,
g. 1 laboratoriebiträde i Ce 11 vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet
i stället för 1 laboratoriebiträde i Cg 11,
h. 2 laboratoriebiträden (Ce 11) vid medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet,
i. 1 laboratoriebiträde (Ce 11) vid patologiska avdelningen,
j. 1 sjuksköterska (Ce 10), med halvtidstjänstgöring, vid kvinnokliniken,
k. 1 » » » vid radiumhemmet,
kl » » » » röntgendiagnostiska avdelningen,
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
m. 1 sjuksköterska (Ce 10) vid medicinskt-fysiologiska centrallaborato
riet,
n. 1 röntgenbiträde (Ce 10) vid radiumhemmet,
o. 1 sjukvårdsbiträde (Ce 3) vid röntgendiagnostiska avdelningen.
Uppflyttning i lönegrad av 1 fotograf från Ca 9 till Ca 11.
3. Ekonomipersonal.
Inrättande av följande befattningar:
a. 1 köksföreståndare i Ce 13 i stället för 1 köksföreståndare i Cg 11,
b. 1 vaktmästare (Ce 11) vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet,
c. 1 ekonomibiträde (Ce 2), med halvtidstjänstgöring, vid medicinskt-fysiologiska
centrallaboratoriet,
d. 1 ekonomibiträde (Ce 2) vid bakteriologiska avdelningen.
Uppflyttning i lönegrad av:
1 förste köksföreståndare från Ca 16 till Ca 20,
2 köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15,
1 » » » » » Ca 13,
1 » vid garnisonssjukhuset från Ce 12 till Ce 15,
1 vaktmästare (biträdande trädgårdsmästare) från Ca 9 till trädgårdsmästare
i Ca 12.
4. Administrations- och kontorspersonal.
Inrättande av följande befattningar:
a. 1 kansliskrivare (Ca 15) i stället för 1 kanslibiträde (Ce 11),
b. 1 kanslibiträde (Ce 11) vid röntgendiagnostiska avdelningen,
c. 1 » » » » patologiska avdelningen i stället för ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål (Ce 8),
d. 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål (Ce 8) vid radiumhemmet,
e. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (Ce 8) vid medicinskt-fysiologiska
centrallaboratoriet.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
1. L äk ar p er s o n al.
c. och f. Biträdande överläkare och läkare vid kirurgiska
kliniken och polikliniken. Direktionen har för tillgodoseende
av behovet av specialister inom urologiens område föreslagit inrättande
av dels en befattning såsom biträdande överläkare vid kirurgiska kliniken,
dels ock en befattning såsom biträdande läkare vid kirurgi ska polikliniken,
båda förenade med ett arvode av 11 760 kronor. Till stöd härför har
åberopats en framställning av överläkaren, professorn J. Hellström, vari anförts
bland annat följande.
I de flesta större kulturländer är urologien en fullt självständig medicinsk
specialitet med särskilda professurer och särskilda avdelningar vid flertalet
större kliniker. I Sverige finnes ännu icke någon specialavdelning för urologi.
Nuvarande förhållanden visa emellertid nödvändigheten av att en special
-
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
klinik för urologi snarast inrättas. Under det senaste decenniet har urologien
genomgått en storartad utveckling, och en ej ringa del av de urologiska fallen
fordra numera en vård, som endast kan ges av specialutbildade fackmän,
vilka ha möjlighet till samarbete med kolleger inom angränsande discipliner.
För att belysa detta må följande anföras.
Nya terapeutiska möjligheter ha under de senaste åren ställts till vårt
förfogande för behandling av urinvägsinfektioner, bl. a. kan nämnas behandling
med mandelsyra, sulfapreparat, penicillin och streptomycin. Handhavas
icke dessa läkemedel på rätt sätt kunna de bli till mer skada än nytta.
Den tidigare behandlingen av elakartade biåstumörer har givit föga uppmuntrande
resultat. Under senare tid har bättre resultat kunnat erhållas
genom att man i allt fler fall gått in för att radikalt avlägsna hela urinblåsan,
sedan urinledarna inplanterats i tarmen. Dessa stora ingrepp, vilka fordra
icke blott stor teknisk erfarenhet utan även ingående förtrogenhet med föroeh
efterbehandling, böra utföras av specialutbildade läkare.
De största landvinningarna inom urologien ha möjliggjorts tack vare
förbättrade instrumentarier. Det är numera möjligt att utföra detaljerade
undersökningar och omfattande ingrepp genom i blåsan och urinröret införda
specialinstrument. Bland annat har vi härigenom fått möjlighet att
på ett bättre och ofarligare sätt än genom de äldre operationsmetoderna
behandla en del av de vanligaste orsakerna till urineringssvårigheten hos
mannen såsom blåskörtelförstoring, blåskörtelkräfta och s. k. blåshalskontraktur.
Handhavandet av många av dessa instrument kräver stor övning
och färdighet, vilket endast specialisten kan komma i besittning av.
Vid karolinska sjukhusets kirurgiska klinik har intresset för urologi alltid
varit synnerligen stort. På grund härav och på grund av goda förutsättningar
för urologisk verksamhet vid sjukhuset har ett mycket stort antal
urinvägsfall remitterats till kirurgiska kliniken för specialbehandling. De
flesta av dessa patienter ha hänvisats från andra kirurgavdelningar. Kirurgiska
kliniken har härigenom i vissa avseenden kommit att få karaktären
av en urologisk specialavdelning. Under de senaste åren torde i allmänhet
hälften av de manliga och ungefär en tredjedel av de kvinnliga vårdplatserna
ha varit belagda med uroiogfall.
Här nämnda utveckling har dock haft till följd, att det kliniska materialet
vid kirurgiska kliniken ur undervisningssynpunkt blivit alltför ensidigt.
Under nuvarande förhållanden, när även den kirurgiska garnisonsavdelningens
material står till undervisningens förfogande, ha icke några större
olägenheter orsakats härav. När garnisonsvården om några år skiljes från
karolinska sjukhuset, blir det emellertid nödvändigt, att nuvarande garnisonsplatser
utnyttjas för inrättandet av en urologisk specialavdelning. Endast
härigenom kan den egentliga kirurgiska klinikens platser i nödig utsträckning
utnyttjas för allmänkirurgiska fall, lämpade för undervisningen
i kirurgi.
På grund av den stora arbetsbörda, som i egenskap av lärare och klinikchef
åvilar mig, är det för mig omöjligt att hinna med att personligen i
detalj taga del av vården av alla de urologiska fall, som hänvisas till kliniken.
För att vården av de urologiska fallen skall kunna genomföras på
ett tillfredställande sätt är det nödvändigt, att till kliniken knytes en biträdande
överläkare med specialutbildning i urologi och med uppgift att
biträda vid vården av dessa fall.
Även på den kirurgiska polikliniken utgörcs en ej ringa del av de vård -
15
Kungl. May.ts proposition nr 203.
sökande av patienter med sjukdom i urogenitalapparaten. För undersökning
och behandling av dessa patienter gäller detsamma, som förut nämnts om
de vid kliniken vårdade urologfallen. De kräva sålunda oftast speciella och
tidsödande undersökningar och behandlingar, vilka äro svåra att inpassa
i det vanliga poliklinikarbetet. I stor utsträckning ha dessa patienter tidigare
vårdats på kliniken och besöka polikliniken för efterbehandling och
kontrollundersökning.
Erfarenheten har visat, att den nuvarande organisationen icke varit fullt
tillfredsställande. De vid kirurgpolikliniken tjänstgörande läkarna ha ofta
växlat och icke alltid besuttit önskvärd utbildning i urologi, varför urologfallen
icke alltid erhållit den specialbehandling, som önskvärt varit. Organiserades
en särskild urologisk poliklinik — vilket i varje fall måste ske i
samband med inrättandet av en urologisk klinik — redan nu, skulle betydande
fördelar ernås. Handhades de urologiska poliklinikfallen av en specialist,
skulle vissa delar av det arbete, som nu utföres på kliniken, kunna
företagas polikliniskt, och kliniken därmed avlastas. Vidare skulle betydligt
större kontinuitet i behandlingen av dessa patienter, vilka stundom äro hänvisade
till kontrollundersökningar under åratal, kunna åvägabringas. Dessutom
skulle härigenom en nödvändig avlastning av den egentliga kirurgpolikliniken
ernås. Slutligen vore det av största värde, om man genom att
nu inrätta en provisorisk poliklinik kunde samla erfarenheter för utformande
av den definitiva poliklinik, som bör anslutas till den blivande urologiska
kliniken.
För vården vid den provisoriska urologiska polikliniken måste en biträdande
läkartjänst samt en sjukskötersketjänst inrättas.
Statskontoret har anfört, att motiven för en snar omorganisation av den
kirurgiska kliniken på föreslaget sätt syntes i och för sig få anses vägande.
Särskilt i den mån densamma läte sig genomföra genom utbyte av förste
underläkartjänster mot föreslagna befattningar såsom biträdande överläkare
(kliniken) respektive biträdande läkare (polikliniken) syntes den förtjäna
övervägande redan nu.
e. Biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken.
Direktionen har hemställt om inrättande av en befattning som biträdande
överläkare (arvode It 760 kronor) vid psykiatriska kliniken. Till
stöd härför har åberopats en framställning av överläkaren vid kliniken, professorn
T. Sjögren, som anfört följande.
Andra kliniker vid sjukhuset av denna storleksordning ha redan biträdande
överläkare. Platsantalet är 109 och patientomsättningen cirka 900 per
år. Kliniken och därmed överläkaren iir synnerligen hårt belastad med det
stora antal fall, som inkommer för utredning och utlåtanden, och behovet
av en avlastning av viss del av sjukvården på en biträdande överläkare har
redan sedan ett par år varit trängande. Det psykiatriska klientelet fordrar
genom sin speciella art som bekant mycket tidsödande undersökningar och
samtal, vartill kommer den ävenledes tidsödande psykoterapeutiska behandlingen.
Det iir i själva verket icke möjligt för en överläkare att på ett tillfredsställande
sätt sköta en klinik av denna storleksordning.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
g. och h. Biträdande läkare m. m. vid röntgendiagnostikav
delningen. Direktionen har under åberopande av framställning
av överläkarna vid röntgendiagnostikavdelningen, professorn Å. Åkerlund
och docenten K. Lindblom hemställt om förstärkning av avdelningens
Iäkarpersonal med 4 heltidsanställda biträdande läkare med arvoden å
15 800 kronor och 2 förste underläkare. Vid inrättande av biträdande läkartjänsterna
kunde 4 förste underläkartjänster indragas.
Framställningen har motiverats med avdelningens stora arbetsbörda.
Överläkarna ha framhållit, att rutinarbetet sedan sjukhusets öppnande år
1940 ökats från 20 457 undersökningar per år till 51 020 under år 1946 och
att ökningen alltjämt fortsatte med cirka 10 procent per år. Under samma
tid hade personalen endast ökats från 39 till 48 personer. Arbetsprestationerna
hade alltså ökats till 2 1/2 gånger de ursprungliga, medan personalökningen
endast uppgått till cirka Vs- Trots återhållsamhet med röntgenundersökningar
hade under de senaste åren rått en ständig överbelastning
av personalen. Läkarnas arbetsdag hade uppgått till i genomsnitt 9 timmar
per dag, den krävande jourtjänsten icke inberäknad. För att tillfredsställa
sjukvårdens behov vore det ett ofrånkomligt krav att genom personalförstärkning
öka röntgenavdelningens kapacitet.
Vidare har erinrats om att den s. k. Kjellmanska kommittén för utredning
av de underordnade läkarnas löneförhållanden föreslagit utökning av
antalet underläkare vid avdelningens dåvarande tre sektioner, A—C, med
tillsammans 3 förste underläkare, vilket också beviljats. Härutöver erfordrades
emellertid dels en särskild underläkare för avlösning av övriga underläkare
dygnet efter jourdygn, dels ytterligare en underläkare på sektion D (inrättad
i samband med dermatologiska klinikens tillkomst), för att denna skulle
få samma kapacitet som övriga sektioner och för att befintliga utrymmen och
apparater skulle kunna effektivt utnyttjas. Varje sektion arbetade som en
självständig enhet och för envar av de fyra sektionerna erfordrades en biträdande
läkare. Endast härigenom kunde kompetent arbetskraft knytas till
sektionerna för så lång tid, att den önskvärda kontinuiteten i arbetet uppnåddes.
Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag. Statens lönenämnd har
erinrat om att arvodet å 13 800 kronor endast tillkomme två biträdande
läkare vid neurokirurgiska kliniken på serafimerlasarettet och framhållit, att
ett införande av detta arvodesbelopp vid karolinska sjukhusets röntgendiagnostikavdelning
kunde medföra konsekvenser beträffande andra avdelningar.
i. och k. Förste underläkare vid kirurgiska kliniken
och bakteriologiska avdelningen. I enlighet med en av narkosöverläkaren
T. Gordh gjord framställning har direktionen föreslagit, att
en förste underläkare, som tjänstgör som narkosunderläkare vid kirurgiska
kliniken och därjämte har tjänstgöring vid blodgivarecentralen, måtte få
heltidstjänst som narkosläkare. Till stöd härför har anförts, att operationsarbetet
på kirurgiska kliniken vore så omfattande, att det ordinarie antalet
narkosläkare vore otillräckligt. Endast tack vare extra hjälp av oavlönade
auskultanter kunde operationerna och anestesierna hållas löpande. Den kon
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
sultativa verksamheten på övriga kliniker hade också ökats. Lättnad i jourtjänsten
behövdes för narkosläkarna likaväl som för övriga underläkare. Narkosunderläkarna
hade dels en full arbetsdag på 7—9 timmar, dels jourtjänst
vartannat dygn.
Den nuvarande halvtidstjänsten som förste underläkare vid blodgivarecentralen
har direktionen föreslagit i stället skola förenas med en ny halvtidstjänst
som förste underläkare vid bakteriologiska avdelningen. Som skäl
härför har åberopats, att öppnandet av dermato-venereologiska kliniken komme
att medföra en avsevärt ökad arbetsbörda för bakteriologiska avdelningen.
Sålunda komme bland annat proven för serologisk diagnostik av syfilis och
gonorré att öka i påfallande grad samt nya diagnostiska metoder att införas.
Laboratoriets redan alltför hårt belastade personal vore icke tillräcklig för
att möta dessa nya krav. De dermato-venereologiska diagnostikmetoderna
vore mycket tidskrävande och fordrade tillgång till högt kvalificerad, bakteriologiskt
utbildad personal. Såsom närmast ansvarig för den medicinskt mykologiska
diagnostiken kunde endast en läkare ifrågakomma. Den föreslagne
förste underläkaren vid bakteriologiska avdelningen borde fullgöra halva
tjänstgöringen vid blodgivarecentralen, vilken institution borde vara intimt
knuten till bakteriologiska laboratoriet.
Statskontoret har yttrat, att, om trots förhandenvarande förhållanden någon
ökning av antalet läkare vid sjukhuset skulle anses möjlig, medel syntes
böra anvisas för anställande av nu ifrågavarande förste underläkare vid kirurgiska
kliniken och bakteriologiska avdelningen.
2. Övrig sjukvårdspersonal.
b., c., g. och h. Laboratoriebiträden. Direktionen har åberopat
bland annat följande framställningar:
T. f. laboratorn B. Swedin hade anhållit, att två laboratoriebiträdestjänster
i lönegrad Cg 11 vid medicinsk t-k emiska centrallaboratoriet
måtte ombildas sålunda, att den ena placerades i lönegrad Ce 13
och den andra ändrades till extra ordinarie i nuvarande lönegrad. De ständigt
ökade kraven på undersökningar från kliniker och polikliniker hade gjort
arbetsbördan för laboratoriets personal till bristningsgränsen betungande.
Provens antal hade sålunda ökats från 21 868 år 1941 till 44 309 år 1945.
T. f. professorn B. Malmgren hade hemställt om inrättande vid bakteriologiska
avdelningen av en befattning som laboratoriebiträde
1 lönegraden Ce 13. Behovet härav föranleddes av dermato-venereologiska
klinikens öppnande. Vid den moderna behandlingen av gonorré inginge som
ett betydelsefullt led odlingsprov för påvisande eller uteslutande av smittorisk
och vid positiva odlingar prövning av gonokockstammarnas motståndskraft
mot vissa botemedel. Denna diagnostik måste handhavas av en
laboratris, vilken kunde ägna sig åt denna verksamhet som sin huvuduppgift.
Stora kompetenskrav måste ställas på befattningshavaren och kontinuiteten
måste tryggas.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 1 sand. Nr 203.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr ''SOS.
T. f. laboratorn T. Sjöstrand hade begärt utökning av personalen på in edicinskt-fysiologiska
centrallaboratoriet med bland annat
2 översköterskor i lönegrad Ca 12 och 1 laboratoriebiträde i lönegrad
Ce 11. Den nuvarande personalen vore icke tillräcklig för fullgörande av
laboratoriets åligganden, varför väntelista måst upprättas för undersökningarna.
Detta hade ibland medfört, att en inneliggande patient fått vänta
en vecka enbart för att få en ämnesomsättningsundersökning utförd och att
poliklinikpatienter fått vänta mer än en månad för en hj ärtundersökning.
Det vore därför fullkomligt omöjligt att utan personalökning mottaga patienter
från de nyöppnade dermato-venereologiska och yrkesmedicinska klinikerna.
Direktionen har tillstyrkt framställningarna med den ändringen, att i
fråga om medicinskt-fysiologiska laboratoriet i stället för 1 översköterska
föreslagits 1 laboratoriebiträde i Cell.
Statskontoret har anfört, att i avvaktan på resultatet av pågående utredning
rörande laboratoriebiträden och därmed jämförlig personal i statens
tjänst stor försiktighet borde iakttagas vid inrättande av tjänster i högre lönegrad
vid laboratorierna.
Lönenämnden har ansett direktionens förslag om uppflyttning av vissa
laboratoriebiträden vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i högre
lönegrad böra prövas i samband med den pågående utredningen om dylik
personals löneställning.
e., f., j.—in. Över- och sjuksköterskor. Direktionen har föreslagit
inrättande av en översköterskebefattning i lönegrad Ca 12 och en
sjukskötersketjänst i lönegrad Ce 10 vid medicinskt-fysiologiska
centrallaboratoriet. Förslaget har motiverats med den alltför stora
arbetsbördan samt tillkomsten av nya kliniker (jfr vad nyss anförts under
rubriken laboratoriebiträden).
Direktionen har härjämte hemställt, att vid kvinnoklinikens
spermalaboratorium två sjukskötersketjänster i lönegrad Ce 10
måtte ändras, den ena till översköterskebef attning i lönegrad Ca 12 och den
andra, som är förenad med halvtidstjänstgöring, till heltidstjänst. Till stöd
härför har anförts, att den år 1946 inrättade halvtidstjänsten trots upprepade
annonseringar ej kunnat besättas på grund av de ekonomiska villkoren
och arbetsuppgifterna. Den heltidsanställda sjuksköterskan hade vid
läkarundersökning befunnits lida av överansträngning på grund av det
intensiva och uttröttande mikroskopiska arbetet. Laboratoriets verksamhet
behövde utvidgas, men laboratoriet kunde ej ens avklara sina nuvarande
arbetsuppgifter. Den nuvarande sjuksköterskan hade att på egen hand
utföra laboratoriearbeten, som erfordrade långvarig rutin, stor ansvarskänsla
och noggrannhet och som låge till grund för utlåtanden av vittgående
praktisk betydelse.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Direktionen har vidare föreslagit nyinrättande av en sjuksköterskebefattning
i lönegrad Ce 10 vid radiumhemmet. Förslaget har föranletts
av en framställning av professorn E. B erven, som framhållit nödvändigheten
av att en ny form av kontroll vid röntgenbehandling infördes vid radiumhemmet,
nämligen kontroll av antalet trombocyter (blodplättar) hos patienten.
Stark nedsättning av detta antal kunde förorsaka dödsfall. Trombocyträkningen
vore mycket tidsödande.
I fråga om röntgen diagnostikavdelningen har direktionen
förordat inrättande av en sjukskötersketjänst i lönegrad Ce 10, avsedd för
avdelningens sektion C. Erfarenheten hade visat, att sköterskepersonalen vid
denna sektion vore alldeles för liten (jfr vad nyss anförts beträffande läkarpersonalen
vid avdelningen). Om en ny skötersketjänst inrättades vid sektionen,
skulle alla sektionerna (A—D) erhålla samma antal sköterskor eller
tre.
Statskontoret har framhållit, att med nuvarande brist på sköterskepersonal
borde i möjligaste mån undvikas, att sådan personal toges i anspråk för laboratoriearbete.
Vid behov av ökad biträdeshjälp — vilket syntes föreligga på
spermalaboratoriet vid kvinnokliniken — borde därför icke några nya skötersketjänster
utan laboratoriebiträdesbefattningar med placering högst i lönegrad
Cg 11 (beroende på kompetens) inrättas. Den begärda uppflyttningen
i högre lönegrad av vissa å laboratorierna tjänstgörande sjuksköterskor från
10 till 12 lönegraden kunde statskontoret icke tillstyrka.
o. Sjukvårdsbiträde vid röntgendiagnostikavdelningen.
Direktionen har föreslagit inrättande av en befattning som sjukvårdsbiträde
(fotografi biträde) i lönegrad Ce 3 vid denna avdelning. Härom
har anförts, att avdelningens sektion A hade större arbetsområde än övriga
sektioner. På grund av otillräcklig personal för mörkrumsarbetet uppstode
i vissa lägen stagnation på sektionen.
3. E k o n o m i p e r s o n al.
Löneställningen för förste köksföreståndare och
köks föreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Förste köksföreståndaren är vid karolinska sjukhuset
placerad i Ca 16 och vid serafimerlasarettet i Ca 15. De biträdas i arbetet
av köksföreståndare. Vid karolinska sjukhuset finnas tre ordinarie köksföreståndare
i Ca 11, av vilka en förestår dietköket, en centralköket och en
personalmatsalarna. Därjämte har direktionen i maj 1947 medgivit anställande
vid sjukhuset av en köksföreståndare i Cg 11, vilken skulle tjänstgöra
såsom avlösare för övriga föreståndare, då dessa åtnjöte ledighet var sjunde
dag, förestå maskindiskningsarbetet och övervaka tillvaratagandet av matrester.
Den vid garnisonssjukhuset tjänstgörande köksföreståndaren är placerad
i Ce 12. Vid serafimerlasarettet finnes en ordinarie köksföreståndare
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
i Ca 11, vilken förestår dietköket, och en extra ordinarie köksföreståndare
i Ce 11, vilken förestår lasarettets personalmatsalar.
Efter förhandlingar med representanter för svenska ekonomiföreståndarinnornas
förening gjorde direktionen för karolinska sjukhuset i skrivelse den
19 november 1946 hos Kungl. Maj:t framställning om uppflyttning av ifrågavarande
personal i högre lönegrad från den 1 juli 1947. Vid förhandlingarna
hade från föreningens sida yrkats, att förste köksföreståndaren vid karolinska
sjukhuset skulle placeras i Ca 23, motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet
i Ca 22, köksföreståndaren för dietköket vid karolinska sjukhuset
i Ca 18, motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet i Ca 17,
köksföreståndare för matsal i Ca 13 och övriga föreståndare i Ca 15.
Under erinran om att förste köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet dittills varit placerade i samma lönegrad som första föreståndarinnorna
i sjukvården och under framhållande av att deras arbetsinsatser
vore av mycket stor betydelse för en tillfredsställande och ekonomisk
drift av sjukhusen, föreslog direktionen för sin del, att förste köksföreståndaren
vid karolinska sjukhuset skulle placeras i Ca 20 och vid serafimerlasarettet
i Ca 19 eller samma lönegrader, som direktionen föreslagit för första
föreståndarinnorna i sjukvården vid sjukhusen. Beträffande köksföreståndarnas
lönegradsplacering framhöll direktionen, att direktionen i likhet med
nämnda personalorganisation funnit, att en viss lönedifferentiering borde
vidtagas för dessa befattningshavare. Mot förslaget om matsalsföreståndarnas
placering i 13 lönegraden eller samma lönegrad, som av 1944 års lönekommitté,
avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, föreslagits för översköterskorna
vid ifrågavarande sjukhus, hade direktionen icke något att erinra.
Övriga köksföreståndare, för vilka högre kvalifikationer syntes vara erforderliga,
borde enligt direktionens mening placeras i 15 lönegraden eller samma
lönegrad, till vilken nämnda kommitté hänfört föreståndarinnor i sjukvården.
I utlåtande den 29 januari 1947 över direktionens förslag i fråga om löneställningen
för ifrågavarande personal erinrade statskontoret, dels att 1945
års riksdag fattat beslut om löneställningen för motsvarande personal vid
sinnessjukhusen, vilket skett under beaktande av lönegradsplaceringen för
köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet (propositionen
1945:241, sid. 45—49), dels ock att löneställningen för husmödrarna
vid försvarsväsendet nyligen prövats av såväl 1944 års lönekommitté, avseende
sjukvårds- och ekonomipersonal, som försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.
Med hänsyn härtill avstyrkte statskontoret direktionens förslag.
I utlåtande den 12 januari 1947 erinrade allmänna lönenämnden om att
1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, icke funnit
anledning att i sitt år 1946 avgivna betänkande (SOU 1947:194) framlägga
förslag om ändrad lönegradsplacering av befattningarna såsom förste köksföreståndare
och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Vid dylikt förhållande och då en eventuell omprövning av löneställ
-
21
Kungl. Maj ds proposition nr SOS.
ningen för köksföreståndarpersonalen vid sagda sjukhus enligt lönenämndens
mening borde ske under samtidigt beaktande av löneläget för övriga statliga
köksföreståndarbefattningar — vid sinnessjukhusen, inom 1‘örsvarsviisendet
o. s. v. — höll lönenämnden före, att direktionens förslag icke borde föranleda
ett upptagande till separat behandling av frågan om löneställningen för
nu ifrågavarande köksföreståndarpersonal.
Vid anmälan i propositionen 1947:287 av direktionens förslag om uppflyttning
i högre lönegrad av de vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
inrättade befattningar såsom förste köksföreståndare förklarade jag mig under
hänvisning till vad allmänna lönenämnden anfört icke beredd att då
tillstyrka förslaget.
I två likalydande, vid 1947 års riksdag väckta motioner (1:338 och
11:499) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att förste köksföreståndare
och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet skulle
uppflyttas i lönegraden A 15 respektive A 12 enligt då gällande lönereglemente.
Riksdagen (skrivelsen 1947:445) anförde för sin del följande.
Beträffande det i motionerna 1:338 och 11:499 framställda yrkandet i
fråga om löneställningen för förste köksföreståndare och köksföreståndare vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet får riksdagen erinra därom, att
allmänna lönenämnden och departementschefen icke ansett att denna fråga
borde upptagas separat utan under beaktande av löneläget för motsvarande
befattningar vid sinnessjukhusen, inom försvarsväsendet m. m. Emellertid
hava sedermera såsom i ovannämnda motion framhållits köksföreståndarna
vid landstingens sjukhus enligt träffat avtal mellan landstingens centrala
lönenämnd och Svenska ekonomiföreståndarinnors förening från och med
den 1 juni 1947 erhållit en löneplacering överstigande köksföreståndarnas vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Erinras må även att första föreståndarinna
och föreståndarinna i sjukvården — vilka förut i lönehänseende
varit jämställda med förste köksföreståndare, respektive köksföreståndare —
från och med den 1 juli 1947 uppflyttats till lönegrader, motsvarande lönegraderna
A 15 och A 12.
Enligt riksdagens mening föreligga på grund av sålunda anförda omständigheter
onekligen skäl för att löneställningen för förste köksföreståndare och
köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet göres till
föremål för snar omprövning. Riksdagen ifrågasätter huruvida icke denna
omprövning lämpligen kunde företagas i samband med de av departementschefen
angivna överväganden, som anses böra komma till stånd rörande
kuratorernas vid nämnda sjukhus löneställning och varom förslag av departementschefen
antytts komma att föreläggas nästa års riksdag. Vid den av
riksdagen ifrågasatta omprövningen av förste köksföreståndarnas och köksföreståndarnas
löneställning synes jämväl böra övervägas huruvida motiv
föreligger för en förhöjd löneplacering, räknad från och med den 1 juli 1947.
Direktionen har nu i sina anslagsäskanden för nästa budgetår upprepat
sitt i november 1946 framlagda förslag i fråga om löneställningen för vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet anstiillda förste köksföreståndare
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
och köksföreståndare. Därvid har direktionen föreslagit, att den köksföreståndare,
som enligt direktionens i maj 1947 lämnade medgivande anställts
vid karolinska sjukhuset och placerats i Cg 11, skulle uppflyttas till Ce 13.
Statens lönenämnd har anfört:
Statens lönenämnd kan icke finna föreliggande framställning utgöra tillräckligt
underlag för ett bedömande av frågan, till vilka lönegrader befattningarna
som förste köksföreståndare och köksföreståndare böra hänföras.
Lönenämnden vill för sin del förorda, att löneställningen för dem göres till
föremål för utredning, varvid enligt nämndens mening icke kan bortses från
löneläget för motsvarande befattningar vid bland annat de statliga sinnessjukhusen.
Däremot synes det nämnden icke lämpligt att sammankoppla frågan
om lönegradsplaceringen för nu ifrågavarande befattningshavare med spörsmålet
om kuratorstjänsternas lönegradsplacering.
Svenska ekonomiföreståndarinnors förening har i skrivelse den 5 november
1947 anfört, att föreningen icke funnit anledning frångå sin uppfattning om
skäligheten av den vid förhandlingar med direktionen för karolinska sjukhuset
begärda löneställningen för köksföreståndarpersonal vid nämnda sjukhus
och serafimerlasarettet. Föreningen har därvid framhållit, att köksföreståndamas
förvaltning vid landstingssjukhusen i allmänhet vore väsentligt
mycket mindre än den som förekomme vid de statliga kroppssjukhusen, samt
betonat angelägenheten av att förslag i ämnet komme att föreläggas 1948
års riksdag.
b. Vaktmästare vid medicinskt-ke miska centrallaboratoriet.
Direktionen har gjort framställning om inrättande vid
detta laboratorium av en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 11. Befattningshavaren
skulle ha till huvudsaklig uppgift att sköta samtliga centrallaboratoriers
försöksdjur.
Statskontoret har tillstyrkt inrättande av en befattning i lönegrad Cg 11.
Lönenämnden har förklarat sig icke vilja framställa erinran mot att ifrågavarande
vaktmästare placerades i 11 lönegraden, varvid emellertid tjänstebenämningen
borde bli förste vaktmästare. Då — enligt vad under hand
inhämtats — en vaktmästare i Ca 9 av direktionen redan förordnats att
fullgöra de göromål, som avsetts skola åvila tjänstinnehavaren, syntes skäl
tala för att tjänsten uppfördes på ordinarie stat.
c. och d. Ekonomibiträden. Direktionen har föreslagit anställande
av ett halvtidstjänstgörande ekonomibiträde i lönegrad Ce 2 vid medicinskt-fysiologiska
laboratoriet och ett heltidstjänstgörande dylikt biträde
vid bakteriologiska avdelningen. Till stöd härför har åberopats arbetets ökade
omfattning.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
4- Administrations- och kontorspersonal.
b. Kanslibiträde vid röntgen diagnostiska avdelningen.
I samband med öppnandet av dermato-venereologiska kliniken
har röntgendiagnostikavdelningen utökats med en ny sektion (D). Direktionen
har efter framställning av överläkarna vid avdelningen hemställt om inrättande
vid nämnda sektion av en tjänst som kanslibiträde i lönegrad Ce 11.
Överläkarna ha anfört, att så som arbetsuppgifterna på avdelningen vuxit
sedan sektion D planerades år 1944 vore det ofrånkomligt, att även denna
sektion försåges med egen expeditionspersonal. Då avdelningens nuvarande
expeditionspersonal icke komme att kunna taga väsentlig del i skriv- och
registreringsgöromålen på sektion D, fordrades en befattning som kanslibiträde
för att kunna erhålla en för dessa uppgifter kompetent arbetskraft.
e. Skriv- och kontor sbiträden. Direktionen har under åberopande
av framställning av t. f. laboratorn Sjöstrand föreslagit anställande
av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (lönegrad Ce 8) vid medicinsktfysiologiska
centrallaboratoriet på grund arbetsbelastningen därstädes.
Statskontoret har avstyrkt direktionens förslag under motivering, att sjukhuset
vore jämförelsevis väl tillgodosett med administrativ personal.
Departementschef. Utgifterna för driften av karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet ha under de senare åren undergått en avsevärd ökning.
Med hänsyn härtill torde en höjning av de sedan år 1941 med oförändrade
belopp utgående avgifterna vid nämnda sjukhus för patienter på hel- och
halvenskilda rum böra vidtagas. Jag är emellertid icke beredd att nu taga
slutlig ställning till nämnda spörsmål, beträffande vilket Kungl. Maj:t torde
äga att utan riksdagens medverkan besluta.
Trots den betydande förstärkning av framför allt läkarpersonalen, som
vidtagits de senaste åren, synes en ytterligare ökning av personalorganisationen
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet icke kunna undvikas.
Verksamheten vid sjukhusens centrallaboratorier och karolinska sjukhusets
röntgendiagnostiska avdelning har under de senaste åren genomgått en mycket
stark ökning, medan det av arbetsuppgifternas ansvällning ökade personalbehovet
icke synes ha tillgodosetts i erforderlig omfattning. Härtill kommer,
vad karolinska sjukhuset beträffar, att öppnandet innevarande budgetår
av den dermato-venereologiska kliniken och den yrkesmedicinska kliniken
ställer ökade krav på centrallaboratoriernas och röntgenavdelningens kapacitet.
Nämnda förhållanden göra, att jag trots rådande ekonomiska förhållanden
funnit mig böra i det följande i huvudsak tillstyrka direktionens förslag
om personalökning för centrallaboratorierna och röntgenavdelningen.
Aven i övrigt har jag i viss mån funnit mig böra understödja direktionens
förslag om personalförstärkning. Vissa av de framlagda förslagen om uppflyttning
av befattningshavare i högre lönegrad har jag med hänsyn till
pågående utredningar icke ansett nu böra komma under bedömande.
24
Kungt. Maj:ts proposition nr 203.
Psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset omfattar 109 vårdplatser.
Vid sjukhusets övriga kliniker, där platsantalet ej understiger 90, finnas nu
biträdande överläkartjänster. Jag anser mig böra tillstyrka direktionens förslag
om inrättande av en med ett arvode av 11 760 kronor förenad biträdande
överläkartjänst jämväl vid psykiatriska kliniken.
En väsentlig del av de vårdsökande vid kirurgiska kliniken och polikliniken
lida av sjukdomar i urinvägarna. Under det senaste decenniet har urologien
genomgått en storartad utveckling, vilket medfört att en ej ringa del av de
urologiska fallen numera fordra en vård, som endast kan ges av specialutbildade
fackmän. Förslag har nu med hänsyn härtill framlagts om inrättande
av dels en biträdande överläkartjänst vid kirurgiska kliniken, dels ock en biträdande
läkartjänst vid polikliniken. Vid övervägande av detta förslag har
jag stannat för att förorda, att ytterligare en biträdande läkartjänst, förenad
med ett arvode av It 760 kronor, nu inrättas vid polikliniken. Härigenom
skulle vissa delar av det arbete, som nu utföres på kliniken, enligt vad utredningen
giver vid handen, kunna företagas polikliniskt, och kliniken avlastas,
samtidigt som den nuvarande poliklinikföreståndaren, som enligt vad
jag inhämtat är så överhopad av löpande arbete, att han icke hinner med
någon undervisning, skulle beredas lättnad i sina sjukvårdande uppgifter.
Vid bifall till vad jag nyss föreslagit, torde i enlighet med direktionens förslag
en befattning som översköterska i Ca 12 böra inrättas för polikliniken.
Direktionens förslag om förstärkning av läkarpersonalen vid röntgendiagnostiska
avdelningen kan jag endast så till vida understödja som jag förordar
inrättande av ytterligare en befattning såsom förste underläkare. Härjämte
synes avdelningen i enlighet med direktionens förslag böra förstärkas
med en sjuksköterska i Ce 10, ett kanslibiträde i Ce 11 och ett sjukvårdsbiträde
(fotografibiträde) i Ce 3.
Halvtidstjänsten som narkosunderläkare bör i enlighet med föreliggande
förslag förändras till heltidstjänst och bakteriologiska avdelningen få tillgång
till en förste underläkare med halvtidstjänst. Härför erfordras inrättande av
ytterligare en befattning såsom förste underläkare. Bakteriologiska avdelningen
torde vidare böra förstärkas med ett laboratoriebiträde i Ce 11 och
ett ekonomibiträde i Ce 2.
För medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet tillstyrker jag en förstärkning
av personalen med en översköterska i Ca 12, en sjuksköterska i Ce 10,
två laboratoriebiträden i Ce 11, ett ekonomibiträde med halvtidstjänstgöring
i Ce 2 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad befordringsgång.
Två laboratoriebiträdesbefattningar i Cg 11 vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet
torde böra förändras till extra ordinarie befattningar i Ce 11.
Med anledning av direktionens förslag om inrättande av en vaktmästarbefattning
i Ce 11 vid sistnämnda laboratorium, vid vilken den huvudsakliga
uppgiften skulle vara att sköta samtliga centrallaboratoriers försöksdjur, för
-
25
Kungl. Maj:ts -propositioji nr SOS.
ordar jag, under hänvisning till vad statens lönenämnd anfört, att en befattning
såsom förste vaktmästare i Ca It inrättas.
Förslaget om inrättande vid kvinnoklinikens spermalaboratorium av en
befattning såsom översköterska i Ca 12 i stället för en sjuksköterskebefattning
i Ce 10 och om förändring av en med halvtidstjänstgöring förenad sjuksköterskebefattning
i Ce 10 vid samma laboratorium till heltidstjänst anser
jag mig böra biträda. Jag tillstyrker vidare, att en sjuksköterskebefattning i
Ce 10 inrättas vid radiumhemmet.
Såsom riksdagen i sin skrivelse 1947: 445 framhållit, ha köksföreståndarinnorna
vid landstingens sjukhus enligt ett mellan landstingens centrala lönenämnd
och svenska ekonomiföreståndarinnors förening träffat avtal erhållit
en löneplacering överstigande motsvarande personals vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet. Enligt nämnda avtal ha biträdande föreståndarinnor
hänförts till 12 lönegraden enligt statens allmänna avlöningsreglemente, köksföreståndarinnorna
vid delat lasarett samt vid annat lasarett och sanatorium
med minst 200 vårdplatser till 19 lönegraden och köksföreståndarinnorna vid
mindre sjukhus till 17 lönegraden. Enligt 1947 års riksdags beslut ha första
föreståndarinnorna i sjukvården vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,
vilka tidigare i lönehänseende varit likställda med förste köksföreståndarna
vid nämnda sjukhus, uppflyttats till 19 lönegraden, medan föreståndarinnorna
i sjukvården, vilka före den 1 juli 1947 voro placerade i samma lönegrad
som köksföreståndaren vid garnisonssjukhuset och en lönegrad högre
än övriga köksföreståndare, uppflyttats till 16 lönegraden. Erinras må jämväl,
att översköterskorna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet numera
äro placerade i 12 lönegraden.
Vid mina överväganden av frågan om löneställningen för köksföreståndarpersonalen
har jag i likhet med direktionen för karolinska sjukhuset kommit
till den uppfattningen, att de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna,
böra placeras i lägre lönegrad än övriga köksföreståndare. I anslutning
till 1947 års riksdags beslut i fråga om löneställningen för jämförlig personal
i sjukvården vid ifrågavarande sjukhus anser jag mig efter samråd med
chefen för finansdepartementet böra förorda, att förste köksföreståndarna
hänföras till 19 lönegraden, de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna,
till 12 lönegraden och övriga köksföreståndare till 15 lönegraden, allt
från och med den 1 juli 1948.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat böra vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet följande befattningar uppflyttas till högre lönegrad, nämligen
vid
karolinska sjukhuset befattningen som förste köksföreståndare från
Ca 16 till Ca 19, två befattningar som köksföreståndare från Ca 11 till Ca
15, en befattning som köksföreståndare från Ce 12 till Ce 15, en befattning
som köksföreståndare från Cg 11 till Ce 15 och en befattning som köksföreståndare
från Ca 11 till Ca 12 samt
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
vid serafimerlasarettet befattningen som förste köksföreståndare från
Ca 15 till Ca 19, en befattning som köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15
och en befattning som köksföreståndare från Ce 11 till Ce 12.
Medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten beräknar
jag till belopp, som framgår av det följande.
I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.
Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 121 700 kronor, torde
böra uppföras med oförändrat belopp.
Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t)
bör jämväl upptagas med oförändrat belopp, 16 400 kronor.
Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är nu uppförd med
60 000 kronor. På grund av löneklassuppflyttningar bör anslagsposten höjas
med 500 kronor till 60 500 kronor.
Posten 4 (rörligt tillägg) torde böra uppräknas med 10 500 kronor till
21 400 kronor.
Delstatenl beräknar jag således till sammanlagt (121 700+16 400+
+60 500+21 400 =) 220 000 kronor.
II. Sjukhuset i övrigt.
Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 1 440 000 kronor, bör
enligt direktionens beräkningar uppräknas med 20 000 kronor på grund av
löneklassförändringar. Vad jag i det föregående föreslagit föranleder en
ökning av denna anslagspost med cirka 25 000 kronor. Posten torde således
böra höjas med i runt tal 45 000 kronor till 1 485 000 kronor.
Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t)
är nu uppförd med 272 500 kronor. Direktionen har föreslagit en uppräkning
av delposten till vikariatsersättningar med 40 000 kronor. I det föregående
har jag förordat inrättande av en ny befattning som biträdande överläkare
och en såsom biträdande läkare, båda förenade med arvode av 11 760 kronor.
Jag föreslår, att anslagsposten höjes med sammanlagt 47 500 kronor till
320 000 kronor.
Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är uppförd med förslagsvis
5 885 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november 1947
må under anslagsposten icke utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk
högre belopp än 6 300 000 kronor. Sistnämnda belopp bör tagas till utgångspunkt
vid avvägningen av medelsbehovet för nästa budgetår. De förändringar
beträffande den icke-ordinarie personalen, vilka jag förut föreslagit,
medföra ett ökat medelsbehov av omkring 87 000 kronor. För löneklassuppflyttningar
torde i enlighet med direktionens förslag böra räknas med ett
ytterligare medelsbehov av 23 000 kronor. Vid beräkningen av anslagspostens
nuvarande belopp förutsattes, att dermato-venereologiska kliniken skulle va
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 1203.
ra i bruk endast en del av budgetåret. För nästa budgetår erfordras på grund
härav en höjning av posten med 265 000 kronor. Anslagsposten bör sålunda
uppföras med (6 300 000+87 000+23 000+265 000 =) 6 675 000 lcronor.
Posten 4 (rörligt tillägg) bör uppräknas med 530 500 kronor till 970 000
kronor.
Delstaten II beräknar jag således till (1 485 000 + 320 000 +
+ 6 675 000 + 970 000 =) 9 450 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (220 000 +
+ 9 450 000 =) 9 670 000 kronor.
I personalförteckningen böra vidtagas de ändringar, som föranledas av vad
jag i det föregående föreslagit. De nu å nämnda förteckning uppförda två befattningarna
i Ce 26 såsom biträdande läkare vid Konung Gustav V:s jubileumsklinik
böra avföras ur förteckningen. Vissa ändringar i förteckningen
påkallas på grund av avgång av å övergångsstat uppförd personal.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas
av vad jag i det föregående anfört;
dels godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat:
1. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 121 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 16 400
3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 60 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_21 400
Summa kronor 220 000
II. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 485 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 320 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............... » 6 675 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_970 000
Summa kronor 9 450 000
28
Kungl. Maj:ts ''proposition nr WS.
III. Sammanfattning.
I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna
.................... kronor 220 000
II. Sjukhuset i övrigt................ » 9 450 000
Summa kronor 9 670 000;
dels ock till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 9 670 000.
3. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:
Omkostnader.
För innevarande budgetår har till omkostnader vid karolinska sjukhuset
anvisats ett delanslag av 3 491 000 kronor, som disponeras enligt omkostnadsstat,
med tillhörande bestämmelser införd på s. 541 f. i statsliggaren.
Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit en höjning av anslaget
med 932 700 kronor såsom framgår av följande sammanställning:
1946/47 |
1947/48 |
1948/49 |
||
utgifter |
anslag |
beräknade |
ökning eller |
|
i runt tal |
utgifter |
minskning |
||
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|
1. Sjukvård m. m. åt personalen förslags- |
||||
vis........... |
28 500 |
30 200 |
31000 |
+ 800 |
2. Reseersättningar, förslagsvis .... |
28 900 |
24 000 |
30 000 |
+ 6 000 |
3. Expenser: |
||||
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis |
764 200 |
588 000 |
628 000 |
-t- 40 000 |
b) Övriga expenser....... |
128 600 |
141 000 |
167 000 |
+ 26 000 |
4. Övriga utgifter: |
||||
a) Inventariers underhåll och korn- |
||||
plettering............. |
410 200 |
350 000 |
921 700 |
+ 571 700 |
b) Tvätt och renhållning, förslagsvis . |
63 400 |
65 000 |
71000 |
+ 6 000 |
c) Kosthåll, förslagsvis......... |
939 800 |
990 000 |
1 100 000 |
+ 110 000 |
d) Läkemedel, förslagsvis....... |
568 000 |
515 000 |
620 000 |
+ 105 000 |
e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk- |
||||
vården, förslagsvis........ |
764 400 |
766 000 |
830 000 |
+ 64 000 |
f) Diverse utgifter........ |
19 400 |
21 800 |
25 000 |
+ 3 200 |
Summa |
3 715 400 |
3 491 000 |
4 423 700 |
+ 932 700 |
Direktionen har framhållit, att de beräknade utgiftsposterna, där ej undantagsvis
särskilda skäl förelegat för annat beräkningssätt, upptagits i huvudsaklig
överensstämmelse med belastningen under det senast förflutna budgetaret,
i förekommande fall med tillägg för de ökade omkostnader, som driften
av hudkliniken och röntgenavdelningens fjärde sektion beräknades medföra.
Avvikelse därifrån hade emellertid gjorts beträffande nedan angivna
utgiftsposter:
Inventariers underhåll och komplettering. Från
sjukhusets avdelningar ha inkommit följande inköpsförslag, som tillstyrkas
29
Kungl. May.ts proposition nr 203.
av direktionen och som beräknas medföra ett ökat anslagsbehov utöver vad
som erfordras för ordinarie komplettering och sedvanligt underhåll.
Överläkaren vid kirurgiska kliniken, professorn J. Hellström har hemställt
om inköp av instrument m. in. för ö 000 kronor för en föreslagen provisorisk
urologisk klinik.
Överläkaren vid radioterapeutiska kliniken, professorn E. Berven har föreslagit
inköp av en röntgenapparat (400 kV) för 100 000 kronor, ombyggnad
av två teleradiumapparater för sammanlagt 9 800 kronor samt inköp av
vertikalfackskåp för 2 400 kronor. Vidare har Berven hemställt om ett
anslag av 250 000 kronor för inköp från U. S. A. av en röntgenapparat för
en spänning av 2 000 000 volt. Till stöd för sistnämnda förslag har Berven
anfört följande.
I snart sagt varje häfte av de vetenskapliga radioterapeutiska och radiofysiska
tidskrifterna publiceras nu de rön, som gjorts under den långvariga
isolering, som senaste kriget medfört. Från studieresor, framförallt till Amerika,
återkomna läkare ha också att berätta om de stora framsteg, som
gjorts på olika områden. Stora anslag ha i ett flertal länder beviljats för
reorganiserandet av kampen mot kräftsjukdomarna efter nya linjer och för
att tillgodse kräftsjukvården med nya, tekniskt mera fullkomnade instrument.
Radiumhemmet erhöll vid sin utrustning för tio år sedan en då fullt
modern och tekniskt tillfredsställande röntgenapparatur, vilken under krigsåren
kompletterats i erforderlig utsträckning. Denna apparatur är emellertid
nu delvis föråldrad, då den icke kan ge tillräckligt genomträngande strålning
för mera djupliggande tumörer och då behandlingstiderna bli oproportionerligt
långa.
Enligt senaste uppgifter i litteraturen och enligt personliga meddelanden
från svenska fysiker, som hemkommit från Amerika, har nu konstruerats
en för strålterapi användbar röntgenapparat med 2 000 000 volt spänning.
Försök med denna apparat ha också gjorts vid behandling av djupliggande
tumörer med primärt mycket goda resultat. Det är alldeles nödvändigt, att
Sverige icke förlorar sin ställning som ett av de ledande landen beträffande
cancerterapien och en förutsättning härför är, att den tekniska apparaturen
hålles i nivå med de senaste landvinningarna. Apparaten kostar 250 000 kronor
och leveranstiden är cirka 18 månader för närvarande.
Överläkaren vid psykiatriska kliniken, professorn T. Sjögren har föreslagit
inköp av en feberterapiapparat för 2 500 kronor, en termoelektrisk rektaltermometer
för 1 200 kronor, fem induktionsapparater för sammanlagt 2 500
kronor samt åtta ögonspeglar för sammanlagt 1 300 kronor. För inköp av
möbler till psykiatriska kliniken i samband med av direktionen beslutad
omdisponering av vissa lokaler beräknas 4 000 kronor.
Överläkaren vid röntgendiagnostiska avdelningen, professorn A. Åkerlund
har hemställt om inköp av tre filmgranskningsskåp för sammanlagt 2 300
kronor samt en apparat för röntgenkinematografi för 38 000 kronor.
Överläkaren vid fysiologiska centrallaboratoriet liar föreslagit inköp av en
elektrokardiograf av märke Cardiotron för 3 000 kronor och en förstärkarelektrokardiograf
för 9 800 kronor.
För anskaffande av en bensindriven lastbil med tippflak för sjukhusets
park- och transportavdelning beräknar direktionen 14 000 kronor. För att
det växande bokföringsarbetet på intendentsexpeditionen skall kunna medhinnas
utan personalförstärkning bär det visat sig erforderligt att utbyta
en bolcfirringsmaskin av föråldrad typ. Härför beräknar direktionen 14 900
kronor.
30
Kunal. Maj:ts proposition nr SOS.
I propositionen 1947:287 har bland annat framhållits betydelsen av att
tekniska hjälpmedel, särskilt diktajoner, anskaffas i syfte att underlätta
arbetet för sjukhusets^ läkare. En förfrågan hos överläkarna har givit vid
handen att behov av sådan utrustning föreligger för en sammanlagd kostnad
av 105 000 kronor enligt särskild specifikation.
Kosthåll. Antalet portionsdagar har under budgetåret 1946/47 varit
547 613 och proviantkostnaden per portionsdag 1 krona 71,6 öre. För budgetåret
1948/49 beräknas antalet portionsdagar till 620 000 och proviantkostnaden
till 1 krona 80 öre per portionsdag eller sammanlagt 1 116 000
kronor eller avrundat till 1 100 000 kronor.
Departementschefen. Som av den lämnade redogörelsen framgått har
direktionen för karolinska sjukhuset för nästa budgetår föreslagit en höjning
av sjukhusets omkostnadsanslag med sammanlagt 932 700 kronor, fördelade
på omkostnadsstatens olika anslagsposter. Härvid ha under delposten till
inventariers underhåll och komplettering beräknats 350 000 kronor till anskaffande
av två nya röntgenapparater. Kostnaderna härför torde icke böra
belasta det löpande omkostnadsanslaget.
Vad angår sistnämnda anslag, synes anslagsposten till sjukvård in. m. åt
personalen böra uppföras med oförändrat belopp, medan anslagsposten till
reseersättningar bör höjas med 4 000 kronor. Delposterna till övriga expenser,
till inventariers underhåll och komplettering samt till diverse utgifter
torde böra höjas med 15 000, 50 000 respektive 3 000 kronor och övriga i
omkostnadsstaten uppförda delposter med de av direktionen föreslagna beloppen,
tillhopa 325 000 kronor. Jag föreslår sålunda, att omkostnadsanslaget
för nästa budgetår höjes med sammanlagt 397 000 kronor till (3 491 000 +
+ 397 000 =) 3 888 000 kronor.
I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid karolinska sjukhuset,
inklusive avgifter för kontroll å radiologiskt arbete, under budgetåret
1946/47 utgjort drygt 5 417 000 kronor mot beräknade 5 100 000 kronor.
Antalet underhållsdagar för militära patienter har uppgått till 41 037, och
kostnaden härför kan beräknas till omkring 1 074 000 kronor, varav ungefär
250 100 kronor bestritts från anslag under fjärde huvudtiteln. Om kostnaden
för gamisonssjukvården avräknas från statens nettokostnad för sjukhuset
under nämnda budgetår, cirka 4 579 000 kronor, reduceras statens nettokostnad
för sjukhusets övriga patienter till i runt tal 3 505 000 kronor.
Vidkommande förslaget om medelsanvisning till anskaffande av röntgenapparater
vill jag framhålla, att man med de behandlingsapparater, som
för närvarande stå till förfogande i Sverige, icke lärer ha möjlighet att vid
strålbehandling av kräfta uppnå en tillfredsställande Uikningsdos på djupet
utan att samtidigt tillfoga svåra skador på ytligare liggande delar och på
det cirkulerande blodet. Under kriget ha röntgenapparater med hög spänning
konstruerats och provats framför allt i Amerika och England men
även i Norge. Resultaten av behandlingar med dessa apparater torde ha
visat, att läkning genom strålbehandling kan åstadkommas även vid inope
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.
rabla fall av exempelvis kräfta i magsäcken och ändtarmen. Sjukhusdirektionen
har nu hemställt om anvisande av sammanlagt 350 000 kronor för
inköp av två röntgenapparater för hög spänning, den ena 400 000 volt och
den andra 2 000 000 volt. Med hänsyn till vad i ärendet anförts har jag
funnit det vara av största betydelse, att dessa apparater kunna anskaffas,
och jag tillstyrker därför, att för ändamålet anvisas erforderligt belopp. Då
man emellertid måste räkna med avsevärda leveranstider, torde det vara
tillräckligt om för nästa budgetår anvisas hälften av den beräknade kostnadssumman,
sålunda 175 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas
under det reservationsanslag, som jag har för avsikt att under nästkommande
punkt föreslå till utrustning vid karolinska sjukhuset.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av............kronor 3 888 000.
4. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Utrustning.
Enligt beslut av 1943 års riksdag skall karolinska sjukhuset utbyggas med
en pediatrisk klinik, vilken skall ersätta karolinska institutets nuvarande
klinik för barnsjukdomar å Norrtulls sjukhus. Kostnaderna för den nya klinikens
uppförande, utrustning och drift skola bestridas av staten, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting enligt ett mellan dessa parter ingånget
avtal.
Närmare utformat förslag till uppförandet av den pediatriska kliniken
framlades den 5 december 1944 av kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande. Därvid åberopades beträffande utrustningskostnaderna
en av numera intendenten vid sjukhuset G. Heimer utförd detaljerad
beräkning. Denna beräkning, som uppgjorts med utgångspunkt från prisförhållandena
vid årsskiftet 1943/44, slutade på ett belopp av 1 474 000
kronor. Beträffande detaljerna i kostnadsberäkningen torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet. Kommittén ansåg för sin del, att kostnaderna borde
kunna begränsas till 1 255 000 kronor genom viss reducering av anskaffningsprogrammet.
I propositionen 1945: 302, vari anslag till byggnadsföretaget
begärdes, togs icke ställning till frågan om utrustningskostnaderna.
Direktionen för karolinska sjukhuset har nu hemställt, att för utrustning
av den pediatriska kliniken måtte för nästa budgetår anvisas 800 000 kronor.
Direktionen har därvid anfört, att enligt inhämtade uppgifter arbetet
med uppförandet av barnkliniken beräknats kunna slutföras under budgetåret
1949/50. För att kliniken skulle kunna tagas i användning vid nämnda
tidpunkt erfordrades, att erforderlig inventarieutrustning då funnes tillgänglig.
Fn förutsättning härför vore, att beställning, tillverkning och leverans
av inventarierna dessförinnan kunnat ske. Anslag för bestridande av
32 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
härav föranledda kostnader syntes därför delvis böra anvisas redan för budgetåret
1948/49.
Direktionen har vidare framhållit, att direktionen ställde sig tveksam till
möjligheterna att nedbringa utrustningskostnadema till det av kommittén
beräknade beloppet. Tvärtom måste man räkna med att de reduktioner
i anskaffningsprogrammet, som kunde bli möjliga, skulle komma att mer
än uppvägas av de prishöjningar, som inträffat sedan förslaget uppgjorts.
Hur priserna komme att ställa sig vid den tidpunkt, då materielen skulle
inköpas, kunde icke för närvarande med säkerhet bedömas. För att utrustningsarbetet
skulle kunna påbörjas i god tid, räknade direktionen med att
en del av utrustningsanslaget, förslagsvis 800 000 kronor, behövde stå till
direktionens förfogande redan under budgetåret 1948/49. Återstoden skulle
icke behöva anvisas förrän senare och sedan direktionen verkställt den överarbetning
av utrustningsförslaget, som kunde visa sig erforderlig, bland
annat med hänsyn till förändringarna i prisläget.
Departementschefen. Byggnadstillstånd till uppförande av den pediatriska
kliniken vid karolinska sjukhuset har numera meddelats. På grundval av
prisförhållandena vid ingången av år 1944 ha, såsom av den lämnade redogörelsen
framgått, kostnaderna för klinikens utrustning av kommittén för
sjukhusets fortsatta utbyggande beräknats till 1 255 000 kronor. Med hänsyn
till de prisstegringar, som inträffat efter nyssnämnda tidpunkt, torde
man emellertid ha anledning att räkna med, att utrustningskostnadema icke
skola kunna hållas inom sagda kostnadsbelopp. Jag förutsätter, att direktionen
vid den överarbetning av utrustningsförslaget, som direktionen med
hänsyn bland annat till förändringar i prisläget har för avsikt att verkställa,
vinnlägger sig om att begränsa utgifterna, så långt detta är möjligt. Det
synes mig lämpligt, att direktionen därvid samråder med centrala sjukvårdsberedningen.
I avvaktan på resultatet av överarbetningen av utrustningsförslaget
anser jag mig böra räkna med den av byggnadskommittén angivna
utrustningskostnaden av 1 255 000 kronor.
Jag erinrar om att Stockholms stad och Stockholms läns landsting skola
bidraga till ifrågavarande kostnader enligt vissa i avtal angivna grunder.
Ehuru staten enligt avtalet torde vara skyldig att förskjuta hela utrustningskostnaden,
synes det mig dock tillfyllest, att till ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor.
I enlighet med vad jag under föregående punkt förordat bör vidare under
förevarande anslag anvisas 175 000 kronor till anskaffande av två röntgenapparater.
Anslaget bör därför uppföras med 675 000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av................kronor 675 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
33
5. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Avlöningar.
Förevarande delanslag är uppfört med 3 387 000 kronor. Avlöningsstaten
för lasarettet med tillhörande bestämmelser återfinnas på s. 542 ff. i statsliggaren.
Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt om höjning av anslaget
med 779 000 kronor. Framställningen avser följande ändringar i personalorganisationen:
1.
Läkarpersonal.
a) Inrättande av 2 befattningar som biträdande överläkare (arvode It 760
kronor) vid medicinska kliniken,
b) inrättande av en tjänst som heltidsanställd biträdande läkare (grundarvode
15 800 kronor) vid neurokirurgiska kliniken,
c) inrättande av en befattning som överläkare (Ca 33) m. m. vid en
traumatologisk avdelning av neurokirurgiska kliniken,
d) inrättande av en befattning som laborator i klinisk experimentell neurologi
(Ca 31).
2. Övrig sjukvårdspersonal.
Inrättande av följande befattningar:
a) 1 fysiker (samma löneförmåner som andre underläkare) vid klinisktneurofysiologiska
laboratoriet,
b) 1 föreståndarinna (Ca 16) i stället för 1 översköterska (Ca 12),
c) 1 översköterska (Ca 12) i stället för 1 sjuksköterska (Cg 10) vid medicinska
kliniken,
d) 1 översköterska (Ca 12) vid kliniskt-neurofysiologiska laboratoriet,
e) 2 översköterskor (Ca 12) i stället för 2 sjuksköterskor (Ce 10) vid kliniskt-kemiska
laboratoriet,
f) 1 laboratoriebiträde (Ca 11) vid kliniskt-neurofysiologiska laboratoriet,
g) 1 sjuksköterska (Ce 10) vid medicinska kliniken,
h) 2 sjuksköterskor (Ce 10) i stället för 2 sjuksköterskor (Cg 10) vid kliniskt-kemiska
laboratoriet,
i) 5 sjukvårdsbiträden (Ce 2) i stället för 5 sköterskeelever vid medicinska
kliniken.
3. Ekonomipersonal.
a) Inrättande av 5 befattningar som ekonomi biträden (Ce 2), nämligen
1 vid medicinska kliniken, 2 (den ena med halvtidstjänstgöring) vid kirurgiska
kliniken, 1 för centralisering av visst arbete och 1 (med halvtidstjänstgöring)
vid kliniskt-kemiska laboratoriet,
b) följande lönegradsuppflyttningar:
1 maskinmästare från Ca 17 till Ca 20,
1 förste köksföreståndare från Ca 15 till Ca 19,
1 köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15,
1 köksföreståndare från Ce 11 till Ce 13.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 1 samt. Nr 203.
34
Kungl. May.ts ''proposition nr 203.
4- Administrations- och kontorspersonal.
a) Inrättande av en befattning som kanslibiträde (Ce 11) i stället för en
tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring
vid khniskt-kemiska laboratoriet,
b) inrättande av en befattning som biträde för skriv- och kontorsgöromål
(Ce 8) vid traumaitologiska avdelningen.
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
1. L äk ar v er s o n al.
b) Biträdande läkare vid neurokirurgiska kliniken.
Direktionen har under åberopande av en av överläkaren vid neurokirurgiska
kliniken, professorn H. Olivecrona gjord framställning anhållit om inrättande
vid kliniken av en biträdande läkartjänst, förenad med ett grundarvode
av 15 800 kronor samt avsedd för psykiatrisk och psykologisk verksamhet.
Angående behovet av den föreslagna tjänsten har anförts bland annat, att
neurokirurgins arbetsfält på senare år vidgats till att omfatta centrala delar
av den kliniska psykiatrin. Sålunda kunde numera vissa sinnessjukdomar
samt svåra kroniska psykopatologiska tillstånd, som tidigare trotsat alla behandlingsförsök,
framgångsrikt angripas med neurokirurgiska metoder. Även
vissa svåra, psykiskt och fysiskt invalidiserande smärttillstånd kunde hävas
genom dylika metoder, varigenom för neurokirurgin öppnade sig ett stort
arbetsfält av den allra största betydelse både ur humanitär och social synpunkt
.
Den antydda utvidgningen av neurokirurgins arbetsområde nödvändiggjorde
intimare samarbete med psykiatrin. Omfattande psykiatriska och psykologiska
undersökningar vore oundgängliga dels för avgörande om ett ingrepp
vore lämpligt, dels för bedömningen av operationsresultatet, dels för
studiet av verkningarna av olika modifikationer i operationstekniken. Dylika
undersökningar vore synnerligen tidskrävande, då de innefattade ingående
klinisk-psykiatriska undersökningar samt psykologiska specialundersökningar,
vilka måste utföras upprepade gånger. Fallen måste även fortlöpande stå
under observation och kontroll.
På motsvarande neurokirurgiska kliniker i kulturländerna funnes sedan
länge dylik psykiatrisk och psykologisk expertis. Hittillsvarande försök vid
lasarettet att anlita dess psykiska hjälpbyrå eller psykiatriska kliniken vid
karolinska sjukhuset hade ej givit tillfredsställande resultat. Enstaka poliklinikundersökningar
vore nämligen ej tillfyllest och ingående undersökningar
kunde dessa institutioner ej utföra. Frågan kunde icke lösas på annat sätt
än att en läkare med lämplig psykiatrisk och psykologisk utbildning helt
ställdes till neurokirurgiska klinikens disposition.
Statskontoret har — under erinran om att direktionen redan från och med
den 1 februari 1947 anställt en konsulterande psykiatrisk läkare mot ett
arvode av 50 kronor per konsultation, dock högst 1 200 kronor för månad —
uttalat, att, därest de psykiatriska undersökningarna skulle anses vara ett
nödvändigt komplement till verksamheten vid neurokirurgiska kliniken,
syntes för ändamålet dock icke böra inrättas högre tjänst än en förste underläkarbefattning
med ett årsarvode å 14 400 kronor.
35
Kung t. Maj:ts ''proposition nr 203.
c) Överläkare m. m. vid traumatologiska avdelningen.
I skrivelse till de sakkunniga för fortsatt utredning om arbetsförhållandena
nu m. för underordnade läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
framlade överläkaren vid neurokirurgiska kliniken, professorn Olivecrona
förslag beträffande anordnande av en traumatologisk avdelning inom
kliniken. Därvid framhölls, att vid klinikens planläggning avsetts, att ungefär
20 vårdplatser skulle disponeras för vård av traumatologiska fall. Under
senare år hade kliniken, som omfattade ett 80-tal vårdplatser, på grund av
personalbrist drivits med endast cirka 64 vårdplatser. Om de outnyttjade
vårdplatserna skulle tagas i bruk, borde de organiseras såsom en särskild avdelning
för nervsystemets olycksfallsskador under ledning av en överläkare.
För att minska de underordnade läkarnas vid kliniken arbetsbörda till rimlig
storlek erfordrades ytterligare en biträdande läkare och två förste underläkare.
Beträffande behovet av en traumatologisk avdelning anfördes, att antalet
fall av hjärn- och nervskador till följd av olycksfall alltmera ökats och nu
utgjorde ett allvarligt medicinskt och socialt problem. Enbart på Stockholms
stads sjukhus hade år 1944 vårdats 1 584 fall av hjärnskakningar och skallskador.
Av de hjärnskadade finge 5—10 procent följdtillstånd, som orsakade
invaliditet. Under senare år hade i de krigförande länderna särskilda centra
inrättats för behandling av huvudskador och en intensiv vetenskaplig forskning
inom hithörande område bedrivits. I Sverige vore vården och ef t erbehandlingen
av hjärnskadade icke tillfredsställande ordnad, emedan neurologiska
och neurokirurgiska resurser och sakkunniga läkare ofta saknades.
De sakkunniga ansågo sig icke böra taga ställning till förslaget om inrättande
av en överläkartjänst men förordade inrättandet av en biträdande läkartjänst
och en förste underläkarbefattning, om de icke belagda platserna på
kliniken skulle disponeras för traumatologiska fall. I avgivet remissyttrande
förklarade direktionen för karolinska sjukhuset, att frågan om inrättande av
en traumatologisk avdelning kunde upptagas till behandling först i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49.
Sedermera hemställde Svensk neurokirurgisk förening, att en traumatologisk
avdelning måtte inrättas redan från och med budgetåret 1947/48,
eventuellt i form av ett provisorium i avvaktan på inrättandet av en definitiv
överläkartjänst vid en dylik avdelning. Det vore trängande nödvändigt, att
de outnyttjade vårdplatserna toges i bruk. Till följd av bristen på neurokirurgiska
vårdplatser i landet utgjorde väntetiden vid lasarettets neurokirurgiska
klinik i genomsnitt över 14 månader. Icke inom något annat sjukvårdsområde
förekomme, att patienter med akut livshotande eller smärtsamma
sjukdomstillstånd på liknande sätt finge vänta på behandling. Under år 1946
hade ett 20-tal sjuka avlidit i väntan på plats.
Direktionen tillstyrkte i avgivet utlåtande en provisorisk lösning av frågan
om inrättande av en traumatologisk avdelning.
36
Kungl. Majds proposition nr 203.
Genom beslut den 26 juli och den 12 september 1947 medgav Kungl.
Maj:t, att vid lasarettet finge under budgetåret 1947/48 vara inrättad en
traumatologisk avdelning med omkring 20 vårdplatser samt att för ändamålet
finge anställas en heltidstjänstgörande biträdande läkare (grundarvode
15 800 kronor) med överläkares tjänsteställning och en förste underläkare.
Direktionen har nu efter framställning av Olivecrona hemställt, att den
traumatologiska avdelningen måtte göras permanent samt att vid avdelningen
måtte inrättas en ordinarie överläkartjänst i lönegrad Ca 33 och en
tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i lönegrad Ce 8. Överläkaren
borde tillerkännas en totallön med pensionsförmåner, enär privatrum och
lokaler för öppen mottagning ej kunde ställas till hans förfogande. Biträdande
läkaren borde alltjämt vara heltidsanställd med samma avlöningsförmåner
som övriga dylika läkare.
Statskontoret har erinrat, att den traumatologiska avdelningen ingått i
den ursprungliga organisationsplanen för kliniken. Med hänsyn härtill och
med beaktande av den förstärkning av arbetskrafterna, som redan medgivits
genom inrättandet av två läkartjänster för denna avdelning å endast 20
vårdplatser, måste statskontoret i nuvarande läge bestämt hävda, att den
nuvarande anordningen med den biträdande läkaren såsom överläkare tillsvidare
skulle bestå. Därest ändock en särskild överläkartjänst skulle inrättas,
torde en konsekvens härav vara, att en del av de 13 enskilda vårdplatserna
på kliniken överflyttades till den utbrutna avdelningen. Härigenom skulle
förutsättningar föreligga att reglera överläkartjänsten som en arvodestjänst.
Statens lönenämnd har framhållit, att lönegrad Ca 33 hittills icke tagits
i anspråk för läkarbefattningar vid serafimerlasarettet eller karolinska sjukhuset.
Då lönenämnden för sin del icke kunde finna några särskilda skäl
föreligga för att nu ifrågavarande överläkartjänst skulle inplaceras i sagda
lönegrad, ville lönenämnden i stället förorda, att den tilltänkta befattningen
uppfördes i Ca 32, i vilken lönegrad överläkarbefattningen vid lasarettets
röntgenavdelning vore placerad.
2. Övrig sjukvårdspersonal.
a), d) och f) Fysiker m. m. vid klinisk t-n eurofysiologiska
laboratoriet. Enligt beslut vid 1947 års riksdag (jfr propositionen
nr 272, s. 351 ff.) har från och med innevarande budgetår vid karolinska
institutet inrättats en befattning som laborator i klinisk neurofysiologi,
förenad med befattning som överläkare vid lasarettets kliniskt-neurofysiologiska
centrallaboratorium.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har direktionen på förslag av
överläkaren vid neurologiska kliniken, professorn N. Antoni och överläkaren
vid neurokirurgiska kliniken, professorn Olivecrona samt åberopande av en
promemoria av docenten E. Kugelberg anhållit om inrättande av följande
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
tjänster för utförande av elektroencephalografiska och övriga elektrofysiologiska
undersökningar vid lasarettet, nämligen 1 laborator i klinisk experimentell
neurologi, 1 fysiker (med avlöningsförmåner som andre underläkare),
1 översköterska (Ca 12) och 1 laboratoriebiträde. I en sedermera ingiven
skrivelse har Kugelberg med tillstyrkande av bland annat Antoni och Olivecrona
framställt ändrade önskemål beträffande personalen, innebärande
begränsning av denna till, förutom förutnämnde laborator-överläkare, 1 förste
underläkare och 1 specialsköterska.
I framställningen har åberopats, att ett antal vårdplatser ställts till laboratoriets
förfogande och att instrument för rutinundersökningar komme att finnas
sommaren 1948. För sjukvården erfordrades såväl elektroencephalografiska
som elektromyografiska undersökningar, de förra beträffande ett stort antal
hjärnskador och de senare i fråga om olika nervskador. Undersökningarna
måste modifieras efter sjukdomens ant och efter iakttagelserna under pågående
undersökning, varför de fordrade kontinuerlig övervakning av medicinsk
sakkunnig. I undersökningarna inginge dock en hel del tidsödande
moment (påsättning av elektroder, arkivering, registrering, skrivning m. m.),
vilka kunde anförtros mindre utbildad arbetskraft. Skulle det för sjukvården
nödvändiga antalet undersökningar utföras, komme laboratorn, en sköterska
och ett tekniskt biträde att vara sysselsatta åtta timmar om dagen. Det vore
otänkbart, att arbetet på ett någorlunda tillfredsställande sätt skulle kunna
skötas utan hjälp av en sköterska, vilken på grund av kompetenskraven
borde avlönas såsom en specialsköterska. I förslaget till inrättande av laboratorstjänsten
hade undervisning och forskning betecknats som befattningshavarens
huvuduppgifter. För att laboratorn skulle kunna genomföra dessa uppgifter
måste ledandet av rutinundersökningarna delas med en underläkare,
som dessutom skulle sköta sjukvården på laboratoriets vårdplatser samt
vikariera för laboratorn. Av underläkaren skulle fordras sådan erfarenhet
och specialutbildning, att han icke kunde beräknas vara fullvärdig som arbetskraft
förrän kanske efter ett par års tjänst. En andre underläkares tjänstetid
vore då slut, varför underläkaren borde vara förste.
b) Föreståndarinna. Direktionen har anfört, att en översköterska
vid lasarettet utförde samma göromål som vid karolinska sjukhuset, åvilade
föreståndarinna. Med hänsyn härtill hemställde direktionen om ändring av
eu överskötersketjänst (Ca 12) till föreståndarinnetjänst (Ca 16).
Statskontoret har icke funnit något att erinra mot framställningen. Lönenämnden
har även ansett sig böra godtaga förslaget.
c) Översköterska vid medicinska klinikens kandidatlaboratorium.
Direktionen har biträtt en av t. f. laboratorn K.
Agner gjord, av vederbörande professor tillstyrkt framställning om utbyte
av en sjukskötersketjänst (Cg 10) vid medicinska klinikens kandidatlaboratorium
mot översköterskebefattning (Ca 12). Agner har framhållit, att utbildningsresultatet
vore i hög grad beroende av den handledning, som kunde
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
ges kandidaterna vid undersökningarnas utförande och bedömande. Laboratorn
vore även överläkare vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet och arbetsuppgifterna
där vore så omfattande, att han endast med yttersta svårighet kunnat
få tid att i nödig omfattning utöva önskvärd tillsyn och handledning av kandidatarbetet.
Vid karolinska sjukhuset hade dessa undervisningskrav tidigare
beaktats, och där hade en översköterska anställts vid kandidatlaboratoriet.
e) och h) Över- och sjuksköterskor vid kliniskt -kemiska
centrallaboratoriet. Vid detta laboratorium finnes nu
följande personal: 1 överläkare (tillika laborator), 1 översköterska (Ca 12),
2 sjuksköterskor (Ce 10), 2 sjuksköterskor (Cg 10), 1 biträde för skriv- och
kontorsgöromål samt 3 ekonomibiträden (därav 1 med halvtidstjänstgöring).
Direktionen har i enlighet med en av t. f. laboratorn Agner gjord hemställan
anhållit, att de två sjukskötersketjänsterna i lönegrad Ce 10 måtte ändras
till översköterskebefattningar i lönegrad Ca 12 samt att de två sjukskötersketjänsterna
i lönegrad Cg 10 måtte ombildas till extra ordinarie. Till
stöd härför har anförts, att laboratorieundersökningar fått allt större betydelse
för sjukvården såväl vad gäller ställandet av diagnos som kontroll av
patienternas behandling. Laboratoriearbetet krävde personal med både teoretisk
och praktisk specialutbildning. Envar av de vid laboratoriet anställda
sköterskorna ansvarade självständigt för de av laboratorn dem ålagda uppgifterna.
Anställningsvillkoren motsvarade emellertid ej de krav, som måste
uppställas.
Statskontoret har åberopat sitt i det föregående återgivna yttrande beträffande
motsvarande spörsmål vid karolinska sjukhuset.
g) Sjuksköterska vid medicinska klinikens behandling
s r u in. På framställning av överläkaren vid medicinska kliniken, professorn
A. Kristenson har direktionen hemställt om förstärkning av personalen
på klinikens behandlingsrum med en sjuksköterska (Ce 10) och ett ekonomibiträde
(Ce 2).
I nämnda framställning har anförts huvudsakligen följande. På behandlingsrummet
hade tidigare utförts huvudsakligen åtgärder beträffande tuberkulospatienter
(genomlysningar, gaspåfyllningar m. m.) och ett mindre antal
andra iugrepp, såsom buktappningar in. m. Dessa arbetsuppgifter hade ökats
under årens lopp. Vidare hade tillkommit nya åtgärder, särskilt blodöverföringar.
Behandlingsrummets arbetsbörda hade sålunda ökats. Den enda
utökning av behandlingsrummets kapacitet som ägt rum vore, att där placerats
en sköterskeelev, som emellertid byttes varje månad. Utvecklingen
hade medfört, att tiden för vidtagande av åtgärder och ingrepp blivit allt
knappare, varjämte förberedelserna för dem skedde under alltmer pressande
förhållanden. Särskilt i fråga om blodöverföringar innebure detta allvarliga
olägenheter, då transfusionshastigheten icke kunde ökas utan risk för patienten
och då den tidsödande rengöringen av slangar, flaskor och övrig apparatur
krävde utomordentlig omsorg.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 303.
3. Ekonomipersonal.
a) Ekonomibiträden. Beträffande den föreslagna ekonomibiträ
destjänsten
vid medicinska kliniken hänvisas till redogörelsen i nästföregående
stycke.
Beträffande behovet av ett ekonomibiträde med halvtidstjänstgöring vid
kirurgiska kliniken har direktionen anfört, att arbetet på operationsavdelningen
ökats, särskilt genom plastikkirurgin. Vissa dagar i veckan hade personalen
en arbetstid på upp till 16 timmar utan någon ledighet. Hittills hade
detta kunnat ske tack vare personalens tillmötesgående men i längden kunde
det icke fortgå på detta sätt.
Till stöd för framställningen beträffande ett ekonomibiträde (Ce 2) med
halvtidstjänstgöring vid kliniskt-medicinska centrallaboratoriet har direktionen
åberopat det ökade arbetet på laboratoriet. Framställningen avsage omändring
av en tjänst som städerska med halvtidstjänstgöring till heltidstjänst.
4. Administrations- och kontorspersonal.
Direktionen har föreslagit inrättande av en kanslibiträdestjänst (Ce 11)
vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet och minskning i samband därmed
av skrivbiträdets vid laboratoriet tjänstgöringstid till hälften. Förslaget har
grundats på en framställning av t. f. laboratorn Agner, som bland annat anfört:
Skrivbiträdesbefattningen hade inrättats år 1945. Arbetsintensiteten vid
laboratoriet hade sedan dess ökats högst avsevärt, vilket medfört en motsvarande
ökning av bokföringsarbetet. Sedan mer än ett år tillbaka hade laboratorn
delvis måst själv utföra skrivarbete. Skrivbiträdets arbetsbörda hade
icke kunnat fullgöras utan 1—3 timmars dagligt övertidsarbete. Den betungande
arbetsbördan i förening med låg avlöning hade medfört, att laboratoriet
måst byta skrivbiträde fem gånger under det senaste året. Företagen
rationalisering av arbetet hade motverkats av ökad belastning. Skrivarbetet
fordrade en i bokföring, maskinskrivning och helst även stenografi kunnig
och noggrant arbetande person, som dessutom borde behärska engelska
språket.
Beträffande behovet av ett skrivbiträde vid traumatologiska avdelningen
hänvisas till redogörelsen i det föregående.
Förstärkning av personalen vid p 1 a s t i k k i r u r gi s k a
avdelningen. I särskild skrivelse har direktionen under åberopande av en
framställning i ämnet från överläkaren vid nämnda avdelning A. Ragnell
hemställt om medgivande att utöka avdelningens personal med två sjuksköterskor
och ett sjukhusbiträde. Till stöd för förslaget har framhållits, att den
till avdelningen nu knutna sjukvårdspersonalen — en översköterska, två
sjuksköterskor, varav den ena avsedd för nattjänstgöring, två elever och ett
sjukhusbiträde — vore otillräcklig för de särskilt omfattande sjukvårdsuppgifter,
som förelåge på avdelningen. Med hänsyn till det stora antalet på
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
intagning väntande sökande (1 195 i oktober 1947) hade vårdtiderna inskränkts
till ett minimum, varigenom antalet operationer per vårdplats och
år blivit större än vid någon annan kirurgisk avdelning i Sverige. Praktiskt
taget varje operationsdag (2 dagar i veckan) hade extra sköterskor måst rekvireras
utanför sjukhuset för att övervaka de nyopererade. Ur medicinsk
synpunkt hade detta förfarande ej varit tillfredsställande, då dessa tillfälliga
vårdarinnor ej alltid varit vuxna sina uppgifter. Dagpersonalens ordinarie ledighet
hade ofta måst indragas, för att arbetet skulle kunna slutföras. Övertidsarbete
efter den ordinarie arbetstidens slut hade hört till regeln. Endast
med ockrande på personalens ambition hade sjukvården på avdelningen därför
över huvud taget kunnat skötas. Då personalen funnit sina arbetsförhållanden
olidliga, hade emellertid nu de mera kvalificerade av personalen förklarat
sig ha för avsikt att inom en nära framtid lämna sina tjänster, om
icke bättre arbetsförhållanden åvägabringades.
Statskontoret har anfört, att behovet av den begärda förstärkningen av
personalen vid den plastikkirurgiska avdelningen undandroge sig statskontorets
bedömande. Skulle avdelningen vara avsevärt sämre tillgodosedd med
personal än övriga avdelningar, borde i första hand lättnader i befattningshavarnas
arbetsbörda åstadkommas genom överflyttning av personal från
andra avdelningar.
Departementschefen. Såsom ett provisorium för innevarande budgetår har
Kungl. Maj:t medgivit, att cirka 20 outnyttjade vårdplatser på neurokirurgiska
kliniken finge disponeras för en traumat ologisk avdelning, huvudsakligen
avsedd för vård av sjuka, som vid olycksfall åsamkats hjärn- och nervskador,
samt att för ändamålet finge anställas dels en biträdande läkare med
överläkares tjänsteställning och med samma avlöning som övriga heltidsanställda
biträdande läkare vid lasarettet (grundarvode 15 800 kronor), dels
ock en förste underläkare. Såsom av den föregående redogörelsen framgår
bär åtgärden föranletts av det påvisade trängande behovet av vårdplatser
för neurokirurgiska fall i landet. Avdelningen torde, såsom sjukhusdirektionen
föreslagit, böra givas en mera definitiv personalorganisation från och med
nästa budgetår. Jag anser mig böra tillstyrka, att för avdelningen inrättas
en ordinarie överläkartjänst, vilken i enlighet med lönenämndens förslag bör
placeras i lönegrad Ca 32. Till avdelningen torde vidare liksom nu böra vara
knuten en förste underläkare. Därjämte böra medel anvisas till anställande
vid avdelningen av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad
befordringsgång.
Vid karolinska institutet har från och med innevarande budgetår inrättats
en tjänst som laborator i klinisk neurofysiologi, tillika överläkare vid serafimerlasarettets
kliniskt-neurofvsiologiska centrallaboratorium. Den kliniska
neurofysiologien har stor betydelse icke blott för neurologien utan även för
neurokirurgien, icke minst traumatologien, och andra medicinska vetenskaps
-
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
grenar. Arbetsmetoderna bestå huvudsakligen av elektroencephalografiska och
elektromyografiska undersökningor, för vilka erfordras speciell apparatur
och kunnig personal. Laboratorn-överläkaren har icke blott att bedriva undervisning
och forskning utan även att svara för rutinundersökningar för
sjukvårdens behov. För undersökningarnas bedrivande erforderlig apparatur
beräknas stå till förfogande från och med nästa budgetår. Från denna tidpunkt
bör erforderlig biträdande personal ställas till laboratorn-överläkarens
förfogande. Minimibehovet av dylik personal har angivits utgöra en förste
underläkare och en specialsköterska. Jag tillstyrker därför förslaget om inrättande
av en förste underläkartjänst och en översköterskebefattning i Ca 12
för kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet.
Med hänsyn till den under de senaste åren vid neurokirurgiska kliniken
införda operativa behandlingen av vissa sinnessjukdomar och smärttillstånd
har behovet av psykiatrisk och psykologisk expertis vid nämnda klinik gjort
sig alltmer gällande. Då den nuvarande anordningen med en konsulterande
psykiatriker befunnits otillräcklig, har direktionen framlagt förslag om inrättande
för ändamålet vid kliniken av en med heltidstjänstgöring förenad
befattning såsom biträdande läkare (grundarvode 15 800 kronor). Jag anser
mig böra tillstyrka detta förslag.
Mot den föreslagna förändringen av en överskötersketjänst i Ca 12 till
befattning som föreståndarinna i Ca 16 har jag i likhet med de hörda myndigheterna
icke funnit anledning till erinran, varför jag tillstyrker detsamma.
Förslaget om utbyte av en tjänst som sjuksköterska i Cg 10 vid medicinska
klinikens kandidatlaboratorium och två dylika tjänster i Ce 10 vid klinisktkemiska
centrallaboratoriet mot överskötersketjänster i Ca 12 anser jag mig
böra biträda. Jag tillstyrker vidare, att två sjukskötersketjänster i Cg 10 vid
sistnämnda laboratorium förändras till extra ordinarie befattningar i 10 lönegraden.
Medicinska klinikens behandlingsrum torde på grund av ökad arbetsbelastning
böra förses med ytterligare en sjuksköterska i Ce 10 och ett ekonomibiträde
i Ce 2. Medel torde vidare böra beräknas för fem sjukvårdsbiträden
i Ce 2 vid medicinska kliniken i stället för motsvarande antal sköterskeelever,
då dylika icke kunnat erhållas i avsedd omfattning. Fn förstärkning
av personalen vid plastikkirurgiska avdelningen synes mig ofrånkomlig. Jag
beräknar i det följande medel för anställande vid avdelningen av två sjuksköterskor
i Ce 10. Ytterligare ett ekonomibiträde i Ce 2 med halvtidstjänstgöring
torde vara erforderligt vid kirurgiska klinikens operationsavdelning
och vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. För detta laboratorium har jag
vidare funnit behov föreligga av en kanslibiträdesbefattning, vilken bör inrättas
som extra ordinarie i Ce 11. Vid bifall härtill bör tjänstgöringstiden
vid den nuvarande icke-ordinarie befattningen för skriv- och kontorsgöromål
vid laboratoriet inskränkas till halvtid.
Vid behandlingen av karolinska sjukhusets avlöningsanslag har jag för -
42
Kungl. Maj:ts proposition nr ''203.
ordat, att befattningen som förste köksföreståndare vid serafimerlasarettet
uppflyttas från Ca 15 till Ca 19, att befattningen vid lasarettet som köksföreståndare
i Ca 11 uppflyttas till Ca 15 samt att befattningen som köksföreståndare
i Ce 11 uppflyttas till Ce 12.
Medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten beräknar
jag till belopp, som framgår av det följande.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Denna anslagspost är nu uppförd
med 625 000 kronor. Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört och till
av direktionen beräknad belastning å posten under innevarande budgetår
torde densamma för nästa budgetår böra uppräknas med 95 000 kronor till
720 000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Denna anslagspost
är nu uppförd med 192 000 kronor. Direktionen har med hänsyn
till beräknad belastning å delposten till vikariatsersättningar beräknat medelsbehovet
under anslagsposten för innevarande budgetår till 202 000 kronor.
Anslagsposten torde för nästa budgetår böra uppföras med sistnämnda
belopp.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Under denna anslagspost, som
nu är uppförd med förslagsvis 2 390 000 kronor, må icke utan Kungl. Maj:ts
medgivande för innevarande budgetår tagas i anspråk högre belopp än
2 700 000 kronor. Sistnämnda belopp bör tagas till utgångspunkt vid anslagsavvägningen
för nästa budgetår. På grund av löneklassuppflyttningar
och med hänsyn till vad jag i det föregående anfört och föreslagit torde för
nästa budgetår böra räknas med ett ytterligare medelsbehov av 75 000 kronor.
Anslagsposten bör därför uppföras med (2 700 000 + 75 000 =)
2 775 000 kronor.
Rörligt tillägg. Denna anslagspost torde böra uppräknas med 213 000 kronor
till 393 000 kronor.
Avlöningsanslaget bör alltså uppföras med 4 090 000 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 703 000 kronor.
I personalförteckningen för serafimerlasarettet böra vidtagas de ändringar,
som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit. Å förteckningen finnes
nu uppförd en befattning som överläkare i Ca 32 vid röntgenavdelningen,
vilken befattning senast innehafts av framlidne professorn E. Lysholm. För
denne inrättades från och med den 1 juli 1945 en personlig professur i röntgendiagnostik
vid karolinska institutet. I 1948 års åttonde huvudtitel har
förslag framlagts om inrättande vid institutet från och med nästa budgetår
av en ordinarie professur i röntgendiagnostik med neuroradiologi i stället för
nyssnämnda personliga professur. Vid bifall till detta förslag bör den ordinarie
befattningen som överläkare vid röntgenavdelningen avföras ur personalförteckningen.
I förteckningen påkallas även vissa ändringar på grund
av avgång av å övergångsstat uppförd personal.
43
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledas
av vad jag i det föregående anfört;
dels godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 720 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 202 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 2 775 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_393 000
Summa kronor 4 090 000;
dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av ............ kronor 4 090 000.
6. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader.
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett delanslag
av 1 722 000 kronor, som disponeras enligt omkostnadsstat, införd på
s. 546 f. i statsliggaren.
Direktionen har föreslagit ökning av anslaget med 185 000 kronor på sätt
framgår av följande sammanställning:
1946/47 |
1947/48 |
1948/49 |
||
utgifter |
anslag |
beräknade |
ökning eller |
|
i runt tal |
utgifter |
minskning |
||
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|
! 1. Sjukvård m. m. åt personalen, förslags- |
6 900 |
12 000 |
12 000 |
|
2. Reseersättningar, förslagsvis...... |
200 |
500 |
500 |
— |
j 3. Expenser: a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis |
313 400 45 000 |
342 000 49 000 |
342 000 49 000 |
— |
b) Övriga expenser........... 4. Övriga utgifter: |
||||
a) Inventariers underhåll och komplet-tering ................ b) Tvätt och. renhållning, förslagsvis c) Kosthåll, förslagsvis........ d) Läkemedel, förslagsvis....... |
264 400 |
182 000 |
205 000 |
+ 23 000 |
26 200 |
31 500 |
31 500 |
f 45 000 |
|
e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk-vården, förslagsvis......... |
354 600 |
273 200 |
350 200 |
+ 77 000 |
i f) Ränta och amortering å lån hos pensionsstyrelsen .......... g) Diverse utgifter........... Summa |
198 800 8 000 |
198 800 8 000 |
198 800 8 000 |
= |
1 925 500 |
| 1 722 000 |
1 907 000 |
+ 185 000 |
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Beträffande delposten 4 a) har direktionen anfört följande.
A delposten Inventariers underhåll och komplettering har för budgetåret
1947/48 anvisats 182 000 kronor. Härav beräknas 12 000 kronor tilf utgifter
av engångskaraktär, varefter till löpande utgifter återstå 170 000 kronor.
Direktionen anser sig härvid böra framhålla, att å denna delpost bokforas
sadana rena förbrukningsartiklar som glas och porslin m. m.. slipning
av instrument samt anskaffning av linne, gång- och sängkläder. De verkIiga^utgiftema
under budgetåret 1946/47 uppgingo till 264 408 kronor, varav
77 923 kronor beräknas vara utgifter av engångskaraktär. För löpande
utgifter ha sålunda åtgått 186 485 kronor. Utöver det belopp å 195 000
kronor, som torde få anses vara erforderligt för löpande utgifter, beräknar
direktionen 10 000 kronor för anskaffning av en ny elektrokardiografapparat
till det kliniskt-fysiologiska laboratoriet.
Departementschefen. För löpande utgifter för inventariers underhåll och
komplettering har under sistförflutna budgetår åtgått omkring 186 000 kronor.
Ett något högre belopp eller 188 000 kronor torde för ändamålet böra
beräknas för nästa budgetår. Därutöver beräknar jag i enlighet med direktionens
förslag 10 000 kronor för anskaffande av en elektrokardiograf. Jag
förordar alltså en höjning av delposten till inventariers underhåll och komplettering
med 16 000 kronor till 198 000 kronor. Med hänsyn till medelsåtgången
under budgetåret 1946/47 har direktionen vidare föreslagit, att
delposterna till kosthall, läkemedel och förbrukningsartiklar m. m. för
sjukvården uppräknas med tillhopa 162 000 kronor. Jag tillstyrker detta
förslag. Anslaget bör således höjas med sammanlagt 178 000 kronor till
1 900 000 kronor.
I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid serafimerlasarettet
under budgetåret 1946/47 utgjorde i runt tal 2 798 800 kronor. Detta belopp
överstiger det beräknade med 298 800 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av.................kronor 1 900 000.
7. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Vissa byggnadsarbeten.
Direktionen för karolinska sjukhuset har gjort framställning om anvisande
av ett reservationsanslag av 46 000 kronor för nästa budgetår till vissa
byggnadsarbeten vid serafimerlasarettet, avseende uppförande av en förrådsbyggnad
och anordnande av en förbränningsugn för sopor m. m. Till
stöd för förslaget har anförts följande.
På den plats, där den beslutade nybyggnaden vid serafimerlasarettet fölen
patologisk avdelning m. m. skall ligga, finnas nu två träbyggnader.
Den ena byggnaden användes som fårstall och skrotförråd, den andra som
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
upplag för viss utrangerad materiel (dörrar, skåpinredning m. m.), som kan
tänkas komma till användning senare. För dessa byggnader erfordras ersättnings
byggnad.
Förvaringskärl för köksavfall och sopor ha hittills varit uppställda i det
fria å en cementerad plan mellan nämnda träbyggnader och en mur i tomtgränsen.
Efter den nya byggnadens tillkomst kan detta ej längre låta sig
göra. För övrigt kan lämpligheten att förvara sopor och avfall på detta
sätt starkt ifrågasättas. Erinringar häremot har också gång på gång framställts
under hand från vederbörande hälsovårdsmyndigheter. En mindre
byggnad måste uppföras för köksavfallet. Även för soporna fordras en särskild
byggnad. Det rationellaste vore emellertid att uppföra en förbränningsugn
för förbränning av soporna. Lasarettets utgifter enbart för bortkörning
av dessa belöpa sig för närvarande till omkring 2 600 kronor för år.
Anlädes en förbränningsugn i anslutning till värmecentralen, bortfölle nämnda
kostnader, och lasarettet kunde tillgodogöras värmet. I anslutning till
förbränningsugnen skulle kunna anordnas ett förvaringsrum för köksavfall.
Hugo Theorells ingeniörsbyrå har efter samråd med byggnadsstyrelsens
värmetekniska avdelning och maskinmästaren vid lasarettet kostnadsberäknat
en sopförbränningsugn till 11 000 kronor.
För det mistade förrådsutrymmet föreslås uppfört en byggnad vid värmecentralen
och ovanpå denna nytt maskinmästarkontor, enär det gamla
avses skola tagas i anspråk för förbränningsugnen. Kostnaderna för förrådsbyggnaden
ha beräknats till 35 000 kronor.
För ifrågavarande byggnadsarbeten erfordras sålunda sammanlagt 46 000
kronor.
Departementschefen. De föreslagna byggnadsarbetena, som delvis föranledas
av beslutet om uppförande vid serafimerlasarettet av en nybyggnad
för karolinska institutets patologiska avdelning in. m., synes mig böra
komma till utförande. Mot de beräknade kostnaderna, 46 000 kronor, har
jag icke funnit anledning till erinran. Jag hemställer därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa
byggnadsarbeten för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av.....kronor 46 000.
8. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till
akademiska sjukhuset i Uppsala.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 040 000 kronor,
vilket belopp fördelats på följande sätt:
1. Bidrag till driftkostnader, förslagsvis.............. kronor 1 030 000
2. För sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka
från ort utom Uppsala län...... ................ » 10 000
Summa kronor 1 040 000.
Enligt gällande grunder för fördelningen av driftkostnaderna vid akademiska
sjukhuset mellan statsverket och Uppsala läns landsting har lands
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr ''203.
tinget att bidraga till dessa kostnader i två olika avseenden. Landstingets
primära bidrag utgår i form av en viss avgift per vårddag för patienter från
landstingsområdet. Landstingets sekundära bidrag utgår med hälften av
den brist, som uppkommer, sedan för sjukvården använts nämnda vårdavgifter
och vissa andra, sjukhuset tillkommande medel. Den andra hälften
av bristen har statsverket att svara för. Det för innevarande budgetår anvisade
beloppet avser bidrag till täckande av halva bristen i driftkostnaderna
för räkenskapsåret 1946/47.
Storleken av landstingets vårdavgift bestämmes för varje budgetår genom
överenskommelse mellan universitetet och landstinget på förslag av
särskilt utsedda delegerade, tre från vardera parten. Grunder för fastställande
av vårdavgiften ha angivits i gällande avtal, vilket i denna del underställts
Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning (se propositionen 1942: 288,
sid. 86 ff., och riksdagens skrivelse 1942: 414, sid. 14). Dessa grunder syfta
till att bibehålla den hittillsvarande relationen mellan statsverkets och
landstingets utgifter för sjukhuset oförändrad, trots inträffande förändringar
beträffande driftkostnadernas storlek. Landstingets vårdavgift har i
enlighet med denna grundsats fastställts till följande belopp för nedan angivna
tidrymder:
Tidrymd Vårdavgift
1943/44 ............................kronor 7: 20
1944/45 ............................ » 7:50
1945/46 ............................ > 8:55
1946/47 ............................ • 9:25
1947/48 ............................ > 10:55
Kanslern har, under åberopande av vad större akademiska konsistoriet i
ämnet anfört, hemställt om en anslagshöjning med 520 822 kronor till
1 560 822 kronor. Ökningen faller helt på posten 1, vilken beräknats till
1 550 822 kronor.
Utgifts- och inkomststaterna för akademiska sjukhuset för budgetåren
1946/47 och 1947/48 upptaga i sammandrag följande utgiftsposter:
Budgetåret |
Budgetåret |
||
1946/47 |
1947/48 |
||
kronor |
kronor |
||
1. |
a) Löner och arvoden........... |
........... 1 437 909 |
3 758 315 |
b) Kontant ersatta naturaförmåner . . . . |
........... 315 435 |
— |
|
c) Pensioner och understöd....... |
........... 10 422 |
9 622 |
|
d) Dyrtids- och kristillägg......... |
........... 240 000 |
— |
|
2. |
Vikariearvoden m. m............ |
........... 464 650 |
528 300 |
Summa kronor 2 468 416 |
4 296 237 |
||
3-6. |
Läkemedel m. m............... |
........... 579 000 |
711 000 |
7. |
Linne, möbler m. m............. |
........... 217 000 |
340 000 |
8. |
Patienters och personalens utspisning . . |
........... 750 000 |
500 000 |
9—13. |
Värme, lyse, tvätt m. m.......... |
........... 565 000 |
577 000 |
14. |
Diverse utgifter............... |
........... 229 600 |
312 300 |
Summa kronor |
2 340 600 |
2 440 300 |
Summa summarum kronor |
4 809 016 |
6 736 537. |
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Beträffande anslagets beräkning anför medicinska jakulteten:
Sjukhusets sammanlagda inkomster upptagas i staten för budgetaret
1947/48 till 3 634 893 kronor. I detta belopp ingå landstingets vårdavgifter,
vilka i överensstämmelse med kontraktet mellan universitetet och landstinget
beräknats till 10 kronor 55 öre för patient och dag. Det i sjukhusets
stat uppkommande bristsaldot utgör sålunda (6 736 537 3 634 893 =)
3 101 644 kronor, vilket belopp enligt nyss nämnda kontrakt skall täckas
genom lika bidrag av statsverket och landstinget. Statsverkets andel i
bristen skulle sålunda komma att uppgå till 1 550 822 kronor, vilket innebär
en ökning med 520 822 kronor.
I de beräknade utgifterna, 6 736 537 kronor, ingå även driftkostnaderna
för den nya till sjukhuset anslutna psykiatriska kliniken. Å andra sidan
ha bland de beräknade inkomsterna, 3 609 940 kronor, även upptagits statsbidrag
till nämnda klinik å 758 880 kronor jämte legosängsavgifter å kliniken,
132 900 kronor. „
Ökningen av sjukhusets utgifter i jämförelse med närmast föregående ar
är till största delen föranledd av de betydande ytterligare löneförhöjningar,
som efter förhandlingar genomförts för såväl sjuksköterskor som kollektivavtalspersonal,
innebärande att sjukhusets personal av dessa kategorier tillerkänts
löneförmåner enligt landstingsförbundets nya tjänstereglemente
respektive kollektivavtal, vilka i sin tur innebära jämställdhet med motsvarande
statliga befattningshavare samtidigt med övergång till bruttolönesystem.
Bristen på personal tvingar vidare fortfarande till anlitande
av deltidsanställda i onormal utsträckning. Vidare ha läkemedels- och instrumentkostnader
m. m. avsevärt ökat.
Såsom i det föregående antytts erlägges statens bidrag till akademiska
sjukhuset i efterskott, sedan underskottet för visst räkenskapsår konstaterats.
Riksdagens år 191+7 samlade revisorer ha ifrågasatt ändring i detta
system. Efter att ha erinrat om det stora årliga driftunderskottet vid akademiska
sjukhuset, för räkenskapsåret 1946/47 uppgående till närmare 2,5
miljoner kronor och för räkenskapsåret 1947/48 beräknat till över 3 miljoner
kronor, ha revisorerna vidare uttalat:
Enligt gällande bestämmelser ha statsverket och vederbörande landsting
att med vardera hälften bidraga till täckandet av den sålunda uppkommande
bristen. Genom att ifrågavarande bidrag utbetalas först i efterskott
bär emellertid Uppsala universitet varit nödsakat att för verksamhetens
finansiering upptaga vissa lån. Såsom en följd härav har statsverket asamkats
icke obetydliga ränteutgifter, vilka under de närmaste åren torde
komma att ytterligare stegras. Revisorerna finna detta förhållande vara
mindre tillfredsställande.
Med hänsyn härtill synes det revisorerna angeläget att åtgärder vidtagas
för ändring av nu gällande bestämmelser på förevarande område. Enligt vad
revisorerna under hand erfarit skulle från landstingets sida hinder icke möta
mot en sådan anordning, att i fortsättningen landstingets bidrag till sjukhusdriften
— såväl det primära som det sekundära — inlevererades till
universitetet under löpande budgetår med en tolftedel per månad. En förutsättning
härför vore dock att statsverkets bidrag till driltunderskottets täckande
lämnades efter enahanda grunder. För undvikande av kostnader för
48
Kungl. Maj ds -proposition nr 803.
ränta å upplånat rörelsekapital bör därför enligt revisorernas uppfattning
jämväl statsverkets bidrag erläggas direkt och icke såsom nu i efterskott.
Universitetet synes sålunda böra erhålla rätt att under löpande budgetår
från anslaget för bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala täcka de på
samma år fallande utgifterna mot slutlig avräkning vid budgetårets utgång.
I anslutning härtill torde nyssnämnda anslag övergångsvis böra uppföras i
riksstaten med belopp, motsvarande statens andel i bristen för såväl visst
övergångsår som detta närmast föregående budgetår.
Då nu gällande ordning för finansieringen av driften vid akademiska sjukhuset
framstår såsom bristfällig och för statsverket ägnad att medföra både
onödiga kostnader och administrativt merarbete, äro revisorerna av den
uppfattningen att de ovan ifrågasatta åtgärderna böra med det snaraste
genomföras.
Statskontoret, som tillstyrkt revisorernas förslag, har anfört bland annat:
I likhet med revisorerna anser statskontoret den nu tillämpade ordningen
mindre tillfredsställande. Ämbetsverket tillstyrker därför revisorernas förslag,
att i avvaktan på slutlig avräkning universitetet medgives rätt att
successivt under löpande budgetår täcka de på samma år fallande utgifterna.
Revisorerna ha emellertid icke uttalat sig om storleken av de belopp,
spm sålunda böra kunna utbetalas. Enligt statskontorets uppfattning
bör månatligen högst en tolftedel av senast fastställda årsbidrag av statsmedel
utanordnas. De sålunda utbetalade förskotten avräknas därefter vid
slutregleringen. Finnes anledning antaga, att under något år driftunderskottet
skulle komma att minska, böra förskotten jämkas nedåt. En förutsättning
för omregleringen är givetvis — som revisorerna också framhållit
— att landstinget på motsvarande sätt förskotterar sina driftbidrag.
Slutligen vill statskontoret erinra om att ämbetsverket i olika sammanhang
— senast i utlåtande den 8 februari 1946 — antytt, att de nuvarande
principerna för fördelningen av driftkostnaderna för akademiska
sjukhuset gynnar landstinget på statens bekostnad. Tillika har statskontoret
påtalat de svårigheter, som med nuvarande avtal föreligga, då det
gällt att ordna personalens pensionering. Enligt ämbetsverkets uppfattning
tala därför starka skäl för att vid lämplig tidpunkt en utredning
igångsättes rörande sjukhusets framtida ställning och personalens anställningsförhållanden.
Riksräkenskapsverket har tillstyrkt revisorernas förslag.
Rektorsämbetet vid Uppsala universitet har tillstyrkt revisorernas förslag
om rätt för universitetet att under löpande budgetår från ifrågavarande
anslag täcka de på samma år fallande utgifterna mot slutlig avräkning vid
budgetårets utgång under förutsättning att landstinget likaledes under
löpande budgetår successivt tillhandahåller förskott för täckande av den
del av bristen för sjukhusets drift, som skall täckas av landstinget.
Direktionen för akademiska sjukhuset har — under framhållande bland
annat av de stora ränteutgifter den nuvarande ordningen åsamkar statsverket
och landstinget — tillstyrkt revisorernas förslag.
Kanslern har för egen del åberopat innehållet i rektorsämbetets och direktionens
yttranden.
49
Kungl. Maj.ts -proposition nr 203.
Uppsala läns landstings förvaltningsutskott har i princip tillstyrkt revisorernas
förslag. Övergången för landstingets del till det av revisorerna förordade
utbetalningssättet borde emellertid för undvikande av alltför stor
merbelastning å landstingets stat fördelas på en övergångstid av minst
två år.
Departementschefen. Såsom av statsrevisorernas uttalande framgår, har
Uppsala universitet varit nödsakat att för finansieringen av driften vid
akademiska sjukhuset upplåna för lagskapital. Anledningen härtill har varit,
att såväl statens som landstingets bidrag till täckande av uppkommande
driftunderskott gäldas i efterhand. De ränteutgifter statsverket härigenom
åsamkats ha icke varit obetydliga. Då den sålunda tillämpade ordningen
för verksamhetens finansiering måste anses såväl ekonomiskt som administrativt
otillfredsställande, anser jag mig böra förorda en omreglering i anslutning
till revisorernas uttalande. Universitetet synes sålunda böra medgivas
rätt att under löpande budgetår från ifrågavarande anslag täcka de på
samma år belöpande utgifterna mot slutlig avräkning vid budgetårets utgång.
Härvid bör, såsom statskontoret föreslagit, månatligen högst en
tolftedel av senast fastställda årsbidrag av statsmedel utanordnas. Finnes
anledning antaga, att under något budgetår driftunderskottet skulle komma
att minska, böra förskotten jämkas nedåt. Det torde härvid få förutsättas,
att landstingets bidrag till driften -— såväl det primära som det
sekundära — på motsvarande sätt förskotteras. Med hänsyn till den avsevärda
merbelastning på landstingets stat, som det nya förskotteringssystemet
skulle medföra, därest det genomfördes under allenast ett övergångsår,
torde övergången för landstingets del böra ske under lämpligt antal övergångsår.
För statens del synes övergången böra helt genomföras under nästa
budgetår. Ifrågavarande anslag skulle vid bifall härtill för nästa budgetår
avse statens andel i bristen för såväl räkenskapsåret 1947/48 som räkenskapsåret
1948/49. Ifrågavarande andel beräknar jag för räkenskapsåret
1947/48 i nära anslutning till kanslerns förslag till 1 560 000 kronor och för
räkenskapsåret 1948/49 till 1 640 000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa
budgetår uppföras med (1 560 000 -j- 1 640 000 =) 3 200 000 kronor.
Det torde få ankomma på det större akademiska konsistoriet i Uppsala
att å universitetets vägnar träffa erforderliga överenskommelser med landstinget
i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag sålunda förordat.
I anslutning till statskontorets uttalanden rörande principerna för fördelningen
av driftkostnaderna för akademiska sjukhuset samt sjukhuspersonalens
anställnings- och pensionsförhållanden vill jag betona angelägenheten
av att dessa spörsmål i lämpligt sammanhang bli föremål för utredning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
4 —• Ilihantj till riksdagens protokoll HUS. I samt. Nr SOS.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
att till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av......kronor 3 200 000.
9. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund.
Alltsedan år 1921 har riksdagen anvisat särskilt anslag såsom bidrag
till täckande av de kostnader, Malmöhus läns landsting fått vidkännas för
driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund. Enligt beslut vid 1943
års riksdag skall bidraget utgå enligt grunder, som angivas i ett mellan
Kungl. Maj:t och kronan samt landstinget ingånget avtal, beträffande
vilket hänvisas till 1943 års åttonde huvudtitel, sid. 141—171. Anslaget för
innevarande budgetår, vilket avser lasarettets verksamhet under kalenderåret
1945, utgör 419 800 kronor.
Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har hemställt
om utverkande av statsbidrag till täckande av lasarettets driftkostnader
under år 1946 med 464 849 kronor 14 öre.
Framställningen har tillstyrkts av statskontoret, som föreslagit, att anslaget
måtte uppföras med ett avrundat belopp av 464 800 kronor.
Departementschefen. Ifrågavarande anslag torde för nästa budgetår böra
uppföras med i avrundat tal 464 900 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 45 100 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1948/49 under
elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av .... kronor 464 900.
10. Anslag till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande
av en transformatorstation vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.
Under anslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. beräknades år 1946 medel bland annat
till bestridande av kostnaderna för omläggning av strömdistributionen från
likström till växelström inom vissa byggnader vid Lunds lasarett. Till modernisering
av instrumentariet vid lasarettets röntgendiagnostiska avdelning
ha vidare åren 1936, 1937, 1939, 1941, 1943, 1945 och 1946 beviljats
särskilda bidrag av statsmedel.
I skrivelse den 3 oktober 1947 har Malmöhus läns landstings hälso- och
sjukvårdsberedning gjort framställning om statsbidrag med 15 341 kronor
för anordnande av en transformatorstation inom ögonkliniken för ström
-
Kungl. Maj:ts proposition nr £03. 51
leverans till denna klinik samt till ortopediska, psykiatriska och öronklinikerna.
Beredningen har anfört bland annat följande.
Sedan Lunds stads elektricitetsverk i skrivelse den 11 maj 1945 meddelat
lasarettsdirektionen i Lund, att staden från och med 1946 års ingång icke
längre kunde leverera likriktad ström till lasarettet, beslöt 1945 års landsting
att låta verkställa omläggning av strömdistributionen från likström
till växelström inom vissa byggnader å norra lasarettsområdet. Växelströmsanläggningarna
inom dessa byggnader inkopplades, enär möjlighet att anskaffa
transformatorer på den korta tid, som stod till förfogande, ej förefanns,
provisoriskt på de transformatorer, som funnos installerade inom
området, nämligen en uppställd inom lasarettets transformatorstation och
en inom radiologiska avdelningen. Då enligt landstingets beslut flera nyoch
tillbyggnader skola utföras å norra lasarettsområdet, synes det beredningen
ofrånkomligt, att nu definitivt ordna frågan om strömleveransen
inom detta område.
Enligt en av ingenjören C. A. Gustafsson i Malmö verkställd beräkning
skulle kostnaderna för en inom ögonkliniken anordnad transformatorstation,
avsedd för ovannämnda kliniker, uppgå till 30 682 kronor, av vilket
belopp i överensstämmelse med de principer, som hittills tillämpats beträffande
fördelningen av byggnadskostnaderna vid berörda sjukvårdsinrättningar,
statsbidrag bör utgå med hälften.
Vidare har direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
i skrivelse den 18 november 1947 gjort framställning om statsbidrag till
härefter angivna ändamål med följande belopp:
1) 1 625 kronor till inköp av en projektionsperimeter för ögonkliniken;
2) 12 735 kronor till inköp av filmgranskningsskåp, en apparat för röntgenundersökning
av tänder och ett torkskåp;
3) 11 615 kronor till anskaffande av kåpor och kabkir till amerikanska
röntgenrör; samt
4) 8 210 kronor till kompletterande utrustning av röntgenologiska laboratoriet.
Beträffande motiveringen för direktionens framställning torde få hänvisas
till handlingarna i ärendet.
Av framställningarna framgår, att de begärda beloppen utgöra hälften av
den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus läns
landsting för de olika ändamålen anvisat enahanda belopp, att utgå under
förutsättning att lika stort belopp anvisades av statsmedel.
Departementschefen. Anordnande av den föreslagna transformatorstationen
inom ögonkliniken synes mig utgöra ett nödvändigt led i den omläggning
av strömdistributionen från likström till växelström, vartill statsbidrag
tidigare anvisats. Jag tillstyrker därför hälso- och sjukvårdsberedningens
framställning om statsbidrag för ändamålet. Även direktionens
framställning om statsbidrag för inköp av eu projektionsperimeter och fort
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
satt förbättring av röntgenutrustningen anser jag mig böra förorda. Jag
föreslår alltså, att bidrag av statsmedel i enlighet med förut tillämpade
principer utgår med hälften av de totala kostnaderna eller med (15 341 -f
■j- 1 625 -j- 12 735 -f- 11 615 -f- 8 210 =) 49 526 kronor. För motsvarande
ändamål har som nämnts Malmöhus läns landsting beviljat anslag till lika
stort belopp. Anslaget torde böra avrundas till 49 600 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande av en
transformatorstation vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. för budgetåret 1948/49 under elfte
huvudtiteln anvisa ett anslag av ........kronor 49 600.
11. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till
allmänna barnbördshuset i Stockholm.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med''344 700 kronor.
För fördelningen av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset i
Stockholm mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting
gälla sedan den 1 juli 1946 enligt därom träffat avtal nya, av 1945 års
riksdag godkända grunder (se 1945 års åttonde huvudtitel, punkt 89
s. 214 ff. och riksdagens skrivelse nr 8, punkt 90). De nya grunderna iiro
avsedda att tillämpas intill dess den vid allmänna barnbördshuset bedrivna
undervisningen överflyttas till en planerad ny klinik vid Sabbatsbergs sjukhus
(jfr propositionen 1945: 102). Denna överflyttning har beräknats komma
att äga rum år 1949. Enligt det nya avtalet svarar staten — förutom
för det sedvanliga statsbidraget till driften av förlossningsanstalter — helt
för lönekostnaderna för läkarpersonalen samt därutöver för 15 procent
mot tidigare 50 procent av de driftkostnader i övrigt, som icke täckas av
inkomster i form av nyssnämnda statsbidrag, legosängsavgifter och vinst
från polikliniken. Den enskilda avdelningen finansieras helt genom erlagda
vårdavgifter.
Direktionen över allmänna barnbördshuset har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår hemställt om ett anslag av 433 448 kronor, vilket innebär
en anslagsökning med i runt tal 88 800 kronor. Höjningen är huvudsakligen
föranledd av ökade löne- och pensionskostnader. Av det förstnämnda
beloppet avse 68 300 kronor nyanläggning och nyanskaffning.
Statskontoret har icke funnit anledning till annan erinran mot direktionens
framställning än att i nuvarande läge de för nyanläggning och nyanskaffning
beräknade medlen borde kunna reduceras till omkring 22 500
kronor. Vid bifall härtill har ämbetsverket beräknat medelsbehovet under
anslaget till i runt tal 423 400 kronor.
Med anledning av statskontorets yttrande har direktionen anfört, att
direktionen ville — med full förståelse för tidslägets krav — framhålla
53
Kungl. Maj:ts proposition nr °203.
önskvärdheten att för nyanläggning och nyanskaffning icke beräknades
lägre belopp än 31 900 kronor.
Departementschejen. En väsentlig begränsning av de till 68 300 kronor
beräknade utgifterna för nyanläggning och nyanskaffning torde i nuvarande
läge böra genomföras. Om så sker torde det vara tillräckligt att
förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med 425 000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm för budgetåret 1948/49 under elfte
huvudtiteln anvisa ett anslag av........kronor 425 000.
12. Investeringsanslaget till Utbyggande av
karolinska sjukhuset.
Till detta ändamål ha för budgetåren 1943/48 anvisats sammanlagt
6 025 000 kronor, varav 75 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47. Sistnämnda belopp avser anordnande av lagerlokaler för
militärapotekets räkning under den blivande pediatriska kliniken. De anvisade
medlen i övrigt äro avsedda för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
med en dermato-venereologisk och en pediatrisk klinik ävensom för
vissa av sjukhusets utökning i angiven omfattning föranledda ändringsarbeten
inom dess centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar. Kostnaderna
för byggnadsföretagen skola bestridas av staten, Stockholms stad och Stockholms
län enligt vissa grunder, angivna i mellan dessa parter träffade avtal.
Byggnadsföretagens genomförande har anförtrotts åt en särskild byggnadskommitté,
kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. Kostnaderna
för kommitténs verksamhet bestridas från ifrågavarande anslagsmedel.
De å statsverket belöpande kostnaderna för byggnadsföretagen ha av stats -
makterna beräknats sålunda:
Dermatologiska kliniken ............-.............. kronor 2 265 000
Pediatriska kliniken ............................... » 1 814 000
Lagerlokaler för militärapoteket......•.............. » 75 000
De centrala anläggningarna ......................... » 1 709 000
Summa kronor 5 863 000.
Av det för de centrala anläggningarna beräknade beloppet, 1 709 000 kronor,
hänföra sig omkring 1 382 000 kronor till kliniker, beträffande vilkas
närmare utformning beslut ännu icke fattats av statsmakterna. En del av
sistnämnda belopp torde slutligen komma att stanna på Stockholms stad
och län.
54
Kungl. Maj.ts -proposition nr SOS.
Genom beslut den 19 oktober 194G fastställde Kungl. Maj:t av kommittén
överlämnade huvudritningar till den pediatriska kliniken att lända till
huvudsaklig efterrättelse vid byggnadsföretagets utförande.
Byggnadskommittén har i skrivelse den 30 september 1947 hemställt om
fortsatt medelsanvisning för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål med
500 000 kronor.
Beträffande utbyggnadens fortgång har kommittén därvid upplyst, att
byggnadsarbetena för den dermatologiska kliniken slutförts under hösten
1947. De för den pediatriska kliniken erforderliga schaktnings- och sprängningsarbetena
hade avslutats. På grund av det allmänna läget å byggnadsmarknaden
räknade kommittén beträffande sistnämnda klinik med avsevärda
förskjutningar i det uppgjorda tidsprogrammet. Kommittén hyste dock
den förhoppningen, att detta byggnadsföretag skulle kunna i väsentliga delar
genomföras under budgetåret 1948/49. De förberedande arbetena för utbyggande
av sjukhusets centrala anläggningar äro i vad avser tvätt- och maskinanläggningama
i det närmaste slutförda under det att köksanläggningens
närmare utformning alltjämt vore föremål för kommitténs överväganden.
Kommittén räknade med att byggnadstillstånd för de centrala anläggningarnas
utbyggnad skulle kunna utverkas under innevarande budgetår.
I fråga om medelsbehovet har kommittén framhållit, att omkring 150 000
kronor av de hittills anvisade medlen, 6 025 000 kronor, hänförde sig till
utredningskostnader m. m., varför i runt tal 5 875 000 kronor stode till förfogande
för ifrågavarande byggnadsföretag. Statens kostnader för dessa hade
tidigare beräknats till 5 863 000 kronor. Med hänsyn till sedermera inträdda
prisstegringar å material och arbete m. m. måste emellertid de upprättade
kpstnadskalkylerna anses mindre säkra, och kommittén befarade,
att i vart fall den pediatriska kliniken och de centrala anläggningarna komme
att draga kostnader, överstigande de beräknade. Kommittén vore nu icke
i stånd att närmare fixera den merkostnad, som med största sannolikhet
kunde väntas uppkomma. Överslagsvis hade kommittén dock funnit sig
böra räkna med ett medelsbehov för nästa budgetår av 500 000 kronor för
mötande av eventuella kostnadsökningar.
Departementschefen. Jag biträder byggnadskommitténs förslag om en
ytterligare medelsanvisning av 500 000 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande
ändamål. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Utbyggande av karolinska sjukhuset å kapitalbudgeten
under Statens allmänna fastighetsfond, Inrikesdepartementet,
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av ........................ kronor 500 000.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
55
13. Investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten vid
akademiska sjukhuset i Uppsala.
Medicinska jaktulteten vid Uppsala universitet har gjort framställning
om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av sammanlagt 344 000
kronor till byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset, varav 87 000 kronor
till ombyggnad av vissa terrasstak m. m. och 257 000 kronor till ombyggnad
av köks- och tvättavdelningarna, nybyggnad av potatiskällare
m. m. samt påbyggnad på köks- och tvättbyggnaden för verkstad och
matrum. Härvid har förutsatts att Uppsala läns landsting bidrager med
enahanda anslag, 344 000 kronor. I fråga om behovet av sagda byggnadsarbeten
har fakulteten hänvisat till en av sjukhusets intendent upprättad
promemoria, av vilken inhämtas bland annat följande.
A. Ombyggnad av vissa terrasstak m. m.
De partier av sjukhuskomplexet, vilka nybyggdes åren 1920—1924 utgjordes
å mycket avsevärda delar av breda låga byggnadskroppar under
platta tak. Det visade sig snart, att dessa tak, särskilt de som ligga i ett
för solvärmen starkt utsatt läge, voro av en konstruktion som ej motstod
väderlekens påfrestningar utan blevo otäta. De tre byggnadsdelar av detta
slag, som det var möjligt att påbygga med en övervåning med vanlig lutande
takkonstruktion, ha blivit påbyggda i var sin etapp. Detta gäller huvudpolikliniken
och de båda flyglarna vid tvätt byggnaden.
Ytterligare två överbyggnader över sådana tak ha gjorts, nämligen över
större delen av badbyggnaden samt över köket, vilka överbyggdes år 1939
med lutande plåttak på en enkel takstolskonstruktion lagd direkt på det
gamla taket.
Vissa partier av de ursprungliga platta taken ha emellertid ett sådant läge
i direkt förbindning med andra byggnader, att en påläggning av lutande
plåttak eller en påbyggnad är omöjlig. Dessa tak ha år för år varit föremål
för olika slags reparationsåtgärder både å själva taken och å byggnadernas
ytterväggar samt inre tak och väggar, som skadats av läckage. Kostnaderna
härför ha svårt pressat sjukhusets anslag för byggnadsunderhåll. En ombyggnad
av taken i fråga, innebärande en helt ny och betryggande konstruktion
för bortförandet av regn- och smältvatten är av nöden.
Taket över huvud] ör rådet, beläget norr om kirurgiska klinikens huvudbyggnad
och omfattat åt öster och väster av flyglar från denna byggnad,
bildar inre gårdsplan för kliniken och är dessutom avlastningsplan för
varor till det därunder belägna huvudförrådet. Vattentätningsskiktet å
taket har vintern 1946/47 i stor utsträckning genombrutits så att läckor
uppkommit. Klinkertäckningen, d. v. s. det yttre slitlagret har vidare nästan
helt spolierats till följd av vatten- och frostpåverkan. Det synes bli
ofrånkomligt med en grundlig reparation sommaren 1948. I samband med
takets omkonstruktion bör den nuvarande handdrivna och för personalen
riskabla varuhissen från gårdsplanen nedtill huvudförrådet ersättas med en
vanlig elektrisk hiss.
Taket över röntgenavdelningen är starkt utsatt för solbestrålning och
har varit mycket svårt att underhålla. Då takets yta är mycket stor (25
meter från den ena ytterväggen till den andra), blir rörelsen i materialet
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
vid takets yttergränser avsevärd, vilket i sin tur ökar läckagefrekvensen.
Taket måste därför omkonstrueras. I samband härmed är det nödvändigt
att taklanterninen ombygges så att röntgenavdelningen erhåller bättre
dagsljus och möjlighet att släppa in friskluft direkt genom takfönster,
vilket för närvarande icke är fallet.
Terrasstaket vid huvudentrén. Vattnet från detta tak avrinner delvis
över en granittrappa sammanbyggd med en yttervägg. Svåra läckor uppträda
här tid efter annan med påföljd att yttermur och inre tak- och
väggytor skadas. Effektiv reparation synes vara möjlig endast genom övergång
till helt nytt taktäckningssystem. I samband härmed bör vid barnkliniken
anordnas en särskild ingång till överläkarens mottagningsavdelning.
Vidare bör uppfartsvägen till nämnda klinik ges en bättre utformning.
B. Vissa verkstads- och arbetslokaler, mat- och
rastrum för personal samt kökets kylrum.
Vid sjukhusets utvidgande 1920—24 ingingo icke tillräckliga utrymmen
för verkstadslokaler i byggnadsplanen. Då det senare visade sig nödvändigt
att inrätta verkstäder för elektriska reparationer och för tapetserararbeten
skedde detta genom att för ändamålet upplåta ett par under mark
belägna lokaler, vilka erhålla ett sparsamt dagsljus genom källarfönster.
Köksavdelningens renseri hade ursprungligen taklanternin för friskluft och
dagsljus. Renseriet ligger emellertid mitt inne i en av de byggnadsdelar,
vilka enligt ovan på grund av det platta takets otäthet påbyggts med
ytterligare en våning, varigenom renseriet förlorade dagsljuset. Takhöjden
blev dessutom i hela rummet endast 2,1 meter.
Vid inspektion år 1946 genom vederbörande yrkesinspektör anmärkte
denne mot att sjukhusets elektriska reparationsverkstad och tapetserarverkstad
voro souterränglokaler med otillfredsställande dagsljus samt mot
att köksavdelningens renseri var inrymt i en källarlokal helt och hållet
utan dagsljus.
De tre nämnda lokalerna måste nu alltså kasseras såsom arbetsrum betraktade
och verksamheten överflyttas till lokaler, som enligt gällande
arbetarskyddslagstiftning kunna godkännas.
En del byggnadsåtgärder ha dessutom visat sig nödvändiga i köks- och
tvättavdelningarna för modernisering av kylrummen samt för möjliggörande
av vidgad övergång till maskinell drift och för annan rationalisering
av arbetet ävensom för bättre ventilation. Den nuvarande telferhissen för
transport av smutstvätt från sjukhusets huvudkorridor och porten bör utbytas
mot en vanlig elektrisk hiss med hisskorg för mottagande av hela
tvättransportvagnen med last.
Slutligen har övergången till bruttolönesystem medfört, att ökat utrymme
behöves till mat- och rastrum för de befattningshavare, som medföra
egen matsäck.
Alla dessa, under B nämnda, byggnadsbehov kunna tillgodoses genom
ombyggnad av den äldre byggnad, i vars källare kökets renseri och kylrum
äro belägna och i vars övre våningar befinna sig tvättens lokaler, målarverkstad
samt en del bostäder m. m.
Den närmare utformningen av de föreslagna ombyggnadsarbetena framgår
av 13 i ärendet företedda, av Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor
upprättade ritningar (nr 81:301, 302, 303, 304, 305, 306 samt nr 289:2, 3,
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
4, 5, 9, 20, 21) ävensom av en av ingenjörsfirman Jacobson och Widmark
uppgjord konstruktionsritning (nr 46241:1).
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha i ett av nämnda arkitektkontor
avgivet kostnadsförslag beräknats till sammanlagt 688 000 kronor,
varav 174 000 kronor för ombyggnaden av terrasstaken och därmed sammanhängande
arbeten samt 514 000 kronor för övriga arbeten. Arkitektkontoret
framhåller, att ombyggnad av ifrågavarande terrasstak är en för
respektive byggnadspartiers bestånd ofrånkomlig och brådskande åtgärd.
Övriga arbeten betecknas som synnerligen nödvändiga åtgärder, vilka böra
utföras snarast möjligt. Samtliga arbeten syntes överensstämma med den
disposition, som enligt pågående generalplanearbete för sjukhuset tilltänkts
för nu befintliga byggnader inom sjukhuskomplexet.
Fakultetens framställning har tillstyrkts av det större akademiska konsistoriet
och kanslern för rikets universitet.
Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot vare sig de föreslagna
arbetena eller de beräknade kostnaderna för desamma.
Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uppfördes
vid nybyggnad åren 1920/24 stora delar av sjukhuskomplexet såsom
låga byggnadskroppar med platta tak, vilka sedermera visat sig icke kunna
motstå väderlekens påfrestningar utan blivit otäta. De av universitetsmyndighetema
nu föreslagna ombyggnaderna av dessa tak betecknas såsom
en för respektive byggnadspartiers bestånd ofrånkomlig och brådskande
åtgärd. Jag anser mig därför böra förorda att medel för dessa arbeten anvisas
för nästa budgetår. Övriga arbeten, vilka huvudsakligen hänföra sig
till sjukhusets köks- och tvättbyggnad, måste jämväl betecknas som synnerligen
angelägna, då de bland annat avse modernisering av undermåliga
och delvis utdömda arbetslokaler. Även för dessa arbeten torde därför
medel böra anvisas för nästa budgetår.
Kostnaderna för arbetena ha beräknats till 174 000 kronor för takarbetena
och 514 000 kronor för övriga arbeten eller alltså tillhopa 688 000
kronor. Av sistnämnda belopp bör i överensstämmelse med vad som är
brukligt vid uppförande av byggnader för akademiska sjukhuset den ena
hälften bestridas av Uppsala läns landsting och den andra hälften av statsmedel.
Det erforderliga statsanslaget uppgår alltså till 344 000 kronor, vilket
belopp vid bifall till vad jag föreslagit i sin helhet torde böra anvisas för
nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset
i Uppsala å kapitalbudgeten under Statens allmänna fastighetsfond,
Inrikesdepartementet, för budgetåret 1948/49 anvisa
ett investeringsanslag av ..........kronor 344 000.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr SOS.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr £03.
Vad departementschefen sålunda under 2—13 hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller Hans
Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Åke Bruhn-Möller.
Kungl. Maj:ts -proposition nr 203.
59
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
1. Överflyttning av den centrala handläggningen av ärenden rörande
universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet
......................................................... 3
2. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
......................................................... 10
3. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
...................................................... 28
4. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:
Utrustning ..................................................... 31
5. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
......................................................... 33
6. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
.......................................................... 43
7. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa
byggnadsarbeten ................................................ 44
8. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset
i Uppsala ................................................. 45
9. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund.............................................. 50
10. Anslag till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande av en transformatorstation
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. .. 50
11. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm .................................................... 52
12. Investeringsanslaget till Utbyggande av karolinska sjukhuset........ 53
13. Investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset
i Uppsala ...................................................... 55