Kungi Maj.ts proposition nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående frihet från utskiftningsskatt vid
upplösning av Bergslagernas jårnvägsaktiebolag m. fl.
bolag; given Stockholms slott den 2 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt
vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

1 Blhany till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 197■

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Förslag

till

förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning
av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 27 juni
1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags
tillgångar icke skola äga tillämpning vid upplösning av nedannämnda
bolag i samband med införlivning i statsbanenätet av de till trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle hörande järnvägarna, nämligen
Bergslagernas järnvägsaktiebolag, Gävle—Dala järnvägsaktiebolag, Södra
Dalarnes järnvägsaktiebolag, Lödöse—Lilla Edets järnvägsaktiebolag, Kil—
Fryksdalens järnvägsaktiebolag, järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland
och Dalslands järnvägsaktiebolag ävensom G. D. G. biltrafiks aktiebolag,
Trafikaktiebolaget Haglund & Larsson, Aktiebolaget Göteborgs express
& transport, Aktiebolaget Samtrafik, Aktiebolaget Hast och Aktiebolaget
Fjorden.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. \laj:ts proposition nr 197.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 2 april 19t8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om
frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag
m. fl. bolag samt anför därvid följande.

Inledning.

Sedan 1947 års riksdag (skriv, nr 309) anvisat ett investeringsanslag för
hudgetåret 1947/48 av 80 315 000 kronor till förvärv av aktier i Bergslagernas
med flera järnvägsaktiebolag (GDG-bolagen), hava de avsedda aktieförvärven
kommit till stånd. Kungl. Maj :t har därefter den 5 mars 1948 på
föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet beslutat avlåta
proposition till riksdagen (nr 191) med förslag dels att riksdagen måtte
bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för att de ifrågavarande
bolagen — jämte tillhörande dotterbolag, i den mån Kungl. Maj:t
så funne lämpligt — skulle träda i likvidation dels ock att riksdagen måtte
föreskriva att de berörda järnvägarna skulle från den 1 juli 1948 införlivas
med statens järnvägar.

Vid anmälan av nyssnämnda ärende framhöll chefen för kommunikationsdepartementet,
att i samband med att GDG-bolagen — eventuellt med
något undantag — likviderades och deras egendom utskiftades skulle bolagen
enligt nu gällande bestämmelser i förekommande fall erlägga utskiftningsskatt.
Då likvidation av Västeråsbanan i motsvarande ordning skedde,
erlades utskiftningsskatten av statens järnvägar med anlitande av driftmedel.
I förevarande fall syntes av budgettekniska skäl driftmedlen icke
lämpligen böra användas för ändamålet. Chefen för finansdepartementet
konime därför senare i annat sammanhang att föreslå, att bolagen medgåves
befrielse från att erlägga sådan skatt. Vid bifall till detta förslag bortfölle
frågan, huru täckning skulle beredas för utskiftningsskatten, och chefen
för kommunikationsdepartementet ansåge sig därför ej ha anledning
att vidare beröra denna fråga.

Jag anhåller nu att få upptaga den av chefen för kommunikationsdepartementet
sålunda berörda frågan om befrielse från utskiftningsskatt i samband
med det ifrågavarande likvidationsförfarandet.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Vissa uppgifter rörande GDG-boIagen.

Beträffande GDG-bolagen må följande uppgifter här återgivas från den
till 1947 års riksdag avlåtna propositionen nr 242 angående förvärv av aktier
i bolagen.

Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle, Bergslagernas järnvägsaktiebolag
& Co (GDG) är ett inregistrerat handelsbolag med de tre järnvägsbolagen
Bergslagernas järnvägsaktiebolag (BJ), Gävle—Dala järnvägsaktiebolag
(GDJ) och Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag (SDJ) såsom delägare.
Med BJ som formell arrendator arrenderar GDG följande fyra järnvägsbolag
tillhöriga järnvägar, nämligen Lödöse—Lilla Edets (LLEJ), Kil—
Fryksdalens (KFJ), järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland (DVVJ)
och Dalslands järnvägsaktiebolag (DJ).

Aktiekapitalen och antalet aktier i BJ, GDJ och SDJ framgå av följande

uppställning:

BJ GDJ SDJ

aktiekapital............ 25 146 800 12 960 000 2 132 700

antal aktier............ 125 734 129 600 21327

Beträffande de förut omnämnda, av GDG arrenderade fyra järnvägarna
må nämnas, att BJ eller av BJ kontrollerade bolag äga aktier i berörda järnvägsaktiebolag
på sätt följande uppställning utvisar:

I.LEJ KFJ DVVJ DJ

aktiekapital ..............

antal aktier ...............

.. 336 800

3 368

2 500 000

12 500

100 000
1000

2 751 400
27 514

Aktieägare:

BJ eller av BJ kontr. bolag...
övriga.....................

1 762

1 606

5 527

6 973

1 000

19 412
8 102

GDG och de i GDG deltagande tre järnvägsbolagen äga tillsammans samtliga
aktier i G. D. G. biltrafiks aktiebolag och Trafikaktiebolaget Haglund &
Larsson, varjämte BJ genom av bolaget kontrollerade bolag äger samtliga
aktier i Aktiebolaget Göteborgs express & transport.

Rörande den omfattning, i vilken staten i anledning av 1947 års riksdags
beslut förvärvat aktier i järnvägsaktiebolagen, må hänvisas till följande
uppställning, avseende tiden till och med den 30 december 1947:

Antal Redan förvärvade

Bolag aktier att procent av

förvärva antal föregående

BJ..................... 100 481 97 781 97 3

GDJ.................... 64 954 60 760 93 5

SDJ.................... 15 380 14 848 96-5

DJ .................... 8 102 6 486 80-1

KFJ.................... 6 973 6 563 94 1

LLEJ.................. 1606 1441 897

Kungl. Maj-.ts proposition nr l''J7.

5

Framställning från järnvägsstyrelsen jämte yttrande häröver.

I skrivelse den 17 oktober 1947 har järnvägsstyrelsen anfört, att i samband
med likvidationen GDG-bolagen skulle komma att påföras utskiftningsskatt,
vilken för samtliga GDG-bolag beräknades uppgå till 27 ä 28
milj. kronor. Denna skatt skulle i huvudsak komina att drabba staten i
egenskap av ägare till huvudparten av aktierna i bolagen.

Styrelsen har vidare erinrat om att motsvarande förhållanden inträffade
i samband med införlivandet i statsbanenätet av Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnvägar (SWB) liksom vid avvecklingen av Nässjö—Oskarshamns
nya järnvägsaktiebolag (NOJ), varvid — enligt statsmakternas beslut
— täckning av skatterna skulle beredas av statens järnvägars driftmedel.
I sistnämnda båda fall vållade det valda tillvägagångssättet ingen
reell olägenhet, då de påförda skattebeloppen icke vore särskilt betydande
i jämförelse med statens järnvägars totala överskott. De hade rymts inom
ramen för ett månadsresultat. För SWB hade under december 1946 bokförts
utskiftningsskatt med, i avrundat belopp, 3,19 milj. kronor, medan månadens
därefter återstående överskott överstege 9 milj. kronor. För NOJ hade skatten
i fråga ännu ej guldits men beräknats till cirka 1,8 milj. kronor. Med
hänsyn till storleken av den för GDG-bolagen beräknade utskiftningsskatten
bleve förhållandet i detta fall väsentligt annorlunda. Härtill komrne att överskottet
å statens järnvägars drift visat en mycket stark nedgång; statens
järnvägar stode inför risken att —- även utan sådan extra belastning som
den nu berörda — få registrera rena driftsunderskott icke blott för enstaka
månader utan också för helt räkenskapsår. Vid sådant förhållande kunde
järnvägsstyrelsen icke ställa i utsikt, att de statsskatter, som normalt komme
att följa med avvecklingen av GDG-bolagens verksamhet, skulle kunna
bestridas med driftsmedel. Vidtoges icke någon åtgärd, bleve styrelsen nödsakad
hemställa om särskilt anslag för skatternas täckning.

Sedan styrelsen anfört vissa principiella invändningar mot beviljandet av
sådant anslag ävensom framhållit, att här icke i egentlig mening vore tal
om någon utskiftning av bolagens tillgångar utan blott om en ombildning
av ett statsägt företag från en organisationsform till en annan, har styrelsen
ifrågasatt om icke det mest rationella vore att meddela befiielse från ifiagavarande
skatter.

Riksräkenskapsverket har den 19 november 1947 efter remiss avgivit utlåtande
i ärendet.

Efter att inledningsvis ha påpekat att, då statens järnvägar vid eu likvidation
av bolagen avsåges skola övertaga dessas samtliga tillgångar och
skulder, statens järnvägar komme att övertaga betalningsförpliktelsen jämväl
för utskiftningsskatten, anför riksräkenskapsverket:

Skatten kan även betalas av bolagen direkt. Likvidationen medför då eu
motsvarande minskning av det utskiftade kapitalet. I så fall uppkommei
för statens järnvägar en kapitalförlust, som likaledes måste täckas av drittmedel
och som leder till samma resultat som om skatten betalas av jäin -

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

vägsstyrdsen Det kan därvid ifrågasättas, huruvida viss del av skatten i
sa tall skall drabba aven agarna till de aktier, som före likvidationstillfället
icke forvarvas av staten. Härvid bör dock tagas hänsyn till att järnvägsstyrelsen
vid forvarv av majoritetsposterna i de ifrågavarande bolagen förJiundit
sig att
stämt pris. Det kan vid sådant förhållande knappast anses riktigt att staten
till egen fordel reducerar värdet å det lilla fåtal aktier, som av speciella skäl
icke kunna hembjudas till inlösen före likvidationstillfället. Riksräkenskapsverket
förutsätter därför, att samtliga aktier i de berörda bolagen
ka lorvarvas av statens järnvägar till det överenskomna priset samt att
utskiftningsskatten i sin helhet skall drabba statens järnvägar. Riksräkenskapsyerket
finner likaså uppenbart, att statens järnvägar''icke disponera
tillräckliga medel för täckning av skattebeloppet.

Om utskiftningsskatten kommer att drabba järnvägsstyrelsen, uppkommer
för statens järnvägar ett underskott och för inkomsttiteln utskiftningsoch
ersättningsskatt ett motsvarande överskott. I och för sig behöver en sådan
transaktion icke påverka budgeten, eftersom överskottet på en inkomsttitel
exakt motsvaras av underskottet på en annan inkomsttitel och hela
transaktionen sålunda endast får karaktären av en omföring mellan två
titlar på budgetens inkomstsida. Ur redovisningssynpunkt skulle detta dock
verka förryckande på inkomststatistiken.

Järnvägsstyrelsen kan undgå utbetalning av utskiftningsskatt genom alt
lata bolagen formellt kvarstå sedan rörelsen samt tillgångar och skulder
övertagits av statens järnvägar. Bolagen skulle i så fall få karaktären av
rena pappersbolag, vilkas enda tillgångar skulle utgöras av en revers, utställd
av järnvägsstyrelsen. I privat verksamhet undvikes ofta på detta sätt
utbetalning av utskiftningsskatt. Riksräkenskapsverket kan för sin del icke
finna önskvärt, att en sådan åtgärd vidtages med avseende å nu ifrågavarande
bolag, såvida icke bolagen skulle kunna övertagas av riksgäldskontoret
för att i framtiden efter namnändring kunna användas för andra ändamål.

Man kan också ifrågasätta, att särskilt anslag anvisas på utgiftssidan för
täckning av utskiftningsskatt. Ett sådant förfaringssätt skulle dock medföra
liera olägenheter. Det skulle innebära, att bolagen i realiteten om också
icke formellt bleve befriade från utskiftningsskatt, och det skulle medföra
samma olägenheter med avseende å inkomsttiteln som betalning av utskiftningsskatten
direkt från järnvägsstyrelsen och det skulle dessutom verka
förryckande även på budgetens utgiftssida. Riksräkenskapsverket förutsätter
därför, att något anslag för detta ändamål icke anvisas.

Man kan vidare i detta sammanhang ifrågasätta, huruvida icke ett beslut
om befrielse från utskiftningsskatt i de fall då ett av staten helt ägt aktiebolag
ombildas till statligt affärsföretag och bolaget i samband därmed går
i likvidation kan givas generell räckvidd. Av flera skäl torde det dock vara
praktiskt, att sådana frågor som de nu nämnda prövas från fall till fall. Ett
beslut i nu ifrågavarande ärende torde därför böra givas karaktären av en
lex in casu.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket tillstyrka,
att Kungl. Maj :t hos nästkommande års riksdag utverkar ett beslut
om befrielse från utskiftningsskatt för de bolag, som ingå i trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle.

I detta sammanhang må nämnas, att järnvägsstyrelsen i en i förenämnda
proposition nr 191 till innevarande års riksdag redovisad, den 29 januari
1948 dagtecknad skrivelse anfört att — förutom de till GDG hörande sju
järnvägsaktiebolagen — även sådana dotterbolag, vilkas aktier ägdes av

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

järnvägsbolagen eller GDG, borde gå i likvidation den 1 juli 1948, dock
att med likvidationen av G. D. G. biltrafiks aktiebolag lämpligen syntes
böra anstå tills vidare i avvaktan på slutförandet av pågående utredning
rörande statens järnvägars organisation.

Under hand har inhämtats att med nämnda dotterbolag avsåges — förutom
tidigare omnämnda G. D. G. biltrafiks aktiebolag, Trafikaktiebolaget
Haglund & Larsson och Aktiebolaget Göteborgs express & transport — Aktiebolaget
Samtrafik, Aktiebolaget Hast och Aktiebolaget Fjorden, samt att
med likvidationen jämväl av Aktiebolaget Göteborgs express & transport
borde tills vidare anstå.

Departementschefen.

Enligt förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar föreligger skyldighet att vid utskiftning av bolags
tillgångar erlägga utskiftningsskatt till staten. Sådan skatt utgår för närvarande
med 30 procent av det till utskiftningsskatt beskattningsbara beloppet.
Förordningen upptar icke något stadgande om undantag från dessa
bestämmelser för sådant fall, då bolags aktier helt eller till huvudsaklig
del befinna sig i statens ägo.

Det är icke för närvarande möjligt att med säkerhet bedöma storleken
av den utskiftningsskatt, som vid en upplösning av nu ifrågavarande bolag
kan ifrågakomma. Den av järnvägsstyrelsen gjorda beräkningen, enligt vilken
skatten skulle uppgå till 27 å 28 milj. kronor, torde dock vara tillräcklig
så till vida att den ger en föreställning om frågans storleksordning.

Vid de tidigare tillfällen då järnvägsaktiebolag, vari staten genom järnvägsstyrelsen
förvärvat huvudparten av aktierna, trätt i likvidation, har utskittningsskatt
i lörekommande fall ansetts böra täckas av statens järnvägars
driftsmedel. Detta har med hänsyn till då föreliggande förhållanden
ur budgetsynpunkt icke inneburit annat än en relativt betydelselös omflyttning
mellan två titlar, båda tillhörande driftbudgetens inkomstsida. De av
järnvägsstyrelsen åberopade omständigheterna — utskiftningsskattens storlek
och det beräkneliga driftsresullatet — tala emellertid mot att i förevarande
fall lösa frågan enligt denna linje. Om nämligen utskiftningsskatten
skulle drabba järnvägsstyrelsen, skulle sannolikt — och detta även med
beaktande av det förbättrade driftsresultat som är att förvänta i anledning
av Kungl. Maj :ts beslut den 5 december 1947 om vissa taxehöjningar —
uppkomma ett underskott för statens järnvägar. Detta underskott skulle
visserligen motsvaras av ett överskott å inkomsttiteln utskiftnings- och ersättningsskatt,
men anordningen skulle, som riksräkenskapsverket framhållit,
verka förryckande på inkomststatistiken.

Då av skäl, som riksräkenskapsverket anfört, ej heller anordningen med
ett särskilt anslag för täckande av utskiftningsskatten kan anses innebära
cn rationell och tillfredsställande lösning av frågan, föreslår jag att — så -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

som i propositionen nr 191 till innevarande års riksdag förutsatts — de
ifrågavarande bolagen genom särskild lagstiftning befrias från skyldighet
att erlägga utskiftningsskatt.

I detta sammanhang torde jag emellertid även få beröra de konsekvenser
den föreslagna anordningen kan medföra i det fall, att vid den blivande
likvidationen ett visst antal aktier i bolagen fortfarande äro i enskild ägo.
Huvudparten av aktierna har visserligen redan av järnvägsstyrelsen inlösts
och enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för inlösningsförfarandet
kan sådan fortsatt inlösning äga rum intill den 1 juli 1948. Man torde likväl
ha att räkna med att i särskilda fall — såsom t. ex. då aktierna ägas
av dödsbo eller av utländsk medborgare — någon inlösen icke kommit till
stånd före likvidationstillfället. Därest särskilda bestämmelser icke meddelas,
skulle vid vederbörande bolags upplösning utskiftningsskatten erläggas
av bolaget, vilket därvid hade att för skattens gäldande använda den ersättning,
som staten erlagt vid övertagandet av bolagets tillgångar och skulder.
Detta innebure med andra ord att det belopp, som vid utskiftningen funnes
att tillgå, vore beroende icke blott av storleken av den ersättning, som
staten erlägger vid övertagandet av bolagets tillgångar och skulder, utan
även av den omständigheten huruvida utskiftningsskatt skulle av bolaget
gäldas eller ej. De enskilda aktieägarna skulle sålunda ha ett ekonomiskt
intresse av att bolaget befriades från utskiftningsskatt, ett intresse som
knappast vore berättigat, därest skattebefrielsen skulle innebära att dessa
aktieägare vid likvidationen tillskiftades mer än som vid frivillig inlösen
av aktierna kunnat erhållas.

Man bör emellertid räkna med att den ersättning, som staten kommer
att utgiva till ifrågavarande bolag vid övertagandet av deras tillgångar och
skulder, så avväges att de enskilda aktieägarna vid eu utskiftning icke erhålla
mer än vad vid en frivillig inlösen ifrågakommit. Med hänsyn härtill
och då det å andra sidan icke heller torde finnas anledning att genom utskiftningsskatt
reducera ersättningen till en sådan aktieägare, som av särskilda
skäl icke tillhandahållit sina aktier för inlösen, synas ur nu diskuterade
synpunkter några betänkligheter icke föreligga mot att bolagen befrias
från erläggande av utskiftningsskatt.

Då det för närvarande icke torde vara görligt att med säkerhet avgöra
vilka av förenämnda bolag, som vid likvidation skulle komma att träffas
av utskiftningsskatt, synas de ifrågasatta författningsbestämmelserna lämpligen
böra så utformas, att förordningen om utskiftningsskatt förklaras
överhuvud icke äga tillämpning vid upplösning av de bolag, som beröras
av införlivningen. Av vad tidigare återgivits framgår att oklarhet råder icke
blott om den tidpunkt, då vissa av de berörda bolagen skola gå i likvidation,
utan även om vissa av dem överhuvud skola likvidera i samband med
att staten övertager de ifrågavarande järnvägarna. Hinder synes dock icke
möta mot att skattebefrielsen förklaras skola omfatta samtliga bolag men
göres beroende av att likvidationen utgör ett led i statens järnvägars övertagande
av den av bolagen bedrivna verksamheten. Härigenom förhindras att

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

9

bestämmelserna bliva tillämpliga i det fall, att något av bolagen likviderar
först efter det staten eventuellt försålt aktierna i bolaget. Vidare vinner
man genom den föreslagna utformningen av bestämmelserna att dessa icke
bliva direkt tidsbegränsade, något som vore mindre önskvärt med tanke
på att likvidationen av något eller några bolag kan av särskilda skäl befinnas
icke böra omedelbart genomföras.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom finansdepartementet
upprättats förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt
vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att nämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Cars.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. I samt. Nr 197.

487440. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.