Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
1
Nr 177.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av
lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna m. m.;
given Stockholms slott den 27 februari 19t8.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Sammanfattning.
För tillgodoseende av utvecklingens krav beträffande forskning och högre
undervisning inom jordbrukets och skogsbrukets område föreslås, att riksdagen
godkänner en plan för upprustning och utbyggnad av jordbrukets
högskolor avsedd att träda i kraft den 1 juli 1949 och innebärande bland
annat en förstärkning av de vetenskapliga befattningarna vid lantbruks-,
veterinär- och skogshögskolorna samt vid statens skogsforskningsinstitut.
I samband därmed framläggas även vissa förslag angående inträdesfordringar,
undervisningens anordnande m. m. vid här ifrågavarande fackhögskolor.
I syfte att få till stånd ett fast organiserat samarbete mellan lantbruks-,
veterinär- och skogshögskolorna och dem närstående forsknings- och försöksinstitutioner
föreslås inrättande av en samarbetsnämnd, bestående av representanter
för nämnda högskolor samt statens växtskyddsanstalt, statens
veterinärmedicinska anstalt och statens skogsforskningsinstitut.
För att fylla behovet av en utvidgad högre undervisning rörande jordbrukets
mekanisering föreslås anordnande av en särskild maskinteknisk studielinje
vid lantbrukshögskolan. För studerande vid lantbrukshögskolan, som
önska särskild specialiserad utbildning, övervägs införande av en mera specialiserad
examen än agronomexamen.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 177.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Lantbrukshögskolans personella resurser föreslås i första hand förstärkta
genom inrättande av tre nya professurer, nämligen i marknadslära, växtsjukdomslära
och organisk kemi. En betydande förstärkning av högskolans
olika institutioner avses därjämte ske genom inrättande av sammanlagt nio
laboratorstjänster i lönegrad Ca 29 och ökning av antalet docentstipendier.
Vid veterinärhögskolan avses tre nya professurer skola inrättas nämligen
i medicin för idisslare, farmakologi och födoämneshygien, varjämte högskolan
tillföres ytterligare fem laboratorsbefattningar. Vidare föreslås införande
av docentstipendier.
Den nuvarande professuren i skogsteknologi vid skogshögslcolan föreslås
ombildad till en professur i virkeslära, samtidigt som en särskild avdelning
för arbetslära inrättas vid statens skogsforskningsinstitut, varvid avdelningsföreståndaren
i arbetslära vid forskningsinstitutet även skall svara för undervisningen
i detta ämne vid högskolan. Professorn i virkeslära vid högskolan
skall å andra sidan biträda vid forskningsinstitutets arbeten, då så påfordras.
Vid skogshögskolans avdelning för skogszoologi föreslås den nuvarande
laboratorsbefattningen ombildad till professur. Därjämte förordas att
en laboratorsbefattning inrättas å skogshögskolans avdelning för skogsskötsel.
I samband med införande av disputationsrätt vid skogshögskolan avses
ytterligare två docentstipendier skola inrättas.
Vid skogsforskningsinstitutet föreslås vidare att den nuvarande försöksledartjänsten
vid statistiska avdelningen ombildas till en föreståndarbefattning.
Slutligen har det ansetts erforderligt att utrusta skogsforskningsinstitutets
föreslagna nya avdelning för arbetslära med en försöksledartjänst och
att inrätta en försöksledartjänst för ledningen av institutets kontor för matematisk
statistik.
De ytterligare utrustningsbehoven i fråga om hjälpkrafter i lägre tjänstegrader
och i fråga om ökade anslagsbehov ha icke prövats i detta sammanhang
utan ansetts böra upptagas till avgörande i samband med anslagsäskanden
för budgetåret 1949/50.
Kungi. Maj:ts proposition nr 177.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 1948.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, vissa frågor angående
utbyggnad av lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna m. in. samt anför
därvid följande.
I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 12, 38 och 123) har Kungl. Maj :t
på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
i ämnet upptaga anslagen till lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna
med allenast beräknade belopp.
Sålunda ha upptagits dels till Lantbrukshögskolan: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 950 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Omkostnader
ett förslagsanslag av 380 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:
Materiel m. in. ett reservationsanslag av 315 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek ett reservationsanslag
av 25 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Stipendier ett
förslagsanslag av 20 300 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Underhåll av
byggnader in. in. ett reservationsanslag av 25 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:
Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 181 000 kronor,
dels till Lantbrukshögskolan: Särskilda undersökningar ett reservationsanslag
av 140 000 kronor, dels till Lantbrukshögskolan: Avkastningsbedömning
rörande avelssvin ett anslag av 44 800 kronor, dels till Lantbrukshögskolan:
Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök in. m.
ett anslag av 89 000 kronor, dels ock till Lantbrukshögskolan: Bidrag till
fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
ett anslag av 22 000 kronor.
Till Veterinärhögskolan: Avlöningar har beräknats ett förslagsanslag av
943 000 kronor, till Veterinärhögskolan: Omkostnader ett förslagsanslag av
175 000 kronor, till Veterinärhögskolan: Materiel m. in. ett reservationsanslag
av 74 000 kronor, till Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 5 500 kronor, till Veterinärhögskolan:
Stipendier ett förslagsanslag av 6 000 kronor samt till Veterinärhögskolan:
Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 2 000
kronor.
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 177 ■
Beträffande skogshögskolan har upptagits dels till Skogshögskolan: Avlöningar
ett förslagsanslag av 375 000 kronor, dels till Skogshögskolan: Omkostnader
ett förslagsanslag av 117 000 kronor, dels till Skogshögskolan:
Materiel in. in. ett reservationsanslag av 500 kronor, dels till Skogshögskolan:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek ett reservationsanslag
av 8 500 kronor, dels till Skogshögskolan: Stipendier ett förslagsanslag
av 15 000 kronor, dels ock till Skogshögskolan: Inredning och utrustning ett
reservationsanslag av 1 000 kronor.
Genom beslut den 29 november 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla åtta utredningsmän för att i enlighet
med uppdragna riktlinjer verkställa utredning rörande den framtida
utvecklingen och omfattningen av högskolorna på jordbrukets och skogsbrukets
område.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom utredningsmän landshövdingen,
dåvarande statssekreteraren i jordbruksdepartementet B. A. Fallenius,
tillika ordförande, samt föreståndaren för statens veterinärmedicinska
anstalt, professorn A. Hjärre, överdirektören i domänstyrelsen, dåvarande
över jägmästaren E. W. Höjer, ledamoten av riksdagens andra kammare,
skogsarbetaren J. S. Jonsson i Järvsand, professorn vid universitetet
i Uppsala J. B. E. Melin, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
B. S. B:son Norup i Knislinge, byråchefen i statens livsmedelskommission
K. H. Olsson samt professorn E. Å. Åkerman i Svalöv. Sedermera
tillkallades rektorn vid lantmannaskolan å Högalid, agronomen K. O.
E. Rydå i Smedby att såsom expert biträda utredningsmännen.
Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1946 års högskoleutredning,
ha den 17 november 1947 avgivit betänkande med förslag angående
utbyggnad av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna (SOU 1947:67).
Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
styrelsen för lantbrukshögskolan efter hörande av lärarrådet
och studentkåren, styrelsen för veterinärhögskolan efter hörande av lärarrådet
och veterinärmedicinska föreningen, styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsforskningsinstitut efter hörande av lärarrådet och studentkåren,
Iantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, veterinärstyrelsen,
lantbruksakademien, jordbrukets forskningråd, universitetskanslern,
statens lönenämnd, styrelserna för statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska
anstalt, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
och jordbrukstekniska institutet, styrelserna för Bjärka-Säby och Klagstorps
lantbruksskolor, styrelserna för Jälla, Högsby, Vilans, Önnestads, Uddetorps
och Nordviks lantmannaskolor, styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen,
Sveriges utsädesförening, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet
landsbygdens folk, Sveriges agronom- och lantbrukslärarförbund,
Svenska veterinärläkarföreningen, Sveriges yngre veterinärers förening,
Svenska veterinärföreningen för kött och mjölkhygien, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund förening u. p. a., Sveriges skogsägareförbund samt
Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund.
Kungl. Maj:ts proposition nr 177-
5
. 1946 års högskoleutredning.
Innan en sammanfattande redogörelse för utredningens förslag lämnas
torde förtjäna framhållas att utredningen huvudsakligen grundar sig på
infordrade yttranden från lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas styrelser,
lärarråd och institutionsföreståndare. Även studentkårerna och vissa
organisationer av befattningshavare vid högskolorna ha till utredningen
fått framföra sina synpunkter och förslag. Utredningens uppgift har varit
att företa en allsidig prövning av de ifrågavarande högskolornas behov och
att upprätta en plan för högskolornas vidare utveckling. Utredningsuppdraget
har sålunda inneburit ett fullföljande för dessa fackhögskolors del av den
allmänna översyn av forskningens och den högre undervisningens upprustningsbehov,
som inleddes med universitetsberedningens tillsättande och som
för universitetens och karolinska institutets del redan resulterat i avsevärt
ökade personella och andra resurser.
Allmänna synpunkter och förslag angående högskolornas behov.
Den under krigsåren iakttagna återhållsamheten med anslagen har enligt
högskoleutredningen medfört att lantbrukets och skogsbrukets högskolor nu
blivit i stort behov av förstärkta resurser för forskning och undervisning.
Utredningen erinrar därvid om den betydelse som forskningen och undervisningen
vid dessa högskolor ha haft för framstegen inom jordbruket och
skogsbruket under de senaste decennierna.
En av de mest påtagliga bristerna i fråga om lantbruks-, skogs- och
veterinärhögskolorna är enligt utredningens mening att de personella resurserna
icke äro tillräckliga. Utredningen anser att kraftiga åtgärder måste
vidtagas för att avhjälpa denna brist, vilken gäller såväl i fråga om de
självständigt arbetande vetenskapsmännen som i fråga om dessas vetenskapligt
utbildade hjälpkrafter och annan personal. Möjligheter böra också
öppnas att till högskolorna knyta forskarbegåvningar och att ge dessa erforderliga
utkomstmöjligheter och goda arbetsbetingelser i övrigt. En naturlig
följd av en utökning av högskolornas personal anser utredningen bli
att även tillräckliga anslag, ändamålsenliga lokaler och lämplig utrustning
tillförsäkras högskolorna. Det kan enligt utredningens mening icke anses
rimligt eller ekonomiskt försvarligt att åsidosätta stora forskningsuppgifter
som tränga till sin lösning och att på grund av otillräckliga personella och
materiella resurser låta kvalificerade vetenskapsmän sysselsättas med rent
rutinmässiga arbeten eller undervisning av elementär beskaffenhet.
Nya professurer ha av utredningen föreslagits, där viktiga ämnesområden
ansetts vara alltför omfattande för att kunna behärskas av en enda professor
eller där betydelsefulla ämnesområden över huvud icke företrädas
av någon professor. Vid övervägandet av detta spörsmål bär utredningen
dock velat iakttaga en viss återhållsamhet. Sålunda har det beaktats, huruvida
tillräckligt kvalificerade vetenskapsmän kunna väntas stå till förfo
-
6
Kungl Maj:ts proposition nr 177.
gande för befattningarna. Det har vidare av utredningen ansetts viktigast
att få de redan befintliga professurerna bättre tillgodosedda med personal
och materiell utrustning.
Behovet av vetenskapliga hjälpkrafter åt professorerna bör enligt utredningens
mening kunna tillgodoses genom samma typer av befattningar som
för närvarande. Utredningen anser emellertid att en tämligen betydande
utökning av dessa personalgrupper fordras för att få till stånd en verklig
förbättring av högskolornas arbetsmöjligheter.
Utredningen föreslår därför att systemet med laboratorer eller liknande
tjänstemän utvidgas så att det i regel vid varje institution utöver professorn
finnes minst en sådan mera kvalificerad vetenskapsman. Därigenom skulle
professorernas undervisningsbörda kunna lättas. Utredningen påpekar betydelsen
av att två personer med högre vetenskaplig kompetens finnas vid
vederbörande institutioner för överläggningar om och handhavande av de
kvalificerade uppgifterna. Laboratorsbefattningarna anses också nödvändiga
för att skapa en bättre befordringsgång, som kan locka dugande förmågor
att ägna sig åt den vetenskapliga banan.
Vidare föreslår utredningen att varje professor och laborator såsom medhjälpare
erhåller en assistent eller en eller flera amanuenser och att behovet
av speciallärare tillgodoses i större utsträckning än för närvarande.
Enligt utredningens förslag bör också docentinstitutionen utvecklas och
påbyggas med forskarstipendier.
Även högskolornas övriga personalgrupper förordas skola utökas. Detta
är enligt utredningens uppfattning en förutsättning för att upprustningen
av de vetenskapliga personalresurserna skall kunna ge avsedda resultat.
Lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer äro i likhet
med bl. a. tekniska högskolans professorer anställda såsom ordinarie tjänstemän
i lönegrad 33. Universitetens och karolinska institutets professorer,
vilkas löner utgå enligt särskilda bestämmelser, ha en förmånligare löneställning.
Utredningen förordar därför att löneställningen för lantbruks-,
skogs- och veterinärhögskolornas professorer utredes i samband med frågan
om en lönereglering för universitetsprofessorer in. fl.
Laboratorerna vid de här berörda högskolorna äro för närvarande i regel
placerade såsom icke ordinarie tjänstemän i lönegrad 29. Utredningen räknar
med samma lönegradsplacering men föreslår ordinarieanställning. Av
i huvudsak samma skäl som åberopats med avseende på löneställningen för
lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer, förordar utredningen
att även frågan om lönereglering för ifrågavarande högskolors befattningar
av laboratorstyp utredes i samband med löneregleringsfrågan för
universitetsprofessorer in. fl.
Laboratorsbefattningar vid lantbrukshögskolan tillsättas för närvarande
liksom motsvarande befattningar vid universiteten med tillämpande av sakkunnigförfarande.
Vid skogs- och veterinärhögskolorna kunna däremot sådana
tjänster tillsättas utan sakkunnigförfarande. Utredningen föreslår, att
härvidlag samma tillvägagångssätt tillämpas för skogs- och veterinärhögskolornas
vidkommande som vid lantbrukshögskolan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
7
Docentstipendier och forskarstipendier böra enligt utredningens mening
utgå med samma belopp som vid universiteten. Grunderna för utseendet av
docentstipendiater böra vara lika vid samtliga hithörande högskolor. Då
ifrågavarande bestämmelser vid skogshögskolan skilja sig från motsvarande
bestämmelser vid lantbrukshögskolan, föreslås därför de förra böra ändras
till huvudsaklig överensstämmelse med de senare.
Angående framkomna önskemål om viss förhöjning av speciallärararvoden
vid lantbrukshögskolan uttalar utredningen att denna fråga icke lämpligen
bör lösas oberoende av liknande ersättningsfrågor på andra håll inom
statsförvaltningen.
I fråga om assistentper sonalen vid lantbruks- och skogshögskolorna föreslår
utredningen en indelning i förste assistenter i lönegrad 24 och assistenter
i lönegrad 22. För veterinärhögskolan räknas endast med förste
assistenter i lönegrad 24. Anställningsformen för här berörda befattningshavare
avses i regel bli extra ordinarie.
De nuvarande svårigheterna att rekrytera assistentpersonalen vid högskolorna
bedömas till övervägande del bottna i assistenternas för närvarande
mycket begränsade befordringsmöjligheter till högre tjänster. Då de föreslagna
nya laboratorsbefattningarna skulle komma att medföra avsevärt
förbättrade befordringsmöjligheter, ser utredningen knappast anledning föreligga
att placera högskolornas assistenter i förmånligare löneställning än
lönegrad 24. I anslutning härtill anser sig utredningen icke böra biträda det
av 1945 års jordbruksförsöksutredning framlagda förslaget om placering i
lönegrad 27 av förste assistenter vid lantbrukshögskolans försöksanstalter.
För amanuenstjänsterna föreslås samma löneförmåner och tjänstgöringsskyldigheter
som vid universiteten. För förste och andre amanuenser skulle
sålunda utgå arvoden med 4 032 respektive 2 400 kronor per år för tjänstgöring
under i medeltal 3 timmar per dag eller 600 timmar per år respektive
2 timmar per dag eller 400 timmar per år. För tredje amanuens är
den vid universiteten fastställda arvodesnormen 150 kronor per månad under
högst 8 månader och tjänstgöringstiden 2 timmar per dag.
Utökningen av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas icke vetenskapligt
utbildade personal föreslås väsentligen ske inom följande typer av
tjänster, nämligen preparator i lönegrad 13, laboratoriebiträde i lönegrad 11
eller 8, (institutions-) vaktmästare i lönegrad 11 eller 9, kanslibiträde i lönegrad
11 samt kontors- och skrivbiträde i högst lönegrad 8.
Vid vissa högskoleinstitutioner erlägga eleverna för närvarande kursavgifter
eller dylikt. Utredningen anser att dessa avgifter böra avskaffas,
liksom skett vid universiteten.
Stipendier för studier till agronom-, civiljägmästar- och veterinärexamen
föreslås utgå enligt samma grunder, nämligen med det vid lantbrukshögskolan
gällande beloppet, 800 kronor per år.
Utredningen föreslår vidare att vid samtliga tre högskolor införas doktorandstipendier
å 5 000 kronor per år. Beträffande licentiand- och dok
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
torandstipendierna böra gälla i huvudsak samma bestämmelser som gälla
för motsvarande stipendier vid universiteten.
I fråga om formerna för doktorsarbetens publicering och i fråga om
statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar föreslår utredningen
även i princip samma bestämmelser för lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna
som nu gälla för universiteten.
Högskoleutredningen förordar därjämte, att bestämmelser utfärdas om
inrättande vid envar av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna av en
undervisningsnämnd, beträffande vilken böra gälla i huvudsak samma bestämmelser
som rörande dylika nämnder vid universiteten.
Utredningen konstaterar att lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas
verksamhetsområden i viktiga avseenden gripa in i varandra. Detta är i
fråga om lantbruks- och skogshögskolorna fallet bl. a. på det ekonomiska
området, i maskintekniska frågor och med avseende på vissa växtodlingsproblem.
Lantbruks- och veterinärhögskolorna ha delvis rätt likartade
forsknings- och undervisningsuppgifter på husdjursområdet. Ett samband
mellan skogs- och veterinärhögskolorna finns bl. a. beträffande viltvården.
Hittills har samarbetet mellan de tre högskolorna berott av de enskilda
vetenskapsmännens initiativ. Utredningen anser att vissa fördelar skulle
vara att vinna med ett fastare organiserat samarbete. Riskerna för dubbelarbeten
på hithörande områden kunde genom ett organiserat samarbete
lättare elimineras, samtidigt som forskningen inom gemensamma verksamhetsfält
kunde samordnas på ett effektivare sätt och forskarna stimuleras
till intensivare insatser. Även undervisningen tänkes i vissa fall kunna berikas
genom ett samarbetsorgan.
Utredningen förordar därför en samarbetsnämnd med uppgift att såsom
rådgivande organ behandla frågor av gemensamt intresse för de tre högskolorna
samt närstående forsknings- och försöksinstitutioner. Nämnden
skulle bestå av högskolornas rektorer, ytterligare en eller två professorer
från varje högskola samt en representant för vardera veterinärmedicinska
anstalten och statens växtskyddsanstalt. Om den av 1945 års jordbruksförsöksutredning
föreslagna befattningen såsom överdirektör för försöksväsendet
inrättas, anses lämpligt att även innehavaren av denna befattning blir
ledamot av nämnden. Till sammanträdena anses de olika rektorerna böra få
inkalla jämväl sådana medlemmar av respektive högskolas lärarkollegium,
som icke äro ledamöter i nämnden men som kunna ha intresse av de frågor
vilka skola avhandlas.
Nämnden skulle också äga inkalla representanter för andra institutioner
eller organ.
Förslag rörande lantbrukshögskolan.
I fråga om lantbrukshögskolan framlägger högskoleutredningen dels vissa
förslag angående inträdesfordran, undervisningens anordnande m. in.,
dels en plan för personal- och anslagsbehoven.
Undervisningsfrågor m. m. För att få till stånd ett bättre utnyttjande
av undervisningsmöjligheterna vid högskolan utan en förlängning av stu
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
dietiden har utredningen funnit det påkallat att undersöka, huruvida man
icke genom en revision av inträdesfordringarna vid högskolan skulle kunna
frigöra undervisningstid genom att fordra vissa teoretiska förkunskaper
utöver studentexamen. Utredningen har därvid funnit att högskolans
undervisningsprogram i icke oväsentlig grad synes kunna befrias från en
del undervisning av elementär natur, därest samtliga studerande före inträdet
vid högskolan hade genomgått någon lägre lantbruksundervisningsanstalt.
Redan nu uppfylla, framhåller utredningen, omkring 70 procent av
högskoleeleverna detta krav. Utredningen föreslår därför en komplettering
av lantbrukshögskolans inträdesfordringar i det avseendet att den sökande
skall ha genomgått och erhållit avgångsbetyg från antingen lantmannaskolas
huvudkurs eller kurs vid lantbruksskola. Kurs vid lantmannaskola
skall för att i detta sammanhang kunna godtagas genomgås vid
skola som är försedd med skölj ordbruk. Däremot anses icke böra påfordras,
att den sökande därjämte skall ha varit elev vid skölj ordbruket.
Dylik kurs skulle liksom enligt nuvarande bestämmelser få inräknas i
jordbrukspraktiken. Detta bör enligt utredningens mening gälla även tid
för genomgång av kontrollassistentkurs. Dock anses praktiken under minst
ett år böra bestå i egentligt jordbruksarbete. Vederbörligen vitsordad praktik
vid föräldrars eller eget jordbruk godtages såsom jordbrukspraktik,
men under minst sex månader bör jordbrukspraktiken ha utövats vid ett
främmande jordbruk samt vid ett och samma jordbruk. Inträdessökande,
som avser att bedriva sina högskolestudier å den av utredningen föreslagna
nya maskintekniska linjen, förordas dock få utbyta tre månader av jordbrukspraktiken
mot praktik å mekanisk verkstad. Utredningen anser sig
däremot icke kunna tillstyrka ett av högskolans lärarråd framlagt förslag
om att begränsa förpraktiken och i stället införa specialpraktik under studietiden.
Om på ovan angivet sätt högskolans undervisningsplan befrias från en
del undervisning av elementär art och en utbyggnad av högskolans personella
resurser genomföres, bör enligt utredningens mening en utvidgning
äga rum i fråga om undervisningen på vissa läroområden inom de studielinjer,
för vilka vederbörande ämnen äro särskilt betydelsefulla. Såsom
exempel anföres undervisningen på det ekonomiska ämnesområdet och
undervisningen inom växtsjukdomsläran.
Utredningen har vidare, i anslutning till direktiven, undersökt på vad
sätt en utvidgning av lantbrukshögskolans undervisning i maskin- och redskapslära
lämpligen bör ske. Utredningen erinrar om att det finns ett stort
behov av en utvidgad högre undervisning rörande jordbrukets mekanisering.
Delta behov blir alltmera trängande i samma mån som kraven på
jordbruksdriftens rationalisering öka. Statsmakternas beslut om anställande
av maskinkonsulenter hos hushållningssällskapen tyder på att denna
undervisning hör åsyfta utbildning av sådana sakkunniga i jordbrukets
mekaniseringsspörsmål, som med sin speciella sakkunskap förena en god
agronomisk allmänbildning. Högskoleutredningen anser därför, att ifråga
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
varande utbyggnad av den högre undervisningen bör ske inom agronomutbildningens
ram. Med hänsyn till önskvärdheten av att utbildningen av
maskinkonsulenter in. fl. redan från början inordnas i en relativt fast organisation
föreslår utredningen att en särskild studielinje, benämnd maskintekniska
linjen, anordnas vid lantbrukshögskolan.
Enligt utredningens mening skulle undervisningen på denna linje omfatta
sju tentamensämnen, exempelvis mekanik och hållfasthetslära, materiallära
och maskinelement, kemi, lantbrukets maskiner och redskap
(inklusive maskinarbetets planering), motorlära och elektroteknik, lantbruksekonomi
samt växtodlingslära. Därtill skulle komma ett antal förhörsämnen
efter ungefär samma grunder som på övriga linjer.
Utredningen anser sig kunna konstatera ett behov av längre gående specialiseringsmöjligheter
inom agronomexamens ram än som nu äro möjliga
på olika speciallinjer. Det synes utredningen uppenbart att man vid olika
forsknings- och försöksinstitutioner liksom också inom tekniska och ekonomiska
företag på jordbrukets område i många fall är mera betjänt av
arbetskraft med tämligen specialiserad utbildning än av tjänstemän med
mera brett lagd utbildning.
Utredningen framhåller det vanskliga i att inom agronomexamens ram
anordna sådana specialiseringsmöjligheter utan att examen förlorar sin
nuvarande karaktär av allmän agronomisk utbildning, men vill försöksvis
göra det möjligt för studerande som så önska att fördjupa sina studier
på vissa ämnesområden utan att därför alltför mycket begränsa utbildningens
ämnessammansättning. En dylik specialiserad agronomexamen
tänkes avlagd inom endera av högskolans jordbruks-, husdjurs-, ekonomiska
och maskintekniska linjer. Den studerande skulle därvid ha rätt att
inom vissa ämneskombinationer begränsa antalet tentamensämnen och i
stället fördjupa studierna i dessa ämnen.
Behov av personal och utrustning. Utredningen föreslår inrättande av fyra
nya professurer vid lantbrukshögskolan, nämligen i marknadslära, statistik
och för söksmatematik, växtsjukdomslära samt organisk kemi. Av de nya
professurerna skulle de tre förstnämnda ersätta nuvarande speciallärartjänster.
Vad gäller motiveringarna för de nya befattningarna framhålles
bland annat följande.
Lantbruksekonomi, som innefattar lantbrukets egentliga driftsekonomi,
och lantbrukets marknadslära, som behandlar marknaden för jordbrukets
produkter och förnödenheter, anses numera var för sig vara så stora och
betydelsefulla discipliner, att de kräva var sin lärostol vid lantbrukshögskolan.
Utredningen har däremot icke ansett sig höra biträda framkomna förslag
om särskilda professurer i nationalekonomi och/eller agrarpolitik samt
i jordbrukets geografi och historia. Rent principiellt anser utredningen visserligen
att en fullt utrustad ekonomisk linje vid lantbrukshögskolan bör
innefatta en professur i nationalekonomi. Utredningen erinrar emellertid
om de svårigheter, som för närvarande torde finnas att erhålla väl meri
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
terade sökande till en ny lärostol i ämnet och anser att man bör avvakta
om icke den av 1947 års riksdag beslutade förstärkningen av den nationalekonomiska
representationen vid Uppsala universitet kan utnyttjas för
lantbrukshögskolan. Utredningens avstyrkande av särskilda lärostolar i
agrarpolitik och jordbrukets historia och geografi grundar sig däremot på
principiella skäl.
Statistiken anses böra beredas en starkare ställning än för närvarande
vid lantbrukshögskolan, emedan jordbrukets forskare på de ekonomiska,
tekniska och naturvetenskapliga områdena blivit alltmera beroende av statistiska
metoder både vid planläggning av undersökningar och vid bearbetning
av forskningsresultat. De många speciella problem, som möta vid
den statistiska metodlärans tillämpning på jordbruksforskningens område,
anses även behöva göras till föremål för ett vidgat vetenskapligt studium.
I fråga om den föreslagna professuren i växtsj ukdomslära finner utredningen
det vara en allvarlig brist att det i vårt land icke finnes någon institution,
som har till uppgift att bedriva undervisning jämte forskning
inom växtpatologin. Utredningen erinrar om de betydande skördeförluster
som årligen vållas av växtsjukdomar och anser det icke längre försvarligt,
att lantbrukslärarna och hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter
icke erhålla en mera gedigen utbildning på ifrågavarande område och ha
möjlighet att hålla kontakt med en på detta viktiga arbetsfält verksam
forskning.
Den föreslagna uppdelningen av det nuvarande ämnet lantbrukskemi i
två professurer — den ena i allmän och oorganisk kemi, den andra i organisk
kemi — anses av utredningen närmast ofrånkomlig med hänsyn till
ämnets stora omfattning såväl ur undervisnings- som forskningssynpunkt.
I fråga om laboratorsbefattningar innebär utredningens personalplan för
lantbrukshögskolan att de två nuvarande arvodesavlönade befattningarna
av denna typ överföras till lönegrad Ca 29 och att ytterligare tolv dylika
befattningar inrättas. Av de sistnämnda tolv nya laboralorsbefattningarna
skulle dock fem ersätta nu befintliga tjänster av annat slag nämligen två
speciallärartjänster, två assistenttjänster och ett lektorat.
Förslaget innebär att samtliga professurer skulle utrustas med laboratorer
med undantag för professuren i lantbruksekonomi, de föreslagna nya
professurerna i marknadslära, statistik och försöksmatematik samt organisk
kemi. Med hänsyn till de fordringar som ett anordnande av en särskild
maskinteknisk studielinje skulle ställa på högskolans maskintekniska
institution skulle föreståndaren för denna till sitt förfogande erhålla två
laboratorer. Av de föreslagna laboratorstjänsterna är vidare en avsedd som
en personlig tjänst för den tjänsteman som för närvarande har den närmaste
ledningen av det till mikrobiologiska institutionen knutna baljväxtlaboratoriet.
Ehuru utredningen anser att ifrågavarande tjänst normalt
icke borde ombildas till eu laboratorstjänst, har detta arrangement föreslagits
med hänsyn till den nuvarande tjänsteinnehavarens skicklighet och
det värdefulla arbete han uträttar.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Från utredningens motiveringar för var och en av de föreslagna laboratorsbefattningarna
må i övrigt följande anföras. Laborator sbefattningar i
husdjurens avels- och raslära, växtodlingslära, allmän jordbrukslära, husdjurens
utfodring och skötsel, mikrobiologi samt maskin- och redskapslära
motiveras främst av vederbörande ämnesområdens betydelse och omfattning
ur undervisnings- och forskningssynpunkt. I en del fall är laboratorn
därjämte avsedd att komplettera professorn inom ett visst viktigare specialområde.
Detta gäller växtsjukdomslära, där professorn eller laboratorn skall
företräda den ene den botaniska och den andre den zoologiska delen av ämnet.
Även inom husdjurens anatomi och fysiologi, marklära och agronomisk
hydroteknik utpekas särskilda vetenskapliga specialuppgifter för innehavarna
av respektive laboratorsbefattningar.
Beträffande högskolans behov av docentstipendier finner utredningen
synnerligen angeläget att lantbrukshögskolan kan bedriva utbildning av
forskare i en fullt tillfredsställande omfattning. Utredningen föreslår att
ytterligare tre docentstipendier inrättas så att sammanlagt åtta dylika stipendier
finnas vid högskolan. Dessutom förordas att ett forskarstipendium
knytes till högskolan.
1 fråga om övriga befattningar vid högskolan innebär den av utredningen
föreslagna personalplanen följande förändringar, nämligen att
13 förste assistenttjänster i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 3
skulle ersätta nu befintliga arvodesavlönade assistentbefatlningar;
25 assistenttjänster i lönegrad Ce 22 skulle inrättas, av vilka 21 skulle
ersätta nu befintliga, i regel arvodesavlönade assistentbefattningar;
3 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka
en skulle ersätta en i stort sett liknande, redan befintlig tjänst;
2 arvodesavlönade andre amanuensbefattningar skulle erhållas genom
ombildning av nuvarande arvodesavlönade s. k. tredje amanuensbefattningar;
5
arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle erhållas genom
ombildning av nuvarande liknande befattningar;
1 trädgårdsmästarbefattning i lönegrad Ca 14 skulle erhållas genom ombildning
av en tjänst såsom institutionsvaktmästare i lönegrad Ca 11;
3 preparatorsbefattningar i lönegrad Ca 13 skulle inrättas;
18 iaboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas och vissa lönejusteringar
genomföras med avseende å en del redan befintliga dylika tjänster;
1 kansliskrivartjänst i lönegrad Ce 15 samt 14 tjänster såsom biträden
för kontorsgöromål skulle inrättas ävensom vissa lönejusteringar genomföras
med avseende å en del redan befintliga biträdestjänster av sistnämnda
slag;
2 djurskötartjänster i lönegrad Ce 9 skulle inrättas;
1 verkmästar-, 4 institutionsvaktmästar-, 1 reparatörs- och 2 eldarbefattningar
skulle inrättas (verkmästaren i Ce 14, institutionsvaktmästarna i
Ca 11, reparatören i Ce 11 och eldarna i Ce 9);
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
bibliotekarien uppflyttas från lönegrad Ca 27 till lönegrad Ca 31 och
kamreraren från lönegrad Ca 25 till lönegrad Ca 27;
2 lönegradsplacerade amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka en i
lönegrad Ca 22 och en inordnad i den vid den statliga civilförvaltningen tilllämpade
befordringsgången för amanuenser;
rektor sarvodet skulle höjas från 2 004 till 3 000 kronor för år;
för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett årligt belopp av 1 500
kronor.
Vid genomförande av utredningens förslag rörande tillgodoseende av
lantbrukshögskolans personalbehov beräknas högskolans avlöningsanslag
behöva höjas med 754 300 kronor. Samtidigt skulle omkostnadsanslaget behöva
höjas med omkring 62 000 kronor, materielanslaget med omkring
155 000 kronor och stipendieanslaget med omkring 29 300 kronor. Ett anslag
å 9 000 kronor för år skulle vidare anvisas till bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar vid lantbrukshögskolan.
Engångsanslag för utrustning av lantbrukshögskolan behöver enligt utredningens
förslag anvisas med ett belopp av 1 046 000 kronor. Härvid har
bland annat beräknats, att den av 1945 års jordbruksförsöksutredning föreslagna
respirationsanläggningen för större husdjur skall användas av såväl
husdjursförsöksanstalten som högskolans forsknings- och undervisningsinstitutioner.
Engångsutgifter för byggnader vid lantbrukshögskolan ha av utredningen
beräknats till omkring 5 115 000 kronor.
Förslag rörande veterinärhögskolan.
Även i fråga om veterinärhögskolan har utredningen behandlat vissa
spörsmål, som ej omedelbart röra högskolans behov av upprustning med
personal och anslag.
I enlighet med utredningens direktiv har sålunda frågan om en utökning
av antalet elever vid veterinärhögskolan tagits upp till behandling. På grundval
av bl. a. en genom medicinalstyrelsens försorg verkställd undersökning
angående det framtida behovet av veterinärer föreslår utredningen att anantalet
studerande som årligen antagas vid högskolan ökas från 30 till 35.
De lokal- och personalbehov som en sådan ökning av elevantalet medför
ha också beaktats i utredningens upprustningsplan för högskolan.
I fråga om inrättande av försöksgårdar för veterinärhögskolan, vilket
ifrågasatts från veterinärhögskolans sida, föreslår utredningen att man försöker
få till stånd ett samarbete mellan lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan
i fråga om utnyttjande av lantbrukshögskolans försöksgårdar
jämväl för veterinära undersökningar.
Utredningen har även berört frågan om samarbetet mellan högskolan och
statens veterinärmedicinska anstalt. Utredningen föreslår i detta avseende
att veterinärmedicinska anstaltens avdelningsföreståndare eller laboratorer
i patologisk anatomi, bakteriologi och serologi samt dess konsulenter i svin-,
pälsdjurs- och fjäderfäsjukdomar hålla ett begränsat antal föreläsningar
14
Kurtgl. Maj.ts proposition nr 177.
eller demonstrationer för de studerande vid veterinärhögskolan. Dennas undervisning
i parasitologi anses helt kunna handhavas av befattningshavare
vid anstaltens parasitologiska laboratorium. Utredningen vill dock framhålla
att vid bifall till dessa förslag böra vid beräknande av anstaltens personalbehov
beaktas de nya arbetsuppgifter, som avses skola åvila anstaltens
befattningshavare. För att anstalten bättre skall kunna tillgodogöra forskningen
och undervisningen sitt material och arbete synes det utredningen
* hög grad önskvärt, att även medel ställas till anstaltens förfogande för
bedrivande av den forskningsverksamhet, som ingår i anstaltens uppgifter.
De nuvarande professurerna vid veterinärhögskolan avse följande nio
ämnesområden, nämligen anatomi och histologi; allmän och medicinsk kemi;
fysiologi och farmakologi; patologisk anatomi; födoämneshygien, parasitologi
och bakteriologi; kirurgi; medicin; obstetrik och bujatrik; samt
avelsbiologi och husdjurshygien. Utredningen föreslår att tre nya professurer
inrättas i farmakologi, födoämneshygien och medicin för idisslare
genom uppdelning av de ämneskombinationer vari dessa ämnen nu ingå.
Vad beträffar den föreslagna uppdelningen av den nuvarande ämneskombinationen
fysiologi-farmakologi erinrar utredningen om å ena sidan
fysiologiens grundläggande betydelse för en del andra ämnen vid högskolan
och den fysiologiska forskningens snabba utveckling på det veterinära området
samt å andra sidan de senaste årens markanta utveckling på farmakologiens
område — bl. a. genom upptäckten av nya läkemedel såsom sulfapreparaten,
penicillin, streptomycin och andra antibiotica. Det anses därför
i längden omöjligt för en enda person att på ett tillfredsställande sätt representera
både fysiologi och farmakologi vid högskolan.
Den nuvarande ämneskombinationen födoämneshygien, parasitologi och
bakteriologi är enligt utredningens mening synnerligen olämplig såväl med
hänsyn till vart och ett av de ifrågavarande ämnenas betydelse och omfattning
som med hänsyn till deras olikartade inriktning. Utredningen framhåller
bakteriologiens vetenskapliga och praktiska betydelse för djurens hälsotillstånd
och produktionskapacitet. Till en särskild professur i bakteriologi
anses ändamålsenligt att även hänföra epizootologi, vars väsentligaste delar
röra de smittsamma husdjurssjukdomarnas bakteriologiska diagnostik, deras
spridningssätt och bekämpande. Undervisningen i parasitologi är avsedd
att helt omhänderhavas av befattningshavare vid veterinärmedicinska anstalten.
En särskild professur i födoämneshygien motiveras redan av det
skälet att en icke obetydlig del av landets veterinärer äro helt eller delvis
sysselsatta i den animala födoämneskontrollen. Såvitt utredningen kunnat
finna äro icke heller de veterinärmedicinska delarna av förevarande ämnesområde
representerade inom den forskning i livsmedelshygien, som bedrives
vid bl. a. statens institut för folkhälsan, lagringsforskningsinstitutet
i Göteborg eller den nyinrättade institutionen för livsmedelskemi vid tekniska
högskolan.
Avskiljandet av medicin för idisslare från dels ämneskombinationen
obstetrik-bujatrik, dels ämnet medicin finner utredningen vara motiverat
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
15
både med hänsyn till obstetrikens och bujatrikens ringa samhörighet ur
vetenskaplig synpunkt och den stora arbetsbördan för den nuvarande professuren
i dessa ämnen. Den kvarstående delen av professuren skulle avse
obstetrik och gynekologi. Till denna skulle höra även undervisningen i artificiell
insemination samt tuberkulos- och kastsjukebekämpande. Högskolans
nuvarande professur i medicin skulle avse icke-idisslare.
Från veterinärhögskolan framkomna förslag att även uppdela professurerna
i patologisk anatomi samt avelsbiologi och husdjurshygien har utredningen
icke funnit vara av den angelägenhetsgrad, att de nu böra realiseras.
Utredningen anser sig icke heller kunna tillstyrka att lärarbefattningen
vid högskolans avdelning för hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära
ombildas till professur. Utredningen vill icke föreslå någon ändring
i detta ämnes ställning vid högskolan men hyser snarast den uppfattningen
att ämnet bör sammanföras med kirurgien.
I fråga om laboratorsbefattningar finner utredningen det vara av behovet
påkallat att utöka högskolans nuvarande nio befattningar av denna typ
(inbegripet prosektorsbefattningar) med ytterligare sex. Medicinska avdelningen
för icke-idisslare anses sålunda behöva ytterligare en laborator så
att en befattningshavare av detta slag erhålles för vardera hästkliniken och
kliniken för mindre husdjur. Den föreslagna medicinska avdelningen för
idisslare beräknas jämväl behöva en laborator. Detsamma är fallet med den
föreslagna fysiologiska avdelningen. Vid kirurgiska avdelningen anses erforderligt
att utöver den nuvarande laboratorn erhålla ytterligare en, varvid
den ene skulle vara knuten till poliklinikerna och den andre till de
stationära klinikerna. Slutligen föreslås en laborator såsom föreståndare för
ett nyinrättat självständigt kliniskt centrallaboratorium och en laborator
såsom föreståndare för en nyinrättad självständig röntgenavdelning.
Vad beträffar inrättandet av ett kliniskt centrallaboratorium anser utredningen
att avsevärda fördelar otvivelaktigt skulle vinnas, om rutinundersökningar
från högskolans samtliga kliniker kunde centraliseras till ett härför
utrustat laboratorium med för uppgifterna tränade arbetskrafter. Förutom
en ökad tillförlitlighet hos analysresultaten skulle erhållas en önskvärd avlastning
av klinikernas arbetsbörda.
Röntgenarbetet vid veterinärhögskolan omhänderhaves av de kliniska lärarna
med hjälp av laboratoriebiträden. Någon undervisning i radiologi bedrives
för närvarande icke. Utredningen har kommit till den uppfattningen,
att det radiologiska arbetet vid veterinärhögskolan för närvarande icke är
rationellt ordnat. Moderna, välutrustade röntgenanläggningar finnas, men
specialutbildad personal för deras omhänderhavande och effektiva utnyttjande
saknas. Radiologien är emellertid numera en så komplicerad vetenskapsgren,
all den av sina utövare kräver eu grundlig specialutbildning, om
dess möjligheter skola kunna utnyttjas och fullgoda resultat kunna erhållas.
Utredningen anser därför, att allt röntgenologiskt arbete vid högskolan bör
anförtros åt en specialutbildad röntgenolog i laborators ställning. Det an
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
ses även önskvärt, att denne ålägges en viss undervisningsskyldighet i röntgenologi
för de studerande.
Av samma skäl som åberopats rörande docent- och forskarstipendier vid
lantbrukshögskolan synes det utredningen betydelsefullt att fem docentstipendier
och ett forskarstipendium tilldelas veterinärhögskolan.
Utredningen föreslår i övrigt följande personalförstärkningar vid veterinärhögskolan
:
12 förste assistentbefattningar i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 3
skulle ersätta nu befintliga i annan lönegrad placerade assistenttjänster;
8 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas;
4 arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle inrättas;
9 laboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas och vissa lönejusteringar
genomföras med avseende å en del redan befintliga dylika tjänster;
12 tjänster såsom biträden för kontorsgöromål skulle inrättas;
1 tjänst såsom röntgenbiträde i lönegrad Ce 10 skulle inrättas;
1 djursjukvårdar- och 2 djurskötartjänster i lönegrad Ce 9 skulle inrättas;
löneförbättringar skulle genomföras för 3 hovslagare och 1 speciallärare;
2 institutionsvaktmästartjänster i lönegrad Ca 11 skulle inrättas;
1 sekreterarbefattning med årsarvode av 3 000 kronor skulle inrättas i
utbyte mot den nuvarande befattningen såsom sekreterare hos lärarkollegiet,
vilken är förenad med ett årsarvode av 1 200 kronor;
för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett årligt belopp av 1 500
kronor;
rektor sarvodet skulle höjas från 1 500 kronor till 3 000 kronor för år.
Utredningens personalförslag innebär att veterinärhögskolans avlöningsanslag
skulle uppräknas med 525 700 kronor till 1 425 100 kronor. Samtidigt
föreslås omkostnadsanslaget höjt med 80 100 kronor, materielanslaget med
105 100 kronor, bokinköps- och bokbindningsanslaget med 4 500 kronor och
stipendieanslaget med 32 000 kronor. Till tryckning av doktorsavhandlingar
vid veterinärhögskolan skulle upptagas ett särskilt anslag av 9 000 kronor.
Engångsutgifter ha för veterinärhögskolans vidkommande beräknats med
692 000 kronor för utrustning samt med 3 634 500 kronor för byggnadsarbeten.
Förslag rörande skogshögskolan.
Undervisningsfrågor m. m. Det inträdeskrav vid skogshögskolan, som nu
avser genomgång av statens eller därmed jämförlig kolarskola, bör enligt
högskoleutredningens mening ändras till att avse genomgång av en föreslagen
statens förberedande skogskurs eller därmed likvärdig utbildning. Utredningen
vill härigenom dels skapa en säkrare grundval för bedömning av de
inträdessökandes lämplighet för skogsmannayrket, dels öppna möjligheter
till en fördjupad teoretisk undervisning vid högskolan utan att förlänga
studietiden, vilket skulle ske främst genom överflyttning till den förberedande
skogskursen (eller liknande utbildning) av vissa praktiska arbeten,
som nu utföras vid den förberedande kursen vid Garpenberg.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Då ovannämnda förslag innebär en förlängning av den förberedande skolmässiga
praktiken med två månader, anser utredningen att den för inträde
vid högskolan föreskrivna skogspraktiken i stället bör nedskäras. Enligt utredningens
mening utgör också den föreslagna skogskursen en effektivare
form av praktiska övningar, varför utredningen anser sig kunna förorda en
nedskärning av praktiktiden från 10 till 6 månader för studenter och likställda
samt från 22 till 18 månader för övriga inträdessökande.
Undervisningen vid skogshögskolan är för närvarande anordnad vid dels
en förberedande kurs i Garpenberg, dels en huvudkurs. Med denna anordning
kan dubbelundervisning i en del ämnen icke undvikas, varför högskolans
lärarråd och studentkår ifrågasatt en omorganisation av undervisningen.
Högskoleutredningen har samtidigt funnit att den högre skogsundervisningen
behöver utbyggas och fördjupas på flera ämnesavsnitt. Utredningen
har därför funnit sig böra föreslå att högskolans förberedande kurs infogas
i huvudkursen, vilket i huvudsak skulle ske enligt en av högskolans lärarråd
framlagd plan.
Med hänsyn till det på olika håll framträdande kravet på specialutbildad
arbetskraft inom näringslivet har utredningen ansett sig böra överväga
möjligheterna till ökad specialisering även inom den högre skogliga utbildningen.
Härvid har utredningen funnit att en lämplig differentiering av studierna
vid skogshögskolan bäst kan vinnas genom en fortsättning på den
väg, som man härvidlag redan slagit in på. För fackämnen och grundläggande
ämnen böra krävas olika stora studiekurser för betygen godkänd, med
beröm godkänd och berömlig, varjämte kravet för sistnämnda betyg bör
skilja sig från kravet på betyget med beröm godkänd främst däri, att den
studerande skall ha utfört ett självständigt vetenskapligt arbete.
Undervisningsämnena vid skogshögskolan indelas i tentamens-, förhörsoch
kursämnen. I de sistnämnda sker icke förhör. Utredningen anser emellertid
uppenbara fördelar vara att vinna av att man genom förhör undersöker,
huruvida undervisningen i ett sådant ämne verkligen inhämtats, och
föreslår att kursämnena överföras till förhörsämnen.
Utredningen anför att behovet av vetenskapsmän på det skogsvetenskapliga
området är synnerligen stort. För att skogshögskolan skall kunna utbilda
vetenskapsmän med sådana kvalifikationer, som numera fordras för
högre vetenskapliga befattningar, är det enligt utredningens mening ofrånkomligt,
att högskolan erhåller sådana möjligheter, att vid densamma kan
förvärvas doktorsgraden.
Utredningen skulle enligt direktiven undersöka, om en ökning av antalet
elever vid skogshögskolan borde komma till stånd. För detta ändamål har
utredningen genom arbetsmarknadskommissionens försorg verkställt en undersökning
av det framtida behovet av jägmästare. På grundval av bl. a. denna
undersökning finner utredningen starka skäl tala för att antalet elever,
som årligen intagas vid högskolan, höjes från 30 till 32 å 35. Sistnämnda
antal är det högsta, som för närvarande kan intagas vid högskolan utan
2 Bihang till riksdagens protokoll 19 ''iS. I sam! AV 177
18
Kuriffl. Maj:ts proposition nr 177.
dubblering av kurser och utbyggnad av undervisningslokaler och andra
utrymmen.
Behov av personal och utrustning. Med hänsyn till det sätt, varpå forskning
och undervisning ordnats vid skogshögskolan, och till att tillgången på
vetenskapligt utbildad personal på det skogliga området är förhållandevis
mera begränsad än inom de agrara och veterinära områdena har utbyggnaden
vid skogshögskolan icke ansetts kunna ske i fullt samma utsträckning som
i fråga om lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan. Utredningen anser att
en parallell utbyggnad av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet
skulle vara till gagn för skogsbruket, men har det oaktat icke funnit sig
kunna föreslå en sådan utvidgning av skogshögskolan och forskningsinstitutet
dels av kostnadsskäl, dels emedan det för närvarande icke anses vara
möjligt att fylla behovet av vetenskapligt skolad personal i erforderlig omfattning.
I detta läge har utredningen, i anslutning till vad i utredningens direktiv
antytts, ansett sig böra förorda en viss samordning och en intimare samverkan
mellan de båda institutionerna, varvid för båda institutionerna gemensamma
vetenskapliga befattningar skulle inrättas. Innehavare av dessa befattningar
skulle samtidigt vara knutna till högskolan och institutet. En professor
vid högskolan skulle sålunda samtidigt vara chef för motsvarande
institution vid institutet och institutionen vara gemensam för högskolan och
institutet.
Utredningen vill emellertid erinra om att forskningsverksamheten vid
skogsforskningsinstitutet inriktas på att söka lösa vissa uppställda spörsmål,
under det att vid högskolan varje forskare äger frihet att själv välja
sitt forskningsområde. Vid övervägande av vilken linje, som i detta hänseende
skulle väljas för de föreslagna gemensamma befattningshavarna, har
utredningen ansett att samma regler skulle gälla för dessa som för skogsforskningsinstitutets
forskare. Detta innebär en viss beskärning av den fria
forskningsverksamhet, som i allmänhet ansetts böra stå öppen för de vid
universitet och högskolor arbetande forskarna. Med hänsyn till de principiella
betänkligheter, som detta ingiver, har utredningen ansett, att den av
utredningen förordade ordningen tills vidare endast bör försöksvis prövas
och endast tillämpas där praktiska olägenheter icke skulle följa av densamma.
De ämnesområden, som högskoleutredningen funnit lämpligen kunna
komma i fråga för de gemensamma professurerna, äro dels skogsteknologien,
dels skogszoologien. De nuvarande professurerna i dessa ämnen föreslås
samtidigt skola uppdelas, skogsteknologien i en professur i arbetslära
och en i virkeslära samt skogszoologien i en professur i skogsentomologi
och en i skogszoologi med viltvård. Professuren i skogsentomologi skulle
härvid inrättas genom ombildning av den nuvarande avdelningen för
skogszoologi vid statens skogsforskningsinstitut. Samtliga ovan nämnda
fyra professurer skulle vara gemensamma för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet.
Uppdelningen av skogshögsltolans professurer efter
Kungi. Maj:ts proposition nr 177.
19
här angivna linjer motiveras med de nuvarande lärostolarnas alltför stora
omfattning och behovet av att erhålla en särskild företrädare för vart och
ett av de fyra föreslagna ämnesområdena. Beträffande övriga lärostolar
vid högskolan — skogsskötsel, skogsuppskattning med skogsindelning,
skogsekonomi, skogsbotanik samt skoglig marklära och kemi — föreslås
endast vissa förstärkningar av vederbörande professorers hjälpkrafter.
Utredningens förslag om inrättande av laboratorsbefattningar upptar en
dylik tjänst i vartdera av ämnena arbetslära, virkeslära och skogsskötsel. Vid
inrättande av en särskild professur i skogszoologi med viltvård — med avskiljande
av entomologien — anses däremot den nuvarande laboratorsbefattningen
i skogszoologi kunna indragas. Nyssnämnda laboratorsbefattningar
motiveras med undervisnings- och forskningsuppgifternas omfattning i
förevarande ämnen, bl. a. med tanke på förslaget att inbygga högskolans
förberedande kurs i huvudkursen. En försöksledartjänst för skogsentomologi
föreslås vidare ombildad till laboratorsbefatlning.
Med hänsyn till angelägenheten att utbilda forskare inom högskolans verksamhetsfält
föreslår utredningen att antalet docentstipendier ökas från två
till fyra och att ett forskarstipendium tilldelas högskolan.
Utredningens övriga förslag om personalförstärkning vid skogshögskolan
innebära i huvudsak följande förändringar, nämligen att
5 förste assistentbefattningar i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 1
skulle ersätta 1 nuvarande tredje amanuensbefattning;
4 assistentbefattningar i lönegrad Ce 22 skulle inrättas, av vilka 1 skulle
ersätta 1 nuvarande arvodesassistentbefattning;
2 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka
1 skulle ersätta 1 nuvarande tredje amanuensbefattning;
6 arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle inrättas genom
ändringar av motsvarande nuvarande tjänster;
2 skogsbiträdesbefattningar i lönegrad Ce 13 skulle inrättas;
4 laboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas, av vilka 1 skulle ersätta
1 nuvarande arvodesavlönad dylik befattning;
13 tjänster såsom biträden för kontorsgöromål skulle inrättas;
1 befattning såsom föreståndare för Garpenbergsförläggningen (i lönegrad
Ce 29) och 1 förste assistentbefattning därstädes (i lönegrad Ce 24) skulle
indragas;
befattningen såsom sekreterare och kamrerare skulle uppflyttas från lönegrad
Ca 25 till lönegrad Ca 27;
rektorsarvodet skulle höjas från 1 500 till 3 000 kronor för år;
för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett årligt belopp av 1 500
kronor;
1 vaktmästarbefattning i lönegrad Ce 9 skulle inrättas.
Vid genomförande av utredningens personalförslag rörande skogshögskolan
skulle uppföras ett särskilt avlöningsanslag för de för högskolan och
forskningsinstitutet gemensamma avdelningarna. I samband härmed skulle
forskningsinstitutets avlöningsanslag kunna minskas. Nettoökningen av de
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
årliga avlöningsutgifterna vid genomförande av utredningens förevarande
förslag skulle uppgå till omkring 282 100 kronor.
Om skogshögskolan utbygges enligt högskoleuhedningens förslag beräknas
högskolans omkostnadsanslag behöva höjas med 62 100 kronor till
144 000 kronor och skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag med 34 000
kronor. Högskolans materielanslag skulle enligt utredningens förslag höjas
med 40 000 kronor till 40 500 kronor, varjämte dess anslag för bokinköp
och bokbindning avses skola ökas med 11 500 kronor till 20 000 kronor samt
dess stipendieanslag med 15 400 kronor till 28 000 kronor. För bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolan skulle upptagas ett nytt
anslag å 6 000 kronor. Engångsanslag för utrustning av högskolan samt de
för högskolan och forskningsinstitutet gemensamma avdelningarna föreslås
av utredningen böra anvisas med 286 000 kronor.
För byggnadsarbeten vid skogshögskolan har utredningen beräknat engångsutgifter
med alternativt 2 809 000 eller 2 304 000 kronor.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla en från styrelsen för skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut den 11 december 1947 inkommen
skrivelse med förslag till kompletteringsplan för statens skogsforskningsinstitut
och lämna en redogörelse för dess huvudsakliga innehåll.
Kompletteringsplan för statens skogsforskningsinstitut.
Med hänsyn till de allmänna direktiv, som till följd av rådande ekonomiska
läge meddelats för budgetarbetet, har styrelsen för skogshögskolan
och skogsforskningsinstitutet i sitt förslag till utgiftsstat för skogsforskningsinstitutet
för budgetåret 1948/49 endast ansett sig böra upptaga sådana
förslag till utbyggnad av institutet, vilka enligt styrelsens mening icke
kunde uppskjutas längre utan stora olägenheter för forskningsarbetets rationella
bedrivande. På grund av det nära sambandet mellan institutet och
skogshögskolan har styrelsen dock funnit att en fullständigare kompletteringsplan
borde upptagas till prövning samtidigt med de förslag beträffande
högskolans upprustning, som avgivits av 1946 års högskoleutredning.
Skogsforskningsinstitutet är för närvarande organiserat på följande avdelningar,
nämligen skogsavdelningen, statistiska avdelningen, avdelningen
för botanik och marklära, genetiska avdelningen och zoologiska avdelningen.
Forskningen på skogsavdelningen avser för närvarande skogsskötsel,
skogsuppskattning och skogsteknologi. Vad beträffar den skogsteknologiska
forskningen har högskoleutredningen, såsom förut nämnts, föreslagit inrättande
av två för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet gemensamma
professurer i arbetslära och virkeslära.
Skogsavdelningens centrala forskningsområden äro emellertid för närvarande
dels produktionsforskning, som syftar till att ge kunskap om val av
trädslag, beståndens sammansättning, gallringens och avverkningens lämpliga
utförande m. m., dels föryngringsforskning, som avser att ge vägledning
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
21
vid val av metod för skogens föryngring och att lämna anvisning om sättet
för de olika föryngringsmetodernas ändamålsenliga utförande. Styrelsen vill
framhålla, att dessa forskningsgrenar icke blott lämna stöd vid de utövande
skogsmännens åtgärdsval utan ge även en objektiv grund för det allmännas
kontroll av skogsvården i landet. På grund av föryngringsfrågans stora
aktualitet inför det förestående restaureringsarbetet i våra skogar har den
nuvarande avdelningsföreståndaren måst ägna sin huvudsakliga tid åt denna
forskningsgren. Enligt styrelsens förmenande måste en ny föreståndarbefattning
snarast möjligt inrättas för ledningen av produktionsforskningen.
Härvid skulle två avdelningar bildas för respektive produktionsforskning och
föryngringsforskning. På grund av det nära sambandet mellan föryngringsforskningen
och arbetsstudierna vid skogsodling har en anslutning av försöksledaren
och assistenten i skogsteknologi till avdelningen för föryngringsforskning
för styrelsen framstått såsom naturlig och ändamålsenlig.
För att tillgodose det stora behovet av forskning på dessa avdelningar är
det dessutom nödvändigt, att en ny assistenttjänst inrättas.
För såväl produktions- som föryngringsforskningen är den matematiska
statistiken enligt styrelsens uppfattning ett oumbärligt hjälpmedel. Enligt
vad i skrivelsen förmäles har ett särskilt räknekontor organiserats för regressions-
och variationsanalys, varvid moderna hålkortsmaskiner kommit
till användning. Även bearbetningen av den statistiska avdelningens omfattande
material sker på hålkort. Styrelsen anför, att ett betydande behov av
matematisk-statistiska bearbetningar av insamlat observationsmaterial även
finnes för den naturvetenskapliga forskningen på institutets övriga avdelningar.
Styrelsen anser det därför vara rationellt att bilda ett för institutet
gemensamt kontor för matematisk statistik under ledning av en på detta
område sakkunnig försöksledare med hjälp av ett kvalificerat biträde. För
detta ändamål måste nyinrättas en försöksledartjänst och en befattning som
föreståndare för räknekontor i lönegrad Ce 19.
I detta sammanhang framhåller styrelsen vidare att statistiska avdelningens
huvuduppgifter äro dels att genom en fortlöpande inventering av
rikets skogstillgångar konstatera dessas tillstånd och inträdande förändringar
däri (riksskogstaxering), dels att utföra beräkningar över den årliga avverkningen
i riket (avverkningsstatistik). Institutets chef är tillika föreståndare
för den statistiska avdelningen men biträdes med ledningen av densamma
av en försöksledare i lönegrad Ce 31. Enligt styrelsens förmenande
är det redan med verksamhetens nuvarande omfattning oundgängligen nödvändigt
att chefen helt får ägna sig åt den viktiga uppgiften att samordna
och leda arbetet inom institutet samt uppehålla kontakten med andra forskningsgrenar
och med den skogliga praktiken. Som ett resultat av hittills
vunnen erfarenhet vill styrelsen framhålla, att samordnandet av institutets
verksamhet ställer mycket större krav på chefen än som tidigare förutsetts.
Styrelsen anser att jämte rent administrativa åligganden och skyldigheten
att hålla kontakt med alltjämt växande kretsar av skogligt intresserade taga
samarbetsfrågorna numera chefens tid helt i anspråk. Vården om dessa är
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
enligt styrelsens mening en av chefens mest betydelsefulla uppgifter. På
grund härav synes det styrelsen synnerligen angeläget, att chefen befrias
från uppdraget att vara föreståndare för den statistiska avdelningen samt
att försöksledartjänsten överföres till en föreståndarbefattning i lönegrad
Ca 33. Med hänsyn till de för kontrollen av skogsvården i riket och planläggningen
av industriens virkesförsörjning viktiga arbetsuppgifter, som
bland annat åvila denna avdelning, synes det styrelsen vara uppenbart att
föreståndarebefattningen bör placeras i samma lönegrad som institutets
övriga avdelningsföreståndare (Ca 33).
För att erhålla kontinuitet i taxeringsarbetet erfordras, framhåller styrelsen,
ytterligare tre skogsbiträden i lönegrad Ce 16.
Forskningen vid avdelningen för botanik och marklära avser skogsvetenskapliga
undersökningar inom geobotanik, markbiologi, mykologi och växtfysiologi
samt närliggande områden. Den länge nödvändiga men icke genomförda
förstärkningen av institutets resurser för forskning rörande dels
den skogliga ståndorten, dels skogens näringskrav och näringshushållning
måste enligt styrelsens förmenande därför med det snaraste komma till
stånd. Detta borde lämpligen ske på så sätt, att ur nuvarande avdelningen
för botanik och marklära utbrytes den näringsekologiska markläran (inklusive
mikrobiologien) för att bilda en särskild avdelning kallad den markbiologiska.
För återstoden av den gamla avdelningen skulle då dess ursprungliga
namn, den botaniska avdelningen, ånyo bliva lämpligt. Härvid
skulle den nuvarande försöksledartjänsten i markbiologi överföras till en
föreståndarbefattning samt nyinrättas en försöksledartjänst i fysiologisk
ekologi och en i kemi samt en befattning som laboratorieassistent (Ce 19).
Antalet tjänster ökas härigenom med en föreståndare, en försöksledare samt
en laboratorieassistent.
För den genetiska avdelningen finner styrelsen angeläget att föreståndaren
och försöksledaren så snart tidsförhållandena det medgiva erhålla kvalificerade
medhjälpare för rutinarbetet nämligen ett första laboratoriebiträde
i lönegrad Ce 15 och ett skogsbiträde i lönegrad Ce 16.
För att den zoologiska avdelningen i tillfredsställande omfattning skall
kunna angripa betydelsefulla arbetsuppgifter, som falla inom dess verksamhetsområde
föreslår styrelsen inrättande av en assistenttjänst och en befattning
som tekniskt biträde i lönegrad Ce 13.
Som en följd av verksamhetens ökade omfattning vid institutet föreslås
att byråsekreterartjänsten i lönegrad Ce 24 placeras i lönegrad Ce 29 samt
att kontoristtjänsten i lönegrad Ce 13 på institutets kansli ombildas till en
kansliskrivartjänst i lönegrad Ce 15.
Den föreslagna personalökningen och därmed sammanhängande stegrad
verksamhet vid institutet beräknas av styrelsen kräva en höjning av omkostnadsanslaget
med 10 000 kronor.
På skogsavdelningens räknekontor för regressions- och variationsanalys
samt statistiska avdelningens räknekontor för bearbetning av riksskogstaxeringens
omfattande observationsmaterial användas hålkortsmaskiner,
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
23
vilka institutet för närvarande hyr. Ett inköp av dylika maskiner skulle enligt
styrelsens uppfattning emellertid på längre sikt ur ekonomisk synpunkt
vara fördelaktigare för institutet. Kostnaden för en Powers-anläggning av
erforderlig kapacitet har av styrelsen uppgivits till 132 400 kronor.
Anslagen till särskilda undersökningar, riksskogstaxering och avverkningsstatistik
samt skogsproduktforskning ha på grund av stegrade arbetskostnader
föreslagits uppräknade med 9 700, 10 000 och 3 800 kronor.
För vissa planeringsarbeten vid skogsforskningsinstitutet ha äskats 7 100
kronor.
Yttrandena.
I de remissyttranden, som inkommit från olika ämbetsverk, läroanstalter
in. in. och från enskilda organisationer inom jordbrukets och skogsbrukets
område, understrykes i allmänhet angelägenheten av att få till stånd en utbyggnad
av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna i huvudsaklig överensstämmelse
med utredningens förslag. Statskontoret anför dock att det
med hänsyn till budgetläget och förhållandena på arbetsmarknaden torde
bliva nödvändigt att upprustningen av ifrågavarande högskolor utsträckes
över en längre tidrymd och genomföres alltefter angelägenhetsgrad och tillgång
på medel. Även riksräkenskapsverket vill — utan att i och för sig
ifrågasätta behovet av den föreslagna utbyggnaden av högskolorna — erinra
om de begränsade möjligheter som för närvarande torde förefinnas att genomföra
högskoleutredningens program i dess helhet. I fråga om vissa enskilda
punkter i utredningens förslag ha emellertid i olika yttranden en del
kritiska synpunkter framförts.
Allmänna synpunkter och förslag angående högskolornas behov.
Utredningens prövning av ifrågasatta nya professurer med hänsyn till
tillgången på kompetenta sökande har mött principiella invändningar från
lantbrukshögskolans styrelse och studentkår, liksom också från Sveriges
lantbriiksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. I ifrågavarande
yttranden göres gällande att erforderliga befattningar böra inrättas utan
hänsyn till huruvida de omedelbart kunna besättas. Därest kompetenta sökande
icke finnas, böra befattningarna vakanssättas i avvaktan på att lämpliga
sökande anmäla sig.
Såsom förut nämnts, har utredningen förordat att löneställningen för
lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer och laboratorer
utredes i samband med frågan om en lönereglering för universitetsprofessorer
in. fl. Jordbrukets forskningsråd, som i likhet med en del andra institutioner
särskilt uttalat sin anslutning till detta förslag, vill livligt tillstyrka
att snara åtgärder vidtagas för att möjliggöra full likställighet i löneavseende
med motsvarande befattningar vid universiteten.
Mot utredningens lönegradsplacering av assistentpersonalen ha samstäm -
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
miga erinringar framförts av lantbrukshögskolans styrelse, lärarråd och
assistentförening, liksom också av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund.
Under hänvisning till utredningens uttalande om önskvärdheten
att för högskolornas assistentbefattningar förvärva dugande krafter anför
lantbrukshögskolans assistentförening följande.
En förutsättning för att nämnda önskemål skall kunna förverkligas är
emellertid, att ifrågavarande tjänsters placering i löneskalan är sådan, att
högskolan kan förvärva för tjänsterna lämpade befattningshavare i konkurrens
med den övriga arbetsmarknaden. Om högskolan skall få dessa förutsättningar
måste, enligt assistentföreningens förmenande, assistenter, som
»ro nyutexaminerade agronomer eller motsvarande, erhålla en begynnelselön
motsvarande minst 22 löneklassen. Efter viss tid bör han erhålla en avlöning
motsvarande 24 löneklassen. För att hindra att olämplig person placeras
som extra ordinarie tjänsteman, bör nyutexaminerad agronom eller motsvarande
placeras i Cf 22, för alt efter ett och ett halvt års tjänstgöring placeras
i Ce 24. Assistent, som fortfarande arbetar på sin examen, bör placeras
i Cg 20 tills denna avlagts.
Assistentföreningen anser det även vara av allra största vikt, att tillfredsställande
befordringsmöjligheter förefinnas inom institutionerna. En klar
befordringsgång skulle i hög grad underlätta rekryteringen av kvalificerade
befattningshavare till institutionernas högre vetenskapliga befattningar.
Förste assistenterna böra med anledning härav och på grund av det kvalificerade
arbete, som fordras av dem, placeras i lönegrad 27.
Utredningen har i sitt förslag beträffande assistenttjänsterna avvikit
från sin genomgående princip att skapa enhetlighet i de berörda högskolornas
befattningstyper. Sålunda har assistenterna vid veterinärhögskolan placerats
i Ce 24. Som motivering för denna, i förhållande till motsvarande
tjänster vid de båda andra högskolorna, högre placering, har utredningen
anfört rekryteringssvårigheterna.
Rekryteringssvårigheter synas emellertid föreligga även vid lantbrukshögskolan,
vilket framgår bl. a. av det stora antal assistenttjänster, som där
innehaves av agronomie studerande. Assistentföreningen kan därför ej finna
anledning till denna differentiering i lönenivå. Då dessa befattningar, om
man bortser från de regleringar av desamma, som på allra senaste tid genomförts
vid skogs- och veterinärhögskolorna, i alla avseenden äro jämförbara
vid de tre högskolorna, synes ej heller någon annan anledning till
nämnda differentiering föreligga.
I fråga om utredningens principförslag angående preparatorstjänster, laboratoriebiträdestjänster
och biträdestjänster för mera kvalificerade kontorsgöromål
anföra statskontoret och statens lönenämnd bl. a. att slutlig
ställning till dessa frågor icke bör tagas i avvaktan på den pågående utredningen
om anställningsförhållanden för vissa av de ifrågavarande personalkategorierna.
Vad beträffar utredningens förslag angående studiestipendier o. dyl. har
lantbrukshögskolans lärarråd, assistentförening och studentkår anfört att
de för licentiandstipendierna gällande bestämmelserna vid universiteten äro
mindre lämpade för förhallandena vid lantbrukshögskolan, emedan ifrågavarande
bestämmelser fordra att vederbörande för att få uppbära stipendiet
avstå från förvärvsarbete under ett helt år eller vid prolongation av
Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 25
stipendiet under två år. Lantbrukshögskolans studentkår anför i denna
fråga följande.
Kåren får avstyrka den av utredningen föreslagna formen för licentiandstipendierna
och i stället föreslå, att den t. o. in. 1946 gällande formen i
huvudsak måtte få tillämpas även i fortsättningen. Sålunda borde det för
stipendier anvisade beloppet uppdelas på ett större antal stipendier gällande
för kortare tidsperioder med möjlighet för en och samma studerande att
erhålla stipendium för flera sådana perioder, antingen i en följd eller med
av studiernas art betingade uppehåll emellan.
Härför talar att de undersökningar, som ligga till grund för licentiatavhandlingen,
mycket ofta måste vara knutna till ett flertal vegetationsperioder,
vilket gör att ett helt års tjänstledighet för studier icke kan till fullo
utnyttjas — licentianderna vid högskolan ha hittills undantagslöst under
huvuddelen av studietiden haft förvärvsarbete, varvid de föreslagna stipendiebestämmelserna
skulle åsamka de studerande ett avsevärt ekonomiskt
avbräck.
Även om studierna i vissa fall skulle kunna koncentreras, är det emellertid
föga troligt, att de föreslagna stipendierna skulle kunna fylla sitt ändamål.
Den höga medelåldern hos den här berörda kategorien av studerande
medför ofta, att de ha bildat familj och ha en avsevärd försörjningsplikt,
vilket gör att de icke kunna bära de stora ekonomiska uppoffringar, som i
dessa fall måste förbindas med bestämmelserna för stipendiets erhållande.
Utredningens förslag om inrättande av en samarbetsnämnd för de ifrågavarande
tre högskolorna och vissa närstående institutioner har tillstyrkts
av de remissinstanser som yttrat sig i frågan med undantag för naturvetenskapliga
sektionen vid Uppsala universitet. Sektionen anser att ett dylikt
samarbete skulle kunna organiseras på ett lika effektivt men smidigare
sätt genom personliga överenskommelser.
I fråga om samarbetsnämndens sammansättning ha såväl skogsforskningsinstitntet
som domänstyrelsen och lantbruksakademien m. fl. funnit
det motiverat att låta skogsforskningsinstitutet bliva representerat i nämnden.
Veterinärstyrelsen vill förorda att såsom permanenta ledamöter i samarbetsorganet
skola ingå — förutom de av utredningen föreslagna — jämväl
ordförandena i högskolornas styrelser. Enligt veterinärstyrelsens mening
skulle ifrågavarande styrelseordförandes ledamotskap i nämnden icke
oväsentligt öka utsikterna att vinna vad soin avses med nämndens inrättande.
Veterinärstyrelsen anser det däremot vara tveksamt, huruvida något
permanent ledamotskap i nämnden för viss eller vissa av respektive lärarkollegium
utsedda professorer är påkallat. Lantbrukshögskolans studentkår
föreslår ett samarbete av större omfattning och nämner såsom ytterligare
deltagare i ett sådant samarbete tekniska högskolan, i vad avser
dess utbildning av lantmätare och lantbruksingenjörer, de naturvetenskapliga
institutionerna vid Uppsala universitet och Alnarpsinstitutet.
Frågor rörande lantbrukshögskolan.
Undervisningsfrågor m. m. Utredningens förslag att såsom ny inträdesfordran
vid lantbrukshögskolan bör uppställas krav på genomgången kurs
vid lantbruksskola eller lantmannaskola tillstyrkes av lantbruksakademien,
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksförbund samt av styrelserna för
Bjärka-Säby lantbruksskola, Jälla, Nordviks, Skara, Vilans och Önnestads
lantmannaskolor. Inom lantbruksförbundets styrelse har uock ledamoten
E. Hseggblom reserverat sig mot utredningens förslag i vad avser inräknande
av lantmannaskolas huvudkurs i jordbrukspraktiken. Styrelsen för
Vilans lantmannaskola anser att varken kurs vid lantmannaskola eller den
teoretiska delen av lantbruksskolekurs böra räknas som jordbrukspraktik.
Styrelserna för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt
Högsbg lantmannaskola anse sig över huvud taget icke kunna biträda förslaget.
Från Alnarpsinstitutets sida anföres, att den förkortning av studietiden
vid lantbruksbögskolan som genomgång av lantmannaskola skulle
möjliggöra icke kan uppväga den försämring av jordbrukspraktiken, som
förslagets genomförande skulle medföra. Från Högsby lantmannaskola göres
gällande, att den fördel, som den föreslagna kursen vid lantmannaskola
ur praktiksynpunkt kan ge åt de blivande agronomerna, huvudsakligast
torde bestå i kännedom om skolornas arbetsformer och elevmaterial, men
detta skulle bliva av betydelse blott för dem, som ha för avsikt att bliva
lärare vid dylika skolor. Detta förhållande kan enligt yttrandet icke motivera
att en sådan kurs kräves som obligatorisk praktiktid för alla, som söka inträde
vid lantbrukshögskolan, utan snarare borde den rekommenderas som
en speciell praktik för vissa grupper av studerande.
För sådana inträdessökande till lantbrukshögskolan, som ämna studera
på husdjurslinjen, anser lantbruksstyrelsen att inträdesfordringarna böra
omfatta även genomgången tre månaders ladugårdsskötarkurs. Sådan
kurs skulle liksom kontrollassistentkurs få inräknas i de föreskrivna två
årens jordbrukspraktik. Beträffande inräknande av kontrollassistentpraktik
i jordbrukspraktiken vill Sveriges lantbruksförbund dock understryka
att kontrollassistentpraktiken ej får inkräkta på kravet att sökanden erhållit
minst ett halvt års sammanhängande allmän jordbrukspraktik vid
ett främmande jordbruk.
Ehuru utredningen icke ansett sig kunna biträda tanken på specialpraktik
under studietiden vid lantbrukshögskolan, vidhåller lantbrukshögskolans
lärarråd sin uppfattning att behov föreligger av sådan praktik. Denna
uppfattning delas av högskolans studentkår och Högsby lantmannaskola.
Lantbruksstyrelsen uttalar i denna fråga att en dylik specialpraktik torde
vara av ett visst värde. Styrelsen vill dock icke förorda att utrymme beredes
för specialpraktiken vare sig genom avkortning av jordbrukspraktiken
före inträdet vid högskolan eller genom en förlängning av kurstiden för
högskolestudierna, utan förutsätter att specialpraktik under ferier torde
kunna tillgodoräknas de studerande såsom merit för högre betyg inom vederbörande
ämnesområde eller vid sökande av anställning efter avlagd
agronomexamen.
Utredningens förslag om inrättande av en maskinteknisk linje vid lantbrukshögskolan
för utbildning av maskinkonsulenter in. fl. får en tämligen
skiftande bedömning i yttrandena. Ehuru något bestämt avstyrkande
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
■27
av förslaget icke föreligger, ifrågasättes på flera håll nödvändigheten av
den föreslagna anordningen. En tämligen genomgående synpunkt är att
en dylik linje icke hör få en alltför ensidigt teknisk inriktning.
Bestämda tillstyrkanden av förslaget ges av lantbruksakademien, jordbrukstekniska
institutet, Sveriges lantbruks förbund och flera lantmannaskolor.
Lantbrukshögskolans lärarråd anser sig också i huvudsak kunna
godtaga det framlagda förslaget. Lantbruksstyrelsen och de sakkunniga
för yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering vill däremot ifrågasätta
nödvändigheten av en särskild maskinteknisk linje. Lantbruksstyrelsen
fäster härvid uppmärksamheten på det ringa antal befattningar såsom
maskinkonsulenter hos hushållningssällskapen eller såsom maskinlärare
vid kurser för utbildning av maskinskötare som skulle stå till buds
för de på en maskinteknisk linje examinerade agronomerna. Även Sveriges
agronom- och lantbrukslärareförbund framhåller, att rekryteringsbehovet
av maskinkonsulenter torde bliva begränsat, sedan det nu aktuella behovet
fyllts.
Lantbruksstyrelsen framför följande två alternativ till utredningens förslag.
Därest de från jordbrukslinjen eller allmänna linjen utexaminerade agronomerna
erhålla en för undervisning i maskin- och redskapslära vid lantbruksskolor
erforderlig utbildning på maskinområdet, torde — då ifrågavarande
utbildning icke anses tillräcklig för blivande maskinkonsulenter
— dessa genom en extra påbyggnad kunna erhålla den ytterligare utbildning,
varav de anses vara i behov.
Utbildningen av maskinkonsulenter och maskinlärare torde väl också
kunna ordnas på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit i sin utredning den 4
oktober 1946 angående utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner, nämligen
genom att de studerande å jordbrukslinjen efter två års gemensam
undervisning uppdelas på två avdelningar, en hydroteknisk för blivande
jordbrukskonsulenter och en maskinteknisk för blivande maskinkonsulenter
och lärare.
Även styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ifrågasätter,
om icke utbildningen av maskinkonsulenter bäst ordnas genom påbyggnad
på redan förekommande utbildning, varmed avses dels agronomexamen,
dels genomgången driftsledarkurs vid Alnarp.
Lantbrukshögskolans assistentförening anser att de specialister varom bär
är fråga måste i första hand besitta agronomiska kunskaper, varigenom de
erhålla kännedom om sina mål och därtill en god maskinteknisk skolning,
med vars hjälp de skola nå dessa mål. Att t. ex. jordbrukslära ej skulle vara
representerat inom denna linje, annat än möjligen som slutförhörsämne,
framstår för assistentföreningen som en mycket allvarlig brist. Föreningen
anför vidare.
Assistentföreningen vilt sålunda framhålla som sin uppfattning, att i utbildningen
av specialister på det maskintekniska området, eu sådan avvägning
mellan de rent agronomiska ämnena och ämnen av mera maskinteknisk
karaktär bör iakttagas, att de studerandes möjlighet alt riktigt bedöma
de aktuella jordbruksproblemen ej äventyras. Det synes assistentföreningen
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
som om den maskintekniska sidan av dessa specialisters utbildning mycket
väl skulle kunna tillgodoses inom ramen av en acceptabel examenskombination,
där maskinlära studerades som huvudämne, på grundval av de i
kombinationen i övrigt ingående jordbruksämnena. Härigenom skulle arrangemanget
med den nya linjen liksom de övriga linjerna kunna slopas.
Det finns, oberoende av dessa, endast vissa naturliga kombinationer för varje
studieinriktning, varför linjerna enligt assistentföreningens åsikt saknar
praktisk betydelse.
Även lantbrukshögskolans studentkår finner en förstärkning av den agronomiska
delen av undervisningen på maskintekniska linjen vara ofrånkomlig
och vill föreslå följande modifikationer i utredningens förslag.
De båda tekniska betygsämnena mekanik och hållfasthetslära samt rnaleriallära
och maskinelement, som icke var för sig synas vara av den storleksordning,
att de äro berättigade som enskilda tentamensämnen, böra
sammanslås till ett. Undervisningen i lantbruksekonomi bör erhålla samma
omfattning som pa de ekonomiska och allmänna linjerna. Undervisningen i
vaxtodlingslära bör vara likställd med den för allmänna linjen avsedda. Förhörsämnet
allmän jordbrukslära bör uppflyttas till betygsämne och erhålla
samma omfattning som på allmänna linjen.
Även i fråga om utredningens förslag att försöksvis bereda ökade möjligheter
till specialisering på lantbrukshögskolans olika sludielinjer framkomma
skiftande meningar i remissyttrandena.
Lantbruksstyrelsen uttalar att en alltför långt gående specialisering av
studierna vid högskolan medför en stark begränsning av agronomernas användbarhet,
även om de äro aldrig så skickliga och kunniga på sitt speciella
område. Styrelsen vill icke motsätta sig att en specialiserad utbildning försöksvis
tillämpas, men anser sig kunna ifrågasätta om densamma bör medföra
rätt till agronomexamen.
Från olika lantmannaskolors sida vill man i detta sammanhang framhålla
vikten av att blivande lantbrukslärare icke specialisera sig längre än
vad nuvarande bestämmelser tillåta.
Sveriges lantbruksförbund ger sitt tillstyrkande till inrättande av en specialiserad
agronomexamen. En dylik specialisering torde emellertid enligt
förbundets uppfattning få till konsekvens att mera differentierade fordringar
uppställas för olika betygsgrader i de skilda ämnena och att samtidigt
fordringarna för högre betygsgrader skärpas, vilket skulle kunna medföra
större svårigheter än hittills för studerande med mera brett lagd utbildning
att i sina ämnen uppnå de högre betygsgraderna. Detta utgör dock
enligt förbundets mening ingen erinran mot förslaget. I detta sammanhang
vill däremot lantbruksförbundet ifrågasätta, huruvida den allmänna linjen
i agronomutbildningen kommer att äga något existensberättigande i fortsättningen.
Förbundet anför härom följande.
Den agronomutbildning, som undervisningen på övriga linjer erbjuder,
synes i förekommande fall av studerande som så önska, kunna kompletteras
med mera omfattande studier på vissa ämnesområden, utan att för detta
ändamål finnes en särskild allmän linje. Det bör beaktas, att uppdelning på
många olika linjer givetvis försvårar och tynger undervisningen, då i denna
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
29
skall inpassas olika kurser för studerande på många olika linjer. Ett slopande
av den allmänna linjen skulle ur denna synpunkt uppenbarligen innebära
vissa fördelar.
Högskolans assistentförening ansluter sig i princip till tanken på ökade
specialiseringsmöjligheter vid studierna till agronomexamen. Därigenom
skulle enligt föreningens mening ej endast ökade möjligheter givas för de
studerandes utbildning för en verksamhet inom forsknings- och försöksverksamheten
på jordbruksområdet, utan även helt nya verksamhetsfält kunna
öppnas. Assistentföreningen anser emellertid att utredningen föreslagit en
alltför omfattande bortvalsrätt av betygsämnen för den specialiserade agronomexamen.
Även högskolans studentkår finner utredningens förslag till specialiserad
agronomexamen mindre lyckligt utformad och gör bl. a. följande erinringar.
För närvarande äro kurserna i tentamensämnena av sådan omfattning att
det för den vanliga agronomexamen är normalt med kvalificerade betyg i
den utsträckning, som i framtiden skulle fordras i den specialiserade examen.
Utan kursändringar och med parallellitet mellan kurserna i specialiserad
och vanlig examen skulle alltså ingen verklig specialisering komma
till stånd, »specialiseringen» komme att innebära, att två tentamensämnen
finge bortväljas utan att motsvarande kompensation genom fördjupade studier
i de kvarvarande behövde komma till stånd. Kravet på samma »totala
omfattning» för de båda examina skulle alltså ej kunna upprätthållas. Då
det enligt kårens mening icke är lämpligt att inskränka på vad som här avsetts
med examens totala omfattning, måste det — om utredningens specialiseringsförslag
skall bli genomförbart — fordras, att även betygskurserna
för den vanliga examen helt omvärderas, så att denna examen normalt kommer
att ligga på en lägre betygsnivå och så att de kvalificerade betygen
verkligen innebära, att ett mera djupgående studium kommer till stånd.
Behov av personal och utrustning. De av utredningen föreslagna nya
professurerna vid lantbrukshögskolan — i marknadslära, statistik och försöksmatematik,
växtsjukdomslära samt organisk kemi — tillstyrkas nästan
allmänt i de yttranden, där dessa frågor upptagits till behandling.
I fråga om professuren i statistik och försöksmatematik har stgrelsen
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut dock ansett, att förslaget
icke bör genomföras för närvarande, utan att i stället det förslag
borde följas som framlagts av socialvetenskapliga forskningskommittén.
Jag vill i detta sammanhang anmäla en från professor Joel Axelsson den
14 januari 1948 inkommen skrivelse, vari han bl. a. uttalar att han finner
eu klyvning av lantbrukskemin på två professurer mindre lämplig.
I övrigt hälsas särskilt förslaget om en professur i växtsjukdomslära med
tillfredsställelse från olika håll. Statens växtskgddsanstalt anför följande
synpunkter på ifrågavarande ämnesområdes ställning vid lantbrukshögskolan.
Den nuvarande elementära undervisningen genom kurser, ledda av timavlönade
speciallärare, bör fortast möjligt bringas i paritet med undervisningen
i de nuvarande betygsämnena och ledas av professorer, som inom
egna institutioner helt ägna sig åt denna verksamhet. De båda grenarna av
växtpatologien, för närvarande benämnda växtsjukdomslära och lantbruks
-
30
Kungi. Mai ds proposition nr 177.
zoologi, äro att anse som lika betydelsefulla och böra jämställas med varandra.
Även om till en början, på grunder som utredningen anfört, den ena
grenen blir företrädd av en professor och den andra av en laborator, bör en
sådan anordning givas så kort varaktighet som möjligt. Också vad beträffar
övriga befattningar bör full jämlikhet mellan den botaniska och den
zoologiska grenen av växtpatologien eftersträvas. Med betonande härav ansluter
sig växtskyddsanstalten i huvudsak till utredningens förslag till ordnande
av undervisning och forskning inom det växtpatologiska området vid
lantbrukshögskolan.
Utredningens negativa ståndpunkt beträffande inrättande av vissa andra
professurer vid lantbrukshögskolan kritiseras starkt i en del yttranden. Särskilt
gäller detta den ifrågasatta professuren i nationalekonomi. Det är därvid
främst organisationerna inom jordbrukets område, som finna det angeläget
att de ekonomiska ämnesområdena vid högskolan utbyggas med en
särskild lärostol i nationalekonomi.
Riksförbundet landsbygdens folk hemställer sålunda i sitt yttrande att
den ekonomiska ämnesgruppen utöver vad som av utredningen föreslagits
tillföres en professur i nationalekonomi, särskilt inriktad på jordbrukets
problem. Sveriges lantbruksförbund anser likaledes att en dylik professur
bör inrättas och anför därvid bl. a. följande.
Det skall framhållas, att jordbrukets problem i mycket stor omfattning
måste ses och bedömas mot nationalekonomisk bakgrund. På grund härav
är det synnerligen viktigt, att såväl undervisningen som forskningen i lantbruksekonomiska
frågor, även företagsekonomiska, bedrives i nära kontakt
med nationalekonomisk vetenskap. Det är vidare angeläget, att jordbrukets
större allmänna problem utforskas ur nationalekonomisk synvinkel och
med beaktande av bonde- och familjejordbrukets sociala värde, något varåt
relativt liten uppmärksamhet ägnats i vårt land. Man torde näppeligen kunna
vänta sig, att dessa önskemål bli nöjaktigt tillgodosedda genom kontakt
med vetenskapsmän vid universitet eller andra högskolor, då dessas verksamhet
helt naturligt får en annan inriktning samt deras förbindelse med
och möjlighet att inhämta forskningsmaterial från jordbruket blir för
ringa. En forskarekraft på detta område bör i stället vara knuten till lantbrukshögskolan.
Med avseende på organisationen av forskningen och undervisningen på
det ekonomiska området ifrågasätter lantbruksförbundet lämpligheten av
den föreslagna anordningen med olika fristående institutioner. Förbundet
anser att det med tanke på såväl undervisningens planläggning som forskningens
samordning finnes skäl för att inordna ifrågavarade professurer i
en gemensam ekonomisk institution.
I detta sammanhang bör nämnas att det i åtskilliga yttranden framkommit
önskemål om vissa förbättringar i fråga om lärarkrafterna för bokföringsundervisningen.
Lantbrukshögskolans styrelse anser visserligen att
frågan kan anstå till dess lärostolarna i lantbruksekonomi och marknadslära
besatts med ordinarie innehavare, men från högskolans lärarråd och
studentkår samt från Riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund
och en del lantmannaskolor har behovet av en förbättring på detta
område starkt framhållits. Vad lärarrådet beträffar, gäller dess yrkande
Kungl. Maj ds proposition nr 177.
31
inrättande av en lärartjänst i Ce 27 eller en lektorsbefattning, tydligen närmast
avsedd för enbart undervisningen i lantbruksbokföringens teori. Studentkåren
liksom också Riksförbundet landsbygdens folk och lantbruksförbundet
ifrågasätta emellertid lämpligheten att splittra ämnet på tre företrädare
och föreslå inrättande av en lärartjänst i sådan lönegradsplacering
att en kompetent företrädare för hela eller större delen av ämnet skulle
kunna erhållas.
Mot högskoleutredningens avvisande av tanken på en professur vid lantbrukshögskolan
i jordbrukets historia och geografi ha invändningar framförts
i en till det yttrande, som avgivits av naturvetenskapliga sektionen vid
Uppsala universitet, fogad bilaga, undertecknad av professor Filip Hjulström
och t. f. professor Gerd Enequist. Dessa vilja gentemot utredningens
ståndpunkt hävda att det skulle vara till stor fördel om forskning i ifrågavarande
ämnen kunde bedrivas i en på lösandet av jordbrukets problem inställd
miljö och att den för studerande vid lantbrukshögskolan erforderliga
orienteringen i lantbrukets historia och geografi endast provisoriskt kan
lösas utan att en särskild lärarkraft härför anställes.
Naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet ifrågasätter även
en komplettering av den växtbiologiska forskningens representation vid lantbrukshögskolan.
Såsom närmare utvecklas i en till sektionens yttrande fogad
bilaga, undertecknad av professor E. du Rietz, avses främst en professur
i växtbiologi, särskilt myrforskning. Svenska vall- och mosskulturföreningen
har likaledes såsom ett komplement till högskoleutredningens förslag
framfört önskemål om att särskild undervisning måtte anordnas vid
lantbrukshögskolan, dels på området för de organogena jordarnas uppodling
och utnyttjande, dels inom beteskulturens område samt att i anslutning
härtill en lämpligt avvägd undervisning i delar av växtbiologien
måtte övervägas.
I anledning av utredningens förslag, att maskintekniska institutionens
föreståndare skulle beredas säte och stämma i lärarrådet på samma sätt
som professor vid högskolan och att chefen för jordbrukstekniska institutet
skulle erhålla professors titel vill lantbrukshögskolans lärarråd anföra följande.
Med hänsyn till den utvidgning av undervisningen i maskinlära som blir
ofrånkomlig, vill lärarrådet förorda att en professorsbefattning i maskinlära
inrättas, vars innehavare tillsättes efter sakkunnigbedömning på samma
sätt som övriga professorer vid högskolan. Befattningen bör uppföras
på högskolans stat. Då det är av största vikt, att det intima och fruktbärande
samarbete som hittills ägt rum mellan jordbrukstekniska institutet
och högskolans maskintekniska institution kan fortsättas, bör innehavaren
av professuren vara dels föreståndare för maskintekniska institutionen,
dels ock chef för jordbrukstekniska institutet.
Även beträffande andra områden ha kompletterande önskemål till utredningens
förslag framförts.
Jordbrukstekniska institutet har sålunda anfört att undervisningen i husbyggnadslära
icke i utredningens förslag blivit så väl tillgodosedd som detta
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
ämnes stora ekonomiska betydelse för jordbruket skulle motivera. Byggnadsläran
borde enligt institutets mening erhålla en egen institution vid
högskolan för såväl forskning som undervisning. Institutionens föreståndare
skulle enligt förslaget vara professor vid högskolan.
Lantbruksakademien och lantbruksstyrelsen anse att den nuvarande undervisningen
i pedagogik icke torde vara tillfyllest med hänsyn till den betydande
del av de från lantbrukshögskolan utexaminerade agronomerna,
som ägna sig åt lärar- och konsulentverksamhet. Lantbruksstyrelsen föreslår
att denna fråga göres till föremål för särskild utredning.
Av utredningen företagna nedskärningar beträffande från högskolans sida
begärda förstärkningar i fråga om personal och anslag till olika institutioner
ha föranlett vissa erinringar från högskolans lärarråd och från olika
institutionsföreståndare.
Beträffande utredningens förslag om inrättande av en personlig laboratorsbefattning
för den nuvarande innehavaren av förste assistenttjänsten
vid lantbrukshögskolans baljväxtlaboratorium har statskontoret anfört, att
ämbetsverket icke kan tillstyrka inrättande av en personlig tjänst på de av
utredningen förebragta skälen. Därest vederbörande anses böra beredas en
förbättrad löneställning borde enligt statskontorets mening i stället någon
av de utvägar tillgripas, som anvisas i 27 § 4 mom. eller 28 § 1 mom. Saar.
Frågor rörande veterinärhögskolan.
Högskoleutredningens förslag om en ökning av antalet studerande som
årligen skola antagas vid veterinärhögskolan från 30 till 35 tillstyrkes av
veterinärstyrelsen samt veterinärhögskolans styrelse och lärarkollegium,
men endast med avseende på de närmaste åren. I de ifrågavarande yttrandena
liksom även i Svenska veterinärläkareföreningens yttrande anses
försiktigheten böra bjuda att liksom hittills en omprövning av antalet nyintagningar
sker tid efter annan. Veterinärstyrelsen vill därvid understryka
att efterfrågan på veterinär arbetskraft till viss del är konjunkturbetonad,
och veterinärläkareföreningen vill beträffande veterinärernas framtida
arbetsmarknadsutsikter framhålla den nuvarande tendensen till minskning
av landets kreatursstock, det redan i stor utsträckning genomförda
bekämpandet av vissa smittsamma husdjurssjukdomar och den troliga nedskärningen
av antalet militära veterinärtjänster.
Rörande det av utredningen förordade samarbetet mellan veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska anstalt anför sistnämnda institution
följande.
Den undervisning i form av föreläsningar och demonstrationer, vilken
enligt utredningen bör förläggas till anstalten, synes framförallt böra inriktas
på sådana för den praktiska veterinärutbildningen önskvärda detaljer,
vilka nära sammanhänga med anstaltens verksamhet. Medverkan
vid veterinärundervisningen påkallas därför närmast av avdelningsföreståndarna
eller andra vetenskapligt utbildade befattningshavare vid anstaltens
avdelningar för bakteriologi, patologisk anatomi och serologi samt
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
33
av de till anstalten knutna konsulenterna i bland annat svin-, pälsdjursoch
fjäderfäsjukdoniar. Enär med den föreslagna, under anstaltens medverkan
meddelade undervisningen närmast avses en komplettering av den
vid veterinärhögskolan lämnade utbildningen, synes sagda undervisnings
närmare utformning i avseende å antalet föreläsnings- och demonstrationstiinmar,
de veterinärstuderandes deltagande i obduktioner vid anstalten
in. in. böra föregås av överläggningar mellan högskolan och anstalten, eventuellt
med deltagande även av representanter för veterinärkåren och de studerande.
Ett i viss mån särpräglat förhållande synes bliva rådande beträffande
ämnesområdet parasitologi, som efter den av högskoleutredningen föreslagna
uppdelningen av veterinärhögskolans nuvarande professur i bakteriologi
och födoämneshygien kommer att sakna företrädare vid högskolan.
Högskoleutredningen har därför föreslagit, att undervisningen i den
egentliga parasitologien bör omhänderhavas av befattningshavare vid anstaltens
parasitologiska laboratorium i egenskap av speciallärare. Häremot
finnes från anstaltsstyrelsens sida intet att erinra.
De av utredningen föreslagna nya professurerna i medicin för icke-idisslare,
i farmakologi och i födoämneshygien tillstyrkas av de olika remissinstanserna.
Veterinärhögskolans styrelse och lärarkollegium vill i detta
sammanhang ytterligare understryka det trängande behovet av en uppdelning
av de ämneskombinationer, vari de föreslagna nya professurernas ämnesområden
för närvarande ingå.
Gentemot högskoleulredningens negativa inställning till lärarkollegiets
förslag att ombilda den nuvarande lärartjänsten i hovbeslag och läran om
hovens sjukdomar till en professur vill veterinärhögskolans styrelse anföra
följande.
Lärarkollegiet har i sitt yttrande över betänkandet vidhållit sitt förslag
om lärartjänstens ombildning till professur, och nuvarande innehavaren av
lärarbefattningen professor E. Åkerblom har till styrelsen inkommit med en
den 16 januari dagtecknad skrivelse, varvid fogats två bilagor och vari göres
gällande, bland annat, att utredningens förslag om att utbryta läran om
hovens sjukdomar ur dess naturliga enhet och att återföra detta ämne till
kirurgiprofessuren vore att anse såsom ett beklagligt steg bakåt i utvecklingen.
Styrelsen, som i 1946 års petitaskrivelse uttalade, att enligt styrelsens mening
goda skäl vore förebragta för uppflyttning av ifrågavarande med avdelningsföreståndarskap
förenade lärarbefattning till samma tjänsteställning
och lönegrad som föreståndarna för högskolans övriga avdelningar,
d. v. s. till professur, vill också hänvisa till alt såväl 1946 som 1947 års riksdag,
med bifall till jordbruksutskottets hemställan, uttalat, att goda skäl
tala för ombildning beträffande tjänsteställning (och lönegrad) av ifrågavarande
lärartjänst.
Styrelsen, som starkt ifrågasätter det berättigade i tanken att framdeles
återföra läran om hovens sjukdomar till kirurgiprofessuren, anser sig visserligen
icke, mot vad utredningen anfört i fråga om underlaget för en
professur, böra på sakens nuvarande stadium tillstyrka, att ifrågavarande
lärarbefattning omedelbart ombildas till professur. Styrelsen håller emellertid
för troligt, att en mera allsidig belysning av hithörande spörsmål än den,
som för närvarande finnes, kommer att giva vid banden, alt på sakliga grunder
ämnesområdet för en professur kan bestämmas så, att bärande skäl föreligga
för lärartjänstens ombildning till professur, en lösning, för vilken
•''> Hihanrj till riksdagens protokoll 1918. t samt. Å r 177.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
redan betydelsen ur såväl teoretisk som praktisk synpunkt av de nuvarande
läroämnena ävensom den med befattningen förbundna undervisningsskyldigheten
starkt tala.
Beträffande veterinärhögskolans utrustning i fråga om professurer vill
medicinska fakulteten vid Uppsala universitet anföra, att den finner det betänkligt
att veterinärhögskolans lärarkollegium på grund av bristande lokalutrymmen
ansett sig böra uppskjuta frågan om en uppdelning av professuren
i anatomi och histologi. Fakulteten framhåller de morfologiska ämnenas
grundläggande betydelse för veterinärmedicin liksom för human medicin
och anser att tvenne professorskompetenta företrädare för det stora inorfologiska
ämnesområdet äro lika påkallade vid veterinärhögskolan som vid de
medicinska läroanstalterna.
I fråga om laborators- och prosektorsbefattningar har veterinärhögskolans
styrelse och lärarkollegium funnit att starka sakliga skäl tala för inrättande
å fysiologiska avdelningen av ytterligare en laboratorsbefattning,
nämligen i biofysik. Vidare anser veterinärstyrelsen det synnerligen önskvärt
att den föreslagna nya avdelningen för födoämneshygien i likhet med
praktiskt taget alla övriga jämförbara avdelningar tillföres en laboratorsbefattning.
Med hänsyn till de betydelsefulla och krävande forskningsuppgifter,
som böra upptagas å ifrågavarande avdelning, synes det veterinärstyrelsen
ofrånkomligt att professorn i födoämneshygien får biträde av en
laborator.
I fråga om speciallärarbefattningen i artificiell insemination vill veterinärhögskolans
styrelse i överensstämmelse med lärarkollegiets förslag ånyo
hemställa, att denna befattning måtte ombildas till tjänst i lönegrad 29.
Även Svenska veterinärläkareföreningen påyrkar en sådan ombildning av
denna befattning.
Vad beträffar högskoleutredningens plan för veterinärhögskolans tillgodoseende
med personal och utrustningsanslag i övrigt framför högskolans styrelse
och lärarkollegium på olika punkter kritik mot företagna inskränkningar
av påyrkade förbättringar.
Frågor rörande skogshögskolan.
Undervisningsfrågor m. m. Högskoleutredningens förslag att för inträde
vid skogshögskolan borde i stället för nuvarande krav på genomgång av
statens eller därmed jämförlig kolar skola fordras genomgången fyra månaders
skogskurs tillstyrkes allmänt i de inkomna yttrandena. Skogshögskolans
studentkår anser dock att kursen kan begränsas till tre månader. Sveriges
skogsägares riksförbund har också anmält en avvikande mening såtillvida
som förbundet icke anser att kursen bör göras obligatorisk utan
kunna utbytas mot annan jämställd förutbildning.
Utredningens i samband därmed framförda förslag att förkorta den fria
praktiktiden möter däremot bestämda gensagor från de flesta håll. Domänstyrelsen
anför rörande sistnämnda förslag följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
35
Styrelsen anser emellertid för sin del, att studietiden ej torde behöva förlängas,
även om den fria praktiken ökas med två månader utöver de av utredningen
föreslagna sex månaderna, enär ynglingar, som avse att söka
vinna inträde vid skogshögskolan, redan under skoltiden kunna förskaffa
sig sin praktik och även på den grund att värnpliktstiden framgent möjligen
kommer att bli kortare än tolv månader. Den fria praktiken anser styrelsen
vara av vikt för blivande skogliga arbetsledare av alla kategorier men
särskilt för det högre skogsbefälet, då härigenom skapas inlevelse och förståelse
för skogarbetarens levnads- och arbetsförhållanden, erfarenheter
som äro av stor betydelse vid allt umgänge och kontakt med arbetstagare.
Domänstyrelsen anser vidare att de 1944 införda bestämmelserna om inräknande
i minimipraktiktiden av viss militärtjänst och vissa militära kurser
ej längre motsvara det aktuella läget och att dylik militär tjänstgöring
borde få räknas som viss merit först sedan minimipraktiken fullgjorts.
Skogshögskolans studentkår anför samma synpunkter på här berörda fråga.
Betydelsen av att förpraktiken icke nedskäres utöver vad som svarar
mot kolarskolans utbyggande till en skogskurs framhålles — förutom av
domånstijrelsen — av Sveriges skogsägareförbund, Sveriges jägmästares och
forstmästares riksförbund samt skogshögskolans studentkår. Däremot ansluter
sig Sveriges skogsägares riksförbund till utredningens förslag med
motivering att praktikens kvalitet är utslagsgivande för dess värde.
Förslaget om inordnande av den nuvarande förberedande kursen vid Garpenberg
i huvudkursen vinner allmänt erkännande i remissyttrandena.
Även vad utredningen förordat beträffande differentiering av studierna vid
skogshögskolan, anordnande av fortbildningskurser in. in. och införande av
skoglig doktorsgrad har allmänt tillstyrkts.
I fråga om skogshögskolans undervisning vill dock Sveriges jägmästares
och forstmästares riksförbund anföra följande.
Det synes riksförbundet, att därvid särskild uppmärksamhet bör ägnas
åt de för den utövande skogsförvaltaren betydelsefulla ämnena förvaltningslära,
aktuella förvaltningsproblem och bokföring, vilka borde beredas ett
ökat utrymme. Detta torde kunna ske på bekostnad av bl. a. skogszoologi,
inom vilket ämne undervisning, med undantag för den i entomologi, torde
kunna till väsentlig del göras frivillig.
Önskvärt vore även om undervisningen vid skogshögskolan kunde genom
frivillig kompletterande pedagogisk undervisning tillrättaläggas för de studerande,
som kunna ha för avsikt att utbilda sig till lärare inom skogsundervisningen.
Vad beträffar forskarutbildningen på det skogliga området vill statens
skogs forsknings institut framföra följande synpunkter.
Skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet ha en gemensam och angelägen
uppgift i att sörja för en ändamålsenlig och effektiv forskarutbildning.
Det torde sålunda ofta vara lämpligt, att civiljägmästare, som ämna
fortsätta sina studier till skoglig licentiatexamen, för viss tid anknytas till
skogsforskningsinstitutet och där beredas tillfälle att sätta sig in i institutets
arbetsmetoder samt utföra erforderliga examensarbeten. Vid exainineringen,
som ankommer på skogshögskolan, bör i förekommande fall en forskare
från institutet adjungeras till högskolan. På längre sikt synes vidare fors
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
karutbildningen och därmed även rekryteringen av lärare och forskare vid
högskolan och institutet kunna befrämjas därigenom, att de för forskning
mest begåvade licentiaterna i lämplig utsträckning anställas vid institutet
under längre tid.
Det av utredningen förordade antalet årliga nyintagningar av elever vid
skogshögskolan, vilket antal skulle höjas till 32 å 35, betecknas av högskolans
lärarråd och skogsstyrelsen som ett minimum. Lärarrådet anför om
detta spörsmål följande.
Den av högskoleutredningen beräknade utexamineringen av 32 å 35 elever
per år är en minimisiffra, som nätt och jämnt kan hålla tillgången på högre
skoglig arbetskraft uppe vid nuvarande, åtminstone för närvarande uppenbart
för låga nivå. I de avseenden, som högskoleutredningens beräkningar
angående personalbehov, utrymmen och utrustning samt löpande anslag äro
baserade på att det årliga antalet nyintagna studerande ej skall överstiga
siffran 32 ä 35 representera dessa beräkningar följaktligen ett minimum,
som lätt kan komma att visa sig otillräckligt. Härvid har hänsyn heller ej
tagits till att skogshögskolan i mån av möjligheter även bör kunna taga
emot extra studerande och specialstuderande (även utlänningar), som önska
följa undervisningen i vissa delar. För närvarande är detta på grund av
otillräckliga lärarkrafter, utrymmen och andra resurser förknippat med
betydande svårigheter. Särskilt i vad avser fattandet av beslut, som låsa
utvecklingen för viss längre tid framöver, t. ex. beträffande byggnadsfrågor,
är det av vikt att en viss marginal beräknas utöver det minimum, som representeras
av en nyintagning av 32 å 35 studerande.
Sveriges skogsägareförbund tillstyrker utredningens förslag, under det
att Sveriges skogsägares riksförbund icke finner det vara påkallat att under
den närmaste framtiden utöka antalet utexaminerade utöver nuvarande
antal. Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund anser att
tendensen snarast synes gå mot en minskning av jägmästartjänster med
hänsyn till bl. a. att skogsmästarna i den framtida skogsförvaltningsorganisationen
torde komma att övertaga ett flertal av jägmästarnas nuvarande
uppgifter. Enligt förbundets mening bör därför antalet elever i varje
årskurs vid skogshögskolan begränsas till högst 25.
Behov av personal och utrustning. Såsom förut nämnts, innebär utredningens
förslag till utbyggnad av skogshögskolan att det försöksvis inrättas
vissa för högskolan och skogsforskningsinstitutet gemensamma vetenskapliga
befattningar. I flera yttranden ställer man sig tveksam eller direkt
avvisande beträffande lämpligheten av denna anordning.
Styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet anser sig sålunda
i likhet med högskolans lärarråd och skogsforskningsinstitutet icke
kunna biträda ifrågavarande förslag. Styrelsens vice ordförande generaldirektör
von Stockenström har dock anmält en från den övriga styrelsen
avvikande mening såtillvida att han anser gemensamma professurer i arbetslära
och virkeslära böra försöksvis genomföras. Högskolans lärarråd
anför följande i denna fråga.
Vad särskilt gäller kombinationen av forskning vid skogsforskningsinstitutet
och undervisning vid skogshögskolan blir denna ur undervisningens
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
synpunkt särskilt vansklig genom att forskningen vid skogsforskningsinstitutet
bedrives som dirigerad målforskning, i det arbetsuppgifterna fastställas
av institutets ledning. Genom att forskningen sålunda kommer att
koncentreras till vissa mer eller mindre skarpt avgränsade uppgifter komma
forskarna att utbildas till specialister, vilka visserligen bli de främsta experterna
på sina respektive specialområden men ej utan ett tidsödande arbete
kunna i tillfredsställande grad behärska de övriga områden, som ingå
i de vanligen omfattande ämnen, som en professur vid skogshögskolan representerar.
Dilemmat i den avhandlade problemställningen ligger alltså
däruti, att en framgångsrik målforskning i våra dagar fordrar specialisering,
medan en framgångsrik undervisning fordrar syntes, underbyggd med egen
fri forskning för att levandegöra undervisningen, samt god kontakt med
det praktiska skogsbruket över hela det fält, som undervisningen omspänner.
I detta läge föreligger en bestämd risk för att det blir undervisningen,
som i första rummet blir lidande. Det är också att märka, att den
mera kvalificerade undervisning, som man nu eftersträvar vid skogshögskolan,
realiter kommer att ställa större krav på professorerna än den nuvarande,
även om viss rutinmässig undervisning kan överlämnas till biträdande
lärare.
Att den fria forskningen skulle avskaffas inom viktiga ämnesområden
genom upprättande av för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet
gemensamma professurer, vid vilka forskningen skulle vara dirigerad av
skogsforskningsinstitutets chef inom ramen för det uppställda arbetsprogrammet,
finner lärarrådet i likhet med högskoleutredningen principiellt
betänkligt. Detta är så uppenbart, att det ej fordrar närmare utläggningar.
I nu föreliggande fall vill därför lärarrådet begränsa sig till att hänvisa till
betydelsen av att forskningen å för framåtskridandet viktiga områden ej
monopoliseras till en viss institutions målforskning. De skenbart större
kostnaderna för skilda forskningsinstitutioner inom vissa större ämnesområden
komma med säkerhet att giva god utdelning ej blott genom en
rationellare arbetsfördelning mellan undervisning och forskning utan även
genom den pådrivande och stimulerande konkurrens mellan forskarna själva,
som härigenom kan förväntas. Härtill kommer att ett visst behov föreligger
av en institution, som kan ta sig an de mångskiftande aktuella forskningsspörsmål
av merendels mindre omfattning, som uppkomma inom det
praktiska skogsbruket, men som ej kunna upptas till behandling av den
målbundna forskningen vid skogsforskningsinstitutet, som är helt upptaget
av sina bestämda uppgifter. Lärarrådet vill slutligen även peka på att möjligheterna
att vid en institution för fri forskning kunna tillhandahålla de
studerande lämpade forskningsuppgifter av mera begränsad karaktär, äro
större än när dessa äro hänvisade att uteslutande bearbeta de detaljer, som
passa in i ett program för målforskning. Det sagda innebär givetvis ej, att
skogshögskolan ej ser en fördel i att även utnyttja denna möjlighet, men
den bör ej vara den enda.
Skogsforskningsinstitutet har framfört ungefär samma synpunkter i frågan.
Styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet föreslår att
särskilda institutioner för arbetslära och virkeslära under ledning av eu
professor respektive eu laborator inrättas vid högskolan utan hinder för
upprättande av eu avdelning av skogsteknologi vid skogsforskningsinstitutet
samt att skogszoologien vid högskolan bibehålies vid i huvudsak sin
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
nuvarande omfattning och en professur i ämnet inrättas, samtidigt som
institutets zoologiska avdelning bibehålies. Föreståndaren för sistnämnda
avdelning skulle dock biträda vid undervisningen inom vissa delar av skogsentomologien.
Lantbruksakademien anför att därest avgörande skäl hindra upprättande
av kompletta avdelningar både vid forskningsinstitutet och högskolan
kan det som ett provisorium godtagas att ifrågavarande avdelningar
åläggas söka tillgodose institutets och högskolans syftemål. Enligt akademiens
mening böra emellertid berörda avdelningar icke organiseras såsom
gemensamma avdelningar för både högskolan och institutet utan allt efter
lämplighet underställas endera av dessa institutioner, varigenom klarhet
vinnes om respektive institutioners och tjänstemäns ställning i administrativt
hänseende.
Domänstyrelsen finner att för högskolan gemensamma befattningar i
arbetslära och virkeslära kunna godtagas, men att i fråga om skogszoologi
en särskild professur bör inrättas vid högskolan med bibehållande av institutets
zoologiska avdelning. Styrelsen erinrar därvid om att föreståndaren
vid institutets avdelning för zoologi har förutom en omfattande forskningsverksamhet
ansvaret för ledningen av skyddsåtgärder mot insektsangrepp,
vilken senare verksamhet ofta medför resor under längre tid.
Skogsstyrelsen anser atl de aktuella kraven på särskilt arbetslärans utky88nad
skulle bli bättre tillgodosedda än enligt utredningens förslag, om
högskolan för arbetslära och virkeslära erhåller en professor och en laborator,
medan institutet tillägges en avdelning för skogsteknologi med arbetslära
som huvuduppgift. Enligt skogsstyrelsens mening synes icke heller
några fördelar vara att vinna vare sig för högskoleundervisningen eller
forskningen med gemensamma avdelningar i skogszoologi med viltvård
och skogsentomologi, varför styrelsen föreslår att högskolan erhåller en
professur i förstnämnda ämne, men att föreståndaren för institutets skogszoologiska
avdelning bör ha skyldighet att meddela undervisning i mera
avancerade skogsentoinologiska spörsmål.
Sveriges skogsägareförbund och Sveriges jägmästares och forstmästares
riksförbund ställa sig direkt avvisande mot tanken på gemensamma befattningar
för högskolan och institutet, och Sveriges skogsägares riksförbund
finner sig endast kunna godtaga en sådan samordning som en provisorisk
lösning, därest svårigheter skulle förefinnas att besätta erforderliga tjänster
med kvalificerade personer.
I bilaga till yttrande av naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet
har professor E. du Rietz föreslagit att en särskild professur i växtbiologi
med det snaraste inrättas vid skogshögskolan.
Beträffande utredningens förslag i övrigt har den av utredningen förordade
gemensamma publikationsserien för högskolan och institutet avstyrkts
av såväl högskolans lärarråd som institutet liksom också av Sveriges skogsägares
riksförbund.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 177-Skogsforskningsinstitutets kompletteringsplan.
Den av skogsforskningsinstitutet framlagda kompletteringsplanen tillstyrkes
i alla delar i samtliga inkomna yttranden utom statskontorets. I
sistnämnda yttrande anföres att ämbetsverket funnit redan upprustningsprogrammet
för lantbruks-, veterinär- och skogshögslcolorna tilltaget i överkant
och i nuvarande läge omöjligt att genomföra annat än etappvis. Statskontoret
kan därför icke tillstyrka skogsforskningsinstitutets utbyggnadsplan,
som helt faller utom ramen för högskolornas upprustning, utan hemställer
att förslaget icke måtte föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.
Departementschefen.
Allmänna synpunkter och förslag angående högskolornas behov.
Under de senaste decennierna ha statsmakterna vid olika tillfällen sökt
att i möjligaste mån bereda forskningen och den högre undervisningen på
jordbrukets och skogsbrukets område förbättrade möjligheter att fylla sina
uppgifter. Tack vare dessa åtgärder ha jordbrukets och skogsbrukets fackhögskolor
kunnat i betydelsefulla avseenden bidraga till det uppsving, som
under denna tid kännetecknat vårt jordbruk och vår skogshantering.
Under det senaste världskriget ha dock dessa högskolor liksom andra vetenskapliga
institutioner icke kunnat erhålla erforderliga medel för en fortsatt
successiv utbyggnad i den omfattning, som varit önskvärd. Det torde
vara allmänt erkänt, att lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna därför
nu äro i behov av en upprustning, om de skola kunna motsvara de ökade
krav på forskningen och den högre undervisningen, som utvecklingen
fört med sig. Även i fråga om statens skogsforskningsinstitut föreligga vissa
önskemål om förstärkning av personalresurser m. m.
Forskningens och den högre undervisningens allmänna betydelse för
framstegen inom jordbruket och skogsbruket synes mig väl motivera att
man på dessa områden fullföljer den utbyggnad av vårt lands högskoleorganisation,
som inleddes 1946. Av allt att döma torde forskningens och
icke minst den högre fackutbildningens betydelse bliva ännu större i framtiden.
De olika aktuella problem, som vi stå inför både inom jordbruket och
skogsbruket, äro av den art att deras lösande i stor utsträckning torde bliva
beroende av forskningens resultat och av tillgången på arbetskraft med
vetenskaplig fackutbildning. Jag vill såsom exempel härpå nämna rationaliserings-
och mekaniseringsåtgärderna inom jordbruket samt återuppbyggnaden
av våra skogstillgångar framför allt i Norrland.
Ehuru behovet av en upprustning av ifrågavarande institutioner sålunda
synes mig vara i hög grad angeläget, kan jag i nuvarande statsfinansiella
läge icke förorda omedelbara åtgärder i den omfattning, som utredningen
föreslagit. Att för närvarande fatta beslut som skulle binda statsmakterna
att i huvudsak genomföra det byggnadsprogram utredningen förutsatt torde
icke vara möjligt. Det låter sig nämligen icke göra atl i nuvarande läge
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
med någon grad av säkerhet överblicka de framtida förhållandena på byggnadsmarknaden.
Alla de åtgärder som äro beroende av vidlyftigare byggnadsföretag
måste därtör enligt mitt förmenande anstå. Prövningen härav
torde få uppskjutas tills det ekonomiska läget förbättrats. Även beträffande
förslagen i övrigt torde härav föranledda kostnader icke få belasta nästkommande
budgetår. I det följande förordade åtgärder torde sålunda böra genomtöras
successivt från och med budgetåret 1949/50. Vid årets riksdag
bör därtör endast beslut fattas i fråga om sådana högre vetenskapliga befattningar
vid vilkas tillsättande sakkunnigeförfarande bör tillämpas. Därutöver
böra vissa undervisningsfrågor upptagas till prövning.
Under dessa omständigheter har jag icke ansett mig böra pröva alla de
detaljfrågor rörande personal- och anslagsbehov som utredningen upptar i
sitt betänkande. Högskoleutredningens förslag beträffande assistent- och biträdespersonal,
utrustning och materiel torde få prövas och anmälas i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50.
Vid bedömandet av vilka högre vetenskapliga befattningar, som böra
ifrågakomma för närvarande vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskoiorna
samt skogsforskningsinstitutet har jag ansett mig böra iakttaga vissa
begränsningar. Under nu rådande förhållanden ha som nyss framhållits
särskilda hänsyn måst tagas till i vad mån personalresurserna kunna förstärkas
utan att detta behöver medföra större byggnadsarbeten eller mera
omfattande utrustningsanslag. Jag har vidare icke ansett mig kunna för närvarande
föreslå inrättande av nya befattningar på samma ämnesområde vid
olika institutioner, helst som ett fastare organiserat samarbete mellan ifrågavarande
högskolor och dem närstående försöks- och forskningsinstitut
ingår i förevarande utbyggnadsprogram. Jag kan icke heller biträda den uppfattningen
att nya befattningar böra inrättas utan hänsyn till tillgången
på kompetenta sökande. Även i sistnämnda hänseende har sålunda en prövning
skett av de i högskoleutredningens betänkande och i remissyttrandena
framförda förslagen.
Vad beträffar laboratorsbefattningarna, vilka utgöra den icke minst viktiga
delen av de i det följande föreslagna personalförstärkningarna, har jag
i motsats till utredningen icke velat utgå från någon allmän princip att
som regel varje professur borde kompletteras med en dylik befattningshavare.
Även behovet av ifrågavarande tjänster har sålunda prövats från fall
till fall med hänsyn till forskningens och undervisningens krav.
Beträffande de professors- och laborator stjänster som föreslås i det följande
böra åtgärder för tillsättandet få vidtagas redan under nästkommande
budgetår trots att de upptagas i personalförteckningarna först för budgetåret
1949/50.
I det följande vill jag först beröra vissa för lantbruks-, veterinär- och
skogshögskolorna gemensamma löne- och stipendiefrågor in. in.
Jag finner det i princip berättigat att jordbrukets och skogsbrukets fackhögskolor
erhålla likställdhet med universiteten beträffande befattningshavarnas
löneförmåner, stipendier m. m. Vad beträffar löneställningen för
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
lantbruks-, veterinär- och skogshögskolornas professorer och laboratorer
kan jag i likhet med utredningen icke ifrågasätta någon ändring av löneställningen
för dessa befattningshavare utan anser att denna fråga bör utredas
i samband med spörsmålet om en lönereglering av universitetsprofessurer
och andra vetenskapliga tjänster. Utan att resultaten av en sådan
utredning behöva föregripas synes dock, som högskoleutredningen förordat,
samtliga laboratorer och likställda befattningshavare vid lantbruks-, veterinär-
och skogshögskolorna tills vidare böra placeras såsom ordinarie
tjänstemän i lönegrad 29.
En reglering av speciallärarnas arvoden finner jag i överensstämmelse
med utredningens uttalande i denna fråga icke lämpligen böra genomföras
oberoende av liknande ersättningsspörsmål på andra håll inom statsförvaltningen.
Vad beträffar assistentpersonalens löneställning torde denna fråga såsom
jag i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49 i det följande
kommer att uttala böra lösas i ett senare sammanhang.
Utredningens principförslag angående lönegradsplaceringen av preparatorstjänster,
laboratoriebiträdestjänster och biträdestjänster för mera kvalificerade
kontorsgöromål m. in. är jag icke heller beredd att nu taga ställning
till. I anslutning till vad statskontoret och lönenämnden anfört i dessa
frågor torde den pågående utredningen om anställningsförhållandena för
vissa av de ifrågavarande personalkategorierna böra avvaktas.
Med hänsyn till behovet av forskarrekrytering på ifrågavarande områden
och även till skäligheten av att lika förmåner erhållas som vid universiteten
förordar jag i enlighet med utredningens förslag att för docentstipendiater
och amanuenser vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna skola gälla
samma löneförmåner som vid universiteten. Jag vill även tillstyrka att samma
bestämmelser om docentstipendier införas vid skogs- och veterinärhögskolorna
som nu gälla vid lantbrukshögskolan. Amanuensernas tjänstgöringsskyldighet
bör fastställas efter enahanda grunder som vid universiteten.
För främjande av högre studier på här ifrågavarande områden vill jag
tillstyrka att i överensstämmelse med det av 1947 års riksdag fattade beslutet
om stipendier för högre studier vid universiteten doktorandstipendier
å 5 000 kronor per stipendiat och år införas vid lantbruks-, veterinäroch
skogshögskolorna. För veterinärhögskolans del skulle denna åtgärd —
i likhet med vad som skett vid de medicinska och juridiska fakulteterna —
innebära en uppräkning av de nuvarande stipendierna för högre vetenskapliga
studier å 2 500 kronor per år. Såsom utredningen föreslagit böra doktorandstipendierna
vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna utgå
efter i huvudsak samma grunder, som gälla vid universiteten.
I särskilda fall torde stipendium vid förevarande högskolor få åtnjutas för
kortare tid än ett år med reducerat belopp.
Av 1947 års riksdag för universitetens del godkända former för doktorsarbetens
publicering och beslutade bestämmelser om tryckningsbidrag till
doktorsavhandlingar föreslår jag bringas i tillämpning även vid lantbruks-,
veterinär- och skogshögskolorna.
42
Kunt/l. Maj:ts proposition nr 177.
Jag vill även tillstyrka att kontantstipenderna åt dem som studera till
veterinär- och civiljägmästarexamen höjas till samma belopp som motsvarande
stipendier vid lantbrukshögskolan eller till 800 kronor per år.
De avgifter, som eleverna ha att erlägga för vissa kurser och annat, torde
i överensstämmelse med vad som beslutats i fråga om universiteten böra
avskaffas.
Utredningens förslag om inrättande vid envar av lantbruks-, veterinäroch
skogshögskolorna av en undervisningsnämnd finner jag vara av värde
och vill därför tillstyrka detsamma. Jag ansluter mig även till utredningens
förslag att bestämmelserna för dessa nämnder utformas på i huvudsak samma
sätt som motsvarande bestämmelser vid universiteten.
Utredningen har föreslagit tillskapandet av en samarbetsnämnd med representanter
för lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna och vissa närstående
försöks- och forskningsinstitut. Jag vill tillstyrka att en dylik nämnd
inrättas men samtidigt förorda vissa ändringar i utredningens förslag om
nämndens sammansättning. Nämnden bör sålunda enligt min mening bestå
av de tre högskolornas rektorer och en professor från varje högskola samt
cheferna för statens veterinärmedicinska anstalt, statens växtskyddsanstalt,
statens skogsforskningsinstitut och överinspektören för försöksväsendet, därest
sistnämnda i proposition nr 161 till årets riksdag föreslagna befattning
inrättas av riksdagen. I fråga om de tre professorer, som i nämnden skola
representera högskolornas lärarkollegier, anser jag det vara lämpligt, att
deras ledamotskap icke göres permanent utan att vederbörande utses av
lärarkollegierna för varje sammanträde med hänsyn till de frågor, som
skola behandlas. Såsom utredningen föreslagit bör nämnden inom sig utse
ordförande och anskaffa sekreterare och övrig erforderlig personal. Jag
finner det också skäligt att ersättning till ledamöter och sekreterare utgår
enligt samma grunder som stadgas i kommittékungörelsen. Härvid synes
ersättning till ledamot böra bestridas av vederbörande institution, medan
däremot sekreterarens ersättning bör gäldas gemensamt.
Förslag rörande lantbrukshögskolan.
Undervisningsfrågor. Utredningen har i fråga om lantbrukshögskolan
funnit anledning att föreslå vissa reformer i syfte att möjliggöra ett bättre
utnyttjande av högskolestudierna och en längre driven specialisering.
Förslaget att för inträde vid högskolan skall fordras jämväl godkänt avgångsbetyg
från huvudkurs vid lantmannaskola med skoljordbruk eller
från lantbruksskola samt att dylik kurs skall få inräknas i jordbrukspraktiken,
vilken dessutom skulle bestå av egentligt jordbruksarbete under minst
ett år, varav sex månader vid annat jordbruk än föräldrars eller eget och
vid ett och samma jordbruk, synes mig välmotiverat. Denna omläggning
torde böra vidtagas icke minst med hänsyn till de möjligheter att begränsa
den elementära undervisningen vid högskolan som härigenom skulle vinnas.
Jag vill i detta sammanhang erinra att det nu förordade systemet i viss mån
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
43
redan kommit att tillämpas eftersom en stor del av eleverna före inträdet
vid lantbrukshögskolan pläga genomgå någon lägre lantbruksundervisning.
Jag anser i likhet med utredningen att en särskild maskinteknisk studielinje
bör anordnas vid lantbrukshögskolan. Enligt min mening bör emellertid
undervisningen på denna linje icke vara fullt så tekniskt betonad
som utredningen synes ha åsyftat. I överensstämmelse med vad som framkommit
i vissa yttranden rörande detta spörsmål finner jag det angeläget
att utbildningen på denna linje ger en för vederbörandes framtida verksamhet
erforderlig agronomisk allmänbildning. Den av utredningen skisserade
undervisningsplanen upptar såsom tentamensämnen förutom de
tekniska ämnena endast kemi, lantbruksekonomi och växtodlingslära. Enligt
min mening torde det vara ofrånkomligt att på ifrågavarande linje bereda
utrymme för jämväl jordbrukslära såsom tentamensämne. En viss kortare
verkstadspraktik torde lämpligen böra ingå i förpraktiken för dem, som
ämna förlägga sina studier på förevarande linje. De närmare riktlinjerna
för förpraktiken och utbildningen torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t
att uppdraga.
Utredningens förslag att det försöksvis skulle lämnas möjlighet till längre
gående specialisering av studierna för agronomexamen kan jag icke biträda
i den av utredningen angivna formen. Det är min bestämda uppfattning
att agronomexamen med tanke på agronomernas väsentliga arbetsuppgifter
som lärare, konsulenter m. in. bör bibehålla sin nuvarande karaktär
av en tämligen brett lagd fackutbildning, låt vara med en viss specialisering
efter bestämda studielinjer. Jag inser dock att det för vissa verksamhetsuppgifter
kan vara av värde med en mera specialiserad utbildning
och föreslår därför, att möjligheter öppnas för en sådan specialutbildning.
Denna bör dock icke ge samma kompetens som agronomexamen utan anordnas
såsom en särskild examen, förslagsvis benämnd agronomi kandidatexamen.
Då utredningens förslag till specialiserad agronomexamen icke
utan vidare torde kunna läggas till grund för inrättandet av en dylik agronomi
kandidatexamen, såsom bl. a. torde framgå av inkomna yttranden i
frågan, är jag emellertid icke beredd att nu framlägga närmare förslag
om hur ifrågavarande examen lämpligen bör anordnas. Detta spörsmål torde
senare få upptagas till närmare prövning.
Behov av personal och utrustning. Av skäl, som jag torde få närmare ange
i det följande, vill jag tillstyrka de av utredningen föreslagna nya professurerna
i marknadslära, växtsjukdomslära och organisk kemi, men däremot
icke utredningens förslag om inrättande av även en professur i statistik
och försöksmatematik.
Det synes mig vara uppenbart alt de ekonomiska ämnesområdena vid
lantbrukshögskolan äro alltför omfattande för att på ett tillfredsställande
sätt kunna representeras av en enda professur. Av de skäl, som utredningen
anfört, finner jag att det både med hänsyn till undervisningens behov och
ur forskningssynpunkt är angelägnast att nu från professuren i lantbruksekonomi
avskilja lantbrukets marknadslära och inrätta eu särskild lärostol
44 Kunffl. Maj:ts proposition nr 177.
i detta ämne. I samband härmed bör givetvis den nuvarande speciallärarbefattningen
indragas.
De från olika håll framförda önskemålen att bättre möjligheter borde
beredas högskolans undervisning i bokföring finner jag i hög grad beaktansvärda
och föreslår därför att den lantbruksekonomiska institutionen erhåller
en laboratorsbefattning för bokföring. Denna befattningshavare torde böra
ersätta de nuvarande speciallärarna i ämnet. Jag anser det motiverat att
placera ifrågavarande befattning i laboratorsställning för att kunna erhålla
en tillräckligt kvalificerad kraft med vetenskaplig kompetens såsom företagsekonom.
Befattningens innehavare torde också utöver sina uppgifter
vid undervisningen kunna biträda vid den ekonomiska institutionens undersökningsarbeten.
I likhet med utredningen vill jag icke för närvarande biträda det förslag,
som framkommit från lantbrukshögskolans styrelse och lärarråd att högskolan
skulle erhålla en särskild professur i nationalekonomi. Jag förstår
väl de synpunkter, som kunna anföras för en dylik professur. Ett avgörande
skäl mot att nu inrätta en sådan professur torde emellertid vara
att — såsom utredningen framhållit — kompetent sökande till befattningen
knappast kan påräknas för närvarande. Jag anser därför i likhet med utredningen
att lantbrukshögskolan bör pröva möjligheten att på ifrågavarande
ämnesområde få till stånd ett samarbete med Uppsala universitet, där
enligt riksdagens beslut år 1947 ytterligare en professur i nationalekonomi
inrättats. Detta samarbete torde även böra avse högskolans undervisning
i ämnet agrarpolitik. Något arvode till speciallärare i detta ämne torde
icke böra upptagas på högskolans stat från och med budgetåret 1949/50.
Upptagande på högskolans undervisningsplan av lantbrukets historia och
geografi finner jag icke vara av den angelägenhetsgrad att utredningens förslag
härom bör bifallas.
Vad beträffar utredningens förslag om inrättande av en professur vid
lantbrukshögskolan i statistik och för söksmatematik vill jag anföra följande.
Ehuru statistik ingår som tentamensämne på lantbrukshögskolans
studieplan, torde anspråken på undervisningen i detta ämne icke vara jämförliga
med de fordringar, som gälla för universitetsutbildningen i statistik.
Jag kan därför icke anse en professur i förevarande ämne motiverad vid
lantbrukshögskolan. De behov av biträde med tillämpningen av statistiska
metoder, som forskningen inom olika institutioner vid högskolan kan ha,
ävensom högskolans behov av undervisning i detta ämne torde kunna tillgodoses
genom den av mig i proposition om jordbruksförsöksverksamheten
(nr 161) föreslagna avdelningen för statistik och försöksteknilc vid statens
jordbruksförsök. Den nuvarande speciallärartjänsten i ämnet blir
härigenom överflödig.
Inrättande av en särskild professur i växtsjukdomslära och lantbrukzoologi
vid lantbrukshögskolan torde däremot vara ett ofrånkomligt behov
både med tanke på högskolans uppgift att utbilda bl. a. lantbrukslärare och
jordbrukskonsulenter och med hänsyn till de betydelsefulla forskningsupp
-
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
gifter, som förefinnas på detta område. Även på detta område kan, därest
här upptagna förslag bifalles, en speciallärarbefattning indragas.
Med hänsyn till kemins allt större betydelse för flertalet naturvetenskapliga
problem på jordbruksområdet torde utredningens förslag att uppdela
den nuvarande professuren i lantbrukskemi på tvenne professurer i allmän
och oorganisk kemi respektive organisk kemi vara välbetänkt. Såsom utredningen
antytt torde en sådan anordning vara nödvändig med hänsyn till
svårigheten för en enda person att behärska ämnets samtliga grenar, vilket
lätt kan leda till att den kemiska forskningens resultat icke bli tillbörligt
beaktade i högskolans undervisning och i lantbruksforskningen.
En tämligen självfallen följd av förslaget att utbygga lantbrukshögskolans
maskintekniska undervisning torde vara att föreståndaren för maskintekniska
institutionen beredes säte och stämma i lärarrådet på samma sätt som
professor vid högskolan och erhåller professors titel.
Såsom tidigare nämnts, anser jag mig icke kunna dela utredningens principiella
uppfattning att var och en av lantbrukshögskolans institutioner
som regel bör utrustas med förutom professorn i ämnet även en laboratorsbefattning.
Jag inser dock betydelsen av att sådana befattningar inrättas på
ämnesområden, där ämnets omfattning och betydelse i och för sig eller där
undervisningsskyldighetens omfattning kunna kräva två högre kvalificerade
befattningshavare. Från dessa utgångspunkter vill jag på grundval
av tillgängliga uppgifter i utredningens betänkande och uttalanden från
olika instanser vid lantbrukshögskolan förorda en laboratorsbefattning vid
vardera av institutionerna för växtsjukdomslära, växtodlingslära, jordbrukslära,
marklära, mikrobiologi och agronomisk hydroteknik samt två laboratorsbefattningar
vid institutionen för maskin- och redskapslära. I överensstämmelse
med utredningens förslag anser jag därvid att beträffande institutionen
för växtsjukdomslära professorn respektive laboratorn böra vara
specialiserade på endera den botaniska eller zoologiska delen av ämnet. Även
mitt tillstyrkande av laboratorsbefattningarna i marklära och agronomisk
hydroteknik avser att tillföra högskolan specialister på vissa av utredningen
angivna delar av ifrågavarande ämnesområden. De två föreslagna
laboratorsbefattningarna å institutionen för maskin- och redskapslära torde
erfordras såväl med tanke på ämnets betydelse för den föreslagna nya maskintekniska
studielinjen som med hänsyn till behovet av olika specialister
inom detta omfattande undervisnings- och forskningsområde.
Vid bifall till de här föreslagna laboratorsbefattningarna torde vissa nuvarande
tjänster vid högskolan kunna indragas, nämligen de nuvarande speciallärartjänsterna
i växtsjukdomslära och geologi, en förste assistentbefattning
vid mikrobiologiska institutionen samt en lektorsbefattning vid institutionen
för maskin- och redskapslära.
Beträffande de av utredningen föreslagna laboratorsbefattningarna vid institutionerna
för djurfysiologi, husdjurens avels- och raslära samt husdjurens
utfodring och skötsel kan jag icke finna att behovet av dylika tjänster
tillräckligt styrkts, helst som ifrågavarande ämnen tangera den veterinära
forskningens områden.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
I samband med den här föreslagna utbyggnaden av laboratorsbefattningarna
vid lantbrukshögskolan anser jag mig böra förorda att för konsekvensens
skull lektorsbefattningen i lönegrad Ce 29 vid institutionen för fysik
och meteorologi efter den nuvarande innehavarens avgång ombildas till en
ordinarie laboratorsbefattning.
Utredningen har dessutom föreslagit att den nuvarande förste assistentbefattningen
vid mikrobiologiska institutionens baljväxtlaboratorium skulle
ombildas till en personlig laborator stjänst för befattningens nuvarande innehavare
med hänsyn till dennes skicklighet och värdefulla arbetsinsatser.
Den av utredningen föreslagna anordningen med en personlig tjänst i detta
fall synes grunda sig på en principiell ståndpunkt att inga typer av befattningar
mellan laborator och förste assistent skulle upptagas för högskolorna.
Jag kan emellertid icke finna något skäl för en dylik princip. I stället
för inrättande av en personlig befattning, vilket jag i likhet med statskontoret
anser vara en betänklig anordning i detta fall, vill jag därför föreslå
att ifrågavarande tjänst ombildas till en överassistentbefattning i lönegrad
Ce 27.
Mot förslaget att utöka de nuvarande docentstipendierna vid lantbrukshögskolan
med ytterligare tre har jag intet att erinra. Däremot kan jag icke
finna det vara av behovet påkallat att för närvarande utbygga högskolans
docentinstitution med något forskarstipendium. Det synes mig vara skäl att
avvakta om den nuvarande ganska ringa rekryteringen av yngre forskare på
förevarande område förbättras, innan dylika stipendier inrättas.
I anslutning till utredningens förslag finner jag det lämpligt att för lantbrukshögskolan
beräkna två doktorandstipendier samt en ökning av antalet
licentiandstipendier från tre till sju. Vad beträffar elevstipendierna vid
lantbrukshögskolan ämnar jag i det följande i samband med anslagsberäkningarna
för budgetåret 1948/49 föreslå att dessa stipendier redan nästkommande
budgetår utökas från sexton till tjugo.
Såsom föreslagits i propositionen rörande försöksverksamheten på jordbrukets
område torde rektorsarvodet vid lantbrukshögskolan böra höjas från
2 004 till 3 000 kronor per år. Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifterna
vid lantbrukshögskolans bibliotek förordar jag även att högskolans
bibliotekarie beredes en förbättrad löneställning. Jag kan dock icke ansluta
mig till utredningens förslag om en uppflyttning av denna befattning från
lönegrad Ca 27 till Ca 31, utan finner i enlighet med vad statskontoret yttrat
att högre uppflyttning än till lönegrad Ca 29 icke bör ifrågakomma. Däremot
kan jag för närvarande icke biträda förslaget om uppflyttning i högre
lönegrad av även kamrerarbefattningen vid högskolan, enär verkningarna
av den i samband med försöksväsendets omorganisation föreslagna gemensamma
administrationen för högskolan och försöksverksamheten torde
böra avvaktas, innan organisationen av högskolans kansli definitivt fastställes.
En förutsättning för de föreslagna förstärkningarna av de högre vetenskapliga
befattningarna vid lantbrukshögskolan är att det nya kårhus för
lantbrukshögskolans studentkår, vartill riksdagen anslagit medel å 1947/48
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
års budget, kan komma till utförande, så att studentkårens nuvarande lokaler
kunna disponeras för högskolans behov. Den föreslagna institutionen för
växtsjukdomslära förutsätter dessutom nybyggnad av vegetationshall, växthus
in. in. Byggnadskostnaderna härför har av utredningen beräknats till
270 000 kronor. Ehuru jag i övrigt icke ansett mig kunna föreslå några nybyggnader
i samband med upprustningen av lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna,
finner jag behovet av en professur i växtsjukdomslära så angeläget
att densamma bör komma till stånd, även om detta medför vissa
byggnadskostnader. Ifrågavarande byggnadsarbeten torde också i jämförelse
med vad utredningen föreslagit kunna anses tämligen begränsade både till
omfattningen och med avseende på de därmed förbundna kostnaderna.
Förslag rörande veterinärhögskolan.
I samband med prövningen av personal- och anslagsbehoven för veterinärhögskolan
har utredningen bland annat behandlat frågan om en utökning
av antalet elever vid denna högskola. I anslutning till utredningens förslag
på denna punkt finner jag att antalet studerande som årligen intagas vid
högskolan torde kunna höjas från 30 till 35. Jag ämnar i det följande vid
behandlingen av veterinärhögskolans anslag för budgetåret 1948/49 också
föreslå att denna ökning av elevantalet sker redan från nästkommande läsår.
Det torde knappast vara erforderligt att särskilt föreskriva regelbundna omprövningar
av antalet nyintagningar av elever. Om det av studentsociala utredningen
föreslagna prognosinstitutet för undersökningar av arbetsmarknadsutsikterna
inom de intellektuella yrkena kommer till stånd, torde detta
institut även för veterinärernas del kunna tillgodose behovet av tillförlitliga
arbetsmarknadsprognoser och föreslå erforderliga åtgärder vid ändrade konjunkturer
för yrkets utövare.
Utredningen har föreslagit en förstärkning av de högre vetenskapliga befattningarna
vid veterinärhögskolan i första hand genom inrättande av tre
nya professurer, varvid en uppdelning skulle ske av vissa av de nuvarande
ämneskombinationerna. Samtliga de sålunda föreslagna professurerna torde
vara av den angelägenhetsgrad att de böra komma till stånd i förevarande
sammanhang.
Särskilt angeläget synes emellertid vara att ur den nuvarande ämneskombinationen
födoämneshygien — parasitologi — bakteriologi avskilja ämnet
födoämneshygien såsom en självständig professur. Jag har icke heller någon
erinran mot att på sätt som utredningen föreslagit undervisningen i parasitologi
omhänderhaves av befattningshavare vid veterinärmedicinska anstalten.
Till professuren i det av den nuvarande ämneskombinationen återstående
ämnet bakteriologi torde det, såsom föreslagits av utredningen, vara
lämpligt att även hänföra ämnet epizootologi, vilket väsentligen berör de
smittosamma husdjurssjukdomarnas diagnostik, spridningssätt och bekämpande
och har nära samhörighet med bakteriologien.
Inrättandet av eu professur i medicin för idisslare genom avskiljande av
dels bujatriken från obstetriken och dels medicin för andra idisslare än nöt
-
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
kreatur från den nuvarande medicinprofessuren torde ävenledes vara välmotiverat
med hänsyn till såväl obstetrikens ringa samhörighet med bujatriken
som arbetsbördans omfattning vid båda de nuvarande avdelningar, som
beröras av förslaget. Vid bifall till detta förslag torde såsom utredningen
förordat professuren i obstetrik böra ombildas till en professur i obstetrik
och gynekologi. Till denna professur torde liksom hittills även böra hänföras
undervisningen i artificiell insemination liksom också tuberkulos- och kastsjukebekämpandet.
Veterinärhögskolans ambulatoriska klinik förutsättes
såsom hittills böra sortera under professorn i obstetrik; betydelsefullare fall
av medicinskt eller kirurgiskt intresse böra dock remitteras till respektive
avdelningar vid högskolan.
Den föreslagna uppdelningen av ämneskombinationen fysiologi-farmakologi
i två särskilda professurer torde enligt min mening knappast heller kunna
anstå utan våda för undervisningen och forskningen.
Vad beträffar den från veterinärhögskolans sida ifrågasatta ombildningen
av den nuvarande lärarbefattningen i hovsjukdomar, hovbeslagslära och
anspannslära till en professur, torde det icke vara anledning att ingå på en
närmare prövning härav, sedan förslaget avvisats av utredningen och icke
heller högskolans myndigheter i remissyttrande över utredningens betänkande
ansett sig böra för närvarande vidhålla sitt tidigare yrkande på en
ändring i ämnets ställning. Av samma skäl torde icke heller tanken på en
uppdelning av bl. a. professuren i patologisk anatomi böra anses aktuell för
närvarande.
Utredningens förslag till förstärkning av den vetenskapligt högre kvalificerade
personalen vid veterinärhögskolan innefattar vidare en ökning av de
nuvarande nio laborators- eller prosektorsbefattningarna med ytterligare sex
sådana. Beträffande de olika föreslagna befattningarna av denna typ vill
jag anföra följande.
De skäl för inrättande av en laboratorsbefattning vid vardera av de föreslagna
nya avdelningarna för medicin för idisslare och fysiologi, vilka återgivits
i högskoleutredningens betänkande, synas övertygande. I fråga om
den förstnämnda avdelningen skulle enligt vad som uttalats från högskolan
en laboratorsbefattning erfordras för vissa kliniska uppgifter och i fråga
om den fysiologiska avdelningen anföres trängande behov av en laborator för
ledning av laborationskurs och för specialundervisning inom olika delar av
fysiologien. Även i fråga om den kirurgiska avdelningen, där redan en laboratorsbefattning
finnes, ha enligt min mening vägande skäl anförts för inrättande
av ytterligare en dylik befattning. De omfattande kliniska arbetsuppgifterna
på denna avdelning torde nämligen fordra en dylik förstärkning
om en rimlig fördelning av arbetsuppgifterna på avdelningen skall kunna
ske. Av anförda skäl föreslår jag att en laboratorstjänst inrättas vid var och
en av ovannämnda tre avdelningar.
Däremot synes mig utredningen icke ha anfört tillräckligt bärande skäl
för inrättande av ytterligare en laboratorsbefattning vid medicinska avdelningen
för icke-idisslare. Denna avdelning, som redan är utrustad med en
Kungl. Maj:ts proposition iu 177.
49
laboratorsbefattning, skulle vid bifall till den föreslagna särskilda medicinska
avdelningen för idisslare, få sina arbetsuppgiftej- något begränsade.
Jag anser mig därför för närvarande icke böra biträda utredningens förslag
på denna punkt.
De båda övriga av utredningen förordade laboratorsbefattningarna sammanhänga
med frågorna om inrättande av ett kliniskt centrallaboratorium
och en självständig röntgenavdelning vid högskolan. Innehavarna av ifrågavarande
befattningar skulle nämligen förestå dessa institutioner.
Tanken på att till ett härför utrustat laboratorium centralisera de undersökningar
av mera rutinartad karaktär, som högskolans olika kliniker kunna
ha behov av, finner jag vara väl värd att genomföra. En sådan anordning
torde såsom utredningen uttalat kunna medföra en avlastning av klinikernas
arbetsbörda och samtidigt vara ägnad att ge analyserna större tillförlitlighet.
Jag har icke heller någon erinran mot utredningens förslag att för
ledningen av ett sådant centrallaboratorium inrätta en laboratorsbefattning.
Då veterinärhögskolan redan är utrustad med erforderliga röntgenologiska
anläggningar, synes det vara väl befogat att det radiologiska arbetet vid
högskolan i detta sammanhang organiseras såsom en särskild avdelning
under ledning av en specialutbildad röntgenolog. Redan den specialisering
av röntgenologien som sedan länge genomförts inom humanmedicinen i
vårt land torde visa behovet av specialutbildad personal även för det radiologiska
arbete, som bedrives vid veterinärhögskolans medicinska och kirurgiska
kliniker, liksom också i viss utsträckning vid avdelningen för avelsbiologi
och husdjurshygien. En förstärkning av högskolans personalresurser
på detta område torde därtill ge helt nya möjligheter att tillgodogöra
den svenska veterinärmedicinen de vinster som i utlandet kunnat uppnås
inom den veterinärmedicinska röntgendiagnostiken. Jag tillstyrker därför
utredningens förslag att en självständig röntgenavdelning inrättas vid veterinärhögskolan
och att för ledningen av denna avdelning inrättas en laboratorsbefattning.
Bland annat av den anledningen att de flesta av arméns
sjukstallar numera äro utrustade med modern röntgenapparatur finner jag
det även lämpligt att ifrågavarande befattning förenas med en viss undervisningsskyldighet
i röntgenologi för de studerande.
Med hänsyn till inseminationens ökade betydelse inom husdjursaveln har
veterinärhögskolans styrelse och Svenska veterinärläkareföreningen föreslagit
att speciallärartjänsten i insemination skulle ombildas till befattning
i lönegrad 29. Avgörandet av denna fråga anser jag emellertid bör anstå
till prövningen av de förslag, som kunna komma att framläggas av den
pågående utredningen rörande ladugårdskontroll m. m. I det följande kommer
jag emellertid att föreslå viss avlöningsförbättring för ifrågavarande
befattningshavare.
I anslutning till utredningens förslag vill jag tillstyrka att veterinärhögskolan,
där för närvarande inga docentstipendier finnas, erhåller fem sådana
stipendier. Av samma skäl som åberopats i fråga om lantbrukshög
4
Bihang till riksdagens protokoll 1.948. 1 samt. Nr 177.
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
skolan finner jag det däremot icke erforderligt att nu inrätta något forskarstipendium
vid veterinärhögskolan.
I enlighet med utredningens förslag vill jag emellertid förorda att tre
doktorandstipendier inrättas vid högskolan. Vid bifall till detta förslag
torde de stipendier som för närvarande utgå för främjande av högre vetenskapliga
studier vid veterinärhögskolan i fortsättningen icke böra inräknas
i det för universiteten och vissa högskolor gemensamma anslaget. I anslutning
till utredningens förslag tillstyrker jag ävenledes att tjugo elevstipendier
för studerande till veterinärexamen utgå med 800 kronor årligen
per stipendiat.
Rektorsarvodet vid veterinärhögskolan utgår för närvarande med 1 500
kronor årligen. Utredningen har föreslagit att detta arvode höjes till samma
belopp som rektorsarvodet vid lantbrukshögskolan, eller till 3 000 kronor
för år. Jag ställer mig emellertid i likhet med statens lönenämnd tveksam
till lämpligheten av att införa lika stora rektorsarvoden vid de här ifrågavarande
tre högskolorna, eftersom rektorernas arbetsbörda icke torde vara
densamma. Av detta skäl torde enligt min mening rektorsarvodet vid veterinärhögskolan
icke böra sättas högre än 2 004 kronor per år.
Lokalbehoven för den här förordade utbyggnaden av veterinärhögskolans
organisation torde enligt vad jag under hand gjort mig underrättad om
kunna provisoriskt tillgodoses utan nybyggnader. Endast vissa mindre ändringsarbeten
av högskolans nuvarande lokaler skulle erfordras. Kostnaderna
härför beräknas till 12 000 kronor.
Förslag rörande skogshögskolan.
Undervisningsfrågor m. m. Utredningens förslag rörande omorganisation
av skogshögskolans undervisning innebära i och för sig vittgående omläggningar,
men torde — såsom framgår av remissvaren —- i fråga om de väsentligaste
punkterna innebära reformer, varom praktiskt taget alla äro
ense. Närmare bestämt gäller detta dels förslaget att i fråga om förpraktiken
ersätta den nuvarande två månaders kursen vid kolarskolan med en
av staten inrättad fyra månaders skogskurs av mera allsidig art, dels förslaget
att i fråga om den egentliga högskoleundervisningen den nuvarande
förberedande kursen vid Garpenberg inordnas i högskolans huvudkurs.
För egen del finner jag ingen anledning att göra erinran mot utredningens
förslag på dessa punkter.
Vad gäller utredningens förslag att inträdeskravet i fråga om den s. k.
fria förpraktiken skulle nedsättas med fyra månader ha emellertid enligt
min mening berättigade invändningar gjorts från flera håll mot en längre
gående begränsning av denna praktik än som föranledes av kolarskolans
utbytande mot en skogskurs. Jag föreslår därför att nuvarande fordringar
i fråga om förpraktikens längd bibehålies med endast den ändringen att
däri skall ingå en fyra månaders skogskurs i stället för den nuvarande två
månaders kolarskolan.
Kunijl. M(tj:ts proposition nr 177.
51
Utredningens förslag att genom på visst sätt differentierade studiekurser för
vissa högre betygsgrader vidga möjligheterna till specialisering av jägmästarexamen
torde endast innebära ett realiserande av önskemål vartill
statsmakterna tidigare givit sin anslutning och synes icke rubba denna
examens allsidiga karaktär. Ett annat förslag, nämligen att överföra de
nuvarande kursämnena till förhörsämnen, så att förhör anställes i samtliga
undervisningsämnen, är därtill ägnat att ytterligare säkerställa att de
olika delarna av undervisningen till jägmästarexamen verkligen inhämtas.
Jag finner mig därför böra biträda båda dessa förslag.
Jag anser det likaledes lämpligt att skogshögskolan nu erhåller rätt att
utdela doktorsgrad.
Förslaget att öka antalet elever som årligen skola intagas vid skogshögskolan
från 30 till 32 å 35 eller till högsta möjliga antal med hänsyn till
högskolans nuvarande resurser i fråga om lokaler och andra förhållanden,
synes vara väl motiverat enligt de undersökningar, som utredningen företagit
i frågan. Jag tillstyrker därför detta förslag.
Behov av personal och utrustning. Med hänsyn till den tämligen begränsade
tillgången på vetenskapligt utbildad personal på det skogliga området
har utredningen icke ansett sig kunna förorda en utbyggnad av skogshögskolan
i samma omfattning som i fråga om lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan.
Utredningen har därför inskränkt sig till att föreslå en utbyggnad
av skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut med fyra för
de båda institutionerna gemensamma avdelningar, nämligen i arbetslära, virkeslära,
skogszoologi och entomologi. Såsom framgår av yttrandena har
emellertid denna anordning mötts av bestämda gensagor från olika håll.
Man har enligt min uppfattning med ett visst berättigande framhållit olägenheterna
av sådana gemensamma avdelningars oklara ställning både administrativt
sett och med hänsyn till den olikartade karaktären av forskningens
inriktning vid högskolan och skogsforskningsinstitutet.
I likhet med utredningen anser jag det i varje fall för närvarande vara
uteslutet att tillgodose högskolans och skogsforskningsinstitutets personalbehov
genom att inrätta avdelningar på samma områden vid båda institutionerna.
Detta torde icke kunna ifrågakomma med hänsyn till såväl den
knappa tillgången på kompetenta sökande till ifrågavarande befattningar
som den i rådande ekonomiska läge begränsade medelsramen för förevarande
utbyggnadsprogram. Såsom förut antytts, finner jag emellertid att
utredningsförslaget icke minst i administrativt avseende skulle innebära
bestämda olägenheter. I detta läge anser jag den rimligaste lösningen vara
att de ifrågavarande avdelningarna — om vars behov någon tvekan icke
torde råda — fördelas mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet
på följande sätt.
Den nuvarande professuren i skogsteknologi vid skogshögskolan föreslås
omändrad till en professur i virkeslära. Samtidigt torde en särskild avdelning
i arbetslära inrättas vid skogsforskningsinstitutet. Ifrågavarande avdelningsföreståndare
torde dock — med biträde av sina medhjälpare på av
-
52
Kunpl. Maj.ts proposition nr 177.
delningen — även böra svara för undervisningen i arbetslära vid skogshögskolan.
I gengäld synes professorn i virkeslära vid skogshögskolan i den
mån så påfordras böra stå till förfogande för forskningsuppdrag vid skogsforskningsinstitutet.
Avdelningen för virkeslära har föreslagits förlagd till skogshögskolan och
avdelningen för arbetslära till skogsforskningsinstitutet av den anledningen,
att förstnämnda ämnesområde torde vara av väsentligt större intresse för
högskolan än för institutet, under det att arbetsläran kan sägas utgöra en
av de mest aktuella uppgifterna på institutets forskningsprogram.
Till förstärkning av skogshögskolans personalbehov vill jag i övrigt föreslå
att den nuvarande laboratorsbefattningen i skogszoologi ombildas till en
professur i skogszoologi med viltvård. Såsom en ytterligare förbättring av
skogszoologiens ställning vid högskolan föreslår jag dessutom att föreståndaren
för skogsforskningsinstitutets zoologiska avdelning ålägges en viss
undervisningsskyldighet i fråga om mera avancerade delar av skogsentomologien.
Jag vill samtidigt påpeka att detta i huvudsak innebär en fortsatt
tillämpning av nu gällande system.
Slutligen finner jag det motiverat att skogshögskolans avdelning för
skogsskötsel på grund av den omfattande undervisningsskyldigheten i detta
ämne förstärkes genom inrättande av en laboratorsbefattning. I detta sammanhang
vill jag i enlighet med vad jag tidigare anfört rörande lektorsbefattningarnas
ersättande med laboratorstjänster föreslå att lektorstjänsten
å avdelningen för skogsbotanik efter den nuvarande innehavarens avgång
ombildas till en laborator stjänst.
Däremot kan jag icke biträda utredningens förslag att även utrusta den
nya professuren i virkeslära med en laboratorsbefattning, avsedd att inrättas
när den nuvarande lektorstjänsten på övergångsstat i detta ämne blir
ledig. Behovet av en laborator torde böra omprövas efter den nuvarande lektorns
avgång, sedan erfarenhet vunnits om den arbetsbörda, som kan komma
att åvila avdelningen.
Såsom en följd av den förberedande kursens inordnande i högskolans huvudkurs
torde enligt vad högskoleutredningen funnit bl. a. en befattning
i lönegrad Ce 29 såsom föreståndare vid Garpenbergsförläggningen kunna
indragas.
Såsom en konsekvens av förslaget att ge skogshögskolan rätt att utdela
doktorsgrad finner jag mig böra biträda utredningens förslag om inrättande
av ytterligare två docentstipendier. Däremot synes det i än mindre grad än
i fråga om lantbruks- och veterinärhögskolorna finnas anledning att nu
inrätta något forskarstipendium vid skogshögskolan.
Vad beträffar utbildningsstipendier vill jag biträda utredningens förslag
att låta högskolan disponera över ett doktorandstipendium, fyra licentiandstipendier
och tio elevstipendier för studier till jägmästarexamen.
Av samma skäl som anförts i fråga om rektorsarvodet vid veterinärhögskolan
torde icke rektorsarvodet vid skogshögskolan om 1 500 kronor böra
höjas till högre belopp än 2 004 kronor för år. Den ifrågasatta uppflytt
-
53
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
ningen av befattningen såsom sekreterare och kamrerare vid skogshögskolan
från lönegrad Ca 25 till lönegrad Ca 27 torde däremot icke böra
ifrågakomma för närvarande.
Här föreslagna utvidgningar av skogshögskolans högre befattningar förutsätta
vissa ombyggnadsarbeten, vilka dock för tillgodoseende av de omedelbara
lokalbehoven torde kunna begränsas till omkring 15 000 kronor.
Kompletteringsplan för statens skogsforskningsinstitut.
Vid behandlingen av högskoleutredningens utbyggnadsplan för skogshögskolan
har jag föreslagit att statens skogsforskningsinstitut skulle erhålla en
särskild avdelning för arbetslära, varvid förutsatts att ifragavarande avdelningsföreståndare
skulle svara för undervisningen i detta ämne vid skogshögskolan.
Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som kommer att
anförtros denna avdelning såväl med avseende på undervisningen vid högskolan
som med avseende på forskningen vid institutet torde avdelningen
böra utrustas med en försöksledare i lönegrad Ce 29 att biträda avdelningsföreståndaren
med såväl undervisningsuppgifterna vid högskolan som forskningsarbetet
på institutet.
Såsom framgått av det föregående har skogsforskningsinstitutet i samband
med omorganisationen av skogshögskolans professurer även beretts en viss
fördel därigenom att professorn i virkeslära vid högskolan har förutsatts i
viss utsträckning skola kunna lämna biträde vid forskningsinstitutets arbeten.
Såsom förut omnämnts har emellertid styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsforskningsinstitut ansett sig böra för forskningsinstitutets del
anmäla vissa ytterligare behov av personalförstärkningar att upptagas till
prövning i samband med högskoleutredningens förslag om utbyggnad av
skogshögskolan. I rådande läge kan jag dock endast i begränsad utsträckning
tillstyrka ifrågavarande yrkanden, även om dessa i och för sig kunna
anses motiverade med tanke på de vinster, som en dylik utbyggnad av institutets
verksamhet skulle kunna innebära för vart skogsbruk. Jag vill också
erinra om att skogsforskningsinstitutet tid efter annan under de föregående
åren erhållit avsevärt förhöjda anslag för olika ändamål.
Beträffande förevarande kompletteringsplan för skogsforskningsinstitutet
finner jag mig böra på av styrelsen anförda skäl tillstyrka att institutets
chef befrias från uppgiften att jämväl fungera som föreståndare för en av
institutets avdelningar och att i detta syfte den nuvarande försöksledartjänsten
vid statistiska avdelningen ombildas till en föreståndartjänst i lönegrad
Ca 33.
Jag vill även tillstyrka att för ledningen av de matematisk-statistiska
uppgifter som anförtrotts åt ett inom institutet organiserat räknekontor inrättas
en försöksledartjänst i lönegrad Ce 29. Denna löneställning för ifrågavarande
tjänst torde vara ofrånkomlig, om institutet för de mycket krävande
matematiska arbetsuppgifter, vilka äro av väsentlig betydelse för
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
produktions- och föryngringsforskningen, skall kunna erhålla en tillräckligt
kvalificerad person.
I detta sammanhang vill jag även förorda att den statistiska avdelningens
benämning i förtydligande syfte ändras till avdelningen för skogstaxering.
Av tidigare anförda skäl anser jag mig icke för närvarande kunna biträda
förslagen om uppdelning av skogsforskningsinstitulets nuvarande skogsavdelning
samt avdelningen för botanik och marklära i särskilda avdelningar
för föryngringsforskning och produktionsforskning respektive skogsbotanik
och markbiologi.
Då även de här framställda förslagen rörande utbyggnad av skogsforskningsinstitutet
icke äro avsedda att träda i kraft förrän den 1 juli 1949,
torde liksom i fråga om högskolorna det icke finnas anledning att redan nu
upptaga till prövning ifrågasatta förstärkningar av den övriga personalen
eller höjningar av omkostnadsanslag m. m.
Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49.
Såsom jag i det föregående anfört torde någon utbyggnad av ifrågavarande
högskolor på grundval av 1946 års högskoleutrednings betänkande
icke böra ske förrän från och med budgetåret 1949/50. Vid sådant förhållande
torde anslagen till högskolorna för nästa budgetår böra beräknas efter
i huvudsak samma grunder som för innevarande budgetår. För lantbrukshögskolans
del torde hänsyn dock få tagas till de förslag, som i annat sammanhang
denna dag framlagts rörande försöksverksamheten på jordbrukets
område. Jag torde nu få anmäla de av respektive högskolestyrelse gjorda
anslagsframställningarna för nästa budgetår.
Lantbrukshögskolan.
I skrivelse den 30 augusti 1947 har styrelsen för lantbrukshögskolan framlagt
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 beträffande högskolan,
avseende samtliga i det föregående omförmälda ändamål utom inredning
och utrustning. Högskolestyrelsen har härvid erinrat om att utredningar
rörande högskolans organisation och anslagsbehov påginge eller
nybgen avslutats. Med hänsyn härtill har styrelsen i förevarande äskanden
endast beräknat medel för de ändamål, vilka enligt styrelsens mening
måste tillgodoses för det fall att på berörda utredningar grundade förslag
icke komme att föreläggas 1948 års riksdag. Vidare må här nämnas, att
högskolestyrelsen vid anslagsberäkningarna utgått från att styrelsens den
12 juli 1946 framlagda förslag om provisoriska åtgärder för möjliggörande
av en utökning av det årliga antalet studerande vid högskolan skulle fullföljas.
Beträffande den närmare innebörden av detta förslag torde få hänvisas
till propositionen nr 311/1946, bil. 7, p. 2 ävensom till vad i 1947 års
statsverksproposition anförts vid anmälan av lantbrukshögskolans anslags
-
55
Kungl. May.ts proposition nr 177.
frågor. Över högskolestyrelsens ifrågavarande skrivelse har statskontoret
den 24 september 1947 avgivit infordrat remissutlåtande.
Sedermera har styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 20 november
1947 hemställt om anvisande av ett anslag av 181 400 kronor till utrustning
m. m. av nybyggnad för mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet.
över denna framställning har statskontoret den 8 december
1947 avgivit utlåtande.
Lantbrukshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 1 767 000 kronor. Kungl. Maj :t har den 30
juni 1947 för lantbrukshögskolan fastställt dels personalförteckning (statsliggaren
s. 728), dels ock följande
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ »
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis
............................................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ *
Summa kronor
552 200
275 300
859 500
80 000
1 767 000.
Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t förklarat, att av den
i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal icke finge utan Kungl. Maj :ts medgivande tagas i anspråk
högre belopp än 790 000 kronor.
Styrelsen för lantbrukshögkolan har hemställt, att anslaget för nästa budgetår
skulle uppföras med ett belopp av 1 777 800 kronor. Härav avse
510 000 kronor avlöningar till ordinarie tjänstemän, 284 300 kronor arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 838 500 kronor
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt 145 000 kronor rörligt
tillägg. Beträffande högskolestyrelsens beräkning av de särskilda anslagsposterna
må anföras följande.
Minskningen under ordinarie posten, 42 200 kronor, beror på korrigering
av den för innevarande budgetår schablonmässiga uppräkningen
liv posten.
Arvodesposten har föreslagits böjd med 9 000 kronor till 284 300
kronor. Av ökningen beror ett belopp av 2 400 kronor på att arvodena till
de båda laboratorerna uppräknats från 12 000 till 13 200 kronor. Till motivering
härför har anförts, att ifrågavarande arvoden icke uppginge till
mer än ungefär samma belopp som docentstipendierna, oaktat laboratorerna
hade avsevärt större tjänstgöringsskyldighet än docentstipendiaterna.
Risk förelåge därför, att laboratorerna sökte sig tillbaka till docentstipendierna.
För anordnande av en kurs i agrarpolitik, i vilket ämne undervisningen
omhänderhafts av en docentstipendiat vars stipendietid utgått,
har begärts 1 800 kronor. Vidare har högskolestyrelsen, under erinran
om att 1946 års högskoleutredning föreslagit inrättande av en professur
56
Kungi. Maj.ts proposition nr 177.
i jordbrukets historia och geografi, hemställt om anvisande av 900 kronor
till en kurs i berörda ämne i avbidan på resultatet av utredningen. Då
högskolestyrelsen ansett det vara av stort värde därest föreläsningar av
fackmän i skifteslära och fotogrammetri komme till stånd, har styrelsen
för detta ändamål äskat ett belopp av 700 kronor. Med hänsyn till att
kursen i nationalekonomi helt ges i form av föreläsningar och icke, såsom
vid fastställandet av ersättning till specialläraren i ämnet räknats med,
1 form av dels föreläsningar dels övningar, har nämnda ersättning ansetts
böra höjas med 300 kronor. Slutligen har högskolestyrelsen i anledning
av det ökade antalet studerande uppräknat förevarande anslagspost med
2 900 kronor. Denna beräkning överensstämmer med det i förberörda proposition
nr 311/1946 intagna förslaget utom såtillvida, att för dubblering
av övningskursen i husbyggnadslära upptagits 1 200 kronor.
Icke-ordinarieposten har minskats med 21 000 kronor till
838 500 kronor. Förstnämnda belopp utgör skillnaden mellan en minskning
å 87 000 kronor, beroende på den schablonmässiga uppräkningen innevarande
budgetår av posten, samt en ökning å tillhopa 66 000 kronor. Av ökningen
föranledas 18 900 kronor av att högskolestyrelsen föreslagit inrättande
av en befattning såsom institutionsvaktmästare i lönegrad Ce il vid vardera
av institutionerna för växtodlingslära och för allmän jordbrukslära samt en
kontorsbiträdesbefattning i lönegrad Ce 8 vid vardera av växtfysiologiska
och lantbruksekonomiska institutionerna. Befattningarna ha ansetts erforderliga
med hänsyn till omfattningen av arbetet vid nämnda institutioner.
Beträffande mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet ha upptagits
dels 5 100 kronor för inrättande av en befattning såsom tekniskt biträde
i lönegrad Ce 11 dels ock ytterligare 6 000 kronor för tillfällig arbetskraft.
Såsom skäl för inrättande av berörda befattning har anförts önskvärdheten
av att kunna avlasta en avsevärd del av det mera kvalificerade
rutinarbetet från den vetenskapligt utbildade personalen. Det ökade medelsbehovet
för tillfällig arbetskraft har angivits bero på den starkt ökade distributionen
av bakteriekulturer och det därigenom utvidgade registreringsarbetet
samt något höjda arvoden. Högskolestyrelsen har vidare beräknat
5 100 kronor för inrättande av en befattning såsom förste expeditionsvakt vid
biblioteket samt 12 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft vid
detta. Dessa förslag ha motiverats med att verksamheten vid biblioteket under
de senaste åren starkt ökats, och såsom exempel härpå har bland annat
framhållits att låneexpeditionens omfattning på fyra år tredubblats. För
tillfällig arbetskraft vid jordbruksförsöksanstalten samt husdjursförsöksanstalten
ha för nästa budgetår ansetts behövas ytterligare 900 respektive
12 300 kronor. Såvitt angår sistnämnda anstalt beror det ökade anslagsbehovet
på att s. k. arkivarbetare icke såsom tidigare kunde beräknas stå till förfogande
för anstalten. Da arbetet vid kansliet och kamrerarexpeditionen
under det senaste året ytterligare ökats, bland annat på grund av källskattereformen,
har det för avlönande av tillfällig arbetskraft därstädes avsedda
beloppet uppräknats med 4 600 kronor. Slutligen har högskolestyrelsen bei
äknat ett belopp av 1 000 kronor för ersättning till språkkunniga ciceroner
för utländska besökare vid högskolan.
Posten rörligt tillägg har uppräknats med 65 000 kronor till
145 000 kronor.
Statskontoret har anfört i huvudsak följande.
Statskontoret kan för sin del icke finna en utvidgning av verksamheten
böra ske, förrän resultatet av det pågående utredningsarbetet föreligger.
Ämbetsverket avstyrker i enlighet härmed inrättandet av samtliga de be
-
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
gärda befattningarna samt anvisandet av ökade medel till tillfällig arbetskraft
vid biblioteket. Även de till sådan arbetskraft vid baljväxtlaboratoriet,
jordbruks- och husdjursförsöksanstalterna samt kansli- och kamrerarexpeditionen
begärda medlen synas åtminstone i någon mån kunna beskäras.
Vad särskilt angår husdjursförsöksanstalten må framhållas, att, då arkivarbetare
endast avses skola användas för eljest ej erforderliga arbeten, det
förhållandet, att sådana icke längre stå till förfogande, icke i och för sig
bör kunna tagas till intäkt för en begäran om ökade medel till tillfällig arbetskraft.
Förslaget om en uppräkning av laboratorsarvodena och i övrigt
under arvodesposten upptagna ersättningar föranleder icke någon erinran
från statskontorets sida.
I detta sammanhang torde jag få anmäla två av assistentföreningen vid
lantbrukshögskolan gjorda framställningar rörande förbättring av löneställningen
för arvodesassistenterna vid högskolan. I dessa framställningar,
vilka överlämnats av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund
respektive styrelsen för lantbrukshögskolan med egna utlåtanden, har bland
annat föreslagits, att beträffande assistenter med arvoden å 6 900 kronor
skulle, räknat från och med den 1 juli 1947, genomföras en lönereglering
motsvarande den som kommit till stånd för liknande befattningshavare vid
veterinärhögskolan. I enlighet härmed skulle assistent som ännu icke avlagt
agronomexamen placeras i lönegrad Cg 20, assistent som avlagt agronomexamen
eller motsvarande examen i lönegrad Cf 22 samt assistent som
avlagt agronomexamen eller motsvarande examen och tjänstgjort iy2 år i
lönegrad Ce 24. Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har erinrat,
att förbundet i särskild skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om uppdrag åt
1946 års personalutredning att verkställa utredning rörande avlöningsförhållanden
och befordringsgång för de vetenskapligt utbildade assistenterna vid
vissa fackhögskolor och statliga institut för forskning och försöksverksamhet.
Under åberopande härav ävensom vad förbundet i sitt yttrande över 1946
års högskoleutrednings betänkande anfört i ärendet har förbundet hemställt,
att de av assistentföreningen uttalade synpunkterna måtte beaktas vid
behandlingen av lantbrukshögskolans anslagsfrågor för budgetåret 1948/49.
Stgrelsen för lantbrukshögskolan har likaledes anslutit sig till assistentföreningens
förslag.
Över förevarande framställningar ha utlåtanden vidare avgivits av statskontoret
och statens lönenämnd.
Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att en allsidig
utredning av frågan om avlöningsförhållanden och befordringsgång för vetenskapligt
utbildade assistenter vid lantbrukshögskolan in. fl. fackhögskolor
och statliga institut för forskning och försöksverksamhet komme till
stånd. Vid en dylik allmän översyn borde enligt statskontorets mening löneställningen
för assistenter vid veterinärhögskolan tagas under förnyat övervägande.
Statens lönenämnd har anfört i huvudsak följande.
Lönenämnden vill framhålla, att det icke kan anses lämpligt att för endast
en grupp av assistenttjänster införa särskilda bestämmelser om begynnelselön
och lönegradsuppflyttning efter viss tid. En reglering av lönevillkoren
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
kan enligt lönenämndens mening icke ske utan att densamma berör samtliga
assistentbefattningar vid högskolan, avseende såväl lönegradsplacerade
tjänster som arvodesbefattningar, för vilka krävas agronomexamen eller att
vederbörande är elev vid högskolan. Vad angår frågan, huruvida reglerande
bestämmelser i sist angivna omfattning böra utfärdas, håller lönenämnden
emellertid före, att förevarande fråga icke lämpligen kan lösas endast för
lantbrukshögskolans vidkommande. Lönenämnden anser i stället, att spörsmålet
härom bör upptagas till prövning i vidare sammanhang, varvid enhetliga
bestämmelser böra meddelas för samtliga assistenttjänster inom förvaltningen,
vilka kunna anses jämförliga med lantbrukshögskolans assistenttjänster.
Därest emellertid nu föreliggande framställningar skulle anses kunna läggas
till grund för utfärdande av särskilda bestämmelser om lönegradsplacering
för lantbrukshögskolans assistenter, håller lönenämnden före, att den
för assistent, som ännu ej avlagt högskoleexamen, föreslagna lönegraden Cg
20 är väl hög. Enligt lönenämndens mening böra dessa assistenter icke uppföras
i högre lönegrad än Cg 19. Lönenämnden anser vidare, att tiden för den
förordade uppflyttningen av assistent med agronomexamen eller annan akademisk
examen från Cf 22 till Ce 24 (l1/, år) bör förlängas.
Departementschefen. I avvaktan på genomförandet från och med budgetåret
1949/50 av de i det föregående framlagda på 1946 års högskoleutredning
grundade förslagen till utbyggnad av de högre undervisningsanstalterna
på jordbrukets område är jag icke beredd att förorda att nya tjänster
inrättas vid lantbrukshögskolan eller ändringar vidtagas i befattningshavarnas
lönevillkor. Vid sådant förhållande synes någon uppräkning av arvodena
till två laboratorer, vilkas löneställning kommer att påverkas av det
nyssnämnda utbyggnadsförslaget, icke böra ifrågakomma. Av liknande skäl
är jag icke beredd att nu förorda inrättande av de föreslagna befattningarna
såsom institutionsvaktmästare, förste expeditionsvakt, tekniskt biträde och
kontorsbiträden.
Vad angår frågan om förbättring av löneställningen för vissa arvodesavlönade
assistenter torde detta spörsmål, såsom bland annat lönenämnden
framhållit, böra ses i ett vidare sammanhang. Enligt min mening saknas
ännu tillräckligt underlag för lönereglering och införande av befordringsgång
för denna personalgrupp. Starka skäl synas därför tala för att frågan,
såsom bland annat Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund förordat,
hänskjutes till 1946 års personalutredning att tagas under övervägande i
samband med en allmän översyn av löneställningen för vetenskapligt utbildad
assistentpersonal. Emellertid synes i avbidan härpå en provisorisk
förbättring av löneställningen böra komma till stånd för de assistenter,
som avlagt agronomexamen och nu åtnjuta arvode av 6 900 kronor för år.
Vid övervägande av detta spörsmål har jag funnit mig böra föreslå, att
sådan assistent må inplaceras i lönegrad Cg 17 samt assistent som tjänstgjort
1 Va år i lönegrad Cg 20. En dylik anordning synes icke komma att
föregripa en blivande utredning i ämnet.
Såsom förut anförts har högskolestyrelsen vid sina anslagsberäkningar utgått
från att styrelsens den 12 juli 1946 framlagda, i propositionen nr 311/
1946 återgivna förslag till provisoriska åtgärder för möjliggörande av en
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
59
utökning av det årliga antalet studerande vid högskolan skulle fullföljas.
Häremot har jag icke något att erinra. Jag förordar alltså, att även under
nästkommande budgetår vid högskolan antages ett till 50 utökat antal studerande.
Vidare vill jag tillstyrka de av högskolestyrelsen i förevarande sammanhang
gjorda medelsäskandena, vilka i stort sett överensstämma med
vad som ifrågasatts i berörda proposition nr 311/1946. För dubblering av
kurserna i husbyggnadslära, pedagogik och mjölkhushållning, ökning av antalet
undervisningstimmar i marknadslära samt assistenthjälp i husbyggnadslära
bör sålunda anvisas ett belopp av (1 200 -f- 240 + 240 + 120 +
1 100 =) 2 900 kronor.
Den av högskolestyrelsen ifrågasatta kursen i skifteslära och fotogrammetri,
vilken är avsedd att ingå i undervisningen enligt förslaget till upprustning
av lantbrukshögskolan, synes mig ha sådant samband med det
framtida jordbruksprogrammets handhavande att ifrågavarande kurs bör
komma till stånd utan dröjsmål. Jag förordar därför, att för denna kurs
beräknas ett belopp av 700 kronor. Intill dess det ifrågasatta samarbetet
mellan universitetet och högskolan i vad gäller undervisningen i nationalekonomi
ordnats torde medel även böra beräknas för en kurs i agrarpolitik.
Mot det av högskolestyrelsen härför beräknade beloppet, 1 800 kronor, har
jag intet att invända. Med hänsyn till vad högskolestyrelsen anfört vill jag
vidare biträda förslaget om uppräkning av arvodet till specialläraren i nationalekonomi
med 300 kronor. Däremot synas såsom jag tidigare framhållit
tillräckliga skäl knappast föreligga för anordnande av en kurs i jordbrukets
historia och geografi. Någon medelsanvisning för detta ändamål
för nästa budgetår torde alltså icke böra ske.
För anställande av ytterligare tillfällig arbetskraft vid lantbrukshögskolan
har äskats icke mindre än omkring 36 000 kronor. En medelsanvisning
av denna storlek torde emellertid i nuvarande ekonomiska läge icke kunna
komma i fråga. Med hänsyn till vad i ärendet anförts, bland annat det förhållandet
att arkivarbetare icke längre kunna beräknas stå till förfogande för
högskolan, synes dock en viss förstärkning av högskolans tillfälliga arbetskraft
ofrånkomlig. Jag föreslår, att för ändamålet avses ett belopp av 14 000
kronor, varav 4 000 kronor till baljväxtlaboratoriet, 4 000 kronor till husdjur
sförsöksanstalten, 3 000 kronor till biblioteket och 3 000 kronor till kansliet
och kamrerarexpeditionen. Förslaget om upptagande av medel till ersättning
åt ciceroner för utländska besökare vid högskolan är jag däremot icke för
närvarande beredd att tillstyrka.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle lantbrukshögskolans
avlöningsanslag för nästa budgetår erhålla följande utseende.
Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän torde icke böra undergå
annan förändring än att densamma på grund av den schablonmässiga
uppräkningen för innevarande budgetår bör minskas med 42 200 kronor till
510 000 kronor. Förslagen om anordnande av kurser i agrarpolitik samt i
skifteslära och fotogrammetri ävensom om förhöjning av arvodet till specialläraren
i nationalekonomi medföra, att posten arvoden och särskilda er
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
sättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, uppräknas med (1 800 -f- 700 +
300 = ) 2 800 kronor. Posten bör vidare höjas med 2 900 kronor i anledning
av det utökade antalet studerande vid högskolan. Då arvodesposten emellertid
samtidigt torde kunna minskas med 62 100 kronor på grund av vad
som föreslagits i fråga om vissa arvodesassistenter, skulle alltså ifrågavarande
post behöva uppföras med (275 300 + 2 800 + 2 900 — 62 100 =) 218 900
kronor. Vad angår posten avlöningar till icke-ordinarie personal bör denna å
ena sidan höjas med 14 000 kronor med hänsyn till den av mig förordade
förstärkningen av tillfällig arbetskraft vid högskolan samt med 67 100 till
följd av nyssnämnda förslag berörande vissa arvodesassistenter, men å andra
sidan minskas med 69 500 kronor på grund av den schablonmässiga uppräkningen
av posten för löpande budgetår. Förevarande anslagspost bör
följaktligen bestämmas till (859 500 + 14 000 + 67 100 — 69 500 =) 871 100
kronor. För rörligt tillägg synes slutligen böra beräknas (80 000 + 68 000 =)
148 000 kronor.
I enlighet med vad jag förut antytt böra erforderliga medel för genomförande
av de i propositionen angående försöksverksamheten på jordbrukets
område framlagda förslagen böra äskas i förevarande sammanhang. I anslutning
härtill böra de olika anslagsposterna i lantbrukshögskolans avlöningsstat
uppräknas, ordinarieposten med 65 100 kronor till 575 100 kronor,
arvodesposten med 82 400 kronor till 301 300 kronor, icke-ordinarieposten
med 70 000 kronor till 941 100 kronor samt rörligt tillägg med 15 000
kronor till 163 000 kronor.
För nästa budgetår skulle sålunda till avlöningar vid lantbrukshögskolan
behöva anvisas ett förslagsanslag av (575 100 -f- 301 300 + 941 100 +
163 000 =) 1 980 500 kronor.
Lantbrukshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 209 500 kronor. Kungl. Maj :t har den 30
juni 1947 fastställt omkostnadsstat för lantbrukshögskolan (statsliggaren
s. 729). Enligt staten äro nettoutgifterna beräknade för undervisningsinstitutionerna
m. m. till (204 900 —105 200 =) 99 700 kronor, för försöksanstalterna
till (69 600 — 7 000 =) 62 600 kronor och för försöksgårdarna till
(425 500 — 378 300 =) 47 200 kronor. Kungl. Maj:t har härjämte fastställt
särskilda stater för försöksanstalterna och försöksgårdarna (statsliggaren
s. 731).
Styrelsen för lantbrukshögskolan har beräknat anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål till 255 500 kronor. Beträffande anslagsberäkningen må
anföras följande.
Undervisningsinstitutionerna m. m. Nettoutgifterna för
detta ändamål ha ökats med 3 000 kronor, vilket belopp utgör skillnaden
mellan en ökning av utgifterna å tillhopa 13 000 kronor och en beräknad
ökning av uppbördsmedlen å 10 000 kronor, ökningen hänför sig till delposterna
övriga expenser samt driftkostnader för baljväxtlaboratoriet och
sjukvårdskostnader för studentkåren, vilka föreslagits höjda från respektive
51 000, 25 000 och 1 000 kronor till respektive 58 000, 30 000 och 2 000
kronor. Uppräkningen av delposten övriga expenser har främst föranletts av
61
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
ökade städningskostnader på grund av dels höjda löner enligt gällande kollektivavtal
dels tillkomsten av den nya institutionsbyggnaden för mikrobiologiska
institutionen. Det ökade medelsbehovet till driftkostnader för
baljväxtlaboratoriet har motiverats med den stegrade omsättningen vid laboratoriet.
Såsom skäl för höjningen av delposten sjukvårdskostnader för studentkåren
har framhållits, att antalet studerande vid högskolan ökats till
det dubbla sedan delpostens belopp fastställdes.
Försöksanstalterna. Beträffande jordbruksförsöksanstalten ha
nettoutgifterna ökats med 2 700 kronor till 41 800 kronor, i det att delposterna
övriga expenser och arbetskostnader upptagits till 500 respektive 2 200
kronor högre belopp än för löpande budgetår eller till 8 900 respektive 17 200
kronor. Den ifrågasatta ökningen av sistnämnda delpost har angivits bero
på höjda löner enligt kollektivavtal.
Försöksgårdarna. Utgifterna för dessa ha ökats med 42 800 kronor
till 468 300 kronor och uppbördsmedlen med 2 500 kronor till 380 800
kronor, i följd varav nettoutgifterna beräknats stiga med 40 300 kronor till
87 500 kronor.
Lanna försöksgård. Utgifterna ha upptagits till oförändrat belopp av
40 400 kronor. Då även uppbördsmedlen beräknats till samma belopp som
för löpande budgetår, eller till 40 300 kronor, ha nettoutgifterna upptagits
med oförändrat belopp av 100 kronor.
Offers försöksgård. Ökning föreslås av posterna avlöningar till jordbrukspersonal
med 6 100 kronor till 35 500 kronor, inköp och underhåll av inventarier
med 1 300 kronor till 4 500 kronor, skatter och onera med 200 kronor
till 1 000 kronor, inköp av konstgödsel, kalk och utsäde med 700 kronor
till 3 000 kronor, inköp av foder- och strömedel med 900 kronor till 1 500
kronor, utgifter för växtodling med 200 kronor till 1 500 kronor, diverse utgifter
för husdjur med 400 kronor till 1 300 kronor samt diverse omkostnader
för lanthushållning samt oförutsedda utgifter med 400 kronor till
1 200 kronor. Utgifterna ha sålunda ökats med 10 200 kronor till 56 200
kronor. Uppbördsmedlen ha beräknats ökade med 9 100 kronor till 50 100
kronor. Nettoutgifterna ha sålunda upptagits med ett 1 100 kronor högre
belopp än för innevarande budgetår eller till 6 100 kronor.
Flahu.lt
löningar till jordbrukspersonal med 8 600 kronor till 48 000 kronor, inköp
av konstgödsel, kalk och utsäde med 1 000 kronor till 8 000 kronor, inköp
av foder och strömedel med 2 000 kronor till 4 500 kronor samt laboratorieoch
analyskostnader med 400 kronor till 1 700 kronor. Posten diverse utgifter
för växtodling har minskats med 500 kronor till 3 000 kronor. Utgifterna
ha sålunda ökats med 11 500 kronor till 84 000 kronor. Uppbördsmedlen ha
minskats med 4 000 till 60 000 kronor. Nettoutgifterna ha alltså upptagits
till ett 15 500 kronor högre belopp än för innevarande budgetår eller till
24 000 kronor.
Gisselås försöksgård. För denna försöksgård har räknats med ökning av
posterna avlöningar till jordhrukspersonal med 5 000 kronor till 30 000 kronor,
inköp och underhåll av inventarier med 600 kronor till 2 000 kronor,
skatter och onera med 200 kronor till 700 kronor, inköp av konstgödsel,
kalk och utsäde med 1 000 kronor till 4 500 kronor, inköp av foder- och strömedel
med 800 kronor till 2 000 kronor, diverse utgifter för växtodling med
1 400 kronor till 2 000 kronor, diverse utgifter för husdjur med 400 kronor
till 1 000 kronor samt diverse omkostnader för lanthushållningen samt oförutsedda
utgifter med 300 kronor till 950 kronor. Vidare har liksom för övriga
försöksgårdar upptagits en ny post till laboratorie- och analyskostnader
med 500 kronor. Posten underhåll av byggnader m. in. har minskats
med 600 kronor till 1 500 kronor. Utgifterna ha sålunda ökats med 9 600
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
kronor till 47 500 kronor. Uppbördsmedlen ha upptagits till ett 1 400 kronor
lägre belopp än för innevarande budgetår eller till 25 400 kronor. Nettoutgifterna
ha följaktligen upptagits till ett It 000 kronor högre belopp än för
innevarande budgetår eller till 22 100 kronor.
Försöksgårdsledningen för Brännberg och Sunderbyn. Utgifterna ha ökats
med 400 kronor till 4 300 kronor, i det att posten reseersättningar föreslagits
höjd med 400 kronor till 1 600 kronor. Härvid bar framhållits, att föreståndaren,
som använde egen bil vid tjänsteresor och hade en fast reseersättning
av 800 kronor för år, under tiden 1 maj—15 augusti 1947 kört över
4 000 kilometer i tjänsteärenden. Med hänsyn härtill har stvrelsen ansett,
att ifrågavarande ersättning borde höjas till'' 1 200 kronor.
Brännbergs och Sunderbyns försöksgårdar. Ökning har beräknats av posterna
avlöningar till jordbrukspersonal med 3 100 kronor till 33 400 kronor,
underhåll av byggnader med 1 500 kronor till 3 000 kronor samt diverse
utgifter för växtodling med 500 kronor till 1 400 kronor. Utgifterna ha
alltsa ökats med 5 100 kronor till 49 800 kronor. Då upphördsmedlen vidare
upptagits till ett 3 000 kronor lägre belopp än i gällande stat eller
till 30 000 kronor, har den sammanlagda nettoutgiften för ifrågavarande
två försöksgårdar ökats med 8 100 kronor till 19 800 kronor.
Öjebyns lörsöksgård. A ena sidan ha följande poster föreslagits ökade,
nämligen avlöningar till jordbrukspersonal med 6 000 kronor till 52 000
kronor, utgifter för elev- och assistenthushåll med 500 kronor till 9 500
kronor samt inköp av konstgödsel, kalk och utsäde med 2 000 kronor till
13 000 kronor. Posten diverse utgifter för växtodling har å andra sidan
minskats med 2 000 kronor till 5 000 kronor. Utgifterna ha sålunda ökats
med 6 500 kronor till 99 600 kronor. Uppbördsmedlen ha upptagits till ett
6 700 kronor högre belopp än i gällande stat eller till 93 000 kronor. Nettoutgifterna
ha följaktligen minskats med 200 kronor till 6 600 kronor.
Ugerups försöksgård. Posten kostnader för lokala försöksfält har ansetts
kunna minskas med 500 kronor till 4 500 kronor, varför utgifterna upptagits
till 86 500 kronor. Uppbördsmedlen ha upptagits till ett''4 900 kronor
lägre belopp än i gällande stat eller till 82 000 kronor. Nettoutgifterna ha
sålunda ökats med 4 400 kronor till 4 500 kronor.
Statskontoret har i sitt remissutlåtande anfört följande.
Beträffande omkostnaderna vid högskolan må erinras, att posten till övriga
expenser innevarande år uppräknades med 3 000 kronor för bestridande
av bland annat viss möbel- och maskinanskaffning. Med hänsyn härtill
förefaller det statskontoret, som en höjning nu borde kunna begränsas
till i varje fall 5 000 kronor. Med anledning av de vid åtskilliga försöksgårdar
föreslagna utgiftsökningarna vill statskontoret erinra om vad ämbetsverket
anfört i remissutlåtanden över högskolans anslagsäskanden för
budgetåren 1944/45—1946/47. Statskontoret framhöll bland annat, att —
därest en minskning av inkomsterna vid någon gård icke kunde undvikas
denna minskning regelmässigt borde kunna kompenseras genom en motsvarande
nedskärning av driftutgifterna. Ämbetsverket hölle sålunda före,
att variationer i staternas inkomst- och utgiftssidor knappast skulle behöva
medföra, att nettoutgifterna för de skilda gårdarna upptoges till högre
belopp än för tidigare budgetår. En uppdelning av den nu för varje gård
fastställda staten i två avdelningar, en för försöksverksamheten och en för
jordbruket i övrigt, borde medföra en bättre överblick över gårdarnas bärighet.
Vidare ifrågasattes om icke förhållandena vid gårdarna tarvade en
närmare undersökning i syfte att nedbringa statsverkets kostnader för försöksgårdarna.
Beträffande förslaget till stater för budgetåret 1948/49 må
härutöver framhållas, att högskolan icke på något sätt motiverat nedsätt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
63
ningen av de beräknade inkomsterna vid vissa gårdar. Särskilt staterna för
Flahult samt Brännberg och Sunderbyn böra i detta avseende uppmärksammas.
Departementschefen. Beträffande omkostnaderna för undervisningsinstitutionerna
kan jag i betraktande av de betydligt stegrade utgifterna för städning
tillstyrka en uppräkning av posten övriga expenser med 6 000 kronor
till 57 000 kronor. Med hänsyn till den ökade omsättningen vid baljväxtlaboratoriet
har jag icke heller någon erinran mot att posten driftkostnader
vid baljväxtlaboratoriet höjes med 5 000 kronor till 30 000 kronor. Vidare
synes såsom högskolestyrelsen föreslagit posten sjukvårdskostnader för studentkåren
i anledning av det ökade antalet studerande böra uppräknas med
1 000 kronor till 2 000 kronor. Nettoutgifterna för ifrågavarande institutioner
torde alltså, då inkomsterna kunna beräknas till ett 10 000 kronor högre
belopp än för löpande budgetår eller till 115 200 kronor, böra uppföras
med (99 700 + 6 000 + 5 000 + 1 000 — 10 000 =) 101 700 kronor.
För jordbruks- och husdjursförsöksanstallerna torde icke böra vidtagas
andra ändringar i omkostnadsstaten än att beträffande förstnämnda anstalt
posterna övriga expenser och arbetskostnader i enlighet med högskolestyrelsens
förslag höjas med 500 respektive 2 200 kronor till 8 400 respektive
17 200 kronor. Nettoutgifterna för försöksanstalterna synas alltså böra upptagas
till (62 600 + 500 + 2 200 =) 65 300 kronor.
Vad slutligen angår försöksgårdarna torde en viss uppräkning av utgifterna
icke kunna undvikas därest de ökade kostnaderna för avlöningar till
jordbrukspersonal skola kunna täckas. Även härutöver synas vissa huvudsakligen
ofrånkomliga utgiftsstegringar böra tillåtas. Å andra sidan synes
emellertid en mindre begränsning av utgifterna kunna vidtagas till följd av
minskat medelsbehov under några anslagsposter i försöksgårdarnas omkostnadsstater.
I anslutning till det anförda vill jag föreslå, att försöksgårdarnas
utgifter för nästa budgetår upptagas till (425 500 + 26 400 — 3 600 =)
448 300 kronor, vilket i jämförelse med löpande budgetår innebär en ökning
med 22 800 kronor. Av nämnda nettoökning beräknas 6 700 kronor hänföra
sig till Offers försöksgård, 5 500 kronor till Flahult, 5 000 kronor till
Gisselås, 1 100 kronor till Brännberg och Sunderbyn samt 5 000 kronor till
öjebyn. För Ugerup räknas med en minskning av 500 kronor. Inkomsterna
anser jag sammanlagt kunna uppskattas till ett 5 400 kronor högre belopp
än för innevarande budgetår eller till 383 700 kronor. Jag har därvid följt
högskolestyrelsens beräkningar utom i vad avser Ugerup, för vilken gård
jag uppskattat inkomsterna till ett 2 900 kronor högre belopp än styrelsen.
Utgifterna för försöksgårdarna torde sålunda kunna upptagas med
(47 200 + 22 800 — 5 400 =) 64 600 kronor. I detta sammanhang vill jag
erinra om mitt i 1947 års statsverksproposition gjorda uttalande om vikten
av att verksamheten vid försöksgårdarna bedrives inom ramen av de medel,
som finnas tillgängliga och ställas till förfogande för ändamålet.
Vid bifall till vad jag bär förordat skulle till bestridande av lantbruksliögskolans
omkostnader för nästa budgetår behöva anvisas (101 700 +
65 300 + 64 600=) 231 600 kronor. Härtill kommer emellertid på grund
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
av vad i propositionen angående försöksverksamheten på jordbrukets område
föreslagits ytterligare ett belopp av 163 000 kronor. Lantbrukshögskolans
omkostnadsanslag skulle följaktligen för budgetåret 1948/49 behöva
upptagas till 231 600 -j- 163 000 =) 394 600 kronor. Det torde få
ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning.
Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Å riksstaten för
innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 337 700 kronor, varav 15 000 kronor avsetts för anskaffande av vissa inventarier
till nybyggnad för restaurang m. m. vid Ultuna. I fråga om anslagets
användning i övrigt hänvisas till statsliggaren s. 734.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att för nästa budgetår
måtte för ändamålet anvisas ett med 95 200 kronor till 432 900 kronor höjt
anslag. Rörande högskolestyrelsens anslagsberäkning må här återgivas följande.
Posten institutioner och samlingar föreslås höjd med 38 300 kronor till
188 300 kronor. Av ökningen föranledes ett belopp av 1 000 kronor av det
ökade antalet studerande vid högskolorna och 2 300 kronor av ökade kostnader
vid institutionen för husdjurens avels- och raslära för inköp av foder
åt försöksdjuren. Till återstående del, eller 25 000 kronor, beror ökningen
på att årsanslaget till mikrobiologiska institutionen ifrågasatts skola
höjas med sagda belopp. Såsom skäl härför har anförts, att ifrågavarande
institution för innevarande arbetsår genom statens tekniska forskningsråd
erhållit ett forskningsanslag av omkring 25 000 kronor till de löpande undersökningarna
vid institutionen, men att några medel knappast vidare
kunde påräknas från forskningsrådet.
Högskolestyrelsen har vidare föreslagit ökning av medelsanvisningen till
torrläggnings- och planeringsarbeten samt redskap m. in. vid botanisk-genetiska
institutionen med 16 300 kronor till 20 500 kronor, till apparatur vid
baljväxtlaboratoriet med 4 000 kronor till 8 000 kronor, till ersättningar till
försöksvärdar m. m., avseende anstalten för jordbruksförsök, med 6 000
kronor till 48 000 kronor, till försökskostnader avseende anstalten för husdjursförsök,
med 5 500 kronor till 34 500 kronor, till apparatur vid institutionen
för växtodlingslära med 35 200 kronor till 40 000 kronor samt till
inventarier vid Flahults försöksgård in. in. med 16 400 kronor till 23 300
kronor. Av förstnämnda anslagspost ha beräknats 4 800 kronor för planeringsarbeten,
4 500 kronor för inköp av ett tröskverk med motor, 3 500
kronor för inköp av en mindre motorfräs med tillbehör samt 7 700 kronor
för uppförande av stängsel. Posten apparatur vid baljväxtlaboratoriet har
avsetts för inköp av bland annat skakmaskiner och jordblandare. Det
ökade medelsbehovet till ersättningar till försöksvärdar in. in., avseende
anstalten för jordbruksförsök, har motiverats med att vid anstalten igångsatta
undersökningar rörande mikroelementens betydelse i växtodlingen
hittills bekostats av anslag från jordbrukets forskningsråd, men att det
vore osannolikt att forskningsrådet ansåge sig kunna bevilja ytterligare
anslag för ändamålet. Det till apparatur vid institutionen för växtodlingslära
beräknade beloppet har avsetts för inköp av en kylanläggning, varom
förslag framlagts redan under tidigare budgetår. Under posten inventarier
vid Flahults försöksgård m. in. ha upptagits medel till inköp av arbetshäst,
3-tons arbetsvagn, stallgödselspridare, konstgödselspridare och traktor
samt för omläggning av täckdiken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
65
Till apparatur in. in. vid institutionerna för husdjurens avels- och raslära,
husdjurens utfodring och skötsel samt marklära ha äskats respektive
3 000, 4 400 och 3 000 kronor. Härjämte ha för inköp av traktor vid Gisselås
försöksgård samt för anskaffande av inventarier vid öjebyns försöksgård
in. in. — arbetsvagnar, pelarborrmaskin, fräshacka, paketbil och nyodling
— beräknats 10 000 respektive 15 300 kronor. Slutligen har till försökskostnader
vid Öjebyn, avseende försök med nötkreatur jämte skördetids-
och konserveringsförsök, upptagits en anslagspost å 5 000 kronor.
Å andra sidan ha posterna försöksinventarier för husdjursförsöksanstalten
och utrustning i anledning av utökning av antalet studerande uppförts
med 3 200 respektive 14 700 kronor lägre belopp än för löpande budgetår
eller med 3 400 respektive 1 000 kronor.
Enligt vad högskolestyrelsen framhållit bortfalla slutligen helt de för innevarande
budgetår upptagna engångsutgifterna å tillhopa 49 300 kronor under
posterna inventarier för nybyggnad, apparatur vid mikrobiologiska institutionen,
vid analyslaboratoriet och vid institutionen för husdjurens anatomi
och fysiologi samt trädgårdstraktor vid Ugerups försöksgård.
Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka anskaffande av materiel
i stegrat tempo. Enligt ämbetsverkets mening borde därför förevarande
anslag i nuvarande läge icke bliva föremål för föreslagen uppräkning.
Departementschefen. I nuvarande läge torde en uppräkning av lantbrukshögskolans
materielanslag i den omfattning högskolestyrelsen föreslagit icke
kunna komma i fråga. Emellertid torde de av högskolestyrelsen framställda
förslagen i flera fall vara av en sådan angelägenhetsgrad, att desamma åtminstone
i viss utsträckning böra bifallas. Jag kan sålunda tillstyrka, att
följande anslagsposter höjas, nämligen posten institutioner och samlingar
med 10 000 kronor till 160 000 kronor, varav 1 000 kronor i anledning av det
ökade antalet studerande, 2 300 kronor på grund av ökade kostnader vid
institutionen för husdjurens avels- och raslära för inköp av foder samt
återstoden till följd av prisstegringar, posten torrläggnings- och planeringsarbeten
samt redskap in. in. vid botanisk-genetiska institutionen med 7 700
kronor till 11 900 kronor för uppförande av stängsel, posten apparatur vid
balj växt laboratoriet med 4 000 kronor till 8 000 kronor för inköp av skakmaskiner
och jordblandare in. in., posten försökskostnader, avseende anstalten
för husdj ursförsök, med 2 500 kronor till 31 500 kronor samt posten
inventarier vid Flahults försöksgård med 400 kronor till 7 300 kronor
för inköp av i högskolestyrelsens framställning angivna, av behovet mest
påkallade inventarier. Vidare vill jag förorda, att till försökskostnader vid
Öjebyn, apparatur in. in. vid institutionerna för husdjurens avels- och raslära,
husdjurens utfodring och skötsel samt marklära ävensom till inventarier
vid Öjebyns försöksgård upptagas 4 000, 2 000, 2 000, 3 000 och 5 000
kronor. Härvid förutsätter jag såvitt angår sistnämnda anslagspost, att denna
icke till någon del disponeras till kostnader för nyodling. Någon förhöjning
av posten ersättningar till lörsöksvärdar in. in., avseende anstalten för jordbruksförsök,
torde icke nu höra vidtagas. Ej heller synes för närvarande
erforderligt alt anvisa medel till anordnande av kylanläggning vid institu
5
Bihang till riksdagens protokoll t9i8. 1 samt. Nr 177.
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
tionen för växtodlingslära samt till inköp av traktor vid Gisselås försöksgård.
Samtidigt bör ifrågavarande anslag minskas med tillhopa 67 200 kronor till
följd av minskat medelsbehov under anslagsposterna försöksinventarier för
husdj ursförsöksanstalten och utrustning i anledning av utökning av antalet
studerande samt på grund av bortfallande av vissa under löpande budgetår
under anslaget uppförda engångsutgifter.
Med beaktande av det anförda skulle följaktligen lantbrukshögskolans
materielanslag för nästa budgetår behöva bestämmas till (337 700 -f 10 000 +
7 700 + 4 000 + 2 500 + 400 + 4 000 -f 2 000 + 2 000 + 3 000 + 5 000 —
67 200 = ) 311 100 kronor. På grund av de i propositionen angående försöksverksamheten
på jordbrukets område framlagda förslagen bör emellertid
under anslaget upptagas ytterligare 20 000 kronor. Anslaget torde
alltså för budgetåret 1948/49 böra uppföras med (311 100 -f- 20 000 =)
331 100 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom tid meddela
erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.
Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag. För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett
reservationsanslag av 35 000 kronor, varav 10 000 kronor avsetts för utfyllande
av under krigsåren uppkomna luckor i bibliotekets bokbestånd.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har anhållit om ett oförändrat anslag av
35 000 kronor för nästa budgetår. Härvid har styrelsen emellertid icke beräknat
några medel för engångsutgifter av förut angivna art, varför anslagsäskandet
innebär en höjning av årsanslaget till biblioteket med 10 000
kronor. Denna höjning har motiverats med att nuvarande år sanslag vore
otillräckligt för inköp av utkommande viktigare litteratur samt erforderlig
inbindning.
Statskontoret har ansett ifrågavarande anslag böra kunna nedsättas med
10 000 kronor eller det belopp, som för löpande budgetår anvisats till förut
berörda engångsutgifter.
Departementschefen. I likhet med statskontoret anser jag förevarande
anslag böra kunna nedsättas med 10 000 kronor eller samma belopp, som
för löpande budgetår beräknats under anslaget till bestridande av vissa
engångsutgifter. Anslaget bör sålunda för budgetåret 1948/49 uppföras med
(35 000 — 10 000 =) 25 000 kronor.
Lantbrukshögskolan: Stipendier. Å riksstaten för löpande budgetår har
för detta ändamål upptagits ett förslagsanslag av 16 700 kronor. Av anslaget
ha avsetts 12 800 kronor till 16 elevstipendier å 800 kronor och 3 900
kronor till 3 licentiatstipendier å 1 300 kronor. Sedermera har emellertid
Kungl. Maj :t genom beslut den 7 november 1947 föreskrivit, att licentiatstipendium
vid lantbrukshögskolan under budgetåret 1947/48 skall utgå med
2 500 kronor.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att förevarande anslag
för nästa budgetår måtte upptagas med ett 3 200 kronor högre belopp, eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
67
med 19 900 kronor, ökningen föranledes av att högskolestyrelsen i anslutning
till förut omförmälda förslag om ökat antal studerande vid högskolan
beräknat medel till inrättande av ytterligare 4 elevstipendier.
Departementschefen. I samband med behandlingen av lantbrukshögskolans
avlöningsanslag har jag förordat, att även under nästkommande budgetår
skulle vid högskolan antagas ett till 50 utökat antal studerande. Med
hänsyn härtill torde elevstipendiernas antal böra höjas med 4 till 20, vilket
medför en ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med (4 X
800 =) 3 200 kronor. Härjämte torde anslaget på grund av den innevarande
budgetår beslutade höjningen av licentiatstipendierna från 1 300 till 2 500
kronor böra uppräknas med (3 X 1 200 =) 3 600 kronor. Med beaktande
av det anförda skulle ifrågavarande anslag, som åter torde böra givas karaktär
av obetecknat anslag, för budgetåret 1948/49 behöva upptagas till
(16 700 + 3 200 + 3 600 =) 23 500 kronor.
Lantbrukshögskolan: Underhåll av byggnader m. m., reservationsanslag.
För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag
av 25 000 kronor. Anslagsbeloppet utgör skillnaden mellan å ena sidan beräknade
utgifter å 39 500 kronor samt å andra sidan beräknade uppbördsmedel
å 14 500 kronor för hyror och försålda trädgårdsprodukter.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår måtte höjas med 15 000 kronor till 40 000 kronor. Som skäl för
höjningen har styrelsen anfört, att åtskilliga byggnader vid lantbrukshögskolan
varit i bruk så länge, att de numera krävde ökat underhåll, samt att
nedsättningen under krigsåren av förevarande anslag medfört att erforderligt
underhåll endast delvis kunnat utföras. Tillika har styrelsen framhållit,
att det äskade beloppet utgjorde ej fullt l1/, procent av byggnadernas värde,
medan den procentsats, efter vilken underhållsanslaget till de under statens
allmänna fastighetsfond hörande byggnaderna beräknades, uppginge till
FA procent.
Statskontoret har anfört, att en begränsning av förevarande anslag till
högst 30 000 kronor borde övervägas.
Departementschefen. Även om vissa underhållsbehov därigenom skulle
komma att få eftersättas, kan jag med hänsyn till den återhållsamhet som
måste iakttagas i fråga om anslag till byggnadsarbeten icke föreslå annan
uppräkning av förevarande anslag än som betingas av de i propositionen
angående försöksverksamheten på jordbrukets område framlagda förslagen,
eller med 2 000 kronor. Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra
uppföras med (25 000 -f- 2 000 =) 27 000 kronor.
Lantbrukshögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag. Vid
1946 års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 8, p. 3; r. skr. nr 263) anvisades till
byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan ett investeringsanslag av 1 823 000
kronor, varav 1 190 000 kronor till uppförande av institutionsbyggnad för
mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet.
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
I förberörda skrivelse den 20 november 1945 har styrelsen för lantbrukshögskolan
hemställt, att för utrustning m. in. av nyssnämnda byggnad
måtte för budgetåret 1948/49 anvisas ett anslag av 181 400 kronor. Anslaget
har avsetts att disponeras i enlighet med följande uppställning, vilken
uppgjorts efter överläggningar med byggnadsstyrelsens experter samt de
konstruktörer, som anlitats av byggnadsföretagets arkitekt.
1. |
Ånganläggning .................. |
kronor |
27 000 |
Tillkommet efter |
2. |
Dejoniseringsanläggning ........ |
» |
21 500 |
detaljplanering |
3. |
Tryckluftanläggning ............ |
» |
10 000 |
» |
4. |
Autoklavanläggning i rum 117 .... |
» |
29 000 |
Utrustning |
5. |
Torrsterilisator i rum 117........ |
» |
3 000 |
» |
6. |
Elarmatur, lysämnesrör ........ |
» |
25 000 |
|
7. |
Lättmetallpersienner ............ |
» |
6 100 |
» |
8. |
3 st. motordrivna mörkrumsgardi-ner ............................ |
» |
2 000 |
» |
9. |
Textilier inkl. mörkrumsgarnin . . |
» |
4 000 |
» |
10. |
Isfrysning och kylbad............ |
» |
5 000 |
» |
11. |
Kylskåp i rum 21 .............. |
» |
1 500 |
» |
12. |
Gänghylsor i bord .............. |
» |
1 600 |
» |
13. |
Stativ i rum 026 ................ |
» |
8 000 |
» |
14. |
Eldsläckningsaggregat i rum 028 |
» |
1 500 |
» |
15. |
10 st. diskvagnar................ |
» |
5 000 |
» |
16. |
100 st. vagnar för växthus........ |
» |
6 500 |
» |
17. |
5 st. lyftvagnar.................. |
» |
1 900 |
|
18. |
600 brickor .................... |
» |
4 200 |
» |
19. |
Hygrostatanordningar i konstant-rum .......................... |
4 000 |
» |
|
20. |
Mörkrumsinredning ............ |
» |
1 500 |
» |
21. |
Ateljebelysning ................ |
» |
1 600 |
|
22. |
Steriliseringslampor i ymprum . . |
» |
2 500 |
» |
23. |
Fodertork .................... |
» |
3 000 |
» |
24. |
Autoklaver i kurslaboratorium .... |
» |
6 000 |
» |
Summa |
kronor |
181 400 |
Till närmare motivering för sitt anslagsäskande har högskolestyrelsen anfört
i huvudsak följande.
Den för arbetet vid institutionen nödvändiga ångan beräknades ursprungligen
kunna erhållas genom användning av transportabla elektriska ångberedare.
Under arbetet med byggnadens detaljplanering har emellertid
denna fråga kommit i ett så väsentligt förändrat läge, att inrättandet av
ånganläggning i nybyggnaden torde få anses ofrånkomligt. Från befintlig
transformator vid Ultuna norra hållplats kan nämligen icke uttagas elström
med för den nya byggnadens behov erforderlig kapacitet. Genom att destillations-
och autoklavanläggningar m. m. drivas med ånga från högtryckspanna
kan denna svårighet bemästras. Införande av högtryckspanna i nybyggnaden
måste därför vara den enda ur praktisk och ekonomisk synpunkt
godtagbara lösningen, helst som ånganläggningen i drift ställer sig avsevärt
billigare än eldrift. Det må även nämnas att det genom lämpliga dispositioner
i källarlokalerna visat sig vara möjligt att anordna effektiv övervakning
av högtryckspannan utan att därför särskild personal måste tagas i
anspråk.
Att styrelsen till en början icke heller begärde medel för någon dejoni -
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
seringsanläggning beror därpå, att metoden att framställa rent vatten genom
dejonisering ännu ej var tillräckligt tekniskt utvecklad. Sedan dess har
emellertid metoden fullständigt utarbetats, och tillförlitliga dejoniseringsaggregat
finnas numera tillgängliga i den svenska marknaden. Genom dejonisering
framställt vatten har sådan renhetsgrad, att det för många ändamål
kan användas i stället för destillerat vatten. Dejoniserat vatten kan
framställas för en kostnad av 0,03 öre/l, medan eldestillerat betingar 3,25
öre/l och ångdestillerat 1,44 öre/l. De besparingar i driftskostnader, som
vinnas genom att dels i största möjliga utsträckning använda dejoniserat
vatten samt dels använda ånguppvärmning för destillerat vatten för speciella
ändamål samt för uppvärmning av autoklaver in. m„ kunna uppskattas
till cirka 7 000 kronor per år.
Vad beträffar tryckluftsanläggningen må framhållas, att alla moderna
institutioner av liknande karaktär som den här ifrågavarande äro utrustade
med dylik anläggning och att denna allmänt anses vara oumbärlig. Systemet
med tryckluftsanläggning innebär, att servisledningar för tryckluft
framdragas till laboratorierna, varigenom högst väsentliga tidsbesparingar
i arbetet vinnas.
I sammanställningen i övrigt upptagen materiel tillhör kategorien utrustning.
Beträffande autoklavanläggningen och torrsterilisatorn må anföras, att
dessa ingå såsom arbetsdetaljer i den för institutionen gemensamma diskcentralen,
vilken samtidigt tjänar såsom central för institutionens mycket
omfattande substratberedning. Autoklavanläggningen är avsedd att kopplas
till den förut omtalade ånganläggningen och kommer att medgiva en
väsentligt snabbare substratberedning än som tidigare varit möjligt. I första
hand utgör den emellertid ett nödvändigt tillskott till institutionens möjligheter
att verkställa de för allt mikrobiologiskt arbete nödvändiga autoklaveringarna,
vilka möjligheter för närvarande äro helt otillräckliga för institutionens
behov. Särskilt gäller detta under den sänsongmässiga framställningen
av baljväxtkulturer.
I anslutning till det anförda har högskolestyrelsen framhållit, att det
vore nödvändigt att medel anvisades för budgetåret 1948/49 för de under
punkterna 1—18 i sammanställningen angivna ändamålen om den nya institutionsbyggnaden
skulle kunna tagas i bruk av institutionen. Vad anginge
under punkterna 19—24 upptagen utrustning vore visserligen även denna
nödvändig för arbetet vid institutionen men dock icke helt av samma angelägenhetsgrad.
Styrelsen har emellertid av praktiska skäl ansett önskvärt att
medel ställdes till förfogande för samma budgetår för anskaffande av jämväl
denna utrustning.
Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket, som icke kunnat ingå på något
närmare bedömande av de begärda medelsbeloppen, dock icke funnit
anledning till erinran mot förevarande framställning.
Departementschefen. Såsom av det förut anförda framgår har det vid detaljplanering
av den vid 1946 års riksdag beslutade institutionsbyggnaden
för mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet visat sig lämpligt
att vidtaga vissa ändringar i den ursprungligen uppgjorda planen för byggnaden.
Det har sålunda befunnits önskvärt att byggnaden förses med ång-,
dejoniserings- och tryckluftanläggningar. Då enligt vad i ärendet framhållits
dylika anläggningar torde komma att bli såväl kostnads- som tidsbesparande
anser jag mig böra tillstyrka att erforderliga medel anvisas för utförande
av dessa anläggningar.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Vad härefter angår den av högskolestyrelsen begärda utrustningen torde
denna vara av sådan natur, att densamma är nödvändig för att den nya
institutionsbyggnaden skall kunna på bästa sätt utnyttjas för sitt ändamål.
Emellertid synes med anskaffande av en del av utrustningen utan större
olägenhet tills vidare kunna anstå. Främst gäller detta under punkterna
19—24 i förut intagna sammanställning angiven utrustning, vilken kostnadsberäknats
till sammanlagt 18 600 kronor. Vidare torde enligt vad jag under
hand inhämtat under posterna textilier inklusive mörkrumsgardin, isfrysning
och kylbad samt 5 stycken lyftvagnar nu icke behöva beräknas högre
belopp än 2 000, 3 000 respektive 1 000 kronor, vilket medför ett minskat
medelsbehov av 4 900 kronor. Ej heller synes erforderligt att nu anvisa medel
för inköp av under punkt 11 i berörda sammanställning upptagna kylskåp.
Härigenom skulle medelsbehovet minskas med ytterligare 1 500 kronor.
Då de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna torde få godtagas,
skulle vid bifall till vad jag i det föregående förordat för inredning och utrustning
vid lantbrukshögskolan för nästa budgetår erfordras ett belopp av
(181 400 — 18 600 — 4 900 -— 1 500 =) 156 400 kronor. Härtill kommer
emellertid på grund av vad i propositionen angående försöksverksamheten
på jordbrukets område föreslagits ytterligare ett belopp av 37 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål bör följaktligen för budgetåret 1948/49 anvisas
ett anslag av (156 400 -j- 37 000 =) 193 400 kronor. Anslaget bör givas karaktär
av reservationsanslag.
Lantbrukshögskolan: Särskilda undersökningar, reservationsanslag. För
detta ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett reservationsanslag
av 140 000 kronor. Beträffande anslagets användning hänvisas till statsliggaren
s. 735.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att ifrågavarande anslag
för nästa budgetår skulle upptagas till ett med 44 300 kronor till 184 300
kronor förhöjt belopp. Den ifrågasatta anslagsökningen hänför sig till anslagsposterna
till jordbearbetningsförsök, forsknings- och försöksverksamhet
vid institutionen för växtodlingslära beträffande ogräsens bekämpande
samt forsknings- och försöksverksamhet vid jordbruksförsöksanstalten beträffande
ogräsens bekämpande, vilka poster föreslagits höjda med respektive
3 400, 8 600 och 32 300 kronor till respektive 13 400, 17 200 och 41 500
kronor. Uppräkningen av förstnämnda båda anslagsposter har huvudsakligen
föranletts av att högskolestyrelsen föreslagit omändring av arvodena
till två assistenter, vilka avlönas från posterna, till förste assistentarvoden.
Vad angår sistnämnda anslagspost beror höjningen av densamma främst
på att styrelsen upptagit ett belopp av 25 000 kronor till speciell försöksverksamhet
med nya ogräspreparat.
Statskontoret, som icke kunnat tillstyrka en utökning av ifrågavarande
verksamhet, har anfört, att förevarande anslag i nuvarande läge icke borde
bliva föremål för föreslagen uppräkning.
71
Knrtgl. Moj:ts proposition nr 177.
Departementschefen. Till frågan om omändring av arvodena till två assistenter,
vilka avlönas från ifrågavarande anslag, till förste assistentarvoden
är jag icke beredd att nu taga ställning utan torde detta spörsmål få
prövas i samband med genomförandet av den föreslagna utbyggnaden av
lantbrukshögskolan och därav för budgetåret 1949/50 föranledda anslagsäskanden.
Med upptagande av den högskolestyrelsen ifrågasatta speciella
försöksverksamheten med nya ogräspreparat torde jämväl tills vidare böra
anstå. Icke heller i övrigt kan jag tillstyrka de av högskolestyrelsen ifrågasatta
anslagshöjningarna. Däremot vill jag föreslå, att under ifrågavarande
anslag upptages en ny post å 5 000 kronor till bestridande av kostnaderna
för fullföljande under nästa budgetår av den av filosofie licentiaten G.
Rappe bedrivna forsknings- och försöksverksamheten med avseende på det
årsrytmiska förloppet av tillväxten på vallar. Vid bifall till vad jag sålunda
föreslagit skulle förevarande anslag för budgetåret 1948/49 böra uppföras
med (140 000 -f 5 000 =) 145 000 kronor. Det torde få ankomma å Kungl.
Maj :t att i sinom tid fördela anslaget mellan de olika ändamålen ävensom
meddela närmare föreskrifter rörande dess användning.
Lantbrukshögskolan: Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Detta anslag
är för innevarande budgetår uppfört med 44 800 kronor. Rörande anslagets
användning hänvisas till statsliggaren s. 735.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har anhållit, att för ifrågavarande ändamål
måtte för nästa budgetår anvisas ett med 4 000 kronor till 48 800 kronor
förhöjt anslag. Av ökningsbeloppet ha 1 330 kronor avsetts för bestridande
av kostnaderna för bearbetning och publicering av jämväl resultaten
från de av Föreningen skånska andelsslakterier och Institutet för husdjursförädling
drivna försöksstationerna i Kävlinge och Wiad. I övrigt beror den
ifrågasatta anslagshöjningen på ökade arbets- och tryckningskostnader samt
stegrade materielpriser.
Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka någon utökning av
förevarande verksamhet och fördenskull ansett anslaget i nuvarande läge
icke böra uppräknas.
Departementschefen. Även om det skulle vara av ett visst värde att resultaten
från försöksstationerna i Kävlinge och Wiad publicerades torde
någon medelsanvisning, för detta ändamål av sparsamhetsskäl icke för närvarande
böra övervägas. Ej heller i övrigt anser jag mig kunna tillstyrka
av högskolestyrelsen ifrågasatt uppräkning av förevarande anslag. Anslaget
torde därför för nästa budgetår böra bestämmas till oförändrat belopp
av 44 800 kronor.
Lantbrukshögskolan: Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök
m. m. Under denna anslagstitel är för innevarande budgetår anvisat ett anslag
av 89 000 kronor. Bestämmelser angående anslagets användning äro
meddelade i kungörelsen den 31 mars 1939 (nr 109).
Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att ifrågavarande anslag
för nästa budgetår måtte höjas med 100 000 kronor till 195 000 kronor. Vid
beräkning av medelsbehovet har styrelsen utgått från dels att statsbidraget
72
Kungi. Maj:ts proposition nr 177.
för lokalt gödslingsförsök borde höjas från nuvarande högst 20 kronor till
i medeltal 50 kronor för beräknade 2 000 försök, varför till gödslingsförsök
skulle erfordras ett belopp av 100 000 kronor, dels att bidraget för lokalt
växtodlingsförsök borde höjas från nuvarande högst 30 kronor till i medeltal
65 kronor för beräknade 800 mot nu 600 försök, till följd varav till
växtodlingsförsök kunde beräknas 52 000 kronor, dels ock att för undersökningar
rörande bakningsdugligheten hos de svenska brödsädessorterna
genom provbakningar borde ställas till förfogande ett belopp av 12 000 kronor.
Härjämte borde upptagas till bidrag till inköp av konstgödselmedel
till gödslingsförsök 20 000 kronor och till bidrag till lokala besprutningsförsök
i fråga om potatis 2 500 kronor samt till analyskostnader 8 500 kronor,
vilket i förhållande till nu tillämpad medelsberäkning innebär en höjning
med 5 000 kronor beträffande inköp av konstgödselmedel samt med
1 000 kronor i fråga om analyskostnader. Styrelsen har slutligen uttalat,
att en uppräkning av anslaget i enlighet med vad som föreslagits icke kunde
anses innebära ett föregripande av 1945 års jordbruksförsöksutrednings
förslag.
Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka en utökning av ifrågavarande
verksamhet. Då med en ökning av bidragen till verksamheten
jämväl syntes böra anstå, har ämbetsverket ansett förevarande anslag icke
böra bliva föremål för föreslagen uppräkning.
Departementschefen. Såsom framgår av det förut anförda har högskolestyrelsen
föreslagit en avsevärt ökad medelsanvisning under förevarande
anslag, varigenom bland annat skulle möjliggöras en förhöjning av bidragsbeloppen
för gödslings- och växtodlingsförsök samt upptagande av undersökningar
rörande bakningsdugligheten hos de svenska brödsädessorterna
genom provbakningar. Även om vissa skäl kunna anföras för vad högskolestyrelsen
sålunda ifrågasatt, anser jag emellertid att den med förevarande
anslag avsedda verksamheten i likhet med vad som förordats i fråga om
övriga områden av jordbrukets försöksverksamhet under nästa budgetår
böra bedrivas i samma omfattning och inom samma kostnadsram som under
löpande budgetår. Jag föreslår sålunda, att anslaget för budgetåret
1948/49 upptages till oförändrat belopp av 89 000 kronor.
Lantbrukshögskolan: Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor. För innevarande budgetår är för ändamålet
anvisat ett anslag av 22 000 kronor. Beträffande bestämmelserna
rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren s. 748.
Styrelsen för lanbrukshögskolan har hemställt om ett med 17 000 kronor
till 39 000 kronor förhöjt anslag. Anslagsökningen har föranletts av att
styrelsen upprepat sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår framlagda
förslag om upptagande av försöksverksamhet för prövning av värdet
av olika stammar av foderrotfrukter.
Statskontoret har ansett sig icke kunna tillstyrka någon utvidgning av
förevarande verksamhet, varför anslaget enligt ämbetsverkets mening icke
borde uppräknas.
73
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Departementschefen. Med igångsättande av den föreslagna försöksverksamheten
för prövning av värdet av olika stammar av foderrotfrukter torde
tills vidare få anstå. Ifrågavarande anslag synes följaktligen för nästa
budgetår böra uppföras med oförändrat belopp av 22 000 kronor.
I propositionen angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation
har jag föreslagit, att den för högre undervisning, forskning och försöksverksamhet
gemensamma huvudinstitutionen skulle benämnas Lantbrukshögskolans
och Statens Lantbruksförsök. I anslutning härtill torde förut
behandlade anslag böra erhålla däremot svarande ändrade rubriker.
I detta sammanhang torde jag få anmäla en skrivelse den 20 december
1947 från styrelsen för lantbrukshögskolan, däri styrelsen hemställt om anvisande
för budgetåret 1948/49 av 28 000 kronor för anordnande av en
specialkurs för maskinkonsulenter. Vid skrivelsen har fogats ett av högskolans
lärarråd utarbetat förslag i ämnet. Jag torde här få i korthet redogöra
för innebörden av berörda förslag.
Lantbrukshögskolans lärarråd har avsett, att ifrågavarande kurs skulle
anordnas vid lantbrukshögskolans maskintekniska institution under medverkan
av jordbrukstekniska institutet. Vid kursen, som skulle pågå sju månader
och förslagsvis under tiden 1 augusti 1948—28 februari 1949, skulle
mottagas högst 15 deltagare. I fråga om fordringarna för inträde vid kursen
har lärarrådet ansett, att densamma borde vara öppen för alla agronomer,
som hos hushållningssällskapen redan äro anställda för maskinteknisk
verksamhet, ävensom för de agronomer, som ämnade söka tjänst såsom
maskinkonsulent efter genomgången utbildning och som fyllde de fordringar
utöver agronomexamen, som kunde komma att uppställas för inträde
vid kursen. I sistnämnda hänseende har lärarrådet uttalat, att särskilda
krav borde ställas på den inträdessökandes kunskaper i vissa delar av ämnet
fysik. Utbildningen vid kursen skulle enligt förslaget bestå i dels teoretisk
undervisning vid Ultuna, dels studiebesök på verkstäder hos maskinhållare
och på lantgårdar, dels ock praktik i reparation av lantbruksmaskiner
och traktorer samt praktik på maskinstationer. Betyg över genomgången
kurs skulle utfärdas av lantbrukshögskolan.
Kostnaderna för kursen ha av lärarrådet beräknats till 28 600 kronor i
enlighet med nedan intagna uppställning.
Arvoden till speciallärare och andra medverkande vid undervisningen
på Ultuna ................................
Heltidsanställd assistent för hjälp vid förberedande av labora
tioner
och studiebesök in. m...........................
Kompendier m. ......................................
Anskaffning av undervisningsmateriel samt frakter, motorbränsle
in. fl. omkostnader ..........................
Resekostnader vid studiebesök ........................
Resekostnad för lärare med uppgift att inspektera kursdeltagarnas
praktiska arbete ..........................
kronor 10 200
» 6 000
» 3 000
» 4 000
» 4 600
* 800
Summa kronor 28 600.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Lärarrådet har härjämte framhållit, att i nuvarande konkurrens om
agronomerna det torde bli nödvändigt att lämna någon form av ersättning
till kursdeltagarna för deras uppehälle under kursen, om de för maskinkonsulentbefattningarna
lämpligaste agronomerna skola söka sig till denna
bana. Lärarrådet har emellertid förklarat sig icke beredd att nu framlägga
något detaljerat förslag på denna punkt.
Styrelsen för lantbrukshögskolcin har icke haft något att erinra mot lärarrådets
förevarande förslag. Beträffande det begärda anslaget har styrelsen
uttalat, att av detsamma 16 200 kronor borde upptagas under högskolans
avlöningsanslag och återstoden eller 12 400 kronor under högskolans
materielanslag. Slutligen har styrelsen i likhet med lärarrådet framhållit,
att utöver anslaget erfordrades medel för utbetalande av stipendier av
lämplig storlek till kursdeltagare, som vore i behov av understöd för att
kunna deltaga i kursen.
Jag torde här även få anmäla en skrivelse den 5 september 1947 från
Sveriges lantmästareförbund. I skrivelsen har förbundet anhållit, att behörighetsvillkoren
för de blivande maskinkonsulentbefattningarna hos hushållningssällskapen
utformades så, att examen vid driftsledarkursen å Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut jämte samma specialutbildning
som i propositionen nr 76/1947 föreslagits för agronomer skulle medföra
behörighet vid tillsättandet av nyssnämnda befattningar. Över framställningen
ha remissutlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, styrelsen
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelsen för statens
maskin- och redskapsprovningsanstalter samt styrelsen för jordbrukstekniska
institutet.
Lantbruksstyrelsen har i sitt remissutlåtande framhållit det olikartade
syftet med utbildningen vid lantbrukshögskolan och vid Alnarpsinstitutets
driftsledarkurs samt därav följande skiljaktigheter i undervisningen. Vidare
har styrelsen erinrat, att enligt förenämnda proposition möjligheter
skola föreligga att, då särskilda skäl äro för handen, meddela dispens beträffande
behörighetsvillkoren för maskinkonsulentbefattningarna. Med
hänsyn härtill har lantbruksstyrelsen ansett anledning icke föreligga att
vidtaga av förbundet ifrågasatta ändringar i behörighetsvillkoren och fördenskull
avstyrkt bifall till förevarande framställning.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har ansett
sig utan tvekan kunna tillstyrka bifall till förbundets framställning.
Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter har tillstyrkt,
att från driftsledarekursen vid Alnarpsinstitutet utexaminerade
personer gåvos tillträde till de specialkurser, som kunde komma att anordnas
för utbildning av maskinkonsulenter innan en specialiserad utbildning
på maskinområdet vid lantbrukshögskolan genomförts.
Styrelsen för jordbrukstekniska institutet har uttalat, att den framtida
ordinarie utbildningen av maskinkonsulenter borde vara förlagd uteslutande
till lantbrukshögskolans agronomkurs, men att under en övergångstid
specialutbildning borde anordnas för redan utexaminerade agronomer. Till
sådana specialkurser syntes enligt institutsstyrelsens mening böra kunna
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
75
antagas jämväl lantmästare, som förvärvat ingående kännedom om lantbruksmaskiner
och som även i övrigt fyllde de fordringar, som kunde uppställas
för inträde vid dessa kurser.
Departementschefen. I det föregående har jag föreslagit, att i samband
med utbyggnaden av lantbrukshögskolan vid denna skulle inrättas en särskild
maskinteknisk linje för utbildning av, bland andra, dem som ämnade
söka de vid 1947 års riksdag nyinrättade befattningarna såsom maskinkonsulenter
hos hushållningssällskapen. Såsom i årets statsverksproposition
vid behandlingen av hushållningssällskapens avlöningsanslag antytts
föreligger för närvarande brist på kompetenta sökande till dessa befattningar.
Sålunda har förutsatts, att högst 7 av befattningarna skola kunna besättas
under år 1948. Uppenbarligen är det emellertid av stort intresse, att
maskinkonsulentbefattningarna i så stor utsträckning som möjligt snarast
erhålla innehavare. Då det naturligen måste dröja flera år innan någon
utexaminering från den nya maskintekniska linjen vid lantbrukshögskolan
kan ske, synes enda möjligheten för uppnående av nämnda mål vara att
anordna en specialkurs som tar sikte på att utbilda agronomer till maskinkonsulenter.
Jag vill därför förorda, att en dylik kurs kommer till stånd
under nästa budgetår.
Vad angår den närmare utformningen av kursen kan jag i stort sett ansluta
mig till det av lantbrukshögskolans lärarråd framlagda av högskolestyrelsen
tillstyrkta förslaget. Kursen bör sålunda anordnas vid lantbrukshögskolans
maskintekniska institution under medverkan av jordbrukstekniska
institutet. Vid kursen synas böra mottagas högst 15 deltagare. Härigenom
torde det bliva möjligt att under år 1949 besätta flertalet av de
maskinkonsulentbefattningar, som då ännu stå vakanta. För inträde vid
kursen synes i enlighet med kursens syftemål böra fordras avlagd agronomexamen.
Jag kan alltså icke biträda det av Sveriges lantmästareförbund
framlagda förslaget att examen från driftsledarkursen vid Alnarp generellt
skulle berättiga till inträde vid kursen. Hinder torde emellertid icke
böra möta för Kungl. Maj:t att i särskilda fall meddela dispens från fordran
på agronomexamen. I övrigt torde det få ankomma å Kungl. Maj :t att
meddela närmare föreskrifter rörande kursen.
Kostnaderna för ifrågavarande kurs ha beräknats till 28 600 kronor, varav
10 200 kronor till arvoden till speciallärare in. fl., 6 000 kronor till avlöning
av en assistent, 3 000 kronor till kompendier in. in., 4 000 kronor till
undervisningsmateriel, frakter, motorbränsle in. fl. omkostnader, 4 600 kronor
till resekostnader vid studiebesök samt 800 kronor till resekostnad för
lärare. Mot dessa kostnadsberäkningar synes icke något vara att erinra.
Däremot anser jag mig icke kunna förorda, att särskilda medel äskas för
utbetalande av stipendier till kursdeltagare. Vid bifall till vad jag i det föregående
förordat skulle alltså till kostnaderna för ifrågavarande kurs erfordras
ett belopp av 28 600 kronor. Detta belopp synes böra anvisas å riksstatcn
för nästa budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Kostnader för specialkurs
för utbildande av maskinkonsulenter.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Veterinärhögskolan.
I skrivelser den 17 juli, den 29 november och den 27 december 1947 har
styrelsen för veterinärhögskolan gjort framställning om anslag till högskolan
för budgetåret 1948/49.
Veterinärhögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 899 400 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni
1946 för veterinärhögskolan fastställt dels personalförteckning (statsliggaren
s. 758) dels ock följande
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 361 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, förslagsvis .............................. » 18 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 469 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 49 900
Summa kronor 899 400
Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj :t förklarat, att av högskolans
icke-ordinariepost icke utan Kungl. Maj :ts medgivande finge tagas
i anspråk högre belopp än 440 000 kronor.
Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att förevarande anslag för
nästa budgetår måtte uppföras med ett med 191 840 kronor till 1 091 240 kronor
förhöjt belopp. Styrelsen har därvid anfört, att styrelsen vid uppgörandet
av anslagsäskandena utgått ifrån att såväl 1946 års högskoleutredning
som ock utredningen rörande löneställningen för laboratoriebiträden och
därmed jämförlig personal i statens tjänst skulle komma att slutföras å
sådan tid att på utredningarna grundade förslag kunde föreläggas 1948 års
riksdag. Vidare har styrelsen förutsatt, att antalet studerande vid högskolan
för läsåret 1948/49 skulle fastställas till 35. I anslutning härtill har styrelsen
ansett sig för närvarande böra framföra allenast sådana anslagsäskanden,
som enligt styrelsen mening vore oundgängligen nödvändiga för att högskolan
skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fullfölja sin verksamhet såväl
i fråga om forskning som undervisning, eller också hade samband med
den av styrelsen förutsatta utökningen av antalet studerande vid högskolan.
Rörande anslagsberäkningen må i övrigt anföras följande.
Av det beräknade medelsbehovet, 1 091 240 kronor, avse 376 140 kronor
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 8 900 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, 581 250 kronor avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal, 114 950 kronor rörligt tillägg samt 10 000 kronor
övertidsersättningar.
Av höjningen å 14 540 kronor under ordinarieposten avses 800
kronor för uppflyttning av en befattning såsom maskinist av 2:a klass i
lönegrad Ca 13 till befattning såsom maskinmästare i lönegrad Ca 17, 6 900
kronor för omändring av två befattningar såsom hovslagare i lönegrad Ca 10
77
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
och en sådan befattning i lönegrad Ce 10 till befattningar såsom hovbeslagsoch
smidesinstruktörer i lönegrad Ca 12, 5 600 kronor för besättande av en
för närvarande vakant kanslibiträdesbefattning samt 1 240 kronor för beräknade
löneklassförändringar.
Förslaget om uppflyttning av maskinistbefattningen i högre lönegrad har
av högskolestyrelsen motiverats med de kompetenskrav och anspråk i övrigt
som måste ställas på ifrågavarande befattningshavare. Såsom skäl till
förslaget om ombildning av tjänsterna såsom bovslagare i lönegrad Ca 10 respektive
Ce 10 till befattningar såsom hovbeslags- och smidesinstruktörer
i lönegrad Ca 12 har styrelsen framhållit föreliggande rekryteringssvårigheter.
Beträffande förslaget om återbesättande av en kanslibiträdestjänst
bar anförts att den nuvarande kansli- och kontorspersonalen på högskolans
ekonomiska avdelning vore otillräcklig och över hövan arbetstyngd vartör
en förstärkning av densamma vore nödvändig.
Arvodesposten har minskats med 9 500 kronor. Detta belopp utgör
skillnaden mellan en minskning å 10 000 kronor och en höjning å 500 kronor.
Minskningen föranledes av att styrelsen liksom i sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår hemställt att arvodesbefattningen såsom lärare i
artificiell insemination föreslås omändrad till eu icke-ordinarie befattning
i lönegraden Ce 29. Såsom skäl härför har anförts, att det med hänsyn
till den omfattning den artificiella inseminationsverksamheten redan nått
vore synnerligen nödvändigt att ifrågavarande lärarhefattning innehades av
en fullt kompetent och erfaren veterinär. Beträffande förslaget om höjning
av rektors arvode har framhållits, att dennes arvode alltsedan år 1926
utgått med ett belopp av 1 500 kronor för år, varför det med hänsyn till
den utveckling högskolan under de sista decennierna undergått syntes skäligt
att arvodet höjdes med 500 kronor till 2 000 kronor.
Icke-ordinarieposten har ökats med 111 800 kronor till 581 300
kronor. För inrättande av en befattning såsom laborator i lönegrad Ce 29
å fysiologisk-farmakologiska avdelningen, en tjänst såsom lärare i artificiell
insemination i lönegrad Ce 29, en assistentbefattning i lönegrad Ce 24 å
envar av patologisk-anatomiska, kemiska och obstetrisk-bujatriska avdelningarna
samt avdelningen för hovbeslag, två tjänster såsom laboratoriebiträde
i lönegrad Ce 10'' å avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien
samt kemiska avdelningen samt en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ce 8 ha
sålunda beräknats (13 200 -j- 13 200 -j- 40 900 -j- 10 600 — 4 700 =) 82 600
kronor. Vidare har högskolestyrelsen föreslagit att nio assistentbefattningar,
vilka för närvarande vore placerade i lönegrad Cf 22, måtte hänföras till
lönegraden Ce 24, vilket medförde en ytterligare utgiftsökning å 9 800 kronor.
För inplacering å löneplan i lönegrad Ce i) av fyra nu kollektivavtalsanställda
befattningshavare — varav tre såsom djurskötare och eu såsom
nattvakt — ha beräknats 20 000 kronor. Därjämte ha beräknats 1 500 kronor
för ökade vikariatsersättningar och 3 200 kronor för täckande av ökat
medelsbehov i anledning av löneklassförändringar. Utgiftsökningarna uppgå
alltså till sammanlagt 117 100 kronor. Å andra sidan har posten minskats
med 5 300 kronor, motsvarande avlöningen till eu bovslagare, vilken såsom
förut nämnts föreslagits överförd å ordinarie stat.
1 fråga om förslaget om inrättande av en laboratorsbefattning i lönegrad
Ce 29 å fysiologisk-farmakologiska avdelningen har styrelsen anfört i huvudsak
samma skäl, som framfördes i anslagsäskandena i denna del för innevarande
budgetår. Till motivering av förslagen om inrättande av fyra nya
assistentbefattningar, två befattningar såsom laboratoriebiträden och en kontorsbiträdestjänst
har högskolestyrelsen åberopat den ökning av verksamheten
som ägt rum under de senaste åren ävensom behovet av ytterligare
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
arbetskraft. Rörande assistenttjänsternas placering i lönegrad Ce 24 har
styrelsen erinrat, att styrelsen i skrivelse den 16 juli 1947 hemställt om godkännande
av viss befordringsgång för högskolans assistentpersonal att gälla
under innevarande budgetår, innebärande bland annat, att för befattningshavare,
som innehaft aspirantanställning eller därmed likvärdig tjänst under
ett år, skulle inrättas extraordinarie tjänst i lönegrad Ce 24 samt att
till annan assistent med full kompetens och mera permanent anställning
finge utbetalas lön enligt lönegrad Cf 22. I anslutning härtill har styrelsen
hemställt, att samtliga assistentbefattningar vid högskolan, såväl de redan
befintliga som ock de till nyinrättande föreslagna, måtte hänföras till lönegrad
Ce 24. Med hänsyn till att behovet av de fyra hittills under flera år
med kollektivavtalsanställd personal besatta tjänsterna såsom djurskötare
och nattvakt vore konstant har styrelsen funnit sig böra föreslå att dessa
befattningar inplacerades å löneplan i lönegrad Ce 5.
Styrelsen har slutligen föreslagit att en särskild anslagspost till övertidsersättningar
å förslagsvis 10 000 kronor måtte upptagas i avlöningsstaten
för nästa budgetår. Därvid har framhållits, att verksamheten vid högskolan
vore av sådan natur, att kompensationsledighet för övertidstjänstgöring
regelmässigt icke kunde komma i fråga.
Statskontoret har i remissutlåtande den 15 september 1947 anfört i huvudsak
följande.
I avvaktan på resultatet av pågående utredningar torde några åtgärder
icke böra vidtagas med avseende å högskolans organisation, såvitt ej alldeles
särskilda skäl härför föreligga. Vid sådant förhållande torde någon uppdelning
av professurer nu ej böra upptagas till prövning, och ej heller den
av styrelsen föreslagna laborator stjänsten å fysiologisk-farmakologiska avdelningen
böra inrättas. Erinras må för övrigt, att sistnämnda spörsmål var
föremål för prövning i samband med beviljande av anslag till högskolan
för budgetåret 1947/48.
Även frågan om att ombilda befattningen som lärare i artificiell insemination
till extra ordinarie tjänst prövades vid 1947 års riksdag. I betraktande
av den starkt utökade verksamheten på detta område har statskontoret
icke något att i och för sig erinra mot att en extra ordinarie tjänst i 29
lönegraden inrättas i stället för nuvarande arvodesbefattning. Lämpligt synes
dock vara, att detta spörsmål upptages till behandling i samband med
högskoleutredningens blivande förslag. Så torde i varje fall böra ske beträffande
styrelsens förslag om inrättande av nya assistentbefattningar och
om inplacering i lönegrad av dessa tjänster.
Med hänsyn till vad styrelsen anfört beträffande behovet av en förstärkning
av kansli- och kontorspersonalen vid högskolans ekonomiska avdelning
vid statskontoret icke motsätta sig, att medel anvisas för anställande
av ytterligare ett biträde i befordringsgången. Vid bifall härtill torde emellertid
det för övertidsersättning begärda beloppet, 10 000 kronor, kunna avsevärt
nedsättas, förslagsvis till 2 000 kronor.
Den av styrelsen föreslagna uppflyttningen i högre lönegrad av maskinistbefattningen
vid högskolan torde komma att tagas under omprövning
i samband med den särskilda utredningen angående löneställningen för maskinist-
och reparatör spersonal i statens tjänst. I nu förevarande sammanhang
lärer den därför ej böra föranleda någon åtgärd.
Departementschefen. Av samma skäl som jag anfört vid behandlingen av
lantbrukshögskolans avlöningsanslag är jag i princip icke heller beträffande
veterinärhögskolan beredd att nu förorda inrättande av nya tjänster
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
79
eller vidtagande av ändringar i befattningshavarnas löneställning. Jag kan
sålunda icke biträda förslagen om inrättande av en laboratorsbefattning å
fysiologisk-farmakologiska avdelningen, en assistenttjänst vid vardera av
patologisk-anatomiska och kemiska avdelningen ävensom avdelningen för
hovbeslag, samt två laboratoriebiträdesbefattningar. Ej heller anser jag
mig böra tillstyrka ifrågasatt uppflyttning i lönegrad av befattningarna såsom
maskinist och hovslagare. I fråga om förstnämnda befattning torde jag
för övrigt även få erinra om att utredning för närvarande pågår rörande
löneställningen för maskinist- och reparatör spersonal i statens tjänst. Såsom
jag förut anfört torde med en uppräkning av arvodet till högskolans
rektor böra anstå tills i samband med den föreslagna utbyggnaden av högskolan
från och med budgetåret 1949/50.
Emellertid synas vissa undantag från nyssnämnda princip böra göras.
Med hänsyn till den omfattning verksamheten med artificiell insemination
numera antagit vill jag sålunda förorda, att vid obstetrisk-bujatriska avdelningen
inrättas en befattning såsom assistent med uppgift att biträda i
nyssnämnda verksamhet. Ifrågavarande assistent synes lämpligen böra erhålla
ett arvode av 9 000 kronor för år. Av nyssnämnda skäl synes mig även
en viss förbättring av löneställningen för den nuvarande läraren i artificiell
insemination motiverad. Jag föreslår, att dennes arvode -— för närvarande
10 000 kronor för år — höjes till ett belopp, motsvarande avlöning till befattningshavare
i 24 löneklassen, eller sålunda med 1 460 till 11 460 kronor.
Vidare vill jag förorda, att tre djurskötare och en nattvakt som nu äro anställda
enligt kollektivavtal från och med nästa budgetår inplaceras å löneplan
i lönegrad Ce 9 med hänsyn till att stadigvarande behov av dessa befattningshavare
synes föreligga. Då dessas avlöningar för närvarande bestridas
från högskolans rörelsemedel synes det överskott å högskolans rörelse,
som skall debiteras omkostnadsanslaget, böra uppräknas med ett belopp
motsvarande befattningshavarnas nuvarande årslöner eller i runt tal
15 000 kronor. I betraktande av arbetsbelastningen å högskolans kansli anser
jag mig nu vidare böra tillstyrka, att ytterligare ett skrivbiträde anställes
vid högskolan. Vid bifall härtill torde å andra sidan med återbesättande
av den vakanta kanslibiträdesbefattningen kunna anstå.
Vad härefter angår högskolestyrelsens framställning om uppflyttning av
nio assistentbefattningar till lönegrad Ce 24 torde få framhållas, att flertalet
av dessa på grund av den föregående år beslutade befordringsgången för
högskolans assistentpersonal redan under innevarande budgetår komma att
hänföras till nämnda lönegrad samt att hänsyn härtill tagits vid det slutliga
fastställandet av anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
för innevarande budgetår. Vid sådant förhållande synes tillräckligt,
att för ifrågavarande ändamål avses ett belopp av 2 000 kronor.
Såsom i det föregående antytts har högskolestyrelsen förutsatt att antalet
studerande vid högskolan under nästa budgetår skulle utökas. Med hänsyn
till det föreliggande behovet av utbildade veterinärer synes icke något vara
att erinra mot att så sker. Jag har också för avsikt att senare för Kungl.
Maj :t anmäla förslag i sådant syfte.
80
Kungl. Alaj:ts proposition nr 177.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat och med beaktande av
att någon särskild anslagspost till övertidsersättningar icke torde böra upptagas,
skulle veterinärhögskolans avlöningsstat för nästa budgetår erhålla
följande utseende.
Posten avlöningar till ordinarie personal torde icke böra undergå annan
förändring än att densamma till följd av löneklassförändringar bör höjas
med 1 200 kronor till 362 800 kronor. På grund av förslagen om uppräkning
av arvodet till läraren i artificiell insemination samt inrättande av en befattning
såsom arvodesassistent vid obstetrisk-bujatriska avdelningen synas
under arvodesposten böra beräknas ökningar å 1 500 respektive 9 000 kronor.
Denna post skulle alltså behöva upptagas till (18 400 + 1 500 +
9 000 =) 28 900 kronor. Vad angår icke-ordinarieposten torde denna böra
höjas med 20 000 kronor i anledning av förslaget om inplacering av viss
kollektivavtalsanställd personal å löneplan samt med 3 800 kronor för avlöning
av ett skrivbiträde. Vidare bör posten på grund av befordringsgången
för högskolans assistentpersonal uppräknas med 2 000 kronor och med
3 200 kronor till följd av beräknade löneklassförändringar. Å andra sidan
kan posten minskas med 29 500 kronor med hänsyn till den schablonmässiga
uppräkningen av densamma för innevarande budgetår. Icke-ordinarieposten
skulle alltså, då ytterligare medel icke synas böra beräknas för vikariatsersättningar,
böra uppföras med (469 500 + 20 000 + 3 800 + 2 000
+ 3 200 — 29 500 =) 469 000 kronor. För rörligt tillägg torde slutligen
böra beräknas (49 900 + 45 000 =) 94 900 kronor.
Veterinärhögskolans avlöningsanslag skulle följaktligen för budgetåret
1948/49 böra upptagas till (362 800 + 28 900 + 469 000 + 94 900 =)
955 600 kronor.
Veterinärhögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 163 800 kronor. Kungl. Maj :t har den 30
juni 1947 fastställt omkostnadsstat för veterinärhögskolan samt stat för
högskolans rörelse (statsliggaren s. 759).
Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att ifrågavarande omkostnadsanslag
för nästa budgetår måtte uppföras med 175 650 kronor, vilket i
förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär en
ökning med 11 850 kronor. Rörande styrelsens anslagsberäkningar må här
i övrigt anföras följande.
Omkostnadsposten sjukvård in. in. har med hänsyn till att medelsåtgången
under budgetåret 1946/47 utgjort 3 550 kronor höjts med 1 000 kronor
till 3 000 kronor. Till övriga expenser har beräknats ett med 7 850 kronor till
69 750 kronor förhöjt belopp. Av nämnda ökning ha 5 850 kronor betingats
av ökade ersättningar till högskolans städerskor medan 2 000 kronor föranledas
av förslag om utökning av antalet studerande vid veterinärhögskolan.
Av sistnämnda anledning har vidare för anskaffande av viss utrustning
för fysiologiska kurslaboratoriet och kemiska laboratoriet beräknats
ett belopp av (10 000 + 300 =) 10 300 kronor. Å andra sidan har styrelsen
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
81
räknat med att anslaget kunde minskas med 7 300 kronor motsvarande ett
för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp.
Departementschefen. Med hänsyn till medelsåtgången torde posten sjukvård
m. m. böra höjas med 1 000 kronor till 3 000 kronor. Jag anser mig
även böra tillstyrka att posten övriga expenser till följd av de ökade städningskostnaderna
något uppräknas. Det torde emellertid vara tillräckligt,
därest ett belopp av 4 200 kronor avses härför. Såsom jag vid behandlingen
av högskolans avlöningsanslag anfört har jag för avsikt att föreslå en utökning
av antalet studerande vid högskolan under nästa budgetår. Då detta
såsom högskolestyrelsen framhållit torde medföra dels ökat medelsbehov
under posten övriga expenser dels ock behov av viss utrustning för fysiologiska
kurslaboratoriet och kemiska avdelningen, synes i anslutning till
vad styrelsen föreslagit nämnda anslagspost böra uppräknas med ytterligare
2 000 kronor samt ett belopp av 10 300 kronor böra anvisas för anskaffande
av berörda utrustning. Å andra sidan kan förevarande anslag minskas
med 7 300 kronor på grund av bortfallande av för löpande budgetår beräknade
engångsutgifter. Vidare torde jag få erinra, att jag vid anmälan av
högskolans avlöningsanslag i anledning av förslag om överflyttande av viss
kollektivavtalsanställd personal från högskolans rörelsemedel till högskolans
avlöningsanslag förordat en uppräkning av det överskott å högskolans rörelse,
som uppdebiteras å omkostnadsanslaget, med 15 000 kronor till 51 500
kronor.
Med beaktande av det anförda och då övriga anslagsposter i omkostnadsstaten
torde böra bestämmas till oförändrade belopp, skulle ifrågavarande
anslag för budgetåret 1948/49 behöva upptagas till (163 800 -j- 1 000 -f4
200 + 2 000 + 10 300 — 7 300 — 15 000 =) 159 000 kronor. Det torde få
ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa omkostnadsstat för veterinärhögskolan
och stat för högskolans rörelse.
Veterinärhögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Detta anslag är
för innevarande budgetår uppfört med 69 200 kronor. I fråga om anslagets
användning hänvisas till statsliggaren s. 760.
Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att ifrågavarande anslag
måtte uppföras med (69 200 -j- 9 050 =) 78 250 kronor. Av nämnda ökning,
som föranledes av framlagda förslag rörande ökning av antalet studerande
och undervisningen i artificiell insemination, avses 1 850 kronor för inköp
av djur, 3 000 kronor för kemiska avdelningen och 3 000 kronor för undervisningen
i artificiell insemination. Härigenom skulle för ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår kunna disponeras respektive 5 600 kronor, 6 000
kronor och 4 700 kronor. Återstoden av ökningen, 1 200 kronor, har avsetts
för förfärdigande av histologiska preparat.
Departementschefen. För möjliggörande av den utökning av antalet studerande
vid högskolan, varom jag tidigare talat, torde en viss förhöjning
av medelsanvisningen till inköp av djur samt institutionsanslaget till ke
0
Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 177.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
miska avdelningen bli erforderlig. Det synes emellertid tillfyllest därest för
vartdera av dessa ändamål beräknas ett 1 000 kronor högre belopp än för
innevarande budgetår, eller sålunda 4 750 respektive 4 000 kronor. Vidare
vill jag med hänsyn till föreliggande behov av utbildning av veterinärbiträden
i artificiell insemination förorda, att det för undervisning häri avsedda
anslaget uppräknas med 1 000 kronor till 2 700 kronor. Däremot är jag icke
beredd att tillstyrka, att medel nu äskas till förfärdigande av histologiska
preparat. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit, skulle högskolans
materielanslag för budgetåret 1948/49 behöva bestämmas till (69 200 -j1
000 -f 1 000 + 1 000 =) 72 200 kronor.
Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med
5 500 kronor.
Beträffande detta ändamål har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt
om oförändrat anslag för nästa budgetår.
Departementschefen. I enlighet med vad högskolestyrelsen föreslagit torde
förevarande anslag för budgetåret 1948/49 böra upptagas till oförändrat
belopp av 5 500 kronor.
Veterinärhögskolan: Stipendier. För ifrågavarande ändamål är för innevarande
budgetår uppfört ett förslagsanslag av 6 000 kronor.
Även i fråga om detta anslag har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt
om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.
Departementschefen. Jag biträder vad högskolestyrelsen i ärendet hemställt
och förordar sålunda en oförändrad medelsanvisning av 6 000 kronor
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49. Anslaget synes emellertid
åter böra givas karaktär av obetecknat anslag.
Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag. Under
denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 131 000 kronor.
Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att till inredning och utrustning
vid högskolan måtte för budgetåret 1948/49 anvisas ett reservationsanslag
av 29 000 kronor. Härav ha avsetts 2 000 kronor för iordningställande
av histologiska kurssalen, 4 000 kronor för anordnande av rum
för skelettering samt 14 000 kronor för utförande av vissa inredningsoch
ändringsarbeten inom bland annat fysiologisk-farmakologiska avdelningen.
Enligt vad styrelsen uppgivit ha dessa åtgärder, vilka vore betingade
av det ökade elevantalet vid högskolan, kostnadsberäknats av byggnadsstyrelsen.
Till återstående del eller 9 000 kronor, har det begärda anslaget
avsetts för utrustning av förenämnda rum för skelettering.
Departementschefen. I nuvarande statsfinansiella läge är jag icke beredd
att tillstyrka högskolestyrelsens förevarande anslagsäskanden i vidare män
än alt jag förordar alt till iordningsställande av histologiska kurssalen be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 177. ^
räknas det av högskolestyrelsen föreslagna beloppet, 2 000 kronor. Med anordnande
av rum för skelettering, anskaffande av utrustning till nämnda
rum samt utförande av inrednings- och ändringsarbeten inom fysiologisk-farmakologiska
avdelningen torde sålunda tills vidare böra anslå. Med
beaktande av det anförda skulle följaktligen till inredning och utrustning
vid veterinärhögskolan för budgetåret 1948/49 böra anvisas ett anslag av
2 000 kronor.
Skogshögskolan.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut hai i
skrivelse den 22 augusti 1947 framlagt förslag till anslagsäskanden för
skogshögskolan för budgetåret 1948/49.
Skogshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är föi innevarande
budgetår uppfört med 350 500 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni
1947 för skogshögskolan fastställt dels personalförteckning (statsliggaren
s. 818), dels ock följande
1.
3.
4.
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, förslagsvis ............................... • *
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..........
Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................
Summa kronor
156 800
40 100
136 000
17 600
350 500.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,
att skogshögskolans avlöningsanslag för budgetåret 1948/49 måtte
uppföras med 379 400 kronor. Av sagda belopp avse 153 000 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 50 000 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, 143 700 kronor avlöningar till övrig ickeordinarie
personal samt 32 700 kronor rörligt tillägg. Beträffande anslagsberäkningen
må i övrigt anföras följande.
På grund av löneklassförändringar samt korrigering i anledning av den
schablonmässiga uppräkningen för innevarande budgetår har ordinarieposten
ansetts kunna minskas med 3 800 kronor till 153 000 kronor.
Arvodesposten har föreslagits höjd med 9 900 kronor till 50 000
kronor. Av förstnämnda belopp ha avsetts 1 200 kronor för arvode till speciallärare
i nationalekonomi, 2 700 kronor för höjning av arvodet till assistenten
i skogsekonomi samt 6 000 kronor för arvode åt ett laboratoriebiträde
å avdelningen för skogsbotanik. Såsom skäl för anställande av speciallärare
i nationalekonomi har högskolestyrelsen anfört, att professorn i
skogsekonomi — vari inginge ämnet nationalekonomi föi närvarande
vore rektor vid högskolan och därför vore i behov av befrielse från viss
del av undervisningsskyldigheten, samt att assistenten i skogsekonomi icke
vore tillräckligt kvalificerad att övertaga någon del av denna skyldighet.
Speciallärarens tjänstgöring skulle omfatta 30 timmar föreläsningar mot
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
samma ersättning som tidigare tillämpats, eller 40 kronor per föreläsning.
Beträffande höjningen av arvodet till assistenten i skogsekonomi har styrelsen
erinrat, att detta arvode nu utginge med 680 kronor i månaden. För
att lämplig person skulle kunna erhållas till befattningen har styrelsen ansett
att arvodet icke borde sättas lägre än vad som svarade mot löneförmånerna
för aspiranter i domänverket, vilka vore placerade i lönegrad Cf 21
med en lön av 805 kronor i månaden för ortsgrupp 5 och dessutom åtnjöto
traktamente å 15 kronor per dygn vid tjänstgöring å annan ort. Med hänsyn
härtill har styrelsen föreslagit, att ifrågavarande arvode skulle bestämmas
till lägst 900 kronor i månaden. Förslaget om inrättande av en arvodesbefattning
som laboratoriebiträde vid avdelningen för skogsbotanik har
motiverats med att för närvarande biträdande personal helt saknades vid
forskningsarbetet inom den experimentella skogsbotaniken.
Under icke- ordinarieposten ha upptagits ökningar å tillhopa
^ kronor. Härav har ett belopp av 3 000 kronor avsetts för amanuenshjälp
å avdelningen för skogsbotanik. Detta förslag sammanhänger med att
undervisningen i skogsbotanik föreslagits skola uppdelas mellan professorn
och lektorn på så sätt, att den förra skulle handhava undervisningen i mykologi
och växtfysiologi och den senare undervisningen i växtsystematik
och anatomi. Genom denna anordning bleve det emellertid omöjligt att bibehålla
nuvarande anordning med lektorn såsom amanuens åt professorn.
För utförande av amanuensarbete erfordrades därför en särskild befattningshavare.
Vidare har för anställande av ett skrivbiträde i lönegrad Cf 4
beräknats 3 800 kronor. Högskolestyrelsen har i detta sammanhang framhållit,
att personalbristen å högskolans kansli vore så stor, att för skrivgöromalen
i stor utsträckning mast anlitas skrivbyråer eller annan utomstående
arbetskraft. Slutligen har icke-ordinarieposten höjts med 900 kronor
på grund av beräknade löneklassförändringar.
Posten rörligt tillägg har uppräknats med 15100 kronor till
32 700 kronor.
Departementschefen. Jag torde fa erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 23 januari 1948 dels bemyndigat styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsforskningsinstitut att såsom extra tjänsteman i högst lönegrad
Cg 24 enligt statens allmänna avlöningsreglemente från och med den 1 februari
1948 tills vidare så länge professuren i skogsteknologi vid skogshögskolan
uppehälles med vikarie anställa ett biträde i detta ämne, dels ock
medgivit, att den i högskolans avlöningsstat för budgetåret 1947/48 upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge
överski idas med belopp, motsvarande till nämnda befattningshavare under
budgetåret utgående avlöningsförmåner. Då frågan om ordnandet av undervisning
och forskning i skogsteknologi beröres av i det föregående framlagda
förslag rörande utbyggnad av de högre undervisningsanstalterna på jordbrukets
område torde man få räkna med att nuvarande anordningar komma
att bestå även under nästa budgetår. Med hänsyn härtill synas medel
å ena sidan icke behöva avses för avlöning av ordinarie innehavare av professuren
i skogsteknologi, men å andra sidan erforderligt belopp beräknas
till avlöning åt förut omförmälda extra befattningshavare. Med höjande av
arvodet till assistenten i skogsekonomi samt inrättande av en befattning såsom
laboratoriebiträde åt professorn i skogsbotanik torde få anstå i avbidan
Kungl. Muj:ts proposition nr 177. 80
på genomförandet av berörda utbyggnadsförslag och anslagsäskandena i
samband därmed.
Mot högskolestyrelsens förslag om upptagande av ett belopp av 1 200 kronor
till arvode åt en speciallärare i nationalekonomi har jag icke något att
erinra. Då enligt vad högskolestyrelsen anfört professorn i skogsbotanik
kommer att bli i behov av amanuenshjälp vill jag förorda, att för detta ändamål
beräknas ett belopp av 3 000 kronor. Vidare kan jag i betraktande
av arbetsbelastningen å högskolans kansli tillstyrka, att därstädes anställes
ytterligare ett skrivbiträde.
Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle skogshögskolans
avlöningsanslag för budgetåret 1948/49 erhålla följande utseende.
Ordinarieposten bör icke undergå annan förändring än att densamma på
grund av den schablonmässiga uppräkningen för innevarande budgetår
samt till följd av beräknade löneklassförändringar bör minskas med 3 800
kronor. Vidare skulle posten med hänsyn till att professuren i skogsteknologi
torde komma att stå vakant under nästa budgetår kunna minskas med
15 500 kronor. Posten synes alltså böra uppföras med (156 800 — 3 800 —
15 500 =) 137 500 kronor. I anledning av förslaget om anvisande av medel
till en speciallärare i nationalekonomi bör arvodesposten höjas med 1 200
kronor till 41 300 kronor. Vad angår icke-ordinarieposten bör denna uppräknas
med (10 200 -}- 3 000 + 3 800 =) 17 000 kronor för avlöning åt en
extra tjänsteman i lönegrad Cg 24, en amanuens och ett skrivbiträde samt
med 900 kronor till följd av beräknade löneklassförändringar. Ifrågavarande
post skulle alltså behöva upptagas till (136 000 4- 17 000 + 900 =) 153 900
kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas (17 600 -f
15
600 =) 33 200 kronor.
Till avlöningar vid skogshögskolan skulle följaktligen för budgetåret
1948/49 behöva anvisas ett anslag av (137 500 j- 41 300 -f- 153 900 -j33
200 = ) 365 900 kronor.
Skogshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 81 900 kronor. Kungl. Maj :t har den 30 juni
1947 fastställt omkostnadsstat för skogshögskolan (statsliggaren s. 819).
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt
om ett med 50 700 kronor till 132 600 kronor förhöjt omkostnadsanslag
för nästa budgetår. I fråga om styrelsens beräkningar av medelsbehovet
må här anföras följande.
På grund av medelsåtgången — 677 kronor 1946/47 — har posten sjukvård
in. in. uppräknats med 200 kronor till 600 kronor. Av samma skäl har
delposten reseersättningar till lärare och assistenter, varunder belastningen
1946/47 uppgått till 15 220 kronor, föreslagits böjd med 4 500 kronor till
16 000 kronor. Härjämte har styrelsen framhållit, att denna delpost behövde
uppräknas även på den grund att traktamentsersättningarna enligt allmänna
resereglementet höjts samt två nya speciallärare med tillhopa 65 dagars
fälttjänstgöring tillkommit under budgetåret 1947/48. Vidare har del
-
8(5
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
posten resebidrag till lärare ansetts böra höjas med 5 U00 kronor till (5 000
kronor med hänsyn till önskvärdheten av att högskolans lärare skulle kunna
genomföra egna fältförsök samt stå i kontakt med praktikens män.
För bränsle, lyse och vatten, vilka kostnader 1946/47 uppgått till 55 400
kronor, har beräknats ett med 20 000 kronor till 50 000 kronor förhöjt belopp.
Delposten övriga expenser har uppräknats med 13 000 kronor till
35 000 kronor. Höjningen har huvudsakligen föranletts av de stegrade städningskostnaderna.
Enligt vad styrelsen uppgivit uppgingo dessa kostnader
1946/47 till icke mindre än 48 procent av anslagsposten mot endast 23 procent
1937/38. Slutligen har styrelsen föreslagit, att posten övriga utgifter:
praktiska övningar för ordinarie studerande skulle höjas med 8 000 kronor
till 24 000 kronor. Av den ifrågasatta ökningen har ett belopp av 5 000 kronor
avsetts för bestridande av kostnaderna för biltransporter vid exkursioner
och övningar. I övrigt har höjningen av posten motiverats av medelsåtgången,
som 1946/47 uppgick till 19 000 kronor.
Departementschefen. I betraktande av medelsåtgången anser jag mig böra
förorda, att anslagsposterna till reseersättningar samt bränsle, lyse och vatten
höjas med 1 500 respektive 20 000 kronor till 13 000 respektive 50 000
kronor. Då enligt vad högskolestyrelsen anfört städningskostnaderna de senare
åren högst väsentligt stegrats, synes en viss uppräkning av anslagsposten
till övriga expenser vara erforderlig. Jag kan emellertid icke tillstyrka
större ökning än med 8 000 kronor till 30 000 kronor. Vidare finner jag
mig kunna förorda en mindre höjning av anslagsposten resebidrag till lärare.
Jag föreslår, att denna post upptages till 2 000 kronor eller ett 1 000
kronor högre belopp än som anvisats för löpande budgetår. Slutligen vill
jag biträda högskolestyrelsens förslag att medel äskas till bestridande av
kostnaderna för biltransporter vid exkursioner och övningar, då det torde
få anses skäligt att dylika kostnader icke skola stanna å de studerande. I
anslutning härtill föreslår jag, att anslagsposten övriga utgifter: praktiska
övningar för ordinarie studerande uppräknas med 4 000 kronor till 20 000
kronor. Däremot torde någon höjning av anslagsposten till sjukvård icke nu
böra vidtagas.
Med beaktande av det anförda skulle till omkostnader vid skogshögskolan
för budgetåret 1948/49 behöva upptagas ett anslag av (81 900 + 1 500 +
20 000 + 8 000 -f- 1 000 4- 4 000 —) 116 400 kronor. Det torde få ankomma
å Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa omkostnadsstat för skogshögskolan.
Skogshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. För detta ändamål är
för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av 500 kronor.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitnt har
hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.
Departementschefen. I enlighet med högskolestyrelsens hemställan torde
förevarande anslag böra uppföras med oförändrat belopp av 500 kronor för
budgetåret 1948/49.
87
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med
8 500 kronor. Av detta belopp ha 1 500 kronor avsetts för fyllande av under
kriget uppkomna luckor i bibliotekets bokförråd.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,
att förevarande anslag för nästa budgetår måtte upptagas med ett till
12 000 kronor höjt belopp. Styrelsen har härvid, under erinran att anslaget
till och med budgetåret 1939/40 uppförts med 7 000 kronor, framhållit, att
kostnaderna framför allt för bokbindning sedan dess stigit betydligt.
Departementschefen. Någon förhöjning av ifrågavarande anslag torde i
nuvarande ekonomiska läge icke böra ifrågakomma. Jag förordar således,
att anslaget bestämmes till oförändrat belopp av 8 500 kronor för budgetåret
1948/49.
Skogshögskolan: Stipendier. Under denna anslagstitel är för innevarande
budgetår uppfört ett förslagsanslag av 12 600 kronor, varav 5 000 kronor
avsetts till penningstipendier till ordinarie studerande, 5 000 kronor till naturastipendier
till ordinaire studerande samt 2 600 kronor till två licentiatstipendier
å 1 300 kronor. Sedermera har emellertid Kungl. Maj:t genom
beslut den 7 november 1947 föreskrivit, att licentiatstipendierna vid skogshögskolan
under budgetåret 1947/48 skulle utgå med 2 500 kronor.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,
att förevarande anslag för nästa budgetår måtte upptagas med ett till
29 300 kronor höjt belopp. Den ifrågasatta anslagsökningen, 16 700 kronor,
föranledes av att högskolestyrelsen upprepat sitt i anslagsäskandena för innevarande
budgetår gjorda förslag om höjning av licentiatstipendierna.
Departementschefen. Såsom förut anförts ha licentiatstipendierna innevarande
budgetår böjts från 1 300 till 2 500 kronor. Med hänsyn härtill synes
en ytterligare höjning av dessa stipendier i enlighet med högskolestyrelsens
förslag icke nu böra ifrågakomma. Förevarande anslag bör alltså för budgetåret
1948/49 upptagas till (12 600 + 2 400=) 15 000 kronor. Härvid
torde anslaget åter böra givas karaktär av obetecknat anslag.
Skogshögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag. För innevarande
budgetår är under denna anslagstitel upptaget ett reservationsanslag
av 13 000 kronor.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har
hemställt, att till inredning och utrustning måtte för nästa budgetår anvisas
ett reservationsanslag av 4 000 kronor. Anslaget har avsetts för inköp av
den materiel, för vars anskaffande medel äskats men icke beviljats för innevarande
budgetår.
Departementschefen. Enligt min mening torde med anskaffande av huvuddelen
av ifrågavarande utrustning tills vidare utan olägenhet kunna anstå.
Jag anser det sålunda tillräckligt, därest under förevarande anslag anvisas
et! belopp av 1 000 kronor för budgetåret 1948/49.
88
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
1) antaga det av mig i det föregående framlagda principprogrammet
för upprustning av lantbruks-, veterinär- och
skogshögskolorna samt statens skogsforskningsinstitut att
träda i kraft från och med den 1 juli 1949;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare
från och med hudgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 575 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 301 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ............ » 941 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 163 000
Summa kronor 1 980 500;
3) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Avlöningar ett förslagsanslag
av .................... kronor 1 980 500
b) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Omkostnader ett förslagsanslag
av .................... » 394 600
c) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av .............. » 331 100
d) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek ett
reservationsanslag av .............. » 25 000
e) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Stipendier ett anslag
av .............................. » 23 500
f) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Underhåll av byggnader
m. m. ett reservationsanslag
av .............................. » 27 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
89
g) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Inredning och utrustning
ett reservationsanslag av ...... kronor 193 400
h) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Särskilda undersökningar
ett reservationsanslag av .... » 145 000
i) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Avkastningsbedöm
ning
rörande avelssvin ett anslag av.. » 44 800
j) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Bidrag till lokala
gödslings-, sort- och ogräsförsök m.
m. ett anslag av .................. » 89 000
k) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet
vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor ett
anslag av ........................ » 22 000
1) till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Kostnader för specialkurs
för utbildande av maskinkonsulenter
ett reservationsanslag av .. » 28 600;
4) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 362 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 28 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ....................... » 469 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 94 900
Summa kronor 955 600;
5) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Veterinärhögskolan: Avlöningar ett
förslagsanslag av .................. kronor 955 600
b) till Veterinärhögskolan: Omkostnader
ett förslagsanslag av .............. » 159 000
c) till Veterinärhögskolan: Materiel m. in.
ett reservationsanslag av............ * 72 200
7 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 177.
90
Kungi. Maj:ts proposition nr 177.
d) till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek
ett reservationsanslag av .......... kronor 5 500
e) till Veterinärhögskolan: Stipendier ett
anslag av......................... » 6 000
f) till Veterinärhögskolan: Inredning och
utrustning ett reservationsanslag av » 2 000;
6) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ..................... kronor 137 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
............................ » 41 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.......................... » 153 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 33 200
Summa kronor 365 900;
7) å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Skogshögskolan: Avlöningar ett
förlagsanslag av................... kronor 365 900
b) till Skogshögskolan: Omkostnader ett
förslagsanslag av .................. » 116 400
c) till Skogshögskolan: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av .............. » 500
d) till Skogshögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek
ett reservationsanslag av........... » 8 500
e) till Skoghögskolan: Stipendier ett anslag
av........................... » 15 000
f) till Skogshögskolan: Inredning och utrustning
ett reservationsanslag av .... » 1 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
487219. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.