Kungl. Maj ds proposition nr 159.

1

Nr 159.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till driften av centraldepån för blindas arbeten för
budgetåret 1948149; given Stockholms slott den 5
mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över social ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anfor
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 91, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 194K/49 till Driften av centraldepån for
blindas arbeten beräkna ett anslag av 150 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga frågan om anslag

för nämnda ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. AV 159.

1-514 4K

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Till uppförande av en centraldepå för blindas arbeten ha under femte
huvudtiteln medel anvisats å riksstaten för budgetåret 1939/40 samt å till
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46. På grund av skilda med
förhållandena under krigsåren sammanhängande omständigheter ha emellertid
planerade byggnader icke kunnat färdigställas förrän vid årsskiftet 1946/47.
Centraldepån, för vars organisation och verksamhet närmare riktlinjer uppdragits
i 1941 års statsverksproposition (V ht, punkt 49; rd skr. nr 5/1941,
punkt 41) har därför kunnat igångsätta sin verksamhet först i februari 1947.
Under mellantiden har det behov, som centraldepån avsetts skola fylla, tillgodosetts
genom centraldepåns filial i Kristinehamn, materialdepån för blinda
kvinnors arbeten vid Tomteboda blindinstitut och de blindas förenings materialdepa
i Stockholm. I samband med att centraldepåns nybyggnader
tagits i bruk har verksamheten vid de båda sistnämnda depåerna avvecklats,
varvid personal och material i stor utsträckning överförts från dessa depåer
till centraldepån.

För ett vart av budgetåren 1941/42—1946/47 har under rubriken driften
av centraldepån för blindas arbeten anvisats ett obetecknat anslag av 95 000
kronor, varav 60 600 kronor beräknats till avlöningar och 34 400 kronor till
omkostnader. Med hänsyn till dröjsmålet med uppförandet av centraldepåns
kyggnader liar anslaget till en del kommit att disponeras för en mera begränsad
verksamhet i samma syfte som den med anslaget avsedda.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (1947 års statsverksproposition
Y ht, punkten 62) har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av
120 000 kronor. Kungl. Maj:t har den 30 maj 1947 föreskrivit, att av anslaget
högst 86 000 kronor må disponeras för avlönande av personal vid
centraldepån och dess filialdepå i Kristinehamn samt högst 34 000 kronor
för bestridande av dels blinddepånämndens omkostnader dels ock omkostnaderna
för verksamheten vid nämnda depåer.

I skrivelse den 30 oktober 1947 har statens blinddepånämnd avgivit förslag
till beräkning av förevarande anslag för budgetåret 1948/49. Nämnden
har härvid beräknat medelsbehovet till 172 574 kronor 40 öre, varav till
avlöningar 101 574 kronor 40 öre och till omkostnader 71 000 kronor.

Som motivering för höjning av lönekontot har nämnden hänvisat till
bestämmelserna i gällande kollektivavtal och i övrigt åberopat, att nu utgående
löner, särskilt beträffande kontorspersonalen, understiga de i allmänna
marknaden förekommande. Nämnden har vidare framhållit, att erfarenheterna
av depåns verksamhet under de första åtta månaderna givit vid handen
att tillsättandet av ytterligare ett kontorsbiträde framstår som en tvingande
nödvändighet.

Nämndens beräkning av de till omkostnader erforderliga beloppen framgår
av följande tablå. I denna har för jämförelse intagits den av 1936 års
utredning angående blinda och dövstumma gjorda uppskattningen av de
årliga omkostnaderna, vilken lagts till grund för beräkningen i denna del av
medelsbehovet för innevarande budgetår.

Iiungl. May.ts proposition nr 159.

3

Nämndens
Beräkning beräkning

för 1947/48 för 1948/49

Fria frakter till blinda hantverkare.................. 20 000 30 000

Borstträtillverkningen ................................ 3 000 4 000

Transporter (jämförbart med bilens konto).......... 2 500 20 400

Värme .................................................. 1500 4u00

Belysning och vatten.................................. 1 000 1400

Porton. ............................................... 1^00 2 000

Telefoner................................................ 1500 2 000

Städning och renhållning ............................ 1 200 2 200

Kontorsmateriel........................................ 1000 2 500

Försäkringar............................................ ^00 700

Diverse omkostnader............. ^0_1

Summa kronor 34 400 71000

Nämnden har anfört, att kostnaderna för fria frakter till blinda hantverkare
under år 1947 visat en väsentlig ökning, vilket bl. a. berodde på att en av
depåns största leverantörer av borstträn icke längre kunde leverera sin
tillverkning fritt Stockholm utan i stället beräknade sina priser fritt närmast
fabriken liggande järnvägsstation (Bodafors). Dessutom måste vid beräkningen
medtagas föreslagen ökning av fraktkostnaderna vid statens järnvägar, vilken
ökning genomsnittligt syntes föreslagen till ca 22 25 procent. Nämnden

framhåller vidare, att av förenämnda utredning medel icke beräknats särskilt
för transporter av material till och från depåns närmaste järnvägsstation
(Stockholms norra), troligen beroende på att utredningsmännen föreslagit
anskaffande av eget transportmedel för depåns ifrågavarande körslor.
Omfattningen av dessa transporter vore emellertid sådan, att även om
depån disponerade egen lastbil med chaufför detta icke skulle vara tillräckligt.
Enligt gjorda beräkningar skulle kostnaderna för egen lastbil med
chaufför, ökade med de belopp som dessutom måste utgivas för lejning av
åkare, väsentligt överstiga i tablån upptagen summa. Beträffande övriga
omkostnadsposter har nämnden framhållit, att dess beräkning grundats på
tillgängliga erfarenheter av driftkostnaderna vid depån.

Över blinddepånämndens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret
och statens lönenämnd.

Statskontoret har ansett, att då personalen vid centraldepån helt avlönas
av statsmedel och depåns verksamhet omhänderliaves av en av Kungl. Maj:t
tillsatt nämnd, lönesättningen bör bringas i närmare överensstämmelse med
vad som i allmänhet gäller för statliga befattningshavare. Frågan härom
borde emellertid göras till föremål för särskild utredning. Lämpligt syntes
vara att även omkostnaderna inbegrepes i denna utredning.

Även statens lönenämnd har framhållit, att skäl syntes tala för att en dylik
utredning verkställdes. Innan så skedde borde dock en organisationsundersökning
komma till stånd rörande depåns verksamhet.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Med anledning av vad sålunda förekommit bär jag tillkallat förste byråsekreteraren
bos statskontoret G. Britth för att verkställa en översyn av
personalorganisationen vid centraldepån och dess filialdepå i Kristinehamn.
Utredningsmannen bar den 16 februari 1948 överlämnat utredning i ämnet.

Av utredningen inhämtas, att verksamheten vid depån f. n. omfattar
huvudsakligen inköp, förrådsbållning samt försäljning till blinda hantverkare
av arbetsmaterialier erforderliga för deras verksamhet. Försäljning av färdiga
arbeten, framställda av blinda, sker däremot i ringa utsträckning genom
depåns försorg på grund av att de blinda hantverkarna under nuvarande
förhållanden utan svårighet finna avsättning för sina produkter. Försäljningsverksamheten
lär dock kunna beräknas i en framtid öka väsentligt i
omfattning.

Vidare inhämtas, att blinddepånämnden genom förmedling av sin ordförande
anlitat en organisationsexpert för uppläggning av inköps- och förrådsorganisationen
samt fakturerings- och bokföringsrutinen.

Utredningsmannen framhåller, att först när resultatet av denna undersökning
föreligger och organisationen av depåns verksamhet blivit klarlagd
det synes bli möjligt att mera tillförlitligt bedöma den erforderliga organisationen
och den löneställning befattningshavarna böra erhålla. I avvaktan
på att denna undersökning blir slutförd finge det emellertid anses erforderligt
att provisoriskt meddela vissa avlöningsbestämmelser. Härom anför
utredningsmannen bl. a. följande.

Då det här gäller eu verksamhet, som helt bekostas av statsmedel och
ledes av en av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd, kunde det i och för sig synas
naturligt att på den personal vid depån, som icke åtnjuter avlöning enligt
kollektivavtal, tillämpa statens allmänna avlöningsreglemente. Redan verksamhetens
affärsmässiga natur synes emellertid ställa större krav på en
smidig och anpassningsduglig organisationsform än som torde kunna åstadkommas
vid en tillämpning av nämnda avlöningsreglemente och inom statsförvaltningen
gängse anslagsbestämmelser.

Det vill synas vara en lämplig anordning att för här avsedda, icke
kollektivavtalsavlönade personal i huvudsak bibehålla den nuvarande anordningen
med avlöning i form av arvoden och i övrigt tillämpa de avlöningsbestämmelser,
som i kungörelsen nr 540/1947 meddelats för befattningshavare
vid statens krisorgan. Genom däri meddelade föreskrifter skulle
nu rådande ovisshet i fråga om löneavdrag vid ledigheter av olika slag
undanröjas och semester- m. fl. förmåner uttryckligen angivas. Framhållas
må, att dessa bestämmelser f. n. tillämpas icke blott inom de egentliga
krisorganen.

I anslutning till det anförda framliålles, att den nuvarande löneställningen
för den icke kollektivavtalsanställda personalen i stort sett synes böra
bibehållas intill dess en definitiv reglering av löneförmånerna vid centraldepån
blivit verkställd. Av praktiska skäl borde dock arvodesbeloppen
anpassas till lämplig löneklass i allmänna avlöningsreglementet. Hänsyn
borde härvid i görligaste mån tagas till de löneförmåner, som utginge till
övriga befattningshavare i statens tjänst med motsvarande arbetsuppgifter.

I följande tablå angivas dels de beräknade årsbeloppen för nu utgående
löner dels och de av utredningsmannen för nästa budgetår föreslagna lönerna.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I de nu utgående lönerna har inräknats rörligt tillägg med 25,7 %, varjämte
hänsyn tagits till att löneförmånerna för kollektivavtalsanställda befattningshavare
numera höjts i jämförelse med ,vad som beräknades vid behandlingen
av anslagsfrågan för innevarande budgetår.

Befattning Nuvarande lön

Föreslagen lön

Central depån.

1 föreståndare ........................................

13 576

14112

1 kassör tillika bokförare............................

5 657

6 816

1 kontorsbiträde......................................

4 525

5 292

1 d:o ......................................

3 017

4 728

1 dio1 ......................................

4 525

3 000

1 d:o Föreslagen ny tjänst ..............

—

5 292

1 föreståndarinna å avd. för kvinnliga arbetare ..

6 034

6 816

1 lagerbiträde å avd. för kvinnliga arbetare ......

3 394

4 260

1 lagerföreståndare å materialavd...................

5 385

6 516

1 resande å försäljningsavd. Icke tillsatt ..........

6 000

6 000

1 lagerföreståndare å avdelningen för färdiga ar-

beten2 (tjänstgör å lagret som leveransförman)

5 560

5 559

1 lagerarbetare å materialavd.2......................

5 200

5199

1 d:o å avd. för färdiga arbeten3 ........

5 080

5 199

1 d:o3 ......................................

4 898

4 710

Kassakontrollant, siffergranskare, revisorer........

1500

1500

Kontorsbud och erforderlig extra arbetskraft......

2 400

3 000

1 vaktmästare tillika eldare..........................

1 292

1 292

1 vid depån tjänstgörande nämndledamot ........

3 500

3 500

Kristinehamnsdepån.

1 packmästare ........................................

4 525

5 448

1 kontorsbiträde ......................................

4 525

4 660

Summa kronor

90 593

103 099

Rörande den närmare beräkningen av de av utredningsmannen föreslagna
lönerna torde jag få hänvisa till den framlagda utredningen, vilken kommer
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Över utredningsmannens förslag ha yttranden avgivits av statskontoret,
statens lönenämnd och statens blinddepånämnd.

StatsJcontoret finner förslagen rörande avlöningsvillkoren kunna godtagas
som ett provisorium i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökning.
Ämbetsverket håller emellertid före att, så snart organisationsspörsmålen
blivit lösta, befattningshavarnas anställningsförhållanden — liksom
även anslagsredovisningen — böra regleras i överensstämmelse med
vad som gäller i fråga om statens befattningshavare i allmänhet.

I fråga om det i utredningen beräknade beloppet till avlöningar framhåller
statskontoret att, då behov av en resande på försäljningsavdelningen

1 Tjänstgör f. n. 4 tim./dagligen mot avlöning av 250 kr /mån.

2 Enligt kollektivavtal,

» » särskilt avtal (synsvag).

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

knappast torde komma att föreligga under nästa budgetår, beloppet synes
kunna nedsättas till i runt tal 97 000 kronor.

Statens lönenämnd bär anfört följande.

Lönenämnden bär i det stora liela icke funnit något att invända mot att
avlöningsförhållandena för befattningshavarna vid centraldepån och filialdepån
bliva provisoriskt ordnade i enlighet med utredningsmannens förslag
i avbidan på ett slutligt ställningstagande till frågan om tjänstemännens
löneställning. Beträffande befattningshavare med skriv- och kontorsgöromål
vill det emellertid synas lönenämnden, att avlöningsbeloppen, vilka enligt
utredningsmannen borde avvägas efter den för ifrågavarande personalgrupp
i kungörelsen 1947:436 fastställda befordringsgången, icke helt ansluta sig
till den reglerade befordringsgångens bestämmelser. Vidkommande filialdepån
i Kristinehamn har utredningsmannen lagt ortsgrupp 3 till grund för beräknande
av lönerna för tjänstemännen vid depån. Med anledning härav må
påpekas, att Kristinehamn fr. o. m. den 1 januari 1948 ujipflyttats från ortsgrupp
3 till ortsgrupp 4.

Lönenämnden vill slutligen framhålla, att enligt nämndens mening spörsmålet
om det slutliga ordnandet av befattningshavarnas lönevillkor snarast
bör lösas.

Statens blinddepånämnd delar helt uppfattningen att anställnings- och avlöningsreglementen
för centraldepåns personal böra utformas på ett sådant
sätt, att såväl antalet anställda som deras löneförmåner smidigt kunna anpassas
efter de speciella förhållanden, som kunna komma att utvecklas inom
centraldepåns verksamhet. Då de löner, som föreslagits för depåns personal,
mycket nära ansluta sig till det löneförslag, som depån upprättat, har
nämnden ingenting att invända mot den föreslagna lönesättningen. Nämnden
anför emellertid, att nämnden ansett sig böra vidtaga en förändring beträffande
centraldepåns ledning, vilken kan förutses medföra ändring beträffande
vissa lönebelopp.

Nämnden upptager i detta sammanhang frågan om ett fortsatt uppehållande
av Kristinehamnsdepåns verksamhet. Nämnden framhåller, att av företagen
undersökning framginge att fraktkostnaderna till samtliga destinationsorter,
till vilka varor levererades från Kristinehamn, bli högre än om
samma varor levererades från Stockholm. Då därtill komme kostnader för
löner m. m. vore det uppenbart, att verksamheten i Kristinehamn innebure
en onödig omkostnad. Nämnden anför vidare.

Med hänsyn till att god tid bör beredas för den anställda personalen
i Kristinehamn att söka sig annan anställning samt det förhållandet, att
filialen där under nuvarande knapphetsläge på material själv möjligen i
någon mån kan bidraga till anskaffandet av material genom förbindelser
med enskilda affärsföretag och härigenom förbättra materialtillgången för de
blinda hantverkarna, vill nämnden icke rekommendera ett omedelbart nedläggande
av verksamheten utan föreslår, att denna sak bör anstå till utgången
av innevarande år. Vid Kristinehamnsdepåns nedläggande komma
såväl lönekostnader som den särskilda ersättning för frakt m. m., vartill
Stockholmsdepån fått bidraga med ca 10 000 ä 12 000 kronor om året, att
bortfalla. Givetvis komma kostnaderna för centraldepån i Stockholm att
stiga i någon mån sedan Kristinehamnsdepån nedlagts genom ökade arbetsoch
fraktkostnader.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Departementschefen. Till följd av byggnadssvårigheter har verksamheten
vid centraldepån för blindas arbeten under flera år måst bedrivas i provisoriska
former. Centraldepån har först i februari 1947 börjat sin verksamhet
i de för depån avsedda lokalerna. Det är naturligt, att man ännu icke
i allo funnit den definitiva formen för verksamheten. Såsom framgår av den
förut lämnade redogörelsen pågår en organisationsundersökning rörande
centraldepåns verksamhet genom tillkallad expert. Med hänsyn härtill har
jag icke f. n. ansett mig böra föranstalta om någon ytterligare undersökning
av nämnda slag. Jag vill dock nämna, att befattningshavare hos statens
organisationsnämnd efter från socialdepartementet under hand lämnat uppdrag
besökt depån och — utan att någon ingående utredning ägt rum —
granskat dess verksamhet. Någonting anmärkningsvärt har härvid icke framkommit.

Innan nämnda organisationsundersökning slutförts och ytterligare erfarenhet
vunnits, synes det icke möjligt att på längre sikt bedöma vilken personalorganisation,
som erfordras för depån, eller hur verksamheten vid denna
i detalj skall bedrivas. Tills vidare synas endast provisoriska lösningar
kunna komma i fråga.

Spörsmålet om nedläggande av filialdepån i Kristinehamn har tidigare
varit aktuellt. I 1941 års statsverksproposition (V ht, punkt 49) uttalade
jag, att ett nedläggande av depån komme att medföra en relativt stor besparing.
Å andra sidan framhöll jag lämpligheten av att utbygga ett system
av filialer till centraldepån. Initiativet till dylika filialer borde emellertid
tagas av centraldepåns ledning. Riksdagen (skr. nr 5/1941, punkt 41) delade
i princip denna uppfattning men ansåg, att praktiska skäl talade för ett
bibehållande av Kristinehamnsdepån till dess centraldepåns ledning på
grundval av vunnen erfarenhet hunnit bilda sig ett omdöme om behovet
och lämpligheten av Kristinehamnsdepåns fortsatta existens. Frågan har
härefter berörts i 1947 års statsverksproposition (V ht, punkt 62), sedan
statens blinddepånämnd i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår i
likhet med statskontoret förordat depåns nedläggande. Föredraganden, statsrådet
Mossberg, förklarade emellertid att han, med hänsyn till vad 1941
års riksdag uttalat i ämnet, funne ytterligare någon tids erfarenhet böra
avvaktas innan frågan upptoges till behandling.

Statens blinddepånämnd har nu ånyo föreslagit, att Kristinehamnsdepån
skall nedläggas. Som skäl härför har nämnden åberopat, att vissa besparingar
kunna göras om driften koncentreras till centraldepån i Stockholm.
Enligt vad jag inhämtat innebär emellertid upprätthållandet av Kristinehamnsdepåns
verksamhet vissa fördelar för den i Kristinehamn belägna
skolan för blinda. Med hänsyn härtill och till svårigheten att f. n. bedöma
huruvida filialdepåer i framtiden komma att visa sig erforderliga, anser jag
mig icke nu böra tillstyrka, att Kristinehamnsdepån nedlägges.

Den för översyn av centraldepåns och dess filialdepås personalorganisation
tillkallade utredningsmannen har förordat, att tills vidare endast eu provisorisk
reglering beträffande denna organisation skall genomföras. Förslaget

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

innebär i stort sett, att de nu till annan än kollektivavtalsanställd personal
utgående arvodesbeloppen skola anpassas till lämplig löneklass i löneplanen
nr 1 samt att de bestämmelser, som meddelats i kungörelsen den 30 juni
1947 (nr 540) med vissa avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid
statens krisorgan, skola göras tillämpliga å ifrågavarande personal. Jag tillstyrker
vad utredningsmannen sålunda föreslagit. Utredningsmannens förslag
om de olika arvodesbeloppens avvägning anser jag mig kunna i stort sett
godtaga. Jag vill dock erinra, att arvodena till personalen vid Kristinehamnsdepån
böra jämkas med hänsyn till ändrad ortsgruppering. Med hänsyn till
att i vissa fall i utredningsmannens förslag angivits lägre årslön än den nu
utgående vill jag vidare framhålla, att avsikten givetvis icke är att löneregleringen
skall medföra sänkning av utgående lön.

Den föreslagna anordningen medför icke någon lösning av frågan om
pensionsrätt för ifrågavarande personal. Om något fall, där pension anses
böra utgå, skulle bli aktuellt, torde frågan få i särskild ordning underställas
riksdagen.

Avlöningskostnaderna för personalen vid centraldepån och dess filialdepå
under nästa budgetår ha av utredningsmannen i enlighet med de av honom
framlagda förslagen beräknats till ci 103 000 kronor. I utredningsmannens
beräkning har hänsyn tagits till blinddepånämndens framställning om inrättande
av ytterligare en kontorsbiträdesbefattning vid centraldepån samt
till eu ännu icke tillsatt tjänst som resande å försäljningsavdelningen. Med
hänsyn till vad som upplysts rörande arbetsbördan för den nu å centraldepån
tjänstgörande personalen finner jag mig böra godtaga förslaget om inrättande
av den föreslagna kontorsbiträdesbefattningen. I likhet med statskontoret
finner jag däremot icke behov föreligga under nästa budgetår av en resande
för försäljningsverksamheten. Kostnaden för denna befattning, 6 000 kronor,
kan alltså utgå.

Medelsbehovet till avlöningar under nästa budgetår beräknar jag i enlighet
härmed till (103 000—G 000) 97 000 kronor.

Med anledning av vad blinddepånämnden anfört rörande en planerad
omorganisation av ledningen vid centraldepån vill jag påpeka, att hinder
icke torde böra möta för Kungl. Maj:t att i ett dylikt fall medge omdisposition
av i förevarande sammanhang beräknade löner.

Blinddepånämnden har till omkostnader för centraldepåns och filialdepåns
verksamhet beräknat ett sammanlagt belopp av ca <0 000 kronor.
Kör innevarande budgetår har beräknats ett belopp å 34 000 kronor. Sistnämnda
belopp grundar sig på en mer än tio år gammal utredning, vilken
nu torde vara starkt föråldrad. Beloppet har redan innevarande budgetår
visat sig otillräckligt. Kungl. Maj:t har med anledning härav (prop. nr
163/1948, p. 5) föreslagit riksdagen att å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ytterligare 30 000 kronor till driften av centraldepån
för blindas arbeten. En höjning av medelsanvisningen till omkostnader
för nästa budgetår torde även vara ofrånkomlig. Jag anser emellertid sannolikt,
att de av nämnden beräknade kostnaderna kunna något reduceras. Jag
föreslår därför, att till omkostnader beräknas ett belopp av 63 000 kronor.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Medelsbehovet till driften av depån uppskattar jag alltså till (97 000 +
63 000) 160 000 kronor. Jag anser mig icke för nästa budgetår böra föreslå
någon ändring beträffande formen för anvisande av medel för ifrågavarande
ändamål utan föreslår, att medel till avlöningar och omkostnader fortfarande
anvisas under ett gemensamt obetecknat anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majt måtte
föreslå riksdagen

att till Driften av centraldepån för hlindas arheten för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av................ kronor 160 000

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Ml 48

Biliang till riksdagens protokoll 1948.

1 avd. Nr 159.