Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
\
Nr 157.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1948/49 in. in.; qiven Stockholms slott den 5 mars
1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Allan Vougt.
Sammanfattning.
1 propositionen framlägges förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1948/49. I samband därmed föreslås, att per den 1 juli 1948
skall inrättas en ny delfond under fastighetsfonden, benämnd Befästningars
delfond, för redovisning av befästningar och bergrums anläggningar. Vissa
befästningar å flygfälten avses dock skola redovisas å flygvapnets delfond.
Reparations- och underhållskostnader för ifrågavarande anläggningar föreslås
skola beräknas i viss relation till anläggningsvärdet. Slutligen framläggas
vissa principförslag rörande redovisning och beräkning av underhållskostnader
för övnings- och skjutfält samt flygfält m. m.
1--455 48 Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. Nr 157.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1948/49 m. m. samt anför därvid följande.
Inledning.
Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets fastigheter
å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera benämnd
försvarets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar dock icke befästningsanläggningar,
ej heller fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde.
Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker
organiserats såsom statligt affärsverk, varvid fabrikernas tillgångar och skulder
från och med budgetåret 1944/45 upptagits till redovisning å en särskild
kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond, ha vidare de av fabrikerna disponerade
fastigheterna från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till
fabriksfonden.
Försvarets fastighetsfond består för närvarande av tre delfonder, nämligen
arméns delfond, marinens delfond och flygvapnets delfond.
I årets statsverksproposition, bilaga 2 till specifikation av inkomsterna å
riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1948/49. Till grund för detta statförslag ligga framställningar
från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen och flygförvaltningen,
över vilka framställningar riksräkenskapsverket avgivit utlåtande.
I överensstämmelse med statförslaget ha å driftbudgeten i förslaget
till riksstat bland Inkomster av statens kapitalfonder upptagits de i statförslaget
för respektive delfonder angivna överskotten och bland Egentliga
statsutgifter å fjärde huvudtiteln under rubriken C. Försvarskraftema med
tills vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag för ersättning till
envar av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltningsmyndigheternas rätt
att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna.
Nämnda anslag ha beräknats till för arméns delfond 21 122 000 kronor, för
marinens delfond 7 488 000 kronor och för flygvapnets delfond 12 481 000
kronor.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
Innan jag ingår på frågan om fondens stat för nästa budgetår, torde jag
få till behandling upptaga spörsmålet om redovisning och underhåll av dels
befästningar och bergrum, dels övnings- och skjutfält samt flygfält.
Efter av Kungl. Maj:t erhållet bemyndigande anmodade jag den 7 maj 1946
byråchefen i riksräkenskapsverket C. A. Murray att såsom utredningsman
inom försvarsdepartementet biträda med utredning angående redovisning å
försvarets fastighetsfond av och beräkning av underhållskostnaderna för sådana
militära anläggningar, som borde underhållas enligt andra normer än de
för byggnader gällande, samt andre kanslisekreteraren i försvarsdepartementet
R. C. F. B. von Horn att såsom sekreterare biträda utredningsmannen. Sedermera
anmodade jag den 21 maj 1946 byrådirektören hos domänstyrelsen J. A.
von Bergen, civilingenjören B. E. Jondal och ingenjören K. M. Hasselvall att
såsom experter stå till utredningens förfogande för samråd och särskilda utredningsuppdrag.
Utredningen, som antagit benämningen 1946 års militära fastighetsutredning,
har i skrivelse den 2 februari 1948 avgivit förslag rörande redovisning
och underhåll av dels befästningar och bergrum, dels övnings- och skjutfält
samt flygfält.
över förslagen ha utlåtanden avgivits av chefen för försvarsstaben, försvarets
civilförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen och domänstyrelsen.
Redovisning och underhåll av befästningar och bergrum.
Nuvarande grunder för redovisning och beräkning av underhållskostnader.
I samband med att försvarsväsendets fastighetsfond inrättades per den 1
juli 1940 upptogs till redovisning å fonden försvarets fasta egendom med
undantag av bland annat befästningar. Reparations- och underhållskostnaderna
för i fastighetsfonden invärderad fast egendom, inklusive vissa i fonden
invärderade bergrumsanläggningar, beräknades i statförslaget för fonden
för budgetåret 1940/41 till viss procent av byggnadsvärdena.
Kostnaderna för anordnande och underhåll av befästningar, vilka kostnader
före den 1 juli 1940 hänfördes till byggnadsanslagen, ha sedan fastighetsfonden
inrättats täckts från särskilda anslag under driftbudgeten. Kostnaderna
för anordnande av i berg insprängda förråd och verkstäder m. m. ha däremot
täckts från anslag under såväl drift- som kapitalbudgeten. Till den del, som
anläggningarna utförts med anlitande av medel från kapitalbudgeten, ha anläggningarna
upptagits till redovisning å fastighetsfonden. Övriga dylika anläggningar
ha hänförts till kategorien befästningar. Medel till underhåll av
dessa anläggningar ha -— liksom för egentliga befästningar — beräknats under
anslaget till befästningars underhåll.
Frågan om sättet för beräkning av reparations- och underhållskostnader för
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
försvarets fastigheter har sedermera gjorts till föremål för flera undersökningar.
Sålunda verkställde intendenten hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark,
på uppdrag av besparingsutredningen, utredning angående besparings- och
rationaliseringsåtgärder i fråga om underhållet av bland annat försvarets byggnader,
vilken utredning sedermera i vad avsåg försvaret gjordes till föremål
för ytterligare överväganden inom 1943 års militära fastighetsutredning. 1
sitt den 1 november 1944 avgivna utlåtande framlade utredningen förslag till
ändrade grunder för beräkning av de i staten för försvarsväsendets fastighetsfond
uppförda posterna för bestridande av reparations- och underhållskostnader
m. m. En redogörelse för innehållet i sistnämnda utredning återfinnes i proposition
1945: 180.
1945 års riksdag (skrivelse nr 202) godkände sedermera ett av Kungl. Maj:t
i förenämnda proposition framlagt, på 1943 års militära fastighetsutrednings
utlåtande grundat förslag till ändrade grunder för beräkning av de i staten för
försvarets fastighetsfond uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader
m. m. Enligt de nya reglerna skulle medelsbehovet för reparation
och underhåll av försvarets byggnadsbestånd, med undantag av vissa anläggningar
av speciell karaktär, beräknas till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden
för varje särskild byggnad. Underhållskostnaderna för övningsfält,
skjutfält och flygfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter
ävensom för kajer, dockor, broar m. fl. likartade anläggningar skulle beräknas
enligt särskilda grunder. I berg insprängda anläggningar, vilka invärderats
i fastighetsfonden, skulle fortfarande redovisas på fonden och kostnaderna för
underhållet bestridas från fondens stat. Någon särskild norm för beräkning av.
underhållskostnaderna för dessa anläggningar angavs emellertid icke.
De av 1945 års riksdag godkända nya reglerna för beräkning av underhållskostnaderna
för försvarets fastigheter ha ännu icke i full utsträckning tilllämpats,
beroende främst på att erforderliga kortregister över fastigheterna
ännu icke färdigställts. Med hänsyn härtill har vid beräkning av anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. m. från och med budgetåret
1945/46 tillämpats ett på fastighetsutredningens förslag grundat förenklat beräkningssätt.
I staten för försvarets fastighetsfond ha sedan budgetåret 1945/46 under
anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. in. beräknats medel
för löpande reparation och underhåll av sådana i berg insprängda anläggningar
m. m., som äro invärderade i fastighetsfonden. För budgetåret 1947/48
har för ifrågavarande ändamål räknats med 1 000 000 kronor under arméns
delfond, 560 000 kronor under marinens delfond och 52 000 kronor under
flygvapnets delfond. Av beloppet 1000 000 kronor under arméns delfond
avses emellertid endast 125 000 kronor för löpande reparation och underhåll
av bergrumsanläggningar. Återstoden, 875 000 kronor, avses nämligen
för bestridande av kostnaderna för utförande av vissa bergrensningsoch
förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd, vilka kostnader angivits
vara av engångsnatur. Av det under marinens delfond beräknade be
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
loppet, 560 000 kronor, avses ett belopp av i runt tal 100 000 kronor för det
löpande underhållet av bergruinsanläggningar, medan återstoden avses för
underhåll av hamnanläggningar m. m.
Utöver de medel för underhåll av i berg insprängda anläggningar, som utgått
från fastighetsfondens anslagspost till reparations- och underhållskostnader
in. m., ha sedan budgetåret 1940/41 under driftbudgeten anvisats särskilda
anslag till befästningars underhåll m. in., vilka anslag jämväl avsetts för
underhåll av i fastighetsfonden icke invärderade bergruinsanläggningar.
För budgetåret 1947/48 ha för underhåll av arméns, marinens och flygvapnets
befästningar m. m. anvisats anslag av respektive 1 300 000 kronor, 1 100 000
kronor och 200 000 kronor. Från dessa anslag skola emellertid bestridas kostnaderna
för bland annat forskningsverksamhet beträffande befästningar, underhåll
av i fastighetsfonden icke invärderade baracker samt avlöning av viss ickeordinarie
personal. Därest de för dessa särskilda ändamål avsedda medlen under
ifrågavarande anslag undantagas, kvarstå för det löpande underhållet av befästningar
och bergrum under arméns, marinens och flygvapnets anslag belopp
av respektive 1 025 000 kronor, 665 000 kronor och 190 000 kronor eller sammanlagt
1 880 000 kronor. Härjämte har för budgetåret 1947/48 under arméns
anslag till drivmedelsförråd m. m. beräknats ett belopp av 100 000 kronor för
underhåll av i berg insprängda drivmedelsförråd.
1946 års militära fastighetsutredning.
Inledningsvis har fastighetsutredningen erinrat om att avsikten med inrättandet
av statens fastighetsfonder i främsta rummet varit att man genom
att upptaga staten tillhöriga fastigheter såsom kapitaltillgångar skulle få en
redovisning av statens fasta egendom i riksbokslutet och därmed även erhålla
en möjlighet att fördela kostnaderna för anskaffning av nya fastigheter på
ett större antal budgetår. Fastigheterna skulle alltså kunna finansieras med
lånemedel och det genom denna finansiering redovisade kapitalet skulle kunna
täckas med driftbudgetmedel under en period, svarande mot fastigheternas avskrivningstid.
Samtidigt därmed skulle även vinnas, att man kunde erhålla
en samlad redovisning av underhållskostnaderna för de statliga fastigheterna
och säkrare normer för beräkning av dessa underhållskostnader.
Utredningen har till en början undersökt, huruvida de skäl, som motiverat
inrättandet av statens fastighetsfonder och redovisningen av de statliga fastigheterna
å dessa, även ägde bärkraft med avseende å befästningar och bergrumsanläggningar.
Utredningen ansåge, att så vore fallet med avseende å
flertalet i berg insprängda förrådsanläggningar, oljelagringsanläggningar och
verkstäder. Egentliga befästningar syntes däremot icke vara av den karaktär,
att anskaffningskostnaden borde fördelas på ett flertal budgetår. Befästningar
tillkomme vanligen i ett visst strategiskt läge, om vars varaktighet
intet vore känt, och de representerade, bortsett från den del till vilken
de kunde utnyttjas för förråd, oljelagring och verkstadsarbeten, icke något
kommersiellt värde. Det vore emellertid svårt att åstadkomma en gränsdrag
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
ning mellan befästningar och anläggningar som naturligt kunde hänföras till
fastighetsfonden. En befästningsanläggning kunde sålunda vara belägen på
mark, som redovisades å fastighetsfonden. Den kunde vidare inrymma vissa
anläggningar, som mycket väl kunde och i viss utsträckning även borde redovisas
på fonden. Inom befästningsområdet kunde därtill finnas baracker och
andra ovanjordsbyggnader, som borde redovisas såsom tillgångar för fonden.
För att erhålla en samlad redovisning på ett ställe av mark, byggnader
och övriga anläggningar måste det därför anses lämpligt, att jämväl hänföra
egentliga befästningsanläggningar till fastighetsfonden. Dessa anläggningar
borde, liksom redan nu vore fallet med de å fonden redovisade bergförråden,
redovisas allenast med klumpbelopp.
Från de olika försvarsgrensförvaltningarna har utredningen införskaffat
uppgifter å anläggningsvärdet per den 1 juli 1946 av befintliga befästningar
och bergrumsanläggningar (förråd, verkstäder, hangarer m. m.), av
vilka uppgifter framgår, att inom fastighetsfonden finnas invärderade befästningar
och bergrumsanläggningar till ett anläggningsvärde per den 1 juli 1946
av nära 100 miljoner kronor, medan värdet av dylika anläggningar, som icke
invärderats i fonden, uppgår till närmare 400 miljoner kronor.
Beträffande frågan om avskrivning av nu ifrågavarande försvarsanläggningar
har utredningen anfört följande.
Skillnad borde göras mellan å ena sidan egentliga befästningar, som borde
vara helt avskrivna, samt å andra sidan i berg insprängda anläggningar med
kommersiellt värde, vilka kunde avskrivas under en längre följd av år. Det
bleve i så fall nödvändigt att dela upp anläggningskapitalet så till vida att
man fastsloge vilken del av beloppet som borde vara helt avskriven och vilken
del som borde avskrivas under en följd av år. Även om en sådan uppdelning
bleve i viss mån godtycklig, syntes den dock icke vara förenad med några
större svårigheter att genomföra. Härvid kunde man givetvis, på samma sätt
som skett vid inrättandet av försvarets fastighetsfond, utgå från förutsättningen
att alla anläggningar, som redan vore täckta med å driftbudgeten anvisade
medel, skulle redovisas såsom i sin helhet avskrivna.
Utredningen har erinrat om att redan 1943 års militära fastighetsutredning
såsom förutsättning för en ordnad fastighetsbokföring uppställt, att de
olika byggnaderna och anläggningarna funnes redovisade i en specificerad
förteckning, vilken förteckning borde vara upprättad i form av ett kortregister.
Därest befästningar och ännu icke invärderade bergrumsanläggningar komme
att upptagas till redovisning över fastighetsfonden, borde detta register även
omfatta sådana anläggningar.
Utredningen har beträffande denna redovisning anfört följande.
På korten för varje anläggning borde finnas angivna anläggningskostnaderna
med den fördelning på enheter som för redovisningen vore nödvändig,
d. v. s. markvärde, byggnadsvärde, anläggningsvärde för befästningar samt
anläggningsvärde för andra bergrum. Dessa värden borde vara fasta och korrigeras
endast i den män nyinvesteringar gjordes eller anläggningar slopades.
Andra årliga noteringar borde icke förekomma med avseende å anläggningsvärdet.
För avskrivningen borde det vara tillfyllest att det årliga avskrivningsbe
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
loppet angåves jämte den tid, under vilken avskrivning skulle ske. För uppgörande
av bokslut skulle en gång om året anläggningsvärdet och beloppet
för årsavskrivningarna summeras. Vid summering av anläggningsvärdet för
byggnader och anläggningar borde dessa kunna uppdelas i grupper, beroende
på vilken underhållskvot, som skulle komma i fråga. Med tillhjälp av kortregistret
borde alltså bokföringsvärden, årsavskrivning och underhållskostnader
kunna uträknas utan att nya arbetskrävande förteckningar skulle behöva
upprättas.
För redovisning av befästningar och bergrum har utredningen föreslagit,
att en särskild, för försvarsgrenarna gemensam delfond, förslagsvis benämnd
befästningars delfond, inrättas. Utredningen har härom anfört följande.
För en dylik redovisning talade till en början den omständigheten, att åtskilliga
bergrumsanläggningar utnyttjades för ändamål, som vore gemensamma
för de olika försvarsgrenarna. Så vore t. ex. fallet med de & arméns
delfond invärderade centrala ammunitionsförråden. Jämväl den omständigheten,
att för försvaret gemensamma normer för beräkning av underhållskostnaderna
för befästningar och bergrumsanläggningar borde fastställas,
talade för att anläggningarna skulle redovisas under en gemensam delfond.
För en dylik redovisning talade vidare den omständigheten, att ärenden angående
planering, konstruktion och underhåll av befästningar med undantag
för vissa å flygfälten befintliga befästningar (flygplanvärn och flygplanvägar)
-— enligt beslut av 1947 års riksdag framdeles skulle handläggas å en
särskild underavdelning — befästningsbyrån — inom den nya fortifikationsförvaltningen.
Omförmälda å flygfälten befintliga befästningar borde emellertid
upptagas till redovisning å flygvapnets delfond, då underhållet av dessa
anläggningar alltjämt skulle handhavas av flygförvaltningen.
Utredningen har i detta sammanhang framhållit, att utredningens förslag
om inrättande av en särskild delfond för befästningar gällde under föiutsättning
att de tre nuvarande delfonderna komme att bibehållas efter bildandet
av den gemensamma fortifikationsförvaltningen. Skulle dessa delfonder sammanslås,
vore det icke i och för sig nödvändigt att en särskild delfond för
befästningar inrättades. Det kunde då vara tillfyllest, att en särskild post
anvisades för underhåll av de anläggningar, som omhänderhades av befästningsbyrån.
Utredningen har därefter övergått till behandling av frågan om beräkning
av underhållskostnaderna för befästningar och bergrumsanläggningar. Utredningen
har till en början erinrat om att medel för bestridande av reparationsoch
underhållskostnader för dylika anläggningar dittills anvisats såväl under
staten för försvarets fastighetsfond som under de å driftbudgeten upptagna
anslagen till befästningars underhåll m. m. samt till drivmedelsförråd m. m.
Särskilda normer för beräkning av underhållet av dessa anläggningar liade saknats.
Beräkningen av underhållskostnaderna hade sålunda skett efter för varje
år verkställd särskild uppskattning. För budgetåret 1947/48 hade för underhåll
av i fastighets fonden in värderade befästningar och bergrumsanläggningar anvisats
tillhopa 277 000 kronor, motsvarande 0,3% av det till cirka 100 miljoner
kronor uppgående anläggningsvärdet. För underhåll av i fastighetsfonden
icke redovisade befästningar och bergrumsanläggningar hade för
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
samma budgetår anvisats ett belopp av 1 980 000 kronor, motsvarande 0,5 %
av det till cirka 400 miljoner kronor uppgående anläggningsvärdet. Det sammanlagda
beloppet för underhåll av ifrågavarande anläggningar uppginge sålunda
till (277 000 + 1 980 000=) 2 257 000 kronor, motsvarande 0,45% av
det totala anläggningsvärdet.
Då de underhållskvoter, som användas med avseende å byggnader, icke
kunna användas å befästningar och bergrumsanläggningar, har utredningen
ansett, att, på samma sätt som skett för byggnader, en särskild norm för beräkning
av underhållet av dylika anläggningar borde fastställas. Sedan civilingenjören
Jondal och ingenjören Hasselvall anmodats att såsom experter
biträda utredningen, hade utredningen åt experterna uppdragit att verkställa
en undersökning rörande beräkning av underhållskostnader för i berg insprängda
försvarsanläggningar. Resultatet av experternas undersökningar
hade redovisats i en såsom bilaga till utredningens skrivelse fogad promemoria.
För fullgörande av sitt uppdrag hade experterna till en början införskaffat
uppgifter angående anläggningskostnader och tekniska data beträffande
14 olika i berg insprängda försvarsanläggningar. Anläggningarna hade
indelats i tre huvudgrupper, varav den ena omfattade verkstäder, den andra
förråd av olika slag och den tredje andra bergrumsanläggningar (huvudsakligen
av befästningskaraktär). För de olika anläggningarna hade verkställts
beräkning av underhållskostnaderna. Enligt experternas beräkningar uppginge
underhållskostnaden i procent av de för vederbörliga huvudgrupper
angivna anläggningsvärdena till 0,2s % för verkstäder, 0,5 3 % för förråd och
0,5 8 % för andra bergrumsanläggningar, medan underhållskostnaden i kronor
per kubikmeter utsprängt bergrum uppginge till 0,14 kronor för verkstäder,
0,3 3 kronor för förråd och 0,4 5 kronor för andra bergrumsanläggningar.
Utredningen har beträffande de av experterna verkställda undersökningarna
anfört, att undersökningarna visat, att ju större det för en viss anläggning
utsprängda bergrummet vore desto lägre bleve underhållskostnaderna
per kubikmeter. Detta vore jämväl förklaringen till att underhållskostnaderna
för huvudgruppen verkstäder, i vilken grupp endast inginge två verkstäder,
nämligen en större med 173 000 kubikmeter utsprängt bergrum och en
mindre med ett utsprängt bergrum av endast 3 700 kubikmeter, vore betydligt
lägre än för övriga huvudgrupper. De för huvudgrupperna förråd och
andra bergrumsanläggningar av experterna angivna underhållskostnaderna
(omkring 0,5 5 % av anläggningsvärdet och omkring 0,40 kronor per kubikmeter
utsprängt bergrum) motsvarade enligt utredningens uppfattning bättre
de verkliga genomsnittliga underhållskostnaderna för bergrumsanläggningar.
Av befintliga, i berg insprängda försvarsanläggningar kunde nämligen endast
ett fåtal rubriceras såsom stora anläggningar, medan huvuddelen utgjordes av
medelstora och mindre anläggningar.
Beträffande sättet för beräkning av underhållskostnaden för befästningar
och bergrum har utredningen anfört följande.
Såsom utgångspunkt kunde väljas antingen viss i kronor bestämd kostnad
per kubikmeter utsprängt bergrum (volymmetoden) eller viss procentsats av
9
Kungl. May.ts proposition nr 157.
det vid angiven tidpunkt uppgivna anläggningsvärdet (procentmetoden). För
att kunna tillämpa volymmetoden fordrades emellertid att man hade tillgång
till uppgifter angående volymen av utsprängt bergrum. Dylika uppgifter hade
emellertid endast kunnat framskaffas beträffande egentliga bergrumsanläggningar,
medan motsvarande uppgifter för befästningar hittills icke kunnat erhållas.
Däremot funnes uppgifter angående anläggningsvärdet beträffande
såväl befästningar som bergrum. Med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla
en för såväl befästningar som bergrum gemensam norm för beräkning av
underhållskostnaden, ansåge utredningen sig därför böra förorda, att procentmetoden
och icke volymmetoden tillämpades för fastställandet av ifrågavarande
underhållskostnad.
Beträffande härefter den procentsats, som borde tillämpas, har utredningen
till en början ansett sig böra förorda, att för såväl egentliga befästningar,
vilka till stor del bestode av i berg insprängda anläggningar, som för övriga
bergrumsanläggningar fastställdes en gemensam procentsats för underhållet.
Olika procentsatser för befästningar och bergrumsanläggningar skulle nämligen
leda till svårigheter vid beräkningen av underhållsmedlen, enär i så
fall måste fastställas vilka anläggningar som skulle anses såsom befästningar
och vilka som skulle rubriceras såsom bergrumsanläggningar. Procentsatsen
borde tills vidare bestämmas till 0,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli
1946. Denna procentsats överensstämde med den som erfarenhetsmässigt
tillämpades beträffande underhållet av i fastighetsfonden icke redovisade befästningar
och bergrumsanläggningar. Den anslöte sig jämväl nära till de
procentsatser beträffande underhållet av medelstora och mindre bergrumsanläggningar,
som de av utredningen anlitade experterna vid sina undersökningar
funnit böra tillämpas. Med ett anläggningsvärde av i runt tal 500 miljoner
kronor skulle, därest den sålunda förordade procentsatsen tillämpades,
ett belopp av 2 500 000 kronor komma att disponeras för underhåll av befästningar
och bergrum. Procentsatsen borde emellertid framdeles kunna göras
till föremål för ändring. Skulle det sålunda visa sig, att de underhållsmedel,
som med tillämpning av den av utredningen föreslagna procentsatsen komme
att ställas till förfogande, bleve otillräckliga, borde en höjning av procentsatsen
kunna komma till stånd. Därest underhållsmedlen å andra sidan visade
sig för rikligt tilltagna, borde på samma sätt en sänkning av procentsatsen
komma till stånd. Underhållsmedlen borde användas såväl till det löpande
underhållet som till erforderliga större bergrensnings- och förstärkningsarbeten.
I detta sammanhang har utredningen framhållit att, därest utredningens
förslag rörande redovisningen av befästningar och bergrumsanläggningar å en
särskild delfond under försvarets fastighetsfond genomfördes, under befästningars
delfond å den i staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till
reparations- och underhållskostnader in. m. borde uppföras en delpost till
löpande underhåll av befästningar och bergrum. Någon uppdelning av de
under denna post anvisade medlen syntes icke bliva erforderlig.
Utredningen har vidare erinrat om att under de för befästningars underhåll
m. in. under driftbudgeten anvisade anslagen hittills beräknats medel för
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
dels underhåll av befästningar och bergrumsanläggningar, dels forskningsverksamhet
beträffande befästningar, dels underhåll av i fastighetsfonden
icke invärderade baracker, dels ock avlöning till viss icke-ordinarie personal
vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar. Därest samtliga befästningar
och bergrumsanläggningar invärderades i försvarets fastighetsfond,
erfordrades under nu ifrågavarande anslag inga medel för underhåll m. m.
Vad anginge forskningsverksamheten beträffande befästningar hade i 1948
års statsverksproposition (bil. 6, s. 24) upptagits ett särskilt för försvaret
gemensamt anslag för bestridande av, bland annat, kostnaderna för ifrågavarande
forskningsverksamhet. Beträffande de i fastighetsfonden icke invärderade
barackerna förutsatte utredningen, att de baracker, som efter ingången
av budgetåret 1948/49 fortfarande skulle kvarstå och utnyttjas för försvarsändamål,
skulle upptagas till redovisning å fastighetsfonden. Medel för
underhåll av dessa baracker borde beräknas under den i staten för fastighetsfonden
upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
m. m. Övriga baracker borde försäljas eller rivas, och några underhållsmedel
för dessa borde icke anvisas för tid efter den 1 juli 1948. Den icke-ordinarie
personalen vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar, vilken hittills
avlönats från marinens anslag till befästningars underhåll m. m., borde
från och med ingången av budgetåret 1948/49 avlönas från marinens avlöningsanslag.
Avlöningskostnaderna för denna personal hade för budgetåret
1947/48 beräknats till 142 700 kronor. De nuvarande särskilda anslagen till
befästningars underhåll m. m. borde alltså helt bortfalla. Samma förhållande
gällde det under arméns anslag till drivmedelsförråd m. m. beräknade
beloppet för underhåll av drivmedelsanläggningar.
I anslutning till vad sålunda anförts har utredningen förordat, att under
försvarets fastighetsfond inrättas en särskild delfond, benämnd befästningars
delfond, för redovisning av såväl befästningar som bergrumsanläggningar med
undantag dock av vissa befästningar å flygfälten som föreslås skola i edovisas
å flygvapnets delfond. I övrigt innebär förslaget följande. Till den nya delfonden
överföras å övriga delfonder under försvarets fastighetsfond redan
redovisade befästningar och bergrumsanläggningar med tillhörande markområden
och byggnader. Å samma delfond upptagas till redovisning i försvarets
fastighetsfond icke invärderade befästningar och bergrumsanläggningar med
tillhörande markområden och byggnader, varvid anläggningar, som redan
täckts med å driftbudgeten anvisade medel, redovisas såsom i sin helhet avskrivna.
För redovisning av anläggningarna upplägges ett kortregister, vilket
för varje anläggning upptager markvärde, byggnadsvärde, anläggningsvärde
för befästningar samt anläggningsvärde för bergrum. Keparations- och underhållskostnader
för befästningar och bergrumsanläggningar beräknas i viss
relation till anläggningsvärdet på sätt av utredningen angivits, varvid
för såväl befästningar som bergrumsanläggningar tillämpas en gemensam
underhållskvot, beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
11
Yttranden.
De av fastighetsutredningen framlagda förslagen rörande redovisning och
beräkning av underhållskostnaderna för befästningar och bergrum ha i huvudsak
biträtts eller lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna.
Chefen för försvarsstaben har framhållit vikten av att den av utredningen
föreslagna årskvoten för underhåll av befästningar icke fastlåses vid 0,5 %
ntan att underhållsanslaget avpassas efter det medelsbehov, som erfarenheterna
framdeles visa vara erforderligt. Försvarsstabschefen har vidare
ifrågasatt, huruvida icke vid sidan av underhållsanslaget borde anvisas ett
särskilt anslag till fortlöpande modernisering av befintliga befästningsanläggningar.
Beloppet kunde svårligen i detta sammanhang angivas utan syntes
få upptagas av fortifikationsförvaltningen i samband med de årliga medelsäskandena.
Försvarets civilförvaltning har beträffande det av utredningen ifrågasatta
sammanförandet av arméns, marinens och flygvapnets delfonder till en gemensam
delfond anfört, att denna fråga borde upptagas till behandling först sedan
den nya fortifikationsförvaltningen under någon tid varit i verksamhet och
erfarenhet vunnits angående gemensam förvaltning av försvarets fastigheter
m. m.
Arméns fortifikationsförvaltning har anfört, bland annat, att inom ämbetsverkets
befästningsbyrå för närvarande påginge en utredning rörande storleken
och fördelningen på olika objekt av underhållskostnaderna för befästningar
och bergrum. Då denna utredning icke kunde beräknas bliva slutförd
förrän senare under året, ansåge sig ämbetsverket icke kunna i sin helhet nu
bedöma riktigheten och lämpligheten av utredningens förslag. Ämbetsverket
hade dock icke något att erinra mot att tills vidare beräkna underhållskostnaderna
för ifrågavarande anläggningar enligt den av utredningen föreslagna
procentsatsen. Från den procentuella beräkningen borde undantagas luftförsvarets
luftbevakningsanläggningar, vilka icke inräknats i det av utredningen
angivna värdet av befästningar och vilkas värde vore svårt att precisera.
För bestridande av underhållskostnaderna för dylika anläggningar
borde, liksom för närvarande skedde, upptagas en särskild delpost om 80000
kronor. Underhållsanslaget för befästningar och bergrum borde fördelas på
två delposter, varav den ena för löpande reparation och underhåll m. m. och
den andra för smärre förbättringsarbeten. En dylik uppdelning kunde dock
ske internt inom ämbetsverket. Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen
borde vidare anvisas en särskild delpost för erforderliga moderniseringsarbeten
beträffande här avsedda anläggningar. För underhåll av baracker,
som icke invärderats i fastighetsfonden, borde alltjämt anvisas medel,
då något förslag rörande den slutliga dispositionen av dessa baracker ännu icke
kunnat avgivas.
Marinförvaltningen har förklarat sig icke ha något att erinra mot en eventuell
sammanslagning av de nuvarande tre delfonderna under fastighetsfonden.
Den av vitredningen föreslagna nya delfonden för redovisning av befäst
-
12
Kungl. May.ts proposition nr 157.
ningar m. m. borde uppdelas i delposter för de olika försvarsgrenarna. Enligt
ämbetsverkets mening vore det av utredningens experter framräknade medeltalet
för underhållsprocenten för befästningar och bergrum, i varje fält så
vitt rörde marinens anläggningar, missvisande. Enligt vissa av marinförvaltningen
verkställda beräkningar krävdes en underhållskvot av cirka 1,5 % av
anläggningsvärdet av här avsedda anläggningar. Marinförvaltningen har slutligen
förklarat sig biträda utredningens förslag att den icke-ordinarie personal
vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar, som för närvarande
avlönades från marinens anslag till befästningars underhåll m. m., i
stället skulle avlönas från marinens avlöningsanslag.
Flygförvaltningen har för sin del ansett alla skäl tala för att de olika försvarsgrenarnas
fasta egendom fortfarande skulle upptagas till redovisning å
skilda delfonder.
Riksräkenslcapsverket har förordat, att försvarets fastighetsfond efter de
fastighetsförvaltande myndigheterna skulle uppdelas i allenast två delfonder,
fortifikationsförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond. Under
den förra delfonden borde under särskilda delposter redovisas dels försvarets
gemensamma anläggningar, dels arméns fastigheter, dels marinens
fastigheter, dels flygvapnets fastigheter med undantag av flygfälten. Under
den senare delfonden borde redovisas flygfälten med därtill hörande anläggningar
av olika slag. Å fortifikationsförvaltningens delfond borde sålunda
redovisas samtliga befästningar och bergrum med undantag av de anläggningar
av ifrågavarande slag, som borde hänföras till flygförvaltningens delfond.
Någon särskild delfond för redovisning av befästningar in. m. skulle i
så fall icke bliva erforderlig. De befästnings- och bergrumsanläggningar, som
icke nu redovisades å fastighetsfonden, borde i enlighet med utredningens
förslag invärderas i fonden och i den mån de bekostats av å driftbudgeten anvisade
medel redovisas såsom helt avskrivna (indirekt avskrivning).
Departementschefen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha befästningsanläggningar
och ett stort antal i berg insprängda förråd, verkstäder m. m. hittills icke upptagits
till redovisning å försvarets fastighetsfond. Under tiden för den förstärkta
försvarsberedskapen ha ett stort antal dylika anläggningar tillkommit.
Anläggningsvärdet per den 1 juli 1946 av de i fastighetsfonden invärderade
befästnings- och bergrumsanläggningarna uppgår till nära 100 miljoner kronor,
medan motsvarande värde för dylika anläggningar, som icke invärderats i fonden,
uppgår till inemot 400 miljoner kronor.
1946 års militära fastighetsutredning har nu föreslagit, att såväl befästningar
som i fastighetsfonden icke invärderade bergrumsanläggningar skola
invärderas i fonden och — med undantag för vissa befästningar å flygfälten,
som böra redovisas å flygvapnets delfond — upptagas till redovisning å en
särskild delfond, förslagsvis benämnd befästningars delfond. Till den nya
delfonden skulle enligt utredningens förslag överföras å övriga delfonder
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
redan redovisade befästningar och bergrumsanläggningar med tillhörande
markområden och byggnader, varjämte till redovisning å delfonden skulle
upptagas i fastighetsfonden icke invärderade befästningar och bergrumsanläggningar
med tillhörande markområden och byggnader. Anläggningar, som redan
täckts med å driftbudgeten anvisade medel, borde enligt utredningens mening
redovisas såsom i sin helhet avskrivna. Mot det av utredningen framlagda
förslaget, vilket i huvudsak lämnats utan erinran av remissmyndigheterna, har
jag intet att erinra. Jag förordar således, att från och med ingången av budgetåret
1948/49 under försvarets fastighetsfond inrättas en ny delfond, benämnd
befästningars delfond, för redovisning i enlighet med utredningens förslag
av försvarets befästningar och bergrumsanläggningar med undantag avvissa
å flygfälten befintliga befästningsanläggningar, som böra upptagas till
redovisning under flygvapnets delfond. I enlighet med utredningens av riksräkenskapsverket
tillstyrkta förslag böra vidare de anläggningar av här ifrågavarande
karaktär, som bekostats av å driftbudgeten anvisade medel, redovisas
såsom helt avskrivna. Av redovisningen bör för varje anläggning framgå
markvärde, byggnadsvärde, anläggningsvärde för befästningar och anläggningsvärde
för bergrum.
Fastighetsutredningen har i skilda sammanhang framhållit, att det kunde
övervägas att sammanföra de olika delfonderna under fastighetsfonden. Vidare
har riksräkenskapsverket föreslagit, att försvarets fastighetsfond skulle uppdelas
i allenast två delfonder, fortifikationsförvaltningens delfond och flygförvaltningens
delfond. I likhet med civilförvaltningen anser jag emellertid,
att frågan om en eventuell sammanslagning av de olika delfonderna bör upptagas
först sedan den nya fortifikationsförvaltningen varit i verksamhet och
erfarenheter vunnits angående den gemensamma fastighetsförvaltningen. Jag
förutsätter att den nya fortifikationsförvaltningen uppmärksammar frågan och,
därest en sammanslagning anses böra genomföras, inkommer med därav föranlett
förslag.
För underhåll av befästningar och bergrumsanläggningar ha medel hittills
beräknats såväl under den i staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader in. m. som under försvarsgrenarnas
anslag till befästningars underhåll m. m. och till drivmedelsförråd.
För underhåll av dylika anläggningar ha för budgetåret 1947/48 anvisats sammanlagt
2 257 000 kronor, motsvarande 0,4 5% av det totala anläggningsvärdet.
Särskild norm för beräkning av ifrågavarande underhållskostnader
har hittills saknats. Fastighetsutredningen har föreslagit, att reparations- och
underhållskostnaderna för befästningar och bergrum skola beräknas i relation
till anläggningsvärdet, varvid för såväl befästningar som bergrum bör tilllämpas
en gemensam underhållskvot beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet
per den 1 juli 1946. Med ett anläggningsvärde av i runt tal 500 miljoner
kronor skulle, därest den sålunda förordade procentsatsen tillämpas, ett belopp
av 2 500 000 kronor komma att stå till förfogande för underhåll av befästningar
och bergrum. Marinförvaltningen har ansett, att den av utred
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
ningen förordade procentsatsen är för låg och att för marinens anläggningar
erfordras en underhållskvot motsvarande 1,5 % av anläggningsvärdet.
För egen del anser jag mig böra tillstyrka utredningens förslag. I likhet med
utredningen förutsätter jag emellertid, att frågan om en eventuell jämkning
av procentsatsen framdeles, sedan närmare erfarenheter av underhållskostnaderna
erhållits, skall kunna upptagas till förnyad prövning. Någon uppdelning
av underhållsmedlen i särskilda i fondens stat upptagna delposter
anser jag icke erforderlig. Särskilda medel för moderniseringsarbeten beträffande
befästningar och bergrum torde icke för närvarande böra anvisas.
I enlighet med utredningens av marinförvaltningen tillstyrkta förslag förordar
jag, att kostnaderna för avlöning av viss icke-ordinarie personal vid
kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningär från och med budgetåret
1948/49 bestridas från marinens avlöningsanslag. Jag avser att under sistnämnda
anslag beräkna erforderliga medel för ändamålet.
För underhåll av baracker ha hittills beräknats medel under anslagen till
befästningars underhåll. Utredningen har ansett, att de baracker, som efter
ingången av budgetåret 1948/49 fortfarande skola kvarstå och utnyttjas för
försvarsändamål, böra upptagas till redovisning å fastighetsfonden. Medel
för underhåll av dessa baracker skulle således beräknas under anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader in. m. Övriga baracker borde enligt
utredningens mening försäljas eller rivas och medel för underhåll icke anvisas
efter den 1 juli 1948. Fortifikationsförvaltningen har förklarat att, då beslut
angående barackernas slutliga disposition icke syntes kunna erhållas före
budgetårsskiftet, medel för underhåll av icke invärderade baracker borde anvisas
jämväl för nästa budgetår. Med hänsyn härtill avser jag att i staten för
fastighetsfonden för nästa budgetår beräkna medel för underhåll av ifrågavarande
i fastighetsfonden icke invärderade baracker.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser
för genomförandet av de framlagda förslagen.
Redovisning och underhåll av övnings- och skjutfält samt flygfält.
Nuvarande grunder för redovisning och beräkning av underhållskostnader m. m.
Enligt de grunder, som före inrättandet av försvarsväsendets fastighetsfond
tillämpades för bestridande av kostnaderna för underhållet av försvarets
uthyrningsfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter, disponerade vederbörande
förvaltningsmyndigheter inflytande hyres- och arrendeinkomster för
underhållet av ifrågavarande fastigheter. Något anslag utöver inkomstbeloppet
beräknades icke. Fastigheterna skulle med andra ord försörja sig själva.
I samband med att försvarsväsendets fastighetsfond inrättades per den 1
juli 1940 upptogos till redovisning å fonden förevarande övnings- och skjutfält
samt flygfält järnte däri ingående uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter.
15
Kungl. Alaj:ts proposition nr 157.
I propositionen 1940: 170 med förslag till stat för försvarsväsendets fastiglietsfond
för budgetåret 1940/41 anförde föredragande departementschefen, att
det visat sig möta stora svårigheter att på sätt dittills skett balansera inkomster
och utgifter för arméns uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter,
varjämte en ekonomisk rationalisering försvårades av de sociala hänsyn som
måste tagas. Kravet på ett dylikt balanserande syntes därför icke ovillkorligen
kunna vidhållas. Då varje ledning för fastställande av särskild beräkningsgrund
för underhållet av jordbruks- och skogsfastigheter saknades, syntes
åtminstone som ett provisorium underhållet för detta fastighetsbestånd böra
bestämmas till samma procentsats som för byggnader. På motsvarande sätt
beräknades underhållskostnaderna för flygvapnets jordbruks- och skogsfastigheter
samt för flygfälten. Sedan emellertid de med tillämpning av den procentuella
metoden anvisade medlen för underhåll av övnings- och skjutfält samt
flygfält visat sig otillräckliga, anvisades redan från och med budgetåret 1941/42,
utöver de procentuella underhållsbeloppen, särskilda belopp under de olika
delfonderna för underhåll av nu ifrågavarande fastigheter och anläggningar.
Inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter redovisas numera såväl under den i staten för fastighetsfonden
upptagna inkomsttiteln Hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden som under den i samma stat upptagna inkomsttiteln
Diverse inkomster. Under den förstnämnda inkomsttiteln upptagas
beräknade inkomster av hyror och arrenden, medan under inkomsttiteln
Diverse inkomster upptagas inkomster, som icke ha karaktär av hyror och
arrenden, exempelvis grusförsäljningsmedel, vissa inkomster av jordbruksegendomar,
inkomster av skogsavverkningar m. m.
Sedan 1943 års militära fastighetsutredning i sitt den 1 november
1944 avgivna betänkande framhållit, att utredningen i avvaktan på fortsatta
undersökningar icke ansett sig kunna framlägga några förslag beträffande kostnaderna
för övnings- och skjutfält, flygfält m. m., anförde föredragande
departementschefen i propositionen 1945:180, att han, i likhet med fastighetsutredningen
och i ärendet hörda myndigheter, funne övervägande skäl tala för
att ifrågavarande underhållskostnader skulle beräknas med ledning av vunnen
erfarenhet.
I propositionen 1947: 142 angående omorganisation av fortifikations- och
byggnadsförvaltningcn inom försvaret m. m. anförde föredragande departementschefen,
såvitt rörde försvarets domäner, att sådana markområden, som
utnyttjades för befästningsändamål, tjänade såsom kasern- och varvsområden
och tomtplatser eller vore avsedda såsom flygfält, alltjämt borde redovisas å
försvarets fastighetsfond. Yad anginge övnings- och skjutfälten syntes det
slutliga ställningstagandet till frågan om deras redovisning böra anstå till
dess resultatet av övervägandena inom 1946 års militära domänutredning förelåge.
Då ansvaret för flygsäkerheten måste åvila flygledningen, borde det med
flygsäkerheten intimt sammanhängande underhållet av de militära flygfälten
åvila flygförvaltningen, som jämväl tills vidare borde handha planeran
-
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
det och utförandet av förbättrings- och utvidgningsarbeten på de militära
flygfälten.
I skrivelse den 3 juni 1947 (nr 199) meddelade riksdagen, att riksdagen
anslöte sig till vad departementschefen sålunda anfört.
1946 års militära domänutredning har den 26 mars 1947 avgivit betänkande
med förslag innebärande — såvitt nu är i fråga — att vissa av försvaret
disponerade skogsområden om cirka 765 hektar skola överföras från försvaret
till domänverket. Ärendet är för närvarande föremål för Kungl.
Maj:ts prövning.
Den sammanlagda arealen av de under försvarets förvaltning stående kronan
tillhörande domänerna och markområdena uppgår för närvarande till omkring
60 000 hektar, varav cirka 47 000 hektar kommer på arméns del, medan
marinen och flygvapnet disponera respektive 3 000 och 10 000 hektar. Det
bokförda markvärdet per den 30 juni 1947 uppgick till omkring 154 miljoner
kronor, varav cirka 46 miljoner kronor belöpte på marinens markinnehav i
Stockholm. De militära flygfälten, vilka redovisas å flygvapnets delfond, omfatta
en areal av cirka 6 000 hektar. Det bokförda markvärdet överstiger 10
miljoner kronor, medan anläggningsvärdet för fälten efter genomförandet av
1942 års försvarsbesluts byggnadsprogram uppskattats till omkring 75 miljoner
kronor.
1946 års militära fastighetsutredning.
Utredningen har inledningsvis erinrat om att de av försvaret disponerade
domäner och markområden, som invärderats i försvarets fastighetsfond, för
närvarande redovisas å fonden under arméns, marinens och flygvapnets delfonder
samt förvaltas av samma myndigheter, som förvalta försvarets fasta
egendom i övrigt, d. v. s. arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen
och flygförvaltningen. Utredningen ansåge det icke uteslutet att, sedan förvaltningen
av försvarets fasta egendom med undantag av de militära flygfälten
koncentrerats till den nya fortifikationsförvaltningen, de tre delfonderna
skulle kunna sammanföras till en delfond. I den mån önskemål skulle föreligga
att fortfarande särskilja de olika försvarsgrenarnas fasta egendom,
kunde detta lämpligen ske genom att under den nya delfonden upptaga särskilda
delposter för de olika försvarsgrenarnas fastigheter.
De av försvaret disponerade domänerna och markområdena kunde efter
användningen indelas i fyra huvudgrupper, nämligen
1. för befästningsändamål utnyttjade områden,
2. kasern- och varvsområden samt tomter för tjänste- och uthyrningsbostäder,
förråd m. m.,
3. övnings- och skjutfält, bombfällningsplatser m. m. samt
4. flygfält.
Beträffande till en början de för befästningsändamål utnyttjade områdena
har utredningen erinrat om att utredningen i annat sammanhang förordat, att de
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
för dylikt ändamål under senare år förvärvade markområdena, vilka ännu icke
invärderats i fonden, borde upptagas till redovisning å densamma. Såväl
sistnämnda områden som övriga för befästningsändamål utnyttjade, i fastighetsfonden
redan invärderade markområden borde upptagas till redovisning
å den av utredningen enligt det föregående föreslagna nya delfonden under
fastighetsfonden, befästningars delfond.
Kasern- och. varvsområden samt tomter för tjänste- och uthyrningsbostäder,
förråd m. m. borde enligt utredningens mening i likhet med vad som nu
är fallet redovisas under vederbörande delfond av försvarets fastighetsfond.
Beträffande den för övnings- och skjutfält, bombfällningsplatser m. m. utnyttjade
marken hade 1946 års militära domänutredning framlagt förslag till
överflyttning av dylik mark med en areal av cirka 765 hektar till domänverket,
vilket ärende för närvarande vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Övriga
för ifrågavarande ändamål utnyttjade markområden borde alltjämt redovisas
under försvarets fastighetsfond. Möjligen skulle kunna övervägas att för redovisning
av dessa markområden under fastighetsfonden inrätta en särskild delfond.
°Detta syntes dock icke böra ske förrän i samband med en eventuell
framtida sammanslagning av de nuvarande tre delfonderna. Tills vidare syntes
således övnings- och skjutfälten m. m. böra bibehållas under nuvarande delfonder.
De militära flygfälten, vartill syntes böra räknas de markarealer, som fälten
upptoge med därå befintliga rullbanor och andra för flygverksamhetens
bedrivande omedelbart avsedda anordningar liksom även vissa till befästningar
hänförliga anläggningar såsom flygplanvärn och flygplanvägar, borde
redovisas under flygvapnets delfond. Med hänsyn till att förvaltningen
av flygfälten med därå befintliga anläggningar skulle kvarstå under flygförvaltningen,
medan däremot förvaltningen av flygvapnets kasernetablissement
med tillhörande markområden från och med inrättandet av den nya
fortifikationsförvaltningen skulle överflyttas till denna, ansåge utredningen att
delfonden borde uppdelas i två delposter, varav den ena borde omfatta flygvapnets
kasernbyggnader jämte tillhörande mark m. m. och den andra flygfälten
jämte därå befintliga anläggningar. Därest den tidigare antydda sammanslagningen
av de nuvarande tre delfonderna under fastighetsfonden
komme till stånd, syntes en särskild delfond böra uppläggas för redovisningav
flygfälten med därå befintliga anläggningar.
Vad angår frågan om redovisningen av inkomsterna av försvarets övningsoch
skjutfält samt flygfält har utredningen erinrat om att dessa för närvarande
redovisas under olika inkomsttitlar, varigenom en överblick av de verkliga in
komsterna försvåras. Utredningen har med hänsyn härtill ansett sig böra
förorda, att samtliga inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält upptagas
till redovisning under en särskild inkomsttitel förslagsvis benämnd
Inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält. Under de olika dellonderna
borde därvid upptagas följande delposter, nämligen inkomst av jordbruksfastigheter
(arrenden m. in.), inkomst av skogsfastigheter (skogsavverk
Bihang till riksdagens protokoll 1918. I samt. Nr 15/.
2—456 48
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
ning, varvid endast nettobeloppet borde upptagas), samt övriga inkomster
(grusavverkning m. m.). Under flygvapnets delfond borde emellertid inkomst
av flygfält redovisas under en särskild delpost med hänsyn till att förvaltningen
av flygfälten icke skulle omhänderhavas av den för försvaret gemensamma
fortifikationsförvaltningen utan fortfarande omhänderhavas av flygförvaltningen.
Utredningen har härefter övergått till behandlingen av frågan om beräkningen
av underhållskostnaderna för försvarets övnings- och skjutfält samt
flygfält och till en början erinrat om att särskild beräkningsgrund saknades
för fastställande av underhållet av ifrågavarande fält med därå befintliga jordoch
skogsfastigheter. Då förefintligheten av en norm för beräknandet av
underhållskostnaderna för jordbruks- och skogsfastigheter betydligt skulle
underlätta beräknandet av de för underhåll av övnings- och skjutfälten samt
flygfälten erforderliga medlen, hade utredningen uppdragit åt byrådirektören
von Bergen att verkställa en undersökning rörande underhållskostnaderna för
byggnadsbeståndet vid jordbruken å arméns övningsfält.
I en till utredningen ingiven redogörelse har von Bergen anfört bland annat
följande.
Den sammanlagda arealen av arméns övnings- och skjutfält uppginge till
cirka 46 000 hektar. Därav vore cirka 7 000 hektar, varav cirka 3 100 hektar
åker, utarrenderad genom cirka 430 nyttjandeiättsavtal. Underhållet av byggnadsbeståndet
å jordbruksfastigheterna ålåge i flertalet fall arrendatorn. I en
del fall åvilade emellertid underhållet kronan, medan i ytterligare ett antal
fall kronan hade det större och arrendatorn det mindre underhållet. Förutom
jordbruksupplåtelser förekomme å övningsfälten hyresupplåtelser, där kronan
i allmänhet svarade för underhållet, samt tomträttsupplåtelser, vilka endast
omfattade mark.
Av von Bergen företagna undersökningar hade visat, att det icke vore
möjligt att få fram en tillförlitlig norm för beräkning av underhållskostnaderna
för övningsfältens byggnadsbestånd, vilket i allmänhet vore rätt otidsenligt
och i mindre gott skick. Behov förelåge av en allmän genomgång av
byggnadsbeståndet för att bringa upp detta i nivå med nutida krav på hygien
och för att möjliggöra för arrendatorerna att vidtaga nödiga rationaliseringar
i arbetsbesparande syfte. För beräkning av kostnaderna för en dylik genomgång
erfordrades emellertid en allmän besiktning och värdering av byggnadsbeståndet,
i samband varmed frågan om nedläggande av en del jordbruk%orde
prövas. Med hänsyn till att gällande arrendekontrakt företedde avsevärda
skiljaktigheter, borde övervägas att centralt utarbeta normalkontrakt såväl
for jordbruksupplåtelser som för tomträtts- och hyresupplåtelser. Enligt
jordbrukskontrakten borde arrendatorerna åläggas hela underhållsskyldigheten,
medan enligt hyreskontrakten underhållsskyldigheten borde '' åvila
kronan. Under förutsättning att byggnadsbeståndet'' å övningsfälten genom
engångsanslag bringades upp i nivå med nutida krav och att i arrendekontrak
ten mfordes skyldighet för arrendatorerna att svara för hela underhållet,
skulle framdeles särskilda medel för underhållet av jordbruksarrendenas
byggnader icke behöva beräknas. Däremot borde medel för underhållet av de
å övningsfälten befintliga hyresfastigheterna alltjämt anvisas.
Utredningen har beträffande underhållet av byggnadsbeståndet å jordbi
uksfastighet erna förklarat, att utredningen i stort sett kunde ansluta sig
Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 19
till vad von Bergen i sin redogörelse anfört. Utredningen har i anslutning
härtill anfört följande.
För att utröna medelsbehovet för erforderliga byggnadsarbeten för iståndsättning
av arrendegårdarnas byggnadsbestånd borde genom fortifikationsförvaltningens
försorg verkställas en särskild utredning. Denna utredning borde
omfatta såväl arméns som flygvapnets jordbruksgårdar. I samband därmed
borde undersökas frågan om sammanslagning och eventuellt nedläggande av
icke bärkraftiga jordbruk. Utredningen finge för sin del förorda att, sedan
den föreslagna särskilda undersökningen rörande försvarets jordbruksgårdar
slutförts och kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten närmare kunde
beräknas, anslag för utförande av dessa arbeten anvisades under särskilda delposter
under den i staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till
reparations- och underhållskostnader in. m. Under delposterna, som förslagsvis
borde benämnas Iståndsättning av jordbruksfastigheter, borde erforderliga
medel anvisas under en tidsperiod av förslagsvis 5 år, varvid för varje
år borde anvisas Vs av det erforderliga beloppet. Sedan jordbruksfastigheterna
satts i tidsenligt skick, borde underhållet av byggnadsbeståndet helt åvila arrendatorerna.
Beträffande de å övningsfälten befintliga uthyrningsfastigheterna har utredningen
föreslagit, att dessa upptoges till redovisning såsom kasernfästigheter.
Underhållet för dessa borde därefter beräknas efter samma grunder
som för försvarets byggnadsbestånd i övrigt.
Utredningen har härefter beträffande det ordinarie underhållet av övningsfälten
anfört följande.
Det ordinarie underhållet av övningsfälten omfattade utgifter för vägunderhåll,
kostnader för jordbruket (gödning, sådd och skörd), kostnader för
skogsbruket (sådd, plantering, avverkning och skogskörslor), kostnader för
grusavverkning, utgifter för avlöning av stadigvarande anställd civil personal
in. m. Utgifterna för underhållet av arméns övningsfält hade för budgetåret
1947/48 beräknats draga en kostnad av 1 440 000 kronor, varav i runt tal 1
miljon kronor för det ordinarie underhållet och återstoden för större reparationer
samt för nybyggnads- och förändringsarbeten. Utgifterna för underhållet
av marinens övningsfält hade beräknats till 45 000 kronor. För flygvapnets
del hade för budgetåret 1947/48 medel för underhåll av övningsfält icke beräknats.
Enligt utredningens bedömande kunde någon norm för beräkning
av kostnaderna för det ordinarie underhållet av ifrågavarande fält icke fastställas.
Detta underhåll kunde nämligen icke sättas i relation till markvärdet,
då detta växlade med hänsyn till markens belägenhet och beskaffenhet. Icke
heller syntes det möjligt att bestämma underhållskostnaden till visst belopp
per arealenhet.
Med hänsyn härtill har utredningen ansett sig böra förorda, att det ordinarie
underhållet beträffande försvarets övnings- och skjutfält liksom hittills
för varje särskilt budgetår bestämmes efter uppskattning.
Vad härefter angår underhållet av de militära flygfälten har utredningen
anfört följande.
Underhållet av flygfält omfattade ett flertal olika åtgärder för att hålla flygfälten
i behörigt skick, såsom underhåll av rullbanor och vägar, reparation
efter sättningar och tjälskott, underhåll och röjning å inflygningsområden,
underhåll och rensning av dräneringssystem, gödsling, isådd och skötsel av
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
gräsmattor. För underhållet hade för budgetåret 1947/48 under den i staten
för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
m. in. beräknats ett belopp av 930 000 kronor, varav cirka 350 000
kronor hänförde sig till den procentuellt beräknade underhållskostnaden,
medan återstoden anvisats såsom ett särskilt anslagsbelopp. Totalbeloppet
motsvarade, enligt vad flygförvaltningen uppgivit i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1947/48, 2,2 2 % å anläggningskostnaden för flygfält, 32 500 000
kronor, och 1 % å anläggningskostnaden för rullbanor, 21 700 000 kronor. I
sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 hade flygförvaltningen för underhåll
av flygfält äskat ett belopp av 1 080 000 kronor, motsvarande 1,5 % av
det totala byggnadsvärdet för flygfälten, vilket per den 1 juli 1947 enligt flygförvaltningens
beräkningar utgjorde i runt tal 72 miljoner kronor.
Utredningen har i anslutning härtill framhållit, att de normer, som fastställts
för beräkning av underhållet av försvarets byggnadsbestånd, icke borde tilllämpas
vid beräkning av underhållet av flygfält. Härför talade främst den
omständigheten, att det på så sätt beräknade underhållsbeloppet erfarenhetsmässigt
visat sig helt otillräckligt. Den av flygförvaltningen för nästa budgetår
föreslagna underhållsprocenten, 1,5 % av det verkliga byggnadsvärdet, syntes
bättre ägnad att läggas till grund för beräkning av underhållskostnaden. Därest
det av utredningen i det föregående förordade förslaget angående redovisning
av de militära flygfälten godtoges, skulle, förutom flygfälten med därå befintliga
rullbanor och andra för flygverksamhetens bedrivande omedelbart
avsedda anordningar, jämväl vissa till befästningar hänförliga anläggningar
(flygPlanväi''n och flygplanvägar m. m.) upptagas till redovisning under flygvapnets
delfond. För underhållet av dessa anläggningar med ett anläggningsvärde
av i runt tal 18,5 miljoner kronor borde emellertid tillämpas samma
underhållskvot som föreslagits för befästningar och bergrum, nämligen 0,5 %
av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946. Utredningen ansåge sålunda, att
för beräkning av underhållet för flygfält försöksvis borde tillämpas en underhållskvot
av 1,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946 för flygfälten med
därå befintliga rullbanor m. m. samt en underhållskvot av 0,5 % av samma
värde för å flygfälten befintliga, till befästningar och bergrum hänförliga anläggningar.
Utredningen har slutligen föreslagit att, därest de av utredningen förordade
principerna för beräkning av utgifter för övnings- och skjutfält samt flygfält
med därå befintliga jordbruks- och skogsfastigheter godtoges, under den i
staten för fastighetsfonden upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
borde upptagas särskilda delposter, avseende dels löpande
underhåll av övningsfält m. m. dels iståndsättning av jordbruksfastigheter.
Under flygvapnets delfond borde dessutom upptagas en särskild delpost för
underhåll av flygfält m. m.
Yttranden.
De av fastighetsutredningen framlagda förslagen rörande redovisning och
beräkning av underhållskostnaderna för övnings- och skjutfält samt flygfält
ha i huvudsak biträtts eller lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
Försvarets civilförvaltning liar anfört, att det i avvaktan på en eventuell
framtida sammanslagning av de olika delfonderna under fastighetsfonden ej
borde ifrågakomma att inrätta en särskild delfond för övnings- och skjutfält.
Arméns fortifikationsförvaltning har likaledes framhållit, att fragan om
redovisning av övnings- och skjutfälten m. m. å en särskild delfond icke borde
upptagas till prövning förrän erfarenheter vunnits beträffande förvaltningen
av dessa markområden inom den nya fortifikationsförvaltningen. Förvaltr
ningen har vidare påpekat att det, även om utredningens förslag rörande bestridande
av underhållskostnaderna beträffande byggnadsbeståndet å övningsfälten
genomfördes, likväl komme att föreligga behov av medel för underhåll
av ett antal å övningsfälten befintliga byggnader, vilka varken inginge i jordbruksarrendena
eller vore uthyrda.
Marmförvaltningen har förklarat sig icke ha något att erinra mot en eventuell
redovisning av övnings- och skjutfälten å en ny särskild delfond.
Riksräkenskapsverket har anfört, att för redovisning av inkomster av
övnings- och skjutfält borde upptagas en ny inkomstpost, benämnd Inkomster
av övnings- och skjutfält. Inkomster av flygfält borde redovisas under inkomstposten
Diverse inkomster. Utredningens förslag till beräkning av underhållsmedel
för övnings- och skjutfält samt flygfält har i huvudsak godtagits
av riksräkenskapsverket. Verket har i detta sammanhang föreslagit, att marinens
hamnanläggningar m. in. skulle undantagas från den procentberäkningsmetod,
som användes för beräkning av underhållet för försvarets fastigheter.
Med hänsyn till svårigheten att fastställa en gemensam underhållskvot för
dessa anläggningar ansåge verket att underhållsmedel för dessa skulle fastställas
efter individuell uppskattning och att medlen skulle anvisas å särskild delpost
i fondens stat. Därest den av verket i annat sammanhang förordade uppdelningen
av fastighetsfonden på två delfonder genomfördes, borde anslagsposten
Reparations- och underhållskostnader m. in. för fortifikationsförvaltningens
delfond uppdelas i följande delposter nämligen a) Kasernfastigheter
och verkstäder m. m., b) Övnings- och skjutfält, c) Marinens hamnanläggningar
m. m. samt d) Befästningar och bergrum. Under a) och b) borde i räkenskaperna
åtskillnad göras mellan utgifter för de olika försvarsgrenarnas fastigheter.
Byggnadsstyrelsen har ansett att det borde prövas, huruvida icke det yttre
underhållet av jordbruksarrendenas byggnader liksom underhållet av dessa
byggnaders eldstäder borde undantagas från arrendatorns skyldigheter och
åläggas den förvaltande myndigheten, som för besiktningar och reparationer
hade sakkunnig personal till sitt förfogande. Styrelsen ansåge att det borde
vara möjligt att skapa en tillförlitlig grund för uppskattning av den årliga
kostnaden för underhållet av byggnadernas yttre delar och eldstäder.
Domänstyrelsen har framhållit att, därest arrendatorerna av försvarets
jordbruksfastigheter i enlighet med utredningens förslag komme att aläggas
skyldighet att ansvara för hela underhållet av fastigheternas byggnadsbestånd,
överensstämmelse skulle vinnas med vad som för närvarande gällde beträffande
de under domänstyrelsens förvaltning stående jordbruksdomänerna.
22
Kungl. Majits proposition nr 157.
Departementschefen.
Övnings- och skjutfälten samt flygfälten med därå befintliga jordbruks- och
skogsfastigheter upptogos vid inrättandet av försvarsväsendets fastighetsfond
till redovisning å fonden. Beträffande redovisningen av dessa markområden
har fastighetsutredningen icke för närvarande ifrågasatt annan förändring än
att flygfälten med tillhörande anläggningar borde redovisas å eu särskild delpost
under flygvapnets delfond. Mot utredningens ifrågavarande förslag har
jag intet att erinra. Fastighetsutredningen har i detta sammanhang framhållit,
att det skulle kunna övervägas att sammanföra försvarets övnings- och
skjutfält med därå befintliga jordbruks- och skogsfastigheter under en särskild
delfond. I likhet med utredningen anser jag, att frågan härom bör upptagas
till prövning först i samband med en eventuell framtida sammanslagning av de
nuvarande delfonderna under fastighetsfonden.
Inkomster av övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter redovisas för närvarande såväl under den i staten
för fastighetsfonden upptagna inkomsttiteln Hyror och arrenden för till enskilda
upjilåtna lokaler och arrenderade markområden som under titeln
Diverse inkomster. Utredningen har förordat, att samtliga hithörande inkomster
skola upptagas till redovisning under en särskild inkomsttitel. Under
de olika delfonderna borde härvid upptagas särskilda delposter för inkomster
av jordbruksfastigheter, inkomster av skogsfastigheter och övriga inkomster,
varjämte under flygvapnets delfond inkomster av flygfält borde redovisas
under en särskild delpost. Riksrakenskapsverket har ansett, att inkomster av
övnings- och skjutfält borde redovisas under en inkomsttitel, benämnd Inkomster
av övnings- och skjutfält samt att inkomster av flygfält borde redovisas
under inkomsttiteln Diverse inkomster. För egen del finner ]ag mig
kunna biträda riksräkenskapsverkets förslag, vilket dock synes böra genomföras
först från och med budgetåret 1949/50.
För bestridande av underhållskostnaderna beträffande övnings- och skjutfälten
ha hittills anvisats medel under anslagsposten till reparations- och
underhållskostnader m. m. Någon särskild norm för beräkning av dessa underhållskostnader
har icke funnits. Utredningen har föreslagit, att underhållet
av byggnadsbeståndet å de å övnings- och skjutfälten befintliga arrendegårdarna,
sedan byggnaderna genom engångsanslag satts i skick, skall åvila
arrendatorerna. Härigenom skulle särskilda medel för underhåll av dessa
byggnader icke behöva beräknas. Engångsanslagen för iståndsättning skulle
enligt utredningens förslag anvisas under en femårsperiod. Utan att nu taga
ställning till i vilken takt utredningens förslag bör genomföras kan jag i
princip tillstyrka detsamma. Jag ansluter mig även till utredningens förslag,
att de å övningsfälten befintliga uthyrningsbostäderna skola upptagas till redovisning
såsom kasernfastigheter och underhållas på samma sätt som dylika
fastigheter. Dock torde det, såsom fortifikationsförvaltningen i sitt utlåtande
påpekat, jämväl efter det utredningens förslag genomförts komma att er
-
Iiungl. Maj:ts proposition nr 157.
fordras medel till underhåll av sådana byggnader å övningsfälten, som varken
kunna hänföras till arrende- eller uthyrningsfastigheter.
Kostnaderna för underhållet av övnings- och skjutfälten omfatta utgifter för
vägunderhåll, kostnader för jordbruket och skogsbruket, avlöningar m. m.
Någon norm för beräkning av dessa kostnader kan enligt utredningens mening
icke fastställas. Utredningen har därför förordat, att kostnaderna liksom hittills
bestämmes efter uppskattning för varje särskilt budgetår. Mot vad utredningen
sålunda föreslagit har jag intet att erinra.
För bestridande av kostnaderna för underhållet av flygfälten ha enhetliga
normer hittills saknats. Utredningen har föreslagit, att ifragavarande underhållskostnader
skola beräknas i viss relation till anläggningsvärdet, varvid
för flygfälten med därå befintliga rullbanor och andra för flygverksamhetens
bedrivande omedelbart avsedda anordningar bör tillämpas en underhållskvot
av 1,5 % av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946, medan underhållskvoten
för å flygfälten befintliga befästningsanläggningar (flygplanvärn och
flygplanvägar) bör beräknas efter samma kvot, som föreslagits beträffande
befästningar eller 0,5 %. De sålunda förordade grunderna för beräkning av
underhållskostnaderna för flygfälten kan jag godtaga. Jag avser att i det följande
beräkna ifrågavarande underhållskostnader enligt angivna grunder.
I enlighet med utredningens förslag böra framdeles under den i staten för
fastighetsfonden upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
upptagas särskilda delposter, avseende dels löpande underhåll av
övningsfält m. m., dels iståndsättning av jordbruksfastigheter. Under flygvapnets
delfond bör dessutom upptagas en särskild delpost för underhåll av
flygfält m. m.
Mot riksräkenskapsverkets förslag, att jämväl marinens hamnanläggningar
skola undantagas från den procentuella beräkningsmetod som användes för
beräkning av underhållet av huvuddelen av försvarets fastighetsbestånd, har
jag intet att erinra. Underhållsmedel för dessa anläggningar böra således
framdeles fastställas efter individuell uppskattning och medel anvisas å särskild
delpost under förenämnda anslagspost till reparations- och underhållskostnader
m. in.
Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt
uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som erfordras på förevarande område.
Översikt av fastighetsfondens ställning.
Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1946/47
samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets fastighetsfonds
fastighets- och värdeminskningskonton m. in. för samma budgetår framgår, att
fondens ställning per den 30 juni 1947 var följande.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 157.
Arméns delfond.
Tillgångar:
Markvärde .....................
Byggnadsvärde ...............
Fordringar kos andra fonder
Skulder:
Yärdeminskningskonto .......
Diverse medel.................
Kapitalbehållning ................
Kronor Kronor
77 136 112: 87
556 175 266: 03
3 339 543: 65 636 650 922: 55
430 022 036: 79
3 339 543: 65 433 361 580: 44
................ 203 289 342:11
Marinens delfond:
Tillgångar:
Markvärde.....................
Byggnadsvärde ...............
Fordringar hos andra fonder
58 336 920: 04
162 802 337: 72
1131 299:18 222 270 556: 94
Skulder:
Yärdeminskningskonto ...................... 122 541 901: 64
Diverse medel................................ 1 131 299:18
Kapitalbehållning ................................................
123 673 200: 82
98 597 356: 12
Flygvapnets delfond:
Tillgångar:
Markvärde.................................... 18 676 660: 64
Byggnadsvärde .............................. 282 233 402:14
Fordringar hos andra fonder .............. 687 133:33 301 597 196:11
Skulder:
Yärdeminskningskonto ...................... 160 832171:09
Diverse medel................................ 687 133: 33
Kapitalbehållning................................................ I
161 519 304:42
140 077 891:69
I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1946/47 fastställda
staten för fastighetsfonden balanserade på 37,64 0 miljoner kronor. Inkomsterna
beräknades till detta belopp och utgifterna och överskottet till respektive
20,315 och 17,325 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen
för budgetåret 1946/47 (s. 186 och 187) intagen sammanställning.
Enligt denna har fondens överskott uppgått till 16 776 463 kronor 04 öre,
som tillförts statsregleringen.
Stat för försvarets fastiglietsfond för budgetåret 1947/48 har fastställts den
16 maj 1947.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
25
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1948/49.
Staten för försvarets fastighetsfond upptager följande titlar, nämligen å
inkomstsidan. A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler,
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
och C. Diverse inkomster ävensom å utgiftssidan A. Reparations- och
underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto, C. Hyresoch
arrendeutgifter m. in. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade
markområden samt Överskott att tillföras riksstaten. Under envar av dessa
titlar å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive utgifterna
särskilt för varje delfond.
Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning.
I enlighet med vad jag i det föregående under rubriken Redovisning och underhåll
av befästningar och bergrum anfört upptager jag därjämte särskilda titlar
för en ny delfond, Befästningars delfond. Jag upptager först till behandling
fondens utgifter.
Utgifterna.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd,
med undantag av vissa anläggningar av speciell karaktär, beräknas principiellt
till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet
(jfr propositionen 1945: 180; riksdagens skrivelse 1945: 202). Med hjälp av
en byggnadskostnadsindex omräknas byggnadskostnaden till 1935 års
prisnivå. Byggnadsbeståndet uppdelas i tre grupper, varav första1 gruppen
— äldre byggnader — omfattar byggnader, som färdigställts före den 1 juli
1938 och som invärderats på grund av särskild värdering, under det att andra
och tredje grupperna — nyare byggnader — omfatta byggnader, som färdigställts
efter nyssnämnda datum och som varit i bruk längre, respektive kortare
tid än nio år samt redovisas med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel
beräknas första gången för andra budgetåret efter det budgetår, under vilket
byggnaden färdigställts. Underhållskostnaden i procent räknat utgör enligt
1935 års prisnivå i första gruppen l,i % för arméns och flygvapnets delfond
och 1,5 % för marinens delfond samt i andra och tredje grupperna 0,8 %
respektive 0,4 % för samtliga delfonder. Denna underhållsprocent omräknas
med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex till prisnivån det
år, då beräkningen göres. De procentuellt beräknade underhållsmedlen uppdelas
på dels en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., dels ock
en delpost för smärre förbättringsarbeten. Dessutom anvisas en delpost för
iståndsättningsarbeten. Underhållskostnaderna för övnings- och skjutfält samt
flygfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter beräknas med ledning
av vunnen erfarenhet, medan underhållskostnaderna för kajer, dockor, broar
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
m. fl. likartade anläggningar beräknas på grundval av årligen efter företagen
besiktning upprättat förslag.
Då erforderligt underlag för de nya beräkningsgrundernas tillämpning
ännu icke står till förfogande, har vid beräkning av anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader m. m. från och med budgetåret 1945/46 tillämpats
ett på 1943 års fastighetsutrednings förslag grundat förenklat beräkningssätt.
Arméns del fond. För budgetåret 1947/48 beräknades reparations- och underhållskostnaderna
för arméns delfond enligt följande sammanställning. I sammanställningen
ha angivits jämväl de belopp, som av arméns fortifikationsförvaltning
och riksräkenskapsverket beräknats för motsvarande ändamål för
budgetåret 1948/49.
| Budgetåret |
Av arméns |
Av riksräken- '' |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
5 450 000 |
6 145 100 |
1 5 983 000 |
1000 000 1 440 000 1 400 000 |
1180 900 1 389 000 1 400 000 |
1 080 000 1 389 000 1 400 000 |
200 000 |
200 000 |
200 000 |
— |
25 000 |
25 000 |
10 185 000 |
11 165 000 |
10 822 000 : |
a) Löpande reparation och underhåll av byggna
der m. m...................................
b) Löpande reparation och underhåll av i berg
insprängda anläggningar ................
c) Smärre förbättringsarbeten ..............
d) Underhåll av övningsfält m. m...........
e) Skatter m. m.............................
f) Iståndsättningsarbeten ..................
g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av
vissa organisationsnndersökningar............
h) Ändringsarbeten föranledda av vissa forsk
ningsförsök.
.................................
Summa
Arméns fortifikationsförvaltning har vid beräkning av underhållskostnaderna
efter byggnadsstyrelsens hörande utgått från ett byggnadsunderhållsindex
av 177, vilket gåve ett procenttal för äldre byggnader av 1,95 och för
nyare byggnader av 1,4 respektive 0,7. Härutöver ha särskilda underhållsmedel
beräknats för bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd
(1000 000 kronor), underhåll av baracker (132 000 kronor),
underhåll av vissa elektriska ledningar i Övre Norrland (26 000 kronor) och
underhåll av byggnader å Järvafältet (29 000 kronor).
Fortifikationsförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i skrivelse den
27 augusti 1947 gjort framställning om att det å arméns delfond bokförda
byggnadsvärdet skulle beträffande äldre byggnader uppskrivas med 3 684 677
kronor och bortskrivas med 822 500 kronor samt beträffande nyare byggnader
uppskrivas med 11 028 238 kronor och bortskrivas med 6 400 000 kronor. Det
av ämbetsverket framlagda förslaget till stat för delfonden vore uppgjort
under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall till nämnda framställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
27
Beträffande det för bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala
ammunitionsförråd beräknade beloppet — ingående i delposten Löpande reparation
och underhåll av i berg insprängda anläggningar — har ämbetsverket
framhållit, att krigsmaterielverket i skrivelse till fortifikationsförvaltningen
hemställt, att för dylika arbeten borde liksom för innevarande budgetår beräknas
ett belopp av 1 000 000 kronor.
Såsom motivering för förslaget om beräknande av särskilda medel till
underhåll av baracker, vissa elektriska ledningar i Övre Norrland och vissa
byggnader å Järvafältet — samtliga upptagna under delposten Löpande reparation
och underhåll av byggnader m. m. — har fortifikationsförvaltningen
anfört följande.
De baracker, som i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv skulle kvarstå i
framtiden såsom permanenta förråd, hade ett byggnadsvärde av i runt tal
10 000 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen hade för avsikt att, så snart
pågående utredningar slutförts, föreslå dessa baracker till invärdering i fastighetsfonden.
Barackerna vore på grund av sin karaktär av monterings- och
demonteringsbara byggnader av betydligt enklare och svagare konstruktion
än byggnader i allmänhet och därför i underhållshänseende närmast jämförbara
med gruppen äldre byggnader. Å de baracker, som skulle utnyttjas såsom
permanenta förråd, verkställdes vissa förstärkningsarbeten för att dessa byggnader
skulle bli lämpliga för ändamålet. Uppskattningsvis hade fortifikationsförvaltningen
beräknat, att vid utgången av budgetåret 1948/49 halva antalet
av de baracker, som avsåges skola invärderas i fastighetsfonden, motsvarande
ett värde av 5 000 000 kronor, då skulle vara iordningställda. För dessa baracker
syntes underhållsmedel böra utgå i likhet med för nyare byggnader
eller med (0,7 % X 5 000 000=) 35 000 kronor. För de baracker däremot, vilka
vid utgången av sistnämnda budgetår beräknades ännu icke ha blivit iståndsatta
och vilkas värde kunde beräknas uppgå till sammanlagt 5 000 000 kronor,
borde underhållsmedel beräknas såsom för äldre, i fonden intagna byggnader
med (1,05% x 5 000 000 =) 97 500 kronor. För underhåll av baracker, tillhörande
här ifrågavarande kategorier, skulle alltså erfordras ett belopp av
sammanlagt (35 000 + 97 500 =) i runt tal 132 000 kronor.
Fortifikationsförvaltningen hade för avsikt att, sedan pågående utredning
slutförts, till invärdering i fastighetsfonden föreslå vissa elektriska anläggningar
i Övre Norrland. "Värdet av dessa anläggningar beräknades till 1 000 000
kronor, varav 650 000 kronor belöpte å hög- och lågspänningslinjer, 150 000
kronor å transformatorer, samt 200 000 kronor å inomhusinstallationer.
Enligt vattenfallsstyrelsens beräkning av underhållskostnader vore procenten
2,8 för linjerna och 2,<; för transformatorerna, varjämte fortifikationsförvaltningen
beräknade 1,95 procent för installationerna. Underhållskostnaderna
skulle således sammanlagt uppgå till (2,8 % X 650 000 + 2,c % X 150 000 +
1,95 % X 200 000=) 26 000 kronor.
Liksom föregående år borde underhållskostnader beräknas jämväl å värdena
av de byggnader å Järvafältet, vilka ifrågasatts skola överföras till
kasernfastigheter från jordbruks- och skogsfastighetcr men i avvaktan på
slutförandet av pågående utredning ännu icke invärderats. De byggnadsvärden,
på vilka underhålls- och reparationskostnader i detta fall borde
beräknas, uppginge till 1 472 700 kronor, varför underhållskostnaderna med
användande av procenttalet 1,9 5 belöpte sig till i avjämnat tal 29 000 kronor.
Beträffande behovet av medel för underhåll av övningsfält m. m. har fortifikationsförvaltningen
anfört i huvudsak följande.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 15?.
Truppförbanden hade i avgivna statförslag beräknat utgifterna till sammanlagt
1 389 000 kronor, vilket belopp väsentligt understege de för budgetåren
1946/47 och 1947/48 av förbanden såsom erforderliga ansedda utgifterna.
Detta förhållande syntes bero på dels att en del tidigare brister numera avhjälpts
och dels att för större reparationer samt nybyggnads- och förändringsarbeten
å Järvafältet endast smärre belopp upptagits i avvaktan på att utredning
rörande detta fälts användning och eventuella iståndsättning slutförts.
Då de av förbanden beräknade utgifterna för budgetåret 1948/49 för första
gången på flera år hölle sig inom en ur förvaltningssynpunkt godtagbar ram,
framför allt jämfört med de för nästa budgetår beräknade inkomsterna av
övningsfälten, 1 130 000 kronor, hade fortifikationsförvaltningen icke funnit
anledning föreligga att nedskära utgifterna utan beräknade ett belopp av
1389 000 kronor för övningsfältens underhåll och vård. Dessa utgifter fördelade
sig med 1 161 014 kronor på ordinarie underhåll, 46 024 kronor på
större reparationer, 81 680 kronor på nybyggnads- och förändringsarbeten samt
100 282 kronor på oförutsedda utgifter.
En granskning av övningsfältens ekonomiska ställning syntes giva vid
handen, att de äldre övningsfälten ginge med vinst. Underskott förefunnes
särskilt vid de nyuppsatta pansarregementena. Dessa regementens fält vore
emellertid ännu icke iståndsatta, vartill komme att den tunga materielen hårt
slete på vägar och fält.
Yad angår det för iståndsättningsarbeten beräknade beloppet har fortifikationsförvaltningen
anfört, att ämbetsverket ansåge det angeläget, att i likhet
med vad som skett innevarande budgetår även för nästa budgetår upptoges ett
belopp av 400 000 kronor för vissa speciella iståndsättningsarbeten. Då det
normalt erforderliga beloppet vore 1 000 000 kronor, hade således det sammanlagda
beloppet under delposten till iståndsättningsarbeten beräknats till
(1 000 000 + 400 000 =) 1 400 000 kronor.
Beträffande slutligen det av fortifikationsförvaltningen till ändringsarbeten
föranledda av vissa forskningsförsök beräknade beloppet, 25 000 kronor, har
ämbetsverket anfört följande.
De mångskiftande problem, som behandlades vid forskningsanstalten, medförde
att inredning och planering av laboratorier och försökslokaler måste
underkastas ständiga förändringar. Lokaler, som vid ett tillfälle utnyttjades
för en viss forskningsuppgift, måste efter en tid användas för andra aktuella
problem. Detta medförde att smärre ändringsarbeten av lokaliteterna ofta
måste vidtagas. Då de i staten upptagna underhållsmedlen icke vore avsedda
för dylika arbeten och kostnaderna för sådana arbeten skulle för tungt belasta
underhållsmedlen, syntes det erforderligt att särskilda medel härför beviljades.
Dessa medel syntes böra ställas till förfogande blott efter ansökan
i varje särskilt fall till Kungl. Maj:t om medgivande att företaga föreslagna
arbeten.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 11 december 1947 för löpande
reparation och underhåll av byggnader m. in. räknat med ett belopp av 5 983 000
kronor för budgetåret 1948/49. Härvid har förutsatts, att underhållskostnader
borde beräknas jämväl å värdena å vissa ytterligare byggnader å Järvafältet
samt att kostnaderna för underhåll av baracker och elektriska ledningar be
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
räknades med anlitande av underhållskvoten för nyare byggnader. För underhåll
av byggnader å Järvafältet, baracker och elektriska ledningar beräknade
riksräkenskapsverket med hänsyn härtill beloppen till 35 000 kronor, 70 000
kronor och 7 000 kronor. Då i de procentberäknade underhållsmedlen inginge
ett underhållsbelopp av 16 000 kronor för en å arméns delfond med ett belopp
av 6 400 000 kronor invärderad anläggning för utvidgning av saltpetersyretillverkning,
vilken anläggning numera försålts, borde underhållsmedlen minskas
med ifrågavarande underhållsbelopp.
Därest det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget till invärdering
av vissa byggnader m. m. godkändes, skulle detta innebära att underhållsmedlen
under arméns delfond skulle öka med cirka 100 000 kronor. Riksräkenskapsverket
hade övervägt, huruvida de ökade byggnadsvärdena borde påverka
de för budgetåret 1948/49 beräknade reparations- och underhållsmedlen.
Då den förenklade metod, som riksräkenskapsverket måste tillämpa i avvaktan
på att fastighetsregistren färdigställas, icke uteslöte, att betydande värden för
byggnader under uppförande komme att medräknas i det byggnadsvärde, varå
underhållsmedlen beräknades, medförde detta, att underhållsmedlen bleve för
högt beräknade. Riksräkenskapsverket hade därför icke funnit anledning att,
utöver de fastighetsvärden, som redovisades å fonden den 30 juni 1947, beräkna
reparations- och underhållsmedel för andra byggnadsvärden utom
fonden än för sådana, där redan i staten för budgetåret 1947/48 särskilda
underhållsmedel beräknats.
För ordinarie underhåll av samt för utförande av bergrensnings- och förstärkningsarbeten
i centrala ammunitionsförråd borde i likhet med vad som
skett för innevarande budgetår, beräknas ett belopp av 1000 000 kronor.
Den av fortifikationsförvaltningen upptagna underhållsposten hade därför minskats
med 181 000 kronor. För underhåll av de oljelagringsanläggningar, som
numera invärderats i fastighetsfonden och för vilkas underhåll medel tidigare
anvisats å riksstatsanslag, borde beräknas ytterligare 80 000 kronor. Det sammanlagda
beloppet under nu ifrågavarande delpost uppginge således till
(1 000 000 + 80 000 =) 1 080 000 kronor.
För smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket räknat med ett
belopp av 600 000 kronor, utgörande i runt tal 10 procent av posten för underhåll
av byggnader m. m. Beloppet vore 80 000 kronor lägre än enligt fortifikationsförvaltningens
förslag.
Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket
beräknat posten till reparations- och underhållskostnader
m. m., på sätt närmare framgår av den i det föregående intagna sammanställningen,
till 10 822 000 kronor.
Genom beslut den 6 februari 1948 har Kungl. Maj:t — såvitt nu är ifråga —
bemyndigat fortifikationsförvaltningen att efter samråd med riksräkenskapsverket
och försvarets civilförvaltning, per den 30 juni 1948 vidtaga av fortifikationsförvaltningen
i förenämnda skrivelse den 27 augusti 1947 föreslagna
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
åtgärder med avseende å invärdering av byggnader och anläggningar m. m. å
arméns delfond av försvarets fastighetsfond, dock med iakttagande av vissa
av riksräkenskapsverket anförda erinringar.
Departementschefen. Föreliggande beräkningar av medelsbehovet för reparations-
och underhållskostnader m. m. ha baserats på de grunder, som i anslutning
till uttalande av 1945 års riksdag under senare år tillämpats. Mot
beräkningarna är därför icke något att i princip invända. De av riksräkenskapsverket
föreslagna jämkningarna i fortifikationsförvaltningens förslag -—
avseende i huvudsak de fastighetsvärden, som av ämbetsverken lagts till grund
för beräkningen av de procentuella underhållskostnaderna — synas vara att
förorda med den avvikelsen, att för löpande reparation och underhåll av
byggnader m. m. böra beräknas 100 000 kronor mer än enligt riksräkenskapsverkets
förslag. Detta belopp avses för underhåll av de byggnader m. m., som
genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 6 februari 1948 komma att tillföras
arméns delfond. Jag beräknar således för löpande reparation och underhåll
av byggnader in. m. för nästa budgetår ett belopp av (5 983 000 +
100 000 =) 6 083 000 kronor.
Till frågan om beräkning av underhållskostnaderna för i berg insprängda
anläggningar återkommer jag i det följande vid behandlingen av reparationsoch
underhållskostnaderna under Befästningars delfond.
Det för underhåll av övningsfält in. m. föreslagna beloppet, 1 389 000 kronor,
har beräknats på sätt i det föregående förordats och kan av mig tillstyrkas.
Då jag icke i övrigt funnit anledning till erinran mot fortifikationsförvaltningens
förslag med däri av riksräkenskapsverket förordade jämkningar, beräknar
jag förevarande post på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. in. kronor 6 083 000
b) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 600 000
c) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 1 389 000
d) Skatter m. m................................................. » 145 000
e) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 1 400 000
f) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa
organisationsundersökningar................................ » 200 000
g) Ändringsarbeten föranledda av vissa forskningsförsök .. > 25 000
Summa kronor 9 842 000
Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den
jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram som kan finnas
erforderlig.
Marinens delfond. Keparations- och underhållskostnaderna beräknades för
budgetåret 1947/48 enligt följande sammanställning, i vilken även införts
marinförvaltningens och riksräkenskapsverkets förslag för budgetåret 1948/49.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 31
Budgetåret 1947/48 |
Av marin-förvaltningen |
Av riksräken-skapsverket |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
a) Löpande repaiation och underhåll av byggna- |
|||
der m. .............. b) Löpande reparation och underhåll av i berg |
1370 000 |
1 900 000 |
1908 000 |
ningar m. m.......... |
560 000 |
665 000 |
560 000 |
c) Smärre förbättringsarbeten ............. |
150 000 |
285 000 |
190 000 |
d) Underhåll av övningsfält m. m........ |
250 000 |
45 000 |
45 000 |
e) Skatter....................... |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
f) Iståndsättningsarbeten........... g) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av |
550 000 |
600 000 |
550 000 |
vissa organisationsundersökningar............ |
75 000 |
75 000 |
75 000 |
Summa |
3 055 000 |
3 670 000 |
3 428 000 |
Marinförvaltningen har vid beräkning av underhållskostnaderna i likhet
med arméns fortifikationsförvaltning utgått från ett byggnadskostnadsindex
av 177, vilket gåve ett procenttal för äldre byggnader av 2,66 samt för nyare
byg8''nader av 1,42 respektive 0,7i. Underhållskostnaderna hade med tillämpning
av ifrågavarande procentsatser av marinförvaltningen beräknats till
2 530 000 kronor. Till detta belopp borde läggas ett för underhåll av vissa i
fastighetsfonden icke invärderade anläggningar beräknat belopp av 320 000
kronor. Medel för detta ändamål hade tidigare beräknats under delposten
övningsfält in. m. Ifrågavarande anläggningar tillhörde emellertid enligt
marinförvaltningens mening kategorierna kasern- och specialanläggningar. Det
för underhåll av byggnader och specialanläggningar erforderliga beloppet uppginge
således till (2 530 000 + 320 000 =) 2 850 000 kronor, vilka medel borde
fördelas med 1 900 000 kronor till löpande reparationer och underhåll av byggnader
m. m., 665 000 kronor till i berg insprängda anläggningar samt 285 000
kronor till smärre förbättringsarbeten.
Riksrälcenskapsverket har beräknat posten på sätt framgår av den i det
föregående intagna sammanställningen. Det av verket för smärre förbättringsarbeten
föreslagna beloppet, 190 000 kronor, motsvarar i runt tal 10 % av delposten
för underhåll av byggnader m. m. Till underhåll av vissa i fastighetsfonden
icke invärderade anläggningar har riksräkenskapsverket räknat med
ett belopp av 318 000 kronor, eller ungefär samma belopp som föreslagits av
marinförvaltningen.
Riksräkenskapsverket har anfört att, enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat,
marinförvaltningen framdeles komme att framlägga förslag till invärdering
av byggnader m. m., varigenom byggnadsvärdet å delfonden komme
att ökas med i runda tal 28 miljoner kronor för äldre byggnader och 48 miljoner
kronor för nyare byggnader. Därest dessa byggnader m. m. komme att invärderas
i delfonden, komme behovet av underhållsmedel att ökas med i runt tal
32
Kungl. May.ts proposition nr 157.
970 000 kronor. Av samma skäl, som anförts i verkets yttrande såvitt rörde
arméns delfond, hade riksräkenskapsverket emellertid icke funnit anledning
att beräkna reparations- och underhållsmedel för andra byggnadsvärden utom
fonden än för sådana, där redan i staten för budgetåret 1947/48 särskilda
underhållsmedel beräknats.
Det för löpande reparation och underhåll av byggnader beräknade beloppet
har av riksräkenskapsverket minskats med de beräknade kostnaderna för yttre
renhållning, 150 000 kronor, vilka kostnader skola bestridas från vederbörande
anslag till bränsle m. m.
Departementschefen. I den av riksräkenskapsverket föreslagna posten till
löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. ingår ett belopp av
318 000 kronor för underhåll av vissa i marinens delfond icke invärderade
anläggningar. Med hänsyn till att marinförvaltningen ännu icke inkommit
med något förslag till invärdering av dylika anläggningar, anser jag mig icke
kunna beräkna några ytterligare underhållsmedel för icke invärderade byggnader
och anläggningar.
Beträffande frågan om beräkning av underhållskostnaderna för i berg
insprängda anläggningar återkommer jag i det följande. Av det för löpande
reparation och underhåll av dylika anläggningar och hamnanläggningar
m. m. av riksräkenskapsverket tillstyrkta beloppet, 560 000 kronor, hänföra
sig, såsom av det föregående framgår, omkring 460 000 kronor till reparation
och underhåll av hamnanläggningar och återstoden till reparation och
underhåll av berganläggningar. Under marinens delfond beräknar jag således
för underhåll av hamnanläggningar ett belopp av 460 000 kronor.
Då jag icke i övrigt har något att erinra mot riksräkenskapsverkets beräkningar,
uppskattar jag medelsbehovet under posten på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1 908 000
b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar
m ............................................................ - 460 000
c) Smärre förbättringsarbeten.................................. » 190000
d) Underhåll av övningsfält m. m............................. * 45 000
e) Skatter........................................................ * 100 000
f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 550000
g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa
organisationsundersökningar...................... 8_75 000
Summa kronor 3 328 000
I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande
anslagspost.
Flygvapnets delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades
för budgetåret 1947/48, såvitt angår flygvapnet, på sätt framgår av följande
sammanställning, i vilken även införts flygförvaltningens och riksräkenskapsverkets
förslag för nästa budgetår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 33
Åt flyg- |
Av riksräken- |
||
Budgetåret |
förvaltningen |
skapsverket |
|
beräknat för |
beräknat för |
||
1947/48 |
budgetåret |
budgetåret |
|
1948/49 |
1948/49 |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
\ a) Löpande reparation och underhåll av byggna-der m. ...................................... |
1 230 000 |
1 722 500 |
1 464 000 |
| b) Löpande reparation och underhåll av i berg |
52 000 |
73 000 |
52 000 | |
insprängda anläggningar .................... |
|||
c) Smärre förbättringsarbeten .................. i d) Underhåll av flygfält m. m................... |
125 000 |
170 000 |
145 000 1 |
930 000 |
1 080 000 |
990 000 |
|
i e) Skatter...................................... |
40 000 |
50 000 |
50 000 |
| f) Iståndsättningsarbeten........................ |
250 000 |
750 000 |
250 000 |
g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av |
25 000 |
25000 |
|
vissa organisationsundersökningar............ |
25 000 |
||
h) Bestridande av utgifter för vidtagna bränsle- |
200 000 |
50 000 |
|
i besparande åtgärder.......................... |
— |
||
1 i) Reparation och underhåll av jordbruks* och |
56 000 |
||
— |
|||
Summa | *) Beloppet inräknat i delposten d). |
2 852 000 |
3 976 500 |
2 976 000 |
Flygförvaltningen har i det för löpande reparation och underhåll av byggnader
m. m. beräknade beloppet inräknat 170 000 kronor för underhåll av eldsläckningsmateriel
och anskaffning av skumvätska. Kostnaderna för underhåll
av i berg insprängda anläggningar samt för smärre förbättringsarbeten
ha beräknats till 73 000 kronor respektive 170 000 kronor. 1 underhållsbeloppen
ha inräknats underhållsmedel för byggnader m. m. till ett värde av
35,4 miljoner kronor, vilka byggnader icke äro invärderade i fastighetsfonden
men av flygförvaltningen i skrivelse den 30 juni 1947 föreslagits till invärdering.
För underhåll av flygfält har flygförvaltningen ansett att, utöver den
procentuellt beräknade underhållskostnaden, 433 500 kronor, borde anvisas ett
belopp av 646 500 kronor. Totalbeloppet (433 500 + 646 500 =) 1 080 000
kronor motsvarar omkring 1,5 % av det verkliga byggnadsvärdet, vilket per
den 1 juli 1947 utgjorde cirka 71,8 miljoner kronor, varav cirka 26,6 miljoner
kronor representerade å fonden icke invärderade flygfältsanläggningar.
Ökningen av posten till iståndsättningsarbeten har flygförvaltningen motiverat
med behovet att snarast möjligt ersätta den krismateriel, som under
senare år måst användas vid byggnadsarbetena.
För reparation och underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter har flygförvaltningen
för nästa budgetår beräknat ett belopp av 56 000 kronor, vilket
saknar motsvarighet i staten för innevarande budgetår. Ämbetsverket har i
anslutning härtill anfört, att enligt med vederbörande arrendatorer upprättade
arrendekontrakt löpande reparationer och underhåll av byggnadsbeståndet i
regel åvilade arrendatorerna. Å själva fastigheterna måste emellertid
vidtagas vissa åtgärder, vilka icke skulle bekostas av arrendatorn, såsom
8—45548 Bilmng till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 157.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
deltagande i diknings- eller dräneringsföretag, nyplantering av skog, skogsdikningar
samt omläggning och reparation av broar.
Riksräkenskapsverket har beräknat kostnaderna för smärre förbättringsarbeten
efter samma grunder som för de övriga delfonderna, eller till 10 %
av posten för underhåll av byggnader m. m. Av samma skäl som anförts vid
behandlingen av arméns delfond har ämbetsverket icke inräknat några underhållsmedel
för de byggnader in. in., vilka flygförvaltningen föreslagit till mvärdering
i flygvapnets delfond.
För underhåll av flygfält har riksräkenskapsverket beräknat samma belopp
som för budgetåret 1947/48 eller 930 000 kronor. Härtill har riksräkenskapsverket
lagt det belopp, som av flygförvaltningen äskats för underhåll av jordbruks-
och skogsfastigheter. Riksräkenskapsverket har med hänsyn härtill för
underhåll av flygfält m. m. beräknat posten till i avrundat tal 990 000 kronor.
Beträffande det för bränslebesparande åtgärder av flygförvaltuingen äskade
beloppet, 50 000 kronor, har riksräkenskapsverket anfört, att detta belopp utgjorde
skillnaden mellan det belopp, som flygförvaltningen enligt tidigare
av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande nedlagt å dylika åtgärder och det
belopp, som för ändamålet upptagits i staten för fastighetsfonden för budgetåret
1947/48. Då enligt uttalande av föredragande departementschefen i propositionen
1947: 108 detta belopp, 50 000 kronor, skulle bestridas av ordinarie
underhållsmedel, hade riksräkenskapsverket icke upptagit något belopp
för ändamålet i föreliggande statförslag.
Riksräkenskapsverket har således beräknat anslagsposten till reparationsoch
underhållskostnader m. m. för flygvapnets delfond för budgetåret 1948/49
till 2 976 000 kronor.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen för bestridande
av kostnader för befästningars underhåll äskat ett belopp av 200 000
kronor, vilket beräknats motsvara ungefär 1 % av det till cirka 20 miljoner
kronor uppskattade anläggningsvärdet av å flygfälten befintliga befästningar
(flygplanvärn och flygplanvägar).
Genom beslut den 6 februari 1948 har Kungl. Maj:t — såvitt nu är i
fråga — bemyndigat flygförvaltningen att, efter samråd med riksräkenskapsverket
och försvarets civilförvaltning, per den 30 juni 1948 vidtaga av flygförvaltningen
i förenämnda skrivelse den 30 juni 1947 föreslagna åtgärder
med avseende å invärdering av byggnader och anläggningar m. m. å flygvapnets
delfond av försvarets fastighetsfond, dock med iakttagande av vissa
av riksräkenskapsverket anförda erinringar.
Departementschefen. I den av riksräkenskapsverket beräknade delposten till
löpande reparation och underhåll ingå icke underhållsmedel för de byggnader
och anläggningar m. m., som enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 6
februari 1948 skola upptagas till redovisning å flygvapnets delfond. Huvuddelen
av ifrågavarande byggnader och anläggningar m. m. synes emellertid
vara att hänföra till kategorien flygfält med därå befintliga anläggningar
35
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 157.
m. m., för vilken kategori underhållsmedel enligt 1946 års fastighetsutrednings
av mig i det föregående biträdda förslaget skola beräknas enligt särskilda
normer. Med hänsyn härtill anser jag mig icke för närvarande kunna
tillstyrka, att delposten i anledning av nyssnämnda invärdering höjes.
För underhåll av flygfält m. m. räknar jag i enlighet med vad i det föregående
anförts med en underhållsprocent av 1,5 av anläggningsvärdet per den
1 juli 1946. Det med tillämpning av nämnda underhållskvot beräknade beloppet
uppgår till 1 080 000 kronor. Vid beräkningen av detta belopp har hänsyn
tagits till förenämnda av Kungl. Maj:t beslutade invärderingar i fonden.
Till beloppet böra läggas underhållsmedel för vissa å flygfälten befintliga
befästningar (flygplanvärn och flygplanvägar). Med tillämpning
av den i det föregående förordade av fastighetsutredningen föreslagna
underhållskvoten, 0,5 %, beräknar jag för underhåll av dessa anläggningar,
vilka beräknas ha ett anläggningsvärde av omkring 20 000 000 kronor,
ett belopp av 100 000 kronor. Det sammanlagda beloppet för underhåll
av flygfält m. in. beräknar jag således till (1080 000 + 100 000=) 1 180 000
kronor, vilket belopp skall disponeras av flygförvaltningen.
Beträffande frågan om medel för underhåll av flygvapnets i berg insprängda
anläggningar återkommer jag i det följande.
I enlighet med flygförvaltningens förslag anser jag mig böra räkna med ett
belopp av 56 000 kronor för underhåll av övningsfält. Däremot kan jag icke
tillstyrka flygförvaltningens förslag om ytterligare medel för täckande av kostnaderna
för vissa av ämbetsverket vidtagna bränslebesparande åtgärder.
Beträffande beräkningen av övriga i anslagsposten ingående delposter kan
jag biträda riksräkenskapsverkets förslag.
Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för flygvapnets
delfond bör således för nästa budgetår beräknas på följande sätt.
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1 464 000
b) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 145 000
c) Underhåll av flygfält m. m................................. » 1 180 000
d) Underhåll av övningsfält m. m ............................ » 56 000
e) Skatter........................................................ » 50 000
f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 250 000
g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or
ganisationsundersökningar.
................................. » 25 000
Summa kronor 3170000
I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande
anslagspost.
Befästningars delfond. I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns
fortifikationsförvaltning hemställt, att medel måtte anvisas under fjärde
huvudtiteln för befästningars underhåll m. m., och i anslutning härtill anfört
i huvudsak följande.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
Fortifikationsförvaltningen hade funnit sig för nästa budgetår icke böra
begära större anslag för underhåll av befästningar än vad som anvisats för
budgetåret 1947/48 eller 1 025 000 kronor. Förvaltningen ansåge sig dock böra
framhålla, att anslaget vore knappt tillmätt. För att befästningarna vid en
skärpning av läget snabbt skulle kunna tagas i anspråk fordrades att desamma
ej blott kontinuerligt underhölles i fullgott skick utan även att mindre för
ändrings- och förbättringsarbeten vidtoges. Anslaget måste därjämte utnyttjas
för större reparationer.
För underhåll av baracker hade för arméns vidkommande under budgetåret
1947/48 under nu ifrågavarande anslag beräknats ett belopp av 200 000
kronor. Det vore icke möjligt att för närvarande fullt tillförlitligt ange antalet
och värdet av de baracker, som komme att kvarstå under budgetåret 1948/49.
En överslagsberäkning, grundad på propositionen 1947: 309 rörande bland
annat den framtida dispositionen av arméns baracker, hade visat att under
budgetåret 1948/49 komme att erfordras underhållsmedel för omkring 2 140
baracker, vilka vore avsedda för förläggning vid repetitionsövningar, för övningsläger
och skjutfält, för luftbevakning och luftvärn samt för övriga militära
behov. Dessa baracker borde tills vidare bibehållas i avvaktan på slutlig
utredning angående försvarsmaktens framtida organisation. Totalvärdet av
under budgetåret kvarstående baracker av denna kategori syntes kunna upp
skattas till 10 miljoner kronor.
Det för innevarande budgetår för barackunderhåll anvisade anslagsbeloppet
motsvarade l,o % av byggnadsvärdet för ifrågavarande baracker. De senaste
årens erfarenheter hade emellertid visat, att denna procentsats vore otillräcklig.
Skulle samma procentsats tillämpas även i fortsättningen kunde allvarlig
skadegörelse och därmed katastrofala värdeminskningar icke undvikas.
De senaste årens erfarenheter hade visat, att underhållsmedel motsvarande
2 % av byggnadsvärdet erfordrades för att barackerna skulle kunna hållas i
godtagbart skick. Medelsbehovet för budgetåret skulle därigenom bliva (2 %
av 10 000 000 =) 200 000 kronor. Emellertid kunde vissa baracker uthyras mot
villkor att hyresgästen själv bestrede underhåll under hyrestiden. Därigenom
syntes det erforderliga beloppet kunna minskas med 15 000 kronor till 185 000
kronor.
Fortifikationsförvaltningen har således beräknat det totala medelsbehovet
för underhåll av befästningar och baracker för budgetåret 1948/49 till
(1 025 000 + 185 000 =) 1 210 000 kronor.
Vidare har marinförvaltningen i sina medelsäskanden för nästa budgetår
hemställt om medel för befästningars underhåll in. m. och i anslutning härtill
anfört, bland annat, följande.
Till följd av pågående utredning rörande det faktiska behovet av underhållsmedel
för befästningsanläggningar förelåge en viss osäkerhet vid beräkningen
av medelsbehovet för underhåll av befästningar m. m. Beträffande erforderliga
medel för barackunderhåll kunde en slutlig beräkning verkställas först
sedan beslut fattats om dispositionen av kvarstående i fastighetsfonden icke
invärderade baracker. Vid beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
finge hänsyn tagas till såväl stegrade byggnadskostnader som ökade lönekostnader,
vilka omständigheter medförde ett ökat medelsbehov jämfört med föregående
budgetår.
Marinförvaltningen har med beaktande av det anförda beräknat medelsbehovet
för befästningars underhåll för nästa budgetår till 1 210 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157. 37
Sedermera har marinförvaltningen i en den 27 november 1947 dagtecknad
promemoria meddelat, att av det för budgetåret 1948/49 äskade beloppet,
1 210 000 kronor, 790 000 kronor avsåges till underhåll av befästningar och i
fastighetsfonden icke invärderade bergrum, 285 000 kronor för underhåll av
baracker m. m. samt 135 000 kronor för löner till viss icke-ordinarie personal
vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar. Medel för forskningsverksamhet
inginge icke i det av marinförvaltningen äskade beloppet, enär
medel för detta ändamål äskats av fortifikationsförvaltningen.
Departementschefen. I det föregående har jag föreslagit, att per den 1 juli
1948 skall inrättas en särskild delfond under försvarets fastighetsfond för redovisning
av befästningar och bergrum med tillhörande markområden och byggnader.
Till den nya delfonden, benämnd Befästningars delfond, skola till en
början överföras i berg insprängda anläggningar med ett anläggningsvärde av
cirka 100 miljoner kronor, vilka anläggningar redan äro invärderade å fastighetsfonden.
Yidare skola till redovisning å delfonden upptagas i fastighetsfonden
icke invärderade befästnings- och bergrumsanläggningar med ett anläggningsvärde
av cirka 380 miljoner kronor. Jag har härvid förutsatt, att
de till ett anläggningsvärde av 20 miljoner kronor uppskattade befästningarna
å flygfälten (flygplanvägar och flygplanvärn) skola upptagas till redovisning
å flygvapnets delfond.
För löjjande reparation och underhåll av i fastighetsfonden invärderade,
1 berg insprängda anläggningar ha, såsom av den tidigare lämnade redogörelsen
framgår, av respektive förvaltningsmyndigheter beräknats sammanlagt
omkring 1 350 000 kronor, varav emellertid endast omkring 350 000 kronor
hänföra sig till det löpande underhållet, medan återstoden avser bergrensningsoch
förstärkningsarbeten, vilka angivits vara av engångsnatur. Kiksräkenskapsverket
har för reparation och underhåll av ifrågavarande berganläggningar till
styrkt i runt tal 1 230 000 kronor.
För befästningars underhåll m. m. ha fortifikationsförvaltningen och marinförvaltningen
vidare äskat tillhopa 2 420 000 kronor, varav 1 815 000 kronor
hänföra sig till underhåll av befästningar och i fastighetsfonden icke invärderade
bergrumsanläggningar, 470 000 kronor till underhåll av i fastighetsfonden
icke invärderade baracker in. m. samt 135 000 kronor till avlöningskostnader
för viss icke-ordinarie personal vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar.
Sistnämnda avlöningskostnader böra emellertid bestridas från marinens
avlöningsanslag, och jag avser att i annat sammanhang framlägga förslag
härom.
För löpande underhåll av befästningar och bergrum har sålunda för nästa
budgetår beräknats ett sammanlagt belopp av (350 000 + 1 815 000 —)
2 165 000 kronor, vartill kommer ett belopp av 1 000 000 kronor för utförande
av vissa speciella bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd.
I det föregående har jag tillstyrkt 1946 års militära fastighetsutrednings
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
förslag att för underhåll av befästningar och bergrum tills vidare skall tilllämpas
en gemensam underhållskvot, beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet
per den 1 juli 1946. Enligt de av utredningen från förvaltningsmyndigheterna
införskaffade uppgifterna uppgår anläggningsvärdet per den 1
juli 1946 av de befästningar och bergrumsanläggningar, som kunna komma
i fråga för redovisning å befästningars delfond, till i runt tal 480 miljoner
kronor. Det med tillämpning av förenämnda procentsats uträknade underhållsbeloppet
uppgår sålunda till (0,5 % X 480 000 000 =) 2 400 000 kronor.
Till detta belopp böra läggas medel för underhåll av i fastighetsfonden icke
invärderade baracker samt för bergrensnings- och förstärkningsarbeten i vissa
ammunitionsförråd. För underhåll av baracker beräknar jag, i avvaktan på
beslut rörande det slutliga utnyttjandet att de från den förstärkta försvarsberedskapen
kvarstående barackerna, ett belopp av 400 000 kronor. Bergrensnings-
och förstärkningsarbetena ha kostnadsberäknats till sammanlagt 3 000 000
kronor, varav 875 000 kronor beräknats för innevarande budgetår. Enär arbetena
äro erforderliga ur säkerhetssynpunkt, torde medel för ändamålet böra
anvisas även för nästa budgetår. Jag beräknar för ändamålet ett belopp av
800 000 kronor.
Anslagsposten i sin helhet bör således i enlighet med det anförda beräknas
på följande sätt.
a) Löpande reparation och underhåll av befästningar och
bergrum .................................................................. kronor 2 400 000
b) Underhåll av icke invärderade baracker m. m................ » 400 000
c) Bergrensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd
............................................................ » 800 000
Summa kronor 3 600 000
Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den
jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppet som kan finnas erforderlig.
I årets statsverksproposition (bil. 6 punkterna 59, 98 och 126) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
befästningars underhåll m. m. för budgetåret 1948/49 beräkna tillhopa 2 390 000
kronor. Vid bifall till vad i det föregående föreslagits bli särskilda anslag för
detta ändamål icke längre erforderliga.
B. Avsättning till värdeminskningskonto.
I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen
och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto å
respektive delfonder upptagit respektive 3 310 000 kronor, 1 050 000 kronor
och 3 462 500 kronor, eller tillhopa 7 822 500 kronor.
På anförda skäl har riksräkenskapsverket beräknat ifrågavarande poster
till respektive 3 310 000 kronor, 1 050 000 kronor och 3 380 000 kronor, eller
sammanlagt 7 740 000 kronor.
Kungl. May.ts proposition nr 157. 39
Departementschefen. Med hänsyn till att en ny delfond, Befästningars
delfond, avses att inrättas per den 1 juli 1948 förordar jag, efter samråd
under hand med riksräkenskapsverket, att för avsättning till värdeminskningskonto
upptagas för arméns delfond förslagsvis 2 790 000
kronor, för marinens del fond förslagsvis 830 000 kronor, för flygvapnets
del fond förslagsvis 3120 000 kronor och för befästningars
del fond 1000 000 kronor, eller sammanlagt 7 740 000 kronor.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.
Arméns delfond. För budgetåret 1947/48 beräknades under denna rubrik
för arméns del ett belopp av förslagsvis 1 200 000 kronor, varav omkring
1 054 000 kronor för hyres- och arrendeutgifter, 100 000 kronor för bränsletillägg,
30 000 kronor för kostnader i samband med förhyrning samt 15 000
kronor för kostnader för underhåll av arrenderade markområden och vissa
vägar utanför de områden, som lantförsvaret förvaltar eller eljest disponerar.
Arméns fortifikationsförvaltning har beräknat utgiftsbehovet under denna
titel till 1 130 000 kronor, varav omkring 876 300 kronor för hyres- och arrendeutgifter,
85 000 kronor för bränsletillägg, motsvarande omkring 10 % av hyreskostnaden,
30 000 kronor för kostnader i samband med förhyrning, 15 000
kronor för kostnader för underhåll av arrenderade markområden och av vissa
vägar utanför de områden, som lantförsvaret förvaltar eller eljest disponerar,
45 000 kronor för kostnader för plogning av enskilda vägar, 60 000 kronor för
förhyrning av cisterner för lagring av flytande bränsle samt 10 000 kronor för
vissa tillfälliga förhyrningar m. in.
Rörande behovet av medel för plogning har fortifikationsförvaltningen anfört
följande.
På grundval av en av chefen för armén verkställd utredning rörande behovet
av snöröjning genom lantförsvarets försorg å de enskilda vägar, som
vintertid i stor utsträckning och stundom uteslutande användas för militära
ändamål och som ur beredskaps-, materielvårds- och ersättningssynpunkter
oundgängligen borde hållas öppna för trafik under vintern, hade fortifikationsförvaltningen
verkställt beräkning av kostnaderna för erforderlig vägplogning.
Enligt denna beräkning skulle kostnaderna för plogning av de enskilda
vägar, som ej kunde hållas öppna genom övningsplogning bekostad av
medel å arméförvaltningens anslag, uppgå till minst 45 000 kronor per år. Då
dessa kostnader närmast syntes vara av karaktär att böra bestridas av medel
under nu förevarande anslagspost, hade fortifikationsförvaltningen för ändamålet
beräknat ett belopp av 45 000 kronor för ifrågavarande vägplogning.
Beträffande behovet av medel för förhyrning av cisterner har fortifikationsförvaltningen
anfört följande.
överbefälhavaren hade anmodat fortifikationsförvaltningen att vid uppgörande
av förslag till stat för försvarets fastighetsfond taga hänsyn till beräknade
kostnader för förhyrning av cisterner för lagring av flytande bränsle.
Överbefälhavaren hade i anslutning härtill anfört, bland annat, att arméför
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 157
valtningen hade att ständigt lagerhålla vissa kvantiteter flytande bilmotorbränsle
för tillgodoseende av arméns drivmedelsberedskap. Lagren förvarades
i första hand i armén tillhöriga drivmedelsanläggningar, men vid behov måste
jämväl andra cisternutrymmen tagas i anspråk. Omkostnaderna härför hade
hittills bestritts huvudsakligen av arméns anslag till drivmedelsförråd m. m.
Dessa kostnader avseende cistemförhymingar borde utgå från försvarets
fastighetsfond. Arméförvaltningens intendenturavdelning hade anmält att ett
belopp av 60 000 kronor vore erforderligt.
Riksräkenskapsverket har anfört, att kostnaderna för plogning av enskilda
vägar borde ske med anlitande av medel, som anvisades för löpande reparation
och underhåll av byggnader, i den mån vägplogningar icke kunde be
kostas av medel, som ställts till arméförvaltningens disposition. I övrigt hade
riksräkenskapsverket icke något att erinra mot fortifikationsförvaltningens beräkningar.
Departementschefen. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag, att
utgifter för vägplogning böra belasta utgiftspost till reparations- och underhållskostnader
nr. m. Mot fortifikationsförvaltningens beräkningar i övrigt
har jag intet att erinra. Under anslagsposten till hyres- och arrendeutgifter
in. m. beräknar jag för nästa budgetår förslagsvis (876 300 + 85 000 + 30 000
+ 15 000 + 60 000 + 10 000 =) i runt tal 1 074 000 kronor.
Marinens delfond. För budgetåret 1947/48 beräknades förevarande anslagspost
för marinens del till förslagsvis 100 000 kronor.
Marinförvaltningen bär för budgetåret 1948/49 beräknat medelsbehovet för
hyres- och arrendeutgifter till 400 000 kronor, varav omkring 260 000 kronor
för förhyrning av drivmedelsförråd m. m. — vilka kostnader tidigare belastat
anslaget till drivmedelsförråd m. m. — samt omkring 22 000 kronor för
bestridande av oförutsedda utgifter.
Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot marinförvaltningens
beräkning av ifrågavarande anslagspost.
Departementschefen. I enlighet med marinförvaltningens förslag böra
kostnaderna för förhyrning av drivmedelsförråd m. m. bestridas under denna
anslagsrubrik. För ifrågavarande ändamål samt för bestridande av övriga
hyres- och arrendekostnader synes böra beräknas ett belopp av förslagsvis
400 000 kronor.
Flygvapnets del fond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret
1947/48 för flygvapnets del till förslagsvis 225 000 kronor.
Flygförvaltningen har för budgetåret 1948/49 beräknat medelsbehovet för
hyres- och arrendeutgifter till förslagsvis 795 000 kronor, varav omkring
576 000 kronor hänföra sig till kostnader för förhyrning av förrådslokaler för
lagring av flygdrivmedel.
Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens
beräkning.
41
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 157.
Departementschefen. För bestridande av kostnaderna för förhyrning av
förrådslokaler för lagring av flygdrivmedel ävensom övriga hyres- och arrendeutgifter
m. in. beräknar jag i enlighet med myndigheternas förslag ett belopp
av förslagsvis 795 000 kronor.
Befästningars delfond. Under ifrågavarande anslagspost upptager jag i avsaknad
av närmare utredning rörande medelsbehovet ett belopp av 1 000
kronor.
Enligt det anförda komma anslagsposterna till hyres- och arrendeutgifter
m. in. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden att tillhopa
utgöra (1 074 000 + 400 000 + 795 000 + 1 000 =) 2 270 000 kronor.
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive
fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning
efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade
statskapitalet. I statsverkspropositionen (bil. 6, punkterna 58, 97 och 125)
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna följande förslagsanslag, nämligen
till
ersättning till arméns delfond................................ kronor 21 122 000
» » marinens delfond.............................. * 7 488 000
» > flygvapnets delfond ................. » 12 481000
Summa kronor 41 091 000
Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika
poster i statförslaget bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till
18872 000 kronor, för marinens delfond till 0 898 000 kronor och för flygvapnets
delfond till 12 005 000 kronor. Härjämte bör för befästningars
delfond beräknas ett belopp av 6 030 000 kronor. De i riksstaten under
fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i
överensstämmelse härmed, varjämte under E. Diverse bör upptagas ett nytt
förslagsanslag, benämnt Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars
delfond.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Arméns delfond. Arméns fortifikationsförvaltning bär beräknat ifrågavarande
hyror och arrenden sålunda:
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
Inkomst av tjänstebostäder.................................... kronor 1000000
» » uthyrningsfastigheter ............................ » 210 000
» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter) ................................ » 830 000
Övriga hyror och arrenden .................................... » 160 000
Summa kronor 2 200 000
Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens
beräkning av ifrågavarande inkomstpost.
Departementschefen. I överenstämmelse med myndigheternas förslag beräknar
jag ifrågavarande inkomstpost till 2 200 000 kronor.
Marinens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande inkomster
på följande sätt:
Inkomst av tjänstebostäder...................................... kronor 270 000
» » uthyrningsfastigheter .............................. » 335 000
» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter).................................. » 45 000
Övriga hyror och arrenden...................................... » 50000
Summa kronor 700000
RiksräkenskapsverJcet har icke haft något att erinra mot marinförvaltningens
beräkning av ifrågavarande inkomstpost.
Departementschefen. I enlighet med myndigheternas förslag torde förevarande
inkomstpost böra beräknas till 700 000 kronor.
Flygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat liyres- och arrendein -
komster på följande sätt:
Inkomst av tjänstebostäder och uthyrningsfastigheter........ kronor 360 000
Inkomst av jordbruks- och skogsfastigheter .................. » 55 000
Inkomst av flygfält .............................................. » 15 000
Summa kronor 430 000
Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens
beräkningar.
Departementschefen. I enlighet med myndigheternas förslag torde förevarande
inkomstpost böra beräknas till 430 000 kronor.
De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden beräknas enligt vad sålunda anförts till
(2 200 000 + 700 000 + 430 000 =) 3 330 000 kronor.
C. Diverse inkomster.
För arméns delfond har arméns fortifikationsförvaltning under denna
inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila patienters
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters underhåll,
dels 300000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och skogsfastigheter,
dels ock 53 000 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å Marieberg, eller
tillhopa 403 000 kronor.
itTar inf förvaltning en har för marinens delfond beräknat inkomstposten
till 750 000 kronor, varav 700 000 kronor utgjorde hyror för marinverkstädernas
anläggningar, 40 000 kronor hyra för marinens centrala beklädnadsverkstad
i Karlskrona och 10 000 kronor dockavgifter m. m.
Beträffande flygvapnets delfond har fly g förvaltning en beräknat posten
för diverse inkomster till 120 000 kronor.
Departementschefen. Med biträdande i huvudsak av föreliggande förslag
beräknar jag inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder till
respektive 404 000 kronor, 750 000 kronor och 120 000 kronor. Härjämte beräknar
jag under diverseposten för befästningars delfond ett inkomstbelopp
av 1000 kronor. Det sammanlagda beloppet uppgår således till 1 275 000
kronor.
Överskott.
Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande
såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs
början i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets
inkomstberäkning för budgetåret 1948/49 har överskottet å försvarets fastighetsfond
i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 8520 000
kronor, för marinens delfond till 4 060 000 kronor och för flygvapnets delfond
till 5 880 000 kronor. Med hänsyn till att en ny delfond, Befästningars
delfond, avses att inrättas per den 1 juli 1948 förordar jag att överskottet
å försvarets fastighetsfond beräknas för arméns delfond till 7 770 000 kronor,
för marinens delfond till 3 790 000 kronor, för flygvapnets delfond till 5 470 000
kronor och för befästningars delfond till 1430 000 kronor. Överskott att
tillföras riksstatens driftbudget beräknar jag således till 18 460 000 kronor.
Denna uppskattning av överskottet har legat till grund för den förut förordade
beräkningen av ersättningsanslagen.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetaret 1948/49 (Bilaga).
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels godkänna av mig i det föregående förordade grunder
för redovisning och underhåll av befästningar och bergrum
ävensom av övnings- och skjutfält samt flygfält;
dels godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1948/49 (Bilaga);
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
dels ock för budgetåret 1948/49 under riksstatens fjärde
huvudtitel anvisa följande anslag, nämligen
Armén: Ersättning till försvarets fastighets -
fond: Arméns delfond, förslagsanslag.......... kronor 18 872 000
Marinen: Ersättning till försvarets fastig
hetsfond:
Marinens delfond, förslagsanslag____ » <5 898 000
Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig -hetsfond: Flygvapnets delfond, förslagsanslag.. » 12 005 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars
delfond, förslagsanslag ............ » 6 030 000
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta af Sandeberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
45
Bilaga.
A.
1.
2.
Q
O.
4.
B.
1.
2.
ä''
C.
1.
2.
3!
4.
Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret
1947/48 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1948/49.
Inkomster. 1947/48 1948/49
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler:
Arméns delfond ......................................
Marinens delfond ....................................
Flygvapnets delfond..................................
Befästningars delfond...............................
Säger
20150 000 18 872 000
6 763 000 6 898 000
11 757 000 12 005 000
— 6 030000
38 670 000 43 805 000
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden:
Arméns delfond —
Marinens delfond ..
Flygvapnets delfond
Diverse inkomster:
Arméns delfond ......
Marinens delfond —
Flygvapnets delfond
Befästningars delfond
1 800 000 |
2 200 000 |
|
Säger |
2 850 000 |
3 330 000 |
415 000 |
404 000 |
|
Säger |
1 207 000 |
1 275 000 |
Summa |
42 727 000 |
48 410 000 |
Utgifter.
A. Beparations- och underhållskostnader m. va.:
1. Arméns delfond ...................................... 10185 000
2. Marinens delfond .................................... 3 055 000
3. Flygvapnets delfond ................................ 2 852 000
4. Befästningars delfond................................ —
Säger 16 092 000
B. Avsättning till värdeminskning skonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis.......................... 2 680 000
2. Marinens delfond, förslagsvis........................ 950 000
3. Flygvapnets delfond, förslagsvis .................... 3 230 000
4. Befästningars delfond, förslagsvis .................. —
Säger 6 860 000
9 842 000
3 328 000
3 170 000
3 600 000
19 940 000
2 790 000
830 000
3 120 000
1 000 000
7 740 000
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 157.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis.......... 2. Marinens delfond, förslagsvis...... 3. Flygvapnets delfond, förslagsvis ...... 4. Befästningars delfond, förslagsvis ____ |
1200000 |
1 074 000 |
|
Säger |
1525 000 |
2 270 000 |
|
Överskott att tillföras riksstaten: |
|||
1. Arméns delfond ...... 2. Marinens delfond ..... 3. Flygvapnets delfond ........... 4. Befästningars delfond........... |
8 300000 4 050 000 5 900 000 |
7 770 000 |
|
Säger |
18 250 000 |
18 460000 |
|
Summa |
42 727 000 |
48 410 000 |
Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.