Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
1
Nr 152.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten
i Uppsala och Lund m. m.; given Stockholms slott
den 5 mars 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Propositionens huvudsakliga innehåll:
Inledningsvis konstateras, att det ekonomiska läget framtvingar en paus i
den pågående upprustningen av universiteten. Sålunda uppskjutes det definitiva
ställningstagandet till såväl universitet sberedningens som medicinska
högskolornas organisationskommittés senaste betänkanden. I avvaktan härpå
föreslås dock vissa personalförstärkningar för universitetsbiblioteken och
de centrala akademiska förvaltningsorganen. Sålunda föreslås för universitetsbibliotekens
vidkommande sju nya befattningar i Uppsala och åtta i Lund.
Personalorganisationen vid de akademiska kanslierna förstärkes i Uppsala
med tre nya befattningar och i Lund med två. Räntekamrarna tillföras två
nya befattningar vid vartdera universitetet. Räntmästarbefattningen vid universitetet
i Uppsala omregleras.
I övrigt förordas relativt få förändringar. I Uppsala tillkomma fyra nya
professurer; beträffande dessa fattades principbeslut redan förra året. Därjämte
föreslås principbeslut om förändring av en personlig professur till ordinarie.
Lunds universitet erhåller tre nya medicinska professurer, alla beslutade
år 1947 och avsedda för medicinskt-klinisk undervisning vid Malmö allmänna
sjukhus.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 10\8. 1 sand. Nr 152.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 70, 76 och 84, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition, för budgetåret 1948/49 beräkna
dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 000 000
kronor;
dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 600 000
kronor;
dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning
av institutets nybyggnader ett reservationsanslag av 450 000
kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bilagan 29, Kapitalbudgeten,
punkten 3) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, beräkna för budgetåret 1948/49 till Vissa ombyggnadsarbeten
i universitetshuset i Lund m. m. ett investeringsanslag av 400 000
kronor.
Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
3
I. Inledning.
För 1946 och 1947 års riksdagar framlades i propositionerna 1946: 273
och 1947:272 förslag till en betydande upprustning av våra universitet.
Propositionerna blevo i allt väsentligt godkända av riksdagen. De åtgärder,
som därvid beslutades, ingingo som led i den planmässiga utbyggnad och
upprustning av vårt lands högskoleorganisation, som statsmakterna eftersträva.
Vid anmälan av 1947 års universitetsproposition framhöll jag, att behovet
av åtgärder med syfte att få till stånd gynnsammare arbetsförhållanden
för våra högskolor och andra vetenskapliga institutioner icke finge anses
helt tillgodosett, om i propositionen framlagda förslag bifölles. Åtskilliga
frågor av stor betydelse komme alltjämt att kvarstå på dagordningen. Jag
erinrade vidare om några av de frågor, som ännu återstodo att utreda och
avgöra. En av de viktigaste av dessa frågor har numera utretts av 1945 års
universitetsberedning, som i december 1947 framlagt sitt betänkande,
del III, angående universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen
m. m. Vidare har medicinska högskolornas organisationskommitté vid ungefär
samma tidpunkt framlagt betänkande, del II, angående organisatoriska
åtgärder till främjande av medicinsk forskning. Även andra, icke oväsentliga
spörsmål äro aktuella.
Det torde icke från något håll bestridas, att upprustningsprogrammets
snara fullföljande är ett synnerligen angeläget önskemål. Emellertid ha nyssnämnda
kommittébetänkanden avlämnats för sent för att därpå grundade
förslag skulle kunna inom rimlig tid underställas innevarande års riksdag.
Därtill kommer, att det samhällsekonomiska läget för närvarande synes nödvändiggöra
en paus i den påbörjade utvecklingen. Det måste dock givetvis
tillses, att olägenheterna av en stagnation icke bli alltför stora. Jag syftar
härvid närmast på universitetens administrativa och kamerala organisationer
samt universitetsbiblioteken. Dessa institutioner skola betjäna universitetens
alla vetenskapliga inrättningar. Den starka expansion, de senare genomgått
och genomgå icke minst till följd av den beslutade upprustningen, har
fört med sig, att biblioteks-, kansli- och kontorsorganisationerna vid universiteten
enligt oemotsägliga vittnesbörd blivit ansträngda till bristningsgränsen.
I detta läge har jag, såsom av det följande framgår, funnit mig böra såsom
ett provisorium förorda vissa personalförstärkningar, varförutan dessa centrala
organisationer enligt mitt bedömande icke kunna nöjaktigt fungera ännu
ett år.
4
Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.
Jag erinrar i detta sammanhang, att 1947 års riksdag på förslag av Kungl.
Maj:t medgav, att, med tillämpning tidigast från och med budgetåret
1948/49, finge vidtagas erforderliga åtgärder för en utsträckning av den
praktiska prästutbildningen i huvudsaklig enlighet med vad jag i propositionen
1947: 272 anfört. Avsikten var, att förslag om anvisande av medel för
att bestrida de merkostnader, som reformen komme att medföra, skulle underställas
1948 års riksdag. Ärendets fortsatta beredning inom departementet,
varvid samråd ägt rum med de teologiska fakulteterna, har emellertid givit
vid handen, att en längre övergångstid är önskvärd än den som i fjol förutsattes.
Med hänsyn härtill torde förslag i nämnda hänseende icke böra underställas
denna riksdag.
Ett av universitetens mest aktuella spörsmål, nämligen frågan om lönereglering
för professorer och övrig lärarpersonal, har nyligen förts ett steg
närmare sin lösning i och med att chefen för finansdepartementet tillkallat
sakkunniga för utredning av ärendet. I avvaktan på utredningsresultatet
torde för innevarande budgetår gällande grunder för provisoriskt lönetillägg
för ifrågavarande befattningshavare böra tillämpas även under nästa budgetår.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att provisoriskt lönetillägg må under budgetåret
1948/49 utgå till professorer, laboratorer och med
dem jämställda befattningshavare med oreglerad lön enligt
samma grunder, som gälla för budgetåret 1947/48.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
5
II. Förstärkning av bibliotekspersonalen.
Universitetsbiblioteket i Uppsala. Då kanslern den
17 december 1947 avlät skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår
till avlöningar vid Uppsala universitet, förelåg universitetsberedningens
betänkande del III, som bland annat innefattar utredning rörande universitetsbibliotekens
behov av upprustning, icke tillgängligt i tryck. Kanslern
anför med hänsyn härtill inledningsvis följande.
Vad universitetsbiblioteken beträffar får jag erinra därom, att vid behandlingen
av universitetsfrågorna vid 1947 års riksdag ställning icke kunde
tagas till bibliotekens organisation och behov, enär dessa spörsmål voro
föremål för utredning av universitetsberedningen. Emellertid beslöts i anslutning
till ett av mig framställt förslag en viss provisorisk förstärkning
av bibliotekens personal, innebärande för Uppsala universitetsbibliotek inrättandet
av följande nya extra-ordinarie befattningar, nämligen två biblioteksassistenter,
två kanslibiträden och en vaktmästare.
Det större akademiska konsistoriet i Uppsala har i skrivelse den 15 november
1947 anfört, att konsistoriet dittills avvaktat universitetsberedningens
väntade betänkande rörande biblioteket och den administrativa förvaltningen,
men hade, då betänkandet ännu ej framlagts, fått tillfälle taga
del av den i korrektur föreliggande utredningen. Med överlämnande av
densamma har konsistoriet beträffande biblioteket gjort framställning om
att universitetsberedningens ifrågavarande förslag måtte genomföras från
och med nästa budgetår. Detta förslag innebär bland annat en väsentlig
utökning av bibliotekets arbetskrafter.
I detta sammanhang erinrar jag om att universitetsberedningens ifrågavarande
betänkande (stat. off. utr. 1947: 75) avlämnades till ecklesiastikdepartementet
i tryck den 22 december 1947 och för närvarande befinner
sig under remissbehandling.
Universitetsberedningens förslag innebär den förändring av personalorganisationen,
som framgår av följande sammanställning.
Nuvarande personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.
Personal med högre vetenskaplig
utbildning.
1 överbibliotekarie ...... Ca 33 = nu
5 förste bibliotekarier, 6 förste bibliotekarier
därav 1 eo ........ Ce, Ca 29 Ca 29 ( + 1)
12 bibliotekarier, 17 bibliotekarier,
därav 2 eo........ Ce, Ca 26 därav 4 eo .. Ce, Ca 26 (+5)
3 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio -
tekarier) ....... Cf 19—Ce 24 tekarier) .. Cfl9—Ce 24 (+1)
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Bibliotekspersonal med lägre utbildning.
2 biblioteksassistenter .... Ce 15
1 kontorist............. Ca 13
1 kanslibiträde . . • •...... Ca 11
3 biblioteksbiträden ..... Ce 11
10 kontorsbiträden . . . Cf 4—Ca 8
3 förste biblioteksassistenter
...... Ca 19 (+3)
5 biblioteksassistenter
.............Ca 15 (+3)
10 förste biblioteksbiträden
........ Ca 13 (+9)
5 biblioteksbiträden
............Ca 11 (+4)
4 biblioteksbiträden
....... Cf9—Cell (+1)
-......................(—10)
Vaktmästar personal m. m.
1 förste expeditionsvakt. . Ca 11
11 expeditionsvakter Cf7—Ca 10
1 maskinist ............ Ca 12
1 eldare................. Cf 7
(1 bokbinderiförman och 2 bokbindare,
avlönade enligt kollektivavtal
från bokinköpsanslaget)
1 förste expeditionsvakt . . Ca 13
14 expeditionsvakter
Cf 8—Ca 11 (+3)
1 reproduktionsföre
-
ståndare........ Ca 13 (+1)
= nu
1 eldare ....■•.......... Ce 10
1 bokbinderiförman ..... Ce 13
2 bokbindare ........... Ce 11
Sammanfattningsvis innebär alltså detta förslag en personalförstärkning
med 7 tjänstemän ifråga om den högre och 10 ifråga om den lägre bibliotekspersonalen
samt med 4 ifråga om vaktmästarpersonalen.
I fråga om behovet av upprustning — personell och materiell — för universitetsbiblioteken
anför universitetsberedningen bland annat följande.
Varje form av vetenskapligt arbete men framförallt den högre och mera
differentierade forskningen har en av sina förnämsta kraftkällor i en rik
och obehindrad litteraturtillgång. För vissa av de medicinska och naturvetenskapliga
ämnesområdena spela experiment och laboratoriearbete
visserligen en måhända än större roll, men även dessa forskningsgrenar äro
för sin utveckling helt beroende av tillgång till den vetenskapliga litteraturen.
De teologiska, juridiska och humanistiska vetenskaperna se i den
vetenskapliga boken och tidskriften sitt ojämförligt viktigaste arbetsredskap.
Det är under sådana förhållanden uppenbart, att den ökning i forskningsarbetet,
som möjliggjorts genom upprustningen av universitetens
lärarstat och uppmuntrandet av de högre och högsta studierna omedelbart
och mycket påtagligt måste göra sig märkbar i form av ett ökat behov och
en stegrad efterfrågan av vetenskaplig litteratur. Universitetsbibliotekens
främsta uppgift är att tilhandahålla forskarpubliken den behövliga litteraturen.
De ha därför redan nu fått känna på en väsentligt ökad påfrestning,
som givetvis kommer att ytterligare skärpas.
Den akademiska forskningens och undervisningens intensifiering kräver
med logisk nödvändighet en motsvarande omedelbar upprustning av uni
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
versitetens viktigaste centrala institutioner, universitetsbiblioteken. Eu
sådan upprustning är den ojrånkomliga förutsättningen för att redan genomförda
åtgärder skola bil fruktbringande och ge åsyftat resultat. Män.
härtill kommer, att universitetsbiblioteken, alldeles oavsett de sista årens
glädjande utveckling inom universitetsarbetet, som direkt avspeglar sig i
form av stegrade krav på biblioteken, sedan länge äro i mycket starkt behov
av förbättringar i fråga om bokbestånd, personal och utrymmen.
Universitetens universella inriktning blir bestämmande för bibliotekens
samlingsuppgifter. Den utländska vetenskapliga facklitteraturen inom de
flesta forskningsområden måste förvärvas, och med vetenskapernas stegrade
differentiering följer, att ständigt nya ämnesområden ryckas inom
universitetens och därmed universitetsbibliotekens intressesfär. Bibliotekens
vetenskapligt utbildade personal måste i största möjliga utsträckning
följa med denna litteratur och i samråd med fackmännen förbereda dess
anskaffande. Den inhemska litteraturens samlande och bevarande är på
grund av denna litteraturs ständiga ökning en med varje år allt mer krävande
uppgift, som ställer biblioteken inför ständigt nya problem. Genom
kat alogiseringsarbeten av skilda slag skola de inströmmande litteraturmängderna
så snabbt och effektivt som möjligt göras kända och genom
ett effektivt och smidigt utlåningssystem tillgängliga för forskningen.
Emellertid har under senare decennier en uppgift tillkommit eller snarare
som ett specialmoment brutit sig ut ur huvuduppgiften. Vetenskaplig
forskning och allvarliga studier bedrivas icke endast i universitets- och
högskolestäderna utan på en mängd vitt skilda orter i vårt land. För att
tillgodose denna forskning och dessa studiers behov kunna de lokala landsortsbiblioteken
endast i undantagsfall vara tillräckliga. Även centralbiblioteken
måste av naturliga skäl vanligtvis stå maktlösa, då behov föreligger
av utländsk vetenskaplig eller äldre svensk litteratur. Å andra sidan är det
en rimlig begäran, att då det gäller allvarliga studieändamål, varje behov
av litteratur så långt möjligt är tillfredsställes. Här ha landets vetenskapliga
bibliotek, både av allmän och speciell inriktning, en viktig mission
att fylla. Utlåningen av litteratur från de vetenskapliga biblioteken till
landsortsbiblioteken, som närmare har reglerats genom vissa gemensamma
bestämmelser, har nått en högst betydande omfattning och befinner sig
i oavbruten stegring. I denna låneverksamhet, som är av uppenbar vikt
för landets kulturliv, spela universitetsbiblioteken en betydande roll.
Universitetsberedningen erinrar om att Uppsala universitetsbibliotek är
landets största bibliotek. Det beräknas omfatta över 1 000 000 band jämte
ett mycket stort antal småskrifter, bland dem omkring 450 000 utländska
akademiska disputationer, över 20 000 handskrifter, en betydande samling
kartor, planscher och porträtt samt en omfattande tidningssamling. Allt
som allt uppta bibliotekets samlingar (utom tidningar och byteslager) ett
utrymme av något över 30 000 in. Tidningarna uppta 4 575 m.
Bokbeståndet vid universitetsbiblioteket har, framhåller beredningen
vidare, under de senaste 35 åren mer än fördubblats. Antalet besök i
läsesalarna har på samma tid femdubblats. Antalet i låneexpeditionen beställda
böcker har på de senaste 25 åren nära nog tredubblats. Summan
av från andra bibliotek inlånade och till andra bibliotek utlånade volymer
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
har på 35 år mer än femdubblats. Läggas förhållandena 1927/28 — alltså
18 år före 1945/46 (det senaste verksamhetsår, för vilket fullständiga statistiska
uppgifter föreligga) — till basis för jämförelsen visar det sig, att
enbart sedan detta år bibliotekets bokbestånd vuxit med 40 procent
(d. v. s. med omkring 300 000 band eller omkring 10 000 m), att den årliga
tillväxten ökats med över 50 procent, antalet besök i läsesalarna med omkring
80 procent, beställningarna i låneexpeditionen med över 123 procent,
hemlånen med över 117 procent och de interurbana lånen med 164
procent. Den allra senaste tidens utveckling karakteriseras bland annat
av det förhållandet, att tillväxten av utländsk litteratur för närvarande
är omkring 3 gånger så stor som under tiden omedelbart före det andra
världskrigets utbrott.
Beredningen betonar, att bibliotekens resurser aldrig varit tillräckliga.
Vetenskapens väldiga utveckling och stegrade differentiering sedan 1800-talets mitt hade icke följts av en motsvarande ökning av de vetenskapliga
bibliotekens utrustning. Biblioteken hade därför icke kunnat hålla jämna
steg med utvecklingen utan en kraftig eftersläpning vore märkbar. Detta
missförhållande hade genom den senaste tidens starka ökning av universitetens
forskningsuppgifter ytterligare accentuerats.
Kanslern har i sin förutnämnda petitaskrivelse förordat en förstärkning
av bibliotekspersonalen i Uppsala med
2 bibliotekarier (1 ord. och 1 eo.) Ce 26, Ca 26
2 biblioteksassistenter ................ Ce 15
2 kanslibiträden ..................... Cell
1 expeditionsvakt.................... Ce 10
Kanslern har vidare förordat, att bokbinderipersonalen uppföres å stat.
Kanslern anför i huvudsak följande.
Jag får för min del framhålla, att den sedan lång tid tillbaka fortgående
ökningen av universitetsbibliotekens uppgifter ävensom den av 1946 och
1947 års riksdagar beslutade upprustningen av universiteten oundgängligen
kräver en avsevärd förstärkning av bibliotekens personal, såväl den vetenskapligt
utbildade som övrig personal. I annat fall kommer bibliotekens
funktionsduglighet att allvarligt äventyras. Jag är emellertid medveten om
att detta spörsmål kommit i ett svårt läge med hänsyn dels till rådande
statsfinansiella förhållanden, dels ock till att universitetsberedningens förslag
icke avlämnats i annan form än såsom korrekturavdrag och förslaget alltså
icke i vedertagen ordning ännu kunnat bli föremål för remissbehandling.
Under dessa omständigheter har jag icke funnit mig kunna taga slutlig
ståndpunkt till förslaget i hela dess vidd utan anser mig i stället böra föreslå
vidtagandet av sådana provisoriska anordningar, som kunna försätta biblioteken
under nästa budgetår i ett bättre läge än vad för närvarande är fallet.
Beträffande Uppsala universitetsbibliotek innefattar universitetsberedningens
förslag, på sätt det nu föreligger, inrättandet av en ny förste bibliotekarietjänst
samt uppförandet av en extra-ordinarie förste bibliotekariebe
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
fattning på ordinarie stat. Jag är icke beredd att nu taga ställning till förslaget
i denna del. Vidare föreslås inrättandet av fem nya bibliotekarietjänster,
därav tre ordinarie och två extra-ordinarie. En ökning av bibliotekariebefattningarna
synes mig oundgänglig, särskilt för tillgodoseende av katalogiseringsarbetet
och verksamheten på den utländska avdelningen. I sådant avseende
anser jag mig böra föreslå inrättandet av två nya bibliotekarietjänster, en
ordinarie och en extra-ordinarie. Beredningens förslag beträffande de nya
tjänsterna som förste biblioteksassistenter och förste bibliotekariebiträden
anser jag mig icke nu böra upptaga till behandling. Jag finner mig däremot
böra tillstyrka, att biträdespersonalen ökas med tvä befattningar som biblioteksassistenter
och två befattningar som kanslibiträden; samtliga dessa
tjänster torde tillsvidare böra uppföras såsom extra-ordinarie. Vidkommande
vaktmästarpersonalen synes mig ytterligare en extra-ordinarie expeditionsvaktsbefattning
böra inrättas.
De föreslagna uppflyttningarna i lönegrad av befattningarna som kontorsbiträden,
expeditionsvakter och eldare avse lönespörsmål, vilka enligt vad jag
inhämtat för närvarande äro föremål eller avses att bliva föremål för utredningar
genom särskilda sakkunnigberedningar. Vid sådant förhållande anser
jag mig icke i detta sammanhang böra upptaga dessa frågor till bedömande.
Däremot finner jag att starka skäl blivit anförda för att universitetens
kollektivanställda bokbinderipersonal — i likhet med vad som ägt rum beträffande
motsvarande personal vid riksarkivet och landsarkiven — inplaceras
å stat. Jag har icke funnit anledning till erinran mot beredningens
förslag att vid Uppsala universitetsbibliotek förmannen placeras i lönegraden
Ce 13 (5 592 kronor) och de två bokbindarna i lönegraden Cell
(2 X 5 112 = 10 224 kronor).
Beträffande frågan om inplacering på stat av bokbinderipersonalen har
statskontoret yttrat:
T annat sammanhang har statskontoret hävdat, att bokbinderipersonal
borde bibehållas vid kollektivanställning. Då emellertid tjänstemannaställning
under de senaste åren beretts bland andra bokbinderi- och konserveringspersonalen
vid riksarkivet och landsarkiven, kan statskontoret icke
ställa sig avvisande till de nu framförda yrkandena om motsvarande ombildning
av bokbindartjänsterna vid universiteten. Beträffande lönesättningen
får statskontoret erinra, att hantverkarbefattningar i regel äro uppförda
i 10 lönegraden, varför en sådan lönegradsplacering vore motiverad
för personalen ifråga. Vid de ovannämnda arkiven ha dock bokbindarbefattningarna
av riksdagen ansetts böra inplaceras i 11 lönegraden. Under
sådana förhållanden vill ämbetsverket icke motsätta sig denna löneställning
även för nu ifrågavarande personal. Mot förmannens placering i 13 lönegraden
torde från här angivna utgångspunkter intet vara att erinra.
Stat c ris lönenämnd har tillstyrkt kanslerns förslag ifråga om bokbinderipersonalens
inplacering på stat.
Universitetsbiblioteket i Lund. Beträffande behovet av
en upprustning för universitetsbiblioteket i Lund hänvisas till redogörelsen
i det föregående för motsvarande spörsmål beträffande universitetsbiblioteket
i Uppsala. Beträffande Lunds universitetsbiblioteks storlek och expansion
under de senaste årtiondena anför umversitcUbere.dningcn följande.
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
Lunds universitetsbibliotek tävlar med kungl. biblioteket om ställningen
som landets näst största bibliotek. Efter att ännu vid 1700-talets slut ha
varit av relativt obetydlig omfattning undergick biblioteket under
1800-talet en allt snabbare utveckling, och denna har under senare decennier
ytterligare intensifierats. För närvarande beräknas Lunds universitetsbibliotek
omfatta omkring 775 000 band jämte ett mycket stort antal småskrifter,
bland dem över 400 000 utländska disputationer, över 12 000 handskrifter,
en samling kartor, planscher och dylikt samt en omfattande tidningssamling.
Allt som allt uppta bibliotekets samlingar (utom tidningar
och byteslager) ett utrymme av över 23 500 m. Tidningarna uppta ungefär
samma utrymme som i Uppsala biblioteket.
På de senaste 28 åren har bokbeståndet vuxit med över 129 procent. Antalet
besök i läsesalarna har på 25 år mer än tredubblats. Boklånen inom biblioteket
ha under samma tid femdubblats; hemlånen ligga mellan tre och fyra
gånger högre än för 25 år sedan. Det ligger i öppen dag, vilken väldig ökning
detta innebär ifråga om de arbetsuppgifter, som skola lösas av bibliotekens
personal. Denna ökning gäller nästan alla grenar av institutionernas
verksamhet: bokrekvisitioner i in- och utländsk bokhandel, korrespondens
med främmande bibliotek och institutioner, katalogisering, inbindning och
uppställning av den nyinkommande litteraturen, besvarande av inkommande
skriftliga och muntliga förfrågningar av skilda slag, effektuering av
i låneexpeditionen gjorda beställningar med signering och framtagning, tillgodoseende
av forskarnas behov i läsesalarna. Hela den administrativa
apparaten har utsatts för en avsevärt ökad belastning. Mot denna ytterst
kraftiga ökning av arbetsuppgifternas omfattning svarar endast en mycket
ringa ökning av personalstyrkan.
Universitetsberedningens förslag innebär den förändring av personalorganisationen,
som framgår av följande sammanställning.
Nuvarande personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.
Personal med högre vetenskaplig utbildning.
1 överbibliotekarie ...... Ca 33 — nu
4 förste bibliotekarier .... Ca 29 6 förste bibliotekarier
Ca 29 (+2)
7 bibliotekarier, 13 bibliotekarier,
därav 1 eo........ Ce, Ca 26 därav 3 eo . . Ce, Ca 26 (+6)
5 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio -
tekarier) ...... Cf 19—Ce 24 tekarier) . . Cf 19—Ce 24 (—1)
Bibliotekspersonal med lägre utbildning.
2 biblioteksassistenter ... Ce 15
1 kontorist............. Ca 13
3 kanslibiträden,
därav 2 eo........ Ce, Ca 11
6 kontorsbiträden . . . Cf 4—Ca 8
3 förste biblioteksassistenter
...... Ca 19 (+3)
5 biblioteksassistenter
----_. ........ Ca 15 (+3)
8 förste biblioteks
biträden.
....... Ca 13 (+7)
7 biblioteksbiträ
den.
......Cf 9—Ca 11 (+4)
(-6)
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
Vaktmästarpersonal m. m.
1 förste expeditionsvakt . . Ca 11
4 expeditionsvakter,
därav 2 eo ........ Ce, Ca 10
1 värmeledningsskötare .. Ca 11
(1 bokbindare, avlönad enl. kollektivavtal
från bokinköpsanslaget)
1 förste expeditionsvakt . . Ca 13
9 expeditionsvakter
Cf 8—Ca 11 (+5)
1 reproduktionsföre
ståndare.
....... Ca 13 (+1)
= nu
1 bokbinderiförman Ce 13 (+1)
2 bokbindare......Ce 11 (+1)
Sammanfattningsvis innebär alltså detta förslag en personalförstärkning
med 26 personer (f. n. 36), därav 7 med högre vetenskaplig utbildning, 11
med lägre biblioteksutbiklning och 8 i fråga om vaktmästarpersonalen.
Kanslern har som ett provisorium för nästa budgetår förordat att personalen
först ärkes med
2 bibliotekarier, därav 1 i Ca 26 och 1 i Ce 26,
2 biblioteksassistenter i Ce 15,
2 kanslibiträden i Ce 11 samt
1 vaktmästare i Ce 10,
varjämte kanslern tillstyrkt beredningens förslag i fråga om bokbmderipersonalen.
Kanslern anför:
Beträffande universitetsbiblioteket i Lund får jag i tillämpliga delar
hänvisa till vad jag anfört i fråga om universitetsbiblioteket i Uppsala.
Vidkommande Lund innefattar universitetsberedningens förslag inrättandet
av två nya förste bibliotekariebefattningar. Jag är icke beredd att
nu taga ställning till förslaget i denna del. Vidare föreslås inrättandet av
sex nya bibliotekarietjänster, därav fyra ordinarie och två extra ordinarie.
I likhet med vad jag anfört beträffande universitetsbiblioteket i Uppsala
anser jag det nödvändigt att Lunds universitetsbibliotek utrustas med
ytterligare bibliotekariebefattningar, särskilt för tillgodoseende av katalogiseringsarbetet
och för översyn och övervakning av institutionsbibhoteken.
I sådant avseende anser jag mig böra föreslå inrättandet av tva nya
bibliotekarietjänster, en ordinarie och en extra-ordinarie.
Biträdespersonalen anser jag — liksom i Uppsala — böra redan nu förstärkas
med två befattningar som biblioteksassistenter och två befattningar
som kanslibiträden. Dessa tjänster torde böra tills vidare uppföras
som extra-ordinarie. Vaktmästarpersonalen torde böra ökas med ytterligare
en extra-ordinarie expeditionsvakt.
I Lund finnes nu vid universitetsbiblioteket anställd allenast en kollektivanställd
bokbindare. (I Uppsala finnas en förman och två bokbindare.)
Universitetsberedningen har föreslagit, att antalet bokbindartjänster i
Lund uppbringas till samma antal som i Uppsala och inplaceras a stat som
extra-ordinarie tjänstemän, förmannen i lönegraden Ce 13 (5 592 kronor)
och de två bokbindarna i lönegraden Ce 11 (2X5 U2 = 10 224 kronor).
Då jag funnit, att starka skäl blivit anförda för en dylik anordning förordar
jag att Lundabiblioteket erhåller den föreslagna förstärkningen av
sin bokbinderipersonal och att denna löneregleras på angivet sätt.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Statskontoret, som haft frågan om bokbinderipersonalen på remiss, har
i denna fråga anfört följande.
Statskontoret kan i avsaknad av närmare utredning angående personalbehovet
icke tillstyrka en utökning av antalet bokbindare med mer än en
befattningshavare eller till sammanlagt två dylika tjänster. Enär vid sådan
begränsning av personalstyrkan anledning icke synes föreligga att tilldela
den ene bokbindaren förmansställning, lära båda befattningarna böra
uppföras i 11 lönegraden.
Departementschefen.
Det är, som jag redan konstaterat, icke möjligt att redan vid årets riksdag
taga slutlig ställning till de förslag, som universitetsberedningen i sitt
senaste betänkande framlagt beträffande universitetsbiblioteken. Jag beklagar
detta, enär universitetsbibliotekens ställning såsom vetenskapens
och särskilt de humanistiska disciplinernas oumbärliga centralförråd rimligen
borde leda till att de finge del av upprustningen samtidigt med eller
åtminstone icke väsentligt senare än universitetens övriga institutioner.
Jag ser mig emellertid liksom kanslern nödsakad att för närvarande inskränka
mig till att förorda vissa provisoriska åtgärder för att sätta universitetsbiblioteken
i stånd att åtminstone i någon mån följa med utvecklingen.
I fråga om personalorganisationen synes sålunda en viss förstärkning
ofrånkomlig beträffande såväl högre och lägre bibliotekspersonal som vaktmästarpersonal.
Kanslern har med hänsyn härtill föreslagit, att vid vartdera
biblioteket inrättas nya tjänster inom samtliga dessa personalkategorier,
nämligen två som bibliotekarier i 26 lönegraden, därav en ordinarie
och en extra ordinarie, två biblioteksassistenter i Ce 15, två kanslibiträden
i Ce 11 samt en expeditionsvakt i Ce 10. En nedskärning av kanslerns förslag
synes icke försvarlig. Jag har fastmera blivit övertygad om att förhållandena
vid Lunds universitetsbibliotek påkalla att därutöver redan
från och med nästa budgetår inrättas ytterligare en befattning som förste
bibliotekarie, tills vidare i extra ordinarie ställning (Ce 29). Jag erinrar
om att Lunds universitetsbibliotek för närvarande förfogar över endast 4
förstebibliotekarietjänster mot fem vid systerinstitutionen. Jag anser mig
således böra tillstyrka bifall till kanslerns förslag med nyssnämnda
tillägg.
Jag anser mig i likhet med saväl statskontoret som lönenämnden böra
förorda bifall till kanslerns förslag, att bokbinderipersonalen vid universitetsbiblioteket
i Uppsala inplaceras på löneplan i de av kanslern angivna
lönegraderna, Ce 13 för förmannen och Cell för de två övriga. Jag tillstyrker
även att den nuvarande bokbindaren vid Lunda-biblioteket placeras
in pa löneplan och att i samband därmed medel anvisas för två nya
befattningar av ifrågavarande slag. Jag finner det nämligen uppenbart, att
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
samma behov av sådan personal förefinnes vid båda biblioteken. Även i
Lund bör en av befattningarna placeras i Ce 13 och två i Ce 11.
Vid bifall till vad jag förordat med avseende på bokbinderipersonal
komma bokinköpsanslagen att avlastas från de nuvarande löneutgifterna
för dylik personal. Enligt uppgift uppgå dessa till omkring 15 000 kronor
i Uppsala och 5 500 kronor i Lund. Det synes icke böra ifrågasättas att
fördenskull minska det belopp som i årets statsverksproposition äskats
till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteken. Den förstärkning
av dessa medel som härigenom möjliggöres, är nämligen uppenbarligen
mycket välbehövlig. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att
Lundabibliotekets inköpsanslag på detta sätt avlastas icke endast med
nyssnämnda belopp å 5 500 kronor utan därjämte med en del utgifter för
bokbindning å andra verkstäder. Därigenom torde Lundabiblioteket komina
att bli minst lika väl tillgodosett som Uppsalabiblioteket.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
III. Universitetens centrala förvaltning.
1. De akademiska kanslierna.
Beträffande behovet av en förstärkning av den administrativa personalen,
kansliernas och räntekamrarnas, har universitetsberedningen inledningsvis
anfört följande.
Universiteten befinna sig i ständig utveckling och särskilt under de
senaste åren har genom statsmakternas beslut en glädjande och betydelsefull
expansion ägt rum. På grund härav har arbetet för de centrala organen
ökats och kommer ytterligare att ökas. Flera befattningshavare måste
därför anställas och åtgärder vidtagas för att rationalisera och förenkla
arbetsformerna. Ökningen av antalet till universiteten knutna personer,
lärare, vetenskaplig biträdespersonal, tjänstemän och stipendiater, höjningen
av anslagen och tillkomsten av nya anslag förorsaka emellertid icke
enbart att det rent expeditionella arbetet växer. Det följer av universitetsarbetets
organisation, att förvaltningstjänstemännen vid universiteten i en
helt annan utsträckning än i många statliga verk måste fullgöra en rådgivande
och upplysande verksamhet, som ställer stora krav på mångskiftande
aktuell kunskap och erfarenhet och som tar mycken tid i anspråk.
Statens organisationsnämnd har efter anmodan av beredningen avgivit
yttranden och förslag angående universitetskansliernas organisation. Nuvarande
personalorganisation och den av beredningen på grundval av organisationsnämndens
förslag förordade framgår av följande sammanställning.
Nuvarande organisation.
Föreslagen organisation.
a. Uppsala:
1 akademisekreterare..... Ca 31
1 akademinotarie och ombudsman
.............. Ca 29
1 amanuens ............ Ce 24
1 kanslibiträde .......... Ca 11
2% skrivbiträden..... (arvoden)
1 akademisekreterare
och chef............... Ca 37
(överflyttas till räntekammaren)
1 förste fakultetssekreterare
och biträdande akademisekreterare
............ Ca 30
1 fakultetssekreterare och
akademinotarie ........ Ca 27
1 kansliskrivare.......... Ca 15
1 kanslibiträde .......... Ca 11
2 kontorsbiträden ... Cf 4—Ca 8
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
b.
1 akademisekreterare, tilllika
ombudsman ....... Ca 31
*/•> amanuens...... arvode 3 800
1 kansliskrivare...........Ca 15
1 kanslibiträde .......... Ca 11
Lund:
1 akademisekreterare och
chef, tillika ombudsman Ca 37
1 förste fakultetssekreterare
och biträdande akademi
-
sekreterare ............ Ca 30
1 fakultetssekreterare och
akademinotarie ........ Ca 27
1 kansliskrivare.......... Ca 15
1 kanslibiträde .......... Ca 11
1 kontorsbiträde.....Cf 4—Ca 8
Beträffande de nuvarande förhållandena inhämtas av universitetsberedningens
betänkande bland annat följande.
Akademiska kansliet — centralförvaltningens och rektorsämbetets kansli
— förestås närmast av akademisekreteraren. Det har till uppgift^ att ombesörja
ifrågakommande verkställighet av ärenden, vilka bli föremål för behandling
av det större, respektive det mindre konsistoriet, akademiska församlingen
och rektorsämbetet. Där skötas redovisning av nämnda organs
ingående, respektive utgående ärenden, redovisning av vissa kategorier av
universitetets personal och av de studerande vid universitetet, vissa göromål
i samband med ledigförklarande och bortgivande av stipendier, administrativa
ärenden av allmän natur, fördelning av undervisningslokaler, kontroll
av den akademiska undervisningen, uppbörd av inskrivningsavgifter m. m.
Vid kansliet utövas slutligen en betydande konsulterande verksamhet i universitetsärenden.
Akademisekreteraren i Lund är tillika universitetets ombudsman.
Fakulteternas expeditioner — en för varje fakultet — förestås av fakultetsnotariema
och ha till uppgift att ombesörja verkställighet av till fakulteters
och sektioners behandling förekommande ärenden, vissa frågor av
teknisk natur rörande examina och undervisning, utgivande av studiehandböcker
etc. Fakultetsexpeditionerna handha vidare vissa förvaltningsuppgifter
av rent ekonomisk art såsom uppbörd av examensa vgifter och dylikt.
Det som främst skiljer kansliorganisationen vid Lunds^ universitet från
Uppsala universitets är att kansligöromålen äro fördelade å flera lokalt åtskilda
expeditioner. Förutom det akademiska kansliet finnas sålunda tre
fakultetsexpeditioner (en för teologiska, en för juridiska samt en gemensam
för filosofiska och medicinska fakulteterna), vid vilka vederbörande fakulteters
ärenden handläggas och redovisas. Fakultetsexpeditionerna förestås av
vederbörande fakultetsnotarier.
Fakultetsnotarierna hava att förestå de olika fakultetsexpeditionerna, att
föra protokoll vid fakulteters och sektioners sammanträden, ombesörja expedition
av fattade beslut, utfärda tentamensböcker och examensbetyg, biträda
vid utgivandet av studiehandböcker, ansvara för examensjournalernas förande
och för redovisningen av influtna examensavgifter m. m.
De fyra fakulteterna förordna för närvarande själva sina notarier. Utgående
arvoden ha varit så blygsamma, att notariebefattningarna kunnat
framstå endast som obetydliga bisysslor. Det nu rådande systemet har visat
sig i många avseenden olämpligt. Det har verkat menligt för fakulteternas
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
arbete, då notarierna skäligen icke kunnat tagas i anspråk i den omfattning,
som varit önskvärd. Fakultetsexpeditionerna ha som regel kunnat hållas
öppna endast kortare tider under två, undantagsvis tre dagar i veckan; allmänhetens
berättigade krav på att kunna erhålla upplysningar av en eller
annan art har under tiden mellan fakultetsmottagningarna kunnat tillgodoses
endast därigenom att förfrågningar i fakultetsärenden då riktats till och
i möjlig mån besvarats av centralförvaltningens personal. Splittringen har
slutligen medfört dubbelarbete och omöjliggjort en rationell uppläggning
och behandling av sådana ärenden, som varit för flera fakulteter gemensamma.
På grund av universitetets snabba utveckling hava fakultetsgöromålen
ökat i sådan grad att anordningen med notarier, vilkas arbetskraft endast
delvis stått till förfogande, visat sig otillfredsställande.
En förstärkning av kansliets och än mera av fakulteternas personal vore
erforderlig, framhåller beredningen. Dessa dubbla önskemål skulle uppnås,
om centralkansliet förstärktes med kvalificerade tjänstemän, som tillika
hade till uppgift att tjänstgöra som fakultetssekreterare. De gamla akademinotariebefattningarna
av bisysslekaraktär skulle härvid slopas. Fakultetsexpeditionerna
skulle lokalt anknytas till centralkansliet. Beträffande innebörden
av sitt förslag anför beredningen vidare.
Genom fakultetsexpeditionernas fastare anknytning till akademikansliet
kommer en centralisation att vinnas, varigenom — vid en rationell uppläggning
och behandling av olika ärenden — hela den samlade personalen skulle
kunna för alla vid central- som fakultetsförvaltningen förekommande uppgifter
på ett smidigt och effektivt sätt utnyttjas och onödigt dubbelarbete
skulle kunna undvikas. En snabbare behandling av olika ärenden skulle
härigenom också vinnas liksom ett rationellare utnyttjande av tillgänglig
arbetskraft. För såväl vid universiteten anställd lärar- och övrig personal,
som studenterna och allmänheten i övrigt blir det en given fördel med för
hela universitetsförvaltningen gemensam expeditionslokal och expeditionstid.
Då notariebefattningarna, såsom ovan framhållits, endast kunnat vara
bisysslor, har en stor del av det erforderliga utredningsarbetet, framläggande
av förslag till yttranden och dylikt sekreterararbete måst utföras av fakultetsledamöter.
En nödvändig avlastning av fakulteternas administrativa
arbete från professorerna till kanslipersonal skulle åstadkommas, om fast
anställda högt kvalificerade fakultetssekreterare erhölles. Denna anordning
blir av särskild betydelse, om det framlagda förslaget om valda dekaner med
vidgade arbetsuppgifter genomföres.
Även för kansliets del hava de starkt ökade göromålen medfört en sådan
överbelastning i dess arbete, att en förstärkning av arbetskrafterna är nödvändig.
Den ökade, högt kvalificerade arbetskraft, som härför erfordras, synes
beredningen kunna vinnas genom att kansliets och fakulteternas expeditioner
bliva gemensamma och fakultet ssekreterarna sålunda tjänstgörande jämväl
vid kansliet.
Uppsala. Kanslern har tillstyrkt, att såsom ett provisorium från och
med nästa budgetår vid kansliet i Uppsala inrättas en kansliskrivartjänst i
Ca 15 och två kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Kanslern anför:
17
Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.
Spörsmålet om en förstärkning av den administrativa förvaltningen befinner
sig i samma läge som de frågor, som beröra universitetsbiblioteket.
Det är enligt mitt förmenande synnerligen beklagligt, att förslag i ämnet
icke tidigare framlagts och kunnat prövas av 1947 års riksdag i samband
med den då beslutade upprustningen av universiteten. Den administrativa
personal, som nu står till universitetets förfogande, är alltför fåtalig, vartill
kommer att löneställningen icke med hänsyn till arbetets art och omfattning
kan betecknas såsom tillfredsställande. Universitetens upprustning har
medfört en mycket stor belastning på den administrativa apparaten. En omorganisation
av universitetens centrala administration är därför nödvändig,
därest arbetsuppgifterna på ett något så när tillfredsställande sätt skola
kunna bemästras. Med hänsyn till det läge, vari universitetsberedningens
förslag för närvarande befinner sig, har det likväl icke synts mig möjligt att
nu taga ställning till förslaget i vad det avser höjda lönegradsplaceringar och
upprättandet av tjänster av helt ny karaktär. Jag har på grund härav för
min del icke ansett mig nu kunna föreslå en definitiv organisation av universitetens
kanslier och drätselverk. Även på detta område måste beklagligt -vis en provisorisk lösning sökas för nästa budgetår.
Vad beträffar Uppsala universitets kansli synes mig en förstärkning av
den kvinnliga biträdespersonalen erforderlig. Jag tillstyrker därför att eu
kansliskrivarbefattning i lönegraden Ca 15 (6 072 kronor) och två nya kontorsbiträdesbefattningar
i lönegraden Ca 8 (2 X 4 344 = 8 688 kronor) inrättas
i stället för de nuvarande arvodesavlönade skrivbiträdena.
Statskontoret förordar, att tre biträdesbefattningar, alla med lön enligt
befordringsgångskungörelsen, inrättas i stället för de av kanslern förordade
befattningarna. Ämbetsverket anför:
Kanslerns hemställan om inrättande å kansliet av en kansliskri vart jänst
och två kontorsbiträdestjänster överensstämmer med organisationsnämndens
och universitetsberedningens förslag. Den skillnaden föreligger dock, att
nämnden och beredningen utgått från att den nuvarande amanuensbefattningen
å kansliet skulle indragas, medan kanslern för närvarande icke synes
ha ifrågasatt en dylik åtgärd. Statskontoret kan under sådana omständigheter
icke förorda, att kansliskrivartjänsten nu inrättas, utan föreslär, att
tills vidare endast tre biträden anställas med lön enligt befordringsgången i
stället för de arvodesavlönade biträdena.
Statens lönenämnd har tillstyrkt kanslerns förslag, dock under erinran, såvitt
angår kontorsbiträdesbefattningarna, om bestämmelserna i befordringsgångskungörelsen.
L und. Kanslern har funnit ofrånkomligt, att redan nu en viss förstärkning
kommer till stånd beträffande biträdespersonalen och har i sådant avseende,
i anslutning till universitetsberedningens förslag, förordat att en kon
1
orsbiträdesbelättning i lönegraden Ca 8 inrättas.
Statskontoret och statens lönenämnd ha tillstyrkt kanslerns förslag under
erinran om att för kontorsbiträdestjänsten skulle gälla bestämmelserna i kungörelsen
1947: 436 om befordringsgång.
2 — Bihang till riksdagens protokoll IDJfS. 1 sand. Nr 152.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Departementschefen.
Personalbristen vid universitetens centrala förvaltningsorgan, kanslierna
och räntekamrarna, har länge varit besvärande. Situationen har genom de
senaste årens upprustning av de vetenskapliga institutionerna ytterligare
tillspetsats. Jag anser mig därför i likhet med kanslern böra utan att avvakta
remissbehandlingen av universitetsberedningens omorganisationsförslag
redan för nästa budgetår förorda sådana personalförstärkningar, som
jag funnit mest angelägna. Enligt vad som framgår av utredningen och
de upplysningar jag därutöver inhämtat, är för de akademiska kansliernas
vidkommande personalbristen i Uppsala mest kännbar i fråga om lägre befattningar
och i Lund i fråga om mera kvalificerade. Den provisoriska lösning,
som av kanslern förordats kommer därför icke att för Lunds del avhjälpa
de största svårigheterna. Med hänsyn härtill har jag funnit mig böra
tillstyrka, att vederbörande anslagspost i avlöningsstaten för Lunds universitet
höjes med 10 000 kronor för att provisoriskt tillgodose behovet av en
utökning av den mera kvalificerade personalen vid den centrala kansliorganisationen,
däri inberäknat fakultetsexpeditionerna. Beloppet bör få utnyttjas
för anställande av en extra tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på
annat sätt. Det torde böra ankomma på kanslern att meddela bestämmelser
angående beloppets användning. I övrigt har kanslerns förslag icke givit mig
anledning till erinran. Jag tillstyrker således, att befattningen som akademinotarie
och ombudsman i Uppsala överflyttas från kansliet till räntekammaren
samt att följande nya befattningar inrättas, nämligen i Uppsala en
kansliskrivar- och två kontorsbiträdestjänster och i Lund en kontorsbiträdestjänst.
Kansliskrivarbefattningen torde tills vidare böra uppföras på extra
ordinarie stat. För kontorsbiträdestjänsterna bör givetvis befordringsgångskungörelsen
gälla. Kontorsbiträdestjänsten i Lund bör om så befinnes lämpligt
få utnyttjas för fakultetsexpeditionernas behov.
2. Omreglering av räntmästarbefattningen i Uppsala.
Universitetsberedningens förslag beträffande Uppsala universitets ekonomiska
förvaltning bygger på ett av statens organisationsnämnd avgivet
förslag. Organisationsnämnden har inledningsvis lämnat följande redogörelse
för universitetets drätselverk och dess organisation.
Den ekonomiska förvaltningen vid Uppsala universitet omhänderhaves
av universitetets drätselverk. Den omfattar förvaltningen av dels de medel,
vilka av statsmakterna årligen i form av anslag för olika ändamål ställas
till universitetets förfogande, dels det kapital, som representeras av de
staten tillhöriga fastigheter, vilka redovisas under universitetets delfond av
statens allmänna fastighetsfond, »förvaltningsförmögenheten», dels ock det
kapital, som i form av tillgångar av olika slag — främst fast egendom, aktier
19
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
samt fordringar (obligationer, inteckningar, reverser samt banktillgodohavanden)
— genom donationer, köp och försäljning eller kapitalförräntning,
antingen tillförts universitetet såsom dess egendom eller eljest ställts under
dess förvaltning för att av universitetet disponeras för vissa bestämda
ändamål, den s. k. »finansförmögenheten».
För att belysa förvaltningens värdemässiga omfattning må några siffror
anföras. Under budgetåret 1945/46 utgjorde statsanslagen för universitetets
verksamhet inalles cirka 6 miljoner kronor. Förvaltningsförmögenheten vid
nämnda budgetårs slut representerade ett bokfört kapitalvärde å cirka 31
miljoner kronor. Vid samma tidpunkt redovisades finansförmögenheten till
cirka 45 miljoner kronor, därav cirka 20 miljoner i fast egendom, väsentligast
jordbruks- och skogsfastigheter, cirka 8 miljoner i inteckningar och
reverser, cirka 10 miljoner i aktier och obligationer samt cirka 4 miljoner
i diverse fordringar, därav cirka 1,5 miljoner banktillgodohavanden. Den
totala balansomslutningen uppgick sålunda till inemot 76 miljoner kronor.
Kassaomslutningen (inkomster och utgifter) under budgetåret uppvisade
siffrorna cirka 10 miljoner respektive cirka 15 miljoner kronor.
Drätsel nämnden, som står under ordförandeskap av universitetets
rektor, utgör den högsta verkställande myndigheten inom universitetet, vad
gäller skötseln av den ekonomiska förvaltningen, och synes närmast med
hänsyn till befogenhet och arbetsuppgifter (se därom i det följande) böra
liknas vid direktionen i ett större företag i aktiebolagsform.
Räntmästaren är närmast under drätselnämnden ansvarig för förvaltningen
och utövar chefskapet över de olika förvaltningsgrenarna, av
vilka räntekammaren står under hans direkta överinseende.
Räntek a m m a r e n och kontoret, det sistnämnda under ledning
av en akademikamrerare (i fortsättningen benämnd förste akademikamreraren),
kan numera med hänsyn till sin gemensamma personal och lokal
betraktas som en organisk enhet inom drätselverket. Vid räntekammaren
och kontoret handläggas ärenden rörande förvaltningsförmögenheten, vissa
delar av finansförmögenheten samt de årliga anslagen från statsmakterna,
vidare hela kassarörelsen vid drätselverket och kamerala ärenden i allmänhet.
Till räntekammaren är vidare koncentrerad den slutliga bokföringen
och redovisningen av den ekonomiska verksamheten vid universitetet i dess
helhet med undantag för sådana medel, som institutionerna m. fl. erhålla
från enskilda eller från vissa särskilda statliga organ.
Egendomsförvaltningen under chefskap av en akademifogde
handhar förvaltningen av universitetet tillhöriga jordbruksfastigheter, inalles
cirka 375, omfattande en areal av bland annat cirka 12 000 har åker,
huvudsakligen belägna i Uppsala län och angränsande län, liksom skogsförvaltningens
fastigheter. Samtliga gårdar äro utarrenderade. Verksamheten
inom detta förvaltningsorgan omfattar arbetsuppgifter av såväl teknisk
som ekonomisk natur. Egendomsförvaltningen har eget kontor, dit
redovisningen av den rent tekniska delen av verksamheten i sin helhet är
förlagd, under det att den ekonomiska redovisningen i detalj sker delvis
vid förvaltningens kontor, delvis vid räntekammaren.
S k o g s f ö r v a 1 t n inge n under ledning av eu skogsförvaltare svarar
för förvaltningen av universitetets skogsfastigheter, upptagande eu
areal av cirka 40 000 har, varav cirka 30 000 utgöra produktiv skogsmark.
Den skogliga verksamheten bedrives helt i egen regi, under det att under
förvaltningen hörande mindre gårdar (torp) iiro utarrenderade. Skogs för
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
valtningen har likaledes eget kontor, som handhar detalj redovisningen av
förvaltningens verksamhet, såväl i tekniskt som ekonomiskt avseende. I
sistnämnda avseende sker redovisning till räntekammaren.
Universitetsberedningen gör följande tillägg till nämnda redogörelse.
Organisationsnämndens redogörelse angiver den ekonomiska förvaltningens
värdemässiga omfattning med hänsyn till siffrorna i bokslutet för
budgetåret 1945/46 och kommer därvid till en total balansomslutning på
inemot 76 miljoner kronor. Det är emellertid att märka, att det bokförda
kapitalvärdet på universitetets förvaltningsförmögenhet med åtskilliga miljoner
kronor understeg det verkliga värdet, närmast sådant detta återspeglas
i byggnadernas brandförsäkringsvärde. Likaså är finansförmögenhetens
verkliga värde avsevärt högre än det bokförda. Härtill kommer, att
finansförmögenheten under tiden efter slutet av budgetåret 1945/46 ökats
med olika donationer, i ett fall uppgående till miljonbelopp. Sammanlagt
har universitetets drätselverk redan nu att taga vård om tillgångar till ett
värde av åtskilligt mer än 90 miljoner kronor, och på grund av den ständigt
pågående tillväxten nalkas beloppet ifråga raskt 100-miljonerstrecket.
Slutligen får vid bedömandet av drätselverkets arbetsbörda icke förbises,
att antalet befattningshavare vid universitetet genom beslut av 1946 och
1947 års riksdagar avsevärt ökat de två senaste åren. Sålunda tillkommo
vid 1947 års riksdag 142 nya befattningar och mer än 100 stipendier för
högre studier. Det är självklart att denna omständighet måste för universitetets
förvaltning över huvud och icke minst för drätselverket medföra ökat
arbete.
Räntmästaren har till uppgift, bland annat,
att närmast under drätselnämnden övervaka och ansvara för det löpande
arbetets behöriga gång;
att vara personalchef för drätselverkets personal;
att bereda eller låta bereda och föredraga samtliga ärenden, »om skola
behandlas av drätselnämnden;
att själv handlägga ärenden rörande förvaltningen i dess helhet, i den
mån de icke hänskjutas till drätselnämnden;
att själv bereda samtliga ärenden rörande förvaltning av universitetets
värdepappersinnehav, såsom behandling av låneansökningar, placering av
nytillkommet kapital eller omplacering av kapital etc.;
att själv med biträde av särskilt härför anlitad byggnadstekniker handlägga
ärenden rörande skötseln och underhållet av fastighetsfondens fastigheter
samt sådana universitetets egna fastigheter, vilka icke stå under
egendoms- eller skogsförvaltningens omedelbara uppsikt, innebärande bland
annat infordrande av anbud å reparationer etc., verkställande av årliga besiktningar
av fastigheterna, upprättande av förslag till generalplan för reparationer,
tecknande av hyreskontrakt, träffande av avtal med kommunala
myndigheter i olika frågor som beröra fastigheterna etc.;
att handlägga ärenden, vilka efter särskild föredragning eller med yttrande
överlämnats av akademikamreraren, akademifogden eller skogsförvaltaren;
samt
att sköta vissa expeditionsgöromål såsom daglig genomgång och fördelning
av ankommande post, fortlöpande sakgranskning av utgiftsverifikationer.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 15%.
Organisationsnämnden framhåller att den räntmästaren åvilande arbetsuppgiften
att handlägga ärenden rörande förvaltningen av det i värdepapper,
fastigheter etc. placerade egna kapitalet och därmed förenade arbeten
med omplacering och nyplacering av frigjort eller nytillkommet kapital
syntes framstå som en av hans betydelsefullaste uppgifter och borde liksom
hittills i allt väsentligt åvila honom. I annat sammanhang hade nämnden
föreslagit vissa ökade befogenheter härutinnan för räntmästaren. Ä andra
sidan syntes önskvärt, att räntmästaren vid detta arbete, vars resultat vore
av stor ekonomisk betydelse för verksamheten vid universitetet, ägde tillgång
till personal för verkställande av ekonomiska och juridiska utredningar,
uppletande och värderingar av eventuella kapitalplaceringsobjekt,
skötande av viss korrespondens, granskning av erbjudna säkerheter för lån
ur såväl formell som saklig synpunkt, med andra ord för att utföra förarbetet
och rutinarbetet ifråga om eventuella kapitalplaceringar.
Nämnden förutsätter, att räntmästaren liksom hittills skall vara föredragande
i drätselnämnden samt i vissa personalfrågor inför högre instans
inom universitetet. Vidare föreslås, att räntmästaren göres till självskriven
ledamot i alla tillfälliga organ inom universitetet (kommittéer, delegationer
etc.), som ha att utreda, behandla eller förhandla i frågor, som gälla universitetets
ekonomi, dock med möjlighet att i vissa fall själv förordna annan
befattningshavare vid drätselverket i sitt ställe.
Slutligen framhåller nämnden, att nu gällande kompetensvillkor för räntmästarbefattningen
borde ändras. Sålunda syntes jämte det nuvarande
kravet på juridisk kompetens alternativt böra gälla ekonomisk examen
från handelshögskola. Vederbörande borde förutom nämnda formella kompetens
ha praktisk allmän-ekonomisk erfarenhet. Räntmästarens löneställning
borde ävenledes upptagas till omprövning med hänsyn till de ökade
befogenheter, som föreslagits.
Beträffande de krav, som böra ställas på innehavaren av räntmästarbefattningen
har universitetsberedningen åberopat följande uttalande av
universitetets drätselnämnd.
Räntmästartjänsten har under de senaste årtiondena delvis ändrat karaktär.
Universitetets egendom har starkt ökat, och räntmästaren har numera
att taga ställning till betydligt större antal frågor av ekonomisk, särskilt
jordbruksekonomisk, skoglig och byggnadsekonomisk natur än förr, vilket
gör att stora krav måste ställas på hans erfarenhet i ekonomiska frågor samt
på hans förmåga att leda och organisera universitetets ekonomiska förvaltning.
Hans göromål ha i stor omfattning kommit att likna dem, som åligga
en verkställande direktör i ett större företag.
Som behörighetsvillkor måste därför krävas att sökande styrker sig äga
god organisationsförmåga samt framstående kunskaper och erfarenhet i
sådana frågor som beröra de olika grenarna av universitetets ekonomiska
förvaltning. Hittills har som enda formella kompetensvillkor uppställts att
sökande skall hava fullgjort vad författningarna föreskriva om den, som
må nyttjas uti domarämbeten, d. v. s. att hava avlagt juris kandidatexamen.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Befattningens karaktär av förvaltningstjänst gör fortfarande att juridisk
utbildning i regel bör erfordras. Fordran på organisationsförmåga samt
kunskaper och erfarenhet i frågor rörande universitetets ekonomiska förvaltning
är emellertid av sådan vikt, att man i undantagsfall skulle kunna
avstå från kravet på juridisk examen, om möjlighet därigenom skulle beredas
att förvärva en person, som i synnerligt hög grad uppfyllde de övriga
fordringar, som böra ställas på innehavaren av räntmästartjänsten.
Beredningen har för egen del anfört, att innehavaren av befattningen
såsom räntmästare måste hava i allmän eller enskild tjänst ådagalagt framstående
förmåga att förvalta sådant slag av förmögenhet, varom vid Uppsala
universitet är fråga. Beredningen anser det därjämte erforderligt att
räntmästaren besitter den utbildning, som garanteras av en lämplig examen
vid universitet eller handelshögskola.
Beträffande räntmästarens löneställning föreslår universitetsberedningen,
att befattningen placeras i lönegraden Ca 37 vartill borde komma
en löneförstärkning av 6 000 kronor från avkastningen av jord- och skogsegendomarna.
Beredningen anför härutinnan följande.
Med hänsyn till de ökade krav, som sålunda för framtiden böra ställas
på räntmästaren, och till vikten av att städse kunna förvärva en verkligt
duglig person för vården av de betydande värden, varom det för universitetets
del numera är fråga, måste den nu till räntmästaren utgående lönen
höjas. Vid övervägande av denna fråga har beredningen kommit till den
uppfattningen att räntmästarna i Uppsala och Lund böra principiellt jämställas
i lönehänseende och att de lämpligen böra placeras i lönegrad Ca 37.
Men å andra sidan bör den omständigheten att Uppsala universitet äger
jord- och skogsegendomar av betydande storlek och värde medan Lunds
universitet icke äger någon skog och endast ett fåtal jordbruksfastigheter
föranleda en skillnad i de båda befattningshavarnas löner. Redan nu har
hänsyn tagits till nämnda omständighet så tillvida att räntmästaren vid
Uppsala universitet är placerad i lönegrad Ca 33 (tidigare A 30) medan
motsvarande befattningshavare vid Lunds universitet tillhör lönegrad Ca 32
(tidigare A 29). Nyss angivna olikhet mellan de båda universiteten synes
emellertid motivera en större skillnad i löneförmåner än den nuvarande.
Beredningen anser det vidare vara rimligt och lämpligt att låta det högre
belopp, som bör tillkomma räntmästaren i Uppsala, utgå i form av en löneförstärkning
betingad av hans befattning med universitetets jord- och
skogsegendom. Denna löneförstärkning anser beredningen böra uppgå till
6 000 kronor. Eventuellt kunde den tänkas utgå direkt från avkastningen
av universitetets jord- och skogsegendomar, såsom fallet redan nu är i fråga
om lönerna för samtliga befattningshavare vid Uppsala universitets jordbruks-
respektive skogsförvaltningar.
I en vid beredningens betänkande fogad reservation har ledamoten, riksdagsmannen
Hjalmar Svensson i G rön vik förklarat, att han icke ansett sig
kunna biträda beredningens förslag angående lönegradsplaceringen för
akademiräntmästarna.
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
Kanslern, som erinrar om att räntmästarbefattningen för närvarande är
vakant, har såsom ett provisorium för nästa budgetår föreslagit, att befattningen
ledigförklaras med vikariat slön jämte ett tillägg av 7 000 kronor,
att utgå av staten för universitetets egendoms- och skogsförvaltning.
Kanslera anför:
Räntmästarbefattningen är för närvarande vakant. Konsistoriets på beredningens
utredning grundade förslag rörande denna tjänst innebär^ förutom
en löneplacering i lönegraden Ca 37 att 6 000 kronor skulle utgå till
innehavaren av räntmästarbefattningen ur staten för universitetets egendoms-
och skogsförvaltning. Detta har bland annat av konsistoriet motiverats
med nödvändigheten av att sådana ekonomiska villkor erbjödes att
befattningen kunde locka sökande, som-besutte de kunskaper och den erfarenhet,
som oundgängligen krävdes på denna för universitetet ytterst
betydelsefulla post. Jag delar i princip konsistoriets sålunda uttalade uppfattning.
Med hänsyn emellertid till att ställning vid 1948 års riksdag icke
synes kunna tagas till lönegradsplaceringen för räntmästaren vill jag för
min del förorda, att tjänsten under nästa budgetår icke besättes med ordinarie
innehavare utan anslås ledig med vikariatslön samt att vederbörande
tjänstinnehavare, intill dess tjänsten blivit reglerad, dessutom_å staten för
universitetets egendoms- och skogsförvaltning tillförsäkras ett årligt arvode
av 7 000 kronor, vilket arvode sedermera torde böra avpassas med hänsyn
till den lönegradsplacering, som framdeles kommer att bestämmas för räntmästaren.
Enligt § 76 mom. 2 universitetsstatuterna fordras för behörighet till befattning
som räntmästare att hava fullgjort vad författningarna föreskriva
om den, som må nyttjas uti domarämbete. Jag delar universitetsberedningens
uppfattning att innehavaren av ifrågavarande befattning måste
hava i allmän eller enskild tjänst ådagalagt framstående, förmåga att förvalta
sådant slag av förmögenhet, varom vid Uppsala universitet är fråga.
Därjämte synes det såsom beredningen framhåller erforderligt att räntmästaren
besitter den utbildning, som garanteras av en lämplig examen
vid universitet eller handelshögskola. Det är emellertid enligt min.mening
icke ändamålsenligt att närmare bestämma vilka universitetsexamina som
böra kunna godtagas. På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t ville medgiva, att jämväl sökande, som icke uppfyller
statuternas bestämmelse angående behörighet till befattningen som. räntmästare,
må om han däremot uppfyller de ovan av mig angivna fordringarna
ifrågakomma såväl till erhållande av vikariatsförordnande å tjänsten
som till innehavare av densamma.
Statskontoret avstyrker kanslerns förslag. Ämbetsverket anför:
Såvitt statskontoret kan bedöma, har räntmästaren icke ålagts några nya
mer ansvarskrävande arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill och med beaktande
av de konsekvenser ett bifall till kanslerns förslag om ett särskilt
årligt arvode å 7 000 kronor till räntmästaren utöver den fastställda lönen
skulle få för förvaltningen i övrigt, kan statskontoret alldeles icke tillstyrka,
att någon ändring av denne befattningshavares löneförmåner nu vidtages.
Statens lönenämnd har icke framställt annan erinran mot kanslerns förslag
än att det särskilda arvodet borde fastställas till 6 000 kronor. Nämnden
anför följande.
24
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
Lönenämnden anser i likhet med universitetsberedningen, att den stora
omfattningen av Uppsala universitets ekonomiska förvaltning motiverar en
högre löneställning för räntmästaren vid detta universitet än för motsvarande
tjänsteman vid universitetet i Lund. Med hänsyn till angelägenheten
av att till den förstnämnda tjänsten förvärvas en särskilt kvalificerad kraft,
torde löneskillnaden böra vara relativt betydande. Vid avgörandet, huruvida
nämnda skillnad bör åvägabringas genom en differentierad lönegradsplacering
eller genom att räntmästaren i Uppsala tillerkännes särskild gottgörelse
vid sidan av lönen, anser sig lönenämnden böra förorda det senare
alternativet. Härför talar bland annat det förhållandet, att om de båda
tjänsterna placeras i skilda lönegrader under hänsynstagande till de i
Uppsala föreliggande speciella arbetsuppgifterna, detta skulle medföra en
enligt lönenämndens mening olämplig skillnad i pensionshänseende. Principiella
betänkligheter kunna visserligen anföras mot att en tjänsteman
medgives att för göromål, som tillhöra hans tjänst, utöver lönen åtnjuta
särskild ersättning, i all synnerhet av den storleksordning varom här är
fråga. Lönenämnden vill emellertid framhålla, att en i viss mån liknande
anordning redan förekommer vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
samt vid Ultuna lantbruksskola. Föreståndaren för nämnda
instituts lantbruksavdelning och föreståndaren för sagda lantbruksskola
uppbära nämligen i egenskap av förvaltare för de till läroanstalterna hörande
lantegendomarna årligt arvode om 3 000 respektive 5 000 kronor
(statsliggaren 1947/48 s. 739 och 744). Lönenämnden vill vidare erinra,
att flertalet häradshövdingar samt vissa landssekreterare och landskamrerare
äga uppbära avlöningsförstärkning, varigenom inom var och en av
dessa kategorier löneställningen differentierats med hänsyn till arbetsförhållandena
inom respektive domsagor och län. Det vill synas lönenämnden,
att en eventuell särskild ersättning till räntmästaren vid Uppsala universitet
närmast bör få formen av avlöningsförstärkning. Lönenämnden anser
sig likväl icke i detta sammanhang kunna göra något bestämt uttalande
rörande storleken av denna förmån eller om lämplig lönegradsplacering och
anställningsform för akademiränt mästarna vid en definitiv reglering av
deras löne- och anställningsförhållanden. Då det nu endast gäller att bestämma
avlöningsförmånerna till den person, som kommer att förordnas
såsom vikarie å räntmästartjänsten i Uppsala under budgetåret 1948/49,
erfordras emellertid för närvarande endast en rent tillfällig reglering av det
särskilda arvode, som finnes böra utgå till vikarien å sagda tjänst. Med utgångspunkt
från universitetsberedningens förslag synes det lönenämnden,
att försiktigheten bjuder att nu icke bestämma nämnda ersättning till högre
belopp än 6 000 kronor.
Departem entschefen.
Räntmästarbefattningen vid Uppsala universitet torde intaga en egenartad
ställning inom den svenska statsförvaltningen. Innehavaren av befattningen
förenar med ämbetsmannaställning i vanlig mening ett betungande
ansvar för skötseln av ett mycket stort kapital, sammansatt av en mängd
olika förmögenhetsobjekt. Det är givet att på innehavaren av en sådan
befattning måste ställas särskilt stora fordringar i fråga om skicklighet.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
erfarenhet och omdöme på både det ekonomiska och det administrativa
området. Jag instämmer därför i universitetsberedningens och kanslerns
uttalanden rörande kompetenskraven för tjänstinnehavaren.
Räntmästartjänstens dubbla karaktär av såväl administrativ som finansiell
chefsbefattning har icke alltid varit lika utpräglad som för närvarande.
De senaste årtiondenas utveckling har kommit tyngdpunkten att alltmer
förskjutas från det administrativa till det ekonomiska planet. Denna starkt
markerade förändring av befattningens art gör det enligt min mening befogat
att man nu, då befattningen är vakant, tar löneställningen under omprövning.
I lönefrågan hävda universitetsmyndigheterna och universitetsberedningen
med styrka, att en blivande innehavare av befattningen med
hänsyn till de uppställda kompetenskraven bör kunna påräkna högre löneförmåner
än de som åtfölja en placering i 33 lönegraden. Jag ansluter mig
i likhet med lönenämnden till denna uppfattning. På sätt lönenämnden
förordat torde löneförhöjningen böra få formen av en avlöningsförstärkning
(Saar 32 § 1 mom.), vilken tills vidare i enlighet med lönenämndens förslagtorde
böra utgå med 6 000 kronor. Till frågan om en höjning av själva lönegradsplaceringen
är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag vill även
framhålla, att avlöningsförstärkningens storlek vid bifall till vad jag här
förordat icke får anses definitivt fastslagen utan bör kunna upptagas till
omprövning i samband med frågan om en eventuell höjning av lönegradsplaceringen.
På sätt föreslagits bör avlöningsförstärkningen bestridas från
egendoms- och skogsförvaltningens stat och kommer således icke att belasta
universitetets avlöningsanslag.
Kanslern synes ha förutsatt, att räntmästarbefattningen tills vidare i avvaktan
på en definitiv omreglering icke skulle kunna redan från och med
nästa budgetår återbesättas med ordinarie innehavare utan att man skulle
nödgas ledigkungöra ett vakansförordnande med vikariatslön. Ett dylikt
provisorium synes emellertid kunna leda till betydande svårigheter när det
gäller att få tillgång till väl kvalificerade sökande till befattningen. Jag är
därför beredd att tillstyrka, att befattningen må ledigförklaras i vanlig
ordning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att vid Uppsala universitets räntmästarbefattning
utgående lönen må från och med den 1 juli 1948
förhöjas med avlöningsförstärkning till ett belopp av 6 000
kronor för år att utgå från staten för universitetets egendoms-
och skogsförvaltning.
26
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.
3. Personalförstärkning vid räntekamrarna.
Uppsala. Nuvarande personal, bortsett från räntmästaren, och av
universitetsberedningen föreslagen framgår av följande sammanställning.
Nuvarande personal. |
Föreslagen personal. |
||
[1 akademinotarie och om- |
1 ombudsman ........ |
Ca 312 |
|
budsman ........... |
Ca 29]1 |
||
1 kamrerare ........... |
Ca 27 |
1 förste akademikamrerare Ca 30 |
|
1 andre kamrerare ...... |
Ca 24 |
1 andre akademikamrerare Ca 27 |
|
— |
1 bokhållare ........... |
3 |
|
1 kassör .............. |
Ce 15 |
1 kassör................ |
Ca 15 |
— |
2 kanslibiträden ........ |
Ca 11 |
|
2 kontorsbiträden ....... |
Ce 8 |
2 kontorsbiträden ....... |
Ca 8 |
1 extra biträde ........ |
arvode |
||
1 siffergranskare ....... |
arvode |
1 siffergranskare ...... |
arvode |
1 F. n. upptagen å kansliets personalförteckning. |
8 Överflyttas från kansliet.
3 Lönegrad ej angiven av universitetsberedningen.
Universitetsberedningens förslag överensstämmer i huvudsak med av
statens organisationsnämnd framlagt förslag. Skillnaden består däri, att beredningen
förordat kanslibiträdesställning åt ett biträde, som av nämnden
betecknats som skriv- eller kontorsbiträde. Beträffande sistnämnda biträdes
arbetsuppgifter anför nämnden:
Hon skulle sköta diarieföringen vid räntekammaren, upptaga stenogram
samt utföra förekommande maskinskrivningsarbete vid räntekammaren,
sköta expedieringen av avgaende handlingar samt diverse registrerings- och
sorteringsgöromål (utgallring och arkivering av handlingar etc.) samt biträda
övrig personal. Vederbörande bör kunna alternera med kontorsbiträdet
ifråga om arbetet vid bokföringsmaskinen.
Universitetsberedningen anför till stöd för sitt förslag att i stället inrätta
en kanslibiträdestjänst följande.
För att underlätta och effektivisera räntmästarens arbete bör till hans
disposition ställas en person som kan utföra olika förekommande sekreterargöromål
åt honom. Dessa göromål skulle huvudsakligen bestå i upptagande
av stenogram, besvarande av brev efter anvisning om deras huvudinnehåll,
utskrift av brev och övriga handlingar, diverse sorterings- och registreringsarbeten
ifråga om räntmästarens korrespondens, telefonpassning samt bevakning
av tider för sammanträden och besök m. m. Vidare skulle detta biträde
kunna verkställa vissa utredningar för räntmästaren av icke juridisk art, som
eljest komme att åvila ombudsmannen eller andre kamreraren, och’ därigenom
komme dessa befattningshavares arbetskraft att bliva i motsvarande
utsträckning disponibel för högre kvalificerat arbete. I mån av tid skulle biträdet
^slutligen kunna biträda övrig personal vid räntekammaren med andra
göromål såsom maskinskrivning och skötandet av bokföringsmaskinen. Med
hänsyn till de arbetsuppgifter, som sålunda skulle åligga biträdet, måste
ställas högre krav pa utbildning och kompetens än vad som rimligen kan
fordras eller förväntas av ett skrivbiträde. Beredningen anser det nödvändigt
att befattningshavaren ifråga placeras i kanslibiträdes lönegrad.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Kanslern föreslår för nästa budgetår dels att befattningen som akademinotarie
och ombudsman överföres från kansliets till räntekammarens stat,
dels att två kanslibiträdesbefattningar nyinrättas (Ca 11), dels ock att kassörstjänsten
ordinariesättes.
Statskontoret har förklarat sig anse, att tillsvidare endast bör nyanställas
ett kanslibiträde i lönegraden Ce 11. Frågan om ordinariesättning av kassörstjänsten
syntes statskontoret utan olägenhet kunna anstå i avvaktan på den
slutliga prövningen av universitetsberedningens betänkande.
Statens lönenämnd har funnit kanslerns ifrågavarande förslag icke giva
anledning till särskilt uttalande.
Lund. Räntekammaren förfogar för närvarande över, såvitt nu är i fråga,
följande befattningar:
1 räntmästare ............................................ Ca 32
1 kamrerare .............................................. Ca 27
y2 amanuens .................................. arvode kronor 3 580
1 kontorsbiträde .......................................... Ce ®
2 skrivbiträden, arvoden (ur reservfonden) tillhopa 475 kronor per månad.
Universitetsberedningen förordar med stöd av ett av statens organisationsnämnd
avgivet förslag, att en befattning som kassör och en som kanslibiträde
nyinrättas.
Kanslern har föreslagit, att på ordinarie stat uppföras en befattning som
kassör (Ca 15) och en som kanslibiträde (Ca 11).
Statskontoret tillstyrker såtillvida kanslerns förslag, att ämbetsverket förordar
att kassörsbefattningen tills vidare uppföres på extra ordinarie stat och
att i stället för den nya kanslibiträdestjänsten medel anvisas för ett kontorsbiträde
med lön enligt befordringsgångskungörelsen.
Lönenämnden har icke framställt erinran mot kanslerns förslag.
De partem entscli ej en.
Såsom jag redan framhållit, torde en viss personalförstärkning vid räntekamrarna
vara ofrånkomlig redan från och med nästa budgetår. Den föreslagna
överflyttningen av befattningen vid universitetet i Uppsala som
akademinotarie och ombudsman från kansliets till räntekammarens stat,
vilken jag i det föregående tillstyrkt, är i huvudsak endast av formell
natur. I enlighet med kanslerns av lönenämnden utan erinran lämnade
förslag synes vid räntekammaren i Uppsala böra inrättas två kanslibiträdestjänster,
vilka dock tillsvidare böra placeras i lönegraden Cell. Såsom
statskontoret framhållit torde med prövning av frågan om ordinariesättning
av kassörstjänsten böra anstå. Fn omläggning av bokföringen och
vissa rationaliseringsåtgärder i övrigt vid drätselverket i Uppsala, som organisationsnämnden
föreslagit, för med sig behov av att anlita experter och
annan tillfälligt anställd personal. Härför torde såsom eu engångsåtgärd
ett belopp av 20 000 kronor böra anvisas. I fråga om räntekammaren i Lund
förordar jag att en befattning som kassör och en som kanslibiträde nyinrättas,
båda på extra ordinarie stat i lönegraderna Ce 15 respektive Cell.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
4. Byggnadsingenjör vid Uppsala universitets
egendoms- och skogsförvaltning.
Universitetsberedningen har framhållit, att frågan om fackkunnigt biträde
vid Uppsala universitet beträffande universitetets byggnader å landet, vilken
fråga för närvarande endast provisoriskt ordnats, nu borde lösas. Detta borde
enligt beredningens åsikt ske genom uppförande på universitetets stat, under
jordbruksförvaltningen, av en särskild byggnadssakkunnig med skyldighet
för innehavaren av befattningen att jämväl omhänderhava frågor rörande
skogsförvaltningens byggnader. Befattningen syntes beredningen lämpligen
böra placeras i lönegraden Ce 26.
Kanslern har nu hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1948 års riksdag
att medgiva inrättandet av ifrågavarande befattning under benämningen
byggnadsingenjör i lönegraden Ce 26 vid universitetets egendoms- och
skogsförvaltning. Kanslern åberopar till stöd härför innehållet i eu framställning
från rektorsämbetet, vari anförts huvudsakligen följande.
I och med tillämpningen av de för universitetet fastställda bestämmelserna
rörande jordbruksarrenden (kung. 1945: 751) har en mycket betydande
byggnadsverksamhet måst igångsättas. I de flesta nya arrendekontrakten,
som upprättas på basen av respektive arrendevärderingsnämnds förslag,
ingår ett åtagande från universitetets sida att inom överenskommen tid
låta uppföra nya byggnader eller verkställa ombyggnader och reparationer.
Arbetena utlämnas i regel på entreprenad åt lokala byggmästare, men för att
ernå planmässighet i denna verksamhet och för att erhålla sakkunnig kontroll
på utförandet har universitetet anlitat särskild sakkunnig för detta
slag av byggnader. Under slutet av är 1946 anställdes mot arvode en förut
vid Lantbruksförbundets byggnadsförening anställd ingenjör. Denne har dels
uppgjort ritningar och kostnadsförslag samt utövat kontrollantskap för de
av universitetet bekostade byggnadsföretagen, dels varit universitetets kontrollant
i fråga om byggnader, som enligt äldre kontrakt skola uppföras
genom arrendatorers försorg, dels också verkställt värderingar av åbyggnader
på jordbruksegendomar vid förslag till inköp eller försäljning av dylika
fastigheter.
Erfarenheten under det gångna året har visat att anordningen med särskild
byggnadssakkunnig varit synnerligen välbetänkt och att egendomsförvaltningen
måste till sitt förfogande ha en sådan sakkunnig. Det torde också
vara uppenbart att kontinuiteten i dennes verksamhet har den allra största
betydelse för universitetet. För varje enskilt byggnadsföretag måste planläggning,
ritningar, kostnadsberäkningar, utlysande av entreprenad och byggnadskontroll
komma att sträcka sig över en ganska lång tidsperiod icke minst
numera, då igångsättandet fördröjes av åtstramningen på byggnadsmarknaden.
Samma person bör givetvis handhava samtliga dessa angelägenheter.
Det är dessutom av vikt att byggnadsingenjören för sin fortsatta verksamhet
får erfarenhet av byggnadernas ändamålsenlighet sedan de tagits i bruk
för sitt ändamål. En sådan kontinuitet kan ej uppnås, om ej byggnadsingenjören
tillförsäkras en fastare anställning än den nuvarande, mot överenskommet
årligt arvode.
Beträffande lönesättningar torde böra beaktas, att enligt av Lantbruksförbundets
byggnadsförening lämnad uppgift motsvarande befattning hos för
-
29
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 153.
eningen avlönas med omkring 12 000 kronor per år. Vidare bör framhållas,
att befattningen, i motsats exempelvis mot assistent befattningarna vid egendoms-
och skogsförvaltningarna, ej kan rubriceras som en passageplats utan
utgör en slutbefattning med i hög grad självständigt arbete och ansvar Slutligen
kan påpekas, att den närmaste motsvarigheten mom statsiorvaltnmgen
till den ifrågavarande befattningen utgöres av byggnadskonsulenterna vid
de lantbruksnämnder, som skola träda i verksamhet från och med den 1 juli
1948. Dessa befattningar ha av 1947 års centrala lantbrukskommitte föreslagits
bli uppförda i lönegraden Ce 27.
Statens lönenämnd anför, att därest behov ansåges föreligga av ifrågavarande
tjänst, lönenämnden i och för sig intet hade att erinra mot den
föreslagna löneställningen, Ce 26. Lönenämnden ville dock framhålla, att
angivna lönegrad hittills icke plägat utnyttjas i fråga om tjänster med
tekniska arbetsuppgifter.
Statskontoret tillstyrker att ifrågavarande befattning inrättas och föreslår
att den placeras i lönegraden Ce 27. Ämbetsverket anför:
Statskontoret finner icke anledning till erinran mot att å den för universitetets
egendoms- och skogsförvaltning gällande staten inrättas en extra
ordinarie befattning som byggnadsingenjör. Vad angår löneställningen, tilllåter
sig ämbetsverket erinra om vad som uttalats beträffande civil mgenjörspersonal
i försvarets tjänsteförteekningssakkunnigas betänkande (stat.
off. utr. 1946: 94 s. 48—57 samt prop. 246/1947, s. 40). I Överensstämmelse
med de principer, som av dessa sakkunniga föreslagits rörande löneställningen
för sådan personal, och vilka sedermera i huvudsak godtagits av
statsmakterna som ett provisorium i avvaktan på närmare utredning, bör
förevarande befattning icke hänföras till 26 lönegraden utan till 24 eller 2t
lönegraden. Med hänsyn till vad i ärendet anförts beträffande befattningshavarens
arbetsuppgifter, ansvar och relativt självständiga ställning samt
befattningens karaktär av sluttjänst synes det ligga närmast till hands, att
befattningen hänföres till 27 lönegraden. Statskontoret får alltsa ioresia, att
befattningen som byggnadsingenjör vid universitetets egendoms- och skogsförvaltning
uppföres i lönegrad Ce 27.
Departementschefen.
Utredningen i ärendet ger otvetydigt vid handen att stort behov föreligger
av att till egendoms- och skogsförvaltningen knytes en särskild befattning
som byggnadsingenjör. Jag är därför beredd att i likhet med
statskontoret tillstyrka att en dylik befattning uppföres på personalförteckningen
för denna förvaltning. Såsom statskontoret anfört torde befattningen
böra placeras i lönegraden Ce 27. Under erinran om att kostnaderna
för ifrågavarande befattning icke komma att belasta uni\ ersitetets nvlöningsanslag
hemställer jag alltså, att Ivungl. Maj:t matte föreslå riksdagen
att besluta, att å personalförteckningen för Uppsala universitetets
egendoms- och skogsförvaltning skall från och
med den 1 juli 1948 uppföras en extra ordinarie befattning
som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
IV. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar.
Uppsala universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 4 594 000 kronor. För budgetåren 1945/46 och 1946/47 voro motsvarande
anslag uppförda med 2 278 100 kronor respektive 3 019 600 kronor.
Anslagshöjningarna ge ett begrepp av storleken av de vid 1946 och
1947 års riksdag genomförda reformerna.
Större akademiska konsistoriet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
framlagt förslag om relativt betydande förändringar i personalorganisationen,
även om man bortser från de förslag rörande universitetsbiblioteket
och den centrala förvaltningen, för vilka i det föregående redogjorts.
Kanslern framhåller inledningsvis att, ehuru han gärna sett att han i
väsentlig mån kunnat förorda de framställda förslagen, han likväl på grund
av det statsfinansiella läget funnit sig nödsakad att begränsa sitt tillstyrkande
av ökade medelsanvisningar till att avse allenast sådana önskemål,
vilkas realiserande för närvarande synts särskilt nödvändiga.
Kanslerns förslag, frånsett universitetsbiblioteket och centralförvaltningen,
framgå av följande sammanställning.
1. Professur i kyrkohistoria med missionshistoria (beslutad 1947).
2. Professur i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk
(beslutad 1947).
3. Uppdelning av professuren i pedagogik (principbeslut 1947).
4. Uppdelning av professuren i engelska (principbeslut 1947).
5. Professur i röntgendiagnostik och lärartjänst i radioterapi.
6. Personlig professur i egyptologi.
7. Observatör vid astronomiska observatoriet å Kvistaberg.
8. Omreglering av befattningen som preceptor i religionshistoria.
9. Ökat anslag till biträdande lärare i kliniska ämnen.
10. Sex nya klinikamanuenser.
11. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap och antikens historia.
12. Kursanslag för propedeutisk undervisning i hebreiska.
13. Förste i stället för tredje amanuens vid seminariet för ortnamnsforskning.
14. Tredje amanuens vid seminariet för musikforskning.
15. Förste amanuens vid museet för nordiska fornsaker.
16. Ökade medel till bibliotekarier vid humanistiska sektionen.
17. Biträdande lärare, förste och andre assistent, förste amanuens samt
kanslibiträde vid meteorologiska institutionen.
18. Räknebiträde vid meteorologiska institutionen.
19. Omändring av befattningarna som andre assistenter vid kemiska
institutionen till förste assistenter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 31
20. Ytterligare en tredje amanuens inom matematisk-naturvetenskapliga
sektionen.
21. Instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska institutionen.
22. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid zoologiska institutionen.
23. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid fysiska institutionen.
24. Två nya kanslibiträden vid matematisk-naturvetenskapliga sektionen.
.
25. Uppflyttning av vaktmästaren vid Gustavianum från Ca 9 till Ca 11.
26. Höjt arvode för tillsyningsmannen för Linnéanska stiftelsen å Hammarby.
27. Vaktmästare vid Dekanhuset.
28. Ökning av biträdande gymnastiklärarens tjänstgöring.
29. Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården.
30. Ordinarie intendentsbefattning vid'' gymnastik- och idrottsinstitutionen.
1. Professur i kyrkohistoria med missionshistoria.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1947 års riksdag, att
vid universitetet i Uppsala skall från och med budgetåret 1948/49 inrättas
en professur i kyrkohistoria med missionshistoria inom teologiska fakulteten.
I enlighet med vad som förutsattes i propositionen 1947: 272 (s. 74j
förordnade Kungl. Maj:t den 26 juli 1947, att senast vid början av höstterminen
1947 skulle vidtagas åtgärder för tillsättande av professuren från
och med den 1 juli 1948. Samtidigt fäste Kungl. Maj:t vederbörande universitetsmyndigheters
uppmärksamhet på att riksdagen framhållit såsom
angeläget att vid professurens tillsättande tillsåges, att av den blivande
innehavaren krävdes fullgod kompetens jämväl i missionshistoria.
Kanslern har nu hemställt, att medel måtte anvisas för ifrågavarande
professur under universitetets avlöningsanslag för nästa budgetår.
2. Professur i nordisk och jämförande folklivsforskning,
särskilt f o 1 k 1 o r i s t i s k. På förslag av Kungl. Maj:t
(propositionen 1947:272, s. 141 ff.) beslöt 1947 års riksdag, att vid universitetet
i Uppsala skall inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion från
och med nästa budgetår inrättas en professur i detta ämne. Med lärostolen
skall förenas chefskapet för landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala.
I enlighet med vad i propositionen förutsattes har Kungl. Maj:t utnämnt
extra ordinarie arkivchefen vid nämnda arkiv, docenten Dag Strömbäck
att från och med den 1 juli 1948 vara professor i nordisk och jämförande
folklivsforskning, särskilt folkloristisk, tillika chef för landsmåls- och folkminnesarkivet.
I bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition, punkten
113 (s. 112 f.), har med hänsyn till nyssnämnda förhållande ur avlöningsstaten
för landsmålsarkiven uteslutits de till 16 200 kronor beräknade avlöningsmcdlen
för arkivchefen. Kanslern hemställer, att avlöningsmedel i
32 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
stället måtte för nästa budgetår anvisas under förevarande anslag till ifrågavarande
professur.
3. Uppdelning av professuren i pedagogik. På förslag
av Kungl. Maj:t (propositionen 1947:272, s. 122 ff.) beslöt 1947 års
riksdag, att professuren i pedagogik skulle vid tidpunkt, som framdeles
bestämdes, uppdelas i två: den ena i psykologi och den andra i pedagogik
och pedagogisk psykologi (s. k. »principbeslut»). Kanslern har nu, på hemställan
av större akademiska konsistoriet, föreslagit, att detta principbeslut
skulle sättas i kraft från och med den 1 juli 1948, varvid professorn i pedagogik
G. A. R. Anderberg i enlighet med uttalad önskan skulle övertaga den
blivande professuren i psykologi medan professuren i pedagogik och pedagogisk
psykologi skulle ledigförklaras.
4. Uppdelning av professuren i engelska. 1945 års
universitetsberediiing hade i sitt betänkande del II (stat. off. utr. 1946: 81)
föreslagit principbeslut om att professuren i engelska språket vid universitetet
i Uppsala skulle — liksom även motsvarande professur i Lund —
framdeles uppdelas i två: den ena i engelska språket och den andra i
engelska språket och engelskspråkig litteratur. Såväl universiteten som
kanslern hade biträtt detta förslag. För egen del anslöt jag mig till förslaget,
såvitt angick Lunds universitet, men fann lämpligt att Uppsalaprofessuren
omedelbart delades. Delningen skulle tillgå så, att en ny professur
inrättades i »engelska språket» medan den hittillsvarande professuren
i detta ämne, vars nuvarande innehavare, professorn S. B. Liljegren, gjort
sig känd- för sitt starka intresse för den litteratur- och kulturhistoriska sidan
av ämnesområdet, vid nästa vakanstillfälle skulle ändras till professur i
»engelska språket och engelskspråkig litteratur».
Riksdagen anslöt sig emellertid till universitetsberedningens förslag och
fattade alltså endast principbeslut om professurens delning vid tidpunkt
som framdeles bestämdes. I stället anvisade riksdagen medel till en biträdande
lärare i engelska.
Kanslern har nu, på hemställan av större akademiska konsistoriet, förordat,
att ifrågavarande principbeslut nu förverkligas och att en professur
i engelska språket och engelskspråkig litteratur från och med nästa budgetår
uppföres å avlöningsstaten för professorer in. fl. vid universitetet.
Kanslern har vidare hemställt att Liljegren, vilken förklarat sig villig därtill,
måtte utnämnas till innehavare av den nya professuren, medan den hittillsvarande
professuren i stället skulle ledigförklaras.
5. Professur i röntgendiagnostik och lärartjänst
i radioterapi. På Uppsala universitets stat finnes för närvarande
uppförd en ordinarie tjänst som lärare i medicinsk radiologi. Tjänsten är
förenad med samma löneförmåner som en laboratorstjänst (lön- och tjänstgöringspenningar
9 000 kronor). För dess nuvarande innehavare, H. F.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Laurell, inrättades år 1931 en personlig professor i medicinsk radiologi.
Laurell inträder i pensionsåldern den 21 november 1949.
Medicinska högskolornas organisationskommitté föreslog i sitt den 14
november 1946 avlämnade betänkande (stat. off. utr. 1946: 76), att den för
Laurell personliga professuren i medicinsk radiologi skulle omvandlas till
en professur i röntgendiagnostik. Till stöd härför anfördes:
Den personliga professuren omfattar såväl röntgendiagnostik som strålterapi,
en kombination, som under årens lopp blivit ohållbar på grund
av att de båda ämnena utvecklats i så hög grad, att de nu icke längre kunna
behärskas av en och samma person. Den nuvarande personliga professuren
i radiologi bör därför ändras till en fast professur i röntgendiagnostik. För
ämnet radioterapi bör då inrättas en laborators- och överläkartjänst. Denna
tjänst bör inrättas i samband med den förestående ombyggnaden av akademiska
sjukhuset, varest en särskild avdelning för radioterapi kommer att
inrättas.
Detta förslag upptogs icke till prövning i fjolårets universitetsproposition.
Kanslern har nu, efter framställning av större akademiska konsistoriet,
föreslagit, att beslut vid 1948 års riksdag skall fattas om inrättande av en
ordinarie professur i röntgendiagnostik vid Laurells avgång från den personliga
tjänsten i november 1949 och att i samband därmed den ordinarie
lärartjänsten i medicinsk radiologi skall förändras till en lärartjänst i radioterapi.
Till stöd härför åberopas en hemställan från medicinska fakulteten, vari
anföres bland annat följande.
Den medicinska radiologien består av två i stort sett skilda huvudgrenar,
nämligen dels röntgendiagnostiken och dels radioterapien. Var och en av
dessa huvudgrenar har redan sedan länge nått en sådan omfattning, att de
icke på försvarligt sätt kunna skötas av en för dem bägge gemensam befattningsinnehavare.
Medicinska fakulteten i Uppsala finner det naturligt att i första hand
röntgendiagnostiken, såsom varande den tidigast utvecklade av de bägge
huvuddisciplinerna och såsom undervisningsämne för blivande läkare den
viktigaste i första hand tillgodoses med en fast professur. Beträffande nödvändigheten
av den föreslagna laborators- och överläkartjänsten i radioterapi
får fakulteten anföra följande:
Radioterapiens kliniska betydelse har under de senaste decennierna blivit
allt mer framträdande. Ett mycket stort och alltjämt växande antal vid
akademiska sjukhuset inneliggande patienter erhålla strålbehandling av olika
slag. Detta är förhållandet såväl vid infektionssjukdomar som vid vissa
sjukdomar i nervsystemet och de blodbildande organen, vid vissa sjukdomar
i huden samt framför allt vid talrika fall av elakartade svulster, där
strålterapi antingen ensamt tillgripes eller vanligen användes i samband
med kirurgisk behandling.
På grund av den moderna atomforskningens i våra dagar nästan explosionsartade
utveckling kan förutses, att de radioaktiva ämnenas biologiska verkningar
i en niira framtid kommer att få en långt större betydelse iin vad
som nu är förhållandet. Sådana strålverkningar måste man räkna med vid
fabrikation av radioaktiva substanser och det måste ju befaras att vid ett
3 — liihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 152.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
eventuellt kommande krig radioaktiviteten kan få en oerhörd användning
som stridsmedel. Mera tillfredsställande är att man av laboratoriemässigt
framställda radioaktiva ämnen synes kunna förvänta en helt ny och sannolikt
ytterst värdefull terapiform, särskilt vid fall av elakartade svulster och
blodsjukdomar. En sådan terapiform nödvändiggör bearbetningen av ett
ännu knappt öppnat forskningsfält, som sannolikt kommer att ligga centralt
inom radioterapiens stora forskningsområde.
Om den personliga professuren i medicinsk radiologi i enlighet med fakultetens
önskan omvandlas till en ordinarie professur i röntgendiagnostik, bör
beslut därom fattas minst ett år före Laurells avgång från tjänsten vid uppnådd
pensionsålder i november 1949. Den nya professorsbefattningen i röntgendiagnostik
måste nämligen förklaras till ansökan ledig redan i november
1948. Det synes då vara nödvändigt att den av fakulteten äskade lärartjänsten
i radioterapi ledigförklaras vid samma tidpunkt.
6. Personlig professur i egyptologi för docenten
T. Säve-Söderbergh. Universitetsberedningen hade i sitt förutnämnda
betänkande föreslagit, att vid Uppsala universitet skulle inrättas
en ordinarie professur i egyptologi. Kanslern biträdde icke detta förslag
utan ifrågasatte i stället, att en personlig professur skulle inrättas för SäveSöderbergh.
Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1947:272 (s. 141)
anförde jag för egen del följande.
Utan att vilja underskatta egyptologiens betydelse ur den humanistiska
forskningens synpunkt hyser jag likväl en viss betänksamhet inför förslaget
att inrätta en ordinarie lärostol i egyptologi. Med hänsyn till ämnets särart
synes det vara tveksamt, huruvida kompetenta sökande till en sådan professur
alltid skulle kunna påräknas. Det torde också kunna ifrågasättas,
huruvida icke egyptologien med sin starkt museala inriktning skulle kunna
erhålla en fullgod representation inom svensk humanistisk forskning och
svenskt kulturliv även genom en mera direkt anknytning till ett centralt
arkeologiskt museum. Jag erinrar i detta sammanhang om pågående utredning
rörande frågan om upprättande av ett dylikt museum för medelhavsländerna
och främre Orienten. Jag anser mig sålunda icke för närvarande
böra biträda universitetsberedningens förslag om inrättande av en ordinarie
professur i förevarande ämne.
Kanslern upprepar nu sitt förslag från i fjol om en personlig professur
i egyptologi för docenten Säve-Söderbergh. Till stöd härför anför kanslern
följande.
Professorn Axel Persson har i ärendet framhållit, att ett med samlingarna
i Stockholm nära nog likvärdigt museum funnes i Uppsala, nämligen Victoriamuseet
för egyptiska fornsaker, vilket på grund av dess karaktär av
donation och universitetets egendom icke kunde överflyttas till Stockholm.
Då det uppenbarligen icke heller vore möjligt eller lämpligt att flytta
Stockholms-samlingarna till Uppsala, bleve det enligt Perssons mening
oundgängligt, att för vården av landets synnerligen dyrbara egyptologiska
samlingar erfordrades två välkvalificerade befattningar, en i Stockholm
och en i Uppsala. Vidare vore att märka, att egyptologien vore av stor be
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
tydelse för forskningen och undervisningen i en rad angränsande, i Uppsala
representerade ämnen både inom filosofiska och teologiska fakulteterna.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt
av föreliggande handlingar i ärendet anser jag mig böra ånyo upprepa mitt
tidigare framställda förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi
för docenten Säve-Söderbergh, vilken såsom av ingivna sakkunnigutlåtanden
framgår är en internationellt välkänd, högt kvalificerad och
allsidig egyptolog.
7. Observatör vid astronomiska observatoriet i
Kvistaberg. För några år sedan mottog universitetet i Uppsala såsom
donation av filosofie doktor Nils Tamm dennes kända privatobservatorium
på egendomen Kvistaberg i Bro och Lossa kommun i Uppland.
I donationen inbegrepos, förutom vissa jordegendomar, aktier och obligationer
till ett värde av cirka 300 000 kronor. Donationens ändamål var att
göra det möjligt för Uppsala observatorium att på Kvistaberg inrätta och
driva ett filialobservatorium. På förslag av Kungl. Maj:t (se propositionen
1946: 273, s. 329 ff.) har för budgetåret 1946/47 anvisats ett belopp av
150 000 kronor i syfte att tillsammans med de donerade medlen möjliggöra
anskaffandet och uppmonterandet av ett större spegelteleskop för Kvistabergsobservatoriet,
varjämte statsmakterna, såsom framgår av nyssnämnda
proposition, ställt i utsikt ett ytterligare anslag av 150 000 kronor för samma
ändamål under ett senare budgetår.
Naturvetenskapliga forskning skommittén föreslog i sitt den 1 november
1945 avlämnade betänkande (stat. off. utr. 1945:48), att en särskild observatorstjänst
med docenten Åke Wallenquist som förste innehavare skulle
inrättas för Kvistabergsobservatoriet. Innehavaren av tjänsten skulle bo
å Kvistaberg och utöva den dagliga tillsynen över filialobservatoriet samt
biträda prefekten vid ledningen av det vetenskapliga observationsarbetet.
Kommittéförslaget upptogs icke i 1946 års universitetsproposition, enär
det ansågs lämpligt att avvakta tidpunkten för färdigställandet av det nya
spegelteleskopet.
Universitetsberedningen föreslog i sitt hösten 1946 avlämnade betänkande,
att ifrågavarande observatorstjänst skulle inrättas från och med den
1 juli 1948.
Kanslern föreslår nu, under åberopande av en framställning i ämnet från
det större akademiska konsistoriet och matematisk-naturvetenskapliga sektionen,
att observatorstjänsten inrättas från och med nästa budgetår och
att docenten Wallenquist utses till förste innehavare. Sektionen åberopar
en skrivelse från professorn i astronomi G. Malmquist, vari anföres i huvudsak
följande.
Sedan riksdagen beviljat Uppsala universitet ett anslag på 300 000 kronor
för att tillsammans med de Tammska donationsmedlen användas för
anskaffandet av ett större spegelteleskop med tillhörande kupolbyggnad,
36
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.
avsett att placeras å Kvistaberg, står observatoriet inför förverkligandet
av planen att erhålla ett modernt filialobservatorium. Underhandlingar beträffande
leverans av instrumentet äro igång och sedan dessa underhandlingar
slutförts kommer arbetet med uppförandet av kupolbyggnaden att
påbörjas. Då det är meningen att förlägga observationsarbetets tyngdpunkt
till Kvistaberg, är det nödvändigt att utöka observatoriets ordinarie personal
med en observatör. Den ena av observatörerna skulle fortfarande
vara stationerad i Uppsala och som nu leda observationsövningarna för
lägre betyg samt biträda prefekten vid ledning av observationsarbetena
av vetenskaplig karaktär för licentiatexamen och doktorsgrad. Den andre
observatorn skulle vara skyldig att bo på Kvistaberg och utöva den dagliga
tillsynen över filialobservatoriet samt biträda prefekten vid ledningen
av det vetenskapliga observationsarbetet därstädes.
Då innehavaren av den nya observatorsbefattningen skall vara knuten
till Kvistaberg, är det av största vikt att befattningen tillsättes i så god
tid, att han redan från början kan deltaga i arbetet med byggnadernas iordningställande
och instrumentets uppmontering.
Docenten Wallenquists kompetens till den nya befattningen är synnerligen
kvalificerad. Född 1904 förordnades han 1931 till docent i astronomi
vid Uppsala universitet, innehade åren 1937—42 docentstipendium och
tilldelades 1/4 1944 ett då ledigt forskarstipendium. Han har utvecklat
en omfattande och synnerligen förtjänstfull verksamhet som vetenskaplig
författare. Hans produktion omfattar ett 80-tal arbeten. Han har av samtliga
sakkunniga förklarats kompetent till professuren i astronomi vid Uppsala
universitet 1938 samt till observatorstjänsten vid samma universitet
1940, då han innehade andra förslagsrummet.
Beträffande det nuvarande läget ifråga om den planerade instrumentanskaffningen
för Kvistabergs-observatoriet har professorn Malmquist i
en promemoria den 26 januari 1948 meddelat följande.
På grund av de stigande priserna på den internationella marknaden och
på grund av valutaförhållandena ha vi efter ingående överläggningar med
såväl inländska som utländska experter fattat beslut att bygga det stora
spegelteleskopet i Sverige. De mekaniska delarnas tillverkning kommer ej
att erbjuda några större svårigheter, särskilt som från Amerika erhållits
kopior till ritningarna till det teleskop, det största hittills byggda, som
tillverkats där för observatoriet å Mount Palomar i södra Kalifornien. För
de optiska delarna ha vi inlett samarbete med en framstående expert, ingenjören
E. Aulin, Aga, som tidigare byggt flera spegelteleskop. Aulin har
även åtagit sig att leda konstruktionsarbetet för de mekaniska delarna. För
att skaffa erfarenhet ha vi beslutat att först bygga ett mindre teleskop av
samma typ som det större. Om inga oförutsedda binder möta kommer detta
instrument att ställas upp på Kvistaberg sommaren 1948 och observationer
med detsamma komma sedan omedelbart att börja. Både med hänsyn härtill
samt till den omständigheten, att arbetet på det större instrumentet
påbörjats och att detta arbete kommer att kräva en avsevärd insats från
observatoriets sida, är det högst angeläget att den nya befattningen inrättas
nu.
Naturvetenskaplig a forskningsrådet har starkt understrukit angelägenheten
av att ifrågavarande befattning nu inrättas.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 15%.
8. Omreglering av befattningen som preceptor i
religionshistoria. På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1947 års riksdag,
att den dittillsvarande befattningen som biträdande lärare i religionshistoria,
gemensam för teologiska och filosofiska fakulteterna, skulle ändras
till en ordinarie befattning som preceptor, likaledes gemensam för de båda
fakulteterna. Riksdagen erinrade i detta sammanhang om det alltmera
framträdande behovet av en professur i ämnet inom filosofiska fakulteten
och förutsatte, att Kungl. Maj:t uppmärksammade frågan, huruvida icke
utvecklingen i ämnet kunde anses motivera, att den beslutade befattningen
omändrades till en dylik professur. På förslag av filosofiska fakultetens
humanistiska sektion, vilket biträtts av teologiska fakulteten, har nu kanslern
förordat, att preceptorsbefattningen från och med nästa budgetår uppföres
enbart under humanistiska sektionen. Till stöd härför åberopas behovet
av att ifrågavarande ämne får en självständig företrädare inom denna
sektion.
9. Ökat anslag till biträdande lärare i kliniska
ämnen. Utöver de arvodesbelopp å tillhopa 18 000 kronor, som äro anvisade
för biträdande lärare i medicin, kirurgi och barnpsykiatri, har för
innevarande budgetår anvisats ett belopp av 12 000 kronor till biträdande
lärare i kliniska ämnen, att fördelas av Kungl. Maj:t på förslag av kanslern.
Medicinska fakulteten och konsistoriet ha hemställt om en höjning av
dessa anslagsmedel å tillhopa (18 000 -j- 12 000 =) 30 000 kronor med
23 000 kronor till 53 000 kronor. Kanslern tillstyrker för sin del — under
erinran om vad han anfört beträffande karolinska institutets motsvarande
anslagsäskande (se 1948 års 8:e huvudtitel, s. 79 ff.) — att klumpbeloppet
å 12 000 kronor höjes med 18 000 kronor till 30 000 kronor.
10. Sex nya klinikamanuenser. Kanslern har, på framställning
av större akademiska konsistoriet, hemställt, att på universitetets
stat måtte anvisas medel för avlönande av sex nya klinikamanuenser, därav
fyra vid psykiatriska kliniken, en vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar
samt en vid obstetrisk-gynekologiska kliniken. I fråga om psykiatriska
kliniken, som för närvarande disponerar över fyra amanuenser (underläkare),
framhåller kanslern, att sex avdelningar av kliniken vore i bruk
hösten 1947, att ytterligare en avdelning skulle öppnas i januari 1948, att
en åttonde avdelning skulle öppnas i början av nästa budgetår samt att en
klinikamanuens (underläkare) behövdes på varje avdelning. Beträffande
de begärda nya amanuenserna å övriga kliniker har konsistoriet anfört:
På akademiska sjukhusets stat finnas nu upptagna tre extraläkarbefattningar,
av vilka två tillkommit den 1 juli 1944 och en den 1 juli 1945. Dä
medicinalstyrelsen föreskrivit, att behövlig underläkarbefattning ej får
uppehållas med extra läkare under längre tid iin tre år, får konsistoriet hemställa
om utverkande av proposition till nästkommande års riksdag om
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
inrättande i stället för två av dessa extraläkarbefattningar av amanuenstjänster,
nämligen en vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar och
en vid obstetrisk-gynekologiska kliniken. Den tredje extraläkarbefattningen,
nämligen å oftalmiatriska polikliniken, anser konsistoriet kunna kvarstå
isom extra läkartjänst intill dess medicinska högskolornas organisationskommittés
förslag om utbyggnad av läkarorganisationen blivit föremål för
statsmakternas ställningstagande.
It. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap och
antikens historia. På förslag av universitetsberedningen anvisades
för budgetåret 1947/48 vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund
ett anslagsbelopp av 4 000 kronor för att professorerna i klassisk fornkunskap
och antikens historia skulle kunna befrias från den omfattande kursundervisningen
för studerandena i ämnena klassiska språk, historia och
konsthistoria.
Kanslern har nu hemställt, att kursanslaget å 4 000 kronor måtte utbytas
mot ett arvode som förste amanuens (4 032 kronor) samt att en befattning
som biträdande lärare måtte inrättas. Till stöd härför åberopas en
framställning av professorn A. Tf7. Persson, vari anföres bland annat följande.
Kravet på en biträdande lärare i ämnet motiveras av de omfattande kurser,
som ingå i undervisningen. En kurs ger sålunda en översikt över antikens
kulturella och historiska utveckling, vilken är avsedd att dels vara en
inledning till vidare studium av ämnet, dels att meddela de för skolundervisningen
i klassiska språk och historia erforderliga insikterna i antikens historia
och kulturhistoria. En annan kurs ger en översikt av antikens konsthistoria
med särskild hänsyn till dem, som studera ämnet konsthistoria.
Dessa kurser krävas för en effektiv undervisning i klassisk fornkunskap och
antikens historia och äro dessutom av den största betydelse för undervisningen
i ämnena historia och konsthistoria.
Ifrågavarande undervisning är så krävande och betydelsefull, att god
docentkompetens och god undervisningsförmåga måste krävas av den person,
som omhänderhar nämnda undervisning. Kursen i antikens historia,
inräknat förhör, omfattar cirka 60 timmar. Kursen i antikens konsthistoria
bör ha samma omfattning, ehuru detta hittills ej varit möjligt att genomföra.
Trettio till femtio studenter bruka deltaga i dessa kurser.
Det är att förutse, att person med docentkompetens endast undantagsvis
kommer att finnas tillgänglig för tilldelande av det förordade kursanslaget.
För att ifrågavarande undervisning skall kunna hållas på en sådan nivå,
att dess kvalitet och värde ej katastrofalt sänkas, är det därför nödvändigt
att en biträdande lärare anställes.
Farhågan, att person med docentkompetens endast undantagsvis skulle
komma att finnas tillgänglig för tilldelande av förordade kursanslag, har vid
en undersökning av närvarande situation besannats. Docent, som innehar
docentstipendium, kan icke ifrågakomma, och den undervisning, som skulle
komma att åvila icke-stipendierad docent skulle bliva så omfattande, att
han nödvändigtvis måste åsidosätta de krav, som ställas på en docent beträffande
vetenskaplig forskning. Man löper en allvarlig risk, att undervisningen
rörande antikens historiska och konsthistoriska utveckling, bety
-
39
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15%.
delsefull ej blott för ämnet klassisk fornkunskap utan också för ämnena
historia och konsthistoria, ej skall kunna upprätthållas, därest ej biträdande
lärarbefattning snarast beviljas.
12. Kursanslag för propedeutisk undervisning i
hebreiska. I propositionen 1947: 272 (s. 160) anmäldes universitetsberedningens
förslag om anvisande av ett anslagsbelopp å 3 000 kronor till
vartdera universitetet för anordnande av undervisning i hebreiska, särskilt
avsedd för teologisk-filosofisk examen. Kanslern hade tillstyrkt detta förslag,
men tillika framhållit, att denna undervisning syntes kräva en så omfattande
akademisk erfarenhet, att vederbörande professorer och docenter
icke lämpligen borde frigöras från densamma. För egen del ansåg jag mig
icke böra tillstyrka bifall till beredningens ifrågavarande förslag.
Kanslern har nu hemställt, att ett anslagsbelopp av 3 000 kronor måtte
anvisas för ifrågavarande undervisning. Till stöd härför anföres:
I en till kanslern för rikets universitet ställd skrivelse av den 15 september
1947 gjorde professorn H. S. Nyberg framställning om ett anslag ur reservfonden
av 4 000 kronor för hållande läsåret 1947/48 av en propedeutisk kurs
i hebreiska. Nyberg anförde härvid att därest anslag av statsmedel icke
erhölles till denna kurs skulle den bliva den enda avgiftsbelagda vid universitetet,
vilket strede mot de principer, som hädanefter skulle tillämpas beträffande
den propedeutiska undervisningen. Humanistiska sektionen tillstyrkte
bifall till framställningen. Drätselnämnden framhöll, att sedan det
upplysts att kursen ifråga omfattade över 100 timmar, att kursavgiften
föregående år utgått med 80 kronor per deltagare och läsår samt att annan
kompetent person än Nyberg icke funnes att tillgå för givandet av kursen
ansåge sig nämnden böra tillstyrka ansökningen om än med tvekan beträffande
beloppet, enär universitetsberedningen för anordnande av ifrågavarande
undervisning föreslagit ett belopp av 3 000 kronor.
Genom beslut den 10 oktober 1947 medgav jag att ur reservfonden finge
för nämnda ändamål utgå ett anslag av 3 000 kronor.
Det större konsistoriet har i sina anslagsäskanden begärt att ett anslag
av 4 000 kronor måtte från och med budgetåret 1948/49 anvisas för anordnande
av omförmälda kurs i hebreiska. Jag har ansett mig böra tillstyrka
bifall till konsistoriets begäran på så vis att för ändamålet anvisas ett belopp
av 3 000 kronor.
13. Förste i stället för tredje amanuens vid seminariet
för ortnamnsforskning. Vid seminariet för nordisk
ortnamnsforskning finnes för närvarande en tredje amanuens. Då seminariet
syntes vara i behov av biträde av en förste amanuens har kanslern föreslagit
att en dylik tjänst inrättas i stället för den nuvarande tredje amanuensbefattningen
.
Universitetsberedningen hade icke föreslagit inrättande av ifrågavarande
befattning omedelbart men synes ha avsett, att en dylik befattning skulle
inrättas från och med budgetåret 1949/50 i samband med tillkomsten av
professuren i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Till stöd för förslaget om inrättande omedelbart av ifrågavarande amanuenstjänst
har professorn J. Sahlgren anfört:
Tillströmningen av elever till undervisningen i ämnet nordisk ortnamnsforskning
är stor. Antalet deltagare i seminariet och proseminariet har sedan
flera år varit över 60. Till seminariet hör ett värdefullt bibliotek, för närvarande
omfattande cirka 8 000 volymer, förvärvade dels genom inköp, dels,
och framför allt, genom donationer. Biblioteket innehåller även en kartsamling.
Materialet för undervisningen i ortnamnsforskning hämtas ur det
i samma våning belägna Svenska ortnamnsarkivets vetenskapliga samlingar.
För skötsel och vård av det ständigt växande seminariebiblioteket, för handledning
av särskilt de yngre eleverna, för utlåning av böcker och arkivalier
ur Svenska ortnamnsarkivet såväl under pågående seminarieövningar som
eljest under dagarna och för utskrivning av materiallistor till övningarna
och meddelanden till deltagarna erfordras oundgängligen en medhjälpare.
Denne skulle sålunda såsom den hittillsvarande tredje amanuensen tjänstgöra
både som bibliotekarie och amanuens.
14. Tredje amanuens vid seminariet för musikforskning.
Professuren i musikforskning tillkom genom beslut av 1946
års riksdag och är sedan den 1 januari 1947 tillsatt med ordinarie innehavare.
Kanslern har tillstyrkt en av humanistiska sektionen och större akademiska
konsistoriet gjord framställning om inrättande av en befattning som tredje
amanuens för biträde åt professorn vid skötseln av skivarkivet och biblioteket,
deras katalogisering, komplettering m. m.
15. Förste amanuens vid museet för nordiska
fornsaker. Till detta museum äro för närvarande knutna en förste
assistent- och en förste amanuensbefattning. Kanslern anför:
Universitetsberedningen föreslog att ytterligare en förste amanuensbefattning
skulle knytas till museet för nordiska fornsaker i Uppsala med hänsyn
till samlingarnas omfattning och betydelse för undervisningen. I mitt utlåtande
häröver fann jag att med inrättandet av denna tjänst borde tills vidare
kunna anstå. Den utredning, som nu ytterligare förebragts i detta ärende
har övertygat mig om värdet av att ifrågavarande förste amanuensbefattning
kommer till stånd, Jag anser mig därför böra tillstyrka, att en dylik
tjänst inrättas från och med nästa budgetår.
Till stöd för ifrågavarande förslag har professorn S. Lindqvist framhållit,
att inrättandet av ytterligare förste amanuensbefattning skulle betyda en
avsevärd förbättring av möjligheterna att utvidga museets praktiska verksamhet
i den omfattning, som med hänsyn till undervisningen måste anses
mycket angelägen. För närvarande hindrades såväl prefekten som de yngre
tjänstemännen av sina vetenskapliga uppgifter från regelbunden kontakt
med fornminnesvården ens i ett begränsat område kring universitetsstaden,
en kontakt som likväl skulle bli av stor betydelse genom de många tillfällen
att samla praktisk erfarenhet, som den skulle bereda de studerande.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
16. Ökade medel till bibliotekarier vid humanistiska
sektionen. För detta ändamål står för innevarande budgetår
ett belopp av 3 000 kronor till förfogande. Kanslern har, under åberopande
av vad vederbörande universitetsmyndigheter anfört, hemställt om
en höjning av ifrågavarande anslagsmedel med 2 000 kronor till 5 000 kronor.
Humanistiska sektionen har beträffande detta spörsmål yttrat följande.
Då ej mindre än 13 av humanistiska sektionens seminarier komma att
erhålla egna lokaler i Gamla Kemikum med ett stort antal arbetsplatser
för lärare och studenter, komma väsentligt ökade anspråk att ställas på
bibliotekariernas tjänstgöring. För närvarande avlönas bibliotekarien med
ett arvode å 2 010 kronor per år och biträdande bibliotekarien med 1 010
kronor. I samråd med den nuvarande bibliotekarien har utredning verkställts
rörande arbetets omfattning och har denna utredning visat att arbetet i samband
med de nya lokalernas ianspråktagande kommer att ökas med minst
50 procent.
17. Personalförstärkning vid meteorologiska institutionen.
Genom beslut av 1946 års riksdag inrättades från och
med den 1 juli 1947 en andra professur vid denna institution. Ämnesområdet
bestämdes till »meteorologi, särskilt väderlekslära». Samma riksdag anvisade
medel till nybyggnad för institutionen. (Propositionen 1946: 273, s.
162—187).
Större akademiska konsistoriet har hemställt, att från och med nästa budgetår
måtte anvisas medel till följande nya befattningar, avsedda för den nye
professorns avdelning av institutionen, nämligen
1 biträdande lärare i synoptisk meteorologi,
1 förste assistent,
1 andre assistent,
1 förste amanuens,
1 kanslibiträde.
Konsistoriet anför i anslutning härtill följande.
Konsistoriet vill i fråga om de föreslagna befattningarna vid meteorologiska
institutionens avdelning för synoptisk meteorologi framhålla, att då
byggnadsarbetena för den nya meteorologiska institutionen komma att påbörjas
hösten 1947 institutionsbyggnaden sannolikt ej kommer att hinna
färdigställas förrän en tid in på nästkommande budgetår. Då således arbetsplats
torde komma att saknas från budgetårets början åtmmstone för en del
av ifrågavarande befattningshavare, vill konsistoriet föreslå att tidpunkten
för besättandet av befattningarna med innehavare måtte få senare bestämmas.
Kanslern tillstyrker ifrågavarande förslag, varvid dock torde föreskrivas,
att med åtgärder för tillsättande av ifrågavarande befattningar skall anstå
till tidpunkt, som Kungl. Maj:t på förslag av vederbörande universitetsmyndigheter
bestämde.
Av den skrivelse från professorn T. Ber geron, som ligger till grund för
konsistoriets förslag, framgår, att de ifrågasatta tjänsterna delvis motiverats
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
med den undervisningsbörda, som komme att falla på meteorologiska institutionen,
när den nu vid Sveriges meteorologiska och hydrografiska institut
pågående utbildningen av militära och civila meteorologer åtminstone delvis
flyttades till Uppsala, vilket enligt uppgift skulle ske hösten 1948.
18. Räknebiträde vid meteorologiska institutionen.
Kanslern tillstyrker, att en befattning i Ce 8 som kontorsbiträde
(räknebiträde) inrättas vid nämnda institution. Till grund för detta förslag
ligger en framställning från professorn //. Köhler, vari anförts följande.
På grund av institutionens hittillsvarande utveckling har det arbete, som
måste åläggas innehavaren av kanslibiträdesbefattningen så utökats, att
denna icke längre kan tagas i anspråk för det vid meteorologiska institutionen
nödvändiga räknearbetet. Från och med den 1 juli 1947 kommer på
grund av observationsmaterialets utökning det erforderliga räknearbetet att
mer än fördubblas, varför behovet av ett räknebiträde är mycket trängande.
19. Omändring av befattningarna som andre assistenter
vid kemiska institutionen till förste
assistenter. Före 1946 förfogade institutionens två avdelningar över
var sin befattning som förste assistent (arvode 8 160 kronor). 1946 års riksdag
beslöt tilldela avdelningarna även var sin befattning som andre assistent
(arvode 6 900 kronor). Naturvetenskapliga forskningskommittén hade förordat,
att även de nya assistenterna skulle få ställning som förste assistenter
men departementschefen och riksdagen anslöt sig till kanslerns förslag att
befattningarna skulle inrättas som andre assistenter.
Kanslern har nu, under åberopande av vad professorn G. Hägg anfört, tillstyrkt
att andre assistenterna uppflyttas till förste assistenter. Hägg har i
ärendet anfört i huvudsak följande.
Vid vardera av institutionens två avdelningar (den oorganiska och den
organiska) tjänstgöra för närvarande en förste och en andre assistent. De
två förste assistenterna tjänstgöra som undervisningsassistenter och de två
andre assistenterna som forskningsassistenter. De båda förste assistentbefattningarna
inrättades från början för undervisningen emedan dennas stora
omfattning oundgängligen krävde detta. Trots att det i allmänhet tages för
givet att varje professor till hjälp vid sin forskning behöver en förste assistent
så har alltså i ifrågavarande fall det stora undervisningsbehovet orsakat
att endast andre assistenter äro tillgängliga för forskningen. Med de svårigheter
som för närvarande föreligga att i konkurrens med industrien erhålla
lämplig personal har härigenom forskningshjälpen kommit i ett svårt läge.
För att en professors forskning skall bli effektiv är det av största vikt att
hans närmaste forskningsmedhjälpare är en person med mycket goda kvalifikationer
och vars ekonomiska ställning dessutom är sådan att han ej
nödgas övergå till annan verksamhet efter alltför kort tid.
Det bör kanske påpekas att de båda assistenterna på samma avdelning
arbeta oberoende av varandra inom helt skilda områden och att de båda
intaga lika ställning under professorn. De helt olika arbetsuppgifterna göra
43
Kungl. May.ts proposition nr 158.
också att man ej torde kunna räkna med en övergång från den ena tjänsten
till den andra. Ur avancemangssynpunkt är sålunda arvodesskillnaden utan
betydelse.
20. Ytterligare en tredje amanuens inom matematisk-naturvetenskapliga
sektionen. Större almdemiska
konsistoriets ifrågavarande förslag, vilket tillstyrkts av kanslern, har
motiverats på följande sätt:
I avlöningsstaten för budgetåret 1947/48 finns upptaget ett anslag å
21 600 kronor till arvode åt 18 tredje amanuenser vid m atem atisk-n åt urvetenskapliga
sektionen. Uti avlöningsstaten för budgetaret 1946/1947 har
i stället utgått arvoden till 20 tredje amanuenser inom sektionen, varav ett
arvode tilldelats geografiska institutionen. Av propositionen nr 272 till
1947 års riksdag synes framgå, att man vid föreslaget utbyte av arvoden
till tredje amanuenser vid geografiska institutionen mot arvoden till andre
amanuenser utgått från den förutsättningen att geografiska institutionen
tilldelats 2 tredje amanuenser. Då så ej är förhållandet utan nämnda institution
tilldelats blott en tredje amanuens får konsistoriet anhålla om arvoden
till 19 tredje amanuenser.
21. Instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska
institutionen. Kanslern har tillstyrkt ett av konsistoriet framfört förslag
om inrättande vid denna institution av en befattning i Ca 13 som instrumentmakare
(mekaniker). Till stöd härför aberopas, att på institutionens
verkstad för närvarande arbeta en statsanställd förste instrumentmakare
samt sex mekaniker avlönade med tillfälliga donationsmedel. Tillverkningen
av instrument och apparater har, framhalles vidare, pa senare tid starkt
ökat och kommer att ytterligare ökas, speciellt för kärnkemiska undersökningar,
i samband med inrättandet av ett cyklotronlaboratorium.
Statskontoret framhåller, att behovet av ytterligare teknisk personal undandroge
sig statskontorets bedömande. Skulle emellertid den föreslagna
befattningen anses böra inrättas, borde den tills vidare endast uppföras som
extra ordinarie. Med placering i 13 lönegraden följde tjänstebenämningen
institutionsvaktmästare.
Statens lönenämnd har uttalat, att om tjänsten med hänsyn till göromålens
art och kraven på innehavarens kompetens ansåges jämförlig med redan
befintliga instrumentmakartjänster vid universitetet, löneställningen borde
bliva densamma som för dessa senare tjänster, eller Ca 14.
22. Ytterligare ett laborator iebiträde vid zoologiska
institutionen. Kanslern föreslår inrättande av ytterligare
en laboratoriebiträdesbefattning i Ca 11 vid denna institution, närmast
avsedd för zootomiska laboratoriet. Till stöd härför åberopas en av
konsistoriet tillstyrkt framställning från professorerna S. Hörstadius och G.
Jägersten, vari anföres i huvudsak följande.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Vid zoologiska institutionen finnas två laboratoriebiträden.1 Det är emellertid
ett för institutionens vetenskapsidkare sedan länge ytterst besvärande
faktum, att de tekniska biträdena ej medhinna det myckna arbete av teknisk
art, som måste utföras för att den vetenskapliga verksamheten ej skall
hämmas. I själva verket medför bristen på teknisk hjälp stora olägenheter.
Specialisterna ha under senare år ofta fått vänta veckor och månader, innan
en för deras fortsatta arbete nödvändig preparerering blivit färdig, eller
också ha de måst anställa privat hjälp. Det kan icke anses rationellt att
nya, relativt dyra forskningsbefattningar inrättas, om de på grund av bristande
teknisk hjälp ej göras fullt forskningsdugliga. Knappast mindre besvärande
är den ringa tekniska assistensen för undervisningen. Någon nämnvärd
montering av museimaterial har ej kunnat ske sedan närmare tiotalet
ar tillbaka, detta ehuru ett av de båda laboratoriebiträdena sedan gammalt
närmast betraktats som tillhörande zoologiska museet. Än värre är att zootomiska
laboratoriets preparatsamlingar endast i mycket ringa grad kunnat
förnyas och utökas. Åtskilliga av snittpreparaten härstamma från förra
århundradet och måste nu utmönstras och ersättas. Andra preparat finnes
i ett eller några få exemplar, vilket i hög grad hindrar effektivisering av kursarbetet.
Vidare måste planschmaterialet hållas vid makt genom ny- och omritningar.
23. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid fysiska
institutionen. För närvarande finnes en befattning i Ce 11 som
laboratoriebiträde vid denna institution. I samband med beslutet år 1946
om inrättande av ytterligare en fysikprofessur hade förutsatts, att såsom
biträde åt innehavaren skulle inrättas en befattning som förste assistent,
en som förste amanuens och en som laboratoriebiträde. I propositionen 1946:
273 uttalades (s. 67), att denna personal med hänsyn till det långa tillsättningsförfarandet
icke syntes behöva tillsättas förrän från och med budgetåret
1947/48. Genom beslut av 1947 års riksdag ha för innevarande budgetår
anvisats medel för assistent- och amanuensbefattningarna men däremot ej
för laboratoriebiträdestjänsten. Den nya fysikprofessuren har numera tillsatts
med ordinarie innehavare. Kanslern har nu hemställt om medel för
inrättande av den nya laboratoriebiträdesbefattningen såsom extra ordinarie
(Ce 11) från och med nästa budgetår.
24. Två nya kanslibiträdestjänster vid matematisk-naturv
etenskapliga sektionen. Biokemiska och fysikalisk-kemiska
institutionerna dela för närvarande ett kanslibiträde, institutionerna
för matematik samt mekanik och matematisk fysik ett kontorsbiträde.
Då kanslern funnit att övertygande skäl blivit anförda för att var
och en av dessa institutioner utrustas med ett eget kanslibiträde hemställer
kanslern i enlighet med konsistoriets begäran, att två nya kanslibiträdesbefattningar
i lönegraden Ce 11 inrättas för nämnda ändamål. Till stöd härför
åberopas framställningar av professorerna A. Tiselius (för biokemiska institutionen)
och T. Nagell (för matematiska institutionen). Beträffande
innehållet i dessa hänvisas till handlingarna.
1 Därjämte ett vid zoofysiologiska institutionen.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
25. Uppflyttning av vaktmästaren vid Gustavian
u m från Ca 9 till Call. Till stöd för kanslerns förslag om en
dylik uppflyttning åberopas följande utredning.
För de i Gustavianum inrymda institutionerna har inrättats en gemensam,
ordinarie vaktmästaretjänst. Dennas innehavare ombesörjer helt — förutom
av respektive institutionsprefekter påkallade sysslor av vanlig natur — skötseln
av värmeanläggningen i byggnaden och övrig tillsyn av fastigheten i
sin helhet. Då han är väl förfaren i snickeri, har han även kunnat utföra
åtskilliga smärre reparationer och ändringar i inredningen ävensom i stor
utsträckning biträtt vid installeringen av museets för nordiska fornsaker nya
konserveringsanstalt och utfört nya monteran ordningar i dess utställningssal.
Då han även har att sköta skioptikonapparaten vid de talrika föreläsningar
med skioptikonbilder, som hållas i byggnaden, har det tyvärr visat sig omöjligt
att få alla dessa plikter fyllda inom den för tjänsten stadgade normalarbetstiden.
Han är sålunda fullt sysselsatt och har utfört väsentliga arbeten av mer
fordrande art och fyller sålunda utan tvivel väl de krav, som torde gälla för
det stora antalet på universitetets stat uppförda ordinarie institutionsvaktmästarnas
del. Dessa institutionsvaktmästare äro så gott som alla placerade
i lönegrad Ca 11, vaktmästaren i Gustavianum åter i Ca 9.
Undantagsförhållandet torde ha uppkommit av den anledningen, att vid
denna tjänsts inrättande förekom ännu en, högre avlönad vaktmästartjänst
vid en av de i Gustavianum inrymda institutionerna, museet för nordiska
fornsaker. Denna tjänst är emellertid nu, som en naturlig konsekvens av
att helt andra uppgifter sedan lång tid ålegat dess innehavare, förändrad till
en preparatorstjänst.
Statskontoret, som avstyrker denna framställning, anför:
Statskontoret erinrar, att enligt de av statsmakterna år 1945 godtagna
allmänna riktlinjerna för lönesättningen av bland andra universitetens vaktmästare
nuvarande 11 lönegraden skulle komma till användning endast för
de institutionsvaktmästare, av vilka fordrades yrkesskicklighet såsom mekaniker,
snickare eller dylikt. Då varken vid 1945 års översyn av lönesättningen
eller i nu förevarande sammanhang gjorts gällande, att dylika kompetenskrav
måste ställas å innehavaren av ifrågavarande tjänst, får ämbetsverket
avstyrka den begärda uppflyttningen.
Statens lönenärnnd yttrar:
Den vid institutionerna i Gustavianum tjänstgörande vaktmästarens göromål
synas i betydande omfattning hänföra sig till skötseln av byggnadens
värmeanläggning. Med hänsyn härtill bör enligt lönenämndens mening anstå
med ändring av tjänstens lönegradsplacering i avvaktan på resultatet av 1947
års löneutredning, avseende maskinistpersonal m. fl.
26. Höjt arvode för tillsyningsmannen för Linnean
sk a stiftelsen å II ammarb y. Arvodet utgår för närvarande
med 1 400 kronor för år, varjämte tillsyningsmannen åtnjuter fri bostad.
Med hänvisning till en av universitetets drätselnämnd gjord framställning,
som tillstyrkts av konsistoriet, föreslår kanslern, att arvodet må utgå med
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
högst 4 800 kronor för år, varvid arvodet skulle utgöra 315 kronor i månaden
jämte rörligt tillägg (för närvarande 12 procent). Drätselnämnden anför
i huvudsak följande.
Jämlikt beslut av. statsmakterna år 1879 inköptes viss del av den Carl
von Linné fordom tillhöriga egendomen Hammarby i Uppsala län jämte
därå uppförda byggnader och på stället befintlig, fordom Linné tillhörig
egendom. Översynen över byggnaderna utövas numera av byggnadsstyrelsen
under det att närmaste vården av stiftelsens samlingar, park och övriga
område utövas av en på stället boende tillsyningsman under översyn av en
av större akademiska konsistoriet utsedd inspektor. Trädgården och parken
skola hållas i samma skick, som på Linnés tid. Tillsyningsmannen är skyldig
att under hela dagen visa samlingarna för besökande, varför han är bunden
vid platsen.
Ä universitetets stat finnes upptaget ett arvode å 1 400 kronor till tillsyningsmannen
samt ett anslag för drifts- och underhållskostnader å 700
kronor.
Efter framställning från civilförvaltningens personalförbund, avd. 4, hava
delegerade inom drätselnämnden fört förhandlingar med representanter för
avdelningen, vilka lett till ett förslag till överenskommelse om anställningsoch
lönevillkor för tillsyningsmannen. Förslaget har tillstyrkts av inspektor,
professor von Hofsten, och godkänts av drätselnämnden. En förutsättningfor
överenskommelsens tillämpning är emellertid att erforderliga medel ställas
till universitetets förfogande.
Överenskommelsen innebär bland annat att tillsyningsmannen skall hava
en grundlön av 315 kronor i manaden samt index efter samma grunder som
statens ordinarie befattningshavare, ävensom att han skall äga rätt till ledighet
var tredje söndag.
Drätselnämnden, som noga prövat arten och omfattningen av tillsyningsmannens
arbete, har funnit det nuvarande arvodet vara oskäligt lågt och
den föreslagna avlöningen vara lämpligt avvägd. Med hänsyn till bestämmelserna
om indextillägg kan icke ett fast arvode begäras. Härtill kommer att
medel erfordras för vikarie under tillsyningsmannens söndagsledighet och
semesterledighet samt till den avlöning drätselnämnden kan finna skäl medgiva
tillsyningsmannen uppbära under sjukdom.
Med stöd av vad ovan anförts får drätselnämnden hemställa om ett förslagsanslag
till ersättning för tillsyn av Linnés Hammarby med ett beräknat
belopp av 5 000 kronor.
Statskontoret yttrar:
Någon utredning har icke förebragts angående omfattningen av arbetsuppgitterna
för tillsyningsmannen. Vid sådant förhållande saknar statskontoret
förutsättningar att bedöma skäligheten av den begärda löneförhöjningen.
Därest emellertid befattningen närmast vore att anse som en halvtidssyssla
torde manadsarvodet kunna bestämmas till högst ett belopp motsvarande
halv månadslön i 9 löneklassen.
Lönenämnden framhåller, att de föreslagna löneförmånernas storlek icke
i och för sig gåve anledning till erinran, under förutsättning dock att tillsyningsmannen
kunde betraktas som innehavare av heltidssyssla. Det syntes
lönenämnden principiellt riktigare, att Befattningshavaren ifråga inplacerades
på löneplan såsom extra tjänsteman.
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
27. Vaktmästare vid Dekanhuset. Kanslern har tillstyrkt
att ett belopp av 3 600 kronor anvisas till vaktmästare vid det s. k. Dekanhuset,
Odinslund 2. Teologiska fakulteten och större akademiska konsistoriet
hade hemställt att för ändamålet måtte inrättas en vaktmästarbefattning i
lönegraden Ca 9 och till stöd härför åberopat en framställning av professorn
II. Lindroth, vari anförts i huvudsak följande.
Alltifrån den tidpunkt, då den i Dekanhusets nedre våning inrymda statistiska
institutionen tog hela denna våning, där förut vaktmästarebostad varit
inrymd, i anspråk, har ingen vaktmästare varit bosatt i denna stora institutionsbyggnad,
utan densamma är för närvarande under en stor del av dygnet
helt obevakad, vilket givetvis är högst otillfredsställande. Dekanhuset inrymmer
icke blott teologiska seminariets och statistiska institutionens värdefulla
bok- och materialsamlingar, utan även ortnamnsarkivets arkivalier,
som äro oersättliga.
Avsaknaden av en vaktmästare gör sig dagligen påmint, då — vad teologiska
seminariet beträffar — bibliotekarien och prefekten nödgas fullgöra
mindre, en vaktmästare tillkommande sysslor, vilket i längden naturligen
icke kan anses tillfredsställande. För tyngre sysslor, budskickningar o. dyl.
måste i stor utsträckning stadsbud anlitas, och kostnaden härför bestrides
av seminariets materielanslag. Genom anställandet av en vaktmästare vid
Dekanhuset skulle icke blott dessa utgifter bortfalla utan även den särskilda
kostnaden för eldning och städning av fastigheten, som nu skötes av särskilt
anställda personer. En omsorgsfull skötsel av denna stora fastighet ävensom
alla de en vaktmästare tillkommande uppdrag, som de i byggnaden inrymda
institutionerna dagligen behöva få verkställda, skulle ge en heltidsanställd
vaktmästare full sysselsättning.
28. Ökning av biträdande gymnastik lär a rens tjänstgöring.
Vid Uppsala universitet finnes en ordinarie befattning som gymnastiklärare.
Befattningen är uppförd på s. k. gammal stat med lön 2 400
kronor och tjänstgöringspenningar 1 200 kronor jämte därå belöpande tilllägg.
Med befattningen, som är avsedd enbart för gymnastikundervisning åt
manliga studenter, är förenad en tjänstgöringsskyldighet av 15 veckotimmar
under tiden 15/9—1/12 och 1/2—15/5. För en biträdande gymnastiklärare,
avsedd för de kvinnliga studerande, finnes under arvodesposten ett arvode å
1 100 kronor. Hennes tjänstgöringsskyldighet uppgår till 6 veckotimmar
under nyssnämnda tidsperioder.
Konsistoriet har, under åberopande av en framställning från styrelsen för
gymnastik- och idrottsinstitutionen, hemställt att gymnastiklärartjänsten
måtte omregleras till en befattning i Ca 27 i samband med en ökning av
tjänstgöringsskyldigheten samt att arvodet till biträdande gymnastikläraren
måtte höjas till 2 500 kronor i samband med eu utökning av tjänstgöringsskyldigheten
till 10 veckotimmar under tidsperioden 15/9—15/12 och
15/1—15/5.
Kanslern har icke upptagit förslaget angående omreglering av den ordinarie
gymnastiklärartjänsten men däremot tillstyrkt en arvodeshöjning med
48
Kungl. Maj ds proposition nr 152.
700 kronor för att genom utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten bereda de
kvinnliga studerande bättre utbildningsmöjligheter.
29. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt
arbetare vid botaniska trädgården. Denna anslagspost
är nu uppförd med 53 000 kronor. Större akademiska konsistoriet har hemställt,
att anslagsposten måtte upptagas till 80 000 kronor, vilket innebär en
höjning med 27 000 kronor. Kanslern har tillstyrkt en ökning med 8 000
kronor till 61 000 kronor.
30. Ordinarie intendentsbefattning vid gymnastikoch
idrottsinstitutionen. Kanslern har föreslagit, att den nuvarande,
av gymnastik- och idrottsinstitutionens driftsinkomster avlönade
befattningen som intendent måtte uppföras på universitetets stat såsom ordinarie
befattning i lönegraden Ca 27. Ett belopp, motsvarande statens löneutgifter,
borde å andra sidan årligen inlevereras till statsverket från institutionens
driftsmedel. Kanslern anför:
I en vid 1947 års riksdag väckt motion (I: 348) framfördes ett yrkande
om befattningens uppförande på ordinarie stat, I sitt utlåtande 1947: 247
(s. 85) anförde statsutskottet, att universitetets gymnastik- och idrottsinstitution
hade en viktig uppgift att fylla för universitetets studerande ungdom.
Det vore givetvis önskvärt, att intendentsbefattningen vid institutionen
vore förenad med sådana avlöningsförmåner att man till denna för avdelningens
skötsel och drift betydelsefulla tjänst kunde förvärva en för arbetsuppgifterna
väl kvalificerad kraft. På den i motionen förebragta utredningen
vore det emellertid icke möjligt för utskottet att bedöma skäligheten av att
intendentsbefattningen nu överfördes på universitetets stat med placering i
den av motionärerna angivna lönegraden. Denna fråga torde enligt utskottets
mening kräva ytterligare utredning. Utskottet avstyrkte därför bifall till
det i motionen I: 348 gjorda yrkandet.
Riksdagen lämnade motionen utan bifall.
Konsistoriet har nu inkommit med ytterligare utredning i ärendet. Institutionens
styrelse har härvid framhållit, att ett bifall till inrättande av den
föreslagna intendentsbefattningen komme att medföra en häremot svarande
höjning av universitetets avlöningsanslag. Styrelsen ville för sin del icke
helt avvisa tanken på att denna utgift skulle kunna kompenseras genom
inleverering från gymnastik- och idrottsinstitutionens driftsinkomster av
motsvarande belopp i analogi med vad som gällde för vissa befattningshavare
vid universitetets skogsförvaltning. Visserligen vore driftsinkomsterna
till sin natur fluktuerande och berodde till en betydande del av faktorer,
som styrelsen icke kunde behärska, men hade under de senaste åren varit
tillräckliga för att täcka en sådan utgift.
Enligt min mening är det för gymnastik- och idrottsinstitutionens verksamhet
mycket betydelsefullt att intendenten erhåller en fast ställning vid
universitetet. Jag tillstyrker därför det härom framställda förslaget och har
icke funnit något att erinra mot den föreslagna löneställningen i lönegraden
Ca 27. Jag anser emellertid, att vid inrättandet av denna tjänst bör knytas
villkoret, att ett belopp, motsvarande det belopp, som från statsverket utgår
till intendentens avlönande, årligen inlevereras till statsverket.
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Gymnastik- och idrottsinstitutionens byggnader och andra anläggningar
tillhöra universitetet och redovisas över dess delfond av statens allmänna
fastighetsfond. Från avlöningsanslaget avlönas — förutom eu gymnastiklärare,
en biträdande gymnastiklärare och en idrottslärare — eu maskinist
(Ca 12) vid gymnastikinrättningen. Från materielanslaget utgår ett mindre
anslagsbelopp, f. n. 1 Ilo kronor, till anskaffande och underhåll av materiel
in. m. Kostnaderna för värme, lyse och vatten bestridas från omkostnadsanslaget,
kostnaderna för fastigheternas underhåll från fastighetsfondens anslag
till reparationer och underhåll. I övrigt utgöras institutionens inkomster
av avgifter från dem som utnyttja anläggningarna samt av de medel som
inflyta vid anläggningarnas, främst idrottsplatsens uthyrande till utomstående
organisationer för idrottstävlingar m. m.
Kanslern för rikets universitet har den 16 januari 1940 fastställt reglemente
för gymnastik- och idrottsinstitutionen. Enligt reglementet fastställer
mindre akademiska konsistoriet efter drätselnämndens hörande årligen en
inkomst- och utgiftsstat för institutionen, upptagande beräknade inkomster
och utgifter för institutionens drift och underhåll. Redovisning över institutionens
förvaltning avgives årligen till universitetet. Större akademiska konsistoriet
utser styrelse för institutionen bland universitetets lärare och ordinarie
tjänstemän. Styrelsens ordförande är tillika föreståndare (prefekt) för
institutionen. Reglementet förutsätter även, att styrelsen skall kunna uppdraga
åt en särskild person att utöva den omedelbara tillsynen över institutionens
inrättningar och deras skötsel.
En av större akademiska konsistoriet år 1946 tillsatt kommitté med uppdrag
att utreda vissa personalfrågor vid gymnastik- och idrottsinstitutionen
har anfört bland annat följande.
Före 1940 års reglemente för institutionen hade idrottsplatsen förvaltats
av studenternas idrottsförening. Med idrottsrörelsens snabbt fortskridande
utveckling växte de administrativa och tekniska problemen vid anläggningen
samt de ekonomiska riskerna i samband med driften, och blevo snart av den
storleksordningen, att de icke längre bekvämt kunde inordnas under en
studentförenings verksamhet. Alldeles uppenbart blev detta, sedan idrottsplatsen
i slutet av 1930-talet tack vare stora anslag ur Fonden för idrottens
främjande (347 500 kronor) kunde grundligt förbättras och utbyggas till att
bli icke blott en tidsenlig anläggning till fromma för de studerandes vid
universitetet fysiska fostran, utan jämväl en central samlingsplats för stadens
och länets idrottande ungdom.
Vid den nya organisationens tillkomst stod det klart, att det för en rationell
drift vore nödvändigt anförtro de speciella förvaltningstekniska uppgifterna
åt en person, som hade tillfälle att uteslutande ägna sig åt dessa.
Institutionens styrelse anställde därför omedelbart en intendent, som under
prefektens överinseende skulle utöva den närmaste tillsynen över institutionen
och dess anläggningar samt driften vid dessa, ansvara för medelsförvallning
och bokföring och handlägga alla löpande ärenden samt tillika
tjänstgöra som sekreterare vid styrelsens och rådgivande nämndens samman
4
— Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 152.
50
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.
träden. Den nya organisationen har under de sex år, som den tillämpats,
visat sig fullt motsvara de förväntningar, man ställde på den.
En uppfattning om storleksordningen av den ekonomiska verksamhet, som
sammanhänger med driften, får man av räkenskaperna för arbetsåret 1/7
1945—30/6 1946, av vilka framgår, att omslutningen uppgår till 302 115
kronor 38 öre, att antalet i dagboken införda poster uppgår till över 1 400
och att institutionens egentliga inkomster (genom avgifter, hyror m. in.)
utgjort 78 146 kronor 27 öre.
Kommitterade äro av den bestämda uppfattningen, att även om ansvaret
i stort för förvaltning och drift bör ligga hos prefekt och styrelseledamöter,
så böra dessa oavlönade förtroendemän med krävande arbetsuppgifter på
andra håll så litet som möjligt betungas med allehanda förvaltningsdetaljer.
För verksamhetens effektiva fortgång synes det vara ett oeftergivligt villkor,
att de under sig ha ett verkställande organ, intendenten, som tekniskt-ekonomiskt
leder verksamheten vid institutionen. Intendentens arbetsuppgifter
äro redan nu så omfattande, att de kräva en arbetstid, som för vardagarna
alltid uppgår till och ofta överskrider den normala (48 timmar per vecka)
och som väsentligt utökas på grund av den tjänstgöring under omkring 40
av årets sön- och helgdagar, som tjänsten fordrar. Av naturliga skäl måste
intendenten ofta relativt självständigt lösa sina arbetsuppgifter, och det är
därför av största vikt att man för befattningen kan påräkna en person, som
besitter de erforderliga personliga kvalifikationerna. Han bör med nödigrutin
i kontors- och bokföringsarbete förena förmågan att på ett ekonomiskt
klokt och förutseende sätt planera och leda verksamheten vid institutionen.
Statskonto7''et, som avstyrker ifrågavarande förslag, har anfört följande.
En statlig reglering av anställningsförhållandena för intendenten vid universitetets
gymnastik- och idrottsinstitution förutsätter, att en särskild
driftkostnadsstat av Kungl. Maj:t fastställes för institutionen, varvid ett
eventuellt driftsunderskott skulle täckas genom anslag. På den föreliggande
utredningen är icke statskontoret berett tillstyrka, att en sådan reglering
vidtages. Med hänsyn härtill och då enligt ämbetsverkets uppfattning starka
sakskäl tala för att verksamheten även i fortsättningen bedrives i samma
fria former som hittills, måste statskontoret bestämt avstyrka förslaget om
inrättande av en intendentsbefattning i lönegraden Ca 27.
Statens lönenämnd har ansett sig kunna godtaga den föreslagna löneställningen
ehuru inom statsförvaltningen i övrigt icke syntes finnas några
tjänster, med vilka jämförelse lämpligen kunde ske.
Departementschefen.
Redan i fjol beslöts, såsom av redogörelsen i det föregående framgår, att
från och med den 1 juli 1948 skulle inrättas dels vid teologiska fakulteten
en professur i kyrkohistoria med missionshistoria och dels vid filosofiska
fakultetens humanistiska sektion en professur i nordisk och jämförande folklivsforskning,
särskilt folkloristisk. Medel för dessa professurer böra alltså nu
anvisas. Den förra professuren avser att tills vidare ersätta den av enskilda
medel bekostade, för professorn K. B. Westman personliga professuren i
missionshistoria och ostasiatisk religionshistoria. Då Westman med utgången
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
av innevarande budgetår avgår med pension, bör anteckningen om denna
professur utgå ur avlöningsstaten.
Förra årets riksdag beslöt att {professuren i pedagogik i Uppsala — liksom
motsvarande professur i Lund — framdeles skulle uppdelas i två: den ena i
psykologi och den andra i pedagogik och pedagogisk psykologi. Avsikten var
att uppdelningen skulle äga rum så snart kompetenta sökande kunde påräknas.
Då detta vitsordats nu vara fallet och då det inte minst ur skolans
synpunkt är i hög grad angeläget att främja utvecklingen inom detta ämnesområde,
som för närvarande tilldrar sig stor uppmärksamhet, har jag icke
funnit anledning till erinran mot att Uppsalaprofessuren uppdelas den 1 juli
1948. Innehavaren av den nuvarande professuren i pedagogik, professorn
Anderberg, torde därvid böra utses till innehavare av psykologiprofessuren
från och med denna dag medan den andra professuren ledigförklaras.
Såsom i det föregående erinrats föreslog Kungl. Maj:t i 1947 års proposition
angående universiteten m. m., att professuren i engelska språket vid
Uppsala universitet skulle uppdelas i två från och med innevarande budgetår.
Riksdagen biträdde detta förslag endast såtillvida, att riksdagen fattade
principbeslut därom att träda i kraft vid tidpunkt, som framdeles bestämdes.
I stället anvisade riksdagen medel till en biträdande lärare i ämnet.
Universitetet och kanslern ha nu hemställt, att uppdelningen måtte komma
till stånd från och med nästa budgetår. I enlighet med den ståndpunkt jag
i fjol intog till detta spörsmål tillstyrker jag bifall till kanslerns förslag på
så sätt, att jag förordar, att den förra året inrättade befattningen som biträdande
lärare förändras till en ny professur. Den nuvarande professuren bör
därvid erhålla sin benämning ändrad til! att avse »engelska språket och
engelskspråkig litteratur». Jag vill i detta sammanhang erinra om att ämnesområdets
bestämning till att avse »engelska språket och engelskspråkig
litteratur» innebär, att full professorskompetens fordras även i den senare
delen av ämnesområdet. Till innehavare av denna professur bör utses professorn
S. B. Liljegren, vilken samtyckt till den föreslagna förändringen av
ämnesområdet. Den nya professuren bör i stället avse enbart »engelska språket»
och ledigförklaras i vanlig ordning.
Då professorn II. F. Laurell, vilken sedan 1931 innehar en personlig professur
i »medicinsk radiologi», i november 1949 inträder i pensionsåldern,
torde i enlighet med föreliggande förslag denna professur böra ersättas med
en ordinarie lärostol i röntgendiagnostik. Beslut härom torde böra fattas
redan nu, så att tillsättningsförfarandet kan inledas under nästa budgetår.
Denna förändring medför i och för sig icke någon merkostnad, därest icke
samtidigt medel anvisas för återbesättande av den å universitetets avlöningsstat
uppförda, av Laurell innehavda ordinarie lärartjänsten i medicinsk
radiologi. Medicinska högskolornas organisationskommitté har förutsatt, att
denna lärartjänst, med benämningen ändrad till att avse »radioterapi», skulle
återinrättas först i samband med den förestående ombyggnaden av akade
-
52
Kungl. Maj:ts ''proposition nr läs.
miska sjukhuset, där en särskild radioterapeutisk avdelning planerades. Konsistoriet
och kanslern ha däremot nu föreslagit, att ifrågavarande lärartjänst
i radioterapi skulle inrättas och ledigförklaras samtidigt med professuren i
röntgendiagnostik. Av utredningen framgår, att en befattning som radioterapeutisk
specialist är motiverad särskilt med hänsyn till sjukvårdens
behov. Tills vidare intill dess frågan om inrättandet av en särskild radioterapeutisk
avdelning vid sjukhuset hunnit närmare sin lösning torde dock
behovet av en sådan specialist kunna tillgodoses i annan ordning. Jag är
därför, under hänvisning till vad organisationskommittén anfört, icke för
närvarande beredd att biträda kanslerns ifrågavarande förslag.
Förslaget om inrättande av en personlig professur i egyptologi anser jag
mig icke kunna för närvarande förorda. Vad i ärendet anförts har icke givit
mig anledning frångå den mening, varåt jag i fjol gav uttryck i fråga om
detta ämnes representation inom svensk humanistisk forskning.
Då 1946 års riksdag anvisade medel till ett större spegelteleskop vid universitetets
filialobservatorium å Kvistaberg, avsågs att framdeles anvisa
medel för den personal som erfordrades för att handhava observationerna.
Av utredningen i ärendet framgår, att en observatorsbefattning nu icke
längre kan undvaras vid detta observatorium. Jag finner mig fördenskull
böra tillstyrka, att en ordinarie sådan befattning från och med nästa budgetår
uppföres på universitetets stat, och förordar förslaget att docenten
Wallenquist utses till dess förste innehavare.
Det av kanslern tillstyrkta förslaget om överförande av preceptorsbefattningen
i religionshistoria till humanistiska sektionen har icke givit mig anledning
till erinran. Jag tillstyrker därför bifall till detta förslag.
Jag är icke beredd att förorda, att för nästa budgetår anvisas ökade medel
till biträdande lärare i kliniska ämnen. Däremot synas förhållandena nödvändiggöra,
att arvoden å 1 500 kronor till sex nya klinikamanuenser, därav
fyra för psykiatriska kliniken, uppföras på universitetets stat. På sedvanligt
sätt bör för de nya befattningarna gälla, att viss del av deras arvodes- och
andra löneförmåner skola bestridas från akademiska sjukhusets stat.
Avsikten med fjolårets beslut att anvisa ett kursanslag å 4 000 kronor för
ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia vid vartdera av universiteten
var, att professorn i ämnet skulle kunna befrias från den omfattande
kursundervisning, som åligger honom särskilt inom ämnena historia och
konsthistoria. Såsom av utredningen i ärendet framgår, kan anslaget icke
utnyttjas för detta ändamål. Kungl. Maj:t har också, med stöd av riksdagens
medgivande, föreskrivit att anslagsmedlen i stället vid vartdera universitetet
må utnyttjas till avlönande av en förste amanuens. För att syftet med
medelsanvisningen skall kunna uppnås, torde i stället, såsom kanslern föreslagit,
vid vartdera universitetet nu böra inrättas en befattning som biträdande
lärare. I samband därmed böra kursanslagen definitivt utbytas mot
befattningar som förste amanuenser.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 15%.
Kanslerns förslag, att statsmedel skulle anvisas till uppehållande av den
propedeutiska undervisningen i hebreiska, kan jag icke för närvarande tillstyrka
liksom ej heller förslagen om att utbyta tredje amanuensen vid
seminariet för ortnamnsforskning mot en förste amanuens och att inrätta
ytterligare en befattning som förste amanuens vid museet för nordiska fornsaker.
Icke heller är jag beredd att nu tillstyrka en höjning av anslagsmedlen
till bibliotekarier vid humanistiska sektionen. Däremot torde det nya seminariet
för musikforskning böra förses med en tredje amanuens (arvode 1 200
kronor).
Innehavaren av den nya professuren i meteorologi, särskilt väderlekslära,
bör givetvis förses med erforderliga hjälpkrafter för undervisning och forskning.
I första hand torde därför böra anvisas medel till arvoden åt en förste
assistent, en förste amanuens och ett kanslibiträde i Ce It. Vid den tidpunkt,
då den planerade överflyttningen till meteorologiska institutionen i Uppsala
av en del av den undervisning för meteorologisk tjänsteexamen, som ges vid
statens meteorologiska och hydrologiska institut, kommer att äga rum, böra
ytterligare hjälpkrafter tillkomma. Denna överflyttning torde emellertid
icke lämpligen kunna ske från och med nästa läsår. Vid sådant förhållande
torde böra anstå med inrättandet av de begärda befattningarna som biträdande
lärare och andre assistent. Förslaget om anvisande av medel för att anställa
ett räknebiträde vid den andra av meteorologiska institutionens båda
avdelningar är jag icke för närvarande beredd att förorda.
Statsmakterna ha hittills följt den principen, att då medel anvisas för två
assistenter vid en och samma institution eller institutionsavdelning den ene
som regel bör avlönas som förste och den andre som andre assistent. I enlighet
med denpa huvudregel finnas vid vardera av kemiska institutionens avdelningar
för oorganisk och organisk kemi en befattning som förste och en
som andre assistent. Jag är, bland annat med hänsyn till konsekvenserna för
andra institutioner, icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen
tillstyrka bifall till förslaget att förändra sistnämnda befattningar till
att avse förste i stället för andre assistenter.
Det vill synas som om i fjol till följd av felaktiga uppgifter i handlingarna
medel anvisats till endast 18 tredjeamanuenstjänster vid matematisk-naturvetenskapliga
sektionen i stället för till 19, som rätteligen bort ske. Med
hänsyn härtill torde vederbörande arvodespost för nästa budgetår böra höjas
med 1 200 kronor.
Starka skäl ha anförts för förslaget om inrättande av en befattning
som »mekaniker» (i kanslerns petitaskrivelse benämnd instrumentmakare)
vid fysikalisk-kemiska institutionen. I enlighet med de principer som varit
vägledande för statsmakterna vid inrättandet åren 1940 och 1947 av nya
befattningar för teknisk personal bör befattningen ifråga till en början inrättas
såsom extra ordinarie i lönegraden Cell och tills vidare, intill dess
benämningsfrågan ytterligare utretts, benämnas institutionsvaktmästare.
54
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
Jag tillstyrker, att två nya laboratoriebiträdestjänster inrättas, båda i lönegraden
Ce 11, den ena avsedd för zootomiska laboratoriet och den andra
för den nya professuren i fysik. Däremot anser jag mig icke för närvarande
böra biträda förslaget om utökning av antalet kanslibiträden vid matematisk-naturvetenskapliga
sektionen. På av lönenämnden anförda skäl torde
vidare förslaget om uppflyttning av vaktmästartjänsten vid Gustavianum
icke böra nu upptagas till avgörande.
Under avdelning II av avlöningsstaten för Uppsala universitet finnes under
arvodesposten anvisat ett arvode å 1 400 kronor åt en tillsynsman för
Linnéanska stiftelsen å Hammarby. Såsom framgår av den förut lämnade
redogörelsen har fråga uppkommit om reglering av löneförmånerna. Enligt
vad jag inhämtat har tillsynsmannauppdraget karaktär av heltidssyssla.
Jag anser mig därför med hänsyn till vad lönenämnden anfört böra godtaga
den preliminära uppgörelse som träffats rörande löneförmånernas storlek.
I samband härmed böra medel anvisas till erforderlig vikarie under tillsynsmannens
ledighet. För uppehållande av ifrågavarande befattning torde böra
anvisas en förslagsvis betecknad delpost å 5 000 kronor under förevarande
arvodespost. Den nuvarande delposten å 1 400 kronor bör å andra sidan
utgå. Jag förutsätter, att drätselnämnden till ett kommande budgetår överväger
frågan om befattningshavarens inplacering på löneplan.
Det synes ofrånkomligt att medel anvisas till en vaktmästare för det s. k.
Dekanhuset, som inrymmer tre av universitetets institutioner. Jag förordar
för egen del, att en vaktmästarbefattning i lönegraden Ce 9 inrättas från
och med nästa budgetår.
Jag har icke funnit anledning till erinran mot kanslerns förslag om att
höja biträdande gymnastiklärarens arvode med 700 kronor i samband med
en viss utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten. Jag tillstyrker även förslaget
om en uppräkning med 8 000 kronor av anslagsposten till avlöningar
åt arbetare vid botaniska trädgården.
Uppsala universitets gymnastik- och idrottsinstitution tillhör universitetet
och förvaltas under dess ledning av en särskild, av större akademiska konsistoriet
tillsatt styrelse. Det mindre konsistoriet fastställer årligen inkomstoch
utgiftsstat för institutionen. Åtskilliga utgifter för institutionen bestridas
av statsmedel, såsom kostnaderna för byggnadernas underhåll, uppvärmning
och belysning, lönen för en ordinarie maskinist m. m. Jag kan med hänsyn
härtill icke finna, att några principiella betänkligheter tala mot den reglering
av anställningsförhållandena för intendenten vid ifrågavarande institution,
som nu föreslagits och för vilken goda skäl ha anförts. I likhet med
lönenämnden finner jag, att den föreslagna löneställningen — en ordinarie
befattning i lönegraden Ca 27 — torde kunna godtagas. Såsom kanslern
framhållit, torde emellertid lönekostnaderna icke böra stanna å statsverket.
I enlighet med kanslerns förslag torde löneutgifterna för universitetet böra
kompenseras genom att ett belopp motsvarande dessa årligen överföres från
institutionens driftkostnadsmedel och tillgodoföres universitetets avlönings
-
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
anslag såsom särskilda uppbördsmedel. För den händelse institutionens inkomster
något år icke skulle förslå härtill, torde universitetets reservfond
böra tillskjuta erforderligt lyllnadsbelopp.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde Uppsala universitets
avlöningsanslag för nästa budgetår böra beräknas på följande sätt.
I. Professorer och lärare m. fl.
Posten I a (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän), nu
1 015 700 kronor, bör å ena sidan ökas med 57 000 kronor avseende fyra nya
ordinarie professurer och en observatorsbefattning. Å andra sidan avgå pensionsavdrag
för de nya befattningarna, tillhopa i runt tal 4 400 kronor.
Vidare kan pensionsavdragssumman, nu antecknad till 73 700 kronor, enligt
av universitetet utförd beräkning uppräknas med ytterligare 5 000 kronor.
Anslagsposten bör alltså för nästa budgetår uppföras med (1 015 700 +
-f 57 000 — 4 400 — 5 000 =) 1 063 300 kronor.
Posterna 1 h (ålderstillägg) och 1 c (ersättningar till vikarierande akademiska
lärare) torde böra uppföras med oförändrade belopp, 45 400 kronor
respektive 30 000 kronor.
Posten 2 (avlöningar till tjänstemän å indragningsstat), nu 58 000 kronor,
kan minskas med 3 000 kronor, enär pensionsavdragen upptagits med för
lågt belopp, och således uppföras med 55 000 kronor.
Posten 3 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),
nu 1 763 300 kronor, bör vid bifall till vad jag i det föregående förordat höjas
med 25 800 kronor. De för vikariatsersättningar beräknade medlen, i runt
tal 8 600 kronor, synas vidare vara för lågt uppskattade. Fn höjning med
20 000 kronor synes påkallad. Anslagsposten torde alltså böra uppföras med
(1 763 300 + 25 800 + 20 000 =) i runt tal 1 809 000 kronor.
Posten 4 (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) är nu
uppförd med 95 000 kronor. Från denna post bestridas i främsta rummet
kostnaderna för arvodesfyllnad åt klinikamanuenserna vid akademiska sjukhuset.
Aled hänsyn till den arvodesreglering för dessa, som i fjol genomfördes,
synes posten böra uppräknas med 75 000 kronor. Vid bifall till kanslerns
av mig förordade förslag om inrättande av sex nya befattningar som klinikamanuens
torde posten böra höjas med ytterligare i runt tal 30 000 kronor
och således uppföras med (95 000 -f- 75 000 -f- 30 000 =) 200 000 kronor.
Delstaten I beräknar jag således till sammanlagt (1063300 + 45400 +
+ 30 000 + 55 000 + 1 809 000 + 200 000 =) 3 202 700 kronor.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. in.
Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 760 000 kronor, bör
vid bifall till vad jag förut förordat höjas med i runt tal 22 000 kronor till
782 000 kronor.
Posten 2 (arvoden), nu 16 430 kronor, bör höjas med 3 600 kronor till
20 030 kronor och betecknas »förslagsvis».
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården) bör uppföras
med (53 000 + 8 000 =) 61 000 kronor.
Posten 4 (icke-ordinarieposten), nu 697 100 kronor, bör å ena sidan, med
hänsyn till att den i fjol gjorda schablonmässiga höjningen i samband med
den allmänna löneregleringen nu bör ersättas med en mera exakt beräkning,
minskas med 29 000 kronor. Å andra sidan föranleder vad jag i det föregående
förordat en höjning med sammanlagt i runt tal 123 000 kronor. Posten
bör alltså uppföras med tillhopa 791 100 kronor, vilket belopp med hänsyn
till behovet av ökade medel till ålderstillägg torde böra höjas till 800 000
kronor.
Posten 5 (rörligt tillägg), nu 86 936 kronor, torde kunna beräknas till
186 636 kronor.
Delstaten II bör alltså för nästa budgetår uppföras med (782 000 -f+
20 030 + 61 000 + 800 000 + 186 636 =) 1 849 666 kronor.
De särskilda upphör dsmedlen, nu upptagna till 26 866 kronor, böra vid
bifall till vad jag förut tillstyrkt höjas med i runt tal 12 500 kronor, avseende
intendentstjänsten vid gymnastik- och idrottsinstitutionen, och således
uppföras med 39 366 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 202 700 -f
4" ’ 849 666 — 39 366 =) o 013 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 419 000 kronor. Av denna höjning är i runt tal hälften av automatisk
natur.
Under åberopande av vad jag sålunda samt under avsnitten II och III
anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad jag i det föregående anfört;
dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinäre tjänstemän:
a. Lön-och tjänstgöringspenningar
kronor 1 146 400
Avgå pensionsav
drag
kronor 83 100 kronor 1 063 300
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Avlöning sstater.
57
b. Ålderstillägg, förslagsvis
........kronor 45 400
c. Ersättningar till vi
karierande
akademiska
lärare, förslagsvis
........ » 30 000 kronor 1 188 700
2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,
G. F. J., professor i nordisk
ortnamnsforskning, personligen:
Lön...........kr. 8 000
Ålderstillägg......> 1 000
Tjänstgöringspenningar » 4 000 kr. 13 000
Laurell, H. F., professor
i medicinsk radiologi personligen
:
kronor 61000
Avgå pensionsavdrag. » 6 000 kronor 55 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 809 000
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis ..... »_200 000
Summa kronor 3 202 700
Anmärkningar till avdelning 1. av avlöning sstaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar ocli inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 782 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 20 030
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis........... * 61 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 800 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_186 636
Summa kronor 1 849 666
58
Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 202 700
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.. . » 1 849 666
Summa kronor 5 052 366
Särskilda uppbördsmedel:
1. — — — — — — — kronor 1 929
2. -------» 10 152
3. ------------ * 14 785
4. Ersättning från gymnastik-
och idrottsin
stitutionen.
....... *_12 500 kronor 39 366
Nettoutgift kronor 5 013 000;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare in. fl.,
som föranledas av vad jag i det föregående anfört;
dels besluta, att vid Uppsala universitet skall från och
med professorn II. F. Laurells avgång från den för honom
inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock
tidigast från och med budgetåret 1949/50, inrättas en professur
i röntgendiagnostik;
dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av kronor 5 013 000.
2. Reservationsanslag till Uppsala universitet: Inköp av en
bokföringsmaskin m. m.
Det större akademiska konsistoriet i Uppsala har i enlighet med framställning
av universitetets drätselnämnd hemställt om ett anslag av 17 000
kronor för inköp av en bokföringsmaskin jämte utrustning till denna. Drätselnämnden
har anfört, att akademiska räntekammaren och kontoret beräknats
skola från och med den 1 juli 1948 få den organisationsform, som föreslagits
av universitetsberedningen (stat. off. utr. 1947:75). Detta innebure
bland annat att universitetets bokföring komme att omläggas från
manuell bokföring till maskinbokföring. Med hänsyn till de långa leveranstiderna
hade nämnden redan beställt en bokföringsmaskin, vilken skulle
kosta 13 890 kronor 40 öre. Härtill komme kostnader för kortlådor och
vissa kontorsinventarier.
Universitetskanslern har tillstyrkt framställningen. Enligt vad kanslern
under hand inhämtat torde det — oberoende av om den av universitets
-
59
Kungl. Maj:ts -proposition nr 15‘2.
beredningen föreslagna omorganisationen av drätselverket komme till stånd
eller ej — bli nödvändigt att snarast möjligt och helst redan från och med
nästa budgetår omlägga universitetets bokföring från manuell bokföring
till maskinell.
I en vid universitetsberedningens nämnda betänkande fogad, inom statens
organisationsnämnd upprättad promemoria angående universitetets
drätselverk har anförts bland annat, att bokföringsorganisationen befunnits
i vissa hänseenden mindre tillfredsställande. Den manuella bokföringen
medförde ett synnerligen omfattande omskrivningsförfarande i olika böcker
och innebure stora felmöjligheter samt nödvändiggjorde ett omfattande
avstämningsarbete mellan olika böcker och handlingar. Den nuvarande
bokföringsmetoden försvårade överblickandet av det siffermässiga resultatet
av drätselverkets ekonomiska verksamhet, i första hand förvaltningen
av universitetets förmögenhet, och kunde ofta giva en missvisande uppfattning
om detta resultat. Den manuella bokföringen borde därför ersättas
till vissa delar av ett bokföringssystem, som byggde på användning av en
text skrivande bokföringsmaskin.
Departementschefen. Med hänsyn till vad som anförts rörande olägenheterna
med det nuvarande manuella bokföringssättet tillstyrker jag, att
det begärda anslaget av 17 000 kronor för inköp av en bokföringsmaskin
beviljas. För ändamålet torde böra anvisas ett reservationsanslag med förut
angiven rubrik. Jag hemställer alltsa, att TCungl. Maj:t matte föreslå riksdagen
att
till Uppsala universitet: Inköp av eu bokföringsmaskin
m.m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 17 000.
3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar.
Lunds universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 4 143 000 kronor.
Större akademiska konsistoriet har — liksom Uppsalakonsistoriet i
sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlagt förslag om relativt betydande
förändringar i personalorganisationen även med bortseende från de
förslag rörande universitetsbiblioteket och den centrala förvaltningen, för
vilka jag förut redogjort.
Kanslerns förslag (frånsett biblioteket och centralförvaltningen) jämte
vissa av konsistoriet därutöver framförda äskanden, vilka jag ansett mig
böra upptaga till prövning, framgå av följande sammanställningar.
A.
1. Återbesättande av den vakanta professuren i jämförande språkforskning,
särskilt indoeuropeisk.
2. Professur i fonetik (principbeslut 1947).
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
3. Laboratorsbefattning och förste amanuens i geofysik och geodesi.
4. Ökade medel till biträdande lärare i kliniska ämnen.
5. Förste assistent vid kemiska centrallaboratoriet.
6. Klinikamanuens vid dermatologiska kliniken.
7. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap.
8. Tredje amanuens vid institutionen för folklivsforskning.
9. Andre amanuens vid seminarierna för slaviska och semitiska språk.
10. Förste amanuens vid seminariet för romanska språk.
11. Laboratoriebiträde vid genetiska institutionen.
12. Uppflyttning av akademiträdgårdsmästaren från Ca 20 till Ca 22.
13. Vaktmästare vid zoologiska institutionen.
14. Gemensam vaktmästare vid geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna.
15. Personliga lönetillägg åt ett laboratoriebiträde och en institutionsvaktmästare.
16. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt arbetare vid botaniska
trädgården.
B.
(avseende klinisk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus)
17. Tre professurer.
18. Biträdande lärare, arvoden å tillhopa 30 000 kronor.
19. En förste assistent, sju klinikamanuenser.
20. En befattning som preparator.
1. Återbesätt a nde av professuren i jämförande
språkforskning, särskilt in doeuropeisk. Professuren
vid Lunds universitet i sanskrit med jämförande indo-europeisk språkforskning
hade stått vakant sedan år 1927, då den genom beslut av 1947 års
riksdag ändrades till en professur i jämförande språkforskning, särskilt
indoeuropeisk. Beträffande motiveringen härför hänvisas till propositionen
1947:272 (s. 160—163). Sanskritprofessuren hade sedan 1933 varit upptagen
i staten för Lunds universitet utan något avlöningsbelopp, varför
den ej kunnat uppehållas ens med vikarie. I detta förhållande gjordes förra
året icke någon ändring. Kanslern har nu, efter framställning av humanistiska
sektionen och större akademiska konsistoriet, anhållit att medel för
professurens uppehållande måtte upptagas i nästa års stat. Sektionen har
därvid åberopat det stora intresse som ett snart tillsättande av professuren
hade såväl för språkvetenskapen i dess helhet som för de enskilda språken.
Dessutom syntes kompetent sökande omedelbart kunna påräknas.
2. Inrättande av en professur i fonetik. På Kungl.
Maj:ts förslag (propositionen 1947: 272, s. 164—167) fattade 1947 års riksdag
s. k. principbeslut om att vid vartdera av universiteten i Uppsala och
Lund skulle vid tidpunkt, som framdeles bestämdes, inrättas en professur
i fonetik. Enligt universitetsberedningen, vars förslag låg till grund för
statsmakternas beslut, borde professurerna inrättas så snart kompetenta
innehavare kunde påräknas. Kanslern har nu, på framställning av huma
-
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
nistiska sektionen och större akademiska konsistoriet, hemställt om medel
för uppehållande av den för Lunds universitet avsedda fonetikprofessuren
från och med nästa budgetår. Sektionen har upplyst, att till denna professur,
enligt vad sektionen förvissat sig om, funnes kompetent sökande.
3. Laborator sbefattning och förste amanuens i
geofysik och geodes i. I januari 1947 framlade vetenskapsakademien,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt sjökarteverket
i ett gemensamt betänkande (stat. off. utr. 1947: 6) ett förslag,
utarbetat av en av dessa institutioner gemensamt tillsatt kommitté (den
s.k. Abiskokomrnittén), innebärande att i Kiruna skulle inrättas ett geofysiskt
observatorium. Engångskostnaderna beräknades till 1 355 000 kronor
och årskostnaderna till 152 400 kronor. I samband härmed föreslog
naturvetenskapliga jorskningskommittén, att vid Uppsala universitet skulle
inrättas en professur i geokosmofysik, vid Stockholms högskola en professur
i den fasta, jordens fysik och vid Lunds universitet en laboratorsbefattning
i geofysik och geodesi. Härtill skulle komma anslag till nödiga hjälpkrafter
och till materiel. Ifrågavarande förslag, som tillstyrktes av universiteten
och kanslern, föranledde icke något förslag till 1947 års riksdag.
Det större akademiska konsistoriet i Lund har nu anhållit, att de för
Lunds universitet avsedda befattningarna måtte inrättas från och med
nästa budgetår. Kanslern har erinrat, att han i utlåtande den It mars 1947
tillstyrkt det då föreliggande förslaget.
4. Ökade medel till biträdande lärare i kliniska
ämnen. I arvodesstaten för Lunds universitet äro uppförda vissa arvodesbelopp
å tillhopa 52 780 kronor för biträdande lärare i särskilt angivna
medicinska ämnen ävensom ett »klumpbelopp» å 12 000 kronor för biträdande
lärare i kliniska ämnen att fördelas av Kungl. Maj:t på förslag av
kanslern. Kanslern har hemställt, att sistnämnda belopp måtte för nästa
budgetår höjas med 18 000 kronor till 30 000 kronor.
5. Förste assistent vid kemiska centrallaboratoriet.
Kanslern har tillstyrkt ett av medicinska fakulteten framlagt
förslag om anvisande av ett arvode å 8 160 kronor till en förste assistent
vid detta laboratorium. För undervisning och forskning funne fakulteten
en dylik befattning mycket betydelsefull. Befattningen vore även påkallad
för laboratoriets rationella skötsel året runt.
6. Klinikamanuens vid d e r in a t o 1 o g i s k a kliniken.
Enligt medicinska fakulteten måste den nyinrättade professuren i dermatologi
och venereologi förses med minst en medhjälpare i amanuens ställning.
Kanslern tillstyrker detta förslag.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
7. Biträdande lärare i k 1 a s s i s k fornkunskap m. m.
På förslag- av universitetsberedningen anvisades för budgetåret 1947/48
vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund ett anslagsbelopp av
4 000 kronor för att professorerna i klassisk fornkunskap och antikens
historia skulle kunna befrias från den omfattande kursundervisningen i
antikens kulturella och historiska utveckling ävensom i antikens konsthistoria,
vilken undervisning, ehuru avsedd för studerandena i ämnena klassiska
språk, historia och konsthistoria, hittills omhänderhafts av professorn
i klassisk fornkunskap och antikens historia.
Kanslern har nu tillstyrkt, dels att en biträdande lärartjänst i ämnet
inrättas och dels att kursanslaget å 4 000 kronor ändras till en befattning
som förste amanuens (arvode 4 032 kronor). Till stöd härför åberopas en
framställning av professorn E. Gjerstad, vilken understötts av professorerna
G. Carlsson (historia), S. Bolin (historia) och R. Josephson (konsthistoria).
De senare anföra bland annat följande.
De akademiska lärarna i ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia
bestrida icke blott undervisningen av de studenter, som ägna sig åt ett
studium av detta ämne, utan därjämte omhänderhava de undervisning i
antikens historia och antikens konsthistoria jämte examination däri av de
studenter, som studera examensämnena historia och konsthistoria. Cirka
50 elever bruka deltaga i undervisningen i antikens historia och cirka 30
elever i undervisningen i antikens konsthistoria. Därtill komma de 10 å 15
elever, som studera själva ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia.
Härav följer, att sistnämnda ämnes lärare ha att ombesörja undervisning
av inemot 100 elever. Självfallet kan denna omfattande undervisning ej
presteras utan att minst 2—3 lärarkrafter stå till förfogande. För närvarande
finnas vid sidan av professorn blott en docent i ämnet, och när denne
snart slutar sin tjänstgöring, finnes ingen utsikt att inom den närmaste
tiden kunna anställa en ny docent i detta ämne. Denna omständighet medför,
att undervisningen i antikens del av examensämnena historia och konsthistoria
inom en snar framtid synes komma att stå utan lärarkraft vid
Lunds universitet.
Professorn Gjerstad har framhållit, att kursen i antikens historia, inräknat
förhör, omfattar cirka 60 timmar och att kursen i antikens konsthistoria
borde ha samma omfattning, ehuru detta hittills ej varit möjligt. Gjerstad
har vidare anfört följande.
Kursanslaget å 4 000 kronor kan tyvärr ej komma till användning för
avsett ändamål, då någon oavlönad eller ostipendierad lärarkraft med
erforderlig kompetens för närvarande ej står till förfogande att tilldelas
anslaget. Det kan dessutom förutses att även i framtiden ostipendierad
docent endast undantagsvis kommer att finnas tillgänglig för tilldelande
av kursanslaget. Ett effektivt anordnande av ifrågavarande kursundervisning
kan icke åstadkommas utan inrättande av en biträdande lärartjänst.
Vidare vill jag ånyo framhålla det lika trängande behovet av inrättandet
av en förste amanuensbefattning vid universitetets antikmuseum. Antiksamlingarna
ha numera nått en sådan omfattning att deras katalogisering,
63
Kungl. May.ts proposition nr 152.
bearbetning och vård oundgängligen kräva eu avlönad amanuensbefattning.
Antiksamlingarna utgöra en väsentlig del av undervisningsmaterialet
och förste amanuensbefattningen skulle därför på ett effektivt sätt även
komma undervisningen till godo. Förutom till musealt arbete och till
demonstrationer av museets bestånd av originalföremål och gipsavgjutningar
av antika konstverk skulle amanuensen kunna tas i anspråk för
successiv katalogisering och utlåning av seminariets för klassisk fornkunskap
samling av skioptikonbilder och för administrativa uppgifter mom
seminariet.
8. Tredje amanuens vid institutionen för folk1
i vs forskning. Vid denna institution finnas för närvarande två befattningar
som förste amanuens. Universitetsberedningen föreslog i sitt
betänkande 1946: 81 icke någon annan personalförstärkning än en förste
assistent för undervisning i ämnesgrenen folklivsforskning. Kanslern och
departementschefen funno icke tillräckliga skäl förebragta för detta förslag.
Större akademiska konsistoriet har nu, pa framställning av den ar 1946
nyutnämnde professorn i ämnet, S. Svensson, hemställt om följande personalförändringar,
nämligen att en av befattningarna som förste amanuens
ändras till befattning som förste assistent samt att en andre assistent- och
två tredje amanuensbefattningar nvinrättas. Till stöd härför anföres i huvudsak
följande.
Den ena amanuensen omhänderhar i huvudsak bibliotekets skötsel, den
andra granskningen och realkatalogiseringen av från ortsmed delarna inkomna
bidrag, ingående i det s.k. manuskriptarkivet. Vid sådana väsentliga
delar av institutionen som »gårdsarkivet» och »bildarkivet» har under
senare år icke arbetat någon tjänsteman. Däremot har vid biblioteket och
diverse katalogiseringsarbeten tidtals varit sysselsatta 2 ä 3 extra amanuenser
som avlönats genom att hyresfritt erhålla bostad i institutionen. Dessa
rum behöva nu tagas i anspråk som arbets- och bibliotekslokaler, varför
denna form för erhållandet av arbetshjälp icke längre står till buds.
Den personalbrist som redan tidigare funnits och som nu ytterligare
ökats har haft synnerligen ogynnsamma verkningar för arkivets skötsel,
av vilka den mest påtagliga är att de senast inkomna 3 000 accessionsnumren
icke är katalogiserade. Därigenom kan denna del av arkivet endast
i ringa utsträckning hållas tillgänglig för forskare. Senare år har insamlingsarbetet
i huvudsak bedrivits genom ortsmeddelare. Genom bristen på
arbetskraft har dock från arkivets sida icke i önskad utsträckning kunnat
utövas den ingående granskning, som kräves för att detta material skall
få ett pålitligt vetenskapligt värde. Denna påtvungna underlåtenhet blir
i framtiden omöjligt att reparera, i och med att de äldre traditionsbärarna
do bort.
För här nämnda katalogiserings- och gransknmgsarbete behovas tva
befattningar, den ena för folkdikt och folktro, den andra för folksed och
materiell kultur. Redan såväl på grund av kompetenskrav som arbetstid
behöva dessa befattningar inrättas som en förste och en andre assistenttjänst,
Därtill kommer att dessa befattningshavare även böra ha en viss
undervisningsskyIdighet. För att medhinna de omfattande katalogiseringsarbetena
är det nödvändigt att assistenterna ha för var sin avdelning en
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
tredje amanuens. För skötseln av biblioteket behöves fortfarande en förste
amanuens, som även skulle omhänderha institutionens tidskriftsindex, klippsamling
samt en underavdelning av arkivet, benämnd »avskrifts- och avhandlingsarkivet».
Kanslern har tillstyrkt inrättande av en befattning som tredje amanuens.
9. Andre a manuens, gemensam för seminariern a
för slaviska och semitiska språk. Professorerna K. 0.
Falk och S. Dedering ha hemställt om en gemensam befattning som förste
amanuens för nämnda seminarier. De anföra bland annat följande.
Från och med höstterminen 1947 förfoga de båda seminarierna över egna
institutionslokaler. Universitetsberedningen hade anfört, att en förste
amanuensbefattning torde bli behövlig för slaviska seminariet, då institutionsfrågan
lösts. Motsvarande seminarier i Uppsala ha år 1947 erhållit var
sm andre amanuens. Förutom uppgiften att handha bibliotekens skötsel
(kompletteringar och fortlöpande nyanskaffningar) kommer för amanuensbefattningen
expeditionstjänst samt biträde med vissa tekniska arbeten
vid institutionerna.
Kanslern har föreslagit, att en befattning som andre amanuens inrättas
för ifrågavarande ändamål.
10. Förste amanuens vid seminariet för romanska
språk. På förslag av universitetsberedningen erhöll seminariet vid Uppsala
universitet i romanska språk en befattning som förste amanuens. Beredningen
uttalade därjämte, att en sådan befattning borde inrättas även
vid Lunds universitet, så snart de romanska språken erhållit de nya seminarielokaler,
som ställts i utsikt.
Större akademiska konsistoriet har på hemställan av professorerna A.
Lombard (romanska språk) och O. Arngart (engelska språket) gjort framställning
om inrättande av en amanuensbefattning för vartdera av seminarierna
i romanska språk och engelska språket. Kanslern har icke upptagit
denna framställning bland sina anslagsäskanden, vilket torde ha berott på,
att av nämnda professorers framställning framgick, att seminariernas lokalfråga
ännu i september 1947 icke hade lösts.
Enligt nu föreliggande upplysning förfogar romanska seminariet sedan
december 1947 över nya, rymliga och ändamålsenliga lokaler, där en amanuens
utan svårigheter kan beredas arbetsplats. Det upplyses vidare, att
seminariets bibliotek omfattar över 100 hyllmeter böcker.
11. Laboratoriebiträde vid genetiska institutionen.
Kanslern tillstyrker att en dylik befattning i lönegraden Ca 11 inrättas för
att tillgodose behovet av teknisk arbetshjälp åt laboratorn i cytologi, vilken
befattning inrättades genom beslut av 1946 års riksdag. Till stöd härför
åberopas ett yttrande av institutionsföreståndaren, professorn A. Miintzing,
vari anförts i huvudsak följande.
65
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.
Laboratorn har till uppgift att självständigt svara för forskningen och
undervisningen i cytologi vid institutionen och behöver för att kunna fullgöra
dessa åligganden i första hand teknisk assistans. Givetvis kommer
institutionens resurser i görligaste mån att ställas till hans förfogande, men
då det nuvarande laboratoriebiträdet helt behövs för att tillgodose institutionsföreståndarens
behov av arbetshjälp, är det nödvändigt att en annan,
tillräckligt kvalificerad person anställes för att hjälpa laboratorn med preparatframställning,
kromosomtalsbestämningar och många andra uppgifter,
som föranledas av hans forskningsarbete. Då det ej är möjligt att avsätta
så stort belopp av institutionens materialanslag, som skulle behövas för
avlöning av ett sådant kvalificerat biträde, är den enda rationella lösningen
att inrätta en ny laboratoriebiträdestjänst vid institutionen.
12. Uppflyttning av befattningen som akademiträdgårdsmästare
från Ca 20 till Ca 22. Kanslern anför
härom följande.
Naturvetenskapliga forskningskommittén föreslog i sitt betänkande
1945: 48, att akademiträdgårdsmästarbefattningen i Lund skulle uppflyttas
till samma lönegrad som innehaves av akademiträdgårdsmästaren i Uppsala
eller alltså från Ca 20 till Ca 22. Detta förslag var år 1946 föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. Jag hade tillstyrkt uppflyttningen, likaså allmänna
lönenämnden, medan statskontoret ställt sig avvisande till förslaget. Föredragande
departementschefen intog samma ståndpunkt som statskontoret
(se proposition 1946: 273, s. 54—57).
I anledning av förnyad framställning från vederbörande universitetsmyndigheters
sida om vidtagande av åtgärder i syfte att åvägabringa jämställdhet
i löneavseende mellan ifrågavarande befattningar i Uppsala och
Lund tillstyrkte jag i underdånigt yttrande den 31 mars 1947 bifall till
framställningen. Denna föranledde emellertid icke något förslag till riksdagen
från Kungl. Maj:ts sida.
Frågan har nu ånyo upptagits av universitetsmyndigheterna i Lund. Då
jag icke kan finna att arbetsuppgifterna för akademiträdgårdsmästarna
i Uppsala och Lund motivera en olika löneställning tillstyrker jag liksom
tidigare att akademiträdgårdsmästaren i Lund erhåller den begärda löneuppflyttningen.
Kostnaden härför uppgår till 924 kronor.
13. Vaktmästare (Ce 9) vid zoologiska institutionen.
Större akademiska konsistoriet och kanslern ha på så sätt biträtt en
av institutionsföreståndaren, professorn B. Hanström, gjord framställning
om inrättande av en befattning som eldare och trädgårdsskötare vid institutionen,
att de förordat, att en vakt mästar tjänst i lönegraden Ce 9 nyinrättas
vid sidan av de två befintliga befattningarna som institutionsvaktmästare
(Ca 11) och hantverkare (Ca 10). Till stöd för sitt förslag har Hanström
anfört i huvudsak följande.
Genom institutionens under de två senaste decennierna mycket starka
expansion har arbetsbördan för dess vaktmästare och hantverkare mycket
kraftigt ökats. Kraven på hjälp med apparatur, smärre reparationer, inpackning
av försändelser på en med ett museum förbunden institution och
annat expeditionsarbete jämte tillverkning av möbler och andra inventarier
5 — Bihang till riksdagens protokoll 191/8. 1 samt. Nr 152.
66
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
1m sålunda befunnit sig i ständig stegring. Successivt ha därför sådana göromål
som städningen, gaturenhållningen och skötseln av institutionens park
måst avkopplas från vaktmästartjänstgöringen, och många arbeten, t. ex.
tillverkning av erforderliga möbler, som förr kunde medhinnas på institutionens
verkstad, ha måst beställas från andra hantverkare. Trots detta
ha vaktmästaren och hantverkaren under de sista åren fullgjort en numera
ansenlig övertidstjänstgöring för att institutionsarbetet skulle tillfredsställande
kunna bedrivas. Denna har nu nått en sådan omfattning, att inrättandet
av ytterligare en fast anställning, lämpligen i form av en eldarbefattning,
är ett ofrånkomligt behov för institutionen.
Enligt uppgifter från vaktmästaren och hantverkaren, vilka jag kan
vitsorda, utgör övertidsarbetet för var och en av dem 237 timmar per år,
alltså sammanlagt 474 timmar, trots att sedan flera år under eldningssäsongen
en särskild man är anställd som hjälp till skötsel av pannorna
och framforsling av bränsle under 3 timmar per dag. Om eldningssäsongen
räknas till 24 veckor (vilket är mycket lågt uppskattat), kommer arbetstiden
för denna hjälp att uppgå till 432 timmar per år. Enbart för att ersätta
övertidstjänstgöringen och fullgöra nyssnämnda hjälp vid eldningen
åtgå sålunda 474 + 432 arbetstimmar årligen, d. v. s. 5 månaders tjänstgöring.
Gaturenhållningen och trädgårdsarbetet, som nu utföres av särskilt
betald extra arbetskraft, upptar en mans fullständiga arbetstid under
de 6 månader, april—september, som trädgårdsarbetet pågår, varför en
anställning av ytterligare en ordinarie arbetskraft av denna kategori icke
innebär någon större kostnadsökning för statsverket. Genom anställning
av en person som eldare och trädgårdsskötare skulle dessutom de nuvarande
vaktmästarnas arbetskraft i viss utsträckning frigöras för sådant arbete
som tillverkning av nya montrer för det ständigt tillväxande museet, ersättning
av förbrukade och föråldrade apparater och möbler samt reparationer,
vilket arbete, som redan nämnts, för närvarande i stor utsträckning
måste utföras på beställning från annat håll.
14. Gemensam vaktmästare vid geologisk-m i n e r alogiska
och geografiska i n s t i t u t i o n e r n a. Under Lunds
universitets materielanslag är uppfört ett belopp å för innevarande budgetår
3 800 kronor till gemensamma utgifter vid nämnda institutioner, vilka
äro inrymda i en gemensam byggnad. Anslagsmedlen äro avsedda för eldning
och andra gemensamma angelägenheter och utgifter. Professorn A.
Hcidding har hemställt, att i stället för 2 800 kronor av nämnda belopp
måtte inrättas en vaktmästarbefattning i lönegraden Ce 9. Svårigheten att
erhålla och behålla en värdefull arbetskraft gjorde det i hög grad önskvärt
att fastare binda den eldare och maskinist, som under en följd av år mot
timarvode tjänstgjort vid institutionerna. Det syntes även vara ett berättigat
krav från arbetstagarens sida att beredas en tryggare ställning och
pensionsrätt. Konsistoriet har biträtt denna framställning, som emellertid
ej upptagits av kanslern.
15. Personliga lönetillägg åt ett laboratoriebiträde
och en institutionsv aktmästare. Konsistoriet
har anhållit dels att laboratoriebiträdesbefattningen i Ca 11 vid geologisk
-
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
mineralogiska institutionen måtte uppflyttas till lönegraden Ca 20 såsom
praktisk assistentbefattning eller, alternativt, att tjänstens innehavare,
Ingrid Nilsson måtte tillerkännas ett personligt lönetillägg, dels ock att
institutions vaktmästaren vid botaniska institutionens systematiska avdelning
Nils Raquette måtte uppflyttas från Ca 11 till Ca 13. Till stöd härför
åberopas framställningar från vederbörande institutionsföreståndare, vari
anförts följande.
Beträffande Ingrid Nilsson. Mineralogisk-geologiska institutionen är,
enligt vad erfarenheten visat, i hög grad i behov av en kvalificerad kraft
såsom laboratorietekniker i Ca 19 eller praktisk assistent i Ca 20. Den är
för institutionens drift till och med mera oumbärlig än de rent vetenskapliga
assistentbefattningarna. Institutionen har också under en följd av år haft
tillgång till en sådan kraft i sitt laboratoriebiträde, fru Ingrid Nilsson.
Fru Nilsson äger inte endast den tekniska utbildning och skicklighet som
fordras av ett laboratoriebiträde, hon har även förvärvat kunskaper och
erfarenhet som göra henne kvalificerad för mera krävande uppgifter. Sålunda
har fru Nilsson efter avlagd studentexamen och fackutbildning vid
handelsinstitut vid sidan av sitt arbete på mineralogisk-geologiska institutionen
bedrivit ingående och omfattande studier i mineralogi, petrografi
och geologi. Fru Nilssons allmänna utbildning och kunskaper i geologi och
mineralogi kunde berättiga henne till högre betyg i filosofie kandidatexamen
och i flera hänseenden, särskilt i kännedom om de mineralogiska och petrografiska
forskningsmetoderna motsvarar hennes kunskaper väl de krav som
ställas för filosofie licentiatexamen. Hon äger mycket goda språkkunskaper
(engelska, franska, tyska), och hon har på grund härav även kunnat förvärva
en god kännedom om den mineralogiska, petrografiska och geologiska
facklitteraturen. Tack vare sin grundliga utbildning och sina omfattande
kunskaper har fru Nilsson kunnat självständigt genomföra arbetsuppgifter
som krävt inte endast teknisk skicklighet och organisationsförmåga utan
även vetenskaplig fackutbildning, litteraturkännedom och förtrogenhet likaväl
med instrument och forskningsmetoder som med samlingar, arkiv och
bibliotek.
Beträffande Nils Raquette. Raquette är fullt utbildad bokbindare och
har tidigare varit verksam som sådan. Då han har kvar sin arbetsapparatur
på institutionen, kan han på mångfaldiga sätt och skyndsamt fullgöra
arbete, som annars fått lämnas till hantverkare och därtill måst finansieras
av materialanslaget. Här föreligger således en specialisering i den riktning,
att den kommer institutionen på flera sätt till godo, just på samma sätt som
genom en person med mekaniska intressen. Raquette utför även på andra
sätt specialuppgifter. Han har för den organografiska kursen om hand differentierade
groningsserier, vilka kräva stor rutin och påpasslighet. Han har
om hand vissa fotografiska uppgifter. Vid det nyinrättade laboratoriet för
markforskning har han börjat arbeta sig in i teknik och skötsel av den specialiserade
och till en del sensibla apparaturen.
Kanslern har tillstyrkt anvisande av personliga lönetillägg åt Ingrid
Nilsson och Raquette med respektive 1 740 kronor och 400 kronor eller
samma belopp, varmed personliga lönetillägg nu utgå till laboratoriebiträdet
Elsa Nyholm och institutionsvaktnuistaren G. Hultzén.
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag. Ämbetsverket anför:
Då vid den statliga lönesättningen hänsyn endast kan tagas till de arbetsuppgifter,
som enligt den fastställda organisationen normalt skola vara
förenade med varje särskild tjänst, måste statskontoret avstyrka de begärda
uppflyttningarna av befattningarna såsom laboratoriebiträde å mineralogiska
institutionen från It till 20 lönegraden och institutionsvaktmästare
vid botaniska institutionen från 11 till 13 lönegraden. Det alternativa yrkandet,
att personliga lönetillägg måtte utgå till innehavarna av de nämnda
befattningarna, kan icke heller biträdas av ämbetsverket.
Statens lönenämnd avstyrker framställningen, i vad avser Raquette men
tillstyrker beträffande Ingrid Nilsson, att åt henne inrättas en personlig befattning
i högst lönegraden Cg 20. Lönenämnden anför följande.
Med anledning a.v ett av institutionsvaktmästarutredningen framställt
förslag beviljades institutionsvaktmästaren i dåvarande lönegraden A 7
Hultzén vid astronomiska observatoriet i Lund ett personligt lönetillägg
om 400 kronor för år, ungefärligen motsvarande skillnaden i avlöning mellan
lönegraderna A 7 och A 9. På grund av beslut vid 1947 års riksdag utgår
ett liknande tillägg, utgörande 1 740 kronor för år, till laboratoriebiträdet
Nyholm vid botaniska institutionens i Lund systematiska avdelning. Det
sistnämnda beloppet torde ha avvägts att motsvara skillnaden mellan avlöningarna
i A 7: 9 och A 16: 16 (statsutsk. uti. 1947: 247 s. 49). Under hänvisning
till de sålunda medgivna förmånerna hemställer kanslern, att personliga
lönetillägg måtte få utgå jämväl till två andra tjänstemän vid Lunds
universitet, nämligen institutionsvaktmästaren (Ca 11) Raquette vid botaniska
institutionens systematiska avdelning och laboratoriebiträdet (Ca 11)
Nilsson vid mineralogiska institutionen. Vad i ärendet är upplyst rörande
Raquettes arbetsuppgifter och kvalifikationer utgör enligt lönenämndens
mening icke tillräcklig motivering för beredandet av särskilda förmåner
utöver dem, som åtfölja tjänsten. I fråga om Nilsson inhämtas av handlingarna,
att hon på grund av sin teoretiska och praktiska utbildning kunnat
anförtros göromål av betydligt mera självständig och kvalificerad art
än som eljest ankomma på personal i laboratoriebiträdes ställning. Det
synes ligga nära till hands att jämföra Nilssons tjänstgöring med den, som
fullgöres av vissa assistenter och amanuenser. Lönenämnden, som finner
skäl tala för att Nilsson beredes en löneställning, vilken bättre svarar mot
hennes kompetens och arbetsuppgifter, måste emellertid ställa sig tveksam
till förslaget att åvägabringa en dylik förbättring genom beviljandet av ett
personligt lönetillägg. Utnyttjandet av denna avlöningsform bör nämligen
enligt lönenämndens mening om möjligt undvikas. Lönenämnden vill i stället
ifrågasätta, huruvida icke för Nilsson borde inrättas en extra tjänst i
högre lönegrad än hennes innehavande ordinarie tjänst. Vederbörande
institutionsföreståndare har i ärendet hänvisat till den å genetiska institutionen
anställda försöksassistentens löneställning, Ca 20. Löneförmånerna
till andre amanuens motsvara, om hänsyn tages till den avkortade tjänstgöringstiden,
lönen i 20 löneklassen å 3-ort. Med beaktande härav synes
intet vara att erinra mot att den här ifrågavarande extra tjänsten hänföres
till högst Cg 20. För Nilsson, som enligt inhämtad uppgift är placerad i
14 löneklassen, skulle härvid uppkomma en löneökning av högst 1 860 kro
-
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
nor för år, eller något mera än det föreslagna personliga lönetillägget, vilket
emellertid beräknats med utgångspunkt från de löner, som utgingo före den
1 juli 1947.
16. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt
arbetare vid botaniska trädgården. Posten är för innevarande
budgetår uppförd med 30 000 kronor. Större akademiska konsistoriet
har hemställt om en anslagshöjning med 11 000 kronor. Kanslern tillstyrker
för sin del en höjning med 6 000 kronor.
17—20. Personal för klinisk undervisning vid
Malmö allmänna sjukhus. I propositionen 1947:287 föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen bland annat att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats träffa
avtal med Malmö stad om anordnande av medieinskt-klinisk undervisning
vid allmänna sjukhuset i Malmö, dels ock besluta, att vid Lunds universitet
skulle från och med budgetåret 1948/49 eller den senare tidpunkt, som av
Kungl. Maj:t bestämdes, inrättas en professur i praktisk medicin, en professur
i kirurgi samt en professur i obstetrik och gynekologi, förenade med
överläkartjänster vid nämnda sjukhus.
Riksdagen fattade beslut i enlighet med ifrågavarande förslag.
Avtal har numera träffats rörande ifrågavarande undervisning.
Kanslern har nu överlämnat av det större akademiska konsistoriet tillstyrkta
framställningar från medicinska fakulteten om vissa åtgärder för
anordnande från och med den 1 juli 1948 av medieinskt-klinisk undervisning
vid allmänna sjukhuset samt om anslag för ändamålet.
Medicinska fakulteten har anfört bland annat följande.
Fakulteten vill framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande undervisning
kan anordnas redan från och med den 1/7 1948. Föreläsningslokaler
för undervisning i obstetrik och gynekologi finnas redan vid kvinnokliniken
i Malmö. För undervisningen i medicin och kirurgi planeras viss tillbyggnad,
vartill preliminära ritningar även uppgjorts. Denna nybyggnad torde
kunna färdigställas under det närmaste året. För att ej behöva avvakta
tillkomsten av denna nämnda nybyggnad kan enligt vad fakulteten inhämtat
vid överläggningar med vederbörande myndigheter vid Malmö
allmänna sjukhus, provisoriska lokaler anordnas för föreläsningarna i medicin
och kirurgi inom sjukhusets lokaler.
Behovet av undervisningens omläggning har ytterligare skärpts genom
att vederbörande myndigheter från och med höstterminen 1947 tilldelat
fakulteten ett ökat antal nybörjare; från 20^-25 till 30 nybörjare varje
termin.
Kanslern anför för egen del i huvudsak följande.
Under avlöningsanslaget för Lunds universitet böra äskas medel för följande
professurer, nämligen en i praktisk medicin, en i kirurgi samt
en i obstetrik och gynekologi.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Fakulteten har funnit följande biträdande lärarbefattnmgar
i kliniska ämnen erforderliga i Malmö, nämligen
1) Tva biträdande lärare i praktisk medicin å 4 000 kronor kronor
2) Två biträdande lärare i kirurgi å 4 000 kronor........ »
3) Fn biträdande lärare i obstetrisk operationslära ...... »
4) En lärare i patologi ............................... ;>
5) En lärare i kliniska laborationer.................... »
6) Två biträdande lärare i ortopedi å 4 000 kronor........ »
7) En biträdande lärare i röntgendiagnostik ............ »
8) En lärare i odontologi ............................. »
9) En lärare i anestesiologi ........................... »
8 000
8 000
2 250
5 000
560
8 000
4 000
800
500
Summa kronor 37 110.
o under 1) och 2), 4) och 5) samt 7) och 8) upptagna lärararvodena
aterfmnas i utredningsmannens, landshövding A. Thomson, förslag med
allenast den skillnaden att utredningsmannen upptagit arvodet för en av
de biträdande lärarna i kirurgi till 5 000 kronor och arvodet till den biträdande
läraren i röntgendiagnostik till 3 000 kronor mot fakultetens förslag
att i bada dessa fall skulle utga arvoden å 4 000 kronor. Enligt utredningsmannens
förslag har för lärare i ortopedi upptagits ett arvode av 2 520
kronor medan fakulteten under 6) beräknat arvoden å 4 000 kronor till två
lärare i ortopedi. Vidare har fakulteten på anförda skäl funnit lärararvoden
böra utgå för de under 3) och 9) angivna ändamålen.
För min del får jag i första hand föreslå att ett belopp av 5 000 kronor
upptages för en lärare i patologi. Beträffande övriga arvoden för ovannämnda
ändamål har det synts mig lämpligt, att dessa arvoden icke nu
preciseras utan att — i analogi med vad jag i annat sammanhang förordat
med avseende å tillgodoseendet av behovet av kliniska lärarkrafter vid
Lunds universitet — i staten uppföres ett klumpbelopp, att sedermera fördelas
av Kungl. Maj:t på förslag av kanslern för rikets universitet. Detta
belopp synes mig för nästa budgetår kunna begränsas till 25 000 kronor.
Enligt utredningsmannens förslag skulle i Malmö erfordras en förste
assistent och tre kliniska amanuenser. Fakulteten har beräknat erforderligt
dels en förste assistent i patologisk anatomi (8 160 kronor), dels två amanuenser
vid en var av de medicinska och kirurgiska klinikerna (4 X 3 000 =
= 12 000 kronor), dels ock en amanuens vid en var av de obstetrisk-gynelcologiska
och ortopediska klinikerna samt röntgendiagnostiska avdelningen
(3X3 000 = 9 000 kronor). Sammanlagt skulle alltså för ifrågavarande
ändamål erfordras ett belopp av (8 160 + 12 000 + 9 000 =) 29 160 kronor.
Då jag funnit behov föreligga av de av fakulteten begärda befattningarna,
tillstyrker jag fakultetens i ärendet gjorda framställning.
Under den i avdelning I ingående anslagsposten till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie tjänstemän torde böra uppföras ett belopp av i runt
tal 38 000 kronor till arvodesfyllnad för omförmälda kliniska amanuenser.
I enlighet med fakultetens förslag tillstyrker jag, att under avdelning II
(anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) beräknas
medel för nästa budgetår till en preparator i lönegraden Ce 14. Däremot
har jag icke ansett mig böra tillstyrka, att redan för nästa budgetår vid en
var av de medicinska, kirurgiska samt obstetrisk-gynekologiska klinikerna
skulle i enlighet med fakultetens förslag anställas ett kanslibiträde. Jag utgår
visserligen ifrån, att klinikföreståndarna (= de nytillkommande profes
-
71
Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.
sorerna i nämnda ämnen) böra med avseende a biträdeshjälp likställas med
övriga kliniska professorer, men härmed synes mig likväl kunna anstå till
dess samtliga här ifrågavarande tre professorsbefattningar blivit försedda
med ordinarie innehavare och i samband därmed det vetenskapliga forskningsarbetet,
som i första hand motiverar anställande av berörda arbetskrafter,
kan komma att igångsättas.
Departementschefen.
Lunds universitets professur i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning, som stått vakant i 20 år, ändrades i fjol efter förslag av
universitetsberedningen till en professur i jämförande språkforskning, särskilt
indoeuropeisk. Universitetsberedningens avsikt synes ha varit, att den
omreglerade professuren skulle tillsättas omedelbart. I den avlöningsstat
för universitetet, som framlades i propositionen 1947: 272, upptogos emellertid
ej de för professurens tillsättande erforderliga avlöningsmedlen, vilka
varit indragna sedan år 1933. I likhet med kanslern förordar jag, att för
nästa budgetår medel anvisas för ändamålet.
Jag anser mig däremot icke kunna tillstyrka kanslerns förslag, att för
nästa budgetår skulle anvisas medel för tillsättande av den i princip beslutade
professuren i fonetik samt för vissa befattningar i geofysik. Ej heller
är jag beredd att för närvarande biträda förslaget om inrättande av en
befattning som förste assistent vid kemiska centrallaboratoriet.
För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av 12 000 kronor till
biträdande lärare i kliniska ämnen. Härutöver finnas i arvodesstaten anvisade
vissa arvodesbelopp för biträdande lärare (extra laborator) i särskilt
angivna ämnen. Kanslern har förordat, att beloppet å 12 000 kronor skulle
höjas med 18 000 kronor. Jag anser mig icke för närvarande kunna biträda
detta förslag men förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga att pa förslag
av kanslern medgiva, att ifrågavarande arvodesbelopp skola få disponeras
på annat sätt än som från början förutsatts, därest skäl därtill skulle finnas
föreligga. Härigenom kan måhända vinnas ett effektivare utnyttjande av
för biträdande lärare (extra laborator) tillgängliga medel.
Från och med innevarande budgetår har vid Lunds universitet inrättats
en professur i dermatologi och venereologi. Jag finner i likhet med kanslern
erforderligt, att medel nu anvisas till avlöning åt en klinikamanuens såsom
medhjälpare åt professurens innehavare.
Under hänvisning till vad jag anfört beträffande Uppsala universitets
motsvarande anslagsfråga tillstyrker jag, att från och med nästa budgetår
även vid Lunds universitet inrättas en befattning som biträdande lärare i
klassisk fornkunskap samt att i samband därmed det ämnet tilldelade kursanslaget
å 4 000 kronor ändras till att avse arvode åt en förste amanuens
(4 032 kronor).
De skäl som anförts för en viss personalförstärkning vid institutionen
för folklivsforskning har jag funnit bärande. På sätt kanslern anfört torde
72
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
därför för nästa budgetår böra anvisas 1 200 kronor till en tredje amanuens
vid institutionen. Då seminarierna för slaviska och semitiska språk samt
för romanska språk numera fått sina lokalfrågor ordnade, torde — såsom
förra året förutsattes — amanuensbefattningar nu inrättas för dem. För de
två förstnämnda bör därvid i enlighet med kanslerns förslag inrättas en
gemensam befattning som andre amanuens (arvode 2 400 kronor) och för
det sistnämnda en befattning som förste amanuens.
Jag finner erforderligt, att innehavaren av den nyinrättade befattningen
vid genetiska institutionen som laborator i cytologi får tillgång till teknisk
biträdeshjälp. För ändamålet torde böra inrättas en tjänst som laboratoriebiträde
i lönegraden Ce 11.
Förslaget om uppflyttning i lönegrad av befattningen som akademiträdgårdsmästare
är jag icke heller i år beredd att biträda. Ej heller anser jag
mig kunna förorda bifall till förslaget om personligt lönetillägg åt institutionsvaktmästaren
N. Raquette. Däremot anser jag mig kunna på så sätt biträda
förslaget om personligt lönetillägg åt laboratoriebiträdet Ingrid Nilsson,
att jag i likhet med statens lönenämnd tillstyrker, att åt henne inrättas
en personlig befattning i lönegraden Cg 20. Hennes ordinarie befattning
i lönegraden Ca 11 bör därvid givetvis icke uppehållas av annan.
Goda skäl synas ha anförts för inrättande av två vaktmästartjänster i
lönegraden Ce 9, den ena vid zoologiska institutionen och den andra gemensam
för mineralogisk-geologiska och geografiska institutionerna. Jag
tillstyrker därför att medel nu anvisas för ändamålet.
För avlöningar åt arbetare vid botaniska trädgården torde i enlighet
med kanslerns förslag böra anvisas ett med 6 000 kronor förhöjt belopp.
Jag framhöll i fjol såsom angeläget, att den planerade undervisningen i
vissa kliniska ämnen vid Malmö allmänna sjukhus skulle kunna komma till
stånd från och med läsåret 1948/49. Jämlikt bemyndigande, som lämnades
av 1947 års riksdag, har avtal numera träffats med Malmö stad om anordnande
av sådan undervisning från och med den 1 juli 1948. I enlighet härmed
böra nu medel anvisas för inrättande av erforderliga tjänster. Det förslag
härutinnan, som framlagts av kanslern, synes kunna godtagas. Från och med
den 1 juli 1948 böra alltså inrättas
tre professurer, nämligen en i praktisk medicin, en i kirurgi och en i obstetrik
och gynekologi, förenade med överläkartjänster vid ifrågavarande
sjukhus,
vissa arvodesbefattningar som biträdande lärare eller lärare,
en befattning som förste assistent i patologisk anatomi,
sju befattningar som klinikamanuens (amanuens vid röntgendiagnostiska
avdelningen inräknad), samt
en befattning i Ce 14 som preparator.
73
Kungl. Maj ds proposition nr 152.
Biträdande lärare böra förordnas till erforderligt antal. Härvid räknar jag
liksom kanslern med att för en lärare i patologi bör avses ett belopp av
5 000 kronor. Övriga lärararvoden torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t
på förslag av kanslern. För ändamålet torde de medel å arvodesstaten för
Lunds universitet, som stå till medicinska fakultetens förfogande för arvoden
till biträdande lärare m. fl., böra förstärkas med 25 000 kronor. Jag
förutsätter, i anslutning till vad jag förut anfört, att eventuella besparingar
å detta belopp efter bestämmande av Kungl. Maj:t skola få användas även
för klinisk undervisning i Lund.
Anslaget till avlöningar vid Lunds universitet torde med beaktande av
vad jag i det föregående anfört böra beräknas på följande sätt.
I. Professorer och lärare m. fl.
Posten 1 a (lön och tjänstgöringspenning åt ordinarie tjänstemän), nu
1 034 000 kronor, bör höjas med 48 000 kronor. A andra sidan bör pensionsavdragsbeloppet
uppräknas med 3 700 kronor, varför posten bör uppföras
med 1 078 300 kronor. Posten 1 b och 1 c böra uppföras med oförändrade
belopp, 43 800 kronor, respektive SO 000 kronor.
Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),
nu uppförd med 1 834 200 kronor, bör å ena sidan vid bifall till vad jag i
det föregående förordat höjas med 79 500 kronor. A andra sidan torde för
vikariatsersättningar icke behöva beräknas högre belopp än omkring 25 000
kronor, varför den för ändamålet med omkring 98 000 kronor uppförda delposten
kan minskas med 73 000 kronor. Arvodesposten torde därför böra
uppföras med 1 8JfO 700 kronor.
Posten 3 (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) är för
innevarande budgetår uppförd med förslagsvis 75 000 kronor. Från posten
bestrides bland annat arvodesfyllnad åt amanuenserna vid medicinska klinikerna.
Med hänsyn till tillkomsten av nya sådana amanuensbefattningar
samt till den i fjol genomförda arvodesregleringen synes posten för nästa
budgetår böra uppräknas med i runt tal 100 000 kronor till 175 000 kronor.
Delstaten I beräknar jag således till (1 078 300 -j- 43 800 -j- 30 000 -f+
1 840 700 + 175 000 =) 3 167 800 kronor.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. rn.
Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 521 500 kronor, bör
vid bifall till vad jag i det föregående förordat höjas med i runt tal 5 500
kronor till 527 000 kronor.
Posten 2 (arvoden) torde böra uppföras med oförändrat belopp, 12 540
kronor.
Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården), nu 30 000
kronor bör höjas med 6 000 kronor till 36 000 kronor.
Posten 4 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är nu uppförd
med 500 000 kronor, varav dock endast 475 000 kronor må disponeras.
74
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.
Sistnämnda belopp bör därför tagas till utgångspunkt. Vid bifall till vad
jag förut förordat uppkommer en merkostnad av i runt tal 119 000 kronor,
varjämte för löneklassuppflyttningar synes böra beräknas ett belopp av
10 000 kronor. Förevarande anslagspost torde därför för nästa budgetår
böra uppföras med (475 000 + 119 000 + 10 000 =) 604 000 kronor.
Posten 5 (rörligt tillägg) synes böra uppföras med ett till 120 021 kronor
förhöjt belopp.
Delstaten II beräknar jag alltså till sammanlagt 1 299 561 kronor.
Särskilda uppbärdsmedlen beräknar jag till oförändrat belopp, 5 761
kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 167 800 +
+ 1 299 561 — 5 761 —) 4 461 600 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 318 600 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda samt under avsnitten II och III
anfört hemställer jag nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds
universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad jag i det föregående anfört;
dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön- och tjänstgöringspenningar
kronor 1 169 000
Avgå pensionsavdrag
m. m.
kronor 90 700 kronor 1 078 300
Avlöning sstater.
b. Älderstillägg, förslagsvis
........ kronor 43 800
c. Ersättningar till
vikarierande
akademiska lärare,
förslagsvis .......»_30 000 kronor 1 152 100
75
Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis kronor 1 840 700
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis ....... »__175 000
Summa kronor 3 167 800.
Anmärkning till avdelning 1. av avlöning sstaten.
II. Yissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................... kronor 527 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t......... » 12 540
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis............. » 36 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 604 000
5. Rörligt tillägg, för slag vis . ....... »__120 021
Summa kronor 1 299 561
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl........kronor 3 167 800
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . » 1 299 561
Summa kronor 4 467 361
Särskilda uppbördsmedel:
—--—----------kronor 5 761
Nettoutgift kronor 4 461 600;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,
som föranledas av vad jag i det föregående anfört;
dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av
kronor 4 461 600.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
4. Reservationsanslag till Lunds universitet: Utrustning
för medicinskt-klinisk undervisning vid
allmänna sjukhuset i Malmö.
Av det för innevarande budgetår beviljade förslagsanslaget till Universitetssjukhus
har ett delanslag av högst 60 000 kronor anvisats till utrustning
för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö. Medelsanvisningen
har skett i enlighet med det förslag rörande anordnande av
nämnda undervisning, vilket avgivits av den för utredning i ämnet tillkallade
sakkunnige (jfr propositionen 1947:287, s. 73).
Det större akademiska konsistoriet i Lund har, med överlämnande av
framställning av medicinska fakulteten därstädes, anhållit, att för anskaffande
av utrustning för ifrågavarande undervisning måtte såsom engångsanslag
anvisas ytterligare i runt tal 97 000 kronor.
Universitetskanslern har anfört, att sammanlagt 15 600 kronor av det
begärda engångsanslaget enligt av kanslern inhämtade uppgifter hänförde
sig till sådana ändamål, för vilka medel beräknats under förutnämnda anslag
av 60 000 kronor. Med hänsyn härtill syntes engångsanslaget kunna
reduceras till i runt tal 80 000 kronor.
Departementschefen. Det utrustningsanslag å 60 000 kronor, som anvisats
för innevarande budgetår, avser huvudsakligen anskaffning av möbler,
förvaringsskåp och armatur, medan det av kanslern nu tillstyrkta engångsanslaget
till utrustning å 80 000 kronor huvudsakligen avser laboratorieutrustning,
apparatur, instrument, handböcker och annan uppslagslitteratur.
Då ifrågavarande utrustning torde vara behövlig för undervisningens och
forskningens bedrivande, biträder jag kanslerns förslag. Jag förordar därför,
att för nästa budgetår för ändamålet anvisas ett reservationsanslag å 80 000
kronor med förut angiven rubrik. Vid utgången av juni 1948 eventuellt
kvarstående behållning å nyssnämnda för innevarande budgetår anvisade
delanslag av 60 000 kronor torde böra tillgodoföras det föreslagna reservationsanslaget.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift beträffande
förutnämnda anslagsbehållning i enlighet med vad
i det föregående angivits;
dels ock till Lunds universitet: Utrustning för medicinsktklinisk
undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
kronor 80 000.
av
Kungl. Mai ds proposition nr 152.
77
5. Investeringsanslag till Vissa ombyggnadsarbeten i
universitetshuset i Lund m. m.
Det större akademiska konsistoriet i Lund har under åberopande av en
framställning i ämnet av universitetets drätselnämnd hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett anslag av 370 000 kronor till vissa ombyggnadsarbeten
i universitetshuset och vissa intilliggande institutionsbyggnader.
Ombyggnadsarbetena avse i huvudsak:
1) anordnande av en gemensam panncentral i universitetshuset för denna
byggnad, patologiska institutionen, gamla biblioteket, teologernas och juristernas
seminariehus samt Palsestra ävensom i samband härmed
2) vissa arbeten inom universitetshuset avseende installation av nya
värmeelement i aulan, omläggning av ventilations- och värmesystemet i
utställningslokalerna, värmeinstallation i ett arbetsrum samt anordnande
av två toaletter för konstmuseet och ny toalettavdelning i universitetets
källarvåning för studenterna,
3) värme- och sanitära installationer i patologiska institutionens nuvarande
museilokaler, vilka avses omändrade till laboratorielokaler, samt
4) insättande av nya rörledningar i gamla biblioteket.
Av drätselnämndens framställning inhämtas bland annat följande.
Omläggning av värmeanläggningarna. De värmeanläggningar,
om vilka här är fråga, hava överlag en synnerligen hög ålder
— i vissa fall sedan 1912 och 1913 — och ha därför enligt sakkunnigas
utlåtande tjänat ut. I sammanhang med den besiktning, som byggnadsstyrelsens
värmetekniska avdelning år 1944 företog av värmeanläggningarna
vid universitetets samtliga institutioner, föreslog avdelningen i avgivet
utlåtande, att pannorna i bland annat universitetshuset och patologiska
institutionen både ur driftssäkerhets- och driftsekonomisk synpunkt borde
ersättas med nya pannor. Efter ny besiktning år 1945 upprepade värmetekniska
avdelningen sitt yrkande, att de nämnda värmepannorna skulle
utbytas mot nya sådana. Vid besiktning, som senare företagits för uppgörande
av program för värmeanläggningarnas förnyande, har framkommit,
att även anläggningarna i gamla biblioteket, teologernas och juristernas
seminariehus samt Palaestra böra ersättas med nya. Det mest rationella
sättet att lösa problemet ansågs vara, att den nya värmeanläggningen i
universitetshuset erhölle en sådan storlek, att denna kunde förse även
övriga här omnämnda institutionsbyggnader med erforderlig värme. Med
anledning av vad byggnadsstyrelsens experter sålunda föreslagit uppdrogs
åt Joel Österbergs ingeniörsbyrå i Malmö att upprätta förslag och kostnadsberäkningar
rörande de egentliga värmeinstallationerna, varjämte domkyrkoarkitekten
Eiler Gra?be anmodades att uppgöra förslag och kostnadsberäkningar
beträffande byggnads- och målningsarbetcn, elektriska
installationer och dylikt.
Det framlagda förslaget upptager två olika alternativ för panncentralen
nämligen, dels med gjutna pannor med magasinseldning och övre påfyllning
genom befintlig kolbaslc med skenor i taket, dels med smidda pannor
och stokereldning. Enligt det förra alternativet skulle kostnaderna i sin
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 152.
helhet uppgå till 330 000 kronor, medan de enligt det senare skulle bliva
40 000 kronor högre. Ingenjörsfirman Österberg anser dock alternativet
med smidda pannor och stokereldning mera rationellt och arbetsbesparande
samt i synnerhet ur driftssynpunkt mera ekonomiskt, varför detsamma
rekommenderas trots den högre kostnaden. Drätselnämnden ansluter
sig härvidlag till det av ingenjörsfirman Österberg rekommenderade
alternativet.
Övriga arbeten. Uppvärmningen av universitetets aula har sedan
gammalt varit synnerligen otillfredsställande och omodern. En förbättring
därvidlag bör lämpligen utföras i samband med installation av nya värmepannor.
Då nu drätselnämnden föreslår en ombyggnad av panncentralen,
torde det bliva ur kostnadsynpunkt mest ekonomiskt att samtidigt i aulan
installera nya värmeelement och på så sätt erhålla en tillfredsställande
uppvärmning av lokalen.
Ventilationssystemet i utställningslokalerna består för närvarande av
rör, som från taket går rätt upp i luften. Konstruktionen av dessa är sådan,
att vid kraftigt regn eller våt snö vatten forsar ned i lokalen, varigenom
fara föreligger icke blott för skada å lokalerna utan också för att utställda
konstverk bliva förstörda. Denna risk måste givetvis elimineras genom
ett nytt ventilationssystem.
Värmen i utställningslokalerna kan med nuvarande system icke på vintern
uppbringas till en tillfredsställande nivå. Den högsta temperatur man
då kan uppnå är 10—12 grader. Det säger sig självt, att en sådan temperatur
kan vara hälsovådlig såväl för de studerande, som där studera
modern konst, som även för mera tillfälliga besökare. En tillfredsställande
anordning därvidlag torde ej kunna uppnås på annat sätt, än att värmeslingor
dragas fram längs väggarna runt lokalen.
Konstmuseets lokaler, som länge ur arbetssynpunkt varit för små, ha
blivit ännu mera otillräckliga, sedan museet från och med den 1 juli 1947
erhållit en förste och en andre assistent samt en andre amanuens. För att
skaffa ökade arbetsutrymmen har drätselnämnden låtit utarbeta förslag
för att å universitetets vind iordningställa ett nytt arbetsrum. Den för
detta arbetsrum erforderliga installationen av värmeledning bör verkställas
samtidigt med omläggningen av värmecentralen. I samband med ordnande
av konstinstitutionens lokalfråga har uppgjorts förslag till två toaletter för
institutionen. Sådana saknas nu helt och hållet.
Den för studenterna avsedda toalettavdelningen i universitetets källarvåning
är synnerligen otillfredsställande. Avdelningen var redan dä den
tillkom för liten och dess otillräcklighet har ytterligare poängterats genom
det ökade studentantalet. Den är ytterst olämpligt belägen, saknar ordentlig
ventilation och är därigenom i hög grad ohygienisk. Genom att i
samband med utgrävningarna för den planerade omläggningen av panncentralen
låta verkställa viss utgrävning under universitetets vestibul skulle
man kunna erhålla erforderligt utrymme för en ny mera tillfredsställande
toalettavdelning.
Den bakteriologisk-patologiska institutionen har sedan lång tid tillbaka
varit ytterligt trångbodd. Detta förhållande har nu resulterat i att för vissa
av de sedan den 1 juli 1947 inrättade nya befattningshavarna, icke finnas
några arbetsplatser. En ny institutionsbyggnad torde ej vara att emotse
på åtskilliga år, och drätselnämnden har därför sett sig nödsakad att för
den närmaste tiden söka ordna lokalförhållandena. En sådan provisorisk
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
anordning skulle kunna genomföras, om den patologiska institutionens nuvarande
museilokaler för en tid omändrades till laboratorier. I museilokalerna
finnes emellertid icke någon värmeledning. Införande av värme är
givetvis en grundförutsättning för att dagligt laboratoriearbete där skulle
kunna pågå. På grund av arbetets art vid ett patologiskt laboratorium är
det givetvis nödvändigt att där finnas sanitära anordningar. Drätselnämnden
hemställer därför, att erforderliga medel beviljas för utförande av här
föreslagna anordningar i samband med omläggning av värmesystemet.
Vad slutligen angår gamla biblioteket äro värmesystemets rörledningar
där så gamla och sönderrostade, att dessa måste ersättas av nya. Insättandet
av nya rörledningar synes lämpligast böra ske i samband med att
byggnaden anslutes till värmecentralen i universitetshuset.
Sedan kanslern för rikets universitet tillstyrkt anvisande av det begärda
anslaget, 370 000 kronor, har sedermera från universitetets sida efter samråd
med byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning begärts anvisande
av ytterligare 25 400 kronor för vissa kompletteringsarbeten i universitetshuset
avseende fördjupning av pannrummet, anordnande av ett badrum
för värmeledningsskötaren samt utökning av studenternas toalettavdelning.
Kostnaderna i sin helhet för de föreslagna byggnadsarbetena skulle
alltså uppgå till (370 000 -j- 25 400 =) 395 400 kronor.
Byggnadsstyrelsen, som erinrat om att styrelsen vid tidigare besiktningar
framhållit, att värmepannorna ur såväl driftssäkerhets- som driftsekonomisk
synpunkt borde ersättas med nya, har icke haft någon erinran mot
förslaget om anordnande av en panncentral. Styrelsen förordar alternativet
med smidda pannor och stokereldning samt med möjlighet att installera
oljeeldning, ehuru anläggningskostnaden i detta fall ställer sig något högre
än vid alternativet med gjutna pannor. De totala kostnaderna för byggnadsföretagets
genomförande har byggnadsstyrelsen beräknat till 460 000
kronor. I anslutning härtill har styrelsen anfört:
Kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande, (370 000 + 25400 =)
395 400 kronor, synas, vad beträffar byggnadsarbetena, väl lågt beräknade.
Därjämte medför övergången till växelström vissa ytterligare kostnader för
inom byggnaderna erforderliga ändringar utöver de angivna. Med anledning
härav synas de totala kostnaderna för här ifrågavarande arbeten böra
beräknas till 460 000 kronor. I detta belopp ha i fråga om anordnandet av
tre arbetsrum inom våningen 2 trappor upp i patologiska institutionen
endast medräknats ledningsarbeten, håltagningar och efterlagningar men
icke övriga byggnadsarbeten, såsom beträffande nya väggar, golv och målning
m. m. För gamla biblioteket ha i de upptagna kostnaderna, förutom
införande av ny värmeledning, medräknats efterlagning och påbättring av
målning men däremot total ommålning endast i ett fåtal lokaler. Enligt
av akademiräntmästaren under hand lämnad uppgift skola kostnaderna för
här icke medräknade reparations- och målningsarbeten i dessa byggnader
upptagas i annat sammanhang. I ovanstående beräkning har även förutsatts,
att den inom patologiska institutionen befintliga hissen får kvarligga
på stadens likströmsnät, vilket under hand tills vidare medgivits av där
-
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
varande elverkschef. För den händelse att övergång till växelström skulle
ifrågakomma även för denna hiss, tillkommer härför en kostnad av 14 000
kronor.
Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har
byggnadsstyrelsen vid under de senare åren företagna besiktningar föreslagit,
att värmepannorna i universitetshuset och de intilliggande patologiska
institutionen, gamla biblioteket, teologernas och juristernas seminariehus
samt Palaestra utbytas mot nya. Universitetsmyndigheternas förslag
om anordnande i universitetshuset av en för detsamma och nämnda institutionsbyggnader
gemensam värmecentral anser jag mig därför böra tillstyrka.
Övriga föreslagna ombyggnadsarbeten inom universitetshuset, patologiska
institutionen och gamla biblioteket, vilka arbeten huvudsakligen
sammanhänga med omläggningen av värmeanläggningarna böra lämpligen
utföras samtidigt. Kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande torde
i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra beräknas till 4tS0 000 kronor,
vilket belopp i sin helhet torde böra anvisas för nästa budgetår. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i
Lund m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av........................kronor 460 000.
6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Inredning och utrustning av
institutets nybyggnader.
Såsom i det föregående omnämnts, har Kungl. Maj:t under punkten 84
i 1948 års åttonde huvudtitel föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning
och utrustning av institutets nybyggnader för budgetåret 1948/49
beräkna ett reservationsanslag av 450 000 kronor. För samma ändamål har
för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 2 465 000 kronor, vilket
fördelats på sju särskilda institutioner, för vilka nybyggnader uppförts, äro
under uppförande eller skola uppföras å Norrbacka-området. För den nya
institutionsbyggnad, som för närvarande uppföres för rättsmedicinska institutionen,
har ännu icke anvisats något utrustningsanslag.
Professorn TF. Bosams har beräknat kostnaderna för inredning och utrustning
av rättsmedicinska institutionen till omkring 364 000 kronor, varav
för inredning 210 000 kronor och för utrustning med apparater och instrument
154 000 kronor. Dessa siffror hänföra sig till det nuvarande prisläget
och äro endast approximativa. Med hänsyn till de långa leveranstider, med
vilka man numera måste räkna, föreslår Bosaeus, att de erforderliga medlen,
364 000 kronor, för anskaffande av inredningen och utrustningen anvisas
redan för budgetåret 1948/49. Härvid har förutsatts, att såväl rätts
-
81
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
medicinska institutionen som statens rättsläkarstation i Stockholm träda i
verksamhet i nya lokaler å Norrbackaområdet senast den 1 oktober 1949,
samt att lokalfrågorna för institutionen och rättsläkarstationen ordnas i
överensstämmelse med ett den 30 december 1947 av särskilda sakkunniga
inom inrikesdepartementet avgivet förslag. Detta förslag innebär, bland
annat, att nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm skulle uppföras
å Norrbacka-området i anslutning till rättsmedicinska institutionens
byggnad samt att vissa utrymmen i sistnämnda byggnad skulle tills vidare
disponeras av rättsläkarstationen.
Lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet har tillstyrkt
framställningen under angivna förutsättningar.
Kanslern för rikets universitet har — under erinran att han i utlåtande
den 6 februari 1948 tillstyrkt förutnämnda förslag rörande lokalfrågan —
hemställt om anvisande för budgetåret 1948/49 av ett anslag av 364 000
kronor för inredning och utrustning av rättsmedicinska institutionens nybyggnad.
Departementschefen. Det synes erforderligt, att medel anvisas för nästa
budgetår till inredning och utrustning av rättsmedicinska institutionen.
Kostnaderna för ändamålet ha beräknats till 364 000 kronor. I nämnda
belopp synes icke ingå kostnader för inredning och utrustning av de utrymmen
inom nybyggnaden för rättsmedicinska institutionen, vilka enligt
förstnämnda sakkunnigförslag skulle tillsvidare disponeras av rättsläkarstationen.
Då kostnadsberäkningen icke givit mig anledning till erinran,
tillstyrker jag, att till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas
ett reservationsanslag å nämnda belopp. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning
och utrustning av institutets nybyggnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag
.................................• • ■ • kronor 364 000.
Vad departementschefen sålunda under avsnitten I, III
och IV hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Bruhn-Möller.
6 — Bihang till riksdagens protokoll 10\S. 1 samt. Nr 152.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Inledning.......................................... 3
II. Förstärkning av bibliotekspersonalen .................... 5
III. Universitetets centrala förvaltning.....................14
1. De akademiska kanslierna............................ 14
2. Omreglering av räntmästarbefattningen i Uppsala........... 18
3. Personalförstärkning vid räntekamrarna..................26
L Byggnadsingenjör vid Uppsala universitets egendoms- och skogs
förvaltning.
......................................28
IV. Anslagsberäkningar..................................30
1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar ........30
2. Reservationsanslag till Uppsala universitet: Inköp av en bok
föringsmaskin
m. m.................................58
3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar..........59
4. Reservationsanslag till Lunds universitet: Utrustning för medicinskt-klinisk
undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö ... 76
5. Investeringsanslag till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset
i Lund m. m.................................77
6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Inredning och utrustning av institutets nybyggnader........80
Stockholm 1948 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
480515