Kungl. Maj-.ts proposition nr 145.
1
Nr 145.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
statens sinnessjukhus: avlöningar, m. m.; given Stockholms
slott den 5 mars 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkterna 21, 22 och 24, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna
dels till statens sinnessjukhus: avlöningar ett förslagsanslag av 48 500 000
kronor,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 146.
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
dels till statens sinnessjukhus: omkostnader ett förslagsanslag av
20 400 000 kronor,
dels ock till utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag av
420 000 kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I. Sammanfattning av förslagen.
Sedan 1946 års riksdag i princip beslutat, att statens uppfostringsanstalt
å Bona skulle överföras till den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården,
föreslår jag nu, att anstalten fr. o. m. nästa budgetår tages i anspråk såsom
sjukhus för asociala imbecilla män med 120 vårdplatser samt framlägger
förslag till personalorganisation för det nya sjukhuset. Jag föreslår
vidare, att de tre flyktinglägren i Olofsfors, Rosöga och Ribbingelund provisoriskt
och i befintligt skick tagas i anspråk såsom sekundäravdelningar,
Olofsforslägret i anslutning till Säters sjukhus samt Rosöga- och Ribbingelundslägren
i anslutning till Sundby sjukhus, samt föreslår anställande av
personal för lägrens drift. Med frånräknande av de platser, som redan belagts
å Ribbingelundslägret, erhålles genom ianspråkstagandet av de tre
lägren ett tillskott på 200 vårdplatser. Härjämte föreslår jag anställande av
personal för en ny paviljong vid Ryhovs sjukhus.
Jag föreslår härutöver vissa förstärkningar av personalen vid befintliga
sjukhus eller avdelningar. Sålunda föreslår jag inrättande av ett antal nya
läkarbefattningar för såväl den öppna som den slutna vården. Vidare föreslår
jag viss förstärkning av sjukvårdspersonalen, varvid jag dock i detta
hänseende sett mig nödsakad att väsentligt beskära de av medicinalstyrelsen
framlagda förslagen.
Sammanlagt föreslår jag inrättande av 242 nya tjänster vid de statliga
sinnessjukhusen, varav 174 ordinarie, 46 extra ordinarie och 22 på övergångsstat.
Därvid är emellertid att märka, att 17 av de ordinarie tjänsterna
avses skola hållas vakanta, så länge innehavarna av motsvarande 17 tjänster
å övergångsstat kvarstå i tjänst.
Medelsbehovet för avlöningar vid statens sinnessjukhus för nästa budgetår
beräknar jag till 48 650 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande
till innevarande budgetår med 3 850 000 kronor.
Omkostnadsanslaget för statens sinnessjukhus beräknar jag till 20 250 000
kronor, innebärande en ökning med 1 550 000 kronor, ökningen av anslaget
är väsentligen att tillskriva, att ett antal anslagsposter uppräknats i anslutning
till verklig eller beräknad belastning. Ett av medicinalstyrelsen
framlagt förslag om införande av enhetskost vid sinnessjukhusen, vilket
för det första budgetåret beräknats draga en merkostnad av omkring
2 000 000 kronor, har jag i rådande läge icke ansett mig kunna förorda.
Slutligen föreslår jag, att till utrustning av nya sinnessjukhus för nästa
budgetår anvisas ett anslag av 425 000 kronor.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
II. Statens sinnessjukhus: Avlöningar.
Badgetår Anslag Nettoutgifter
1945/46 .......... 26 600 000 28 645 690
1946/47 .......... 28 000 000 29 636 833
1947/48 .......... 44 800 000 —
1948/49 (förslag) .. 48 650 000 —
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 fastställt personalförteckning för statens
sinnessjukhus (statsliggaren s. 270—271).
Kungl. Maj :t har vidare samma dag fastställt följande avlöningsstat för
statens sinnessjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 26 000 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ...................... » 104 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis
.......................................... ^ 16 300 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 2 395 500
Summa förslagsanslag kronor 44 800 000
Därjämte har Kungl. Maj :t meddelat närmare bestämmelser rörande användningen
av anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, och till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Rörande innehållet i dessa får jag hänvisa till statsliggaren s. 271—272.
Medicinalstyrelsens petitaframställning.
I skrivelse den 15 oktober 1947 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
rörande medelsbehovet för nästa budgetår till avlöningar vid statens sinnessjukhus.
Inledning.
Styrelsen anför såsom inledning till sina förslag följande:
Det förslag rörande anslagsbehovets beräkning för nästa budgetår, som
styrelsen i det följande framlägger, innebär i förhållande till de senast förflutna
budgetåren en relativt betydande utökning av personalen vid de statliga
sinnessjukhusen. Den rådande, kraftiga överbeläggningen å sinnessjukhusen
och den alltmera stegrade exspektantfrekvensen göra det emellertid
enligt styrelsens mening till en angelägenhet av största vikt att åtgärder
snarast vidtagas för att tillgodose kravet på ökad övervakning å vissa avdelningar,
möjliggöra stegrad omsättning genom intensivare terapi samt tillvarataga
den utökning av platstillgången, som redan nästa budgetår står till
buds. Styrelsen har därför, oaktat den återhållsamhet beträffande statens
utgifter som ur andra synpunkter är påkallad i nuvarande läge, icke ansett
sig kunna underlåta att i stor utsträckning biträda de förslag till förstärkning
av läkar- och sjukvårdspersonalen å befintliga avdelningar, vilka framställts
från sjukhusdirektionernas sida, ävensom föreslå erforderlig utökning
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 145.
av personalen för ianspråktagande av nya vårdplatser för de sinnessjuka.
Styrelsen vill tillägga, att överinspektören för sinnessjukvården i sin senaste
årsberättelse med skärpa understrukit behovet av snabba åtgärder för att
komma till rätta med överbeläggningen samt få till stånd en utökning av
antalet läkare och sköterskor i syfte att bereda de omhändertagna en mera
tillfredsställande vård. Vid prövningen av föreliggande förslag har styrelsen
sökt undvika att giva dem sådan form, att de kunna föregripa resultatet av
pågående utredningar inom sinnessjukvården.
Styrelsen övergår härefter till att närmare redogöra för sina förslag beträffande
de olika grupperna av befattningshavare vid sinnessjukhusen.
LSkarpersonal.
Styrelsen omnämner, att direktionen för Ulleråkers sjukhus bl. a. hemställt
om inrättande av två andre läkartjänster med placering på södra
mansavdelningen och södra kvinnoavdelningen. Styrelsen upplyser, att
dessa båda avdelningar hade en beläggning om 441 resp. 421 patienter.
Omsättningen på båda avdelningarna hade under år 1946 uppgått till 45
procent. Å vardera avdelningen vore placerade en överläkare, en andre
och en extra ordinarie andre läkare. Omfattningen av läkarna åvilande arbete
hade numera blivit så stor, att förstärkning syntes styrelsen påkallad.
I alldeles särskild grad syntes detta vara förhållandet å södra mansavdelningen,
där ett stort antal psykopater vårdades. I avbidan på den fortsatta
utredning rörande sinnessjukvårdens organisation, som nyligen igångsatts,
ansåge sig emellertid styrelsen endast kunna tillstyrka en tillfällig förstärkning
av antalet läkare med en på sistnämnda avdelning. För att en
verklig avlastning av överläkarens arbetsbörda därvid skulle erhållas syntes
den nye läkaren böra givas förste läkares tjänsteställning samt under
vederbörande ordinarie överläkare tilldelas självständigt ansvar för viss del
av avdelningen. En liknande anordning hade med fördel prövats inom
kroppssjukvården (biträdande överläkare). För detta särskilda ansvar syntes
han böra få åtnjuta ett tilläggsarvode av 1 200 kronor per år. Styrelsen,
som i det följande komme att föreslå samma anordning vid ytterligare ett
par sinnessjukhus, ville dock understryka, att detta arrangemang endast
vore att betrakta som en försöksanordning, till dess klarhet vunnits om
riktlinjerna för sinnessjukvårdens fortsatta utbyggnad. Det oaktat syntes
förste läkartjänsten kunna placeras på ordinarie stat (Ca 31), då den i
vart fall kunde komma till användning vid något av de planerade nya sjukhusen
för sinnessjuka eller psykopater.
Styrelsen föreslår vidare, att en andre läkartjänst i Ce 29 vid S:ta Annas
sjukhus med hänsyn till svårigheterna att få densamma besatt — styrelsen
upplyser, att tjänsten varit anslagen ledig två gånger utan att locka sökande
-— förändras till ordinarie befattning i Ca 29.
Styrelsen erinrar härefter om att den tidigare framlagt förslag om användning
av flyktinglägren i Olofsfors, Rosöga och Ribbingelund för sinnessjukvården
och därvid bl. a. förordat, att Rosögalägret skulle disponeras
såsom en till Sundby sjukhus ansluten sekundäravdelning med cirka 150
5
Kungl. Mcij:ts proposition nr 145.
platser. Lägret i Ribbingelund hade enligt medgivande av Kungl. Maj :t redan
provisoriskt tagits i bruk såsom sekundäravdelning till nämnda sjukhus
under den tid ombyggnadsarbeten påginge vid Mariebergs sjukhus. De tre
lägren hade planlagts så, att de, sedan de fyllt sina primära uppgifter, efter
erforderliga kompletteringar skulle kunna infogas i den statliga sinnessjukvården.
Provisoriskt kunde de emellertid — utan att några byggnadsarbeten
utfördes — omedelbart tagas i bruk, dock med avsevärt reducerad beläggning,
cirka 80 patienter. Då platsbehovet inom sinnessjukvården allt fortfarande
vore synnerligen trängande — trots maximal överbeläggning hade
den 1 augusti 1947 funnits över 2 300 exspektanter — ansåge sig styrelsen
böra förorda, att Rosögalägret omedelbart utnyttjades för att något öka
platstillgången. Platsbristen hade nämligen gjort sig särskilt starkt gällande
vid S:ta Annas och Sundby sjukhus. Direktionen för sistnämnda sjukhus
hade föreslagit, att därest förslaget om inrättande av en sekundäravdelning
i Rosöga genomfördes, en hjälpverksamhetsöverläkare i Ca 30 måtte nyanställas,
åt vilken jämväl skulle uppdragas att handha vården å Rosögaavdelningen
liksom å den provisoriska avdelningen å Ribbingelund. Under
förutsättning att Rosögaförslaget vunne statsmakternas gillande ville styrelsen
tillstyrka direktionens förslag, detta så mycket mera som arbetsuppgifterna
för en heltidsanställd hjälpverksamhetsöverläkare redan nu förelåge.
Styrelsen föreslår härjämte, att vid Ryhovs sjukhus inrättas dels en förste
läkartjänst i Ca 31 med ett särskilt arvode av 1 200 kronor och en andre läkartjänst
i Ce 29 för den slutna vården vid sjukhuset, dels ock en överläkartjänst
i Ca 30 för hjälpverksamheten. Till stöd för dessa förslag anför styrelsen
följande:
Ryhovs sjukhus har ett fastställt platsantal av 1 220. Genom beslutade
till- och ombyggnader kommer denna siffra att stiga till cirka 1 350. Med
nu rådande överbeläggning vårdas å sjukhuset cirka 1 450 patienter. Sjukhuset
är f. n. uppdelat på tre överläkaravdelningar. Frågan om inrättandet
av ytterligare en överläkaravdelning är i och med utvidgningen aktuell, och
får medicinalstyrelsen såsom sin mening anföra, att sjukvårdens krav göra
förstärkning av läkarstaben ofrånkomlig. Vid sjukhuset tjänstgöra, förutom
tre överläkare, en förste läkare och tre andre läkare. Då man kan utgå
från att beläggningen efter utvidgningen kommer att uppgå till konstant
cirka 1 400 patienter, föreslår styrelsen, att läkarstaben utökas med minst
en förste läkare i Ca 31 och en andre läkare i Ce 29. Därvid torde den förre
i likhet med den nye förste läkaren vid Ulleråkers sjukhus böra beredas en
mera självständig ställning samt därför tilldelas ett särskilt arvode av 1 200
kronor.
Från sjukhusledningens sida har vidare uttryckts önskvärdheten av att
vid sjukhuset måtte anställas en överläkare i Ca 30, avsedd för hjälpverksamheten.
Med hänsyn till det stora upptagningsområdet, Jönköpings och
Skaraborgs län, och det mycket stora antalet exspektanter, f. n. 301 män
och 87 kvinnor, finner styrelsen kravet väl befogat och biträder direktionens
hemställan. Vid sjukhuset finnes visserligen f. n. icke någon familjevård,
men en utökning av läkarkrafterna enligt styrelsens förslag kan förväntas
medföra att alla möjligheter att anordna en sådan kunna utnyttjas.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
Styrelsen föreslår vidare viss utökning av läkarpersonalen vid S:t Lars
sjukhus. Styrelsen upplyser, att sjukhuset sedan den 1 januari 1931 varit
uppdelat mellan de tre överläkarna på så sätt, att en svarat för samtliga
manliga patienter, en för västra ltvinnoavdelningen och en, sjukhuschefen,
för östra kvinnoavdelningen samt 30 rumspatienter (15 män och 15 kvinnor).
Detta innebure, att den förstnämnde å sin avdelning hade 700 inneliggande
patienter samt de båda övriga 400 resp. 300. Från sjukhusledningen
hade nu framhållits, att det vore en trängande angelägenhet, att ytterligare
en överläkartjänst i Ca 30 inrättades. Härigenom skulle den alltför stora
mansavdelningen kunna uppdelas på två överläkaravdelningar. Sjukhusledningen
hade vidare anfört, att den moderna terapin vid sjukhuset bedreves
så intensivt, att de båda enbart för medicinsk terapi anställda läkarna
icke längre räckte till därför. Envar av dem måste sålunda dagligen mottaga
upp till ett 30-tal patienter. De övriga underordnade läkarna hade även
en sådan arbetsbörda, att de icke kunde avlasta terapiläkarna. Ytterligare
två sådana läkare vore erforderliga. Vid en uppdelning av sjukhuset i fyra
överläkaravdelningar borde lämpligen en terapiläkare tilldelas varje överläkaravdelning,
vilken därigenom bleve försedd med två läkare i underordnad
ställning, något som i nuvarande situation måste betraktas såsom mycket
angeläget. De genom den moderna behandlingen tillkomna läkarna borde
icke uteslutande syssla med terapi utan borde helst ha även andra arbetsuppgifter
å resp. avdelning samt tidvis avlösas av avdelningsläkarna, såväl
av andre som förste läkare. På grund härav borde terapiläkarna erhålla en
fastare anställningsform än den extra ordinarie. Den ene borde upptagas
lämpligen såsom andre läkare i Ca 29 och den andre såsom förste läkare i
Ca 31.
Med anledning av vad sjukhusledningen sålunda anfört yttrar medicinalstyrelsen
för egen del följande:
Behovet av en rationellare organisation av sjukhuset finner styrelsen otvetydigt.
Med hänsyn till att sinnessjukhusens framtida organisation f. n. är
föremål för utredning, anser sig styrelsen dock icke böra nu framlägga förslag
om sjukhusets uppdelning på ytterligare en överläkaravdelning. En
förstärkning av antalet läkare bör däremot enligt styrelsens förmenande
vidtagas och får styrelsen för sin del föreslå, att personalstaten utökas med
en förste läkare och en andre läkare. Den förre torde böra tilldelas en mera
självständig ställning och härför uppbära ett särskilt arvode av 1 200 kronor.
Antalet läkare vid sjukhuset, avsedda för den slutna vården, skulle
därmed uppgå till en överläkare och sjukhuschef i Ca 32, två överläkare i
Ca 30, två förste läkare i Ca 31, fyra andre läkare i Ca 29 och två andre
läkare i Ce 29.
Vad angår Restads sjukhus upplyser styrelsen, att sjukhuset hade ett fastställt
platsantal om 1 080, fördelat på två överläkaravdelningar. Med rådande
överbeläggning vårdades där 1 400 patienter. Sjukhusets uppdelning på
ytterligare minst en överläkaravdelning vore därför aktuell. Av tidigare anförda
skäl vore styrelsen icke beredd att nu framlägga förslag om dylik uppdelning.
Det befintliga antalet läkare, som uppginge till sex, vore emellertid
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
alldeles för lågt för att arbetsbördan skulle kunna bliva skälig och sjukhusets
vårdresurser effektivt utnyttjas. Från sjukhusdirektionens sida hade
allenast framställts krav på anställande av ytterligare en andre läkare. Enligt
styrelsens mening skulle emellertid läkarbehovet tillgodoses mera effektivt,
om sjukhuset tilldelades en förste läkare med mera självständig ställning.
Styrelsen hemställer därför, att sjukhusets personalstat utökas med
en förste läkare i Ca 31 jämte arvode om 1 200 kronor.
Styrelsen anser vidare, att vid sjukhuset bör inrättas en tjänst som överläkare
i Ca 30 för hjälpverksamhet, samt framhåller som stöd för detta
förslag, att sjukhusets vårdmöjligheter vore starkt pressade, vilket framginge
både av den intensiva överbeläggningen och det stora antalet exspektanter
(185 män och 38 kvinnor). Styrelsen ansåge det därför angeläget, att
sjukhuset bereddes möjlighet att genom ökad omsättning bättre tillgodose
upptagningsområdets behov. Genom inrättandet av en överläkartjänst för
hjälpverksamhet skulle detta syfte befrämjas.
Under erinran om att lcvinnoavdelningen vid Mariebergs sjukhus genom
beslutade utbyggnader komme att öka från 426 till 545 platser samt att å
avdelningen f. n. tjänstgjorde en överläkare och en andre läkare, hemställer
styrelsen vidare, att vid sjukhuset måtte få anställas ytterligare en andre
läkare i Ca 29.
Styrelsen upplyser härjämte, att det till Säters sjukhus anslutna Pärlby
sjukhus i Grangärde med cirka 150 platser komme att beläggas inom den
närmaste tiden. Med anledning av dess tillkomst hade läkarstaben vid modersjukhuset
utökats med en andre läkartjänst. Den rådande läkarbristen, som
med största sannolikhet komme att räcka avsevärd tid, hade medfört, att
tjänsten icke kunnat besättas, ehuru den flera gånger varit utannonserad.
Från sjukhusdirektionens sida hade föreslagits, att tjänsten i fråga skulle
förändras till överläkartjänst i Ca 30 och att tjänstens innehavare samtidigt
skulle ombesörja hjälpverksamheten vid sjukhuset. Styrelsen kunde för sin
del vitsorda svårigheten att f. n. få vissa underordnade läkartjänster vid de
statliga sinnessjukhusen besatta med kompetenta innehavare. Uppförandet
av bostäder syntes dock komma att lätta dessa olägenheter. Ä andra sidan
kunde hjälpverksamheten inom Säters sjukhus stora upptagningsområde,
hela Kopparbergs och delar av Västmanlands län, icke tillfredsställande
skötas av en överläkare, som därtill hade att svara för vården av cirka 500
patienter. Styrelsen ansåge det därför i hög grad önskvärt, att vid Säters
sjukhus inrättades en särskild överläkartjänst i Ca 30 för hjälpverksamhet
och familjevård, vars innehavare jämväl skulle svara för sjukvården å
Pärlby sjukhus, som kunde förväntas bliva centrum för en avsevärd del av
den till sjukhuset anslutna familjevården. Styrelsen hemställer därför, att
för sjukhusets räkning uppföres eu över läkartjänst i Ca 30 för hjälpverksamhet
och familjevård.
Styrelsen erinrar härefter om att statens uppfostringsanstalt å Bonn enligt
statsmakternas beslut skulle nedläggas och användas för någon form av
statlig sinnessjuk- eller sinnesslövård. Enligt styrelsens 10-årsplan av den
8
Kunnl. Maj:ts proposition nr 145.
9 september 1945 skulle anstalten om- och tillbyggas för att utnyttjas såsom
anstalt för asociala imbecilla män. Fullständiga planer härför förelåge.
Emellertid hade 1946 års riksdag redan anvisat 490 000 kronor till ombyggnad
av två befintliga paviljonger, vilka arbeten kunde förväntas bliva färdiga
senast den 1 juli 1948, vid vilken tidpunkt uppfostringsanstaltens nuvarande
verksamhet skulle vara avvecklad. I dessa båda paviljonger konime
att inrymmas tillsammans 120 vårdplatser, medan anstalten i fullt utbyggt
skick avsåges kunna omhändertaga 337 patienter. Då anstaltens övertagande
alltså komme att ske med ingången av budgetåret 1948/49, framlägger styrelsen
nu förslag till personalstat för det blivande sjukhusets första" utbyggnadsetapp,
varvid styrelsen i detta sammanhang uppehåller sig vid frågan
om löneställningen för det nya sjukhusets chef. Styrelsen erinrar därvid om
att sjukhuschefen vid de nu befintliga specialsjukhusen för asociala imbecilla,
Västra Marks och Salberga sjukhus med 350 resp. 384 vårdplatser,
vore placerad i Ca 30. Det nya sjukhuset bleve emellertid förlagt till landsbygden,
cirka 18 km från Motala. Då vårdmöjligheternas jämna utnyttjande
och omsorgen om patienternas vård och utbildning å de talrika verkstäder,
som komme att stå till buds, krävde största möjliga kontinuitet i ledningen,
syntes det styrelsen angeläget, att tjänsten som sjukhuschef icke
genom för låg placering i lönehänseende gjordes till en passageplats, från
vilken befordran snarast möjligt komme att sökas. Styrelsen föreslår därför,
att tjänsten placeras i Ca 31.
Vidare framlägger styrelsen förslag om lönegradsuppflyttning av överläkarna
vid de rätts psykiatriska undersökningsavdelningarna. Styrelsen anför
härom:
Av de åtta överläkarna vid de rättspsykiatriska undersökningsavdelningarna
är en (psykiatriska sjukhuset) placerad i Ca 31 och de övriga sju i
Ca 30. Ehuru det rättspsykiatriska undersökningsväsendet i sin nuvarande
form endast fungerat ett och tre fjärdedels år, ha redan rekryteringssvårigheter
yppat sig. Icke minst har det visat sig, att kvalificerade krafter med
hänsyn till de bättre förmåner, som erbjudas inom den egentliga sinnessjukvarden,
gärna söka sig över till denna. I betraktande av de speciella
samhällsuppgifter, som ifrågavarande läkare ha att fullgöra och vilka icke
tåla uppskov, finner styrelsen erforderligt att åtgärder vidtagas för att göra
överläkartjänsterna vid de rättspsykiatriska avdelningarna mera lockande.
Styrelsen får i sådant syfte föreslå, att samtliga åtta överläkare vid nämnda
avdelningar uppflyttas till Ca 32, varigenom de skulle erhålla samma löneförmåner
som de högst avlönade läkarna inom statens sinnessjukvård. Styrelsen
anser sig så mycket hellre kunna göra detta, som det här rör sig om
ett mycket begränsat antal läkare, vilkas avlöningsförmåner icke kunna beräknas
få någon prejudicerande betydelse.
Styrelsen framhåller härjämte, att antalet utbildningstjänster för läkare
inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet enligt styrelsens mening
borde utökas. I förhållande till det faktiska behovet vore antalet rättspsykiairiker
i landet myckel litet, och f. n. funnes endast två befattningar, som
kunde anses vara utbildningstjänster, nämligen andre läkartjänsterna i
Ce 29 vid den rättspsykiatriska avdelningen å psykiatriska sjukhuset. Sty
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
relsen föreslår därför, att en andre läkartjänst i Ce 29 därjämte inrättas vid
den rättspsykiatriska avdelningen vid S:t Jörgens sjukhus, varest fr. o. ni.
januari 1947 t. o. in. innevarande budgetårs utgång enligt särskilt medgivande
av Kungl. Maj :t en extra läkare fått anställas.
Vidare har styrelsen erinrat om att den ersättning, som utginge till
läkare vid S:t Olofs sjukhus för utlåtande rörande sinnesbeskaffenheten
hos tilltalad, som icke vore häktad, ursprungligen fastställts till 100 kronor
för utlåtande. Genom särskilt beslut hade emellertid Kungl. Maj :t medgivit,
att ersättningen tills vidare intill utgången av december 1947 finge
utgå med ett till 150 kronor förhöjt belopp. Kungl. Maj :t hade vidare genom
särskilt beslut medgivit, att ersättning till läkare vid nämnda sjukhus för utlåtande
rörande sinnesbeskaffenheten hos tilltalad, som vore häktad
vilken ersättning ursprungligen fastställts till 125 kronor för utlåtande
intill utgången av september 1947 finge utgå med ett till 150 kronor förhöjt
belopp. Genom sistnämnda båda beslut hade sålunda ersättningen bebestämts
till samma belopp, vare sig den tilltalade vore häktad eller ej.
Styrelsen ansåge icke heller skäl föreligga, att ersättningen skulle bestämmas
till olika belopp, allteftersom den tilltalade vistades på fri fot eller vore
häktad. Med hänsyn härtill och då den ursprungligen fastställda ersättningen
å 100 kronor för utlåtande rörande icke häktad person icke kunde
anses utgöra skälig ersättning för av uppdraget föranlett arbete, föreslåi
styrelsen, att den senast fastställda ersättningen av 150 kronor måtte få
gälla även för nästa budgetår.
Styrelsen har slutligen föreslagit, att de f. n. gällande särskilda föreskrifterna
angående ersättning till läkare, som icke är anställd vid statens
sinnessjukhus, för uppehållande av läkartjänst vid sådant sjukhus (jfr
statsliggaren s. 272) skulle slopas, samt att det i stället skulle få ankomma
på styrelsen att, med ledning av bestämmelserna i avlöningsreglementet och
under iakttagande av de föreskrifter, som utfärdats av Kungl. Maj :t i anslutning
till avlöningsreglementet, meddela bestämmelser angående ersättning
till ifrågavarande vikarierande läkare.
Sjukvårdspersonal.
Styrelsen hemställer, att samtliga 26 extra ordinarie översköterskebefattningar
måtte förändras till ordinarie tjänster. Som stöd för sin hemställan
härom anför styrelsen, att betydande svårigheter f. n. förelåge att
få de extra ordinarie befattningarna besatta samt att tjänsternas förändring
till ordinarie kunde förväntas medföra gynnsammare rekryteringsförhållanden.
Styrelsen föreslår vidare, att antalet förste skötartjänsler ökas med 12
och antalet första skötersketjänster med 10 samt att antalet skötar- resp.
skötersketjänster samtidigt minskas med motsvarande antal. Styrelsen framhåller,
att vid inrättandet fr. o. in. den 1 juli 1947 av de nya befattningarna
som förste skötare resp. första sköterska icke beaktats alt vid ett
flertal sjukhus med särskilt stora vårdavdelningar mer än ett nästansvars
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
arvode utgått till på dessa avdelningar tjänstgörande personal, vilket möjliggjort
en uppdelning av dessa vårdavdelningar på två enheter. Detta hade
varit förhållandet vid S:ta Gertruds, Vipeholms, Källshagens och Salberga
sjukhus. Vid S:ta Maria sjukhus hade dessutom vissa »öppendörravdelningar»
icke föreståtts av översköterskor utan av sköterskor med nästansvarsarvode.
\ id Mariebergs sjukhus hade vidare tillkommit en ny vårdavdelning.
Antalet erforderliga förste skötar- resp. första sköter sket jänster
hade tidigare beräknats allenast med hänsyn till totalantalet under överskötares
resp. översköterskas ledning ställda självständiga avdelningar. Det
av statsmakterna beviljade antalet nya tjänster hade därför icke varit tillfyllest
för att bibehålla den ur sjukvårdens synpunkt nödvändiga personalfördelningen.
Härjämte framlägger styrelsen förslag om inrättande av ett avsevärt antal
nya befattningar vid olika sjukhus samt om utbyte av vissa befattningar
mot andra tjänster. Styrelsens förslag härutinnan innebära följande:
Psykiatriska
sjukhuset. Styrelsen föreslår, att 1 extra ordinarie skötersketjänst
förändras till överskötersketjänst. Styrelsen framhåller, att vid sjukhuset,
som vore ett sekundärsjukhus och som sådant icke hade eget upptagningsområde,
icke vore anordnad hjälpverksamhet i vanlig mening. På
grund av sitt läge i en storstad måste sjukhuset dock fullgöra en del sådant
arbete, som enligt gällande bestämmelser tillhörde hjälpverksamhet,
bl. a. övervakning av ett stort antal försöksutskrivna och straffriförklarade.
Den extra ordinarie skötersketjänst, som tilldelats sjukhuset för ändamålet,
medgåve på grund av tjänstens låga löneställning icke anställandet av kompetent
befattningshavare. Vidare föreslår styrelsen, att vid sjukhuset inrättas
5 skötartjänster och 9 skötersketjänster för förstärkning av personalen
på vissa vårdavdelningar.
Ulleråkers sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 5 överskötersketjänster,
15 skötartjänster och 3 skötersketjänster. Av översköterskorna
avses 2 sasom nattöversköterskor, 1 för terapiavdelningen å södra
sjukhusets kvinnoavdelning, 1 för terapiavdelningen å mansavdelningen vid
samma sjukhus och 1 såsom biträde åt verksläkaren vid vården av sjuk
personal in. in. Av sköterskorna äro 2 avsedda för de nyssnämnda terapiavdelningarna
och 1 för hypertermbehandling och annan terapi å norra
sjukhusets kvinnoavdelning, medan de manliga befattningarna avses för
förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.
S:ta Annas sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 överskötersketjänst
för hjälpverksamhet och familjevård. Styrelsen upplyser,
att vid sjukhuset vore anställda 2 föreståndarinnor, av vilka den ena skulle
biträda i hjälpverksamheten. Arbetet å vårdavdelningarna gåve emellertid
föreståndarinnorna full sysselsättning och en ny befattningshavare erfordrades
därför inom hjälpverksamhet och familjevård. Vidare föreslår styrelsen
inrättande av 3 skötartjänster och 3 skötersketjänster för förstärlcning
av personalen å vissa vårdavdelningar.
Sundby sjukhus. Styrelsen upplyser, att i sjukhusets ursprungliga personalorganisation
ingått 2 överskötare resp. 2 översköterskor på varje avdelning.
Denna organisation vore nu stadd i avveckling och den ena av
dessa tjänster på varje vårdavdelning skulle ersättas med en förste skötare
resp. första sköterska. Från sjukhuset hade föreslagits, att antalet över
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
skötare skulle minskas med 2 och ersättas med 2 förste skötare. Antalet
överköterskor borde vidare av samma anledning framdeles minskas med
6. Då emellertid f. n. endast 3 vore vakanta, kunde minskningen nu icke
bliva större än med 3, vilka tjänster borde utbytas mot första skoterske
tjänster.
... ......
Birgittas sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 3 skotersketjanster,
vilka erfordrades för att möjliggöra utökning av en vårdavdelning med f. n.
28 patienter med 6 vårdplatser.
Ryhovs sjukhus. Styrelsen framhåller, att en betydande utökning av personalen
bleve erforderlig på grund av beslutade utvidgningar, som komme
att tagas i bruk under budgetåret 1948/49. Sålunda uppförde Jönköpings
stad en paviljong för halvoroliga patienter, organiserad som en dubbelavdelning
med plats för 19 män och 19 kvinnor. För driften av denna paviljong
krävdes enligt av sjukhusledningen verkställd utredning 1 översköterska,
6 skötare och 7 sköterskor, vilken personal styrelsen ansåge skälig.
Genom beslutade ändringsarbeten i paviljongerna 2 och 3 tillkomme vidare
fyra avdelningar för lugna uppegående patienter med nattövervakning.
Tvenne befintliga avdelningar med f. n. vardera 61 patienter minskades
samtidigt till envar cirka 40 platser och organiserades därvid om till permanenta
övervakningsavdelningar från att nu endast ha nattlig övervakning.
Sjukhuset erhölle härigenom ytterligare 92 vårdplatser. Sjukhusledningen
hade beräknat den erforderliga personalökningen till 2 överskötare,
2 förste skötare och 12 skötare samt 2 översköterskor, 2 första sköterskor
och 12 sköterskor, vilken personalorganisation styrelsen för sin del ansåge
rimlig. Styrelsen upplyser slutligen, att personalföreningen vid sjukhuset,
under hänvisning bl. a. till den permanenta överbeläggningen, genom vilken
personalen pressades över sin förmåga, hemställt om utökning av personalen
å vissa avdelningar med 14 skötare och 16 sköterskor. Styrelsen
vitsordar för sin del, att den rådande överbeläggningen — vilken ej ens
efter de beslutade utvidgningarna kunde förväntas bliva nämnvärt minskad
__hårt ansträngde vårdpersonalen. En avsevärd personalförstärkning vore
därför motiverad. Styrelsen föreslår, att personalen å en var av 18 avdelningar
vid sjukhuset utökas med en. För dessa 18 befattningshavare krävdes
9 ersättare. Det totala behovet av nya tjänster bleve sålunda 15 skötare
och 12 sköterskor.
S:ta Gertruds sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 9 skötersketjänster
för förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.
S:t Lars sjukhus. Styrelsen föreslår en dubblering av de två befintliga behandlingsavdelningarna,
vilka f. n. betjänade hela sjukhuset. Härför krävdes
anställande av ytterligare 2 skötare och 4 sköterskor. Vidare upplyser
styrelsen, att vid sjukhuset 5 ordinarie skötarbefattningar enligt styrelsens
medgivande f. n. uppehölles av extra ordinarie sköterskor för att pröva
lämpligheten av kvinnlig vårdpersonal å vissa mansavdelningar. Då denna
försöksvis vidtagna anoi''dning utfallit väl, föreslår styrelsen, att antalet sköterskor
ökas med 5 och antalet skötare samtidigt minskas med 5.
S:t Maria sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 5 skötersketjänster
för förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.
S:t Jörgens sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 skötartjänst
och 3 skötersketjänster, samt motiverar förslaget med det intensivare
arbetet inom sjukvården vid sjukhuset.
Restads sjukhus. Styrelsen upplyser, att sjukhusets direktion hemställt,
att 1 övertalig överskötartjänst måtte förändras till överskötersketjänst
med tjänstgöring å laboratorium och å apotek samt att 1 skötartjänst måtte
12
Kungl. Maj.-ts proposition nr 145.
nyinrättas. Styrelsen föreslår för sin del, att överskötartjänsten ändras till
skötartjänst, samt meddelar, att styrelsen tillmötesgått önskemålet om ytterligare
arbetskrafter på apotek och laboratorium på så sätt, att styrelsen
till sjukhusets förfogande ställt en disponibel laboratoriebiträdesbefattning.
Källshagens sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 överskötar
tjänst och 3 skötar tjänster för att möjliggöra uppdelning på två vårdavdelningar
av en befintlig vårdavdelning, avsedd för 80 oroliga imbecilla.
Mariebergs sjukhus, bör tillgodoseende av det ökade personalbehovet vid
den förestående utvidgningen av kvinnoavdelningen vid sjukhuset med 119
vårdplatser föreslår styrelsen inrättande av 2 överskötersketjänster och 27
skötersketjänster. Vidare föreslår styrelsen, att vid sjukhuset inrättas 1 överskötersketjänst
för röntgenavdelningen och laboratoriet.
Västra Marks sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 4 skötersketjänster
för att möjliggöra uppdelning i två enheter av en vårdavdelning, avsedd för
89 asociala kvinnor.
Säters sjukhus. Styrelsen föreslår, att 2 vakanta överskötersketjänster,
vilka icke vore placerade å avdelningar och uppehölles av sjukvårdsvikarier,
placeras den ena som nattöversköterska och den andra på laboratoriet samt
att som ersättare för dem i det direkta sjukvårdsarbetet nyanställas 2 sköterskor.
Vidare föreslår styrelsen, att vid sjukhuset inrättas ytterligare 7
skötart jänster och 13 skötersketjänster. Av dessa avses 1 skötarbefattning
och 1 sköterskebefattning för behandlingsavdelningen å sjukhusets mansavdelning
samt de återstående tjänsterna för förstärkning av personalen å
vissa vårdavdelningar.
Sidsjöns sjukhus. Styrelsen upplyser, att på styrelsens uppdrag vid sjukhuset
verkställts en utredning angående förutsättningarna för anordnande
av utökade arbetsmöjligheter för patienterna å specialavdelningen. Sjukhusledningen
hade därvid framhållit, att åtgärder borde vidtagas för beredande
av sysselsättning för ytterligare 25 patienter å avdelningen. För patienternas
sysselsättning funnes f. n. inrättade en konfektionsverkstad samt
en kuvertverkstad och en bokbinderiverkstad. Å konfektionsverkstaden, där
1 hantverksföreståndare och 1 hantverkare vore anställda, skulle genom
anställande av ytterligare 1 hantverkare arbete kunna beredas för 7 patienter
utöver nuvarande 13. Intill bokbinderiverkstaden skulle utrymme kunna
beredas för sysselsättning av 10 patienter i slöjd, korgmakeri och borstbinderi.
Vidare kunde i avdelningens skyddsrum plats beredas för industriellt
tempoarbete, vilket kunde erhållas från telegrafverket, vilket ställt sig
välvilligt därtill, då dess i Sundsvall inrättade fabrik komme igång. Därstädes
skulle 8 patienter kunna sysselsättas. För handledning och övervakning
av patienterna i de nya verkstäderna erfordrades i verkstaden för
slöjd, korgmakeri och borstbinderi 4 och i skyddsrummet 2 befattningshavare
tillhörande sjukvårdspersonalen. Styrelsen anför för egen del, att det
vore av vikt för såväl lugnet inom specialavdelningen som för patienternas
förmåga till social återinpassning, att de i största utsträckning kunde beredas
sysselsättning,^ och hemställer därför, att 6 befattningar såsom skötare
och 1 befattning såsom extra ordinäre hantverkare (skräddare) måtte inrättas
vid sjukhuset fr. o. in. nästa budgetår.
Frösö sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 3 skötart jänster och 3 skötersketjänster
för förstärkning av personalen å vissa vårdavdelningar.
Umedalens sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset inrättas 1 översköter
sket jänst för apotek, röntgen, laboratorium in. in. samt att 1 förste
skötartjänst vid sjukhuset utbytes mot 1 befattning såsom första sköterska.
Sekundäravdelningen å Rosöga. Den erforderliga sjukvårdspersonalen vid
flyktinglägret å Rosöga, vilket, såsom framgår av det föregående, enligt sty
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 145-
relsens förslag skulle tagas i anspråk såsom sekundäravdelning till Sundby
sjukhus med omkring 80 vårdplatser (varav 40 för lugna kroniskt sjuka
män och 40 för lugna kroniskt sjuka kvinnor) har styrelsen beräknat till 1
översköterska, 2 första sköterskor, 2 skötare och 7 sköterskor.
Sjukhuset å Bona. Såsom framgår av det föregående har styrelsen räknat
med att statens uppfostringsanstalt å Bona fr. o. in. nästa budgetår skulle
omorganiseras till sjukhus för asociala imbecilla män. Styrelsen framhåller,
att det patientmaterial, som enligt styrelsens planer i första hand skulle vårdas
i de nu under ombyggnad varande båda paviljongerna därstädes, vore
relativt lättskött och pålitligt. I nämnda paviljonger konime att inrymmas
fyra avdelningar om cirka 30 vårdplatser. Styrelsen anser, att av dessa avdelningar
två böra förestås av över skötare och två av översköterskor. För
arbete! i avdelningskök, avdelningarnas städning och dylikt borde genomgående
kvinnlig arbetskraft anställas. I enlighet härmed har styrelsen föreslagit
följande personaluppsättning för avdelningarna, nämligen 2 överskötare,
2 över sköterskor, 2 förste skötare, 2 första sköterskor, 17 skötare och 8
sköterskor. Vad angår uppsyningspersonalen framlägger styrelsen icke förslag
om inrättande av någon ny tjänst härför utan föreslår i stället, att en
vakant föreståndarinnebefattning i Ca 14 vid ett till S:t Sigfrids sjukhus
anslutet centralhem för familjevård, vilken icke längre erfordrades därstädes,
tills vidare disponeras för sjukhuset å Bona.
Styrelsens förslag beträffande sjukvårdspersonalen innebära sammanfattningsvis,
att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 2 överskötartjänster,
14 överskötersketjänster, 17 förste skötartjänster, 20 första skötersketjänster,
81 skötartjänster och 128 skötersketjänster. De nya tjänsterna
som överskötare, översköterska, förste skötare och första sköterska
borde enligt styrelsen uppföras på ordinarie stat i resp. Ca 13, Ca 12, Ca 12
och Ca 10. Av de nya skötar- och sköter sket jänsterna borde i överensstämmelse
med hittills tillämpad norm för fördelning på ordinarie och extra ordinarie
stat 54 skötartjänster upptagas såsom ordinarie i Ca 11 och 27 såsom
extra ordinarie i Ce 11 samt 85 skötersketjänster sasoin ordinarie i Ca 8 och
43 såsom extra ordinarie i Ce 8.
Dispositionsrätten beträffande några av de nya ordinarie skötarbefattningarna
borde emellertid, anför styrelsen vidare, tills vidare begränsas.
Efter omändringen av statens uppfostringsanstalt å Bona till sinnessjukhus
borde man nämligen söka bereda ett så stort antal som möjligt av anstaltens
nuvarande personal med långvarig tjänstetid tortsatt anställning därstädes.
På grundval av inhämtade uppgifter angående denna personal ansåge sig
styrelsen böra räkna med att bland andra 2 förste förmän i Ca 13 och 1
förman i Ca 11 efter viss omskolning skulle kunna anställas såsom skötare
vid anstalten eller i vart fall tills vidare ersätta sådana befattningshavare.
Därav borde följa att de 2 förste förmännens befattningar, som vore hänförda
till högre lönegrad än skötartjänst, borde uppföras å övergångsstat.
Så syntes också Ulls vidare böra ske med förmanstjänstcn. I enlighet härmed
skulle 3 ordinarie skötarbefattningar få tillsättas, endast i den mån
innehavarna av de ifrågavarande å övergångsstat uppförda förmanstjänsterna
i Ca 13 resp. Ca It avginge.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
Styrelsen erinrar vidare om att vid de rättspsykiatriska avdelningarna f. n.
funnes inrättade 6 befattningar som socialassistent i Ce 11. För att kunna
nyanställa och behålla socialassistenter vore det enligt styrelsens mening
erforderligt, att deras löneförmåner förbättrades. Vid tjänsternas inrättande
hade socialassistenterna jämställts med föreståndarinnorna vid statens sinnessjukhus.
Fr. o. m. den 1 juli 1947 hade de sistnämnda blivit placerade
i Ca 14. Styrelsen anser det nödvändigt, att socialassistenternas löneställning
åter sättes i paritet med dessa föreståndarinnors, och föreslår därför, att de
fr. o. m. den 1 juli 1948 placeras i Ce 14.
Vid flera av de rättspsykiatriska avdelningarna hade, fortsätter styrelsen,
på grund av organisationens otillräcklighet svårigheter yppat sig att inom
föreskriven tid medhinna utlåtandena. Fn av utvägarna att avhjälpa denna
olägenhet syntes vara att öka antalet socialassistenter. I första hand vore
de rättspsykiatriska avdelningarna vid Sidsjöns och Ulleråkers sjukhus i behov
av sådan förstärkning. Styrelsen föreslår därför att 2 befattningar såsom
socialassistent nyinrättas.
Slutligen har styrelsen, för att utan allt för stor tidsutdräkt kunna tillmötesgå
berättigade krav från sjukhusens sida på ytterligare tekniskt utbildad
personal för laboratoriernas betjänande, föreslagit en ökning av antalet
laboratoriebiträdesbefattningar i Ce 10 med 4 till 12.
Kontorspersonal.
Styrelsen föreslår, att vid Frösö sjukhus inrättas en kontoristbefattning
i Ca 13 samt anför som skäl härför bl. a., att arbetsbördan för den fåtaliga
kontorspersonalen vid sjukhuset —- förutom sjukhusintendenten 1 assistent
i Ca 19, 1 kassör i Ca 16, 1 kanslibiträde i Ca 11 samt såsom extra arbetskrafter
1 extra kontorist och 1 skrivbiträde -— vore mycket stor, samt att
vid sjukhus av motsvarande storlek, såsom Birgittas och Mariebergs sjukhus,
funnes inrättad en kontoristbefattning i Ca 13.
Styrelsen framhåller vidare, att pågående byggnadsarbeten vid Furunäsets
sjukhus, genom vilka sjukhusets vårdplatsantal komme att öka från
nuvarande 564 till omkring 800, numera fortskridit så långt, att vidtagandet
av åtgärder för de nytillkommande vårdplatsernas utrustande med erforderliga
inventarier vore förestående. Kontorspersonalens arbetsuppgifter
komme därmed att utökas, varför styrelsen ansåge befogat, att denna
personal förstärkes med 1 kontorist i Ca 13.
Vad beträffar sjukhuset å Bona framhåller styrelsen, att detta i fullt
utbyggt skick — 337 vårdplatser för asociala imbecilla män — komme att
i vart fall vara behov av följande befattningar för sjukhuskontoret, nämligen
1 sjukhusintendent, 1 assistent och 1 kassör. Därjämte syntes komma
att erfordras viss arbetskraft för enklare kontorsgöromål. Till det blivande
sjukhuset vore anslutet ett omfattande jordbruk — cirka 300 tunnland —
i vilket enligt styrelsens planer patienterna i stor utsträckning skulle sysselsättas.
Med hänsyn till klientelets art vore vidare en relativt omfattande
verkstadsdrift vid anstalten ändamålsenlig. De nu nämnda förvaltnings—
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
grenarna syntes också bliva av större omfång än vid de flesta övriga sinnessjukhus
och konime därför att ställa stora krav på förvaltningstjänstemännen.
Med hänsyn till dessa förhållanden anser styrelsen, att befattningen
såsom sjukhusintendent bör placeras i högre löneställning än vid
andra sinnessjukhus med motsvarande antal vårdplatser, och föreslår därför,
att tjänsten placeras i Ca 27 eller i samma lönegrad som sådan tjänst
vid medelstort sinnessjukhus. Nyssnämnda förhållanden beträffande den
ekonomiska förvaltningen med därav följande omfattande upphandlingar,
förråd shållning och bokföring motivera också enligt styrelsen, att vid sjukhuset
inrättas en assistenttjänst i stället för en kontoristtjänst såsom vid
andra sjukhus med motsvarande platsantal. Assistentbefattningen bör enligt
styrelsen placeras i samma lönegrad som motsvarande tjänst vid medelstort
sjukhus eller i Ca 19. I anslutning härtill borde kassörsbefattningen
hänföras till Ca 16. Samtliga nu nämnda tjänster borde med hänsyn till den
mångfald arbetsuppgifter (utrustning, organisation av verkstadsdrift m. m.),
som i och med sjukhusets öppnande komme att åvila kontorspersonalen,
inrättas redan fr. o. in. budgetåret 1948/49.
Av de anstaltens nuvarande befattningshavare, fortsätter styrelsen, som
borde beredas fortsatt anställning därstädes, syntes räkenskapsföraren och
redogöraren i Ca 21, som innehaft anställning vid anstalten under mer än
25 År, kunna fullgöra de arbetsuppgifter för vilka assistenttjänsten föreslagits
inrättad. Vidare syntes en av anstaltens 5 förste förmän i Ca 13, vilken
innehaft anställning vid anstalten under ungefär lika lång tid som nyssnämnde
befattningshavare, lämpligen böra anlitas för att fullgöra vissa
relativt enkla göromål inom sjukhuskontoret. Denne förman fullgjorde redan
nu liknande arbetsuppgifter å anstaltens kontor. I enlighet härmed
borde de båda sistnämnda befattningshavarnas tjänster uppföras å övergångsstat.
Tillika borde föreskrivas, dels att den föreslagna nya assistentbefattningen
icke finge tillsättas, så länge innehavaren av tjänsten såsom
räkenskapsförare och redogörare kvarstode i tjänst, dels ock att det skulle
åvila nyss angivne förste förman att tjänstgöra å sjukhuskontoret.
Ekonomipersonal.
Styrelsen upplyser, att å skrädderiverkstaden vid Vipeholms sjukhus funnes
anställd en ordinarie befattningshavare, hantverksföreståndaren. Alltsedan
sjukhusets öppnande hade dessutom funnits anställd en extra skräddare,
som avlönats från för ändamålet särskilt anvisade medel. Å sjukhuset
vårdades cirka 680 manliga patienter och antalet manlig personal, berättigad
till tjänstekläder, utgjorde 116. Då således ett konstant behov förelåge av
två befattningshavare på skrädderiverkstaden, föreslår styrelsen, att 1 hantverkarbefattning
i Ca It) inrättas vid sjukhuset.
Vidare framhåller styrelsen, alt det efter pågående utbyggnad av Furunäsets
sjukhus syntes styrelsen skäligt, att 2 hantverkare i Ca 10 (reparatör
och smed), i likhet med vad fallet vore vid andra sjukhus av samma
storleksordning, erhölle ställning såsom hanlverkslöreståndare. Styrelsen
16
Kungi. Maj:ts proposition nr 145.
föreslår därför, att dessa båda hantverkarbefattningar utbytas mot hantverksföreståndarbefattningar
i Ca 12.
Styrelsen föreslår härjämte, att vid Birgittas sjukhus inrättas 1 ekonomibiträdestjänst
i Ce 9, avsedd för sjukhusets centralkök. Som stöd för
förslaget framhåller styrelsen, att på grund av nuvarande vårdformer och
viss förändring av patientklientelet manlig patientarbetskraft icke längre
vore att påräkna för centralköket i samma utsträckning som tidigare.
Såsom tramgår av vad som anförts i samband med redogörelsen för styrelsens
förslag i fråga om sjukvårdspersonalen har styrelsen vidare hemställt
om inrättande av 1 hantverkartjänst i Ce 10 vid specialavdelningen
vid Sidsjöns sjukhus.
Den erforderliga ekonomipersonalen vid den föreslagna sekundäravdelningen
å Rosöga beräknar styrelsen til! 2 eldare i Ce 9, 1 ekonomibiträde
i Ce 9 för transporter, renhållning och dylikt, 1 ekonomibiträde i Ce 6 för
tjänstgöring som kokerska samt 3 ekonomibiträden i Ce 2 för kök, servering,
städning och dylikt.
För det blivande sjukhuset å Bona anser styrelsen följande befattningar
erforderliga för ekonomipersonal (frånsett personal för trädgård och jordbruk),
nämligen 1 maskinmästare i Ca 17, 1 maskinist i Ca 13, 2 eldare i
Ca 9 och 1 eldare i Ce 9, 2 hantverksföreståndare i Ca 14, 1 hantverksföreståndare
i Ca 12, 6 hantverkare i Ca 10 och 1 sömmerska i Ca 7, 1 köksföreståndare
i Ca 10 och 1 tvättföreståndare i Ca 8 samt 1 yttre nattvakt
i Ca 10, 1 ekonomibiträde i Ca 6 och 8 ekonomibilräden i Ce 2. Styrelsen
anför beträffande denna personal i huvudsak följande:
b rånsett befattningarna för verkstäder och arbetssalar överenstämmer
den föreslagna organisationen i stort sett med motsvarande del av personalstaten
för vart och ett av de befintliga mindre sinnessjukhusen. Förslaget
innebär icke heller någon egentlig personalutökning utöver den nu anställda
utom beträffande maskinmästartjänsten. Denna kommer emellertid
att bliva erforderlig till följd av den kraftigare dimensionering av panncentralen,
som är erforderlig för anstaltens omändring till sjukhus. Det
må framhållas, att maskinmästaren även bör vara platskontrollant vid uppförandet
av planerad ny sådan central. Maskinisttjänsten motsvaras av en
vid anstalten redan inrättad sådan tjänst och innehavaren därav torde
böra beredas motsvarande anställning även fr. o. in. den 1 juli 1948.
Organisationen av personalen för verkstäder och arbetssalar är avpassad
med hänsyn till den relativt omfattande verkstadsdrift, som bör finnas vid
sjukhuset för patienternas sysselsättning. De 2 hantverksföreståndarna i
Ca 14 äro avsedda att förestå skrädderi och snickeri. Hantverksföreståndaren
i Ca 12 är ämnad såsom föreståndare för skomakeri. Av hantverkarna
äro 2 avsedda för skrädderiet och 1 för snickeriverkstaden. De 3 övriga
befattningarna av detta slag äro avsedda för murare, sadelmakare och reparatör
(smed) och sålunda icke för verkstäder, i vilka patienter komma
att sysselsättas i någon större utsträckning. De äro dock icke desto mindre erforderliga
för anstaltens drift. Det ifrågasatta personalbeståndet för skrädderiverkstaden
har avpassats så, att det redan från sjukhusets öppnande
skall vara möjligt att därstädes igångsätta konfektionstillverkning av persedlar
för sinnessjukhusens räkning. Såväl för denna verksamhetsgren som
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
för andra former av verkstadsdrift och dylikt kunna emellertid framdeles,
då sjukhuset helt utbyggts, ytterligare befattningar komma att erfordras.
Tjänsten såsom sömmerska kräves huvudsakligen för de reparationer
av sjukhusets linne, gång- och sängkläder, som icke lämpligen kunna utföras
ä skrädderiverkstaden.
Befattningen såsom köksföreståndare motsvaras av en vid anstalten redan
befintlig sådan tjänst, vars innehavare bär övergå i sjukhusets tjänst
som köksföreståndare. Den föreslagna tjänsten såsom ekonomibiträde i
Ca 6 är avsedd för en kokerska, medan ekonomibiträdena i Ce 2 erfordras
i kök samt för servering och städning.
Styrelsen framhåller vidare, att redan nu vid anstalten å Bona funnes befattningshavare
för de olika hantverk, vilka styrelsen avsett skola vara representerade
även efter anstaltens omändring till sjukhus. Dessa befattningshavare,
som bl. a. undervisade och handledde de intagna i resp. yrkesarbeten,
borde också i möjligaste mån beredas fortsatt anställning för
motsvarande uppgifter. Sålunda syntes 2 yrkesmästare i Ca 15 lämpligen
kunna fullgöra de arbetsuppgifter, för vilka tjänsterna såsom hantverksföreståndare
i Ca 14 föreslagits inrättade, samt 5 yrkesmästare i Ca 13 och 1
förman i Ca 11 de göromål, för vilka de 6 hantverkartjänsterna i Ca 10
vore avsedda. I enlighet härmed föreslår styrelsen, att nu nämnda 8 ordinarie
tjänstemäns befattningar uppföras å övergångsstat samt att tjänsterna
såsom hantverksföreståndare i Ca 14 och såsom hantverkare i Ca 10 icke
skola tillsättas, så länge resp. innehavare av de å övergångsstat upptagna
befattningarna kvarstå i tjänst.
För ledningen av jordbruket vid det nya sjukhuset föreslår styrelsen inrättande
av följande befattningar, nämligen 1 lantbruksinspektor i Ce 21,
1 befallningsman i Ce 14, 1 föreståndare för djurstall i Ce 12 och 1 föreståndare
för djurstall i Ce 9 samt för ledningen av trädgården 1 trädgårdsmästare
i Ca 12. Rörande dessa tjänster anför styrelsen i huvudsak följande:
På
grund av det till Bonaanstalten hörande jordbrukets omfattning (cirka
300 tunnland) och den därmed förenade djurhållningen tinnas f. n. relativt
många tjänster för denna drift, av vilka de i ledarställning äro placerade i
högre lönegrader än motsvarande eller liknande befattningar vid sinnessjukhusen.
Jordbruksdriften förestås av en lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare,
i Ca 22 jämte en uppsyningsman i Ca 15. För ladugården
svarar en förste förman i Ca 13.
Givetvis erfordras högt kvalificerad sakkunnig personal för ledningen av
dessa omfattande verksamhetsgrenar även sedan anstalten ställts till sinnessjukvårdens
disposition. Tjänsterna för föreståndarpersonalen böra därför
även i fortsättningen vara relativt högt lönegradsplacerade. De torde dock
få i viss mån ändrad karaktär genom att innehavarnas ansvar för det å anstalten
omhändertagna klientelet till huvudsaklig del överflyttas på sjukvårdspersonal.
Denna omständighet torde böra föranleda viss nedflyttning i
lönegrad.
Anslutning av jordbruksdriften till ett sinnessjukhus torde numera icke
vara motiverad i vidare mån än som är lämpligt för alt därigenom bereda
patienterna ur vårdsynpunkt ändamålsenlig sysselsättning. För en stor del
av det klientel, som enligt styrelsens planer skulle omhändertagas å Bona
2
Bihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt. Nr 145.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 14-5.
anstalten, är jordbruksarbete mycket fördelaktigt, men huruvida det kan
anses vara lämpligt, att sjukhusdriften innefattar jordbruk av den storleksordning,
varom här är fråga, anser sig styrelsen kunna bedöma först sedan
någon tids erfarenhet därav vunnits. I vart fall anser styrelsen, att man bör
räkna med möjligheten av att en reduktion på ett eller annat sätt av verksamhetens
omfattning kan komma att bliva aktuell.
På grund härav anser styrelsen, att befattningarna för ledningen av jordbruksdriften
vid det blivande sjukhuset å Bona — åtminstone tills vidare —
endast böra upptagas såsom extra ordinarie, varigenom större möjligheter
till omprövning av organisationen hållas öppna. För att driva jordbruket
med därtill hörande djurhållning i nuvarande omfattning synes organisationen
av den närmaste ledningen i stort sett böra överensstämma med den
nuvarande och styrelsen föreslår därför att följande extra ordinarie befattningar
inrättas, nämligen 1 lantbruksinspektor i Ce 21, 1 befallningsman i
Ce 14, 1 föreståndare för djurstall i Ce 12 och 1 föreståndare för djurstall i
Ce 9. Befallningsmanstjänsten skulle motsvara den tidigare nämnda uppsyningsmansbefattningen.
Tjänsten såsom föreståndare för djurstall i Ce 12
är avsedd för ladugårdsdriftens räkning. Denna verksamhets omfattning
vid ett jordbruk av ifrågavarande storlek torde motivera angivna löneställning,
som med två lönegrader överstiger den högsta placeringen av motsvarande
befattningar vid andra sinnessjukhus. Den föreslagna tjänsten i Ce 9
såsom föreståndare för djurstall är avsedd för driften av svingården. Innehavaren
därav skulle enligt styrelsens mening sortera under föreståndaren
för ladugården, varför anledning till högre löneställning än som föreslagits
icke torde finnas.
Trädgårdsdriften vid Bonaanstalten förestås f. n. av en trädgårdsmästare
i Ca 13. Omändringen av anstalten till sjukhus utgör enligt medicinalstyrelsens
mening närmast ett skäl för övervägande, huruvida denna drift icke
bör utvidgas. Stora möjligheter till produktion av trädgårdsalster äro nämligen
av största betydelse för ett sinnessjukhus, ej endast med hänsyn till
angelägenheten av att berika kosthållet med grönsaker och dylikt, utan även
emedan trädgårdsarbete är en synnerligen lämplig form för sysselsättning
av patienter. Samma omständighet, som tidigare åberopats beträffande löneställningen
för föreståndarpersonalen inom jordbruket, talar dock för viss
nedflyttning i lönegrad av anstaltens trädgårdsmästarbefattning i paritet
med sådan befattning vid sinnessjukhus med ungefär samma vårdplatsantal.
Sålunda föreslår medicinalstyrelsen, att 1 ordinarie befattning såsom
trädgårdsmästare i Ca 12 upptages i sinnessjukhusens personalförteckning,
avsedd för det blivande sjukhuset å Bona.
Innehavarna av nuvarande tjänster, tillhörande den närmaste ledningen
av jordbruk och trädgård, böra enligt styrelsens mening lämpligen bibehållas
även efter utgången av innevarande budgetår. Styrelsen föreslår därför,
att följande ordinarie befattningar uppföras å övergångsstat, nämligen
1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare, i Ca 22, 1 uppsyningsman
i Ca 15, 1 förste förman i Ca 13 och 1 trädgårdsmästare i Ca 13. Så länge
innehavarna av dessa kvarstode i tjänst, skulle de föreslagna befattningarna
såsom lantbruksinspektor i Ce 21, befallningsman i Ce 14 och föreståndare
för djurstall i Ce 12 samt tjänsten såsom trädgårdsmästare i Ca 12 icke
få tillsättas.
Styrelsen har slutligen föreslagit inrättande för det nya sjukhusets räkning
av sammanlagt 10 tjänster såsom ekonomibiträde i Ca eller Ce 9. Av
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
19
dessa har styrelsen beräknat 2 för transporter, renhållning och dylikt, 1 för
trädgårdsdriften och 7 för jordbruket och därtill ansluten ladugård m. in.
Styrelsen har därvid jämväl räknat med att uppkommande överskottsmedel
av driften skulle få disponeras av anstalten för avlönande av extra jordbruksarbetare,
jordbruksele ver och dylikt, i den mån sådan arbetskraft
måste anlitas. Av de 10 nya ekonomibiträdena borde i enlighet med tidigare
tillämpad norm beträffande fördelningen av sådana befattningar på ordinarie
och extra ordinarie stat 6 uppföras såsom ordinarie i Ca 9 och 4 såsom
extra ordinarie i Ce 9.
Av den nuvarande personalen vid Bonaanstalten böra enligt styrelsen
1 förste förman i Ca 13 och 4 förmän i Ca 11 beredas fortsatt anställning
och därvid ersätta ekonomibiträden i Ca 9. Styrelsen föreslår därför, att
deras tjänster uppföres å övergångsstat och att 5 av de föreslagna 6 nya
ekonomibiträdesbefattningarna i Ca 9 hållas obesatta, så länge nämnda förmän
kvarstå i tjänst.
Styrelsen har slutligen meddelat, att innehavarna av de i gällande personalförteckning
för statens sinnessjukhus å övergångsstat uppförda båda befattningarna
såsom köksförestånderska av l:a klass i Ca 11 och tvättförestånderska
av 1 :a klass i Ca 10 avginge med pension under innevarande budgetår,
varför dessa tjänster borde uteslutas ur förteckningen.
Sammanfattning och anslagsberäkning.
Vid bifall till styrelsens sålunda framlagda förslag skulle tillkomma följande
ordinarie befattningar, nämligen 8 överläkare (Ca 32),
4 förste läkare (Ca 31), 3 andre läkare (Ca 29), 1 sjukhusintendent (Ca 27),
1 assistent (Ca 19), 1 kassör (Ca 16), 2 kontorister (Ca 13), 2 överskötare
(Ca 13), 17 förste skötare (Ca 12), 40 översköterskor (Ca 12), 54 skötare
(Ca 11), 20 första sköterskor (Ca 10), 85 sköterskor (Ca 8), 1 maskinmästare
(Ca 17), 1 maskinist (Ca 13), 2 eldare (Ca 9), 2 hantverksföreståndare
(Ca 14), 3 hantverksföreståndare (Ca 12), 5 hantverkare (Ca 10), 1
sömmerska (Ca 7), 1 köksföreståndare (Ca 10), 1 tvättföreståndare (Ca 8),
1 trädgårdsmästare (Ca 12), 1 yttre nattvakt (Ca 10), 6 ekonomibiträden
(Ca 9) och 1 ekonomibiträde (Ca 6). Å andra sidan skulle indragas 3 befattningar
som överläkare (Ca 30). Å övergångsstat skulle uppföras 1 lantbruksinspektor,
tillika avdelningsföreståndare (Ca 22), 1 räkenskapsförare och
redogörare (Ca 21), 1 uppsyningsman (Ca 15), 2 yrkesmästare (Ca 15), 5
förste förmän (Ca 13), 1 trädgårdsmästare (Ca 13), 5 yrkesmästare (Ca 13)
och 6 förmän (Ca 11), medan från övergångsstaten skulle avgå 1 köksförestånderska
av 1 :a klass (Ca 11) och 1 tvältförestånderska av l:a klass
(Ca 10).
De föreslagna ändringarna beträffande den ordinarie personalen beräknar
styrelsen komma alt medföra en kostnadsökning av cirka 1 400 000 kronor,
varför styrelsen föreslår, att anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän upptages till (26 000 000 -f- 1 400 000) 27 400 000 kronor.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
bestämda av Kungl. Maj :t, har styrelsen med anledning av förslaget
om höjning av arvodet för rättspsykiatriska undersökningar på Gotland beräknat
en kostnadsökning av 700 kronor. Vidare borde vid bifall till förslagen
om särskilda arvoden om 1 200 kronor till de föreslagna förste läkarna
med självständigt ansvar vid vart och ett av Ulleråkers, Ryhovs, S:t Lars och
Restads sjukhus under posten beräknas 4 800 kronor. Å andra sidan kunde,
därest styrelsens förslag om inrättande av en särskild överläkartjänst för
hjälpverksamhet och familjevård vid Ryhovs sjukhus bifölles, det nuvarande
arvodet å 600 kronor för hjälpverksamhetsgöromål därstädes bortfalla. I enlighet
härmed föreslår styrelsen, att anslagsposten upptages till (104 500 +
700 + 4 800 — 600) 109 400 kronor.
Beträffande övrig icke-ordinarie personal innebär styrelsens
förslag, att följande extra ordinarie befattningar skulle tillkomma, nämligen
1 andre läkare (Ce 29), 8 socialassistenter (Ce 14), 27 skötare (Ce 11),
4 laboratoriebiträden (Ce 10), 43 sköterskor (Ce 8), 3 eldare (Ce 9), 1
hantverkare (Ce 10), 1 lantbruksinspektor (Ce 21), 1 befallningsman (Ce
14), 1 föreståndare för djurstall (Ce 12), 1 föreståndare för djurstall (Ce 9),
6 ekonomibiträden (Ce 9), 1 ekonomibiträde (Ce 6) och 11 ekonomibiträden
(Ce 2). Å andra sidan skulle indragas 26 överskötersketjänster (Ce 12) och
6 befattningar som socialassistent (Ce 11).
De föreslagna ändringarna i fråga om den extra ordinarie personalen beräknar
styrelsen komma att medföra en kostnadsökning av cirka 300 000
kronor. Därjämte bör enligt styrelsen för avlönande av vikarier under semester
m. m. för nytillkommande befattningshavare samt till förhöjd ersättning
åt vikarierande läkare beräknas förslagsvis 180 000 kronor. I enlighet
härmed föreslår styrelsen, att anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal upptages till (16 300 000 + 300 000 + 180 000)
16 780 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har styrelsen slutligen beräknat
till 5 210 600 kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle sålunda medelsbehovet för avlöningar
till personal vid statens sinnessjukhus för nästa budgetår kunna beräknas
till (27 400 000 -f 109 400 + 16 780 000 + 5 210 600) 49 500 000 kronor.
Yttranden över medicinalstyrelsens petitaframställning m. m.
över medicinalstyrelsens petitaframställning ha utlåtanden avgivits av
statskontoret och statens lönenämnd.
Statskontoret anför till att börja med, att behovet av personal vid statens
sinnessjukhus undandroge sig ämbetsverkets bedömande. Statskontoret
erinrar emellertid om att statens sjukhusutredning av år 1943 hade i
uppdrag att bl. a. företaga undersökningar i syfte att inom de skilda sjukhusen
och sjukhustyperna söka rationalisera arbetet samt inom ramen för
gällande arbetstidsbegränsning bättre tillvarataga personalens arbetskraft.
Under sådana omständigheter borde enligt ämbetsverkets mening — i avvaktan
på resultatet av nämnda utredningsuppdrag — förändringar i per
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
sonaluppsättningen icke ske i andra fall, än då de befunnes icke kunna
anstå utan allvarliga olägenheter för sjukvården.
Från denna utgångspunkt anser sig statskontoret icke kunna biträda medicinalstyrelsens
förslag om uppflyttning av befattningar i högre lönegrad
och inrättande av nya slag av tjänster. Statskontoret avstyrker sålunda de
föreslagna befattningarna som »biträdande överläkare». I den mån behov
av ytterligare läkarkrafter prövades föreligga, borde detta avhjälpas genom
anställande av andre läkare, vilket f. ö. föreslagits av direktionen för
Ulleråkers sjukhus.
Icke heller anser sig ämbetsverket kunna tillstyrka medicinalstyrelsens
förslag om uppflyttning av överläkarna vid de rättspsykiatriska avdelningarna
till Ca 32.
Beträffande förslaget att inrätta ytterligare tjänster som överläkare för
handhavande av hjälpverksamheten erinrar statskontoret om den av föredragande
statsrådet vid anmälan av frågan om anslag till sinnessjukhusen
i 1947 års statsverksproposition angivna uppfattningen, att vissa omständigheter,
bl. a. den väntade utbyggnaden av psykiatriska avdelningar vid centrallasaretten
samt av den psykiska ungdoms- och barnavården, talade
för att statsmakterna tills vidare icke i princip bunde sig för generellt inrättande
av dylika tjänster vid sinnessjukhusen. I enlighet härmed och under
framhållande, att särskilda omständigheter åberopats för inrättandet
av nu befintliga dylika tjänster vid vissa sinnessjukhus, anser sig statskontoret
icke kunna biträda medicinalstyrelsens förslag i denna del.
Statskontoret anser vidare icke den motivering bärande, som anförts till
stöd för förslagen om högre löneställning för vissa befattningshavare vid
det blivande sjukhuset å Bona än för motsvarande befattningshavare vid
andra sjukhus. Intill dess någon erfarenhet vunnits om arbetsuppgifternas
art och omfattning, borde de här avsedda befattningarna icke erhålla högre
löneställning, än vad som i allmänhet tillämpades vid sjukhus av samma
storlek. Särskilt syntes betänkligheter av principiell art möta mot att inplacera
sjukhuschefen i högre lönegrad än vid andra specialsjukhus med motsvarande
antal vårdplatser. Vidare måste statskontoret ifrågasätta, huruvida
anledning förefunnes att på föreslaget sätt utöka maskin- och eldarpersonalen.
Statens lönenämnd framhåller till en början, att nämnden icke ansett
sig kunna närmare pröva behovet av de föreslagna förstärkningarna av
personalen vid statens sinnessjukhus. Lönenämnden hade därför begränsat
sig till att behandla de förändringar, som avsåge lönesättningsgrunder eller
därmed jämförliga frågor.
Vad angår förslaget om uppflyttning av samtliga vid det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet anställda överläkare från Ca 30 resp. Ca 31 till
Ca 32 framhåller lönenämnden, att fastställandet av löneställningen för
dessa överläkare och motsvarande läkare vid fångvårdens undersökningsstalioner
skett under hänsynstagande till avlöningsförmånerna för läkarna
vid statens sinnessjukhus. Därvid hade jämväl beaktats, dels att lönerna
22
Kungi. Maj.ts proposition nr 14ö.
till undersökningsläkarna måste avpassas så, att de möjliggjorde en tillfredsställande
rekrytering, dels ock att läkarnas förflyttning mellan undersökningsstationerna
och sinnessjukvården underlättades. Det rådde sålunda
ett sådant samband mellan avlöningsförmånerna till läkarna vid sinnessjukvårdens
och fångvårdens rättspsykiatriska undersökningsstationer
samt vid sinnessjukvården i övrigt, att en förändring av löneställningen för
någon av dessa grupper måste medföra konsekvenser även för de övriga.
Vidare ville nämnden erinra om att frågan om avlöningsförmånerna för
läkarna vid statens sinnessjukhus kunde väntas bli föremål för översyn
av statens sinnessjukvård sberedning i samband med dess utredning om
sinnessjukvårdens effektivisering. Med hänsyn härtill anser lönenämnden,
att med en prövning av medicinalstyrelsens förslag om lönegradsuppflyttning
av överläkarna vid undersökningsavdelningarna bör tills vidare anstå.
I fråga om förslaget om uppdelning av vissa överläkaravdelningar mellan
överläkaren och en förste läkare med eget ansvar anför lönenämnden,
att även detta förslag måhända kunde anstå i avbidan på den nyss nämnda
utredningen. Med hänsyn till förslagets begränsade räckvidd och då detsamma
åsyftade en direkt effektivisering av patientvärden, syntes emellertid
mindre betänkligheter möta mot dess genomförande, innan resultatet
av utredningen förelåge. Det föreslagna arvodet, 1 200 kronor per år, som
icke skulle medföra höjning av förste läkarnas avlöning till paritet med
vad som utginge i avlöning och bostadsförmån (hyresersättning) till en
överläkare i lägsta lönegraden, föranledde ej erinran från nämndens sida.
Vad angår socialassistenterna erinrar lönenämnden om att nämnden i
anledning av Kungl. Maj :ts remiss den 25 september 1947 hade att verkställa
översyn av löneställningen för statsanställda kuratorer. Ehuru socialassistenternas
arbetsuppgifter icke till alla delar vore likvärdiga med kuratorernas,
syntes de likväl vara så näraliggande, att det vore motiverat att
löneställningen för dessa båda grupper av befattningshavare prövades i ett
sammanhang. Då lönenämnden hade för avsikt att ägna uppmärksamhet
åt socialassistenternas anställnings- och avlöningsförhållanden i samband
med nämnda utredningsuppdrag, förordar nämnden, att med ett ställningstagande
till den av medicinalstyrelsen föreslagna uppflyttningen av dem
från Ce 11 till Ce 14 får anstå i avvaktan på resultatet av utredningen.
Beträffande medicinalstyrelsens förslag i fråga om förvaltningspersonalen
vid det blivande sjukhuset å Bona påpekar lönenämnden, att sjukhuset
under budgetåret 1948/49 icke komme att rymma mer än 120 vårdplatser
och att sjukhuset fullt utbyggt komme att beträffande antal vårdplatser
och klientelets beskaffenhet bli jämförligt med Västra Marks och Salberga
sjukhus. På grund härav och då omfattningen av verkstads- och jordbruksdriften
vid det nya sjukhuset f. n. knappast läte sig bestämma, anser sig
lönenämnden icke kunna tillstyrka, att förvaltningspersonalen redan från
början erhåller annan sammansättning eller lönegradsplacering än vid nyss
nämnda båda sjukhus. Sjukhusintendenten borde alltså placeras i Ca 24.
Härjämte syntes kunna anstå med inrättande av befattningar för assisten
-
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
ten och kassören. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på dessa befattningshavare,
syntes tills vidare kunna ombesörjas av den vid nuvarande
Bonaanstalten placerade redogöraren, vilken tillhörde lönegraden Ca 21 och
vore avsedd att uppföras på övergångsstat.
Lönenämnden anser vidare tveksamt, huruvida vid det nya sjukhuset
erfordrades både en maskinmästare i Ca 17 och en maskinist i Ca 13. Maskinmästartjänsten,
som föreslagits nyinrättad vid sjukhuset, syntes i vart
fall tills vidare kunna uppföras på extra ordinarie stat.
Med hänsyn till ovissheten beträffande den framtida omfattningen av
jordbruksdriften vid sjukhuset och då redan befintlig ordinarie personal
vore avsedd att behållas och uppföras på övergångsstat, syntes även kunna
anstå med lönegradsplacering av befattningarna som lantbruksinspektor,
befallningsman och föreståndare för djurstall.
Jag torde vidare få anmäla, att statens sjukhuspersonals förbund i skrivelse
den 22 november 1947 framhållit, att kvinnlig personal icke borde anställas
vid det nya sjukhuset å Bona. Förbundet anför, att erfarenheten visat,
att redan på vanliga sinnessjukavdelningar med blandad personal den manliga
personalen oftast finge tjänstgöra som vakt för den kvinnliga personalen.
I än högre grad skulle så bliva fallet på de avdelningar för asociala imbecilla
män, som skulle inrättas vid sjukhuset å Bona. Enligt förbundets mening
kunde vidare med fördel en del av det klientel, som avsåges skola omhändertagas
å sjukhuset, utnyttjas för städsysslor på avdelningarna, varigenom
särskild kvinnlig arbetskraft, vilken icke samtidigt i lika omfattning
som manlig personal kunde utnyttjas i vårdarbetet, icke skulle behöva anställas
härför.
Förbundet har vidare påyrkat, att de föreslagna hantverkarbefattningarna
i Ca 10 såsom murare, sadelmakare och reparatör (smed) vid sjukhuset å
Bona uppföras såsom hantverksföreståndare i Ca 12, då dessa befattningshavare
vore avsedda att förestå resp. yrken.
I utlåtande över förbundets framställning har medicinalstyrelsen anfört,
att erfarenheterna vid Salberga sjukhus, vars klientel utgjordes av asociala
imbecilla män och som endast hade en kvinnlig befattningshavare för avdelningstjänst,
talade för att det ur sjukvårdssynpunkt vore önskvärt med
kvinnlig personal i viss utsträckning inom vårdavdelningarna vid sjukhus
även med nämnda klientel. Av särskilt stor betydelse syntes det vara, att
kvinnlig personal såvitt möjligt ansvarade för städning och annat arbete för
avdelningarnas vård och dylikt. Styrelsen ansåge sig så mycket mer böra
föreslå delvis kvinnlig personal vid det blivande sjukhuset å Bona, som det
patientmaterial, som avsåges bliva omhändertaget där, komme att utgöras
av den mest lättskötta och även i andra avseenden bästa delen av det vid
statens sinnessjukhus vårdade klientelet av ifrågavarande art.
Beträffande de tre hantverkarbefattningarna såsom murare, sadelmakare
och reparatör (smed) framhåller styrelsen, alt dessa icke — i motsats till
de föreslagna hantverksföreståndarna i Ca 14 och Ca 12 — vore avsedda för
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
verkstäder, inom vilka patienter komme att sysselsättas i nämnvärd utsträckning.
De vore i stället i första hand avsedda att täcka sjukhusets behov av
arbetskraft för sådana reparationsarbeten, i vilka endast enstaka patienter
förmodades komma att deltaga. Därtill komme, att sjukhuset icke kunde
förväntas bliva helt utbyggt förrän efter några år och att ifrågavarande
tjänster ej avsetts bliva tillsatta under den tid, anstaltens nuvarande befattningshavare
inom ifrågavarande yrken kvar stode i tjänst. Med hänsyn härtill
och så länge man saknade erfarenhet om arbetsdriftens utveckling vid sjukhuset,
ansåge styrelsen icke tillräckligt starka skäl föreligga för inrättande
av hantverksföreståndaretjänster för murare, sadelmakare och reparatör
(smed) därstädes.
I enlighet med vad sålunda anförts har styrelsen ansett förbundets framställning
icke böra föranleda ett frångående av styrelsens förslag.
Senare framställning av medicinalstyrelsen.
Genom beslut den 12 december 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen
att skyndsamt inkomma med förslag till erforderliga åtgärder för
utnyttjande i befintligt skick för den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården
av flyktinglägret i Olofsfors och ännu ej ianspråktagna delar av
flyktinglägret i Ribbingelund.
Till fullgörande av detta uppdrag har medicinalstyrelsen i skrivelse den
20 februari 1948 avgivit förslag i ämnet.
I fråga om lägret i Olofsfors erinrar styrelsen om att styrelsen tidigare
föreslagit, att lägret skulle användas såsom en till Salberga sjukhus ansluten
sekundäravdelning för asociala imbecilla män. En sådan disposition krävde
emellertid ombyggnad av vårdavdelningarna och uppförande av ytterligare
personalbostäder. Styrelsen anser sig därför icke, när det nu vore fråga
om lägrets utnyttjande i befintligt skick, kunna vidhålla detta förslag utan
föreslår i stället, att det tills vidare användes för vård av kroniska, mera
lättskötta sinnessjuka inom den statliga sinnessjukvården och därför
anslutes såsom sekundäravdelning till annat sjukhus, förslagsvis Säters
sjukhus.
Styrelsen upplyser, att Pärlby sjukhus i Grangärdc under juni 1948 komme
att öppnas såsom sekundäravdelning till Säters sjukhus med plats för
155 män, varigenom en avlastning av den manliga avdelningen därstädes
skulle komma till stånd. Jämväl kvinnoavdelningen vid sjukhuset vore emellertid
sedan länge hårt belastad — avdelningen vore sålunda överbelagd med
icke mindre än 28 procent — varför en önskvärd lättnad skulle ernås, om
därifrån kunde till anstalten i Olofsfors överföras 80 patienter, lämpligen
fördelade på två avdelningar. I händelse av genomförande av denna anordning
skulle innehavaren av den i styrelsens petitaframställning föreslagna
överläkartjänsten för hjälpverksamheten och familjevården vid Säters sjukhus
kunna anlitas även för ledningen av sjukvården vid ifrågavarande sekundäravdelning.
Vid sådant förhållande skulle sålunda ej erfordras inrättande
av någon ytterligare läkarbefattning till följd av den nu ifrågasatta
anordningen.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
För beläggning av Olofsforsanstalten med 80 kvinnliga patienter har styrelsen
ansett följande personal erforderlig, nämligen 1 assistent i Ce 19, 1
översköterska, 2 första sköterskor, 12 sköterskor eller extra ordinarie sköterskor
eller kvinnliga elever, 2 eldare i Ce 9, 1 ekonomibiträde i Ce 9 (gårdskarl),
1 ekonomibiträde i Ce 6 (kokerska) och 3 ekonomibiträden i Ce 2
(köks- och tvättbiträden). Vad angår assistenttjänsten framhåller styrelsen,
att inrättandet av denna vore ofrånkomligt med hänsyn till den ökade omfattningen
av den ekonomiska förvaltningen vid Säters sjukhus, som föranleddes
av Olofsforsanstaltens anslutning till sjukhuset utöver Pärlby sjukhus.
Styrelsen avsåge, att innehavaren av tjänsten skulle biträda sjukhusintendenten
vid modersjukhuset ej endast med förvaltningen av anstalten i
Olofsfors utan även med förvaltningen av sjukhuset i Grangärde.
Vad beträffar lägret i Ribbingelund erinrar styrelsen om att detta enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 30 augusti 1946 redan provisoriskt tagits i
bruk såsom sekundäravdelning till Sundby sjukhus. Å avdelningen vårdades
cirka 50 manliga patienter, vilka överförts dit från Mariebergs sjukhus
för att underlätta pågående ombyggnadsarbeten vid detta sjukhus. Sjukvårdspersonalen
vid avdelningen bestode av 1 översköterska och 9 skötare
eller extra ordinarie skötare, vilka sistnämnda vore befattningshavare vid
Mariebergs sjukhus. Ekonomipersonalen utgjordes av arbetskraft utan fast
anställning. Möjlighet funnes, att utan vidare öka beläggningen vid Ribbingelundsanstalten
med ytterligare 40 patienter eller till sammanlagt 90.
Därest så skulle ske, syntes det styrelsen mest rationellt, att den i styrelsens
petitaframställning planerade avdelningen för 40 manliga patienter
vid flyktinglägret i Rosöga i stället förlädes till Ribbingelundsanstalten
och att Rosögalägret avsåges för enbart kvinnliga patienter. Vid var och en
av de båda anstalterna komme därigenom att vårdas patienter endast av
ett kön. Vid en sådan disposition av dessa båda sekundäravdelningar erfordrades
— utöver den i styrelsens petitaframställning föreslagna personalen
för Rosögalägret — en ytterligare utökning av deras sammanlagda
sjukvårdspersonal med 1 första sköterska och 6 sköterskor eller extra ordinarie
sköterskor eller kvinnliga elever. Med hänsyn till den merbelastning
i fråga om den ekonomiska förvaltningen, som bleve följden av en
anslutning av två sekundäravdelningar med en sammanlagd beläggning
av 170 patienter till Sundby sjukhus, anser styrelsen vidare ofrånkomligt,
att vid sjukhuset inrättas en assistentjänst i Ce 19. Slutligen har styrelsen
framhållit, att den f. n. vid Ribbingelundsavdelningen tillämpade anordningen
att tillgodose behovet av ekonomipersonal genom arbetskraft utan
fast anställning visat sig i längden icke vara lämplig. Anskaffning och bibehållande
av sådan personal hade nämligen berett stora svårigheter. Styrelsen
anser därför, att samma organisation i fråga om ekonomipersonal,
som i det föregående föreslagits beträffande sekundäravdelningen i Olofsfors
och i petitaframställningen föreslagits beträffande avdelningen i Rosöga,
borde införas även vid Ribbingelundsavdelningen. Med hänsyn till att
sistnämnda avdelning skulle beläggas med manliga patienter och dessa
26
Kungi. Maj:ts proposition nr 145-
förutsattes kunna i relativt stor utsträckning sysselsättas med utomhusarbeten,
anser sig styrelsen dock icke f. n. böra föreslå inrättande av befattning
såsom ekonomibiträde i Ce 9 (gårdskarl) vid avdelningen. I enlighet
härmed har styrelsen föreslagit, att för avdelningen skulle anställas följande
ekonomipersonal, nämligen 2 eldare i Ce 9, 1 ekonomibiträde i Ce 6
(kokerska) och 3 ekonomibiträden i Ce 2 (köks- och tvättbiträden).
Kostnaderna för den sålunda föreslagna personalen för Olof sfors- och
Ribbingelundsavdelningarna har styrelsen beräknat till sammanlagt 200 000
kronor, varav för avlöningar till ordinarie tjänstemän 55 000 kronor, för
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 125 000 kronor och för rörligt
tillägg 20 000 kronor.
Styrelsen framhåller slutligen, att utnyttjandet av samtliga flyktingläger i
befintligt skick maste betraktas som ett provisorium och att prövningen av
frågan om deras om- och utbyggande i enlighet med de ursprungliga planerna
icke finge allt för länge undanskjutas.
Departementschefen.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebära de av medicinalstyrelsen
framlagda förslagen angående beräkningen av medelsbehovet för
avlöningar vid statens sinnessjukhus under nästa budgetår en avsevärd
utökning av personalen vid sjukhusen. De föreslagna personalförstärkningarna
äro till en betydande del föranledda av att styrelsen räknat med
att under nästa budgetår nya vårdplatser skulle tillkomma på olika håll
inom sinnessjukhusorganisationen. Härutöver har emellertid styrelsen framlagt
förslag om en icke oväsentlig ökning av läkar- och sjukvårdspersonalen
på redan i drift varande avdelningar.
Vad då först beträffar de nytillkommande vårdplatserna
vin jag till att börja med erinra om att vid 1946 års riksdag beslöts, att
statens uppfostringsanstalt å Bona skulle överföras till den statliga sinnessjuk-
eller sinnesslövarden. Samtidigt anvisades medel för vissa ombyggnadsarbeten
vid anstalten, som voro erforderliga för nämnda överförande.
Dessa arbeten beräknas bliva färdigställda under innevarande budgetår.
Anstalten kan därför fr. o. m. nästa budgetår tagas i anspråk för sitt nya
ändamål. I likhet med medicinalstyrelsen räknar jag därvid med att anstalten
skall utnyttjas som sjukhus för asociala imbecilla män med till en
början 120 vårdplatser. I enlighet härmed bör ställning nu tagas till frågan
om det nya sjukhusets personalorganisation samt anvisas medel för personal
vid sjukhuset.
Vidare har av medicinalstyrelsen framlagts förslag om utnyttjande
fr. o. m. nästa budgetår av baracklägren i Rosöga och Olof sfors samt vissa
icke ianspråktagna delar av baracklägret i Ribbingelund för sinnessjukvårdens
behov. Dessa tre läger, för vilkas anordnande medel anvisades av
1943 års riksdag, voro ursprungligen avsedda att användas såsom interneringsläger
för vissa utlänningar men kommo icke till användning för
detta ändamål. Lägren togos i stället i anspråk för omhändertagande av
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 14ö.
bl. a. olika kategorier av flyktingar. Genom beslut den 25 januari 1946
förklarade Kungl. Maj:t hinder icke möta mot att lägren tills vidare användes
för vård av tuberkulösa utländska medborgare. Sedan denna verksamhet
avvecklats under sommaren 1946, ha lägren i Rosöga och Olofsfors
stått oanvända. Lägret i Ribbingelund ställdes genom beslut av Kungl.
Maj:t den 30 augusti 1946 till medicinalstyrelsens förfogande för att såsom
sinnessjukavdelning i anslutning till Sundby sjukhus användas för
vård av vissa sinnessjuka, som måste evakueras från Mariebergs sjukhus
under pågående ombyggnadsarbeten därstädes, och användes fortfarande
för detta ändamål. På lägret vårdas enligt uppgift av medicinalstyrelsen
omkring 50 patienter.
De tre lägren planlades från början så, att de, sedan de fyllt sina primära
funktioner, efter erforderliga kompletteringar skulle kunna infogas
i den statliga sinnessjukvården, och gåvos därför en mera permanent
karaktär än tidigare för liknande ändamål anordnade läger. Medicinalstyrelsen
har också i skrivelse den 30 november 1946 framlagt principförslag
till om- och utbyggnad av lägren för deras anslutning såsom sekundäravdelningar
till vissa sinnessjukhus. För egen del har jag vid övervägande
av frågan härom icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan, huruvida
tillfredsställande vård kan meddelas sinnessjuka på sådana barackläger,
varom nu är fråga. Jag är därför icke beredd att nu taga slutlig
ställning till frågan om lägrens om- och utbyggnad för användning inom
sinnessjukvårdens ram. Detta spörsmål synes mig böra underkastas ytterligare
överväganden inom statens sinnessjukvårdsberedning i samband med
dess granskning av medicinalstyrelsens tioarsplan rörande den statliga sinnessjukvården.
Även om jag alltså icke nu är beredd att taga ståndpunkt till frågan om
den definitiva användningen av nämnda läger, synes mig dock den rådande
stora platsbristen inom sinnessjukvården motivera, att de å lägren
tillgängliga utrymmena provisoriskt tagas i anspråk för att något öka platstillgången.
Jag anser mig därför böra tillstyrka, att Rosögalägret, på sätt
medicinalstyrelsen föreslagit i sin petitaframställning, fr. o. m. nästa budgetår
i befintligt skick tages i bruk såsom sekundäravdelning till Sundby
sjukhus med 80 vårdplatser. Jag tillstyrker vidare, att Olofsforslägret, i enlighet
med vad styrelsen föreslagit i sin senare framställning, likaledes i
befintligt skick, anslutes såsom sekundäravdelning med 80 vårdplatser till
Säters sjukhus samt att till Ribbingelundslägret förläggas ytterligare 40
patienter. Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kräves anställande av
personal för lägrens drift.
Slutligen har styrelsen påkallat anställande av personal för vissa nya
vårdplatser, som skulle tillkomma genom färdigställandet av tidigare beslutade
byggnadsarbeten vid Ryhovs och Mariebergs sjukhus. Enligt vad
jag inhämtat synes man emellertid numera icke kunna räkna med att de
ifrågavarande vårdplatserna på kvinnoavdelningen vid Mariebergs sjukhus
skola kunna tagas i anspråk redan under nästa budgetår. Med anställande
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
av personal härför kan därför tills vidare anstå. Vad angår Ryhovs sjukhus
beräknas vidare endast den av Jönköpings stad bekostade paviljongen
för 38 patienter bliva färdigställd och belagd under budgetåret 1948/49,
medan däremot ändringsarbetena i paviljongerna 2 och 3 icke beräknas
kunna bliva slutförda inom sådan tid, att de härigenom nytillkommande
vårdplatserna skulle kunna tagas i anspråk under nästa budgetår. Några
medel för anställande av personal för sistnämnda vårdplatser behöva därför
icke anvisas av innevarande års riksdag.
Vad härefter angår styrelsens förslag om förstärkning av personalen å
befintliga avdelningar vill jag uttala, att jag är väl medveten
om att ett starkt behov föreligger av en utökning av sinnessjukhusens läkar-
och sköterskepersonal för att de sinnessjuka skola kunna erhålla en
mera tillfredsställande behandling och vård. Det skulle därför i och för
sig vara i hög grad önskvärt, att de av styrelsen nu föreslagna personalförstärkningarna
i sin helhet kunde genomföras. Med hänsyn till den återhållsamhet
i fråga om nya statsutgifter, som är nödvändig i nuvarande läge,
har jag likväl sett mig nödsakad att föreslå en icke obetydlig reduktion av
det av styrelsen föreslagna antalet nya befattningar. Därvid har jag dock
ansett mig i stort sett kunna biträda de föreslagna förstärkningarna i fråga
om läkarpersonalen, medan jag däremot i fråga om sjukvårdspersonalen
varit nödsakad vidtaga en avsevärd nedskärning av styrelsens förslag.
Jag övergår härefter till att närmare redogöra för mitt ställningstagande
till styrelsens olika förslag, varvid jag i likhet med styrelsen behandlar de
olika befattningshavargrupperna var för sig.
Vad då först angar läkarpersonalen förklarade jag mig i förra
årets statsverksproposition dela den av chefen för socialdepartementet i
1946 års statsverksproposition uttalade meningen, att vissa omständigheter,
bl. a. den väntade utbyggnaden av psykiatriska avdelningar vid centrallasaretten
samt av den psykiska barna- och ungdomsvården, talade för att
statsmakterna tills vidare icke i princip bunde sig för generellt inrättande
av särskilda överläkartjänster för handhavande av hjälpverksamheten och
familjevården i anslutning till de statliga sinnessjukhusen. På grund av
de särskilda förhållanden, som kännetecknade upptagningsområdena för
Furunäsets och Umedalens sjukhus, och den relativt omfattande familjevård,
som där bedreves, ansåg jag mig likväl oförhindrad att tillstyrka att.
utöver de tre av 1946 års riksdag beslutade överläkartjänsterna för den
öppna vården, sadana tjänster inrättades även vid de båda nämnda sjukhusen.
Medicinalstyrelsen har nu föreslagit, att ytterligare fyra dylika
överläkartjänster skulle inrättas, nämligen vid Sundby, Ryhovs, Restads
och Säters sjukhus. För egen del anser jag mig liksom förra året ej heller
nu beredd att uttala mig beträffande frågan, huruvida dylika tjänster
böra inrättas generellt. Vad styrelsen anfört angående det stora antalet
exspektanter vid Ryhovs och Restads sjukhus har likväl övertygat mig om
nödvändigheten av att vart och ett av dessa sjukhus får en heltidsanställd
hjälpverksamhetsöverläkare till sitt förfogande. Jämväl för förslagen om
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
inrättande av liknande tjänster vid Sundby och Säters sjukhus synas mig
starka skäl anförda. Såsom framgår av vad medicinalstyrelsen anfört ha
sistnämnda båda befattningar motiverats icke blott med behovet av särskild
läkare för hjälpverksamheten. På överläkaren vid Sundby sjukhus
skulle härutöver ankomma att svara för sjukvården å de båda sekundäravdelningarna
i Rosöga och Ribbingelund, medan den nye befattningshavaren
vid Säters sjukhus, utöver sina åligganden inom hjälpverksamheten,
skulle anlitas även för sjukvården vid sekundäravdelningarna i Pärlby och
Olofsfors. Jag tillstyrker alltså, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas sammanlagt
fyra nya överläkartjänster i Ca 30 för hjälpverksamhet och familjevård.
Jämväl för den slutna vården vid sjukhusen har styrelsen föreslagit vissa
utökningar av läkarpersonalen. Av principiellt intresse är därvid förslaget
om inrättandet av förste läkartjänster med självständigt ansvar för viss
del av överläkaravdelning. För detta självständiga ansvar skulle vederbörande
läkare erhålla ett särskilt arvode av 1 200 kronor för år. För egen
del finner jag den sålunda föreslagna anordningen vara en lämplig form
för att, utan att föregripa resultatet av de inom statens sinnessjukvårdsberedning
pågående övervägandena rörande hithörande frågor, lätta arbetsbördan
för överläkarna å vissa särskilt hårt belastade avdelningar. Då en
sådan lättnad synes vara starkt av behovet påkallad vid Restads och Ryhovs
sjukhus, tillstyrker jag, att vid vart och ett av dessa sjukhus inrättas
en förste läkartjänst i Ca 31 med tilläggsarvode å 1 200 kronor. Härjämte
tillstyrker jag, att vid sistnämnda sjukhus inrättas en andre läkartjänst i
Ce 29. Såsom framgår av vad jag förut anfört, komma visserligen de nya
vårdplatserna i avdelningarna 2 och 3 vid sjukhuset icke att kunna tagas
i anspråk under nästa budgetår. Redan den nuvarande beläggningen å sjukhuset
synes mig dock väl motivera den av medicinalstyrelsen föreslagna
utökningen av antalet läkare för den slutna vården.
Däremot synas, med hänsyn till antalet redan befintliga läkartjänster
vid S:t Lars sjukhus, icke lika starka skäl föreligga för en förstärkning
av läkarpersonalen därstädes med såväl en förste läkare som en andre läkare.
Jag inskränker mig därför till att förorda, att vid sjukhuset inrättas
en ny andre läkartjänst i Ca 29.
Vad beträffar Ulleråkers sjukhus kan jag med hänsyn till det nuvarande
läkarantalet därstädes — vid sjukhuset finnas elva läkare för den slutna
vården — icke tillstyrka inrättandet av någon ny läkartjänst. För att åstadkomma
en avlastning av arbetsbördan för överläkaren å södra mansavdelningen
förordar jag i stället, att en andre läkartjänst i Ca 29 vid sjukhuset
utbytes mot en förste läkartjänst i Ca 31 med tilläggsarvode å 1 200 kronor.
Mot förslaget om förändring av en andre läkartjänst i Ce 29 vid S:ta
Annas sjukhus till ordinarie befattning i Ca 29 har jag intet alt erinra.
Sjukhuschefen vid det nya sjukhuset å Bona har av medicinalstyrelsen
föreslagits placerad i Ca 31 eller en lönegrad högre än chefstjänsterna vid
de båda befintliga sjukhusen för asociala imbecilla, Salberga och Västra
30
Kungi. Maj.ts proposition nr 145.
Marks sjukhus. Statskontoret har anfört betänkligheter mot en sådan högre
lönegradsplacering, medan statens lönenämnd icke framställt någon erinran
mot medicinalstyrelsens förslag. För egen del anser jag mig, med hänsyn
till vad medicinalstyrelsen anfört om angelägenheten av kontinuitet i
ledningen för det nya sjukhuset, böra tillstyrka, att överläkartjänsten placeras
i Ca 31. Jag vill därvid såsom jämförelse nämna, att chefen för det
till ungdomsvårdsskoleorganisationen hörande Lövstahemmet, vars klientel
är i viss mån likartat med det klientel, som kommer att vårdas å det
nya sjukhuset å Bona, ävenledes är placerad i Ca 31.
Förslaget om lönegradsuppflyttning av överläkarna vid de rättspsykiatriska
undersökningsavdelningarna finner jag mig i likhet med statskontoret och
lönenämnden icke kunna tillstyrka. Däremot förordar jag, att vid den rättspsykiatriska
avdelningen vid S:t Jörgens sjukhus, varest sedan januari 1947
jämlikt särskilt medgivande av Kungl. Maj :t funnits anställd en extra läkare
med arvode, inrättas en andre läkartjänst i Ce 29.
Under erinran om att Kungl. Maj :t genom särskilt beslut medgivit, att
ersättning till läkare vid S:t Olofs sjukhus för utlåtande angående sinnesbeskaffenheten
hos tilltalad, som icke är häktad, även under senare hälften
av innevarande budgetår må utgå med ett till 150 kronor förhöjt belopp,
tillstyrker jag vidare, att nämnda ersättning jämväl för nästa budgetår
bestämmes till 150 kronor för varje utlåtande.
Slutligen synes mig intet vara att erinra mot förslaget, att de nuvarande
särskilda bestämmelserna om ersättning till vissa vikarier å läkartjänster
vid sinnessjukhusen skulle slopas och att det i stället skulle överlåtas
å medicinalstyrelsen att meddela föreskrifter i ämnet i enlighet med
avlöningsreglementets bestämmelser och med iakttagande av de föreskrifter,
som utfärdats av Kungl. Maj :t i anslutning till avlöningsreglementet. Jag
vill i anslutning härtill nämna, att svenska psykiatriska föreningen i skrivelse
till Kungl. Maj :t framhållit, att de f. n. utgående låga vikariatsersättningarna
i hög grad försvårade möjligheterna att erhålla vikarier.
Vad härefter angår sjukvårdspersonalen synes mig intet vara
att erinra mot förslaget om överförande av de 26 nu befintliga överskötersketjänsterna
i Ce 12 till ordinarie stat i motsvarande lönegrad.
Jag tillstyrker vidare på av medicinalstyrelsen anförda skäl, att 12 skötartjänster
förändras till förste skötartjänster och 10 skötersketjänster till
första skötersketjänster.
Härjämte tillstyrker jag, att vid Sundby sjukhus 2 överskötartjänster
utbytas mot förste skötartjänster och 3 överskötersketjänster mot första
skötersketjänster, ävensom att vid S:t Lars sjukhus 5 skötartjänster förändras
till skötersketjänster. Ej heller de föreslagna förändringarna av
1 extra ordinarie skötersketjänst vid psykiatriska sjukhuset till överskötersketjänst,
av 1 överskötartjänst vid Restads sjukhus till skötartjänst
och av 1 förste skötartjänst vid Umedalens sjukhus till första skötersketjänst
föranleda någon erinran från min sida.
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
31
Styrelsens beräkning rörande behovet av sjukvårdspersonal vid det nya
sjukhuset å Bona anser jag mig kunna godtaga. Jag föreslår alltså, att
för sjukhusets räkning inrättas följande tjänster, nämligen 2 överskötare,
2 översköterskor, 2 förste skötare, 2 första sköterskor, 17 skötare och 8
sköterskor.
Jämväl styrelsens förslag beträffande sjukvårdspersonalen vid de tre
sekundäravdelningarna i Olof sfors, Ribbingelund och Rosöga finner jag
mig kunna tillstyrka. För dessa tre avdelningar böra alltså inrättas följande
tjänster, nämligen 2 över sköter skor, 5 första sköterskor, 2 skötare och 25
sköterskor.
Härjämte böra för den av Jönköpings stad bekostade paviljongen vid
Ryhovs sjukhus i enlighet med styrelsens förslag inrättas 1 överskötersketjänst,
6 skötartjänster och 7 sköter sket jänster.
Styrelsen har vidare föreslagit förstärkningar av sjukvårdspersonalen å
befintliga vårdavdelningar med sammanlagt 1 överskötare, 8 översköterskor,
60 skötare och 73 sköterskor. Såsom skäl för förslagen har i främsta rummet
åberopats nödvändigheten av förstärkt övervakning på vissa avdelningar.
I en del fall ha de föreslagna tjänsterna motiverats med behovet
av ökad personal å vissa behandlingsavdelningar, medan andra tjänster åter
ansetts erforderliga för uppdelning av vissa alltför stora avdelningar å
mindre enheter. För egen del tillstyrker jag den föreslagna överskötartjänsten
och de föreslagna överskötersketjänsterna. I övrigt anser jag mig i rådande
läge kunna tillmötesgå styrelsens önskemål endast så till vida, att
jag förordar, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas 25 skötartjänster och 35
skötersketjänster, att efter medicinalstyrelsens beprövande fördelas å de
sjukhus, där behovet av förstärkning av personalen är mest trängande. Jag
utgår därvid från att styrelsen i första hand tillgodoser de i styrelsens
petitaframställning omnämnda behandlingsavdelningarnas behov av personalförstärkning.
Vidare synes mig specialavdelningen vid Sidsjöns sjukhus
böra tillerkännas företräde vid fördelningen av de nya befattningarna.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit angående utbyte av vissa befattningar
mot andra tjänster samt om inrättande av nya befattningar skulle
sjukvårdspersonalen för nästa budgetår utökas med följande tjänster, nämligen
11 översköterskor, 15 förste skötare, 21 första sköterskor, 34 skötare
och 69 sköterskor. De nytillkommande tjänsterna såsom översköterska,
förste skötare och första sköterska torde böra uppföras å ordinarie stat i
resp. Ca 12, Ca 12 och Ca 10. Av de nytillkommande skötartjänsterna torde
22 böra upptagas såsom ordinarie i Ca 11 och 12 såsom extra ordinarie i
Ce 11, medan av de nya skötersketjänsterna 46 torde böra upptagas såsom
ordinarie i Ca 8 och 23 såsom extra ordinarie i Ce 8.
Vad beträffar de ordinarie skötarbefaltningarna är emellertid att märka,
att styrelsen räknat med att av Bonaanstaltens nuvarande personal 2 förste
förmän i Ca 13 och 1 förman i Ca 11 skulle erhålla anställning som skötare
vid det nya sjukhuset, samt därför föreslagit, att deras befattningar skulle
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
uppföras å övergångsstat, varvid 3 ordinarie skötartjänster skulle hållas
vakanta, så länge innehavarna av förmanstjänsterna kvarstode i tjänst. Mot
vad styrelsen sålunda föreslagit har jag intet annat att erinra, än att den
jämkningen torde böra vidtagas, att å övergångsstat uppföras 1 förste förman
i Ca 13 och 2 förmän i Ca 11.
Vad angår socialassistenterna vill jag omnämna, att statens lönenämnd
numera framlagt den i nämndens utlåtande berörda utredningen angående
löneställningen för de statsanställda kuratorerna. Lönenämnden har däri
bl. a. föreslagit en uppflyttning av socialassistenterna från 11 till 15 lönegraden.
De av lönenämnden framlagda förslagen ha emellertid icke ansetts
böra föreläggas årets riksdag. Då frågan om lönegradsplaceringen av socialassistenterna
torde böra prövas i samband med övriga i lönenämndens utredning
framlagda förslag, anser jag mig icke nu kunna förorda, att de, såsom
medicinalstyrelsen föreslagit, fr. o. in. nästa budgetår uppflyttas från
Ce 11 till Ce 14. Vidare kan jag icke tillstyrka någon utökning av antalet
tjänster av detta slag.
Icke heller kan jag förorda en ökning av antalet laboratoriebiträdesbefattningar
i Ce 10.
Vad beträffar kontorsp ersonalen finner jag mig icke kunna tillstyrka
den föreslagna befattningen såsom kontorist i Ca 13 vid Frösö sjukhus.
Även med inrättande av en liknande befattning vid Furunäsets sjukhus
torde tills vidare kunna anstå.
Vad angår kontorspersonalen vid det nya sjukhuset å Bona vill jag icke
bestrida, att vissa skäl kunna anföras för en placering av tjänsten såsom
sjukhusintendent i Ca 27. Med hänsyn till att sjukhuset under nästa budgetår
icke kommer att omfatta mer än 120 vårdplatser, torde tjänsten dock
tills vidare kunna placeras i Ca 24. I likhet med lönenämnden anser jag vidare,
att med inrättande av befattningar för assistent och kassör vid sjukhuset
tills vidare kan anstå. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på
dessa befattningshavare, torde lämpligen kunna fullgöras av den vid Bonaanstalten
nu placerade räkenskapsföraren och redogöraren i Ca 21, vilken
bör uppföras å övergångsstat. Vidare torde, såsom medicinalstyrelsen föreslagit,
för tjänstgöring på det nya sjukhusets kontor på övergångsstat böra
uppföras 1 förste förman i Ca 13.
Med anledning av den merbelastning i fråga om den ekonomiska förvaltningen,
som blir följden av en anslutning av Olofsforsavdelningen till Säters
sjukhus samt av Ribbingelunds- och Rosögaavdelningarna till Sundby
sjukhus, tillstyrker jag, att vid vart och ett av dessa sjukhus inrättas
1 assistenttjänst i Ce 19.
Slutligen torde, vid bifall till det i årets statsverksproposition framlagda
förslaget om överförande av 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8 från personalförteckningen
för statens sinnessjukhus till medicinalstyrelsens personalförteckning,
antalet kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 böra minskas
från 11 till 10.
33
Kungi. Maj.ts proposition nr 145.
I fråga om ekonomipersonalen kan jag icke tillstyrka den föreslagna
hantverkarbefattningen i Ca 10 vid Vipeholms sjukhus och den föreslagna
ekonomibiträdestjänsten i Ce 9 vid Birgittas sjukhus. Även med uppflyttningen
av 2 hantverkare i Ca 10 vid Furunäsets sjukhus till hantverksföreståndare
i Ca 12 synes kunna anstå. Däremot förordar jag, att för specialavdelningen
vid Sidsjöns sjukhus inrättas en hantverkartjänst i Ce 10.
Medicinalstyrelsens beräkningar rörande den erforderliga ekonomipersonalen
vid de tre sekundäravdelningarna i Olofsfors, Ribbingelund och Rosöga
synas mig kunna godtagas. För dessa avdelningar böra alltså inrättas följande
tjänster, nämligen 6 eldare i Ce 9, 2 ekonomibiträden i Ce 9, 3 ekonomibiträden
i Ce 6 och 9 ekonomibiträden i Ce 2.
Jämväl den föreslagna organisationen av ekonomipersonalen vid det nya
sjukhuset å Bona synes mig vara i stort sett väl avvägd. Med inrättande av
en maskinmästartjänst i Ca 17 torde dock kunna anstå. På grund av ovissheten
angående den framtida omfattningen av jordbruksdriften vid det nya
sjukhuset synas vidare några nya lönegradsplacerade befattningar härför
icke böra inrättas. I övrigt biträder jag medicinalstyrelsens förslag. I enlighet
härmed föreslår jag, att för det nya sjukhusets räkning inrättas följande
tjänster nämligen 1 maskinist i Ca 13, 2 eldare i Ca 9, 1 eldare i Ce 9, 2
hantverksföreståndare i Ca 14, 1 hantverksföreståndare i Ca 12, 6 hantverkare
i Ca 10, 1 sömmerska i Ca 7, 1 köksföreståndare i Ca 10, 1 tvättföreståndare
i Ca 8, 1 trädgårdsmästare i Ca 12, 1 yttre nattvakt i Ca 10, 6
ekonomibiträden i Ca 9, 4 ekonomibiträden i Ce 9, 1 ekonomibiträde i Ca 6
och 8 ekonomibiträden i Ce 2. Maskinisttjänsten och köksföreståndartjänsten
motsvaras av vid anstalten å Bona redan befintliga sådana tjänster, vilkas
innehavare torde böra övergå i sjukhusets tjänst. Jämväl i övrigt böra vissa
befattningshavare vid anstalten beredas fortsatt anställning vid det nya sjukhuset.
Mot vad medicinalstyrelsen i detta hänseende föreslagit, synes mig
intet vara att erinra. Jag förordar alltså, att på övergångsstat uppföras 2
yrkesmästare i Ca 15, 1 förste förman i Ca 13, 1 trädgårdsmästare i Ca 13,
5 yrkesmästare i Ca 13 och 5 förmän i Ca 11 samt att i anslutning härtill
föreskrift meddelas därom, att 2 hantverksföreståndartjänster i Ca 14, 1
trädgårdsmästartjänst i Ca 12, 6 hantverkartjänster i Ca 10 och 5 ekonomibiträdestjänster
i Ca 9 icke må besättas, så länge resp. innehavare av de
på övergångsstat upptagna befattningarna kvarstå i tjänst. Slutligen torde
för ledningen av jordbruket vid det nya sjukhuset på övergångsstat uppföras
följande vid anstalten f. n. anställda befattningshavare, nämligen 1 lantbruksinspektor,
tillika avdelningsföreståndare, i Ca 22, 1 uppsyningsman
i Ca 15 och 1 förste förman i Ca 13.
Slutligen bör i enlighet med vad medicinalstyrelsen föreslagit från övergångsstaten
avföras 1 kölcsförestånderska av 1 :a klass i Ca 11 och 1 tvättförestånderska
av 1 :a klass i Ca 10.
Ett bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle sammanfattnings -
3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sam!. Nr 145.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 145-
vis medföra följande förändringar i förhållande till den för innevarande
budgetår godkända personalstaten.
Antalet ordinarie befattningar skulle utökas med 1 överläkare (Ca 31),
4 överläkare (Ca 30), 3 förste läkare (Ca 31), 1 andre läkare (Ca 29), 1 sjukhusintendent
(Ca 24), 15 förste skötare (Ca 12), 37 översköterskor (Ca 12),
22 skötare (Ca 11), 21 första sköterskor (Ca 10), 46 sköterskor (Ca 8), 1
maskinist (Ca 13), 2 eldare (Ca 9), 2 hantverksföreståndare (Ca 14), 1 hantverksföreståndare
(Ca 12), 6 hantverkare (Ca 10), 1 sömmerska (Ca 7),
1 köksföreståndare (Ca 10), 1 tvättföreståndare (Ca 8), 1 trädgårdsmästare
(Ca 12), 1 yttre nattvakt (Ca 10), 6 ekonomibiträden (Ca 9) och 1 ekonomibiträde
(Ca 6). Å andra sidan skulle indragas 1 kontorsbiträde (Ca 8). Å
övergångsstat skulle uppföras 1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare
(Ca 22), 1 räkenskapsförare och redogörare (Ca 21), 1 uppsyningsman
(Ca 15), 2 yrkesmästare (Ca 15), 4 förste förmän (Ca 13), 1 trädgårdsmästare
(Ca 13), 5 yrkesmästare (Ca 13) och 7 förmän (Ca 11),
medan från övergångsstaten skulle avgå 1 köksförestånderska av 1 :a klass
(Ca 11) och 1 tvättförestånderska av 1 :a klass (Ca 10).
Vidare skulle följande extra-ordinarie befattningar tillkomma, nämligen 1
andre läkare (Ce 29), 2 assistenter (Ce 19), 12 skötare (Ce 11), 23 sköterskor
(Ce 8), 7 eldare (Ce 9), 1 hantverkare (Ce 10), 6 ekonomibiträden
(Ce 9), 3 ekonomibiträden (Ce 6) och 17 ekonomibiträden (Ce 2), medan å
andra sidan skulle indragas 26 överskötersketjänster (Ce 12).
Vad slutligen angår medelsbehovet för nästa budgetår bör anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän i anledning av de av mig
förordade förändringarna beträffande den ordinarie personalen uppräknas
med i runt tal 1 000 000 kronor till 27 000 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, bör vid bifall till förslaget om höjning av arvodet för rättspsykiatriska
undersökningar på Gotland uppräknas med 700 kronor. Vidare
böra under posten beräknas 3 600 kronor för särskilda arvoden till de föreslagna
förste läkarna med självständigt ansvar vid Ulleråkers, Ryhovs och
Restads sjukhus. Å andra sidan bortfalla arvoden å tillhopa 1 200 kronor
för hjälpverksamhetsgöromål vid Sundby och Ryhovs sjukhus. Posten torde
alltså böra upptagas till (104 500 + 700 + 3 600 — 1 200) 107 600 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör med
hänsyn till de av mig förordade förändringarna i fråga om den extra ordinarie
personalen samt för avlönande av vikarier för nytillkommande befattningshavare
m. m. höjas med i runt tal 300 000 kronor och alltså upptagas
till (16 300 000 + 300 000) 16 600 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg slutligen torde lämpligen böra upptagas
med ett belopp av 4 942 400 kronor.
Anslagets slutsumma skulle alltså bliva (27 000 000 + 107 600 +
16 600 000 + 4 942 400) 48 650 000 kronor.
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 145-
III. Statens sinnessjukhus: |
Omkostnader. |
|
Budgetår |
Anslag |
Nettoutgifter |
1945/46 ........... |
. 16 890 000 |
17 957 649 |
1946/47 ........... |
. 17 425 000 |
19 236 752 |
1947/48 ........... |
. 18 700 000 |
|
1948/49 (förslag) |
20 250 000 |
Den 30 juni 1947 har Kungl. Maj :t fastställt omkostnadsstat för statens
sinnessjukhus, upptagande följande huvudposter:
1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare, förslagsvis .. kronor 140 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ...................... » 90 000
3. Expenser, förslagsvis ............................ » 4 575 000
4. Övriga utgifter, förslagsvis ...................... » 13 895 000
Summa kronor 18 700 000
Omkostnadsstaten är i fullständigt skick intagen i statsliggaren för innevarande
budgetår, s. 273.
Framställning av medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 15 oktober 1947 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för nästa budgetår.
Styrelsen omnämner inledningsvis, att medeltalet vårdade per dag vid de
statliga sinnessjukhusen under budgetåret 1946/47 utgjort 22 565. Motsvarande
antal för budgetåret 1948/49 syntes med hänsyn till den ökning av
antalet vårdplatser, som beräknades äga rum, kunna uppskattas till cirka
23 000.
Styrelsen ingår härefter på en beräkning av de särskilda anslagsposterna.
Anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare
föreslår styrelsen med hänsyn till belastningen under budgetåret 1946/47,
204 972 kronor, uppräknad med 60 000 kronor till 200 000 kronor.
Utgifterna under anslagsposten till reseersättningar uppgingo
under budgetåren 1945/46 och 1946/47 till 82 512 resp. 101 058 kronor. Den
ökade belastningen har enligt styrelsen förorsakats dels av de rättspsykiatriska
avdelningarnas verksamhet, dels av den utökade hjälpverksamheten
och familjevården, dels ock av att traktamentsersättningarna och direktionsledamöternas
sammanträdesarvoden höjts under år 1947. Styrelsen föreslår,
att posten för nästa budgetår höjes med 25 000 kronor till 115 000
kronor.
Vad angår anslagsposten till expenser anför styrelsen i huvudsak följande:
Belastningen
å delposten till bränsle, lyse och vatten utgjorde under budgetåren
1944/45—1946/47 i runda tal resp. 4 636 000, 4 522 000 och 4 660 000
kronor. Dessa belastningssiffror giva vid handen, att någon sådan nedgående
tendens för bränslekostnaderna, som tidigare antagits under förutsättning
av övergång i större utsträckning till användning av fossilt bränsle,
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
icke kan förutses, då knappheten på dylikt bränsle fortfarande består. För
kommande budgetår anser sig styrelsen, efter vad nu kan bedömas, ej heller
kunna räkna med minskade bränslekostnader, varför styrelsen föreslår, att
posten för budgetåret 1948/49 upptages till 4 600 000 kronor, innebärande
en ökning med 200 000 kronor.
Under budgetåret 1946/47 ha utgifterna å delposten till övriga expenser
uPP§ått till cirka 186 500 kronor. F. n. pågår revision av sinnessjukhusens
blanketter. Vidare avser styrelsen att för rationalisering av arbetet å sjukhuskontoren
bl. a. mera allmänt övergå till ett modernare system för avlöningsdetaljen,
vilket fr. o. in. den 1 januari 1947 prövats vid 15 sjukhus
samt befunnits ändamålsenligt och arbetsbesparande. Dels på grund av häriigenom
uppkommande ökade blankettkostnader dels ock på grund av stegringen
i telefonkostnaderna genom ibruktagande av beviljade automatiska
telefonanläggningar beräknar styrelsen, att för budgetåret 1948/49 kostnaderna
för övriga expenser komma att uppgå till cirka 200 000 kronor. Delposten
bör alltså för nästa budgetår upptagas till sistnämnda belopp, vilket
innebär en höjning med 25 000 kronor.
Styrelsen har i enlighet härmed beräknat anslagsposten till expenser till
(4 600 000 + 200 000) 4 800 000 kronor.
Anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen beräknat till sammanlagt
17 285 000 kronor, vilket belopp med 3 390 000 kronor överstiger
det för innevarande budgetår anvisade. Vad styrelsen beträffande denna anslagspost
anfört kan sammanfattas sålunda:
Styrelsen erinrar om att av det för innevarande budgetår anvisade beloppet
å 415 000 kronor under delposten till inventarier 85 000 kronor avsetts
för nyanskaffning av vissa köksinventarier samt för utrustning av två
tandkliniker. Vid framläggande av förslaget om kompletteringen av köksutrustningen
hade styrelsen framhållit, att densamma vid ett av sjukhusen
kunde fördelas över tre år. Under budgetåret 1948/49 borde för detta ändamål
därför tillfälligt anvisas 15 000 kronor. Till komplettering och underhåll
av inventarier i övrigt hade för innevarande budgetår anvisats (415 000
— 85 000) 330 000 kronor, vilket belopp obetydligt överstege det för budgetåret
1939/40 för samma ändamål anvisade eller 320 000 kronor. Med hänsyn
till de sedan sistnämnda budgetår inträffade prisstegringarna och då på
grund av den återhållsamhet beträffande utgifterna under ifrågavarande
delpost, som under krigstiden iakttagits, komplettering och underhåll av inventarierna
icke kunnat verkställas i erforderlig omfattning, anser styrelsen
nödvändigt, att delposten för detta ändamål uppräknas till 350 000 kronor.
Delposten borde sålunda upptagas till (15 000 + 350 000) 365 000 kronor.
Delposten till tvätt och renhållning har styrelsen under hänvisning till belastningen
under budgetåren 1945/46 och 1946/47, i runda tal 444 000 resp.
440 000 kronor, föreslagit höjd från 400 000 till 440 000 kronor.
I fråga om delposten till utspisning erinrar styrelsen till en början om att
statens institut för folkhälsan företagit en översyn av de för statens sinnessjukhus
gällande utspisningsstaterna samt att i anledning av förslag, som
framlagts i institutets redogörelse för de verkställda undersökningarna, medel
anvisats av 1947 års riksdag för komplettering av köksutrustningen vid
vissa sjukhus. I nämnda redogörelse hade institutet vidare betonat, att kosten
vid vissa sjukhus i fråga om näringsvärde visat avsevärda brister. Även
av andra skäl hade institutet ansett det påkallat att låta centralt utarbeta
nya standardmatsedlar för sjukhusen. Tidigare fastställda utspisningsstater
och matsedlar vore föråldrade och hade särskilt under krigsåren i stor utsträckning
icke kunnat följas.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 115.
För egen del framhåller styrelsen, att kostförhållandena helt naturligt
vore av väsentlig betydelse för patienternas trivsel och välbefinnande i övrigt
och att brister därutinnan förorsakade ur vårdsynpunkt skadliga irritationsmoment.
Patientkosten vid sinnessjukhusen vore i allmänhet av betydligt
lägre kvalitet än vid kroppssjukhusen. Sålunda hade kostnaden för
utspisningen vid lasaretten under år 1945 — senaste tillgängliga uppgift
uppgått till i genomsnitt 2 kronor 38 öre per vårddag, under det att motsvarande
kostnad vid de statliga sinnessjukhusen under år 1946 utgjort 1
krona 8 öre. Visserligen hade en del förbättringar av patienternas kostförhållanden
under de senaste åren genomförts vid de olika sinnessjukhusen,
men mera genomgripande åtgärder hade uppskjutits dels med hänsyn till
nyssnämnda utredning av institutet för folkhälsan dels ock på grund av den
livsmedelsknapphet och de statsfinansiella svårigheter, som det nyligen avslutade
världskriget medfört. Skäl kunde givetvis anföras för ett ytterligare
uppskov med åtgärder i förevarande syfte. Å andra sidan hade den verkställda
utredningen ådagalagt sådana brister beträffande kosten vid sinnessjukhusen,
att styrelsen icke ansett sig böra underlåta att påkalla medel
för en väsentlig kostförbättring under nästa budgetår.
Kostförbättringen borde enligt styrelsens mening genomföras så, att styrelsen
fastställde och utfärdade nya normer för kosthållet. I samband därmed
vore det även nödvändigt att'' taga ställning till de allmänna principerna
för utspisningen och kostens standard. F. n. vore kosten olika för salspatienter,
rumspatienter och personal. Salspatienternas kost vore av lägre
kvalitet än personalens, medan rumspatienternas kost vore av högre kvalitet
än den allmänna personalkosten. Styrelsen hade tidigare ifrågasatt införande
av s. k. enhetskost vid sinnessjukhusen, dvs. i huvudsak samma
kost för patienter och befattningshavare vid vart och ett av sjukhusen.
Bakom denna tankegång låge uppfattningen, att några bärande skäl för att
salspatienternas kost skulle vara av lägre kvalitet än den allmänna personalkosten
icke funnes. Personalens önskemål i fråga om kosten skulle vidare
vid tillämpad enhetskost utgöra en väsentlig garanti för att utspisningen
bibehölles vid lämplig standard. Enhetskost skulle vara förmånlig även
därigenom, att antalet olika maträtter, som samtidigt måste tillredas i sjukliusköken,
komme att reduceras.
Med hänsyn till de sålunda berörda förhållandena föreslår styrelsen, att
i huvudsak samma koststat införes för såväl patienter som personal. Därvid
borde nuvarande kosthåll för personal vid de statliga sinnessjukhusen läggas
till grund för enhetskostens kvalitativa standard. Livsmedelskostnaden
för personalkosten hade under år 1946 uppgått till omkring 1 krona 4o öre
per dagsportion. Då motsvarande kostnad för patientkosten utgjort 1 krona
8 öre, skulle ett genomförande av styrelsens förslag innebära en kostnadsökning
med 37 öre per patient och dag eller med sammanlagt omkring
3 000 (100 kronor per år. Då man emellertid knappast syntes kunna räkna
med att enhetskosten kunde genomföras från nästa budgetårs början, syntes
sistnämnda belopp kunna reduceras till förslagsvis 2 000 000 kronor för
budgetåret 1948/49.
Vid avvägningen av delposten till utspisning för nästkommande budgetår
borde vidare beaktas de på senaste tiden inträffade prisstegringarna på vissa
livsmedel. I vilken grad dessa komme att påverka utspisningskostnaderna
kunde svårligen nu förutses, men man syntes böra räkna med en kostnadsökning
om cirka 10 procent eller omkring 1 000 000 kronor. Härjämte
syntes den beräknade utökningen av vårdplatsantalet vid sinnessjukhusen
komma att medföra en merkostnad för utspisning med cirka 200 000 kronor.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 145
I enlighet härmed har styrelsen föreslagit, att delposten till utspisning
för nästa budgetår höjes med (2 000 000 + 1 000 000 -f- 200 000) 3 200 000
kronor till 13 200 000 kronor.
Delposten till linne, gång- och sängkläder föreslår styrelsen under hänvisning
till belastningen under budgetåren 1945/46 och 1946/47, i runda tal
1 077 000 resp. 1 305 000 kronor, höjd med 100 000 kronor till 1 100 000
kronor.
I fråga om delposten till läkemedel m. m. upplyser styrelsen, att belastningen
för budgetåret 1946/47 uppgått till omkring 795 000 kronor. Därest
de difteriepidemier, som pågått vid tvenne sinnessjukhus under nämnda
budgetår och fortfarande påginge, övervunnits före nästkommande budgetårs
ingång, syntes anslagsbehovet kunna begränsas till väsentligt lägre belopp än
nyssnämnda belastningssiffra. Den ökade patientbeläggningen samt den alltmer
intensifierade medicinska behandlingen av de sjuka föranleder likväl
styrelsen att föreslå en höjning av posten med 55 000 kronor till 675 000 kronor.
Med hänsyn till att ett flertal sjukhus erhållit medgivande att höja utackorderingsavgiften
för i familjevård befintliga patienter samt till den pågående
utbygSnaden av denna vård föreslår styrelsen, att den härför avsedda delposten
upptages med ett från 485 000''kronor till 500 000 kronor förhöjt
belopp.
Beträffande delposten till automobiler och transporter föreslår styrelsen
med hänvisning till belastningen under föregående budgetår, cirka 233 000
kronor, en höjning från 200 000 till 230 000 kronor.
Delposterna till patienternas sgsselsättning och förströelse och till diverse
utgifter slutligen upptager styrelsen till oförändrade belopp, 625 000
resp. 150 000 kronor.
Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle alltså enligt styrelsens beräkningar
för nästa budgetår uppgå till (200 000 -f 115 000 + 4 800 000 +
17 285 000) 22 400 000 kronor.
Departementschefen.
Anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare
torde i enlighet med medicinalstyrelsens förslag böra uppräknas med 60 000
kronor till 200 000 kronor.
Även i fråga om anslagsposten till reseersättningar synes en
viss uppräkning vara erforderlig. Denna torde dock kunna begränsas till
15 000 kronor mot av styrelsen föreslagna 25 000 kronor. Jag förordar alltså,
att posten upptages till 105 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till expenser anser jag den föreslagna höjningen
av det för bränsle, lyse och vatten avsedda beloppet i avbidan på
ytterligare erfarenhet kunna begränsas till 100 000 kronor. Jag beräknar
alltså utgifterna härför under nästa budgetår till 4 500 000 kronor. Styrelsens
uppskattning av delposten till övriga expenser till 200 000 kronor, innebärande
en höjning i förhållande till löpande budgetår med 25 000 kronor,
föranleder ingen erinran från min sida. Anslagsposten till expenser torde
alltså böra upptagas till (4 500 000 + 200 000) 4 700 000 kronor.
I fråga om anslagsposten till övriga utgifter tillstyrker jag, att
för löpande nyanskaffning och underhåll av inventarier beräknas ett med
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
39
20 000 kronor till 350 000 kronor höjt belopp. Vidare torde för viss komplettering
av köksutrustningen vid ett sjukhus tillfälligt böra anvisas 15 000
kronor. Delposten till inventarier skulle i enlighet härmed för nästa budgetår
upptagas till (350 000 + 15 000) 365 000 kronor. Vad angår delposten
till utspisning har styrelsen föreslagit, att fr. o. in. nästa budgetår skulle
vidtagas en genomgripande förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen.
Denna förbättring skulle genomföras på så sätt, att i huvudsak samma koststat
infördes för patienter och personal, varvid det nuvarande kosthållet för
personalen skulle läggas till grund för kostens kvalitativa standard. För egen
del finner jag starka skäl föreligga för en höjning av standarden på patientkosten
vid sinnessjukhusen. Den av styrelsen föreslagna anordningen med
införande av enhetskost synes mig också vara väl ägnad att varaktigt åstadkomma
den önskvärda förbättringen i patienternas kostförhållanden. På
grund av de avsevärda kostnader, som ett realiserande av styrelsens förslag
skulle medföra, ser jag mig dock nödsakad att f. n. ställa mig avvaktande
till förslaget. Jag anser mig alltså icke kunna tillstyrka, att den ifrågasatta
kostförbättringen genomföres redan fr. o. m. nästa budgetår. I enlighet härmed
och då jag i övrigt ej funnit anledning till erinran mot styrelsens beräkning
av delposten till utspisning, uppskattar jag denna delpost till
It 200 000 kronor. Vad beträffar de återstående delposterna under anslagsposten
till övriga utgifter kan jag i stort sett godtaga styrelsens beräkningar.
Delposten till läkemedel in. m. synes dock kunna begränsas till 650 000
kronor. Vidare torde delposten till familjevård med hänsyn till senaste
belästningssiffrån, i runt tal 460 000 kronor, tills vidare kunna uppföras
med oförändrat belopp, 485 000 kronor. Anslagsposten till övriga utgifter
skulle i enlighet härmed upptagas till sammanlagt 15 245 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle omkostnadsanslaget i sin
helhet för nästa budgetår komma att uppgå till (200 000 -f- 105 000 -f4
700 000 -f 15 245 000) 20 250 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag härjämte få anmäla, att statens sinnessjukvårdsberedning
i skrivelse den 31 december 1947 gjort framställning
om anvisande av medel för anordnande genom medicinalstyrelsens försorg
av en kompletteringskurs för läkare vid statens sinnessjukhus i syfte att
bereda dessa läkare tillfälle att taga närmare del av de nya behandlingsmöjligheter
och de vidgade diagnostiska möjligheter, som under de senaste
åren införts inom den moderna psykiatrin. Vid kursen skulle härjämte
särskild uppmärksamhet ägnas åt den organisatoriska sidan av arbetet på
sinnessjukhusen och anvisas olika vägar för en rationalisering av detta.
Kursen borde enligt beredningen anordnas för 24 deltagare, en från varje
statens sinnessjukhus, och försöksvis omfatta två veckor samt årligen förnyas,
till dess att samtliga läkare haft tillfälle att deltaga. Kostnaderna
för kursen har beredningen beräknat till 3 400 kronor, varav för administrationskostnader
600 kronor, för föreläsningar 1 800 kronor och för kliniska
demonstrationer 1 000 kronor. Medicinalstyrelsen har tillstyrkt hi
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
fall till beredningens framställning och statskontoret har icke lunnit anledning
till erinran mot bifall till densamma. För egen del anser jag det
i hög grad önskvärt, att den föreslagna kursen kommer till stånd. De erforderliga
medlen för kursen torde lämpligen kunna utgå från den i omkostnadsstaten
för statens sinnessjukhus under anslagsposten till övriga
utgifter upptagna delposten till diverse utgifter, från vilken sedan åtskilliga
år bestridas kostnaderna för anordnande av utbildningskurser för sjukvårdspersonalen
vid sjukhusen. Därest riksdagen icke har något att erinra
däremot, har jag därför för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att medicinalstyrelsen
erhåller i uppdrag att, med anlitande av nämnda delpost, anordna
kursen i huvudsaklig överensstämmelse med vad beredningen föreslagit.
IV. Utrustning av nya sinnessjukhus.
Framställning av medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 10 februari 1948 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för nästa budgetår till utrustning av nya sinnessjukhus.
Styrelsen har därvid till att börja med hemställt om medel för utrustning
av nytillkommande lokaler vid fem olika sjukhus.
Härom anför styrelsen:
Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget å 420 000
kronor till utrustning av nya sinnessjukhus äro 131 800 kronor avsedda för
viss utrustning huvudsakligen möbler, belysningsarmatur, medicinsk utrustning
samt koks- och serveringspersedlar — av 70 vårdplatser för män
samt av renoverad ekonomibyggnad för centralkök, personalmatsal och personalbostader
vid Mariebergs sjukhus. Det förslag, på vilket denna anvisnin«
grundades, avsåg emellertid ej all erforderlig utrustning för nämnda vårdplatser
och ekonomibyggnad. Från sjukhuset har sedermera inkommit
framställning om medel för anskaffning även av sängar, linne, gång- och
sängkläder samt gardiner ävensom av utrustning till kyrksal, tvättinrättning,
bageri och några ytterligare personalbostäder, vilka lokaler och ekonomiavdelningar
nu äro under ombyggnad och beräknas bliva färdigställda
under nästkommande budgetår. Centrala sjukvårdsberedningen har vid
granskning av sjukhusets förslag till denna del av utrustningen funnit ett
belopp av 87 350 kronor vara erforderligt härför.
I samband med vissa byggnadsarbeten vid Gådeå sjukhus kan en vårdavdelning
utökas med 20 vårdplatser. Sjukhusdirektionens förslag till utrustning
av dessa har granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som därvid
beräknat kostnaden till 16 000 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen
att träffa överenskommelse med Jönköpings stad om statens övertagande
av den kvalificerade sinnessjukvård, som staden f. n. nödgas ombesörja
på sitt ålderdomshem. Såsom villkor uppställdes, att vid Ryhovs sjukhus
skulle på stadens bekostnad uppföras en ny sjukpaviljong med 38 vårdplatser.
Så snart byggnaden färdigställts och avsynats, skulle den emellertid
överlämnas till staten, som därefter — frånsett avhjälpande av eventuella
bristfälligheter i samband med uppförandet — hade att svara för densamma.
Medicinalstyrelsen räknar nu med att paviljongen kan färdigställas
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
41
och beläggas under budgetåret 1948/49. Centrala sjukvårdsberedningen, som
prövat sjukhusdirektionens förslag till utrustning av densamma, anser, att
det kommer att erfordras omkring 30 500 kronor för ändamålet.
För budgetåret 1945/46 ha anvisats medel för renovering av en ekonomibyggnad
vid S:i Jörgens sjukhus. Även detta arbete beräknas bliva slutfört
under nästkommande budgetår, och direktionen har avgivit förslag till utrustning
av i byggnaden ingående centralkök, personalmatsalar och samlingslokaler
för personalen. Vid granskning därav har centrala sjukvårdsberedningen
beräknat kostnaden till 42 000 kronor.
Det av 1946 års riksdag medgivna överförandet av statens uppfostringsanstalt
å Bona till den statliga sinnessjuk- och sinnesslövården är avsett att
ske den 1 juli 1948. Vid denna tidpunkt kan också den ombyggnad av två
vid anstalten befintliga paviljonger, till vilken nämnda riksdag jämväl be
-
viljat medel, förväntas vara slutförd.
Ett förslag till den utrustning, som kräves för omhändertagande av sinnessjuka
vid anstalten, har upprättats inom medicinalstyrelsen. Härvid
har man utgått från att befintlig utrustning för ekonomiavdelningar, verkstäder,
trädgård och jordbruk samt personalbostäder alltjämt skall få disponeras
för anstaltens drift. På grund härav avser förslaget i stort sett endats
utrustning av nyssnämnda båda paviljonger, inrymmande sammanlagt
120 vårdplatser. Kostnaden hade beräknats till 203 000 kronor. Vid utförd
granskning har centrala sjukvårdsberedningen i fråga om upptagna kvantiteter
och kvaliteter ej anfört några väsentliga erinringar. Även de beräknade
priserna ha i stort sett befunnits godtagbara. Beredningen har dock
ansett vissa reduceringar möjliga, huvudsakligen beträffande hnne, gangoch
sängkläder samt medicinsk utrustning, och har for sin del beraknat
kostnaden till sammanlagt 180 000 kronor.
Såsom av det anförda framgår har styrelsen inhamtat centrala sjukvårdsberedningens
vttrande i samtliga angivna utrustmngsfragor, och det
torde icke finnas något att erinra mot att de kostnadsberäkningar, beredningen
föreslagit, läggas till grund för beräkningen av medelsbehovet.
Styrelsen har vidare föreslagit, att under anslaget till utrustning av nya
sinnessjukhus skulle anvisas visst belopp för anskaffande av m edicinsk
utrustning till sinnessjukhusen. Styrelsen anfor
härom:
Den allt mer vidgade tillämpningen av moderna behandlingsmetoder vid
sinnessjukhusen kräver utrustning med relativt dyrbar medicinsk utrustning
i ökad omfattning för såväl diagnostik som terapi (elektrokardiografer,
elektrochockapparater in. m.). I den begränsade utsträckning sådan utrustning
hittills inköpts ha kostnaderna bestritts från den i omkostnadsstaten
för statens sinnessjukhus upptagna delposten till inventarier. Med hänsyn
till arten av denna utrustning och till att kostnaderna härför uppgå till
jämförelsevis stora belopp, torde emellertid särskilda medel böra beräknas
för ändamålet under reservationsanslaget till utrustning av nya sinnessjukhus.
Nyssnämnda post å sinnessjukhusens omkostnadsstat måste nämligen
hållas disponibel för underhåll, förnyelse och smärre kompletteringar
av befintlig inventarieutrustning. I annat iall kunna icke sjukhusens berättigade
krav i detta avseende tillgodoses, vilket skulle ha standai dsänkning
till följd.
Kostnaderna för anskaffning av avsedd apparatur ha under den förflutna
delen av innevarande budgetår uppgått till sammanlagt omkring 30 000
kronor, och man kan räkna med att det under nästkommande budgetår
4 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Å r 145.
42
Kungi. Maj:ts proposition nr 145.
kommer att erfordras cirka 70 000 kronor. Det må härvid nämnas, att medicinalstyrelsen
överväger att till en del centralt upphandla ifrågavarande apparatur
för att kunna tillhandahålla sjukhusen sådan av lämplig typ och
kvalitet.
I enlighet med det anförda har styrelsen hemställt, att till utrustning av
nya sinnessjukhus för nästa budgetår måtte anvisas (87 350 + 16 000 +
30 500 -|- 42 000 + 180 000 -f- 70 000) 425 850 kronor eller i avrundat tal
425 000 kronor.
Departementschefen.
Mot medicinalstyrelsens förslag, att till utrustning av nytillkommande
lokaler vid Mariebergs, Gådeå, Ryhovs och S:t Jörgens sjukhus samt av
det nya sjukhuset å Bona skulle anvisas tillhopa 355 850 kronor, har jag
intet att erinra. Ej heller styrelsens förslag om anvisande i detta sammanhang
av 70 000 kronor för anskaffande av medicinsk utrustning för sinnessjukhusen
föranleder någon erinran från min sida. Reservationsanslaget
till utrustning av nya sinnessjukhus bör alltså för nästa budgetår uppföras
med (355 850 + 70 000) 425 850 kronor eller i avrundat tal 425 000 kronor.
V. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som påkallas
av vad jag i det föregående förordat;
II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/
49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................... kronor 27 000 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
............................ » 107 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ............ » 16 600 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 4 942 400
Summa förslagsanslag kronor 48 650 000;
III. för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
dels
till Statens sinnessjukhus: Avlöningar
ett förslagsanslag av .......... kronor 48 650 000;
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
dels till Statens sinnessjukhus: Omkostnader
ett förslagsanslag av ...... kronor 20 250 000;
dels ock till Utrustning av nya sinnessjukhus
ett reservationsanslag av .. » 425 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
K. A. Åkerberg.