Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

1

Nr 112.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909
(nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj.ts lagråd;
given Stockholms slott den 5 mars 19i8.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen
den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt Nr 112.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7)
om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 om tjänstgöringen
i Kungl. Maj :ts lagråd1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Gällande lydelse.)

2

Tjänstgöringsperiod i lagrådet är
två år, räknade från och med den 1
september. Har vid tjänstgöringsperiods
utgång behandlingen av något
ärende påbörjats men ej hunnit avslutas,
skola de avgående ledamöterna
bestrida tjänstgöringen i lagrådet,
till dess ärendet blivit slutligen handlagt.

(Föreslagen lydelse.)

§•

Tjänstgöringsperiod i lagrådet är
två år, räknade från början av högsta
domstolens höstsession. Har vid
tjänstgöringsperiods utgång behandlingen
av något ärende påbörjats
men ej hunnit avslutas, skola de avgående
ledamöterna bestrida tjänstgöringen
i lagrådet, till dess ärendet
blivit slutligen handlagt.

4 §.

Justitieråd må — —• -— beklätt justitierådsämbete.

Sedan under en tjänstgöringsperiod
justitieråd eller regeringsråd
minst ett år tjänstgjort i lagrådet,
må, efter periodens slut, justitieråd
först efter två tjänstgöringsperioder
och regeringsråd först efter en tjänstgöringsperiod
ånyo där tjänstgöra.

Sedan under en tjänstgöringsperiod
justitieråd eller regeringsråd
minst ett år tjänstgjort i lagrådet,
må efter periodens slut, där ej särskilda
skäl till annat föranleda, justitieråd
först efter två tjänstgöringsperioder
och regeringsråd först
efter en tjänstgöringsperiod ånyo
där tjänstgöra.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

1 Senaste lydelse, se betr. 2 § SFS 1924: 86 och betr. 4 § SFS 1920: 267.

Kunql. Maj:ts proposition nr 112.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 februari 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga
om vissa ändringar i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen
i Kungl. Maj:ts lagråd samt anför följande.

Enligt 2 § nämnda lag, sådant detta lagrum lyder enligt lag den 25 april
1924 (nr 86), utgör tjänstgöringsperiod i lagrådet två år, räknade från och
med den 1 september. En jämkning av detta stadgande såvitt angår tidpunkten
för tjänstgöringsperiodens början synes påkallad på grund av vissa
av processreformen föranledda ändringar i högsta domstolens organisation.

Processreformen medför en väsentlig omläggning av förfarandet i högsta
domstolen. Dit fullföljda mål må i regel ej komma under högsta domstolens
prövning med mindre domstolen meddelat parten tillstånd därtill. Vid prövning
av tillståndsfråga är högsta domstolen domför med endast tre ledamöter
mot eljest fem. Meddelas prövningstillstånd, skall målet prövas å fullsutten
avdelning. Denna omläggning av proceduren förutsätter att högsta domstolens
avdelningar erhålla en mera permanent sammansättning än tidigare.

Närmare bestämmelser om högsta domstolens tjänstgöring finnas i lagen
den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning och
tjänstgöring samt i den genom samfällt beslut av högsta domstolens ledamöter
den 2 december 1947 antagna arbetsordningen för domstolen. Enligt
nämnda lag skall antalet avdelningar vara tre. Arbetet skall å envar av avdelningarna
fortgå minst fyrtio veckor om året. I arbetsordningen föreskrives
bl. a. följande. Året indelas i tre sessioner. Vårsessionen omfattar tiden från
julferiernas slut till påskferiernas slut, d. v. s. från och med den första
måndagen efter nyårsdagen till och med den vecka som börjar med påskdagen,
sommarsessionen tiden från påskferiernas slut till semesterperiodens
slut, d. v. s. till och med 38 :e kalenderveckan under året, samt höstsessionen
liden från semesterperiodens slut till julferiernas slut. Ledamöterna
indelas till tjänstgöring å avdelning för session. Å avdelning skall
arbetet om möjligt så ordnas, att de mål, i vilka prövningstillstånd meddelats,
avgöras innan avdelningens sammansättning ändras.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Den sålunda fastställda ordningen torde, som antytts, nödvändiggöra en
jämkning av bestämmelserna i lagrådslagen om tidpunkten för början av
tjänstgöringsperiod i lagrådet. Den 38:e kalenderveckan, semesterperiodens
sista vecka, slutar, beroende på med vilken veckodag året börjar, tidigast den
16 och senast den 23 september. Bibehålies nuvarande föreskrift att tjänstgöringen
för ett nytt lagråd skall börja den 1 september, måste sammansättningen
av en eller flera av högsta domstolens avdelningar ändras för de
sista 2—3 veckorna av sommarsessionen. Olägenheten av en dylik rubbning
skulle bli särskilt stor eftersom den komme att inträffa under sessionens
slutskede, då ett jämförelsevis stort antal huvudförhandlingar måste antagas
förekomma.

I fråga om regeringsrätten uppkomma ej motsvarande problem med hänsyn
till det sätt varpå dess arbete är ordnat.

När tjänstgöringsperiodens början år 1924 fastställdes till nu gällande datum
— den 1 september — berörde föredragande departementschefen (prop.
nr 122/1924) frågan om förhållandet mellan begynnelsedatum för tjänstgöringsperioden
och högsta domstolens semester samt erinrade därvid om
att vissa av högsta domstolens ledamöter åtnjöte semester under september.
Departementschefen förklarade sig emellertid ha anledning utgå från att
sådana anordningar kunde träffas att den av honom angivna förändringen
med avseende å tjänstgöringsperioden i lagrådet skulle kunna genomföras
utan större olägenhet i berörda hänseende. Det har också hittills varit möjligt
att nöjaktigt ordna tjänstgöringen genom att ledamöterna i högsta domstolen
i erforderlig utsträckning bytt tjänstgöring med varandra. Som jag
i det föregående påpekat kan denna utväg icke tillgripas sedan domstolens
avdelningar numera erhållit fast sammansättning.

Den enda möjligheten att nå en lösning synes därför vara att låta tjänstgöringsperioden
i lagrådet börja när semesterperioden i högsta domstolen
slutar. Detta skulle, som framgår av vad jag förut anfört, innebära att tjänstgöringsperioden
komme att börja omkring 2—3 veckor senare än enligt gällande
ordning.

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra om att tjänstgöringsperioden
enligt lagens ursprungliga lydelse räknades från den 1 januari. Genom
lagändring 1920 bestämdes emellertid att perioden i stället skulle räknas
från den 1 oktober. Anledningen till ändringen angavs i den proposition, i
vilken ändringsförslaget framlades (nr 203/1920), vara att man ville undvika
den med den äldre ordningen förknippade, vartannat år uppkommande
olägenheten, att lagförslag, som under ett kalenderår granskats av lagrådet
och vid den året därefter följande lagtima riksdagen underkastats
ändringar, måste i sitt av riksdagen antagna skick underställas prövning
av ett lagråd med nya ledamöter.

Vid tillkomsten av nu gällande föreskrift anförde föredragande departementschefen
i förut nämnda proposition nr 122/1924 såvitt nu är i fråga
bl. a. följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

5

Då lagrådets tid under årets första månader och ofta långt fram på våren
måste tagas i anspråk för prövning av ett stort antal lagförslag, vilka skola
föreläggas den då samlade riksdagen, och omedelbart därefter lagrådet har
att verkställa sådan laggranskning, som föranledes av riksdagens från
Kungl. Maj :ts förslag avvikande beslut i vissa lagfrågor, följer härav, att
lagrådets arbete med vidlyftigare lagförslag måste väsentligen förläggas till
höstmånaderna. Det är då tydligen av vikt, att så lång tid som möjligt från
det lagrådet efter sommarledighetens slut återupptager sina sammanträden
kan utan alltför avsevärda avhrott användas för behandling av dylika mera
omfattande lagförslag. Under de år, då ombyte av lagråd skall äga rum, kan
svårighet uppstå att så ordna arbetet, att det avgående lagrådet under de
veckor, som vanligen återstå av tjänstgöringsperioden efter semesterns tilländagående,
kan avsluta redan påbörjade ärenden. Även om ett framskjutande
av ombytet icke av sådan anledning blir nödvändigt, förkortas dock
den tid, som av det tillträdande lagrådet kan anslås till en sammanhängande
behandling av ett större ärende. Från synpunkten att kunna på bästa sätt
tillvarataga lagrådets strängt anlitade arbetstid måste det därför betraktas
såsom önskvärt, att ombytet kan äga rum något tidigare än den 1 oktober.
För att det avgående lagrådets ledamöter skola kunna åtnjuta dem tillkommande
semester torde tidigare dag för ombytet än den 1 september icke
kunna ifrågakomma.

En förskjutning av tjänstgöringsperiodens början till 39:e kalenderveckan
skulle innebära att man i viss mån återginge till vad som gällde före
lagändringen 1924. Några egentliga olägenheter för arbetets planläggning
i lagrådet torde dock ej vara att befara härav. I detta sammanhang må
även nämnas att enligt föreliggande förslag till revision av riksdagens arbetsformer
propositionstiden för lagmotioner skall utökas till 90 dagar från
nuvarande 00. Därest nämnda förslag antages skulle lagrådets arbetsperiod
från tjänstgöringsperiodens början till propositionstidens utgång komma
att i motsvarande mån förlängas. Vad angår förhållandet mellan tjänstgöringsperioden
och lagrådsledamöternas semester, ha lagrådsledamöterna
under den lid, då tjänstgöringsperioden utgått med augusti månad, i regel
förlagt sin sommarsemester till periodens sista del. Det kan visserligen antagas
att ledamöterna med hänsyn till fördelarna av semester under högsommaren
icke skola vara benägna att så förskjuta sin semester att denna
slutar samtidigt med sommarsessionen i högsta domstolen. Till följd härav
skulle alltså lagrådet komma att vartannat år vara i tjänstgöring efter sommarsemestern
endast under en kortare tid, innan ombyte av ledamöter
sker. Det torde emellertid ej möta några svårigheter att förse lagrådet med
lämpligt arbetsmaterial för denna tid. Jag vill också erinra om att, därest
vid tjänstgöringsperiods utgång behandlingen av något ärende påbörjats
men ej hunnit avslutas, de avgående ledamöterna skola bestrida tjänstgöringen
i lagrådet, till dess ärendet blivit slutligen handlagt. Om med tilllämpning
härav ombytet av ledamöter blir något förskjutet, lärer delta ej
medföra några olägenheter, eftersom högsta domstolens avdelningar i början
av session kunna förväntas huvudsakligen vara sysselsatta med frågor
om prövningstillstånd och ansökningar.

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 112.

På nu anförda skäl anser jag mig böra föreslå sådan ändring av 2 § i
lagrådslagen, att tjänstgöringsperioden i lagrådet skall räknas från den dag
höstsessionen i högsta domstolen börjar.

Jag vill i förevarande sammanhang upptaga ännu en fråga som berör
tjänstgöringsperioderna i lagrådet. Enligt 4 § lagrådslagen må, sedan under
en tjänstgöringsperiod justitieråd eller regeringsråd tjänstgjort minst ett
år i lagrådet, efter periodens slut justitieråd först efter två tjänstgöringsperioder
och regeringsråd först efter en tjänstgöringsperiod ånyo tjänstgöra
där. Stadgandet har, med bortseende från en väsentligen formell jämkning
1920, haft oförändrad lydelse sedan lagens tillkomst. Det har motiverats
med att det vore angeläget att tjänstgöringen i lagrådet icke genom en
upprepad indelning till sådan tjänstgöring för samma ledamot erhåller karaktär
av en fast befattning, skild från den dömande verksamheten. Av
stor vikt är också att laggranskningen sker under den nära kontakt med
lagskipningen i de båda högsta instanserna som en regelbunden växling
mellan tjänstgöringen i lagrådet och domstolarna medför. Emellertid kan
den nuvarande regeln, som är undantagslös, otvivelaktigt stundom medföra
vissa olägenheter såsom då formellt fristående men sakligt sett nära
sammanhängande lagstiftningsärenden måste föredragas i lagrådet under
en tidrymd som sträcker sig på ömse sidor om en tjänstgöringsperiods början.
I ett sådant läge skulle det kunna vara av stort värde, därest åtminstone
någon av det avgående lagrådets ledamöter kunde tagas i anspråk även
under den nya perioden, i synnerhet om han besitter särskild sakkunskap i
de ämnen lagstiftningsfrågorna beröra. Det kan också tänkas fall då det
skulle kunna vara betydelsefullt att för tjänstgöring i lagrådet under en
period, därunder ett större lagförslag kommer att av lagrådet granskas,
erhålla en ledamot med alldeles särskild sakkunskap på ifrågavarande område
utan hinder av att han nyligen tjänstgjort i lagrådet. Även i andra
fall kan det uppenbarligen vara av vikt att ledamot kan kvarstå under mer
än en period eller återväljas efter kortare tid än lagen nu medger.

Jag har, av skäl som nu anförts, ansett mig böra föreslå att från det i 4 §
lagrådslagen intagna stadgandet om förbud för justitieråd och regeringsråd
att efter tjänstgöring i lagrådet ånyo där tjänstgöra förrän efter viss tid
göres undantag för det fall att särskilda skäl föranleda till annat. Någon
närmare precisering i lagtexten av undantagsstadgandets innebörd torde ej
vara behövlig med hänsyn till att tillämpningen av stadgandet ligger i
högsta domstolens och regeringsrättens egen hand. Tydligt är emellertid att
stadgandet bör givas en ganska restriktiv tolkning. I

I enlighet med det anförda har jag låtit inom departementet upprätta förslag
till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 (nr
38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj :ts lagråd.

Kungi. Maj.ts proposition nr 112.

7

Härefter hemställer föredraganden att lagrådets yttrande över nämnda
lagförslag, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i
§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av
protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
Lars Nordvall. 1

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 5 mars
1948.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 4 mars 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 20 februari 1948, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den
26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsrådet B. F. Chr. Lassen.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Bengt Larson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets
den 5 mars 1948 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 20 februari
1948 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den
26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Åke Mossler.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 112.