Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.

3

Nr 5.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion om ändring av taxorna vid
statens järnvägar i syfte att förbättra frakt förhållandena
i Norrland.

I en inom första kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion nr 82 har herr Lars Andersson m. fl. hemställt, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om ändring av taxorna vid
statens järnvägar i anslutning till vad i motionen förordats.

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har chefen för kommunikationsdepartementet
den 20 februari 1948 tillkallat sakkunniga för att verkställa
utredning rörande nya person- och godstaxor för statens järnvägar
in. in.

I direktiven för utredningen framhålles, att den ledande principen för
utredningsarbetet borde vara, att statens järnvägar i egenskap av affärsföretag
skulle i konkurrens med andra på transportmarknaden arbetande
företag förränta det bokförda kapitalet. De sakkunniga borde vara oförhindrade
att, därest så prövades lämpligt, i avvaktan på framläggande av
slutgiltigt förslag, inkomma med förslag till partiella och provisoriska
ändringar i nu gällande taxor. I samband med att departementschefen förordar
tillkallandet av sakkunniga för att utreda frågan om en allmän taxerevision
har han jämväl anmält ett av Norrlandskommittén den 5 december
1946 avgivet betänkande angående vissa åtgärder till förbättrande av transportförhållandena
i Norrland. Norrlandskommittén har i betänkandet framlagt
vissa förslag med syfte att förbilliga transporterna mellan Norrland
och övriga landet samt inom Norrland. Grundtanken i dessa förslag är, att
avgifterna för långa transporter till och från Norrland böra reduceras och
att även de inom Norrland ofta stora avstånden böra föranleda en viss
taxenedsättning, varigenom orterna i ekonomiskt avseende skulle komma
att flyttas närmare varandra. Kommittén har vidare framlagt vissa synpunkter
och förslag i fråga om taxorna för personbefordran samt beträffande
utbyggnaden av de reguljära trafikförbindelserna i Norrland och samtrafiken
mellan järnväg och billinje. Mot Norrlandskömmitténs förslag ha
erinringar framförts bl. a. av järnvägsstyrelsen. Enligt styrelsens beräkningar
torde vid 1946 års trafikvolym ett genomförande av Norrlandskommitténs
förslag om allmän taxesänkning för godstransporter på långa avstånd
och införande av s. k. virtuella avstånd vid beräkning av fraktkostnader
inom Norrland föranleda en inkomstminskning av storleksordningen
30 å 35 miljoner kronor per år, dvs. ett i nuvarande järnvägsekonomiska
läge mycket betydande belopp. Såsom av järnvägskostnadsutredningen
framhållits kommer härtill att även Norrlandskömmitténs övriga förslag

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.

beträffande persontaxa och stambillinjer skulle medföra en icke oväsentlig
belastning av statens järnvägars ekonomi. Enligt järnvägsstyrelsens uppfattning
borde frågorna angående dessa taxesänkningar upptagas till prövning
först i samband med en allmän taxerevision, där kostnads-, taxe- och
konkurrensfrågorna för statens järnvägar upptagas till behandling i ett sammanhang.
Järnvägsst3rrelsen hade vidare bestämt hävdat att, därest statsmakterna
av olika skäl skulle anse sig böra för de norrländska godstransporterna
medgiva särskilda nedsättningar i statens järnvägars godstaxa,
dessa från företagsekonomisk synpunkt ej motiverade nedsättningar borde
finansieras genom särskilda anslag å riksstaten, samt framhållit, att ett
liknande förfaringssätt redan förekommer för vissa företagsekonomiskt icke
motiverade biljett- och fraktnedsättningar. Chefen för kommunikationsdepartementet
har anslutit sig till den av såväl järnvägsstyrelsen som vissa
andra remissinstanser uttalade principiella uppfattningen, att kostnaden för
järnvägsekonomiskt ej motiverade nedsättningar i person- och godstaxorna
icke böra belasta statens järnvägar. Innan ståndpunkt tages till Norrlandskommitténs
förslag i frågor, som beröra statens järnvägars taxor, torde
det enligt departementschefen böra närmare utredas, i vad mån dylika järnvägsekonomiskt
icke motiverade nedsättningar nu belasta statsbanorna samt
i vad mån Norrlandskommitténs förslag kunna vara järnvägsekonomiskt
berättigade. Det torde böra uppdragas åt de sakkunniga att jämväl undersöka
dessa spörsmål.

För egen del får utskottet anföra.

En sänkning av järnvägstaxorna för godsbefordran i enlighet med Norrlandskommitténs
av motionärerna förordade förslag skulle otvivelaktigt
vara ett värdefullt stöd för näringslivet i Norrland. Utskottet finner därför
motionens syfte beaktansvärt. Då emellertid —- såsom framgår av direktiven
till den nyligen tillsatta järnvägstaxekommittén — i samband med utarbetandet
av förslag till en genomgripande reform av järnvägstaxorna Norrlands
i motionen berörda problem komma att upptagas till granskning,
anser utskottet anledning saknas för riksdagen att nu göra någon framställning
till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet får därför hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första
kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 mars 1948.

På utskottets vägnar:

OLOF LÖTHNER.

härvarande: herrar Löthner och Birger Andersson, fru Sjöström-Bengtsson,
herrar Lars Andersson, Grym, Annér och Hugo Sundberg* samt fru
Flood.

Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.