Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Är 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under statens affärsverks fonder gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1948/£9 i avseende å
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder
(bilaga 27, punkt 1, s. 1—10 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1948) lämnat en översikt
över kommunikationsverkens investeringar, avseende postverkets, telegrafverkets,
statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden
samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Departementschefen har beträffande dessa fonder lämnat en redogörelse
för medelsanvisningen under budgetåret 1946/47, medelsförbrukningen under
samma budgetår, medelsanvisningen under budgetåret 1947/48, verkens
beräknade investeringsverksamhet under budgetåren 1947/48 och 1948/49
samt verkens medelsäskanden för budgetåret 1948/49. Med utgångspunkt
härifrån har departementschefen framlagt riktlinjer för investeringsverksamheten
under budgetåren 1947/48 och 1948/49 och sammanfattningsvis
angivit de belopp, som enligt hans mening böra anvisas under de olika fonderna
för nästa budgetår (s. 1—10). Uppgifterna ha av utskottet sammanställts
i följande tablåer.

Tablå I.

Budgetår

Reservation
den 30 juni
1947

Anvisat

belopp

Verkställda
eller av myn-digheterna pla-nerade inve-steringar

Av departe-mentschefen
förordade in-vesteringar

Av myndig-heterna äs-kade belopp

Av Kungl.
Maj:t fram-lagda för-slag

194(5/47

292-2

406-7

346-G

1947/48

407-5

480-6

4450

1948/49

—

545-6

478-0

412-9

311-7

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt Nr 9.

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Tablå II.

Delfond

Reserva-tioner
den 30

Anvisat

för

1947/48

Kungl.
Maj:ts
förslag för
1948/49

Tillgäng-ligt per
den 1 juli

Av dep.chefen
förordad in-vestering

Beräknade
reservatio-ner den

30 juni
1949

juni 1947

1949

1947/48

1948/49

Postverket..............

94

5-6

6-5

21-5

8-0

10-0

3-5

Telegrafverket ..........

71-6

152-3

104-9

328 8

150-0

155-0

23-8

Statens järnvägar ......

125-8

102-8

78-6

307-2

130 0

1550

22-2

Statens vattenfallsverk ..

38-5

113-8

104-3

256-6

120-0

115-0

21-6

Luftfartsverket..........

24-9

18-1

6''7

49-7

15-0

25-0

9-7

Väg- och vattenbyggnads-verket ................

22-0

14-9

10-7

47-6

22-0

18-0

7-6

Summa

292-2

407-5

3117

10114

4450

478-0

88-4

Av tablå I inhämtas att verkens faktiska investeringar under budgetåret
1946/47 understego de anvisade anslagen med i runt tal 60 miljoner kronor.
För budgetåren 1947/48 och 1948/49 räkna verken med att kunna
höja sina investeringsutgifter med 134 miljoner kronor respektive 199 miljoner
kronor i förhållande till budgetåret 1946/47. Detta skulle innebära
att — därest av verken för budgetåret 1948/49 äskade belopp anvisades —
reservationerna skulle komma att nedbringas från 292,2 miljoner kronor
den 30 juni 1947 till omkring 88 miljoner kronor den 30 juni 1949. Departementschefen
har med hänsyn till valutasituationen och läget på kapitalmarknaden
och då en allmän begränsning av investeringsverksamheten borde
eftersträvas funnit den av verken föreslagna utvecklingen mindre lämplig.
I anslutning härtill har departementschefen anfört, bland annat, följande.

På grund härav har jag funnit mig böra föreslå ytterligare begränsningar
i de av verken framlagda förslagen. De avvägningar som härvid måst göras
ha varit mycket svåra med hänsyn till den ekonomiska angelägenheten av
de arbeten och anskaffningar, varom är fråga, samt mot bakgrunden av den
restriktiva investeringspolitik som de olika verken under en lång följd av år
nödgats föra. Det slutliga resultatet har dock blivit en nedsättning av verkens
anslagsäskanden för nästa budgetår med 98,8 miljoner kronor till 311,7
miljoner kronor. Härutöver torde det vara lämpligt att genom beslut av
Kungl. Maj :t söka begränsa medelsförbrukningen i dess helhet för verken
under nästa budgetår, varvid de av mig i det följande angivna riktlinjerna
torde kunna tjäna till ledning. Redan för innevarande budgetår ha beslut
meddelats av innebörd att verksstyrelserna icke må utan Kungl. Maj :ts
medgivande höja sin förbrukning av investeringsmedel under budgetåret
1947/48 över en viss nivå.

Av tablå II framgår, att departementschefen förordat investeringar för
budgetåren 1947/48 och 1948/49 om tillhopa (445,o -f- 478,o =) 923,o miljoner
kronor mot de av verken till (480,6 -j- 545,6 =) 1 026,2 miljoner kronor
planerade. För medelsbehovets tillgodoseende äskas för budgetåret 1948/
49 311,7 miljoner kronor. Då anvisningarna för budgetåret 1947/48 (inklu -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

sive tilläggsstat) beräknas uppgå till 407,5 miljoner kronor, beräknas reservationerna
komma att tas i anspråk intill ett belopp av (923,o — 407,5 —
311,7 —) 203,8 miljoner kronor, och reservationerna sålunda att nedbringas
till (292,2 — 203,8 =) 88,4 miljoner kronor.

Departementschefen har emellertid framhållit, att denna plan bygger på
de antaganden som nu kunna göras rörande industriens leveransförmåga,
import- och exportmöjligheterna samt tillgången på arbetskraft och materiel.
I anslutning härtill anför departementschefen följande.

I ett skärpt läge kunna ytterligare leveransförseningar uppkomma och
utförandet av byggnader och anläggningar än mera fördröjas. Det kan vidare
med hänsyn till valutaläget visa sig nödvändigt att minska kommunikationsverkens
andel i industriens produktionskapacitet till förmån för export.
Möjligt är, att i en sådan situation investeringsutgifterna för kommunikationsverken
kunna komma att ytterligare nedgå. Storleken av denna
minskning är givetvis mycket svår att uppskatta och är beroende av vilka
exportmöjligheter som kunna framkomma vid närmare undersökningar.
.lag anser mig dock ej böra räkna med att minskningen av investeringsutgifterna
skall kunna bli större än omkring 50 miljoner kronor. Under dessa
antaganden skulle investeringsutgifterna under nästa budgetår stanna vid
omkring 428 miljoner kronor.

Beträffande den närmare innebörden av departementschefens förslag i
fråga om verkens investeringsverksamhet och anvisningarnas begränsning
för budgetåret 1948/49 i förhållande till verkens äskanden torde få hänvisas
till propositionen (s. 3—9).

Beträffande telegrafverket må emellertid här framhållas följande.

Telegrafstyrelsen har hemställt om anvisande av 150,6 miljoner kronor.
Investeringsutgifter under budgetåren 1947/48 och 1948/49 ha planerats
till 157,9 resp. 177,9 miljoner kronor mot 106,4 för budgetåret 1946/47.

Departementschefen har erinrat om att utvecklingen av telegrafverkets
rörelse nu lett till en situation, vilken nödvändiggjort en höjning av inträdesavgifterna.
Möjligheterna att i fortsättningen begränsa telegrafverkets
investeringar anses böra ses mot bakgrunden därav. Vid bedömandet av investeringsplanerna
för innevarande och nästa budgetår borde även beaktas
att investeringarna under tidigare år kunnat hållas på en lägre nivå endast
därigenom att då förefintliga reserver i stationer och nät kunnat utnyttjas.
Dessa reserver — motsvarande en investeringsvolym av 70 miljoner under
ett vart av tre år — vore nu praktiskt taget helt tagna i anspråk. Vidare
har framhållits, att de av styrelsen redovisade utgifterna till huvudsaklig
del äro bundna genom utlagda beställningar och att materielen delvis är
under tillverkning. På grund därav har departementschefen funnit någon
mer betydande minskning av investeringsverksamheten icke vara möjlig
annat än genom förskjutning av nya beställningar framåt i liden.

Departementschefen har för telegrafverkets del förordat att investeringsutgifterna
för budgetåren 1947/48 och 1948/49 begränsas till högst 150
resp. 155 miljoner kronor samt medelsanvisningen för sistnämnda budgetår
till 104,9 miljoner kronor.

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet vill till en början framhålla, att den nu framlagda investeringsplanen
för kommunikationsverken syftar till väsentliga begränsningar i investeringsverksamheten
i förhållande till verkens egna planer. Departementschefen
har sålunda förordat, att investeringsutgifterna för budgetåret
1947/48 skola hållas inom en ram av 445 miljoner kronor mot av verken
planerade 480,6 miljoner kronor samt att utgifterna för 1948/49 begränsas
till 478 miljoner kronor mot av verken föreslagna 545,6 miljoner kronor.
Skillnaden utgör alltså omkring 100 miljoner kronor.

Det är uppenbart att en begränsning av investeringsvolymen på kommunikationsväsendets
område måste inge betänkligheter. Goda kommunikationer
äro en förutsättning för att samhällslivet skall kunna fungera tillfredsställande.
Önskemålet att kommunikationsnätet moderniseras och utbygges
är sålunda framträdande. Å andra sidan måste givetvis även kommunikationsverken
vidkännas sin andel i den begränsning av investeringsverksamheten
som är ofrånkomlig på grund av rådande materielsvårigheter,
bristen på arbetskraft och läget på kapitalmarknaden. Den av departementschefen
förordade begränsningen under innevarande och nästa budgetår —
omkring tio procent av den samlade investeringsvolymen sådan denna planlagts
av verken själva — måste betraktas såsom relativt måttlig och innebär
för övrigt en ökning av investeringarna i förhållande till budgetåret
1946/47 med ej mindre än för budgetåret 1947/48 omkring 100 miljoner
kronor och för budgetåret 1948/49 omkring 130 miljoner kronor. Utskottet,
som haft tillfälle att från representanter för en del av de berörda verken
inhämta ytterligare informationer rörande hithörande spörsmål, har för sin
del icke funnit erinringar böra riktas mot den framlagda planen för investeringsbegränsningen.

Enligt departementschefens mening är det emellertid icke uteslutet, att en
ytterligare begränsning av kommunikationsverkens andel i industriens produktionskapacitet
kan bliva nödvändig i syfte att öka landets exportmöjligheter.
Av denna anledning och på grund av möjligen inträffande leveransförseningar
utöver dem som väntas har departementschefen funnit möjligt,
att investeringsutgifterna för kommunikationsverken kunna komma att ytterligare
nedgå, dock icke med mer än 50 miljoner kronor. Utskottet vill i
detta sammanhang ånyo betona kommunikationsväsendets stora betydelse
icke minst för möjliggörande av ett ändamålsenligt utnyttjande och utbyggande
av produktionsapparaten. Enligt utskottets mening är det angeläget
att söka ernå en sådan lösning av berörda avvägning, att kommunikationsverkens
investeringsbehov blir i möjligaste mån tillgodosett.

Mot bakgrunden av den framlagda investeringsplanen har departementschefen
beräknat de anslag för nästa budgetår, som för olika ändamål erfordras
för att bestrida vid planens genomförande förekommande utgifter.
I syfte att nedbringa de nu mycket betydande reservationerna har departementschefen
förordat en nedsättning av verkens anslagsäskanden med belopp,
som till storleken ungefärligen motsvarar av honom föreslagen minskning
i investeringsutgifterna för budgetåren 1947/48 och 1948/49. Härav

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

följer, att vid utgången av sistnämnda budgetår kvarstående reservationer —
omkring 90 miljoner mot 290 miljoner den 30 juni 1947 — komma att bliva
av i huvudsak samma storleksordning som verken själva räknat med. Utskottet
finner vad sålunda förordats ändamålsenligt såsom ägnat att i
framtiden erhålla bättre överensstämmelse mellan medelsanvisningarna och
medelsförbrukningen.

Departementschefens förslag i fråga om fördelningen av investeringsvolymen
och för investeringsverksamhetens bedrivande för nästa budgetår ertorderliga
anslag mellan de olika verken har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet sålunda anfört.

Postverket.

2:o) Posthusbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 2 s. 11—14) föreslagit
riksdagen att under rubriken Posthusbyggnader m. m. till vissa i statsrådsprotokollet
angivna posthusbyggnader för budgetåret 1948/49 anvisa
investeringsanslag å tillhopa 1 145 000 kronor.

Till posthusbyggnader ha för innevarande budgetår anvisats 3 315 000
kronor. Då vid utgången av budgetåret 1940/47 å anslagen till posthusbyggnader
m. m. förelåg en sammanlagd reservation å 7,i miljoner kronor, fanns
den 1 juli 1947 sålunda drygt 10,4 miljoner till förfogande för detta ändamål.
Eftersläpningen i postverkets husbyggnadsprogram beror av att erforderliga
byggnadstillstånd icke erhållits.

Av de för nästa budgetår begärda medlen avse 400 000 kronor fortsättningsanslag
till posthusbyggnaden i Katrineholm, 400 000 kronor tilläggsanslag
för posthusbyggnaden i Västerås samt 345 000 kronor tillbyggnad
för telegrafverkets räkning av posthuset i Uddevalla. Generalpoststyrelsens
förslag om anvisande av medel för nybyggnader i Landskrona och Arvika
har departementschefen icke ansett sig böra förorda.

Utskottet finner det i likhet med departementschefen angeläget att, på
grund av poströrelsens kraftiga stegring, postverkets lokalbehov snarast tillgodoses.
Med hänsyn till den eftersläpning som förefinnes beträffande redan
beslutade byggnadsföretag lärer emellertid, såsom departementschefen
framhållit, med beslut om ytterligare nybyggnader böra anstå. Utskottet
tillstyrker förty, att medelsanvisningen begränsas till vad som erfordras för
slutförande av posthusbyggnaden i Katrineholm, fortsättande av byggnadsföretaget
i Västerås samt tillbyggnad av posthuset i Uddevalla. Utskottet
hemställer,

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag nämligen

a) Posthusbyggnad i Katrineholm..... 400 000 kronor,

b) Posthusbyggnad i Västerås ........ 400 000 kronor,

c) Tillbyggnad av posthuset i Uddevalla 345 000 kronor.

3:o)Fastighetsförvärv. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 14—16) föreslagit riksdagen
att till förvärv av vissa i statsrådsprotokollet angivna fastigheter för
budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 1 703 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 845 000
kronor.

Av de nu begärda medlen avse 903 000 kronor fastigheten Blåmannen nr
4 i Stockholm och 300 000 kronor en tomt i Ulvsunda i Stockholm, vilka
fastighetsförvärv tidigare beslutats av riksdagen. Vidare avses 500 000 kronor
för inköp av en tomt i Sundsvall, å vilken planeras uppförande av en
posthusbyggnad. Den nuvarande, för post- och telegrafverken gemensamma
byggnaden i Sundsvall har nämligen befunnits otillräcklig för verkens behov.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Inköp av fastigheten Blåmannen nr 4

i Stockholm ........................... 903 000 kronor,

b) Inköp av tomt i Ulvsunda i Stockholm
................................. 300 000 kronor,

c) Inköp av tomt i Sundsvall ........ 500 000 kronor.

4:o) Anskaffning av automobiler m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 4, s. 16), som innebär höjning av anslaget för nästa budgetår
med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av
600 000 kronor.

5:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 16—19) föreslagit
riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret
1948/49 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
2 400 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 1 090 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

Av de för nästa budgetår äskade medlen avse 500 000 kronor ett kollektivanslag
till garagebyggnader in. in. av samma typ som statens järnvägars
motsvarande anslag. Användningen av anslaget skulle salunda ej vai a begränsad
till arbeten med viss maximikostnad. — Till anskaffning av bilmateriel
för diligensrörelsen begäras 1 600 000 kronor, 1 miljon kronor mer
än för innevarande budgetår, ökningen i medelsbehovet sammanhänger med
rådande långa leveranstider. — Återstående 300 000 kronor avse slutligen
förvärv av billinjer.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Garagebyggnader m. m........... 500 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
......................... 1 600 000 kronor,

c) Förvärv av billinjer.............. 300 000 kronor.

6:o) Postverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 19), vilket avser beredande av medel till täckning av merkostnader
på grund av prisstegringar för posthusbyggnaderna i Bromma och å
Årstaområdet i Stockholm samt i Köping ävensom för motsvarande merkostnader
vid om- och tillbyggnaden av posthuset i Norrtälje, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag för
budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 700 000
kronor.

Telegrafverket.

7:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 20 24)
föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonstationsbyggnader
m. in. för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å
tillhopa 1 410 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 9 310 000
kronor. Enär vid utgången av budgetåret 1946/47 a anslagen till telefonstationsbyggnader
in. m. förelåg en sammanlagd reservation av 13,5 miljoner
kronor, fanns den 1 juli 1947 ett belopp av drygt 22,8 miljoner till förfogande.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat 4 395 000 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen har, under hänvisning bland annat till att svårigheterna
att anskaffa byggnadsmateriel och arbetskraft vållat en högst avsevärd
eftersläpning i telegrafverkets byggnadsverksamhet, förordat en begränsning
av medelsanvisningen till sammanlagt 1 410 000 kronor. Av de
äskade medlen avse 650 000 kronor ny telefonstationsbyggnad i Hökarängen
i Stockholm, 460 000 kronor vissa merkostnader utöver förut anvisade
740 000 kronor till telefonstationsbyggnad i Nässjö samt 300 000 kronor påoch
tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal.

Utskottet finner den eftersläpning av telegrafverkets byggnadsprogram,
som föranletts av att byggnadstillstånd icke kunnat meddelas, vara så mycket
mer beklaglig som byggnadskostnaden, enligt vad utskottet inhämtat,
utgör en mycket ringa del — omkring fyra procent —- av det totala anläggningsvärdet
av en telefonstation. För närvarande ha ett stort antal stationsutrustningar
levererats, vilka icke kunna komma till användning. Under
rådande förhållanden lärer således byggnadsverksamheten huvudsakligen
få inriktas på färdigställande av tidigare beslutade telefonstationer. Den av
departementschefen förordade begränsningen av telegrafstyrelsens medelsäskanden
synes med hänsyn härtill lämplig.

Mot de föreslagna byggnadsföretagen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Telefonstationsbyggnad i Hökarängen

i Stockholm ........................... 650 000 kronor,

b) Telefonstationsbyggnad i Nässjö .... 460 000 kronor,

c) På- och tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden
i Ljusdal.................... 300 000 kronor.

8:o) Förrådsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 24—28) föreslagit
riksdagen att till Utvidgning av telegrafverkets verkstadskapacitet för
budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

För innevarande budgetår har anvisats ett sammanlagt belopp av 3 730 000
kronor till förrådsbyggnader m. m.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag av 1 100 000
kronor för om- och tillbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnader i Vänersborg
för att möjliggöra ökning av produktionskapaciteten hos verkstaden.
Vid planeringen av den nya verkstadsbyggnaden i Sundsvall, för vars
uppförande 1946 och 1947 års riksdagar anvisat anslag om tillhopa 4 000 000
kronor, förutsattes att en sådan ökning av produktionen skulle kunna genomföras
vid Vänersborgsverkstaden.

Statens arbetsmarknadskommission har i yttrande ansett den planerade
utbyggnaden vara tveksam och att ur arbetskraftsynpunkt i första hand utrymme
förefinnes för utvidgning i Sundsvall.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

Departementschefen har icke funnit sig beredd att nu taga slutlig ståndpunkt
till frågan var verkstadsutvidgningen lämpligen bör ske med hänsyn
till arbetsmarknadsförhållandena samt övriga på frågan inverkande faktorer.
Dessa spörsmål syntes böra ytterligare utredas av telegrafstyrelsen under
medverkan av arbetsmarknadskommissionen. Om det därvid skulle visa
sig, att en utvidgning borde komma till stånd i Vänersborg, borde dock -—
för att i möjlig mån begränsa nyinvesteringarna och med hänsyn till vad
som upplysts om svårigheterna att erhålla arbetskraft — utvidgningen tills
vidare begränsas till en första etapp, omfattande en ombyggnad av envåningsbyggnaden
samt en tillbyggnad för förnicklings- och lackeringsavdelningarna.
Kostnaderna för en dylik mindre utvidgning kunde uppskattas
till 400 000 kronor.

Med hänsyn till att anslagets användning ej nu borde bindas till en utvidgning
av verkstaden i Vänersborg syntes anslaget lämpligen böra benämnas
Utvidgning av telegrafverkets verkstadskapacitet, och Kungl. Maj :t
borde vara oförhindrad besluta att anslaget skulle användas för motsvarande
ändamål på annan ort.

Utskottet finner icke något vara att erinra mot att medel anvisas för den
utökning av verkstadskapaciteten, vartill telegrafstyrelsens anslagsäskande
syftar. Med hänsyn till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört rörande tillgången
på lämplig arbetskraft i Vänersborgstrakten synes det lämpligt att
tills vidare begränsa medelsanvisningen på sätt departementschefen förordat
samt att verkställa ytterligare utredning, huruvida utvidgningen bör ske
i Vänersborg eller på annan plats. Vad departementschefen föreslagit rörande
anslagets användning tillstyrkes således av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Utvidgning av telegrafverkets verkstadskapacitet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.

9:o) Fastighetsförvärv. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 29)
som innebär minskning av anslaget för nästa budgetår med 175 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

10:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 29
— 39) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefon-
och telegrafanläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag
å tillhopa 97 790 000 kronor.

De under förevarande rubrik äskade anslagen framgå av följande uppställning,
däri jämväl upptagits de för innevarande budgetår anvisade beloppen
:

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Riks- och landskablar......................

Telefon- och telegrafstationer ..............

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blan -

1947/48

31 660 000
44 000 000

1948/49

27 140 000
15 900 000

ka raellanortsledningar

48 000 000 54 750 000

+ 10 000 0001

133 660 000 97 790 000.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag till ifrågavarande
ändamål å respektive 37 140 000, 35 900 000 och 64 750 000 kronor. Styrelsen
har beräknat investeringsutgifterna för telefon- och telegrafanläggningar
till 131,2 respektive 149,4 miljoner kronor under budgetåren 1947/48 och
1948/49.

Statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission ha
avgivit utlåtanden över telegrafstyrelsens framställning.

Departementschefen har till en början redogjort för telefonväsendets utveckling
under den senaste 10-årsperioden. Av redogörelsen framgår att det
beräknade antalet telefonapparater vid utgången av år 1947 utgjorde omkring
1 434 000, innebärande en fördubbling på 10 år. Antalet taxerade rikssamtal
ha ökat från 56,i miljoner 1937 till omkring 100 miljoner 1947 och
antalet taxerade telegram från 5,4 miljoner 1937 till 8,4 miljoner 1947.

I anslutning härtill anför departementschefen bland annat följande.

Trots att telegrafverket, såsom framgår av styrelsens petita, tagit i anspråk
all tillgänglig leveransförmåga hos såväl egna som enskilda verkstäder
inom landet och dessutom sökt få till stånd import i den utsträckning
detta varit möjligt, ha telegrafverkets nyinvesteringar ej kunnat hålla takt
med abonnenttillströmningen och trafikökningen. Under de senaste tre åren
lia sålunda telegrafverkets reserver i stationer och nät, vilka tidigare uppgingo
till omkring 30 % av den totala kapaciteten, praktiskt taget helt tagits
i anspråk. Den häremot svarande kapitalinvesteringen kan uppskattas till
omkring 200 miljoner kronor. Telegrafverket har därutöver måst göra avsevärda
nyinvesteringar i telefon- och telegrafanläggningar. Under budgetåren
1945/46 och 1946/47 uppgingo sålunda verkets investeringsutgifter för
angivna ändamål till 69,6 respektive 98,4 miljoner kronor. Sedan reserverna
numera förbrukats, måste man räkna med en ytterligare ökning av nyinvesteringarna.
Telegrafstyrelsen har hösten 1947 uppskattat investeringsutgifterna
för budgetåren 1947/48 och 1948/49 för telefon- och telegrafanläggningar
till 131,2 respektive 149,4 miljoner kronor, en investeringsvolym som
dock icke skulle göra det möjligt att mottaga alla nya abonnenter utan
dröjsmål och fullt tillfredsställande avveckla den stegrade trafiken.

I nuvarande läge tala flera skäl för att telegrafverkets investeringar böra,
i den mån detta är möjligt, begränsas. Detta är först och främst motiverat
med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget och önskvärdheten av att
framflytta investeringsverksamheten till en med hänsyn till valutaläget och
tillgången på arbetskraft och materiel gynnsammare tid. Såsom arbetsmarknadskommissionen
framhållit har behovet av arbetskraft inom de industrigrupper
som närmast beröras av telegrafverkets arbeten icke kunnat tillgodoses.
Detta förhållande har även telegrafstyrelsen påtalat i sina petita.

1 Äskat å tilläggsstat.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

Den fortgående ökningen av efterfrågan på telefonmateriel har vidare medfört
en utbyggnad även av telefonindustrien och ytterligare utvidgningar planeras.
Arbetsmarknadskommissionen har ur sina synpunkter framhållit, att
det får anses vara i viss mån olyckligt, att statlig verksamhet fordrar nyinvesteringar
vid en tidpunkt, då‘ i övrigt en ytterst livlig investeringsverksamhet
pågår. Av industrikommissionens yttrande framgår vidare, att kommissionen
haft svårigheter att tillgodose telegrafverkets materielbehov och
att detta delvis kommit att konkurrera med vattenfallsstyrelsens materielbehov.
Ett genomförande av telegrafverkets investeringsplaner kommer vidare
att kräva en icke obetydlig import, vilken åtminstone delvis — direkt
eller indirekt — kommer att erfordra utbetalning av valutor, varpå för närvarande
råder knapphet. I den importplan som upprättats för år 1948 har
också förutsatts, att telegrafverkets kabelbehov skall tillgodoses först efter
starkströmsindustriens behov. Såsom framgår av industrikommissionens
yttrande kommer plats icke att finnas inom importplanens ram för anskaffning
av bly till utländska kabelfabriker. Slutligen må anmärkas, att den
svenska telefonindustrien delvis är inriktad på export och att det i nuvarande
läge icke är önskvärt, att industrikapaciteten, till den del den kan utnyttjas
för export, ytterligare bindes för telegrafverkets räkning.

Den starka ökningen av abonnenttillströmningen, vilken ytterst är orsaken
till telegrafverkets nuvarande stora investeringsbehov, har även medfört
andra olägenheter. Om icke abonnenttillströmningen begränsas genom
avgiftshöjning eller en allmän telefonransonering, skulle följden nämligen
bli, att under längre tider nya abonnenter över huvud taget icke skulle kunna
mottagas på ett starkt växande antal orter och att på andra orter långa väntetider
skulle uppstå för nya abonnenter. Under är 1947 har en sådan utveckling
kunnat iakttagas. Antalet abonnenter, som måste vänta på telefoninstallation
minst tre månader, uppgick den 1 april 1947 till ca 9 000 mot
ca 5 000 den 1 oktober 1946, och den 1 oktober 1947 hade antalet stigit till
ca 17 000. En fortsatt försämring kunde förutses. Antalet orter med totalt
abonnentstopp har hittills varit relativt ringa, men skulle under de närmaste
åren komma att stiga avsevärt.

I detta läge har jag ansett nödvändigt att genom en höjning av inträdesavgifterna
för nya telefonabonnemang begränsa abonnenttillströmningen.
Alternativet att införa en allmän telefonransonering har jag ej ansett mig
böra förorda. På min föredragning har Kung!. Maj :t den 5 december 1947
beslutat att fr. o. in. den 8 december 1947 höja inträdesavgifterna för vanliga
telefonabonnemang från 100 till 200 kronor. Vidare höjdes även abonnemangsavgifterna
med omkring 25 % med verkan fr. o. m. den 1 april 1948.
Dessa åtgärder i förening med de föreliggande svårigheterna att anskaffa
arbetskraft och materiel för genomförande av styrelsens arbetsprogram torde
komma att medföra en minskning av abonnenttillströmningen. Storleken
av denna minskning är svår att bedöma. .lag har emellertid i det följande
räknat med att ökningen av antalet telefonapparater skall komma
att stanna vid högst 90 000 under 1948 och 1949.

Med utgångspunkt härifrån har departementschefen förordat anvisande
av allenast tillhopa 97 790 000 kronor för budgetåret 1948/49 till telefonoeh
telegrafanläggningar.

Utskottet får till eu början erinra om att rådande svårigheter med avseende
å materiel och arbetskraft ha medfört, alt för nyinvesteringar avsedda
medel icke kunnat förbrukas. Under de sista tre åren ha däremot telegrafverkets
reserver i stationer och nät, vilka tidigare uppgått till omkring 30

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

procent av den totala kapaciteten, praktiskt taget helt tagits i anspråk för
att tillgodose den ständigt växande abonnenttillströmningens behov. Det är
förklarligt, att telegrafstyrelsen i den uppkomna situationen ansett en vidgad
investeringsverksamhet under innevarande och nästa budgetår böra eftersträvas.
Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning om att
en begränsning av investeringsutgifterna även på förevarande område bör
eftersträvas. Departementschefen har ansett sig böra bland annat mot bakgrunden
av beslutad höjning av inträdes- och abonnemangsavgifterna förorda
en begränsning i förhållande till telegrafstyrelsens äskanden av anslagen
till riks- och landskablar, telefon- och telegrafstationer samt nya abonnentanläggningar
in. in. med 10, 20 respektive 10 miljoner kronor. Därvid
synes departementschefen ha räknat med att samtliga under de förstnämnda
två anslagen förefintliga reservationer -— 7 respektive 6 miljoner kronor
— skola under budgetåret 1948/49 förbrukas. Såsom av det följande framgår
finner utskottet en förbrukning av reservationerna i den förutsedda takten
kunna för telegrafstyrelsen medföra vissa olägenheter. Utskottet har likväl,
med hänsyn till rådande förhållanden, icke velat motsätta sig Kungl.
Maj :ts förslag.

Såsom departementschefen framhållit är telegrafverkets verksamhet av
sådan natur, att en planläggning på längre sikt måste ske beträffande utbyggnaden
av olika anläggningar. Såsom exempel härpå får utskottet framhålla,
att leveranstiderna uppgå till för telefonapparater omkring två år samt
för likriktare och ledningsstolpar två till tre år. I och med den i det föregående
förutsedda förbrukningen av reservationerna under vissa anslag
torde telegrafstyrelsens möjligheter att utlägga beställningar väsentligen
beskäras. Utskottet förutsätter emellertid att, såsom ock departementschefen
synes ha räknat med, möjligheter till en fortsatt planläggning på längre
sikt skall kunna beredas styrelsen.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar m. m..... 27 140 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer .... 15 900 000 kronor,

c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanor t sledning ar . . 54 750 000 kronor.

11 :o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj:t har (punkt 11,
s. 39 och 40) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen till Ny rundradiostation i Sundsvall 500 000
kronor och till Fartygsradiostationer m. m. 800 000 kronor.

Till radioanläggningar (med undantag av markradiostationer för luftfarten)
ha för innevarande budgetår anvisats 4 200 000 kronor. Då vid utgången
av budgetåret 1946/47 å ifrågavarande anslag förelåg en sammanlagd
reservation av mer än 10,8 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1947 ett

Statsutskottets utlåtande nr 9.

belopp av drygt 15 miljoner kronor till förfogande för pågående och nya
anläggningar.

Det till ny rundradiostation i Sundsvall äskade anslaget avser slutförande
av arbetena å nämnda radiostation. Av medlen till fartygsradiostationer
m. in. avse 700 000 kronor fartygsradiostationer och 100 000 kronor komplettering
av radioutrustningen a de fasta radiostationerna.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Ny rundradiostation i Sundsvall .... 500 000 kronor,

b) Fartygsradiostationer m. in......... 800 000 kronor.

12 :o) Markradiostationer för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12, s. 40—42), som innebär sänkning av anslaget för nästa budgetår
med 145 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Markradiostationer för luftfarten för
budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 340 000
kronor.

13 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 13, s. 42—44), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor.

14:o) Telegrafverkets rörelsekredit. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 44 46)

föreslagit riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för
beredande av ytterligare rörelsekapital åt telegrafverket tillhandahålla en
från 25 000 000 till 35 000 000 kronor ökad rörlig kredit.

Den omläggning av kapitalbudgeten, varom beslut fattades vid 1944 års
riksdag, innebar bland annat, att disponibla likvida medel å respektive
affärsverksfonder i första band skola tagas i anspråk för finansiering av
beslutade investeringar och att för anläggningsarbetena behövliga kapitalmedel
icke få lyftas i riksgäldskontoret till större belopp än som därutöver
erfordras för täckande av de redovisade kostnaderna för arbetena. För att
under sådana förhållanden säkerställa affärsverkens behov av rörelsemedel
har för dem öppnats en rörlig kredit hos riksgäldskontoret. För telegrafverket
har därvid maximibeloppet av den rörliga krediten varit fixerat till
25 miljoner kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Den nu föreliggande framställningen föranledes därav att telegrafverkets
kapitalbehov kraftigt ökats under senare år på grund av den väsentliga tillväxten
av verksamheten. Det förutsättes att en noggrann avvägning sker
av verkets intressen gentemot de allmänna intressena och att krediten
kommer att tagas i anspråk endast då så är oundgängligen nödvändigt.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldslcontoret
att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt telegrafverket
tillhandahålla en från 25 000 000 till 35 000 000
kronor ökad rörlig kredit.

Statens järnvägar.

15:o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 47—62)
föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader
och anläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa
25 670 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 49 835 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1946/47
förelåg en sammanlagd reservation av 70,6 miljoner kronor å anslag under
denna huvudgrupp.

I fråga om anslagsrubriceringen har departementschefen anfört
följande:

Vid anmälan av 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, s.
85 ff) berörde min företrädare i ämbetet vissa anslagstekniska frågor
samt förordade därvid att anslagen under rubriken Byggnader och anläggningar
skulle uppdelas på ett antal huvudgrupper samt att inom vissa av
dessa de särskilda anslagsändamålen skulle specificeras och bestämda anslag
anvisas för varje ändamål. Förslaget föranledde icke någon erinran
från riksdagens sida. Denna anslagsteknik har sedermera tillämpats jämväl
i 1946 och 1947 års statsverkspropositioner. De hittillsvarande erfarenheterna
ha emellertid givit vid handen, att den år 1945 genomförda anslagsspecificeringen
i vissa fall kommit att gå alltför långt \ detalj. Härigenom
har medelsanvändningen kommit att bindas till vissa särskilda ändamål
på ett sätt som ej medgivit en tillräckligt smidig anpassning till förändrade
förhållanden och detta har i sin tur medfört en tendens till ökning av medelsanvisningarna
utöver vad som varit erforderligt med hänsyn till investeringsverksamhetens
beräknade omfattning.

På grund härav anser jag mig böra förorda, att medelsanvisningarna under
rubriken Byggnader och anläggningar i fortsättningen i högre grad än
för närvarande är fallet sker i form av kollektivanslag, under vilka ensartade
byggnader och anläggningar sammanföras. Detta bör i första hand
ske beträffande anslag tillhörande grupperna Bangårdar, Dubbelspårsbygg -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

nader och linjeomläggningar, Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden,
Husbyggnader, ''Lokstations- och driftverkstadsanläggningar, Anläggningar
vid'' huvudverkstäder samt Färjlägen. Järnvägsstyrelsen bör även i
fortsättningen i sina petita lämna de uppgifter som erfordras för att statsmakterna
skola kunna bedöma behovet av åtminstone större byggnads- och
anläggningsarbeten och dessas angelägenhet ur ekonomisk synpunkt samt
behovet av anslagsmedel för genomförande av planerade investeringar under
det budgetår petita avse. Jag kommer i det följande att föreslå anvisande
av kollektivanslag till vissa av de förut angivna anslagsändamålen. Därvid
kommer jag vid avvägningen av anslagens storlek att taga hänsyn till
föreliggande reservationer å äldre anslag. Jag förutsätter, att det skall få
ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av järnvägsstyrelsen meddela
beslut om överflyttning i lämplig utsträckning av reservationerna till
de nya anslagen samt att i erforderlig omfattning fastställa plan för anslagsmedlens
användning.

Till bangårdsarbeten äskas ett anslag å 500 000 kronor, bland annat
avsett en andra, till 450 000 kronor kostnadsberäknad etapp av utvidgningen
av spårsystemet vid Hagalunds övre. I övrigt har, på grund av reservationer
å tidigare anvisade anslag, utrymme ansetts föreligga för en ökning
av investeringarna under nästa budgetår. I den mån behov skulle uppkomma
att utvidga arbetena med bangårdsanordningar samt förlängning av mötesspår
och anordnande av tredje tågväg å vissa stationer utöver vad tidigare
förutsatts anses detta kunna ske genom motsvarande begränsningar av
investeringarna för andra ändamål inom samma grupp. På Kungl. Maj .t har
ansetts böra ankomma att i samband med anslagsregleringen efter förslag

av styrelsen meddela erforderliga beslut härom.

För dubbelspår sbyggnader och linjeomläggningar
begäres ett anslag av 8 000 000 kronor. Härom har departementschefen an O fört

följande:

För innevarande och nästa budgetår stå för här avsedda ändamål sammanlagt
9 miljoner kronor till järnvägsstyrelsens förfogande.

För anläggning av dubbelspår och rälsutbyten åtgå stora kvantiteter jarn
i form av räls. På grund av bristande leveransförmåga hos industrien har
det på senare tid ej'' varit möjligt att tillgodose behovet av räls till dubbelspårsbyggnaderna
och fram till den 1 december 1947 hade 70 kilometer bana
färdigställts för utläggande av spår utan att räls kunnat disponeras för ändamålet.
Då någon förbättring av rälstillgången sannolikt icke kan motses
före utgången av nästa budgetår torde de fortsatta arbetena med anläggning
av dubbelspår komma att begränsas till i huvudsak förberedande arbelen,
vilka kunna göra det möjligt att framdeles, då räls kan ställas till förfogande,
på relativt kort tid färdigställa större bansträckor för dubbelspårsdrift.
De fördelar, som härigenom kunna vinnas, måste emellertid vägas
mot nackdelarna av att i nuvarande läge disponera arbetskraft och materiel
för arbeten, vilka under en onormalt lång tid icke kunna nyttiggöras
för trafiken och följaktligen tills vidare ej heller kunna lämna bidrag till
förräntningen av nedlagt kapital. Från här angivna utgångspunkter framstår
eu begränsning av'' dubbelspårsarbetena i nuvarande läge såsom motiverad
och eu viss sådan begränsning har också redan vidtagits. Medan utgifterna
för fortsatt anläggning av dubbelspår under budgetåret 1946/47 upp''«in«0
till ca 9,7 miljoner kronor, torde de under innevarande budgetår kom -

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

ma att stanna vid omkring 8 miljoner kronor. Dubbelspårsarbetena ha emellertid
även en sysselsättningspolitik motivering. Dessa arbeten tjäna nämligen
på sätt närmare framgår av arbetsmarknadskommissionens yttrande
i viss utsträckning såsom säsongutjämningsarbeten för vissa kategorier arbetare
vid statens järnvägar, varjämte ett antal äldre arbetare ha mera stadigvarande
sysselsättning vid dubbelspårsarbetena. Med hänsvn härtill torde
medel böra anvisas för arbetenas fortsättande under nästa budgetår. Mot
järnvägsstyrelsens av arbetsmarknadskommissionen godtagna beräkning av
anslagsbehovet har jag ej funnit anledning till erinran. Jag tillstyrker alltså,
att för nästa budgetår 8 miljoner kronor anvisas till Dubbelspår sbyggnader
och linjeomläggningar och avses för fortsatt anläggning av dubbelspår. Jag
förutsätter emellertid att, såvida icke läget undergår någon avsevärd förändring,
arbetena skola bedrivas endast i den utsträckning detta är motiverat
av sysselsättningspolitiska eller allmänt arbetsmarknadspolitiska skäl.
Om förhållandena på arbetsmarknaden skulle undergå sådan förändrin» att
det kan bli erforderligt genom utvidgning av dubbelspårsarbeten i ökad°omfattning
bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft torde medel för ändamålet
få ställas till förfogande antingen å tilläggsstat eller från det på allmän
beredskapsstat för ändamålet uppförda anslaget.

För fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
har departementschefen förordat en anvisning av 3 000 000 kronor. Härigenom
blir det möjligt att fortsätta arbetena i ungefär samma takt som hittills,
varjämte en utvidgning av arbeten med rälsutbyten beräknas kunna
ske.

till broar in. in. äskas ett anslag av 500 000 kronor eller samma belopp
som järnvägsstyrelsen föreslagit.

På grund av tillgängliga reservationer, vilka medgiva en betydande utvidgning
av verksamheten, anses ett formellt anslag av 100 000 kronor till
husbyggnader tillfyllest. Det förutsättes emellertid att Kungl. Maj :t
skall vara oförhindrad att inom ramen för tidigare anvisade medel vidtaga
de omdispositioner av anslagsmedlen, som vid en förnyad angelägenhetsprövning
av de olika anslagsändamålen kunna visa sig påkallade med hänsyn
till förhållandena.

För växel- och signalsä k er hetsanläggningar föreslås likaså
med hänsyn till förefintliga reservationer anvisande av allenast ett
formellt belopp av 100 000 kronor.

Till telefonanläggningar in. in. begäres 400 000 kronor.

Till anläggningar för elektrisk tågdrift äskas ett anslag
av 100 000 kronor.

Till elektrifiering av linjen Var berg — Borås — Herrljung
a —Uddevalla — Strömstad med Smedberg — Lysekil
föreslås ett fortsättningsanslag av 9 000 000 kronor i enlighet med järnvägsstyrelsens
beräkningar. För ändamålet har hittills anvisats ett sammanlagt
belopp av 20 130 000 kronor. Återstående medelsbehov uppgår till 13 710 000
kronor, varav 9 000 000 kronor beräknas falla på budgetåret 1948/49 och
resten på budgetåret 1949/50.

Till fortsatt elektrifiering av statsbanenätet föreslås ett
anslag av 3 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

Härom anför departementschefen följande.

Vad angår förutsättningarna för den fortsatta elektrifieringen av statsbanenätet
efter det att nu pågående arbeten avslutats får jag erinra därom,
afl 1947 års riksdag medgivit att överskott på sammanlagt 3 miljoner kronor,
som kunde bedömas komma att uppstå å anslag, anvisade för vissa
äldre elektrifieringsarbeten finge av Kungl. Maj :t disponeras för beställning
av materiel och för andra förberedande åtgärder sammanhängande med en
fortsatt elektrifiering av statsbanenätet. Genom beslut den 30 juni 1947 bär
Kungl. Maj:t — sedan järnvägsstyrelsen hemställt om bemyndigande att
taga överskottsmedlen i anspråk för elektrifiering av järnvägslinjen Gävle—-Kilafors — förklarat framställningen ej föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Såsom motiv härför har i beslutet åberopats vikten av att i dåvarande
ekonomiska läge iakttaga återhållsamhet i fråga om utläggande av industribeställningar.
Järnvägsstyrelsen har i sina nu föreliggande petita meddelat,
att en så snabb omsvängning i industriens leveransförmåga icke är att förvänta
inom de närmaste två åren, att under dem eventuellt företagna beställningar
hinna föranleda leveranser av elektrifieringsmateriel vid den
tidpunkt, då materielen skulle erfordrats för elektrifieringsarbetenas fortsättande
utan avbrott. Med hänsyn till de dispositioner styrelsen vidtagit
för bevarande av elektrifieringsorganisationens kärna torde styrelsen dock
komma att vara i tillfälle att, trots det avbrott som synes ofrånkomligt,
ställa erforderliga personalresurser till förfogande för återupptagande av
arbetena så snart detta med hänsyn till materialläget blir möjligt. Enligt
Kungl. Maj :ts förenämnda beslut är järnvägsstyrelsen också oförhindrad
att framdeles, därest förhållandena därtill giva anledning, inkomma med
förnyad framställning om ianspråktagande av överskottsmedlen. Av budgettekniska
skäl synes dock ett särskilt anslag å 3 miljoner kronor, benämnt
Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet, böra upptagas i riksstaten
för nästa budgetår, varvid det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om
indragning av de förutnämnda överskottsmedlen. Anslaget bör stå till Kungl.
Maj :ts förfogande för ändamål som avses i riksdagens förutnämnda beslut.

Slutligen äskas under förevarande anslagsgrupp ett anslag av 500 000 kronor
till lok stations- och driftverkstadsanläggningar samt
ett anslag av 470 000 kronor till anläggningar vid huvudverkstäder,
innebärande anslagsminskningar med respektive 950 000 kronor
och 205 000 kronor.

Beträffande investeringsutgifterna i fråga om byggnader och anläggningar
under nästa budgetår har departementschefen härefter gjort följande allmänna
uttalande.

Den angivna ramen för investeringsverksamheten i fråga om byggnader
och anläggningar medger viss ökning av investeringsutgifterna under innevarande
och nästa budgetår jämfört med budgetåret 1946/47. På grund av
kostnadsstegringen inträder dock icke någon motsvarande ökning av de
verkliga investeringarna. Man kan snarare räkna med att en faktisk begränsning
av investeringsverksamheten kommer att äga rum åtminstone
inom vissa områden. I den mån investeringarna äro beroende av byggnadstillståndsgivningen
har redan nu eu sådan begränsning skett i det att under
är 1947 investeringskvoten för statliga och enskilda järnvägar, vilken ursprungligen
bestämdes till 30 miljoner kronor och senare nedsatts till 20
miljoner kronor, faktiskt blivit utnyttjad endast till omkring 9,2 miljoner.
Det kan vidare antagas att bristen på material, framför allt räls, kommer

‘2 Itihani/ till riksdagens protokoll (i sam!. Nr t).

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att försena vissa andra arbeten och leveranser jämfört med de ursprungliga
planerna. Med hänsyn härtill och då återhållsamhet måste iakttagas
beträffande investeringsverksamheten under nästa budgetår anser jag den
föreslagna ramen lämpligt avvägd. Om det framdeles skulle visa sig önskvärt
att utvidga statens järnvägars investeringar för något särskilt ändamål utöver
vad jag här förutsatt, torde efter beslut av Kungl. Maj :t medel i viss
utsträckning kunna ställas till förfogande från dispositionsanslaget eller i
förekommande fall genom anvisande av ytterligare anslag å tilläggsstat.
För den händelse läget på arbetsmarknaden skulle undergå sådan förändring
att behov uppkommer att sysselsätta friställd arbetskraft, torde medel
för en ytterligare utvidgning av investeringsverksamheten kunna ställas
till förfogande från den allmänna beredskapsstaten.

Utskottet har icke något att erinra mot den ändrade anslagsteknik för tillgodoseendet
av statens järnvägars investeringsbehov som departementschefen
förordat för att möjliggöra ett smidigare utnyttjande av för olika ändamål
anvisade medel och för att åstadkomma en bättre anpassning av medelsanvisningarna
i förhållande till investeringsverksamhetens beräknade
omfattning.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1948/49 under
statens järnvägars fond innebära en avsevärd nedskärning av järnvägsstyrelsens
äskanden, eller från 98,4 till 78,5 miljoner kronor. Huvuddelen av
nedskärningen, omkring 12,6 miljoner kronor, belöper å investeringar under
förevarande samlingsrubrik. Utskottet får, under åberopande jämväl
av vad utskottet under punkten l:o) anfört, tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag.
Vad departementschefen förordat rörande sådan omdisponering inom
ramen för tillgängliga medel, som vid förnyad angelägenhetsprövning av
förekommande investeringsobjekt kan visa sig påkallad, har icke givit utskottet
anledning till erinran.

I anslutning till Kungl. Maj :ts förslag med avseende å elektrifieringsarbetena
får utskottet framhålla följande.

Genom beslut av 1947 års riksdag medgavs Kungl. Maj :t rätt disponera
överskott på sammanlagt omkring 3 miljoner kronor å tidigare för elektrifiering
anvisade anslag för beställning av materiel och för andra förberedande
åtgärder, sammanhängande med en fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 funnit av järnvägsstyrelsen
gjord framställning om bemyndigande att taga överskottsmedlen i anspråk
icke föranleda någon åtgärd med hänsyn till vikten av att i dåvarande
läge iakttaga återhållsamhet i fråga om utläggande av industribeställningar.
Departementschefen har nu förordat, att av budgettekniska skäl överskottsmedlen
indragas och att ett anslag å 3 miljoner kronor upptages i riksstaten
för budgetåret 1948/49. Häremot har utskottet icke något att erinra.
Utskottet får emellertid i detta sammanhang framhålla betydelsen av att
föreliggande möjligheter beaktas att så snart som möjligt utnyttja anslaget
för sådana förberedelser, som äro ägnade underlätta ett återupptagande
av elektrifieringsverksamheten.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande sammanhang har
icke föranlett till erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Bangårdar ..................... 500 000 kronor,

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar
........................... 8 000 000 kronor,

c) Fortlöpande förstärkning av spär överbyggnaden.

....................... 3 000 000 kronor,

d) Broar m. m..................... 500 000 kronor,

e) Husbyggnader ................... 100 000 kronor,

f) Växel- och signalsäkerhet sanläggningar
.............................. 100 000 kronor,

g) Telefonanläggningar m. m....... 400 000 kronor,

h) Anläggningar för elektrisk tågdrift 100 000 kronor,

i) Elektrifiering av linjen Varberg—

Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil ......... 9 000 000 kronor,

j) Fortsatt elektrifiering av statsbane nätet.

............................... 3 000 000 kronor,

k) Lokstations- och driftverkstadsan läggningar

........................... 500 000 kronor,

l) Anläggningar vid huvudverkstäder 470 000 kronor.

16 :o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16,
s. 62 och 63), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en anslagsminskning
å sammanlagt 2 830 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Skydd för inmatningsstationer..... 120 000 kronor,

b) Omändring av slutna godsvagnar för

manskapstransport .................... 160 000 kronor.

17 :o) Rullande materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 63—77) föreslagit
riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel för
budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 33 300 000 kronor. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Bergh (I: 174) och den andra inom andra kammaren av herrar Birke
och Sveningsson (II: 265), i vilka hemställts, att riksdagen i fråga om nyanskaffning
av elektromotorvagnar samt person- och resgodsvagnar ville

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

anvisa följande investeringsanslag, nämligen till Nyanskaffning av elektromotorvagnar
4 300 000 kronor och till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
13 970 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen I: 174.

Till rullande materiel har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 36 800 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1946/47 förelåg
en sammanlagd reservation av omkring 35,6 miljoner kronor. Anledningen
till att så stora reservationer uppkommit har angivits i första hand
vara den eftersläpning i leveranserna av tidigare beställd materiel, som uppkommit
på grund av verkstadskonflikten 1945, samt produktionssvårigheter
på grund av bristande tillgång på arbetskraft och materiel. Järnvägsstyrelsen
räknar emellertid med att den beställda materielen i mycket stor omfattning
skall levereras under nästa budgetår, då medelsförbrukningen väntas
stiga till 66,2 miljoner kronor från beräknade 39,9 miljoner kronor under
innevarande budgetår.

Till ombyggnad av ånglok begäres ett anslag av 150 000 kronor,
vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär
en minskning å 60 000 kronor.

För nyanskaffning av motorlok förordas viss omdisponering
av tidigare anvisade medel. Härigenom möjliggöres förskottslikvider å omkring
en miljon kronor av den totala anskaffningskostnaden, 3 miljoner
kronor, för tio motorlok.

Till nyanskaffning av elektrolok äskas 4 425 000 kronor eller
540 000 kronor mindre än för innevarande budgetår. Anslaget avses bland
annat för förskottslikvid för tjugo nya elektrolok.

Till ombyggnad av elektrolok föreslås ett anslag av 565 000
kronor, eller 335 000 kronor mindre än för innevarande budgetår.

Till nyanskaffning av elektro motorvagnar har järnvägsstyrelsen
för nästa budgetår hemställt om ett belopp av 4 860 000 kronor,
därav 560 000 kronor avse förskottslikvid för två snabbmotortåg, 2 800 000
kronor förskottslikvid för åtta elektromotortåg för förortstrafik, 1 200 000
kronor slutlikvid för sex elektromotorvagnar samt 300 000 kronor förskottslikvid
för ytterligare tre elektromotorvagnar.

Departementschefen har för sin del endast kunnat tillstyrka anslag för de
två sistnämnda ändamålen med tillsammans 1 500 000 kronor. Anvisandet
av det av järnvägsstyrelsen begärda beloppet till förskottslikvid av två
snabbmotortåg har departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka med
hänsyn till den förskjutning som inträtt i leveranserna av tidigare beställda
snabbmotortåg. Departementschefen framhåller sålunda, att styrelsen redan
år 1945 beställde sex sådana tåg, vilka beräknades bliva levererade under
tiden mars—april i år, och att medel för erläggande av förskottslikvid för
ytterligare tre snabbmotortåg finnas anvisade. Beställning å dessa hade
emellertid ännu ej utlagts, enär man först önskade avvakta prov med de

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

under tillverkning varande tågen om möjligt även under vinterförhållanden.
Beträffande frågan om anskaffning av åtta elektromotortåg har departementschefen
anfört följande.

Järnvägsstyrelsen har i sina petita vidare upptagit förslag om anskaffande
av åtta elektromotortåg, bestående av fem kortkopplade vagnar, vilka avses
för förortstrafiken i Stockholm och Göteborg. Förarbetena i fråga om
vagnarnas konstruktion ha, enligt vad järnvägsstyrelsen upplyst, påbörjats
och nått så långt, att underlag för en upphandling skulle kunna föreligga
färdigt hösten 1948. Leverans skulle sedermera kunna ske åren 1951—52.
Då det i nuvarande läge får anses angeläget att, där så utan större olägenhet
kan ske, förskjuta föreliggande investeringsplaner till en ur ekonomisk
synpunkt lämpligare tid, anser jag mig icke böra tillstyrka att förslag i
ämnet förelägges årets riksdag. Om järnvägsstyrelsen ånyo upptager förslaget
i sina petita hösten 1948, torde, om så skulle befinnas vara lämpligt,
beställningar kunna utläggas endast omkring ett halvt år senare än eljest
skulle varit fallet. Jag förutsätter därvid, att järnvägsstyrelsen under mellantiden
fullföljer konstruktionsarbetena så att hinder mot utläggande av
beställning icke kommer att föreligga på konstruktionssidan, därest vid en
slutlig prövning av den föreliggande frågan anskaffning skulle anses böra
verkställas.

Till nyanskaffning av rälsbussar äskas ett belopp av
4 000 000 kronor eller 1 000 000 kronor mer än för innevarande budgetår.
Anslaget erfordras för dellikvider för redan beställda rälsbussar samt till
förskottslikvider för avsedda nybeställningar av rälsbussar och släpvagnar.

Till nyanskaffning av lokomotorer begäres ett anslag å
100 000 kronor mot 850 000 kronor för innevarande budgetår.

Till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
har begärts ett anslag av 13 640 000 kronor, vilket innebär ökning i förhållande
till innevarande budgetår med 6 640 000 kronor.

Den av järnvägsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår planerade
anskaffningen av person- och resgodsvagnar framgår av följande sifferuppgifter.

1947/48 1948/49

Sittvagnar, närtrafik ................................ 25 3

Sittvagnar, fjärrtrafik .............................. 61 56

Sovvagnar .......................................... 15 17

Restaurangvagnar .................................... 3 3

Resgodsvagnar ...................................... 22 23

Kostnaderna för denna nyanskaffning beräknas av styrelsen till 16 860 000
kronor, varav för budgetåret 1948/49 skulle erfordras i runt tal 5 620 000
kronor. Av den återstående kostnaden, 11 680 000 kronor, för den förra
året framlagda och av statsmakterna godkända till sammanlagt 18 680 000
kronor beräknade årsplanen beräknar styrelsen ett belopp av 8 350 000 kronor
bliva erforderligt för utbetalning under nästa budgetår. Sammanlagda
medelsbehovet under budgetåret 1948/49 har sålunda beräknats utgöra
(5 620 000 + 8 350 000) 13 970 000 kronor, om vilket belopp styrelsen hemställt.

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I järnvägsstyrelsens program för anskaffning av tredje klass fjärrtrafiksittvagnar
ingå tio stycken vagnar av amerikansk coachtyp. Dessa vagnar avses
skola utrustas med ställbara fåtöljer, luftkonditionering och vissa andra
särskilda bekvämligheter. Antalet sittplatser i vagnarna skall enligt tillgängliga
ritningar uppgå till endast 60 mot normalt 86 i tredjeldassvagnarna
av typ C 08 d och 78 i vagnarna av typ C 08 f. För tillträde till vagnarna
skulle upptagas särskild platsavgift.

Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens
förslag i fråga om antalet vagnar, har anfört följande beträffande
införande av coachvagnar.

Jag finner det riktigt, att järnvägsstyrelsen i samband med uppläggandet
av sitt anskaffningsprogram för personvagnar även upptagit frågan om införande
av en ny vagntyp. Vid bedömandet av anskaffningsplanerna måste
nämligen hänsyn tagas till att vagnarna skola komma att gå i trafik under
kanske 30—40 år framåt och att de därför måste byggas med en hög standard,
som kan motsvara anspråken på komfort under lång tid framåt. Det
är emellertid givet, att ett sådant förslag måste föregås av en noggrann
ekonomisk kalkyl rörande de trafiktekniska och ekonomiska förutsättningarna
för införande av en sådan vagntyp. Jag har med anledning härav från
järnvägsstyrelsen införskaffat närmare uppgifter härom.

Av dessa framgår, att de nya vagnarna icke utan vidare kunna ersätta de
nuvarande i hela tågsätt. Ett allmänt utbyte i dagsnälltågen av de nuvarande
snälltågsvagnarna mot coachvagnar skulle nämligen medföra, att flera
vagnar måste insättas för att samma resandeutrymme skulle kunna erhållas.
Detta är emellertid av flera skäl, bl. a. lokens dragkraft, spårutrymmena
på stationerna in. m., icke möjligt. Följden skulle således bli, att man för
att tillgodose trafikens behov måste insätta ytterligare snälltåg, och detta
kan åtminstone sommartid bli fallet på praktiskt taget alla huvudlinjer.
Förutom svårigheten eller omöjligheten av att få plats i tidtabellen för dessa
tåg skulle även kostnaderna härför bliva betungande. Det kan med hänsyn
härtill ifrågasättas, huruvida coachvagnar inom överskådlig tid skola
kunna införas såsom standardvagn i vårt land.

Om man i stället tänker sig att på längre sikt genomföra en mera begränsad
anskaffning av coachvagnar samt att låta dessa vagnar framgå i
tågen jämte vanliga andra- och tredjeklassvagnar, synes detta leda till en
ytterligare differentiering av vagnklasserna. En sådan utveckling synes mig
i och för sig icke vara motiverad med hänsyn till den nuvarande skillnaden
i standard mellan andra- och tredjeklassvagnarna. Ännu föreligger icke heller
tillräckligt material för ett säkert bedömande, vilka ekonomiska verkningar
införande av en dylik vagntyp kan få på statens järnvägars driftsresultat.
Detta är beroende av bl. a. huru stora tilläggsavgifter, som komma
att uttagas för begagnande av de nya vagnarna, huru stor beläggningen
kommer att bli och i vad mån andra- eller tredjeklasspassagerare komma
att övergå till de nya vagnarna samt huvuvida statens järnvägar genom
införande av sådana vagnar kunna öka sitt trafikunderlag. Innan en noggrannare
undersökning av dessa frågor verkställts, anser jag det vara för
tidigt att nu göra en första anskaffning av den nya vagntypen.

Enligt min mening bör vid den ytterligare utredning rörande förutsättningarna
för införande av coachvagnar, vilken för närvarande pågår inom
järnvägsstyrelsen, jämväl undersökas om och i vad mån man i stället på
längre sikt kan ekonomiskt genomföra en allmän höjning av personvagnsstandarden
framför allt i fråga om sittplatsernas bekvämlighet och vagnarnas
ventilation.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

Departementschefen har sålunda ansett det av styrelsen beråknade anslagsbehovet
till anskaffning av person- och resgodsvagnar kunna minskas
med 330 000 kronor, motsvarande en tredjedel av merkostnaden för anskaffning
av tio coachvagnar.

Till ombyggnad av person- och resgods v agnar äskas
ett anslag av 1 320 000 kronor eller 225 000 kronor mindre än för innevarande
budgetår.

Slutligen föreslås ett anslag av 7 600 000 kronor till nyanskaffning
av godsvagnar, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en minskning å 1 450 000 kronor. Anslaget avser anskaffande av 550 normalspåriga,
tvåaxliga godsvagnar och 25 normalspåriga matvaruvagnar.
Den totala anskaffningskostnaden för dessa vagnar har beräknats tilf
9 700 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
i vad avser anvisande av medel för ombyggnad av ånglok, ombyggnad
av elektrolok samt ombyggnad av person- och resgodsvagnar. Utskottet tillstyrker
vidare medelsanvisning i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag till nyanskaffning
av elektrolok, nyanskaffning av rälsbussar och nyanskaffning
av lokomotorer. Beträffande samtliga nu nämnda ändamål ha järnvägsstyrelsens
äskanden i full utsträckning blivit tillgodosedda.

Vad åter angår nyanskaffning av elektromotorvagnar har departementschefen
förordat en avsevärd begränsning av det av järnvägsstyrelsen förordade
programmet, i det att med avgörandet av frågan om anskaffning av
två snabbmotortåg och åtta för förortstrafiken i Stockholm och Göteborg
avsedda elektromotortåg ansetts böra tills vidare anstå. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att beställning av de två motortågen icke
nu bör ske. I fråga om anskaffningen av de åtta elektromotortågen har i de
likalydande motionerna I: 174 och 11:265 framhållits att beskärningen av
nybyggnadsprogrammet ter sig så mycket olyckligare som tillgången på personvagnsmateriel
på grund av resandetrafikens oavbrutna kraftiga ökning
icke på långt när räcker till för att någorlunda nöjaktigt tillgodose denna
trafik under långa tider av året och att den försening av leveranserna, som
blir en följd av ett uppskjutande av beställningarna, kommer att gå ut över
den resande allmänheten. Motionärerna, som finna det angeläget att leveranserna
icke onödigt fördröjas, föreslå att erforderliga medel, 2 800 000
kronor av den till sammanlagt 8 000 000 kronor uppgående anskaffningskostnaden,
anvisas av årets riksdag i syfte att möjliggöra beställning redan
hösten 1948. Utskottet delar motionärernas åsikt om önskvärdheten av att
så snart som möjligt genomföra för persontrafikens tillgodoseende erforderliga
anskaffningsprogram. För innevarande och nästa budgetår beräknas
emellertid investeringsutgifterna för nyanskaffning av rullande materiel
bland annat på grund av eftersläpningen av tidigare beslutade anskaffningar
att uppgå till avsevärda belopp, tillhopa omkring 100 miljoner kronor mot
omkring 35 miljoner kronor för budgetåret 1946/47. Då såsom departementschefen
framhållit ett uppskjutande av ställningstagandet beträffande

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

nu ifrågavarande anskaffning behöver förskjuta tidpunkten för utläggande
av beställning endast omkring ett halvt år, finner utskottet sig med hänsyn
till önskvärdheten att i rådande läge såvitt möjligt begränsa investeringsutgifterna
icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas förslag i denna del.

Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel för nyanskaffning av person-
och resgods- in. fl. vagnar överensstämma med järnvägsstyrelsens förslag
i fråga om antalet vagnar, som ansetts böra beställas. Departementschefen
har emellertid icke ansett sig kunna biträda av järnvägsstyrelsen
framlagt förslag om anskaffning av tio tredjeklass fjärrtrafiksittvagnar av
amerikansk coachtyp, utan har förordat anskaffning av motsvarande antal
vagnar av nu gängse typ. Härigenom minskar behovet av medel för
nästa budgetår från av järnvägsstyrelsen äskade 13 970 000 kronor med
330 000 kronor till 13 640 000 kronor.

I förenämnda motioner 1:174 och 11:265 har hemställts, att riksdagen
måtte anvisa medel jämväl för att möjliggöra anskaffning av berörda coachvagnar.
Utskottet finner järnvägsstyrelsens strävanden att söka åstadkomma
en hög standard på vagnparken vara beaktansvärda. Utskottet delar emellertid
departementschefens betänkligheter i fråga om lämpligheten att nu
gå in för anskaffning av vagnar av denna typ. Utskottet har därvid fäst
särskilt avseende vid det förhållandet, att en mer allmän övergång till den
nya vagntypen skulle medföra att flera vagnar måste insättas för att samma
resandeutrymme skall erhållas, men att detta av olika skäl för närvarande
bedömts icke vara möjligt. En mer begränsad anskaffning av coachvagnar
åter kommer att innebära en ytterligare differentiering av vagnklasserna;
lämpligheten av en dylik differentiering synes emellertid kunna
ifrågasättas. Härtill kommer att man i nuvarande läge knappast synes utan
tvingande skäl böra förorda ett anskaffningsprogram, som ökar investeringsutgifterna
utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet finner
sig därför icke berett att tillstyrka motionärernas förslag om höjning av
medelsanvisningen för här avsedda ändamål.

Av det sagda framgår att utskottet icke har något att erinra mot det av
departementschefen förordade anskaffningsprogrammet för person- och resgodsvagnar.
Utskottet tillstyrker jämväl av departementschefen förordad
nyanskaffning av godsvagnar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

I. jned bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1948/49 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Ombyggnad av ånglok........... 150 000 kronor,

b) Nyanskaffning av elektrolok ...... 4 425 000 kronor,

c) Ombyggnad av elektrolok ........ 565 000 kronor,

d) Nyanskaffning av rälsbussar...... 4 000 000 kronor,

e) Nyanskaffning av lokomotorer .... 100 000 kronor,

f) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar
.......................... 1 320 000 kronor,

Statsutskottets utlåtande nr 9.

25

g) Nyanskaffning av godsvagnar .... 7 600 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj.ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 174 och II: 265, såvitt de avse förevarande
anslag, till Nyanskaffning av clektromotorvagnar för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor; III.

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 174 och II: 265, såvitt de avse förevarande
anslag, till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av
13 640 000 kronor.

18:o) Biltrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 77—79) föreslagit riksdagen
att till biltrafik för budgetåret 1948/49 anvisa vissa i statsrådsprotokollet angivna
investeringsanslag å tillhopa 9 500 000 kronor.

Under förevarande rubrik för budgetåret 1947/48 anvisade och för budgetåret
1948/49 äskade investeringsanslag fördela sig på följande sätt.

1947/48 1948/49

Nyanskaffning av bilmateriel .......... 5 725 000 4 500 000

Förvärv av billinjer........................... 2 000 000 3 000 000

Lån till svenska lastbilaktiebolaget in. m......... 1 000 000 2 000 000

Summa kronor 8 725 000 9 500 000.

Nyanskaffning av bilmateriel. För avhjälpande av den stora
bristen på vägbussar genom nyanskaffning ävensom ersättning av föråldrade
vagnar erfordras ett belopp av 8 200 000 kronor. För täckande av en del
av sagda belopp begäres för nästa budgetår 4 500 000 kronor.

Förvärv av billinjer. Behovet av att ur rationaliseringssynpunkt
förvärva enskilda bilföretag väntas ytterligare växa genom att statsbanorna
vid förstatligandet av enskilda järnvägar tillförts ett stort antal busslinjer.

Lån till Svenska lastbilaktiebolaget in. in. Bolaget överfördes
i statens järnvägars ägo i samband med statsförvärvet av Stockholm
—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolags järnvägar in. in. Bolaget
hade tidigare omhänderhaft järnvägsbolagets lastbilstrafik. Det nu begärda
anslaget är avsett för en fortsatt utveckling av bolagets verksamhet i enlighet
med hittills följda och som ändamålsenliga befunna riktlinjer.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet
hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Nyanskaffning av bilmateriel..... 4 500 000 kronor,

b) Lån till svenska lastbilaktiebolaget

n,. ................................. 2 000 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Förvärv av
billinjer anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 19, s. 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 9 800 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

-0 :o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 20, s. 80
—94) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1947 framlagt sina
anslagsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten
för nästa budgetår, grundade på ett av styrelsen uppgjort investeringsprogram
av följande innehåll.

Styrelsen har funnit självklart i förevarande läge, att utbyggnaderna av
Forsmoforsen och Hölleforsen skola fullbordas så snart som möjligt liksom
även utvidgningarna i Västerås. Även igångsatta och planerade regleringsarbeten
böra bedrivas i den takt, som domstolsbehandlingen medgiver. Beträffande
Harsprångsutbyggnaden har styrelsen ingående övervägt ett uppskov
om 10 å 12 månader för samtliga maskinaggregat. Därmed skulle behovet
av investeringsmedel för innevarande och nästa budgetår nedgå med
ungefär 8 miljoner kronor för själva kraftstationen och 6 miljoner kronor
för kraftöverföringen söderut. Men resultatet av övervägandena har blivit,
att styrelsen funnit det nödvändigt att fasthålla vid sin tidigare arbetsplan,
enligt vilken det första aggregatet och överföringsledningen skola färdigställas
under hösten 1950. Det framstår nämligen som ytterst angeläget, att
den nuvarande bristsituationen häves. Uppskjutes Harsprånget, blir det enligt
styrelsen förmodligen nödvändigt att medelst förbud och restriktioner
begränsa kraftförbrukningen ej endast under vintrarna 1948/49 och 1949/50
utan även under vintern 1950/51.

För Kilforsen, som förutsatts bli utbyggd närmast efter Harsprånget, har,
framhåller styrelsen vidare, anslag hittills beviljats endast för vissa förberedelsearbeten.
Kilforsens första maskinaggregat bör emellertid med hänsyn
till vad styrelsen anfört färdigställas till hösten 1953 samt byggnadsarbetena
igångsättas i stor skala och maskinbeställningar göras redan under
budgetåret 1948/49. Visserligen har kanske icke hela den med Harsprånget
erhållna krafttillgången absorberats till hösten 1953, men även i
så fall kommer Kilforsen blott att giva ett måttligt marginaltillskott, fullt
analogt med det, som upprätthölls under tiden före det senaste världskriget.

Styrelsen meddelar, att de tidigare beräknade kostnaderna komma att
överskridas vid de pågående utbyggnaderna på grund av de stegringar i lönenivån,
som inträtt under de senaste åren. I vissa fall ha därjämte opåräknade
svårigheter uppkommit vid byggnadsarbetena.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

En sammanställning av de för budgetåren 1945/46—1947/48 anvisade
samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å riksstaten
för budgetåret 1948/49 av styrelsen äskade anslagen under statens vattenfallsverk
visar följande siffror.

1945/46

1946/47 1947/48

tusental kronor

1948/49

Kraftstationer in. m.............

27 800

54 710

35 300
+ 9 9001

37 600

Regleringsföretag ...............

3 700

7 000

3 500

7 150

Distributionsanläggningar in. in. . .

20 500

37 500

45 700
+ 15 0001

57 000

Diverse anslag..................

3 500

7 500

2 250
+ 2 2001

7 500

Summa kronor

55 500

106 710

113 850

109 250.

Statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission ha
avgivit utlåtanden över vattenfallsstyrelsens framställning.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot det av vattenfallsstyrelsen
framlagda investeringsprogrammet och styrelsens anslagsäskanden.

Uskottet har av den lämnade redogörelsen inhämtat att, såvitt nu kan bedömas,
vattenkrafttillgången icke beräknas kunna bringas i nivå med belastningen
förrän efter budgetåret 1949/50 i och med att Harsprångets första
aggregat kan tas i bruk. Vid sådant förhållande är det uppenbarligen av största
betydelse att nu pågående utbyggnader fullföljas i så snabb takt som förhållandena
medgiva. Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslag till pågående
kraftstationsbyggen m. m., regleringsföretag och distributionsanläggningar
har uppgjorts från denna utgångspunkt och innebär att vattenfallsstyrelsens
äskanden i full utsträckning tillgodosetts. Utskottet tillstyrker att de äskade
anslagen anvisas.

Kungl. Maj :t har vidare äskat medel för igångsättande i större skala under
nästa budgetår av arbetena med Kilforsens kraftstation. Arbetena ha planerats
så att stationens första aggregat skall kunna tagas i bruk hösten 1953.
Då efter avslutandet av nu pågående kraftverksbyggen en torrårsreserv vid
angivna tidpunkt beräknas föreligga på 1 000—3 000 MkWh/år kan måhända
ifrågasättas om det nya kraftverket kan anses vara behövligt redan under
år 1953. Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning om
lämpligheten att redan på ett tidigt stadium inordna för kraftstationen erforderliga
materielleveranser i industriens leveransprogram och att planlägga
tunnelsprängningen så att kraftverket kan färdigställas nämnda år. Därest
så sker föreligger, såsom departementschefen framhållit, möjligheter att
variera utbyggnadstakten med hänsyn till utvecklingen av kraftbalans och
arbetsmarknadsläge. Utskottet tillstyrker alltså att för Kilforsens kraftstation
äskat anslag, 8,s miljoner kronor, anvisas.

1 Äskat å tilläggsstat.

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I statsverkspropositionen har anmälts, att Kilforsens kraftstation avsetts
skola utbyggas för en vattenmängd av 225 kubikmeter per sekund och att
stationen skall förses med tre aggregat. Sedermera har departementschefen
under hand meddelat, att stationen numera befunnits lämpligen böra planeras
för en utbyggnadsvattenmängd av 300 kubikmeter per sekund men till en
början endast förses med två aggregat för vardera 100 kubikmeter per sekund.
Utskottet har icke något att erinra mot det sålunda reviderade programmet.

Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t i
propositionen nr 43 föreslagit riksdagen att till utbyggnad av Västerås ångkraftstation
för nästa budgetår anvisa 2 500 000 kronor. Anslaget avses för
påbörjande av ytterligare ett maskinaggregat, det sjunde, och en ångpanna,
den fjortonde. Utskottet kommer att i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka
medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet sålunda anfört.

21 ro) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s. 94—99) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna Kraftstationer m. m.
för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 37 600 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer m. m. upptar
för budgetåret 1948/49 följande företag.

Beräknad Tidigare Äskat anslag
kostnad anvisat 1948/49

tusental kronor

Kraftstation

vid Jösseforsen..........

2 700

1500

800

Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation

5 850

3 500

500

Kraftstation

vid Forsm oforsen........

34 700

28 400

5 800

» Hölleforsen..........

48 000

30 500

3 000

>

» Harsprånget.........

79 500

29 800
+ 6 500

19 000

>

» Kilforsen............

82 000

1000

8 500

Summa kronor 37 600

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag om anvisande
av anslag för budgetåret 1948/49 till kraftstationer in. m.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 20 :o) anfört,
med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Kraftstation vid Jösseforsen ____ 800 000 kronor,

29

Statsutskottets utlåtande nr 9.

b) Ny ångpanna i Västerås ångkraft -

station .............................. 500 000 kronor,

c) Kraftstation vid Forsmoforsen---- 5 800 000 kronor,

d) Kraftstation vid Hälleforsen...... 3 000 000 kronor,

e) Kraftstation vid Harsprånget ---- 19 000 000 kronor,

f) Kraftstation vid Kilforsen........ 8 500 000 kronor.

22:o) Regleringsföretag. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 99—103) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag för
budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 7 150 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens anslagsberäkningar för nästa budgetår till regleringsföretag
avse följande företag.

Kronor

Årsreglering av Vättern .......................

Reglering av sjöar inom Dalälvens flodområde . ..

Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde.....

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde

300 000
200 000
650 000
6 000 000

Summa kronor 7 150 000.

Reträffande frågan om reglering av sjöar inom Dalälvens flodområde framhåller
vattenfallsstyrelsen bland annat följande.

Dalälvens regleringsföretag planerar en ytterligare reglering av Siljan,
innebärande tidvis större avsänkning än för närvarande. Kraftvinsten för
styrelsens del beräknas till cirka 12 MkWh/år och kostnaden, som dock
är beroende av vattendomstolens ställningstagande, till 970 000 kronor. Kostnaden
är måttlig i förhållande till den vunna kraftmängden. I den för
Älvkarleby kraftstation beräknade kapitalinsatsen 800 000 kronor skall Stora
Kopparbergs bergslags aktiebolag deltaga med cirka 14 procent. För tiden
intill den 1 juli 1949 kan förutses, att ungefär 200 000 kronor behöva utbetalas.

För budgetåret 1948/49 erfordras sålunda enligt styrelsen ett anslag av
200 000 kronor, varjämte erfordras riksdagens medgivande för styrelsen att
deltaga i Siljans utvidgade reglering.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 20:o)
anfört, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1948/49 anvisa följande investeringsan -

slag, nämligen

a) Årsreglering av Vättern .......... 300 000 kronor,

b) Reglering av sjöar inom Dalälvens

flodområde .......................... 200 000 kronor,

Statsutskottets utlåtande nr 9.

c) Regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde .......................... 650 000 kronor,

d) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde ...................... 6 000 000 kronor;

II) medgiva vattenfallsstyrelsen att deltaga i Siljans utvidgade
reglering och korttidsregleringarna i Indalsälven.

23 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s. 103—105) föreslagit riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 57 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har å gällande riksstat uppförts ett anslag av
45 700 000 kronor, varjämte innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat
ett anslag av 15 000 000 kronor.

För budgetåret 1948/49 beräknar vattenfallsstyrelsen ett anslagsbehov av
°7 000 0°0 kronor. Beloppet är högt jämfört med motsvarande anslag för
budgetåret 1946/47 men understiger något summan av det för budgetåret
1947/48 anvisade anslaget och det på tilläggsstat till riksstaten för samma
budgetår begärda beloppet. Väsentligaste delen av det nya anslagsbehovet,
nämligen cirka 27 000 000 kronor, avser 380 kV överföringen från Harsprånget
söderut jämte därtill hörande transformatorstationer. För de
200 kV stamlinjer, vilka styrelsen skall bygga för andra företags räkning,
ingår denna gång icke mer än 3 400 000 kronor, varvid dock är att beakta,
att för transitering av kraft för kommunala och enskilda företag jämväl
380 kV överföringen mellan Midskog och Hallsberg kommer att tagas i anspråk.
För järnvägselektrifiering förutses nu inga nya anläggningar, men
anordningarna för matning av omformarstationen i Forsmotrakten bli av
större omfattning än som förutsatts hösten 1945, därför att stationen icke
som ursprungligen avsågs blir placerad intill kraftstationen utan på något
avstånd från denna. I övrigt vållas det stora anslagsbehovet av nödvändigheten
att förstärka stamlinje- och primärsystemen, särskilt mellan Porjus
och Norrbottens kustland, i Uppland och för krafttillförsel norrifrån till
Trollhätte kraftverks nät, samt av betydande förstärknings- och utvidgningsbehov
även inom bygde- och ortsnäten.

Styrelsen framhåller härefter att endast sådana åtgärder medtagits, som
äro ofrånkomliga, därest styrelsen skall bli i stånd att fylla uppgiften att
inom styrelsens intresseområde tillgodose alla uppkommande legitima kraftbehov.
De begärda anslagsbeloppen innebära betydande nedskärningar i
jämförelse med de först från kraftverken framkomna förslagen.

Till anslagsbehovets uppgång bidrager de förlängda leveranstiderna för
transformatorer och apparater, vilka medföra, att beställningarna och därmed
även de första dellikviderna måste komma tidigare än under mera

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

normala förhållanden. Samma omständighet föranleder, att planeringen av
utvidgningar och förstärkningar måste ske flera år i förväg.

Departementschefen har biträtt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning
jämväl till vad under punkten 20:o) anförts hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanlåggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 57 000 000
kronor.

24:o) Diverse anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 105—109) föreslagit
riksdagen att dels för budgetåret 1948/49 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Inköp av vattenfall och fastigheter 500 000 kronor och såsom
Statens vattenfallsverks dispositionsanslag 2 000 000 kronor, dels ock
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare
rörelsekapital åt statens vattenfallsverk tillhandahålla en från 10 000 000 till

25 000 0000 kronor ökad rörlig kredit.

Inköp av vattenfall och fastigheter. Det för nästa budgetår
begärda anslaget innebär höjning med 250 000 kronor. Vattenfallsstyrelsen
har framhållit att ytterligare inköp av relativt betydande omfattning är att
förutse för de närmaste åren.

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. För innevarande
budgetår har anslaget uppförts med 1 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att den vid avgivande av styrelsens
petita odisponerade delen av anslaget uppgick till 6 081 500 kronor. Styrelsen
anser ett anslagstillskott av 2 000 000 kronor för budgetåret 1948/49
önskvärt.

Rörelsekredit. Genom beslut den 22 juni 1944 har Kungl. Maj :t bemyndigat
vattenfallsstyrelsen att för beredande av rörelsekapital åt statens
vattenfallsverk mot gäldande av ränta begagna en rörlig kredit i riksgäldskontoret
av 10 000 000 kronor. Krediten är avsedd bl. a. för finansiering av
tillfälliga ökningar av inventarie- och materialvärdena i den mån icke andra
rörelsemedel finnas tillgängliga.

I samband med kapitalbudgetens omläggning den 1 juli 1944 fick vattenfallsstyrelsen
behålla likvida förnyelsefondsmedel till ett belopp av drygt

26 miljoner kronor.

Den 31 augusti 1947 uppgick inventarie- och materialvärdet till omkring
38,7 miljoner. För finansiering härav har vattenfallsstyrelsen måst taga i
anspråk, förutom likvida medel, hela rörelsekrediten samt innehållna överskottsmedel.

Vattenfallsstyrelsen, som förutser ytterligare ökningar av inventarie- och
materialposterna, har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår funnit

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

lämpligast att rörelsekrediten hos riksgäldskontoret ökas till 25 000 000
kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksräkenskapsverket hava avgivit utlåtanden
över vattenfallsstyrelsens framställningar angående utvidgad rörelsekredit.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens under denna
punkt omförmälda förslag. Departementschefen har dock förutsatt att krediten
skall komma att tagas i anspråk endast då så är oundgängligen nödvändigt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1948/49 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen

a) Inköp av vattenfall och fastigheter .. 500 000 kronor,

b) Statens vattenfallsverks dispositions anslag

.............................. 2 000 000 kronor;

II) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsekapital åt statens vattenfallsverk
tillhandahålla en från 10 000 000 till 25 000 000 kronor
ökad rörlig kredit.

Stockholm den 27 februari 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,
Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding,
von Heland, Sundelin, Johan Eric Ericson, Hesselbom och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad,
Mårtensson, Wallentheim, Staxäng och Åkerström.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

Reservationer:

vid punkten 17:o) (Rullande materiel)

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Mannerskantz, Hesselbom,
Lundgren, Eriksson i Stockholm, Ward och Staxäng, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1: 174 och II: 265 i vad
dessa avse höjning av anslaget till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
med 330 000 kronor för anskaffning av coachvagnar och att därför

dels den del i utskottets yttrande å s. 24, som börjar med »I förenämnda»
och slutar med »av godsvagnar», bort hava följande lydelse:

»I förenämnda motioner I: 174 och II: 265 har hemställts att riksdagen
måtte anvisa medel jämväl för möjliggörande av anskaffning av berörda
coachvagnar.

Den av järnvägsstyrelsen anförda motiveringen för anskaffning av coachvagnar
— att den tilltagande konkurrensen från andra trafikmedel och det
alltmer stigande antalet utländska turister gör det angeläget att kunna bjuda
de resande i våra förnämsta dagsnälltåg en verkligt påtaglig ökning av
komforten — kan enligt utskottets mening icke rimligen tolkas så att här
skulle vara fråga om att eftersträva ett allmänt utbyte av de nuvarande
snälltågsvagnarna mot coachvagnar. Enligt vad utskottet erfarit från representanter
för järnvägsstyrelsen torde den nya vagntypen över huvud taget
ej vara lämplig som enhetstyp med hänsyn såväl till att de förmå avlasta
endast en mindre del av trafiken som till att de bereda mer begränsade möjligheter
att anordna slutna kupéer, barnkupéer osv. Vad det här gäller är
i själva verket att införa en vagntyp, varav ett mer begränsat behov bedömts
föreligga. Såvitt utskottet kan finna måste järnvägsstyrelsens förslag
om anskaffning av ett mindre antal av här avsedda vagntyp betraktas såsom
ett lovvärt försök att hålla vagnmaterielen i nivå med den tekniska utvecklingen,
sådan denna framträtt utom landet, och att hävda de statliga
järnvägarna i konkurrensen med andra trafikmedel. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det måste vara principiellt oriktigt att järnvägsstyrelsen,
ledningen för landets största affärsföretag, förhindras vidtaga sådana
moderniseringar som styrelsen funnit ändamålsenliga och ur trafikanternas
synpunkt önskvärda. Järnvägsstyrelsens bedömanden av här avsedd
art böra enligt utskottets mening uppenbarligen vinna beaktande.

Utskottet vill icke bortse från angelägenheten att i nuvarande läge i möjligaste
mån begränsa investeringsutgifterna. Den av järnvägsstyrelsen föreslagna
anskaffningen kommer emellertid att öka investeringsutgifterna för
rullande materiel för nästa budgetår med ett i förhållande till dessas totala
omfattning — omkring 60 miljoner kronor — relativt obetydligt belopp,
eller med 330 000 kronor (omkring 0,5 procent) motsvarande en tredjedel
av merkostnaden för anskaffning av 10 coachvagnar.

3 Bilianq till riksdagens protokoll 1948. G samt. Nr 9.

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet får sålunda för sin del föreslå, att i anslaget till nyanskaffning
av person- och resgodsvagnar inräknas medel för möjliggörande av anskaffning
av coachvagnar och att anslaget med hänsyn härtill uppföres å
riksstaten med ett till 13 970 000 kronor förhöjt belopp.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anskaffning av godsvagnar har icke föranlett
till erinran från utskottets sida.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort hava följande lydelse:

»III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, samt med bifall
till motionerna I: 174 och II: 265, såvitt de avse förevarande
anslag, till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 13 970 000 kronor.»

2) av herr von Heland;

vid punkten 18:o) (Biltrafik)

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Lundgren, Svensson
i Grönvik, Falla och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort föreslå en
minskning av anslaget till förvärv av billinjer med 1 000 000 kronor och
att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har bemärkt, att den 30 juni 1947 förefintliga reservationer
under anslaget till förvärv av billinjer uppgingo till 700 000 kronor. Till
förfogande under budgetåret 1947/48 stå således 2 675 000 kronor. Enligt
utskottet synes en begränsning av anslaget för budgetåret 1948/49 med

1 000 000 kronor till samma belopp som för innevarande budgetår, eller

2 000 000 kronor, kunna förordas. Utskottet får därför föreslå, att anslaget
för sistnämnda budgetår anvisas med allenast 2 000 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag i vad avser anslagen till nyanskaffning av bilmateriel
och till lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m. har icke givit utskottet
anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort hava följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Förvärv av
billinjer anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.»

2) av herr von Heland.

487268. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.