Statsutskottets utlåtande nr 89.
1
Nr 89.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående
anslag för budgetåret 1948/49 till läroboksnämnden.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt
171, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Läroboksnämnden för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av
51 500 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 97 (under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13
februari 1948) föreslagit riksdagen att till förenämnda ändamål anvisa ett
förslagsanslag av 32 000 kronor. I jämförelse med innevarande budgetår
innebär detta en anslagshöjning med 20 600 kronor. Därjämte har i propositionen
föreslagits, att läroboksgranskningen jämväl i fortsättningen skall
anförtros åt en fristående granskningsnämnd, att denna nämnd, läroboksnämnden,
skall erhålla ändrad sammansättning samt att granskningens omfattning
skall bli i huvudsak oförändrad. Beträffande propositionens innehåll
i övrigt hänvisas, i den mån detsamma ej framgår av den följande
redogörelsen, till propositionen.
Propositionen.
Kungl. Maj:ts förslag grundar sig på ett av särskilt tillkallade sakkunniga
— 1945 års lärobokskommitté — den 17 juni 1947 avgivet betänkande om
granskning och antagning av läroböcker (SOU 1947:51).
D en nuvarande l äro b o ksnämndens
organisation m. rrv.
Nämnden består av sju ledamöter och sju suppleanter, förordnade av
Kungl. Maj:t tills vidare för en tid av tre år. Av ledamöterna representera
tre de allmänna intressena och fyra ledamöter särskilda utbildningsområden,
nämligen en företrädesvis gymnasiet och lyceet, två företrädesvis folk- och
småskolan, fortsättningsskolan samt nomadskolan och en företrädesvis hithörande
läroanstalter i övrigt. Nämndens uppgift är huvudsakligen att efter
granskning av läroböcker upprätta en förteckning över sådana böcker, som
må användas vid undervisningen i allmänna läroverk, kommunala gymnasier,
flickskolor och mellanskolor, praktiska mellanskolor, högre folkskolor, folkoch
småskolor, nomadskolor, fortsättningsskolor samt under skolöverstyrel
1
— Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 6 saml. Nr 89.
2
Statsutskottets utlåtande nr 89.
sens inseende stående privatläroverk. De beslut, nämnden fattar i fråga om
uppförande av lärobok å läroboksförteekningen samt om uteslutande av
lärobok ur densamma, skola underställas skolöverstyrelsen för prövning. Finner
överstyrelsen sig icke kunna godkänna nämndens beslut, skall överstyrelsen,
om nämnden sådant påkallar, hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:ts
avgörande.
Behovet av läroboksgranskning.
Departementschefen har i likhet med kommittén och skolöverstyrelsen
funnit ett klart framträdande behov alltjämt föreligga av en statlig granskning
av läroböcker. Det vore nämligen otvivelaktigt, framhåller departementschefen,
att granskningen haft en ej ringa betydelse såväl ur ekonomisk
som — ej minst — ur pedagogisk synpunkt.
Granskningsorganets ställning och
sammansättning.
Kommittén har övervägt möjligheten att förlägga granskningen av läroböcker
till skolöverstyrelsen men av såväl psykologiska som organisatoriska
skäl funnit en fristående nämnd vara att föredraga. Ordförandeskapet i
denna borde liksom i den nuvarande nämnden anförtros åt en person, som
representerade de allmänna intressena och lekmännen och som vore obunden
av fackmännens speciella synpunkter. I övrigt borde i nämnden ingå
ytterligare tre lekmän, två representanter för skolöverstyrelsen, en representant
för överstyrelsen för yrkesutbildning samt fyra lärare, av vilka en skulle
tjänstgöra som psykologisk sakkunnig. Antalet ledamöter skulle sålunda
vara 11. Vid fattande av beslut i granskningsfrågor skulle deltaga sju av
nämndens ledamöter, nämligen de fyra lekmännen, den psykologiskt sakkunnige,
en representant för vederbörande överstyrelse samt den lärare, som
närmast företrädde den skolform, för vilken ifrågavarande böcker vore avsedda.
De fem förstnämnda skulle deltaga i alla granskningsbeslut och utgöra
den permanenta delen av nämnden, medan de två sistnämnda endast
skulle deltaga i beslut rörande böckerna för de skolformer, de närmast representerade.
Kommittén har vid utformandet av detta förslag förutsatt, att läroboksgranskningen
skulle omfatta jämväl sådana läroböcker, som användas vid
läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Skolöverstyrelsen har i fråga om granskningens förläggning uttalat, att det
ingalunda framstode såsom klart utrett, att en fristående nämnd vore den
bästa lösningen av denna fråga i dess helhet. Överstyrelsen hade därför ansett
sig sakna anledning att gå in på frågan om granskningsorganets sammansättning
men dock som sin mening velat framhålla, att lekmännen, även
om granskningen förlädes till skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkes
-
Statsutskottets utlåtande nr 89.
3
utbildning, kunde befrämja granskningsarbetet i viktiga avseenden och därför
även i fortsättningen borde medverka vid läroboksgranskningen.
Statskontoret, som icke haft något i princip att erinra mot kommitténs
förslag, har dock ansett önskvärt att antalet ledamöter i den föreslagna
granskningsnämnden nedbringades. Detta skulle kunna ske genom att den
psykologiskt sakkunnige läraren icke inginge bland ledamöterna utan endast
anlitades såsom expert. Under sådana förhållanden skulle antalet lekmän i
nämnden kunna begränsas till tre.
Statens läroboksnämnd, som ansett det nuvarande antalet lärarrepresentanter
böra bibehållas i nämnden, har däremot icke funnit tillräckliga skäl
föreligga för att en ledamot skulle särskilt företräda den psykologiskt pedagogiska
sakkunskapen. Samtliga representanter för skolöverstyrelsen och
lärarkåren finge förutsättas företräda denna sakkunskap. För bedömningen
av läroböckerna ur psykologisk-pedagogisk synpunkt borde nämnden, där
den så funne önskvärt och lämpligt, kunna tillkalla såsom rådgivare någon
i skolornas arbetsförhållanden speciellt bevandrad psykolog-pedagog.
Departementschefen har funnit övervägande skäl tala för att granskningen
alltjämt handhaves av en fristående nämnd samt har härom anfört följande.
Det är uppenbart, att med tanke på den synnerligen viktiga roll, läroböckerna
spela vid skolundervisningen, de spörsmål, som avse dessa, böcker,
måste vara av det största intresse för det ämbetsverk, som har ledningen av
skolväsendet till sin uppgift, och det synes mig likaledes uppenbart, att åt
skolöverstyrelsen bör i tillräcklig utsträckning givas tillfälle, att göra sitt
inflytande gällande i fråga om läroböckers tillkomst, användning m. in. Att
uppfylla de krav, som överstyrelsen i detta hänseende måste ställa, på det
sätt överstyrelsen nu synes tänka sig, eller genom att överflytta läroboksgranskningen
till överstyrelsen, är givetvis möjligt och kan motiveras ur
vissa synpunkter. Men skäl till tveksamhet finnas också. En dylik överflyttning
skulle medföra en ej oväsentlig utökning av ett ämbetsverk, som
redan nu måste betecknas som mycket stort. Och därtill kommer, att den
statliga granskningsnämnden under ett antal år fungerat och enligt vittnesbörd
från olika håll på ett förtjänstfullt sätt fyllt sin uppgift. Att nu bryta
kontinuiteten i granskningsarbetet skulle av flera skäl knappast kunna lända
saken till nytta, och jag kan därför ej tillstyrka, att granskningen förlägges
till skolöverstyrelsen. Å andra sidan är det självklart, att överstyrelsenJcke
kan skjutas åt sidan vid lösningen av dessa frågor, och det återstår alltså att
överväga, vilken form överstyrelsens medverkan härutinnan bör givas.
Hittills har överstyrelsen haft att pröva nämndens beslut om uppförande
eller uteslutande av lärobok. Skolöverstyrelsen har således ej deltagit i den
förberedande granskningen inom läroboksnämnden utan medverkat vid^ frågornas
avgörande först sedan nämnden fattat sin ståndpunkt, men då —
bortsett från eventuella besvär — med slutgiltig myndighet. Lärobokskommittén
har uttalat sig för en sådan ändring härutinnan, att nämndens underställningsskyldighet
skulle upphöra. T stället har kommittén tänkt sig att
4
Statsutskottets utlåtande nr 89.
överstyrelsen skulle genom två av sina ledamöter bliva permanent representerad
i nämnden. Kommitténs förslag, åt vilket jag ger min anslutning,
ger skolöverstyrelsen möjlighet att på ett direkt och ingående sätt följa
granskningen av en lärobok allt ifrån början och jämväl att under arbetets
gång göra sitt inflytande gällande. Överstyrelsens prövningsrätt skulle visserligen
därigenom upphöra, men det förefaller mig, som om överstyrelsens inflytande
knappast skulle i realiteten minskas, om än dess befogenhet formellt
skulle begränsas. Härtill kommer enligt kommitténs förslag reservationsrätt
för nämndens ledamöter med ty åtföljande möjlighet till hänvändelse
till vederbörande överstyrelse — för överstyrelsen jämväl till Kungl.
Maj:t.
I fråga om nämndens sammansättning i övrigt har departementschefen,
som icke velat förorda en utsträckning av granskningen till att omfatta jämväl
läroböcker vid läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning,
föreslagit den ändringen i förhållande till kommitténs förslag, att
i nämnden icke skall ingå någon representant vare sig för nämnda överstyrelse
eller för skolor under dess inseende. Nämnden skulle härigenom komma
att bestå av fyra lekmän, av vilka en skulle vara nämndens ordförande, två
representanter för skolöverstyrelsen (en för dess läroverksavdelning och en
för dess folkskolavdelning), en psykologisk-pedagogisk fackman, en lärare,
representerande de högre skolorna, och en lärare, representerande de lägre
skolorna, eller tillhopa nio ledamöter. Suppleanter för dessa ledamöter skulle
utses som nu.
Departementschefen har vidare uttalat sin anslutning till ett av kommittén
framlagt förslag att giva suppleanterna för lärarledamöterna en mer aktiv
uPPgift genom att de skulle få ständigt deltaga i ärendenas behandling utan
att dock ha rösträtt. Departementschefen har funnit, att detta förslag, som
tydligen vid sitt realiserande medför vissa kostnader, vore värt beaktande
och att det borde kunna bidraga till att göra nämndens arbete mer effektivt.
Granskningens uppgifter.
Kommittén har angivit åtskilliga uppgifter av positiv art, som enligt
kommitténs mening i fortsättningen borde åligga läroboksnämnden.
Kommittén nämner kontakt med den vetenskapliga forskningen, med utvecklingen
på de olika ämnesområdena och med den utländska utvecklingen,
utgivandet av en periodisk publikation för läroboksfrågan, rådgivande funktion
för nämnden, initiativ till författandet av läroböcker genom att uppmana
lämpliga personer att författa eller omarbeta läroböcker och genom
att anordna pristävlingar samt åtgärder för praktisk prövning av läroböcker,
innan nämnden tagit definitiv ställning till deras godkännande.
Departementschefen har ifråga om dessa positiva uppgifter uttalat, att
det vore möjligt, att flera bland dem, om de utfördes, skulle kunna verksamt
bidraga till ett gott resultat av nämndens arbete. Anskaffande av utländsk
Statsutskottets utlåtande nr 89.
5
lärobokslitteratur borde dock ske genom pedagogiska biblioteket. Vidare
syntes en särskild lärobokstidskrift knappast böra komma ifråga. Behovet
härav syntes i allt väsentligt kunna tillgodoses genom den publikationsserie,
som skolöverstyrelsen hemställt om att få utgiva och i vilken läroboksnämnden
avsåges få disponera erforderligt utrymme för meddelanden om förändringar
i läroboksförteckningen. Beträffande kostnaderna för nämnda publikationsserie
har överstyrelsen meddelat, att en byråsekreterare inom överstyrelsen
komme att sköta det löpande arbetet samt att särskilda medel därför
endast erfordrades för bestridande av trycknings- och distributionskostnaderna.
Dessa beräknade överstyrelsen till omkring 22 000 kronor per år.
Denna kostnad motvägdes emellertid av besparingar därigenom att exempelvis
utgifter för tryckning av vissa sammanställningar av föreskrifter och för
stenciler m. m. komme att nedbringas genom publikationens utgivande.
Statskontoret har icke haft något att erinra mot förslaget att utgiva en särskild
publikationsserie med av överstyrelsen angivet innehåll men har ansett
riksdagens medverkan vara erforderlig för ett bifall till framställningen.
Då utgivandet av en dylik publikation enligt departementschefens mening
bland annat skulle främja strävandena att förenkla och effektivisera förvaltningsförfarandet,
har han för sin del förordat förslaget. Departementschefen
har slutligen framhållit, att därest riksdagen icke framställde erinran häremot,
torde Kungl. Maj:t framdeles vilja lämna skolöverstyrelsen medgivande
att utgiva nämnda publikationsserie.
Granskningens omfattning.
Som i det föregående omnämnts föreslår kommittén, att den granskning,
som sker genom statens läroboksnämnd, skulle utvidgas också till läroböcker,
som användas vid läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Beträffande folkhögskolornas böcker påyrkar kommittén icke
någon central statlig granskning, ej heller i fråga om folk- och småskoleseminariernas
för lärarutbildning avsedda läroböcker. Kommittén föreslår
slutligen, att försvarets läroverk och de olika vapenslagens underbefälsskolor
(stamskolor) i avseende på icke militära böcker upptagas bland de läroanstalter,
vilkas läroböcker skola underkastas granskning.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har avstyrkt förslaget om att även läroböcker
för yrkesutbildande skolor skulle granskas av läroboksnämnden bland
annat med hänsyn till behovet av snabb anpassning av läroböcker (kompendier)
och annan undervisningsmateriel.
Departementschefen har avböjt förslaget om granskning av yrkesutbildande
skolors läroböcker. Vidare har departementschefen i likhet med kommittén
ansett granskning icke böra ifrågakomma av de vid folkhögskolor
samt folk- och småskoleseminarier använda läroböckerna.
6
Statsutskottets utlåtande nr 89.
Anslagsberäkning.
Kostnaderna för en läroboksnämnd av den i propositionen föreslagna omfattningen
ha av departementschefen beräknats till 32 040 kronor, eller i
avrundat tal 32 000 kronor, enligt följande sammanställning.
Sekreterare
ersättning för mistade avlöningsförmåner.............. kronor 6 400
300 dagarvoden ä 8 kronor.......................... » 2 400
Skrivhjälp .................. » 3 000
Ordförande, årsarvode ................................ » 1 608
Ledamöter, årsarvoden å 804 kronor .................... » 6 432
Kostnader för 25 sammanträden (dagarvoden, ersättning för
mistade avlöningsförmåner samt resekostnads- och trakta
mentsersättningar)
................................. » 4 300
Arvoden till granskningsexperter ....................... » 5 500
Expenser ................................... » 2 400
Summa kronor 32 040.
Utskottet.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om att en granskning
av läroböckerna vid våra högre och lägre läroanstalter väsentligen av
den art, som för närvarande förekommer, allt fortfarande bör äga rum.
Utskottet har även funnit de skäl, departementschefen anfört för bibehållandet
av ett fristående granskningsorgan bärande och tillstyrker därför en
dylik anordning.
Beträffande nämndens sammansättning har departementschefen förordat
vissa avvikelser från nuvarande förhållanden. För närvarande består nämnden
av sju ledamöter och lika många suppleanter. Av ledamöterna representera
tre de allmänna intressena och de fyra återstående särskilda utbildningsområden,
nämligen en företrädesvis gymnasiet och lyceet, två företrädesvis
folk- och småskolan, fortsättningsskolan samt nomadskolan och en företrädesvis
de läroanstalter i övrigt, vilkas läroböcker äro föremål för granskning
av nämnden. Enligt departementschefens förslag skulle nämnden bestå av
nio ledamöter, nämligen fyra lekmän, av vilka en skulle vara nämndens
ordförande, två representanter för skolöverstyrelsen (en för dess läroverksavdelning
och en för dess folkskolavdelning), en psykologisk-pedagogisk
fackman samt två lärare, varav den ene representerande de högre och den
andra de lägre skolorna. För dessa ledamöter skulle utses suppleanter.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål visserligen erkänt
betydelsen av den psykologisk-pedagogiska sakkunskapens medverkan, men
icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att denna sakkunskap skulle företrädas
genom en särskild ledamot i nämnden. Statens läroboksnämnd har
i sitt remissyttrande intagit samma ståndpunkt och framhållit, att samtliga
Statsutskottets utlåtande nr 89.
ledamöter, som skulle representera skolöverstyrelsen och lärarkåren, torde
företräda nämnda sakkunskap, varför det syntes tillräckligt, att nämnden
för bedömning av läroböckerna ur psykologisk-pedagogisk synpunkt erhölle
möjlighet att vid behov såsom expert anlita person, som besutte speciell dylik
sakkunskap. Jämväl utskottet finner det tillfyllest, att ifrågavarande ändamål
tillgodoses på nyss angivet sätt. Såsom en konsekvens av den sålunda
förordade minskningen av antalet lärarrepresentanter i nämnden bör enligt
utskottets mening även antalet lekmannarepresentanter nedbringas med en
eller alltså från fyra till tre. Då den av departementschefen föreslagna
sammansättningen av nämnden icke i övrigt givit utskottet anledning
till erinran kommer således nämnden vid bifall till vad utskottet föreslagit
att bestå av sju ledamöter, varav tre lekmän, av vilka en skulle vara nämndens
ordförande, två representanter för skolöverstyrelsen samt två lärarrepresentanter.
Den minskning av ledamöternas antal, som utskottet förordat,
synes utskottet vara ägnad att på ett gynnsamt sätt påverka nämndens
verksamhet.
Utskottet får i detta sammanhang framhålla, att det pågående utredningsarbetet
på skolväsendets område och den förestående omprövningen av skolöverstyrelsens
organisation måhända kan komma att framdeles föranleda ett
förnyat övervägande av frågan om läroboksgranskningens lämpliga anordnande.
Departementschefen har i anslutning till förslag av 1945 års lärobokskommitté
förutsatt, att suppleanterna för lärarledamöterna skulle erhålla en
mer aktiv uppgift därigenom att de skulle äga att närvara vid nämndens
sammanträden och deltaga i ärendenas behandling, men ej i besluten. Utskottet
har funnit denna anordning ändamålsenlig.
Vad departementschefen anfört i fråga om de uppgifter av positiv art,
som i fortsättningen skulle åligga läroboksnämnden, och omfattningen av det
nämnden åvilande granskningsarbetet har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet delar således departementschefens uppfattning därom, att
granskning icke lämpligen bör ifrågakomma av läroböcker, som användas vid
läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning, vid folkhögskolor
eller folk- och småskoleseminarier.
Departementschefens beräkning av medelsbehovet för läroboksnämnden
för nästa budgetår har icke i och för sig föranlett erinran från utskottets sida.
Utskottets ställningstagande i det föregående till frågan om nämndens sammansättning
medför emellertid en minskning av anslagsbehovet, vilken torde
kunna beräknas till i runt tal 1 000 kronor. Anslaget bör således uppföras
med 31 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.
Utskottet vill slutligen framhålla, att utskottet icke funnit något att
erinra mot att Kungl. Maj:t lämnar skolöverstyrelsen medgivande att utgiva
8
Statsutskottets utlåtande nr 89.
den ovan omförmälda publikationsserien, vari läroboksnämnden bör få disponera
erforderligt utrymme.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till Läroboksnämnden för budgetåret 1948/49 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.
Stockholm den 27 april 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar
Olsson, Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Mannerskantz,
Gillström, Berling, Gustav Emil Andersson och Ohlon; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Skoglund i Doverstorp,
Svensson i Grönvik, Bergström, Falla, Rubbestad, Wallentheim, Lindholm,
Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors och Persson i Svensköp.
Stockholm 1948 Ivar Heggströms Boktryckeri A. B.
481235