Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1948/49 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1948), vilket innebär en anslagshöjning med
33 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare............................ Cr 17

1 expeditionschef ............................ Cr 14

1 byråchef ................................. Cr 10

4 kansliråd ..........................•...... Ca 33

6 förste kanslisekreterare ..................... Ca 29

6 andre kanslisekreterare ..................... Ca 24

1 registrator ................................ Ca 19

1 kansliskrivare ............•................ Ca 15

3 kanslibiträden ............................ Ca 11

1 förste expeditionsvakt...................... Ca 11

3 expeditionsvakter .......................... Ca 9

8 kontorsbiträden ........................... Ca 8

1 — Bihav g till riksdagens protokoll 191+8. 6 sand. Nr 8.

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce

1 föredragande hos regeringsrätten.............. Ce 32

1 förste kanslisekreterare ..................... Ce 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ » 352 400

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... » 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 66 000

Summa kronor 642 000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 642 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
68 200 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—8) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för riksarkivet, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49,
dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Holmbäck
och Petersson (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad
m. fl. (II: 99), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja en ökning av
riksarkivets anslag till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 876 kro -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

nor, avsedd för expeditionsvakten Bror Söderströms uppflyttning i lönegrad
Ca 15 med tjänsteställningen arkivassistent och med skyldighet för
honom att även bestrida expeditionsvaktsgöromål.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,
huvudsakligen föranledd av en uppräkning av anslagsposten till rörligt tillJhgg.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat, att riksarkivet i skrivelse
den 14 juni 1947 framlagt en omfattande utredning angående organisation
och personalförhållanden vid riksarkivet samt lands- och länsarkiven. I
denna utredning har framhållits, att det svenska arkivväsendet just nu
genomginge en allvarlig kris, föranledd av den ansvällning av arkivmaterialet,
som vore en följd av den oavlåtligt växande centraliseringen och
den lika oavlåtligt ökade utvidgningen av statens verksamhet. Med hänsyn
härtill ville riksarkivet i anslutning till utredningen i första hand hemställa
om den förstärkning av arkivinstitutionernas personal, som vore
nödvändig för att det arbete, som redan ålåge dessa institutioner, skulle
kunna genomföras, och därefter i andra hand föreslå anställande av personal
i tillräcklig utsträckning för att kunna genomföra en effektiv konsulterande
verksamhet, avsedd att avhjälpa de brister, som för närvarande
vidlådde arkivvård och arkivbildning inom förvaltningen. Sedermera har
riksarkivet den 30 augusti 1947 i sina anslagsäskanden för budgetåret
1948/49 med hänsyn till det skärpta ekonomiska läget som alternativ till
det fullständiga organisationsförslaget för riksarkivets del föreslagit vissa
begränsade förändringar i fråga om personalen.

Departementscliejen har för sin del uttalat, att de allmänna synpunkter,
som riksarkivet utvecklat i fråga om det svenska arkivväsendets läge och
de olika arkivinstitutionernas organisation och personalförhållanden, vore
värda allt beaktande. Likaså syntes de aktuella önskemål, som riksarkivet
för egen del framfört, i och för sig motivera vissa förstärkningar av arkivets
personal eller ändringar i övrigt i dess personalorganisation. För närvarande
ansåge sig emellertid departementschefen icke kunna annat än
i mycket begränsad omfattning understödja desamma.

Bland framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke
ansett sig kunna förorda, märkes förslag om inrättande av en befattning som
arkivassistent i lönegraden Ca 15.

I motionerna I: 56 och II: 99 anföres bland annat följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 har riksarkivet bland
annat föreslagit inrättande av en befattning därstädes som arkivassistent
(Ca 15). Till innehavare av den nya tjänsten borde utan ansökan överföras
expeditionsvakten i riksarkivet Bror Söderström. Ett bifall till äskandet
skulle öka anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 6 G00
kronor.

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Riksarkivets framställning grundade sig på en promemoria av sektionsföreståndaren
för riksarkivets östermalmsavdelning, där Söderström
tjänstgjort sedan år 1925. I denna promemoria framhölls, att expeditionsvakten
Söderström »med åren i stigande omfattning kommit att bestrida
även sådana expeditionella göroinål, som i vanliga fall utföras av vetenskapligt
utbildade tjänstemän». Däri underströks vidare, att Söderström
ägde icke blott en yttre kännedom om arkivaliebestånden utan även en
ingående inre sådan, förvärvad såväl genom arkivaliska ordningsarbeten
som genom egna forskningar i arkiven. Till promemorian voro fogade ett
antal intyg av kända vetenskapsmän och forskare, vari dessa vitsordade
icke endast den värdefulla hjälp, Söderström givit dem i sitt tjänstearbete,
utan även det goda omdöme och den skicklighet, han visat vid utförande
av de forskningsuppdrag utanför tjänsten, som de anförtrott honom.

I sina ovannämnda anslagsäskanden framhöll riksarkivet, att Söderström
ägde »en fallenhet för forskning och en förmåga att förvärva kännedom
om arkivaliebeståndet även ur innehållets synpunkt, som gjort det
möjligt att på honom överflytta grupper av uppgifter, vilka eljest bruka
ombesörjas av arkivutbildad personal». Man hade här enligt riksarkivets
uppfattning »att göra med ett fall, då assistentbefordran bör ifrågakomma»,
vilken också skulle innebära »en välförtjänt uppmuntran».

I årets statsverksproposition har departementschefen icke ansett sig
kunna biträda förslaget. Även vi anse oss icke kunna ifrågasätta ett bifall
till riksarkivets krav sådant det framlagts. Vi känna oss emellertid övertygade
om de ovanligt goda kvalifikationer för en arkivassistentbefattning,
som expeditionsvakten Söderström äger och som han förvärvat genom träget
arbete i tjänsten, och vi tillåta oss därför föreslå en annan lösning. Vi
hemställa att Söderström uppflyttas från nuvarande placering i lönegrad
Ca 9 (löneklass 12) till lönegrad Ca 15 (löneklass 15) och erhåller arkivassistents
tjänsteställning men att han, intill dess en ny expeditionsvaktstjänst
kan komma att inrättas vid riksarkivet, skall förrätta även en
sådans göromål vid riksarkivets östermalmsavdelning. Vid bifall till denna
framställning kommer avlöningsstaten för riksarkivets ordinarie tjänstemän
att ökas med 876 kronor om året.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl.Maj:ts ifrågavarande förslag.

I likhet med departementschefen finner utskottet de allmänna synpunkter
beaktansvärda, vilka riksarkivet anfört i fråga om det svenska arkivväsendets
läge och de olika arkivinstitutionernas organisation och personalförhållanden.
Även om de av riksarkivet framförda aktuella önskemålen
i och för sig synas motivera vissa förbättringar i arkivets personalorganisation,
finner dock utskottet det nuvarande läget påkalla återhållsamhet
vid bedömandet av de olika förslagen.

Vad beträffar det i motionerna I: 56 och II: 99 framställda yrkandet angående
uppflyttning av den för närvarande i lönegraden Ca 9 placerade
expeditionsvakten B. Söderström till lönegraden Ca 15 med tjänsteställning
som arkivassistent vill utskottet framhålla, att Söderström synes besitta
sådana kvalifikationer, att en högre tjänsteställning för honom i och för sig
kunde anses motiverad. Utskottet vill emellertid erinra om att för när -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

varande icke finnes någon befattning som arkivassistent vid riksarkivet.
Enligt vad utskottet har sig bekant torde frågan om inrättande av sådana
befattningar samt löneställningen för desamma komma att upptagas i samband
med pågående utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena
för den högre biträdespersonalen inom civilförvaltningen. Utskottet anser
sig därför icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 56 och II: 99,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 260 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 188 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 51 300

Summa kronor 500 000;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 8), vilket innebär en anslagshöjning med 5 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 86 000 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 8 och 9), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 8 000 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro
av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 9), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,
s. 9-—11) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Lands- och länsarkiven:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 399 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Näsström m. fl. väckt motion (I: 57), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i landsarkivets i Härnösand personalförteckning
upptages en ordinarie arkivarietjänst och att anslaget för landsoch
länsarkivens avlöningar i härför behövlig grad höjes.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 17 600 kronor,
föranledd huvudsakligen av i de olika anslagsposterna vidtagna förändringar
av automatisk natur.

Bland de framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke
ansett sig kunna förorda, märkes förslag om inrättande av en ordinarie
arkivarietjänst i lönegraden Ca 26 vid landsarkivet i Härnösand.

I motionen I: 57 anföres bland annat följande.

Personalen vid landsarkivet i Härnösand är mindre än vid de andra
landsarkiven utan att mellan de olika distrikten sådan skillnad kan uppvisas
att en sämre personalorganisation för det norrländska landsarkivet
kan motiveras. Detta arkiv saknar den ordinarie arkivarietjänst, som finns
vid de andra arkiven. Dess stat upptar endast två akademiskt utbildade
tjänstemän, medan de andra arkiven ha tre eller flera sådana.

Arkivet i Härnösand inrättades år 1935 och har således verkat endast
ett tiotal år, medan de övriga landsarkiven funnits mellan 40 och 50 år.
Det är därför helt naturligt, att de i härnösandsarkivet samlade arkivalierna
ej ha kunnat ordnas och förtecknas i samma utsträckning som i de
äldre arkiven. Härvid bör också uppmärksammas, att norrlandsarkivet
tillkommit efter de betydande ökningar av landsarkivens arbetsuppgifter,
som genom ändringar i instruktioner och genom nya författningar skett.
Härnösandsarkivets personal har därför under den betydelsefulla tid, då
arkivalierna samlats i landsarkivet, ej — såsom fallet varit vid de äldre

Statsutskottets utlåtande nr 8. 7

arkiven — kunnat inrikta sina krafter på uppordnandet av de väldiga
arkivmassorna, dessas förtecknande och nedkrympande genom gallringar
utan har omedelbart måst lösa omfattande administrativa uppgifter inom
det väldiga distriktet och hjälpa norrlandsforskarna till rätta bland de
ännu endast delvis uppsorterade arkiven.

Det alltmer ökade intresse för norrländska frågor, ekonomiska, sociala,
administrativa och allmänt kulturella, som är ett sa glädjande faktum,
ställer allt större krav på den institution, som vårdar det viktigaste källmaterialet
till Norrlands historia och utveckling. Dessa krav måste anses
i hög grad berättigade.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Även om vissa skäl torde tala för den i motionen I: 57 föreslagna förstärkningen
av personalen vid landsarkivet i Härnösand, har dock utskottet
icke ansett sig böra tillstyrka förslaget härom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 57,

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och läns -

arkiven, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 177 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 41 800

Summa kronor 399 000;

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 12), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
62 300 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 12), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av
arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 3 800 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

10:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 12 och 13), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 10 200 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagshöjning med
30 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 233 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 220 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 54 000

Summa kronor 508 000;

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 508 000 kronor.

12:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 14 och 15), vilket innebär en anslagshöjning med 9 700
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 88 000
kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. biblioteket:
Anskaffande av viss utländsk litteratur. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 15), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 110 000 kronor;

b) till Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk
litteratur ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 15 och 16), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................... kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 37 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 9 000

Summa kronor 84 600;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 84 600 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Stifts- och landsbiblioteken:
Bokinköp och bokbindning m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 16), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m. m. ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 16,
s. 16 och 17) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 32 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av fröken Andersson väckt motion (1:87), vari hemställts, att
arvodet för bibliotekarien vid pedagogiska biblioteket måtte ökas från 6 000
kronor till 8 000 kronor och anslaget för bokinköp minskas med 2 000 kronor
till 19 000 kronor.

Kungl. Maj:t:s förslag går ut på anvisande av oförändrat belopp, 32 700
kronor, varav 21 000 kronor till inköp och bindning av litteratur.

I motionen 1:87 anföres bland annat följande.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget står i överensstämmelse med ett
av styrelsen för biblioteket uppgjort och av kungl. skolöverstyrelsen till -

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

styrkt förslag till stat för biblioteket. Emellertid har styrelsen för biblioteket
den 4 november 1947 till Kungl. Maj:t gjort en framställning, vari
hemställes att sådan ändring göres i den av styrelsen uppgjorda staten för
nästa budgetår att bibliotekariens arvode höjes från 6 000 kronor till 8 000
kronor. Som motivering härför anför styrelsen i denna framställning följande:
»Efter de erfarenheter, som vunnits under den tid biblioteket dels
haft ökad utlåningstid, dels haft att verkställa inköp, bindning och bibliotekstekniskt
ordnande av litteratur för det väsentligt ökade belopp, som
numera ställts till bibliotekets förfogande, har till fullo konstaterats, att
tillfredsställande förhållanden härvidlag icke kunna ernås inom ramen av
de arbetstider — 27 veckotimmar för bibliotekarien och 21 veckotimmar
för assistenten — som av styrelsen tidigare förutsatts. Enligt styrelsens
mening bör för nästkommande budgetår bibliotekariens arvode ökas från
6 000 kronor till 8 000 kronor, så att arbetstiden för henne kan sättas till
36 veckotimmar.»

Jämväl denna senare framställning har tillstyrkts av skolöverstyrelsen.

Det är förklarligt, att man icke velat höja det till biblioteket utgående
totalbeloppet. Emellertid måste det anses betänkligt om arvodesbeloppen
äro så avvägda, att detta kan komma att inverka på bokinköpen på så
sätt, att dessa icke bli nog övervägda, och att bokbeståndets skötsel och
bibliotekstekniska ordnande blir mindre tillfredsställande. Det är att märka,
att det här gäller inköp av utländsk litteratur, som oftast måste bedömas
med ledning av omdömen i respektive länders fackpress. Detta är ett synnerligen
tidskrävande arbete och åvilar i stor utsträckning bibliotekarien.
Den bibliotekstekniska behandlingen av inkommen litteratur är så betydelsefull
att det måste anses lyckligare att bokinköpen något minskas än
att härvidlag något eftersättes.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 32 700 kronor.

Med anledning av det i motionen I: 87 framställda yrkandet vill utskottet
framhålla, att utskottet för sin del icke funnit något att erinra emot
att anslaget disponeras på sätt i motionen förordats.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen I: 87, såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 32 700
kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med
31 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 11

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 210 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 5 980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 206 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 48 120

Summa kronor 470 500;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 470 500 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagsminskning med
14 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 75 900
kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 19 och 20), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 90 600 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 20, s. 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

21:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 21), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst för
deposition för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 21), vilket innebär en anslagshöjning med 5 900 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 58 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 46 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 12 500

Summa kronor 117 500;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 117 500 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 22), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 15 100
kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, s. 22—24), vilket innebär en anslagshöjning med
1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 337 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 15 524

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 234 476

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 67 000

Summa kronor 654 000;

13

Stalsutskoitcts utlåtande nr 8.

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 654 000 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 25, s. 24), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
85 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 24 och 25), vilket innebär en anslagsminskning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 148 500 kronor.

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inredning och utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 25 och 26), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inredning
och utrustning för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 95 700 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet, att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 43 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 8 90°

Summa kronor 91 000;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 28), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 36 200 kronor.

30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 28),.
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, s. 29), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32, s. 29), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
42 000 kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 33, s. 29), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 19 700 kronor.

34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 29), vilket innebär en
anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av
Cypernexpeditionens fyndmaterial för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 23 500 kronor.

'' Statsutskottets utlåtande nr 8. 15

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 13 500
kronor.

36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
8 800 kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

38:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 38, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 31—37), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för
domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1948/49:

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal ............................. kronor 20 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 4 500

Summa kronor 42 500.

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 520 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal ............................. kronor 241 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 92 000

Summa kronor 887 900.

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal ............................. kronor 13 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 30 000

Summa kronor 324 900.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm........ kronor 42 500

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m. . . » 887 900

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m...................... » 324 900

Summa kronor 1 255 300.
Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ........... kronor 751 900

Nettoutgift kronor 503 400;

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 503 400
kronor.

17

Statsutskottets utlåtande nr 8.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 37—40), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna.
Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 90 500 kronor.

41 :o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,
s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

42:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 42, s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.

43:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 41—43), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 17 300 kronor.

44:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 44, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

45:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
45, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 10^8. 6 samt. Nr 8.

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

46:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 44), vilket innebär en anslagsminskning med 75 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

47:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 44), vilket innebär anvisande av samma, anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

Akademier m. m.

48:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Ivungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 45), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelöpp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

49:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s.
45—47), vilket innebär en anslagshöjning med 14 800 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att för filosofie doktorn Sören Hilding Eugen
Slätis skall vid vetenskapsakademien från och med den
1 juli 1948 inrättas en personlig ordinarie befattning som
laborator i lönegraden Ca 30;

b) till Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet
för experimentell fysik för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 277 000 kronor.

50:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i
övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 47), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelöpp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

19

Statsutskottets utlåtande nr S.

51 :o) Vitterhets-, liistorie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. in.: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 51, s. 48—50) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1948/49, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum m. m., vilka föranledas av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 796 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av fröken Andersson väckt motion (I: 71),
vari hemtällts att riksdagen matte besluta om inrättandet av en textilkonserveringsateljé
i anslutning till riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum med en personal av en sekreterare och biträdande arbetsledare (halvtidstjänst,
Ce 15) och 5 konserveringsbiträden (Ce 8), ävensom att riksdagen
måtte med anledning härav — utöver det i propositionen föreslagna
förslagsanslaget av 160 600 kronor till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:
Omkostnader — anvisa för omkostnader 3 500 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Sefve väckt motion (II: 88),
vari hemställts att riksdagen måtte för sin del besluta vid Vitterhets-, historie
och antikvitetsakademien upprätta en amanuensbefattning i Ce 19 med
uppgift att bearbeta statens historiska museums osteologiska samlingar.

Beträffande motiveringen till de i motionen I: 71 framförda yrkandena
torde få hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 42 300 kronor, vilken
i huvudsak är av automatisk natur.

Bland de framställningar från akademien, som departementschefen icke
ansett sig kunna biträda, märkes förslag om inrättande av en amanuensbefattning
för bearbetning av statens historiska museums osteologiska samlingar.

I motionen 11:88 anföres i huvudsak följande.

Vid 1947 års riksdag väcktes en motion (11:30), som utmynnade i en
hemställan, att riksdagen måtte för sin del besluta vid kungl. historie- och
antikvitetsakademien inrätta en amanuensbefattning med uppgift att bearbeta
statens historiska museums osteologiska samlingar. Beträffande motiveringen
härför hänvisas till omnämnda motion.

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Statsutskottet, som fann det önskvärt, att en verklig vetenskaplig bearbetning
av det osteologiska materialet kom till stånd, förutsatte, att sådana
åtgärder kunde vidtagas, att fortgången av det vid samlingarna bedrivna,
dittills av fondmedel bekostade arbetet säkerställdes. Riksdagen godkände
för sin del detta utskottets uttalande. I statsverkspropositionen till innevarande
riksdag har emellertid ej något förslag härtill framlagts.

Under nu löpande budgetår har bearbetningen av museets benmaterial
fortsatts av den forskare, Nils-Gustaf Gejvall, som specialiserat sig på detta
enligt intyg från olika institutioner och vetenskapsmän så betydelsefulla
område. Han har för detta arbete åtnjutit understöd ur humanistiska fonden
efter en lön av först 550 kronor per månad och, sedan han avlagt licentiatexamen,
750 kronor per månad. Då man emellertid ej vågar räkna med
att fondmedel allt fortfarande skola stå till förfogande för detta ändamål
och det dessutom, även om sådana för nästa budgetår finnas tillgängliga,
måste särskilt för en familjefader vara svårt att under så osäkra förhållanden
fullgöra sin forskargärning, får jag härmed hemställa, att riksdagen
måtte besluta inrätta en amanuensbefattning för bearbetning av nämnda
samlingar.

Utskottet anser sig icke böra tillstyrka det i motionen I: 71 framförda
förslaget om inrättande av en textilkonserveringsateljé i anslutning till riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum. Utskottet anser nämligen,
att det i första hand bör ankomma på vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
att upptaga denna fråga till övervägande och hos Kungl.
Maj:t göra den framställning i ämnet, som må befinnas lämplig.

Det i motionen II: 88 framförda yrkandet om inrättande av en amanuensbefattning
vid statens historiska museum i och för bearbetning av museets
osteologiska material anser sig utskottet böra biträda. Utskottet förordar
därför, att en sådan befattning inrättas, samt förutsätter, att å densamma
bli tillämpliga de genom kungörelsen 1947: 436 meddelade bestämmelser
angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens
tjänst ävensom att till innehavare av befattningen utses filosofie licentiaten
N.-G. Gejvall, därest han skulle önska ifrågakomma därtill. Då utskottet
i övrigt icke funnit anledning till erinran beträffande Kungl. Maj:ts förslag,
torde endast de förändringar i den föreslagna avlöningsstaten böra vidtagas,
att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppräknas
med i runt tal 9 200 kronor till (313 120 + 9 200 =) 322 320 kronor och
anslagsposten till rörligt tillägg med i runt tal 1 100 kronor till (84 700 +
-j- 1 100 =) 85 800 kronor. Hela anslaget bör alltså uppföras med
(796 000 + 9 200 + 1 100 =) 806 300 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 88 samt med avslag å motionen I: 71, i
vad den avser förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga de änd -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

ringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., vilka föranledas
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 397 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 480

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal
............................. » 322 320

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 85 800

Summa kronor 806 300;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 806 300 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. Kungl.
Maj:t har (punkt 52, s. 50) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 160600 kronor.

Utskottet tillstyrker, under hänvisning till den ståndpunkt utskottet vid
behandlingen av nästföregående punkt intagit till motionen I: 71, att förevarande
anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 160 600
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 71, i vad den avser förevarande
anslag, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 160 600 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 50—54), vilket

22 Statsutskottets utlåtande nr 8.

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. to.: Inredning och utrustning för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning
åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
54, s. 54 och 55), vilket innebär en anslagshöjning med 18 400 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 86 400 kronor.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. in.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 55 och 56), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum to. to.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 56), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 57, s. 57), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieäm betet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
155 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 58, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ostasiatiska arkeologiska
samlingarna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1948/49:

Av löningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman
å indragningsstat:

a. Lön................kronor 12 000

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Summa kronor 13 000
Avgår: tjänste- och

familj epensionsavdrag »_906 Kronor 12 094

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 18 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 2 106

Summa kronor 32 500;

b) till Vitterhets, historie- och antikvitetsakademien''.
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie-, och antivitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 59, s. 58), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
5 900 kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 58 och 59),
vilket innebär en anslagshöjning med 13 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1948/49:

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av löningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

för slag svis ........................ kronor 160 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 45 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................ » 22 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 21 100

Summa kronor 250 000;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.

61 :o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 59 och 60),
vilket innebär en anslagshöjning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 56 800 kronor.

62:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62,
s. 60), vilket innebär en anslagshöjning med 4 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 32 300 kronor.

63:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 60 och 61),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

64:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 61—65), vilket innebär en
anslagshöjning med 52 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1948/49:

25

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . .........

kronor 216 400

» 3 900

» 204 500

» 45 200

Summa kronor 470 000;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 470 000 kronor.

65:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 65), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 31 900 kronor.

66:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp av instrument

m. m. I enlighet med Kungl. Muj:ts förslag (punkt 66, s. 66), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll
och vård av instrument ett reservationsanslag av 11 100
kronor;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp av instrument m. m. ett reservationsanslag av 46 000
kronor.

67:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 67, s. 66) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Osvald (I: 167) och den andra inom andra kammaren av herr von

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Friesen (11:267), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande
anslag i enlighet med akademiens framställning skall utgå med
35 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Sundström och Werner väckt
motion (II: 55), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1948/49 anslå 35 000 kronor på det under musikaliska akademiens stat
uppförda reservationsanslaget för stipendier m. m. åt svenska tonsättare.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionerna I: 167
och II: 55.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag, som för innevarande budgetår
höjts med 5 000 kronor till 20 000 kronor, i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Utskottet har
alltså icke ansett sig böra förorda den ytterligare höjning av anslaget, som
påyrkas i motionerna I: 167 och II: 267 samt II: 55.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 167 och II: 267 samt
II: 55, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 20 000 kronor.

68:o) Statens konstråd. I en inom andra kammaren av herr Wiberg
väckt motion (II: 354) har hemställts, att riksdagen måtte under åttonde
huvudtiteln till Statens konstråd: Omkostnader, i överensstämmelse med
statens konstråds framställning den 7 juli 1947, bevilja ett förslagsanslag å
9 500 kronor.

Till stöd härför har anförts i huvudsak följande.

I proposition den 19 februari 1937, nr 157, föreslogs inrättandet av ett
statligt organ, statens konstråd. Framställningen bifölls av riksdagen, som
i skrivelse den 27 maj 1937, nr 312, anmälde, att riksdagen till konstrådet
lör budgetåret 1937/38 under åttonde huvudtiteln hade anvisat ett anslag
av 9 000 kronor.

. -för ett vart av påföljande budgetår beviljade riksdagen å åttonde huvudtiteln
för täckande av kostnaderna för konstrådets verksamhet 11 000 kronor
och för budgetåret 1940/41 7 500 kronor.

För därpå följande budgetår har emellertid Kungl. Maj:t icke gjort framställning
om anslag under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna för konstrådets
verksamhet hava täckts därigenom, att Kungl. Maj:t av för kommittéändamål
till förfogande stående medel anvisat erforderligt belopp.

I sin petitaframställning den 4 juni 1946 hemställde konstrådet dels att
Kungl. Maj:t måtte hos 1947 års riksdag utverka anslag i principiell likhet
med vad som skett till och med budgetåret 1940/41 och dels att anslag
måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden annorlunda
grunder än som gällde för budgetåret 1946/47.

27

Statmtskottets utlåtande nr 8.

Som motivering för sin hemställan i förstnämnda avseende underströk statens
konstråd, att konstrådet vore en av riksdagen beslutad fast statlig institution
och att dess verksamhet principiellt hade annan karaktar an det
arbete, som utfördes av en utav Kungl. Maj:t tillsatt kommitté.

Då 1947 års statsverksproposition icke innehöll någon sådan framställning,
som av konstrådet åsyftades, hemställde i motion till 1947 ars riksdag
herrar Håstad och Larsson i Stockholm om anvisande till statens konstråd
av ett förslagsanslag av 9 000 kronor för budgetåret 1947/48.

Statsutskottet (utlåtande nr 8, punkt 65) framhöll i sitt utlåtande over
motionen, att det enligt utskottets mening syntes principiellt riktigare,
att anslag för ändamålet uppfördes på riksstaten. Utskottet sade sig därför
utgå från att Kungl. Maj:t till förnyat övervägande upptoge iragan om
en återgång till den tidigare tillämpade anordningen beträffande finansieringen
av konstrådets verksamhet. Utskottet hemställde, att riksdagen matte
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet salunda anfört.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (riksdagens skrivelse

*1 sin petitaframställning den 7 juli 1947 hemställde konstrådet dels att
Kungl. Mai:t måtte hos 1948 års riksdag utverka anslag i principiell likhet
med vad som skett till och med budgetåret 1940/41 och dels att anslag
måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden annorlunda
grunder än som gällde för budgetåret 1947/48. , , „ ,

Trots riksdagens uttalande innehåller emellertid ej heller arets statsverksproposition
någon sådan framställning, som av konstrådet asyftas.

Det torde böra understrykas, att frågan icke har någon egentlig ekonomisk
räckvidd. Det belopp, som statens konstråd behöver, torde under alla förhållanden
komma att erhållas antingen genom att anslag upptages a åttonde
huvudtiteln eller också genom anlitande av vederbörligt kommitteanslag.
Ur riksdagens synpunkt torde det emellertid icke kunna anses likgiltigt, vilket
alternativ som väljes. Det måste nämligen vara riktigare, att riksdagen
direkt förbehåller sig rätten pröva vederbörande anslag, vilket kan ske
genom att medel beviljas å åttonde huvudtiteln. Principiellt kan det ej heller
anses vara tillfredsställande att den provisoriska anordning, som ratt de
senaste åren, får fortbesta.

Utskottet. Såsom i motionen II: 354 erinrats täckas för närvarande kostnaderna
för konstrådets verksamhet, vilka intill budgetåret 1941/42 bestridits
ur ett särskilt på riksstaten uppfört anslag, med medel, som ställas till
rådets förfogande från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga. Utskottet får erinra, att utskottet i fjol i anledning
av en då föreliggande motion (II: 207) som sin uppfattning uttalade, att
det syntes principiellt riktigare att anslag för ändamålet uppfördes på riksstaten.
Utskottet ansåg sig dock icke utan förslag i ämnet från Kungl.
Maj ds sida böra föreslå, att redan för innevarande budgetår skulle uppföras
ett anslag under åttonde huvudtiteln för konstrådet. Utskottet utgick emellertid
från att Kungl. Maj:t till förnyat övervägande skulle upptaga frågan
om en återgång till den tidigare tillämpade anordningen beträffande finansieringen
av konstrådets verksamhet. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet

28 Statsutskottets utlåtande nr 8.

anfört. Något förslag i angiven riktning har emellertid icke av Kungl. Maj:t
förelagts riksdagen.

Under hänvisning till vad riksdagen i fjol uttalade och då utskottet funnit
övervägande skäl tala för att ett särskilt anslag för konstrådet åter uppföres
å riksätaten, har utskottet ansett sig böra i så måtto tillstyrka det i
motionen framställda yrkandet, att utskottet förordar att ett obetecknat anslag
å 9 500 kronor anvisas under rubriken Statens konstråd. Såsom en konsekvens
härav bör enligt utskottets mening en viss minskning ske av anslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Utskottet återkommer
härtill i det följande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga bestämmelser rörande det nya anslagets disposition.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 354, till
Statens konstråd för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 9 500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

69:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 68, s. 67 och 68), vilket innebär en anslagshöjning med
24 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern........ kronor 18 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................... » 30 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 37 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 100

Summa kronor 93 000;

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 93 000 kronor.

70:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 69, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 3 600 kronor.

71 :o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts
förslag (punkt 71, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med
51 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 477 000
kronor.

72:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 72, s. 69 och 70), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande
vissa anslagsbehållningar i enlighet med vad departementschefen
angivit;

b) till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 235 000
kronor.

73:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska
institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 72
och 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

74:o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga
institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 73) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Engångsanslag
för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationslag av 78 000 kronor.

75:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 77, s. 74), vilket innebär en anslagsminskning med 18 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 270 000
kronor.

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

76:o) Lunds universitet: Materiel m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 78, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning med
25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande
vissa anslagsbehållningar i enlighet med .vad departementschefen
angivit;

b) till Lunds universitet: Materiel m. rrv. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 76—88), vilket innebär en
anslagshöjning med 66 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1948/49, i nedan angivna delar
erhålla följande lydelse:

A vlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-och tjänstgöringspenningar
. . kronor 501 100
Avgå pensionsav drag

kronor 37 600 kronor 463 500

Avlöning sstat.

b. Ålderstillägg, förslagsvis
........kronor 18 000

c. Ersättningar till

vikarierande akademiskalärare,
förslagsvis
........ » 10 000 kronor 491 500

2. Arvode till professor i rättspsykiatri » 3 500

Anm. Professorn i rättspsykiatri är tillika överläkare
vid centralfängelsets å Långholmen sinnessjukavdelning.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

3. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat: Caspersson,

T. O., professor
i medicinsk cellforskning
och genetik,
personligen:

-------kronor 13 000

Granit, R. A., professor
i neurofysiologi,
personligen:

------- » 13 000

Holmgren, A. H., professor
i experimentell
histologi, personligen:

Lön . . . kronor 8 000
Ålders tillägg

» 1000

Tjänst görings penning ar

. . . . ._» 4 000 » 13 000

Jorpes, J. E., professor
i speciell medicinsk
kemi, personligen: —

— —- —--— » 4 000

Crafoord, C., professor
i thoraxkirurgi,
personligen:

-------- » 13 000

kronor 56 000

Avgå pensionsavdrag _»__4 000 kronor

Anm. Innehavare av personlig professur äger
att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg
å lönen med 1 000 kronor.

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis »

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi narie

tjänstemän, förslagsvis...... »_

Summa kronor

52 000

572 200

80 000
199 200.

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 207 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... » 10 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 506 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 84 400

Summa kronor 807 800

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 199 200

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m. . ........ »_807 800

Summa kronor 2 007 000;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som
föranledas av vad departementschefen anfört;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 007 000
kronor.

78:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. Kungl.
Maj:t har (punkt 81, s. 88—90) föreslagit riksdagen att till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 202 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor, huvudsakligen
beroende på det ökade antal institutionsbyggnader, som komma
att vara i bruk nästa budgetår. Av höjningen hänför sig ett belopp av 27 000
kronor till anslagsposten till städning och rengöring samt ett belopp av
6 000 kronor till anslagsposten till abonnemangsavgifter vid den automatiska
telefonväxeln.

Departementschefen har icke ansett sig kunna godtaga, att, såsom kanslern
föreslagit, telefonabonnemangsavgifterna vid medicinska Nobelinstitutets
tre avdelningar samt städningskostnaderna vid två av dessa avdelningar,
nämligen cellforsknings- och neurofysiologiska avdelningen, skulle bestridas
av statsmedel.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran beträffande Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag än att utskottet funnit övervägande skäl tala
för att i enlighet med vad kanslern förordat telefonabonnemangsavgifterna
vid det medicinska Nobelinstitutets tre avdelningar samt städningskostnaderna
vid institutets cellforsknings- och neurofysiologiska avdelningar bestridas
av statsmedel och utgå från förevarande anslag. Då det under nuvarande
förhållanden torde vara osäkert, om karolinska institutets fortsatta
inflyttning i nya byggnader å Norrbacka-området kan komma att ske vid
beräknad tidpunkt och därigenom belastningen å anslaget kan väntas bli
mindre än som förutsatts, synes någon höjning av anslaget i anledning av
vad utskottet nyss förordat ej behöva vidtagas. Utskottet tillstyrker därför,
att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår
uppföres med 202 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 202 000 kronor.

79:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel in. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 90 och 91), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande
vissa anslagsbehållningar i enlighet med vad departementschefen
angivit;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 711 000 kronor.

80:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83,
s. 91), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

81 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för
vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 91
och 92) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 52 000 kronor.

3 — Biliang till riksdagens protokoll lObS. 6 sand. Nr 8.

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s.
94 och 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

83:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 95), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.

84:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,
s. 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

85:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 91, s. 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa
högskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 310 000 kronor.

86:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. Gemensamma universitetsändamål: Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier. Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Gemensamma
universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl.
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirur -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

giska institutet. Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 95—97), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

I. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48
odisponerade belopp av delanslagen till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier
åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
ävensom Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar
må tillföras motsvarande reservationsanslag för budgetåret
1948/49;

II. för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar ett förslagsanslag av
230 000 kronor,

b) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier ett reservationsanslag
av 1 340 000 kronor,

c) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 114 800
kronor,

d) till Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier
åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och
Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett
reservationsanslag av 70 000 kronor,

e) till Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar
ett reservationsanslag av 62 500 kronor.

87:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
93, s. 97), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

88:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av
medicinsk forskning vid universiteten in. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 97), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.

89:o) Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s.
97—99), vilket innebär en anslagsminskning med 40 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kronor.

90:o) Stockholms högskola: Bidrag till personlig professur i meteorologi
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 99 och
100), vilket innebär en anslagshöjning med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till
■personlig -professur i meteorologi m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 26 000 kronor.

91 :o) Stockholms högskola: Bidrag till professur i internationell rätt.
Stockholms högskola: Bidrag till vissa docentstipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 100 och 101), vilket beträffande det
förstnämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning och beträffande
det sistnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 43 200 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Stockholms högskola: Bidrag till professur i internationell
rätt ett anslag av 6 500 kronor;

b) till Stockholms högskola: Bidrag till vissa docentstipendier
ett anslag av 79 200 kronor.

92:o) Stockholms högskola: Bidrag till psykotekniska institutet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 101), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till
psykotekniska institutet för budgetåret 1948/49 anvisa ett
anslag av 20 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

93:o) Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt''99, s. 101 och 102), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till
ryska institutet för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
11 600 kronor.

94:o) Göteborgs högskola: Bidrag till vissa docentstipendier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 102), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs högskola: Bidrag till vissa
docentstiyendier för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 21 600 kronor.

95:o) Rashiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 101, s. 102—104), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings penningar

.......... kronor 12 000

Anm.: Av detta belopp
utgöra 8 000 kronor lön och
4 000 kronor tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Anm.: Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring.

Summa kronor 13 000
Avgår: pensionsavdrag,

förslagsvis .......... » 800 kronor 12 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 48 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 5 700

Summa kronor 66 500;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 66 500 kronor.

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

96:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 102, s. 104), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
11 200 kronor.

97:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 103, s. 105), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 34 300 kronor.

98:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 104, s. 105—107), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 53 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 18 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 83 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 15 700

Summa kronor 170 000;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

99:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 105, s. 107), vilket innebär en anslagshöjning med
4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
24 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

100:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, s. 107 och 108), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 7 500 kronor.

101 :o) Farmaceutiska institutet: Utökning av antalet elever i lärokurs
för apotekarexamen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
107, s. 108 och 109), vilket innebär en anslagshöjning med 9 300 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Utökning
av antalet elever i lärokurs för apotekarexamen för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 41 900 kronor.

102:o) Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs för farmacie
kandidatexamen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,
s. 109 och 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs
för farmacie kandidatexamen för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 27 800 kronor.

103:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 109, s. 110 och 111), vilket innebär en anslagsminskning
med 4 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............. kronor 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 65 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 7 600

Summa kronor 76 500;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 76 500 kronor.

104:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt Ilo, s. 111), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostna der

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

12 600 kronor.

105:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,
s. 111), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

106:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 112), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsuncLersökningar, för budgetåret 1948/49 anvisa
ett anslag av 6 000 kronor.

107:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 113, s. 112 och 113), vilket innebär en anslagsminskning med
18 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för
landsmålsarkiven;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..............■.......... kronor 9 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 160 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 20 000

Summa kronor 190 000;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1948/
49 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

108:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 114, s. 114), vilket innebär en anslagsminskning med 1 300
kronor, hemställer utskottet,

41

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Landsmalsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 500

kronor.

109:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. Kungl. Maj:t har (punkt 115, s. 114 och 115) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 63 300 kronor, innebärande en höjning med 4 000 kronor
för inlösen av vissa samlingar.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck (1:163)
och den andra inom andra kammaren av herr Ljungqvist rrv. fl. (II: 193), i
vilka hemställts, att riksdagen måtte förstärka förevarande anslag med 1 500
kronor, motsvarande de ökade kostnader, som förorsakas, därest förslaget om

höjd bil- och bensinskatt genomföres.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen

II: 193.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig sålunda
icke böra biträda det i motionerna 1:163 och II: 193 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 163 och II: 193, till Landsmålsarkiven:
Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 63 300 kronor.

H0:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 116, s. 115 och 116), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 6 700
kronor.

111») Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 116), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 13 700 kronor.

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

H2:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 116), vilket
innebår anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten in. m. för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.

113:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 119, s. 116—121) föreslagit
riksdagen att dels besluta, att för docenten Gunnar Edvard Heckscher skall
vid institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i
Stockholm från och med den 1 juli 1948 inrättas en personlig professur i
statskunskap i lönegraden Ca 33, dels ock till Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 389 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Johannesson (I: 166)
och den andra inom andra kammaren av herrar Nilsson i Göingegården och
Hjalmarson (II: 352), i vilka hemställts, att förevarande anslag måtte höjas
med 20 900 kronor, eller till 409 900 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 40 200 kronor,
huvudsakligen föranledd — förutom av en uppräkning av den del av
bidraget, som kan anses motsvara det till befattningshavare i statens tjänst
utgående rörliga tillägget — dels av nyssnämnda förslag om inrättande av
en personlig professur i statskunskap vid socialinstitutet i Stockholm för
docenten Gunnar Heckscher — varvid samtidigt förutsatts att en lärartjänst
vid institutet i stats- och kommunalkunskap skall vakanssättas — dels ock
av förslag om ökning av de för socialinstitutet i Lund avsedda anslagsmedlen.
I sistnämnda hänseende har, med hänsyn till den pågående utbyggnaden av
detta institut, föreslagits anvisande av medel bland annat till anställande av
en lärare i kommunal förvaltning och bokföring med lön enligt lönegraden
Ca 30 samt till utökning av antalet stipendier (kostnadsökning 4 000 kronor).

Bland de framställningar från styrelserna för socialinstituten i Stockholm,
Göteborg och Lund, som departementschefen icke för närvarande i vidare
män än av det nyss sagda framgår ansett sig böra förorda, märkas förslag
om ökad medelsanvisning till stipendier för möjliggörande dels av en höjning
av stipendiernas belopp, dels ock av en utökning av antalet stipendier.
De av nämnda styrelser för sadant ändamal föreslagna anslagshöjningarna
uppgå till 12 000, 27 000 respektive 14 400 kronor.

43

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna 1:166 och II: 352 anföres bland annat följande.

Hittillsvarande anslag av statsmedel till stipendier vid socialinstituten
ha varit 18 000 kronor vid institutet i Stockholm, 9 000 kronor vid institutet
i Göteborg samt 8 100 kronor vid institutet i Lund. Härtill kommer vid det
förstnämnda institutet ett lika stort anslag från Stockholms stad samt vissa
mindre anslag av landsting; kommunala anslag av olika storlek utgå även
vid de andra instituten. Högsta stipendiebeloppet är 90 kronor per manad,
doek för hela studietiden tillhopa högst 1 900 kronor. Dessa anslag grunda
sig på av socialutbildningssakkunniga verkställda beräkningar, enligt vilka
vid stockholmsinstitutet skulle erfordras ett årligt anslag på sammanlagt
30 000 kronor till stipendier (varav hälften skulle utgå av statsmedel) under
förutsättning att högsta stipendiebeloppet vore 60 kronor per månad, l a
grundval av beslut vid 1945 års riksdag fastställdes maximibeloppet till
90 kronor; anslaget ökades emellertid icke i proportion härtill, vilket skulle
ha inneburit 45 000 kronor, utan endast till 36 000 kronor, varav hälften
utgår av statsmedel.

Erfarenheten har visat att antalet av de stipendier, som kunna utdelas
på detta sätt blir alltför lågt. Detta, beror främst därpå, att ett förhållandevis
mycket stort antal av institutens studerande befinner sig i brydsamma
ekonomiska omständigheter. Institutens styrelser ha därför under PaSa~
ende budgetår icke utdelat högsta stipendiebeloppet ens till helt medellösa
studerande annat än i undantagsfall för att i stället kunna halla antalet stipendier
uppe. Därtill kommer, att med nuvarande levnadskostnader även
ett belopp av 90 kronor i månaden måste anses alltför lågt tilltaget. Vid
folkhögskolorna är detta visserligen den normala summan (i tätorter kunna
folkhögskolestipendierna dock uppgå till 115 kronor i manaden), men det
bör beaktas, att folkhögskolorna äro internat, där de studerandes levnadskostnader
kunna hållas betydligt lägre än vid socialinstituten. Institutens
styrelser ha föreslagit att högsta stipendiebeloppet måtte få uppgå till 125
kronor i månaden. Detta synes också vara en rimlig beräkning. Beträffande
socialinstitutet i Stockholm tillkommer den omständigheten att Stockholms
stadsfullmäktige för sin del medgivit en höjning av stadens anslag till stipendier
från 18 000 till 30 000 kronor per år, dock endast under förutsättning
att motsvarande belopp beviljas även av statsmedel.

Därest stipendiefrågan icke far en tillfredsställande lösning är det att
befara, att tillströmningen av studerande till instituten kan komma att
påverkas av ekonomiska omständigheter, så att de som sakna egna resurser
finna sig ur stånd att genomgå denna utbildning. Härigenom skulle eu
lovande utveckling avbrytas.

Trots det brydsamma finansiella läget synes det därför pakallat att vidtaga
en höjning av statsbidragen till de tre socialinstituten, sa att statsanslaget
till stipendier kommer att utgöra 30 000 kronor vid socialinstitutet
i Stockholm samt 15 000 kronor vid vartdera av de båda övriga instituten,
vilkas utbildningskapacitet är ungefär hälften av stockholmsinstitutets.
Kostnadsökningen i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag skulle härvid
komma att utgöra sammanlagt ‘20 900 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande det i motionerna 1:166 och 11:352 framställda yrkandet
om höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet för att

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

möjliggöra en utökning av antalet stipendier vid socialinstituten och en
höjning av stipendiernas belopp vill utskottet framhålla, att utskottet
funnit de i motionerna framförda synpunkterna i och för sig värda beaktande.
Utskottet får emellertid erinra, att denna stipendiefråga hittills bedömts
i nära anslutning till motsvarande spörsmål beträffande folkhögskolorna.
Det må vidare erinras, att Kungl. Maj:t uppdragit åt studielånenämnden
att utreda stipendieväsendet vid vissa statliga eller statsunderstödda
undervisningsanstalter, däribland folkhögskolorna, Enligt vad utskottet
inhämtat kan resultatet av nämnda utredning väntas föreligga inom
en relativt nära framtid. Då utskottet utgår från att Kungl. Maj:t i samband
med de överväganden, som kunna bli en följd av utredningens förslag,
även uppmärksammar stipendiefrågan vid socialinstituten, har utskottet
icke nu ansett sig böra tillstyrka bifall till ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 166 och II: 352,

a) besluta, att för docenten Gunnar Edvard Heckscher
skall vid institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning i Stockholm från och med den 1 juli
1948 inrättas en personlig professur i statskunskap i lönegraden
Ca 33;

b) till Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 389 000 kronor.

114:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120,
s. 121), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

115:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 121), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 kronor.

116:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 121 och 122), vilket innebär
en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

45

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti

för vissa studielån för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslags anslag

av 50 000 kronor.

117:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av
ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 122), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiat- och
doktorsavhandlingar för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 2 000 kronor.

118:o) Bidrag till föreningen kursverksamheten vid Stockholms högskola.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 122), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till föreningen kursverksamheten
vid Stockholms högskola för budgetåret 1948/49 anvisa
ett anslag av 16 400 kronor.

119:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 122 och 123), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

Tekniska högskolor.

120:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 124 och 125), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 17 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............. » 12 800

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal, förslagsvis .................... kronor 13 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 500

Summa kronor 46 300;

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
46 300 kronor.

121 :o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 125), vilket innebär en
anslagsminskning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 9 200 kronor.

122:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 128, s. 125—136) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock
till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 2 649 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Wehtje väckt motion (I: 58), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att två kontorsbiträdestjänster i
8 lönegraden vid tekniska högskolan i Stockholm skola omändras till kanslibiträdestjänster
i 11 lönegraden;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 277),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en professur i flygplanstatik
och flygplanbyggnad skall inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas till
respektive motioner.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av 116 000 kronor, föranledd
— förutom av betydande förändringar av automatisk natur — bland
annat av förslag om inrättande av en befattning som speciallärare i träets
mekaniska teknologi och en befattning som biträdande lärare i matematik
samt uppräkning av vissa speciallärararvoden.

Bland de framställningar från lärarkollegiet, som departementschefen icke
för närvarande förordat, märkes dels förslag om uppflyttning av två kontorsbiträden
(Ca 8) till kanshbiträden (Ca 11), dels ock förslag om inrättande
av en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad i stället för den
nuvarande speciallärarbefattningen i flygplanbyggnad.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 47

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran beträffande vad departementschefen
i förevarande sammanhang anfört och föreslagit, tillstyrker att
avlöningsanslaget för tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 2 649 000
kronor.

Med anledning av motionen I: 58 vill utskottet framhålla, att särskild
utredning pågår rörande den högre biträdespersonalens placering i lönehänseende.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka det i
motionen framförda förslaget om omändring av två kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 till kanslibiträdestjänster i Ca 11.

Ej heller finner sig utskottet böra tillstyrka det i motionen II: 277 gjorda
yrkandet om inrättande vid högskolan av en professur i flygplanstatik och
flygplanbyggnad. Utskottet vill erinra, att samma förslag ingår bland de av
lärarkollegiet framförda förslagen rörande lärarpersonalen vid tekniska högskolan
samt att departementschefen, även om han funnit vägande skäl tala
för vissa av förslagen, ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka inrättande
av några nya professurer vid högskolan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 58 samt II: 277,

a) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1 229 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speci allärare

och biträdande
lärare, förslagsvis
........kronor 283 248

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar
...... »__71 052 » 354 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..................... » 1 175 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_240 700

Summa kronor 2 999 000

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbär dsmedel:

Avgifter från de studerande.........kronor 350 000

Nettoutgift kronor 2 649 000;

b) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 649 000
kronor.

123:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 136—140), vilket innebär en anslagshöjning
med 14 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1948/40 anvisa ett förslagsanslag
av 590 000 kronor.

124:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 140—142), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. in. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 1 400 000 kronor.

125:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131,
s. 142), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 55 000
kronor.

126:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 142 och 143), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 22 000
kronor.

127:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 143),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

128:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 134, s. 143—158), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledas av vad departementschefen förordat;

b) besluta, att professuren i maskinelement jämte hissoch
transportanordningar vid Chalmers tekniska högskola
skall från och med den 1 juli 1949 ändras till en professur i
läran om maskinelement;

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 600 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speci allärare

och biträdande
lärare, förslagsvis
........kronor 205 564

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar
.......»__38 936 , 244 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..................... » 662 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ *_131 000

Summa kronor 1 638 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande .......... kronor 210 000

Nettoutgift kronor 1 428 000;

4 — Iiihang till riksdagens protokoll 10JfS. 6 samt. Nr 8.

50

Stats-utskottets utlåtande nr 8.

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 428 000
kronor.

129:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 159—161), vilket innebär en anslagshöjning
med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 260 000 kronor.

130:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 136, s. 161 och 162), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.

131:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,
s. 162 och 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

132:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 138, s. 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 11 000
kronor.

133:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 163), vilke’:
innebär en anslagsminskning med 449 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

134:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 140, s. 164 och 165), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

135:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 141, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 kronor.

136:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 142, s. 166), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
16 000 kronor.

137:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s.
166), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

138:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 144,
s. 167—175) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
angiven personalförteckning för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1948/49, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1948/49, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 733 000 kronor.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av fröken Osvald väckt motion (I: 110), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att befattningen som konsulent i husligt arbete i skolöverstyrelsen
från och med budgetåret 1948/49 skall placeras i lönegraden
Ca 29.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 301 500 kronor, i
huvudsak föranledd av förändringar av automatisk natur. I fråga om överstyrelsens
personal har departementschefen föreslagit bland annat följande
förändringar:

1) ordinariesättning av en extra ordinarie undervisningsrådsbefattning å
folkskolavdelningen;

2) inrättande av fyra ordinarie byråsekreterarbefattningar (Ca 24) i stället
för motsvarande antal amanuenstjänster;

3) inrättande av en extra ordinarie förste byråsekreterartjänst (Ce 29).

Bland de framställningar från skolöverstyrelsen, som departementschefen

icke ansett sig kunna förorda, märkes förslag om uppflyttning av en konsulent
för husligt arbete från Ce 26 till Ce 29. Departementschefen har
härom uttalat, att en omprövning av löneställningen vid denna befattning
syntes böra anstå till den förestående allmänna översynen av överstyrelsens
personalorganisation.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att med en omprövning
av löneställningen för konsulentbefattningen för husligt arbete, nu i lönegraden
Ce 26, bör anstå i avvaktan på den av departementschefen i utsikt
ställda allmänna översynen av överstyrelsens personalorganisation. Utskottet
har därför icke ansett sig böra biträda det i motionen 1:110 gjorda yrkandet
om uppflyttning av nämnda befattning i högre lönegrad.

Även i övrigt vill utskottet ansluta sig till vad departementschefen i
förevarande sammanhang anfört och föreslagit. Avlöningsanslaget torde
alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra uppföras med 1733 000
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen 1:110,

a) fastställa följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

Personalförteckni ng.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör ............................ Cp 19

1 skolöverläkare....................... Cp 10

1 arkitekt .................................. Cp 7

1 byråchef................... Ca 33

12 undervisningsråd .......................... Ca 33

1 förste bibliotekskonsulent .................. Ca 30

1 förste gymnastikkonsulent .................. Ca 30

2 förste byråsekreterare ...................... Ca 29

2 förste byråsekreterare ...................... Ca 27

1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslö undervisningen

............................ Ca 26

1 bibliotekskonsulent ........................ Ca 26

1 gymnastikkonsulent........................ Ca 26

1 konsulent för allmän folkbildning ............ Ca 26

13 byråsekreterare............................ Ca 24

1 kamrerare ................................ Ca 23

1 registrator ................................ Ca 18

1 kansliskrivare ............................. Ca 15

1 förste expeditionsvakt...................... Ca 11

4 kanslibiträden............................. Ca 11

2 expeditionsvakter.......................... Ca 9

8 kontorsbiträden ........................... Ca 8

Skolöverstyrelsens statistiska
avdelning.

1 förste aktuarie, tillika chef.................. Ca 29

1 aktuarie .................................. Ca 24

2 kansliskrivare ............................. Ca 15

2 kanslibiträden ............................ Ca 11

1 expeditionsvakt............................ Ca 9

3 kontorsbiträden ........................... Ca 8

Tjänsteman å övergångsstat.

1 skrivbiträde å skolöverstyrelsens statistiska avdelning
................................... Ca 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 2Jj.

3 undervisningsråd .......................... Ce 33

1 byråchef.................................. Ce 33

1 biträdande arkitekt ........................ Ce 29

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1 förste byråsekreterare ...................... Ce 29

1 konsulent för husligt arbete................. Ce 26

1 bibliotekskonsulent ........................ Ce 26

1 konsulent för allmän folkbildning............ Ce 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 737 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis
............................. » 36 600

3. Arvoden och särskilda ersättningar

till inspektörer och sakkunniga biträden
m. m., förslagsvis ............ » 19 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 767 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_172 800

Summa kronor 1 733 000;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 733 000 kronor.

139:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 145, s. 175 och 176), vilket innebär en anslagshöjning med
10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 298 500
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

140:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 146,

s. 177—207) föreslagit riksdagen att

1. besluta, att en ny samrealskola, bestående av två 5-åriga och en 4-årig
linje, skall successivt från och med budgetåret 1948/49 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Brännkyrka i Stockholm
under villkor att Stockholms stad åtager sig att ej mindre tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt
erforderlig vaktmästarpersonal än även bevilja ett engångsanslag av minst

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

10 000 kronor till bestridande av kostnaderna för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek vid samrealskolan;

2. fastställa av departementschefen angiven personalförteckning för de
allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/40;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1948/49, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;

4. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen
och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,
som föranledas av den fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor
till samrealskolor;

6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 55 882 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en av herr Arrhén m. fl. inom första kammaren väckt motion (I: 23),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta antingen att lärarna vid de
statliga pro vårsläroverken från och med budgetåret 1948/49 skola placeras
tre lönegrader högre än motsvarande befattningshavare vid andra läroverk,
samt att ersättningen till föreståndare för provårskurs, till handledare samt
för föreläsningar och övningar vid dylik kurs skall för budgetåret 1948/49
utgå i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag angående
anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid provårsläroverken, eller
att skolöverstyrelsens nu nämnda förslag skall för budgetåret 1948/49 oförändrat
godtagas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Björnsson m. fl. (I: 31) och den andra inom andra kammaren av
herr IJaqård m. fl. (II: 56), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att återupprätta den tidigare nedlagda fyraåriga reallinjen vid högre allmänna
läroverket i Borås från och med läsåret 1948—49 och i samband
därmed indraga en parallellavdelning av den treåriga reallinjen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr von
Friesen (II: 52), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta, att avlöningen
för pensionerad lärare vid läroverken och motsvarande läroanstalter,
vilken återinträder i tjänstgöring, skall sättas lika med begynnelseavlöningen
för extra lärare, därest han har heltidstjänst, och lika med eljest
utgående timläraravlöning, därest han har deltidstjänst;

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 268),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att från och med budgetåret
1948/49 vid de allmänna läroverken skola anställas kontorsbiträden enligt
följande regler: vid varje läroverk med mer än 650 lärjungar anställes ett
kontorsbiträde med hel tidst jänstgöring och vid varje högre allmänt läroverk
med ett lärjungeantal mellan 375 och 650 lärjungar samt vid varje
realskola med mer än 500 lärjungar ett kontorsbiträde med deltidstjänstgöring,
varjämte vid högre allmänna läroverk med mer än 900 lärjungar
eller med mindre än 375 lärjungar och vid övriga realskolor av större storleksordning
anslås medel till rektors förfogande för kontorsgöromål;

dels en inom andra kammaren av herrar Ljungqvist och von Friesen
väckt motion (11:278), vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen
av vederbörande anslag till Allmänna läroverk, Kommunala läroverk
samt Folkskoleväsendet uttala sig för att Kungl. Maj:t vidtager erforderliga
åtgärder för att obligatorisk undervisning rörande den enskildes
och hemmets ekonomi, enligt 1940 års skolutrednings förslag, må komma
till stånd redan från och med läsåret 1948/49;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (II: 281), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till'' Kungl.
Maj:t hemställa om vidtagande av omedelbara åtgärder i syfte att helt
avskaffa terminsavgifterna vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga
skolor.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 23, II: 56, I: 32,
II: 268, II: 278 och II: 281.

Organisationsfrågor.

Nya statliga gymnasier. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att
framställningar gjorts om inrättande av nya statliga gymnasier i Borlänge,
Karlskoga, Piteå, Åmål och Ängelholm.

Skolöverstyrelsen har i utlåtanden rörande framställningarna från Borlänge,
Karlskoga och Ängelholm framhållit, att dessa gymnasiefrågor icke borde
lösas isolerade utan upptagas i ett större sammanhang. Beträffande Karlskoga
har överstyrelsen emellertid tillstyrkt statsbidrag med 15 000 kronor
till det där befintliga kommunala gymnasiet, vid vilket studentexamen första
gången avlagts våren 1947. I framställningen från Åmål anföres såsom särskilt
skäl för upprättande av ett statligt gymnasium i staden, att det från
och med innevarande budgetår upprättade treåriga kommunala realgymnasiet
redan från början vunnit sådan anslutning, främst från andra kommuner
än Åmåls stad (endast 36 procent av eleverna från staden), att två parallellavdelningar
måst inrättas, varigenom stadens utgifter blivit avsevärt
större än beräknat. Alternativt har staden med hänsyn till anförda rekryte -

57

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ringsförhållanden vid det kommunala gymnasiet anhallit om statsbidrag för
detsamma redan nu enligt samma principer, som tillämpades för vissa äldre
kommunala gymnasier.

Samrealskola i Brännkyrka. Skolöverstyrelsen föreslog år
1946 upprättande av ett högre allmänt läroverk i Brännkyrka. Förslaget
vann emellertid icke statsmakternas bifall, enär frågan härom ansågs böra
upptagas till prövning först i samband med den allmänna omprövning av
läroverksorganisationen i Stockholm, som borde komma till stånd i anslutning
till en kommande skolreform.

I utlåtande den 10 november 1947 över en framställning i ämnet från
Stockholms stad har skolöverstyrelsen emellertid uttalat, att befolkningstillväxten
i Brännkyrka varit snabbare än som kunnat förutses och att det
därför icke vore tillrådligt att vänta med inrättande av ett läroverk i
Brännkyrka. Överstyrelsen har med hänsyn härtill föreslagit att en samrealskola
med två 5-åriga och en 4-årig realskollinje måtte successivt från
och med det budgetår, då Stockholms stad ställt lämpliga lokaler till förfogande,
dock tidigast budgetåret 1948/49, upprättas i Brännkyrka, samt
att en rektorstjänst i Cb 9 och tva adjunktstjänster matte inrättas vid
skolan från och med det budgetår, då den började sin verksamhet.

Utbyte av en 3-årig realgymnasielinje mot en
4-årig i Borås. Förslag härom har med tillstyrkande av länsstyrelsen
i Vänersborg framlagts av Borås stad. Vid läroverket i Borås finnas
för närvarande endast en 4-årig latinlinje samt tva parallella linjer a^
3-årigt realgymnasium.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen. Skolöverstyrelsen funne
det självklart, att en linje av 3-årigt realgymnasium alltjämt skulle finnas
vid läroverket, för att elever vid läroverket skulle beredas tillfälle att efter
avlagd realexamen fortsätta sina studier vid gymnasiet. Det hade dock visat
si<_r? t^ det 3-ånga realgymnasiet till största delen rekryterades från läroverkets
egen realskola; under de tre sista läsaren hade antalet sadana elever
uppgått till i medeltal 36 per år. Överstyrelsen funne det sannolikt, att de
allra flesta av dessa elever skulle övergått till första ringen av 4-årigt realgymnasium,
om sådant funnits. Om den föreslagna organisationsändringen
komme till stånd, syntes samtidigt en avdelning av realskolans avslutningsklass
kunna indragas och en kostnadsminskning uppstå, första året med 1100
kronor och vid fullt genomförd omorganisation med 2 800 kronor för år.

Departementschefen har i anledning av de nu nämnda förslagen om organisationsförändringar
till en början beträffande upprättandet av nya
statliga gymnasier anfört i huvudsak följande.

I detta spörsmål ha statsmakterna under de båda sistförflutna åren intagit
den ståndpunkten, att en utvidgning av gymnasieorganisationen borde
undvikas för att man så litet som möjligt skulle föregripa en allmän över -

58

Statsutskottets utlåtande nr S.

syn av denna organisation i samband med en kommande skolreform. Någon
anledning att nu frångå denna principiella ståndpunkt finnes icke, särskilt
som jag hoppas, att förhållandena snart skola göra det möjligt att frågan
om läroverksorganisationens utbyggande med nya statliga gvmnasier tages
upp till allmänt övervägande. Jag är därför icke beredd att nu tillstyrka
de framställningar om inrättande av statliga gymnasier, som inkommit till
ecklesiastikdepartementet, sedan motsvarande spörsmål förra året framlades
för riksdagen. Under erinran om att Arvika och Söderhamn sedan
flera år samt Karlshamn och Kiruna från och med innevarande budgetår
åtnjuta understöd av statsmedel till upprätthållande av de kommunala
gymnasierna å dessa orter, finner jag emellertid skäligt, att även Karlskoga
såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning av gymnasiefrågan
kommer i åtnjutande av sådant understöd. Gymnasiet i Karlskoga
har nämligen varit i verksamhet så länge, att den första studentkullen
utexaminerats. Då detta emellertid ännu icke är fallet med det kommunala
gymnasiet i Åmål, vars verksamhet påbörjats först innevarande läsår, och
jag icke heller finner de av Åmåls stad angivna särskilda omständigheterna
motivera ett avsteg från hittills tillämpade principer beträffande understöd
till kommunala gymnasier, är jag icke beredd att i detta fall förorda sådant
understöd. Till frågan om storleken av detta understöd återkommer jag
vid behandlingen av anslaget till understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Förslaget om upprättande av en samrealskola i Brännkyrka har tillstyrkts
av departementschefen med hänsyn till den snabba befolkningstillväxten
i Stockholms södra förorter samt under erinran om det betydande
antal godkända inträdessökande i klass l5 — sammanlagt 287 barn — som
sistlidna höst måst avvisas vid de högre allmänna läroverken å Södermalm
och i Enskede.

Beträffande framställningen om utbyte av en 3-årig realgymnasielinje
mot en 4-årig i Borås bär departementschefen erinrat, att ett vid 1945
års riksdag i propositionen nr 232 framlagt förslag om enahanda organisationsändring
vid sammanlagt 14 högre allmänna läroverk — bland dem
Borås — icke vann riksdagens bifall, enär förslaget enligt riksdagens mening
skulle föregripa 1940 års skolutrednings väntade förslag till gymnasiets
omorganisation. Med hänsyn till den av riksdagen sålunda tidigare
intagna ståndpunkten till organisationsändringar av ifrågavarande slag har
departementschefen ansett sig nu icke kunna tillstyrka det framlagda förslaget
i avvaktan på de allmänna överväganden rörande gymnasieorganisationen,
vilka inom en relativt nära framtid torde komma till stånd,
sedan 1946 års skolkommission slutfört sin utredning i ämnet.

Departementschefen har slutligen anslutit sig till vissa av skolöverstyrelsen
föreslagna restriktioner i fråga om intagning av elever å vissa gymnasielinjer,
nämligen de 4-åriga latinlinjerna vid högre allmänna läroverken i
Kristinehamn och Strängnäs samt den 3-åriga latinlinjen vid högre allmänna
läroverket för gossar a Norrmalm i Stockholm, ävensom till överstyrelsens
beräkningar av det totala antalet erforderliga klassavdelningar,
nämligen 2 779, vilket innebär en ökning med 164 avdelningar.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

I motionerna I: 31 och II: 56 anföres till stöd för yrkandet om återupprättande
av en 4-årig reallinje vid högre allmänna läroverket i Borås i
huvudsak följande.

Högre allmänna läroverket i Borås var ursprungligen utrustat med ett
4-årigt realgymnasium. Vid 1927 års riksdag bestämdes att läroverkets
gymnasium skulle bestå av två linjer; dels en 4-arig latinlinje (nyinrättad),
dels en 3-årig reallinje såsom ersättning för den 4-åriga, som dittills funnits.

Det är uppenbart, att det 4-åriga realgymnasiet har stora företräden
framför det 3-åriga, då det medger en lugnare arbetstakt och därigenom
— vilket icke är minst betydelsefullt — möjliggör en bättre grundläggning
av solidare kunskaper. För vissa lärjungar, icke blott de kvinnliga, är dessutom
den 4-åriga reallinjen utan tvekan att föredraga, då den icke så
lätt som den 3-åriga leder till överansträngning.

Den bygd, det här närmast gäller, städerna Borås och Ulricehamn med
den s. k. Sjuhäradsbygden, bildar som bekant en ur olika synpunkter naturlig
enhet och ett ovanligt väl avgränsat läroverksområde om drygt
160 000 invånare. I detta område ingår en rad betydande industrisamhällen.

Från och med höstterminen 1943 ha parallellavdelningar funnits i samtliga
ringar av det 3-åriga realgymnasiet.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har i åttonde huvudtiteln avstyrkt
en av stadsfullmäktige i Borås gjord framställning om utbyte av en av de
befintliga 3-åriga realgymnasielinjerna mot en 4-årig. Det torde emellertid
böra påpekas, att de av stadsfullmäktige framförda önskemålen avse ett
av rikets allra största läroverk och att det i själva verket gäller återgång
till en tidigare anordning. Ett bifall till framställningen kan enligt vårt
förmenande icke utgöra några hinder för en blivande omorganisation av
gymnasierna. Denna kommer givetvis att verkställas utan hinder av de
skolformer, som redan finnas. I förevarande fall är anordningen ur organisationssynpunkt
i och för sig av obetydlig omfattning, men dess återverkningar
för lärjungar och på undervisningsresultat äro desto mera av
betydande räckvidd. Ser man förevarande spörsmål ur dylika synpunkter,
är det svårt att förstå de invändningar, som förebragts. När därtill lägges,
att förändringen bevisligen ur ekonomisk synpunkt medför en besparing,
äro de gjorda erinringarna ännu svårare att förstå.

Anslagsberäkningar.

I fråga om antalet nya ordinarie ämneslärare innebär
Kungl. Maj:ts förslag de förändringar i förhållande till nuvarande personalorganisation,
som framgå av följande tabell._

Motivering

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I. På grund av upprättande eller omorganisa-tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande
av kommunala mellanskolor.........

11. På grund av förstatligandet av kommunala

1

{)

;i

!l

IT

63

50

in

...

III. För ernående av bättre proportion mellan
ord. och icke-ord. lärare samt förmånligare
Icktorsrepresentation..............

Summa

10

12

lön

ir,

60

Statsutskottets utlåtande nr S.

Som av tabellen torde framgå har departementschefen räknat med att
ytterligare 9 kommunala mellanskolor skola komma under förstatligande
från och med nästa budgetår, vilket föranlett förslag om vissa nya rektorstjänster.
Det fortsatta förstatligandet av kommunala mellanskolor har vidare
föranlett förslag om 63 nya adjunktstjänster. Härtill kommer emellertid,
att rektors adjunktstjänst vid envar av de från och med innevarande
budgetår helt förstatligade kommunala mellanskolorna jämlikt beslut
av Kungl. Maj:t den 26 september 1947 må i vanlig ordning återbesättas
från och med den 1 januari 1948. Härigenom komma ytterligare 20 adjunktstjänster
att uppehållas nästa budgetår.

Slutligen har departementschefen utöver de föreslagna 12 nya lektorsbefattningarna
föreslagit återbesättande av en för närvarande vakant lektorsbefattning
vid statens normalskola.

I fråga om övningslärare har Ivungl. Maj: t föreslagit inrättande
av 7 nya teckningslärar- och 10 nya gymnastiklärartjänster samt vidare
överflyttning från kommunala mellanskolan till Burgårdens samrealskola i
Göteborg av en ordinarie tjänst i kvinnlig slöjd.

I fråga om v akt mästar personalen har skolöverstyrelsen i sina
anslags äskanden för nästa budgetår framlagt ett vittsyftande förslag till
reglering av anställningsförhållandena.

För närvarande omfattar den statliga vaktmästarorganisationen vid de allmänna
läroverken endast ordinarie och extra ordinarie tjänster. Av statsmedel
utgår även avlöning till vikarier på dessa tjänster. Övrig vaktpersonal
anställes av vederbörande lokalstyrelse och kostnaderna bestridas ur ljusoch
vedkassorna. I sina huvuddrag fastställdes denna organisation av 1939
års riksdag. 1 samband därmed bestämdes att ljus- och vedkassorna, som
ditintills bestritt alla kostnader för vaktmästarpersonal, skulle till statsverket
inleverera belopp, motsvarande kassornas utgifter under budgetåret
1938/39 för kontant avlöning åt den vaktmästarpersonal, som genom riksdagens
beslut kom i åtnjutande av lönereglering. För ändamålet har sedan
dess i avlöningsstaten för de allmänna läroverken funnits uppförd en inkomstpost
å 480 000 kronor. Eu del av dessa medel återgår emellertid till kassorna
i _ form av statsbidrag från det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till
bidrag till ljus- och vedkassorna. Sådant bidrag utgår till kassa, om för
bestridandet av de utgifter, vilka avila kassan, skulle behöva uttagas en
högre elevavgift än 30 kronor per elev och läsår.

Överstyrelsens nu framlagda förslag innebär, att staten helt och hållet
skulle övertaga kostnaderna för vaktmästarpersonalen vid läroverken, i samband
varmed ljus- och vedkassornas nyssnämnda skyldighet att inleverera
vissa belopp skulle upphöra. Överstyrelsen har vidare i detta sammanhang
— på grundval av en omfattande undersökning av behovet av vaktmästarpersonal
vid de allmänna läroverken — föreslagit de förändringar i den ordinarie
och extra ordinarie vaktmästarorganisationen, som framgå av föliande
översikt:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

1

Ca 11

Ca 10

Ca 9

Ce 11

Ce 10

Ce 9

j Nuvarande antal tjänster.......

85

64

17

1

—

34 (1/1-tid)

6 (''/»-tid)

i Ökning eller minskning enl. översty-relsens förslag ............

+ 9

+ 8

+ 9

— 1

+ 2

+ 19 (1/1-tid)

— 3 (''/»-tid)

Ett genomförande av förslaget skulle för statsverket medföra en nettoutgiftsökning
av i runt tal 270 000 kronor enligt följande specifikation:

|

Förslag

Utgiftsökning

Utgiftsminskning

(genom minskat stats-bidrag till ljus- och
vedkassorna)

Ljus- och vedkassornas skyldighet att inleverera vissa
i medel till statsverket upphör...............

480 000

390 000

1 Nya ord. vaktmästartjänster................

125 000

1

i > e. o. » ................

85 000

140 000

! Rörligt tillägg vid nya ord. och e. o. tjänster......

30 000

1

Deltidstjänstgörande och tillfällig vaktmästarpersonal . .

Summa

150 000

70 000

870 000

600 000

Nettoutgiftsökning: (870 000 — 600 000 =) 270 000 kronor.

Statskontoret har icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka överstyrelsens
ifrågavarande förslag. Även om i och för sig vissa skäl talade för
åtgärder i av överstyrelsen angiven riktning, syntes ifrågavarande spörsmål
böra upptagas till övervägande först i samband med prövningen av de förslag
till förbättringar av socialpedagogisk art inom skolväsendet, som föreslagits
av 1940 års skolutredning (stat. off. utr. 1947: 11).

DeparteTnentschejen har om överstyrelsens förslag angående vaktmästarpersonalen
anfört följande.

Skolöverstyrelsens förslag att staten helt skulle övertaga kostnaderna
för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken är avsett som
ett led i strävandena att nedbringa kostnaderna för elevernas skolgång.
Genom att ljus- och vedkassorna befrias från de dem i sådant hänseende
nu åvilande uppgifterna skulle nämligen elevernas avgifter till dessa kassor
kunna minskas. Överstyrelsens förslag synes i och för sig beaktansvärt och
jag skulle under normala förhållanden icke ha tvekat att förorda detsamma.
[ nuvarande läge torde emellertid förslaget, som beräknats medföra en
merkostnad för statsverket å omkring 270 000 kronor, icke lämpligen kunna
i sin helhet förverkligas. Jag är sålunda icke beredd att för närvarande
taga ställning till den av överstyrelsen väckta principiella frågan om statens
övertagande av samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen vid de allmänna
läroverken. Jag ifrågasätter därför icke någon ändring beträffande
skyldigheten för vissa ljus- och vedkassor att till statsverket inleverera medel,
motsvarande avlöningskostnaderna för budgetåret 1938/39 av den

62

Statsutskottets utlåtande nr S.

vaktmästarpersonal, vilken genom beslut av 1939 års riksdag blev föremål
för lönereglering. Likaledes torde det alltjämt fa ankomma på ifrågavarande
kassor att avlöna annan vaktmästarpersonal än ordinarie och extra ordinarie.

Däremot finner jag med hänsyn till läroverksorganisationens betvdande
utvidgning sedan 1939 års lönereglering ofrånkomligt att ompröva behovet
av ordinarie och extra ordinarie vaktmästare vid läroverken. Mot överstyrelsens
förslag härutinnan har jag i och för sig icke funnit anledning till
erinran, då detsamma synes bygga på de principer, som varit vägledande
vid nämnda lönereglering. Under nuvarande förhållanden nödgas jag dock
iakttaga en viss begränsning. Av de begärda ordinarie tjänsterna hänföra
sig 13 och av de extra ordinarie tjänsterna 18 till läroverk, vilka för närvarande
icke ha nagon statsanställd vaktmästare men vilka på grund av sin
storlek och andra pa fragan inverkande omständigheter utan tvivel kunna
resa berättigade anspråk på att få tillgång till dylik vaktmästarpersonal.
De flesta av dessa läroverk äro nyupprättade efter 1939. Jag anser mig därför
böra tillstyrka inrättandet av ifrågavarande tjänster. Ett bifall härtill
torde medföra ett ökat anslagsbehov'' under ordinarieposten av i runt tal
60 000 kronor, under ieke-ordinarieposten av omkring 76 000 kronor och
under anslagsposten till rörligt tillägg av cirka 17 000 kronor eller sammanlagt
av i runt tal 153 000 kronor. Emellertid medför ett bifall härtill
minskad belastning a de berörda läroverkens ljus- och vedkassor, vilket i
sin tur kan väntas föranleda en minskning av statens bidrag till dessa kassor.
Jag räknar till följd härav med att anslagsbehovet under förslagsanslaget
till bidrag till ljus- och vedkassorna skall sjunka med i runt tal
100 000 kronor. Nettoutgiftsökningen för statsverket skulle alltså inskränka
sig till omkring 53 000 kronor.

lill stöd för det i motionen 11:281 framförda yrkandet har anförts
följande.

1947 års riksdag beslöt att från och med utgången av budgetåret 1946/47
avskaffa den del av terminsavgifterna för elever vid de allmänna läroverken
vilken erlagts till statsverket. I Ivungl. Maj ris förslag härom förklarades,
att »frågan om avskaffande av lärjungeavgifterna vid de allmänna
läroverken och därmed jämförliga läroanstalter länge varit aktuell och torde
böra lösas så snart lämpligen kan ske». Det ansågs emellertid »med
hansyn till anslagsfrågornas ur teknisk synpunkt komplicerade beskaffenhet»
icke möjligt att samtidigt ställa förslag om samtliga avgifters avskaffande.

Eleverna vid nämnda läroanstalter få alltså alltjämt betala en icke obetydlig
för många ganska betungande terminsavgift, som går till skolornas
biblioteks- och materialkassor, till de s. k. ljus- och vedkassorna, som även
delvis bestuda kostnaderna för vaktmästarpersonalen. Den sammanlagda
storleken av dessa avgifter uppskattades för budgetåret 1944/45 till »icke
obetydligt över 5 000 000 kronor» och torde nu uppgå till ännu mera.

Som ett led i demokratiseringen av skolväsendet är det en angelägen
uppgift att minska kostnaderna för tillträde till läroverken och jämförliga
skolor. Det införda stipendiesystemet har i viss mån underlättat för begåvade,
mindre bemedlade ungdomar att fortsätta skolgången utöver folkskolan.
Ännu äro emellertid kostnaderna härför betungande för många

63

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och ett hinder för ett rationellt urval av elever. Ännu är i stor utsträckning
tillträde till högre skolgång ett privilegium för de mera besuttnas barn.

Den planerade stora skolreformen avser att genomgripande demokratisera
skolväsendet. Dess genomförande kommer emellertid att ta mycket
lång tid. I avvaktan härpå måste det anses som en angelägen uppgift att
så långt möjligt avlägsna de ekonomiska spärrar som finnas. Ett fullständigt
avskaffande av elevavgifterna till läroverken och jämförliga skolor
skulle utan tvivel ytterligare underlätta för mindre bemedlade att fortsätta
sin skolutbildning, och den »komplicerade beskaffenheten» torde icke
vara värre, än att dessa avgifter mycket snart skulle kunna avskaffas.
Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har emellertid i år icke
ens ansett sig kunna biträda skolöverstyrelsens förslag, att staten helt
skulle övertaga kostnaderna för vaktmästarpersonalen, varigenom kostnaderna
för elevernas skolgång skulle kunna i någon mån nedbringas. Avslaget
motiveras med att det icke är »normala förhållanden», d. v. s. det
ingår som ett led i den allmänna besparingspolitiken.

Undertecknad kan icke dela denna motivering och anser att staten helt
bör övertaga de kostnader, som nu bestridas av terminsavgifterna vid de
allmänna läroverken.

I fråga om anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl.Maj:t har skolöverstyrelsen föreslagit — förutom vissa automatiska
förändringar — bland annat åtgärder syftande till en icke oväsentlig förbättring
av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen
vid läroverk med provarskurs. En översikt av förslagen
lämnas i följande tablå:

Ersättningens storlek

Slag av ersättning

enligt nuvarande
bestämmelser

enligt överstyrelsens förslag

1. Ersättning till föreståndare för

provårskurs............

2. Ersättning till ord. och e. o. äm-neslärare vid provårsläroverk . .

1 500: —

360: -

2 000: —

Lärarna placeras en lönegrad
högre än vid övriga läroverk:
alltså lektor Ca 31, adjunkt
Ca 27, ämneslärarinna Ca 25
och e. o. adjunkt Ce 25

3. Ersättning till handledare ....

Vid samtliga provårs-läroverk:

300: — för entermins-kandidat

180: —/termin för två-terminskandidat

Vid samtliga provårsläroverk
utom i Umeå:

450: — resp.

300: —

I Umeå:

900: — resp.

600: —

4. Ersättning för föreläsningar och
övningar..............

Föreläsning: 30: —
Övning: 15: —

Föreläsning: 40: —

| Övning: 20: —

Som allmän motivering för förslagen framhåller överstyrelsen, att de förordade
förbättringarna vore nödvändiga för att säkra rekryteringen av fullgoda
lärarkrafter till pro vårsläroverken. Enär särskilda svårigheter härutin -

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nan förelåge beträffande provårsläroverket i Umeå, hade överstyrelsen ansett
ersättningen till handledare böra utgå med dubbelt så stort belopp vid detta
läroverk som vid övriga provårsläroverk.

Statskontoret har ställt sig avvisande till överstyrelsens i detta sammanhang
framförda förslag.

Departementschefen har icke ansett sig nu kunna tillmötesgå överstyrelsens
önskemål om en förbättring av de nuvarande arvodena vid provårsläroverken,
ehuru han förklarat sig finna en sådan förbättring motiverad med
hänsyn till de krav, som ställas på rektor och lärare vid dessa läroverk.

I motionen 1:23 har till stöd för förslaget om löneförbättring för lärare vid
provårsläroverk anförts bland annat följande.

Frågan om arvodet till särskilt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare
vid provårsläroverk har betydelse för alla provårsläroverk i riket men framför
allt för dem, som ligga mera perifert. Det nytillkomna provårsläroverket
i Norrland har i synnerhet haft att brottas med svårigheter beträffande
lärarrekryteringen. När provårskurs enligt riksdagens beslut från höstterminen
1943 skulle förläggas i Umeå, ansågs det angeläget, att extra
åtgärder vidtogos för att göra lärarna mera skickade för den nya uppgiften.
Dessa bestodo dels däri, att tre erfarna provårslärare från Stockholm och
Uppsala höllo orienterande föredrag för lärarna i Umeå, dels i att sex av läroverkets
egna lärare under vårterminen 1943 bereddes tillfälle att i Stockholm
och Uppsala under tre veckor följa provårsarbetet. Båda dessa åtgärder
voro givetvis av icke ringa betydelse för att giva lärarna i Umeå en bättre
insikt i de nya krav, som skulle ställas på dem. Med hänsyn till den snabba
omsättningen av lärare reducerades dock hastigt värdet av dessa anstalter.
Såsom skolöverstyrelsen i petita för budgetåret 1947/48 påpekat ha från
juli 1945 icke mindre än fem lektorer och fyra adjunkter erhållit sökt förflyttning
till annan läroanstalt. Av de sex lärare, som sändes på särskilda
studier 1943, finnas numera endast två kvar i läroverket.

Erfarenheten från de gångna åren har visat, att det är omöjligt att på ett
kvalitativt tillfredsställande sätt rekrytera lärartjänsterna vid provårsläroverket
i Norrland. Om icke resultatet skall bli, att det av riksdagen själv
beslutade provårsläroverket i Umeå av här angivna skäl måste nedläggas,
bör så snart som möjligt arvodesfrågan regleras. Överstyrelsen har härvidlag
framlagt ett förslag, som representerar ett minimum. Statsrådet har förklarat
sig ej kunna godtaga det. Följderna härav kunna icke endast för provårsläroverket
i Umeå bliva katastrofala, enär redan nu disproportionen mellan
arbete och ansvar samt ersättningen härför alstrat ett missnöje, som endast
tillbakahållits av tron på statsmakternas vilja att vidtaga förändringar så
snart detta efter krigets slut var möjligt. Att som statskontoret hänvisa till
en kommande skolreform i stort saknar i dessa sammanhang all betydelse.

Det ligger, såsom i motioner i ämnet vid 1947 års riksdag framhölls, närmast
till hands att i dagens läge jämföra lärarna vid provårsläroverk med de
folkskollärare vilka tjänstgöra vid folkskoleseminariernas övningsskolor.
Dessa äro placerade tre lönegrader högre än lärarna vid vanliga folkskolor.
Statsmakterna hava alltså i princip godtagit att placera lärare, vilka skola
handhava läraraspiranternas praktiska utbildning, i högre lönegrad än andra
för övrigt likställda lärare. Då statsmakterna i fråga om folkskolesemi -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

narierna placerat handledarna tre lönegrader högre än andra folkskollärare,
borde konsekvensen kräva, att även lärarna vid provårsläroverk placeras
tre lönegrader över lärare vid andra läroverk.

Kungl. .Maj:t har i fråga om den icke-ordinarie personalen räknat med
ett behov av 662 icke-ordinarie ämneslärare, varav 475 extra
ordinarie adjunkter, 51 extra ordinarie ämneslärarinnor och 1 extra ordinarie
övningsskollärare.

I detta sammanhang har i statsverkspropositionen behandlats frågan om
konfirmationsundervisning för elever vid läroverk och därmed
jämförliga skolor. Härom anlores följande.

I anledning av i ämnet väckt motion anhöll 1947 års riksdag (skrivelse
nr 205) om sådan ändring av läroverksstadgan, att den konfirmationsundervisning,
som genom skolornas försorg ordnas för elever tillhörande läroverk
och därmed jämförliga skolor, skulle vara avgiftsfri. I vederbörande utskottsutlåtanden
hade därvid bland annat framhållits, att det visserligen
kunde anföras, att prästerskapet icke lydde under läroverksstadgan och icke
kunde åläggas att utom den allmänna konfirmationsundervisningen mottaga
särskilda konfirmandgrupper, men att då erfarenheten visade, att
prästerskapet icke frånsade sig konfirmationsundervisning från andra konfirmandgrupper
från skolorna, en annan inställning från deras sida när det
gällde konfirmandgrupper från läroverken icke behövde befaras. Vid fall
åter, då behöriga läroverkslärare måste anlitas för denna undervisning och
ersättning till dessa måste utgå syntes nödiga medel böra få ställas till förfogande
från vederbörande skolas stat. I anslutning till vad sålunda förekommit
har § 145 läroverksstadgan genom Kungl. Maj:ts beslut den 30
juni 1947 erhållit följande ändrade lydelse: »För de lärjungar, som under
sin vistelse vid läroverket enligt vederbörande målsmans önskan skola beredas
till konfirmation, besörjer rektor tillfälle till lämplig undervisning, vilken
skall för lärjungarna vara avgiftsfri,---.»

Skolöverstyrelsen har nu framhållit, att då rektor vore skyldig att ombesörja
konfirmationsundervisning, om målsmännen det påyrka, och endast i fåtalet
fall prästvigda lärare stode till buds samt det icke syntes möjligt att ålägga
präst att åtaga sig uppgiften utan särskild ersättning, det syntes oundvikligt,
att möjligheten hölles öppen för rektorerna att även i de fall, då präst
anlitades och ersättning begärdes, utgiva dylik ersättning, om lämplig konfirmationslärare
eljest icke kunde erhållas. För ändamålet har överstyrelsen
begärt anvisande av 40 000 kronor. För konfirmationsundervisning, som
bestrides av läroverkslärare, har överstyrelsen förutsatt att ersättning skulle
utgå enligt timtaxan Tc21. Överstyrelsen har vidare i särskild skrivelse
begärt, att av den under avlöningsanslaget vid de allmänna läroverken för
innevarande budgetår uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal få taga i anspråk ett belopp av likaledes 40 000 kronor
för ersättning till präster och liirare, som bestrida konfirmationsundervisning.

Statskontoret har i utlåtande i ärendet bland annat framhållit, att, då
maximitjänstgöring som regel icke torde uttagas av någon läroverkslärare,
enligt statskontorets mening goda möjligheter syntes böra föreligga för
rektor att inom ramen för undervisningsskyldigheten ålägga vederbörande

5 Ilihang till riksdagens protokoll 19rtS. 0 samt. Nr tf.

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kristendomslärare att utan särskild ersättning meddela konfirmationsundervisning.
Beträffande de fall, då sådan undervisning fullgjordes av präst,
kunde statskontoret för sin del icke finna den omständigheten, att avgifter
tidigare i vissa fall utgått av lärjungarna för denna undervisning, utgöra
tillräcklig anledning för att ersättning av statsmedel skulle utgå som kompensation
för de numera helt avskaffade lärjungeavgifterna. Därest präst
ej skulle vilja anordna särskild undervisning för läroverkselever, funnes
möjlighet för dessa att deltaga i de allmänna konfirmationsgrupperna.

Departementschefen har för egen del i denna fråga anfört följande.

Den allmänna konfirmationsundervisning, som bedrives av prästerskapet,
är avgiftsfri. Även den särskilda konfirmationsundervisning för läroverkselever,
som bestrides av präster, synes i allmänhet ha fullgjorts utan ersättning.
I åtskilliga fall ha dock de läroverkselever, som beretts konfirmationsundervisning
i särskilda konfirmandgrupper, hittills erlagt vissa avgifter till
vederbörande präst. Från och med innevarande läsår ha lärjungarna befriats
från dessa avgifter men frågan om ersättning i annan ordning åt konfirmationsläraren
har icke slutligt lösts. För egen del skulle jag finna
mindre tilltalande att i dessa fall bereda konfirmationsläraren ersättning av
statsmedel. Frågan om staten skall utbetala ersättning eller ej synes nämligen
knappast böra göras beroende av konfirmationslärarens egen inställning.
Ä andra sidan synes det ovisst, om prästerna kunna åläggas skyldighet
att bestrida sådan särskild konfirmationsundervisning utan varje ersättning.
Det är enligt min mening påkallat med en utredning av hithörande frågor
i syfte att om möjligt få till stånd generella regler i ämnet. Emellertid synes
en provisorisk lösning av föreliggande spörsmål kunna vinnas genom en
sådan ändring av den aktuella bestämmelsen i läroverksstadgan, att åliggande
för rektor att ombesörja konfirmationsundervisning för läroverkets
elever endast föreligger, därest detta kan ske genom att läroverkslärare
åtager sig uppgiften eller att präst gör samma åtagande och därvid icke
gör anspråk på någon ersättning. Jag förutsätter därvid, att konfirmationsundervisning
genom lärare bör i viss utsträckning kunna beredas inom
ramen för vederbörandes undervisningsskyldighet. Där så icke är möjligt,
torde ersättning böra få utgå enligt gällande taxa för timlärare. Därest
riksdagen icke framställer erinran mot vad jag sålunda anfört, torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga därav betingad ändring i läroverksstadgan,
att gälla från och med nästa budgetår. Därest vid den särskilda
konfirmationsundervisning för läroverkselever, som pågår innevarande
budgetår, i något fall präst, som bestrider sådan undervisning, skulle betinga
sig ersättning härför, har det synts mig billigt att sådan ersättning
må utbetalas, dock endast i de fall, att vederbörande präst tidigare erhållit
ersättning. För ändamålet synes lämpligen den under anslaget till avlöningar
vid de allmänna läroverken för innevarande budgetår uppförda
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra få tagas
i anspråk.

Övningslärare. Av nedanstående sammanställning framgår dels omfattningen
av undervisningen i övningsämnen innevarande budgetår, dels ock
den ökning av denna undervisning, som av överstyrelsen beräknats för nästa
budgetår. Därvid ha på grund av läroverksorganisationens tillväxt rent auto -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 67

matiska ökningar och andra ökningar, innebärande viss standardförbättring,
redovisats för sig.

Övningsämne

Antal veckotimmar

1947/48

beräknad ökning 1948/49

Summa

1948/49

automatisk

annan

Teckning och välskrivning.......

5 334

396

—

5 730

Musik...................

2 869

221

100

3 190

Gymnastik med lek och idrott ....

5 800

414

246

6 460

Manlig slöjd...............

1 740

170

—

1 910

Kvinnlig slöjd..............

2 221

239

—

2 460

Hushållsgöromål.............

686

114

—

800

Motiveringen för den föreslagna ökningen, utöver den rent automatiska,
av undervisningen i musik samt gymnastik med lek och idrott ansluter sig
i allt väsentligt till vad överstyrelsen anfört i samma frågor i anslagsäskandena
för innevarande budgetår (se propositionen 1947:151 s. 55 ff.).

Departementschefen har ansett sig böra godtaga överstyrelsens beräkningar
rörande undervisningens omfattning i övningsämnen nästa läsår, så
vitt densamma bestämmes av automatiskt verkande förhållanden men däremot
icke velat tillstyrka en fortsatt avsevärd medelsanvisning för ökad
undervisning i musik samt gymnastik med lek och idrott utöver vad som
kräves av organisatoriska skäl.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning
med 3 161 000 kronor, fördelande sig på de olika anslagsposterna sålunda:

Föreslagen

Nuvarande

höjning ( + )

belopp

resp. minsk-

ning (—)

kronor

kronor

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.....

36 550 000

+ 450 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar bestäm-

da av Kungl. Maj:t.................

899 600

+ 9 000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

12 873 000

— 373 000

4.

Rörligt tillägg......................

3 325 000

+3 075 000

53 647 600

+ 3 161 000

Avgå: särskilda uppbördsmedel........... 926 600 —

52 721 000 +3 161 000

Den föreslagna anslagshöjningen hänför sig — förutom till förändringar
av automatisk natur — till de förordade nya ordinarie och icke-ordinarie

(»8

Statsutskottets utlåtande nr S.

tjänsterna. Minskningen av icke-ordinarieposten beror på att denna anslagspost
vid den schematiska uppräkningen på grund av den allmänna löneregleringen
för innevarande budgetår blivit för högt beräknad.

Motionerna I: 32 och II: 52 samt II: 278.

Till stöd för det i motionerna 1: 32 och ll: 52 framförda yrkandet i fråga
om ersättning åt pensionerad lärare vid vikariatstjänstgöring vid de allmänna
läroverken och motsvarande läroanstalter har anförts följande.

Lärarbristen vid de allmänna läroverken och övriga högre skolor tenderar
för närvarande att bli alltmera svårbemästrad. Särskilt gäller detta i fråga
om de naturvetenskapliga ämnesgrupperna, men även inom andra ämnesgrupper
råder för närvarande brist på kvalificerade läraraspiranter. Medan
man för några år sedan kunde räkna med ett tillräckligt antal fil. magistrar
att tillgå vid tillfälliga vikariat, har deras skara för närvarande nedgått
till ett så ringa antal, att det på flertalet orter är omöjligt att erhålla kompetenta
vikarier.

För att undervisningen inom mera avlägsna läroverksorter med få lärare
att tillgå för övertjänstgöring ej skall råka i fullkomligt lägervall vid inträffad
sjukdom bland lärarpersonalen, erfordras snabba och effektiva åtgärder.
Det torde vara överflödigt att närmare ingå på detta problem, sedan
skolöverstyrelsen nyligen erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda iirendet
i alla dess aspekter. Här skall endast ett delproblem behandlas.

Fn av utvägarna att ordna lärarfrågan vid tillfälliga vikariat har varit att
anlita pensionerade lärare i viss utsträckning. Denna utväg har emellertid
tills helt nyligen i avsevärd mån spärrats därav, att de i tjänst återinträdande
pensionerade lärarnas lön för varje särskilt fall skulle fastställas av
Kungl. Maj:t. Och lönen har därvid satts så lågt, att lönen -j- pensionen
avsevärt understigit den lön som den pensionerade hade, innan han avgick
ur tjänsten. Resultatet har blivit att pensionerade lärare ofta vägrat att
emottaga förordnande.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse 965/1947 har en förbättring i berörda
avseende kommit till stånd. I denna kungörelse stadgas, att pensionerad
lärare vid återinträde i tjänstgöring skall erhålla två tredjedelar av den
lön, som den lägst avlönade lärarkategorien får vid sitt första inträde på
lärarbanan. Bestämmelsen innebär, att statsverket gör en ej obetydlig vinst
vid utnyttjande av pensionerad lärares tjänst.

Risk föreligger, att även med bestämmelserna i no gällande kungörelse för
pensionerad lärares avlöning det kommer att möta svårigheter att få pensionerad
lärare att åtaga sig tillfällig undervisning. I själva verket ha också
dessa farhågor besannats.

Till stöd för det i motionen 11:278 gjorda yrkandet ifråga om obligatorisk
undervisning rörande den enskildes och hemmets ekonomi har anförts
bland annat följande.

Alla partier äro ense om att en av de mest effektiva åtgärderna för att
motverka inflationsfaran ligger i åstadkommandet av ett ökat nysparande.
För att stimulera sparandet har regeringen ju också igångsatt en särskild
sparkampanj.

Uppenbart är att om en sådan frivillig återhållsamhet skall kunna åstad -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

kommas och leda till några större resultat, så förutsätter detta också med
nödvändighet, att de enskilda människorna i landet ha förmåga att sköta
sin ekonomi på ett förnuftigt sätt. Tyvärr lära bristerna i detta hänseende
vara mycket stora. En sådan förmåga att ekonomisera kan heller inte
propageras fram genom en hastigt improviserad och sporadiskt genomförd
upplysningsverksamhet i form av annonser, tidningsartiklar och dylikt.
Konsten att hushålla kräver långvarig, målmedveten träning, och denna bör,
för att leda till bestående resultat, börja redan i ungdomsåren. Här har
bland annat skolan en mycket viktig uppgift att fylla.

Tyvärr förhåller det sig emellertid så, att den ekonomiska fostran som
f. n. meddelas i våra skolor ingalunda kan sägas motsvara tidens krav. Inom
de flesta skolformer förekommer över huvud taget ingen systematisk ekonomiundervisning,
och på de håll där sådan undervisning meddelas är den
ofta alltför litet praktiskt inriktad.

Med tanke härpå måste man på det livligaste beklaga, att av 1940 års
skolutredning framlagda och i detalj utformade förslag till en vidgad och
fördjupad ekonomiundervisning inom alla skolstadier ännu icke genomförts.
Förslagen ha. i stället vandrat vidare till den nya skolkommissionen, och
fara synes föreligga att de bli vilande tills hela den av kommissionen planerade
nya skolorganisationen någon gång i en oviss framtid kan komma att
bli genomförd. Det skulle i så fall innebära, att skolans ekonomiundervisning
icke bleve genomförd förrän kanske någon gång på 1960-talet.

Enligt vår mening borde det emellertid inte möta några större praktiska
svårigheter eller principiella betänkligheter att redan nu från skolkommissionens
övriga förslag skilja ut åtminstone den del av ekonomiundervisningen,
som avser den enskildes och hemmets ekonomi, och omedelbart införa en
sådan undervisning på skolschemat. Detta synes vara så mycket ofarligare,
som även skolkommissionen numera lär vara av den enhälliga meningen,
att sådan undervisning är av behovet starkt påkallad.

Utskottet.

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning, att ett frångående
av den principiella ståndpunkt, som statsmakterna de senare åren intagit
till frågan om upprättande av nya statliga gymnasier,
icke synes motiverat, vill emellertid i likhet med departementschefen
uttala den förhoppningen, att förhållandena snart skola göra det
möjligt, att frågan om läroverksorganisationens utbyggande med nya statliga
gymnasier tages upp till allmänt övervägande. Utskottet finner skäligt,
att Karlskoga stad — i likhet med vissa andra städer med kommunala gymnasier
— såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösningav
gymnasiefrågan kommer i åtnjutande av statligt understöd till det där
befintliga kommunala gymnasiet, som nu varit i verksamhet så liinge, att
studentexamen för första gången avlagts där i fjol. Däremot synes, såsom
departementschefen framhållit, sådant understöd ännu icke böra ifrågakomma
för det kommunala gymnasiet i Åmål, då detsamma trätt i verksamhet
först innevarande läsår.

Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet blivit övertygat
om att ett mycket starkt behov föreligger av eu omedelbar förstärk -

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ning av realskoleorganisationen i Stockholm. Utskottet
tillstyrker därför, att i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag från och med
instundande budgetår en realskola — omfattande två 5-åriga och en 4-årig
linje — upprättas i Brännkyrka.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår har överstyrelsen föreslagit
utbyte av en 3-årig realgymnasielinje i Borås mot
en 4-årig. Departementschefen har erinrat om att ett av Kungl. Maj:t
vid 1945 års riksdag framlagt förslag om enahanda organisationsändring
vid sammanlagt fjorton högre allmänna läroverk — däribland Borås —
icke vann riksdagens bifall, enär förslaget enligt riksdagens mening kunde
föregripa 1940 års skolutrednings väntade förslag till gymnasiets omorganisation.
Med hänsyn till den av riksdagen sålunda tidigare intagna ståndpunkten
i frågan har departementschefen icke ansett sig nu kunna tillstyrka
överstyrelsens förslag i avvaktan på de allmänna överväganden rörande
gymnasieorganisationen, vilka inom en relativt nära framtid torde komma
till stånd, sedan 1946 års skolkommission slutfört sin utredning i ämnet.

I motionerna I: 31 och IT: 56 har framlagts förslag av enahanda innebörd
som överstyrelsens ovannämnda hemställan.

Då utskottet icke funnit skäl att frångå den principiella inställning till
organisationsändringar av nu ifrågavarande slag, som legat till grund för
1945 års riksdags beslut i ärendet, anser sig utskottet böra biträda den av
departementschefen nu intagna ståndpunkten i frågan och anser sig alltså
icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 31 och II: 56.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av nya ämneslärartjänster,
nämligen sammanlagt 10 rektors-, 12 lektors-, 130
adjunkts- och 15 ämneslärarinnetjänster, av vilka flertalet tjänster betingas
av organisatoriska skäl, främst det fortsatta förstatligandet av kommunala
mellanskolor. Icke heller har utskottet funnit anledning till erinran mot
förslaget om inrättande av nya ordinarie övningslärartjänster.

Överstyrelsens förslag att staten helt och hållet skulle övertaga kostnaderna
för vaktmästar person a len skulle innebära, att den skyldighet
som nu i detta hänseende åvilar läroverkens ljus- och vedkassor
skulle upphöra, vilket i sin tur skulle möjliggöra en sänkning av de avgifter,
eleverna ha att erlägga till dessa kassor. Utskottet finner förslaget i och för
sig utgöra ett beaktansvärt led i strävandena att avskaffa samtliga elevavgifter
vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter.
Det skulle även vara ägnat att åstadkomma en välbehövlig förenkling i
fråga om det för närvarande ganska invecklade ekonomiska mellanhavandet
mellan staten och ifrågavarande kassor. Man kan emellertid enligt utskottets
mening i nuvarande finansiella läge icke bortse från de förhållandevis
stora merkostnader, som ett realiserande av förslaget skulle åsamka statsverket.
Utskottet har därför i likhet med departementschefen icke ansett

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

sig för närvarande böra ifrågasätta någon ändring beträffande sättet för
bestridandet av kostnaderna för vaktmästarpersonalen.

Utskottet får erinra, att 1940 års skolutredning i sitt betänkande med
utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska anordningar inom
skolväsendet (SOU 1947: 11) förordat åtgärder i syfte att göra undervisningen
vid de högre statliga och kommunala läroanstalterna avgiftsfri.
Bland annat skulle detta enligt utredningens förslag ske genom att statsverket
helt övertoge kostnaderna för vaktmästarnas avlöning. Enligt utskottets
uppfattning tala vägande skäl för att hela frågan om att göra
undervisningen avgiftsfri upptages till behandling i ett sammanhang. Med
hänsyn till att ifrågavarande spörsmål redan är föremål för Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet, saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen
att, såsom i motionen 11:281 ifrågasatts, hos Knngl. Maj:t göra någon
framställning i frågan. Utskottet får emellertid uttrycka den förhoppningen,
att förhållandena snart skola göra det möjligt för Kungl. Maj:t att för riksdagen
framlägga förslag i ämnet.

Med anledning av motionen II: 268 må erinras om att inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga i december 1947 framlagt vissa förslag
rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Enligt utskottets mening äro snara åtgärder behövliga för ett rationellare
ordnande av arbetet på rektorsexpeditionerna, så att rektorerna i största
möjliga utsträckning kunna befrias från administrativa göromål och därigenom
beredas möjlighet att ägna mer tid och arbete åt sina pedagogiska
uppgifter. Utskottet finner önskvärt, att riksdagen snart beredes tillfälle
att taga ställning till på ifrågavarande sakkunnigutredning grundat förslag.
I avvaktan härpå synas inga åtgärder böra vidtagas, som kunna anses
föregripa ett kommande ställningstagande. Utskottet anser sig därför icke
böra biträda det i motionen II: 268 framställda yrkandet. Utskottet vill
emellertid i detta sammanhang erinra om möjligheten för rektor att för
närvarande för renskrivningsgöromål anlita medel ur ljus- och vedkassan.

Vad angår motionen I: 23 får utskottet — under erinran om av fjolårets
riksdag gjort uttalande i frågan — framhålla, att starka skäl tala fölen
förbättring av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen
vid provårsläroverken. Även departementschefen
har förklarat sig finna åtgärder i sådan riktning i och för sig motiverade
med hänsyn till de krav, som ställas på rektor och lärare vid dessa
läroverk, ehuru han icke nu ansett sig kunna tillmötesgå av överstyrelsen
framställda önskemål härutinnan. Utskottet utgår därför från att Kungl.
Maj:t alltjämt ägnar frågan uppmärksamhet och för riksdagen framlägger
förslag i ämnet, så snart förhållandena det medgiva. Utskottet anser sig
alltså böra avstyrka bifall till ifrågavarande motion.

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Beträffande gymnastikundervisningen vill utskottet erinra
om att för innevarande budgetår medel anvisats för ytterligare 250 veckotimmar
utöver den rent automatiska ökningen av timantalet på grund av
högre elevantal, i syfte att genom minskning av gymnastikavdelningarnas
storlek skapa bättre betingelser för denna undervisning. För nästa budgetår
har departementschefen emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka någon
utökning av gymnastikundervisningen utöver vad som kräves av rent organisatoriska
skäl. Utskottet vill uttala önskvärdheten av att de åtgärder i
riktning mot en minskning av gymnastikavdelningamas storlek, som vidtagits
för innevarande budgetår, snart kunna ytterligare fullföljas.

Det i motionerna I: 32 och II: 52 berörda spörsmålet om ersättning
åt pensionerad lärare vid vikariatstjänstgöring
har, enligt vad utskottet under hand inhämtat, beaktats vid den utredningrörande
åtgärder för förbättrad lärarrekrytering, som verkställts inom skolöverstyrelsen
och som snart torde komma att överlämnas till Kungl. Maj:t.
Under sådana förhållanden har utskottet ansett det i första hand böra
ankomma på Kungl. Maj:t att överväga ifrågavarande spörsmål, varför
motionerna icke torde böra av riksdagen bifallas.

I motionen II: 278 har yrkats, att riksdagen måtte uttala sig för att
Kungl. Maj:t vidtager erforderliga åtgärder för att obligatorisk undervisning
rörande den enskildes och hemmets
ekonomi enligt 1940 års skolutrednings förslag må komma till stånd
redan från och med läsåret 1948/49. Utskottet delar motionärernas uppfattning
om värdet av en på lämpligt sätt anordnad ekonomiundervisning
i skolorna. Utskottet vill framhålla, att denna fråga redan uppmärksammats
av bland annat skolöverstyrelsen, som i ett till skolmyndigheterna
utsänt cirkulär betonat angelägenheten av att denna undervisning beredes
det utrymme vid skolorna, som inom ramen för gällande kursplaner är
möjligt. Att i skolfrågans nuvarande läge förorda längre gående åtgärder
i enlighet med vad i motionen ifrågasatts synes utskottet icke vara lämpligt.

Emot departementschefens anslagsberäkningar har utskottet icke funnit
anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag besluta, att en
ny samrealskola, bestående av två 5-åriga och en 4-årig
linje, skall successivt från och med budgetåret 1948/49 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i
Brännkyrka i Stockholm under villkor att Stockholms
stad åtager sig att ej mindre tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

Statsutskottets utlåtande nr S.

73

bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal än även bevilja
ett engångsanslag av minst 10 000 kronor till bestridande
av kostnaderna för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek vid samrealskolan;

b) avslå motionerna I: 31 och II: 56 om upprättande av
en 4-årig realgymnasielinje vid högre allmänna läroverket
i Borås;

B. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 23 samt II: 268,

1. fastställa följande personalförteckning för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlönings grupp

III Cb 13

21 » » » » » »II Cb 12

24 » » » * » »I Cb 11

5 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp IV . Cb 10

24 » » » » III . . Cb 9

36 » » > » II . . Cb 8

75 » » » » I . . Cb 7

500 lektorer.............................Ca 30

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 498 uppehållas.

1 779 adjunkter...........................Ca 26

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så
många, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie
stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1 737.

318 ämneslärarinnor.......................Ca 24

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast
så många, att antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster
ä ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger samman -

lagt 316.

4 övningsskollärare.....................Ca 23

89 vaktmästare..........................Ca 11

70 » Ca 10

20 » Ca 9

129 lärare i teckning...................... A 20

88 » » musik........................ A 20

120 » » gymnastik med lek och idrott..... A 20

34 lärarinnor i kvinnlig slöjd A 16

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Tjänstemän å övergångsstat.

46 adjunkter............................Ca 25

Anm. Av dessa adjunktstjänster m& uppehållas endast så
många, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie
stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1 737.

8 ämneslärarinnor.......................Ca 25

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast
så många, att antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster
å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt
316.

1 lärare i teckning...................... A 21;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda
personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1948/49, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

3. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis..............kronor 37 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinn -

liga sakkunniga,
b) Arvoden åt till-

kronor

500

synslärare.....

c) Personliga till-läggsarvoden åt

>

14 000

första lärarinnor
d) Arvoden åt skol-läkare m. m., för-

600

slagsvis.......

e) Arvoden åt biblio-

»

320 000

tekarier.......

>

115 000

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

f) Arvoden åt sekreterare
m. m. . . . kronor 217 000

g) Särskilda arvo den

vid provårsläroverk.
......

h) Särskilda arvo den

vid statens
aftonskola.....

i) Arvode åt biträ dande

föreståndarinna
.......

j) Personlig löne fyllnad

åt vissa
rektorer.......

224 200

6100

1 200

10 000

908 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis........... * 12 500 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_6 400 000

Summa kronor 56 808 600

Särskilda upjpbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms
stad.......kronor

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar
och
hyror........... »

3. Avkastning av do nationer

från kronan
m. m........ »

4. Av vaktmästare erlagda
hyror samt ersättning
för bränsle

och lyse......... »

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning. . _»__

15 000

274 000

37 600

120 000

480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 55 882 000;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser
från personalförteckningen och de överskridanden

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas
av den fortsatta ombildningen av kommunala mellan -skolor till samrealskolor;

5. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 55 882 000 kronor;

C. att motionerna I: 32 och II: 52 icke må av riksdagen
bifallas;

D. att motionen II: 278 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

E. att motionen II: 281 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

141 :o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 147, s. 207 och 208), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 232 500
kronor.

142:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 208), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för
skolhälsovård för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 10 500 kronor.

143:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 208 och 209), vilket innebär en
anslagsminskning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 132 000 kronor.

144:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 209), vilket innebär en
anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch
vedkassorna för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

145:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 209), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett
anslag av 8 500 kronor.

146:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 209 och 210), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt lärarkandidater under
provårstjänstgöring för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.

147:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 210 och 211), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1948/49 anvisa
ett anslag av 10 000 kronor.

148:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 211 213),

vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 225 000 kronor.

149:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:
Bidrag till praktiska mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 155, s. 213—216), innebärande anslagshöjningar med respektive
3 000 000, 730 000 och 2 423 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

1. besluta, att de för budgetåret 1947/48 gällande provisoriska
avlöningsbestämmelserna för övningslärare vid de
högre kommunala skolorna skola i huvudsak äga tillämpning
jämväl för budgetåret 1948/49;

2. medgiva, att för budgetåret 1947/48 gällande grunder
för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyr -

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ortstillägg åt vissa övningslärare vid nämnda skolor skola
äga tillämpning jämväl för budgetåret 1948/49;

3. för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor
ett förslagsanslag av 5 200 000 kronor.

150:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre
kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s.
216—218), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

151 :o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 218—221), vilket innebär
en anslagshöjning med 93 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
må under budgetåret 1948/49 utgå tilläggsunderstöd
i enlighet med vad departementschefen förordat;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
870 500 kronor.

152:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 221 och 222), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
278 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av
terminsavgifter under läsåret 1948/49 vid vissa högre flickskolor
i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för
samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i
propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under
punkten 158 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1948 års statsverksproposition.

79

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 222—224), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 67 300 kronor.

154:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 224), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 40 000 kronor.

155:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 224—227) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska
skolan i Stockholm för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.

l56:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

162, s. 227), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 800 kronor.

157:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

163, s. 227), vilket innebär en anslagsminskning med 6 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 000
kronor.

158:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 227 och 228), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer utskottet,

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslag stås ........................ kronor 45 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t . . » 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... » 51 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ......... » 10 500

Summa kronor 110 000;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
110 000 kronor.

159:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 228 och 229), vilket
innebär en anslagsminskning med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

160:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 229), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet.

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Stipendier för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 3 000 kronor.

161 :o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 229 och
230), vilket innebär en anslagshöjning med 4 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 31 200 kronor.

162:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl.
Maj:t har (punkt 168, s. 230—232) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 125 300 kronor, vilket inne -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

bär en anslagshöjning med 2 500 kronor, belöpande på de till tillfällig löneförbättring
beräknade anslagsmedlen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Näsström m. fl.
(I: 60) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson i Göingegården
rrv. fl. (II: 90), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att dels bevilja
ett bidrag av 7 780 kronor till Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
för dubblering av lanthushållslärarinnekursen vid skolan, dels anvisa 35 000
kronor till en kurs i Norrland för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår
hemställt om anvisande av, bland annat, 7 000 kronor för möjliggörande av
fortsatt utökning av elevantalet i fackskolans lanthushållslärarinn ekurs.
Härom har överstyrelsen anfört följande.

För att möjliggöra en utökning från 18 till 30 elever i den lärarinnekurs
i huslig ekonomi med lanthushållning vid fackskolan, som tog sin början
höstterminen 1946, tilldelade Kungl. Maj:t genom beslut den 11 oktober
1946 fackskolan ett bidrag av 7 000 kronor för budgetåret 1946/47 att utgå
från åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. I 1947 års
åttonde huvudtitel beräknades för avslutande av kursen, som är tvåårig,
enahanda belopp för budgetåret 1947/48.

Genom beslut den 8 augusti 1947 har Kungl. Maj:t från åttonde huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter tilldelat fackskolan 7 000 kronor
för att möjliggöra en utökning av elevantalet i den hushållslärarinnekurs,
som höstterminen 1947 tagit sin början vid skolan.

Den beräknade höjningen med 7 000 kronor för nästa budgetår betingas
därav, att överstyrelsen beräknat medel under förevarande anslag icke blott
för avslutande av den lärarinnekurs, som påbörjats höstterminen 1947, utan
jämväl för fortsatt utökning av elevantalet i den kurs, som avses börja
höstterminen 1948.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att förorda, att medel
nu beräknas för fortsatt utökning av elevantalet i den lanthushållslärarinnekurs,
som skall taga sin början höstterminen 1948.

Till stöd för de i motionerna I: 60 och II: 90 framförda yrkandena har
anförts i huvudsak följande.

Under de senaste åren har en påtaglig brist på hushållslärarinnor, såväl
skolköks- som lanthushållslärarinnor, förelegat. Med anledning härav har
Fackskolan beviljats statsunderstöd för att höstterminerna 1946 och 1947
intaga dubbla avdelningar — 30 elever i stället för 18 — av den tvååriga
lanthushållslärarinnekursen. Statens skolköksseminarium har genom nedläggning
under två år av parallellavdelningen av den ettåriga kursen för
utbildande av hemföreståndarinnor höstterminen 1947 kunnat utöka elevantalet
i den tvååriga lärarinnekursen med åtta. Några ytterligare åtgärder

6 — Bihang till riksdagens protokoll 19h8. 6 sand. Nr 8.

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för att utöka lärarinneutbildningen ha icke vid de nu befintliga seminarierna
kunnat vidtagas eller föreslås. Då utredning om lärarinneutbildningen
pågår, har ej heller överstyrelsen ansett motiverat att framlägga förslag,
som skulle kunna föregripa utredningen. I innevarande års petita har överstyrelsen
likväl — på grund av Ateneums skolköksseminariums nedläggande
—- framlagt förslag om ny förläggningsort för sådan lärarinneutbildning,
nämligen till Norrland. Överstyrelsen har förvissat sig om att detta förslag
ligger i linje med vad utredningen kommer att föreslå.

Särskilt under de två sista åren har bristen på lärarinnor varit påtaglig
och i ständig stegring. Särskilt stora svargheter ha förelegat att erhålla
lärarinnor till landsbygdens fortsättningsskolor, speciellt i Norrland. Såväl
skolköks- som lanthushållslärarinnor äga behörighet att undervisa i denna
skolform. Vid ett stort antal lanthushållsskolor har det även varit omöjligt
anskaffa tillräckligt antal lärarinnor. Också vid skolor för yrkesundervisning
och inom andra skolformer har bristen på lärarinnor förmärkts; att
anskaffa kompetenta vikarier har ofta varit ogörligt.

Enligt ännu ej offentliggjorda beräkningar inom förut omnämnda utredning
uppgår — med nuvarande utbredning av undervisningen i hushållsgöromål
— behovet av årligen utexaminerade lärarinnor till lägst 110
under åren 1947/50. Efter år 1950 kommer detta behov att successivt
stegras, så att det beräknas komma att uppgå till cirka 160 år 1960.

Aren 1948 och 1949 kommer på grund av förut omnämnda åtgärder
ungefär det antal lärarinnor, som motiverar dessa års behov, att utbildas.
Då en viss eftersläpning av lärarinneutbildningen föreligger, blir det likväl
under dessa år med största sannolikhet en viss brist på lärarinnor. Under
år 1950 komma, om ej större statsanslag än vad som föreslagits i propositionen
beviljas till denna lärarinneutbildning, endast cirka 80 lärarinnor att
utexamineras. Behovet för detta år är som anförts 110.

Den stora brist på lärarinnor, som år 1950 således kan förväntas, kommer
utan tvekan att främst drabba landsbygdens skolor, nämligen lanthushållsskolorna
och fortsättningsskolorna, vilka redan nu ha starkast
känning av lärarinnebristen. Mest kännbar torde bristen bli i Norrland.
Med den stora, många gånger omvittnade arbetsbörda, som landsbygdens
kvinnor ha, är det av synnerlig vikt, att de beredas tillfälle att lära sig
sköta hemarbetet på ett rationellt sätt. Det är därför ytterst beklagansvärt
med den minskning av undervisningen i liushållsgöromål på landsbygden,
som kommer att bliva en följd av inskränkningen i lärarinneutbildningen.

Vi anse därför, att medel bör av riksdagen beviljas till en hushållslärarinneutbildning
i överensstämmelse med vad som av skolöverstyrelsen
föreslagits.

För att Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala hösten 1948 — i likhet
med vad två gånger skett ■—- skall kunna utöka elevantalet i sin lanthushållslärarinnekurs
från tidigare 18 till 30 elever erfordras ett statsunderstöd
av 7 780 kronor (grundbidrag 7 000 kronor -j- 780 kronor för tillfällig
löneförbättring åt de vid kursen undervisande lärarinnorna enligt nu gällande
bestämmelser). Detta måste anses såsom ett jämförelsevis mycket
ringa belopp för ett årsunderstöd till en kurs för utbildning av lärarinnor.

Då bristen på hushållslärarinnor varit särskilt utpräglad i Norrland,
anse vi det av utomordentlig betydelse, att en utbildningskurs förlägges
dit såsom ersättning för den utbildning, som vårterminen 1948 nedlägges

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

vid Ateneums skolköksseminarium. Den nordligaste utbildningsanstalten
för hushållslärarinnor är Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Antalet
elever i norrlandskursen beräknas till 16. Inträdesfordringar vid undervisning
vid kursen böra i stort sett överensstämma med bestämmelserna härom
vid de nuvarande seminarierna för utbildning av hushållslärarinnor.
Kursen bör knytas till en statlig utbildningsanstalt, lämpligen till ett folkeller
småskoleseminarium, varigenom undervisningen i sådana ämnen som
pedagogik och psykologi lätt skulle kunna ordnas. Det synes föreligga goda
möjligheter att exempelvis förlägga utbildningen till folkskoleseminariet
i Umeå. Även om kursen förlägges till ett seminarium bör den dock ha
egen föreståndarinna.

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för kursen
under budgetåret 1948/49 belöpa sig till 35 000 kronor, häri inberäknat
ett belopp av 3 000 kronor för stipendier till eleverna. Såsom en jämförelse
vilja vi påpeka, att 1947 års riksdag beviljade ett belopp av 34 000 kronor
till en ettårig kurs för utbildning av barnavårdslärarinnor. I denna summa
har även inräknats ett stipendiebelopp av 3 000 kronor.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har i motionerna
I: 60 och El: 90 yrkats anvisande av dels 7 780 kronor till fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala för fortsatt utökning av elevantalet i skolans lanthushållslärarinnekurs,
dels ock 35 000 kronor till en särskild kurs i Norrland
för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål. Skolöverstyrelsen har
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlagt förslag av liknande innebörd.

Utskottet är ense med motionärerna om behovet av snara åtgärder för avhjälpande
av den brist på skolköks- och lanthushållslärarinnor, som för
närvarande råder och som kan väntas komma att ytterligare skärpas. Emellertid
är hela frågan om lärarinneutbildningen på det husliga området för
närvarande föremål för utredning genom en särskilt tillkallad sakkunnig,
och enligt vad utskottet under hand inhämtat, torde resultatet av utredningen
kunna väntas föreligga inom den närmaste tiden. Utskottet räknar
med att på utredningen grundat förslag kommer att så snart som möjligt
av Kungl. Maj:t föreläggas riksdagen. Då en sådan organisatorisk förändring
av lärarinneutbildningen, som anordnandet av den föreslagna särskilda
skolkökslärarinnekursen i Norrland skulle innebära, synes kunna föregripa
den pågående utredningen och de överväganden, som denna torde ge anledning
till, har utskottet icke ansett sig kunna förorda, att medel nu anvisas
till nämnda kurs.

Beträffande den föreslagna medelsanvisningen till fortsatt utökning av
elevantalet i lanthushållslärarinnekursen i Uppsala må erinras, att Kungl.
Maj:t tidigare vid ett par tillfällen anvisat medel till detta ändamål ur
åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Utskottet finner önskviirt,
att med nuvarande brist på lärarinnor en begränsning av utbildningsmöjlig -

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

heterna om möjligt undvikes, och förutsätter, att medel för ändamålet skola
även för nästa budgetår kunna anvisas på nyssnämnda sätt.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 125 300 kronor,

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 60 och II: 90, i vad desamma
avse ökad medelsanvisning till fackskolan i Uppsala,
såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 125 300
kronor;

b) att motionerna I: 60 och II: 90, i vad desamma avse
medelsanvisning till en kurs för utbildning av skolkökslärarinnor
i Norrland, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

163:o) Understöd till Göteborgs skolköksseminarium. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 232), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till Göteborgs skolköksseminarium
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
10 800 kronor.

164:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 232 och
233), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 408 000 kronor.

165:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Kungl.
Maj:t har (punkt 172, s. 233—235) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor. — Centralnämnden
hade hemställt om ett anslag av 27 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt motion (II: 280), vari hem -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

ställts, att riksdagen måtte besluta att upprätta en fond för internationellt
ungdomsutbyte och till denna årligen avsätta ett belopp av 200 000 kronor.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har framhållits betydelsen
av att den svenska ungdomen finge ekonomisk möjlighet att bryta sin nuvarande
isolering. Genom resor till utlandet kunde ungdomen hämta kunskaper
och erfarenheter även utanför landets gränser och samtidigt där
knyta vänskapsband med ungdomen i andra länder och på så sätt bidraga
till stärkandet och fördjupandet av vänskapen mellan folken.

Utskottet vill framhålla, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget
icke oväsentligt understiger det av centralnämnden såsom erforderligt beräknade
beloppet. Även om enligt utskottets mening en större medelsanvisning
till förevarande ändamål i och för sig varit motiverad, har utskottet
likväl ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker
alltså bifall till det i motionen II: 280 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor;

b) att. motionen II: 280 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

166:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 235), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.

167:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 235 och
236), vilket innebär en anslagsminskning med 9 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

168:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 236), vilket inne -

86 Statsutskottets utlåtande nr 8.

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

169:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 236 och 237), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

170:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken in. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 237
och 238), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

171 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. Psykologiskpedagogiska
institutet: Omkostnader. Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökningar och kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 178, s. 238—240) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för psykologiskpedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 24.

Befattning. Lönegrad.

1 sekreterare ................................ Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1948/49:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 87

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ..............kronor 1500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 12 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 1 500

Summa kronor 15 000;

c) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
kronor;

d) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 7 100
kronor;

e) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar
och kurser för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.

172:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 179, s. 240—243), vilket innebär en anslagsminskning
med 27 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
350 000 kronor.

173:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 243 och 244), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt lärjungar vid högre
läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 8 000 000 kronor, varav högst 3 250 000 kronor må användas
till behovsstipendier.

174:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 181, s. 244 och 245), vilket innebär en anslagsminskning med
150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för studier genom korrespondens
och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 245),
vilket innebär en anslagsminskning med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem för
lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

176:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 183, s. 246), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

177:o) Bidrag till August Abraliamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 248), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1948/49 anvisa
ett anslag av 10 700 kronor.

178:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 248), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

179:o) Fortbildningskurs för lärare vid nomadskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 248 och 249), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för lärare vid
nomadskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 9 400 kronor.

89

Statsutskottets utlåtande nr 8.

180:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188,
s. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa till
jolkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

181 :o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189,
s. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

182:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 190, s. 250), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

183:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 191, s. 250—252), vilket innebär en anslagshöjning
med 60 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 800 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................•...... » 148 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 101 400

Summa kronor 1 050 000;

b) till Follcskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

184:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 192, s. 252), vilket innebär en anslagsminskning med
10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolijispektionen: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 287 000
kronor.

Skolmåltider.

185:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har (punkt
193, s. 252—256) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor,

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt motion (II: 157),
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag
rörande bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1948/49
måtte besluta dels att höja det nuvarande bidragsunderlaget till 80 öre, dels
ock att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utarbetande av nya bidragsbestämmelser
i fråga om statsbidrag till skolmåltider, i vilka hänsyn
borde tagas inte, som nu är fallet, endast till antalet skattekronor per invånare,
utan jämväl till andra förhållanden, vilka borde beaktas, såsom
gles bebyggelse, där verksamheten blir spridd på ett stort antal mindre skolor
med lågt elevantal etc.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kronor,
föranledd av den fortsatta utbyggnaden av skolmåltidsverksamheten.

I detta sammanhang har berörts frågan om bestridandet av kostnaderna
för bespisning av barn från annan kommun än skolkommunen.

Skolöverstyrelsen har härvidlag anfört i huvudsak följande.

Vid anmälan i propositionen 1946:174 av frågan om statsbidrag till anordnande
av skolmåltider anförde departementschefen, att skoldistrikt eller
kommun, som i sin skolmåltidsverksamhet mottoge lärjungar från annan
kommun, i statsbidrag borde erhålla hela kostnaden för bespisningen av
sådana barn eller hela bidragsunderlaget, nu 60 öre per måltid. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed men framhöll (skrivelsen 1946: 215), att departementschefen
syntes ha förutsatt, att skolkommunen skulle bestrida de merkostnader,
som kunde uppstå för det fall att skolmåltiden skulle betinga
ett pris av mer än 60 öre. Riksdagen ansåg, att detta förhållande måhända
kunde komma att medföra vissa svårigheter, och förutsatte, att uppmärksamhet
skulle ägnas detta spörsmål. Bland annat med anledning härav har
överstyrelsen hos 90 skoldistrikt och skolor gjort förfrågan om kostnaderna
för skolmåltidsverksamheten (oberäknat utgiften för lokal). I 68 procent
av svaren uppges, att totalkostnaden per måltid hållit sig vid eller under
60 öre. Kostnaderna i olika delar av landet synas icke utvisa någon markant
skillnad. Ju större skolanläggningen är, desto lägre blir i vissa fall

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

kostnaderna per måltid. Ueräknas medelpriset med hänsyn till antalet utspisade
måltider, visar undersökningen en kostnad av 55 öre. Detta beror
doek på att några stora skoldistrikt med låga kostnader och ett stort antal
utspisade elever dominerar. De högre skolorna ha vanligen icke högre kostnader
än folkskolorna. Flera skoldistrikt meddela, att främst på grund av
höjda personallöner kostnaderna för budgetåret 1947/48 torde bliva högre.
Undersökningen ger vid handen, att några generella åtgärder nu icke äro
erforderliga för att skoldistrikt eller kommun ej skall betungas med utgifter
för annat distrikts eller annan kommuns i skolmåltiderna deltagande lärjungar.
Skulle i något fall åtgärder vara påkallade i sådant syfte, synes 4 §
i statsbidragskungörelsen kunna tillämpas. Enligt denna paragraf må Kungl.
Maj:t, då synnerliga skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag än
()0 öre.

I anslutning till denna ståndpunkt har skolöverstyrelsen med anledning
av en framställning från Karlskrona stad för skolmåltidsverksamheten i
staden tillstyrkt ett bidragsunderlag av 76 öre per barn och måltid för de
lärjungar, som icke tillhöra Karlskrona.

Departementschefen har anfört följande.

I likhet med överstyrelsen anser jag icke några generella åtgärder nu
erforderliga i syfte att förhindra, att skoldistrikt eller kommun betungas
med utgifter för barn från annan kommun. Vid bedömande av förevarande
spörsmål bör man icke förbise de fördelar i skilda hänseenden, som för
exempelvis en stad med ett högre allmänt läroverk äro förknippade med tillströmningen
av elever från andra kommuner. Man synes vidare vara berättigad
att antaga, att kostnaderna för utspisningen av skolortens egna lärjungar
bli förhållandevis mindre genom att utspisningen omfattar även ett
stort antal elever från andra kommuner. Nu angivna synpunkter i förening
med angelägenheten att skapa ett i tillämpningen så enkelt bidragssystem
som möjligt utan att därigenom mer betydande intressen åsidosättas föranleda
enligt min uppfattning, att en mycket restriktiv hållning måste intagas
till framställningar om höjt bidragsunderlag vid utspisning av »främmande»
barn. Under hänvisning till vad sålunda anförts är jag icke beredd att tillmötesgå
de av Karlskrona stad i sådant hänseende framförda önskemålen.

I motionen II: 157 har till stöd för förslaget om ändrade grunder för statsbidrag
till anordnande av skolmåltider anförts i huvudsak följande.

Statsbidraget till skolbarnsbespisningen utgår efter ett system, som syftar
till att vara skatteutjämnande, men som i praktiken mest tillvaratager statens
intressen. Det är faktiskt så konstruerat, att kommunernas andel ökas
i dubbel måtto, medan statens minskas. Kostnaderna för skolmåltiderna
komma att stiga väsentligt på grund av stegrade matvarupriser m. m. Redan
nu bär utvecklingen medfört sä kraftiga förändringar i de redan från
början tänkta proportionerna mellan statens och kommunernas andel, att
en höjning av det nuvarande bidragsunderlaget och en ändring av statsbidragsbestämmelserna
synas vara ofrånkomliga.

Då erfarenheterna från Västerbottens län givit vid handen att kostnaden
för skolbarnsbespisningen synnerligen hårt drabbar skoldistrikt med gles befolkning,
där verksamheten är spridd på ett stort antal mindre skolor, är
det uppenbart att vid fastställandet av statsbidragsproeenten borde jämväl

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hänsyn tagas till skolbarnsfrekvensen, skolornas* belägenhet och andra på
den ekonomiska bärkraften inverkande faktorer.

En tänkbar lösning vore att den bidragssökande kommunen lämnades
möjlighet att, med hänsyn till särskilda åberopade omständigheter av tidigare
angiven art, varvid livsmedelsprisen, som i Norrland ställa sig betydligt.
högre än i andra delar av landet, böra beaktas, få den statsbidragsprocent,
efter vilken normalbidraget i varje särskilt fall skall utgå, höjd
med ytterligare högst 10 procent. Den möjlighet som nu förefinnes att dispensvägen
erhålla högre procentsats än gällande bestämmelser föreskriva
är icke tillfyllest. Det är alldeles uppenbart, att ett skoldistrikt, där de flesta
skolorna bestå av en undervisningsavdelning med en lärare och ett barnantal
mellan 10—20 elever, kommer i ett synnerligen ofördelaktigt läge jämfört
med ett skoldistrikt med ett fåtal skolor med ett stort barnantal vid
de flesta av dessa.

Den eller de, som bli anställda i ett skoldistrikt av den först nämnda
typen för handhavande av skolbamsbespisningen, avseende matens tillagning,
dukning, diskning etc., betinga sig ett dagarvode av, lågt räknat, 5—0
kronor. Överstiger icke barnantalet 12 elever, räcker icke hela det utgående
statsbidraget ens till kostnaderna för skolmåltidens iordningställande. Följaktligen
får ett sådant skoldistrikt, förutom andra svårigheter av administrativ''
art, ensamt betala hela kostnaden för själva måltiden utan att något
sparsamhetsbefrämjande moment blivit eftersatt.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 14 000 000 kronor.

Beträffande motionen II: 157 vill utskottet framhålla, att den av överstyrelsen
verkställda undersökningen rörande kostnaderna för skolmåltidsverksamheten
icke synes ge vid handen, att en generell höjning av bidragsunderlaget
för närvarande skulle vara påkallad. Man torde emellertid icke
böra förbise, att en fortsatt prisstegring måhända kan komma det nuvarande
bidragsunderlaget att framstå såsom väl lågt. Utskottet utgår ifrån,
att Kungl. Maj:t har uppmärksamheten riktad på nämnda förhållande. I
anledning av vad i motionen anförts får utskottet framhålla, att utskottet
är medvetet om att i vissa särskilda fall ett högre bidragsunderlag kunde
vara motiverat än det nu gällande. Det må emellertid erinras, att för dylika
fall redan nu en möjlighet finnes att efter framställning hos Kungl. Maj:t
få högre bidragsunderlag fastställt än 60 öre.

Med hänsyn till den korta tid, varunder de nuvarande statsbidragsbestämmelserna
tillämpats, och då utskottet icke blivit övertygat om lämpligheten
av att utbygga det nuvarande förhållandevis enkla och överskådliga
bidragssystemet med bestämmelser i av motionärerna angiven riktning,
har utskottet icke funnit skäl föreligga att hos Kungl. Maj:t göra framställning
om utarbetande av nya bestämmelser i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts finner utskottet motionen
II: 157 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande spörsmålet om bestridandet av kostnaden för bespisning avbarn
från annan kommun än skolkommunen har utskottet ansett sig böra

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

biträda den av departementschefen intagna ståndpunkten såväl till denna
fråga i allmänhet som till den föreliggande framställningen från Karlskrona
stad. I enlighet med vad utskottet tidigare anfört förutsätter emellertid
utskottet, att fortsatt uppmärksamhet ägnas även detta spörsmål.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att statsbidrag enligt
vanliga grunder icke bör utgå till s. k. skolköksmåltider.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 14 000 000 kronor;

b) att motionen II: 157 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

186:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 256), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.

187:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 256 och 257), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av -personal
för skolmåltider för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.

Folkskoleväsendet.

188:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 196, s. 257—265) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
225 600 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en höjning med 87 000 000 kronor, huvudsakligen
föranledd av den allmänna löneregleringen. Därjämte har Kungl.
Maj :t föreslagit meddelande av särskilda bestämmelser för innevarande budgetår
angående förskott å statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och
småskolor.

Enligt gällande statsbidragsbestämmelser skall länsstyrelsen (statskontoret)
utan särskild rekvisition till skoldistrikt utbetala förskott å statsbidraget
för löpande redovisningsår i följande ordning. I början av juli, oktober
och januari utbetalas förskott varje gång med belopp, motsvarande fjärde -

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

delen av de förskott distriktet sammanlagt uppburit det senast förflutna
redo\ isningsaret. I början av april utbetalas förskott med belopp, motsvarande
skillnaden mellan 90 procent av statsbidraget för det senast förflutna
redovisningsåret och summan av de förskott, som tidigare utbetalats för
löpande redovisningsår. Såsom statsbidrag skall härvid anses det belopp, som
beräknats för distriktet efter frånräknande av pensionsavdrag, pensionsavgifter,
hyresavdrag samt belopp motsvarande viss sjukpenning. Slutreglering
av statsbidraget sker först under budgetåret näst efter det redovisningsår,
varunder avlöningarna utbetalats.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att de från och med innevarande budgetår
beslutade ändringarna av löne- och statsbidragsgrunderna komme att
medföra en stark ökning av medelsbehovet under denna anslagspost under
nästa budgetår. Med hänsyn till att för skoldistrikt på grund av förskottsbestämmelserna
kunde uppkomma svårigheter att gälda lärarlönerna under
innevarande budgetår har överstyrelsen föreslagit, att särskilda bestämmelser
av närmare angiven innebörd skulle meddelas om utbetalande av förskott
under budgetåret 1947/48.

Riksräkenskapsverket och statskontoret ha biträtt tanken om särskilda
bestämmelser i förevarande hänseende för innevarande budgetår men var
för sig föreslagit avvikande utformning av dessa bestämmelser.

Departementschefen har i förevarande avseende anfört i huvudsak följande.

Jag är ense med myndigheterna om lämpligheten av att särskilda bestämmelser
om förskott å statsbidrag till avlönande av lärare vid folkoch
småskolor meddelas för innevarande budgetår. Beträffande dessa bestämmelsers
innehåll ansluter jag mig till statskontorets förslag, som innebär
att statskontoret och länsstyrelserna skola utan särskilt rekvisitionsförfarande
i förskott till skoldistrikten under budgetåret 1947/48 utbetala sammanlagt
högst 90 procent av statens bidrag till lärarlönerna för budgetåret
1946/47, kostnaderna för kristillägg och provisoriskt lönetillägg däri
inbegripna.

Vad jag sålunda förordat torde i enlighet med statskontorets beräkningar
komma att medföra en merbelastning av det å riksstaten för innevarande
budgetår uppförda förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor med
närmare 37 miljoner kronor. Med hänsyn till merbelastningens storleksordning
torde nyssnämnda anslag böra förstärkas genom att ett tilläggsanslag
å nyssnämnda belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. Härom gör jag hemställan senare denna dag.

Därest förskott å statsbidrag under innevarande budgetår utgår i enlighet
med vad jag föreslagit torde anslagsposten till bidrag till avlöning åt lärare
vid folk- och småskolor för nästa budgetår i nära anslutning till statskontorets
förslag böra beräknas till 225 miljoner kronor, innebärande en höjning
med 87 miljoner kronor. Jag erinrar om att denna anslagshöjning föranledes
av den allmänna lönereglering, som trädde i kraft den 1 juli 1947, samt att
höjningen delvis motväges av en minskning av anslagen till kristillägg och
till provisorisk löneförbättring.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

Departementschefen har vidare berört frågan om inrättande av nya
ordinarie lärartjänster inom folkskolan och föreslagit att beslutanderätten
i dessa frågor skulle anförtros åt skolöverstyrelsen. Departementschefen
har härom anfört följande.

För närvarande gäller, att ny ordinarie lärartjänst icke må inrättas utan
Kungl. Maj:ts medgivande. I samband med de pågående undersökningarna
rörande möjligheterna att ernå ett snabbare och enklare förvaltningsförfarande
har ifrågasatts att överflytta beslutanderätten i berörda avseende
till skolöverstyrelsen. Jag vill för egen del förorda en dylik åtgärd. Jag förutsätter
härvid, att överstyrelsen vid prövning och avgörande av frågor om
inrättande av nya ordinarie tjänster kommer att följa de riktlinjer, som i
propositionen 1946: 242 (s. 51) angivits för inrättande av dylika tjänster.
Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag sålunda
förordat, torde Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela beslut i ämnet av
nyss angiven innebörd.

Utskottet finner i likhet med departementschefen och vederbörande
myndigheter särskilda bestämmelser angående förskott å statsbidrag till
avlönande av lärare vid folkskoleväsendet erforderliga för innevarande
budgetår. Utskottet kan ansluta sig till vad departementschefen i sådant
avseende förordat och tillstyrker även att förevarande anslag för nästa bud,-getår i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 225 600 000
kronor.

Emellertid har utskottet — med beaktande av de lättnader som redan
genom Kungl. Maj:ts förslag skulle beredas skoldistrikten att gälda lärarlönerna
— ansett det därutöver kunna ifrågasättas om icke exempelvis
genom en höjning av förskottsprocenten vissa ytterligare fördelar skulle
kunna vinnas för skoldistrikten. Utskottet anser sig icke utan närmare utredning
kunna förorda en åtgärd i sådan riktning men utgår från att Kungl.
Maj:t ägnar frågan uppmärksamhet. Utskottet har vidare uppmärksammat
den omgång, som ofta är förenad med den slutliga regleringen av
statsbidraget för ett budgetår och som gör, att det kan dröja avsevärd
tid efter bidragsrekvisitionens ingivande till länsstyrelsen innan utbetalningen
av bidraget sker. Det är givetvis ur skoldistriktens synpunkt önskvärt,
att denna väntetid kan nedbringas så mycket som möjligt.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att beslutanderätten i
fråga om inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid folkskoleväsendet anförtros
åt skolöverstyrelsen och förutsätter därvid liksom departementschefen,
att överstyrelsen vid prövning och avgörande av hithörande frågor
kommer att följa de riktlinjer, som angivits i propositionen 1946: 242
(s. 51) och som icke föranlett erinran från riksdagen sida. Enligt vad utskottet
bär sig bekant kunna i vissa skoldistrikt, särskilt på landsbygden,
olägenheter uppstå genom att ordinarie folkskollärare i sådana distrikt med
tjänstledighet från sina befattningar därstädes, uppehålla icke-ordinarie
lärartjänster på annat håll, oftast i städer eller större samhällen. Utskottet

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

får i anslutning härtill endast framhålla, att det icke föreligger någön
skyldighet för skoldistrikt att bevilja ordinarie lärare tjänstledighet för
uppehållande av icke-ordinarie lärarbefattning å annan ort och att enligt
utskottets uppfattning en viss återhållsamhet vid beviljande av dylik
tjänstledighet torde vara motiverad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 225 600 000 kronor.

189:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 265 och 266),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m. Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 720 000 kronor.

190:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s.
266), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

191:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 266 och 267), vilket innebär en anslagshöjning
med 225 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 4 250 000 kronor.

192:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 200, s. 267), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushålls g öromål vid egentliga folkskolor
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
425 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

193:o) Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 267 och
268), vilket innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och
vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

194:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
202, s. 268), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolcrr m. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.

195:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 203, s. 268—271), vilket innebär en anslagsminskning med 13 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens
barn för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 kronor.

196:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 271—273), vilket innebär en anslagshöjning
med 200000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

197:o) Folkskolor m. in.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 273), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 8 100 kronor.

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr S.

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

198:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 206, s. 273 och 274), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
hem för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
2 250 000 kronor.

199:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 274
och 275), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor.

200:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
208, s. 275 och 276), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna
för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000
kronor.

201 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor
m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 209, s. 276—282) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1948/49 anvisa dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten
ett förslagsanslag av 16 000 000 kronor, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag
till vissa fullbordade byggnadsarbeten ett förslagsanslag av 2 000 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Jones Erik Andersson
m. fl. (I: 111) och den andra inom andra kammaren av herr Onsjö m.fl.
(II: 182)'', i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till
provisoriska skolbyggnader skall utgå efter samma grunder, som gälla för
bidrag till vanliga skolbyggnader.

Beträffande motiveringen för det sålunda framställda yrkandet hänvisas
till motionen I: 111.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

ICungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget till Bidrag till vissa
byggnadsarbeten en höjning med 4 000 000 kronor och i fråga om anslaget till
Bidrag till vissa fnllbordade byggnadsarbeten oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har departementschefen tagit upp ett av 1946 års
skolkommission den 18 mars 1947 avgivet förslag om statsbidrag till
provisoriska byggnader för folkskolan. Förslaget grundar
sig på en av kommissionens delegation för skolbyggnadsfrågor utarbetad
promemoria i ämnet. Delegationen har däri framlagt en utredning rörande
behovet och lämpligheten av att möjligheter skapas för skoldistrikten att för
folkskolans räkning uppföra provisoriska, mindre materialkrävande lokaler
för att avhjälpa den brist på undervisningslokaler, som uppstått på grund av
knappheten på byggnadsmaterial och den starka ökningen av barnantalet
i folkskolans årsklasser till följd av de senaste årens nativitetsstegring. På
grundval'' av den verkställda utredningen har delegationen framlagt förslag
till en enkel, mindre materialkrävande skolbyggnad, avsedd att kunna stå till
tjänst under den tid, angivna förhållanden kunde väntas kvarstå. Delegationen
uttalar emellertid starka principiella betänkligheter mot att lokaler av
provisorisk natur användas för skolundervisningen. Med hänsyn till landsbygdens
särskilda förhållanden borde dylika byggnader endast i undantagsfall
förekomma annat än i städer och större samhällen.

Den föreslagna byggnadstypen är en envåningsbyggnad av trä, innehållande
4 klassrum, kapprum, lärarrum, materialrum, städskrubb och eventuellt
pannrum. Klassrummens planmått är 6,5 X 9 meter för 35 elever och 6,5 X 8
för 30 elever. Rumshöjden är 3,25 meter. Enheter av denna byggnadstyp
kunna adderas till varandra, så att klassrumsbyggnader erhållas i storlekar,
som bli multiplar av 4 klassrum. Uppvärmningen av byggnaden har ansetts
böra ske antingen med kamin eller med ett system med varmluft enligt följande
principer:

Luften värmes i ett varmluftsaggregat med fläkt i samband med en varmvattenpanna,
placerad i pannrummet. Från aggregatet i pannrummets tak
ledes luften ned till en trumma under golv i byggnadens längdriktning. Från
denna trumma fördelas luften i mellanrummet mellan golvbrädema och undervarande
fyllning, som täckes med masonit, fram till fönstervägg, där den
blåses upp under fönster. Den förbrukade luften återtages genom en trumma
i tak till varmluftsaggregatet, där friskluft kan tillföras för utspädning av
den förbrukade luften.

Då ifrågavarande varmluftssystem, som ännu ej i större utsträckning blivit
prövat, ansåges materialbesparande, ställde sig billigt att anordna och
vore lättskött, har delegationen ansett det vara värdefullt att på ett aktuellt
fall företaga prov med ett på angivet sätt luftuppvärmt provisoriskt
hus, innan systemet rekommenderades för användning i större skala.

Delegationen har räknat med att provisoriska byggnader av den föreslagna
typen skola kunna begagnas såsom skollokaler under en tid av högst 15 år.

I fråga om storleken av statsbidraget till de provisoriska byggnaderna har
skolkommissionen föreslagit, att detta skall graderas efter skoldistriktens ekonomiska
bärkraft på i princip samma sätt som gäller betriiffande bidrag till

100

Statsutskottets utlåtande nr S.

vanliga skolbyggnader. Med hänsyn till de särskilda förhållandena har emellertid
en höjning av procentsatserna ansetts böra ske. Minsta bidraget föreslås
till 65 procent och högsta bidraget till 90 procent av bidragsunderlaget,
20 000 kronor per klassrum.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vidkommande det av 1946 års skolkommission framlagda förslaget om
statsbidrag till provisoriska folkskolebyggnader vill jag till en början framhålla,
att jag till fullo delar de betänkligheter, som kommissionen själv och
flertalet remissinstanser uttalat mot att lokaler av provisorisk natur användas
vid skolundervisningen. Otvivelaktigt kunna därav uppstå sådana
olägenheter ur såväl pedagogiska som hygieniska synpunkter, att endast
mycket trängande skäl böra föranleda, att en dylik utväg tillgripes. De nuvarande
besvärliga förhållandena på arbetsmarknaden i förening med det till
följd av nativitetsstegringen kraftigt svällande elevantalet i folkskolan göra
emellertid, att man enligt min uppfattning icke utan vidare kan ställa sig
avvisande till den av kommissionen framförda tanken. Jag förutsätter emellertid,
att förläggandet av undervisning till provisoriska byggnader bör
ifrågakomma endast i undantagsfall som en sista utväg att lösa förefintliga
lokalsvårigheter. Jag är även av den uppfattningen, att denna byggnadstyp
praktiskt taget endast bör komma till användning vid sådana skolor, där
lokalsvårigheterna främst avse brist på klassrum men i övrigt lokaler för specialsalar,
toaletter m. m. finnas. Härigenom torde den praktiska användningen
av provisoriska lokaler i huvudsak komma att begränsa sig till städer
och större samhällen.

Mot det av kommissionen framlagda typförslaget till provisorisk skolbyggnad
har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Även de gjorda
kostnadsberäkningarna anser jag mig kunna godtaga. Beträffande frågan om
statsbidrag till dessa byggnader är jag benägen att ansluta mig till en av
undervisningsrådet D. Andersson inom skolkommissionen förordad linje med
en enhetlig, läst procentsats, varigenom bland annat skulle vinnas en förenklad
handläggning. Bidraget torde böra få fastställas till högst 75 procent
av bidragsunderlaget, beräknat på sätt kommissionen föreslagit. Därest riksdagen
icke framställer erinran mot vad jag sålunda anfört, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Departementschefen har slutligen tillstyrkt statsbidrag till två provisoriska
folkskolebyggnader, den ena i Norrköping och den andra (Rönneholmsskolan)
i Malmö. Den förstnämnda skolan är uppförd helt i enlighet med
skolkommissionens typförslag och uppvärmningen sker medelst varmluftssystemet.
Rönneholmsskolan åter, vilken färdigställts år 1945, är av något
gedignare utförande än de provisoriska byggnader, varom nu eljest är fråga.

Utskottet tillstyrker, att förevarande båda anslag i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföras med 16 000 000 respektive
2 000 000 kronor.

Med hänsyn till de hygieniska och pedagogiska olägenheter, vilka otvivelaktigt
kunna vara förknippade med användningen av provisoriska skolbyggnader
av den typ, departementschefen förordat, delar utskottet de

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

av 1940 års skolkommission och departementschefen uttalade betänkligheterna
mot användningen av dylika lokaler vid skolundervisningen. Utskottet
har emellertid funnit, att det nuvarande bekymmersamma läget i
fråga om möjligheterna att eljest tillgodose det stora lokalbehovet för folkskolan
motiverar, att man som en nödfallsutväg under en övergångstid tillgriper
en sådan anordning.

Med hänsyn härtill har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts
förslag. Utskottet får emellertid uttryckligen framhålla, att förläggandet
av undervisning till provisoriska byggnader bör ifrågakomina endast i undantagsfall
som en sista utväg att lösa förefintliga lokalsvårigheter. Utskottet
delar även departementschefens uppfattning, att denna byggnadstyp
praktiskt taget endast bör komma till användning vid sådana skolor,
där lokalsvårigheterna främst avse brist på klassrum men i övrigt gemensamma
lokaler, såsom specialsalar, toaletter m. m. finnas. Utskottet anser
sig vidare böra framhålla, att dylika lokaler icke lämpligen synas böra komma
till användning i sådana delar av landet, där de klimatiska förhållandena
ställa särskilt stora krav på uppvärmningen.

I fråga om grunderna för ifrågavarande statsbidrags utgående har departementschefen
förordat, att bidrag till provisoriska skolbyggnader skall
utgå enligt en enhetlig, fast procentsats, vilken borde fastställas till högst
75 procent av bidragsunderlaget. I motionerna I: 111 och II: 182 har yrkats,
att beträffande detta statsbidrag skulle tillämpas samma grunder som för
vanliga skolbyggnader, innebärande gradering av bidragen efter kommunernas
ekonomiska bärkraft in. m. Vid sin prövning av denna fråga har
utskottet funnit övervägande skäl tala för den av departementschefen intagna
ståndpunkten. Även om detta innebär ett frångående av det eljest
tillämpade bidragssystemet beträffande skolbyggnader, torde några vägande
invändningar knappast kunna riktas häremot, då det här endast är fråga
om en provisorisk anordning. Utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka
ifrågavarande motioner.

Vad departementschefen anfört och förordat beträffande statsbidrag till
vissa redan uppförda folkskolebyggnader av provisorisk natur i Malmö och
Norrköping har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) till Folkskolor m. rnBidrag till vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
16 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa jullbordade
byggnadsarbeten för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 111 och II: 182 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

202 :o) Folkskolor in. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 282), vilket
innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

203 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler m. in.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 282), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler in. m. för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

204:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 212, s. 282 och 283), vilket innebär en
anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 2 700 000 kronor.

205 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Folkskolor
m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. Kungl. Maj:t har
(punkt 213, s. 283 och 284) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
Kungl. Maj:t må under budgetåret 1948/49 bevilja byggnadsbidrag till
tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor, dels
till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, dels ock till Folkskolor
in. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Johansson i Mysinge och Nilson i Spånstad väckt
motion (II: 360), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de fasta
belopp på respektive 12 000 och 8 000 kronor, som kunna utgå till skoldistrikt
för anskaffande av tjänstebostäder till lärare, skola höjas, så att de
komma att motsvara ungefär 40 procent av distriktens anskaffningskostnader.

Från och med budgetåret 1947/48 tillämpas nya bestämmelser angående
statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare. Statsbidraget utgöres
dels av byggnadsbidrag, vilket utgår till skoldistrikt vid nybyggnad av
tjänstebostad eller vid inköp av hus, avsett att användas som tjänstebostad,
ävensom, under vissa förutsättningar, vid om- eller tillbyggnad eller mera

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

omfattande ändringsarbeten å redan befintlig tjänstebostad, dels av övergångsbidrag,
vilket utgår till skoldistrikt, som under de sistförflutna 20 åren
verkställt nybyggnad av tjänstebostad eller nedlagt mera avsevärda kostnader
på om- eller tillbyggnad av tjänstebostad.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget till byggnadsbidrag
en höjning med 900 000 kronor, varjämte förutsatts, att Kungl. Maj:t skall
iiga under nästa budgetår bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med
tillhopa 4 000 000 kronor. Anslaget till övergångsbidrag är nytt för innevarande
budgetår och har föreslagits uppfört med 475 000 kronor. Samtidigt
bortfaller det hittillsvarande anslaget till tjänstebostadsbidrag, som
nu utgår med 3 300 000 kronor. Sammanlagt innebär därför Kungl. Maj:ts
förslag en anslagsminskning med 1 925 000 kronor.

Till stöd för det i motionen II: 360 framförda yrkandet har anförts i
huvudsak följande.

Från och med budgetåret 1947/48 tillämpas det nya statsbidragssystem
beträffande tjänstebostäder för folkskolans lärare, som beslöts vid 1946 års
riksdag. Enligt detta kan ett skoldistrikt erhålla ett fast belopp av 12 000
kronor som byggnadsbidrag för nybyggnad av en tjänstebostad eller inköp
av hus, avsett att användas som tjänstebostad, med omkring 90 m2 golvyta
och 8 000 kronor för en bostad med omkring 55 in2 golvyta. I intet fall må
dock byggnadsbidraget överstiga 40 procent av skoldistriktets kostnader.

Då 1946 års riksdag fattade sitt beslut utgick man från den förutsättningen,
att de fasta beloppen på respektive 12 000 och 8 000 kronor skulle
motsvara ungefär 40 procent av skoldistriktets kostnader för anskaffande
av en tjänstebostad. Sedan dess ha emellertid byggnadskostnaderna stigit
ganska avsevärt.

Under sådana förhållanden motsvara de fasta beloppen i statsbidrag icke
så stor del av skoldistriktens kostnader, som 1946 års riksdag förutsatte.
Med hänsyn till de ändrade förhållandena borde det vara riktigt att nu
anpassa statsbidragen efter de höjda kostnaderna. Om man håller fast vid
den principen, att staten bör lämna 40 procent av kostnaderna för anskaffande
av tjänstebostäder, böra de fasta bidragen höjas, så att de komma att
motsvara denna procentsats. Med hur stort belopp dessa fasta bidrag böra
höjas anse vi oss icke kunna med säkerhet avgöra, men med ledning av de
ansökningar om bidrag, som inkommit till skolöverstyrelsen, torde det vara
möjligt att räkna fram ett medeltal av anskaffningskostnaderna för en
tjänstebostad. Huruvida en sådan höjning i sin tur kräver en höjning av
det till 1 miljon kronor upptagna anslaget till byggnadsbidrag till tjänstebostäder
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 torde det få
ankomma på vederbörande utskott att pröva.

Utskottet vill i anledning av motionen IT: 360 erinra, att de nuvarande
bestämmelserna angående byggnadsbidrag till tjänstebostäder trätt i kraft
först den 1 juli 1947, varför man ännu blott har ringa erfarenhet av deras
tillämpning i praktiken. Även om på sina håll statsbidraget av olika skäl
skulle täcka endast en mindre del av byggnadskostnaderna än som vid
bidragsgrundernas fastställande förutsatts, synes det dock knappast motiverat
att för närvarande vidtaga någon generell höjning av bidragsbelop -

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

pen. Det bör emellertid icke förbises, att en fortsatt allmän stegring av
byggnadskostnaderna kan komma de nuvarande bidragsbeloppen att framstå
såsom mindre väl avvägda. Utskottet utgår ifrån, att skolöverstyrelsen
har sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande och hos Kungl.Maj:t
gör den framställning i ämnet, som kan befinnas påkallad. Av vad utskottet
sålunda anfört torde framgå, att utskottet icke ansett sig böra biträda det
i motionen II: 360 gjorda yrkandet.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag förevarande
båda anslag för nästa budgetår uppföras med 1 000 000 respektive 475 000
kronor ävensom att Kungl. Maj:t bemyndigas att under nämnda budgetår
bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med tillhopa 4 000000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1948/49 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för
folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor;

c) till Folkskolor m. mÖver gångsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
475 000 kronor;

II. att motionen IT: 360 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

206:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 284 och 285), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 21 900 kronor.

207:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoeh
radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 215, s. 285), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag
av 77 000 kronor;

b) till Folkskolor in. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av
40 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

208:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kung], Maj:ts förslag
(punkt 210, s. 285—287), vilket innebiir en anslagshöjning med 74 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 263 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................... » 78 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 32 500

Summa kronor 398 000;

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 398 000 kronor.

209:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 217, s. 288), vilket innebär en anslagshöjning med 7 900 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 242 100 kronor.

210:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 288 och 289), vilket
innebär en anslagshöjning med 5 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 26 100 kronor.

211:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 289), vilket innebär en anslagsminskning
med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor.

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

212:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s.
289—291), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar
i gällande grunder för statsbidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet; b)

till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av
fartsättningsskolväsendet för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 650 000 kronor.

213:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 221, s. 291 och 292), vilket innebär en
anslagsminskning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildning skurser
för lärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 13 900 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

214:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 222, s. 292), vilket innebär en anslagshöjning med 715 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000
kronor.

215:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 292 och 293), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 6 200 kronor.

216:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 224, s. 294), vilket innebär en anslagshöjning med 235 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000
kronor.

217:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 294), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

107

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

218:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 294 och 295), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 39 000 kronor.

219:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 227, s. 295 och 296), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.

220:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.
Majrt har (punkt 228, s. 296) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 4 000 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 5 800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl. väckt motion (II: 185),
vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett anslag av 9 000 kronor för
anordnande enligt skolöverstyrelsens förslag av en kurs för yngre folkhögskollärare
rörande den svenska folkhögskolans tradition och undervisningsmetoder.

Beträffande motiveringen för det sålunda framförda yrkandet hänvisas
till motionen.

Departementschef en har icke ansett sig kunna nu förorda, att medel beräknas
för den i motionen åsyftade av skolöverstyrelsen föreslagna kursen för
yngre folkhögskollärare.

Utskottet vill i anledning av motionen II: 185 framhålla, att det hade varit
önskvärt, om den ifrågavarande kursen, vilken i viss mån skulle kunna tillgodose
folkhögskollärarnas pedagogiska utbildning, kunnat komma till stånd.
Utskottet har emellertid ansett sig under nuvarande förhållanden böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså bifall till motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen 11:185, till Folkhögskolor:
Understöd för utbildning av lärare för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Abnormundervisningen.

221 :o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
22.9, s. 297—299) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Läroanstalter
för blinda: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
610 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 40 000 kronor. Anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar har därvid föreslagits
uppförd med oförändrat belopp, 12 600 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag än att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, vilken för innevarande budgetår uppförts
med 12 600 kronor men som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1947 må för budgetåret överskridas med 100 kronor, bör för nästa budgetår
uppföras med (12 600 -j- 100 =) 12 700 kronor. Hela anslaget bör därför
uppföras med (610 000 + 100 =) 610 100 kronor.

Utskottet, hemställer,

att riksdagen må i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag
a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 331 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 12 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 202 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 64 200

Summa kronor 610 100;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 610 100 kronor.

222:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 230, s. 299—301), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
204 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S. 109

223:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 301 och 302),
vilket innebär en anslagshöjning med 45 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t..........

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ..........................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........

kronor 118 700

» 8 500

» 241 000

» 41 800

Summa kronor 410 000;

b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 410 000 kronor.

224:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 302), vilket
innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

225:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, s. 303), vilket innebär eu anslagsminskning
med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindslcolelever
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 10 600 kronor.

226:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 303), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

Ilo Statsutskottets utlåtande nr 8.

227.o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 235, s. 303 och 304), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Understöd åt blivande blindlärare
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 1 800 kronor.

228:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts försåg
(punkt 236, s. 304), vilket innebär en anslagsminskning med 5 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 10 000
kronor.

229 :o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 304 och
305), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

230:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 305), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt
vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1948/
49 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

231 :o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 305 och 306), vilket innebär
en anslagshöjning med 11 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett
anslag av 21 000 kronor.

232:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 306), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

in

233:o) Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 306), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kursverksamhet m. m.
för dövstumma för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
12 000 kronor.

234:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 306 och 307), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstast för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 122 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ......................... » 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.....1J_._» 14 400

Summa kronor 137 400

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ............. kronor 71 500

Nettoutgift kronor 65 900;

b) till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
65 900 kronor.

235:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 307), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 21 300 kronor.

236:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 245, s. 307), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 1 000
kronor.

237:o) Anordnande av en kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 308), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av en kurs för utbildning
av lärare för hörselsvaga för budgetåret 1948/49 anvisa
ett anslag av 4 000 kronor.

Yrkesundervisningen.

238:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
248, s. 309—316) föreslagit riksdagen att dels besluta att personalförteckningen
för de högre tekniska läroverken skall, tills vidare från och med
budgetåret 1948/49, erhålla av departementschefen angiven ändrad lydelse,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de högre
tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49, dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 394 000 kronor.

Ivungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har bland annat föreslagit inrättande
av 4 extra ordinarie kanslibiträdestjänster vid de läroverk, där arbetstiden
för skrivbiträden uppgår till i genomsnitt 2 000 timmar per år eller därutöver,
nämligen läroverken i Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro.

Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda överstyrelsens
förslag härutinnan, enär resultatet av den pågående utredningen rörande
organisationen av arbetet å rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter borde avvaktas, innan frågan om inrättande av
kanslibiträdestjänster vid de tekniska läroverken toges upp till övervägande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I anledning
av överstyrelsens för yrkesutbildning av departementschefen icke
biträdda hemställan om inrättande av extra ordinarie kanslibiträdestjänster
vid vissa läroverk vill utskottet erinra om vad utskottet under
punkten 140:o) anfört rörande önskvärdheten av att förslag snart förelägges
riksdagen i anslutning till det av särskilda sakkunniga avgivna betänkandet
rörande organisationen av arbetet å rektorsexpeditionerna vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att personalförteckningen för de högre tekniska
läroverken skall, tills vidare från och med budgetåret
1948/49, erhålla ändrad lydelse på sätt härefter angives.

Personalförteckning.

Befattning. .Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

106 lektorer .................................. Ca 30

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skol läkare

m. m., förslagsvis
........kronor 20 950

b. Arvoden åt bibliotekarier
........ » 7 970

c. Arvoden åt bokfö rings-

och skrivbiträden
åt rektorer » 25 000

d. Arvode åt biträdande
rektor .... » 1 500 » 55 420

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 1 313 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 280 000

Summa kronor 3 468 420

Särskilda uppbärdsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 74 420

Nettoutgift kronor 3 394 000;

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 394 000 kronor.

8 — Bihang till riksdagens ''protokoll 19^8. G samt. Nr 8.

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

239:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 249, s. 316 och 317), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 060 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
334 000 kronor.

240:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker in. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 317—319), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 342 600 kronor.

241 :o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för
högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj-.ts förslag
(punkt 251, s. 319), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning
to. to. för högre tekniska läroverket i Stockholm
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.

242:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 252, s. 319), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

243:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 320), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 18 400 kronor.

244:o) Understöd åt liandelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 255, s. 320—322), vilket innebär en anslagshöjning med 83 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 588 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 115

245:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från
enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256,
s. 322), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

246:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 323 och 324), vilket innebär en
anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.

247:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 324), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 930 000 kronor.

248:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 325 och 326), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.

249:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 260, s. 326—328), vilket innebär en anslagshöjning
med 475 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 2 775 000 kronor.

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

250:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 328—330), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdom för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 90 000 kronor.

251 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 330), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

252:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 330), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 225 000 kronor.

253:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 331), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

254:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 331 och 332),
vilket innebär en anslagshöjning med 6 800 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för
utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 46 400 kronor.

255:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s.
332), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

256:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 333),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

257:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268,
s. 333—335), vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m . för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 44 700 kronor.

258:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s.
335—341), vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 58 500 kronor.

259:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 270, s. 341), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 33 000
kronor.

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

260:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 341 och 342), vilket innebär en anslagsminskning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa
m.vi. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 1 150 000 kronor.

261 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 342—344),
vilket innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 223 000 kronor.

262:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 344 och 345), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

263:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 274, s. 345 och 346), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor.

264:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t
har (punkt 275, s. 346) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor, innebärande
oförändrad medelsanvisning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har den 20 juni 1947 avgivit utredning
med förslag angående utbildning av lärare för industri och hantverk
vid anstalter för yrkesundervisning m. in. (stat. off. utr. 1947:55). Däri
har överstyrelsen hemställt, att under här ifrågavarande anslag måtte för
budgetåret 1948/49 beräknas 172 000 kronor för utbildning av lärare i
industri och hantverk samt handel. Beloppet avser två pedagogiska kurser
för blivande lärare i yrkesarbete, yrkespedagogiska kurser för timlärare,
praktisk lärarutbildning för 15 assistentlärare, korrespondensstudier för
ett 25-tal yrkeslärare samt en kurs för utbildning av vissa lärare vid högre
tekniska läroverk, en kurs för utbildning av blivande heltidsanställda handelslärare
och yrkespedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att lägga det av
överstyrelsen avgivna utredningsförslaget till grund för framställning till
1948 års riksdag. Vid sådant förhållande borde anslaget uppföras med oförändrat
belopp, 110 000 kronor, och disponeras för i huvudsak samma slag
av kurser som innevarande budgetår, dock att inom ramen av tillgängliga
medel ändringar i anslagsdispositionen borde få vidtagas i anslutning till
överstyrelsens förutnämnda förslag eller på grund av eljest föreliggande särskilda
omständigheter.

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
uppföres med 110 000 kronor.

I detta sammanhang vill utskottet understryka önskvärdheten av att
överstyrelsens för yrkesutbildning ovannämnda utredningsförslag så snart
som möjligt lägges till grund för framställning till riksdagen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.

265:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 346 och 347), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

266:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 347), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cement- och
betongteknik för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.

267:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 278, s. 347 och 348) föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till ifrågavarande stipendier för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor. Anslag till ändamålet har icke
tidigare anvisats av statsmedel.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Nordström i Kramfors och Kcmpe väckt motion
(II: 84), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå förslaget

120 Statsutskottets utlåtande nr 8.

om bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig och social
tjänst.

I fråga om motiveringen till det i motionen framställda yrkandet hänvisas
till densamma.

Svenska diakonsällskapet har i skrivelse den 4 september 1947 hemställt
om anvisande av ett anslag av 10 000 kronor till stipendier för elever vid
Svenska diakonanstalten. Sällskapet har därvid framhållit, att det för närvarande
funnes ett avsevärt behov av diakoner, skickade att träda ut i den
allmänna socialtjänsten och i kyrklig församlingstjänst. Detta behov syntes
stiga, vilket framginge av den ständigt ökade efterfrågan hos anstaltens
ledning på utbildade diakoner. Då Svenska diakonsällskapet genom ifrågavarande
verksamhet uppenbarligen fyllde ett viktigt samhällsbehov, syntes
det sällskapet väl motiverat, att de elever, som genomginge diakonutbildningen,
erhölle en viss studiehjälp av allmänna medel i form av stipendier.

Socialstyrelsen har i yttrande över diakonsällskapets framställning i den
del densamma avser stipendier åt elever vid diakonanstaltens sociala linje
förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till ansökningen. Styrelsen
har dock framhållit önskvärdheten av en sådan omläggning av undervisningen
vid nämnda linje, att undervisningen i de sociala ämnena komme
att bliva i huvudsak likvärdig med undervisningen å socialinstitutens motsvarande
linjer.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

För närvarande föreligger i socialarbetet och inom församlingstjänsten
ett betydande behov av arbetskraft med särskild utbildning för allmän
socialvård och kyrklig församlingsvård. Den verksamhet för utbildning av
diakoner, som sedan länge bedrivits av Svenska diakonsällskapet, synes
mig därför vara förtjänt av det allmännas stöd. Med hänsyn till att eleverna
vid diakonanstalten i stor utsträckning torde vara obemedlade eller
mindre bemedlade synes detta stöd lämpligen böra utgå i form av bidrag
till elevstipendier. Jag förordar, att för detta ändamål anvisas det av diakonsällskapet
föreslagna beloppet, 10 000 kronor, vilket belopp torde böra
uppföras å riksstaten som ett särskilt obetecknat anslag. I anledning av
vad socialstyrelsen uttalat angående undervisningen å den sociala linjen
vill jag framhålla, att jag förutsätter, att diakonsällskapet, som förklarat
sig stå i begrepp att göra utbildningen vid diakonanstalten effektivare och
aktuellare, därvid beaktar socialstyrelsens nu nämnda uttalande.

Utskottet tillstyrker, att för nu ifrågavarande ändamål för nästa budgetår
anvisas ett anslag av 10 000 kronor. Utskottet har alltså icke ansett
sig böra biträda det i motionen II: 84 framställda yrkandet om avslag å
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 84, såsom Bidrag till stipendier
för utbildande av diakoner för kyrklig och social tjänst för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 121

268:o) Kurs för utbildning av sömnadskonsulenter. I en inom första
kammaren av fröken Osvald väckt motion (I: 88) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till en kurs för utbildning av sömnadskonsulenter
under budgetåret 1948/49 anslå 46 OOO kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet anser sig under nuvarande förhållanden icke kunna biträda
ifrågavarande förslag utan avstyrker bifall till motionen I: 88.

Utskottet hemställer,

att motionen I: 88 icke må av riksdagen bifallas.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

269:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 279, s. 349—353), vilket innebär en anslagshöjning
med 191 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 010 000
kronor.

270:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 280, s. 353)'', vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartygsbibliotek
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 kronor.

271 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 353), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet bland
sjömän för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.

272:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
282, s. 354 och 355), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understad åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 440 000 kronor.

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

273:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. Resekostnadsersättning
åt föreläsare. Understöd åt studiecirkelverksamhet.
Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet med
Kungi. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 355 och 356), vilket beträffande samtliga
anslag innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet
att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa:

a) till Understöd för anordnande av folkbildningskurser
m. in. ett anslag av 155 000 kronor;

b) till Resekostnadsersättning åt föreläsare ett förslagsanslag
av 110 000 kronor;

c) till Understöd åt studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag
av 1 200 000 kronor;

d) till Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

274:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 356), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
in. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 61 000 kronor.

275 :o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsnings-
och studielokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 285,
s. 356), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater
för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

276:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 357

359), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 500 000 kronor.

277:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studiehem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287,
s. 359), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

123

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag
av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag
av 30 000 kronor.

278 :o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet in. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 288, s. 360 363)

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49
anvisa ett oförändrat anslag av 455 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hage och Hugo Sundberg (1:164) och den andra inom andra kammaren
av herr Gavehn m» fl. (II: 252), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1948/49 utöver det av Kungl. Maj:t
föreslagna beloppet 455 500 kronor anvisa ytterligare 15 000 kronor såsom
bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande samt att dessa 15 000 kronor måtte fördelas på i motionen
närmare angivet sätt;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundelin m. fl. (1:165) och den andra inom andra kammaren av fru
Alvén m. fl. (11:286), i vilka hemställts, att riksdagen ville under förevarande
anslag, utöver vad departementschefen förordat, bevilja 12 600 kronor
till instruktörer för nykterhetsupplysning, 9 000 kronor till främjande
av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet, 13 000 kronor
till utgivande av handledning för lärare vid nykterhetsundervisning och
10 000 kronor till Sveriges storloge av IOGT för nykterhetsveéksamhet
bland sjömän eller tillhopa 44 600 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 260),
vari hemställts, att till kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen
och fackföreningsrörelsen måtte anvisas ett belopp på 15 000 kronor att användas
för dess verksamhet enligt i motionen angivna riktlinjer.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionerna II: 252,
I: 165 och II: 260.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget
med 369 100 kronor. Under hänvisning till bland annat att det allmänna
nykterhetstillståndet, särskilt bland ungdomen, under och efter kriget lämnat
mycket övrigt att önska har överstyrelsen förklarat sig vilja icke blott
tillstyrka, att de av 1947 års riksdag anvisade bidragen till nykterhetsorganisationcrna
bibehållas, utan även föreslå i vissa fall betydande höjningar för
budgetåret 1948/49. Överstyrelsen har därvid framhållit, att överstyrelsen
föranletts till detta ståndpunktstagande av det skälet, att framställningarna

124 Statsutskottets utlåtande nr 8.

om bidrag i flera fall vore motiverade med avsikten att intensifiera den
utåtriktade verksamheten. Understundom riktades mot nykterhetsorganisationernas
arbete den invändningen, att det alltför mycket riktade sig inåt,
till de egna medlemmarna, att föredrag och annan upplysningsverksamhet
huvudsakligen nådde personer, som redan vore vunna för den helnyktra
ståndpunkten. Ehuru det icke vore överstyrelsens uppfattning, att denna
invändning i det väsentliga vore riktig, vore det tydligt, att den utåtriktade
verksamheten hade den största samhälleliga betydelsen och på allt sätt borde
främjas både av det allmänna och av organisationerna själva. Det vore överstyrelsens
avsikt att, vid bifall till överstyrelsens förslag, söka stimulera
nykterhetsorganisationerna att använda de ökade statsbidragen för utåtriktad
verksamhet.

Departementschefen har under hänvisning till att den reella anslagshöjningen
för innevarande budgetår uppgått till inemot 115 000 kronor förklarat
sig icke under nu rådande bekymmersamma ekonomiska förhållanden
kunna tillstyrka någon ytterligare höjning.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke ansett sig i nuvarande
läge böra förorda någon höjning av förevarande anslag, vilket för innevarande
budgetår avsevärt förstärkts. Utskottet avstyrker därför bifall till
de i detta sammanhang väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen ma, med bifall till Kungl. IMajits förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 164 och II: 252, I: 165
och II: 286 samt II: 260, såsom Bidrag till under visningsoch
upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 455 500
kronor.

279:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 289, s. 363 och 364), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Utbildningskurser i esperanto för
lärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.

280:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Kungl. Maj:t har
(punkt 290, s. 364) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1948/49 anvisa ett oförändrat anslag av 15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck m. fl.
(I: 59) och den andra inom andra kammaren av herr Werner m. fl. (II: 83),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja Folkliga musik -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

skolan i Arvika ett med 20 000 kronor förhöjt driftanslag för verksamhetsåret
1948/49.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den män detsamma
ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionen II: 83.

Styrelsen för skolan har hemställt om höjning av anslaget med 20 000 kronor.
Styrelsen har framhållit, att skolan arbetade under synnerligen svåra
ekonomiska förhållanden. I avbidan på det förslag rörande den folkliga
musikbildningen, som 1944 års folkbildningsutredning kunde väntas komina
att framlägga, gällde det för skolan att söka vidmakthålla sin undervisning
vid nuvarande omfattning. Särskilt angeläget vore det för skolan att få behålla
sina lärare. Härför krävdes emellertid, att de hittills mycket låga lönerna
höjdes. Styrelsen hade hos skolans stödförening begärt förhöjt anslag,
men utöver detta måste 20 000 kronor anskaffas för att lärarna skulle kunna
erhålla skälig lönestandard.

Skolöverstyrelsen och 1944 års jolkbildningsutredniny ha biträtt framställningen.

Deyartementschejen har visserligen funnit vägande skäl föreligga för en
höjning av anslaget men dock ansett sig böra förorda, att detsamma för
nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Till stöd för det i motionerna 1: 59 och 11:83 framförda yrkandet har
anförts bland annat följande.

Ett betydande antal f. d. elever från Folkliga musikskolan, vilken grundats
år 1923, verka nu som konsulenter, instruktörer och ledare för musikcirkelförbund
och musikcirklar landet runt. Skolan är sålunda till verksamhetens
omfattning inte en provinsskola. Den har visserligen djupa rötter i
den bygd där den vuxit upp, men den vänder sig till musikbegåvad ungdom
över hela landet, och dess flesta elever komma från andra landskap än
Värmland.

Folkliga musikskolans inre liv och dess pedagogiska utveckling ha inneburit
fortskridande framgång av rik betydelse för bildningsverksamheten
över hela vårt land. Ur ekonomisk synpunkt har däremot dess tjugofemåriga
tillvaro inneburit en oavbruten kamp för skolans bestånd, där den
lämnats att med otillräckliga medel balansera sig fram på nödens ytterkant.
Totalinkomsten för verksamhetsåren 1946/47 uppgick sålunda till den blygsamma
summan av ca 33 000 kronor, varav statsunderstöd 15 000 kronor,
ordinarie årligt anslag från Värmlands läns landsting 5 000 kronor, elevavgifter
omkring 4 000 kronor och bidrag från skolans stödförening 8 300
kronor.

Dessa inkomster ha visserligen möjliggjort verksamhetens bedrivande,
men ur dessa knappa materiella tillgångar ha rektor och 4 lärare haft att
uppbära sina löner och skolans övriga utgifter att bestridas. Men härigenom
har också den ekonomiska grunden lagts för årlig undervisning åt
30—45 elever. (Skolan har inte något år kunnat ta emot hela antalet anmälda
ungdomar.)

I det betänkande rörande folkbildningsarbetet inom bland annat musikens
område, som 1944 års folkbildningsutredning kommer att framlägga i början
av innevarande år, torde förslag komma att inrymmas, som avse att ge

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkliga musikskolan den plats bland rikets ungdomsskolor och i det folkliga
bildningslivet, som rätteligen tillkommer den, och sådant ekonomiskt
underlag att verksamheten kan bedrivas utan allt för tryckande bekymmer.

Det är dock ofrånkomligt, att skolans bestånd måste tryggas i det nuvarande
övergångsskedet mellan en kvartsekellång pionjärstid och en näraliggande
framtid av mera konsoliderad tillvaro. Men inför det svåra löneläge
skolans för sin duglighet väl vitsordade lärare befunnit sig uti löper
nu skolan risk att de lämna sina anställningar och söka sig ut som instruktörer
inom musikcirkelrörelsen, vilket för dem vore mera ekonomiskt
lönande. Skolans styrelse har därför nödgats höja lönerna till skälig nivå,
motsvarande vad som f. n. gäller för folkhögskolornas lärare. För att möjliggöra
denna löneförhöjning har Kungl. Maj:t på framställning från skolans
styrelse tilldelat skolan ett engångsanslag för verksamhetsåret 1947/48 å
7 500 kronor, varjämte landstinget för samma tid beviljat ett tillfälligt anslag
å 20 380 kronor utöver det här förut omnämnda ordinarie anslaget
å 5 000 kronor. Landstinget har härvid med eftertryck framhållit att detta
nya anslag är att betrakta som ett engångsanslag.

För verksamhetsåret 1948/49 torde skolans styrelse ej kunna räkna med
vare sig anslag av lotterimedel eller nytt tillfälligt landstingsanslag. Skolans
stödförening, Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande, har
redan ställt alla sina tillgångar till skolans förfogande. Det härigenom uppkomna
ekonomiska läget torde bliva skolans styrelse och dess stödförening
övermäktigt och måhända medföra ett sammanbrott för skolans verksamhet.

Utskottet vill erinra, att 1944 års folkbildningsutredning för närvarande
har frågan om det folkliga musiklivets främjande under utredning, varvid
även frågan om musikskolans framtida ställning är föremål för överväganden.
I avvaktan på ett ställningstagande till de förslag, utredningen kan
komma att framlägga, synes det dock ofrånkomligt, att skolan provisoriskt
beredes ökat understöd från det allmännas sida, därest den skall vara i
stånd att fullfölja sin verksamhet. Utskottet är emellertid icke berett att
förorda en större höjning av det av statsmedel utgående bidraget än med
10 000 kronor. Utskottet finner det nämligen icke omotiverat, att landstinget
— liksom för innevarande budgetår — understödjer skolans verksamhet
med ett väsentligt högre belopp än tidigare, intill dess frågan om
det framtida huvudmannaskapet för skolan kan komma att lösas.

I enlighet med vad utskottet sålunda förordat torde anslaget för nästa
budgetår böra uppföras med 25 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 59 och II: 83, till Folkliga musikskolan
i Arvika: Understöd för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 25 000 kronor.

281 :o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 364), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 3 600
kronor.

282:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 292, s. 364 och 365), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 kronor.

283:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293,
s. 365), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 10000 kronor.

284:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 294, s. 365 och 366), vilket innebär en anslagshöjning med
4 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 55 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 24 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 600

Summa kronor 86 800;
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 86 800 kronor.

285:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 295, s. 366), vilket innebär en anslagshöjning med
11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 17 000
kronor.

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

286 :o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 296, s. 367 och 368), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

287:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 369 och 370), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 98100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 92 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 46 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17 350

Summa kronor 255 000;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 kronor.

288:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 370), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 48 700 kronor.

289:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 370), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

290:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 370), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.

291 ro) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott
och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,
s. 370 och 371), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

292:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 371), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

293:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 371), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

294:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 304, s. 371 och 372), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

295:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 373), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt Nr 8.

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48
odisponerade medel å förslagsanslaget till Understöd för utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker må tillföras
motsvarande anslag för budgetåret 1948/49;

b) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

296 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 373 och 374), vilket innebär en
anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
650 000 kronor.

297:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 374 och 375), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

b) till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av
medicinsk forskning ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.

298:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig
forskning. Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
308, s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att dels medgiva att vid utgången
av budgetåret 1947/48 odisponerade belopp av de för samma budgetår
under förslagsanslaget till Statliga forskningsråd m. m. uppförda delanslagen
till Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet, Främjande av samhällsvetenskaplig
forskning, Atomenergiforskning och Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi må tillföras motsvarande reservationsanslag
för budgetåret 1948/49, dels ock för budgetåret 1948/49 till Statens
naturvetenskapliga forskningsråd anvisa till Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 55 000 kronor, till Främjande av naturvetenskaplig forskning
ett reservationsanslag av 1 060 000 kronor samt till Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Branting väckt motion (I: 1G1), vari hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
och förslag beträffande en rationell och effektiv organisation av den naturvetenskapliga
forskningen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget till förvaltningskostnader
en höjning med 15 000 kronor samt i fråga om de övriga båda anslagen
oförändrad medelsanvisning.

Till stöd för det i motionen 1:161 framförda yrkandet har till en början
anförts i huvudsak följande.

Den naturvetenskapliga forskningen i Sverige bedrives nu som bekant
till väsentlig del med stöd av ganska betydande statliga anslag eller bidrag,
varjämte emellertid också är att räkna med vissa fonder tillkomna genom
privata donationer eller i vissa fall fortlöpande årliga bidrag från vissa
»forskningsintressenter». Rent organisatoriskt har nu utvecklingen avlägsnat
sig långt ifrån den 1700-talstanke, att en enda vetenskapsakademi
skulle utgöra det centrala, hela det naturvetenskapliga forskningsfältet
överblickande, sammanhållande och stimulerande organet. I stället har vi
i synnerhet under senare år fått en ganska stor mängd mer eller mindre
specialinriktade institutioner — akademier, forskningsråd, forskningskommittéer
m. m. — vilka var på sitt håll men också under ett visst samarbete
ha fått uppdraget att främja den naturvetenskapliga forskningen.

Denna organisatoriska splittring sammanhänger givetvis med den moderna
naturvetenskapens oerhörda utveckling och forskningens ofrånkomliga
benägenhet att breda ut sig över allt vidare fält. En sammanfattande
överblick över det naturvetenskapliga kunskapsområdet och forskningsfältet
blir allt svårare och kan blott tänkas förekomma hos en mycket
mångsidigt sammansatt institution. Men följden har också blivit att det
nu saknas ett vetenskapligt organ för allmän översikt av forskningen och
en planmässig ledning och koordination av det vetenskapliga arbetet, ett
organ som från sina utsiktspunkter kan taga initiativ till nya forskningar
och äger resurser att effektivt förverkliga dylika initiativ.

Man kommer vid berörandet av detta förhållande in på ett par vanskliga
spörsmål, dels ett praktiskt organisatoriskt, dels ett mera principiellt. Det
förstnämnda gäller frågan om lämpligheten av en enda vetenskaplig överorganisation
eller flera. Härmed sammanhänger i viss mån den principiella
frågan, om den naturvetenskapliga forskningen skall bedrivas alldeles
»fritt» eller på ett mer eller mindre dirigerat eller »ovanifrån organiserat
sätt». Gentemot den enhetliga och sammanfattande överorganisationen för
den naturvetenskapliga forskningen hänvisas givetvis just till den storartade
utvecklingen av naturvetenskaperna under de senaste decennierna, vilken
emellertid gjort hela området i viss mån ohanterligt. Man möter förvisso
svårigheter när man vill under en hatt, eller i varje fall i en organisation
samla all vetenskaplig sakkunskap på detta enorma område. Man kommer
emellertid icke ifrån behovet av en sådan vetenskaplig (iverorganisation.
Nyttan ur såväl vetenskapens som praktikens synpunkter av

132

Statsutskottets utlåtande nr S.

en planmässig koordination och inriktning av olika naturvetenskapliga
instituts eller enskilda forskares undersökningar mot ett givet teoretiskt
eller praktiskt problem, bestyrkes av många moderna erfarenheter. Det kan
ej heller bestridas, att man genom en ledande översikt kan undvika det
meningslösa, osystematiska och kostsamma dubbelarbete, som understundom
förekommer, när olika forskare eller institutioner varandra ovetande
kommit in på samma specialområde. I fråga om den ledande roll,
som en högsta vetenskaplig instans kan utöva på forskningens inriktning
i allmänhet, kan man ju också väl tänka sig en nyttig avvägning av angelägenhetsgraden.
Det gäller ju dock ur allmänna synpunkter att få till
stånd en rationell disposition icke bara av betydande anslagna medel utan
också av befintliga, men begränsade forskarkapaciteter. Det synes också
klart att ett medvetet inriktande av den vetenskapliga forskningens resurser
på ett naturvetenskapligt problem, vars lösning är av största betydelse
för samhället och landet, svårligen eller icke alls kan komma till stånd annat
än genom ett initiativ från ett auktoritativt vetenskapligt centrum, som
kan överblicka hela forskningsfältet och disponera över alla befintliga
resurser.

Man torde väl också kunna antaga, att hänsynen till det ytterst viktiga
internationella vetenskapliga samarbetet talar för, att det i respektive land
finnes ett vetenskapligt centrum, som fullödigt företräder den naturvetenskapliga
forskningen. Med hänsyn till de numera högst betydande statliga
anslagen till främjande av den naturvetenskapliga forskningen kan också
med ökad styrka samhällsekonomiska synpunkter läggas på den berörda
frågan. Det ''allmänna har knappast någon anledning att i blindo understödja
all slags naturvetenskaplig forskning, av vad slag och beskaffenhet
den vara må.

Vad beträffar den förut berörda rent principiella frågan om »fri» eller
»dirigerad» vetenskaplig forskning bestrides naturligtvis icke från något
håll betydelsen av att forskarna inom sina områden äga största möjliga
rörelsefrihet och alltså kunna inrikta sina mödor på vilka fält och i vilka
riktningar som helst, där de för sin del förvänta sig kunna vidga de mänskliga
naturkunskapernas sfär. Denna frihet har utgjort och utgör alltjämt
en väldig hävstång för civilisationens utveckling. Den berörda principiella
frågan har ju emellertid för länge sedan på så sätt avgjorts i praktiken, att,
båda forskningsmetoderna, både den alldeles fria och den i viss man dirigerade,
kommit till användning. Samhället likaväl som enskilda institutioner
börja i allt större utsträckning taga den naturvetenskapliga forskningens
tjänster i anspråk för uppnående av mer eller mindre fixerade mål
och samtidigt upprätthålles och understödes även den rent teoretiska forskningen
med större medvetenhet än någonsin.

I motionen har vidare översiktligt redogjorts för vissa i vårt land verksamma
akademier, forskningsråd m.m., varefter anförts i huvudsak följande.

Det må betonas, att den lämnade översikten av i vårt land för närvarande
befintliga organisationer och institutioner för främjande av naturvetenskaplig
forskning ingalunda gör anspråk på att vara fullständig. Men den ger
dock en viss bild av den organisatoriska mångfalden och brokigheten. Man
kan icke gärna taga del av de centrala institutionernas stadgeenliga uppgifter
i fråga om ledningen av det naturvetenskapliga forskningsarbetet

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

utan att märka, hur deras verksamhetsfält delvis täcka varandra. Man
kan icke undgå att observera oenhetligheten i principerna för forskningsarbetets
bedrivande och organisation. Gamla och nya organisationer, gamla
och nya idéer verka på samma områden. Mycket diskutabla kombinationer
och sammanföringar av olikartade discipliner inom samma institution förekomma.

Även om här ett visst företräde har förlänats tanken på den så att säga
hierarkiska organisationsformen, med en auktoritativ vetenskapsakademi
såsom ledande, aktivt centrum för hela den naturvetenskapliga forskningen,
skall till sist icke pläderas för någon viss uniformerad ordning. Olika organisationsformer
kunna väl tänkas — men nog tycker man ändå att detta
är uppenbart: den naturvetenskapliga forskningen i vårt land saknar rationell,
effektiv organisation.

Går man på linjen att en akademi lämpligen bör tilldelas uppgiften att
fungera icke blott som den högsta officiella representationen för den naturvetenskapliga
forskningen utan därjämte som en på detta område verkligen
ledande korporation, med ansvar för att vår naturvetenskapliga forskning
presterar sitt yttersta för den vetenskapliga och materiella odlingens
utveckling i detta land — då måste, synes det, kungl. vetenskapsakademien
helt omorganiseras och förvandlas till en rent naturvetenskaplig akademi.
Därifrån skulle alltså bortopereras befattningen med andra än naturvetenskapliga
discipliner, matematiken undantagen. Den nya naturvetenskapsakademien
skulle få sina uppgifter och befogenheter fixerade i enlighet med
moderna, förut antydda riktlinjer. Förbindelse skulle organiseras mellan
akademien och samtliga naturvetenskapliga forskningsinstitut i landet.
Medicinen skulle få sin egen akademi och kontakten med de närstående
naturvetenskapliga disciplinerna skulle särskilt organiseras.

Men detta av en lekman skisserade projekt vill icke framträda såsom ett
bestämt förslag, även om det har motionärens sympati. Den härmed väckta
frågan om en rationell och effektiv organisation av den naturvetenskapliga
forskningen måste givetvis noga och sakkunnigt övervägas från olika synpunkter
— om också icke under alltför lång tid. Dess lyckliga och snara
lösning skulle tvivelsutan betyda en stor vinst för landet både ur nationalekonomiska
och kulturella synpunkter. Riksdagen i sin egenskap av anslagsbe
viljan de myndighet, ansvarig också för den svenska kulturutvecklingen,
har all anledning att taga ståndpunkt och initiativ i det härmed framlagda,
betydelsefulla och brådskande spörsmålet.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföras med respektive 55 000, 1000000
och 300000 kronor.

Såsom i motionen I: 161 erinrats har den moderna naturvetenskapens
oerhörda utveckling medfört tillkomsten, särskilt under senare år, av ett
flertal skilda forskningsinstitutioner — forskningsråd m.m. — med uppgift
att samordna och planlägga arbetet inom olika naturvetenskapliga forskningsområden.
Utskottet vill i anledning av vad motionären anfört framhålla
angelägenheten av att ett samarbete mellan olika forskningsinstitutioner
äger rum i sä stor utsträckning som möjligt, särskilt i de fall, då
dessas verksamhetsfält av naturliga skäl icke kunna vara alldeles klart
avgränsade från varandra. Fnligt vad utskottet har sig bekant har också

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sedan hösten 1947 ett fast organiserat samarbete etablerats mellan vissa
institutioner, nämligen de tekniska, jordbrukstekniska, medicinska och
naturvetenskapliga forskningsråden samt atomkommittén. Därmed har
enligt utskottets mening tagits ett steg i rätt riktning. Det synes lämpligt
att avvakta närmare erfarenheter av detta samarbete, innan frågan om
en annan organisation av den naturvetenskapliga forskningen upptages till
allmänt övervägande. Utskottet har därför icke nu ansett sig böra förorda,
att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Ma.j:t anhålla om en skyndsam
utredning i av motionären antydd riktning. Det torde få förutsättas, att
Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48
odisponerade belopp av delanslagen till Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet, Främjande av samhällsvetenskaplig
forskning, Atomenergiforskning och Bidrag till medicinska
Nobelinstitutets avdelning för biokemi må tillföras
motsvarande reservationsanslag för budgetåret 1948/49;

b) för budgetåret 1948/49 anvisa

1) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 55 000 kronor;

2) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande
av naturvetenskaplig forskning ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor;

3) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

II. att motionen I: 161 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

299:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
m. m. Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande
av samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 309, s. 377), vilket beträffande båda anslagen innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
m.m. ett förslagsanslag av 15 000 kronor; b)

till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av samhällsvetenskaplig forskning ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 135

300:o) Flygmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 310, s. 377—379), vilket innebär en anslagshöjning med 38 400 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygmedicinsk forskning för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 220 000 kronor.

301 :o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 311, s. 379—381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.

302:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 381—383), vilket innebär en anslagshöjning
med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 105 000 kronor.

303:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 383 och 384), vilket
innebär en anslagsminskning med 289 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

304:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 314, s. 384—388), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 43 500 kronor.

305:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 388 och
389), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

306 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 389), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
3 000 kronor.

307:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 317, s. 389), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

308 :o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 389 och 390), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

309:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 319, s. 390), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till samfundet De nio
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Diverse.

310:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 320, s. 391), vilket beträffande det förstnämnda anslaget
innebär oförändrad medelsanvisning och beträffande de övriga anslagen
en anslagshöjning med respektive 128 000 kronor, 98 000 kronor, 73 000 kronor
och 181 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

b) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 297 OOO
kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 008 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 511 000
kronor; och

e) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av
1 104 000 kronor.

311:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 391 och 392), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 kronor.

312:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 322, s. 392), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av> allmänna arheten för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

313:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 392), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 2 100 kronor.

314:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s.
392 och 393), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 kronor.

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

315:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 325, s. 393 och 394), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
Rom m.m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
50 800 kronor.

316:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 394), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1948/49 anvisa ett
anslag av 1 800 kronor.

317:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt
327, s. 394), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 11 100 kronor.

318:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 394), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

319:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 394 och 395), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Främjande av intemationeUt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.

320:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330, s. 395—397), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 237 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

321 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331,
8. 397—103) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 74 000
kronor.

322:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t
bär (punkt 332, s. 403) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr von Friesen m. fl. väckt motion (II: 92), vari hemställts,
att riksdagen måtte till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
inom ecklesiastikdepartementet för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

I fråga om motiveringen till det sålunda framställda yrkandet hänvisas
till motionen.

Till förevarande ändamål har för budgetåret 1947/48 anvisats sammanlagt
950 000 kronor, varav 150 000 kronor å tilliiggsstat II. Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår innebär sålunda anvisande av samma belopp,
som ursprungligen anvisats för innevarande budgetår.

Departementschefen har, under erinran om att medelsåtgången under
budgetåret 1946/47 utgjort i runt tal 1 170 000 kronor, förklarat sig icke
kunna förorda, att anslaget beräknas till lägre belopp än 800 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under
punkten 68 :o) anfört, torde förevarande anslag böra minskas med 9 500 kronor
eller i avrundat tal 10 000 kronor. Utskottet, som icke funnit anledning
till erinran beträffande departementschefens anslagsberäkningar i och för
sig, förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med (800 000 —
— 10 000 =) 790 000 kronor. Utskottet har alltså icke ansett sig böra biträda
det i motionen II: 92 framställda yrkandet. Utskottet avstyrker därför
bifall till nämnda motion.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen IT: 92, till Kommittéer och
utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 790 000 kronor.

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

323:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333,
s. 403), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

324 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 403
och 404), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt
hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret
1948/49 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid
universiteten i Uppsala och Lund eller vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet, på vilken statens allmänna
avlöningsreglemente icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

325 ro) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 404), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

326 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336,
s. 404), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor,

327:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 404), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 141

328:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 404 och 405), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

329:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 340, s. 405), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Uppskjutna frågor.

330:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 mars 1948.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit.

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding,
Eric Ericson, fröken Osvald, herrar Ivar Persson och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Falla, Mårtensson, Wallentheim, fru Alvén, herrar Hoppe, Pettersson i Degerfors,
Sefve, Persson i Svensköp, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix;
dock att

vid behandlingen av punkterna 201 :o)—330:o) deltagit herr Näsström i
stället för herr Gustaf Karlsson samt vid behandlingen av punkterna 205:o)
—330:o) herr Hesselbom i stället för herr Pauli.

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Reservationer:

1) vid punkten 1^0:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar) av herrar
Pauli, Mannerskantz, fröken Osvald, herrar Bergh, Falla, Hoppe, Sefve och
Persson i Svensköp, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna
I: 31 och II: 56 framförda yrkandet om utbyte från och med läsåret 1948/43
av en 3-årig realgymnasielinje i Borås mot en 4-årig och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 70, som börjar med orden »Då
utskottet» och slutar med orden »och II: 56», bort hava följande lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av föreliggande fråga funnit, att icke
oväsentliga praktiska och pedagogiska fördelar skulle vinnas genom den i
motionerna I: 31 och II: 56 ifrågasatta anordningen. Med hänsyn härtill
och da enligt utskottets mening den ifrågasatta organisationsändringen, som
är av begränsad omfattning, icke torde föregripa de förslag till gymnasiets
blivande organisation, som skolkommissionen väntas komma att framlägga,
vill utskottet tillstyrka bifall till det i ifrågavarande motioner framförda
förslaget, vilket kan väntas medföra en kostnadsminskning av 1 100 kronor
första året och 2 800 kronor per år vid genomförd omorganisation. Med
anledning härav kan anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal minskas med ett till 1 000 kronor avrundat belopp.»

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 72, som börjar med orden »Emot
departementschefens» och slutar med orden »till erinran», bort hava följande
lydelse:

»Emot departementschefens anslagsberäkningar har utskottet icke funnit
anledning till annan erinran än att anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal bör till följd av utskottets ståndpunkt till frågan om
upprättande av en 4-årig realgymnasielinje i Borås minskas med 1 000 kronor
och alltså uppföras med (12 500 000 —1 000 =) 12 499 000 kronor.
Hela anslaget bör med hänsyn härtill uppföras med (55 882 000 — 1 000 =)
55 881 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
från förslaget å sid. 72—76 avvikande lydelse:

»A. att riksdagen må

a) med bifall---vid samrealskolan;

b) med bifall till motionerna I: 31 och II: 56 besluta, att
vid högre allmänna läroverket i Borås skall successivt från
och med budgetåret 1948/49 upprättas en 4-årig realgymnasielinje
i stället för en av de befintliga 3-åriga realgymnasielinjerna;
skolande såsom villkor för ifrågavarande
organisationsförändring gälla, att Borås stad åtager sig att

143

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning samt bostäder åt för läroverket
erforderlig vaktmästarpersonal;

B. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 31 och II: 56 samt med avslag å motionerna
I: 23 och II: 268;

3. godkänna följande---budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, förslagsvis kronor 12 499 000

Summa kronor 56 807 600.
Särskilda uppbördsmedel:

Nettoutgift kronor 55 881 000;

5. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 55 881 000 kronor;»

2) vid punkten 201 :o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten)
av fröken O svald samt herrar Svensson i Grönvik och Johansson i
Mysinge, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om
statsbidrag till provisoriska byggnader vid folkskoleväsendet och att därför
den del av utskottets yttrande å s. 100 och 101, som börjar med orden »Med
hänsyn» och slutar med orden »till erinran», bort hava följande lydelse:

»Den av departementschefen förordade anordningen med provisoriska
folkskolebyggnader, till vilkas uppförande statsbidrag skulle utgå, har ingivit
utskottet starka betänkligheter. De brister och olägenheter — bland
annat beträffande uppvärmningen — som enligt utskottets mening vidlåda
de ifrågasatta byggnaderna, synas vara av mycket allvarlig art.

Departementschefen har uttalat, att denna byggnadstyp praktiskt taget
endast bör komma till användning vid sådana skolor, där lokalsvårigheterna
främst avse brist på klassrum men i övrigt lokaler för specialsalar, toaletter
m. m. finnas, och att härigenom den praktiska användningen av provisoriska
lokaler i huvudsak komme att begränsa sig till städer och större samhällen.
Utskottet är ense med departementschefen om att så helst bör ske
men finner sig icke kunna bortse från den möjligheten, att provisoriska
byggnader kunna komma att uppföras icke blott som komplement till
redan befintliga skolbyggnader utan även för att fylla en skolas hela lokal -

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

behov. Konsekvenserna härav skulle vara mycket betänkliga, särskilt för
landsbygdens vidkommande. Risken för en sådan utsträckt användning
av provisoriska byggnader ökas givetvis i den mån de nuvarande svårigheterna
på byggnadsmarknaden komma att bli bestående under en
längre tid. Med hänsyn till de förhållandevis stora kostnader, som skulle
vara förknippade med uppförande även av dessa provisoriska byggnader,
synes det även kunna befaras, att skoldistrikt, som låtit uppföra dylika
byggnader, komma att utnyttja dessa under längre tid än som av skolkommissionen
beräknats, nämligen högst 15 år.

Då faran för en sådan utveckling, som här av utskottet antytts, måste
vara ägnad att ingiva de starkaste betänkligheter, har utskottet icke ansett
sig böra biträda förslaget om statsbidrag till provisoriska skolbyggnader.

Med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna har utskottet
emellertid icke velat motsätta sig, att, på sätt departementschefen förordat,
bidrag av statsmedel må utgå till vissa redan uppförda skolbyggnader av
provisorisk natur i Malmö och Norrköping.

Av det anförda följer, att utskottet icke finner motionerna I: 111 och
II: 182 böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

3) vid punkten 205:o) (Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder)
av herr Johansson i Mysinge;

4) vid punkten 267:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner
för kyrklig och social tjänst) av herrar Karl Andersson, Hesselbom, Mårtensson,
Wallentheim, Petterson i Degerfors och Jansson i Kalix;

5) vid punkten 268:o) (Kurs för utbildning av sömnadskonsulenter) av
fröken Osvald;

6) vid punkten 278:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av fru Alvén.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud-titeln

Anslagets rubrik

70.

Uppsala universitet:

Avlöningar.

73.

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

76.

Lunds universitet:

Avlöningar.

79.

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

84.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning av in-stitutets nybyggnader.

86.

Tandläkarinstitutet i Stockholm:

Avlöningar.

Omkostnader.

Nyanskaffning och underhåll av utrustning.

Tandläkarinstitutet i Malmö:

Avlöningar.

Omkostnader.

Tandläkarinstituten:

Bidrag till elever för anskaffande av instrument.

Utrustning av ett tandläkarinstitut i Malmö.

Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.

87.

Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset :

Avlöningar.

Omkostnader.

Utrustning.

Serafimerlasarettet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Vissa byggnadsarbeten.

Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus.
Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm.

171.

Läroboksnämnden.

184.

Folkskoleseminarierna;

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel, böcker m. in.

Utrustning.

Småskoleseminarierna:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel, böcker in. in.

Utrustning.

237.

Dövstumskolorna:

Avlöningar.

Omkostnader.

247.

;

Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

Omkostnader.

■254.

Konstfackskolan:

Avlöningar.

Omkostnader.

Undervisningsmateriel in. in.

339.

Kristillägg.

Provisoriskt lönetillägg.

10 — Bi han g till riksdagens protokoll 19%N. 6* sand. Nr X.