2

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Nr 69.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående upptagande å riksstaten
för budgetåret 1948/49 av ett underskott för
luftfartsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t beträffande luftfartsfonden, under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1948 (bilaga 18:o), föreslagit riksdagen att för
Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1948/49 upptaga ett underskott
av 5 000 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen 1947: 194 framlagda förslag
har riksdagen, såvitt nu är i fråga, godkänt i propositionen förordade
grunder för ändrad redovisning av luftfartsfonden ävensom för luftfartsfonden
för budgetåret 1947/48 upptagit ett underskott av 100 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebar icke någon saklig ändring i luftfartsfondens
konstruktion, men däremot ändrades redovisningen å fonden, i syfte
att möjliggöra en mera rättvisande överblick över luftfartens verkliga kostnader.
Luftfartsstyrelsen, som redan tidigare intagit en ställning analog
med styrelsens för ett affärsdrivande verk, erhöll i samband härmed vissa
lättnader i den dittillsvarande bundenheten. Sålunda förutsattes bl. a. att
fastställande av stat för luftfartsfonden från och med budgetåret 1947/48
skulle ske genom beslut av Kungl. Maj :t i samma ordning som gäller för
övriga affärsdrivande verk samt att frågor rörande antalet ordinarie befattningar
i högst Ca 23 ävensom rörande antalet icke-ordinarie befattningshavare
och löneställningen för dessa icke skulle behöva underställas riksdagen.

Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj :t fastställt följande stat
för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1947/48:

Kronor.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar .......................... 1 131 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........................ 240 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar .................... 1 828 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .................. 159 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder .................... 870 000

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m....................... 110 000

7. Förbindelsetjänst ........................................ 2 230 000

8. Utgifter för väderlekstjänst ............................ 1 220 000

9. Tjänstepost ............................................ 10 000

Statsutskottets utlåtande nr 69.

3

Kronor.

10. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisatio -

nen ..........................

11. Pensionskostnader ...............

12. Avsättning till värdeminskningskonto

300 000
1 000
1 000

Summa kronor 8 100 000.

I anslutning härtill har vidare fastställts personalförteckning för tjänstemän
å ordinarie stat samt för extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 23. Härjämte ha meddelats regleringsbestämmelser beträffande avlönings-
och omkostnadsposterna av i huvudsak samma omfattning som gäller
för statsförvaltningen i allmänhet.

Med skrivelse den 31 oktober 1947 bär luftfartsstyrelsen framlagt förslag
angående anslag till luftfartsväsendet för driftkostnader för budgetåret
1948/49 in. in.

Luftfartsstyrelsen har därvid till en början erinrat att styrelsen i sina
petita för innevarande budgetår framhållit, att målsättningen borde
vara, att luftfarten i princip borde bära sina egna kostnader, däri inbegripet
förräntning och amortering av en viss del av det i flygplatserna från och
med budgetåret 1947/48 nedlagda kapitalet.

Styrelsen framhåller vidare att å luftfartsfonden äro redovisade vissa
kostnader, såsom utgifter för radiotjänst och väderlekstjänst, vilka äro
undandragna styrelsens direkta kontroll. Å andra sidan tillföras fonden
icke längre de inkomster, som härröra från statens aktieinnehav i AB Aerotransport.
Av vissa skäl har den civila flygtrafiken icke heller kommit att
inbringa så stora belopp som man tidigare ansett sig ha anledning räkna
med. Enligt styrelsens mening måste jämväl den fastställda avskrivningsprincipen
i fråga om investeringar i flygfält bliva betungande för luftfartsfondens
balans och inverka fördröjande på den tidpunkt, då full kostnadstäckning
kunde komma att ernås.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter anser luftfartsstyrelsen förutsättningar
saknas att för närvarande och för den närmaste framtiden
ernå balans mellan luftfartsfondens inkomster och utgifter. Styrelsen anser
därför, att målsättningen i första hand bör vara, att utgifterna för luftfartsstyrelsens
och flygplatsorganisationens avlöningar och omkostnader
skola täckas av å luftfartsfonden redovisade inkomster. I den mån förhållandena
å luftfartens område stabiliseras och den nuvarande uppbyggnadsperioden
avlöses av ett mera normalt utvecklingsskede torde en utgiftstäckning,
avseende jämväl återstående under luftfartsstyrelsens direkta
kontroll stående ulgiftsposter inklusive avsättning till värdeminskningskonto,
kunna förutses, medan däremot den tidpunkt, då täckning jämväl
av utgifterna för förbindelsetjänst och väderlekstjänst kan uppnås, ännu
måste betraktas såsom relativt avlägsen.

Efter att bland annat ha framhållit att det i nationalekonomiskt intresse
synes angeläget, att flygbolagens rationaliseringssträvanden understöd -

4

Statsutskottets utlåtande nr 69.

jas av statsmakterna genom en fortsatt utbyggnad av den för luftfarten erforderliga
mark- och flygsäkerhetsorganisationen, övergår styrelsen till sin
beräkning av luftfartsverkets inkomster och utgifter
under nästa budgetår. Beräkningarna sluta på en sammanlagd
inkomstsumma av 4 283 000 kronor och en utgiftssumma av 9 534 000 kronor.
På verksamheten skulle sålunda uppkomma ett underskott av 5 251 000
kronor.

Styrelsen har i anslutning härtill lämnat följande specifikation över inkomst-
och utgiftsposterna, varvid såsom jämförelse jämväl upptagits mot -

svarande belopp för innevarande budgetår.

Inkomster. 1947/48 1"48 49

1. Hyror och arrenden .................... 850 000 1 285 000

2. Trafikinkomster ........................ 2 025 000 2 750 000

3. Besiktningsavgifter .................... 165 000 200 000

4. Ersättning för väderleksobservationer .... 8 000 8 000

5. Diverse inkomster ...................... 40 000 40 000

Summa kronor 3 088 000 4 283 000

Utgifter.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar .......... 1 131 000 1 444 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........ 240 000 327 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar ...... 1 828 000 2 075 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .... 159 000 215 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder ...... 870 000 1 035 000

6. Hyror och arrendeavgifter m. m......... 110 000 110 000

7. Förbindelsetjänst ...................... 2 230 000 2 703 000

8. Utgifter för väderlekstjänst .............. 1 220 000 1 308 000

9. Tjänstepost ............................ 10 000 10 000

10. Sveriges bidrag till ICAO ................ 300 000 300 000

11. Pensionskostnader ...................... 1 000 3 000

12. Diverse utgifter ........................ —- 3 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto .... 1 000 1 000

Summa kronor 8 100 000 9 534 000

Beräknat underskott .................... 5 012 000 5 251 000.

Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, såvitt
nu är i fråga, Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden å
riksstaten för budgetåret 1948/49 upptaga ett underskott av 100 kronor.

Över luftfartsstyrelsens skrivelse har utlåtande avgivits av riksråkenskapsverket,
som bland annat framhållit följande. Då luftfartsverket från
och med den 1 juli 1947 organiserades som ett affärsdrivande verk, räknade
man med att inkomsterna mycket snart skulle nå en sådan nivå, att täckning
för utgifterna skulle kunna erhållas. Numera syntes man emellertid för
luftfartsfondens del tills vidare få räkna med stora årliga underskott. För
täckning av sådana underskott erfordrades skattemedel, vilka grundlagsen -

Statsutskottets utlåtande nr 69.

5

ligt torde böra äskas av riksdagen och beräknas på riksstaten. Det kunde
härvid enligt ämbetsverkets mening synas tveksamt, om staten för fonden
åter borde fastställas av riksdagen eller om endast medel för täckning av
underskottet borde äskas av riksdagen. Efter att ha närmare berört de förhållanden
som samverka till att balans mellan luftfartsfondens inkomster
och utgifter icke kan åstadkommas förordar riksräkenskapsverket, att kostnader
för aerologiska stationer samt väderleksstationen i Nordatlanten icke
vidare påföras luftfartsfonden, att taxorna för begagnande av flygfälten
omprövas samt att medel för täckning av luftfartsfondens underskott äskas
hos riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten för
budgetåret 1948/49.

Departementschefen har anfört följande.

För budgetåret 1946/47 uppgick underskottet å luftfartsfonden till i
runt tal 3 053 000 kronor. Efter omläggningen av redovisningen å luftfartsfonden
har denna jämväl belastats med utgifter för väderlekstjänst, tjänstepost,
Sveriges bidrag till ICAO in. in. Dessa kostnader ha i driftkostnadsstaten
för budgetåret 1947/48 upptagits till 1 532 000 kronor. Samtidigt
överflyttades statens inkomster av aktieinnehavet i aktiebolaget Aerotransport
till fonden för statens aktier. Utdelningen å dessa aktier uppgick 1947
till i runt tal 434 000 kronor. Genom denna omläggning har belastningen på
luftfartsfonden bokföringsmässigt ökat med i runt tal 1 966 000 kronor.
Vid i övrigt oförändrade förhållanden skulle underskottet å luftfartsfonden
sålunda för budgetåret 1947/48 genom omläggningen ha ökat till omkring
5 000 000 kronor.

I sina petita för budgetåret 1947/48 ansåg sig luftfartsstyrelsen dock böra
räkna med en avsevärd ökning av inkomsterna genom införande av ny
taxa med högre avgifter än den äldre samt genom en ökad trafik. Riksräkenskapsverket
föreslog — med utgångspunkt från att utdelningen å statens
aktieinnehav i aktiebolaget Aerotransport alltjämt skulle redovisas å
luftfartsfonden samt att kostnaderna för väderlekstjänst skulle begränsas
till utgifterna å sjätte huvudtitelns anslag till väderlekstjänst åt luftfarten
— att underskottstiteln skulle i riksstatsförslaget upptagas allenast med ett
formellt belopp av 100 kronor.

För egen del ansåg jag mig — med hänsyn till ovissheten rörande utvecklingen
av inkomster och utgifter å fonden — böra förorda att allenast
ett formellt belopp av 100 kronor upptogs å underskottstiteln. Luftfartsstyrelsen
räknar numera med att underskottet kommer att uppgå till omkring
5 000 000 kronor för budgetåret 1947/48 och 5 250 000 kronor för
budgetåret 1948/49. Anledningen härtill är i främsta rummet att inkomsterna
å luftfartsfonden icke komma att inflyta i beräknad omfattning. Den
omständigheten att taxorna för begagnande av markorganisationens tjänster
icke kunnat fastställas i enlighet med luftfartsstyrelsens ursprungliga
förslag, vilket låg till grund för inkomstberäkningarna för budgetåret 1947/
48, har medfört en inkomstminskning med omkring 2 000 000 kronor. Härtill
kommer, att lufttrafiken blivit av mindre omfattning än man tidigare
haft anledning att hoppas.

Luftfartsstyrelsen anser, att förutsättningar saknas att för närvarande
och för den närmaste framtiden åstadkomma balans mellan luftfartsfondens
inkomster och utgifter. I delta läge har riksräkenskapsverket uttalat,
att täckning av underskotten bör äskas av riksdagen och beräknas å riksstaten.
.lag ansluter mig till denna uppfattning.

6

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Riksräkenskapsverket har vidare ansett tveksamt, om staten för fonden
åter bör fastställas av riksdagen eller om endast medel för täckning av underskottet
böra äskas av riksdagen. Då det, med hänsyn till arten av luftfartsverkets
rörelse, är förenat med stora svårigheter att redan i statsverkspropositionen
taga ståndpunkt till driftkostnadsstaten för luftfartsverket,
hör staten enligt min mening även i fortsättningen fastställas i samma ordning
som gäller för övriga affärsverk. Därest riksdagen ej finner anledning
till erinran däremot torde sålunda allenast medel för täckning av det beräknade
underskottet böra äskas av riksdagen.

Även en beräkning av underskottet å luftfartsfonden är i nuvarande läge
förenad med betydande svårigheter. För innevarande budgetår har man
att räkna med ett underskott av minst 5 000 000 kronor. Det är dock ej
osannolikt att underskottet kan bliva större med hänsyn till den minskade
trafik som sannolikt blir en följd av arbetskonflikten hos aktiebolaget
Aerotransport. För nästa budgetår måste man räkna med sträng återhållsamhet
beträffande luftfartsverkets utgifter. Huruvida det genom besparingar
på utgiftssidan kan bliva möjligt att nedbringa det beräknade underskottet
av ö 250 000 kronor mera avsevärt är dock tveksamt. Man måste
vidare räkna med att eventuella kostnadsbesparingar kunna komma att
uppvägas av minskade inkomster. Då någon mera exakt beräkning av underskottets
storlek sålunda icke torde vara möjlig, anser jag mig böra i anslutning
till de preliminära beräkningarna förorda, att underskottet i riksstatsförslaget
för nästa budgetår upptages med ett till 5 000 000 kronor avrundat
belopp.

Luftfartsstyrelsens uttalanden beträffande målsättningen för balanseringen
av inkomster och utgifter föranleder ej annat uttalande från min sida
än att driftkostnadsstaten även i framtiden bör betraktas som en enhet
och att återhållsamhet måste iakttagas beträffande samtliga utgiftsposter
i den mån luftfartsstyrelsen äger möjlighet att påverka desamma. Detta
gäller även utgifterna för förbindelsetjänst och väderlekstjänst, vilka äro
beroende av i vilken omfattning luftfartsstyrelsen tar i anspråk telegrafverkets
och meteorologiska institutets tjänster.

Vad angår den av riksräkenskapsverket berörda frågan angående eu omprövning
av taxorna för begagnande av flygfälten torde jag här kunna inskränka
mig till att erinra om att Kungl. Maj:t den 20 juni 1947 i samband
med fastställande av nuvarande taxa, vilken gäller tills vidare till utgången
av juni 1948, anbefallt luftfartsstyrelsen att efter inhämtande av
yttranden från aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik
aktiebolag i god tid inkomma med förslag till taxa för tiden från och
med den 1 juli 1948.

Riksräkenskapsverket har slutligen ifrågasatt, att kostnaderna för aerologiska
stationer och väderleksstationen i Nordatlanten icke vidare skola
till någon del påföras luftfartsfonden. Anledningen till att dessa kostnader
i viss utsträckning upptagits till redovisning å luftfartsfonden, har varit att
möjliggöra en mera rättvisande överblick över luftfartens verkliga kostnader.
Den omständigheten att luftfartsfonden numera kan beräknas komma
att visa ett driftunderskott är i och för sig icke tillräcklig anledning att
avföra dessa kostnader från driftkostnadsstaten. Då icke heller i övrigt
något avgörande skäl för en ändring av det förra året införda redovisningssättet
synes föreligga, anser jag mig icke böra biträda detta förslag.

Utskottet. För innevarande budgetår har för luftfartsfonden å riksstaten
upptagits en underskottstitel å allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 69.

7

Såsom riksräkenskapsverket framhållit torde man därvid ha räknat med
att luftfartsverkets inkomster mycket snart skulle nå en sådan nivå, att
täckning för utgifterna — däri inräknat förräntning och amortering av viss
del av det i flygplatserna från och med budgetåret 1947/48 nedlagda kapitalet
— skulle kunna erhållas. Av den nu förebragta utredningen framgår
emellertid, att för närvarande och för den närmaste framtiden förutsättningar
saknas att åstadkomma balans mellan luftfartsfondens inkomster och
utgifter. Utskottet delar departementschefens uppfattning att i nuvarande
läge medel för underskottens täckande böra beräknas å riksstaten. Med
hänsyn till vad departementschefen anfört rörande svårigheterna att redan
i statsverkspropositionen taga ståndpunkt till driftkostnadsstaten för luftfartsverket
har utskottet icke något att erinra mot att staten, i varje fall
för budgetåret 1948/49, fastställes i samma ordning som gäller för övriga
affärsverk.

Vad angår frågan om beräkningen av underskottet för nästa budgetår
får utskottet, under åberopande av departementschefens uppfattning att
någon mer exakt beräkning än den av luftfartsstyrelsen framlagda icke bedömts
vara möjlig, tillstyrka att underskottet i riksstatsförslaget uppföres
med ett belopp av 5 000 000 kronor. Utskottet vill emellertid understryka
departementschefens uttalande om att sträng återhållsamhet bör iakttagas
beträffande driftkostnadsstatens samtliga utgiftsposter i den mån luftfartsstyrelsen
äger möjlighet påverka desamma.

Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder icke utskottet till annat
yttrande än att utskottet förutsätter, att vid den kommande omprövningen
av taxorna för begagnande av flygfälten tidigare målsättning för balanseringen
av luftfartsverkets inkomster och utgifter i princip eftersträvas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för
budgetåret 1948/49 upptaga ett underskott av 5 000 000
kronor.

Stockholm den 20 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 68.