Statsutskottets utlåtande nr 63.

3

Nr 03.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 till täckande av vissa kostnader för Svenska
skifferoljeaktiebolagets verksamhet.

(l:a avd.)

I propositionen nr 69 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 6 februari 1948,
föreslagit riksdagen att till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Beträffande Svenska skifferoljeaktiebolagets hittillsvarande verksamhet
får utskottet hänvisa till förenämnda proposition, s. 2—6.

Med skrivelse den 20 december 1947 har styrelsen för S\V.enska skifferoljeaktiebolaget
till Kungl. Maj :t överlämnat en den 18 i samma månad dagtecknad
promemoria, vari styrelsen bl. a. anmält, att bolaget råkat i likviditetssvårigheter,
till följd varav bolaget vore i omedelbart behov av kapitaltillskott.

Av styrelsens förvaltningsberättelse för räkenskapsåret 1946/47 framgår
bl. a. att vissa anläggningar färdigställts under räkenskapsåret, däribland
skifferkoksförbränningsanläggningen och tredje kalkugnen. Den för skiffertransport
avsedda elektriska järnvägen beräknades bliva färdig att tagas
i bruk under första hälften av år 1948. På grund av rådande materialbrist
och knapphet på arbetskraft med därav föranledda förseningar av leveranstider
hade färdigställandet av nämnda anläggningar blivit fördröjt utöver
vad som urspungligen beräknats. Höjningen av den allmänna prisnivån
hade därjämte i förhållande till vad som beräknats medfört vissa icke obetydliga
merkostnader för nämnda anläggningar.

Vidare framgår av förvaltningsberättelsen att knapphet på material och
arbetskraft komme att medföra, att iordningställandet av gasolanläggningen
och ombyggnaden av ett ugnshus, vilka arbeten hade beräknats bli färdiga
den 1 januari 1948, icke kunde beräknas vara slutförda förrän tidigast under
första hälften av år 1949. Å nämnda anläggningar väntades uppkomma
betydande fördyringar.

Tidigare hade styrelsen beräknat, att driftsunderskottet för räkenskapsåret
1946/47 skulle stanna vid 2 300 000 kronor. I verkligheten hade driftsunderskottet
för samma år uppgått till i runt tal 6 700 000 kronor. T detta belopp

4

Statsutskottets utlåtande nr 63.

ingingc dock vissa utgifter för tillredningsarbeten i skifferbrottet m. in.,
som egentligen borde fördelas på flera räkenskapsår. Frånräknas dessa utgifter
erhålles som driftsförlust under året i runt tal 4 800 000 kronor. Styrelsen
har i förvaltningsberättelsen förklarat, att ökningen av den beräknade
förlusten förorsakats av förseningar av förenämnda anläggningar, av minskad
tillgång på elektrisk kraft och höjning av priset på inköpt elektrisk
kraft, av höjda kollektivavtalsbundna löner samt av den stränga vinterkylan
med därav föranledda driftsavbrott och igångkörningssvårigheter vid
nyanläggningar.

Av styrelsens promemoria jämte därtill fogade bilagor framgår, att de
oförutsett höga driftsförlusterna i förening med kostnadsstegringar å vissa
nyanläggningar ställt större anspråk på bolagets likvida tillgångar än som
ursprungligen beräknats. De medel, som av 1946 års riksdag beviljats för
täckande av driftsförluster och kostnader för ersättningsanskaffningar under
räkenskapsåren 1946/47 och 1947/48, hade redan förbrukats. Av det belopp,
som enligt beslut av samma riksdag avsetts till ny- och ombyggnader, hade
den 1 juli 1947 5 182 000 kronor tagits i anspråk för ändamålet. Av återstoden,
5 518 000 kronor, hade vid samma tidpunkt 3 976 000 kronor använts
för täckande av driftsförluster och kostnader för ersättningsanskaffningar.
Därefter återstående medel hade helt tagits i anspråk för täckande av anläggningskostnader
enligt 1946 års beslut och av driftsunderskott, som uppkommit
efter den 1 juli 1947. För att tillgodose sitt behov av likvida medel
hade bolaget nödgats upptaga ett tillfälligt banklån å 3 000 000 kronor. Trots
detta skulle bolaget enligt styrelsens beräkningar komma att vid utgången
av februari månad 1948 ha ett underskott i likvida medel.

I denna situation hade styrelsen funnit det påkallat att underställa statsmakterna
frågan om fortsatt finansiering av bolagets verksamhet.

Med utgångspunkt från statsmakternas principiella beslut 1946 att bolagets
anläggningar vid Kvarntorp av beredskapsskäl borde bibehållas i driftsdugligt
skick syntes det styrelsen föreligga tre huvudalternativ, enligt vilka
bolagets fortsatta verksamhet kunde anordnas. Alternativen äro följande.

1) Pågående utbyggnad enligt 1946 års beslut avbrytes, varvid dock förutsättes
att i USA beställd, delvis betald och levererad gasolanläggning hemtages
för att undvika i USA eljest uppkommande kostnader för vård och förvaring
av anläggningen. Det förutsättes vidare, att i övrigt redan gjorda
beställningar fullföljas, vilket är nödvändigt med hänsyn till att tillverkningen
hos respektive leverantörer redan fortskridit så långt, att beställningarna
icke rimligen kunna annulleras.

2) Redan påbörjade anläggningar enligt 1946 års beslut fullföljas (gasolanläggning,
ombyggnad av ett ugnshus och tillbyggnad av ångcentral).

3) Samtliga nybyggnader enligt 1946 års beslut fullföljas. (Utöver alt. 2
ombyggnad av ytterligare två ugnshus.)

Att bedöma storleken av det kapital som skulle erfordras för de olika alternativen
är, framhåller styrelsen, under nuvarande ovissa ekonomiska förhållanden
ytterst svårt. Styrelsen framlägger emellertid i promemorian

Statsutskottets utlåtande nr 63.

5

vissa ungefärliga beräkningar rörande kapitalbehovet för tiden 1 juli 1947—
30 juni 1952 enligt de olika alternativen. För täckning av återstående anläggningskostnader
samt driftsförluster och vissa andra kostnader skulle
enligt beräkningarna under nämnda tid erfordras 27 000 000 kronor vid alt.
1, 20 600 000 kronor vid alt. 2 och 25 500 000 kronor vid alt. 3. Styrelsen
har även sökt uppskatta det framtida driftsresultatet vid olika alternativ.
I detta hänseende avse beräkningarna tiden efter den 1 juli 1952, då enligt
styrelsens åsikt fortfarighetstillstånd och full avsättning för produktionen
skulle ha uppnåtts vid alla alternativen. Den fortsatta driften beräknades
under ett normalår komma att lämna vid alt. 1 ett årligt underskott av
3 200 000 kronor, vid alt. 2 och 3 däremot årliga överskott av 1 300 000 kronor
respektive 4 550 000 kronor, allt exklusive ränta och avskrivningar. Styrelsen
betonar, att siffrorna äro osäkra med hänsyn till den ovissa ekonomiska
utvecklingen.

Beträffande frågan vilket alternativ som borde väljas för bolagets fortsatta
verksamhet framhåller styrelsen, att alt. 3, vilket betydde ett fullföljande
av de år 1946 beslutade utbyggnaderna, syntes fördelaktigast ur företagsekonomisk
synpunkt. Alt. 2, som tidigare tänkts endast som en etapp på
väg mot utbyggnaden enligt alt. 3, ansåge styrelsen mindre gynnsamt. Vid
alt. 1, innebärande att den pågående utbyggnaden finge avbrytas, syntes det
styrelsen näppeligen kunna undvikas att bolaget måste tillföras årliga subventioner
för driftens upprätthållande. Styrelsen vore emellertid fullt medveten
om att på grund av det ansträngda ekonomiska läget och de ovissa
framtidsutsikterna bolagets fortsatta verksamhet icke kunde betraktas enbart
ut företagsekonomisk synpunkt. Styrelsen önskade endast framföra de
anförda alternativen, vilka enligt styrelsens mening vore de för bolagets
fortsatta verksamhet faktiskt föreliggande utvecklingslinjer, mellan vilka
man hade att välja.

Bolaget har vidare inkommit med en sammanställning utvisande det medelsbehov
som vore erforderligt för tiden intill den 1 januari respektive den
1 juli 1949, därest pågående utbyggnadsarbeten nu skulle avbrytas. Medelsbehovet,
som i fråga om likvider för redan gjorda beställningar beräknats
från samma utgångspunkter som i alt. 1, är enligt sammanställningen föl -

jande.

Återstående anläggningskostnader .......................... 1 932 000

Täckande av driftsförluster och ersättningsanskaffningar .... 3 976 000

Driftsförlust V, 1947 — 3% 1948 ............................ 3 500 000

Driftsförlust */, 1948—•”/„ 1948 ............................ 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett........ 2 000 000

Summa kr. 13 008 000

Driftsförlust V, 1949—•”/« 1949 ............................ 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett''/, 1949—

”/o 1949 ................................................ 300 000

Summa kr. 14 908 000.

6

Statsutskottets utlåtande nr 63.

Den i sammanställningen angivna posten till återstående anläggningskostnader
har beräknats på följande sätt. Därest redan gjorda beställningar
fullföljas skulle de medel som återstå att betala uppgå till 8 400 000 kronor.
Till gäldande härav räknar bolaget med att disponera dels 5 518 000
kronor som — därest bolaget beredes ersättning för redan inträffade driftsförluster
utöver beräknade — återstå av de enligt 1946 års beslut anvisade
medlen, dels ock 950 000 kronor, som 1947 års riksdag beviljat för gasoldistributionen.
Det belopp som sålunda erfordras för ändamålet utgör enligt
bolagets beräkningar (8 400 000 — 5 518 000 — 950 000=) 1 932 000
kronor.

Posten täckande av driftsförluster och ersättningsanskaffningar uppgår
egentligen till 4 439 600 kronor. Emellertid skall från nämnda belopp avräknas
dels 239 600 kronor utgörande ej utnyttjade anslagsmedel för ersättningsanskaffningar
dels ock 224 000 kronor utgörande tidigare beräknad
förlust för räkenskapsåret 1947/48. Härigenom bör posten beräknas till
3 976 000 kronor.

Ett uppskjutande av pågående utbyggnadsarbeten betyder alltså enligt
utförda beräkningar, att ett kapitaltillskott erfordras för tiden intill den 1
januari 1949 av omkring 13 000 000 kronor och för tiden intill den 1 juli
1949 av omkring 15 000 000 kronor.

Det framhålles också i sammanställningen, att ett dröjsmål med de utbyggnadsarbeten,
varom det här är fråga, komme att medföra ökade driftsförluster
utöver vad som i promemorian av den 18 december 1947 beräknats
för genomförandet av alt. 2 och 3.

Dessa utökade driftsförluster stå i proportion till den längre tid det
kommer att taga, innan färdigställning av nyanläggningarna kan ske och
böra för både alt. 2 och 3 bliva enligt nedanstående uppställning:

1. Anläggningsarbetena återupptagas ''/, 1949.

ökade driftsförluster för alt. 2 och 3 .................... 3 200 000

Oförutsett m. m...................................... 600 000

Summa kr. 3 800 000

2. Anläggningsarbetena återupptagas ''/7 1949.

Ökade driftsförluster för alt. 2 och 3 .................... 4 800 000

Oförutsett in. m...................................... 860 000

Summa kr. 5 660 000.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skifferoljebolagets verksamhet
icke utvecklat sig efter de beräkningar, som lågo till grund för 1946
års riksdags beslut rörande bolagets finansiella rekonstruktion och framtida
verksamhet. Åtskilliga faktorer ha samverkat till att utvecklingen gått
i en för bolaget oförmånlig riktning. Detta har medfört, att driftsunderskot -

Statsutskottets utlåtande nr 63.

7

tet för räkenskapsåret 1946/47, vilket förutsattes bliva omkring 2 300 000
kronor, kommit att uppgå till ett betydligt större belopp. Sålunda har driftsförlusten
uppgått till cirka 4 800 000 kronor, vartill komma vissa utgifter å
cirka 1 900 000 kronor, vilka egentligen borde fördelas å flera räkenskapsår.
Det sammanlagda driftsunderskottet uppgår alltså till cirka 6 700 000 kronor.
Bolaget har även råkat i likviditetssvårigheter och är i omedelbart behov
av medelstillskott.

Det sålunda inträdda läget gör det nödvändigt att förutsättningslöst ompröva
bolagets ställning. Denna prövning bör i första hand verkställas av
särskilt tillkallade utredningsmän. Jag avser att senare hemställa om Kungl.
Maj :ts bemyndigande att tillkalla dylika utredningsmän.

I avbidan på utredningens resultat bör verkets fortsatta utbyggnad enligt
1946 års riksdagsbeslut tillsvidare anstå. Driften vid bolagets anläggningar
bör dock fortsätta och erforderliga medel härför ställas till förfogande.
Dessutom böra medel avses för betalning av redan gjorda beställningar.

Frågan om medelstillskott till bolaget måste emellertid med hänsyn till
likviditetssvårigheterna upptagas till behandling redan nu och sålunda utan
att avvakta det resultat, vartill utredningen kan komma. Då det icke med
säkerhet kan bedömas vid vilken tidpunkt slutligt förslag i ämnet kan föreläggas
riksdagen torde medelstillskottet böra avse tiden till och med den 30
juni 1949. Enligt bolagets sammanställning bör därför medelsbehovet för
nämnda tid, om utbyggnaden fullföljes i den omfattning jag nyss angivit,
beräknas på följande sätt.

Till täckande av merkostnader å anläggningarna erfordras 1 932 000
kronor. Enligt 1946 års beslut avsågos för driftsförluster under tiden

1 juli 1946—30 juni 1948 samt för sådana på samma tid belöpande
ersättningsanskaffningar, som normalt borde täckas med driftsöverskott,
ett belopp av 5 300 000 kronor. Detta belopp har emellertid i sin helhet
förbrukats under tiden 1 juli 1946—30 juni 1947. Därutöver har för täckande
av driftsförluster under sagda tid av medel som tidigare avsetts till
utbyggnad av anläggningarna tagits i anspråk 3 976 000 kronor. Sistnämnda

belopp måste tillföras bolaget. Driftsunderskottet under tiden 1 juli 1947_

30 juni 1949 beräknar bolaget nu till 6 700 000 kronor däri inräknat kostnader
för ersättningsanskaffningar. Av detta belopp belöpa 3 500 000 kronor
på räkenskapsåret 1947/48 och 3 200 000 kronor på räkenskapsåret
1948/49. Härutöver erfordras för tiden 1 juli 1947—30 juni 1949 till markförvärv,
bostadssubventioner, räntor och oförutsedda utgifter ett sammanlagt
belopp av 2 300 000 kronor.

De medel som salunda skulle bliva behövliga för bolaget för tiden 1 juli
1947—30 juni 1949 uppgå alltså till (1 932 000 -f 3 976 000 -f 6 700 000 -f 2

300 000 =) 14 908 000 kronor eller avrundat 15 000 000 kronor.

Mot beräkningen av medelsbehovet har jag icke funnit anledning till
erinran. Med hänsyn till bolagets likviditetssvårigheter torde medlen böra
äskas å lilläggsstat. Anvisningen bör ske i form av ett reservationsanslag.»

8

Statsutskottets utlåtande nr 63.

Utskottet. Till teckning av aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget har
riksdagen anvisat 45 000 000 kronor. Av detta belopp ha 43 499 400 kronor
tagits i anspråk för aktieteckning i bolaget. Enligt beslut av 1943 års riksdag
har bolaget vidare erhållit ett statslån å 25 600 000 kronor. Lånet har
efterskänkts jämlikt beslut av 1944 års riksdag. Sammanlagda beloppet av
de av staten för bolagets finansiering tillskjutna penningmedlen uppgår sålunda
till 69 099 400 kronor. 1943 års riksdag beslöt, att flottans skifferoljeverk
vid Kinne-Kleva skulle överföras till bolaget. Verkets tillgångsvärde
var vid överförandet, som skedde den 1 juli 1943, i statsräkenskaperna upptaget
till ett belopp av 3 239 059 kronor 95 öre. Bolaget har sålunda av staten
tillförts penningmedel och andra tillgångar med ett värde av sammanlagt
72 338 459 kronor 95 öre. Med stöd av beslut av 1944 års riksdag ha av
sistnämnda belopp avskrivits dels ovannämnda lån å 25 600 000 kronor och
dels å statens innehav av aktier i bolaget 29 238 359 kronor 95 öre. Sammanlagt
har alltså i statsräkenskaperna avskrivits ett belopp av 54 838 359
kronor 95 öre. Genom särskilt, av 1947 års riksdag beviljat anslag har bolaget
erhållit ersättning med 1 377 279 kronor 28 öre för under tiden efter den
7 december 1945 uppkomna driftsförluster och avvecklingskostnader vid
skifferoljeverket vid Kinne-Kleva. Till finansiering av bolagets verksamhet
ha slutligen även använts vinstmedel, som uppkommit vid försäljning under
krigsåren, huvudsakligen till försvarsmakten, av bolagets produkter.

Utskottet vill vidare erinra, att vid 1946 års riksdag framlades vissa förslag
avseende dels rationalisering av produktionen vid oljeverket och ökad
utvinning av biprodukter samt dels en finansiell rekonstruktion av bolaget.
Med hänsyn till de förbättringar av driftsresultatet, vilka på grundval av
bolagsstyrelsens kalkyler kunde förväntas, ansåg riksdagen sig böra bifalla
förslagen i fråga. I överensstämmelse härmed anvisade riksdagen för
ändamålet ett investeringsanslag av 16 000 000 kronor, vilka medel inberäknats
i förenämnda belopp å 45 000 000 kronor. Genom ett kapitalbelopp av
nämnda storleksordning skulle, enligt vad bolagsstyrelsen då framhöll, bolaget
få anses vara tillfredsställande finansierat på längre sikt.

Såsom den i propositionen nu lämnade redogörelsen ger vid handen, ha
de faktiska förhållandena icke bekräftat tillförlitligheten av de beräkningar,
som lågo till grund för 1946 års förberörda riksdagsbeslut. Sålunda har
driftsunderskottet uppgått till betydligt högre belopp än som beräknats, vartill
kommer, att bolaget även råkat i likviditetssvårigheter och fördenskull
är i omedelbart behov av kapitaltillskott. Det är uppenbart, att bolagsstyrelsen
beträffande de ekonomiska förutsättningarna för bolagets
framtida verksamhet tidigare räknat alltför optimistiskt liksom att tillräcklig
hänsyn icke tagits till den mångfald obestämbara faktorer, som påverka
kostnadsberäkningarna.

I anslutning till vad i propositionen anförts har enligt vad utskottet under
hand inhämtat departementschefen den 17 mars 1948 med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande tillsatt en kommitté för utredning av frågan
om skifferoljeaktiebolagets fortsatta verksamhet. Utskottet förutsätter gi -

Statsutskottets utlåtande nr 63.

9

vetvis, att därvid särskild uppmärksamhet ägnas frågan huruvida och i vilken
grad fortsatt drift vid Kvarntorp kan anses motiverad av hänsyn till
anläggningens värde som beredskapsreserv ävensom ur tekniska eller företagsekonomiska
synpunkter med särskilt beaktande av oljeimporten och
världsmarknadspriserna på oljeprodukter.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att, i avbidan på utredningens
resultat, verkets fortsatta utbyggnad enligt 1946 års riksdagsbeslut
bör tills vidare anstå.

De medel, som beräknats behövliga för bolaget för tiden den 1 juli 1947
—den 30 juni 1949, uppgå till 15 000 000 kronor. Med erinran att en avsevärd
del av detta belopp redan förbrukats, finner utskottet sig böra tillstyrka
medelsanvisningen i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckande av vissa kostnader för
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Stockholm den 20 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,
Gränebo, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,
Gillström, Sundelin och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Andersson i
Malmö, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, fru Alvén, herrar Boman
i Kieryd, Åkerström, Holmström, Persson i Vinberg, Johansson i Mysinge
och Birke.

Reservation

av herr Karl Andersson.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19h8. 6 samt. Nr Öl—63.