Statsutskottets utlåtande nr 28.
1
Nr 28.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till allmän bostadsräkning m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(3 avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkt 7,
s 17—23 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
3 januari 1948) föreslagit riksdagen att till Allmän bostadsräkning m. m. för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 340 000 kronor.
Yidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 (bilaga 4, punkt 1, s. 13—15
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att till Allmän bostadsräkning in. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 260 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förenämnda förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Löfvander m. fl. (I: 84) och den andra inom andra kammaren (II: 156)
av herr Pettersson i Dahl m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att icke bifalla den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 föreslagna utvidgningen
av bostadsräkningens hushålls- och inkomststatistik samt att
vederbörande utskott måtte föreslå en motsvarande minskning i det på tillläggsstat
II för budgetåret 1947/48 äskade anslaget,
dels ock två likalydande motioner, väckta inom första (I: 83) respektive
andra kammaren (II: 134) av samma motionärer, i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagna utvidgningen av bostadsräkningens hushålls- och inkomststatistik
icke måtte komma till stånd och att vederbörande utskott måtte
föreslå en motsvarande begränsning av det för budgetåret 1948/49 äskade
anslaget.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionen II: 134.
Nu pågående bostadsräkning, vilken tillkommit jämlikt statsmakternas
beslut år 1945 (propositionen nr 307, riksdagens skrivelse nr 442), baserar
sig på material, som insamlats i samband med mantalsskrivningen för år 1946.
Den omfattar dels en allmän bostadsräkning i alla stadssamhällen kombinerad
med en hyresräkning, dels en liknande allmän bostadsräkning å hela
landsbygden, dels en allmän bostadshushållsstatistik, dels en representativ
Bihang till riksdagens protokoll 1948. fl samt. Nr 28.
9*9 <8
9
Statsutskottets utlåtande nr 28.
bearbetning av vissa uppgifter inom bostadsräkningen och dels eu redovis
ning av familjeinkomsten inom bostadsräkningen, i sistnämnda avseende i
överensstämmelse med i propositionen nr 282 till 1946 års riksdag förordade
grunder.
I skrivelser den 19 november och den 12 december 1947 har socialstyrelsen
a\gi%it förslag till anslagsäskande för budgetåret 1948/49 och medelsanvisning
på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Anslag till den allmänna bostadsräkningen ha anvisats för budgetåren
1945/46—1947/48. Anslagens sammanlagda belopp utgör 1 835 000 kronor.
Socialst} i elsen har hemställt om anvisande dels av 340 000 kronor för nästa
budgetår dels ock av ytterligare 263 000 kronor för innevarande budgetår. De
sammanlagda kostnaderna för bostadsräkningen komma vid bifall till dessa
framställningar att icke oväsentligt överstiga vad som från början beräknades.
Flera omständigheter ha medverkat till kostnadsökningen. En avsevärd ökning
har föranletts av den 1947 beslutade förbättringen av statstjänstemännens löner.
Vidare må bl. a. nämnas, att lokaler icke från början kunnat tillhandahållas
i erforderlig utsträckning, vilket nödvändiggjort kostnadskrävande omläggningar
i arbetsplanen och även i övrigt verkat fördyrande.
Vissa utvidgningar av arbetsprogrammet i förhållande till vad som antagits
vid tidigare beräkningar av kostnaderna äro härjämte beslutade eller
planerade. Härom må närmare anföras följande.
I propositionen nr 235 till 1947 års riksdag anfördes (s. 106—107) bl. a.
att genom kommunernas försorg en inventering av vissa delar av bostadsbeståndet
borde genomföras. För att underlätta genomförandet av inventeringen
borde socialstyrelsen tillhandahålla vissa utdrag av bostadsräkningen.
Kostnaderna härför, vilka uppskattades till i runt tal 100 000 kronor, borde
bestridas av medel, som anvisats eller komma att anvisas för den allmänna
bostadsräkningen. Piiksdagen gjorde ingen erinran i anledning av det anförda
(skrivelse nr 493). Ivungl. Maj:t har tills vidare genom beslut den 26
september 1947 uppdragit åt socialstyrelsen att föranstalta om en till ett
30-tal kommuner begränsad undersökning av barnfamiljernas bostadsförhållanden.
Medel för denna undersökning ha icke tidigare beräknats.
Socialstyrelsen har vidare i samråd med statens byggnadslånebyrå omprövat
planen för det återstående arbetet med bostadsräkningen. Vid omprövningen
har hänsyn tagits till att enligt den av 1947 års riksdag antagna
lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande (nr
o23/1947) vissa kommuner äro skyldiga att upprätta bostadsförsörjningsplan.
I fråga om hushål Isstatistiken har socialstyrelsen anfört följande.
Hushållsstatistiken är nödvändig för upprättandet av bostadsförsörjningsplaner.
Enligt lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande
(SFS nr 523/1947) bliva vissa kommuner skyldiga att upprätta dylika
planer. Det gäller alla kommuner över 10 000 invånare samt, i den mån Kun°l.
Maj :t med hänsyn till bebyggelsens snabba utveckling eller andra särskilda
omständigheter så föreskriver, även kommuner med mindre än 10 000 invånare
Lagen träder i kraft den 1 januari 1948. Inom statens byggnadslånebyrå ha
vissa uppskattningar gjorts av folkmängden (den 31 december 1945) i de
Statsutskottets utlåtande nr 28.
3
kommuner, vilka kunna komma att åläggas att upprätta ifrågavarande planer.
Här har räknats med sammanlagt 3,i miljoner invånare inkl. Stockholm.
Denna beräkning är preliminär i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut. För dessa
kommuner, som skola upprätta bostadsförsörjningsplaner, blir en total redovisning
av hushållen nödvändig. Behov av en motsvarande redovisning torde
— med vissa undantag —- icke föreligga beträffande andra enskilda kommuner;
för dessa bör därför redovisningen endast gälla vissa större grupper,
såsom landsdelar och vissa typer av kommuner. Bepresentativa uppgifter för
dessa grupper kunna erhållas vid en bearbetning begränsad till hushåll, som
ingå i folkräkningens partiella del (en tolftedel av samtliga hushåll).
Även beträffande inko ms tre do visningen föreslås en viss utvidgning.
I denna fråga anför socialstyrelsen följande.
Beträffande inkomstredovisningen har departementschefen i propositionen
nr 282/1946 uttalat, att en bearbetning av inkomstuppgifterna avseende
en tolftedel av befolkningen vore tillfyllest för den statliga bostadspolitiken.
Den hade emellertid även till väsentligt ändamål att, jämte övriga undersökningar,
skapa ett underlag för den lokala bostadsplaneringen. För detta ändamål
syntes en mera fullständig inkomstredovisning vara erforderlig för vissa
tätorter. Av olika skäl borde man dock begränsa en dylik redovisning till
vad som vore nödvändigt för det praktiska behovet. Total inkomstredovisning
beträffande de särskilda tätorterna borde sålunda ske endast i den mån
statens byggnadslånebyrå funne en sådan ur den lokala bostadsplaneringens
synpunkt särskilt angelägen och socialstyrelsen biträdde denna uppfattning.
Anhållan om total inkomstredovisning har inkommit från 41 kommuner
med sammanlagt 1 452 000 invånare. Av dessa torde 20 kommuner komma att
åläggas att upprätta bostadsförsörjningsplaner. En total inkomstredovisning
framstår som särskilt angelägen för samtliga dessa kommuner och, såvitt nu
kan bedömas, för 6 av återstående 21 kommuner. En total inkomstredovisning
bör sålunda ske för dessa 26 kommuner med sammanlagt 1 388 000 invånare,
medan i övrigt en begränsning till en tolftedel av hushållen synes
tillräcklig.
Endast 6 kommuner med sammanlagt 42 000 invånare skulle sålunda erhålla
en total redovisning av hushållens inkomster men ej av deras sammansättning
m. in. (hushållsstatistik). En väsentlig del av kostnaderna för inkomststatistiken
är emellertid gemensam med hushållsstatistiken. Då dessa
6 kommuner, även om de icke bli ålagda att upprätta bostadsförsörjningsplaner,
ha visst behov av en redovisning av bostadshushållen och merkostnaderna
härför bli relativt obetydliga (cirka 2 000 kronor), synas även dessa
kommuner böra inbegripas i den totala hushållsstatistiken.
Kungl. Maj:ts anslagsäskanden överensstämma — bortsett från en avrundning
av det för innevarande budgetår avsedda beloppet — med vad socialstyrelsen
har föreslagit.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat från socialstyrelsen, skulle eu
begränsning enligt motionsyrkandet av den framlagda planen för inkomstredovisningen
medföra en besparing för innevarande budgetår av 12 000 kronor.
Begränsas jämväl planen för hushållsstatistiken enligt motionsyrkandet
tillkommer en ytterligare besparing av 248 000 kronor. Sistnämnda belopp bör
fördelas så, att 98 000 kronor falla på innevarande budgetår och 150 000 kronor
på nästa budgetår.
4
Statsutskottets utlåtande nr 28.
Utskottet.
Den till bostadsräkningen anknutna specialundersökningen rörande bostadshushållen
skall enligt Kungl. Maj:ts förslag omfatta total redovisning
för orter med sammanlagt cirka 3,i miljoner invånare. I motionerna anses
däremot att denna redovisning kan begränsas till orter med sammanlagt cirka
1.1 miljoner invånare. Motionärerna åberopa kostnadsberäkningar gjorda vid
1946 års riksdag (propositionen nr 282).
Total redovisning för vissa orter har icke ansetts erforderlig för den statliga
bostadspolitiken. Representativa uppgifter avseende en tolftedel av befolkningen
rörande vissa landsdelar och vissa typer av kommuner ha ansetts
skola giva tillräcklig ledning. För den lokala bostadsplaneringen däremot,
har eu total redovisning ansetts erforderlig, men omfattningen av denna totala
redovisning har tidigare endast kunnat preliminärt beräknas, då riktlinjer saknats
för nämnda planering.
Numera föreligga emellertid säkrare hållpunkter för en sådan beräkning.
Enligt den vid förra årets riksdag antagna lagen om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande skall kommun med mera än 10 000 invånare
ävensom annan kommun, beträffande vilken Kungl. Maj:t med hänsyn till bebyggelsens
snabba utveckling eller andra särskilda omständigheter så föreskrivit,
upprätta bostadsförsörjningsplan. I bostadsförsörjningsplan skall enligt
en nyligen utkommen kungörelse (SFS 1947: 1011) angivas de riktlinjer
kommunen finner böra ligga till grund för bostadsproduktionens inom kommunen
omfattning under den tid planen avser — tio år från planens antagande
—- dess inriktning på hus och lägenheter av olika typer samt bostadsbehovets
tillgodoseende genom nybyggnad och genom sanering av det befintliga
bostadsbeståndet. De uppgifter om bl. a. antalet lägenhetsinnehavare
fördelade efter kön, ålder och civilstånd, som erhållas ur hushållsstatistiken,
ha ansetts utgöra en nödvändig förutsättning för bostadsförsörjningsplanernas
upprättande, och de kommuner, vilka kunna beräknas bli
ålagda att upprätta dylika planer, ha ett invånarantal av sammanlagt omkring
3.1 miljoner.
I en till utskottet överlämnad promemoria har byggnadslånebyrån erinrat
om de bostadsbehovsundersökningar som byrån utfört beträffande ett 40-tal
kommuner. Erfarenheterna från det hittills bedrivna arbetet med grundläggande
undersökningar för bostadsförsörjningsplaner ge enligt promemorian
vid handen, att det är nödvändigt att erhålla uppgifter om lägenhetsinnehavarnas
kön, ålder och civilstånd för varje enskild kommun. Därvid hänvisas
till, bl. a., att befolkningens hushållsstruktur visar icke oväsentliga variationer
mellan olika kommuner.
Såvitt utskottet kan finna, skulle en begränsning av anslagsbeloppen i anslutning
till motionärernas beräkningsgrunder i nuvarande läge medföra, att
den större delen av de kommuner, vilka ha att upprätta bostadsförsörjningsplaner,
icke genom pågående bostadsräkning finge tillgång till de uppgifter,
som erfordras för planernas uppgörande. Kostnaderna för de särskilda undersökningar,
som på grund härav bleve erforderliga, finge dessa kommuner bära
Statsutskottets utlåtande nr 28.
5
själva. Administrationen av sådana särskilda undersökningar skulle även avsevärt
försvåras. Med hänsyn härtill anser sig utskottet förhindrat biträda
motionsyrkandena i nu ifrågavarande avseende.
I fråga om inkomstredovisningen är skillnaden mellan dess omfattning enligt
Kungl. Maj:ts förslag (kommuner med sammanlagt omkring 1,4 miljoner
invånare) och motionärernas (l,i miljoner invånare) av mindre omfattning.
Kungl. Maj:ts förslag bygger på en prövning av ansökningar om fullständig
inkomstredovisning från 41 kommuner och innebär, att ansökningarna från
26 av dessa kommuner skulle bifallas. Icke heller i detta avseende anser utskottet
skäl föreligga att förorda någon avvikelse från vad Kungl. Maj:t har
föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 84 och II: 156 samt I: 83 och II: 134 till
Allmän bostadsräkning m. m. anvisa
a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 under
femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 260 000 kronor,
b) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln ett reservationsanslag
av 340 000 kronor.
Stockholm den 20 februari 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Karl
Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson,
Gillström, Näsström, Gustav Emil Andersson, Hesselbom och Ohlon; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Bergström,
Ealla, Eubbestad, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Åkerström, Hoppe, Petterson
i Degerfors, Persson i Svensköp och Birke.
Reservation
av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Andrén, Mannerskantz,
Gustav Emil Andersson, Ohlon, Falla, Eubbestad, Pettersson i Dahl, Persson
i Svensköp och Birke, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:
»1945 års riksdag fattade principiell ståndpunkt till den allmänna bostadsräkningens
och därtill hörande undersökningars omfattning med undantag av
inkomstredovisningen. Ståndpunkt beträffande inkomstredovisningens omfattning
fattades vid 1946 års riksdag, vars beslut även avsåg bostadshushålls
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 28.
statistiken. Den sakliga innebörden av 1946 års beslut var, att fullständig redovisning
skulle begränsas att avse orter med en sammanlagd folkmängd av omkring
l,i miljoner invånare.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en avsevärd utvidgning av hushållsstatistiken.
Medan man tidigare räknat med att total redovisning skulle
lämnas för orter med ett sammanlagt invånarantal av omkring 1,1 miljoner,
föreslås nu, att sådan redovisning skall lämnas för orter med cirka 3,1 miljoner
invånare. Såsom skäl för en sådan utvidgning har anförts, att kommuner
med åliggande att upprätta bostadsförsörjningsplaner kunna beräknas ha ett
invånarantal av sammanlagt omkring 3,i miljoner och att en för varje särskild
kommun upprättad på fullständiga uppgifter grundad hushållsstatistik
är erforderlig för dessa planer. Utskottet vill erinra, att planerna skola avse
en tidsperiod av tio år från planens antagande och att beräkningarna för
denna tioårsperiod måste grundas på många ovissa faktorer, främst den allmänna
konjunkturutvecklingen och näringslivets förändringar i den särskilda
kommunen. Dessa faktorer torde ha en sådan betydelse för bostadsbehovets
inriktning på lägenheter av olika typer, att även den mest fullständiga
redovisning av den art som avses med hushållsstatistiken icke synes
kunna medföra någon nämnvärd sammanpressning av felmarginalen i bostadsförsörjningsplanerna.
Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av nödvändigheten
i nuvarande läge att strängt hushålla med arbetskraften och begränsa
statsutgifterna, kan utskottet med anslutning till motionerna icke
tillstyrka den ifrågasatta utvidgningen av hushållsstatistiken.
Även i avseende på inkomstredovisningen innebär Kungl. Maj:ts förslag
en viss utvidgning. Redovisningen skall sålunda enligt detta förslag omfatta
kommuner med sammanlagt 1,4 miljoner invånare mot förut beräknade
1,1 miljoner invånare. Av motsvarande skäl anser sig utskottet ej heller i
detta avseende kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag.
De besparingar, som bliva en följd av den sålunda av utskottet med anslutning
till motionsyrkandena föreslagna begränsningen av Kungl. Maj:ts
förslag, ha enligt beräkningar, som företagits inom socialstyrelsen, uppskattats
till 110 000 kronor för innevarande budgetår och 150 000 kronor för nästa
budgetår. Utskottet förordar att de av Kungl. Maj:t äskade anslagen minskas
med nämnda belopp, varför anslagen alltså böra anvisas med 150 000 kronor
och 190 000 kronor för respektive budgetår. Under åberopande av vad sålunda
anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 84 och II: 156 samt I: 83 och II: 134 till
Allmän bostadsräkning m. m. anvisa
a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 under
femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 150 000 kronor,
b) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln ett reservationsanslag
av 190 000 kronor.»
Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.