12

Statsutskottets utlåtande nr 218.

Kr 218.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade grunder
för bidrag och lån av statsmedel för anordnande av
allmänna samlingslokaler.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ivar Persson och Niklasson (I: 223) och den andra inom andra
kammaren av herr Larsson i Luttra m. fl. (II: 351) har hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning i de frågor
som i motionen berörts.

Enligt kungörelsen den 11 december 1942 (nr 913; ändr. 354/1945) om
bidrag och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler
utgår bidrag med högst 25 procent eller, när synnerliga skäl därtill äro,
med högst 40 procent av det belopp, vartill byggnadskostnaderna eller köpesumman
prövas böra beräknas. Vidare utgår lån med högst femtio procent
eller, när synnerliga skäl därtill äro, med högst sjuttiofem procent av det
belopp, vartill byggnadskostnaderna, byggnadsvärdet eller köpesumman prövas
böra beräknas. Lån skall utgöra till ena hälften en räntefri stående del
och till andra hälften en amorteringsdel; dock må, då fråga är om lån för
ombyggnad eller lån på grund av ekonomiskt trångmål, den räntefria stående
delen av lånet kunna utgöra högst fyra femtedelar. Då särskilda omständigheter
därtill föranleda må låntagaren till skyddande av egen kapitalinsats
förfoga över inteckning med bättre rätt än inteckning till säkerhet
för statslånet.

Motionärerna ha anfört bland annat följande.

Det synes vara lämpligare att storleken av det statliga stödet göres beroende
av skatteunderlaget i likhet med vad som nu är fallet beträffande
statsbidragen till folkskolebyggnader. Oavsett om samlingslokalen är avsedd
att uppföras av kommunen eller av en förening torde nämligen skatteunderlaget
vara ett riktigt uttryck för de ekonomiska förutsättningarna
i orten. Ett system med bibehållande av de nuvarande bidragsformerna kombinerade
med ytterligare efter skatteunderlaget graderade bidrag på orter
med relativt lågt skatteunderlag torde även kunna göras till föremål för
övervägande.

Tillkomsten av de s. k. storkommunerna synes även aktualisera frågan
om samlingslokalernas differentiering beträffande storlek, byggnadssätt och
bidragsformer allteftersom de skola fylla behov som äro gemensamma för
storkommunernas samtliga invånare eller behov, som endast kunna lösas
gemensamt för mindre delar av storkommunen.

Statsutskottets utlåtande nr 218.

13

Utskottet finner motionärernas synpunkter beaktansvärda. Då emellertid
den stundande kommunindelningsreformen kan medföra ändrade förutsättningar
för frågans bedömande, anser sig utskottet ej böra tillstyrka, att
riksdagen i nuvarande läge hemställer hos Kungl. Maj :t om utredning i
ämnet. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att redan gällande
bestämmelser ge möjlighet för nämnden för samlingslokaler att taga hänsyn
till särskilda omständigheter, bland dem givetvis skatteunderlaget i
orten. Det torde även kunna förutsättas, att nämnden skall, därest erfarenheterna
skulle giva vid handen, att ändrade bestämmelser i ämnet äro påkallade,
vidtaga utredning av frågan och anmäla densamma för närmare
övervägande.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna I: 223 och II: 351 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 216.