4

Statsutskottets utlåtande nr 217.

Nr 217.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning,
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln, punkt
339, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Kristillägg och till Provisoriskt lönetillägg beräkna två förslagsanslag på
2 000 000 kronor vardera.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 276, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 21 maj 1948,
föreslagit riksdagen

dels besluta

1) att bestämmelserna i 4 § statens löneplansförordning skola träda i kraft
den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta;

2) att för tiden 1 juli—31 december 1948 höjning av belopp, som angivas i
de i 3 § statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna, skall ske
enligt samma grunder som under budgetåret 1947/48, dock att procenttalet
för höjningen skall utgöra 20, därest pristalet uppgår till eller överstiger 124;

3) att för tiden 1 juli—31 december 1948 kristillägg skall utgå enligt samma
grunder som under budgetåret 1947/48, dock att tillägget skall beräknas
efter 35,6 procent, därest pristalet uppgår till eller överstiger 124; samt

4) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
in. fl. under budgetåret 1948/49 må, i den mån ej annat föranledes av riksdagens
i annat sammanhang meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition (för
flera huvudtitlar gemensamma frågor) utgå enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Kungl. Maj:t;

dels ock att för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa
till Kristillägg ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor och till Provisoriskt
lönetillägg ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

I sistnämnda proposition har chefen för finansdepartementet anfört i huvudsak
följande.

»Såsom av det förut anförda framgår ha överläggningar ägt rum med
tjänstemännens huvudorganisationer — statstjänarkartellen, statstjänstemännens
riksförbund och tjänstemännens centralorganisation — i fråga om

Statsutskottets utlåtande nr 217.

5

grunderna för de nyreglerade lönernas och pensionernas höjning för tiden
efter innevarande budgetårs utgång. Därvid har dryftats frågan, huruvida
en övergång till automatisk lönerörlighet enligt bestämmelserna i 4 § statens
löneplansförordning borde genomföras eller om särskilda grunder alltjämt
borde gälla för löne- och pensionsförmånernas höjning. I samband
därmed har även berörts frågan, om vid övergång till en från direkta skatter
och socialpolitiska förmåner rensad index beräkningen av levnadskostnaderna
i mars 1946 — och därmed pristalets bas -—- ävensom för tiden
därefter intill tidpunkten för livsmedelsrabatternas bortfall borde ske enligt
socialstyrelsens index utan direkta skatter eller på grundval av en indexserie
rensad även från livsmedelsrabatter. Sedan överläggningarna numera
avslutats, torde ifrågavarande spörsmål få anmälas för statsmakternas
prövning.

Vid överläggningarna har eftersträvats en lösning som kunde ingå som
ett led i en stabiliseringspolitik på det ekonomiska området. I främsta rummet
gäller det att söka få till stånd en stabilisering av priserna. Som vid
olika tillfällen tidigare framhållits måste emellertid i nuvarande läge varje
allmän höjning av den nominella inkomstnivån medföra risker för en
prisstegring. En prisstabilisering förutsätter därför återhållsamhet från alla
samhällsgruppers sida i kraven på inkomstförbättringar. Vid överläggningarna
med tjänstemännens organisationer angående utformningen av det
rörliga tillägget för nästa budgetår ha organisationerna också godtagit denna
stabiliseringssträvan som utgångspunkt för diskussionerna. Med tillfredsställelse
torde få konstateras, att statstjänstemännen visat sig villiga att
lämna sitt bidrag för att möjliggöra en stabilisering av pris- och inkomstnivån.
Under hänvisning till ovissheten rörande utvecklingen på löneområdet
ha organisationerna emellertid icke ansett sig nu kunna förorda en
bindning av det rörliga tillägget för hela nästkommande budgetår. Däremot
ha de förklarat sig beredda att — under vissa förutsättningar — avstå från
krav på en höjning av det nu utgående rörliga tillägget intill 1948 års utgång.

Med utgångspunkt från att nu förutsebara prisstegringar skola bli relativt
små — av organisationerna angivna till ett par enheter i 1935 års serie

— och att i övrigt prisfördyring för konsumenterna i möjligaste mån elimineras,
ha organisationerna ansett godtagbart, att nuvarande procenttal
för höjningen, 12 procent, får gälla jämväl under återstående delen av innevarande
år, oaktat den höjning av lönerna, som skulle uppkomma i händelse
av eu anknytning till automatisk lönerörlighet, skulle uppgå till 15
procent. Därest levnadskostnaderna — emot vad som nu synes sannolikt

— enligt levnadskostnadsberäkningarna för juni eller september 1948 skulle
stiga så att pristalet beräknat enligt socialstyrelsens indexseric utan direkta
skatter och sociala förmåner uppnår pristalet 124, har vid överläggningarna
förutsatts, att procenttalet för höjning av löner och pensioner ökas till 29.
Detta innebär, alt i sådant fall utöver tre fjärdedels kompensation för 16 enheters
pristalshöjning över basnivån skulle erhållas full kompensation för 8
enheters pristal sstegring.

6

Statsutskottets utlåtande nr 217.

Vid sitt ståndpunktstagande ha organisationerna förklarat sig förutsätta,
att jämväl för de i.kommunernas tjänst anställda, som ha lönernas rörlighet
reglerad efter samma grunder som de statsanställda, nu utgående tillägg
komma att bibehållas under återstoden av innevarande år under samma
förutsättningar som för statstjänstemännens vidkommande. Övriga samhällsgruppers
—- löntagares, jordbrukares och företagares — medverkan
borde även söka eftersträvas för en allmän stabilisering av landets ekonomi.
Organisationerna ha vidare förutsatt förhandenvaron av en effektiv priskontroll.

Resultatet av de förda överläggningarna torde, som jag redan framhållit,
få anses tillfredsställande. Jag anser sålunda, att även den särskilda klausul
för fall av betydande prisstegring, som innefattas i förslaget, bör kunna
godtagas.

Som redan framhållits ha organisationerna vid sitt ståndpunktstagande
utgått från att nu förutsebara prisstegringar icke skola behöva föranleda en
höjning av indextalet i 1935 års serie med mer än ett par enheter. Detta
betyder bl. a. att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig
utsträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten.
I annat sammanhang denna dag äskas anslag för ifrågavarande ändamål.
Till frågan om inverkan på budgetöverskottet m. m. av de nu föreslagna
subventionerna torde jag få återkomma i samband med de definitiva
beräkningarna rörande statsverkets inkomster och utgifter under nästa
budgetår.

I propositionen nr 250 till innevarande års riksdag har jag beträffande
pristalsberäkningen framhållit, att vid övergång till en från direkta skatter
och socialpolitiska förmåner rensad index närmast två olika beräkningssätt
kunde ifrågakomma beträffande den tid, som förflutit före tidpunkten
för livsmedelsrabatternas bortfall. Antingen kunde för denna tid levnadskostnaderna
beräknas enligt socialstyrelsens från direkta skatter — och
vissa socialpolitiska förmåner, dock ej livsmedelsrabatterna — rensade index,
eller ock kunde beräkningen ske enligt en jämväl från livsmedelsrabatterna
rensad index. I denna fråga, som bleve av betydelse för bedömande
av pristalets bas och därmed för de framtida levnadskostnaderna jämförda
med motsvarande kostnader vid basen, uttalade jag, att starka skäl syntes
mig tala för att en beräkning enligt det senare alternativet tillämpades
men att jag hade för avsikt att återkomma till denna fråga sedan förhandlingarna
med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts. Vid de förda
förhandlingarna har visat sig, att organisationerna fästa stort avseende vid
att beräkningen däremot sker enligt det förra alternativet. I betraktande av
frågans samband med det uppnådda förhandlingsresultatet anser jag mig
kunna tillstyrka, att pristalets bas bestämmes på grundval av socialstyrelsens
hittillsvarande beräkning; pristalet 100 kommer därvid att motsvaras
av index 136,34 i 1935 års indexserie.

För genomförande av vad sålunda förordats i fråga om lönernas och pensionernas
höjning för tiden 1 juli—31 december innevarande år erfordras

Statsutskottets utlåtande nr 217.

7

ej ändring i statens löneplansförordning eller i gällande pensionsbestämmelser.
Erinras må, att enligt övergångsbestämmelse till löneplansförordningen
bestämmelserna i 4 § förordningen träda i kraft den 1 juli 1948, såvida
ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt besluta. Det lämpligaste
synes mig vara, att särskilt beslut nu meddelas om att nämnda bestämmelser
skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta.
För den händelse beslut om lönernas och pensionernas rörlighet för tiden
från och med den 1 januari 1949 icke hinner meddelas före nämnda dag,
torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, samma grunder
som närmast dessförinnan varit gällande få provisoriskt tillämpas; i sådant
fall förutsätter jag emellertid, att de grunder som sedermera beslutas, skola
givas tillämpning räknat från och med den 1 januari 1949.

1 detta sammanhang må erinras om att vid 1947 års lönereglering det
rörliga tillägget utmönstrades såsom en särskild löneförmån och att i stället
anlitades konstruktionen med förhöjning av lön (och tjänstledighetsavdrag)
respektive vikariatsersättning och övertidsersättning; för att förenkla
avlöningsuträkningen sammanarbetades i tabeller förhöjningen med
grundbeloppen. Beträffande avlöningsbokföringen genomfördes i enlighet
med beslut av 1947 års riksdag (prop. 281; r. skr. 442) den anordningen, att
kostnaderna för lön, vikariatsersättning och övertidsersättning fördelas mellan
posterna till rörligt tillägg och övriga anslagsposter i en proportion
som bestämmes av procenttalet för förhöjningen, med bortseende härvid
från maximeringen av de lönebelopp, varå förhöjning beräknades; “/in av
lönesummorna redovisas således på posterna för rörligt tillägg. För den
händelse förhöjning av de nyreglerade lönerna skulle komma att ske med
20 procent, böra på motsvarande sätt posterna till rörligt tillägg belastas
med Vim av lönesummorna; särskilt beslut av riksdagen påkallas icke för
detta ändamål.

Vad angår grunderna för kristilläggen torde dessa tillägg jämväl under
senare halvåret 1948 böra regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen
av de nyreglerade lönerna. Vid tillämpning av 12 procents förhöjning
av sistnämnda löner bör kristilläggsprocenten liksom för närvarande
utgöra 24,4. För den händelse åter höjningen av de nyreglerade lönerna
skulle uppgå till 20 procent, synes en motsvarande höjning jämväl böra
ske av kristilläggsprocenten; med utgångspunkt från de vid 1947 års riksdag
beslutade kristilläggsgrunderna bör för nämnda fall kristilläggsprocenten
höjas med C/,X4,2=) 11,2 enheter och hela kristilläggsprocenten
således utgöra (24,4 + 11,2 =) 35,6. Någon ändring i fråga om bestämmelserna
i övrigt angående kristilläggens beräkning bör icke ifrågasättas. Vid
angivna ställningstagande torde förslagsanslaget till kristillägg under åttonde
huvudtiteln böra för nästa budgetår upptagas med det belopp, vartill
anslaget i statsverkspropositionen preliminärt beräknades, eller med
2 miljoner kronor.

För nästa budgetår torde provisoriskt lönetillägg böra, i den mån ej annat
föranledes av riksdagens i annat sammanhang meddelade beslut, utgå

8

Statsutskottets utlåtande nr 217.

enligt i huvudsak samma grunder som för innevarande budgetår. Sådant
tillägg bör således i huvudsaklig överensstämmelse med i 1947 års statsverksproposition
angivna grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som
meddelas av Kungl. Maj :t. Förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till
provisoriskt lönetillägg torde för nästa budgetår böra upptagas med det i
innevarande års statsverksproposition preliminärt beräknade beloppet, 2
miljoner kronor.»

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Kempe och Senander väckt motion
(11:546), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 225 måtte besluta att de av 1946 års riksdag antagna reglerna
om rörligt tillägg å statstjänarnas löner tillfogas nu föreliggande förslag
till nya avlöningsreglementen för statstjänarna, dock med den ändringen
att tre fjärdedelsregeln beträffande kompensation för levnadskostnadsstegringen
ersättes med föreskrifter om full sådan kompensation;

dels ock en inom samma kammare av herr Senander m. fl. väckt motion
(II: 584), vari hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 276, i vad den
rör fastlåsandet av det rörliga tillägget på statstjänstemännens löner, och i
stället uttala, att den i löneplansförordningen intagna regeln om rörligt tilllägg
måtte vinna tillämpning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Utskottet får erinra, att Kungl. Maj :ts förevarande förslag i det väsentliga
är ett resultat av förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer.
Departementschefen har framhållit, att vid överläggningarna eftersträvats
en lösning som kunde ingå som ett led i en stabiliseringspolitik på längre
sikt. Organisationerna ha ansett godtagbart att nuvarande procenttal för
lönehöjningen enligt statens löneplansförordning, 12 procent, får gälla under
återstående delen av innevarande år, oaktat den höjning av lönerna, som
skulle uppkomma i händelse av en anknytning till automatisk lönerörlighet,
skulle uppgå till 15 procent. Därest levnadskostnaderna efter rensad
index dock skulle uppnå pristalet 124, har förutsatts, att procenttalet för
höjning av lönerna skall ökas till 20. Vid sitt ställningstagande ha organisationerna
förutsatt, bland annat, att övriga samhällsgruppers — löntagares,
jordbrukares och företagares — medverkan även skulle eftersträvas
för en allmän stabilisering av landets ekonomi.

Organisationerna ha även utgått från att nu förutsebara prisstegringar
icke skola behöva föranleda en höjning av indextalet i 1935 års serie med
mer än ett par enheter. Departementschefen har betonat att detta bland
annat betyder att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig
utsträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten
och att i särskild proposition äskats anslag för detta ändamål.

Statsutskottets utlåtande nr 217-

9

I sistnämnda hänseende får utskottet hänvisa till att jordbruksutskottet
i dess utlåtande nr 60 tillstyrkt anslag för ändamålet.

Utskottet har med det anförda velat framhålla vissa enligt utskottets
mening väsentliga drag i det föreliggande förslaget. Utskottet anser sig
kunna godkänna förutsättningarna för den med organisationerna träffade
överenskommelsen och har ej funnit skäl att framställa förslag om
jämkningar i dess innehåll. Motionärernas yrkande om återgång till automatisk
rörlighet av lönerna kan utskottet alltså icke biträda.

Det i motionen 11:546 väckta förslaget, att tjänstemännen skola erhålla
full kompensation för levnadskostnadsstegringen, avstyrker utskottet.

Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag jämväl i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna II: 546 och 584, i vad de avse återgång till automatisk
lönerörlighet, besluta

1) att bestämmelserna i 4 § statens löneplansförordning
skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta; 2)

att för tiden 1 juli—31 december 1948 höjning av belopp,
som angivas i de i 3 § statens löneplansförordning intagna
grundlönetabellerna, skall ske enligt samma grunder
som under budgetåret 1947/48, dock att procenttalet för
höjningen skall utgöra 20, därest pristalet uppgår till eller
överstiger 124;

B. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag besluta,

1) att för tiden 1 juli—31 december 1948 kristillägg skall
utgå enligt samma grunder som under budgetåret 1947/48,
dock att tillägget skall beräknas efter 35,6 procent, därest
pristalet uppgår till eller överstiger 124; samt

2) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1948/49 må, i den
mån ej annat föranledes av riksdagens i annat sammanhang
meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition
(för flera huvudtitlar gemensamma frågor), utgå enligt de
närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

C. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1948/49 under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa 1)

till Kristillägg 2 000 000 kronor;

2) till Provisoriskt lönetillägg 2 000 000 kronor;

10

Statsutskottets utlåtande nr 217-

D. avslå motionen II: 546 i vad densamma ej behandlats
under A.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 216.

Reservation

av herr Rubbestad, vilken ansett, att utskottet ej bort biträda den med
tjänstemännens organisationer träffade uppgörelsen och att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har i utlåtande denna dag, nr 216, anmält, att utskottet ej
funnit anledning till erinran mot de synpunkter angående grunderna för
beräkning av levnadskostnadsindex, som framlagts i propositionen nr 250,
vilket innebär, att utskottet tillstyrkt övergången till en från skatter och
socialpolitiska förmåner rensad index. Procenttalet för den lönehöjning,
som statstjänstemännen efter sådan ändrad indexberäkning för närvarande
skulle åtnjuta, därest automatisk lönerörlighet återinfördes, överstiger icke
tolv procent. De kunna därför icke anses ha genom överenskommelsen avstått
från någon förmån, som de efter den 1 juli skulle ha varit berättigade
till, därest överenskommelse ej träffats. Däremot ha de tillförsäkrats förmånen,
att procenttalet skall ökas till 20 därest pristalet skulle uppnå 124.
Vid detta pristal skulle de, om överenskommelse ej träffats, enligt statens
löneplansförordning åtnjuta en lönehöjning av endast 18 procent.

Utskottet finner alltså, att överenskommelsen med tjänstemännens organisationer
till övervägande del innebär en förmån för dem, som de eljest
icke skulle enligt tidigare träffade överenskommelser på löneområdet ha
kommit i åtnjutande av.

Organisationerna ha utgått från att nu förutsebara prisstegringar icke
skola behöva föranleda en höjning av indextalet i 1935 års serie med mer än
ett par enheter. Departementschefen har betonat, att detta bland annat betyder,
att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig ut -

Statsutskottets utlåtande nr 217.

11

sträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten. Utskottet
kan icke finna detta vara en i längden framkomlig väg för stabilisering
av samhällets ekonomi. Den erforderliga prisförbättringen bör enligt
utskottets mening icke finansieras skattevägen, utan bör tillåtas komma till
uttryck i marknadspriserna, vilket eventuellt kan föranleda en större stegring
i levnadskostnaderna än vad som förutsatts vid den nu ifrågavarande
överenskommelsen.

På grund av det nu anförda tillstyrker utskottet i likhet med motionärerna,
ehuru på helt andra skäl än de, återgång till automatiskt rörliga
löner.

Kristillägg och provisoriskt lönetillägg synas böra beräknas efter de
grunder, som angivits i Kungl. Maj :ts förslag, men med de jämkningar, som
må föranledas av förändringar i de procenttal, efter vilka lönerna enligt
löneplansförordningen skola beräknas under budgetåret. Kungl. Maj :t torde
böra bemyndigas att utfärda erforderliga föreskrifter i dessa ämnen.

Vidkommande anslagsberäkningen godtager utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Det i motionen 11:546 väckta förslaget, att tjänstemännen skola erhålla
full kompensation för levnadskostnadsstegringen, avstyrker utskottet.»;

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:

»A. med bifall till motionerna II: 546 och 584, i vad de
avse återgång till automatisk lönerörlighet, avslå Kungl.
Maj :ts förslag om dels uppskov med ikraftträdandet av bestämmelserna
i 4 § statens löneplansförordning dels ock
höjning av belopp, som angivas i de i 3 § löneplansförordningen
intagna tabellerna;

B. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga Kungl.
Maj :t att för budgetåret 1948/49 utfärda bestämmelser om
kristillägg och provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst i överensstämmelse med vad utskottet
förordat.»