Statsutskottets utlåtande nr 208.

1

Nr 208.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 221 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 16 april
1948, föreslagit riksdagen att

1. besluta, att en medicinsk högskola, omfattande både preklinisk och klinisk
undervisning, skall i enlighet med vad departementschefen anfört successivt
från och med budgetåret 1948/49 upprättas i Göteborg samt att vid
högskolan undervisningen för medicine kandidatexamen skall påbörjas höstterminen
1949 och undervisningen för medicine licentiatexamen vårterminen
1952;

2. besluta, att vid högskolan skall från och med den 1 juli 1948 inrättas
en professors- och en prosektorsbefattning i anatomi samt från och med den
1 januari 1949 en professors- och en prosektorsbefattning i histologi;

3. besluta, att för professurer och övriga ordinarie lärarbefattningar vid
statsuniversiteten gällande avlönings- och pensionsbestämmelser skola äga
motsvarande tillämpning beträffande medicinska högskolan i Göteborg;

4. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för medicinska
högskolan i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49;

5. godkänna av departementschefen förordade grunder för samarbete med
Göteborgs stad i fråga om anordnande och drift av den medicinska högskolan
i Göteborg, däri inbegripet även samordningen av den medicinska högskolans
bibliotek med Göteborgs stadsbibliotek;

6. för budgetåret 1948/49 anvisa:

a) till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av
63 000 kronor,

b) till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning ett reservationsanslag
av 300 000 kronor,

c) till Medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande av vetenskaplig
litteratur till biblioteket ett reservationsanslag av 25 000 kronor,

d) till Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén: Förvaltningskostnader
m. m. ett förslagsanslag av 50 000 kronor,

e) till Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg ett investeringsanslag
av 150 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)8. 6 samt. Nr 208.

2

Statsutskottets utlåtande nr 208.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Olilon m. fl. (I: 378)
och den andra inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. (II: 543),
i vilka hemställts, att klinisk undervisning för svenska studenter vid den
medicinska högskolan i Göteborg måtte begynna tidigare än vårterminen
1952, helst från och med höstterminen 1949, samt att den ifrågasatta organisationskommittén
för uppbyggnad av högskolans verksamhet måtte få
taga befattning med alla högskolans angelägenheter under uppbyggnadsperioden,
således även med befordringsärenden enligt de riktlinjer, som i
motionen skisserats och att sålunda karolinska institutets befattning med
högskolans utnämningar ej måtte ifrågakomma.

Sedan dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1946 tillkallat tio sakkunniga
för att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag
rörande en eventuell medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg, överlämnade
de sakkunniga, vilka i det följande benämnas 1946 års sakhunniga,
den 26 februari 1947 betänkande med utredning och förslag i
ämnet. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling, varvid bland
annat universitetskanslern framhöll, att betänkandet av naturliga skäl icke
kunnat så utformas, att därpå grundade mera definitiva anslagsberäkningar
kunnat verkställas. Kanslern ansåg därför, att betänkandet, som lämnat en
god och klarläggande orientering i fråga om förutsättningarna för en medicinsk
högskola, borde närmare överarbetas och kompletteras, vilket lämpligen
kunde ske genom en mindre organisationskommitté.

För fortsatt beredning av frågan om inrättande av en medicinsk högskola i
Göteborg tillkallade departementschefen sedermera den 30 juni 1947 med stöd
av Kungl. Maj:ts bemyndigande sex sakkunniga, med uppdrag särskilt att
förbereda och detaljplanera inrättandet av en dylik högskola i syfte att
högskolan måtte kunna börja sin verksamhet om möjligt redan höstterminen
1948. Ifrågavarande sakkunniga, vilka i det följande benämnas
organisationskommittén, ha med skrivelse den 9 januari 1948 överlämnat
sitt betänkande. —• Remissutlåtanden över detsamma ha avgivits av
universitetskanslern, statskontoret, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen
och statens institut för folkhälsan, varjämte Sveriges förenade studentkårer
inkommit med en skrift i ärendet.

Den medicinska högskolans omfattning m. in.

Organisationskommittén anser i likhet med 1946 års sakkunniga, att en
medicinsk högskola bör omfatta både preklinisk och klinisk undervisning.

Kommittén har vidare funnit övervägande skäl tala för att den kliniska
undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska. Av en av kom -

Statsutskottets utlåtande nr 208.

3

mitten företagen undersökning hade nämligen framgått, att i Lund och än
mer i Uppsala ett ej ringa antal sökande till kliniska tjänstgöringar och
kurser måst avvisas på grund av platsbrist. Såväl de medicinska föreningarna
i Lund och Stockholm som Uppsala medicinares förening hade framhållit,
att de överbelastade tjänstgöringarna och kurserna försvårade en
rationell planläggning av studierna, att studietiden ej sällan förlängdes, att
den individuella undervisningen på grund av de stora kurserna bleve lidande
samt att undervisningen ej kunde i önskvärd utsträckning tillgodogöras.
Tidpunkten för den kliniska undervisningens igångsättande hade emellertid,
framhåller kommittén, betydelse även ur en annan synpunkt än den nyss
berörda. Denna undervisnings påbörjande först sedan de första medicine
kandidaterna utbildats i Göteborg skulle nämligen medföra, att ett flertal
överläkartjänster vid stadens sjukhus måste vakanssättas och uppehållas
på förordnande på lång tid, i ett par fall ända upp till 4 ä 5 år, ett förhållande
som måste innebära betydande olägenheter för staden och dess
sjukvård.

Kommittén har räknat med att undervisningen vid den nya högskolan kan
igångsättas redan hösten 1948, vilket skulle möjliggöras genom utnyttjande
av vissa provisoriska anordningar i avvaktan på ett färdigställande av de
planerade nybyggnaderna.

Beträffande omfattningen av elevintagningen ansluter sig organisationskommittén
till 1946 års sakkunnigas förslag — innebärande en årlig nyintagning
av två kurser om vardera 30 studerande vid de prekliniska samt
tre kurser om envar 20 studerande i de kliniska ämnena — dock att intill
dess den prekliniska undervisningen fullt utbyggts, vilket kunde beräknas
taga en tid av omkring 2 1/2 år, antalet nyintagningar till den kliniska
undervisningen borde begränsas till två per år med 20 studerande i varje
intagning.

I remissyttrandena har framhållits lämpligheten av att till Göteborg
förlägga medicinsk undervisning med hänsyn till det rikhaltiga och mångsidiga
patientmaterial, som där erbjuder sig.

I fråga om undervisningens omfattning har allmänt hävdats den uppfattningen
att en fullständig medicinsk högskola bör inrättas i Göteborg.

Rörande frågan om verksamheten vid den nya medicinska högskolan
bör igångsättas med preklinisk och klinisk undervisning samtidigt eller med
till en början endast preklinisk undervisning ha olika uppfattningar gjort sig
gällande. Medan medicinalstyrelsen och medicinska fakulteten i Uppsala
förordat det förstnämnda alternativet, ha statskontoret, kanslern, medicinska
fakulteten i Lund och karolinska institutets lärarkollegium funnit
övervägande skäl tala för att den kliniska undervisningen igångsättes först
sedan den prekliniska utbyggts och högskolans egna studerande förts fram
till de kliniska studierna.

4

Statsutskottets utlåtande nr 208.

Karolinska institutets lärarkollegium framhåller som sin uppfattning, att
vad organisationskommittén anfört rörande belastningen å landets kliniska
utbildningsanstalter icke gåve en fullständig bild av förhållandena. De
kliniska utbildningsanstaltema vore, åtminstone vad karolinska institutet
beträffade, dimensionerade såväl beträffande lokaler som patientmaterial
så att de skulle kunna betjäna det antal studenter, som genomginge undervisningen
vid de teoretiska institutionerna. Dessa vore i sin tur beräknade
efter ett visst bestämt antal studerande. Kollegiet framhåller, att några
felkalkyler beträffande denna organisation icke förelåge och att någon
trängsel vid institutets kliniker icke funnes, bortsett från tillfälliga undantag.
Som exempel härpå nämner kollegiet, att den 1 oktober 1947, då praktiskt
taget alla kliniska kurser och tjänstgöringar, där konkurrens om
platserna råder, togo sin början, endast 5 sökande måst avvisas, vilka
emellertid förklarat sig utan nackdel kunna ägna sig åt tentamensläsning.
Lärarkollegiet framhåller därefter, att de väsentligaste svårigheterna vid
de kliniska utbildningsanstaltema i stället låge i den stora bristen på
underordnade lärarkrafter.

Medicinska fakulteten i Lund har anfört liknande synpunkter på föreliggande
spörsmål som karolinska institutets lärarkollegium.

Kanslern har ansett sig böra fästa avsevärd vikt vid den omständigheten,
att utbildningen av de säkerligen ganska få medicine kandidater, vilka,
innan högskolans egna studerande förts fram till de kliniska studierna,
kunde påräknas som elever, skulle bli oproportionerligt kostsam. Den
olägenhet, som vakanssättningen av vissa lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar
onekligen innebure, syntes icke kanslern vara så stor,
att den kunde tillmätas avgörande betydelse.

I fråga om tidpunkten för undervisningens igångsättande har kanslern —
under hänvisning till de omfattande förberedelser, som vore erforderliga för
undervisningen i de första prekliniska ämnena, anatomi och histologi —
icke ansett möjligt, att den prekliniska undervisningen skulle kunna påbörjas
förrän hösten 1949. Det vore viktigt, framhåller kanslern, att undervisningen
vid den nya högskolan icke från början bleve bristfällig. Det syntes
även kanslern föga sannolikt att iordningställandet av för undervisning i de
morfologiska ämnena erforderliga provisoriska lokaler kunde vara avslutat
förrän under förra hälften av år 1949.

Av karolinska institutets lärarkollegium har kraftigt betonats omöjligheten
att redan till hösten 1948 anskaffa den undervisningsmateriel i form
av samlingar, apparatur och instrument, som vore erforderlig för en tillfredsställande
undervisning i anatomi och histologi.

Departementschefen har till en början beträffande behovet av ytterligare
en medicinsk högskola i landet och lämpligheten av att denna förlägges till
Göteborg anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr S08.

5

Den brist på läkare, såväl allmänläkare som specialister, som för
närvarande otvivelaktigt råder, torde på grund av redan beslutade eller
planerade sociala reformer på sjukvårdens område komma att avsevärt
stegras under de närmaste decennierna. Här må endast erinras
om den ökning av läkarbehovet, som måste bli en följd av genomförandet
av den av riksdagen i princip beslutade lagen om allmän sjukförsäkring
m. m. I ett av medicinalstyrelsen nyligen avgivet betänkande (SOU 1948:
14) har vidare framlagts förslag till utbyggnad av den öppna läkarvården
i landet, vilket förutsätter en väsentligt ökad utbildning av läkare. Enligt
medicinalstyrelsens beräkningar skulle läkarbehovet i landet bli så stort,
att med oförändrad intagning vid de medicinska utbildningsanstalterna en
brist av minst 2 500 läkare skulle uppstå år 1960. Även om det av medicinalstyrelsen
framlagda programmet endast skulle komma att delvis förverkligas,
är det dock uppenbart, att en icke oväsentlig ökning av utbildningsmöjligheterna
för läkare är påkallad. Riksdagen har också i sin skrivelse
1946: 463 givit uttryck för samma uppfattning. Vid de nuvarande
medicinska läroanstalterna, där normalt brukat intagas omkring 190 studerande
årligen men vid vilka intagningen i fjol och i år ökats till 220
studerande, torde enligt vad kanslern i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23
januari 1948 framhållit någon ytterligare nämnvärd ökning av intagningen
icke för närvarande vara möjlig. Under sådana förhållanden synes den
eftersträvade ökningen av utbildningskapaciteten kunna vinnas endast
genom att en ny medicinsk läroanstalt inrättas. Med hänsyn till den långa
utbildningstiden för läkare är det angeläget, att frågan härom snarast kan
bringas till en lösning.

Starka skäl tala enligt min uppfattning för att den nya medicinska högskolan
förlägges till Göteborg. Såsom i ärendet framhållits, torde nämligen
Göteborgs stad med sin omfattande och mångsidiga sjukvård redan nu
erbjuda synnerligen goda förutsättningar för medicinsk undervisning. Dessa
förutsättningar komma att ytterligare förbättras efter genomförandet av
den redan påbörjade betydande utbyggnaden av stadens sjukhusväsen, varvid
möjlighet finnes att tillgodose även den medicinska undervisningens
och forskningens behov av lokaler. Sistnämnda omständighet gör, att tidpunkten
nu får anses mycket lämplig att överväga förläggandet av en
medicinsk högskola till Göteborg.

I fråga om den nya läroanstaltens omfattning, tidpunkten för verksamhetens
igångsättande m. m. har därefter departementschefen anfört i huvudsak
följande.

Jag delar den i ärendet allmänt omfattade meningen, att en ny medicinsk
läroanstalt bör meddela såväl preklinisk som klinisk undervisning.
Genom att anordna enbart klinisk undervisning skulle man, trots icke oväsentliga
kostnader, likväl icke uppnå, att antalet utexaminerade läkare
ökas; diirtill kommer, att klinisk undervisning och forskning i allt större
utsträckning förutsätter ett nära samarbete med teoretiska institutioner.
Jag förordar därför, att den nya medicinska läroanstalten organiseras såsom
en fullständig medicinsk högskola med såväl preklinisk som klinisk undervisning.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att inrättandet av en
dylik högskola givetvis icke får hindra eller försena fullföljandet av den
upprustning av de redan befintliga medicinska läroanstalterna, som redan
påbörjats.

6

Statsutskottets utlåtande nr 308.

Olika meningar ha yppats beträffande spörsmålet, huruvida den kliniska
undervisningen bör igångsättas samtidigt med den prekliniska eller först
sedan denna fullt utbyggts och högskolans egna studerande förts fram
till de kliniska studierna. För egen del har jag funnit övervägande skäl
tala för den av kanslern och statskontoret intagna ståndpunkten, att verksamheten
till en början bör omfatta endast preklinisk undervisning. Det
bör därvid beaktas, att ett omedelbart påbörjande av klinisk undervisning
i huvudsak icke skulle fylla annat ändamål än att tjäna som en temporär
avlastning av de övriga kliniska utbildningsanstalterna. Även om vid dessa
en viss trängsel i en del kurser för närvarande kan förmärkas, torde dock
denna kunna avhjälpas på ett enklare och mindre kostsamt sätt än genom
att omedelbart starta klinisk undervisning i Göteborg. En sådan skulle,
enligt vad kanslern påpekat, av allt att döma bli oproportionerligt dyrbar
med hänsyn till det förhållandevis ringa antal medicine kandidater, som
kan antagas komma att begagna sig därav. Därtill kommer, att en icke
alltför kort förberedelsetid erfordras för den mångfald av organisatoriska
problem, som helt naturligt komma att uppställa sig i samband med anordnandet
av den kliniska undervisningen. Den av organisationskommittén
påtalade olägenheten med ett mer eller mindre långvarigt vakanthållande
av lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar vid sjukhus väsendet i
Göteborg torde komma att bortfalla vid bifall till det förslag om tillsättning
av dylika tjänster, som jag i det följande ämnar framlägga.

Organisationskommittén har räknat med att undervisningen vid den
nya medicinska läroanstalten skulle kunna påbörjas redan hösten 1948.
Kommittén torde dock härvid ha utgått ifrån att definitivt beslut i frågan
komme att föreligga redan i början av år 1948. Det är med hänsyn till
bristen på läkare visserligen önskvärt, att verksamheten igångsättes så
snart som möjligt, men man kan icke bortse från att upprättandet av en
ny stor akademisk undervisningsanstalt kräver omfattande och tidsödande
förberedelser. Denna synpunkt har starkt betonats av kanslern och vederbörande
medicinska högskolemyndigheter. Jag har noggrant övervägt på
denna fråga inverkande omständigheter och kommit till den uppfattningen,
att det icke är möjligt att igångsätta verksamheten redan hösten 1948.
Man synes icke heller lämpligen böra räkna med att detta skall kunna ske
vårterminen 1949. Däremot torde, såvitt nu kan bedömas, förhållandena
böra möjliggöra, att undervisningen påbörjas hösten 1949. Jag räknar alltså
med att, om inga oförutsedda svårigheter lägga hinder i vägen, preklinisk
undervisning med början i ämnena anatomi och histologi skall igångsättas
från och med höstterminen 1949 vid den nya medicinska högskolan i Göteborg.
Den kliniska undervisningen torde i enlighet med vad jag nyss anfört
böra anstå till dess de första medicine kandidaterna utbildats vid högskolan,
vilket kan beräknas ske efter 2 1/2 år, och alltså lämpligen igångsättas
från och med vårterminen 1952.

T motionerna 1:378 och II: 543 anföres till stöd för yrkandet, att den
kliniska undervisningen måtte igångsättas tidigare än vårterminen 1952,
följande.

Redan för närvarande pågår vid Göteborgs sjukvårdsanstalter klinisk
undervisning, nämligen för norska studenter, en undervisning, som kommer
att fortsätta med nya kurser nästkommande läsår. Samtidigt är det bekant,
att ett ej ringa antal svenska sökande till klinisk tjänstgöring och

Statsutskottets utlåtande nr 208.

7

klinisk undervisning under de senaste åren måst avvisas vid de medicinska
undervisningsanstalterna i landet på grund av bristande utrymme. Sannolikt
kommer detta förhållande att fortbestå under de närmaste åren med
ty åtföljande förlängning av studietiden för de på detta sätt hejdade medicine
kandidaterna. Detta är så mycket mer otillfredsställande, som ju en
allvarlig läkarbrist råder i landet. Då synbarligen redan nu klinisk undervisning,
låt vara för norska studenter, kan bedrivas vid Göteborgs stads sjukvårdsinrättningar,
synes det vara lämpligt att även svenska medicine kandidater
skulle kunna få draga nytta därav tidigare än vad som ifrågasatts
i propositionen.

Lokalfrågor.

Organisationskommitténs förslag i fråga om lokalerna innebär i korthet,
att för de prekliniska institutionerna skulle å Sahlgrenska sjukhusets område
uppföras två institutionskomplex — varav det ena avsetts för de patologiska
och bakteriologiska institutionerna och det andra för övriga prekliniska
institutioner — samt att för den kliniska undervisningen erforderliga
utrymmen skulle tillskapas i samband med den planerade och delvis redan
påbörjade utbyggnaden av sjukhusväsendet i Göteborg. Kostnaderna för
statsverket för dessa byggnader ha beräknats till i avrundade tal 9 912 000
kronor för den prekliniska och 846 000 kronor för den kliniska undervisningen.
Av de för de prekliniska institutionerna ifrågasatta båda byggnadskomplexen
har det förstnämnda — innefattande de patologiska och bakteriologiska
institutionerna — avsetts att uppföras av Göteborgs stad, varvid
staten skulle bidraga med hälften av byggnadskostnaderna, medan det
andra byggnadskomplexet avsetts att uppföras och helt bekostas av staten.
Såsom provisoriska lokaler för preklinisk undervisning i ämnena anatomi,
histologi, fysiologi, medicinsk kemi och farmakologi i avvaktan på färdigställandet
av nyssnämnda nybyggnader har organisationskommittén räknat
med iordningställande på Göteborgs stads bekostnad av vissa staden tillhöriga
fastigheter, nämligen Fjärde Långgatan 7 och paviljong I inom Vasa
sjukhus, vilka lokaler sedan skulle förhyras av staten för högskolans räkning
för en beräknad årlig hyra av 111 000 kronor under de fem första
åren. Några särskilda provisoriska anordningar för den prekliniska undervisningen
i patologi och bakteriologi ha däremot icke av organisationskommittén
ifrågasatts med hänsyn till de betydande kostnader, som skulle vara förknippade
därmed. Kommittén har räknat med, att den planerade nybyggnaden
för de patologiska och bakteriologiska institutionerna skulle kunna
färdigställas så snart, att den patologiska undervisningen, som meddelas
först under den prekliniska undervisningens tredje år, omedelbart skulle
kunna förläggas dit och den bakteriologiska undervisningen då kunna beredas
förbättrade provisoriska utrymmen i den laboratoriebyggnad, som
nu inrymmer de patologiska och bakteriologiska avdelningarna vid Sahlgrenska
sjukhuset. För den kliniska undervisningen under provisorietiden

8

Statsutskottets utlåtande nr 208.

har kommittén förvissat sig om att godtagbara lokaler skulle utan kostnad
för statsverket ställas till förfogande.

Beträffande detaljerna i de olika förslagen torde få hänvisas till propositionen,
s. 11—23.

Statskontoret har betonat vikten av att möjligheterna till en begränsning
av de enligt förslagen planerade utrymmena noga undersökas.

Byggnadsstyrelsen, som funnit utformningen av förslaget beträffande de
prekliniska institutionerna i flera avseenden ej helt övertygande, har med
hänsyn till uppgiftens storleksordning och allmänna betydelse ansett önskvärt,
att denna byggnadsfråga bleve mera allsidigt belyst, innan slutlig
ställning toges till hur anläggningen borde utformas. Detta syntes lämpligast
kunna ske genom att anordna en arkitekttävling, något som med
hänsyn till nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden icke syntes behöva
fördröja byggnadsarbetenas påbörjande. En sådan allsidig utredning genom
tävling kunde beräknas kosta omkring 65 000 kronor.

Departeinentschefeji har anslutit sig till tanken på en arkitekttävling och
därvid anfört följande.

Det kan ifrågasättas, om icke en viss beskärning av lokalprogrammet
åtminstone för de rent statliga institutionerna skulle vara möjlig utan men
för undervisning och forskning. Det synes mig icke möjligt att utan ytterligare
noggrann utredning taga ställning til detta omfattande och betydelsefulla
byggnadsprojekts närmare utformning. Jag delar byggnadsstyrelsens
uppfattning, att den ytterligare utredning, som synes påkallad, bäst torde
kunna ske genom en allmän arkitekttävling. Denna torde böra omfatta
hela det byggnadskomplex, som skall inrymma de fem teoretiska institutioner,
för vars uppförande och drift staten enligt avtalsförslaget skall svara.
Jag förordar därför, att en dylik tävling kommer till stånd och att det uppdrages
_ åt byggnadsstyrelsen att anordna densamma. I samband därmed
torde inom byggnadsstyrelsen, i samråd med organisationskommittén för
den medicinska högskolan och den expertis i övrigt, som må befinnas erforderlig,
en noggrann omprövning av lokalprogrammet böra ske, varvid även
bör beaktas vad kanslern anfört rörande angelägenheten av att byggnaderna
så utformas, att goda möjligheter till utvidgning av varje enskild
institution finnas.

För anordnande av den förordade arkitekttävlingen och för bestridande
av kostnaderna för de utredningsarbeten inom byggnadsstyrelsen, som, enligt
vad jag nyss anfört, böra ligga till grund för tävlingen, torde för nästa
budgetår böra anvisas ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Jag förutsätter
därvid, att från anslaget även skall utgå vederbörliga ersättningar
för de på uppdrag av organisationskommittén upprättade skissritningarna
m. m.

I övrigt har departementschefen tillstyrkt organisationskommitténs förslag
till lösning av de olika lokalfrågorna. Beträffande den prekliniska undervisningen
i patologi och bakteriologi har departementschefen framhållit,
att han funne det i hög grad angeläget, att de av organisationskommittén
härutinnan uppgjorda planerna förverkligades, då eljest mycket stora svårigheter
skulle uppstå för undervisningen i dessa ämnen.

Statsutskottets utlåtande nr 208.

9

Utrustning.

Enligt organisationskommitténs preliminära beräkningar skulle den medicinska
högskolans utrustning betinga följande på statsverket fallande kostnader: Prekliniska

institutioner................kronor 2 912 000

Kliniska » ................ »_342 000

Summa kronor 3 254 000

Härav har för budgetåret 1948/49 beräknats ett belopp av 627 000
kronor, varav 490 000 kronor för den prekliniska och 137 000 kronor för
den kliniska undervisningen.

Beträffande den närmare fördelningen av de av kommittén beräknade
kostnaderna å olika institutioner m. in. torde få hänvisas till propositionen,
s. 27—29.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom organisationskommittén framhållit är det av naturliga skäl icke
möjligt att redan nu bedöma de slutliga kostnaderna för utrustning till den
medicinska högskolan. Man torde kunna utgå ifrån att frågan om utrustningen
av de permanenta prekliniska institutionerna icke blir aktuell förrän
tidigast om 5 å 6 år. Innan dess kan den snabba utvecklingen på detta
område ha frambragt nya rön, som på ett avgörande sätt komma att påverka
utrustningsprogrammet. Vidare bör framhållas vanskligheten av
att med nuvarande fluktuationer i prisnivån göra några mer tillförlitliga
kostnadskalkyler. Ett ställningstagande redan nu till utrustningsfrågan
i hela dess vidd synes icke heller ur högskolans synpunkt erforderligt;
den torde böra lösas successivt alltefter den medicinska undervisningens
fortgående utbyggnad. Till principerna för fördelningen mellan staten och
Göteborgs stad av vissa utrustningskostnader tager jag ställning i det följande
vid behandlingen av det framlagda förslaget till avtal mellan ifrågavarande
parter.

För tillfället aktuell är endast frågan om den utrustning och inredning,
som kräves för undervisningens igångsättande hösten 1949 vid de provisoriska
anatomiska och histologiska institutionerna. Organisationskommittén
har beräknat kostnaden för nämnda utrustning m. m. till i runt
tal 490 000 kronor. Kanslern, som icke funnit anledning till erinran mot
dessa beräkningar, har ansett hela beloppet böra anvisas redan för nästa
budgetår. För egen del finner jag tillräckligt, om endast en del av beloppet,
lämpligen 300 000 kronor, nu anvisas men bemyndigande lämnas organisationskommittén
att träffa avtal om leverans av utrustning och inredning
för ifrågavarande provisoriska institutioner inom en kostnadsram av
490 000 kronor. Jag förutsätter då, att återstoden av detta belopp eller
190 000 kronor kommer att anvisas för budgetåret 1949/50.

Personalorganisation.

Å s. 32 och 33 i propositionen har lämnats en översikt av personalbehovet
vid den nya medicinska läroanstalten i anslutning till organisationskommitténs
förslag. Kommittén har framlagt två alternativa beräkningar, var -

10

Statsutskottets utlåtande nr 208.

av den ena (Alt. I) avser personalorganisationen vid ett samtidigt igångsättande
av den prekliniska och den kliniska undervisningen och den andra
(Alt. II) vid ett påbörjande av den kliniska undervisningen först sedan de
första medicine kandidaterna utbildats eller från och med budgetåret
1951/52.

I anslutning till det beräknade personalbehovet har organisationskommittén
upprättat två alternativa avlöningsstater för den medicinska högskolan,
hänförande sig till motsvarande alternativ i fråga om beräkningen av
personalbehovet. Av följande sammanställning framgå de beräknade avlöningsstaternas
slutsummor.

Avlöningsstatens slutsumma i kronor

för budgetåret

1948/19

1949/50

1950/51

1951/52

Alt. I.....

Alt. II.....

671 000

189 000

874 000

392 000

966 000

628 000

1 132 000

1 132 000

Härtill komma kostnader för dyrtidstillägg, kristillägg, provisoriskt
lönetillägg och provisorisk avlöningsförstärkning, vilka kostnader enligt
nu gällande principer bestridas från särskilda anslag å riksstaten.

Kanslern framhåller, att det icke varit honom möjligt att på den korta
tid, som stått till buds, i detalj taga ställning till organisationskommitténs
förslag beträffande personalorganisationen. I nu före varande sammanhang
syntes det icke heller erforderligt att till prövning upptaga personalorganisationen
annat än i fråga om de båda teoretiska ämnen — anatomi och
histologi — vari undervisning skall meddelas under första utbildningsåret,
d. v. s. enligt kanslerns förslag läsåret 1949/50 (enligt kommittén läsåret
1948/49). Kanslern har icke haft något att erinra mot kommitténs förslag
i nämnda hänseende. Även om ingen undervisning skulle komma att äga
rum under budgetåret 1948/49 måste dock, framhåller kanslern, vissa
befattningshavare förordnas och vissa anslag beviljas för att möjliggöra
anskaffande av behövlig undervisningsmateriel i anatomi och histologi samt
vidtagande av övriga erforderliga förberedande åtgärder för undervisningens
igångsättande hösten 1949.

Kanslern föreslår, att en professors- och en prosektorsbefattning i anatomi
inrättas från och med den 1 juli 1948 och att motsvarande befattningar
i histologi — i vilket ämne undervisning äger rum först vårterminen
1950 — inrättas från och med den 1 januari 1949. Vidare föreslås anvisande
av 30 000 kronor för anställande av den tekniska personal, som är
erforderlig för anskaffande av undervisningsmateriel i nämnda ämnen.
Kanslern framhåller, att stora fordringar måste ställas på den tekniska
skickligheten hos denna personal, varför avlöningsförmånerna måste ut -

Statsutskottets utlåtande nr SOS.

11

mätas under hänsynstagande härtill. Det syntes böra ankomma på organisationskommittén
att efter förslag av vederbörande professor bestämma
arvodesbeloppen.

Rörande principerna för tillsättning av professors- och laboratorstjänst,
förenad med befattning som överläkare eller institutionschef vid Göteborgs
stads sjukhus, ha olika meningar gjort sig gällande. Organisationskommittén
har, i likhet med medicinska fakulteten i Lund, funnit skäl tala för att sjnkhusdirektionen
i Göteborg tillerkännes rätt att, innan tillsättningsförfarandet
överlämnas till kanslern, avge yttrande över å förslagsrum uppsattas lämplighet
såsom överläkare respektive institutionschef. Medicinska fakulteten i
Uppsala och karolinska institutets lärarkollegium ha för sin del uttalat,
att tillsättningen av berörda tjänster uteslutande borde ske enligt universitetsstatuternas
föreskrifter, d. v. s. utan yttranderätt för sjukhusdirektionen.
Kanslern, som ej velat motsätta sig, att sjukhusdirektionen får avgiva yttrande,
har anfört följande.

Vid handläggningen av ett akademiskt befordringsärende bör man skilja
mellan fordringarna för kompetensförklaring (»sökandes skicklighet till
befattningen») och grunderna för den inbördes placeringen av två eller
flera kompetenta sökande.

Då fråga är om tillsättande av en med överläkarbefattning förenad professur
i kliniskt ämne, är det självklart, att skicklighet till befattningen
måste förutsätta — förutom den vetenskapliga skickligheten, som gemenligen
plägar benämnas »professorskompetens» —- att sökanden har en
genom tillräckligt långvarig och allsidig sjukhustjänstgöring förvärvad
läkarutbildning, som är stöd för betryggande skicklighet som överläkare.
Det kunde ifrågasättas, att denna kompetens i likhet med vad som tidigare
gällt i fråga om professorsbefattning i psykiatri, förenad med överläkarbefattning
vid statligt sinnessjukhus, skulle prövas av medicinalstyrelsen.
Jag har emellertid i mitt yttrande över 1946 års sakkunnigas betänkande
icke velat motsätta mig, att sjukhusdirektionen beredes tillfälle att yttra
sig »rörande vederbörandes skicklighet som läkare och förmåga att som
överläkare leda arbetet på en sjukhusavdelning». Mellan de sökande, som
enligt nämnda grunder äro skickliga till den kliniska professuren ifråga,
måste graden av vetenskaplig skicklighet vara den ensamt avgörande
befordringsgrunden. Detta är en grundregel i det akademiska befordringsväsendet,
från vilken man enligt min bestämda övertygelse icke kan avvika
utan uppenbar risk för att den vetenskapliga forskningen skall hämmas.

Jag förutsätter, att den av organisationskommittén föreslagna bestämmelsen
icke kan anses stå i strid mot mitt här förut gjorda uttalande.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Liksom i fråga om utrustningen lärer det icke vara nödvändigt att nu
i detalj taga ställning till organisationskommitténs förslag beträffande personalorganisationen
vid den nya högskolan. Jag linncr därför lämpligt, att
spörsmålen rörande nämnda organisation upptagas till behandling successivt
allteftersom den fortgående utbyggnaden av högskolan gör dem aktu -

12

Statsutskottets utlåtande nr 808.

ella. Jag inskränker mig därför nu till att beröra det personalbehov, som
föranledes av första årets undervisning i anatomi och histologi.

Kanslern har i anslutning till organisationskommitténs förslag hemställt,
att en professors- och en prosektorsbefattning inrättas i vartdera av dessa
ämnen, i anatomi från och med nästa budgetårs början och i histologi från
den 1 januari 1949. Därmed skulle dessa befattningshavare få ett år på sig
att anskaffa behövlig undervisningsmateriel och vidtaga övriga förberedelser
för att igångsätta undervisningen i dessa ämnen. Jag har funnit förslaget
välmotiverat och biträder därför detsamma. På grund av den tidsödande
tillsättningsproceduren torde ifrågavarande befattningar sannolikt komma
att under budgetåret i stor utsträckning uppehållas av vikarier. Såsom
kanslern framhållit kunna omständigheterna vara sådana, att det måste
anses skäligt, att dessa vikariers arvoden fastställas till högre belopp än
de i allmänhet utgående. Jämlikt gällande bestämmelser har Kungl. Maj:t
möjlighet att meddela beslut i dylikt avseende.

^Jag biträder vidare kanslerns förslag, att för nästa budgetår anvisas
ett till 30 000 kronor avrundat belopp för anställande av teknisk personal
för tillverkning och anskaffning av planscher och preparat m. in. Ersättning
till ifrågavarande personal, vilkens anställning kan antagas bli av tillfällig
art, torde böra utgå i form av arvoden, fastställda av organisationskommittén.
Jag förutsätter därvid, att arvodena icke bestämmas till högre
belopp än som vederbörande befattningshavare skulle ha erhållit med tilllämpning
av de av organisationskommittén förordade lönegradsplaeeringarna.

I fråga om principerna för tillsättning av professors- och laboratorsbefattning
vid högskolan, förenad med befattning som överläkare eller institutionschef
vid Göteborgs stads sjukhus, har jag icke funnit något att
erinra mot att Göteborgs stads sjukhusdirektion tillerkännes rätt att, innan
tillsättningsärendet överlämnas till kanslern, avgiva yttrande rörande de
å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive laboratorieföreståndare.
Mina synpunkter på detta spörsmål sammanfalla helt med
de av kanslern anförda. Jag vill tillika erinra om att motsvarande befogenhet
ansetts böra tillerkännas Malmö stad i det avtal mellan staten och
nämnda stad angående anordnande av viss medieinsk-klinisk undervisning
vid Malmö allmänna sjukhus, som numera föreligger.

För budgetåret 1948/49 har departementschefen beräknat medelsbehovet
till avlöningar till 63 000 kronor.

Departementschefen har vidare i detta sammanhang berört spörsmålet,
hur man, därest den kliniska undervisningen igångsättes först vårterminen
1952, lämpligen bör förfara med sådana nu lediga eller under de närmaste
åren eventuellt ledigblivande överläkartjänster vid Göteborgs stads sjukhus,
vilka framdeles äro avsedda att förenas med befattningar som professor eller
laborator vid den medicinska högskolan. Departementschefen har härom
anfört följande.

Vissa olägenheter kunna givetvis ur sjukvårdens synpunkt uppstå, därest
dylika överläkarbefattningar skulle under en längre tid behöva hållas vakanta,
Det torde därför få anses vara ett allmänt intresse, att de så snart
som möjligt kunna besättas med ordinarie innehavare. För närvarande är

13

Statsutskottets utlåtande nr SOS.

överläkarbefattningen å öronavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset vakant.
Denna befattning torde, så vitt nu kan bedömas, komma att förenas med en
professur i oto-rhino-laryngologi vid högskolan. Under sådana förhållanden
svnas mig hinder icke böra möta att redan nu tillsätta ifrågavarande överläkartjänst
på sätt i förslaget till avtal med Göteborgs stad förutsatts för
tillsättning av med överläkartjänst förenad professors- eller laboratorsbefattning,
d. v. s. i enlighet med eljest gällande föreskrifter rörande tillsättning av
högre akademiska befattningar samt med yttranderätt för sjukhusdirektionen
i Göteborg. Då en sådan anordning, enligt vad jag under hand
gjort mig underrättad om, icke torde möta erinringar från sjukhusdirektionens
eller medicinalstyrelsens sida, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att vidtaga åtgärder i angiven riktning beträffande den nu vakanta
överläkartjänsten. Jag förutsätter, att den nye innehavaren av tjänsten
skall vid inrättandet av professuren i oto-rhino-laryngologi utan särskilt
ansökningsförfarande utses till innehavare av densamma. Skulle under
tiden före den kliniska undervisningens igångsättande ytterligare någon
överläkartjänst bli ledig, torde utan riksdagens hörande motsvarande förfarande
få tillgripas, därest i övrigt förutsättningar därför skulle anses
föreligga.

Den medicinska högskolans bibliotek.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att den medicinska högskolans bibliotek
skall anordnas som ett filialbibliotek till Göteborgs stadsbibliotek och innehålla
i huvudsak endast den nyare och mer efterfrågade medicinska litteraturen.
Det medicinska bibliotekets samordnande med Göteborgs stadsbibliotek
föreslås grundat på ett formellt avtal mellan staten och Göteborgs stad.
Ifrågavarande avtal, vilket föreslås träda i kraft den 1 juli 1948, har följande
lydelse.

1. Staten anordnar i anslutning till den till Sahlgrenska sjukhuset förlagda
medicinska högskolan ett medicinskt bibliotek, vilket såsom filialbibliotek
samordnas med stadsbiblioteket i Göteborg.

2. I punkt 1 angivet filialbibliotek är i första hand avsett att innehålla
nyare medicinsk litteratur.

3. Antalet befattningar vid det medicinska biblioteket fastställes av
Kungl. Maj:t och riksdag.

4. Det medicinska bibliotekets administration och drift handhaves av
staden, som inom ramen för vad därom av Kungl. Maj:t och riksdag fastställts
tillsätter, avlönar och pensionerar det medicinska bibliotekets personal.

Personalen avlönas och pensioneras enligt för Göteborgs stads tjänstemän
gällande regler.

Före tillsättning av det medicinska bibliotekets personal skall den medicinska
högskolans lärarkollegium beredas tillfälle avgiva yttrande.

5. För sina kostnader för avlöningar och pensioner till i punkt 3 angiven
personal erhåller staden ersättning av staten efter varje budgetårs slut.

(i. Staten tillhandahåller anslag till inköp och bindning av litteratur för
det medicinska biblioteket. Med dessa anslag inköpt litteratur förblir statens
egendom, varom märkning i lämplig form och på betryggande sätt
skall ske.

14

Statsutskottets utlåtande nr 208.

7. Kostnaderna för underhåll och städning av samt värme, vatten, gas
och elektrisk ström till det enligt punkt 1 anordnade bibliotekets lokaler
bestridas av staten.

Till uppbyggande av det medicinska bibliotekets bokbestånd har för nästa
budgetår förordats anvisande av ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

Den medicinska högskolans ställning i förhållande
till Göteborgs högskola.

Frågan om den medicinska högskolans framtida förhållande till Göteborgs
högskola har icke tagits upp till avgörande i detta sammanhang. Departementschefen
framhåller, att detta spörsmål torde kräva ytterligare överväganden.
Det syntes icke heller påkallat att redan nu fatta definitiv ståndpunkt
i ämnet, enär ett eventuellt sammanförande av de båda högskolorna
till en gemensam läroanstalt, såsom föreslagits av organisationskommittén,
icke lämpligen borde komma till stånd, förrän den medicinska läroanstalten
blivit i huvudsak utbyggd. Intill dess har den nya högskolan förutsatts få
karaktären av en fristående läroanstalt, benämnd medicinska högskolan i
Göteborg. Dock har visst samarbete med Göteborgs högskola, såsom t. ex.
rörande inskrivningen av studerande vid den medicinska högskolan och förandet
av högskolans räkenskaper, ansetts böra redan från början komma till
stånd.

Anordningar under den medicinska högskolans
uppbyggnad.

Organisationskommittén har ansett vissa särskilda anordningar behövliga
för den nya medicinska läroanstaltens ledning under uppbyggnadstiden,
enär något fullständigt lärarkollegium icke komme att finnas från
början. Kommittén har föreslagit alternativa åtgärder, beroende på om
den kliniska undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska eller
först sedan denna fullt utbyggts. För sistnämnda fall har kommittén, i likhet
med 1940 års sakkunniga, funnit lämpligt, att kommittén får fortsätta
sin verksamhet som administrativt ledande organ under uppbyggnadstiden.
För ändamålet borde kommittén, i vilken medicinska fakulteten i Uppsala
redan nu är företrädd, utökas med fyra av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter,
nämligen en representant för den medicinska fakulteten i Lund respektive
för karolinska institutets lärarkollegium och två representanter för överläkarna
vid Sahlgrenska sjukhuset. Beträffande den sålunda förstärkta
organisationskommitténs uppgifter har kommittén anfört följande.

Den sålunda utökade organisationskommittén har att i allt väsentligt
fullgöra en fakultets uppgifter. Till sin sammansättning skiljer den sig dock
från en sådan, då den innefattar fyra medlemmar utan medicinsk fackkunskap.
Detta är emellertid motiverat av de betydelsefulla arbetsuppgifter,

Statsutskottets utlåtande nr 208.

15

som i byggnads- och organisationshänseende påvila kommittén. Kommitténs
icke medicinskt utbildade ledamöter förutsättas — förslagsvis genom
en på vederbörligt sätt fastställd arbetsordning — icke få rätt att deltaga
i handläggningen av medicinskt betonade ärenden.

Organisationskommittén utser lämpligen inom sig ett arbetsutskott förslagsvis
på fem medlemmar. Utskottets funktion kommer i stort sett att
motsvara på en gång kollegienämnden och förvaltningsnämnden vid karolinska
institutet. Av praktiska skäl bör arbetsutskottet ha lokal betoning
och — förutom den överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, som redan ingår
i organisationskommittén — förslagsvis bestå av de två förutnämnda representanterna
för överläkarna vid Sahlgrenska sjukhuset samt vidare av
representanterna för Göteborgs högskola respektive Göteborgs stads sjukhusdirektion.
De båda sistnämndas deltagande förutsättes begränsat till
handläggningen av frågor av icke-medicinsk natur. Arbetsutskottet bör
tillerkännas rätt att med sig adjungera behövlig byggnadsexpertis. _

Allteftersom undervisningen utvidgas att omfatta nya ämnen, vinna de
nyutnämnda eller eljest förordnade professorerna automatiskt säte och
stämma i organisationskommittén. Dennas verksamhet övertages av ett
lärarkollegium, då undervisningen utbyggts i härför erforderlig omfattning.

För att kunna påbörja arbetet med de permanenta institutionernas definitiva
utformning samt i övrigt förbereda deras uppförande och utrustning
föreslår kommittén, att ett anslag av 100 000 kronor ställes till dess förfogande
för budgetåret 1948/49.

Kanslern har i huvudsak anslutit sig till organisationskommitténs förslag
rörande den medicinska läroanstaltens administrativa ledning under
den första tiden. I vissa avseenden har dock kanslern framställt vissa erinringar.
Sålunda förutsätter kanslern, att den nya läroanstalten kommer
att redan från början stå under överstyrelse av kanslern, som vid denna
läroanstalt borde ha i huvudsak samma befogenheter som vid de äldre
medicinska lärosätena. Dessutom kunde ifrågasättas att under det första
skedet av högskolans tillvaro anförtro kanslern vissa ytterligare befogenheter
rörande sådana ämnen, där det vid besluts fattande vore av vikt att
ha god kännedom om författningar och praxis på det akademiska området.

Kanslern framhåller vidare, att organisationskommittén ej syntes vara
lämpligt organ för att handlägga befordringsärenden, där den vetenskapliga
skickligheten skulle vara befordringsgrund. Kanslern har vidare härom
anfört följande.

Den förberedande behandlingen av dylika ärenden, såsom val av sakkunniga
för bedömande av de sökande och upprättandet av förslag till
befattningarna, bör omhänderhas av en myndighet med erfarenhet beträffande
det akademiska befordringsväsendet och med verklig vetenskaplig
auktoritet på det medicinska området. Detsamma gäller, då fråga är om
förordnande av speciallärare och biträdande lärare m. fl. För högskolans
framtida ställning är det av högsta vikt, att rekryteringen å dess ledande
vetenskapliga poster från början blir tillfredsställande.

Den lämpligaste myndigheten att handlägga ärenden rörande tillsättning

16

Statsutskottets utlåtande nr SOS.

av professorer och prosektorer m. fl. befattningshavare i den s. k. laboratorsgraden
vid den nya medicinska läroanstalten synes mig vara karolinska
institutet och dess lärarkollegium. Jag utgår ifrån, att institutet av
intresse för den medicinska forskningens och undervisningens främjande
är villigt åta sig ett dylikt uppdrag. Uessa uppgifter övertas av högskolans
lärarkollegium, när detta trätt i funktion.

Departements chefen har för egen del anfört följande.

Den medicinska högskolan bör givetvis från början stå under tillsyn av
kanslern, som beträffande denna läroanstalt bör äga i huvudsak samma
befogenheter som i fråga om de nuvarande medicinska lärosätena. Det torde
dessutom vara lämpligt att till en början anförtro kanslern vissa ytterligare
befogenheter i frågor, som fordra särskild sakkunskap.

Den omedelbara ledningen av högskolan under uppbyggnaden torde
lämpligen i enlighet med organisationskommitténs av kanslern biträdda
förslag böra ankomma på kommittén, vilken därvid bör erhålla en sådan
sammansättning, att den medicinska sakkunskapen blir starkare företrädd.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom.

Organisationskommittén torde i allt väsentligt böra erhålla de uppgifter,
som av kommittén angivits, dock med de begränsningar, som kanslern förordat.
Jag delar sålunda kanslerns uppfattning, att organisationskommittén
icke lämpligen bör anförtros handläggningen av befordringsärenden, där
den vetenskapliga skickligheten skall vara befordringsgrund, alltså ärenden
rörande tillsättning av professorer och befattningshavare i den s. k.
laboratorsgraden samt om förordnande av speciallärare och biträdande
lärare. Handläggningen av dessa ärenden synes i stället, på sätt kanslern
ifrågasatt, lämpligen böra ankomma på karolinska institutet och dess
lärarkollegium, intill dess att den nya högskolans lärarkollegium trätt i
funktion och kan övertaga ifrågavarande uppgifter. Jag utgår ifrån att ersättningar
till sakkunniga i befordringsärenden rörande den nya högskolan
skola kunna bestridas ur förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i
befordringsärenden vid universiteten m. m. För övriga kostnader, som
kunna uppkomma i samband med dessa tillsättningsärenden, torde karolinska
institutet böra erhålla ersättning av medel, som ställas till organisationskommitténs
förfogande.

Jag erinrar om att jag i det föregående förordat, att vissa särskilda uppgifter
— i regel avseende fortsatt utredning av vissa spörsmål — skulle
ankomma på organisationskommittén. Det bör vidare åligga kommittén
att utarbeta förslag till stadgar för den medicinska högskolan samt att årligen
till kanslern ingiva förslag till anslagsäskanden "för densamma. Det
synes lämpligt, att kommittén bemyndigas att till ett särskilt arbetsutskott
delegera beslutanderätten i ärenden av löpande natur, särskilt sådana, som
fordra ett snabbt avgörande.

Jag har tidigare i olika sammanhang förordat, att vissa kostnader vid den
medicinska högskolan, bland annat i fråga om biblioteket och handläggningen
av vissa befordringsärenden, skulle tills vidare få bestridas ur ett
särskilt anslag till organisationskommitténs förfogande. Kommittén har
i sådant hänseende förordat ett anslagsbelopp av 100 000 kronor och därvid
förutsatt, att ur ifrågavarande anslag även skulle bestridas kostnader
för den definitiva utformningen av de planerade nybyggnaderna, för vilket

Statsutskottets utlåtande nr SOS. 17

ändamål jag i det föregående förordat anvisande av ett särskilt investeringsanslag.
Med hänsyn härtill torde det vara tillfyllest, om till organisationskommitténs
förfogande ställes ett anslag av 50 000 kronor. Jag förutsätter
därvid, att ur anslaget skola bestridas även kommitténs egna administrationskostnader,
såsom dagarvoden, rese- och traktamentsersättningar,
ersättningar till experter m. m. Anslaget torde böra givas förslagsanslags
karaktär, dock med föreskrift, att det icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande
överskridas.

I motionerna I: 378 och II: 543 har till stöd för yrkandet att karolinska
institutets ifrågasatta befattning med vissa befordringsärenden vid den medicinska
högskolan icke måtte komma till stand, framhållits bland annat, att
denna anordning syntes vara ägnad att alldeles onödigtvis krångla till en
även i övrigt mycket vidlyftig procedur utan att ge några motsvarande värden
i utbyte. Om man ville tillförsäkra den medicinska fackkunskapen en
avgörande roll vid dessa frågors behandling, torde det vara tillräckligt med
ett stadgande, att vid dylika fall Göteborgs högskolas representant i organisationskommittén
liksom representanten för Göteborgs sjukhusdirektion
ej finge deltaga.

Avtal med Göteborgs stad.

Statens och Göteborgs stads åtaganden ifråga om den förordade medicinska
läroanstalten ha avsetts skola regleras i ett avtal mellan parterna.
Organisationskommittén har framlagt förslag till sådant avtal, vilket förslag
stadsfullmäktige i Göteborg den 11 december 1947 för sin del godkänt.
Avtalsförslaget är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande (Bilaga).

Departementschefen har beträffande avtalsförslaget anfört bland annat
följande.

Jag har vid prövningen av avtalsförslaget kommit till den uppfattningen,
att detsamma på det hela taget får anses innebära en tillfredsställande och
acceptabel lösning av ett omfattande problemkomplex, där givetvis i viktiga
hänseenden stridiga intressen måste göra sig gällande. Jag vill särskilt
framhålla det erkännansvärda tillmötesgående, som från Göteborgs stads
sida visats under förhandlingarna och som i hög grad bidragit till att skapa
gynnsamma förutsättningar för anordnandet av en medicinsk högskola i
staden. Det är givet, att erinringar i fråga om en och annan detalj kunna
riktas mot förslaget — och detta gäller särskilt de av statskontoret berörda
spörsmålen — men dessa anmärkningar kunna, sedda mot bakgrunden av
avtalsförslaget i dess helhet, icke anses vara av den betydelse, att någon
ändring av avtalet ur statens synpunkt för den skull synes påkallad. Jag
förordar således, att det uppgjorda avtalsförslaget oförändrat lägges till
grund för samarbetet mellan staten och Göteborgs stad rörande den medicinska
högskolans upprättande och drift. Avtalet torde böra träda i kraft
den 1 juli 1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.

Jag förutsätter att smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, varav
behov måhända framdeles kan uppstå, när närmare erfarenheter vunnits

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 6 samt. Nr SOS.

18

Statsutskottets utlåtande nr 208.

rörande tillämpningen av avtalet, skola kunna vidtagas utan att riksdagens
samtycke behöver inhämtas.

Statskontoret har beträffande den i punkten 29 berörda maximeringsbestämmelsen
i fråga om statens bidrag till driften av för undervisningsändamål
upplåtna sjukhus framhållit, att en viss oklarhet syntes råda
rörande begreppet undervisningssjukhus. Jag har under hand av organisationskommittén
erfarit, att kommittén därmed avsett följande sjukhus,
nämligen karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset
i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. För egen del
ansluter jag mig till denna tolkning av ifrågavarande uttryck och finner
lämpligt, att densamma vinner tillämpning tills vidare.

I anslutning till vad kanslern anfört rörande den i punkten 35 i avtalsförslaget
berörda frågan om avgörandet av uppkommande tvister rörande
avtalets tolkning vill jag framhålla, att jag förutsätter att, innan förfarandet
med skiljedom tillgripes, särskilda förhandlingar komma att äga rum
mellan parterna, varvid det som regel torde kunna bli möjligt att redan på
detta stadium uppnå en för båda parter godtagbar lösning.

Utskottet.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att en icke oväsentlig
ökning av utbildningsmöjligheterna för läkare är påkallad och att detta
synes kunna vinnas endast genom inrättandet av en ny medicinsk läroanstalt.
Göteborgs stad erbjuder — såsom utredningen i förevarande ärende utvisat
— synnerligen goda förutsättningar för medicinsk undervisning, vilka
förutsättningar komma att ytterligare förbättras efter genomförandet av
den redan påbörjade betydande utbyggnaden av stadens sjukhusväsen. Med
hänsyn härtill delar utskottet departementschefens uppfattning, att den nya
medicinska högskolan bör förläggas till Göteborg.

Enligt utskottets mening bör den nya läroanstalten organiseras som en
fullständig medicinsk högskola med såväl preklinisk som klinisk undervisning.
Departementschefen har funnit övervägande skäl tala för att verksamheten
till en början omfattar allenast preklinisk undervisning med undervisningens
påbörjande hösten 1949. Den kliniska undervisningen avses att
igångsättas från och med vårterminen 1952. I motionerna I: 378 och II: 543
har yrkats, att sistnämnda undervisning skulle börja tidigare än vårterminen
1952, helst från och med höstterminen 1949.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra
ansluta sig till den av departementschefen intagna ståndpunkten. Utskottet
vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att därest den tendens, som
under senare ar framträtt till överbelastning av de kliniska tjänstgöringarna
och kurserna vid de nu befintliga medicinska högskolorna, skulle i fortsättningen
alltmera accentueras, Kungl. Maj:t torde böra taga under övervägande,
huruvida icke skäl föreligga för den kliniska undervisningens igångsättande
vid en tidigare tidpunkt än den av departementschefen angivna.

Vad lokalfrågorna beträffar, ansluter utskottet sig till departementsche -

Statsutskottets utlåtande nr £08.

19

fens förslag och har icke funnit något att erinra mot att en allmän arkitekttävling
kommer till stånd rörande den närmare utformningen av det byggnadskomplex,
som är avsett att inrymma de anatomiska, histologiska, medicinsk-kemiska,
fysiologiska och farmakologiska institutionerna (det västra
institutionskomplexet). Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har
organisationskommittén räknat med att den planerade nybyggnaden för de
patologiska och bakteriologiska institutionerna skall kunna färdigställas så
snart, att den patologiska undervisningen, som meddelas först under den
prekliniska undervisningens tredje år, omedelbart skall kunna förläggas dit
och den bakteriologiska undervisningen då kunna beredas förbättrade provisoriska
utrymmen i den laboratoriebyggnad, som nu inrymmer de patologiska
och bakteriologiska avdelningarna vid Sahlgrenska sjukhuset. Utskottet
finner i likhet med departementschefen det i hög grad angeläget, att
dessa planer förverkligas, då eljest mycket stora svårigheter skulle uppstå
för undervisningen i berörda ämnen.

Vad departementschefen anfört och föreslagit med avseende å utrustning
för den nya högskolan, dess personalorganisation, dess bibliotek samt högskolans
ställning i förhållande till Göteborgs högskola föranleder icke någon
erinran från utskottets sida.

Beträffande erforderliga anordningar under tiden för den medicinska högskolans
uppbyggnad har departementschefen framhållit, att högskolan givetvis
borde från början stå under tillsyn av kanslern för rikets universitet,
som beträffande denna läroanstalt borde äga i huvudsak samma befogenheter
som i fråga om de nuvarande medicinska lärosätena, varjämte det dessutom
syntes departementschefen lämpligt, att kanslern till en början anförtroddes
vissa ytterligare befogenheter, som fordrade särskild sakkunskap.
Den omedelbara ledningen av högskolan under uppbyggnadsperioden skulle
ankomma på högskolans organisationskommitté. Departementschefen har
emellertid i likhet med kanslern ansett, att organisationskommittén icke
borde anförtros handläggningen av befordringsärenden, där den vetenskapliga
skickligheten skulle vara befordringsgrund, alltså ärenden rörande tillsättning
av professorer och befattningshavare i den s. k. laboratorsgraden
samt förordnande av speciallärare och biträdande lärare. Handläggningen
av dessa ärenden har departementschefen, på sätt kanslern ifrågasatt, funnit
i stället böra ankomma på karolinska institutet och dess lärarkollegium,
intill dess att den nya högskolans lärarkollegium trätt i funktion och kan
övertaga ifrågavarande uppgifter. I motionerna I: 378 och II: 543 har föreslagits,
att organisationskommittén måtte få taga befattning med samtliga
högskolans angelägenheter under uppbyggnadsperioden, alltså även med
ifrågavarande befordringsärenden. Utskottet håller för sin del före, att goda
skäl anförts för att ärenden rörande tillsättning av professorer och prosektorer
m. fl. befattningshavare i den s. k. laboratorsgraden böra handläggas
av karolinska institutet och dess lärarkollegium, liksom ärenden angående

20

Statsutskottets utlåtande nr 208.

vikarieförordnanden av längre varaktighet å dessa befattningar. Däremot
synes det utskottet icke nödvändigt, att ärenden rörande kortare förordnanden
ävensom frågor angående förordnande av speciallärare och biträdande
lärare samt vikarier för dessa handläggas i denna ordning. Dessa ärenden
synas enligt utskottets mening lämpligen kunna behandlas av organisationskommittén,
som, enligt vad departementschefen anfört, torde böra erhålla en
sådan sammansättning, att den medicinska sakkunskapen blir starkare företrädd
än vad hittills varit fallet. Det torde emellertid böra ankomma på
kanslern att när han finner så påkallat från karolinska institutets lärarkollegium
inhämta yttrande rörande organisationskommitténs förslag i dylika
frågor.

Utskottet tillstyrker, att det uppgjorda avtalsförslaget mellan staten och
Göteborgs stad, vilket förslag stadsfullmäktige i Göteborg den 11 december
1947 för sin del godkänt, oförändrat lägges till grund för samarbetet
mellan staten och staden rörande den medicinska högskolans uppsättande
och drift; avtalet torde såsom departementschefen förordat böra träda i
kraft den 1 juli 1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i övrigt vid
behandlingen av avtalsförslaget anfört och har icke funnit något att erinra
mot de av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret
1948/49.

På grund av den ståndpunkt utskottet här ovan intagit får utskottet föreslå,
att motionerna I: 378 och II: 543 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, att
riksdagen må

A. 1. besluta, att en medicinsk högskola, omfattande
både preklinisk och klinisk undervisning, skall i enlighet
med vad utskottet anfört successivt från och med budgetåret
1948/49 upprättas i Göteborg samt att vid högskolan
undervisningen för medicine kandidatexamen skall
påbörjas höstterminen 1949 och undervisningen för medicine
licentiatexamen vårterminen 1952;

2. besluta, att vid högskolan skall från och med den
1 juli 1948 inrättas en professors- och en prosektorsbefattning
i anatomi samt från och med den 1 januari 1949 en
professors- och en prosektorsbefattning i histologi;

3. besluta, att för professurer och övriga ordinarie lärarbefattningar
vid statsuniversiteten gällande avlöningsoch
pensionsbestämmelser skola äga motsvarande tillämpning
beträffande medicinska högskolan i Göteborg;

Statsutskottets utlåtande nr 208. 21

4. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgörings penningar.

........kronor 31 500

Avgå pensionsavdrag » 2 400 kronor 29 100

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

1 professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

1 » » histologi ..........

Anm.: Professuren i histologi inrättad
från den 1 januari 1949.

4 000

2 000

6 000

1 prosektor vid anatomiska institutionen

eooo

3 000

9 000

1 » > histologiska »

Anm.: Prosektorsbefattningen vid histo-logiska institutionen inrättad från den

1 januari 1949.

Anmärkningar till staten:

1. För professor kan lönen efter 5 år
höjas med 1 000 kronor.

2. För prosektor kan lönen efter 5 år
höjas med 500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor.

3 000

1500

4 500

Summa kronor

—

—

31 500

b. Ålderstillägg, förslagsvis kronor 2 000

c. Ersättningar till vika rierande

akademiska lärare,
förslagsvis...... 8_100 kronor 31 200

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess

institutioner m. m.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t..........kronor 1 800

2. Arvoden och ersättningar åt viss tillfällig
personal, förslagsvis........ » 30 000

Summa kronor 31 800

22

Statsutskottets utlåtande nr 208.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 31 200

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och

dess institutioner m. m.......... » 31 800

Summa kronor 63 000;

5. godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 16 april 1948 förordade
grunder för samarbete med Göteborgs stad i fråga
om anordnande och drift av den medicinska högskolan
i Göteborg, däri inbegripet även samordningen av den
medicinska högskolans bibliotek med Göteborgs stadsbibliotek; 6.

för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln
anvisa:

a) till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar
ett förslagsanslag av 63 000 kronor,

b) till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning
ett reservationsanslag av 300 000 kronor,

c) till Medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande
av vetenskaplig litteratur till biblioteket ett reservationsanslag
av 25 000 kronor,

d) till Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m. ett
förslagsanslag av 50 000 kronor,

7. till Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg
för budgetåret 1948/49 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

B. att motionerna 1:378 och II: 543 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,
Gränebo, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf
Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Johan Eric Ericson och
Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim, Pettersson
i Dahl, Åkerström, Holmström, Hoppe och Birke.

Statsutskottets utlåtande nr 208.

23

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, samt
Göteborgs stad, nedan kallad staden, angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg.

Byggnader.

Preklimsk undervisning.

1. Staden upplåter åt staten inom Sahlgrenska sjukhusets område erforderligt
tomtutrymme för anordnande på statens egen bekostnad av följande,
för preklinisk (teoretisk) undervisning av medicine studerande samt
vetenskaplig forskning avsedda institutioner:

a) anatomisk,

b) histologisk,

c) fysiologisk,

d) medicinsk-kemisk,

e) farmakologisk.

Rörande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution, vilka
jämväl erfordras för den medicinska undervisningen, stadgas här nedan.

Institution i rätts- och statsmedicin förutsättes komma att anordnas i
samband med Göteborgs rättsläkarstation och bekostas av staten.

2. De under föregående punkt, momenten a)—e), angivna institutionerna
jämte för desamma gemensamma lokaler, såsom föreläsningssalar,
bibliotek, samlingsrum, djurstallar, verkstadsutrymmen m. m. inrymmas
i ett gemensamt byggnadskomplex, förlagt till sjukhusets västra, intill
Göteborgs botaniska trädgårds naturpark gränsande del (västra institutionsbyggnaden).

3. Genom stadens försorg uppföres mellan nuvarande laboratoriebyggnaden
vid Sahlgrenska sjukhuset och Ehrenströmsgatan ett byggnadskomplex,
inrymmande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution
ävensom kapell och föreläsningssal (östra institutionsbyggnaden).
Dessa institutioner och utrymmen äro avsedda dels för stadens behov och
dels för detn medicinska undervisningen och forskningen.

Ritningar till nu ifrågavarande byggnadskomplex skola av staden för
godkännande i avseende å lokaler för undervisning och forskning underställas
den medicinska högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes,
den kommitté eller det organ, som är målsman för den medicinska
undervisningen i Göteborg.

4. Staten äger att utan avgift nyttja under punkt 1 angivet tomtutrymme,
så länge medicinsk undervisningsverksamhet bedrives inom därå uppförd
byggnad.

5. Staten äger att på sin bekostnad ansluta den västra institutionsbyggnaden
till sjukhusets avloppssystem. Likaledes äger staten att på sin bekostnad
anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan denna institutionsbyggnad
och paviljong 1 vid sjukhuset.

24

Statsutskottets utlåtande nr 208.

6. Staden förbinder sig att anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan
sjukhusets kvinnoklinik I och östra mstitutionsbyggnaden.

7. Uppförandet av den västra institutionsbyggnaden förutsätter rivning
av befintlig reservepidemipaviljong. Rivningen bekostas av staten, som
därjämte förbinder sig att icke, vare sig helt eller delvis, fordra återbetalning
av det bidrag, som staten lämnat till paviljongens uppförande.

Vårdplatserna inom nu ifrågavarande reservepidemipaviljong . skola
efter rivningen icke inräknas i det antal vårdplatser för stadens epidemisjukvård,
vartill staden erhållit eller kan komma att erhålla statsbidrag.

8. Uppförandet av den östra institutionsbyggnaden förutsätter rivning
av nuvarande kapell- och obduktionsbyggnad samt djurstall.

9. Kostnaderna för det i punkt 3 angivna byggnadskomplexet ävensom
för i punkt 6 angivna kulvertförbindelse och i punkt 8 omnämnda rivning
bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent,
beräknat å de verkliga kostnaderna.

Genom att lämna ovanberörda byggnadsbidrag tillförsäkras staten att, så
länge Sahlgrenska sjukhuset drives, använda de för undervisning och forskning
upplåtna utrymmena såsom den medicinska högskolans patologiskanatomiska
respektive bakteriologiska institutioner men erhåller icke någon
del i äganderätt till tomt eller byggnader.

10. Staden ställer till förfogande allt patologiskt-anatomiskt och bakteriologiskt
material, som staden förfogar över, och som erfordras för undervisning
— preklinisk såväl som klinisk — och forskning i dessa ämnen.

Klinisk undervisning.

11. För de studerandes kliniska (praktiska) undervisning upplåter staden
följande kliniker, avdelningar m. m. vid:

A. Sahlgrenska sjukhuset:

medicinska klinikerna I och II

kirurgiska » I och II

ögonkliniken

öronkliniken

psykiatriska kliniken

centralanstalten för radioterapi

kvinnokliniken II samt

— efter sjukhusets tillbyggnad —

ortopedisk klinik

neurologisk »

neurokirurgisk klinik

B. Göteborgs barnsjukhus:
medicinska kliniken

C. Holtermanska sjukhuset:

klinikerna för hud- och könssjukdomar

D. Renströmska sjukhuset:
samtliga tuberkulosavdelningar

25

Statsutskottets utlåtande nr 20S.

E. Göteborgs epidemisjukhus:
samtliga avdelningar

F. Vasa sjukhus:
visst kliniskt material.

Upplåtelsen avser förutom vårdavdelningar även gemensamma anläggningar
vid respektive sjukhus, såsom röntgenavdelningar, laboratorier och
avdelningar för fysikalisk terapi samt till de angivna klinikerna och avdelningarna
hörande polikliniker, mottagnings- och isoleringsavdelningar, allt
i den utsträckning, som för undervisning och forskning är erforderlig.

Den här ovan angivna kvinnokliniken II vid Sahlgrenska sjukhuset, klinikerna
för hud- och könssjukdomar vid Holtermanska sjukhuset, epidemisjukhuset
samt Vasa sjukhus äro avsedda att överflyttas till en planerad ny
sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnandet av de nya klinikerna
och avdelningarna skall särskild överenskommelse träffas mellan
staten och staden.

12. Staden förklarar sig villig att, i den mån så framdeles av staten pakallas,
efter därom träffad särskild överenskommelse, för undervisningseller
forskningsändamål upplåta även andra nu vid stadens sjukhus befintliga
eller nytillkommande kliniker, avdelningar eller andra anläggningar.

13. Genom stadens försorg anordnas följande lokaler för den kliniska
undervisningen.

A. Vid Sahlgrenska sjukhuset (i samband med sjukhusets planerade tilloch
ombyggnad):

a) 1 större föreläsningssal (för omkring 150 personer) med tillhörande
utrymmen;

b) 2 mindre föreläsningssalar (vardera för omkring 30 personer) med
tillhörande utrymmen;

c) 1 neurofysiologiskt laboratorium;

d) arbets- och laboratorieutrymmen för klinikernas läkare;

e) 3 jourrum för studerande;

f) 1 kurssal med laboratorie- och skrivrum för undervisningen i klinisk
laboratorieteknik;

g) 2 kurssalar med tillhörande utrymmen för undervisningen i oftalmiatrik
respektive oto-rhino-laryngologi;

h) dag- och skrivrum för de studerande; samt

i) utökning av personalkök och -matsalar.

B. Vid Renströmska sjukhuset:

j) 2 demonstrations- och laboratorierum.

Ritningar till förestående lokaler upprättas i samråd med den medicinska
högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes, den kommitté eller
det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen i Göteborg.

14. Kostnaderna för de i punkt 13 angivna lokalerna bestridas av staden,
dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent, beräknat å de
verkliga kostnaderna för lokalerna i fråga.

Utrustning.

Preklinisk undervisning.

15. Staten svarar ensam för utrustningen av de i punkt 1, momenten
a)—e), angivna institutionerna.

26

Statsutskottets utlåtande nr 208.

16. Utrustningen av den patologisk-anatomiska institutionen, inberäknat
därtill hörande kapell och föreläsningssal, ombesörjes och bekostas av
staten utom vad gäller utrymmen, som avses för och disponeras av staden
för stadens undersökningsverksamhet. Utrustningen av sistnämnda utrymmen
bekostas av staden.

Staden förbinder sig att kostnadsfritt för staten till den patologisk-anatomiska
institutionen överföra inom Sahlgrenska sjukhusets nuvarande
patologisk-anatomiska laboratorium befintlig, för undervisnings- och forskningsändamål
användbar instrument-, apparat- och liknande utrustning
ävensom handböcker och litteratur.

17. Utrustningen av den bakteriologiska institutionen ombesörjes och
bekostas av staden utom vad gäller utrymmen, som avses och disponeras
för undervisning och forskning. Utrustningen av sistnämnda utrymmen bekostas
av staten.

Staden ställer utan kostnad för staten i stadens ägo inom nuvarande
bakteriologiska laboratorium varande, för undervisning och forskning användbar
instrument-, apparat- och liknande utrustning till förfogande.

Klinisk undervisning.

18. Möbler, armatur och liknande utrustning till de i punkt 13 upptagna
lokalerna bekostas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med
50 procent, beräknat å den verkliga kostnaden därför.

Instrument, apparater och liknande utrustning, som erfordras för undervisning
och forskning, anskaffas och bekostas däremot av staten.

Drift.

Preklinisk undervisning.

19. Staden tillhandahåller den i punkt 1 angivna institutionsbyggnaden
behövligt värme, vatten, gas och elektrisk energi.

Härför erforderliga ledningar mellan stadens (sjukhusets) distributionsnät
och institutionsbyggnaden samt för mätning av förbrukningen erforderliga
mätinstrument anordnas och bekostas av staden.

För förbrukat värme erlägger staten ersättning till staden efter samma
grunder, som tillämpas i fråga om leverans av värme till Sahlgrenska sjukhuset
från stadens sjukhusdirektions värme- och kraftverk för sjukhusen
i Anggården.

För enligt mätare förbrukat vatten, gas och elektrisk energi erlägger staten
ersättning till staden enligt vid varje tillfälle för Sahlgrenska sjukhuset
gallande taxor. J

20. Staten bestrider ensam alla med driften och underhållet av de i
punkt 1 momenten a) till och med e) angivna institutionerna förenade kostnader
av vad slag de vara må.

2i Beträffande den under punkt 3 angivna patologisk-anatomiska insptiitionen
tillsätter, avlönar och pensionerar staten den personal, som ar
toranledd av undervisning och forskning, medan staden tillsätter, avlönar
och pensionerar personal, som erfordras för undersökning av sådant pato ■

/j^i ~ana^(?mis t ma^er^al> som ej behövs för undervisning och forskning
(del av rutinundersökningar).

27

Statsutskottets utlåtande nr 208.

Kostnaderna för underhåll av den patologisk-anatomiska institutionen
bestridas av staden, medan staten svarar för kostnaderna för värme, vatten,
gas och elektrisk energi. .... ...

Övriga av driften vid den patologisk-anatomiska institutionen föranledda
kostnader bestridas av staten i den man de avse undervisning och forskning
samt av staden i den man de gälla stadens undersökningsverksamhet.

22. Personalen vid den under punkt 3 angivna bakteriologiska institutionen
tillsättes, avlönas och pensioneras av staden med undantag av
sådan personal, som föranledes av undervisning och forskning, och som
tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

Kostnaderna för den bakteriologiska institutionens underhåll bestridas
av staden, som även bestrider kostnaderna för värme, vatten, gas och
elektrisk energi.

Övriga av driften vid den bakteriologiska institutionen föranledda kostnader
bestridas av staden med undantag av kostnader, som föranledas av
undervisning och forskning och avse materiel, försöksdjur, instrument,
apparater och därmed jämförligt. Sistnämnda kostnader bestridas av
staten.

Klinisk undervisning.

23. Överläkare eller laboratorieföreståndare. i överläkarställning, som
tillika är professor eller laborator vid den medicinska högskolan, tillsättes
av staten. Stadens sjukhusdirektion äger dock rätt att innan tillsättningsärendet
överlämnas till kanslern för rikets universitet avgiva yttrande beträffande
de å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive
laboratorieföreståndare.

Över kallelse till professur skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle
yttra sig ur samma synpunkter, som nyss nämnts.

Professorerna och laboratorerna intaga i sin egenskap av överläkare respektive
laboratorieföreståndare, i den mån ej annorlunda stadgas i av
Kungl. Maj:t fastställt reglemente för stadens sjukhus, samma ställning
till stadens sjukhusdirektion som övriga överläkare respektive laboratorieföreståndare
vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar
för klinikernas och laboratoriernas drift, som sjukhusdirektionen
äger vidtaga, ävensom att ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus
gällande bestämmelser, som icke strida mot detta avtal.

24. I punkt 23 angivna professorer och laboratorer avlönas och pensioneras
av staten. Staden bestrider dock kostnaden för särskilt öveoläkararvode,
som förutsättes komma att utgå till nämnda befattningshavare
från staden.

25. Övrig för den kliniska undervisningen och forskningen erforderlig
personal av vad slag den vara må tillsättes, avlönas och pensioneras av
staten, dock att staden bidrager med en tredjedel av avlöningen åt och
semesterkostnaden för kliniska amanuenser.

Lärare, amanuenser, assistenter och övrig för undervisning och forskning
anställd personal ävensom de studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse
de bestämmelser, som gälla för vederbörande sjukhus och dess
verksamhet, i den mån bestämmelserna ej strida mot vad som faststiillts
för undervisning och forskning.

Ordningsföreskrifter för i föregående stycke avsedd personal ävensom
studerande fastställas av stadens sjukhusdirektion efter hörande av den

28

Statsutskottets utlåtande nr 208.

medicinska högskolans lärarkollegium, eller, om sådant icke finnes, den
kommitté eller det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen
i Göteborg.

Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning i den mån de
beröra sjukvården få ej fastställas med mindre stadens sjukhusdi sektion
beretts tillfälle yttra sig däröver.

26. För sjukvården behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras
av staden.

27. Kostnaderna för underhåll av samt värme, vatten, gas och elektrisk
ström till i punkt 13 angivna lokaler bestridas av staden.

_ 28. Övriga kostnader för driften av för undervisningsändamål upplåtna
sjukhus bestridas av staden, dock att staten bestrider kostnaden för materiel
till undervisning och forskning.

29. Såsom bidrag till driften av för undervisningsändamål upplåtna
sjukhus erlägger staten årligen 10 procent av den del av driftkostnaderna
vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen
disponerade vårdplatser.

I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen av statens bidrag,
skola ingå följande utgifter:

avlöningar, pensioner m. m. till personal, som icke är uppförd på den
medicinska högskolans stat;
expeditionskostnader;
diverse;
läkemedel;

förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;
kosthåll;

värme, elektrisk energi, lyse och vatten;

tvätt och renhållning;

inventariers underhåll och komplettering;

fastigheters underhåll;

hyror.

Summan av förestående utgifter fördelas på summan av vårddagarna
vid respektive sjukhus. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden)
lägges till grund för beräkningen av statens bidrag under iakttagande
av. att den icke ma överstiga medeldagkostnaden för samma år
vid undervisningssjukhusen. Till undervisningssjukhus hänföres i detta
sammanhang icke Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Undantagna från nu ifrågavarande driftbidrag äro
vid Sahlgrenska sjukhuset

vårdplatserna inom centralanstalten för radioterapi;
vid Renströmska sjukhuset
samtliga vårdplatser;
vid Göteborgs epidemisjukhus
samtliga vårdplatser och
vid Vasa sjukhus

samtliga vårdplatser.

Statsutskottets utlåtande nr 208.

29

Särskilda b e st ämm el s er.

30. Rörande pensionering av sådana befattningshavare, som vid undervisningens
införande övergå från stadens till den medicinska högskolans
stat gäller, att staden respektive staten bestrider kostnaden för vederbörande
befattningshavares pension endast med ett mot tjänstetiden hos
staden respektive staten svarande belopp av pensionen.

31. Staden utser styresmän för samtliga i detta avtal berörda sjukhus
ävensom styresman (prefekt) för den bakteriologiska institutionen vid
Sahlgrenska sjukhuset, medan staten utser styresman (prefekt) för den
patologisk-anatomiska institutionen vid samma sjukhus.

32. Den medicinska högskolans lärarkollegium äger utse två representanter
i stadens sjukhusdirektion, vilka beträffande alla ärenden, som
sammanhänga med den medicinska högskolans verksamhet, äga deltaga, i
överläggningarna men ej i besluten samt att få sin mening antecknad till
protokollet.

Föredragningslista skall såvitt möjligt i god tid före varje sammanträde
med sjukhusdirektionen tillställas berörda representanter.

33. De i detta avtal berörda sjukhusen äro i likhet med stadens sjukhus
i övrigt avsedda för vård av sjuka från Göteborgs stad.

34. Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet
omnämnda sjukhus.

35. Uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen och tilllämpningen
av detta avtal skola avgöras genom skiljedom enligt lag (lagen
om skiljemän).