Statsutskottets utlåtande nr 162.

1

tfr 162.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar
angående vissa anslag till materielanskaffning för
försvaret för budgetåret 1948/49 in. m. jämte i ämnet
väckta motioner''.

(l:a avd.)

l:o) Vissa beredskapsfrågor. I propositionen nr 208 har Kungl. Maj:t
(punkt 1, s. 2—6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 9 april 1948) föreslagit riksdagen medgiva, att följande under riksstatens
fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen Armén: Övningar
m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel m. m., Marinen: Övningar
m. m., Marinen: Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet: Övningar m. m.
samt Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., må under i berörda
statsrådsprotokoll angivna förutsättningar enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
överskridas under budgetåret 1948/49.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergvall ra. fl.
(I: 371) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin ra. fl. (II: 534),
vilka remitterats till utskottet i vad de avse propositionen nr 208. I dessa
motioner har, såvitt nu är i fråga, uttalats önskvärdheten av att utfärdandet
av restriktiva bestämmelser och redovisningsföreskrifter, som föranledas av
det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt begärda bemyndigandet, planlägges
i så god tid, att oundgängligt erforderliga anslagsöverskridanden
kunna begränsas till de ändamål, för vilka de direkt äro avsedda.

Aid anmälan av propositionen nr 206 angående vissa frågor rörande försvarets
organisation — i det följande benämnd försvarspropositionen — har
departementschefen närmare berört det militärpolitiska läget. Departementschefen
har därvid bland annat framhållit, att den senaste tidens utveckling
lett till en väsentlig försämring av den politiska atmosfären i världen och
försvårat samarbetet inom Förenta Nationerna. Förhoppningarna om en
snabb och avgörande vändning mot trygga och stabila förhållanden hade
icke infriats, och på många håll bedömdes framtidsutsikterna med pessimism.
Departementschefen hade emellertid icke bedömt situationen som om en
allmän konflikt vore förestående. Starka faktorer av såväl positiv som negativ
art syntes departementschefen alltjämt verka i fredsfrämjande riktning.

1—1090 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 162.

2

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Mot bakgrunden av det anförda vore det enligt departementschefens
mening naturligt att närmare överse vår krigsberedskap på olika områden.
På grundval av en preliminär översyn, som verkställts inom högkvarteret,
hade framlagts förslag om avsevärda tilläggsanslag för materielanskaffning
och byggnadsarbeten m. m., varjämte utredning förebragts rörande den
personella beredskapen.

Till frågan om ytterligare anslag för materielanskaffning m. m. återkommer
departementschefen under nästföljande punkt. I detta sammanhang har departementschefen
till behandling upptagit frågan om den personella beredskapen.
Av vad nyss anförts framgår, att departementschefen icke för närvarande
ansett behov föreligga av en omedelbar förstärkning av denna
beredskap. Samma uppfattning har uttalats av överbefälhavaren. Detta
borde enligt departementschefen emellertid icke utesluta, att föreliggande
möjligheter att vid behov förstärka beredskapen närmare undersöktes. Det
borde också tillses, att det vid varje tidpunkt vore möjligt att utan dröjsmål
anpassa beredskapen efter det aktuella läget.

Departementschefen har vidare anfört, att en förstärkning av den personella
beredskapen kunde genomföras på i huvxrdsak tre sätt, genom anordnande
av i 27 § 1 mom. värnpliktslagen föreskrivna repetitionsövningar,
genom inkallande av värnpliktiga till beredskapsövning enligt 27 § 2 mom.
samma lag samt genom inkallande av värnpliktiga till rikets försvar eller
säkerhet enligt 28 § värnpliktslagen.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6 s. 2) har departementschefen
med hänsyn främst till det ansträngda arbetsmarknadsläget räknat
med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning icke
skola anordnas under nästa budgetår, och de anslagsäskanden, som i berörda
proposition framlagts, ha beräknats med denna utgångspunkt. Departementschefen
har emellertid förutsatt, att det, därest förhållandena på arbetsmarknaden
eller i övrigt skulle väsentligt ändras, skall vara Kungl. Maj:t
obetaget att föranstalta om dylika övningar, även om på grund därav skulle
erfordras förstärkningsanslag å tilläggsstat.

Om det skulle visa sig erforderligt att för att höja krigsberedskapen
anordna repetitionsövningar av större omfattning, eventuellt med utnyttjande
av flera åldersklasser, eller att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning, bleve
enligt departementschefens mening den sålunda förutsatta anordningen icke
till fyllest. De merkostnader, som härvid skulle uppkomma, bleve avsevärda,
och tillfälle att underställa riksdagen frågan om deras bestridande kunde
måhända icke avvaktas. Anmärkas borde, att kostnaderna för en beredskapsövning
med en åldersklass värnpliktiga kunde uppskattas till minst 8 miljoner
kronor per månad. Därtill komme, att det vid ett skärpt beredskapsläge
kunde visa sig erforderligt att vidtaga även andra kostnadskrävande
åtgärder än värnpliktsinkallelser, såsom återupprättande av fältdepåer, genom
utflyttning av materiel m. m., rustning av fartyg och ombasering av flygplan
m. m. Då det icke borde komma i fråga att sätta förskottsstaten i
kraft annat än i samband med inkallelser enligt 28 § värnpliktslagen, har

Statsutskottets utlåtande nr 162.

3

departementschefen efter samråd med chefen för finansdepartementet ansett
sig böra föreslå, att Kungl. Maj:t skulle av riksdagen utverka bemyndigande
att under vissa förutsättningar medgiva överskridande av anslag, som maximerats
av riksdagen.

Innan man angåve de gränser, inom vilka ett dylikt bemyndigande skulle
få utnyttjas, borde enligt departementschefens mening närmare angivas vilka
merkostnader, som kunde uppkomma vid en situation, som här antytts.
Om värnpliktiga inkallades till beredskapsövning, föranleddes därav eu ökad
belastning å vissa ordinarie anslag. Sålunda komme kostnaderna för de
värnpliktigas avlöning och familjebidrag samt för mathållning att stiga.
Samtliga därav berörda anslag vore av förslagsanslags natur och alltså icke
maximerade av riksdagen. Detsamma vore numera förhållandet med det
anslag, från vilket kostnaderna för tvätt bestredes. Även ett flertal reservationsanslag
komme emellertid att bli belastade i ökad omfattning. Så vore
bland annat förhållandet med beklädnads- och inventarieanslagen, övningsanslagen
— från vilka bl. a. drivmedelskostnader i regel bestredes — samt
anslag till underhåll av teknisk materiel. Genom beredskapsåtgärderna kunde
vidare uppkomma kostnader, som normalt icke alls eller i ringa omfattning
förekomme, såsom för förhyrning av fordon och hästar, anskaffning av förläggnings-
och förrådslokaler o. s. v. Då departementschefen funnit önskvärt,
att bemyndigandet att överskrida anslag begränsades till så få anslag som
möjligt, har departementschefen föreslagit, att allenast övningsanslag och
anslag till underhåll av teknisk materiel skulle få överskridas. Departementschefen
har härvid förutsatt, att kostnader för förhyrning av hästar och fordon
samt förläggnings- och förrådslokaler m. m. skulle få bestridas av övningsanslag.
Slutliga äskanden beträffande här berörda anslag ha framlagts i
årets statsverksproposition. Beträffande intendenturanslagen och andra av
riksdagen maximerade anslag, som kunde påverkas av de vidtagna beredskapsåtgärderna,
syntes uppkommande merkostnader vid behov få täckas
genom att förstärkningsanslag i efterhand anvisades å tilläggsstat.

Såsom förutsättning för att anslag som här angivits skulle få överskridas
borde enligt departementschefen gälla, att av beredskapsskäl värnpliktiga
inkallades till repetitionsövning av större omfattning eller beredskapsövning
eller ock att av samma skäl andra särskilda åtgärder, såsom återupprättande
av fältdepåer samt rustning av fartyg och ombasering av flygplan, måste vidtagas.
Departementschefen har förutsatt, att beslut om anslagsöverskridande
skall anmälas för riksdagen så snart ske kan och att i samband därmed
tilläggsstatsanslag äskas av riksdagen för täckning av uppkomna eller beräknade
merkostnader.

Utslcottet. Även om utskottet i likhet med departementschefen icke för
närvarande anser behövligt att omedelbart förstärka den personella beredskapen,
bör dock enligt utskottets mening tillses, att det vid varje tidpunkt
är möjligt att utan dröjsmål anpassa beredskapen efter det aktuella läget.
De förslag, som i förevarande avsnitt av propositionen framlagts, syfta till

4 Statsutskottets utlåtande nr 162.

att täcka vissa ökade medelsbehov, som i ett skärpt beredskapsläge skulle
uppkomma. Vad i sådant hänseende föreslagits i propositionen föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet vill emellertid, i anslutning
till ett uttalande i motionerna I: 371 och II: 534, framhålla önskvärdheten
av att erforderliga föreskrifter i god tid förberedas i syfte att begränsa
eventuella anslagsöverskridanden till de ändamål, för vilka de direkt äro
avsedda.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må medgiva, att följande under riksstatens
fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen Armén:
Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel m. m.,
Marinen: Övningar m. m., Marinen: Underhåll av fartyg m. m.,
Flygvapnet: Övningar m. m. samt Flygvapnet: Drift och underhåll
av iiygmateriel m. m., må under de förutsättningar, som angivits
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 april
1948, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas under
budgetåret 1948/49;

b) att motionerna I: 371 och II: 534, såvitt de avse frågor,
som i propositionen nr 208 behandlats under rubriken Vissa
beredskapsfrågor, må anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört.

2:o) Allmänna synpunkter på materielanskaffningsanslagen. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 6—10) att bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt
de grunder, som i förberörda statsrådsprotokoll angivits, medgiva ändrad disposition
av behållningar å anslag till anskaffning av materiel m. m. under
riksstatens fjärde huvudtitel.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Svensson i Ljungskile
väckt motion (II: 136), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att av under
fjärde huvudtiteln å sammanlagt 1035 000 000 kronor redovisade reservationer
985 000 000 kronor måtte kunna av Kungl. Maj:t disponeras först efter
riksdagens godkännande;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr
Ewerlöf to. fl. (I: 368) och den andra inom andra kammaren av herr
Skoglund i Doverstorp to. fl. (11:531), i vilka i första hand hemställts, att
riksdagen utöver vad som av Kungl. Maj:t föreslagits

a) ville till fördelning på sätt i motionerna angivits för budgetåret 1948/49

bevilja i anslag

1) till armén, tygmateriel m. m................................... 27,4 milj. kr.

2) till marinen ...................................................... 10 » »

3) till vissa för försvaret gemensamma ändamål................ 12,6 » »

4) till byggande av befästningar och skyddsrum .............. 20 » »

Statsutskottets utlåtande nr 162.

5

5) till anskaffning av utbildningsmateriel och utbildningsan -

läggningar........................................................ 6 milj- kr.

6) till täckandet av kostnaderna för bibehållande av 1947 års

provisorium beträffande utbildningstidens längd ............ 12

7) till anordnande av efterutbildningsövningar.................. 5 » »,

b) ville bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att beställningar enligt särskild
plan må utläggas å materiel, befästningar och skyddsrum intill ett belopp
av 87 miljoner kronor, att anvisas å ordinarie stat under budgetåren 1949/50
och 1950/51,

i andra hand att riksdagen utöver vad som av Kungl. Maj:t föreslagits
a) ville till fördelning på sätt i motionerna närmare angivits för budget -

året 1948/49 bevilja i anslag

1) till armén: anskaffning av tygmateriel m. m................. 20,4 milj. kr.

2) till marinen ...................................................... I » »

3) till vissa för försvaret gemensamma ändamål .............. 12,6 » »

4) till byggande av befästningar och skyddsrum .............. 10

5) till anskaffning av utbildningsmateriel och utbildningsan läggningar.

.......................................................

6) till täckandet av kostnaderna för bibehållande av 1947 års

provisorium beträffande utbildningstidens längd ............ 12

7) till anordnande av efterutbildningsövningar.................. 5 »

b) ville bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att beställningar enligt särskild
plan må utläggas å materiel, befästningar och skyddsrum intill ett belopp
av 107 miljoner kronor, att anvisas å ordinarie stat under budgetåren 1949/50
och 1950/51;

dels ock förenärnnda båda likalydande motioner av herr Bergvall ra. fl.
(I: 371) och herr Ohlin ra. fl. (II: 534), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 208 måtte beakta i motionerna
framställda synpunkter och önskemål samt anhålla om en fullständig
redogörelse till 1949 års riksdag över läget m. m. beträffande samtliga reservationsanslag
under fjärde huvudtiteln.

Vad beträffar yrkandet i motionerna 1: 368 och II: 531 har i förstnämnda
motion anförts, bland annat, följande.

Beträffande frågan om fördelningen av de i motionerna föreslagna tilläggsanslagen
hade motionärerna framställt följande två alternativ. Enligt det
första skulle anslagsökningarna fördelas med 70 miljoner kronor för nästa
budgetår och med 40 miljoner kronor för vart och ett av de två följande. Enligt
det andra skulle beloppet fördelas med 50 miljoner kronor för varje år i
treårsperioden. I båda fallen borde i propositionen föreslaget beställningsbemyndigande
till marinen om 10 miljoner kronor tillkomma.

Alternativ I.

I. Materielplan omfattande kategorierna arméns anskaffning av tygmateriel,
marinens fartygsbyggnader och anskaffning av artillerimateriel samt vissa
för försvaret gemensamma ändamål.

6

Statsutskottets utlåtande nr 162.

1948/49 1949/50 1950/51 Summa

1) Försvarets gemens....... 12,6 (+12,6) — — +12,6

2 Armén.................... 72,4 ( + 27,4) +25 +25 +77,4

3) Marinen .................. 45 ( + 10,o) 20(+10)1 +10 +30

II. Befästningsplan ............ 20 ( + 20,o)_+5 + 5 +30

Summa milj. kr. 150 ( + 70) 50( + 40) +40 240( + 150)

Befästnings- och skyddsrumsplanen borde uppläggas så, att i första hand
tidigare redovisade angelägna behov beträffande drivmedelsförråd i berg,
fartygs tunnlar, luftbevakningscentraler, berghangarer och krigsförtöjningsplatser
för fartyg m. m. tillgodosåges med av vederbörande myndigheter begärda
beloPP- *s,

Alternativ II.

1948/49 1949/50 1950/51 Summa

I. Matenelplan etc. (se alt. I).

1) Försvarets gemens....... 12,6 ( + 12,6) — — +12,6

2) Armén.................... 65,4 +20,4) +25 +30 +75+

3) Marinen.................. 42 (+7) 20(+10)x +15 +32

II. Befästningsplan ............ 10 ( + 10)_+15 +5 +30

Summa milj. kr. 130 ( + 50) 60 (+50) +50 240( + 150)

Av dessa alternativ ville motionärerna förorda alternativ I.

Till dessa kostnader för materielanskaffnings- och befästningsplaner borde
vidare läggas kostnaderna dels för en anskaffning av utbildningsmateriel, dels
för anordnande av en efterutbildningsövning under nästkommande budgetår
och dels för i annan av motionärerna samtidigt framförd motion föreslaget
bibehållande av 1947 års provisorium beträffande värnpliktstjänstgöringens
längd.

Anskaffning av utbildningsmateriel borde omfatta:

1948/49 1949/50 och 1950/51

Armén................ 4,745 4+7

Flottan .............. 0,349 2,915

Kustartilleriet ...... 0,9 6 —2

fAnslag summa milj. kr. 6,044 Beställningsbemyndigande 6,9 8 5

Kostnaderna för anordnande av efterutbildningsövningar av nu minst erforderlig
omfattning kunde överslagsvis beräknas till 5 miljoner kronor och
merkostnaderna för bibehållandet av 1947 års provisoriska bestämmelser om
värnpliktstidens längd till i runt tal 12 miljoner kronor.

Anslagsökningarnas fördelning för nästa budgetår framginge av denna tablå:

Propositionerna nr 206—208. Alt. I. Alt. II.

Försvarets gemensamma ändamål..

—

12,6 (+12,6)

12,6 (+12,6)

Armén .....................

45

72,4 +27,4

65,4 (+20,4)

Marinen ..............................

35

45 +10)

42 (+7)

Befästningar.......................

—

20 (+20)

10 ( + 10)

Utbildningsmateriel ................

—

6 (+6)

6 (+6)

Efterutbildningsövning..............

—

5 (+5)

5 (+5)

Bibehållen 11 mån. första tjänstgör.

—

12 ( + 12)

12 ( + 12)

Summa milj. kr.

80

173 (+93)

153 (+73)

1 10 milj. kr. redan föreslagna i propositionen till beställningsbemyndigande, vilket bemyndigande
dock ej bundits till visst budgetår.

2 Täckes när kostnadsberäkningar föreligga.

Statsutskottets utlåtande nr 162.

7

Till frågorna om anvisande av medel för anskaffande av utbildningsmateriel
samt för anordnande av efterutbildningsövning och bibehållande av 1947
års provisorium beträffande utbildningstiden återkommer utskottet i andra
sammanhang.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:371 och 11:534 har i sistnämnda
motion anförts, bland annat, följande.

Enär större delen av de odisponerade reservationerna enligt propositionen
ansåges fortfarande erforderliga för att gällande anskaffningsgrogram skulle
kunna genomföras, måste uppenbarligen ifrågasatt omdisponering av medlen
för andra ändamål leda till en omläggning av redan uppgjorda planer. ^ Det
syntes motionärerna angeläget, att stor försiktighet härvid iakttoges sa att
åtgärden verkligen gagnade det syfte, som uppenbarligen avsetts, nämligen
att i möjlig utsträckning förstärka krigsberedskapen. Motionärerna kunde ej
heller bortse från att departementschefens förslag medförde risk för att nya
äskanden —- vilkas omfattning icke nu kunde genom föreslagna åtgärder på
något sätt överblickas — framdeles bleve erforderliga för att tänka de^ luckor
som genom anslagsöverflyttningarna uppstode i beräknat materielbestånd.

Departementschefens hemställan innebure vidare, på grund av ifrågavarande
anslagsbelopps storlek, sällsynt vittgående fullmakter för Kungl. Maj :t.
I det läge frågan nu kommit ville motionärerna emellertid icke motsätta sig
begärt bemyndigande. Motionärerna förutsatte dock därvid, att Kungl. Maj:t
vid begagnandet av detta i möjlig mån toge sikte på behovet av att snabbt
stärka krigsberedskapen samt att angelägenhetsgraden ur beredskapssynpunkt
omprövades av sjukvårdsförvaltningens, krigsmaterielverkets och arméförvaltningens
anslagsäskanden — det sistnämnda beträffande veterinärmateriel
oberoende av förutsatta formella inskränkningar i fråga om anslagsöverflyttningarna.
... „

Då ovanberörda bemyndigande, som förut anförts, finge antagas åstadkomma
åtskilliga förändringar beträffande reservationsanslagens ställning,
föresloge motionärerna slutligen en framställning till Kungl. Maj:t att till
nästkommande års riksdag måtte, såvitt möjligt, i ett sammanhang lämnas en
fullständig redogörelse över kvarstående reservationer och deras fortsatta behövlighet
i det läge, som inträtt, samt förslag till därav betingade åtgärder.

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för de olika
myndigheternas äskanden beträffande materielanskaffning och därmed jämförliga
åtgärder. De föreslagna anslagen — sammanlagt 547 681 000 kronor
överstiga avsevärt de belopp, som i arets statsverksproposition beräknats för
detta ändamål. Departementschefen har framhållit, att av de motiveringar,
som åtföljt de olika förslagen, framginge att dessa, åtminstone huvudsakligen,
hänförde sig till ändamål, som vore av stor betydelse för försvarets effektivitet.
Då emellertid förslagen i åtskilliga hänseenden tarvade ytterligare
överväganden, vore departementschefen icke nu beredd taga ställning till dem
i hela deras vidd. En viss återhållsamhet vid prövningen av föreliggande förslag
vore motiverad även ur den synpunkten, att eu intensiv forskningsverksamhet
för närvarande påginge på olika områden och att resultaten härav i
görligaste män borde utnyttjas vid materielanskaffningens inriktning.

Departementschefen har framhållit, att med frågan om ytterligare medelsanvisning
för materielanskaffning sammanhängde nära ett annat spörsmål av

8

Statsutskottets utlåtande nr 162.

väsentlig betydelse för frågans bedömande i nuvarande läge, nämligen spörsmålet
om de å fjärde huvudtitelns materielanskaffningsanslag föreliggande
mycket betydande reservationerna.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6 s. 3) framhöll departementschefen,
att behållningarna å samtliga reservationsanslag under fjärde
huvudtiteln vid utgången av budgetåret 1946/47 uppgingo till sammanlagt 895
miljoner kronor. Departementschefen erinrade om att reservationerna i
huvudsak föranletts av bristen pa arbetskraft och material med därav följande
leveranssvårigheter samt efterverkningar av verkstadskonfiikten 1945. Även
konstruktionssvårigheter hade i vissa fall bidragit till reservationernas ökning.
Departementschefen erinrade vidare om att föreliggande reservationer successivt
granskades inom försvarsdepartementet, varvid särskilt prövades, i vad
mån reserverade medel fortfarande erfordrades för de med anslagen avsedda
ändamålen.

Då det befunnits erforderligt att vinna en bättre överblick och en säkrare
kontroll över dispositionen av reservationerna under fjärde huvudtiteln, förordnade
Kungl. Maj:t den 28 november 1947, att medel under anslag till anskaffning
av materiel, vilka vid utgången av november 1947 icke voro slutligt
bundna genom redan utlagda beställningar, icke fingo disponeras utan medgivande
av Kungl. Maj:t eller, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av chefen
för försvarsdepartementet. Myndigheterna anmodades samtidigt att, i den
mån behov förelåge av fortsatt disposition av ännu icke bundna medel å anslagen,
till Kungl. Maj:t inkomma med plan rörande dispositionen av dylika
medel. I avvaktan på att dispositionsplaner avgivits ha nya materielbestäiiningar
medgivits endast i den mån de ansetts vara av angelägen karaktär.

Från myndigheterna ha sedermera under mars och april månader 1948 inkommit
planer rörande disposition av medel, som ännu icke bundits genom beställningar.
Genom dessa planer har, framhåller departementschefen, vunnits
en mera samlad överblick över hithörande spörsmål. Det framginge sålunda,
att för närvarande i runt tal 430 miljoner kronor av behållningarna å fjärde
huvudtitelns anslag till materielanskaffningar m. m. ännu icke bundits genom
beställningar. Större delen av dessa odisponerade medel ansåges fortfarande
erforderliga för att gällande anskaffningsprogram skulle kunna genomföras.
Omkring 70 miljoner kronor beräknades dock kunna inbesparas och överföras
till budgetutjämningsfonden. För frågan om reglering av vissa behållningar
å flygvapnets materielanskaffningsanslag redogöres i det följande under
punkt 6.

Vid bifall till föreliggande äskanden om nya anslag till materielanskaffning
skulle således (548 + 430 — 70=) 908 miljoner kronor stå till förfogande för
beställningar, som ännu icke utlagts. Det vore tydligt, framhåller departementschefen,
att en materielanskaffning av denna omfattning inom begränsad
tid icke för närvarande låge inom möjligheternas gräns, om icke synnerligen
allvarliga påfrestningar skulle vållas samhällslivet i övrigt. Även om tillverkning
av materiel för försvaret skulle tillerkännas oinskränkt prioritet framför

Statsutskottets utlåtande nr 162.

9

tillverkning för andra ändamål, skulle säkerligen rådande materialbrist i åtskilliga
fall vålla betydande svårigheter att inom rimlig tid genomföra anskaffningarna.

Avsevärda delar av materielanskaffningarna hade avsetts skola genomföras
i form av import från utlandet. Den begränsade tillgången på utländska
valutor syntes emellertid icke medgiva en import för försvarsändamål av den
storlek, som sålunda förutsatts. Om dessutom försvarsbeställningarna inom
landet, till förfång för exportintressena, tillerkändes prioritet, skulle importsvårigheterna
ytterligare accentueras.

Departementschefen har slutligen framhållit, att materielbeställningar för
försvaret av den omfattning, som av myndigheterna ifrågasatts, skulle allvarligt
äventyra de försök till stabilisering av vårt ekonomiska läge, som under
det senaste året vidtagits genom åtgärder på olika områden.

Med beaktande av vad här anförts har departementschefen ansett sig kunna
endast i begränsad omfattning tillstyrka de äskanden om nya materielanskaffningsanslag,
som av myndigheterna framlagts. Departementschefen har härvid
förutsatt, att tillgängliga behållningar å redan anvisade anslag — med
undantag av anslag till täckning av beredskapsutgifter — skulle få utnyttjas
för den materielanskaffning, som befunnes erforderlig och möjlig att genomföra,
och det vore departementschefens avsikt att föreslå Kungl. Maj:t beslut
av denna innebörd vid prövningen av föreliggande dispositionsplaner.

Vid prövningen av föreliggande behov av materielanskaffning kunde det
enligt departementschefens mening i vissa fall visa sig, att materiel, för vars
anskaffning medel redan anvisats, med hänsyn till numera föreliggande förhållanden
borde stå tillbaka för annan materiel, som nu betraktades som särskilt
angelägen. Det borde vara Kungl. Maj:t obetaget att i dylika fall medgiva
ändrad disposition av de redan anvisade anslagsmedlen. Härvid har
departementschefen dock icke avsett någon ändring i 1945 års riksdags beslut
(propositionen nr 386; riksdagens skrivelse nr 594) beträffande fortsatt disposition
av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen anvisade medel. Såsom
förutsättning för ändrad disposition av redan anvisade medel borde som
regel gälla, att den äldre och den nyare materielen hänförde sig till samma
huvudgrupp av materiel (tygmateriel för armén, artillerimateriel m. m. för
marinen o. s. v.).

Med här angivna utgångspunkter har departementschefen — såsom av det
följande närmare framgår —ansett sig kunna tillstyrka, att de stora materielanskaffningsanslagen
under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår bestämdes

till följande belopp:

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m................... kronor 45 000 000

Marinen: Fartygsbyggnader ....................................... » 20 000 000

» : Anskaffning av artillerimateriel m. m............. » 15 000 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m................ » 125 000 000

Summa kronor 205 000 000

10

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Av försvarets sjukvårdsförvaltning och krigsmaterielverket äskade anslag
ävensom ett av arméförvaltningen äskat anslag till anskaffning av veterinärnrateriel
har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka.

Med hänsyn till de begränsade möjligheter att igångsätta nya byggnadsföretag,
som för närvarande förelåge, har departementschefen ansett sig icke
kunna tillstyrka, att nu äskades ytterligare anslag av riksdagen för dylika
ändamål. Departementschefen har dock förutsatt, att behållningar å omkring
9 miljoner kronor, som nu finnas reserverade till Kungl. Maj:ts disposition
under tidigare anvisade anslag till befästningsanläggningar, skola, om
så är möjligt, komma till användning för befästningsändamål eller nödvändiga
byggnadsåtgärder i övrigt.

Utskottet. Frågan om dispositionen av de mycket betydande reservationerna
å fjärde huvudtitelns materielanskaffningsanslag har under de senaste
åren tilldragit sig stor uppmärksamhet. Sedan vederbörande myndigheter
numera inkommit till Kungl. Maj it med planer rörande dispositionen av
medel, som ännu icke bundits genom beställningar, har såsom departementschefen
framhåller en mera samlad överblick över hithörande spörsmål
vunnits. Det har därvid visat sig, att betydande belopp — i propositionen beräknade
till omkring 430 miljoner kronor — av behållningarna å ifrågavarande
anslag ännu icke bundits genom beställningar.

Yad till en början angår arméns tygmaterielförsörjning må framhållas, att
de bundna reservationerna för arméns del kunna beräknas till omkring 211
miljoner kronor. Materiel och ammunition, som beställts inom ramen för
dessa medel, äro i huvudsak ännu icke levererade utan befinna sig i olika tillverkningsstadier.
Endast i den mån som produktionen icke redan är genomförd
kommer industrien att i fortsättningen belastas härigenom. Att ange ett
mått för denna kvarstående belastning låter sig svårligen göra.

De obundna reservationerna uppgingo i början av maj år 1948 för arméns
del till omkring 162 miljoner kronor. Häri ingingo emellertid restbelopp på
täckningsanslag uppgående till omkring 38 miljoner kronor, vilka jämlikt beslut
av 1945 års riksdag torde böra återgå till budgetutjämningsfonden. Av
reservationerna skulle således omkring 124 miljoner kronor kunna beräknas
stå till förfogande för ytterligare materielanskaffning för armén. Om medelsäskandet
för anskaffning av tygmateriel m. m. i förevarande proposition bifalles,
tillkomma 45 miljoner kronor. Sammanlagt skulle således omkring 169
miljoner kronor vara disponibla. Frånräknas medel avsedda för forskningsoch
försöksverksamhet, för försvarsstabens och försvarsväsendets radioanstalts
materielanskaffning samt för utbildningsammunition, återstå likväl omkring
139 miljoner kronor, som således skulle kunna avses för anskaffning av
egentlig krigsmateriel och mobiliseringsammunition intill utgången av budgetåret
1948/49. För huvuddelen av nämnda belopp föreligga emellertid redan nu
dispositionsplaner, som i stort sett torde vara lämpligt utformade. De medel,
som icke äro upptagna i sådana planer eller som torde kunna omdisponeras

11

Statsutskottets utlåtande nr 162.

för annat ändamål, ha preliminärt beräknats uppgå till sammanlagt minst 32
miljoner kronor, däri inräknad den del — omkring 15 miljoner kronor av
medelsäskandet för nästa budgetår, som torde kunna avses för anskaffning av
egentlig krigsmateriel.

En jämförelse visar, att den maximala belastning på vårt lands industri,
som befintliga reservationer och nu äskade medel medgiva, avsevärt överstiger
föreliggande möjligheter för industrien att leverera till försvaret. En betydande
reservation å arméns tygmaterielanslag kan därför beräknas kvarstå vid utgången
av budgetåret 1948/49. Med hänsyn till vad som anförts kan utskottet
icke tillstyrka det i motionerna I: 368 och II: 531 framställda yrkandet om en
avsevärd höjning av arméns tygmaterielanslag. Utskottet förutsätter härvid, i
likhet med departementschefen, att tillgängliga behållningar å redan anvisade
anslag — med undantag av anslag till täckning av beredskapsutgifter skola
få utnyttjas för den materielanskaffning, som befinnes erforderlig och möjlig
att genomföra. Härav följer, att utskottet i nuvarande läge icke kan bitiäda
det i motionen II: 136 framställda yrkandet. Å andra sidan finner utskottet
önskvärt, att en redogörelse för läget beträffande reservationsanslagen under
fjärde huvudtiteln lämnas till nästkommande års riksdag. Motionerna I. 371
och II: 534 torde därmed få anses besvarade i nu berört hänseende.

Något generellt medgivande av prioritetsrätt för försvaret synes i nuvarande
läge icke böra ifrågakomma. Ståndpunkt i prioritetsfrågan bör enligt utskottets
mening tagas från fall till fall.

Den förstärkning av marinens materielanslag för budgetåret 1948/49 med
10 miljoner kronor, som i motionerna I: 368 och II: 531 föreslagits, har avsetts
skola disponeras med 5 miljoner kronor för påskyndande av i propositionen
föreslagen nybyggnad av två jagare, 3 miljoner kronor till anskaffning av artillerimateriel
m. m. samt 2 miljoner kronor till förbättring av avrustade fartygs
grundberedskap. Då sistnämnda åtgärd närmast torde avse en förstärkning
av reservationsanslaget till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. har utskottet
behandlat densamma i sitt utlåtande nr 4.

Ehuru utskottet anser angeläget, att jagarbyggena i den mån så kan ske
påskyndas, anser utskottet å andra sidan, att en ökning av anslaget med 5 miljoner
kronor knappast kan medföra någon mera betydande avkortning av byggnadstiden.
Utskottet finner därför icke anledning frångå vad i propositionen
föreslagits. Ej heller den föreslagna ökningen av anslaget till artillerimateriel
m. m. anser sig utskottet böra biträda.

Därest tillfälle till import av särskilt önskvärd materiel för försvaret, främst
radar, radio m. in., skulle yppa sig, torde frågan om ändrad disposition av tillgängliga
medel få tagas under övervägande. Den omständigheten, att anvisade
medel en gång avsetts för viss materielanskaffning, bör icke hindra, att desamma
tagas i anspråk för annan anskaffning, som i ett nytt läge ter sig mera
angelägen. Utskottet tillstyrker därför det av departementschefen föreslagna
bemyndigandet att medgiva ändrad disposition av behållningar å anslag till
anskaffning av materiel m. in. Utskottet förutsätter, att departementschefen

12

Statsutskottets utlåtande nr 162.

till nästkommande års riksdag framlägger de anslagskrav, som då med hänsyn
till industriens kapacitet och befintliga reservationer kunna anses befogade.

I motionerna I: 371 och II: 534 har framställts önskemål om en omprövning
av försvarets sjukvårdsförvaltnings, krigsmaterielverkets och arméförvaltningens
anslagsäskanden, det sistnämnda beträffande veterinärmateriel. Enligt
vad utskottet inhämtat föreligga möjligheter att genom uppskjutande av
vissa mindre angelägna anskaffningar och omdisposition av därför beräknade
medel i viss utsträckning tillgodose behovet av mera betydelsefull sjukvårdsmateriel.
Härigenom skulle motionärernas önskemål delvis bli beaktade. I
övrigt anser sig utskottet icke kunna tillmötesgå nyssnämnda önskemål. Utskottet
kan ej heller tillstyrka det i motionerna I: 368 och II: 531 framställda
yrkandet, att särskilda anslag skola anvisas till vissa för försvaret gemensamma
ändamål.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt de grunder,
som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9
april 1948 angivits, medgiva ändrad disposition av behållningar
å anslag till anskaffning av materiel m. m. under riksstatens
fjärde huvudtitel;

b) att motionen II: 136 icke må av riksdagen bifallas;

c) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anvisande
av anslag av 12 600 000 kronor till vissa för försvaret gemensamma
ändamål, icke må av riksdagen bifallas;

d) att motionerna I: 371 och II: 534, såvitt de avse materielanskaffning,
må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

3:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 54) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 35 000 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 3, s. 10—13) föreslagit riksdagen att till
nämnda ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
45 000 000 kronor.

Eörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 000
kronor.

Arméförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för forskning
och försök till 4 000 000 kronor (nu 4 250 000 kronor).

För komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m. har
arméförvaltningen beräknat ett belopp av 20 000 000 kronor (nu 18 749 900
kronor).

Anslagsposten till ammunition för övningar (nu 17 000 000 kronor)
har arméförvaltningen beräknat till 21 250 000 kronor. Härvid har ämbetsverket
utgått från att medelsbehovet enligt prisläget den 1 april 1946 utgjorde

Statsutskottets utlåtande nr 162.

13

17 700 000 kronor, ökningen i förhållande till detta belopp, 3 550 000 kronor,
har angivits bero på därefter inträffade prisstegringar, i genomsnitt omkring
20 %

Arméförvaltningen har slutligen under anslaget beräknat ett belopp av
135 000 kronor, motsvarande merkostnader i anledning av den allmänna löneregleringen
för befattningshavare i statens tjänst.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har alltså av arméförvaltningen
beräknats till (4 000 000 + 20 000 000 + 21 250 000 + 135 000 =) i
runt tal 45 400 000 kronor.

Arméförvaltningen har vidare hemställt att, utöver tidigare äskade medel,
158 350 000 kronor måtte anvisas till komplettering och förnyelse av tygmateriel
m. m.

Arméförvaltningens äskanden sluta på sammanlagt i runt tal 203 000 000
kronor, varav dock omkring 118 000 000 kronor beräknats för tid efter utgången
av budgetåret 1948/49.

De omfattande materielanskaffningar, som sålunda föreslagits, måste enligt
departementschefens mening betraktas såsom önskvärda, i vissa fall
mycket angelägna. Departementschefen har emellertid framhållit, att han såsom
under punkt 2 anförts ansett sig icke kunna tillstyrka, en medelsanvisning
av tillnärmelsevis den omfattning som av arméförvaltningen ifrågasatts.
Ä andra sidan syntes det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet,
35000000 kronor, vara alltför lågt för att den mest angelägna materielen
skulle kunna anskaffas. Med beaktande av förefintliga reservationer har departementschefen
föreslagit, att anslaget uppföres med ett belopp av 45 000 000
kronor, utgörande en anslagshöjning med 5 000 000 kronor.

Slutliga äskanden rörande försvarsstabens och försvarsväsendets radioanstalts
materielanskaffningsanslag för budgetåret 1948/49 ha framlagts för
riksdagen i statsverkspropositionen. De anslag, som därvid föreslagits för
ifrågavarande ändamål, äro, framhåller departementschefen, relativt begränsade.
Chefen för försvarsstaben och radioanstalten ha hemställt, att ytterligare
2 218 000 kronor respektive 3 875 000 kronor måtte anvisas för materielanskaffning
m. m. Departementschefen har förutsatt, att medel för ifrågavarande
ändamål, i den mån de befunnes vara särskilt angelägna, finge bestridas
av anslag till anskaffning av tygmateriel för armén. För riksdagen
borde anmälas, i vilken utsträckning så skedde.

Det borde ankomma på arméförvaltningen att efter samråd med chefen föi
försvarsstaben, med beaktande av numera rådande förhållanden och föreliggande
möjligheter att anskaffa materielen, avgiva förslag rörande anslagsbeloppets
fördelning på olika ändamål.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 1 i sitt
utlåtande nr 4 i fråga om utbildningstiden för värnpliktiga samt under
punkt 2 i detta utlåtande får utskottet hemställa,

14

Statsutskottets utlåtande nr 162.

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 368 och It 531, såvitt de
avse anslag till anskaffning av tjgmateriel m. m. för armén,
till Armén: Anskaffning av tygmateriel rn. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse bemyndigande
för Kungl. Maj:t att utlägga beställningar å tygmateriel
m. m. för armén, icke må av riksdagen bifallas.

4:o) Marinen: Fartygsbyggnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1
under fjärde huvudtiteln (punkt 94) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 4, s. 13—17) föreslagit riksdagen att dels
besluta, att nybyggnad och modernisering av fartyg för flottan skall äga rum
i den omfattning, som av departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll
angivits, dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader för nämnda budgetår
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20 000 000
kronor.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat det sammanlagda medelsbehovet
under förevarande anslag till 34 850 000 kronor, vartill skulle
komma 4 000 000 kronor att bestridas från kontot Besparingar å äldre anvisningar.

Departementschefen har framhållit, att han vid anmälan av propositionen
nr 206, i anslutning till vad 1945 års försvarskommitté föreslagit i fråga
om marinens fartygsbyggnader, förordat, att för flottans del två jagare,
fyra mindre torpedbåtar och tre ubåtar skola nybyggas och att det genom 1947
års riksdagsbeslut inledda moderniseringsprogrammet beträffande lättare
fartyg skall fortsättas.

Departementschefen, som emellertid av olika skäl ansett sig icke kunna
tillstyrka en medelsanvisning av den storlek, som marinförvaltningen föreslagit,
har låtit närmare undersöka möjligheterna att utan väsentlig minskning
eller försening av programmet något begränsa anslagsbeloppet för nästa
budgetår.

Vad först beträffar det av 1947 års riksdag beslutade nybyggnadsprogrammet
ha av marinförvaltningen anmälts merkostnader å tillhopa 1 800 000 kronor
för nybyggnad av sex torpedbåtar. Dessa kostnader bero väsentligen på
numera rådande löneläge inom verkstadsindustrien. Departementschefen har
föreslagit, att merkostnaderna intill ett belopp av 1 000 000 kronor -skola bestridas
av innevarande budgetårs anslag, varav ett belopp av denna storlek
förbehållits Kungl. Maj:ts disposition. Återstoden, 800 000 kronor, har synts
departementschefen böra bestridas av behållning å kontot Besparingar å
äldre anvisningar.

15

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Från samma konto ha synts departementschefen böra bestridas av marmförvaltningen
äskade medel, tillhopa 4 670 000 kronor, för den av 1947 års
riksdag beslutade moderniseringen av lättare fartyg.

De två föreslagna nya jagarna beräknas numera, enligt från mannforvaltningen
under hand inhämtade uppgifter, komma att draga en kostnad av
36 500 000 kronor per styck. I förhållande till den av marinförvaltningen tidigare
beräknade kostnaden, 28 800 000 kronor för vardera jagaren, föreligger
alltså en avsevärd ökning. Denna sammanhänger, framhåller departementschefen,
väsentligen med det förhöjda löneläget, vilket vid tiden för de tidigare
kostnadsberäkningarna endast delvis var för marinförvaltningen känt.
För att belysa prisutvecklingen har departementschefen nämnt, att jagarna
av typ Öland, vilka under byggnadstiden 1943—48 vardera dragit en kostnad
av 24 000 000 kronor, vid nu rådande prisläge ha beräknats kosta 31 000 000
kronor per styck. Den ytterligare kostnaden för de nya jagarna berodde i
huvudsak på modernare artilleri- och torpedmateriel samt något större skrov
— erforderligt för att bära den modernare materielen — och därav betingad
ökad maskinstyrka.

För att påbörja anskaffningen av den materiel för jagarna, som diar den
längsta tillverkningstiden, bär departementschefen beräknat, att ett belopp
av 6 000 000 kronor skall bli erforderligt under nästa budgetår.

För nybyggnad av tre ubåtar, vilka totalt beräknats kosta 24 000 000 kronor,
ha synts böra anvisas 3 500 000 kronor för nästa budgetår. Det finnes,
framhåller departementschefen, anledning förmoda, att kostnaderna på grund
av prisstegringar komma att ställa sig något högre än de av marinförvaltningen
beräknade. Departementschefen har räknat med att medelstilldelningens
begränsning icke skall föranleda nagon nämnvärd försening av faltygens
färdigställande.

I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag har departementschefen
beräknat totalkostnaden för nybyggnad av fyra mindre torpedbåtar
till 5 800 000 kronor. För nästa budgetår har departementschefen för ändamålet
beräknat 3 500 000 kronor.

För fortsatt modernisering av lättare fartyg har marinförvaltningen framlagt
ett program, som slutar på 10 430 000 kronor, varav 5 220 000 kronor
äskats för nästa budgetår. Departementschefen har tillstyrkt, att det framlagda
programmet genomföres, men räknat med att 4 000 000 kionor skola
visa sig tillräckliga under nästa budgetår.

På senare tid har, framhåller departementschefen, framkommit behov av
ett för torpedbärgningar särskilt konstruerat fartyg. De fartyg, som för närvarande
utnyttjades för detta ändamål, droge mycket höga driftkostnader
och vore därjämte mindre effektiva. Departementschefen har därför tillstyrkt,
att marinförvaltningen bemyndigas att med anlitande av kontot Besparingar
å äldre anvisningar anskaffa en torpedbärgningsbat. Kostnaderna ha foeiäknats
till 300 000 kronor.

För slutförande av den beslutade nybyggnaden av minrrtläggare och vedett -

16

Statsutskottets utlåtande nr 162.

båtar för kustartilleriet har marinförvaltningen beräknat 2125000 kronor
erforderliga. Härav syntes enligt departementschefen 1000 000 kronor
böra anvisas för nästa budgetår.

I enlighet med marinförvaltningens förslag har departementschefen slutligen
beräknat såsom för marinen gemensamma kostnader 2 000 000
kronor till försök med fartygsmateriel.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle enligt
det anförda uppgå till (6 000 000 + 3 500 000 + 3 500 000 + 4 000 000 +
1 000 000 + 2 000 000 =) 20 000 000 kronor.

Därjämte har departementschefen räknat med att av kontot Besparingar å
äldre anvisningar skola bestridas utgifter om sammanlagt (800 000 + 4 670 000
+ 300 000 =) 5 770 000 kronor. Behållningen å kontot beräknas vid utgången
av innevarande budgetår överstiga detta belopp med minst 1 500 000 kronor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkt 2 anfört får
utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att nybyggnad och modernisering av fartyg för
flottan skall äga rum i den omfattning, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9
april 1948 angivits;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse fartygsbyggnader,
till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

5:o) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 95) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, bär
Kungl. Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 5, s. 18—23) föreslagit riksdagen
att dels till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för samma budgetår
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, dels ock bemyndiga
Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar å materiel i den omfattning,
som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 april 1948
anförts.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 16 700 000
kronor.

Marinförvaltningens äskanden för nästa budgetår sluta på ett sammanlagt
belopp av 40 700 000 kronor, varjämte ämbetsverket hemställt om bemyndigande
att genom beställningar binda statsverket för utgifter å ytterligare
belopp, som dock icke beräknas skola utbetalas under nämnda budgetår.

Departementschefen har framhållit, att de av ämbetsverket framlagda
motiveringarna för de olika anskaffningarna visa, att dessa samtliga få betraktas
såsom önskvärda, i vissa fall mycket angelägna.

Statsutskottets utlåtande nr 162.

17

Av vad som anförts under punkt 2 framginge emellertid, att departementschefen
ansett sig icke för närvarande kunna tillstyrka en så avsevärd medelsanvisning
som här föreslagits. Med beaktande av tillgängliga reservationer å
anslag till materielanskaffning för marinen har departementschefen föreslagit,
att anslaget till anskaffning av artillerimateriel m. m. för nästa budgetår
upptages med det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet,
15 000 000 kronor.

Marinförvaltningen bär räknat med att ämbetsverket skulle bemyndigas
att, utöver det i ämbetsverkets ordinarie medelsäskanden upptagna anslaget,
utlägga beställningar inom ramen för i runt tal 5 000 000 kronor, däri inberäknat
vissa redan tidigare lämnade bemyndiganden beträffande centralinstrument
för kustartilleriet, torpeder och motorfordon. Häremot har departementschefen
intet haft att erinra. Departementschefen har emellertid föreslagit,
att ramen för detta bemyndigande utökas med 5 000 000 kronor för att
möjliggöra ytterligare materielbeställningar, som kräva långa leveranstider.

Det är icke möjligt, framhåller departementschefen, att i detta sammanhang
taga ställning till vilka materielbehov som i första hand böra tillgodoses
inom ramen för det här föreslagna begränsade anskaffningsprogrammet.
Denna fråga har synts i vanlig ordning få prövas av Kungl. Maj:t efter förslag
av marinförvaltningen.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkt 2 anfört får
utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anskaffning
av artillerimateriel m. m. för marinen,

a) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000
kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar
å artillerimateriel m. m. för marinen i den omfattning,
som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
9 april 1948 anförts.

6:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 122) föreslagit riksdagen
att, i avibidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 115 000 000 kronor, bär
Kungl. Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 6, s. 23-—28) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att beställningar å flygmateriel
m. m. må utläggas i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 9 april 1948 angivits, dels ock till Flygvapnet: Anskaffning
av flygmateriel m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av
125 000 000 kronor. r • ,''/

2—1090 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 162.

18

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 128 000 000
kronor, varjämte anvisats ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till prisstegringar
å anskaffning av flygmateriel.

Departementschefen har inledningsvis till behandling upptagit de budgettekniska
principer, som böra tillämpas beträffande den anskaffning,
varom bär är fråga. Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 1 s. 24)
har chefen för finansdepartementet vid behandlingen av frågan om reservationsanslag
och reservationsförbrukning bland annat anfört, att anslag för
nästa budgetår till flygvapnets löpande materielanskaffning ansetts kunna
preliminärt beräknas med utgångspunkt från att de anslagsmedel, som under
budgetåret behöva stå till förfogande, i huvudsak sammanföras inom det för
budgetåret uppförda riksstatsanslaget för ändamålet.

Tanken hade alltså varit, framhåller departementschefen, att man på
detta område skulle kunna komma ifrån de olägenheter ur budgeteringssynpunkt
som förefintligheten av stora reservationer innebure. Beträffande här
förevarande materielgrupp förelåge större möjligheter än på andra likartade
anskaffningsområden att reglera medelsförbrukningen på ett sätt som tillgodosåge
nämnda syfte.

Vid beräkningen av kostnaderna för en bestående flygvapenorganisation
måste enligt departementschefens mening hänsyn principiellt tagas till materielens
förnyelse. Man räknade därvid med livslängder för olika materiel, betingade
av förbrukningstiden eller nödvändigheten att ur effektivitetssynpunkt
omsätta materielen. För den viktigaste delen av flygmaterielen, krigsflygplanen,
räknades med en livslängd i första linjen av högst sju år, efter
vilken tid planen skulle ersättas med nya. Ersättningsanskaffningen baserades
i princip på inhemsk produktion. Den relativt korta omsättningstiden
gjorde det nödvändigt att redan kort tid efter en flygplananskaffning planera
för ersättningsanskaffningen. Med hänsyn till den långa omloppstiden vid
tillverkningen måste beställning å ersättningsmaterielen utläggas redan ett
fåtal år efter leveransen av den materiel, som skulle ersättas.

De årliga anslagen för anskaffning av flygmateriel, vari flygplankostnaderna
utgjorde den dominerande delen, hade hittills i stort sett beräknats efter
denna sjuåriga omsättningstid i jämna årskvoter. Enär leveranstakten icke
överensstämt med denna beräkning, hade ojämnheter i anslagsbelastningen
uppstått. Förseningar i leveranserna, som uppkommit av olika anledningar
och vilka som regel icke kunnat inhämtas i den löpande produktionen, hade
medfört reservationer, som i stort sett icke kunnat upparbetas.

För att reservationsanhopningar skulle kunna undvikas måste de årliga
anslagen anpassas så nära som möjligt till det faktiska betalningsutfallet
under budgetåret. När det gällde anskaffningar, som fördelade sig över flera
budgetår, måste en anslagsanvisning, som tillmättes allenast efter medelsförbrukningen
under ett budgetår under anskaffningsperioden, kompletteras
med ett bemyndigande att binda utgifter för ytterligare anskaffningar under
perioden. Den kontinuerliga anskaffningsplanering som ägde rum med avse -

Statsutskottets utlåtande nr 162.

19

ende å flygmaterielen gjorde det enligt departementschefens mening lämpligt
att lägga denna planering till grund för ett bemyndigandesystem på förevarande
område.

Som grundval för bedömningen av kostnaderna för anskaffning av flygmateriel
borde därför läggas en anskaffningsplan, som med hänsyn till omsättningstakten
för krigsflygplanmaterielen lämpligen borde omfatta de närmaste
sju budgetåren. Av planen borde i stora drag framgå hur anskaffningarna
beräknades komma att fördelas på sjuårsperioden samt de beräknade
kostnaderna för förnyelse av materielen, i förekommande fall ökade
med engångskostnader för nyanskaffningar. Planen borde delgivas riksdagens
vederbörande utskott i samband med att det årliga anslagsäskandet förelädes
riksdagen och sedermera fastställdes av Kungl. Maj:t att ligga till grund för
anskaffningsplaneringen inom den i planen angivna kostnadsramen.

Den sålunda fastställda planen borde varje år förskjutas ett år framåt, så
att varje år fastställdes en plan att gälla för de närmast därpå följande sju
budgetåren. Därvid kunde på grund av förskjutningar i leveranser, ändrat
prisläge, organisationsförändringar eller dylikt vissa ändringar behöva företagas
även i de delar den nya planen till tiden sammanfölle med den närmast
föregående. Även under löpande budgetår kunde ändringar i planen visa sig
erforderliga på grund av ändrade förutsättningar beträffande konstruktioner,
leveransmöjligheter m. m.

Det bemyndigande att utlägga beställningar på flygmateriel, som enligt
det föregående skulle utverkas av riksdagen, borde grunda sig på denna anskaffningsplan.
Bemyndigandet behövde dock icke omfatta hela planens
kostnadsram. I princip kunde bemyndigandet lämpligen bestämmas till ett belopp,
motsvarande vad som förutsåges komma att bindas genom beställningar
under det närmaste budgetåret. Vid övergången till det nya systemet borde
de beställningar, som redan utlagts men ännu icke slutförts, inräknas i planen
och belasta den ram, inom vilken beställningar sålunda skulle få utläggas.

Med en materielanskaffning på detta sätt helt reglerad enligt bemyndigandesystem
komme anslaget till anskaffning av flygmateriel att endast
fungera som en betalningsregulator. Något behov av att i anslaget maximera
utgifterna skulle då icke förefinnas, utan anslaget borde principiellt kunna
vara av förslagsanslags natur. Departementschefen vore emellertid icke beredd
att nu föreslå en dylik förändring, då närmare erfarenheter syntes böra
avvaktas beträffande möjligheterna att mera exakt beräkna anslagsbehovet.
För det reservationsanslag, som sålunda kunde komma att anvisas av riksdagen,
borde Kungl. Maj:t fastställa en stat, som anslöte sig till det beräknade
utbetalningsbehovet.

Då departementschefen sålunda ansåge sig böra föreslå, att utbetalningarna
under nästa budgetår reglerades över ett reservationsanslag, vore departementschefen
icke beredd att nu föreslå, att hela den reservation, som kunde
förefinnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår, överfördes till

20

Statsutskottets utlåtande nr 162.

budgetutjämningsfonden. Vid utgången av budgetåret 1946/47 uppginge reservationen
å anslaget till anskaffning av flygmateriel (inberäknat anvisat prisstegringsanslag)
och å vissa anslag, som numera överförts till förstnämnda anslag,
till i runt tal 128 miljoner kronor. Det kunde icke förväntas, att detta
belopp komme att kunna nedbringas under innevarande budgetår. Departementschefen
räknade med att av befintlig behållning 35 miljoner kronor reserverades
såsom allmän betalningsreserv för anskaffningar under anslaget
och att återstoden av beräknad reservation överfördes till budgetutjämningsfonden.
Det reserverade beloppet borde förbehållas Kungl. Maj:ts disposition
och tagas i anspråk endast i den mån det anvisade anslaget icke försloge för
utbetalningar under nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebär departementschefens förslag till reglering av
utgifterna för flygmateriel följande.

1. För anskaffning av flygmateriel och annan teknisk materiel för flygvapnet
fastställer Kungl. Maj:t varje år plan med viss angiven kostnadsram,
omfattande de närmast följande sju budgetåren. Planen överses varje år i samband
med prövningen av äskanden om medel för materielanskaffning.

2. Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att medgiva utläggande
av beställningar å flygmateriel m. m. inom ramen för ett belopp, motsvarande
i princip vad som förutses komma att bindas genom beställningar
under det närmaste budgetåret.

3. Anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. bestämmes för varje
budgetår till belopp, ungefärligen motsvarande vad som beräknas komma att
utbetalas under budgetåret. Så länge anslaget är av reservationsanslags natur,
tages vid anslagsberäkningen hänsyn till reservation som kan beräknas komma
att tillföras anslaget.

Departementschefen har härefter övergått till den kostnadsram för
anskaffning av flygmateriel m. m., inom vilken materielanskaffningen
skall planeras. Såsom av det föregående anförts skall kostnadsramen inrymma
samtliga materielanskaffningskostnader för den närmaste sjuårsperioden,
såväl kostnader för förnyelse av materiel m. m. som engångskostnader
för flygvapnets utbyggnad. Kostnaderna för förnyelse — årskostnaderna —
ha enligt försvarspropositionen för de olika i perioden ingående budgetåren
beräknats på sätt framgår av följande sammanställning (beloppen i miljoner
kronor).

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Summa

132,4

141,2

143,9

148,9

149,0

149,1

149,1

1 013,6

Engångskostnaderna för den i försvarspropositionen föreslagna utökningen
av flygvapnets organisation ha uppskattats till 60,3 miljoner kronor, varav 10,5
miljoner kronor för den optiska luftbevakningen.

De sammanlagda kostnaderna under sjuårsperioden skulle således uppgå
till (1013,6 + 60,3=) i runt tal 1074 miljoner kronör.

Statsutskottets utlåtande nr 16H.

21

Departementschefen har, såsom av det föregående framgår, föreslagit, att
Kungl. Maj:t av riksdagen ntverkar bemyndigande att ntlägga beställningar
intill ett belopp, motsvarande i princip vad som förutses komma att under
det närmaste budgetåret bindas genom beställningar å materiel ingående i
den här berörda planen för sjuårsperioden. Vid övergången till det nya systemet
föreligga, framhåller departementschefen, vissa speciella förhållanden.
Det belopp, inom vilket beställningar skulle få utläggas, borde nämligen inkludera
samtliga nu utlagda beställningar ävensom de ytterligare beställningar,
som kunde komma att utläggas före ingången av nästa budgetår. Med
beaktande härav och av de engångsanskaffningar, som förutsåges för de närmaste
åren, har departementschefen föreslagit, att beloppet måtte bestämmas
till 400 miljoner kronor. Av vad nyss sagts framgår, att en betydande
del av detta belopp redan bundits genom utlagda beställningar, varför bemyndigandet
i realiteten omfattar ett avsevärt lägre belopp.

Av flygförvaltningen anmält ytterligare medelsbehov å 122 355 000 kronor
kunde enligt vad departementschefen anfört delvis tillgodoses inom den
i det föregående berörda kostnadsramen. Sålunda hade kostnaderna för anskaffning
av dagjaktflygplan, 44 000 000 kronor, och ammunition, 7 200 000
kronor, till dessa inräknats i förenämnda för engångskostnader beräknade
belopp. Behovet av radarmateriel och annan telemateriel för luftbevakningen,
tillhopa 55 405 000 kronor, kunde delvis tillgodoses inom kostnadsramen.
Någon utökning av kostnadsramen för nu berörda anskaffningar kunde departementschefen
icke tillstyrka.

Vid anmälan av försvarspropositionen har departementschefen anfört, att
attackflottiljen I’ 1 borde ombildas till nattjaktflottilj så snart lämpliga flygplan
kunde anskaffas. Flygförvaltningen har nu föreslagit, att för dylik anskaffning
skulle anvisas 15 miljoner kronor utöver tidigare äskade medel.
Den föreslagna flygmaterielen skulle anskaffas före utgången av nästa kalenderår.
Det kunde icke för närvarande med säkerhet bedömas, framhåller departementschefen,
huruvida anskaffningen kunde och borde genomföras på
föreslaget sätt. Departementschefen förutsatte emellertid, att den föreslagna
anskaffningen, därest densamma befunnes böra ske, skulle kunna genomföras
inom den i det föregående angivna kostnadsramen. Även anskaffningen av
materiel för reparation av krigsflygfält, av flygförvaltningen kostnadsberäknad
till 750 000 kronor, syntes böra äga rum endast under förutsättning, att
kostnadsramen icke överskredes.

Medelsbehovet för nästa budgetår har av flygförvaltningen i dess
medelsäskanden uppskattats till 132 440 000 kronor. För de sedermera anmälda
medelsbehoven skulle tillkomma 23 050 000 kronor.

Det vore av flera skäl omöjligt, framhåller departementschefen, att för
närvarande bedöma, i vilken takt anskaffningarna skulle kunna genomföras.
Emellertid syntes behovet av medel för utbetalningar under nästa budgetår
komma att väsentligt understiga de av flygförvaltningen beräknade beloppen.
Departementschefen har preliminärt räknat med att ett anslag av 125 000 000

22

Statsutskottets utlåtande nr 162.

kronor skall visa sig till fyllest och föreslagit att förevarande anslag uppföres
med detta belopp. Departementschefen har dock erinrat att han enligt
det föregående räknat med en betalningsreserv i form av kvarstående reservation
om 35 000 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår innebär departementschefens förslag en minskning med
13 000 000 kronor.

Utskottet. De budgettekniska principer, som framlagts i förevarande avsnitt
av propositionen, syfta till att man på ifrågavarande område skulle kunna
komma ifrån de olägenheter ur budgeteringssynpunkt, som förefintligheten av
stora reservationer innebär. Då dessa principer synas väl lämpade för sitt
ändamål, vill utskottet för sin del tillstyrka förslaget i denna del.

I fråga om kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel m. m. och medelsbehovet
härför under nästa budgetår har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att beställningar å
flygmateriel m. m. må utläggas i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 9 april 1948 angivits;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 000
kronor.

7:o) Anslag till befästnings- och skyddsrumsanläggningar m. m. Under punkt

2 i förberörda proposition nr 208 har departementschefen med hänsyn till de
begränsade möjligheter att igångsätta nya byggnadsföretag, som för närvarande
förelåge, ansett sig icke kunna tillstyrka, att nu äskas ytterligare anslag
av riksdagen för dylika ändamål. Departementschefen har dook förutsatt,
att behållningar å omkring 9 miljoner kronor, som nu finnas reserverade
till Kungl. Maj:ts disposition under tidigare anvisade anslag till befästningsanläggningar,
skola, om så är möjligt, komma till användning för befästningsändamål
eller nödvändiga byggnadsåtgärder i övrigt.

I anslutning härtill har i de förberörda båda likalydande motionerna I:368
och II: 531 hemställts, bland annat, att riksdagen måtte dels till byggande av
befästningar och skyddsrum för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av
20 000 000 kronor alternativt 10 000 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl.
Maj:t medgiva, att beställningar enligt särskild plan må utläggas å materiel,
befästningar och skyddsrum intill ett belopp av 87 000 000 kronor alternativt
107 000 000 kronor, att anvisas å ordinarie stat under budgetåren 1949/50 och
1950/51.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får ut -

Statsutskottets utlåtande nr 162. 23

skottet — utöver den under punkten 2 lämnade redogörelsen över motionerna
— hänvisa till motionen I: 368.

Under förestående anslagsrubrik har utskottet till behandling upptagit i
propositionen nr 126 angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m.
äskade anslag dels till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen, dels
ock till Anordnande av vissa fartygstunnlar. Utskottet redogör i det följande
för innehållet i Kungl. Maj:ts båda förslag.

Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. I propositionen
nr 126 (punkt 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 5 mars 1948) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen för budgetåret
1948/49 under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Mannerskantz och Lundqvist (I: 221) och den andra inom
andra kammaren av herr Skantze m. fl. (11:262), hemställts, att riksdagen
ville till fasta anläggningar för luftbevakningsorganisationen för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 262.

Av propositionen i nu berörda del inhämtas i huvudsak följande.

Kostnaderna för genomförande av omorganisation av luftbevakningen i
vissa delar av riket ha av överbefälhavaren i skrivelse till Kungl. Maj:t den
23 september 1946 beräknats till 7 000 000 kronor, varav för byggnader
2 936 000 kronor. Av sistnämnda belopp har 1947 års riksdag anvisat 750 000
kronor. För fullföljande av byggnadsarbetena för eu första etapp av omorganisationen
av luftbevakningen har arméns fortifikationsförvaltning för nästa
budgetår begärt ett belopp av 2 200 000 kronor. Departementsöhefen, som
funnit det synnerligen angeläget, att medel nu anvisas för fortsättande av
ifrågavarande arbeten, bär dock ansett sig endast kunna tillstyrka, att för
nästa budgetår för ändamålet anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor.

Anordnande av vissa fartygstunnlar. I förberörda proposition
nr 126 (punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Anordnande
av vissa fartygstunnlar för budgetåret 1948/49 under försvarets fastighetsfond,
marinens delfond, anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz m. fl. (1:151) och den andra inom andra kammaren
av herr Skantze m. fl. (11:263), hemställts, att riksdagen ville för
budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor, att av marinförvaltningen
användas till påbörjande av ett planerat fartygstunnelsystem.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen II: 263.

24

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Av propositionen i nu berörda del inhämtas i huvudsak följande.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt,
att ett belopp av 1 000 000 kronor måtte anvisas för påbörjande av
fartygstunnlar för lätta fartyg. Byggnadsprogrammet i sin helhet har enligt
prisläget den 1 juli 1946 kostnadsberäknats till 14 840 000 kronor.

1945 års försvarskommitté har understrukit, att en modernisering av flottans
basorganisation vore påkallad framför allt med hänsyn till det ökade
behovet av skydd för fartyg och basanläggningar mot flyganfall och mot
fjärrverkande vapen. Bland de åtgärder, som enligt kommittén borde vidtagas,
vore anordnande av fullträffsäkra fartygstunnlar.

Departementschefen har ansett anordnandet av fullträffsäkra fartygstunnlar
vara ett viktigt led i utvecklingen av flottans basorganisation i enlighet
med det senaste krigets erfarenheter. Med hänsyn till det ekonomiska
läget har departementschefen ansett sig emellertid för nästa budgetår
endast böra räkna med ett belopp av 500 000 kronor för påbörjande av en
av de anläggningar, som ingå i det av marinförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet.
Ifrågavarande anläggning, som enligt prisläget den 1 juli
1946 kostnadsberäknats till 3 600 000 kronor, avses förläggas till mark som
för ändamålet förvärvats för medel, som beviljats av 1946 års riksdag (riksdagens
skrivelse 1946:516). Även om anläggandet av fartygstunnlar sålunda
endast kunde påbörjas i relativt begränsad omfattning, vore det enligt departementschefens
mening av vikt att arbetena snarast igångsattes även ur
den synpunkten, att möjlighet därmed gåves att vinna erfarenheter om hur
sådana arbeten borde bedrivas. Departementschefen har förutsatt, att Kungl.
Maj:t skulle äga att besluta om igångsättande av byggnadsarbetena i deras
helhet oaktat totalkostnaderna komme att överstiga det anslagsbelopp, som
kunde komma att anvisas för det första budgetåret.

Utskottet. Med allt beaktande av den betydelse för försvaret, som tillgång
till. befästningar och skyddsrum i erforderlig utsträckning har, nödgas utskottet
konstatera, att möjligheterna att igångsätta nya byggnadsföretag för
närvarande äro synnerligen begränsade. Med hänsyn härtill skulle föga stå
att vinna genom en ökad medelsanvisning för sådana företag eller genom att
lämna Kungl. Maj:t ett bemyndigande i enlighet med vad i motionerna I: 368
och II: 531 påyrkats. Utskottet kan därför icke biträda motionerna i nu förevarande
delar.

Vad därefter angår de mera begränsade frågorna om anordnande av vissa
lokaler för luftbevakningen och av vissa fartygstunnlar vill utskottet erinra,
att de i det föregående omnämnda motionerna rörande dessa frågor, I: 221
och II: 262 samt 1:151 och II: 263, väckts vid riksdagens början och att Kungl.
Maj:t sedermera förelagt riksdagen förslag i enahanda hänseenden. Kungl.
Maj:ts förslag sluta dock på lägre belopp än motionärernas. Utskottet inser
väl vikten av att ifrågavarande byggnadsföretag komma till stånd och anser,
att det i och för sig skulle vara till fördel, om arbetet därmed kunde bedrivas

Statsutskottets utlåtande nr 162.

25

något snabbare än i propositionen avsetts. Även i detta fall anser sig utskottet
med hänsyn till läget på byggnadsmarknaden icke böra frångå Kungl. Maj:ts
förslag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den möjlighet att för
byggnadsändamål taga i anspråk vissa anslagsbehållningar, som vid bifall
till propositionen kommer att föreligga.

Ifrågavarande båda anslag till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
samt till Anordnande av vissa fartygstunnlar torde i överensstämmelse
med riksdagens beslut om inrättande från och med budgetåret 1948/49 av en
befästningars delfond under försvarets fastighetsfond böra redovisas under
nämnda delfond.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må för budgetåret 1948/49 under försvarets
fastighetsfond, befästningars delfond, anvisa

a) med bifall till Kungl. Majtts förslag samt med avslag å
motionerna I: 221 och II: 262 ävensom I: 368 och II: 531, de
båda sistnämnda såvitt de avse anslag till anordnande av vissa
lokaler för luftbevakningen, till Anordnande av vissa lokaler för
luftbevakningen ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:151 och II: 263 ävensom I: 368 och II: 531, de
båda sistnämnda såvitt de avse anordnande av vissa fartygstunnlar,
till Anordnande av vissa fartygstunnlar ett investeringsanslag
av 500 000 kronor;

II. att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de i övrigt avse
befästnings- och skyddsrumsanläggningar, icke må av riksdagen
bifallas.

8:o) Motioner om anslag till utbildningsmateriel och utbildningsanläggningar. I de

förberörda båda likalydande motionerna I: 368 och II: 531 av herr Ewerlöf
m. fl. och herr Skoglund i Doverstorp m. fl. har hemställts bland annat, att
riksdagen måtte för anskaffning av utbildningsmateriel och utbildningsanläggningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 6 000 000 kronor.

Motionärerna ha beräknat kostnaderna för tillgodoseende av ifrågavarande
materielbehov uppgå till i följande sammanställning angivna belopp:

Armén ........................................ kr. 8 815 000

Marinen:

a) Flottan .................................. » 3 264 000

b) Kustartilleriet .......................... * 950 000

Summa kr. 13 029 000

I anslutning härtill ha motionärerna anfört följande.

För arméns del föreligger en uppdelning av äskandet i tre kategorier,
varav den första icke kommer att kräva byggnadsarbeten, större materieltillgång
eller utlandsvaluta. Äskandet uppgår i denna del till 4,7 4 5 miljoner kronor.
Detta belopp bör beviljas för nästkommande budgetår. För återstående

26

Statsutskottets utlåtande nr 162.

belopp om 4,07 miljoner kronor bör bemyndigande att utlägga beställningar
avseende leverans eller färdigbyggnad under budgetåren 1949/50 och 1950/51
lämnas, vilket bemyndigande bör inarbetas i ovannämnda materielanskaffningsplan
för armén. Beträffande marinen gäller att därest nybyggnaderna
bortfalla sjunker anslagsbehovet till för flottan 0,8 4 9 miljoner kronor. Detta
belopp bör beviljas nu, under det att för återstoden, 2,915 miljoner kronor, beställningsbemyndigande
lämnas efter samma principer som beträffande arméns
motsvarande anslag. Kustartilleriets behov för detta ändamål 0,9 5 miljoner
kronor bör tillgodoses genom att anslag nu beviljas. I övrigt bör kustartilleriets
behov av utbildningsmateriel tillgodoses genom nya anslag, när mera
fullständiga kostnadsberäkningar härför föreligga. (Propositionen nr 208,
s. 51.)

Motiveringen för denna uppdelning är, att i nuvarande ansträngda byggnadsläge
måste försvarets byggnadsinvesteringar i första hand gå till befästningar
och skyddsrum.

Anskaffningen av utbildningsmateriel skulle alltså omfatta:

1948/49 1949/50 och

1950/51

Armén.............................. 4,745 4,070

Flottan ............................ 0,349 2,915

Kustartilleriet...................... 0,9 50 1

Anslag summa milj. kr. 6,044 Beställningsbemyndigande 6,98 5

Utskottet. De medelsanvisningar, som i förevarande avseende påyrkats i
motionerna I: 368 och II: 531, gälla till övervägande del anordnande av utbildningsanläggningar
och skulle således härutinnan belasta kapitalbudgeten.
Utskottet vill med anledning härav erinra, att — såsom framgår av punkt 7:o)
i detta utlåtande — behållningar å omkring 9 miljoner kronor under tidigare
anvisade anslag till befästningsanläggningar skola, om så är möjligt,
komma till användning för befästningsändamål eller nödvändiga byggnadsåtgärder
i övrigt. Därest förhållandena å byggnadsmarknaden skulle möjliggöra,
att sådana medel i begränsad omfattning ställas till förfogande för utbildningsanläggningar
som här avses, har utskottet för sin del intet att erinra
häremot. I övrigt räknar utskottet med att — såsom departementschefen
vid anmälan av propositionen nr 207 framhållit — frågan om anslagsmedel
för effektivisering av utbildningen får bedömas i vanlig ordning i samband
med prövning av myndigheternas framställningar om dylika medel.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anskaffning
av utbildningsmateriel, icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse utförande
av utbildningsanläggningar, icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

1 Täckes när kostnadsberäkningar föreligga.

Statsutskottets utlåtande nr 162. J*

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,
Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Gustaf Iwar
Anderson, von Heland, Sundelin, Hesselbom och Lundgien, samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Skoglund i Doverstorp
Ward Wallentheim, Lindholm, Holmström, Onsjö, Petterson i Degerfors,
’ Thapper, Persson i Vinberg, Persson i Svenskop och Johansson i
Mysinge.

Reservationer:

1) vid punkten 2 (Allmänna synpunkter på materielanskaffningsanslagen)
av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp
och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:

»Vid behandlingen av frågan om anslagen till krigsmaterielanskaffning
för försvaret har utskottet uppmärksammat det förhållandet att ett
stort antal myndigheter i sina yttranden över 1945 års försvarskommittés
betänkande framfört erinringar mot det av kommittén föreslagna matenelanskaffningsprogrammet
och framför allt understrukit det vanskliga i att bygga
den erforderliga krigsrustningens komplettering på snabb anskaffning i ett
skärpt utrikespolitiskt läge. Svårigheterna att i ett land som vårt med begränsade
personella, industriella och allmänt ekonomiska resurser åstadkomma
en forcerad materielanskaffning i ett skärpt utrikespolitiskt läge framhållas
av de tre försvarsgrensförvaltningarna, kngsmaterielverket, försvarets
fabriksstyrelse, arméns fortifikationsförvaltning — främst i vad avser befästningsarbeten
och materiel till dylika, arbetsmarknadsstyrelsen — särskilt ur
arbetskraftssynpunkt, kommerskollegium, Sveriges industriförbund, nksnamnden
för ekonomisk försvarsberedskap, statens industrikommission samt
Svenska arbetsgivareföreningen d. v. s. praktiskt taget alla de myndigheter och
organisationer, som i olika avseenden bära ansvaret för eller besitta särskild
sakkunskap beträffande materielanskaffningsfrågorna. Dessa uttalanden bestyrkas
enligt utskottets mening av erfarenheterna från den gångna beredskapstiden
och tiden före densamma, vilka klart visa de svårigheter som föreligga,
när man med utgångspunkt från skiftningarna i det utrikespolitiska läget skall
avgöra i vilken utsträckning krigsmateriel bör anskaffas. Sålunda kom vår
krigsindustri i gång först under år 1940, trots att dock åtskilliga händelser
dessförinnan efter hand skärpt det utrikespolitiska läget. Erfarenheterna från
den inhemska krigsmaterielproduktionen under beredskapsåren visa vilken
avsevärd tid det tager innan industrien blivit omställd till krigsproduktion
och innan krigsmateriel av mera avsevärd omfattning hinner levereras. Den
skadegörelse på krigsindustriella anläggningar, som vi med den utveckling
krigstekniken tagit måste förutse, utesluter enligt utskottets mening numera

28

Statsutskottets utlåtande nr 162.

möjligheten av att efter ett krigsutbrott påräkna någon mera betydande krigsmaterielproduktion.
Försvarets materielbehov måste därför i huvudsak vara
tillgodosett redan i fred.

De anslag, som i föreliggande proposition föreslås för materielanskaffning,
äro på väsentliga punkter lägre än vad försvarskommittén beräknat för motsvarande
budgetår till dess begränsade krigsorganisation. Utskottet är medvetet
om att den överkonjunktur, som karakteriserar vårt samhällsekonomiska
tillstånd, medför betydande svårigheter för utförandet av beställningar för
försvarsändamål men har sig också bekant att dessa svårigheter till en del
äro beroende på vissa trånga sektioner i produktionskedjan för åtskilliga
materielslag.

Med understrykande av vad departementschefen anfört i de två senaste
årens statsverkspropositioner, att materielanskaffningen icke utan våda för
försvarets effektivitet kan inskränkas under en följd av år, finner utskottet
det nödvändigt att snarast möjligt de svåraste bristerna avhjälpas och de
mest trängande moderniseringsbehoven tillgodoses. Detta understrykes ytterligare
av den försämring det internationella läget måste anses ha undergått.
Enligt utskottets mening böra därför sådana detaljer, ingående i produktionskedjan
för ett visst materielslag, vilka eljest kunna hindra eller starkt försena
materielleverans vid beställningar till försvarsändamål givas prioritet framför
annan produktion, varigenom förefintliga brister snabbare kunna avhjälpas.

Enligt 1945 års försvarskommittés beräkningar uppgå, sedan befintliga
reservationer omsatts i materiel och ammunition, bristerna i fråga om
arméns materiel och ammunition till ett värde av 270 miljoner kronor. Här
må framhållas i vad rör arméns tygmaterielförsörjning, att de bundna reservationerna
för arméns del kunna beräknas till omkring 277 miljoner kronor.
Materiel och ammunition, som beställts inom ramen för dessa medel, är i
huvudsak ännu icke levererad utan befinner sig i olika tillverkningsstadier.
Endast i den mån som produktionen icke redan är genomförd kommer industrien
att i fortsättningen belastas härigenom. Att ange ett mått för denna
kvarstående belastning låter sig svårligen göra.

De obundna---egentlig krigsmateriel.

De anslag, som för närvarande stå till förfogande och som i huvudsak
komma att belasta den inhemska industrien, äro sålunda betydande. I likhet
med departementschefen anser utskottet att betydande behov föreligga att
modernisera arméstridskrafterna i fråga om eldkraft, terrängframkomlighet,
sambandsmedel och rörlighet. Med anledning härav vill utskottet framhålla
betydelsen av, dels att nu befintliga reservationer i snabbast möjliga
takt omsättas i materiel genom att i det föregående berörd prioritet kommer
till stånd, dels att viss materiel -— främst radar, radio och terrängbilar -—anskaffas
genom import. De medel, som icke äro bundna eller för vilka lämpliga
dispositionsplaner icke föreligga, äro, som framgår av det ovan anförda, tämligen
ringa i förhallande till de brister, som kvarstå sedan reservationerna omsatts
i materiel. Med hänsyn till dessa brister föreligger behov av att dispo -

29

Statsutskottets utlåtande nr 162.

nera medel för tillverkning eller import av materiel, som icke alls eller endast
till en ringa del ingår i de nuvarande dispositionsplanerna, t. ex. närpansarvärnsvapen,
stridsvagnsminor, radar för luftvärnet, radiostationer och gianatkastarammunition.

En rubbning av befintliga tillverkningsplaner bör av skäl, som anförts
bl. a. i motionerna I: 371 och II: 534, undvikas. På grund härav samt med
hänsyn till behovet av modernisering och bristtäckning anser utskottet sig
böra tillstyrka den i motionerna I: 368 och II: 531 föreslagna höjningen av
arméns tygmaterielanslag med 27,4 miljoner kronor. Utskottet vill erinra om
att detta yrkande i realiteten icke innebär någon ökad medelstilldelning, emedan
som ovan anförts ett restbelopp om 38 miljoner kronor på ett ledan beviljat
täckningsanslag samtidigt återgår till budgetutjämningsfonden.

Som tidigare framhållits måste viss materiel, som nu erfordras för täckande
av brister eller för modernisering, beställas redan under budgetåret 1948/49
för att kunna levereras om två eller tre år eller efter ännu längre tid beroende
på industriens produktionstakt. Pör att anskaffning av materiel skall kunna
ske till för staten förmånligaste pris och medgiva planering på längre sikt än ett
år i sänder, vilket är nödvändigt med nuvarande långa tillverkningstider, bor
beställning utläggas på en gång för hela den kvantitet eller tillräckligt stor
serie av visst materielslag, som avses skola levereras efter hand. För vidmakthållandet
av industriens krigsproduktionsförmåga är dessutom en någorlunda
jämn belastning i fråga om beställningar för försvarsändamål ur industriens
synpunkt nödvändig. Av ovan anförda skäl finner utskottet sig böra förorda
i motionen 1:368 och 11:531 anförda synpunkter, att Kungl. Maj:t måtte
bemyndigas att för anskaffning av tygmateriel utlägga vissa beställningar.
Härigenom kan arméns materielanskaffning komma in i ett bemyndigandesystem,
som såväl ur ekonomisk synpunkt som med hänsyn till planeiing pa
längre sikt är nödvändigt. Storleken av bemyndigandet måste i detta fall
bedömas med hänsyn till av försvarskommittén och departementschefen i propositionen
nr 206 anmälda materielbrister och modernitetskrav. Som tidigare
anförts uppgå materiel- och ammunitionsbristerna, sedan reservationerna omsatts,
till ett värde av 270 miljoner kronor, varjämte ett betydande moderniseringsbehov
föreligger. Sålunda bör enligt utskottets mening under de närmaste
åren anskaffas bl. a. närpansarvärnsvapen, handgranater, stridsvagnsminor,
granatkastarammunition, terrängmotorfordon, reservdelar till motorfordon,
radiostationer för infanteriet och artilleriet samt radar för luftvärnet.
För att möjliggöra en begynnande anskaffning för täckning av de allvarligaste
materiel- och ammunitionsbristerna ansluter utskottet sig till i ovan nämnda
motioner gjord hemställan om bemyndigande på sammanlagt 50 miljoner
kronor att fördelas med 25 miljoner kronor på vartdera av budgetåren 1949/50
och 1950/51. Sålunda förordas, att Kungl. Maj:t bemyndigas att för tiden efter
budgetåret 1948/49 utlägga beställningar för anskaffning av tygmateriel till
ett belopp av 25 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1949/50 och
1950/51. Beloppets storlek för varje budgetår utgör omkring hälften av den

30

Statsutskottets utlåtande nr 162.

summa, som försvarskommittén beräknade per år för anskaffning av tygmateriel
och som departementschefen i propositionen föreslagit för samma
ändamål under budgetåret 1948/49.

Det i propositionen föreslagna anslaget till fartygsbyggnader för mannen
understiger avsevärt det av marinförvaltningen äskade beloppet, vilket förhållande
kommer att medföra försening av fartygens färdigställande. Utskottet
finner det i rådande läge angeläget att en sådan försening i möjligaste
mån undvikes och vill sålunda, i överensstämmelse med vad i förberörda
motioner föreslagits, förorda att för budgetåret 1948/49 till nybyggnad av två
jagare anvisas 5 miljoner kronor utöver det i propositionen föreslagna beloppet.

För täckande av brister i avseende på marinens artillerimateriel m. m. samt
för modernisering av sådan materiel föreligga betydande medelsbehov.
Departementschefens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1948/49 innebär
en sänkning i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade beloppet.
Utskottet finner för sin del att den politiska utvecklingen icke lämnar
stöd för en sådan åtgärd och vill sålunda tillstyrka det i motionerna
framförda förslaget att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till
18 miljoner kronor, innebärande en ökning med 3 miljoner kronor i förhållande
till propositionen.

De skäl, som vid behandlingen av arméns tygmateriel ovan anförts för att
Kungl. Maj:t bör bemyndigas att medgiva utläggande av beställningar utöver
anvisade anslag, gälla i princip även beträffande artillerimateriel m. m. för
marinen, vilken materiel i stor utsträckning kräver långa leveranstider. Kungl.
Maj :t har i propositionen hemställt om sådant bemyndigande inom ramen för
i runt tal 10 miljoner kronor. Utskottet vill för sin del tillstyrka det i förenämnda
motioner framförda förslaget, att detta bemyndigande utvidgas på
sådant sätt att där så är möjligt beställningar kunna utläggas inom ramen
för hela den förstärkning av anslaget, som i motionerna förordas för marinen.

För tillgodoseende av rikets krigsberedskap är det enligt utskottets mening
nödvändigt att vissa äskanden av olika myndigheter till för försvaret gemensamma
ändamål vinna beaktande. Dessa äskanden omfatta:

Krigsmaterielverket:

Sprängämnen..................................................

Försvarsstaben:

Materiel för och utbyggnad av operativa signalförbindelser

Chiffreringsapparater..........................................

Krigskartor....................................................

Kadiomateriel..................................................

Sjukvårdsförvaltningen:

Sjukvårdsmateriel ............................................

Modernisering av röntgenapparatur ........................

Arméförvaltningen:

Yeterinärmateriel..............................................

6,5 0 0 milj. kr.

2,0 2 0 » »

0,199 » »

0,10 7 » »

1,924 » »

1,000 » a

0,7 0 0 a a

0,15 0 a a

Summa 12,6 00 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 162.

31

I de likaly dande motionerna I: 371 ocli II: 534 förutsattes, att angelägenhetsgraden
ur beredskapssynpunkt omprövas av sjukvårdsförvaltningens,
krigsmaterielverkets och arméförvaltningens anslagsäskanden — det sistnämnda
beträffande veterinärmateriel — oberoende av förutsatta formella
inskränkningar i fråga om anslagsöverflyttningarna. Därjämte föreslås i de
likalydande motionerna I: 368 och II: 531 att ovanstående 12,6 miljoner kronor
till för försvaret gemensamma ändamål av ovan anförda skäl måtte anvisas.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att---fjärde huvudtitel;

b) att---riksdagen bifallas;

c) att riksdagen må med bifall till motionerna 1:368 och
II: 531, såvitt de avse anvisande av anslag till vissa för försvaret
gemensamma ändamål, för budgetåret 1948/49 under fjärde
huvudtiteln anvisa

1. till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Engångskostnader för
anskaffning av sjukvårdsmateriel ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor;

2. till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Modernisering av

röntgenapparatur ett reservationsanslag av 700 000 kronor;

3. till Krigsmaterielverket: Anskaffning av sprängämnen ett
reservationsanslag av 6 500 000 kronor;

4. till Försvarsstaben: Anskaffning av signalmateriel m. m.
ett reservationsanslag av 2 020 000 kronor;

5. till Försvarsstaben: Anskaffning av chiffreringsapparater
ett reservationsanslag av 199 000 kronor;

6. till Försvarsstaben: Ytterligare anskaffning av krigskartor
ett reservationsanslag av 107 000 kronor;

7. till Försvarsstaben: Anskaffning av radiomateriel ett reservationsanslag
av 1 924 000 kronor;

8. till Armén: Engångskostnader för anskaffning av veterinärmateriel
ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

d) att---ovan anfört.»

2) vid punkten 3 (Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.) av herrar
Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp och
Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Med hänsyn till vad utskottet i sitt utlåtande nr 4 under punkt 1 anfört
i fråga om utbildningstiden för värnpliktiga torde förevarande anslag för
nästa budgetår böra i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med
500 000 kronor. Yad utskottet under punkt 2 i detta utlåtande anfört föranleder
en ytterligare uppräkning av anslaget med 27 400 000 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de
avse anslag till anskaffning av tjgmateriel m. m. för armén,
till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 72 900000 kronor;

b) att riksdagen må med bifall till motionerna I: 368 och
II: 531, såvitt de avse bemyndigande för Kungl. Maj:t att utlägga
beställningar å tygmateriel m. m. för armén, bemyndiga
Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar å tygmateriel
m. m. för armén i den omfattning, som utskottet under
punkt 2 angivit.»

3) vid punkten 4 (Marinen: Fartygsbyggnader) av herrar Johan Bernhard
Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp och Holmström, vilka
ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Med hänvisning till vad utskottet under punkt 2 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta — — — 1948 angivits;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse fartygsbyggnader,
till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.»

4) vid punkten 5 (Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m.) av herrar
Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp och
Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Under åberopande av vad utskottet under punkt 2 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anskaffning
av artillerimateriel m. m. för marinen,

a) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 000
kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar
å artillerimateriel m. m. för marinen i den omfattning,
som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
9 april 1948 anförts, samt därutöver intill ett belopp av ytterligare
10 000 000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande nr 162.

33

5) vid punlcten 7 (Anslag till befästnings- och skyddsrumsanläggningar
in. m.) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i
Doverstorp och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:

»Enär tiden för befästningarbeten i många fall måste räknas i år och
allmän enighet torde råda om betydelsen av såväl befästningar som skyddsrum
— ej minst med hänsyn till den intensifierade luftkrigföringen —
har utskottet den uppfattningen att i rådande läge snara åtgärder böra
vidtagas för att på detta område avhjälpa de mest framträdande bristerna.
Erfarenheterna från tiden 1940—1945 med dess dyrbara, tidskrävande och
på grund av brådskan stundom mindre väl förberedda befästningsarbeten
tala sitt tydliga språk. Utskottet anser därför att åtminstone landets militära
stridsledningsorgan samt den viktigaste krigsmaterielen och de mest
betydelsefulla förråden böra beredas skydd mot flyganfall. Med anledning
härav vill utskottet förorda, att riksdagen för budgetåret 1948/49 måtte bevilja
i motionerna 1:368 och 11:531 föreslaget anslag om 20 miljoner kronor
till byggande av befästningar och skyddsrum, i första hand drivmedelsförråd
i berg, fartygstunnlar, luftbevakningscentraler, berghangarer och krigsförtöjningsplatser
för fartyg m. m.

Ifrågavarande båda — — — nämnda delfond.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 under försvarets
fastighetsfond, befästningars delfond, anvisa

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 368 och II: 531 samt med bifall till motionerna I: 221 och
II: 262 till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen ett
investeringsanslag av 2 200 000 kronor;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna
I: 151 och II: 263 samt I: 368 och II: 531 till Anordnande av
vissa fartygstunnlar ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor;

c) med bifall till motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse
befästnings- och skyddsrumsanläggningar, till Anordnande av
befästnings- och skyddsrumsanläggningar m. m. ett investeringsanslag
av 16 300 000 kronor.»

6) vid punkten 8 (Motioner om anslag till utbildningsmateriel och utbildningsanläggningar)
av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren,
Skoglund i Doverstorp och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:

»Det anslag om 6 miljoner kronor för budgetåret 1948/49, varom hemställan
gjorts i motionerna 1:368 och 11:531, fördelar sig på driftbudgeten och
kapitalbudgeten i huvudsak sålunda:

3 — io9o 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 162.

34

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Driftbudgeten Kapitalbudgeten Summa

Armén................................ 2 055 000 2 690 000 4 745 000

Marinen:

Flottan............................ — 349 000 349 000

Kustartilleriet.................... 630 000 320 000 950 000

Av de för armén beräknade anslagen under driftbudgeten avses bl. a. 0,1
miljoner kronor till utbildningsmateriel, främst s. k. instruktionskanoner, vid
artilleriet, 0,5 miljoner till luftvärnet för laddapparater, temperingsapparater,
spårljusapparater m. m., 0,3 miljoner till komplettering av inredning i motorrum
vid pansartrupperna, 0,3 miljoner till signalmateriel såsom skivapparater,
telegraferingsnycklar m. m. samt 0,3 miljoner till film skjutbanor, skjutapparater
för hagel m. m. Av anslagen under kapitalbudgeten beräknas 1,9 miljoner
till markförvärv för stridsskjutningsterräng och terräng för sprängocli
vänjningsövningar, omkring 0,3 miljoner till utbildningsanordningar på
övningsfält såsom hindergårdar, närstrids- och handgranatsbanor, körbanor
och stödjepunkter.

Av för flottan avsedda medel avses omkring 0,2 2 miljoner kronor för åtgärder,
som stå i samband med skapandet av den för flottan gemensamma
värnpliktsskolan i Karlskrona. För kustartilleriet beräknade medel avses
bl. a. för anskaffning av rikt- och laddövningsapparater, utbyggnad och inredning
av vissa skollokaler m. m.

Utskottet anser, att en av de viktigaste förutsättningarna för den effektivisering
och rationalisering av utbildningsarbetet, som skall kunna medge
en begränsning av utbildningstiden utan en mera avsevärd kvalitativ försämring
av utbildningsresultatet, är att utbildningsmateriel och anordningar
av den art, som här angivits, stå till förfogande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 368 och II: 531
må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Armén: Anskaffning av utbildningsmateriel m. m. under
fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 2 055 000 kronor;

b) till Marinen: Anskaffning av utbildningsmateriel m. m.
under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 630 000
kronor;

c) till Armén: Utförande av vissa utbildningsanläggningar
m. m. under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, ett investeringsanslag
av 2 690 000 kronor;

d) till Marinen: Utförande av vissa utbildningsanläggningar
m. m. under försvarets fastighetsfond, marinens delfond, ett investeringsanslag
av 670 000 kronor.»

Stockholm li>48. K. L. Beckmaus Boktryckeri.