Statsutskottets utlåtande nr 130.

29

Nr 130.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anslag för budgetåret 1948/49 till folk- och småskoleseminariema
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,
punkten 184, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, beräkna vissa anslag för budgetåret 1948/49 till folk- och småskoleseminarierna,
har Kungl. Maj:t i propositionen nr 155, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
5 mars 1948, framlagt de förslag, vilka närmare framgå av den följande redogörelsen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ramberg m. fl.
(I: 288) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Karlstad
m. fl. (II: 452), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att ett provisoriskt
småskoleseminarium inrättas i Karlstad från och med höstterminen
1948, samt att de i propositionen nr 155 beräknade anslagen till småskoleseminarierna
uppräknas med för ändamålet erforderliga belopp.

Beträffande innehållet i ifrågavarande motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av den följande redogörelsen, till motionen II: 452.

I. Organisationsfrågor.

Folkskoleseminarierna.

Av efterföljande sammanställning framgår i vad mån det examinationsbehov,
som av skolöverstyrelsen kunnat förutses, kan tillgodoses inom ramen
för den av 1947 års riksdag beslutade seminarieorganisationen.

Överstyrelsen har lagt fram två alternativa förslag till nedbringande
av den väntade lärarbristen. Det ena förslaget, alternativ I, bygger
på förutsättningen, att folk- och småskollärarnas verksamhetsområden
icke förändras och att undervisningen av tredje klassen alltså liksom

30

Statsutskottets utlåtande nr 130.

Läsår

Examinations-

behov

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år

Summa
överskott eller
brist

1947/48 .....

—

—

_

— 550

48/49 .....

1 316

820

— 496

— 1046

49/50 .....

892

1050

+ 158

— 888

50/51.....

938

1 220

+ 282

— 606

51/52.....

1 139

1500

+ 361

— 245

52/53 .....

1332

1500

+ 168

— 77

53/54 .....

1 913

1500

— 413

— 490

54/55 .....

1937

1500

— 437

— 927

55/56 .....

1 784

1500

— 284

— 1 211

56/57 .....

1 174

1500

+ 326

— 885

57/58 .....

758

1500

+ 742

— 143

58/59 .....

353

examinationen kan minskas

hittills bestrides huvudsakligen av folkskollärare. Det andra förslaget åter,
alternativ II, utgår ifrån, att småskollärarinnorna skola övertaga
undervisningen i klass 3 av A-form.

Alternativ I (folk- och småskolläramas verksamhetsområden oförändrade).
Förslaget innebär dels intagning av ytterligare två klassavdelningar
å studentlinje under vartdera av åren 1948 och 1949, dels ock intagning
å 4-årig linje av ytterligare 100 elever år 1948 och 300 elever årligen
under tiden 1949/51. Det beräknade resultatet av dessa åtgärder
framgår av följande sammanställning.

Läsår

Examinations-

behov

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år

Summa

överskott eller
brist

1947/48 .....

—

—

—

— 550

48/49 .....

1316

820

— 496

— 1046

49/50 .....

892

1050

+ 158

— 888

50/51.....

938

1280

+ 342

— 546

51/52 .....

1139

1560

+ 421

— 125

52/53 .....

1332

1 600

+ 268

+ 143

53/54 .....

1913

1800

— 113

+ 30

64/55 .....

1937

1 800

— 137

— 107

55/56 .....

1 784

1800

+ 16

— 91

56/57 .....

1174

57/58 .....

758

minskning av examinationen

58/59 .....

353

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

31

Överstyrelsen anser, att den ifrågasatta ökade intagningen av elever år
1948 möjligen skulle kunna — ehuru med stor svårighet — äga rum vid
då redan befintliga seminarier. För intagningen under åren 1949/51 skulle
däremot minst fyra nya provisoriska seminarier behöva upprättas.

Alternativ II (småskollärarinnorna övertaga undervisningen i klass
3 av A-form). Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen ansett sig böra
räkna med detta alternativ med hänsyn till att vissa överväganden i angiven
riktning pågått inom 1940 års skolutredning och 1946 års skolkommission.

Enligt av överstyrelsen från folkskolinspektörerna infordrade uppgifter
finnas för närvarande drygt 1 700 läraravdelningar i klass 3 av A-form,
hjälp- och specialklasser inräknade. Överstyrelsen framhåller emellertid,
att man bör räkna med ett större antal läraravdelningar i tredje klassen,
därest småskollärarinnor skola undervisa i denna klass, än om klassen skall
undervisas av folkskollärare. Den härav föranledda ökningen av antalet
läraravdelningar kunde beräknas till cirka 25 procent. Mot nuvarande omkring
1 700 läraravdelningar av tredje klassen skulle alltså svara ungefär

2 100 avdelningar, undervisade av småskollärarinnor. För läsåret 1953/54
har motsvarande siffra av överstyrelsen preliminärt beräknats till cirka

3 250 och för läsåret 1960/61 till omkring 3 000.

Överstyrelsen har av olika skäl ansett lämpligt att förlägga det eventuella
ombytet av lärarkrafter i tredje klassen till 1953 och tiden närmast därefter.

Om ifrågavarande ombyte förlädes till åren 1953—1960 skulle för ändamålet
erfordras ytterligare omkring 375 småskollärarinnor per år, varvid
emellertid i gengäld omkring 300 folkskollärare årligen skulle frigöras och
examinationsbehovet vid folkskoleseminarierna sålunda under vart och ett
av åren 1953—1960 minskas med detta antal. Examinationskapaciteten
under åren 1952/55 skulle då, framhåller överstyrelsen, behöva ökas med
endast ett 60-tal lärare. Överstyrelsens förslag i fråga om elevintagningen
innebär därför vid detta alternativ en intagning av ytterligare två klassavdelningar
på 4-årig linje årligen under tiden 1948—51 och — i likhet med
alternativ I — av ytterligare två studentklasser under vartdera av åren
1948 och 1949.

Av följande tabell framgår, i vad mån examinationen under sådana förhållanden
skulle komma att motsvara efterfrågan.

De ytterligare klassavdelningar, som enligt detta alternativ skulle intagas,
torde enligt överstyrelsens uppfattning kunna placeras vid de nuvarande
seminarierna. Något nytt seminarium skulle alltså vid detta alternativ
ej behöva inrättas.

32

Statsutskottets utlåtande nr 130.

Läsår

Examinations-

behov

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år

Summa
överskott eller
brist

1947/48 .....

—

—

—

— 550

48/49 .....

1316

820

— 496

— 1046

49/50 .....

892

1050

+ 158

— 888

50/51.....

938

1280

+ 342

— 546

51/52 .....

1139

1560

+ 421

— 125

52/53 .....

1332

1 560

+ 228

+ 103

53/54 .....

1613

1 560

— 53

+ 50

54/55 .....

1637

1560

— 77

— 27

55/56 . . . . •

1484

1560

+ 76

+ 49

56/57 .....

874

57/58 .....

458

examinationen minskas

58/59 .....

53

59/60 .....

80

Småskoleseminarierna.

Av följande tabell framgår, i vad mån den nuvarande examinationskapaciteten
vid småskoleseminarierna förslår för att täcka det behov av nya
lärarinnor, som enligt överstyrelsens beräkningar föreligger under ett tiotal
år framåt.

Läsår

Examinations-

behov

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år

Summa

överskott eller
brist

1947/48 .....

—

—

—

+ 350

48/49 .....

577

760

+ 183

+ 533

49/50 .....

948

760

— 188

-r 345

50/51.....

1227

760

— 467

— 122

51/52 .....

1 095

760

— 335

— 457

52/53 .....

923

760

- 163

— 620

53/54 .....

350

760

+ 410

— 210

54/55 .....

356

55/56 .....

358

56/57 .....

353

examinationen minskas

57/58 .....

329

58/59 .....

320

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

33

Överstyrelsen framhåller, att det överskott på småskollärarinnor, som
i tabellen redovisats för läsåren 1948/50, mer än väl erfordrades för tillfällig
vikarietjänstgöring i folkskolan med anledning av den stora folkskollärarbristen.
För mötande av den väntade bristen å småskollärarinnor
under läsåren 1950/53 räknar överstyrelsen med en erforderlig utexamination
av cirka 225 småskollärarinnor årligen utöver vad den nuvarande
organisationen förmår. Detta skulle betyda, att man redan 1948 borde öka
elevintagningen med omkring 8 klassavdelningar. Emellertid har överstyrelsen
räknat med att lärarbehovet skulle kunna något minskas genom
indragning i viss utsträckning av småskoleavdelningar, nämligen en stor del
av de avdelningar, där barnantalet mera varaktigt kommer att uppgå endast
till omkring 6.

Överstyrelsen har ansett sig kunna approximativt räkna med en indragning
av sammanlagt cirka 250 läraravdelningar under treårsperioden 1949/
52, varigenom lärarbehovet i småskolan skulle minskas med omkring 80
under vart och ett av dessa år. Därigenom skulle den eljest erforderliga
utvidgningen av seminarierna kunna åtskilligt inskränkas. Överstyrelsen
framhåller, att vissa svårigheter kunna möta att indraga småskoleavdelningar
i nyss beräknad utsträckning. Överstyrelsen anser sig därför böra
räkna med att elevintagningen under vart och ett av läsåren 1948/51 ökas
med ungefär 150 elever, motsvarande 6 klassavdelningar. Av efterföljande
sammanställning framgår, hur ett genomförande av dessa förslag skulle
återverka på lärartillgången.

Läsår

Examinations-

behov

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + )
respektive brist (—)
per år

Summa
överskott eller
brist

1947/48 .....

—

—

—

+

350

48/49 .....

577

760

+ 183

+

533

49/50 .....

868

760

— 108

+

423

50/51 .....

1 147

910

— 237

+

188

51/52.....

1 015

910

— 105

+

83

52/53 .....

923

910

— 13

+

70

53/54 .....

350

1 examinationen minskas

54/55 .....

356

Såsom av den föregående redogörelsen framgått, har överstyrelsen ifråga
om folkskollärarbehovet räknat med en minskning av detta behov med
300 folkskollärare under vart och ett av åren 1953/60, under förutsättning
att småskollärarinnor övertaga undervisningen i klass 3 av A-form (alternativ
II). Den däremot svarande ökningen av småskollärarinnebehovet har
beräknats till omkring 375 småskollärarinnor. De båda senast framlagda

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1018. 6 samt Nr ISO—ISO.

34

Statsutskottets utlåtande nr 130.

tabellerna utvisa, att examinationsbehovet från och med läsåret 1953/54
en tid framåt kan beräknas omfatta endast omkring 350 lärarinnor per år.
Om härtill lägges nyssnämnda antal av 375 lärarinnor skulle behovet under
mitten av 1950-talet stiga till omkring 725. Överstyrelsen framhåller, att
någon svårighet att med nuvarande seminarieorganisation utexaminera
detta antal icke föreligger.

Elevintagningen 1948. Av de ytterligare 6 klassavdelningar,
som enligt överstyrelsens förslag skulle anordnas vid småskoleseminarierna
redan hösten 1948, beräknas tre avdelningar kunna mottagas vid de nuvarande
seminarierna. Härvid har överstyrelsen i första hand tänkt på
seminarierna i Landskrona, Strängnäs och Haparanda. För de återstående
tre avdelningarna räknar överstyrelsen med upprättandet av dels en småskoleseminarielinje
vid det provisoriska folkskoleseminariet i Göteborg (en
avdelning), dels ock ett nytt provisoriskt seminarium i Karlstad (två avdelningar).
Beträffande härmed sammanhängande lokalfrågor m. m. har
överstyrelsen anfört följande.

Göteborgs allmänna folkskolestyrelse har erbjudit sig att tillhandahålla
två klassrum, naturkunnighetsrum, teckningssal och en lärosal för musik
eller kvinnlig slöjd samt eventuellt frukostrum i den s. k. Viktoriaskolan,
i vilken redan det kvinnliga folkskoleseminariet förhyr lokaler. Naturkunnighetsrummet
skulle kunna utnyttjas jämväl av detta sistnämnda seminarium,
som är i stort behov av en sådan specialsal. För de lokaler, som
staden sålunda erbjuder, betingar sig staden en hyra av 5 000 kronor
utöver den hyra, som för närvarande erlägges av folkskoleseminariet.

I ifrågavarande lokaler kan ett enkelt småskoleseminarium inrymmas,
under förutsättning att det kan dela rektorsexpeditionen, gymnastiksalen
och vissa andra utrymmen med folkskoleseminariet. Det är under sådana
förhållanden lämpligast, att de båda seminarierna ställas under gemensam
ledning och att småskoleseminariet får betraktas som en särskild linje inom
folkskoleseminariet. Fn liknande anordning praktiserades under läsåren
1944/45 och 1945/46, då småskoleseminarielinjer provisoriskt voro förlagda
till vissa folkskoleseminarier.

Enligt meddelande från drätselkammaren i Karlstad är staden villig att
hyresfritt upplåta lokaler i Yrkesskolan, Tjäderskolan och Tingvallaskolan,
tillräckliga för inrättande av ett dubbelt småskoleseminarium av provisorisk
karaktär.

Skolöverstyrelsen anser, att erbjudandena från Göteborg och Karlstad
äro fullt godtagbara. Som framgår av det föregående, torde anordningarna
bliva av rätt kortvarig natur.

De seminarier, som 1948 skola mottaga ytterligare en avdelning av första
klassen, synas i första hand böra vara seminarierna i Landskrona, Strängnäs
och Haparanda. Utbildningen av den extra klass, som skulle mottagas
vid sistnämnda seminarium, bör vara tvåårig. Där skulle alltså komma
att finnas både tvåårig och treårig linje under läsåret 1948/49. Huruvida
de nämnda tre seminarierna skola kunna mottaga en extra klassavdelning
även år 1949 eller om en alternering med andra seminarier bör ske, kan
ännu icke avgöras.

Liksom förut räknas med högst 28 elever per klassavdelning. I åtskil -

35

Statsutskottets utlåtande nr 130.

liga fall kan detta antal icke hållas, på grund av att lokalerna icke äro
tillräckligt stora. Förhyrning av vissa lokaler torde bli nödvändigt i Landskrona
och Strängnäs.

Departementschefen.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Jag har i huvudsak icke funnit anledning till erinran emot överstyrelsens
beräkningar i och för sig rörande det examinationsbehov, som kan förutses
under den närmaste tioårsperioden, och de åtgärder, som kunna ifrågakomma
för att möta detta. Jag vill emellertid framhålla, att överstyrelsen
bygger dessa beräkningar på vissa bestämda förutsättningar i fråga om
folk- och småskollärarnas kompetensområden. Det bör erinras att detta
utgör ett av de grundläggande spörsmålen i det stora problemkomplexet
om skolväsendets framtida organisation, som nu är under behandling inom
1946 års skolkommission. Kommissionen torde inom en nära framtid komma
att avlämna sitt principbetänkande, varför utsikter synas föreligga för
att redan 1949 års riksdag kan få taga ställning till de däri avgivna förslagen.
I avvaktan härpå synes det klokt att icke vidtaga några åtgärder,
vilka skulle kunna innebära ett föregripande av statsmakternas ställningstagande.
Vad jag nu kommer att ifrågasätta med avseende å lärarutbildningens
organisation innebär därför närmast ett av dagens läge föranlett
provisorium intill dess förutsättningar föreligga för ett mer definitivt ställningstagande
till den framtida seminarieorganisationens gestaltning.

_ Överstyrelsen har, för att minska behovet av småskollärarinnor, ansett
sig böra räkna med indragning i viss utsträckning av mindre väl besökta
klassavdelningar i småskolan, nämligen i flertalet fall där barnantalet i en
avdelning mer varaktigt uppgår till högst 6. Skäl kunna otvivelaktigt anföras
för en sådan åtgärd, särskilt i en tid av akut lärarbrist. Man får
emellertid icke förbise de olägenheter, som i många fall kunna vållas genom
en indragning av klassavdelningar med även mycket ringa barnantal. Det
är därför angeläget, att en noggrann avvägning av de intressen, som i varje
särskilt fall kunna göra sig gällande, kommer till stånd vid prövningen av
dessa ärenden.

Av vad jag i det föregående anfört torde framgå, att jag nu icke är
beredd att taga ställning till överstyrelsens förslag i dess helhet rörande
seminarieorganisationens utformning för de närmaste 10 å 12 åren. Jag
hoppas att nästa år förhållandena skola möjliggöra en bättre överblick i
fråga om de krav, som böra ställas på lärarutbildningen. Jag begränsar
mig därför nu till att behandla frågan om elevintagningen vid seminarierna
nästa läsår. Denna torde böra göras så omfattande som den nuvarande
organisationen tillåter. Frågan om en utvidgning av denna genom inrättande
av nya seminarier torde däremot i nuvarande läge böra anstå. Jag
tillstyrker därför överstyrelsens förslag, att vid folkskolescminarierna intagas
ytterligare fyra klassavdelningar, varav två på studentlinjen och två
på den 4-åriga linjen. Ilela elevintagningen innevarande år vid folkskoleseminarierna
skulle alltså komma att omfatta 26 klassavdelningar på studentlinjen
och 27 klassavdelningar på den 4-åriga linjen, varvid jag i likhet
med överstyrelsen utgått ifrån, att de av fjolårets riksdag i princip beslutade
nya seminarierna i Härnösand och Linköping skola kunna träda i
verksamhet detta år. Med ett högsta antal elever i varje klassavdelning
av 32 skulle alltså sammanlagt kunna intagas högst 1 696 elever. Den när -

36

Statsutskottets utlåtande nr 130.

mare fördelningen av intagningen på olika seminarier, däri inbegripen även
uppdelningen mellan manliga och kvinnliga elever, torde böra ytterligare
övervägas, varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag
av överstyrelsen besluta härom.

Beträffande småskoleseminarierna förordar jag, att i enlighet med överstyrelsens
förslag ytterligare tre avdelningar intagas vid de nuvarande seminarierna
och en avdelning vid det provisoriska folkskoleseminariet för flickor
i Göteborg. Däremot kan jag, som nämnts, icke tillstyrka, att ett nytt
seminarium inrättas i Karlstad. Den minskning av elevintagningen, som
därigenom uppstår, är givetvis beklaglig. Det torde emellertid icke vara
alldeles uteslutet, att denna skulle kunna kompenseras genom att ytterligare
en eller ett par avdelningar intagas vid de redan befintliga små- eller
folkskoleseminarierna. Skolöverstyrelsen torde böra undersöka, om detta
låter sig göra, varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
om den ytterligare intagning utöver vad jag nyss förordat, som må befinnas
möjlig.

Jag räknar sålunda med att hösten 1948 skola vid småskoleseminariema
intagas en avdelning å 3-årig linje samt minst 31 avdelningar å 2-årig
linje. Då jag främst på grund av lokalförhållandena icke anser mig kunna
ifrågasätta någon ytterligare höjning av maximiantalet elever i klassavdelningama
vid småskoleseminarierna, för närvarande 28, skulle alltså intagningen
komma att omfatta minst omkring 890 elever. Liksom i fråga om
folkskoleseminarierna torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter
förslag av överstyrelsen besluta angående den definitiva fördelningen av
avdelningarna på de olika seminarierna.

Vad överstyrelsen anfört rörande den närmare förläggningen och organisationen
av småskoleseminarielinjen i Göteborg har icke givit mig anledning
till erinran.

Såsom förut framhållits föreligger för närvarande en betydande brist på
folkskollärare, vilken under nästa läsår beräknas bli ytterligare skärpt. Å
andra sidan föreligger ett visst överskott på småskollärarinnor. Under sådana
förhållanden måste det anses naturligt, att man tillgodogör sig de tillgängliga
lärarkrafterna på för skolan lämpligaste sätt. Jag vill erinra, hurusom
samma problem möter även vid det högre skolväsendet. Sålunda har det
vid brist på kompetenta lärare i realskolan ansetts ligga nära till hands
att utnyttja folkskollärare för nämnda skolstadium. De icke kompetenta
lärarna torde därvid i första hand fått sin undervisning förlagd till de med
folkskolan parallella klasserna, eller i varje fall till de lägre klasserna. På
samma sätt synes det naturligt att vid brist på folkskollärare i viss utsträckning
taga i anspråk småskollärarinnor för undervisning även på folkskolestadiet.
Med hänsyn till att ett dylikt utnyttjande av småskollärarinneöverskottet
kan beräknas få en betydande omfattning under de närmaste åren,
synes det önskvärt att vissa riktlinjer härför uppdragas. Denna fråga torde
böra bli föremål för ytterligare överväganden. Jag vill emellertid, i anslutning
till vad jag nyss anfört rörande realskolan, redan nu framhålla, att småskollärarinnor
som regel böra hänvisas till undervisning endast i klass 3 av Aform
samt klasserna 3 och 4 av B 1-form. Det kan därvid befinnas lämpligt,
att vid nyanställning av icke-ordinarie lärare för minst en termin med tjänstgöringen
förlagd till nyssnämnda läraravdelningar småskollärarinnor komma
till användning. Jag förutsätter, att tjänstledighet i allmänhet kommer att
beviljas ordinarie småskollärarinna, som önskar tjänstgöra vid folkskola. Under
denna sin tjänstgöring bör hon erhålla anställning som extra folkskollä -

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

37

rare. Däremot synes av naturliga skäl ej önskvärt, att dylika ej kompetenta
lärare utnyttjas exempelvis i den svårskötta B 2-formen, där läraren samtidigt
har att undervisa fem klasser, eller i högre avdelningen av B 1-formen, omfattande
klasserna 5—7. Några egentliga organisatoriska åtgärder torde knappast
erfordras med hänsyn till att det här gäller en anordning av provisorisk
natur. Jag ifrågasätter sålunda icke någon ändring i fråga om klassavdelningarnas
storlek; dock synes hinder icke böra möta för småskollärarinna
att följa den klass, hon undervisat i småskolan, upp i klass 3 i de fall, där
avdelningen ändock skulle bibehålla sin sammansättning, vilket ofta torde
vara fallet i A-skolor utan parallellavdelningar.

I detta sammanhang vill jag, i anledning av vad Sveriges småskollärarinneförbund
i sin i det föregående omnämnda skrivelse anfört, framhålla
angelägenheten av att alla möjligheter tillvaratagas för att åt de i folkskolan
tjänstgörande småskollärarinnorna bereda så gynnsamma tjänstgöringsförhållanden
som möjligt.

Därest enligt riksdagens uppfattning åtgärder böra för nästa läsår företagas
i av mig nu angiven riktning, har jag för avsikt att anmoda skolöverstyrelsen
att inkomma med förslag till härav föranledda bestämmelser.
Givetvis komma därvid även vederbörande lärarorganisationer att beredas
tillfälle att yttra sig.

Motionerna I: 288 och II: 452.

Till stöd för det i motionerna I: 288 och II: 452 framställda yrkandet om
inrättande av ett provisoriskt småskoleseminarium i Karlstad har anförts
bland annat följande.

Departementschefen grundar sitt avstyrkande på att man icke bör
föregripa statsmakternas ställningstagande till skolkommissionens förslag.
Det är därför naturligt, att han icke förelagt riksdagen något förslag om
inrättande av nya folkskoleseminarier, enär denna fråga intimt sammanhänger
med frågan om en eventuell förändring av folk- och småskollärarnas
kompetensområden. Vad däremot småskoleseminarierna beträffar, har deras
organisation icke något samband med denna fråga. Vad skolöverstyrelsen
föreslagit i fråga om småskoleseminariernas organisation tager endast sikte
på att i möjligaste mån täcka det stora behov av småskollärarinnor, som
kommer att uppstå under de första åren av 1950-talet, då de största årskullarna
av barn befinna sig i småskoleåldern. Som synes av tabellen å s. 10
i propositionen beräknas examinationsbehovet vid småskoleseminarierna
åren 1950, 1951 och 1952 uppgå till respektive 1 147, 1 015 och 923, under
det att den nuvarande organisationens examinationskapacitet är omkring 760.
Skolöverstyrelsen har inte tänkt sig, att småskollärarinnorna skulle övertaga
undervisningen i klass 3 — om detta över huvud taget skall ske — förrän
från och med läsåret 1953/54, då examinationsbehovet vid småskoleseminarierna
är statt på nedgång. Skulle småskollärarinnornas verksamhetsområde
utvidgas redan under de närmaste åren, skulle det säkerligen icke räcka med
ett nytt seminarium endast i Karlstad.

Om nämnda seminarium icke nu inrättas, skulle examinationen under
åren 1950/52 understiga den behövliga examinationskapaciteten med
(3 X 56 = 168) omkring 165, vilket synes ganska betänkligt. Om förslaget
om inrättande av det nya seminariet nu icke bifallos, innebär detta därför
sannolikt, att riksdagen kommer att se sig nödsakad att till ett kommande
är vidtaga mera omfattande åtgärder för organisationens utvidgning än den

38

Statsutskottets utlåtande nr 130.

nu föreslagna. Att vinna ersättning genom att i de nuvarande seminarierna
intaga ett ytterligare antal klassavdelningar synes nämligen icke möjligt,
då seminarierna redan nu synas vara utnyttjade till det yttersta.

Härtill kommer en mera lokal fråga, som visserligen i det stora sammanhanget
är av mindre betydelse, men som dock är viktig för den landsända,
som beröres därav. Värmland har tidigare under ej mindre än 60 år
haft ett eget småskoleseminarium (med förläggning först i Karlstad och därefter
i Kristinehamn), som under denna tid utbildade nära 1 300 lärarinnor.
Under de senaste femton åren ha flickor från bygden, som velat utbilda sig
för yrket, däremot måst anlita seminarier på annat håll, de närmaste belägna
i Falun och Skara. Det är givetvis av stor betydelse för bygden att
åter — även om tiden blir relativt kort — erhålla utbildningsmöjligheter för
kvinnlig ungdom med håg för lärarkallet. Säkerligen skulle därigenom många
ungdomar utbilda sig för yrket, vilka för närvarande ej anse sig ha råd
eller möjlighet därtill. I den tid av utomordentligt stort rekryteringsbehov
för lärarbanan, vari vi nu befinna oss, är detta icke blott ett bygde- utan
därjämte ett riksintresse.

Utskottet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att — med hänsyn till
att riksdagen måhända redan nästa år blir i tillfälle att taga ställning till
skolkommissionens principbetänkande rörande skolväsendets framtida organisation,
i vilket sammanhang givetvis även frågan om folk- och småskollärarnas
kompetensområden måste övervägas — några åtgärder nu icke lämpligen
böra vidtagas beträffande lärarutbildningens organisation, vilka skulle
kunna innebära ett föregripande av statsmakternas ställningstagande i ämnet.
Utskottet är därför icke heller för sin del berett att nu taga ställning till skolöverstyrelsens
förslag i dess helhet rörande seminarieorganisationens utformning
för de närmaste 10 å 12 åren utan anser sig i likhet med departementschefen
böra begränsa sig till att pröva frågan om elevintagningen vid seminarierna
nästa läsår. Utskottet biträder departementschefens förslag härutinnan,
innebärande att vid folkskoleseminarierna komma att intagas 26
klassavdelningar på student linjen och 27 klassavdelningar på den 4-åriga
linjen samt vid småskoleseminarierna en avdelning på 3-årig linje och minst
31 avdelningar på 2-årig linje. Ifrågavarande intagning förutsattes kunna
ske inom ramen för den nuvarande seminarieorganisationen.

Däremot har departementschefen ansett, att med utvidgning av organisationen
genom inrättande av nya seminarier bör i nuvarande läge anstå. I
enlighet härmed har departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka överstyrelsens
förslag om inrättande av ett provisoriskt småskoleseminarium i
Karlstad. I motionerna I: 288 och II: 452 har yrkats, att beslut måtte fattas
om inrättande av ifrågavarande seminarium från och med hösten 1948.

Utskottet delar departementschefens principiella ståndpunkt till frågan
om en utvidgning av seminarieorganisationen med ytterligare seminarier.
Även om enligt utskottets mening vissa skäl i och för sig kunna tala för
ett omedelbart upprättande av ett småskoleseminarium i Karlstad, har där -

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

39

för utskottet med hänsyn till vad nyss anförts icke ansett sig böra för närvarande
intaga en annan ställning till detta spörsmål än departementschefen.
Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna I: 288 och II: 452 och
kommer i det följande under anslagen till småskoleseminarierna att göra
hemställan i enlighet härmed.

Vad departementschefen anfört rörande indragning i viss utsträckning av
mindre väl besökta klassavdelningar i småskolan har icke givit anledning till
särskilt uttalande från utskottets sida.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår föreligger för närvarande å
ena sidan en betydande brist på folkskollärare och å andra sidan ett visst
överskott på småskollärarinnor. Med hänsyn till angivna förhållanden har
utskottet i likhet med departementschefen funnit det naturligt att tills
vidare i viss utsträckning taga i anspråk småskollärarinnor för undervisning
även på folkskolestadiet. Departementschefen har framhållit, att småskollärarinnorna
som regel borde hänvisas till undervisning endast i klass 3 av
A-form samt klasserna 3 och 4 av B 1-form. Det kunde därvid befinnas
lämpligt, uttalar departementschefen vidare, att vid nyanställning av ickeordinarie
lärare för minst en termin med tjänstgöringen förlagd till nyssnämnda
läraravdelningar småskollärarinna komme till användning. Departementschefen
har förutsatt, att tjänstledighet i regel komme att beviljas
ordinarie småskollärarinna, som önskade tjänstgöra vid folkskola.

Utskottet, som utgår från att ordinarie småskollärarinna i allmänhet
kommer att anlitas för undervisning å folkskolestadiet vid folkskola inom
samma skoldistrikt, har för sin del icke funnit anledning till erinran mot att
åtgärder i av departementschefen angiven riktning vidtagas för nästa läsår.

II. Anslagsberäkningar.

Bo) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning
II, punkt 1, s. 16—27) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
angiven personalförteckning för folkskoleseminarierna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Folkskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 7 078 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 956 800 kronor,
som till huvudsaklig del betingas, förutom av automatiskt verkande förhållanden,
av inrättandet av följande av departementschefen föreslagna
nya befattningar, nämligen 8 ordinarie och 16 extra ordinarie lektorstjänster,
4 ordinarie och 14 extra ordinarie övningsliirartjänster, 4 ordinarie och 33
extra ordinarie övningsskollärartjänster samt 4 vaktmästartjänster, var -

40

Statsutskottets utlåtande nr 130.

jämte bör erinras om att en rektorstjänst i avlöningsgrupp II avsetts för
ettvart av de provisoriska seminarierna i Härnösand och Linköping, vilka
förutsättas träda i verksamhet hösten 1948, ävensom att rektor vid det
provisoriska seminariet för kvinnliga elever i Göteborg föreslagits uppflyttad
från avlöningsgrupp II till III.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1948/49:

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

14 rektorer, avlöningsgrupp III............Cb 13

5 » , » II............Cb 12

112 lektorer............................Ca 30

107 övningsskollärare.....................Ca 23

10 lärare i trädgårdsskötsel................Ca 21

9 vaktmästare.........................Ca 11

12 » Ca 10

10 lärare i teckning..................... A 21

12 » » musik....................... A 21

16 » » gymnastik med lek och idrott .... A 21

9 » » manlig slöjd.................. A18

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd.............. A18

6 » » hushållsgöromål............. A16

3 » » kvinnlig slöjd vid manligt seminariums
övningsskola....... A 16

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 2Jj:
16 lektorer............................Ce 30;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 3 400 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt seminarieläkare
m. m., förslagsvis
............kronor 55 000

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

41

b. Arvoden åt semina -

riebibliotekarier . . . kronor 29 400

c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio -

nerna

» 19 700

d. Särskilda arvoden
vid provårsseminarier
...............

»

49 600

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser för
utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis ■ » 12 200

f. Arvoden vid kurser
för utbildande av

hjälpklasslärare ... » 12100 kronor 178 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ................ » 2 850 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_650 000

Summa kronor 7 078 000:

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 078 000 kronor.

2:o) Folkskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 27—29), vilket innebär en anslagshöjning med
135 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 821 000 kronor.

3:o) Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

4:o) Folkskoleseminariema: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 4, s. 30 och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Utrustning
för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 315 000 kronor.

5:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5,
s. 31—35) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

4 — Dihang till riksdag er s protokoll 191/8. 6 samt. Nr 129—130.

42

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den
ändring i personalförteckningen för småskoleseminarierna, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1948/49, dels ock till Småskoleseminarierna: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 367 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 144 000 kronor, till
huvudsaklig del betingad av automatiskt verkande förhållanden.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
under erinran om den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till
det i motionerna I: 288 och II: 452 framställda yrkandet om inrättande av
ett småskoleseminarium i Karlstad, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 288 och II: 452 — såvitt
här är i fråga —

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för småskoleseminarierna, som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:

1.

2.

Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina rieläkare

m. m. förslagsvis
........... kronor 23 200

b. Arvoden åt semina riebibliotekarier

... » 11 600

c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio nerna

............. » 7 000

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel
............ » 1400

e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen
vid seminariet i

Lycksele.......... » 1 800

kronor 1 308 000

45 000

Statsutskottets utlåtande nr 130. 43

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis........•...... kronor 781 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_233 000

Summa kronor 2 367 000,

c) till Småskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 367 000 kronor.

6:o) Småskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 6, s. 36—38), vilket innebär en anslagshöjning med
42 000 kronor, och under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört
hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 288 och II: 452 — såvitt
här är i fråga — till Småskoleseminariema: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 250 000 kronor.

7:o) Småskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 38), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, och under erinran om vad utskottet i det föregående
anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 288 och II: 452 — såvitt
här är i fråga — till Småskoleseminariema: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 59 000 kronor.

8:o) Småskoleseminariema: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 38—40), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000
kronor, och under erinran om vad utskottet tidigare anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 288 och II: 452 — så vitt
här är i fråga — till Småskoleseminariema: Utrustning för
budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

44

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding,
fröken Andersson, herr Rosenberg, fröken Osvald och herr Ivar Persson;
samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Wallentheim, fru
Alvén, herrar Åkerström, Hoppe, Onsjö, Sefve och Thapper.

Reservationer:

1) av herr Malmborg i Skövde;

2) av herr Sefve.

Stockholm 1948 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

481472