Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
1
Nr 48.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändring i 1, 9, 10 och 11 kap. vattenlagen,
m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 30 april 1948 dagtecknad proposition, nr 245, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
i) Lag
om ändring i 1, 9, 10 och 11 kap. vattenlagen.
Härigenom förordnas, att 1 kap. 14 §, 9 kap. 5, 12 och 13 §§, 10 kap. 43,
44, 68 och 74 §§ samt 11 kap. 26, 27, 29, 32, 33, 36, 44, 59 och 88 §§ vattenlagen
den 28 juni 1918 (nr 523)* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, att i 11 kap. 17 § punkterna 1—59 skola i bibehållen ordning betecknas
såsom 2—60 och såsom punkt 1 införas ett nytt stadgande av nedan
angiven lydelse, samt att i 11 kap. 21, 30, 35, 37, 46, 75 och 83 §§ de
nuvarande beteckningarna å punkter i samma kapitel 17 § skola ersättas
med de i det föregående angivna nya beteckningarna.
(Gällande lydelse.)
1 KAP.
14 §.
Finnes från allmän synpunkt för
planmässigt utnyttjande av tillgänglig
vattenkraft erforderligt, att visst
strömfall tillgodogöres, och kan det
ej antagas, att den, som råder över
vattenkraften i fallet, själv kommer
att utan avsevärt dröjsmål utnyttja
det på ändamålsenligt sätt, äger Konungen
på ansökan förordna, att, om
hinder enligt 2 kap. eljest ej möter,
(Föreslagen lydelse.)
1 KAP.
14 §.
Där det från allmän synpunkt för
tillgodoseende av kraftförsörjningens
planmässiga utveckling finnes nödigt,
äger Konungen på ansökan förordna,
att strömfall, som icke år på ändamålsenligt
sätt utnyttjat, må tagas i
anspråk mot ersättning, som i 9 kap.
skils; och skall, enligt vad i denna
lag stadgas och i förordnandet föreskrivits,
strömfallet eller särskild
1 Nuvarande lydelse se beträffande 1 kap. 14 § och 9 kap. 13 § SFS 1945: 139, 9 kap. 12 §
SFS 1919:425, 10 kap. 43 och 44 §§ samt 11 kap. 21, 26, 29, 32, 36, 46, 59 och 83 §§ SFS
1941:614, 10 kap. 68 och 74 §§ samt 11 kap. 17 § SFS 1945:343, 11 kap. 27 § SFS 1939:146,
1941: 614 och 1944:87, 11 kap. 30 § SFS 1939: 146, 11 kap. 33, 37, 44, 75 och 88 §§ SFS 1946: 839
samt 11 kap. 35 § SFS 1939: 146 och 1944: 87.
1 II i han f/ till riksdat/ens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 48.
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
(Gällande lydelse.)
fallet må mot ersättning, som i 9 kap.
skils, i stället tillgodogöras av kronan,
kommun eller annan, som är beredd
att utan uppskov bebygga fallet; dock
må ej på grund av vad nu sagts rätt
att tillgodogöra vattenkraft, som tillkommer
kronan, utan riksdagens
medgivande upplåtas åt annan. Vid
meddelande av förordnande äger Konungen
föreskriva de villkor med avseende
å strömfallets utnyttjande,
som från allmän synpunkt finnas erforderliga.
Då Konungens förordnande enligt
första stycket blivit sökt, skall tillfälle
lämnas envar, som har del i strömfallet,
att avgiva yttrande i anledning av
ansökningen inom ett år från det denna
jämte erforderlig utredning i ärendet
delgivits honom. Om synnerliga
skäl därtill äro, må Konungen bestämma
kortare tid, dock minst tre
månader. Delgivning skall genom sökandens
försorg verkställas på sätt
om stämning är stadgat, dock att, om
ej utan avsevärd omgång kan utrönas,
vilka som hava del i fallet, delgivning
må ske genom kungörelse i
allmänna tidningarna och tidning inom
orten. Äro vid ansökningen fogade
ritningar eller andra handlingar
av vidlyftig beskaffenhet, äger Konungen
förordna, att de må undantagas
från delgivning.
Meddelas förordnande
Rätt att på grund av förordnande
enligt första stycket taga strömfall i
anspråk må ej från innehavaren övergå
på annan, utan att Konungen medgiver
det. Har ej den, som innehar
sådan rätt, inom ett år från det Konungens
förordnande meddelades hos
(Föreslagen lydelse.)
rätt till detsamma avstås eller upplåtas.
Ej må på grund av vad nu sagts
rätt till vattenkraft, som tillkommer
kronan, utan riksdagens medgivande
upplåtas åt annan. Vid meddelande
av förordnande äger Konungen föreskriva
de villkor med avseende å
strömfallets utnyttjande, som från
allmän synpunkt finnas erforderliga.
Då Konungens förordnande enligt
första stycket blivit sökt, skall tillfälle
lämnas envar, som har del i
strömfallet, att avgiva yttrande i anledning
av ansökningen inom ett år
från det denna jämte erforderlig utredning
i ärendet delgivits honom.
Om synnerliga skäl därtill äro, må
Konungen bestämma kortare tid,
dock minst tre månader. Delgivning
skall genom sökandens försorg verkställas
på sätt om stämning i tvistemål
är stadgat, dock att, om ej utan
avsevärd omgång kan utrönas, vilka
som hava del i fallet, delgivning må
ske genom kungörelse i allmänna tidningarna
och tidning inom orten. Äro
vid ansökningen fogade ritningar eller
andra handlingar av vidlyftig beskaffenhet,
äger Konungen förordna,
att de må undantagas från delgivning.
genast underrättas.
Rätt att på grund av förordnande
enligt första stycket taga strömfall i
anspråk må ej från innehavaren övergå
på annan, utan att Konungen medgiver
det. Den, som innehar sådan
rätt, skall inom ett år från det Konungens
förordnande meddelades hos
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
3
(Gällande lydelse.)
vattendomstolen sökt medgivande enligt
2 kap. till strömfallets bebyggande,
eller lämnas ej sådant medgivande,
vare förordnandet ej längre gällande;
och må nytt förordnande med
avseende å fallet ej utan synnerliga
skäl meddelas inom tio år därefter.
Samma lag vare, om i penningar bestämd
ersättning för vattenkraften ej
guldits inom tre månader från det
ersättningen blivit fastställd genom
utslag, som vunnit laga kraft, såvida
icke fallet enligt medgivande av ersättningstagaren
tagits i besittning
utan att ersättningen guldits, eller
om fallet ej bebygges inom tid, som
vattendomstolen bestämmer.
9 KAP.
5 §•
Hör till strömfall, vars vattenkraft
till följd av företag enligt denna lag
går för ägaren förlorad, särskilt utmål
eller är därmed eljest mark förenad,
och varder marken därefter
för ägaren onyttig eller uppkommer
synnerligt men vid dess begagnande,
då skall, där ägaren det begär, den
mark lösas.
Är vattenkraften---—--
(Föreslagen lydelse.)
vattendomstolen söka bestämmande
av ersättning, som ovan sägs; underlåtes
det, vare förordnandet ej längre
gällande; och må nytt förordnande
med avseende å fallet ej utan synnerliga
skäl meddelas inom tio år därefter.
Samma lag vare, om i penningar
bestämd ersättning ej guldits inom
tre månader från det ersättningen blivit
fastställd genom utslag, som vunnit
laga kraft, såvida icke fallet enligt
medgivande av ersättningstagaren
tagits i besittning utan att ersättningen
guldits.
Med ersättningens bestämmande
skall vattendomstolen på framställning
av den ersättningsberåttigade
låta anstå tills vidare, längst till dess
medgivande enligt 2 kap. till strömfallets
bebyggande lämnas; dock skall,
sedan fem år förflutit från det förordnande
enligt första stycket meddelades,
frågan om ersättning för vattenkraft,
som vid tiden för förordnandet
icke var tillgodogjord, upptagas
till avgörande, om den ersättningsskyldige
det begär.
9 KAP.
5 §.
Hör till strömfall, som tages i anspråk
jämlikt 1 kap. 14 § eller vars
vattenkraft till följd av företag enligt
denna lag går för ägaren förlorad,
särskilt utmål eller är därmed eljest
mark förenad, och varder marken
därefter för ägaren onyttig eller uppkommer
synnerligt men vid dess begagnande,
då skall, där ägaren det begär,
den mark lösas.
— skall lösas.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
(Gällande lydelse.)
12 §.
Skall till-----
(Föreslagen lydelse.)
12 ?.
höja ersättningen.
Vad i första stycket sågs skall äga
motsvarande tillämpning på kostnad,
som nedlagts sedan delgivning skett
av ansökan om förordnande jämlikt
1 kap. 14- § första stycket,
13 §.
Där någon---------
Tages strömfall i anspråk jämlikt
1 kap. 14 §, skall ock under villkor,
som i första stycket sägs, ersättning
utgå medelst kraftöverföring, i den
mån fastighet, till vilken vattenkraften
hört, kan anses hava behov av
kraft. Samma lag vare, om vattenkraften
varit avsedd för viss anläggning
eller ort, till vilken ersättningstagaren
är berättigad att överföra
kraftbelopp, som tillerkännes honom,
och den anläggning eller ort kan anses
hava behov av kraften.
Kraft, som
13 §.
— av kraft.
Tages strömfall i anspråk jämlikt
1 kap. 14 § och avgöres ersättningsfrågan
i samband med att medgivande
enligt 2 kap. till fallets bebyggande
lämnas, skall ock under villkor, som
i första stycket sägs, ersättning utgå
medelst kraftöverföring, i den mån
fastighet, till vilken vattenkraften
hört, kan anses hava behov av kraft.
Samma lag vare, om vattenkraften
varit avsedd för viss anläggning eller
ort, till vilken ersättningstagaren är
berättigad att överföra kraftbelopp,
som tillerkännes honom, och den anläggning
eller ort kan anses hava behov
av kraften,
avsedda anläggning.
10 KAP.
43 §.
År fråga om sänkning eller uttappning
av sjö eller reglering av vattnets
avrinning ur sådant vattenområde
eller kan företag, som eljest avses i
32 § 1—3 mom., antagas beröra fiskeintresse
av någon betydelse, skall
avskrift av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen utan dröjsmål av
förrättningsmannen översändas till
lantbruksstyrelsen. Finner denna uppenbart,
att fiskens upp- och nedgång
10 KAP.
43 §.
Är fråga om sänkning eller uttappning
av sjö eller reglering av vattnets
avrinning ur sådant vattenområde
eller kan företag, som eljest avses i
32 § 1—3 mom., antagas beröra fiskeintresse
av någon betydelse, skall
avskrift av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen utan dröjsmål av
förrättningsmannen översändas till
fiskeristyrelsen. Finner denna uppenbart,
att fiskens upp- och nedgång
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
5
(Gällande lydelse.)
eller eljest fiskeintresse icke kan
röna inverkan av företaget, skall
meddelande härom skyndsamt lämnas
förrättningsmannen; i annat fall
förordne styrelsen fiskeritjänsteman
att under syneförrättningen till förrättningsmannen
avgiva yttrande,
huruvida fiskerinäring av betydenhet
kan genom företaget lida väsentligt
förfång, så ock vilka särskilda
åtgärder kunna erfordras till skydd
för fisket.
Kan yttrande, som ovan nämnts,
icke avgivas utan att undersökning
å platsen äger rum, ankomme på
Konungens befallningshavande att
efter inkommen anmälan därom uppdraga
åt den av lantbruksstyrelsen
förordnade eller ock annan av styrelsen
föreslagen fiskeritjänsteman att,
såvitt angår företagets inverkan å
fisket, såsom sakkunnig biträda vid
förrättningen ävensom i frågan avgiva
utlåtande.
44 §.
Beträffande företag, som avses i
32 § 4 mom., skall avskrift av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen
utan dröjsmål avsändas till
fisketillsynsmyndigheten.
Avskrift av----— Konung»
(Föreslagen lydelse.)
eller eljest fiskeintresse icke kan
röna inverkan av företaget, skall
meddelande härom skyndsamt lämnas
förrättningsmannen; i annat fall
förordne styrelsen fiskeritjänsteman
att under syneförrättningen till förrättningsmannen
avgiva yttrande,
huruvida fiskerinäring av betydenhet
kan genom företaget lida väsentligt
förfång, så ock vilka särskilda
åtgärder kunna erfordras till skydd
för fisket.
Kan yttrande, som ovan nämnts,
icke avgivas utan att undersökning
å platsen äger rum, ankomme på
Konungens befallningshavande att
efter inkommen anmälan därom uppdraga
åt den av fiskeristyrelsen förordnade
eller ock annan av styrelsen
föreslagen fiskeritjänsteman att,
såvitt angår företagets inverkan å
fisket, såsom sakkunnig biträda vid
förrättningen ävensom i frågan avgiva
utlåtande.
44 §.
Beträffande företag, som avses i
32 § 4 mom., skall avskrift av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen
utan dröjsmål avsändas till
fiskeristyrelsen.
is befallningshavande.
68 §. 68 §.
Har i-------angående företaget.
Har fiskeritjänsteman-----—-av företaget.
I fråga om företag enligt 8 kap. I fråga om företag enligt 8 kap.
skall ock avskrift av förslaget till ut- skall ock avskrift av förslaget till utlåtande
översändas till fisketillsyns- låtande översändas till fiskeristyrelmyndigheten.
sen.
74 §. 74 §.
Avskrift av — — •— -----nämnda ställen.
I andra -— —-----avskrift därav.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
Har fiskeritjänsteman----—---av företaget.
I fråga om företag enligt 8 kap.
skall avskrift av utlåtandet eller meddelande
jämte underrättelse, som i
första stycket sägs, översändas till
fisketillsynsmyndigheten.
11 KAP.
17 §.
1. ansökan om prövning jämlikt
2 kap. 20 §, huruvida och under vilka
villkor byggande i vatten må ske;
26 §.
Ansökan, som i 17 § 1—21 sägs,
skall göras skriftligen och ingivas till
vattenrättsdomaren i det antal exemplar,
som finnes nedan för varje
fall föreskrivet.
27 §.
1 mom. Ansökan enligt 17 § 1 skall
vara åtföljd av de ritningar jämte
beskrivning och andra handlingar
samt innehålla de upplysningar, vilka
erfordras för bedömande av det
tillämnade företagets beskaffenhet,
omfattning och verkningar. Särskilt
skola så fullständigt som möjligt uppgivas
den eller de fastigheter, varå
byggandet skall ske eller vilka företaget
eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs
angår, vederbörande ägares och nytt
-
I fråga om företag enligt 8 kap.
skall avskrift av utlåtandet eller meddelande
jämte underrättelse, som i
första stycket sägs, översändas till
fiskeristyrelsen.
11 KAP.
17 §.
1. ansökan jämlikt 1 kap. 14 § om
bestämmande av ersättning för rätt
att taga strömfall i anspråk;
26 §.
Ansökan, som i 17 § 1—22 sägs,
skall göras skriftligen och ingivas till
vattenrättsdomaren i det antal exemplar,
som finnes nedan för varje
fall föreskrivet.
27 §.
1 mom. Ansökan enligt 17 § 1 skall
vara åtföljd av de ritningar jämte
beskrivning rörande strömfallets läge
och beskaffenhet samt innehålla
de upplysningar i övrigt, som erfordras
för ersättningsfrågans bedömande.
Uppgift skall lämnas å de ersättningsbelopp
sökanden förmenar böra
utgå.
2 mom. Ansökan enligt 17 § 2 skall
vara åtföljd av de ritningar jämte
beskrivning och andra handlingar
samt innehålla de upplysningar, vilka
erfordras för bedömande av det
tillämnade företagets beskaffenhet,
omfattning och verkningar. Särskilt
skola så fullständigt som möjligt uppgivas
den eller de fastigheter, varå
byggandet skall ske eller vilka företaget
eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs
angår, vederbörande ägares och nytt
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
7
(Gällande lydelse.)
janderättshavares namn och hemvist
samt, om företaget ej är av större omfattning,
de ersättningsbelopp sökanden
förmenar böra till följd av företaget
utgå till dylik fastighetsägare
eller andra. Är fråga om utförande
av byggnad för vattens tillgodogörande,
skall uppgift lämnas å det område,
med vilket, enligt sökandens
åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande
lämpligen bör vara för framtiden
förenad. Beträffande anläggning
för uttagande av vattenkraft
varde därjämte storleken av den vattenkraft,
som beräknas kunna vid
lågvatten uttagas genom anläggningen,
uppgiven.
1 fråga om ansökan enligt 17 § 2,
3, 4, 6, 7, 8, 10 och 18 skall vad i
första stycket stadgas i tillämpliga
delar lända till efterrättelse; dock
vare ej erforderligt att i ansökan enligt
17 § 18 rörande företag, som avses
i 8 kap., uppgiva fastighet, vilken
av företaget beröres allenast genom
förorening, i annat fall än då fråga
är om bestämmande av ersättning
därför.
2 mom. Ansökan, som i 17 § 5 och
17 sägs, skall vara åtföljd av den beskrivning
å byggnadens eller anläggningens
läge och beskaffenhet samt
innehålla de upplysningar i övrigt,
som erfordras för bedömande av
verkningarna utav byggnadens utrivande
eller anläggningens bortskaffande.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning beträffande ansökan,
som i 17 §9 sägs.
3 mom. I ansökan jämlikt 17 § 13,
74 och 15 skall uppgivas, såvitt möjligt,
vilka bebyggda strömfall eller
med fast fiskebyggnad försedda fis
-
(Föreslagen lydelse.)
janderättshavares namn och hemvist
samt, om företaget ej är av större omfattning,
de ersättningsbelopp sökanden
förmenar böra till följd av företaget
utgå till dylik fastighetsägare
eller andra. Är fråga om utförande
av byggnad för vattens tillgodogörande,
skall uppgift lämnas å det område,
med vilket, enligt sökandens
åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande
lämpligen bör vara för framtiden
förenad. Beträffande anläggning
för uttagande av vattenkraft
varde därjämte storleken av den vattenkraft,
som beräknas kunna vid
lågvatten uttagas genom anläggningen,
uppgiven.
I fråga om ansökan enligt 17 § 3,
4, 5, 7, 8,9,11 och 19 skall vad i första
stycket stadgas i tillämpliga delar
lända till efterrättelse; dock vare ej
erforderligt att i ansökan enligt 17 §
19 rörande företag, som avses i 8 kap.,
uppgiva fastighet, vilken av företaget
beröres allenast genom förorening,
i annat fall än då fråga är om
bestämmande av ersättning därför.
3 mom. Ansökan, som i 17 § 6 och
18 sägs, skall vara åtföljd av den beskrivning
å byggnadens eller anläggningens
läge och beskaffenhet samt
innehålla de upplysningar i övrigt,
som erfordras för bedömande av
verkningarna utav byggnadens utrivande
eller anläggningens bortskaffande.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning beträffande ansökan,
som i 17 § 10 sägs.
4 mom. I ansökan jämlikt 17 § 74,
15 och 16 skall uppgivas, såvitt möjligt,
vilka bebyggda strömfall eller
med fast fiskebyggnad försedda fis
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
(Gällande lydelse.)
ken saken må angå samt, då ansökningen
avser utförande eller godkännande
av visst arbete, å vilken fastighet
arbetet skall utföras eller är utfört,
så ock beträffande egendom,
som nu nämnts, ägares och nyttjanderättshavares
namn och hemvist.
4 mom. Då ansökan göres enligt
17 § 20, skall sökanden förete bevis
därom, huruvida den fastighet, varifrån
rättigheten till överförd kraft
skall överflyttas, är besvärad med inteckning,
ävensom de överenskommelser,
som i ärendet må hava träffats
med inteckningshavare. Ansökningen
skall därjämte innehålla uppgift
å den plats, dit kraften önskas
för framtiden överförd, samt vara åtföljd
av plan för den erforderliga ledningens
sträckning.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning beträffande ansökan
enligt 17 § 21 om överflyttning av
rättighet till vatten.
29 §.
I mål, som i 27 § 1, 2 och 3 mom.
avses, skola samtliga ansökningshandlingar
ingivas i sex samt i övriga
ansökningsmål i tre exemplar. Där
så finnes erforderligt, må vattenrättsdomaren
föreskriva, att ytterligare ett
eller flera exemplar skola ingivas.
Hava ansökningshandlingar--
(Föreslagen lydelse.)
ken saken må angå samt, då ansökningen
avser utförande eller godkännande
av visst arbete, å vilken fastighet
arbetet skall utföras eller är utfört,
så ock beträffande egendom,
som nu nämnts, ägares och nyttjanderättshavares
namn och hemvist.
5 mom. Då ansökan göres enligt
17 § 21, skall sökanden förete bevis
därom, huruvida den fastighet, varifrån
rättigheten till överförd kraft
skall överflyttas, är besvärad med inteckning,
ävensom de överenskommelser,
som i ärendet må hava träffats
med inteckningshavare. Ansökningen
skall därjämte innehålla uppgift
å den plats, dit kraften önskas
för framtiden överförd, samt vara åtföljd
av plan för den erforderliga
ledningens sträckning.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning beträffande ansökan
enligt 17 § 22 om överflyttning av
rättighet till vatten.
29 §.
I mål, som i 27 § 1 och 5 mom. avses,
skola samtliga ansökningshandlingar
ingivas i tre samt i övriga ansökningsmål
i sex exemplar. Där så
finnes erforderligt, må vattenrättsdomaren
föreskriva, att ytterligare ett
eller flera exemplar skola ingivas.
----förklaras förfallen.
32 §. 32 §.
Äro ansökningshandlingarna--— utfärda kungörelse.
Kungörelsen skall---skola ingivas.
I mål, som avses i 17 § 1—12, 17, I mål, som avses i 17 § 1—13, 18,
18, 20 och 21, skola i kungörelsen de 19, 21 och 22, skola i kungörelsen de
fastigheter, om vilka uppgift skall fastigheter, om vilka uppgift skall
lämnas i ansökningen, namngivas el- lämnas i ansökningen, namngivas eller,
i den mån det kan ske på oför- ler, i den mån det kan ske på oförtydbart
sätt, utmärkas medelst ge- tydbart sätt, utmärkas medelst ge
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
9
(Gällande lydelse.)
mensam geografisk eller annan beteckning,
varjämte, där sökanden vill
med tillärnad byggnad tillgodogöra
sig annan tillhörig vattenkraft, särskild
uppgift därom skall lämnas. I
mål, som avses i 17 § 13, lb och 15,
skall i kungörelsen uppgivas, vilka
bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad
försedda fisken saken må
angå, så ock, då ansökningen avser
utförande eller godkännande av visst
arbete, å vilken fastighet arbetet skall
utföras eller är utfört.
Innefattar ansökan---i företaget.
Om kungörelsens---- finnes stadgat
(Föreslagen lydelse.)
mensam geografisk eller annan beteckning,
varjämte, där sökanden vill
med tillärnad byggnad tillgodogöra
sig annan tillhörig vattenkraft, särskild
uppgift därom skall lämnas. I
mål, som avses i 17 § 14, 15 och 16,
skall i kungörelsen uppgivas, vilka
bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad
försedda fisken saken må
angå, så ock, då ansökningen avser
utförande eller godkännande av visst
arbete, å vilken fastighet arbetet skall
utföras eller är utfört.
Är fråga om ansökan, varom i 17 §
14 och 19 förmäles, skall kungörelse
enligt denna § eller 61 § första stycket
utfärdas allenast, då vattenrättsdomaren
prövar det nödigt. Utfärdas
ej sådan kungörelse, skall dock tiden
och stället för vattendomstolens sammanträde
sist å tjuguförsta dagen
förut kungöras på sätt i 33 § första
stycket sägs.
Är fråga om ansökan, varom i 17 §
15 och 20 förmäles, skall kungörelse
enligt denna § eller 61 § första stycket
utfärdas allenast, då vattenrättsdomaren
prövar det nödigt. Utfärdas
ej sådan kungörelse, skall dock tiden
och stället för vattendomstolens sammanträde
sist å tjuguförsta dagen
förut kungöras på sätt i 33 § första
stycket sägs.
Huruledes mål---andra stycket.
33 §.
Kungörelse, som i 32 § sägs, skall
genom vattenrättsdomarens försorg
dels för uppläsande så snart ske kan
i kyrkan genast avsändas, i mål, som
i 17 § 1—12 samt 17, 18, 20 och 21
avses, till pastorsämbetet i den eller
de församlingar, där fastigheter, som
omförmälas i kungörelsen, äro belägna,
i mål, som avses i 17 § 13, 14, 15
och 16, till pastorsämbetet i den eller
de församlingar, där den del av farleden
eller flottleden, varom fråga är,
framgår, samt i mål, som avses i 17 §
19, till pastorsämbetet i den eller de
församlingar, i vilka ansökan om företaget
förut kungjorts, dels ock
33 §.
Kungörelse, som i 32 § sägs, skall
genom vattenrättsdomarens försorg
dels för uppläsande så snart ske kan
i kyrkan genast avsändas, i mål, som
i 17 § 1—13 samt 18, 19, 21 och 22
avses, till pastorsämbetet i den eller
de församlingar, där fastigheter, som
omförmälas i kungörelsen, äro belägna,
i mål, som avses i 17 § 14, 15, 16
och 17, till pastorsämbetet i den eller
de församlingar, där den del av farleden
eller flottleden, varom fråga är,
framgår, samt i mål, som avses i 17 §
20, till pastorsämbetet i den eller de
församlingar, i vilka ansökan om företaget
förut kungjorts, dels ock
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
(Gällande lydelse.)
inom tio dagar införas i en eller flera
av ortens tidningar så ock, där fråga
ej allenast är om företag enligt 7 eller
8 kap., i allmänna tidningarna. Ett
exemplar av kungörelsen skall tillika
med ett exemplar av ansökningshandlingarna
ofördröj ligen sändas till det
eller de ställen, som i kungörelsen angivits.
Vattenrättsdomaren skall därjämte,
såframt i målet är fråga om ansökan
enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9,
10, 13, 14, 15 eller 18, utan dröjsmål
i betalt öppet brev eller brevkort å
posten avlämna underrättelse om
kungörelsens utfärdande, om det eller
de ställen, varest handlingarna i
målet hållas för parterna tillgängliga,
samt om den för erinringars avgivande
bestämda tiden till envar i
ansökningen uppgiven eller eljest för
honom känd ägare av fastighet, som
i kungörelsen omförmäles, så ock till
de kända nyttjanderättshavare, vilkas
rätt beröres i saken. Underrättelsen
skall adresseras till den fastighet,
varom fråga är, såvitt ej säker kunskap
vinnes om annan adress inom
landet för mottagaren. Varder efter
ty i 37 § sägs kungörelsen delgiven
viss sakägare, erfordras ej underrättelse,
som nu sagts, till sådan sakägare.
Där sakägare---nu sagts.
Är jord — — — sätt underrättad.
Ägare av--- — fastighetens äga
(Föreslagen lydelse.)
inom tio dagar införas i en eller flera
av ortens tidningar så ock, där fråga
ej allenast är om företag enligt 7 eller
8 kap., i allmänna tidningarna. Ett
exemplar av kungörelsen skall tillika
med ett exemplar av ansökningshandlingarna
ofördröjligen sändas till det
eller de ställen, som i kungörelsen
angivits.
Vattenrättsdomaren skall därjämte,
såframt i målet är fråga om ansökan
enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8,
9, 10, 11, 14, 15, 16 eller 19, utan
dröjsmål i betalt öppet brev eller
brevkort å posten avlämna underrättelse
om kungörelsens utfärdande,
om det eller de ställen, varest handlingarna
i målet hållas för parterna
tillgängliga, samt om den för erinringars
avgivande bestämda tiden till
envar i ansökningen uppgiven eller eljest
för honom känd ägare av fastighet,
som i kungörelsen omförmäles,
så ock till de kända nyttjanderättshavare,
vilkas rätt beröres i saken.
Underrättelsen skall adresseras till
den fastighet, varom fråga är, såvitt
ej säker kunskap vinnes om annan
adress inom landet för mottagaren.
Varder efter ty i 37 § sägs kungörelsen
delgiven viss sakägare, erfordras
ej underrättelse, som nu sagts, till
sådan sakägare.
36 §.
I mål, som avses i 27 § 1 mom.,
skall, där fråga ej allenast är om vattentäkt
eller om företag enligt 8 kap.,
ett exemplar av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen utan dröjsmål
av vattenrättsdomaren översän
-
36 §.
I mål, som avses i 27 § 2 mom.,
skall, där fråga ej allenast är om vattentäkt
eller om företag enligt 8 kap.,
ett exemplar av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen utan dröjsmål
av vattenrättsdomaren översän
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
11
(Gällande lydelse.)
das till lantbruksstyrelsen. Finner
denna uppenbart, att fiskens uppoch
nedgång eller eljest fiskeriintresse
icke kan röna inverkan av det företag,
varom fråga är, skall meddelande
härom skyndsamt lämnas vattenrättsdomaren;
i annat fall förordne
styrelsen fiskeritjänsteman att
inom den för erinringars framställande
bestämda tid till vattenrättsdomaren
avgiva yttrande, huruvida fiskerinäring
av betydenhet kan genom företaget
lida väsentligt förfång, så ock
vilka särskilda åtgärder utöver vad
sökanden må hava föreslagit kunna
erfordras till skydd för fisket. Då
meddelande av lantbruksstyrelsen,
som nyss nämnts, eller yttrande av
fiskeritjänstemannen avgives, skola
ansökningshandlingarna återställas
till vattenrättsdomaren.
Vad nu sagts gälle ock beträffande
mål enligt 27 § 2 och 3 mom., såframt
ej ansökningen angår fråga, varav
fisket uppenbarligen icke kan röna
inverkan.
Kan yttrande, som ovan nämnts,
icke avgivas utan att undersökning å
platsen äger rum, ankomme på vattenrättsdomaren
att efter inkommen
anmälan därom uppdraga åt den av
lantbruksstyrelsen förordnade eller
ock annan av styrelsen föreslagen fiskeritjänsteman
att åt vattendomstolen
verkställa undersökning och avgiva
utlåtande, som i 45 § sägs.
Är fråga------Konung
(Föreslagen lydelse.)
das till fiskeristyrelsen. Finner denna
uppenbart, att fiskens upp- och
nedgång eller eljest fiskeriintresse
icke kan röna inverkan av det företag,
varom fråga är, skall meddelande
härom skyndsamt lämnas vattenrättsdomaren;
i annat fall förordne
styrelsen fiskeritjänsteman att inom
den för erinringars framställande bestämda
tid till vattenrättsdomaren
avgiva yttrande, huruvida fiskerinäring
av betydenhet kan genom företaget
lida väsentligt förfång, så ock vilka
särskilda åtgärder utöver vad sökanden
må hava föreslagit kunna erfordras
till skydd för fisket. Då meddelande
av fiskeristyrelsen, som nyss
nämnts, eller yttrande av fiskeritjänstemannen
avgives, skola ansökningshandlingarna
återställas till vattenrättsdomaren.
Vad nu sagts gälle ock beträffande
mål enligt 27 § 3 och 4 mom., såframt
ej ansökningen angår fråga, varav
fisket uppenbarligen icke kan röna
inverkan.
Kan yttrande, som ovan nämnts,
icke avgivas utan att undersökning å
platsen äger rum, ankomme på vattenrättsdomaren
att efter inkommen
anmälan därom uppdraga åt den av
fiskeristyrelsen förordnade eller ock
annan av styrelsen föreslagen fiskeritjänsteman
att åt vattendomstolen
verkställa undersökning och avgiva
utlåtande, som i 45 § sägs.
ns befallningshavande.
44 §.
Är i målet fråga om inlösen av område,
som utgör del av fastighet, äge
vad i 10 kap. 25 § andra stycket är
stadgat motsvarande tillämpning.
44 §.
Är i målet fråga om inlösen av område,
som utgör del av fastighet, äge
vad i 10 kap. 25 § andra stycket är
stadgat motsvarande tillämpning.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
(Gällande lydelse.)
59 §.
Av de--------— —
Är fråga om företag enligt 8 kap.,
skall avskrift av utslaget utan dröjsmål
översändas till fisketillsynsmyndigheten.
88 §.
Angående offentliggörande av kungörelse,
som i 87 § sägs, gälle beträffande
mål, som avse företag enligt
6 kap., vad i 33 § första stycket finnes
stadgat i fråga om mål enligt
17 § 13, 14, 15 och 16 men i andra
fall vad nämnda lagrum föreskriver
beträffande mål, som omförmälas i
17 § 1—12, samt 17, 18, 20 och 21;
dock vare i fråga om företag enligt
7 eller 8 kap. ej erforderligt, att kungörelsen
införes i allmänna tidningarna.
Är sådant företag av mindre
omfattning och berör det allenast viss
eller vissa sakägare, må kungörelsen,
i stället för att införas i en eller flera
ortstidningar, delgivas envar sakägare.
Kungörelsen varde —
Angå besvär —
Där i---
(Föreslagen lydelse.)
Samma lag vare, då målet rör bestämmande
av ersättning för strömfall,
som skall avstås jämlikt 1 kap. 14 §
och utgör del av fastighet.
59 §.
angivna ställen.
Är fråga om företag enligt 8 kap.,
skall avskrift av utslaget utan dröjsmål
översändas till fiskeristyrelsen.
88 §.
Angående offentliggörande av kungörelse,
som i 87 § sägs, gälle beträffande
mål, som avse företag enligt
6 kap., vad i 33 § första stycket finnes
stadgat i fråga om mål enligt 17 §
14, 15, 16 och 17 men i andra fall vad
nämnda lagrum föreskriver beträffande
mål, som omförmälas i 17 § 1
—13 samt 18, 19, 21 och 22; dock
vare i fråga om företag enligt 7 eller
8 kap. ej erforderligt, att kungörelsen
införes i allmänna tidningarna. Är sådant
företag av mindre omfattning
och berör det allenast viss eller vissa
sakägare, må kungörelsen, i stället
för att införas i en eller flera ortstidningar,
delgivas envar sakägare.
— mottaga förrättningshandlingarna.
--nämnda intressen.
motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1948.
Andra tagutskottets utlåtande nr 48.
13
2) Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 20 decemher 1946 (nr 781) om
kontroll å överlåtelse av vattenkraft.
Härigenom förordnas, att lagen den 20 december 1946 om kontroll å
överlåtelse av vattenkraft, vilken lag gäller till och med den 30 juni 1948,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1953 eller den tidigare
dag Konungen bestämmer.
3) Lag
angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 30 juni 1913 (nr 97) om ge
mensamhetsfiske.
Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 30 juni 1913 om gemensamhetsfiske
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.)
5 §-
Uppstår fråga------—
Till hållande av sådan förrättning
förordne Konungens befallningshavande,
efter ansökning av delägare,
statens fiskeritjänsteman eller,
vid förfall för honom, annan sakkunnig,
som är av lantbruksstyrelsen
godkänd. I ansökningen skola uppgivas
fiskevattnets belägenhet och omfattning
ävensom, såvitt ske kan, de
fastigheter saken angår samt ägarnas
och innehavarnas namn och hemvist.
(Föreslagen lydelse.)
5§.
— — på stället.
Till hållande av sådan förrättning
förordne Konungens befallningshavande,
efter ansökning av delägare,
statens fiskeritjänsteman eller,
vid förfall för honom, annan sakkunnig,
som är av fiskeristyrelsen godkänd.
I ansökningen skola uppgivas
tiskevattnets belägenhet och omfattning
ävensom, såvitt ske kan, de fastigheter
saken angår samt ägarnas
och innehavarnas namn och hemvist.
Denna lag tråder i kraft den 1 juli
1948.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
4) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 20 juni 1941 (nr 615) om
tillsyn över vattendrag, sjöar och andra vattenområden.
Härigenom förordnas, att 2, 7, 8, 11 och 12 §§ lagen den 20 juni 1941 om
tillsyn över vattendrag, sjöar och andra vattenområden skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.)
2 §.
Tillsyn ur fiske- och naturskyddssynpunkt
skall under lantbruksstyrelsens
inseende utövas av en myndighet,
benämnd fisketillsynsmyndigheten.
Om tillsyn------— —
(Föreslagen lydelse.)
2 §•
Tillsyn ur fiske- och naturskyddssynpunkt
skall utövas av fiskeristyrelsen.
är stadgat.
7 §• 7 §.
Tillsyn ur--- — -------särskilt stadgas.
I den mån så lämpligen kan ske
skall ock fisketillsynsmyndigheten
utöva tillsyn ur hälsovårdssynpunkt.
Om tillsynsmyndighetens befogenheter
gälle vad i 3 och 4 §§ är stadgat.
8 §.
Länsstyrelsen äger ■— -------
Har ej särskild person förordnats,
äger fisketillsynsmyndigheten, utan
särskilt uppdrag, föra sådan talan.
11 §•
Fisketillsynsmyndigheten äger, i
den mån för utförande av dess uppdrag
så erfordras, rätt att vinna tillträde
till fabrik eller annan anläggning,
evad den är i bruk eller ej,
ävensom att företaga undersökningar
inom område som hör till anläggningen
eller å annan plats där undersökning
kan vara erforderlig.
I den mån så lämpligen kan ske
skall ock fiskeristyrelsen utöva tillsyn
ur hälsovårdsynpunkt. Om styrelsens
befogenheter gälle vad i 3 och
4 §§ är stadgat.
8 §•
--— 5 § sägs.
Har ej särskild person förordnats,
äger fiskeristyrelsen föra sådan talan.
11 §•
Fiskeristyrelsen äger, i den mån
för utförande av dess uppdrag så erfordras,
rätt att vinna tillträde till
fabrik eller annan anläggning, evad
den är i bruk eller ej, ävensom att
företaga undersökningar inom område
som hör till anläggningen eller å
annan plats där undersökning kan
vara erforderlig.
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
15
(Gällande lydelse.)
Vad nu sagts skall, oavsett om tillsynsmyndigheten
är tillstädes, jämväl
gälla fiskeritjänsteman eller annan
som biträder tillsynsmyndigheten
ävensom sådan särskild tillsyningsman
som avses i 9 §.
12 §.
Innehavare av anläggning, från vilken
avloppsvatten utsläppes i vattendrag,
sjö eller annat vattenområde,
är skyldig att på begäran lämna fisketillsynsmyndigheten
eller den som
biträder denna eller särskild tillsyningsman
erforderliga upplysningar
angående anläggningen.
(Föreslagen lydelse.)
Vad nu sagts skall jämväl gälla fiskeritjänsteman
eller annan som biträder
styrelsen ävensom sådan särskild
tillsyningsman som avses i 9 §.
12 §.
Innehavare av anläggning, från vilken
avloppsvatten utsläppes i vattendrag,
sjö eller annat vattenområde,
är skyldig att på begäran lämna fiskeristyrelsen
eller den som biträder
denna eller särskild tillsyningsman
erforderliga upplysningar angående
anläggningen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
19i8.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft fem
i anledning av densamma väckta motioner, nämligen
inom förstå kammaren
nr 406 av herr Andrén m. fl.,
nr 407 av herr Andersson, Elon, m. fl. och
nr 408 av herr Lundgren ävensom
inom andra kammaren
nr 575 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl. och
nr 576 av herr Ohlin m. fl.
I motionerna 1:406 och 11:575, vilka äro likalydande, har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 245, såvitt
densamma avser förslag till ändring av 1 kap. 14 § vattenlagen och därmed
sammanhängande följdändringar i 9 och 11 kap. vattenlagen».
I motionerna 1:407 och 11:576, vilka jämväl äro likalydande, har hemställts,
»att riksdagen ville avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 245 med
förslag till ändring i 1, 9, 10 och 11 kapitlen vattenlagen m. m. i den mån
propositionen avser utsträckning av Konungens rätt alt strömfall må tagas i
anspråk mot ersättning, som skils i 9 kap. samma lag».
I motionen I: 408 har hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av propositionen
nr 245 ville besluta
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
dels att den föreslagna första punkten av 1 kap. 14 § måtte erhålla följande
ändrade lydelse: ''Där det från allmän synpunkt för tillgodoseende av
kraftförsörjningens planmässiga utveckling finnes nödigt, äger Konungen
på ansökan förordna, att strömfall, som icke är på ändamålsenligt sätt
utnyttjat, må av annan än den, som råder över vattenkraften i fallet, tagas
i anspråk mot ersättning, som i 9 kap. skils; och ...’,
dels att det föreslagna sista stycket av 1 kap. 14 § måtte utgå och sagda
stycke erhålla följande ändrade lydelse: ''Med ersättningens bestämmande
skall vattendomstolen på framställning av den ersättningsberättigade låta
anstå tills vidare, längst till dess medgivande enligt 2 kap. till strömfallets
bebyggande lämnas.’»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen
framlagda lagförslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna
åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionen
och motionerna.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I vattenlagen infördes år 1945 vissa bestämmelser om rätt att expropriera
vattenkraft. Dessa innebära, att strömfall kan bli föremål för expropriation
då dess bebyggande är aktuellt. I propositionen föreslås sådan ändring i
dessa bestämmelser, att möjlighet till expropriation på ett tidigare stadium
beredes. Förslaget om ändring i vattenlagen upptager sålunda såsom
expropriationsförutsättning, att strömfallets ianspråktagande skall finnas
nödigt från allmän synpunkt för tillgodoseende av kraftförsörjningens planmässiga
utveckling. Enligt förslaget skall exproprianten inom ett år från
expropriationsförordnandet hos vattendomstolen göra ansökan om fastställande
av ersättning för expropriationsrätten. Med ersättningens bestämmande
skall vattendomstolen likväl på framställning av den ersättningsberättigade
låta anstå tills vidare, längst till dess medgivande till strömfallets
utbyggande lämnas. Frågan om ersättning för icke tillgodogjord vattenkraft
skall dock, sedan fem år förflutit från expropriationsförordnandet,
upptagas till avgörande, om den ersättningsskyldige begär det. Ersättning
medelst krattöverföring kan enligt förslaget påkallas blott om ersättningsfrågan
avgöres i samband med utbyggnadsmedgivandet.
Ytterligare föreslås i propositionen, att lagen om kontroll å överlåtelse av
vattenkraft skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1953 eller
den tidigare dag Kungl. Maj :t bestämmer.
Slutligen upptager propositionen förslag om vissa lagändringar, vilka föranledas
av förslaget om inrättande av en fiskeristyrelse.
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
17
Utskottet.
Den fortgående industrialiseringen i vårt land har medfört, att kraftförsörjningen
kommit att få allt större betydelse. För att vår industri skall
kunna behålla sin konkurrensförmåga är det av största betydelse, att det
finnes god tillgång på billig kraft. Industriens kraftbehov har under senare
år i allt större utsträckning tillgodosetts genom inhemsk elektrisk energi,
vilken ersatt utländska fossila bränslen. Det är angeläget, att industrien under
de närmaste åren erhåller det tillskott av elektrisk kraft, som erfordras
för att dess utbyggnad skall kunna fortgå i planerad omfattning, och att
priset på den nyutbyggda kraften icke drives i höjden. Även för övriga förbrukare
av elektrisk energi är det givetvis ett intresse, att den nuvarande
knappheten på elektrisk kraft bringas att upphöra snarast möjligt och att
den elektriska kraften i fortsättningen kan erhållas till skäligt pris.
Den kraftiga utbyggnaden av våra vattenkrafttillgångar de senaste årtiondena
har medfört stigande efterfrågan på vattenkraft samtidigt som tillgången
på högvärdig outbyggd vattenkraft minskat. Som en följd härav ha
kunnat förmärkas tendenser till spekulation i vattenkraft. Därest priserna
på råkraften bringas att stiga, inverkar detta givetvis på elektricitetspriserna.
Det är därför ett samhällsintresse, att priserna på råkraften hållas nere
på en skälig nivå.
För att försvåra fortsatt spekulation infördes 1945 en bestämmelse i 1
kap. 14 § vattenlagen av innehåll att — om den som råder över ett strömfall,
vilket från allmän synpunkt synes böra tillgodogöras, icke kan antagas
själv komma att utan oskäligt dröjsmål utnyttja fallet på ändamålsenligt
sätt — fallet må tagas i anspråk av annan, som är beredd att utan uppskov
bebygga fallet. Vidare har år 1946 antagits en lag om kontroll å överlåtelse
av vattenkraft. Genom denna lag, som gäller t. o. m. den 30 juni 1948, har
skäligheten av det vid mera omfattande överlåtelser av vattenkraft utgående
vederlaget underkastats Kungl. Maj :ts prövning. Ytterligare kan nämnas, att
den Kungl. Maj :t enligt 1902 års lag om elektriska anläggningar tillagda
möjligheten att vägra koncession för byggande av kraftledningar kan användas
för att hindra prisuppdrivande och med en planmässig kraftförsörjning
icke förenliga köp av vattenkraft. Vägran att transitera kraft på statens stamlinjer
kan även användas för att tjäna samma ändamål.
I motionerna I: 406 och I: 407 samt II: 575 och II: 576 har gjorts gällande,
att tillräckliga lagliga möjligheter att stävja spekulation i vattenkraft skulle
finnas och att ytterligare lagstiftning för främjande av detta syfte skulle
vara överflödig.
Obestridligen har införandet av priskontroll vid överlåtelser av vattenkraft
haft en hämmande inverkan på spekulationen. Utskottet är emellertid av
den uppfattningen, att den gällande lagstiftningen icke erbjuder möjlighet
att tillräckligt effektivt hindra spekulationstendenserna. Kontrollagen torde
kunna kringgås av fördomsfria kontrahenter. Vidare är det icke otänkbart,
2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 1 avd. Nr 48.
18
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
att särskilt ägare av icke utbyggnadsmogna strömfall, vilka ägare icke behöva
riskera, att fallen omedelbart skola exproprieras, behålla dessa i spekulativt
syfte i förhoppning att kontrollagen skall upphöra att gälla. Utskottet
delar föredragande departementschefens uppfattning, att de åtgärder,
som nu väljas, böra innebära en bestående lösning och vara ägnade att
effektivt hindra spekulation även sedan vattenkraftens utbyggnad nått ett
framskridet stadium och reserverna av outbyggd kraft krympt samman.
Den föreslagna ändringen av vattenlagen därhän, att expropriation av strömfall
blir möjlig även för tillgodoseende av framtida kraftbehov, synes ägnad
att verka hämmande på fortsatt spekulation i vattenkraft. Enligt utskottets
uppfattning bör emellertid expropriationslagstiftningen kompletteras genom
kontroll av de vid överlåtelser utgående priserna. Expropriation är ett omständligt
förfarande. Härtill kommer, att den, som önskar förvärva ett
strömfall, aldrig kan taga för visst, att hans expropriationsansökan beviljas.
Med hänsyn härtill kan den, som är angelägen att förvärva ett fall, tänkas
vara benägen att söka förvärva fallet genom frivillig överenskommelse även
om han därvid skulle bli nödsakad att betala ett högre pris än det, som
skulle utgå vid expropriation. Priskontrollen är i dylika fall ägnad att hindra
uttagande av överpris.
De, som äro motståndare till en skärpning av lagstiftningen i syfte att
motverka spekulation i vattenkraft, ha framhållit, att naturkraftprisets inverkan
på priset för elektrisk kraft är jämförelsevis ringa. Det förtjänar
emellertid påpekas, att detta förhållande kan medföra, att en kraftproducent
frestas att betala ett relativt sett mycket högt pris för att komma i besittning
av ett ur hans synpunkt särskilt värdefullt strömfall.
Det är för tryggande av en god kraftförsörjning av betydelse icke blott
att spekulation i vattenkraft hindras, utan även att landets återstående vattenkrafttillgångar
tillvaratagas på ett med hänsyn till den allmänna kraftförsörjningen
så ändamålsenligt sätt som möjligt. Den nu rådande bristen
på arbetskraft och på för kraftverksbyggen och kraftledningar erforderlig
materiel gör det särskilt angeläget, att de högvärdiga vattenfallen utbyggas
i första hand och att det elektriska ledningsnätet utnyttjas på ett effektivt
sätt. De föreslagna ändringarna i vattenlagen torde komma att få sin största
betydelse, när det gäller att främja en dylik utveckling. De möjliggöra nämligen
expropriation av strömfall, som icke äro utnyttjade på ett ändamålsenligt
sätt, då dylik finnes nödig från allmän synpunkt för tillgodoseende
av kraftförsörjningens planmässiga utveckling.
I motionerna I: 406 och II: 575 har gjorts gällande, att de föreslagna ändringarna
äro onödiga, enär gällande lagstiftning lämnar tillräcklig möjlighet
till planering av elektrifieringen, samt att det goda samarbetet mellan
kraftproducenterna utgör en garanti för en sund och rationell utveckling
av vår kraftindustri. Utskottet kan icke dela denna uppfattning. De större
kraftproducenterna måste för att kunna täcka i framtiden uppkommande
kraftbehov verkställa en förtidsplanering på lång sikt och i anslutning till
denna försäkra sig om lämpliga strömfall. Därest planeringsarbetet skall
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
19
kunna genomföras på ett rationellt sätt, kunna kraftproducenterna icke
dröja med sina strömfallsförvärv, till dess utbyggnaden är omedelbart förestående.
Med hänsyn till att expropriationsförfarandet enligt gällande lagstiftning
kan komma till användning endast för den händelse strömfall
skall bebyggas utan uppskov, äro kraftproducenterna i regel hänvisade till
frivilliga överenskommelser med fallägarna, när det gäller att försäkra sig
om reservkraft för framtida behov. Detta förhållande kan leda till att en
kraftproducent, som önskar förvärva ett ur utbyggnadssynpunkt lämpligt
fall, därest ägaren vägrar att gå med på en försäljning, ser sig nödsakad
att inköpa och med planen införliva ett ur utbyggnadssynpunkt mindre lämpligt
fall. Om kraftproducenten dröjer med sitt kraftförvärv i förhoppning
att senare genom expropriation kunna komma i besittning av det ur hans
synpunkt lämpligaste fallet, när detta hunnit bli utbyggnadsmoget, riskerar
han att stå utan kraft, när utbyggnad skall ske. Strömfallsägaren kan
ju nämligen under mellantiden omöjliggöra expropriation antingen genom
att själv utbygga fallet eller också genom att överlåta det till annan, som
önskar bebygga detsamma. Den gällande lagstiftningen kan sålunda leda
till att en kraftproducent för att fylla sitt behov av kraft blir nödsakad att
utbygga ett mindre värdefullt fall och därmed göra en investering, som
måste betraktas som icke önskvärd ur allmän synpunkt. Enligt utskottets
uppfattning väga fördelarna ur allmän synpunkt av den föreslagna ändringen
av förutsättningarna för expropriation av strömfall tyngre än de
nackdelar lagstiftningen kan medföra för enskilda strömfallsägare. Såvitt
utskottet kunnat finna, kan det önskade resultatet icke nås med mindre
intrång i den enskildes rätt på annan väg än den föreslagna. En engångsexpropriation
för statens räkning av samtliga mer betydande icke utbyggda
strömfall, vilken skulle innebära ännu kraftigare ingrepp i enskild rätt än
som nu föreslagits, anser sig utskottet i likhet med föredragande departementschefen
icke kunna förorda.
Mot den föreslagna utvidgningen av expropriationsrätten har även rests
den invändningen, att den skulle strida mot i vårt land gällande rättsgrundsatser.
Detta torde emellertid icke vara fallet. Vattenlagens princip är, att
ett enskilt intresse kan få vika för ett allmänt intresse av tillräcklig styrka.
I detta fall är det ägaren, som får uppgiva sin rätt till strömfallet. Det förtjänar
påpekas, att strömfallsägaren vid genomförande av kraftföretag enligt
vattenlagen själv kan utverka medgivande till betydande intrång i annans
rätt.
Enligt förslaget skall ersättning utgå för hela värdet av ett exproprierat
strömfall. Exproprianten har ålagts skyldighet att inom ett år från expropriationsförordnandet
hos vattendomstolen påkalla prövning av ersättningsfrågan.
Med ersättningens bestämmande skall dock på framställning av den
ersättningsberättigade anstå till dess medgivande enligt 2 kaj), vattenlagen
lämnats till strömfallets bebyggande. Till detta stadgande har emellertid fogats
den inskränkande bestämmelsen att, sedan fem år förflutit efter expro]>riationsförordnandet,
ersättningsfrågan skall uj)j)tagas till avgörande, om
20
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
den ersättningsskyldige det begär. Inskränkningen gäller endast ersättning
för vattenkraft, som vid tiden för förordnandet icke var tillgodogjord. Om ersättningsfrågan
avgöres i samband med medgivande enligt 2 kap. vattenlagen,
skall ersättningen utgå i kraft, i den mån fastighet, till vilken strömfallet
hör, kan anses ha behov därav. Detsamma skall gälla, om vattenkraften
varit avsedd för viss anläggning eller ort, till vilken ersättningstagaren
är berättigad att överföra kraftbelopp, som tillerkännes honom, och denna
anläggning eller ort kan anses ha behov av kraften. Även om de angivna förutsättningarna
föreligga, finnes dock möjlighet att göra undantag, såframt
och i den mån ersättningens utgörande i kraft prövas medföra olägenheter
av betydenhet för den ena eller andra parten. I den mån ersättning ej utgår
i form av kraft, skall den gäldas i penningar.
I motionerna I: 407 och II: 576 samt I: 408 ha framställts erinringar mot
att den ersättningsberättigades möjligheter att erhålla vederlag i kraft vid
expropriation kringskurits.
Utskottet delar föredragande departementschefens uppfattning, att när
det gäller strömfall, som skall utbyggas relativt lång tid efter expropriationen,
den exproprierandes intresse av att få ersättningsfrågan avgjord och att
säkert kunna beräkna vilken kraftmängd, som kommer att tillföras honom
vid fallets utbyggnad, måste väga tyngre än expropriatens önskan att få
sin ersättning bestämd i kraft. Tidsgränsen synes utskottet lämpligen på
sätt som föreslagits kunna bestämmas till fem år från expropriationsförfarandet.
Det har framhållits, att inskränkningen av rätten att erhålla ersättning
vid expropriation i form av kraft kan föranleda, att den fallet omgivande
bygden kommer i en sämre ställning än tidigare, när det gäller möjligheten
att erhålla kraft från fallet. Det skulle onekligen te sig stötande, om det
skulle uppstå svårigheter för denna bygd att få sitt kraftbehov tillgodosett
till följd av att fallet exproprierats. Utskottet vill peka på att möjlighet finnes
att till expropriationsmedgivande knyta särskilda föreskrifter för bygdeintressets
tillgodoseende.
Utskottet delar föredragande departementschefens uppfattning, att konkurrensen,
när det gäller att expropriera strömfall, i fortsättningen liksom
hittills bör vara fri och att försteg bör lämnas den sökande, som kan förväntas
komma att utnyttja fallet på ur allmän synpunkt lämpligaste sätt.
I motionen I: 408 har förordats, att expropriationssökande, som redan
råder över majoriteten i ett strömfall, icke skall erhålla rätt att expropriera
minoritetsandelarna i fallet. Som skäl härför har åberopats, att vederbörande
redan enligt gällande rätt har möjlighet att vid bebyggande av fallet
enligt 2 kap. 5—7 §§ vattenlagen taga minoritetsandelarna i anspråk och att
det icke med hänsyn till långtidsplaneringen är nödvändigt, att expropriationssökanden
redan vid tiden för planens upprättande vet, i vilken mån
ersättning skall utgå i kraft. Ovisshet härutinnan torde emellertid kunna
leda till att majoritetsägaren underlåter att bebygga ett utbyggnadsmoget
fall och i stället i förtid utbygger ett annat objektivt sett sämre fall, som
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
21
han oinskränkt förfogar över. För den, som skall bebygga ett fall, kan det
nämligen vara av stor betydelse att äga visshet om i vilken utsträckning
han kommer att få förfoga över den ur fallet utvunna kraften. Med hänsyn
till den nu berörda konsekvensen anser sig utskottet icke kunna förorda,
att ägaren till majoriteten i ett strömfall uteslutes från rätt att expropriera
minoritetsandelar i fallet.
Sammanfattningsvis vill utskottet uttala, att fördelarna av den föreslagna
utvidgningen av rätten att expropriera strömfall synas vara större än de
därmed förenade nackdelarna. Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning
till erinran mot det framlagda förslaget om ändringar i vattenlagen.
Den utformning de föreslagna lagändringarna erhållit synes utskottet lämplig,
varför dessa tillstyrkas.
Såsom framgår av det förestående, anser utskottet lagen om kontroll å
överlåtelse av vattenkraft vara erforderlig för hindrande av spekulation i
vattenkraft, även om den föreslagna lagstiftningen om utvidgning av rätten
till expropriation av strömfall genomföres. Utskottet tillstyrker därför, att
lagen såsom i propositionen föreslagits erhåller fortsatt giltighet t. o. m. den
30 juni 1953 eller den tidigare dag Konungen bestämmer.
Mot den föreslagna utformningen av de lagändringar, som bliva en följd
av att beslut fattats om inrättande av en fiskeristyrelse, har utskottet icke
funnit något att erinra.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:406 och
11:575 samt 1:407 och 11:576 ävensom 1:408 bifalla förevarande
proposition nr 245.
Stockholm den 17 juni 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Löfvander, Sten,
Uhlén, Osvald, Nerman och Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hellbacken, Andersson
i Gisselås, Larsson i Östersund, Jacobsson i Igelsbo*, Carlsson i Bakeröd,
Lundberg och Andersson i Alfredshem.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 1 avd. Nr 48.
22
Andra lagutskottets utlåtande nr 48.
Reservation
av herrar Wistrand, Löfvander, Osvald, Carl Eric Ericsson, Andersson i
Gisselås, Jacobsson i Igelsbo och Carlsson i Bakeröd, vilka icke anse sig
kunna tillstyrka den i propositionen nr 245 föreslagna utvidgningen av rätten
att expropriera strömfall och därför hemställa,
att riksdagen — med bifall till propositionen i övrigt — beträffande förslaget
till lag om ändring i 1, 9, 10 och 11 kap. vattenlagen måtte avslå detta
såvitt det avser 1 kap. 14 § första, fjärde och femte styckena, 9 kap. 5, 12
och 13 §§, 11 kap. 17 §, 26, 27, 29, 32 och 33 §§, 36 § första stycket i vad
angår utbytet av »27 § 1 mom.» mot »27 § 2 inom.», 36 § andra stycket, 44
och 88 §§ samt
att riksdagen i anslutning därtill måtte för sin del antaga följande lydelse
av rubriken och ingressen till lagen:
Lag
om ändring i 1, 10 och 11 kap. vattenlagen.
Härigenom förordnas, att 1 kap. 14 §, 10 kap. 43, 44, 68 och 74 §§ samt
11 kap. 36 och 59 §§ vattenlagen den 28 juni 1918 (nr 523) skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
482056