Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

1

Nr 25.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda
vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap.

Genoin en den 6 februari 1948 dagtecknad proposition, nr 96, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande
förslag till

Lag

om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets

ekonomiska försvarsberedskap.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Det åligger ägare eller innehavare av industriell anläggning ävensom annan
näringsidkare här i riket att på särskild anfordran av riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap eller annan myndighet, som Konungen förordnar,
beträffande anläggningen eller rörelsen lämna de uppgifter om personal,
lokalförhållanden, maskinpark och annan utrustning, produktion och
produktionsförmåga, förbrukning av elektrisk kraft, bränslen, råvaror eller
andra förnödenheter, lagerhållning, inköp, leveranser och dylikt, vilka myndigheten
finner erforderliga för planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap,
ävensom i övrigt biträda vid nämnda planläggning.

Statlig eller kommunal myndighet eller inrättning är jämväl eljest skyldig
att inom sitt verksamhetsområde lämna de uppgifter för planläggningen
och det biträde vid densamma, som riksnämnden eller annan av Konungen
förordnad myndighet påfordrar.

2 §•

Medför biträde, som i 1 § sägs, för kommunal myndighet eller inrättning
eller för enskild näringsidkare arbete av sådan beskaffenhet, att er Bihang

till riksdagens protokoll 19b8. 9 saml. 2 avd. Nr 25.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

sättning härför anses böra påfordras, och kan överenskommelse därom ej
träffas med den myndighet, som påkallat biträdet, skall frågan hänskjutas
till en enligt lagen om skiljemän den 14 juni 1929 (nr 145) tillsatt skiljenämnd,
vilken äger avgöra, om ersättning skall utgå, ävensom bestämma
ersättningens belopp.

3 §•

Den som underlåter att fullgöra honom jämlikt 1 § åliggande uppgiftseller
biträdesskyldighet eller härvid mot bättre vetande lämnar felaktig uppgift
vare, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad ansvar såsom för
annat tjänstefel men straffes eljest med dagsböter.

4 §•

Uppgifter angående näringsidkares verksamhet, som införskaffats jämlikt
1 § eller eljest erhållits i samband med planläggningen av den ekonomiska
försvarsberedskapen, må ej yppas i vidare mån än som erfordras
för planläggningen. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller
fängelse.

5 §•

Förseelse som i 4 § avses må av allmän åklagare åtalas endast efter angivelse
av målsägaren.

Böter tillfalla kronan.

6 §•

Konungen äger utfärda närmare bestämmelser rörande tillämpningen av
denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948. Genom lagen upphäves lagen
den 16 april 1937 (nr 159) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda
vid arbetet å rikets ekonomiska försvarsberedskap.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa
till propositionen.

Den föreslagna lagen är avsedd att ersätta lagen den 16 april 1937 (nr
159) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid arbetet å rikets

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

ekonomiska försvarsberedskap. Förslaget innebär i huvudsak följande ändringar
i förhållande till sistnämnda lag.

Berättigad att infordra uppgifter för och biträda vid planläggningen av
rikets ekonomiska försvarsberedskap skall vara riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap ävensom annan myndighet som Konungen förordnar.
Uppgifts- och biträdesskvldigheten har i princip utsträckts till varje
ägare eller innehavare av industriell anläggning eller näringsidkare här i
riket ävensom till statliga och kommunala myndigheter eller inrättningar.
Även uppgiftsskyldighetens innebörd har i vissa hänseenden utsträckts.
1 § 3 mom. i den nu gällande lagen har uteslutits, varjämte sekretess- och
straffbestämmelser omarbetats.

Utskottet. Vid remissbehandling av förevarande ärende har Stockholms
handelskammare framhållit såsom angeläget, att myndigheter, som verkställde
upphandling för försvarsväsendets räkning eller eljest drev rörelse
av något slag, icke bereddes tillfälle att genom infordrade uppgifter förskaffa
sig vetskap om förhållanden, vilka de kunde utnyttja i den löpande
affärsverksamheten. Om någon myndighet med sådan verksamhet önskade
för planläggningsarbetet erhålla vissa uppgifter, vilka kunde utnyttjas i
affärsverksamheten, borde dessa uppgifter infordras av riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap och lämpligen sammanställda ställas till förfogande
för den myndighet, som begärt uppgifterna. Utskottet ansluter sig
till departementschefens i propositionen gjorda uttalande, att de av Stockholms
handelskammare anförda betänkligheterna i fråga om införskaffande
av uppgifter, som av statliga myndigheter kunna utnyttjas vid upphandling
eller annan löpande affärsverksamhet, böra beaktas vid utfärdandet
av en tillämpningskungörelse till lagen.

Riksnämnden har föreslagit, att i lagen skulle intagas uttrycklig föreskrift
om att annan myndighet än riksnämnden finge med stöd av lagen
infordra uppgift eller påkalla biträde endast efter samråd med nämnden.
Denna av riksnämnden föreslagna bestämmelse är enligt utskottets mening
i princip riktig, eftersom det är synnerligen angeläget att näringslivet
i förevarande hänseende icke betungas mer än nödvändigt, men såsom departementschefen
framhållit kunna bestämmelser i berörda hänseende intagas
i tillämpningskungörelsen i stället för att ingå i lagen. Utskottet förutsätter
att så sker.

Utskottet vill vidare understryka vikten av att vederbörande myndigheter,
innan uppgifter inhämtas med stöd av lagen, i första hand undersöka
i vad mån på annat sätt tillgängliga uppgifter äro tillräckliga för åsyftat
ändamål.

Tillämpningen av lagen blir i stor utsträckning beroende av hur tillämpningskungörelsen
utformas. Enligt utskottets mening hade det varit önskvärt,
alt ett utkast till sådan kungörelse bifogats propositionen.

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda lagförslaget och får därför hemställa,

att. riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 27 april 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand*, Sten, Björkman,
Nils Elowsson, Söderkvist och Hallagård;

från andra kammaren: herrar Hagård*, Ryberg, Johnsson i Kastanjegården,
fru Johansson i Norrköping, herrar Larsson i Östersund, Andersson
i Eskilstuna*, Lundberg och Andersson i Alfredshem.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Idens iryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
816726