6
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
Nr 19.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan
om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens
år 19kl vid dess trettionde sammanträde fattade beslut.
Genom en den 5 mars 1948 dagtecknad proposition, nr 189, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, anhållit om riksdagens yttrande angående följande
i nämnda protokoll omförmälda, av Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens år 1947 vid dess trettionde sammanträde fattade
beslut, nämligen
1) konvention (nr 81) angående arbetsinspektion inom industri och
handel,
2) rekommendation (nr 81) angående arbetsinspektion,
3) rekommendation (nr 82) angående arbetsinspektion vid gruv- och
transportföretag,
4) konvention (nr 82) angående socialpolitik inom områden belägna
utanför moderlandet,
5) konvention (nr 83) angående tillämpning av internationell arbetslagstiftning
på områden belägna utanför moderlandet,
6) konvention (nr 84) angående föreningsrätt och biläggande av arbetstvister
inom områden belägna utanför moderlandet,
7) konvention (nr 85) angående arbetsinspektion inom områden belägna
utanför moderlandet och
8) konvention (nr 86) angående den längsta giltighetstiden av arbetsavtal
för infödda arbetare.
Texterna till dessa konventioner och rekommendationer ha fogats såsom
bilagor (Bil. A—H) vid propositionen (s. 18—47), vartill utskottet får hänvisa.
Beträffande konventionernas och rekommendationernas behandling
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa
till propositionen.
Internationella arbetskonferensens trettionde sammanträde hölls i Geneve
under tiden 19 juni—11 juli 1947. I sammanträdet deltogo representanter
för 48 medlemsstater, av vilka 40 sänt fullständiga delegationer,
d. v. s. två regeringsombud samt ett ombud från vardera av arbetar- och
Andra lagutskottets utlåtande nr 19. 7
arbetsgivarsidorna. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.
Dagordningen för detta konferenssammanträde omfattade följande överläggningsämnen:
I.
Generaldirektörens för Internationella arbetsbyrån rapport.
II. Finansiella och budgetära frågor.
III. Socialpolitisk minimistandard i icke-självstyrande områden (bestämmelser
ägnade att intagas i en internationell konvention; andra behandling).
IV. Arbetsinspektionens organisation i industri- och handelsföretag.
V. Arbetsförmedlingens organisation; första behandling.
VI. Rapporter angående tillämpningen av konventioner i enlighet med
artikel 22 av Internationella arbetsorganisationens stadga.
VII. Föreningsfrihet och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter
(industrial relations).
De av konferensen fattade beslut, vilka äro av beskaffenhet att i enlighet
med artikel 19 i Internationella arbetsorganisationens stadga skola underställas
riksdagen, hänföra sig till punkterna III och IV på dagordningen
och utgöras av ovan nämnda sex konventioner (nr 81—86) och två rekommendationer
(nr 81 och 82).
Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har avgivit
utlåtande över konventionerna och rekommendationerna. Delegationen
har i sin tur inhämtat yttranden i ärendet från socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen
och Tjänstemännens centralorganisation. I fråga om innehållet i
utlåtandet och yttrandena får utskottet hänvisa till propositionen.
Departementschefen.
Beträffande konventionen (nr 81) angående arbetsinspektion inom industri
och handel har föredragande departementschefen, statsrådet Möller,
i propositionen anfört:
»I likhet med delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet
finner jag konventionens allmänna riktlinjer i det hela stå i god
överensstämmelse med den svenska arbetarskyddslagstiftningen.
Emellertid föreligga vissa skiljaktigheter mellan konventionens bestämmelser
å ena sidan och innehållet i gällande lag respektive det av arbetarskyddskommittén
avgivna förslaget till arbetarskyddslag. Jag åsyftar härvid
följande bestämmelser i artikel 12 av konventionen, nämligen dels moment
1 a), vari föreskrives att arbetsinspektör skall äga att fritt och utan
föregående anmälan vid varje tid av dygnet erhålla tillträde till varje företag
eller arbetsställe, som är underkastat inspektion, dels moment 1 b), vari
stadgas att arbetsinspektör skall äga att under dagen erhålla tillträde till
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
varje lokal, som arbetsinspektören har skälig anledning antaga vara underkastad
inspektion, dels ock moment 2, vari bestämmes att arbetsinspektör
har att, då inspektion verkställes, underrätta arbetsgivaren eller dennes
ställföreträdare om besöket, såvida inspektören icke finner, att dylik anmälan
skulle vara till förfång vid tjänstens utövande.
Vad förstnämnda föreskrift angår medgiver gällande arbetarskyddslag
29 § andra stycket arbetsgivaren rätt att för bevarande av yrkeshemlighet
från inspektion undantaga viss del av arbetsställe. I arbetarskyddskommitténs
förslag 50 § tredje stycket återfinnes en motsvarande bestämmelse.
I fråga om tillsynsorganens rätt att erhålla tillträde till arbetsställe stadgas
i 29 § första stycket gällande arbetarskyddslag, att tillsynsorganen skola
äga sådan rätt, närhelst de så påfordra, efter det vederbörande arbetsgivare
eller hans ställföreträdare å arbetsstället underrättats om deras närvaro.
I 50 § första stycket lagförslaget återfinnes en bestämmelse av motsvarande
innebörd.
I ett förut denna dag till lagrådet remitterat förslag till arbetarskyddslag
har jag framhållit, att ovannämnda föreskrifter i konventionen torde
hindra en eljest möjlig ratificering av densamma. Emellertid har jag i detta
sammanhang uttalat i huvudsak följande. Då det vore synnerligen önskvärt
att vårt land i största möjliga utsträckning skänkte sitt stöd åt det internationella
samarbetet på arbetarskyddets område ansåge jag det böra
övervägas om icke dessa hinder mot en ratifikation kunde undanröjas. Kommittén
hade uttalat att den för bevarande av yrkeshemlighet gällande inskränkningen
i inspektionsrätten icke torde ha någon större praktisk betydelse.
För min del ansåge jag att detta stadgande med hänsyn till de allvarliga
påföljder, vilka drabbade yrkesinspektör som röjde yrkeshemlighet
utan risk kunde slopas. Vad anginge föreskriften i kommittéförslaget
att arbetsgivare eller dennes ställföreträdare ovillkorligen skulle underrättas
om inspektörens närvaro syntes denna bestämmelse utan olägenhet kunna
utgå ur lagen och ersättas med en i överensstämmelse med konventionen
avfattad instruktionsföreskrift av innehåll att inspektören skulle underrätta
arbetsgivaren eller dennes representant om sin närvaro, såvida icke inspektören
ansåge, att dylik anmälan skulle vara till förfång för tjänstens utövande.
Att såsom svenska arbetsgivareföreningen ifrågasatt begränsa rätten för
tillsynsorgan att erhålla tillträde till arbetsställe till att avse ordinarie arbetstid
borde uppenbarligen icke ifrågakomma. I instruktionen för yrkesinspektionen
torde emellertid liksom f. n. böra föreskrivas att inspektion
icke finge företagas nattetid, där ej skäl funnes antaga att arbetet då påginge.
Därest de av mig sålunda förordade ändringarna i arbetarskyddskommitténs
förslag godtagas av riksdagen, torde intet hinder möta för en ratifikation
från svensk sida av ifrågavarande konvention. Då en revision av arbe
-
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
tarskyddslagen är aktuell, finner jag icke anledning föreligga att på detta
stadium föreslå de ändringar i gällande lagstiftning som skulle vara erforderliga
för en ratificering av konventionen. Jag anser mig därför böra föreslå,
att med ratificering från svensk sida får anstå, till dess riksdagen tagit
slutlig ställning till förenämnda förslag till arbetarskyddslag.»
I fråga om rekommendationen (nr 81) angående arbetsinspektion har
departementschefen anfört:
»Bestämmelserna i här ifrågavarande rekommendation överensstämma i
stor utsträckning med vad som redan tillämpas i vårt land på förevarande
område. Till den del så ej är fallet — främst gäller detta i fråga om den
i punkt 1 i rekommendationen avsedda anmälningsskyldigheten — synas
vissa lämplighetsskäl tala mot att rekommendationen i allo följes vid den
nya arbetarskyddslagstiftningens utformande. Rekommendationen bör
emellertid skänkas beaktande vid framtida överväganden av de spörsmål
som däri behandlats.»
Beträffande rekommendationen (nr 82) angående arbetsinspektion vid
gruv- och transportföretag har departementschefen anfört:
»Då såväl gruvdrift som transportföretag i Sverige äro underkastade arbetsinspektion,
torde någon åtgärd från svensk sida icke vara påkallad i
anledning av förevarande rekommendation.»
Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har beträffande
övriga vid sammanträdet antagna konventioner anfört, att dessa
konventioner icke torde påkalla annan åtgärd från svensk sida än en förklaring,
att i konventionerna intagna bestämmelser sakna tillämpning på
svenska förhållanden.
Med anknytning härtill har departementschefen i fråga om dessa konventioner
uttalat följande:
»Till vad delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet
sålunda anfört kan jag ansluta mig. I detta sammanhang vill jag erinra
därom, att jag i det såsom bilaga till propositionen nr 208 till 1946 års
riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet beträffande en vid Internationella
arbetsorganisationens konferens år 1945 antagen rekommendation
angående socialpolitisk minimistandard i icke-självständiga områden
(tilläggsbestämmelser) uttalade, att rekommendationen givetvis saknade
omedelbart intresse för Sveriges vidkommande. .lag ansåg mig likväl böra
framhålla, att det icke vore utan sin moraliska betydelse, att Internationella
arbetsorganisationens strävanden på ifrågavarande betydelsefulla
område vunne stöd från alla organisationen tillhörande stater.
Vad jag sålunda uttalat äger tillämpning jämväl på nu ifrågavarande
konventioner. Det torde förtjäna framhållas, att de svenska regeringsombuden
vid konferenssammanträdet röstade för antagandet av förenämnda
konventioner.»
2 —Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 18—19.
10 Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
Utskottet.
Utskottet ansluter sig till vad föredragande departementschefen yttrat beträffande
förevarande, av Internationella arbetsorganisationens allmänna
konferens fattade beslut.
Utskottet hemställer,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin
mening giva till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 15 april 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Wistrand*, Sten, Nils Elowsson,
Hallagård, Uhlén, Osvald* och Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: herrar Hagård, Ryberg*, Johnsson i Kastanjegarden*,
Larsson i Östersund*, Andersson i Eskilstuna, Lundbere och Andersson
i Alfredshem.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
816643