2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.
Nr 29.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
angående tillämpningen av lagen rörande ny indelning
av riket i borgerliga kommuner.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 217, av herr Holmbäck hemställes, »att riksdagen antingen i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller, att Kungl. Maj :t vid handhavandet av
lagen den 21 juni 1946 rörande indelning av riket i borgerliga kommuner
och i samband därmed stående lagstiftning icke ville — annat än i fall då
alldeles särskilda skäl föreligga — fatta beslut om ändring i rikets kommunala
indelning med giltighet från sådan tidpunkt att val till fullmäktigeförsamlingar
behöva äga rum under år 1949; eller ock antager lagbestämmelser
för att nå detta syfte».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Under förarbetena till 1946 års lag rörande ny indelning av riket i borgerliga
kommuner framhöll kommunindelningskommittén angelägenheten
av att indelningsändringarna genomfördes så snart ske kunde. Även i propositionen
(nr 236) i ämnet till 1946 års riksdag uttalades att indelningsändringarna
borde genomföras så snabbt som möjligt, men att de med hänsyn
till de omfattande förberedelsearbetena icke torde kunna träda i kraft
förrän den 1 januari 1950. Konstitutionsutskottet framhöll härom i sitt av
riksdagen godkända utlåtande (nr 19), att hur önskvärt det än vore att
nyindelningarna kunde avslutas vid en tidigare tidpunkt än den 1 januari
1950, detta av praktiska skäl knappast torde vara genomförbart.
I ett svar den 25 maj på en av herr Larsson i Luttra gjord interpellation
angående tidpunkten för den nya kommunindelningens ikraftträdande
hänvisade chefen för inrikesdepartementet statsrådet Mossberg till vad
som under förarbetena anförts rörande tidpunkten för genomförandet av
den nya kommunindelningen. Statsrådet konstaterade emellertid, att det
av rent praktiska skäl icke läte sig göra att låta reformen gå i verkställighet
den 1 januari 1950. Med hänsyn till den omfattande och tidsödande
granskning av förslagen, som måste göras, hade kammarkollegium beräknat
att redovisning av de sista länen icke kunde äga rum förrän omkring
den 1 januari 1950. Att börja tillämpa den nya indelningen den 1 januari
1950 vore alltså omöjligt. Det hade därför i första hand gällt att undersöka
huruvida reformen skulle kunna genomföras den 1 januari 1951. Ikraftträdandet
måste nämligen ske vid ett kalenderårsskifte.
En fördel med denna tidpunkt hade varit, framhöll statsrådet Mossberg
vidare, att valen till de nya kommunerna komme att äga rum samma år
som allmänna kommunval skola hållas. Valen till de nya kommunerna
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.
3
hade dock då icke kunnat hållas på den i kommunala vallagen bestämda
dagen för allmänna kommunalval, alltså tredje söndagen i september. Om
val hölles på ordinarie valdag, skulle nämligen valresultaten icke föreligga
— åtminstone i vissa län — förrän under senare hälften av oktober. Därefter
skulle fullmäktige sammanträda för val av styrelser och nämnder.
Dessa styrelser och nämnder hade sedan att upprätta sina specialstater,
vilket med hänsyn till att det här komme att gälla helt nya kommunala
enheter måste bliva en tidsödande procedur. Därefter skulle kommunalnämnden
granska specialstaterna och uppgöra huvudstaten, vilken skulle
antagas av fullmäktige. Slutligen skulle skattemyndigheterna underrättas
om utdebiteringens storlek. Allt detta kunde icke medhinnas inom laga
tid, om val förrättades i september. Valet måste alltså flyttas tillbaka till
annan tidpunkt. Detta skulle då gälla även landstingsvalet om man icke
avsåge att separera detta från kommunvalet.
Statsrådet Mossberg framhöll vidare att varken augusti eller juli vore
lämpliga valmånader med hänsyn till därunder infallande skördearbete och
semesterledigheter. I stort sett samma skäl kunde anföras mot ett val i
juni månad, som vore olämpligt även ur den synpunkten, att tiden för valförberedelserna
bleve ganska kort. Kungl. Maj :ts beslut i indelningsfrågan
kunde nämligen för det län som komme att behandlas sist föreligga allra
tidigast omkring den 1 april 1950. Statsrådet hade därför kommit till den
slutsatsen, att ikraftträdandet lämpligen borde framflyttas till den 1 januari
1952. Valen till de nya kommunerna syntes då kunna förrättas på den ordinarie
valdagen i september 1950. Härigenom bortfölle olägenheterna av
val på annan dag än den ordinarie samtidigt som tillräckligt med tid vunnes
för reformens praktiska förberedelsearbete. De nu löpande fullmäktigemandaten
upphörde med utgången av år 1950. Rätteligen skulle man behöva
hålla ännu ett val detta år, nämligen för utseende av fullmäktige för
år 1951 i de av reformen berörda kommunerna. Denna olägenhet torde
kunna undvikas genom att den löpande mandatperioden förlängdes ett år.
I övriga kommuner skulle valet ske i sedvanlig ordning. Statsrådet Mossberg
uttalade slutligen att för nästa års riksdag torde förslag böra framläggas
till de ändringar i gällande lagstiftning, som påkallades av reformens
genomförande efter dessa linjer.
Under hänvisning till att syftemålet med förevarande motion skulle bliva
tillgodosett genom en lagstiftning av den innebörd, varom chefen för inrikesdepartementet
ställt i utsikt en proposition till nästa års riksdag, får utskottet
hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den It juni 1948.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,
Herlitz*, Elmgren*, Mattsson, Sandberg*, Bror Nilsson, Sjö, Damström
och Holmbäck; samt
från andra kammaren: herrar von Friesen*, Nilsson i Göteborg, Norén,
Kyling, Spångberg*, Hansson i Skediga, Hseggblom* och fru Svedberg*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
482014