Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

1

Nr 26.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition till riksdagen med förslag till ändringar
i regeringsformen m. m. i vad den avser ändrad lydelse
av § 110 regeringsformen.

Till konstitutionsutskottets handläggning hänvisade båda kamrarna den
3 februari 1948 en den 16 januari 1948 dagtecknad, till riksdagen avlåten
proposition, nr 44, däri Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
samma dag framlade förslag till 1) ändrad lydelse av 17 § 1 mom. regeringsformen;
2) ändrad lydelse av 27 § regeringsformen; 3) ändrad lydelse av 38
och 106 §§ regeringsformen samt 39 § 2 mom. riksdagsordningen; 4) ändrad
lydelse av 39, 41 och 93 §§ regeringsformen samt 2 § successionsordningen;
samt 5) ändrad lydelse av 110 § regeringsformen.

över de under punkterna 1)—4) upptagna förslag till ändringar av regeringsformen
m. m. har utskottet tidigare avgivit utlåtande, nr 11. Utskottet
fann därvid ej skäl att behandla det under punkt 5) upptagna förslag, då
detta berodde av ställningstagandet till en under första lagutskottets behandling
liggande proposition, nr 80, med förslag till lag om ändring i strafflagen.
Den brottsrubricering, som i sistnämnda proposition föreslås, har föranlett
här ifrågavarande förslag om ändring av 110 § regeringsformen. Den
där förekommande beteckningen »högförräderi» skall enligt strafflagsförslaget
reserveras för sådana angrepp mot staten, som hänföra sig till dennas
yttre säkerhet. I stället föreslås beteckningen »uppror», då fråga är om våldförande
av riksdagen, dess kamrar eller utskott eller någon enskild riksdagsman
eller störande av friheten i deras överläggningar och beslut.

Sedan konstitutionsutskottet inhämtat, att första lagutskottet tillstyrkt
proposition nr 80 oförändrat i vad den sammanhänger med här ifrågavarande
ämne, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr
44 i nu förevarande del, såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av 110 § regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ no. § no.

Ej må någon riksdagsman under Ej må någon riksdagsman under
tilltal ställas eller sin frihet berövas tilltal ställas eller sin frihet berövas

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 5 samt. 2 avd. Nr 26.

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

Nuvarande lydelse.

för sina gärningar eller yttranden i
denna egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från
den ort, där riksdag hålles. Skulle
någon enskild man eller någon kår,
militär eller civil, eller ock någon
menighet, av vad namn den vara må,
antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, försöka att
våldföra riksdagen, dess kamrar eller
utskott eller någon enskild riksdagsman,
eller störa friheten i deras överläggningar
och beslut, vare sådant
ansett som högförräderi; stämpling
till sådan gärning vare ansedd såsom
stämpling till högförräderi. Det ankommer
på riksdagen att i laga ordning
låta beivra förbrytelser, varom
här är fråga.

Föreslagen lydelse.

för sina gärningar eller yttranden i
denna egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från
den ort, där riksdag hålles. Skulle
någon enskild man eller någon kår,
militär eller civil, eller ock någon
menighet, av vad namn den vara må,
antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, våldföra riksdagen,
dess kamrar eller utskott eller
någon enskild riksdagsman, eller
störa friheten i deras överläggningar
och beslut, vare sådant, där det ej är
högförräderi, ansett som uppror; vad
om försök, förberedelse eller stämpling
till uppror eller underlåtenhet
att avslöja sådant brott är stadgat äge
jämväl motsvarande tillämpning. Det
ankommer på riksdagen att i laga
ordning låta beivra förbrytelser, varom
här är fråga.

Bliver riksdagsman---eller förolämpas.

Stockholm den It juni 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,
Herlitz*, Elmgren*, Mattsson, Sandberg*, Bror Nilsson, Sjö, Damström
och Holmbäck; samt

från andra kammaren: herrar von Friesen*, Nilsson i Göteborg, Norén,
Kyling, Spångberg*, Hansson i Skediga, Haeggblom* och fru Svedberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

482014