Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
1
Nr 25.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av 17—20, 22, 96 och 101 §§ regeringsformen.
Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 27 april
1948 hänvisat en den 9 april 1948 dagtecknad, till riksdagen avlåten proposition,
nr 217, däri Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag ur statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma
dag, framlagt förslag till ändrad lydelse av 17—20, 22, 96 och 101 §§ regeringsformen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen.
11g gällande lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes stadgas,
att underdomstol vid krigsmakten är krigsrätt. Krigsöverdomstol är enligt
2 § krigshovrätten, eller, i vissa fall, överkrigsrätt.
Jämlikt 20 § regeringsformen skola de mål, som från krigsdomstolarna
dragas under Konungens prövning, uti högsta domstolen företagas och avgöras.
Konungen utser och förordnar tre militärpersoner av högre grad att
med domare jäv och ansvar, efter ty i 22 § 1 mom. stadgas, sådana mål i
högsta domstolen övervara och däröver rösta. Sistnämnda stadgande innehåller
bestämmelser om högsta domstolens sammansättning i olika fall.
Bland annat föreskrives därvid att då i högsta domstolen till prövning och avgörande
förekommer mål, varom i 20 § stadgas, böra, förutom fem justitieråd,
även två av de militärpersoner, som Konungen härtill utsett, ha säte i
domstolen.
Vidare stadgas i 96 § regeringsformen att riksdagen skall förordna justitieombudsman
och militieombudsman att i egenskap av riksdagens ombud
ha tillsyn över lagars och författningars efterlevnad, militieombudsmannen i
vad de skola tillämpas vid krigsdomstolarna samt av ämbets- och tjänstemän
med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna medel och justitieombudsmannen
i vad de eljest skola vid domstolarna samt av ämbets- och tjänstemän
tillämpas. I 101 § upptagas bestämmelser för vissa fall då högsta domstolen
eller någon av dess ledamöter dömt orätt, och stadgas därvid att
justitieombudsmannen eller, om målet från krigsdomstol kommit under
högsta domstolens prövning, militieombudsmannen är pliktig att ställa den
felaktige under tilltal vid riksrätt.
Slutligen må anmärkas att enligt 5 § 2 mom. tryckfrihetsförordningen vid
åtal jämlikt 4 § 14 mom. mot någon som lyder under strafflagen för krigsmakten
skall tillämpas vad om laga domstol i mål rörande åtal jämlikt nämnda
lag må vara föreskrivet.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 5 samt. 2 avd. Nr 25.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
De i förevarande proposition föreslagna grundlagsändringarna äga nära
samband med proposition nr 216 med förslag till ny militär rättegångslag,
vilken behandlats av första lagutskottet. Den i sistnämnda proposition föreslagna
revisionen av det militära rättegångsväsendet innebär främst att
krigsdomslolarna avskaffas för fredstid; militära mål skola i stället handläggas
vid allmän domstol. Under krig, beredskapstillstånd och beredskapsövning
avses visserligen krigsrätt kunna inrättas såsom första domstol, men
även av krigsrätt handlagt mål skall i andra instans upptagas av hovrätt med
vanlig sammansättning. Under dessa förhållanden har det synts departementschefen
uppenbart att särskild föreskrift, att militära mål som dragas
under Konungens prövning skola företagas och avgöras uti högsta domstolen,
icke erfordras samt att högsta domstolen vid handläggning av sådana mål
icke bör bestå av andra ledamöter än i vanliga mål. Till följd härav borde
20 § regeringsformen upphävas liksom ock det stadgande i 22 § som ansluter
sig därtill. Den lucka i paragrafföljden, som härvid skulle uppkomma, torde
enligt departementschefens uppfattning vara lämpligt att uppfylla genom att
uppdela nuvarande 17 § på två paragrafer och låta envar av de hittillsvarande
18 och 19 §§ erhålla närmast högre pragrafnummer.
Ehuru militära mål i princip skola handläggas vid allmän domstol, ha
vissa särregler beträffande sådana mål funnits nödvändiga. Dessa ha upptagits
i förslaget till militär rättegångslag, vari jämväl angivits vilka mål som
skola anses såsom militära mål. Vad i sistnämnda hänseende föreskrivits
överensstämmer i stora drag med de hittillsvarande krigsdomstolarnas kompetensområde.
Departementschefen har, i likhet med samtliga remissinstanser,
funnit lämpligt att i fråga om arbetsfördelningen mellan justitieombudsmannen
och militieombudsmannen allenast sådan ändring av 96 § regeringsformen
vidtages, att under militieombudsmannens tillsyn skall falla — i stället
för rättstillämpningen vid krigsdomstölarna — rättstillämpningen i militära
mål samt motsvarande jämkning av 101 §, varigenom gällande gränsdragning
i sak bibehålies.
Departementschefen har vidare framhållit, att den omredigering av forumbestämmelsen
i 5 § 2 mom. tryckfrihetsförordningen, som i detta sammanhang
borde ske, beaktats vid utarbetandet av förslag till ny tryckfrihetsförordning,
vilket genom proposition nr 230 förelagts riksdagen.
1 detta sammanhang må även erinras om alt förslag till sådana jämkningar
av instruktionerna för justitieombudsmannen och militieombudsmannen,
som bliva erforderliga, om här ifrågavarande förslag till grundlagsändringar
slutligt antages av riksdagen, finnas redovisade i propositionen.
Utskottet, som inhämtat, att första lagutskottet med vissa ändringar, vilka
dock icke inverka på här ifrågavarande spörsmål, tillstyrkt propositionen nr
216 med förslag till ny militär rättegångslag, finner ej skäl till erinran mot
Kungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer alltså,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr
217, såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling måtte
antaga följande
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25-
3
Förslag
till
ändrad lydelse av 17—20, 22, % och 101 §§ regeringsformen.1
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
§ 17.
l:o. Konungens domsrätt skall
uppdragas minst tolv av ‘Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort
vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må
nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt
insikt, erfarenhet och redlighet. De
kallas justitieråd och utgöra Konungens
högsta domstol.
Närmare bestämmelser om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring
meddelas i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt
i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.
§ 17.
Konungens domsrätt skall uppdragas
minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort vad
författningarna föreskriva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas, samt
i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet
och redlighet. De kallas justitieråd
och utgöra Konungens högsta
domstol.
2:o. Konungens rätt att pröva och
avgöra besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas
i statsdepartementen, skall i den omfattning,
som bestämmes i särskild
lag, stiftad av Konungen och riksdagen
samfällt enligt den i 87 § 1 mom.
stadgade ordning, uppdragas minst
sju av Konungen utnämnda män, som
förvaltat civil beställning samt däruti
ådagalagt insikt, erfarenhet och
redlighet. De kallas regeringsråd
§ 18-
Konungens rätt att pröva och avgöra
besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas i
statsdepartementen, skall i den omfattning,
som bestämmes i särskild
lag, stiftad av Konungen och riksdagen
samfällt enligt den i 87 § 1 mom.
stadgade ordning, uppdragas minst
sju av Konungen utnämnda män, som
förvaltat civil beställning samt däruti
ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet.
De kallas regeringsråd och ut
-
1 Blir såväl förevarande grundlagsförslag som dels ett från 1945 års lagtima riksdag
vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 17, 21, 27 och 28 regeringsformen (sammansatt
konstitutions- och första lagutskotts uti. nr 1), dels ock ett tidigare från innevarande riksdag
vilande förslag till ändrad lydelse av 17 § 1 mom. regeringsformen (konstitutionsutskottets
uti. nr 11) slutligt antaget, komma §§ 17 och 18 regeringsformen därigenom att
erhålla följande lydelse:
§ 17.
Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolv av Honom utnämnda, lagkunniga,
erfarna och redliga personer, vilka fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas. De kallas justitieråd och utgöra Konungens högsta domstol.
Närmare bestämmelser---87 § 1 mom. stadgar.
§ 18.
Konungens rätt--- —- uppdragas minst sju av Konungen utnämnda personer, som
förvaltat---—- må nyttjas.
Närmare bestämmelser —- — — omförmälda lag.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
(Gällande lydelse)
och utgöra Konungens regeringsrätt.
Minst två tredjedelar av hela antalet
regeringsråd skola hava fullgjort vad
författningarna föreskriva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas.
(Föreslagen lydelse)
göra Konungens regeringsrätt. Mfnst
två tredjedelar av hela antalet regeringsråd
skola hava fullgjort vad författningarna
föreskriva dem, som uti
domareämbeten må nyttjas.
Närmare bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring
meddelas i omförmälda lag.
§ 18- '' § 19.
Regeringsrätten tillkommer det även att, i mål av beskaffenhet att kunna
tillhöra dess eller kammarrättens slutliga prövning, upptaga och avgöra alla
ansökningar, att Konungen må bryta dom åter, som vunnit laga kraft, eller
återställa laga tid, som försuten är. Alla övriga sådana ansökningar skola
av högsta domstolen avgöras.
§ 19. § 20.
Inkomma till Konungen ifrån domstolar och ämbetsmän förfrågningar om
lagens rätta mening i sådana fall, som till domares åtgärd höra, äge högsta
domstolen att de sålunda sökta förklaringar giva.
§ 20.
De mål, som från krigs domstolarna
dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas
och avgöras. Konungen utser och förordnar
tre militärpersoner av högre
grad att med domare jäv och ansvar,
efter ty i 22 § 1 mom. stadgas, sådana
mål i högsta domstolen övervara och
däröver rösta.
§ 22.
1 :o. Uti högsta domstolen kunna
mål prövas och avgöras av fem justitieråd.
Då i högsta domstolen till
prövning och avgörande förekommer
mål, varom i 20 § stadgas, böra tilllika
två av de militärpersoner, dem
Konungen härtill utsett, hava säte i
domstolen. Ej må flera än sju domare
på en gång i prövningen av något mål
deltaga, där ej för vissa fall annorledes
förordnas i den ordning 87 §
1 mom. stadgar. I samma ordning be
-
§ 22.
1 :o. Uti högsta domstolen kunna
mål prövas och avgöras av fem justitieråd.
Ej må flera än sju domare på
en gång i prövningen av något mål
deltaga, där ej för vissa fall annorledes
förordnas i den ordning 87 § 1
mom. stadgar. I samma ordning bestämmes
domarnas antal vid behandling
av fråga, huruvida talan i mål,
som fullföljes till högsta domstolen,
må komma under dess prövning, där
enligt lag särskilt tillstånd därtill er
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
5
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
stämmes domarnas antal vid behand- fordras, så ock av ansökan, varmed
ling av fråga, huruvida talan i mål, högsta domstolen enligt 26 § har att
som fullföljes till högsta domstolen, taga befattning,
må komma under dess prövning, där
enligt lag särskilt tillstånd därtill erfordras,
så ock av ansökan, varmed
högsta domstolen enligt 26 § har att
taga befattning.
2:o. I regeringsrätten kunna mål prövas och avgöras av fem ledamöter,
så ock av fyra, där tre av dem äro om slutet ense.
§ 96.
Riksdagen skall förordna två för
lagkunskap och utmärkt redlighet
kända medborgare, den ene såsom
justitieombudsman och den andre såsom
militieombudsman, att i egenskap
av riksdagens ombud, efter den
instruktion riksdagen för vardera utfärdat,
hava tillsyn över lagars och
författningars efterlevnad, militieombudsmannen
i vad de skola tillämpas
vid krigsdomstolarna samt av ämbetsoch
tjänstemän med avlöning från de
till försvarsväsendet anslagna medel
och justitieombudsmannen i vad de
eljest skola vid domstolarna samt av
ämbets- och tjänstemän tillämpas,
ävensom att enligt den fördelning nu
är sagd vid vederbörliga domstolar i
laga ordning tilltala dem, som uti
sina ämbetens utövning av våld, mannamån
eller annan orsak någon olaglighet
begått eller underlåtit att sina
ämbetsplikter behörigen fullgöra.
Ombudsmännen vare i all måtto underkastade
samma ansvar och plikt,
som allmän lag och rättegångsordning
för aktörer utstaka.
§ 101.
Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
§ 96.
Riksdagen skall förordna två för
lagkunskap och utmärkt redlighet
kända medborgare, den ene såsom
justitieombudsman och den andre såsom
militieombudsman, att i egenskap
av riksdagens ombud, efter den
instruktion riksdagen för vardera utfärdat,
hava tillsyn över lagars och
författningars efterlevnad, militieombudsmannen
i vad de skola tillämpas
i mål, som i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar förklarats vara att hänföra
till militära mål, samt i övrigt av ämbets-
och tjänstemän med avlöning
från de till försvarsväsendet anslagna
medel och justitieombudsmannen i
vad de eljest skola vid domstolarna
samt av ämbets- och tjänstemän tilllämpas,
ävensom att enligt den fördelning
nu är sagd vid vederbörliga
domstolar i laga ordning tilltala dem,
som uti sina ämbetens utövning av
våld, mannamån eller annan orsak
någon olaglighet begått eller underlåtit
att sina ämbetsplikter behörigen
fullgöra. Ombudsmännen vare i all
måtto underkastade samma ansvar
och plikt, som allmän lag och rättegångsordning
för aktörer utstaka.
§ 101.
Skulle den oförmodade händelse inträffa,
att antingen hela Konungens
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
(Gällande lydelse)
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava av egennytta,
vrångvisa eller försumlighet så
orätt dömt, att därigenom någon,
emot tydlig lag och sakens utredda
cch behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista liv, personlig
frihet, ära och egendom, eller regeringsrätten
eller en eller flere av
dess ledamöter funnes hava vid prövning
av besvärsmål låtit sådant förhållande
komma sig till last, vare justitieombudsmannen
eller, om målet
från krigsdomstol kommit under
högsta domstolens prövning, militiecmbudsmannen
pliktig, ävensom Konungens
justitiekansler berättigad,
att vid den rikets domstol, som här
nedanföre bestämmes, den felaktige
under tilltal ställa, samt till ansvar
efter rikets lag befordra.
(Föreslagen lydelse)
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava av egennytta,
vrångvisa eller försumlighet så
orätt dömt, att därigenom någon,
emot tydlig lag och sakens utredda
och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista liv, personlig
frihet, ära och egendom, eller regeringsrätten
eller en eller flere av
dess ledamöter funnes hava vid prövning
av besvärsmål låtit sådant förhållande
komma sig till last, vare
justitieombudsmannen eller, om målet
utgjort sådant militärt mål som
i 96 § avses, militieombudsmannen
pliktig, ävensom Konungens justitiekansler
berättigad, att vid den rikets
domstol, som här nedanföre bestämmes,
den felaktige under tilltal ställa,
samt till ansvar efter rikets lag befordra.
Övergångsstadgande.
Mål som avses i 20 § i dess äldre
lydelse skola fortfarande uti högsta
domstolen företagas och avgöras.
Bestämmelserna i 96 och 101 §§
skola i deras äldre lydelse gälla såvitt
angår fall dår i stället för militära
rättegångslagen äldre lag äger
tillämpning.
Stockholm den 11 juni 1948.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
7
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August
Johanson, Herlitz*, Elmgren*, Mattsson, Sandberg*, Bror Nilsson, Sjö, Damström
och Holmbäck; samt
från andra kammaren: herrar von Friesen*, Nilsson i Göteborg, Norén,
Kyling, Spångberg*, Hansson i Skediga, Haeggblom och fru Svedberg*.
* Ej närvarande vid justeringen.
av herr Herlitz.
Reservation