Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
194-7/48, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.
(1 :a avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
till riksdagen den 3 januari 1948 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48, i vad propositionen
avser framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för den 3 januari 1948 (bilaga 8 s. 41—58).
Nionde huvudtiteln.
G. Lanthushållning i allmänhet.
l:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförcning.
Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag till Sveriges
utsädesförening. A riksstaten för innevarande budgetår är anslaget
uppfört med ett belopp av 420 400 kronor.
Med utlåtande den 28 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen överlämnat
två den 4 juni och den 26 augusti 1947 dagtecknade framställningar från
Sveriges utsädesförening, däri föreningen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa dels ett belopp av 14 300 kronor för möjliggörande av utbetalning
av höjt dyrtidslillägg åt föreningens tjänstemän, dels ock 10 900 kronor
för täckande av vissa kostnader för ökade löner åt föreningens arbetare
och avdelningsbiträden.
Lantbruksstyrelsen som tillstyrkt bidrag med 14 300 kronor till höjt dyrtidstillägg
åt föreningens tjänstemän har förordat begränsning av bidraget
för täckande av kostnader för ökade löner åt föreningens arbetare och avdelningsbiträden
Ull 9 300 kronor, motsvarande merutgifter efter den 30 juni
1947.
1 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 10 samt. Nr 2—5.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
Departementschefen har ■—- efter redogörelse för innehållet i framställningen,
lantbruksstyrelsens yttrande och utlåtande av statskontoret — anfört
följande.
»Såsom jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av utsädesföreningens
anslagsäskanden för nästkommande budgetår (IX. H. T., p. 64) synas föreningens
befattningshavare böra komma i åtnjutande av dyrtidstillägg enligt
motsvarande grunder som med avseende å rörligt tillägg fastställts för
statstjänstemän. Jag tillstyrker därför, att föreningens tjänstemän må,
räknat från och med den 1 juli 1947, uppbära dyrtidstillägg beräknat efter
12 procent å grundlönerna. Mot föreningens beräkningar av dess merkostnader
härför har jag intet att erinra. För ändamålet torde sålunda böra avses
ett belopp av 14 300 kronor.
På grund av att de genom kollektivavtal reglerade lönerna till föreningens
arbetare och avdelningsbiträden år 1947 undergått viss höjning har
föreningen vidare åsamkats icke obetydligt större utgifter för sin verksamhet
under innevarande budgetår än som beräknats av föreningen i dess
anslagsäskanden. De sålunda uppkomna merutgifterna ha i den mån de
avse den statsunderstödda verksamheten uppskattats till 10 900 kronor. I
detta belopp ingår emellertid även ersättning till föreningen för de ökade
kostnader föreningen fått vidkännas under nästföregående budgetår, därigenom
att nämnda löneförhöjning genomförts från och med den 1 maj
1947. Då jag icke är beredd att tillstyrka att föreningen tilldelas ytterligare
statsbidrag för bestridandet av ifrågavarande merutgifter i vidare
mån än de belöpa å tiden efter den 30 juni 1947, synes det av föreningen
för ändamålet äskade beloppet på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit böra
minskas till 9 300 kronor.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle sålunda å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål
behöva anvisas (14 300 -j- 9 300 =) 23 600 kronor.»
Utskottet. Utskottet som i likhet med departementschefen finner ersättning
till utsädesf öreningen för merutgifter till följd av ökade löner åt föreningens
arbetare och avdelningsbiträden böra utgå endast för tiden efter
den 30 juni 1947 biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer i enlighet
härmed,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 23 600
kronor.
2:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening
för förvärv av fastighet för föreningens filial i Jämtland, reservationsanslag.
Med skrivelse den 22 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen
överlämnat en den 10 juli 1947 dagtecknad framställning från Sveriges ut
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
3
sädcsförening om anvisande av 55 000 kronor för inköp av fastigheten Rösta
27 i Äs socken, Jämtlands län, för föreningens filial i Jämtland.
Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen till framställningen
och yttranden av statskontoret och lantbruksstyrelsen — anfört.
»Såsom av den föregående redogörelsen framgår är utsädesföreningens
filial i Jämtland belägen å samma fastighet som Törsta lantmannaskola.
Till följd av skolans utvidgning kommer emellertid den byggnad, vari
filialen är inrymd, att inom den närmaste tiden rivas. Nybyggnad för
filialens räkning torde därför bliva nödvändig. Vid sådant förhållande och
då de av filialen för försök disponerade jordområdena visat sig otillräckliga
för ändamålet, anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen att filialens
behov av lokaler och försöksjord bäst tillgodoses genom att utsädesföreningen
förvärvar egen jordbruksfastighet. Av vad i ärendet anförts synes
framgå, att den till inköp föreslagna fastigheten, Rösta 27 i Ås socken,
är väl lämpad för ändamålet. Köpeskillingen, 55 000 kronor, förefaller rimlig.
Med hänsyn till den betydelse, som filialen obestridligen har för länets
jordbruk genom sina insatser på försöks- och förädlingsverksamhetens områden,
förordar jag, att föreningen beviljas ett statsbidrag å nämnda belopp
för inköp av fastigheten. För bidragets utbetalande till föreningen torde i
överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen föreslagit böra stadgas, att
den med anlitande av statsbidraget förvärvade fastigheten skall övergå i
statens ägo, därest den av föreningen å fastigheten bedrivna verksamheten
skulle upphöra.
Med hänsyn till önskvärdheten av att föreningen redan under våren 1948
skall kunna disponera över ifrågavarande fastighet torde anslag för ändamålet
böra äskas å tilläggsstat.»
Utskottet. Förvärvet av den ifrågavarande fastigheten för utsädesföreningens
räkning synes utskottet ändamålsenligt. Med hänsyn härtill tillstyrker
utskottet framställningen. Såsom föreslagits i ärendet bör stadgas,
att fastigheten skall övergå i statens ägo, därest den av föreningen bedrivna
verksamheten skulle upphöra. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. in.:
Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för förvärv av
fastighet för föreningens filial i Jämtland å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.
3:o) Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag.
I proposition nr 280 till 1947 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t riksdagen,
bland annat, att medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för
reglering under regleringsåret 1947/48 av produktions- och avsättningsför
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
hållandena på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med i
propositionen angivna riktlinjer samt att till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område anvisa ett reservationsanslag av 68 000 000 kronor. Vad
Ivungl. Maj :t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen (skr. nr 470).
I skrivelse den 16 december 1947 har statens livsmedelskommission, med
överlämnande av en promemoria i ämnet, hemställt om dels godkännande
av vissa i skrivelsen framlagda förslag rörande differentierade missväxtbidrag
för mjölk under regleringsåret 1947/48, dels ock anvisande å tilläggsstat
för budgetåret 1947/48 av ett reservationsanslag å 102 000 000 kronor
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av nämnda belopp ha
avsetts 3 000 000 kronor för statssubvention till priserna på slaktdjursprodukter,
80 000 000 kronor för missväxtbidrag för mjölk samt 19 000 000
kronor för arealbidrag.
Efter redogörelse för innehållet i livsmedelskommissionens skrivelse har
föredragande statsrådet anfört följande.
»Jag torde få erinra, att Kungl. Maj :t den 19 december 1947 fattat beslut
i anledning av livsmedelskommissionens förevarande framställning
såvitt angår de av kommissionen framlagda förslagen rörande differentierade
missväxtbidrag. Beslutet innebar, att Kungl. Maj :t godkände vad
kommissionen föreslagit i fråga om detta bidrags fördelning och den närmare
utformningen av bestämmelserna i samband därmed. Vidare innebar
beslutet, att Kungl. Maj :t medgav kommissionen att i visst fall för utbetalande
av differentierade missväxtbidrag få disponera medel, som till
följd av den hösten 1947 vidtagna sänkningen av den s. k. arealgränsen beräknats
komma att inbesparas å den för producentbidrag avsedda delposten
å 52 000 000 kronor av prisregleringsanslaget. Nämnda besparing, som enligt
kommissionens skrivelse skulle komma att uppgå till 3 000 000 kronor,
skulle jämlikt vad i propositionen nr 280/1947 förutsattes få disponeras i
första hand för utbetalande av andra mjölkbidrag än producentbidrag inom
i huvudsak områden med mindre gynnsamma produktionsbetingelser,
eller på annat av Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. föreslaget sätt.
Vad härefter angår livsmedelskommissionens anslagsäskanden ansluta sig
dessa till den uppgörelse, som i augusti 1947 träffades med vederbörande
jordbruksorganisationer om kompensation till jordbruket för det i augustikalkylen
framräknade inkomstunderskottet. Då kommissionens medelsberäkningar
torde böra godtagas, tillstyrker jag, att för ändamålet anvisas
det av kommissionen föreslagna beloppet eller 102 000 000 kronor. Beloppet
torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
i form av ett reservationsanslag och uppföras under anslagsrubriken Prisreglerande
åtgärder pa jordbrukets område. Det torde fa ankompia a Kungl.
Maj :t att i sinom tid meddela de närmare föreskrifter rörande anslagets
disposition, som må finnas erforderliga.»
Utskottet. Under hänvisning till den i augusti 1947 träffade uppgörelsen
om kompensation till jordbruket för beräknat inkomstunderskott tillstyrker
utskottet framställningen och hemställer följaktligen,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
5
att riksdagen må till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 102 000 000
kronor.
4:o) Tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel, reservationsanslag.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 september 1940 har inom statens livsmedelskommission
inrättats en särskild clearingkassa för reglering enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande av marknadspriserna inom landet å förnödenheter
för jordbrukets behov. Clearingen är i huvudsak anordnad på
följande sätt. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har livsmedelskommissionen
med foderintressenter och de större företagen inom konstgödselbranschen
ingått särskilda avtal om reglering av marknadspriserna å kraftfoder
och konstgödsel. Dessa avtal innebära i huvudsak, att kommissionen
för varje med regleringen avsedd vara äger fastställa dels det utförsäljningspris,
som företagen skola tillämpa för varan, dels ock de enskilda
företagens tillverknings- eller anskaffningskostnader för varan. I tillverknings-
eller anskaffningskostnaden inbegripes även skälig handelsvinst.
Därest beträffande viss vara tillverknings- eller anskaffningskostnaderna
understiga det av kommissionen fastställda utförsäljningspriset, skall företaget
vara skyldigt att för den kvantitet av varan, som försäljes, inleverera
skillnaden till kommissionen. I motsatt fall skall företaget vara berättigat
att av kommissionen erhålla ersättning för skillnaden. Såsom kapitaltillskott
till clearingkassan för konstgödselmedel ha i olika sammanhang anvisats
tillhopa 11 200 000 kronor.
För innevarande budgetår ha några medel för ändamålet icke anvisats.
Vid anmälan av propositionen nr 280/1947 angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område uttalade jag, att, därest ett tillskott till
clearingkassan skulle befinnas erforderligt, medel för ändamålet syntes få
disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen,
som kunde komma att anvisas för innevarande budgetår. Vad
jag sålunda anförde föranledde ingen erinran från riksdagens sida (r. skr.
nr 470).
I skrivelse den 16 december 1947 har statens livsmedelskommission hemställt
om anvisande av ett belopp av 3 000 000 kronor till förstärkning av
kommissionens clearingkassa för konstgödselmedel.
Efter redogörelse för innehållet i skrivelsen har föredragande statsrådet
anfört följande.
»Såsom av den föregående redogörelsen framgår har Stockholms superfosfatfabriks
aktiebolag under rådande ransonering av elektrisk kraft erhållit
en tilldelning av cirka 19 000 kilowatt för månad för tillverkning av
kvävegödsel. Av denna tilldelning utgöras 14 000 kilowatt av reservkraft,
som betingar ett avsevärt högre pris än den ordinarie kraften. På grund
härav ha bolagets kostnader för tillverkningen av konstgödsel beräknats
öka med icke mindre än 700 000 kronor för månad. Då det i rådande
ekonomiska läge med en starkt begränsad import är av synnerlig vikt, att
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
jordbrukets behov av konstgödningsmedel i största möjliga utsträckning
tillgodoses genom produktion härav inom landet, torde någon begränsning
av bolagets ifrågavarande tillverkning icke böra övervägas. Med hänsyn
till den under hösten 1947 träffade prisuppgörelsen med jordbrukets organisationer
synas å andra sidan bolagets stegrade tillverkningskostnader
icke böra kompenseras genom en förhöjning av priset å konstgödselmedel.
Jag vill därför förorda, att bolaget i likhet med vad tidigare skett erhåller
ersättning från clearingkassan för konstgödselmedel för dess merkostnader
för använd reservkraft. Denna ersättning torde i enlighet med vad livsmedelskommissionen
anfört under innevarande budgetår böra beräknas till
i runt tal 4 200 000 kronor. Då emellertid clearingkassans behållning icke
torde förslå för utbetalande av denna ersättning och medel av den storleksordning,
varom här är fråga, icke heller i övrigt stå till Kungl. Maj :ts
förfogande för ändamålet, synas medel för tillskott till clearingkassan böra
äskas av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. I
enlighet med livsmedelskommissionens förslag synes ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor böra avses för ändamålet.»
Utskottet. Med tillstyrkan om bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillskott till clearingkassan för
konstgödselmedel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor.
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar in. in.
5:o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Detta anslag är för
innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor. Från anslaget må under
budgetåret 1947/48 beviljas statsbidrag å tillhopa högst 5 000 000 kronor.
Av anslaget har Kungl. Maj :t genom riksdagens beslut i varje särskilt
fall medgivits att få disponera vissa belopp för undersökningar rörande
vattenregleringsföretag. Sålunda ha vid riksdagarna 1943 (prop. nr 219;
r. skr. nr 300) och 1945 (prop. nr 105; r. skr. nr 178) lämnats medgivande
att från anslaget skulle få tagas i anspråk tillhopa 117 000 kronor för undersökningar
rörande förbättrad vattenavrinning från Ringsjön.
I skrivelse den 21 november 1947 har lantbruksstgrelsen hemställt, att för
fortsättande av nämnda undersökningar under 1948 och 1949 från statens
avdikningsanslag måtte få tagas i anspråk ett belopp av 118 000 kronor.
Departementschefen har — efter redogörelse för vad lantbruksstyrelsen
yttrat om de hittills verkställda undersökningarna och i övrigt uttalat —■
anfört följande.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
7
»Såsom av det förut anförda framgår ha de undersökningar rörande förbättrad
vattenavrinning från Ringsjön, vartill medel anvisats av 1943 och
1945 års riksdagar, kommit att erhålla väsentligt större omfattning än
man tidigare haft anledning räkna med. På grund härav synas ifrågavarande
arbeten icke kunna slutföras före utgången av år 1949. Då de för
ändamålet hittills anvisade medlen, tillhopa 117 000 kronor, numera äro
förbrukade, har hemställts, att ytterligare medel måtte anvisas för undersökningarnas
bedrivande under åren 1948 och 1949. Även om i nu rådande
ekonomiska läge stor begränsning av statsutgifterna måste vidtagas, synas
dock enligt min mening starka skäl tala för att ifrågavarande undersökningsarbeten
med det snaraste fullföljas. Jag vill därför tillstyrka lantbruksstyrelsens
förslag att ytterligare medel anvisas för ändamålet.
De av lantbruksstyrelsen i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna ha
icke givit mig anledning till erinran. För ändamålet skulle sålunda erfordras
ett belopp av 118 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas från statens
avdikningsanslag. Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas.
Beloppet synes icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande
för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets
användning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest
riksdagen godkänner vad jag nu föreslagit, meddela närmare föreskrifter
rörande ifrågavarande undersökningars bedrivande och övriga därmed
sammanhängande spörsmål. För den händelse undersökningarna leda till utförande
av torrläggningsåtgärder med anlitande av statsbidrag i därför
gängse ordning, böra statens utgifter för undersökningarna avräknas å statsbidraget.
»
Utskottet. Mot förevarande framställning har utskottet icke funnit anledning
till erinran och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva att för verkställande av undersökningar
rörande förbättrad vattenavrinning från Ringsjön
i Malmöhus län från statens avdikningsanslag tagas i
anspråk ytterligare högst 118 000 kronor.
N. Diverse.
(5:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte nordiska veterinärmötet
i Stockholm år 1948, reservationsanslag. I skrivelse den 5 februari
1947 har Svenska veterinärläkareföreningen anhållit om ett anslag av
50 000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte
nordiska veterinärmötet, vilket vore avsett att hållas i Stockholm under juli
månad 1948.
Enligt skrivelsen ha kostnaderna för mötet beräknats till 87 000 kronor.
Det har förutsatts, alt föreningen skall av egna medel betala omkring 22 000
kronor och att mötesdeltagarna skola genom särskild avgift erlägga omkring
15 000 kronor.
8
Jorclbruksutskottets utlåtande nr 2.
Departementschefen har anfört.
»Efter krigsårens isolering har det framstått såsom en angelägen uppgift
att återupptaga det nordiska samarbetet inom olika områden. Då
sålunda ett nordiskt veterinärmöte planerats äga rum i Stockholm under
sommaren 1948 och ifrågavarande möte torde komma att bliva av stor
betydelse för veterinärväsendet i de nordiska länderna, synes det rimligt
att staten bidrager till kostnaderna för mötets anordnande. Jag kan dock
icke förorda ett högre statsbidrag än 40 000 kronor. Detta belopp torde
böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form
av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till bestridande av kostnaderna
för det sjätte nordiska veterinärmötet i Stockholm år 1948. Därest
riksdagen bifaller vad jag sålunda förordat, torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att fastställa de villkor, under vilka bidraget må åtnjutas.»
Utskottet. Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner utskottet, att
statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke bör utgå med högre belopp än
departementschefen förordat. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning
under denna punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna
för det sjätte nordiska veterinärmötet i Stockholm år
1948 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
Stockholm den 12 februari 1948.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred
Andersson, Carl Sundberg, Hjalmar Nilsson, Svedberg, Jonsson och
Osvald; samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Sörsjön, Lundbom, Andersson
i Surahammar, Gustafson i Dädesjö, Larsson i Karlstad, Jacobson i
Vilhelmina, Svensson i Ljungskile och Svensson i Vä;
med undantag därav att vid behandlingen av punkterna 3—6 herr Hollertz
deltagit i stället för herr Hjalmar Nilsson.
Reservation
under punkten 3 (prisreglerande åtgärder på jordbrukets område) av
herrar Osvald och Svensson i Ljungskile.