Bankoutskottets utlåtande nr tf.
1
Nr 8.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.
I anledning av framställningar av fullmäktige i riksgäldskontoret har
riksdagen (åren 1936, 1939, 1942 och 1945) efter hemställan av bankoutskottet
uppdragit åt fullmäktige att i en upplaga av 500 exemplar till
trycket befordra dels prästeståndets protokoll vid riksdagarna under åren
1642—1664, dels borgarståndets protokoll vid riksdagarna under åren 1719
—1723, dels ock bondeståndets protokoll vid riksdagarna under åren 1720
—1739.
Av ovannämnda protokoll hava hittills av trycket utkommit ett band, omfattande
borgarståndets protokoll vid riksdagarna 1719 och 1720, och två
band, omfattande bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1720—1727 resp.
1731—1734. Under innevarande år beräknas utkomma prästeståndets protokoll
vid riksdagarna 1642—1664, fördelade i två band, borgarståndets protokoll
vid 1723 års riksdag, omfattande ett band, och bondeståndets protokoll
vid 1738—1739 års riksdag, likaledes omfattande ett band.
I skrivelse den 15 januari 1948 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret
— efter en redogörelse för vad i ärendet tidigare förekommit
— anfört följande:
I särskilda till fullmäktige avgivna promemorior, vilka här biläggas i avskrift,
1 hava de nuvarande utgivarna av ifrågavarande ståndsprotokoll, e. o.
arkivarien fil. lic. Jan Liedgren, förste arkivarien fil. dr Nils Staf och förste
arkivarien fil. lic. Sten Landahl, avgivit förslag i fråga om fortsatt utgivande
av ståndsprotokollen, varvid närmast skulle ifrågakomma beträffande
prästeståndet protokollen vid riksdagarna 1672, 1675 och 1678, beträffande
borgarståndet protokollen vid riksdagen 1726—1727 och beträffande
bondeståndet protokollen vid 1740—1741 års riksdag. Kostnaderna för utgivande
av nämnda protokoll hava i promemoriorna beräknats till resp. 23 500
kronor, 36 000 kronor och 26 500 kronor eller sammanlagt 86 000 kronor.
I kalkylerna ingå redaktörsarvoden efter 260 kronor per textark och 750
kronor per registerark, vilket innebär eu betydande förhöjning av de hittills
sedan år 1936 utgående arvodena, beräknade efter 175 kronor per textark
och 500 kronor per registerark. Denna förhöjning synes fullmäktige på grund
av den allmänna prisstegringen böra godtagas. -— Med hänsyn till ovissheten
om de verkliga kostnaderna för sättning och tryckning, vilka arbeten
skulle komma att utföras under eu följd av år, torde emellertid de av utgivarna
beräknade kostnaderna böra uppskattas förslagsvis till omkring
1 Intagna såsom Bilagor A, B och C Ull detta utlåtande.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1''JiS. tf samt. Nr 8-—9.
2 Bankoutskottets utlåtande nr <S.
100 000 kronor. Av detta belopp skulle för budgetåret 1948/49 erfordras
endast 20 000 kronor, avsedda att täcka kostnaderna för avskrivande av
originalprotokollen och redigeringskostnaderna under ett år. Frågan om
anvisande av medel för sättning och tryckning blir aktuell först längre
fram.
Riddarhusdirektionen har i oktober 1947 till fullmäktige ingivit en skrivelse
angående fortsatt utgivande av ridderskapet och adelns äldre riksdagsprotokoll.
I denna skrivelse, varav en avskrift här bilägges,2 meddelas,
att genom ståndets försorg och på dess bekostnad drygt tre fjärdedelar av
ifrågavarande riksdagsprotokoll vore utgivna av trycket. Hittills hade utkommit
38 band protokoll och 2 registerband, varjämte iordningställts
tryckfärdigt manuskript till den tredje och i allt väsentligt till den fjärde
delen av protokollen vid 1760—1762 års riksdag. De återstående ännu icke
bearbetade protokollen avsåge — utom viss del av 1755—1756 års riksdag
— riksdagarna 1765—1766, 1769—1770, 1771—1772 och 1778—1779. Utgivningsarbelet
hade utförts under ständigt växande ekonomiska svårigheter
och det vore uteslutet att med riddarhusmedel bestrida utgifterna för
arbetets slutförande, vilka utgifter i början av år 1947 av den senaste utgivaren,
förste arkivarien Sten Landahl beräknats komma att uppgå till
omkring 240 000 kronor. Då det enligt riddarhusdirektionens mening måste
anses vara ett stort allmänt intresse, att utgivandet av ifrågavarande protokoll
utan tidsutdräkt kunde fortsättas, hemställde direktionen i enlighet
med 1947 års adelsmötes beslut, att fullmäktige i riksgäldskontoret ville av
riksdagen begära erforderliga medel för utgivande genom fullmäktiges försorg
av ovannämnda återstående delar av ridderskapet och adelns äldre
riksdagsprotokoll.
Därest utgivandet av ridderskapet och adelns återstående otryckta riksdagsprotokoll
skall kunna fullföljas och avslutas — ett arbete som torde
vara lika beaktansvärt som den fortsatta utgivningen av de ofrälse ståndens
riksdagsprotokoll —- synes det fullmäktige med hänsyn till vad riddarhusdirektionen
anfört i sin berörda skrivelse knappast finnas någon annan
utväg än att staten påtager sig kostnaderna för arbetets slutförande. Dessa
kostnader äro visserligen, såsom framgår av den verkställda beräkningen,
ganska betydande, men skulle på grund av arbetets omfattning komma att
bliva fördelade på ett par årtionden.
Vad som närmast skulle ifrågakomma är all till trycket befordra manuskriptet
till tredje delen av protokollen vid 1760—1762 års riksdag. Då av
redaktionsarvodet för denna del, som skulle omfatta 40 tryckark, beräknas
återstå att utbetala omkring 3 400 kronor och då tryckningskostnaderna
med nuvarande priser skulle utgöra omkring 10 700 kronor, komme sålunda
hela den återstående kostnaden för utgivandet av ifrågavarande del
med nuvarande tryckeripriser att uppgå till omkring 14 000 kronor. För
budgetåret 1948/49 skulle dock enligt vad utgivaren meddelat ej erfordras
något anslag, enär varken tryckning eller korrekturläsning hinner avslutas
under nämnda budgetår och kostnaderna härför icke behöva betalas förrän
volymen föreligger färdig. Om emellertid kontrakt avslutas med tryckeri
redan innevarande år, kan arbetet taga sin början, vilket torde vara lämpligt,
enär tryckeriarbete numera i regel är synnerligen tidskrävande.
Då det med hänsyn bl. a. till att erfarna och lämpliga personer nu stå till
buds för ifrågavarande arbete synes fullmäktige önskvärt, att utgivningen
Intagen såsom Bilaga D till detta utlåtande.
Bankoutskottets utlåtande nr X.
av ståndsprotokollen kan fullföljas utan avbrott, få fullmäktige med åberopande
i övrigt av vad ovan anförts hemställa, att bankoutskottet ville
föreslå riksdagen att
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de i ovan
berörda promemorior innefattade planerna i en upplaga av 500 exemplar
till trycket befordra ridderskapet och adelns protokoll vid 1760—1762 års
riksdag, tredje delen, prästeståndets protokoll vid 1672, 1675 och 1678 års
riksdagar (inkl. bilagor även för 1668 års riksdag), borgarståndets protokoll
vid 1726—1727 års riksdag och bondeståndets protokoll vid 1740—
1741 års riksdag;
dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten för budgetåret
1948/49 under femtonde huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
Utskottet får tillstyrka ett fortsatt utgivande av ståndsprotokoll i enlighet
med det föreliggande förslaget. I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskonloret
förevarande framställning, må
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse
med de i här bilagda promemorior innefattade planerna i
en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra ridderskapet
och adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, tredje
delen, pi-ästeståndets protokoll vid 1672, 1675 och 1678 års
riksdagar (inkl. bilagor även för 1668 års riksdag), borgarståndets
pimtokoll vid 1726—1727 års riksdag och bondeståndets
protokoll vid 1740—1741 års riksdag;
dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten
för budgetåret 1948/49 under femtonde huvudtiteln
Riksdagen och dess verk in. m. anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
Stockholm den 2 mars 1948.
På bankoutskottets vägnar:
ÅKE WIBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Sundvik, Leander, Lundqvist,
Edin, Fahlander, Annér och Persson i Vinslöv;
från a n d r a kammaren: herrar Wiberg, von Selh*, Andersson i MunkaIjungby,
Fröderberg, Sundberg, Persson i Norrby, fru Humla* och herr
Molander*.
K,i närvarande vid utlåtandets justering.
1
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
Bilaga A.
P. M.
angående Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3.
Den 6 maj 1936 respektive 15 mars 1939 fattade riksdagen beslut om utgivande
av bl. a. Prästeståndets riksdagsprotokoll 1642—1660 A, respektive
1660 B—1664. Då dessa, fördelade på två band, under år 1948 torde utkomma
av trycket, och då samtidigt beträffande de parallellt under utgivning
varande Borgar- och Bondeståndens protokoll framställningar om
fortsatt utgivande göras, ber undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige i
riksgäldskontoret utsedd redaktör för det andra bandet att vördsamt få
göra följande framställning.
Prästeståndets riksdagsprotokoll saknas för 1668 års riksdag. De protokoll,
som närmast böra komma i fråga för publicering, äro därför de för
1672, 1675 och 1678. De utgöra jämte tillhörande bilagor cn inbunden volym
i Prästeståndets arkiv i riksarkivet och omfatta sammanlagt 286 (80 + 117
+ 89) handskrivna sidor. Då protokollen äro skrivna med olika handstilar
och särskilt det av 1672 har en utpräglad konceptkaraktär, är det omöjligt
att lämna en exakt uppgift om vad de motsvara i trycksidor. Företagna
stickprov på partier med olika stilar möjliggöra likväl en approximativ
uppskattning till 300—325 trycksidor eller omkring 20 tryckark. Härtill
komma bilagor, även för 1668 års riksdag, dels inbundna i samma band
som protokollen, dels ingående i Riksdagsacta och i serien Svenska ecklesiastika
handlingar i Prästeståndets arkiv, eventuellt också i andra samlingar.
De äro med vissa undantag tämligen korta och kunna med samma
approximativa uppskattning som i fråga om protokollen beräknas taga i
anspråk ett utrymme av cirka 160 sidor eller 10 ark. Dessutom bör — i likhet
med vad som skett tidigare — fogas utrymme för kapitelrubriker
(d. v. s. rubriker för de olika saminanträdesdagarna), noter, mellanslag
och nya stycken. Detta utrymme beräknas till 32 sidor eller 2 tryckark.
För nödiga person- och sakregister torde böra beräknas tre tryckark. I sin
helhet skulle bandet sålunda omfatta omkring 560 sidor eller 35 tryckark.
Avskriftskostnader. Tiden för avskrivning måste på grund av protokollens
olika karaktär beräknas något olika. Beträffande 1672 och 1675 års
protokoll gör stilens täthet och relativt höga svårighetsgrad samt protokollens
konceptkaraktär det nödvändigt att beräkna avskriftstiden något längre
för dessa än för det övriga, av utförda prov att döma omkring 150 timmar
för de 225 trycksidorna av de förra och 100 timmar för de resterande 240
trycksidorna. Efter nu vanlig taxa av kronor 3: 50 i timmen för sådana
avskrifter skulle sammanlagda avskriftkostnaderna för 1672—1678 års
protokoll och bilagor således bli kronor 875: — (250 X 3: 50).
Tryckningskostnader. Enligt infordrad offert från Almqvist & Wiksells
Boktryckeri AB skulle kostnaderna enligt dagens gällande priser, som givetvis
kunna ha förhöjts tills tryckning blir aktuell, beräknas på följande sätt
för en upplaga om 500 ex. av angivet omfång och i samma utförande som
lidigare:
Bankoutskottets utlåtande nr S.
5
35 st. 16-sid. ark 75 grams lumptryckpapper, sätt -
ning, tryckning och häftning |
å 250: — |
8 750 |
— |
Förhöjning för 32,0 sid. Noter........................... |
a 5: — |
160 |
|
48,0 sid. Register, 2-spaltat |
å 12:50 |
600 |
— |
500 st. Marg.-rubr. om högst 5 rader |
å —: 60 |
300 |
— |
Omslag |
Kronor |
65 9 875 |
— |
Då härtill komma kostnader för s. k. levande kolumntitlar å kr. 4: —
pr ark, för varje marginalrubrikrad över 5 rader 12 öre pr styck samt korrigeringskostnader,
måste de sammanlagda tryckningskostnaderna överskrida
kr. 10 000:—.
Redaktörskostnaderna. Alltsedan utgivningen av de ofrälse ståndens äldre
riksdagsprotokoll genom riksdagens beslut den 6 maj 1936 tog sin början,
har arvodet för redaktören utgått med 175 kronor per textark och 500 kronor
per registerark. Då det emellertid väl får anses rimligt, att på detta
område liksom på andra eu skälig kompensation för penningvärdets förändring
gives, ha de av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda redaktörerna
för de olika serierna av de ofrälse ståndsprotokollen enat sig om att
begära 50 % förhöjning av till dem utgående arvoden. Priset per textark
skulle i enlighet härmed komma att utgöra kronor 262:50 eller avrundat
nedåt 260 kronor och för registerark 750 kronor. I förhoppning att denna
framställning vinner Herrar Fullmäktiges bifall, beräknas redaktörsarvodet
för här planerade volym sålunda:
32 textark å 260 kronor.............................. 8 320 kronor
3 registerark å 750 kronor ............................ 2 250 »
Summa 10 570 kronor
Om korrigeringskostnader och andra extra tryckningskostnader samt diverse
smärre omkostnader och oförutsedda utgifter beräknas till omkring
Vid av övriga utgifter eller 2 180 kx-onor, skulle de sammanlagda utgivningskostnaderna
enligt nuvarande priser bliva:
Avskriftskostnader |
kronor |
875: — |
Sättning och tryckning in. m. |
........ » 9 |
875: — |
Redaktörskostnader |
........ » 10 |
570: — |
Korrigeringskostnader in. in. |
» o |
180: — |
Summa kronor 23 |
500: - |
Stockholm i november 1947.
JAN LIEDGREN.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
Bilaga B.
P. M.
angående tryckning av Borgarståndets protokoll.
Enligt beslut vid 1945 års riksdag skulle borgarståndets protokoll vid
riksdagen 1723 jämte bilagor utges av trycket. Arbetet har så fortskridit,
att det beräknas utkomma under loppet av 1948.
För utgivningen av denna volym liksom den föregående för riksdagarna
1719 och 1720 kunde utnyttjas de avskrifter, som kostnadsfritt ställts till
förfogande av Stadshistoriska institutet. En liknande förmån erbjuder sig
emellertid icke nu för utgivningen av protokollen för riksdagen 1726—27.
Beträffande dessa har man sålunda att räkna med kostnader för avskrivningen,
vilka tidigare icke behövt komma i fråga.
Protokollen för ifrågavarande riksdag omfatta en text av 2 006 sidor.
Dessa ha av Almqvist och Wiksells Boktryckeriaktiebolag i tryck beräknats
till 488 trycksidor. Härtill komma cirka 200 trycksidor bilagor jämte noter
och register. Tillsamman skulle volymen komma att omfatta cirka 752 sidor
motsvarande 47 stycken 16-sidigt ark.
Med avseende på tryckningen offererar Almqvist och Wilcsell för sättning,
tryckning och papper samt häftning i 500 ex., varav 400 ex. å vanligt träfritt
papper och 100 ex. å lumppapper, ett pris av kr. 283 per tryckark. För 47
st. ark skulle detta bli kronor 13 301. Härtill kommer förhöjning för 30
sidor noter å 6: 45 = 193: 50, för 26 sidor register å 10: 25 = 266: 50 samt
för omslag cirka 85 kronor. Tillsammans beräknas tryckningskostnaderna
till kronor 13 846. Härtill kommer kostnaden för levande kolumntitlar som
debiteras med kr. 4: 30 per ark eller kronor 126 samt korrigering emot
manuskript, som debiteras extra efter den tid, som därtill åtgår.
Avskrivningen av protokollstext och bilagor kommer att ske på skrivmaskin.
Härför beräknas åtgå cirka 650 timmar. Med en ersättning av
kronor 3:50 per timme bli kostnaderna för avskrivning kronor 2 375.
Alltsedan utgivningen av 1719—20 årens riksdagsprotokoll för borgarståndet
har enligt riksdagens beslut den 15 mars 1939 arvodet för redaktören
utgått med 227 kronor per textark och med kronor 666: 66 per registerarlc.
Då det emellertid får anses rimligt att på detta område liksom
på andra en skälig kompensation för penningvärdets förändring gives, ha
de av herrar fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda redaktörerna för de
olika serierna av de ofrälse ståndsprotokollen enat sig om att begära 50 %
förhöjning av till dem utgående arvoden. I förhoppning om att denna
framställning vinner herrar fullmäktiges bifall beräknas redaktörsarvodet
för 1726—27 års riksdagsprotokoll för borgarståndet till 340 kronor per
textark och till kronor 1 000 per registerark. Redaktörsarvodet för 47 textark
(47 X 340) och 2 registerark (2 x 1 000) skulle sålunda uppgå till
kronor 17 980.
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
7
Sammanfattning.
Avskrivningskostnader ..................................
Tryckning av protokoll och bilagor jämte noter och register . . .
Förhöjning för 30 sidor noter .............................
Förhöjning för 26 sidor register
Levande kolumntitlar ...................................
Omslag in. in............................................
Redaktörsarvode ........................................
Arvode för person- och sakregister
2 375
13 301
193
266
126
85
15 980
2 000
50
50
kronor 34 327
Utgifter föi -
papper m. in. samt korrigeringskostnader
1 673
Summa kronor 36 000
Då Almqvist och Wiksells Roktryckeriaktiebolags offert är beräknad efter
dagens gällande priser har firman reserverat sig för förhöjningar av arbetsoch
materialkostnader, som eventuellt kunna ha inträtt, då tryckningen av
arbetet blir aktuell.
Stockholm den 18 november 1947.
NILS STAF.
Fil. doktor, Förste arkivarie.
Bilaga C.
P. M.
angående Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4.
Av den i enlighet med riksdagens beslut utgivna publikationen Bondeståndets
riksdagsprotokoll utkom år 1939 del 1, omfattande åren 1720—
1727, och år 1945 del 2, omfattande åren 1731—1734.
Genom riksdagens beslut av den 20 mars 1945 beviljades medel för utgivning
av del 3, omfattande protokoll och bilagor från 1738—1739 års
riksdag. Då arbetet på denna del har fortskridit så långt, att volymen beräknas
utkomma av trycket under loppet av år 1948,''ber undertecknad
såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör för publikationen
att vördsamt få göra följande framställning.
De bondeståndets riksdagsprotokoll, som närmast böra komma i fråga
vid publikationsseriens fortsättande, äro de för 1740—1741 års riksdag.
De utgöra i handskrift en inbunden volym, vilken, sedan blanka blad frånräknats,
befunnits omfatta 575 i regel tättskrivna sidor. Verkställt avskriftsprov
har givit vid handen, att texten i avskrift kommer att bestå av
862 avskriftssidor, alldenstund varje handskriftssida beräknas omfatta l1/-avskriftssida. Då två sådana motsvara en trycksida, skulle 862 avskriftssidor
kräva 431 trycksidor eller ca 27 ark. Härtill bör — i likhet med vad
som tidigare skett — fogas utrymme för rubriker för de olika sammanträdesdagarna,
noter, mellanslag och nya stycken. Detta utrymme beräknas
(ill 32 sidor eller två tryckark.
8
Bankoutskottels utlåtande nr S.
Härtill komma bilagor. Vid beräkningen av det utrymme, dessa kunna
tänkas erfordra, är först och främst följande att observera. Protokollet för
1740—1741 års riksdag innehåller icke, i motsats till vad fallet var med de
närmast föregående riksdagarna, de från ståndet utgående extraktprotokollen.
Eu ingående undersökning har därför verkställts, huruvida dessa i sin
formulering innehålla motiveringar för ståndets beslut, som icke återfinnas
i de stundom knapphändiga protokollen. Undersökningen har givit vid
handen, att detta ofta varit fallet, framför allt i viktigare, ståndets ekonomiska
intressen berörande frågor. Denna omständighet nödvändiggör,
alt ett stort antal extraktprotokoll måste avtryckas såsom bilagor. Därtill
kommer från ståndsmedlemmar ingivna, viktigare memorial. För dessa
båda grupper bilagor böra beräknas 10''/2 tryckark. Ytterligare tvenne bilagor
tillkomma, vilka såväl på grund av sin betydelse som på grund av
för publikationen tidigare tillämpade principer äro givna och sålunda kunna
på förhand beräknas. De äro Allmogens allmänna besvär samt Kungl.
Maj:ts resolution på desamma. Den förra bilagan, besvären, består av 82
handskriftssidor och beräknas i avskrift omfatta (57 sidor eller två tryckark.
Den senare bilagan, resolutionen, innehåller 62 handskriftssidor, vilka
i avskrift torde motsvara 50 avskriftssidor eller P/s tryckark. För samtliga
bilagor bör sålunda beräknas 14 tryckark. För volymen nödigt person-,
ort- och sakregister kalkyleras till tre tryckark. I sin helhet skulle volymen
således komma att utgöras av 736 sidor eller 46 tryckark.
Avskrivningskostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa
av kronor 3: 50 per timma, kalkylerade på följande sätt. De 575 handskriftssidorna
torde, då tre sidor kunna medhinnas per timma, kräva en
tid av 191 timmar eller en kostnad av ca 670 kronor. Motsvarande kostnad
för de två förut nämnda större bilagorna torde, då fyra handskriftssidor
beräknas medhinnas per timma, utgöra 70 resp. 53 kronor eller tillsammans
123 kronor. För övriga bilagor, 336 avskriftssidor (168 trycksidor),
kalkyleras en kostnad av 260 kronor. Avskrivningskostnaderna för 1740
1741 års protokoll och bilagor skulle sålunda belöpa sig till 1 053 kronor.
Redaktörskostnaderna: Alltsedan utgivningen av bondeståndets riksdagsprotokoll
genom riksdagens beslut den 6 maj 1936 tog sin början, har arvodet
för redaktören utgått med 175 kronor per textark och 500 kronor per
registerark. Då det emellertid väl får anses rimligt, att på detta område
liksom på andra en skälig kompensation för penningvärdets förändring
gives, ha de av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda redaktörerna
för de olika serierna av de ofrälse ståndsprotokollen enat sig om att begära
50 % förhöjning av till dem utgående arvoden. Priset per textark
skulle i enlighet härmed komma att utgöra kronor 262:50 eller avrundat
260 kronor och för registerark 750 kronor. I förhoppning att denna framställning
vinner Herrar Fullmäktiges bifall, beräknas redaktörsarvodet för
här planerade volym sålunda: 43 tryckark å 260 kronor = It 180 kronor
och tre registerark å 750 kronor = 2 250 kronor eller tillsammans 13 430
kronor.
Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Almqvist &
Wiksells boktryckeriaktiebolag, där föregående delar av publikationen
tryckts, ha tryckningskostnaderna beräknats efter 204 kronor per 16-sidigt
tryckark. För de 43 textarkens tryckning skulle de alltså uppgå till 8 772
kronor. För registerarken tillkommer en kostnad av kronor 12: 50 per sida,
alltså per tryckark 204 + 200 = 404 kronor. För tre dylika ark blir således
priset 1 212 kronor. Härtill kommer för protokollstexten kostnaden för s. k.
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
9
levande kolumntitlar, d. v. s. rubrik å varje sida med uppgift om datum
för sammanträde i fråga. Dessa kolumntitlar beräknas draga en kostnad
av 4 kronor per tryckark, alltså för 29 sådana 116 kronor.
För omslag med titeltryck till en upplaga på 500 exemplar beräknas 62
kronor.
Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med 5 kronor per
sammanräknad hel sida. Om av de två ark, som ovan kalkylerats för noter,
rubriker etc., D/s ark antages åtgå för noter, skulle denna förhöjning alltså
belöpa sig till 120 kronor.
1 motsats till de närmast föregående riksdagarnas protokoll förekomma
i 1740—1741 års blott ett fåtal marginalrubriker. Några särskilda kostnader
för dem behöva därför icke beräknas.
Utgifterna skulle sålunda bliva:
Avskrivningskostnaden
Redaktör sarvode
Arvode för person-, ort- och sakregister ..........
Sättnings- etc. kostnader för text ..............
» » » » registerark ........
» » » » levande kolumntitlar
» » » » omslag ............
kronor
Förhöjning för noter ............................
Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade till
1 053
11 180
2 250
8 772
1 212
116
62
120
1 735
Summa kronor 26 500
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige
i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp av
kronor 26 500 beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning
av Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4.
Stockholm den 10 november 1947.
STEN LANDAHL.
Bilaga D.
Till Fullmäktige i Riksgäldskontoret.
Vid 1853 års riksdag väcktes inom ridderskapet och adeln en motion avseende
utgivandet av ståndets riksdagsprotokoll och handlingar från äldre
tider med hänsyn till deras betydelse för kännedomen om fäderneslandets
historia. Då riddarhusutskottet hade sig bekant, att en ledamot av prästeståndet
i en till sin syftning mer omfattande motion begärt anslag av statsmedel
för offentliggörande av svenska riksdagars och mötens förhandlingar,
ansåg utskottet lämpligt att avbida riksdagens beslut i denna fråga. Sedan
riksdagen förklarat sig icke kunna bifalla motionen inom prästeståndet,
upptog utskottet ärendet till behandling. Utskottet tvekade icke att förorda
eu utgivning av ståndets äldre riksdagshandlingar, även om utgivningen
måste bekostas av ridderskapet och adelns enskilda kassa, övertygat
som utskottet var, att ridderskapet och adeln önskade att såvitt det berodde
2 Bihang till riksdagens protokoll t!)''i8. 8 sand. Nr 8—9.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
på ståndet befordra det historiska studiet ur inhemska källor. Under debatten
anfördes riksdagens avslag av motionen inom prästeståndet såsom skäl
både för och emot bifall till den inom ridderskapet och adeln framlagda
motionen. De som talade mot denna anförde, att det icke funnes någon
anledning för adeln, som blott utgjorde en fjärdedel av representationen,
att påtaga sig denna ekonomiska börda. De som talade för motionen ansågo
det efter riksdagens avslagsbeslut desto angelägnare att sörja för att
adelns protokoll såsom de viktigaste kornine att utgivas. Slutet blev alt utskottets
hemställan bifölls och att protokollen alltså skulle utgivas.
Under närmare ett århundrade har ridderskapet och adeln därefter med
betydande uppoffringar sökt fullfölja denna utgivning. Ridderskapet och
adeln har även i så stor utsträckning lyckats förverkliga densamma, att
drygt tre fjärdedelar av verket nu är färdigt. Hittills ha sålunda utgivits
protokollen för 1600-talets och det begynnande 1700-talets 46 riksdagar,
utskottsmöten eller sammankomster av annat slag, utgörande den första
serie av 17 volymer jämte ett registerband (delarna 1—3 dessutom utgivna
i två upplagor). I den andra serien, avseende tiden från och med år
1719, ha 11 riksdagars protokoll utgivits fullständigt (18 volymer), dessutom
av särskilda skäl 1755—1756 års riksdags ofullständigt (1 volym)
samt två band av 1760—1762 års riksdags protokoll. För denna serie föreligger
jämväl ett registerband. För närvarande ha alltså tillsammans utkommit
38 band protokoll med bilagor och 2 registerband. Vidare har iordningställts
tryckfärdigt manuskript till tredje och, bortsett från ett fåtal bilageark,
till fjärde delen av protokollen för 1760—1762 års riksdag. De återstående,
ännu icke bearbetade protokollen avse — utom viss del av 1755—
1756 års riksdag — riksdagarna 1765—1766, 1769—1770, 1771—1772 och
1778—1779.
Utgivningsarbetet har emellertid utförts under ständigt växande ekonomiska
svårigheter. I sin berättelse till 1947 års adelsmöte fann sig därför
riddarhusdirektionen nödsakad att i hela dess vidd upptaga frågan om riksdagsprotokollens
fortsatta utgivande. För att få en ungefärlig uppfattning
om storleken av de kostnader, som återstå innan editionsarbetet är slutfört,
anmodade direktionen den nuvarande redaktören för arbetet, förste arkivarien
i riksarkivet Sten Landahl att göra ett överslag över dessa kostnader.
Enligt arkivarien Landahls beräkningar skulle kostnaderna för arbetets
slutförande uppgå till omkring 240 000 kronor.
På grund av riddarhuskassans ansträngda ekonomiska ställning och de
stora kostnader, som enligt arkivarien Landahls beräkningar äro nödvändiga
för att fullborda utgivningsarbetet, kan riddarhuskassan icke betungas
med dessa utgifter. Ej heller finnas andra medel inom riddarhusförvaltningen,
som utan åsidosättande av riddarhusets vitala behov kunna användas
för utgivningsarbetets slutförande.
Med beklagande måste därför direktionen i sin berättelse till adelsmölet
konstatera, att riddarhuset icke kunde bekosta editionsarbetets slutförande
och att de därför erforderliga medlen alltså måste komma från annat håll.
Även adelsmötet fann det uteslutet att med riddarhusmedel bestrida utgifterna
för arbetets slutförande.
Som bekant utgivas präste- och bondeståndens äldre riksdagsprotokoll
sedan år 1936 genom statens försorg med anlitande av medel, som riksdagen
anvisat för ändamålet. Från och med år 1939 utgivas borgarståndets protokoll
på samma sätt, sedan d$n tidigare utgivaren, Stadshistoriska institutet,
funnit sig sakna medel att fortsätta härmed. Riksdagen har alltså frångått
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
11
den ståndpunkt riksens ständer intogo, då de år 1853 avslogo den i det
föregående berörda motionen om anvisande av statsmedel för utgivande av
de äldre riksdagsprotokollen. Man synes därför kunna förutsätta, att riksdagen
numera icke heller kan ha några principiella betänkligheter mot att
utgiva återstoden av ridderskapet och adelns äldre riksdagsprotokoll.
Då det måste anses vara av stort allmänt intresse att utgivandet av adelns
protokoll utan tidsutdräkt fortsättes, föreslog 1947 års riddarhusutskott, i
huvudsaklig anslutning till ett förslag av direktionen, att framställning
skulle göras till riksgäldsfulhnäktige om att den fortsatta utgivningen måtte
bekostas av statsmedel. Adelsmötet beslöt ock i överensstämmelse härmed.
I anslutning till det anförda får riddarhusdirektionen alltså hemställa,
att Fullmäktige ville av riksdagen begära erforderliga medel för utgivande
genom Fullmäktiges försorg av återstående delar av ridderskapet och adelns
äldre riksdagsprotokoll.
Fn avskrift av arkivarien Landahls konstnadsberäkning bifogas.
Stockholm den 26 september 1947.
På riddarhusdirektionens vägnar:
H. SILVERSTOLPE.
Ch.-E. von Oelreich.
Avskrift. Transumt av arkivarien Sten Landahls beräkning rörande storleken
av de kostnader, som återstå innan editionsarbetet med utgivandet av
Ridderskapet och Adelns äldre riksdagsprotokoll är slutfört.
»Protokollen för 1765—1766 torde komma att i tryck motsvara tre, möjligen
fyra volymer, 1769—1770 års tre, 1771—1772 års minst fyra samt
1778—1779 års en volym. Om vardera av dessa volymer får förmodas
konuna att omfatta cirka 48 tryckark (såsom den första av undertecknad
år 1934 utgivna tjugonde delen), skulle redaktörskostnaderna för varje
band gå till 8 400 kronor. För tolv band skulle de utgöra 100 800 kronor.
Vid denna kalkyl har det för närvarande utgående redaktörsarvodet, 175
kronor per tryckark, lagts till grund. Det torde emellertid vara sannolikt,
att under den följd av år, som måste beräknas för seriens avslutande, ett
högre arvode på grund av penningvärdets förändring skulle komma att
krävas. Det är givetvis alldeles omöjligt att beräkna den summa, som under
årens lopp kan erfordras i tryckningskostnader. Om emellertid den offert,
som senast avgivits av Norstedt & Söner, lägges till grund för en kalkyl,
skulle varje volym, efter 189 kronor per tryckark, draga en kostnad av
9 072 kronor. Beräknas dessutom omslag, marginal rubriker och korrigeringskostnader
till 850 kronor utgöra de samlade tryckningskostnaderna
9 922 kronor per volym. För tolv band blir detta 119 064 kronor eller tillsammans
med redaktörskostnaderna 219 864 kronor. Härtill kommer att
tredje och fjärde delarna av 1760—1762 års riksdagsprotokoll ännu icke
tryckts. Till den förra av dem har nu äskats ett belopp av 10 746 kronor.
För den fjärde delen beräknas efter ovan angivna grunder åtgå 8 894 kronor.
Inalles skulle 239 504 kronor erfordras för seriens avslutande, varvid
dock eventuellt återstående del av 1755—1756 års riksdag icke kunnat beräknas
liksom icke heller personregister 1755—1779.»