Bankoutskottets utlåtande nr 34.
1
Nr 34.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens
krisorgan jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 5 mars 1948 dagtecknad proposition nr 129, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t
att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats,
meddela dels pensionsbestämmelser för vissa befattningshavare vid statens
krisorgan, att tillämpas från och med den 1 juli 1948, dels ock i anslutning
därtill erforderliga övergångsbestämmelser.
I fråga om motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den
mån ej redogörelse i det följande lämnas, hänvisa till propositionen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två i
anledning av propositionen väckta likalydande motioner I: 296 av herr Åman
och II: Å56 av herr Håstad, i vilka motioner hemställts, »att riksdagen vid
behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 129 måtte hemställa, att Kungl.
Maj :t i särskild proposition förelägger riksdagen förslag till pensionsreglering
för clearingnämndens tjänstemän».
Beträffande motiveringen för sistnämnda förslag hänvisar utskottet till
motionen I: 296.
Inledning.
De statliga krisorganen äga betydligt större frihet att inom ramen för anvisade
medel bestämma de individuella lönerna och antalet befattningshavare
än civilförvaltningen i övrigt. Detta sammanhänger med de förhållanden,
under vilka krisorganen arbeta. Några bestämda organisationsplaner ha sålunda
i allmänhet icke kunnat på förhand upprättas, utan personalorganisationen
har uppvuxit under trycket av de yttre omständigheterna och de ofta
snabba växlingarna i arbetsvolym. I följd härav ha anställnings- och avlöningsförhållandena
för personalen vid krisorganen reglerats på annat sätt
än inom den övriga civilförvaltningen. Befattningshavarna ha ej inordnats
under de allmänna statliga avlöningsreglementena. Lönen bestämmes antingen
av Kungl. Maj :t i det enskilda fallet eller av vederbörande krisorgan
enligt en av Kungl. Maj :t för varje krisorgan fastställd löneplan, upptagande
ett antal lönegrupper samt maximi- och minimilön för varje grupp.
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 34.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 34.
Löneplanerna för de olika krisorganen omfatta sju olika lönegrupper. Inom
varje lönegrupp har Kungl. Maj :t fastställt ett minimiläge och ett maximiläge,
inom vilken ram krisorganet har att fastställa den enskilda befattningshavarens
avlöning. Spännvidden mellan minimi- och maximilönerna
i de olika lönegrupperna är, såsom framgår av sammanställningen å s. 3
i propositionen, relativt sett mycket betydande.
Befattningshavarna vid statens krisorgan äro icke i denna sin egenskap tillförsäkrade
någon pensionsrätt. Rätt till pension av statsmedel ha alltså endast
de befattningshavare vid krisorganen, som antingen redan äro pensionerade
från annan statlig tjänst eller ock inneha pensionsberättigande anställning
hos annat statligt verk eller hos kommun eller dylikt och under
tjänstgöringen hos det statliga krisorganet åtnjuta tjänstledighet från den
pensionsberättigande anställningen.
Fråga om beredande av pensionsrätt åt befattningshavarna vid de statliga
krisorganen har uppkommit i olika sammanhang. Bland annat underställde
statens priskontrollnämnd i skrivelse den 3 mars 1947 Kungl. Maj :t
frågan om en reglering av pensionsförhållandena för befattningshavarna
hos nämnden. Sedan härefter inom finansdepartementet utredning genom
särskilt tillkallad utredningsman ägt rum av möjligheterna att åstadkomma
en pensionsreglering för krisorganens personal, har förslag i ämnet
framlagts i en den 23 december 1947 dagtecknad promemoria, vilken efter
remissbehandling lagts till grund för den föreliggande propositionen.
Promemorieförslagets huvudpunkter.
De organ, vilkas personal enligt promemorieförslaget skulle inbegripas i
pensioneringen, utgöras av de åtta centrala krisorganen, nämligen statens
industrikommission, statens bränlekommission, statens livsmedelskommission,
statens handelskommission, statens trafikkommission, statens priskontrollnämnd,
statens hyresråd och överrevisionen för krisförvaltningen. I
princip borde i pensionsregleringen även inneslutas de under livsmedelskommissionen
lydande lokala organen kristidsstyrelserna ävensom de till
trafikkommissionen hänförliga trafikledarna i länen.
Clearingnämnden har i promemorian ansetts böra hållas utanför pensioneringen
med hänsyn till pågående avveckling av nämndens verksamhet.
Ej heller valutakontoret skulle enligt promemorieförslaget inbegripas i pensioneringen.
Pensioneringen har tänkts ordnad i den formen, att Kungl. Maj :t med
stöd av 1 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skulle föreskriva,
att sagda reglemente och därmed även allmänna familjepensionsreglementet
skulle göras tillämpliga å personalen under vissa bestämda förutsättningar.
Med hänsyn till att spännvidden mellan minimi- och maximilönerna är
förhållandevis stor ävensom till att alltför stor betydelse icke kan tillmätas
de tjänstebenämningar, som användas inom krisorganen, saknas enligt promemorian
grundförutsättningarna för att vid pensionens utmätande endagt
Bankoutskottets utlåtande nr 34.
3
utgå från befattningarna som sådana. I stället skulle pensionsrätten
göras personlig, d. v. s. icke automatiskt följa med innehavet av viss
befattning, samt göras subsidiär, varigenom från pensionsregleringen
skulle undantagas samtliga befattningshavare, som redan äro pensionerade
eller i sin anställning hos krisorganet bibehålla i annan tjänst förvärvad
pensionsrätt. Vidare skulle pensionsrätt alltid givas befattningshavare e fter
skälighetsprövning, och för pensionsrätts inträde skulle fordras
en k a r e n s t i d av 36 anställningsmånader, en minimiålder
av 22 år och en maximiålder av 53 år ävensom svenskt medborgarskap.
Skyldighet borde ock stipuleras för pensionsrättssökande
att förete läkarbetyg, innan pensionsrätt kunde vinnas.
Slutligen skulle heltidsanställning fordras för pensionsrätt.
Enligt promemorieförslaget skulle fyra olika pensionsunde r1
a g tillämpas. Ett större antal pensionsunderlag påkallades icke med hänsyn
till pensioneringens summariska karaktär. Pensionsunderlagen i de
fyra pensionsgrupperna skulle bestämmas till samma belopp som pensionsunderlagen
för lönegraderna Ca 8, 13, 19 och 23 (eller löneklasserna 11, 16,
22 och 26) enligt allmänna tjänstepensionsreglementet. Uppflyttning från
lägre till högre pensionsgrupp skulle ske enligt vissa regler.
I enlighet härmed skulle följande pensionsgrupper fastställas.
Pensionsgrupp
PG I......
PG II......
PG III......
PG IV......
Pensionsunderlag
för löneklass
(löneplan
1).
11
16
22
26
Begynnelseunderlag
för
tjänstepension
Familjepen sionsunderlag -
3 528 1 524
4 308 1 836
5 712 2 340
7 128 2 916
Inplaceringen skulle ske i följande ordning:
Vid karenstidens utgång må befattningshavare placeras i
1) PG III om han dels avlagt examen vid universitet eller högskola, och
denna examen prövas vara av särskild betydelse för tjänstgöringen inom
krisförvaltningen, dels ock uppbär avlöning enligt lägst lönegrupp VI;
2) PG II om han dels genomgått tekniskt läroverk och handelsgymnasium
eller förvärvat annan likvärdig yrkesutbildning, som prövas vara av särskilt
värde för tjänstgöringen inom krisförvaltningen, dels ock placerats lägst i
lönegrupp V;
3) PG I i övriga fall.
Efter ytterligare tre års tjänstgöring må befattningshavare, placerad i
1) PG III uppflyttas till PG IV, om han är hänförd till lönegrupp VII;
2) PG II uppflyttas till PG III, om han är hänförd till lägst lönegrupp VI;
3) PG I uppflyttas till PG II, om han är hänförd till lägst lönegrupp IV.
Trafikledarna i länen borde, beroende å utbildningen, vid karenstidens utgång
inplaceras i PG II eller PG III samt efter 3 år uppflyttas i PG III respektive
PG IV.
I andra frågor än de, för vilka i det föregående redogjorts, skulle i huvudsak
kunna tillämpas de i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
meddelade bestämmelserna. Beslutanderätten i frågor,
4
Bankoutskottets utlåtande nr 34.
huruvida en viss befattningshavare skulle erhålla pensionsrätt eller ej och,
om han erhölle sådan rätt, till vilken pensionsgrupp han skulle hänföras,
skulle överlåtas till överrevisionen för krisförvaltningen.
Därest för centralorganens del en reglering efter de föreslagna riktlinjerna
ansåges böra genomföras, borde åt livsmedelskommissionen kunna uppdragas
att med tillämpning av dessa riktlinjer inkomma med utredning och
förslag angående pensionering av kristidsstyrelsernas personal.
För vissa tilltänkta övergångsanordningar lämnas i propositionen
närmare redogörelse å s. 12—13, till vilken redogörelse må hänvisas.
Departementschefens yttrande.
Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande.
»Ur personalens synpunkt är det givetvis en påtaglig olägenhet att pensionsrätt
helt saknas för ett stort antal befattningshavare inom krisförvaltningen.
Detta gäller ej minst för dem, som under en följd av år tillhört
krisorganen och vilka vid en övergång till annan anställning icke kunna
få i pensionshänseende tillgodoräkna sin tidigare verksamhet hos kommissionerna.
Men även för krisorganen själva skulle förekomsten av en pensionsrätt
för personalen vara av betydelse vid den nyrekrytering, som är erforderlig
för verksamhetens bedrivande. Härigenom skulle även i viss mån
kunna undanröjas de olägenheter, som äro förbundna med att befattningshavarna
i många fall söka sig bort från krisorganen för att på annat håll
kunna erhålla pensionsberättigande anställning. För egen del anser jag skäl
tala för att personalen vid krisförvaltningen i en eller annan form kommer
i åtnjutande av såväl tjänste- som familjepensionsrätt.
Frågan om pensionsrätt för krisorganens personal innefattar emellertid
åtskilliga svårlösta problem. Närmast till hands kunde måhända synas ligga
att bereda befattningshavarna extra ordinarie anställning och därmed förenad
pensionsrätt. En dylik lösning synes emellertid med hänsyn till krisorganens
tillfälliga karaktär och därmed sammanhängande förhållanden
icke böra ifrågakomma annat än i undantagsfall. Det bör även framhållas,
att den friare anpassning till löneläget på allmänna arbetsmarknaden, som
hittills förekommit inom krisorganen, här är att föredraga framför den
mera stela lönesättningen enligt avlöningsreglementena. En allmännare
övergång till extra ordinarie anställning skulle för övrigt nödvändiggöra ett
invecklat system med personliga lönetillägg av olika slag.
Enligt min mening tala övervägande skäl för att pensioneringen anordnas
i huvudsaklig anslutning till det av utredningsmannen framlagda förslaget.
Pensioneringen skall alltså — med väsentliga undantag — följa de allmänna
pensionsreglementenas bestämmelser. Med hänsyn till att flertalet befattningshavare
vid krisorganen med sannolikhet komma att avgå ur statstjänst
före pensionsålderns inträde, kommer pensioneringen i de flesta fall
att innebära rätt till livränta i stället för vanlig pension. Det må framhållas,
att pensionsrätten icke innebär garanti för längre varaktighet i anställningen.
Beträffande pensionsregleringens omfattning tillstyrker jag utredningsmannens
förslag med det tillägget, att regleringen också torde böra omfatta
valutakontorets personal. Clearingnämndens befattningshavare torde däremot
på bl. a. det skäl, som av utredningsmannen angivits, böra lämnas
utanför regleringen.
Bankoutskottets utlåtande nr 34.
5
Utredningsmannens förslag, att pensionsrätten skall vara personlig och
subsidiär samt att den skall beviljas efter skälighetsprövning, kan jag tillstyrka.
Detsamma gäller förslaget om 36 månaders karenstid. Beträffande
sistnämnda förslag delar jag dock statskontorets uppfattning, att åtnjuten
längre sjukledighet eller annan ledighet bör uppskjuta tidpunkten för pensionsrätter
inträde.
Vad utredningsmannen föreslagit i fråga om minimi- och maximiålder
samt läkarintyg, svenskt medborgarskap och heltidsanställning såsom villkor
för pensionsrätt finner jag lämpligt. Jag tillstyrker även förslagen i
fråga om beslutanderätten, dock med det av statskontoret förordade tilllägget,
att överrevisionens beslut skola meddelas efter samråd med statskontoret.
Utredningsmannens förslag beträffande pensionsunderlagen innebär onekligen
en mycket stark koncentration i jämförelse med den stora mångfalden
av förekommande lönebelopp. Skäl kunde tala för någon utökning av
pensionsgruppernas antal liksom för någon höjning av pensionsunderlaget
i den högsta pensionsgruppen. Förslag i båda dessa hänseenden ha ock
framförts i yttrandena. På de av utredningsmannen anförda skälen är jag
emellertid beredd att tillstyrka det av honom framlagda förslaget. Med
hänsyn till att vissa befattningshavare på grund av dem åliggande arbetsuppgifter
åtnjuta löneförmåner, som understiga dem, som tillkomma biträdespersonal
inom den reglerade befordringsgången, torde dock bemyndigande
böra lämnas Kungl. Maj :t att, då så befinnes påkallat, för viss befattningshavare
eller viss grupp av befattningshavare fastställa lägre pensionsunderlag
än det för PG 1 gällande.
Jag tillstyrker statskontorets förslag om fastställande av vissa pensionsåldrar,
enhetliga för alla befattningshavare inom samma pensionsgrupp.
Med hänsyn till att den i tjänstepensionsreglementet reglerade möjligheten
till anstånd med avsked icke lämpligen torde kunna anlitas i ett pensionssystem
med personlig pensionsrätt, är jag också beredd att tillstyrka bränslekommissionens
förslag, att Kungl. Maj :t bör äga besluta om höjning av
pensionsåldern i enstaka fall.
Jag biträder även statskontorets förslag, att pensionsrätten skall upphöra
vid övergång till annan pensionsberättigande statsanställning, samt
att åt Kungl. Maj :t bör inrymmas en rätt att, när så befinnes påkallat,
meddela beslut om avvikelse från bestämmelserna.
I anledning av vad som anförts rörande kristidsstyrelsernas personal föreslår
jag, att denna personal i princip skall innefattas i pensionsregleringen
samt att åt Kungl. Maj :t lämnas ett bemyndigande att efter den av livsmedelskommissionen
angivna ytterligare utredningen vidtaga för ändamålet
erforderliga anordningar. I fråga om trafikledarnas inplacering i pensionsgrupper
ansluter jag mig till utredningsmannens förslag.
För tjänstårsberäkning i pensionshänseende bör enligt min mening hänsyn
få tagas till två tredjedelar av tid för heltidstjänstgöring i av pensionsregleringen
omfattat statligt krisorgan före pensionsrätter inträde beträffande
vederbörande befattningshavare. Fråga om tillgodoräkning av tid
för annan tjänstgöring torde i enlighet med de i pensionsreglementena meddelade
bestämmelserna böra avgöras av Kungl. Maj :t.
Å pensionerna bör utgå rörligt tillägg enligt samma grunder, som gälla
i fråga om pensioner enligt 1947 års allmänna pensionsreglementen. Pensionerna
torde böra bestridas från de reguljära pensionsanslagen.
Den pensionsreglering, som jag sålunda förordat, torde böra träda i kraft
den 1 juli 1948.»
6
Bankoutskottets utlåtande nr 34.
Utskottet. Den granskning utskottet ägnat det föreliggande förslaget har
övertygat utskottet om lämpligheten av att befattningshavarna vid statens
krisorgan nu i princip tillerkännas tjänste- och familjepensionsrätt. Härför
talar icke blott den omständigheten, att åtskilliga av befattningshavarna
under en följd av år varit knutna till krisförvaltningen; även ur statens
synpunkt torde införandet av pensionsrätt vara gagneligt med hänsyn främst
till rekryteringen.
Vad angår frågan, under vilka former pensioneringen bör ske, har utskottet
funnit propositionens förslag innebära en godtagbar lösning. Utskottet
vill därför tillstyrka, att en pensionsreglering på förevarande område kommer
till stånd efter de linjer, som uppdragits i propositionen.
Beträffande pensionsregleringens omfattning innebär förslaget, att i regleringen
skulle inbegripas personalen vid de egentliga centrala krisorganen
jämte underlydande lokala organ ävensom valutakontoret; clearingnämndens
befattningshavare ha däremot ansetts böra lämnas utanför den nu tilltänkta
pensioneringen. I likalydande motionerna I: 296 och II: 456 har yrkats,
att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
i särskild proposition förelägga riksdagen förslag till pensionsreglering även
för clearingnämndens tjänstemän. I anledning härav vill utskottet framhålla,
att — enligt vad utskottet inhämtat — inom clearingnämnden efter
samråd med finansdepartementet undersökning inletts rörande möjligheterna
att ernå ett efter de speciella förhållandena vid detta organ anpassat
system för pensionering av befattningshavarna. Det torde vara att förutse,
att denna undersökning kan slutföras inom sådan tid, att därpå grundat
förslag kan av Kungl. Maj :t föreläggas nästa års riksdag. Vid sådant förhållande
torde motionerna icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, med avslag å likalydande motionerna I: 296
och 11:456, må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.
Stockholm den 11 maj 1948.
På bankoutskottets vägnar:
ÅKE WIBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Leander, Lundqvist, Ljungdahl*,
Edin, Petersson i Karlskrona, Fahlander* och Grym;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Eriksson i Sandby*, Fröderberg,
Sundberg, Persson i Norrby, fru Humla*, herrar Skantze* och Molander*.
* Ej närvarande vid justeringen.
487662. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.