Bankoutskottets utlåtande nr 27.
1
Nr 27.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
vissa kostnader för allmänt kyrkomöte.
I en den 5 mars 1948 dagtecknad proposition nr 133, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att ledamot av allmänt kyrkomöte, som är bosatt å annan
ort än där kyrkomötet hålles, skall, om han under pågående kyrkomöte efter
beviljad ledighet besöker hemorten, äga åtnjuta ersättning för därav föranledd
resekostnad, dock endast för en resa;
dels godkänna de grunder för resekostnadsersättning åt ledamot av allmänt
kyrkomöte, som angivas i en i propositionen omförmäld promemoria;
dels ock besluta, att dagtraktamenten och resekostnadsersättningar till
ledamöter av allmänt kyrkomöte skola, sedan ingivna räkningar granskats
å riksdagens ekonomibyrå, utbetalas av riksgäldskontoret samt att övriga
av allmänt kyrkomöte föranledda kostnader skola, sedan de blivit hos Kungl.
Maj:t anmälda och till utbetalning hos statskontoret anvisade, av riksgäldskontoret
efter erhållna rekvisitioner gottgöras statskontoret.
I propositionen föreslås, att ordningen för utbetalning av dagtraktamenten
och resekostnadsersättningar åt kyrkomötesledamöter skall förenklas samt
att ledamot skall få rätt till en fri hemresa under kyrkomötet ävensom att
reglerna om resekostnadsersättning åt kyrkomötesledamot skola justeras i anslutning
till vad som gäller för riksdagsledamot. I sistnämnda avseende har
i förenämnda, inom ecklesiastikdepartementet upprättade promemoria föreslagits
följande grunder för resekostnadsersättning åt ledamot av allmänt
kyrkomöte, som är bosatt å annan ort än där kyrkomötet hålles:
1. Vid resa å ångbåt utgår ersättning för enkel hyttplats.
2. Vid resa å järnväg utgår ersättning för av resan föranledda kostnader,
dock högst efter första klass å snälltåg jämte gottgörelse för sovvagnsbiljett.
3. Vid resa med flyg utgår ersättning för verkliga kostnaden, dock endast
för färden jämte skjutsersättning högst motsvarande färd mellan bostaden
och järnvägsstationen enligt punkt 5 mom. a) och c) här nedan.
4. Vid resa från hemorten eller åter med bil i stället för med järnväg
ersättas av sådan resa föranledda kostnader med belopp, motsvarande högst
kostnaden för första klass biljett å järnväg utan sovvagn.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 27.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
5. Ersättning utgår jämväl för kostnader för färd med bil i enlighet med
mom. a) och c) här nedan samt med buss och båt ävensom för sittplatsoch
resgodstilläggsbiljetter samt för transport av reseffekter. Sådan ersättning
utgår endast med belopp, motsvarande verkliga kostnaden, dock med
iakttagande att
a) skjutsersättning utgår för en plats vid färd mellan bostad i hemorten
och närmaste järnvägsstation. Vid färd med privatbil utgår i sådant fall
ersättning med belopp som i allmänna resereglementet angives;
b) ersättning utgår för frakt av resgods med järnväg med utlägg för
övervikt intill 60 kg; utlägget bör styrkas med kvitto;
c) till kostnader för transport av reseffekter hänföras kostnader för
bagagetransporter, kortare färder med bil, t. ex. mellan bostad i kyrkomötesorten
eller i hemorten och järnvägsstation inom samma ort.
Föredragande statsrådet har anfört följande:
»Den sedan år 1868 gällande ordningen för bestridandet av kyrkomöteskostnaderna
är omständlig och otidsenlig. I den förutnämnda departementspromemorian
har förordats, att sättet för utbetalning av dagtraktamenten
och resekostnadsersättningar åt kyrkomötesledamöterna skulle omläggas i
anslutning till det enklare system, som tillämpas beträffande utbetalning av
riksdagsledamöternas arvoden och resekostnadsersättningar. Sålunda har
föreslagits, att dagtraktamenten och resekostnadsersättningar åt kyrkomötesledamötema
skulle, sedan ingivna räkningar granskats å riksdagens ekonomibyrå,
utbetalas av riksgäldskontoret. Jag biträder detta förslag. Vad
angår övriga kyrkomöteskostnader (personalavlöningar och omkostnader),
delar jag den i promemorian uttryckta uppfattningen, att en omläggning
av utbetalningssättet icke för närvarande bör ifrågasättas.
Den förordade förenklingen av utbetalningssättet aktualiserar behovet
av närmare bestämmelser om resekostnadsersättning åt kyrkomötesledamot.
Beträffande dylik ersättning ha sedan länge tillämpats samma regler som
gällt i fråga om resekostnadsersättning åt riksdagsman. Sedan riksdagens
ledamöter numera erhållit speciella förmåner i fråga om järnvägsresor, kan
en direkt tillämpning av de för riksdagsmännen gällande bestämmelserna ej
längre ske, varför särskilda föreskrifter böra utfärdas för kyrkomötesledamöterna.
De i promemorian föreslagna grunderna för resekostnadsersättning
åt kyrkomötesledamot ansluta sig i görligaste mån till vad som gäller
för riksdagsledamot. Mot dessa grunder har jag intet att erinra.
Kyrkomötesledamötemas reseförmåner omfatta nu endast rätt för ledamot,
som är bosatt å annan ort än där kyrkomötet hålles, att vid resa till
och från kyrkomötet vid dettas början och slut uppbära ersättning för resekostnaden
jämte ett dagtraktamente av 25 kronor för vardera resan. Jämförelsen
med riksdagsmännens reseförmåner har i promemorian lett till förslag
om rätt för kyrkomötesledamot även till en fri hemresa under kyrkomö
-
Bankoutskottets utlåtande nr %7.
3
tet, vars sammanträdestid beräknas till minst en månad. Till stöd för förslaget
har även framhållits, att riksdagens revisorer ha motsvarande förmån. Statskontoret
har yrkat, att det nyssnämnda traktamentet av 25 kronor skulle
indragas i samband med införandet av rätt till en fri hemresa under kyrkomötet,
därvid ämbetsverket åberopat, att motsvarande traktamente för riksdagsledamöter
borttogs vid regleringen av deras reserättigheter år 1941.
För min del anser jag dock traktamentet skäligen böra bibehållas för kyrkomötesledamot.
»
Utskottet. Vad Kungl. Maj:t i olika hänseenden föreslagit i propositionen
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 20 april 1948.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Leander, Ljungdahl, Fahlander,
Grym*, Persson i Älvdalsåsen*, Nordenson och Annér*;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, Mattsson, Eriksson i
Sandby*, Fröderberg, Nilsson i Landskrona*, Fagerholm* och fru Humla.
Ej närvarande vid justeringen.