Bankoutskottets utlåtande nr It.
1
Nr 11.
Ltlåtande i anledning av framställningar angående pensioner
eller understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer
m. fl.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd
att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels
ock av affärsdrivande verks medel.
Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får
utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande
proposition (nr 74) och motioner.
Föredragande statsrådet har i propositionen nr 74 berört frågan om grunderna
för bestämmande av riksdagspensioner och därvid anfört följande.
»I propositionerna nr 72 till 1946 års riksdag och nr 70 till 1947 års riksdag
angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer hava förordats
vissa huvudgrunder för bestämmandet av riksdagspensioner. Enligt
dessa huvudgrunder har beträffande anställningshavare, vilkas pension beräknats
utgå tidigast från och med den 1 juli 1946, anknytning skett till de
pensionsunderlag för tjänstemän och arbetare i statens tjänst, som fastställts
i allmänna tjänstepensionsreglementet av den 30 december 1941 och
1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt genom år 1946 vidtagen
ändring av de s. k. summariska arbetarpensionsbestämmelserna (kungörelse
nr 462/1946), därvid förutsatts, att å pensionerna skulle utgå rörligt
tillägg och kristillägg. Pensioner, som beviljats att utgå från tidpunkt
före den 1 juli 1946, ha däremot bestämts till enligt äldre grunder beräknade
belopp, å vilka avsetts utgå tilläggsförmåner i form av dyrtidstillägg
och kristillägg. Sistnämnda pensioner hava därefter från och med den 1 juli
1946 omreglerats enligt kungörelsen den 31 maj 1946 (nr 402) angående
omreglerad tjänstepension, och hava efter omregleringen även å dessa pensioner
utgått rörligt tillägg och kristillägg.
Med giltighet från och med den 1 juli 1947 hava utfärdats nya tjänstepensionsreglementen
för tjänstemän och arbetare (1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare)
ävensom nya summariska arbetarpensionsbestämmelser (kungörelse
nr 490/1947 med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal
i statens tjänst). Ä pensioner enligt sålunda senast utfärdade pensionsbestäminelser
utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och med be1
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 samt. Nr 11.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
räkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månadslön,
angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna
(under budgetåret 1947/48 12 procent). Från och med samma tidpunkt,
sålunda den 1 juli 1947, sker tillika jämlikt kungörelse nr 657/1947 viss
omräkning av tidigare beviljade pensioner. Även efter ikraftträdandet av
nu angivna pensionsbestämmelser torde böra tillämpas de huvudgrunder för
bestämmandet av riksdagspensioner, som förordats i de förenämnda propositionerna
nr 72 till 1946 års riksdag och nr 70 till 1947 års riksdag, med
iakttagande tillika, att pensioner, som uträknats enligt sagda huvudgrunder,
böra omräknas enligt nyssnämnda kungörelse nr 657/1947, i vad de
avse tid efter den 30 juni 1947. Å sålunda omräknade pensioner bör utgå
rörligt tillägg enligt nyss angivna, för pensioner enligt 1947 års pensionsbestämmelser
gällande regler. Omräkning enligt vad nu sagts äger rum
även beträffande tidigare beviljade pensioner. Omräkningen innebär beträffande
riksdagspensionerna i allmänhet en förhöjning av de sammanlagda
pensionsförmånerna med omkring tio procent. I fråga om pensioner, vilka
bestämts till belopp, motsvarande de år 1946 fastställda beloppen för de
summariska arbetarpensionerna, blir höjningen mer avsevärd, i det att pensionerna
genom omräkningen bringas upp till samma nivå som dylika
pensioner enligt kungörelsen nr 490/1947. Beträffande de icke sällan förekommande
fa''l då beviljande av pensioner av sistnämnda slag innebär eftergivande
av det författningsenligt gällande villkoret, att av erforderliga
femton tjänstår minst tolv år skola ligga i tiden före 60 års ålder, torde
skäl tala för att pension icke beviljas med högre belopp än lägsta i författningen
angivna (enligt kungörelsen nr 490/1947 1 116 kronor för manlig
och 804 kronor för kvinnlig arbetare), även om den sammanlagda tjänstetiden,
därest en större del av densamma legat före 60 ars alder, författningsenligt
skulle hava berättigat till högre pension. Vid beräkningen av vissa i
det följande föreslagna pensioner har begränsning av pensionsbeloppet ägt
rum i enlighet härmed.»
Vad föredragande statsrådet sålunda anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.
A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
I. Justitiedepartementet.
1 :o.
Musikdirektören Robert Höglund. I motionen 11:44 hemställer herr Hermansson,
»att riksdagen måtte bevilja musikdirektören Robert Höglund,
Stockholm, en årlig pension till belopp som kan befinnas skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Höglund är född den 31 juli 1873 och alltså 74 år gammal;
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
3
att han alltsedan den 1 oktober 1903 i en följd uppehållit befattningen
som organist, kantor och musiklärare vid fångvårdsanstalten å Långholmen;
att han i nämnda befattning uppburit arvode till belopp av lägst 450 och
högst 850 kronor för år under tiden 1906—1918, lägst 1 000 och högst 2 000
kronor för år under tiden 1919—1936, 2 150 kronor för år 1937 samt 2 400
kronor för år alltsedan ingången av år 1938;
o att han vid sidan av sagda befattning innehaft tillfälliga vikariat såsom
sånglärare vid läroverk och organist vid kyrkor i Stockholm ävensom meddelat
enskild undervisning i sång och musik;
samt att han icke innehaft någon tjänst, som berättigar honom till erhållande
av pension.
I en den 7 oktober 1946 dagtecknad skrift anhöll Höglund hos fångvårdsstyrelsen,
att styrelsen måtte utverka pension åt honom från och med
den dag, då han frånträdde sin organisttjänst vid fångvårdsanstalten å
Långholmen.
Idngvårdsstyrelsen underställde därefter med skrivelse den 16 januari
1947 pensionsfrågan Kungl. Maj :ts prövning, varvid styrelsen bl. a. anförde:
För
sin uppgift hade Höglund ådagalagt ett ovanligt intresse och vid anstalten
meddelat såväl sångundervisning för kör som enskild undervisning
i sang och musik. Vidare hade Höglund genom ett uppoffrande arbete bidragit
till anordnandet av god underhållning i form av konserter, sångupptradanden
m. in. vid anstalten. Med hänsyn till det stora intresse Höglund
visat i sin gärning, den långa tjänstgöringstiden samt att befattningen i
fråga varit den enda fasta inkomstkällan för honom, ansåge styrelsen det
synnerligen befogat, att Höglund tillerkändes en årlig statspension med
högsta möjliga belopp.
Statskontoret anförde i avgivet utlåtande, att såvitt ämbetsverket kunde
finna hade den av Höglund innehavda organistbefattningen haft karaktären
av bisyssla, varför ämbetsverket icke ansåge sig kunna tillstyrka, att pension
av statsmedel utverkades åt Höglund.
Genom beslut den 21 februari 1947 fann Kungl. Maj.t framställningen
icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Ltskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har en hos Kungl.
Maj:t gjord framställning om pension åt Höglund av Kungl. Maj.t lämnats
utan bifall. Vid sådant förhållande har utskottet icke kunnat undgå att
hysa principiella betänkligheter mot att, såsom i motionen föreslås, Höglund
skulle tilldelas en årlig pension. Å andra sidan har utskottet ansett skälig
hänsyn böra tagas till det förhållandet, att Höglund under en mera än 40-ång tidrymd mot en blygsam ersättning utfört ett gagnande arbete i fångvårdens
tjänst. Även om den av Höglund innehavda befattningen icke varit
förenad med daglig tjänstgöring, vill det dock synas som om Höglund i
avsevärd mån ägnat sina krafter åt nämnda verksamhet. Utskottet har därför
ansett sig bora tillstyrka, att Höglund beredes en statspension för sin
4 Bankoutskottets utlåtande nr It.
återstående livstid. Pensionsbeloppet synes lämpligen böra bestämmas till
804 kronor för år. Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion 11: 44,
må medgiva, att musikdirektören Robert Höglund må, räknat
från och med månaden näst efter den, varunder han
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära
en årlig pension av 804 kronor.
II. Utrikesdepartementet.
2:o.
Förre vicekonsuln vid svenska konsulatet i Amsterdam, konsuln Johan
Erik Rosenberg. I en den 13 februari 1948 dagtecknad proposition
Kungl Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats
rådsprotokollet över finansärenden för samma dag i punktenil
riksdagen medgiva, att förre vicekonsuln vid svenska konsulatet i Amsterdam
konsuln Johan Erik Rosenberg, må, räknat från och med den 1 oktober
i 947, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära eu årlig pension av 5 772 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
III. Försvarsdepartementet.
:o.
Timläraren vid försvarets läroverk docenten Nils Gustaf Otto Frödin Under
punkten 2 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
Höivn att timläraren vid försvarets läroverk docenten Nils Gustaf Ot
S2ETmå frånoch mel månaden näst efter den, varunder han lämnar
sin anställning vid försvarets läroverk, under sin återstående livstid frå
anslaget tiUdiverse pensioner och understöd m. m. uppbära eu årlig pension
av 2 412 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer ut -
skottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
5
4:o.
Förre maskinisten å kustbevakningsångaren Odin Paul Natanael Hild.
Under punkten 3 av nämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att förre maskinisten å kustbevakningsångaren Odin Paul Natanael
Hild må, räknat från och med den 1 september 1947, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 3 708 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
5:o.
Snickaren vid Jämtlands fältjägarregemente Andreas Larsson. Under
punkten 4 av nämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen medgiva,
att snickaren vid Jämtlands fältjägarregemente Andreas Larsson må
från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 1 116 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må vinna
riksdagens bifall.
6:o.
Förre sadelmakaren vid Värmlands regementes intendenturverkstäder Johan
Emanuel Söderholm. Under punkten 5 av nämnda proposition föreslår
Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förre sadelmakaren vid Värmlands
regemente Johan Emanuel Söderholm må, räknat från och med den 1 juli
1947, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 116 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
7 :o.
Förre skräddaren Lars August Lundberg. I motionen 1:14 hemställer herr
Elowsson, Nils, »att riksdagen ville besluta tillerkänna skräddaren Lars
August Lundberg, Kristianstad, rätt att få såsom pensionsunderlag tillgodoräkna
sig även tiden V, 1921—”%, 1923 och att detta skall gälla från den
dag han avgick med pension från regementet».
6
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
Av handlingarna inhämtas,
att Lundberg är född den 23 september 1885 och alltså 62 år gammal;
att han under tiden den 1 maj 1916—den 30 september 1919 var anställd
såsom skrädderiarbetare vid Norra skånska infanteriregementet;
att han under tiden den 1 mars 1921—den 30 september 1923, utan att
vara direkt anställd vid nämnda regemente, förbundit sig att arbeta uteslutande
för regementets skrädderiverkstad till priser, som då gällde för
verkstaden, och mot insändande av räkningar var fjortonde dag;
att den omständigheten, att Lundberg således icke under nyssnämnda
tid varit fast anställd såsom skrädderiarbetare — enligt vad chefen för
Norra skånska infanteriregementet i yttrande den 15 maj 1945 till försvarets
civilförvaltning anfört — torde ha berott på dels att regementets skrädderiverkstad
vid ifrågavarande tid icke var färdigställd, dels ock att några
pensionsbestämmelser då icke voro tillämpliga på skrädderiarbetare;
att han under tiden den 10 oktober 1923—den 3 juli 1943 innehade anställning
som skrädderiarbetare vid Wendes artilleriregemente;
att han under tiden den 25 juli 1943—den 30 september 1945 var anställd
som skrädderiarbetare vid Norra skånska infanteriregementet;
samt att han vid avgången ur tjänst den 1 oktober 1945 erhöll avkortad
pension å 1 596 kronor för år jämlikt 1942 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare, varvid tiden 1 mars 1921—30 september 1923 icke till någon
del tillgodoräknades honom för pension enligt arbetarpensionsreglementet.
Utskottet. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande anledningen
till att Lundberg under tiden den 1 mars 1921—den 30 september
1923 icke varit anställd direkt vid Norra skånska infanteriregementet utan
i stället utfört skrädderiarbete för regementets räkning mot ackord, synas
skäl tala för att nämnda tid tillgodoräknas honom såsom tjänstår vid beviljande
av pension. Emellertid anser sig utskottet icke böra taga ställning
till denna fråga; densamma synes i stället efter vederbörlig framställning
böra bli föremål för omprövning av Kungl. Maj :t. Åberopande det anförda
hemställer utskottet,
att förevarande motion I: 14 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
8:o.
Förre förste kontoristen Seth Emanuel Eugén Söderström. I motion 1: 40
hemställer herr Petersson, »att nämnde Seth Söderström av riksdagen måtte
beviljas en pension motsvarande kontor sföreståndares, kontor sskrivares 2 kl.
13 lönegraden i 1939 års avlöningsreglemente».
Bankoutskottets utlåtande nr It.
7
Av handlingarna inhämtas,
att Söderström är född den 14 januari 1884 och alltså 64 år gammal;
att han tjänstgjort såsom skrivbiträde vid besiktningsinstitutionen vid örlogsvarvet
i Karlskrona under tiden 1 maj—1 december 1903;
att han varit anställd vid sagda besiktningsinstitution såsom daglönare
från och med den 1 februari 1904 till och med den 30 december 1912 och såsom
månadslönare från och med den 31 december 1912 till och med den
30 juni 1928;
att han under sistnämnda tid från och med den 1 januari 1921 tjänstgjort
såsom kontorsföreståndare för besiktningsinstitutionen med lön enligt 4
lönegraden i en av marinförvaltningen fastställd löneplan för, bland andra,
civil personal vid örlogsvarvet;
att han på grund av ändrade arbetsuppgifter uppsades från sistnämnda anställning
från och med den 1 juli 1928 och i stället erhöll anställning vid besiktningsinstitutionen
såsom kontorist med lön enligt 2 lönegraden i förenämnda
löneplan;
att han vid övergång samma dag till 1928 års avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet inplacerades såsom
kontorist i mot hans dåvarande arbetsuppgifter svarande lönegrad Eo 8;
att han den 1 augusti 1935 befordrades till förste kontorist med lön enligt
lönegrad Eo 10 (numera MEo 10);
att han jämlikt övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 22 juni
1928, nr 215, alltsedan den 1 juli 1928 utöver lön åtnjutit personligt lönetillägg
motsvarande den minskning, som han efter övergången till de nya avlöningsbestämmelserna
vidkänts i förhållande till tidigare uppburen avlöning;
samt
att han avgått ur tjänst med utgången av januari 1947.
Frågan om Söderströms pensionsförmåner var föremål för prövning av
1946 års riksdag i anledning av en då väckt motion 1: 4. över denna motion
inhämtade utskottet i vederbörlig ordning utlåtande från statskontoret, som
hörde försvarets civilförvaltning.
Försvarets civilförvaltning anförde:
Vid pensionsålderns inträde kommer Söderström att innehava befattning i
lönegrad 10 i den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen
MEo. På grund härav blir Söderström från och med avskedet berättigad till
mot nämnda lönegrad svarande pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.
Den omständigheten att Söderström i samband med omorganisation
av besiktningsinstitutionen nedflyttades från sin befattning såsom kontorsföreståndare
till befattning såsom kontorist, måste givetvis hava inneburit
att hans arbetsuppgifter samtidigt förändrades. Att Söderström under
sådana omständigheter skulle tilldelas särskild pension eller pensionstillägg
på grund av de arbetsuppgifter, som ålegat honom före den 1 juli 1928, anser
civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka. Civilförvaltningen kan icke heller
med hänsyn till konsekvenserna tillstyrka, att bestämmelserna i 19 § militära
tjänstepensionsreglementet erhålla retroaktiv tillämpning i förevarande fall.
Statskontoret avstyrkte på av civilförvaltningen anförda skäl bifall till
motionen 1: 4.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
För egen del anförde bankoutskottet vid 1946 års riksdag:
Det i motionen väckta förslaget innebär, att Söderström, vilken innehar befattning
såsom förste kontorist i lönegraden MEo 10 vid Karlskrona örlogsvarv,
skulle tillförsäkras pension såsom om han vore innehavare av befattning
som kontorsskrivare av 2. klass i lönegraden MEo 13. Då Söderström
innehaft sin nuvarande befattning alltsedan år 1928, synes den omständigheten
att han tidigare tjänstgjort i högre befattning icke böra föranleda förhöjning
av det för honom gällande pensionsunderlaget. Erinras må, att pensionsrätt
för extra ordinarie tjänstemän infördes först från och med den 1
juli 1935, då militära tjänstepensionsreglementet trädde i kraft.
Utskottet hemställde, att motionen ej måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda, och riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Utskottet. Då några nya omständigheter av betydelse för ärendets bedömande
icke tillkommit, sedan riksdagen år 1946 prövade frågan om pension
åt Söderström, finner utskottet icke anledning tillstyrka den nu väckta motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion 1: 40 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
9:o.
Förre maskinisten Carl Arvid Elg. I motionen II: 9 hemställer herr Jonsson
i Skutskär, »att riksdagen måtte bevilja förre maskinisten Carl Arvid
Elg, Marma, årlig pension med det belopp, som med hänsyn till omständigheterna
kan anses vara erforderligt och skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Elg är född den 3 december 1882 och således 65 år gammal;
att han vissa tidsperioder åren 1921—1939 ävensom under tiden den 1 november
1939—den 30 juni 1942 innehaft anställning såsom arbetare (maskinist)
vid Marma skjutfält;
att han därvid under tiden den 1 augusti 1941—den 30 juni 1942 varit
underkastad 1934 års tjänste- och 1936 års familj epensionsreglementen för
arbetare;
att han från och med den 1 juli 1942 varit anställd såsom extra maskinist
vid skjutfältet med lön och övriga förmåner enligt 7 lönegraden, 8 löneklassen,
löneplan MEx;
att han på grund av avvecklandet av Svea artilleriregementes förläggning
på skjutfältet entledigats från sin anställning från och med den 15 mars
1946;
att hans sammanlagda tjänstgöringstid i statens tjänst intill sistnämnda
dag uppgått till 13 år 5 månader 13 dagar;
att han under tiden den 18 mars 1946—den 5 februari 1947 tillfälligt
tjänstgjort vid skjutfältet såsom eldare respektive såsom arbetare sammanlagt
7 månader 4 dagar;
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
9
samt att han vid medräknande av sistnämnda tjänstgöring innehaft statlig
anställning under tillhopa 14 år 17 dagar, därav 10 år 9 månader 16 dagar
före 60 års ålder.
Hos Kungl. Maj:t anhöll Elg år 1946 att få komma i åtnjutande av tjänstepension.
I yttrande häröver anförde försvarets civilförvaltning följande:
Då Elg den 1 juli 1942 övergått från arbetaranställning till anställning
såsom extra tjänsteman, hade han aldrig varit underkastad 1942 års tjänsteoch
familjepensionsreglementen för arbetare. På grund därav ägde Elg icke
med stöd av bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1945, nr 486, om
utsträckt tillämpning i vissa fall av sistnämnda reglementen, erhålla dessa
reglementen tillämpliga å sig under tiden för hans tjänstemannaanställning.
Då Elg före uppnådd pensionsålder avgått från sin arbetaranställning i
statens tjänst, vore han icke berättigad till pension enligt 1934 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare. Däremot vore han jämlikt 16 § 1 mom.
sagda reglemente från och med avgången försäkrad till erhållande av uppskjuten
livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk
beräkning svarade mot den intjänta pensionen.
Statskontoret anförde i anledning av Elgs ansökan:
Då Elgs sammanlagda tjänstgöringstid i statens tjänst icke uppgått till
15 år, kunde statskontoret icke tillstyrka, att åtgärder vidtoges för beredande
av pension åt honom. Med hänsyn emellertid till den långa tid, han
stått till statsverkets förfogande, ansåge ämbetsverket för sin del skäligt,
att han erhölle en mindre engångsersättning, förslagsvis 600 kronor.
Genom beslut den 7 mars 1947 lämnade Kungl. Maj:t Elgs ansökan om
pension utan bifall men medgav, att till Elg finge i samband med Tians avgång
ur tjänst såsom gratifikation utbetalas ett belopp av 600 kronor.
Utskottet. Med hänsyn till omfattningen av Elgs tjänstetid i statens tjänst
finner utskottet det vara med billighet förenligt, att Elg beredes något understöd
för tiden intill dess han kommer att tillträda folkpension, förslagsvis
med 600 kronor för vartdera av åren 1948 och 1949, eller således med
tillhopa 1 200 kronor i ett för allt, att utgå i form av engångsunderstöd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 9,
må medgiva, att förre maskinisten Carl Arvid Elg må från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära
ett engångsunderstöd av 1 200 kronor.
10 :o.
Förre kontorsbiträdet Carl Fredrik Conrad Cronhielm. I motionen II: 10
hemställer herr von Seth, »att riksdagen måtte tilldela förre kontorsskrivaren
greve Carl Fredrik Conrad Cronhielm skälig pension eller livränta».
Av handlingarna inhämtas,
att Cronhielm är född den 11 september 1883 och således 64 år gammal;
att han varit anställd såsom kontorsbiträde vid Stockholms örlogsvarvs
ekipagedepartement under tiden 15 april 1914—30 september 1926, vilken
10
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
sistnämnda dag han erhöll avsked från nämnda anställning på grund av
1925 års försvarsordnings genomförande;
att han i samband med avgången ur tjänst erhöll avskedsersättning i enlighet
med bestämmelserna i kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående
förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare
vid armén och marinen;
att avskedsersättningen bestämdes till 3 304 kronor;
att han alltsedan den 23 januari 1941 fullgör visst arkivarbete vid kammarkollegiets
arkiv;
att han enligt ett av legitimerade läkaren R. Eidem den 15 april 1914
utfärdat intyg befunnits vara fullt frisk och arbetsduglig samt fri från
lyten och påvisbara sjukdomsanlag;
att han enligt ett av professorn Gunnar Holmgren, Stockholm, den 4
mars 1935 utfärdat läkarintyg vid av Holmgren under åren 1924, 1925,
1926 och 1932 företagna undersökningar befunnits lida av höggradigt nedsatt
hörselförmåga, varjämte vissa nervösa symtom ävenledes konstaterats;
att han enligt ett av professorn i öron-, näs- och halssjukdomar R. Båråny,
Uppsala, den 2 maj 1935 utfärdat läkarintyg vid undersökning den
31 oktober 1923 befunnits lida av en kombinerad hörselnedsättning, vilken
icke förbättrats genom behandling, samt att professorn Båråny på grundval
av utav Cronhielm lämnade uppgifter om att hörselnedsättningen vore en
följd av påfrestande skrivmaskinsarbete såsom sin åsikt uttalat, att det under
sådana förhållanden kunde anses, att dövheten vore förvärvad i tjänsten;
att
han enligt ett av legitimerade läkaren Sigge Wikander, Stockholm,
den 10 mars 1936 utfärdat intyg konsulterat denne under år 1926 för dyspeptiska
besvär och svår nervös depression och därvid befunnits lida av starkt
nedsatt hörsel samt att dessa symtom syntes hava utvecklats främst under
inverkan av svår psykisk trauma under arbetet;
samt att han enligt ett av legitimerade läkaren K. V. Dahlman, som för
övrigt förklarat sig instämma i professorn Bårånys och doktor Wikanders
nämnda intyg, den 18 oktober 1947 utfärdat intyg vid upprepade tillfällen
under tiden 1 oktober 1919—30 september 1926, då Dahlman tjänstgjorde
som distriktsläkare vid flottans station i Stockholm, av Dahlman sjukskrivits
för psykoneuros och tilltagande hörselnedsättning, vilka sjukdomar
varit av sådant slag att de kunde anses vara orsakade av hans tjänstgöring
under förutsättning att han vid sin anställnings början år 1914 var fullt
arbetsduglig och utan påvisbara sjukdomsanlag.
I en den 17 mars 1935 dagtecknad skrift anhöll Cronhielm hos Kungl.
Maj :t att komma i åtnjutande av pension eller livränta under åberopande
av att den hörselnedsättning, varav han lede, ådragits i tjänsten samt att
ifrågavarande lyte gjort det omöjligt för honom att erhålla någon anställning
för sitt uppehälle.
I häröver avgivet utlåtande anförde marinförvaltningen, efter inhämtande
av yttrande från varvschefen vid Stockholms örlogsvarv, att då Cron
-
Bankoutskottets utlåtande nr It.
11
hielm vid sin avgång ur tjänsten erhållit avskedsersättning med 3 304 kronor
samt pension icke brukat av riksdagen tillerkännas daglönare med
mindre de innehaft minst 15 tjänstår, ämbetsverket ansåge sig förhindrat
tillstyrka bifall till framställningen.
Genom beslut den 3 maj 1935 lämnade Kungl. Maj.t den av Cronhielm
gjorda ansökningen utan bifall.
I en till Kungl. Maj :t ställd, den 22 maj 1935 dagtecknad ansökning anhöll
därefter Cronhielm under åberopande av ovannämnda av professorn
Båråny den 2 samma månad utfärdade läkarintyg, att hans ansökan om
erhållande av pension eller livränta måtte upptagas till förnyad prövning.
I yttrande i ärendet uttalade medicinalstyrelsen med stöd av ett utav
medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd, professorn Gunnar Holmgren,
avgivet yttrande, att ämbetsverket ansåge Cronhielm icke hava styrkt eller
gjort sannolikt, att den i ärendet åberopade dövheten förvärvats i tjänsten.
Under hänvisning till vad medicinalstyrelsen anfört hemställde marinförvaltningen
i avgivet utlåtande, att den föreliggande framställningen icke
måtte föranleda ändring i Kungl. Maj :ts omförmälda beslut den 3 maj 1935.
Genom beslut den 9 augusti 1935 fann Kungl. Maj:t framställningen icke
föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
En av Cronhielm hos Kungl. Maj :t den 3 april 1936 gjord ansökan om
ersättningsfrågans upptagande till förnyad prövning, till stöd för vilken
ansökan bland annat åberopats ovannämnda av legitimerade läkaren Sigge
Wikander den 10 mars 1936 avgivna intyg, lämnades genom Kungl. Maj.ts
beslut den 23 oktober 1936 utan bifall.
Frågan om utverkande av pension eller livränta åt Cronhielm var därefter
föremål för prövning av 1938 års riksdag i anledning av en då väckt
motion (II: 103). I utlåtande över motionen anförde bankoutskottet följande:
I
de enstaka undantagsfall, då riksdagen tidigare medgivit pension åt anställningshavare
vid försvarsväsendet, som avskedats på grund av 1925 års
försvarsbeslut och i samband därmed tillerkänts avskedsersättning, har
vederbörande redan vid avskedstillfället lidit av sjukdom, som i och för sig
bort föranleda beviljande av sjukpension. I sådana fall då angivna förutsättning
icke förelegat har riksdagen däremot ställt sig avvisande mot beviljande
av pension. Denna restriktiva ståndpunkt har föranletts av faran
för de vittgående konsekvenser, som eljest skulle kunna uppkomma. Av utredningen
i förevarande ärende framgår, att Cronhielm vid avgången ur
tjänst år 1926 tillerkänts avskedsersättning med 3 304 kronor samt att enligt
vad medicinalstyrelsen anfört det icke vore styrkt eller gjorts sannolikt,
att den sjukdom, varav Cronhielm nu lider, förvärvats i tjänsten. Med
hänsyn härtill och då av Cronhielm gjorda framställningar om pension icke
föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd, finner utskottet sig icke kunna förorda,
att åtgärd vidtages i motionens syfte.
I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen, att motionen icke
skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
År 1943 anhöll Cronhielm ånyo hos Kungl. Maj :t att få komma i åtnjutande
av pension. Cronhielm hemställde därvid, att — sedan genom arbetslöshetskommissionens
försorg tillfälligt arkivarbete tilldelats honom, vilket
utfördes å kammarkollegiets arkiv alltsedan den 23 januari 1941 — ifrågavarande
arbete finge räknas honom till godo såsom fyllnad till den tid
av 12 år 6 månader, varunder han tjänstgjort som kontor sskrivare vid
örlogsvarvet i Stockholm, för att han, efter att på så sätt ha uppnått en
sammanräknad tjänstgöringstid av minst 15 år, därigenom skulle kunna
erhålla pension.
Statskontoret, som hördes över ansökningen, erinrade till en början om
att Cronhielms pensionsfråga prövats av 1938 års riksdag utan att föranleda
någon riksdagens åtgärd. Vad anginge det tillfälliga arbete, som anvisats
Cronhielm av arbetslöshetskommissionen, finge det enligt statskontorets
mening anses uteslutet, att detta arbete skulle få tagas i betraktande för
beredande av pension åt Cronhielm. Statskontoret hemställde fördenskull,
att framställningen icke måtte föranleda någon åtgärd.
Genom beslut den 2 april 1943 fann Kungl. Maj:t ansökningen icke föranleda
någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Utskottet. Då några sådana ändrade förhållanden, som skulle kunna motivera
ett bifall till motionen, icke inträtt, sedan Cronhielms pensionsfråga
senast var föremål för statsmakternas prövning, saknar utskottet anledning
frångå den ståndpunkt, utskottet tidigare intagit till frågan. Åberopande det
anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 10 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
11 :o.
Indelte soldaten Olof Emanuel Söderlund. I motionen II: 27 hemställer
herr Larsson i Karlstad jämte åtta av andra kammarens övriga ledamöter,
»att riksdagen utan hinder av formellt otillräcklig tjänstetid måtte bevilja
indelte soldaten Olof Emanuel Söderlund (adress: Bäck, Bäckalund) pension
jämlikt kungl. kungörelsen den 20 juni 1942 (nr 696)».
Av handlingarna inhämtas,
att Söderlund är född den 27 mars 1884 och alltså 63 år gammal;
att han antogs till indelt rekryt den 31 augusti 1901;
att han varit inkallad till s. k. ständig tjänstgöring såsom snickarförman
vid Värmlands regemente från och med den 20 april 1931 intill den
1 maj 1946, från vilken sistnämnda tidpunkt Söderlund på grund av sjukdom
åtnjutit tjänstledighet;
att hans nyssnämnda tjänstgöring — med frånräknande av tid motsvarande
av honom i egenskap av indelt fullgjorda repetitionsövningar — utgjort
sammanlagt 13 år 10 månader 22 dagar, därav 11 år 10 månader 7
dagar före 60 års ålder;
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
13
att han enligt ett av regementsläkaren E. Agvall den 8 januari 1948 avgivet
utlåtande för fem—sex år sedan insjuknat i svåra smärtor i vänster
kind och då befunnits lida av inflammation i en nervstam i kinden, för
vilken åkomma han sedan vårdats såväl å regementets sjukhus som å
centrallasarettet i Karlstad med obetydliga temporära förbättringar som
resultat, att han på grund av denna sjukdom nödgats vara sjukskriven
alltsedan den 1 maj 1946 samt att han numera företedde bilden av en i
förtid åldrad man, oduglig till allt arbete;
samt att han är ägare till en jordbruksfastighet med ett åsatt taxeringsvärde
av 5100 kronor.
Hos Kungl. Maj :t anhöll Söderlund i maj 1946 om pension.
I häröver avgivet utlåtande anförde försvarets civilförvaltning bland annat
följande:
Efter erhållet avsked vore Söderlund berättigad till underhåll jur Vadstena
krigsmanshuskassa. Däremot uppfyllde han med avseende å tjänstgöringstidens
längd icke villkoren för erhållande av pension för s. k. ständig
tjänstgöring. Ämbetsverket avstyrkte fördenskull bifall till ansökningen.
Statens pensionsanstalt hemställde, under åberopande av vad föredragande
departementschefen anfört i propositionen nr 353 till 1943 års riksdag,
att ansökningen ej måtte föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Genom beslut den 14 februari 1947 fann Kungl. Maj.t ansökningen icke
föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är Söderlund
berättigad att efter erhållet avsked ur tjänst komma i åtnjutande av underhåll
från Vadstena krigsmanshuskassa. I betraktande härav och då Söderlund
med hänsyn till sitt hälsotillstånd därjämte torde äga rätt till folkpension
i form av invalidpension, finner utskottet icke tillräckliga skäl
föreligga att tillstyrka åtgärd i motionens syfte. Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion II: 27 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
12:o.
Förre husaren Jöns Jönsson Hektor. I motionen II: 112 hemställer herr
Björklund, »att riksdagen måtte besluta tilldela förre husaren Jöns Jönsson
Hektor högsta möjliga årliga understöd under hans återstående livstid».
Då den väckta underhållsfrågan är av beskaffenhet att böra prövas av
försvarets civilförvaltning, hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 112 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
IV. Inrikesdepartementet.
13:o.
Biträdet å häradsskrivarkontoret i Värmdö fögderi Elsa Charlotta Jonsson.
Under punkten 6 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att biträdet å häradsskrivarkontoret i Värmdö fögderi Elsa
Charlotta Jonsson må från och med månaden näst efter den, varunder hon
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 452
kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
V. Ecklesiastikdepartementet.
14 ro.
Förre eldaren vid nationalmuseum Per August Wicksell. Under punkten
7 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att
förre eldaren vid nationalmuseum Per August Wicksell må, räknat från och
med den 1 oktober 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 696 kronor,
varvid skall iakttagas den Wicksell genom Kungl. Maj :ts beslut den 13
juni 1947 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
15 :o.
Förra tekniska assistenten vid universitetet i Lund Anna Elisabet Broman.
Under punkten 8 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att förra tekniska assistenten vid universitetet i Lund Anna
Elisabet Broman må, räknat från och med den 1 juli 1947, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära
en årlig pension av 2 412 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
15
16:o.
Docenten i kemisk teknologi vid tekniska högskolan i Stockholm civilingenjören
Erik Öman. Under punkten 9 av nämnda proposition föreslår
Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att docenten i kemisk teknologi vid tekniska
högskolan i Stockholm civilingenjören Erik Öman må från och med
månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning vid högskolan,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. in. uppbära en årlig pension av 5 424 kronor.
Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
17 :o.
Förste assistenten vid tekniska högskolan i Stockholm civilingenjören Jonas
Hjalmar Mellquist. Under punkten 10 av nämnda proposition föreslår
Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förste assistenten vid tekniska högskolan
i Stockholm Jonas Hjalmar Mellquist må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd in. m. uppbära en årlig
pension av 3 708 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
18:o.
Förra städerskan vid högre allmänna läroverket för flickor i Malmö Elina
Ingehorg Nilsson, född Hellberg. Under punkten 11 av förenämnda proposition
föreslår Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förra städerskan vid
högre allmänna läroverket för flickor i Malmö Elina Ingeborg Nilsson, född
Hellberg, må, räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd in. m. uppbära
en årlig pension av 432 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts förevarande framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
19:o.
Extra zoologen vid naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning, filosofie
doktorn Augusta Maria Ärnbäck Christie-Linde (tilläggspension). I
motionen II: 143 hemställer herr Spångberg jämte två av andra kammarens
16
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
övriga ledamöter, »att riksdagen måtte besluta, att extra zoologen vid naturhistoriska
riksmuseet filosofie doktorn Augusta Maria Ärnbäck ChristieLinde
må under sin återstående livstid tillerkännas en årlig ökning av sin
pension med 900 kronor; samt att, därest denna hemställan ej skulle vinna
riksdagens bifall, doktor Ärnbäck Christie-Linde måtte bliva tillerkänd en
gratifikation, som med hänsyn till hennes arbete kan anses skälig.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Ärnbäck Christie-Linde är född den 28 mars 1870 och således 77 år
gammal;
att hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Söderhamns elementarläroverk
för flickor under vårterminen 1892, vid Lyceum för flickor i Stockholm under
läsåret 1892/1893 samt vid Whitlockska samskolan i Stockholm under
läsåret 1893/1894;
att hon från och med höstterminen 1896 till och med höstterminen 1899
samt från och med höstterminen 1900 till och med höstterminen 1901 tjänstgjort
såsom amanuens vid Stockholms högskolas zootomiska institut, med
vilken anställning varit förenad skyldighet att biträda vid viss undervisning;
att hon sedan den 25 april 1916 varit anställd såsom extra zoolog vid naturhistoriska
riksmuseets evertebratavdelning för bearbetning av museets
samlingar av tunicater (manteldjur);
att hon under vissa kortare perioder uppehållit befattning såsom intendent
eller assistent vid museet;
att avlöningen åt Ärnbäck Christie-Linde på grund av anställningen vid
riksmuseet utgått i form av arvode, vilket senast bestritts från den å avlöningsstaten
för riksmuseet uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t;
att arvodet, vilket under budgetåren 1926/27—1938/39 utgått med 4 000
kronor för år förutom dyrtidstillägg, för innevarande budgetår uppgår till
4 500 kronor, varå dyrtidstillägg icke utgår;
samt att anställningen vid riksmuseet alltsedan år 1916 utgjort Ärnbäck
Christie-Lindes enda förvärvsarbete.
På förslag av Kungl. Maj :t i prop. nr 119, p. 8, till 19M års riksdag
medgav riksdagen, att Ärnbäck Christie-Linde finge från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnade sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 1 800 kronor.
I skrivelse den 5 juni 1946 till Kungl. Maj :t hemställde vetenskapsakademien
om förhöjd pension åt Ärnbäck Christie-Linde.
I häröver avgivet utlåtande anförde statskontoret följande.
Genom beslut av 1940 års riksdag hade Ärnbäck Christie-Linde tillerkänts
en årlig pension av 1 800 kronor. Statskontoret hade i utlåtande den 2J
december 1939 tillstyrkt pension åt henne till ett belopp av 1 o60 kronor
för år. Det av ämbetsverket föreslagna pensionsbeloppet hade därvid beräknats
enligt de för riksdagspension vanligen tillämpade grunderna med
viss anpassning av pension efter lönen och tjänstetiden. Vidare finge tram
-
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
17
hållas, att enligt den av 1946 års riksdag beslutade regleringen av vissa tjänstepensioner
Arnbäck Christie-Lindes pension från och med den 1 juli 1946
komme att ökas med 450 kronor för år. Med hänsyn till det anförda och
da nagra särskilda omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda höj-/en
beviljade pensionen icke förebragts, syntes framställningen
icke bora föranleda Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.
Genom beslut den 14 februari 1947 fann Kungl. Maj.t framställningen
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Utskottet. I likhet med statskontoret finner utskottet skäl icke vara för
handen för en höjning av den Ärnbäck Christie-Linde av 1940 års riksdag
beviljade pensionen. Icke heller finner utskottet anledning tillstyrka det i
motionen alternativt framställda yrkandet, att Ärnbäck Christie-Linde
skulle tillerkännas en gratifikation. Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 143 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
VI. Jordbruksdepartementet.
20 :o.
Förra städerskan i jordbruksdepartementet Sigrid Elisabet österberg, född
Lundman. Under punkten 12 av förenämnda proposition föreslår Kungl.
Maj -t riksdagen medgiva, att förra städerskan i jordbruksdepartementet
Sigrid Elisabet österberg, född Lundman, må, räknat från och med den 1
oktober 1947, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 588 kronor.
Utskottet får hemställa,
att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må vinna
riksdagens bifall.
21 :o.
Trålmästaren å statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets
behov (Skagerak) August Leander Nilsson. Under punkten 13 av förenämnda
proposition föreslår Kungl. Maj.-t riksdagen medgiva, att trålmästaren
a statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov
(Skagerak) August Leander Nilsson må från och med månaden näst efter
den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid
i rån anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 2 748 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
2 Bihang till riksdagens protokoll 19AS. S samt. Nr 11.
18
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
B. Affärsdrivande verks medel.
I. Trafikmedel.
22 :o.
Förra städerskan vid statens järnvägar Anna Vilhelmina Granström. Under
punkten 14 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att förra städerskan vid statens järnvägar Anna Vilhelmina Granström
må, räknat från och med den 1 februari 1947, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 432 kronor, att utgå av trafikmedel.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr Holmberg under nr 43 vackt motion, \an
hemställts, »att riksdagen måtte bevilja städerskan Anna Vilhelmina Granström
i Notviken årlig pension med skäligt belopp».
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande
framställning;
b) att förevarande motion II: 43 ma anses besvarad genom
vad utskottet under a) hemställt.
II. Statens vattenfallsverks medel.
23 :o.
Förre stenarbetaren vid statens vattenfallsverk Alfred Julius Sjögren. Under
punkten 15 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att förre stenarbetaren vid statens vattenfallsverk Alfred Julius
Siögren må, räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående
livstid — utöver honom av riksförsäkringsanstalten tillerkänd livränta —
uppbära en årlig pension av 696 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks
medel.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
24:o.
Förre vägarbetaren Frans Nikolaus Johansson. I motionen 11:28 hemställer
herr Lundqvist, »att riksdagen måtte bevilja f. d vägarbetaren Frans
Nikolaus Johansson, mantalsskriven i kv. Ägir nr 2 i Trollhättan, en år ig
pension till belopp, som kan anses skäligt».
Bankoutskottets utlåtande nr 11.
19
Av handlingarna inhämtas,
att Johansson är född den 20 mars 1886 och alltså 61 år gammal;
samt att han under åren 1912—1918 samt 1936—1946 varit anställd i
statens tjänst under sammanlagt 13 år 3 månader, därav 11 år 2 månader
vid statens vattenfallsverk och 2 år 1 månad vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vägarbeten.
Utskottet. Med hänsyn till den otillräckliga omfattningen av Johanssons
anställningstid i statens tjänst kan utskottet icke tillstyrka det i motionen
väckta yrkandet om beredande av riksdagspension åt honom. Utskottet
hemställer alltså,
att förevarande motion II: 28 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 9 mars 1948.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Leander, Lundqvist, Petersson
i Karlskrona, Fahlander, Andersson i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen
och Näsgård;
från andra kammaren: herrar Wiberg, von Seth, Andersson i Munkaljungby,
Mattsson, Fröderberg, Sundberg, Nilsson i Landskrona och Svensson
i Alingsås.