Bankoutskottets utlåtande nr 10.
1
Nr 10.
Utlåtande i anledning av förslag angående reglering av arvodena
till de hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemännen
in. in. jämte i ämnet väckta motioner.
I skrivelse den 3 december 1946 till fullmäktige i riksgäldskontoret anliöll
1946 års riksdags bankoutskott, att fullmäktige ville låta verkställa
utredning av frågan om ordnandet av riksdagsvaktmästarnas anställningsoch
avlöningsförhållanden samt därefter till utskottet inkomma med förslag
i ämnet. I samband härmed hemställde utskottet, att fullmäktige måtte
låta utreda frågan, i vad mån en reglering av arvodesbeloppen för den hos
riksdagen tillfälligt anställda personalen i övrigt påkallades i anledning
av den då förestående löneregleringen för statens tjänstemän. Med anledning
härav uppdrogo fullmäktige genom beslut den 5 december 1946 åt
riksgäldsfullmäktigen E. G. E. Eriksson och riksgäldskommissarien S. O.
Widlund att verkställa den begärda utredningen samt därefter till fullmäktige
inkomma med förslag i ämnet.
Den 12 juni 1947 avgåvo utredningsmännen till fullmäktige utlåtande
med förslag till ordnandet av anställnings- och avlöningsförhållandena för
riksdagens vaktmästare ävensom viss kvinnlig biträdespersonal å riksdagens
kansli med placering å tryckeriexpeditionen. Förslaget, som biträddes
av fullmäktige, antogs av 1947 års riksdag med tillämpning fr. o. m. 1948
års riksdag (jfr bankoutsk. uti. nr 57/1947).
Sedermera hava utredningsmännen utarbetat och till fullmäktige med
skrivelse den 24 januari 1948 inkommit med förslag till nya avlöningsbestäinmelser
för den riksdagens tjänstemannapersonal, som icke beröres
av ovannämnda av riksdagen antagna förslag. Samtidigt har framlagts förslag
rörande viss arvodesreglering för s. k. äldre riksdagsvaktmästare,
födda år 1888 eller tidigare.
Utredningsmännens skrivelse är bilagd detta utlåtande.
Med skrivelse den 29 januari 1948 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
överlämnat utredningsmännens förslag till bankoutskoltet och därvid anfört
följande.
Fullmäktige, som tillstyrka utredningsmännens ifrågavarande förslag,
hemställa att bankoutskottet måtte föreslå att i överensstämmelse med
nämnda förslag dels godkänna nya avlöningsbestämmelser för hos riksdagen
tillfälligt anställda tjänstemän, dels ock bemyndiga fullmäktige att
fatta beslut angående arvodesreglering för äldre riksdagsvaktmästare. Beträffande
pensionering i förekommande fall av sådana vaktmästare hava
fullmäktige för avsikt att efter erforderlig utredning till bankoutskottet
snarast möjligt inkomma med förslag till grunder för pensioneringen.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 8 sand. Nr 10.
2
Bankoatskottcts utlåtande nr 10.
Efter det bankoutskottet överlämnat fullmäktiges skrivelse jämte utredningsmännens
förslag till kamrarnas herrar talmän och dessa anmodat
riksdagens kanslideputerade att avgiva yttrande i ärendet, hava kanslideputerade
och kamrarnas herrar talmän — de sistnämnda med tillkännagivande
att ärendet varit föremål för behandling vid talmanssammankomst
den 20 februari 1948 i närvaro av de ständiga utskottens ordförande och
kanslideputerade — hemställt om godkännande av förslaget.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena under nr 241 i första kammaren av herr Löthner
och den andra under nr 389 i andra kammaren av herrar Rylander och
Hallén, vari hemställts, att »riksdagen i avlöningsbestämmelserna för de
hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemännen måtte införa ett stadgande
om särskilda traktamentsbidrag åt dem hland dess högre tjänstemän, som
icke äro bosatta i Stockholm eller dess förorter; samt att bankoutskottet
måtte utarbeta härför erforderlig författningstext».
Över motionerna har utskottet inhämtat yttrande från kanslideputerade,
vilka i skrivelse den 5 mars 1948 anfört följande.
De befattningar, vilka i någon större omfattning plägat besättas med
utom riksdagsorten bosatta tjänstemän, äro lagutskottens sekreterare och
notarier med sekreterargöromål, vanligen fiskaler från hovrätterna. Motionärernas
yrkande om särskilda traktamentsbidrag åt riksdagens utom
Stockholm eller dess förorter bosatta tjänstemän torde få tolkas på sätt
motionärerna i sin motivering själva synas hava avsett eller att gälla endast
personer, som innehava allmän tjänst i hemorten. Kanslideputerade finna
de löner, som enligt de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna skulle utgå
till sådana personer för tjänst hos riksdagen, väl motsvara vederbörandes
löneförmåner i statstjänst i jämförlig levnads- och tjänsteålder. Kanslideputerade
kunna därför icke finna behov föreligga av åtgärder i motionernas
syfte.
Utskottet. Enligt beslut av 1947 års riksdag ha riksdagsvaktmästarna
underställts fullmäktige i riksgäld skontoret samt därvid — frånsett vissa
äldre vaktmästare — blivit underkastade 1947 års avlöningsreglemente för
riksdagens verk. I anledning härav påkallas vissa ändringar fr. o. in. innevarande
riksdag i avlöningsbestämmelserna för den hos riksdagen tillfälligt
anställda personalen, vilka bestämmelser tidigare gällt även för vaktmästarna.
Utredningsmännen ha i enlighet härmed utarbetat förslag till avlöningsbestämmelser
för enbart riksdagens tjänstemän. Sedan statstjänstemännen
från och med den 1 juli 1947 erhållit ny lönereglering, har i anslutning
därtill en omreglering av arvodena jämväl till riksdagens tjänstemän
ansetts böra ske. Det föreliggande förslaget innebär i sådant avseende,
att — med bibehållande i princip av gällande personalorganisation
och avlöningssystem — nuvarande dyrtidstillägg och provisoriska lönetillägg
inarbetas i arvodena på det sätt, att de nya månadsarvodena tillsammans
med 12 procent rörligt tillägg motsvara de tidigare utgående
Dankoutskottets utlåtande nr 10.
3
totala löneförmånerna, ökade med 48 kronor. Detta belopp skulle utgå som
en generell förhöjning av samtliga arvoden; härutöver skulle en arvodesförbättring
genomföras beträffande vissa av de mest kvalificerade befattningarna
hos riksdagen, nämligen såsom sekreterare i konstitutions-, bevillnings-,
banko-, första och andra lag- samt jordbruksutskotten samt såsom
notarie med sekreterargöromål med belopp av resp. 96 och 42 kronor
för månad. Å arvodena skulle utgå rörligt tillägg efter samma procenttal
som inom statsförvaltningen, i regel dock högst å 600 kronor i månaden
(2 § i förslaget). Liksom tidigare skulle särskilda tilläggsarvoden enligt
närmare angivna grunder kunna utgå till sekreterare i kammare och i
ständigt utskott samt till notarie med sekreterargöromål, under förutsättning
att vederbörande ägnar hela sin tid åt riksdagsarbetet.
Enligt förslaget skulle kanslideputerade tilläggas beslutanderätt främst
i fråga om ersättning åt tjänstemän i utrikesutskottet samt särskilt eller
sammansatt utskott ävensom beträffande förenäinnda tilläggsarvoden. Över
deputerades beslut skulle besvär kunna anföras hos bankoutskottet.
Vad utredningsmännen sålunda och i övrigt föreslagit anser utskottet
innebära en godtagbar lösning av arvodesfrågan, samtidigt som förslaget
tillgodoser önskemålet om enkla och lättillämpliga regler. Utskottet finner
sig därför i likhet med riksgäldsfullmäktige, kanslideputerade och herrar
talmän kunna tillstyrka förslaget. Endast i följande hänseenden har utskottet
funnit anledning till särskilda uttalanden.
Beträffande det i ovannämnda motioner väckta förslaget om särskilda
traktamentsbidrag åt vissa utanför Stockholm eller dess förorter stationerade
tjänstemän anser utskottet i likhet med kanslideputerade tillräckliga
skäl icke föreligga att generellt medgiva en dylik förmån. Emellertid torde
det understundom vara med billighet förenligt och ur rekryteringssynpunkt
påkallat, att möjlighet finnes att bereda sådan tjänsteman särskild kompensation
för de merkostnader, som åsamkas honom under vistelsen i Stockholm.
Denna kompensation synes då lämpligen kunna lämnas i form av
tilläggsarvode efter prövning av kanslideputerade i varje särskilt fall jämlikt
3 § 2 mom. avlöningsbestämmelserna. Det torde härvid vara naturligt,
att fastställandet av arvodena sker i viss anknytning till de grunder, som
gälla för tjänstgöringstraktamente åt statliga befattningshavare. Härmed
torde motionernas syfte i princip vara tillgodosett.
Utredningsmännen ha (s. 6 i skrivelsen) på grundval av föreslagna regler
för beräkning av tilläggsarvoden verkställt en omräkning av de tilläggsarvoden,
som f. n. utgå till bevillnings- och konstitutionsutskottens sekreterare.
Beträffande tilläggsarvodet till bevillningsutskottets sekreterare,
vilket beräknats med utgångspunkt från nuvarande löneklassplacering i
av befattningshavaren innehavd statstjänst, har utskottets uppmärksamhet
riktats därpå, att fråga uppkommit om befattningshavarens uppflyttning
till högre löneklass. Utskottet förutsätter att, därest dylik uppflyttning
kommer till stånd, tilläggsarvodet beräknas med hänsyn härtill.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
I 7 § 1 mom. av förslaget har intagits nu gällande befogenhet för kanslideputerade
att använda högst 500 kronor till biträde vid utarbetande och
expediering av riksdagsbeslutet. Enligt vad utskottet inhämtat, har detta
belopp visat sig otillräckligt. Med hänsyn härtill synes det lämpligt, att
nämnda moment ändras så, att kanslideputerade bemyndigas att för ändamålet
använda erforderligt belopp.
Vad slutligen angår utredningsmännens förslag (s. 8) om att riksgäldsfullmäktige
skulle bemyndigas besluta beträffande omreglering enligt
samma grunder som för tjänstemännen av arvodena jämväl till sådana
riksdagsvaktmästare, vilka på grund av sin ålder icke kunna beredas extra
ordinarie anställning, har detsamma icke givit utskottet anledning till
erinran.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må, med tillämpning från början av
1948 års riksdag, godkänna det å s. 9—11 i härvid fogade
skrivelse intagna förslaget till avlöningsbestämmelser för
hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän, dock att 7 §
1 mom. skall erhålla följande lydelse:
»Kanslideputerade äga att för varje riksdag använda erforderligt
belopp till biträde vid utarbetande och expediering
av riksdagsbeslutet.»;
2) att förevarande motioner 1:241 och 11:389 må anses
besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt;
samt
3) att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att verkställa omreglering av arvodena till vissa
äldre riksdagsvaktmästare i enlighet med vad utskottet
ovan förordat.
Stockholm den 12 mars 1948.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Leander, Edin, Petersson i
Karlskrona, Näsgård, Johannesson och Lindgren;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,
Fröderberg, Sundberg, Persson i Norrby, Skantze och Gavelin.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1948
840829
1
Till
Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret.
I skrivelse den 3 december 194(5 till fullmäktige i riksgäldskontoret anhöll
1946 års riksdags bankoutskott, att fullmäktige ville låta verkställa
utredning av frågan om ordnandet av riksdagsvaktmästarnas anställningsoch
avlöningsförhållanden samt därefter till utskottet inkomma med förslag
i ämnet. I samband härmed hemställde utskottet, att fullmäktige måtte
låta utreda frågan, i vad mån en reglering av arvodesbeloppen för den hos
riksdagen tillfälligt anställda personalen i övrigt påkallades i anledning av
den då förestående löneregleringen för statens tjänstemän. Med anledning
härav uppdrogo fullmäktige genom beslut den 5 december 1946 åt riksgäldsfullmäktigen
E. G. E. Eriksson och riksgäldskommissarien S. O. Widlund
att verkställa den begärda utredningen samt därefter till fullmäktige
inkomma med förslag i ämnet.
Den 12 juni 1947 hava utredningsmännen till fullmäktige avgivit utlåtande
med förslag till ordnandet av anställnings- och avlöningsförhållandena
för riksdagens vaktmästare ävensom viss kvinnlig biträdespersonal å
riksdagens kansli med placering å tryckeriexpeditionen. Förslaget, som biträtts
av fullmäktige, har antagits av 1947 års riksdag med tillämpning
fr. o. in. 1948 års riksdag (jfr bankoutsk. uti. nr 57/1947).
Redan den sålunda genomförda omläggningen av anställnings- och avlöningsförhållandena
för riksdagsvaktmästarna motiverar, att vissa ändringar
fr. o. in. 1948 års riksdag vidtagas i avlöningsbestämmelserna för
personalen hos riksdagens kamrar, utskott och kansli in. in. Härtill kommer,
att den från och med den 1 juli 1947 genomförda regleringen av
lönerna till statens tjänstemän, vilken reglering medfört en icke oväsentlig
avlöningsförhöjning, bör föranleda, att frågan om avlöningsförmånerna
jämväl till riksdagens nyssnämnda personal omprövas. Utredningsmännen
ha därför utarbetat förslag till nya avlöningsbestämmelser för samma personal,
vilket bifogas denna skrivelse. Liksom under det föregående utredningsarbetet
ha utredningsmännen därvid såsom sekreterare anlitat förste
byråsekreteraren i försvarets civilförvaltning G. Söderberg.
Utredningsmännen få i detta sammanhang erinra, att eu av fullmäktige
i december 1943 tillsatt kommitté den 10 september 1945 i samband med
överlämnande av betänkande med förslag till ordnandet av anställningsoch
avlöningsförhållandena för riksdagens vaktpersonal in. in.1 uppgjort
ett förslag till avlöningsbestämmelser för de hos riksdagen anställda
tjänstemännen (i det följande omnämnt som 1945 års kommittéförslag).
Förslaget, som av fullmäktige överlämnats till bankoutskottet, har icke
varit föremål för prövning av riksdagen. Från nämnda kommittéförslag ha
utredningsmännen i sitt nu föreliggande förslag upptagit en del detaljfrågor
innebärande vissa jämkningar i gällande bestämmelser av formell natur
eller i syfte att förenkla och rationalisera bestämmelserna. I sitt förslag
ha utredningsmännen därjämte infört vissa föreskrifter, som under de se
1
Tryckt såsoin biluga till bankoutsk. uti. nr 57/1947.
1
2
nare åren plägat meddelas av riksdagen genom årligen fattade beslut. Till
motivering för sitt förslag få utredningsmännen anföra följande.
Avlöningsförhållandena för den hos riksdagens kamrar, utskott och
kansli in. in. tillfälligt anställda personalen voro senast föremål för en allmän
reglering genom beslut av 1939 års riksdag (jfr bankoutsk. uti. nr
10/1939). Regleringen innebar i huvudsak, att tidigare, år 1934 fastställda
månadsarvoden — med utgångspunkt från den genomsnittliga löneökningen
mellan åren 1934 (lönebeloppen i 1921 års avlöningsreglemente
+ 8% dyrtidstil)ägg + provisoriskt dyrortstillägg enligt år 1931 fastställda
grunder) och 1939 (lönebeloppen enligt 1939 års avlöningsreglemente
+ 3 % rörligt tillägg) för befattningar i statstjänst med närmast jämförlig
löneställning — höjdes med 75 kronor för sekreterare hos kamrarna och
de ständiga utskotten och för notarier med sekreterargöromål samt med
60 kronor för övriga befattningshavare. Å de sålunda uppräknade arvodena
har fr. o. in. 1941 års riksdag genom särskilda beslut utgått dyrtidstillägg.
Sådant tillägg utgår fr. o. m. den 1 april 1947 tillsvidare, intill
dess annorlunda kan varda av riksdagen bestämt, dels till en var av här
avsedda befattningshavare med 33 % å arvodesbelopp av högst 400 kronor
i månaden, dels ock till sekreterare hos kamrarna och i ständigt utskott
och notarie med sekreterargöromål i dylikt utskott å arvodesbelopp överstigande
400 kronor men ej 500 kronor i månaden med 33 % och å arvodesbelopp
överstigande 500 men ej 900 kronor i månaden med 28 %, under
förbehåll likväl beträffande här omförmälda dyrtidstillägg, att detsamma
såvitt angår statstjänsteman må utga endast för tid, varunder vederbörande
med avstående av samtliga med statstjänsten förenade löneförmåner
åtnjuter hel ledighet från denna på grund av tjänstgöring hos riksdagen1
(jfr bankoutsk. uti. nr 36/1947). Enligt beslut av 1946 års riksdag utgår
därjämte tillsvidare från och med den 1 juli 1946 till en var befattningshavare
hos riksdagen provisoriskt lönetillägg med 54 kronor i månaden,
varå dyrtidstillägg ej utgår (jfr bankoutsk. uti. nr 32/1946).
Enligt beslut av 1934 års riksdag äger den, som vid samma riksdag var
anställd å befattning såsom sekreterare hos kammare eller ständigt utskott,
som notarie med sekreterargöromål eller såsom kamrerare hos statsutskottet,
vid fortsatt anställning hos riksdagen rätt att uppbära viss ersättning
för på grund av riksdagstjänstgöring avstådd lön å statstjänst. Genom särskilda
beslut har riksdagen sedermera beviljat tilläggsarvoden till vissa
sekreterare och notarier med sekreterargöromål. Av den vid 1948 års riksdag
anställda personalen äro två, nämligen sekreteraren hos konstitutionsutskottet
S. Holm och sekreteraren hos bevillningsutskottet, kammarrättsrådet
N. Bodin, tillförsäkrade dylika arvoden å respektive 270 och 250
kronor i månaden.
Månadsarvodenas storlek enligt 1939 års riksdagsbeslut samt med inräknande
av under andra kvartalet 1947 utgående tillägg för av utredningsmännens
föreliggande förslag berörd personal framgår av en å s. 4
intagen tabell.
Utredningsmännen ha efter granskning av de för ifrågavarande personal
nu gällande avlöningsbestämmelserna icke ansett sig böra i förevarande
sammanhang framlägga förslag om en omläggning av personalorganisationen
eller av huvudgrunderna för personalens avlöning. För en dylik om
-
1 Vid 1947 års riksdag voro samtliga här avsedda befattningshavare statstjänstemän utom
en, nämligen sekreteraren hos konstitutionsutskottet S. Holm.
3
läggning, vilken icke faller inom ramen för utredningsmännens uppdrag
och ej heller kan komma iill stånd utan en systematisk genomgång
av de med de olika befattningarna förenade göromålen, synes tiden
icke nu vara inne, då frågan om en revision av riksdagens arbetsformer
står på dagordningen. Utredningsmännen ha därför vid utarbetande av
föreliggande förslag utgått från att gällande personalorganisation och därmed
sammanhängande avlöningssystem skall bibehållas. Frågan, huruvida
och i vad mån en omläggning må påkallas efter en eventuell ändring av riksdagens
arbetsformer, torde få prövas mot bakgrunden av de förhållanden,
som då bliva rådande. Då det här är fråga om personal, som anställes fölen
riksdag i sänder, har riksdagen givetvis fria händer att vid en dylik
omprövning vidtaga alla de organisationsändringar, som kunna befinnas
påkallade, även om därav skulle följa personalindragningar eller avlöningsförsämringar.
Med hänsyn till att statstjänstemannen fr. o. in. den 1 juli 1947 erhållit
ny lönereglering bör en viss höjning av riksdagstjänstemännens avlöningsförmåner
komma till stånd. Utredningsmännen ha stannat vid att för hela
den berörda personalen föreslå en generell förhöjning av avlöningsförmånerna
med 48 kronor i månaden. Med utgångspunkt härifrån och med hänsyn
till önskvärdheten att i fortsättningen tillämpas samma procenttal och
grunder i fråga om rörligt tillägg, som gälla för statens tjänstemän (för
närvarande 12 %), ha de nya månadsarvodena avvägts så att de tillsammans
med 12 % rörligt tillägg motsvara under andra kvartalet 1947 utgående
månadsarvoden (inklusive 33 % dyrtidstillägg å 400 kronor och provisoriskt
lönetillägg), ökade med 48 kronor. Härvid ha de nuvarande
maximigränserna för dyrtidstillägget, 400 respektive 900 kronor, ansetts
böra för det rörliga tillägget — i anslutning till gränshöjningen för det rörliga
tillägget i samband med statstjänstemännens lönereglering — höjas
till 000 resp. 1 200 kronor. Föreskrift om rörligt tillägg har intagits i förslaget
till avlöningsbestämmelser, varigenom årligt beslut av riksdagen icke
blir erforderligt. Följande tabell utvisar gällande och föreslagna arvodesbelopp
utan resp. med tillägg för den personal, som beröres av utredningsmännens
föreliggande förslag, varvid i fråga om beräkningen av arvodena
till sekreterare i annat utskott än statsutskottet och till notarierna med
sekrelerargöromål jämväl hänvisas till den å s. 4—5 nedan anförda
motiveringen.
En tillämpning av ovan angivna grunder för omreglering av arvodena
skulle för innehavare av befattningarna som sekreterare i kammare eller
ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål innebära en sänkningav
de totala löneförmånerna i sådana fall, då hd ledighet från statstjänst
åtnjutes på grund av riksdagstjänstgöringen. De totala månatliga löneförmånerna
skulle nämligen bli för sekreterare i kammare och hos statsutskottet
I 626 kronor, för sekreterare i annat ständigt utskott 1 431 kronor och för
notarie med sekreterargöromål 1 189 kronor mot tidigare resp. t 651, 1 456
och 1 231 kronor. Minskningen sammanhänger därmed, att dyrtidstillägg
å endast 400 kronor i månaden tagits i betraktande vid den föreslagna
arvodesreglcringen samt alt det föreslagna rörliga tillägget å högre belopp
understiger det tidigare utgående dyrtidstillägget. Beaktas hör emellertid,
att befattningshavare vid hd ledighet från statstjänst tidigare haft att vidkännas
pensionsavdrag, medan dylika avdrag efter övergången till nettolöner
i statstjänst fr. o. m. 1948 års riksdag icke verkställas.
4
Månads- |
Månads-arvode Kronor |
F ö |
r s 1 |
a g |
|
Befattning hos riksdagens kamrar, |
arvode Kronor |
Månads-arvode |
Rörligt tillägg3 Kronor |
S u m m a Kronor |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
1. Sekreterare i kammare, sekreterare |
|||||
hos statsutskottet............ |
1 320 |
1 506 21 651 |
1 482 |
72 “144 |
1 554 41 626 |
2. Sekreterare hos annat ständigt ut- |
|||||
skott ...................... |
1 125 |
1 311 21 456 |
1 383 |
72 4144 |
1 455 41 527 |
3. Notarie med sekreterargöromål .. |
900 |
1 086 21 231 |
1 104 |
72 4132 |
1 176 41 236 |
4. Notarie (stomnotarie), förste steno- |
|||||
graf ........................ |
840 |
1 026 |
1 002 |
72 |
1 074 |
5. Stenograf, förste kanslist, kamre- |
|||||
rare hos statsutskottet........ |
708 |
894 |
870 |
72 |
942 |
6. Kanslist, tillika registrator, registra- |
|||||
tor hos statsutskottet ........ |
600 |
786 |
762 |
72 |
834 |
7. Notarie i ständigt utskott ...... |
564 |
750 |
726 |
72 |
798 |
8. Korrekturläsare................ |
528 |
714 |
690 |
72 |
762 |
9. Kanslist ...................... |
492 |
678 |
654 |
72 |
726 |
10. Sekreterare hos tillfälligt utskott, |
|||||
sekreterare hos riksdagens kansli |
420 |
606 |
582 |
70 |
652 |
11. Kanslibiträde.................. |
— |
— |
540 |
64 |
604 |
1 Dyrtidstillägg 33 % på 400 kr. ( |
= 132 kr.) och provisoriskt lönetillägg 54 kr. Summa |
||||
186 kr. Jfr not 3. |
|||||
2 Vid hel ledighet från statstjänst: |
dyrtidstillägg 33 % på 500 kr. och 28 % på arvodes- |
||||
belopp mellan 500—900 kr. (= 277 kr.) samt provisoriskt lönetillägg 54 kr. Summa 331 |
|||||
kr. Månadsarvoden minskades för statstjänstemän med för statstjänsten gällande pensions- |
|||||
avdrag. |
|||||
3 Rörligt tillägg 12 % å högst 600 |
kr. |
||||
4 Vid hel ledighet från statstjänst: |
rörligt tillägg 12 % å högst 1 200 kr. |
Enligt utredningsmännens uppfattning bör i detta sammanhang upptagas
frågan om en relativ förbättring av löneställningen för sekreterarna i konstitutions-,
bevillnings-, banko-, första och andra lag- samt jordbruksutskotten.
Arvodet till dessa sekreterare understiger f. n. arvodet till sekreterare
i kammare och hos statsutskottet med 195 kronor i månaden. En förbättring
av ifrågavarande sekreterararvoden synes även i och för sig påkallad
för att ernå en ur rekryteringssynpunkt önskvärd närmare anslutning
till de å jämförliga befattningar inom statsförvaltningen efter löneregleringen
utgående lönerna. Genom en arvodesförhöjning skulle vidare behovet
av särskild ersättning i form av tilläggsarvoden komma att minskas. De
sex sekreterarbefattningar, varom här är fråga, äro bland de mest betydelsefulla
i riksdagens personalorganisation och få anses som heltidstjänster.
Utredningsmännen föreslå, att arvodet till ifrågavarande sekreterare höjes
med — utöver den föreslagna generella uppräkningen, 48 kronor — 96 kronor
i månaden. Det nya arvodet för nämnda sekreterare skulle då — exklusive
rörligt tillägg — bli 1 383 kronor i månaden mot 1 482 kronor i
månaden för sekreterare i kammare och hos statsutskottet.
5
I huvudsak samma skäl, som anförts beträffande nyssnämnda sekreterare,
tala för att arvodet till notarie med sekreterargöromål förbättras med
mer än 48 kronor i månaden. I avseende härå vilja utredningsmännen föreslå,
att arvodet till envar av ifrågavarande befattningshavare, vilkas antal
för närvarande uppgår till tio, höjes med ytterligare 42 kronor i månaden
och fastställes till 1 104 kronor (exklusive rörligt tillägg).
Enligt gällande avlöningsbestämmelser utgår till den tjänsteman inom
kammares kansli, som av talmannen utses att vid förfall för sekreteraren
bestrida sekreterargöromålen inom kammaren och i övrigt biträda sekreteraren,
utöver fastställt arvode, särskild ersättning med 200 kronor för månad,
dock att arvodet jämte berörda ersättning ej må överstiga 980 kronor
för månad. För att erhålla ett med 30 jämnt delbart tal torde ersättningen
böra bestämmas till 210 kronor, varjämte den nu föreskrivna maximeringen
till 980 kronor, med hänsyn till den föreslagna arvodesförhöjningen för de
tjänstemän, som plägat ifrågakomma till här avsedda uppdrag, synes böra
höjas till förslagsvis 1 170 kronor.
För sekreterare hos tillfälligt utskott och hos riksdagens kansli gäller för
närvarande, att arvodet må för riksdag uppgå till högst 1 680 kronor, motsvarande
arvode å 420 kronor under fyra månader. Nämnda belopp bör
efter den nu föreslagna arvodesregleringen fastställas till (4 X 582 =) 2 328
kronor. I anmärkningen till bestämmelsen om arvodet till sekreterare i tillfälliga
utskott har vidtagits den jämkningen, att beslutanderätten överflyttats
från utskottet till kanslideputerade. Den i anmärkningen till bestämmelsen
om arvodet till sekreteraren hos riksdagens kansli intagna föreskriften,
att arvodet icke må utgå under längre tid än fyra månader, har
uteslutits, enär kanslideputerade måste ha tillgång till sekreterare under
hela riksdagstiden.
Då behov av biträde för maskinskrivning, kollationering o. dyl. kan föreligga
inom kamrarnas och utskottens kanslier, ha utredningsmännen under
1 § infört eu ny befattning såsom kanslibiträde med ett månadsarvode
av 540 kronor. Utredningsmännen vilja dock framhålla, att behovet av
skrivbiträdespersonal hos riksdagens organ i möjligaste mån bör tillgodoses
genom riksdagens ekonomibyrå.
Enligt nuvarande bestämmelser skall, då fråga är om ersättning åt tjänstemän
i utrikesutskottet eller i särskilt eller sammansatt utskott, utskottet
inhämta kanslideputerades yttrande, varefter förslag i ämnet avgives
till kamrarna. Enligt utredningsmännens mening bör — såsom i 1945 års
kommittéförslag ifrågasattes — beslutanderätten i nämnda avseende lämpligen
överlämnas till kanslideputerade, varvid vederbörande utskott skulle
till deputerade avgiva förslag i ämnet. Ett stadgande av denna innebörd har
intagits i föreliggande förslag. Ändringen är i realiteten av huvudsakligen
formell innebörd.
Gällande avlöningsbestämmelser innehålla vidare föreskrift om ersättning
i sådana fall, då inom ständigt utskott behov föreligger att för behandling
av visst eller vissa ärenden tillkalla utom utskottets kansli stående
person att biträda utskottet. I dylika fall skall utskottet, efter kanslideputerades
hörande, avgiva förslag hos kamrarna angående ersättningens storlek.
Emellertid har praxis numera gått i den riktningen, att i fall av nu
nämnt slag ifrågavarande befattningshavare plägat anställas inom vederbörande
utskotts kansli (exempelvis såsom notarie eller notarie med sekreterargöromål)
för viss begränsad lid. varvid ersättning automatiskt utgått i
6
förhållande till anställningstidens längd enligt de allmänna bestämmelserna.
I vissa fall — särskilt då fråga är om kortare anställning — bär vederbörande
befattningshavare anställts inom utskott för viss arbetsuppgift,
varvid ersättning utbetalats enligt räkning, attesterad av utskottets ordförande.
Då angivna förfaringssätt synes böra tillämpas även i fortsättningen,
varmed bland annat vinnes att kostnaderna i vissa fall kunna nedbringas
samt att kamrarna icke behöva belastas med avgöranden av dylika småärenden,
ha utredningsmännen i sitt förslag — i likhet med 1945 års kommittéförslag
— icke medtagit någon motsvarighet till berörda stadgande.
Liksom tidigare varit fallet blir det även efter den nu ifrågasatta arvodesregleringen
nödvändigt att i vissa fall utbetala särskilda tilläggsarvoden
till sekreterare hos kammare och i ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål
i dylikt utskott. Förutsättning för dylikt arvode bör liksom
f. n. vara att vederbörande ägnar hela sin tid åt riksdagsarbetet, varvid beträffande
statstjänsteman bör krävas att samtliga löneförmåner i statstjänst
avstås. Tilläggsarvode bör icke utgå till tjänsteman, som enligt gällande
övergångsbestämmelser — vilka föreslås skola bibehållas — vid ledighet
från statstjänst på grund av riksdagstjänstgöring är berättigad uppbära
viss ersättning för avstådda löneförmåner.
Storleken av tilläggsarvodena synes liksom hittills böra bedömas med
hänsyn till omständigheterna från fall till fall. Vissa vägledande riktlinjer
torde dock i viss anslutning till hittills tillämpad praxis nu böra uppdragas.
Tilläggsarvodet bör beträffande statstjänsteman så tillmätas, att det tillsammans
med arvodet och därå utgående rörligt tillägg överstiger vederbörandes
lön i statstjänst med ett belopp, som motsvarar åtminstone vad
som plägar utgå för uppdrag som sekreterare i av Kungl. Maj :t tillsatt kommitté
(i regel 240 kronor i månaden). Med hänsyn till de stora kvalifikationer,
som måste ställas på sekreterarna hos kamrarna och de ständiga utskotten,
synes i tilläggsarvodet till sådan sekreterare böra inräknas ett
högre belopp än 240 kronor, förslagsvis högst 360 kronor. För notarie med
sekreterargöromål synes tilläggsarvodet böra beräknas med utgångspunkt
från förenämnda belopp av 240 kronor i månaden.
Hittills har riksdagen fattat beslut om tilläggsarvodena, vilket skett på
hemställan av bankoutskottet, sedan ärendet jämlikt stadgandet i § 3
inom. 2 reglementariska föreskrifter för riksdagen behandlats vid talmanssammanträde
och kanslideputerade yttrat sig i ärendet. Då det knappast
synes erforderligt att dylika ärenden underställas kamrarna, torde det
lämpligen böra uppdragas åt kanslideputerade att på framställning av kammares
talman resp. vederbörande utskottsordförande besluta rörande tillläggsarvoden
varom här är fråga. Föreskrift härom har intagits i avlöningsbestämmelserna.
Omreglering av grundarvodena medför, att de två nu utgående tilläggsarvodena
måste omräknas. Med utgångspunkt från ovan angivna beräkningsgrunder
bör beträffande sekreteraren i bevillningsutskottet, kammarrättsrådet
Bodin, som i sin statstjänst är placerad i löneklass Ca 34, det nya
tilläggsarvodet bestämmas till (1 480 + 360 — 1 527 =) 313 kronor, vilket
bör avrundas till 312 kronor. Samma tillägg bör utgå till sekreteraren i
konstitutionsutskottet S. Holm.
Enligt beslut av 1947 års riksdag (bankoutsk. uti. nr 13/1947) ägde vid
samma riksdag anställd tjänsteman, som icke var bosatt i Stockholm eller
dess förorter, åtnjuta resekostnadsersättning för resa i andra klass till och
7
från Stockholm vid riksdags tjänstgöringens början och slut ävensom för
en hem- och återresa för varje påbörjad trettiodagarsperiod under tjänstgöringstiden,
dock icke enligt högre reseldass än som verkligen kommit till
användning.
Beslut om ifrågavarande ersättning har alltsedan år 1944 fattats för varje
riksdag. Det synes lämpligt, att föreskrift i ämnet meddelas i avlöningsbestämmelserna.
I samband härmed synes rätten till fria resor under riksdagstiden
böra ökas till att motsvara en för varje hel 15-dagarsperiod av
t j änstgöringstiden.
I 3, 4 och 6 §§ gällande avlöningsbestämmelser lämnas vissa föreskrifter
rörande tidpunkten för arvodenas upphörande samt angående vissa villkor
för utbetalandet av sista delen av avlöning från riksdagen. Dessa stadganden,
vilka delvis grunda sig på äldre arbetsförhållanden, ha icke medtagits
i utredningsmännens förslag. Vad särskilt angår frågan om tiden för arvodenas
upphörande, torde erforderlig reglering härav komma att ernås genom
en tillämpning av 5 § enligt utredningsmännens förslag. Utredningsmännen
förutsätta, att ledningen för de olika riksdagsorganen ha sin uppmärksamhet
riktad på att tjänstemännen icke bibehållas i tjänst längre tid
än som betingas av arbetets fullgörande.
Genom särskilda beslut av riksdagen ha under de senare åren (jfr bankoutsk.
uti. nr 28 och 60/1946) tjänstemän, som under en längre tid varit
sjuklediga, erhållit rätt att uppbära sitt arvode efter visst avdrag. Det synes
höra uppdragas åt kanslideputerade att bestämma, om och i vad mån
tjänsteman, som erhåller ledighet för sjukdom, därunder bör vidkännas avdrag
å sina löneförmåner. Storleken av avdraget hör lämpligen — såsom
hittills skett — fastställas med utgångspunkt från de avdrag, som tillämpas
inom statsförvaltningen. Föreskrift om här avsedda bemyndigande för
kanslideputerade har intagits i förslaget till avlöningsbestämmelser.
Enligt gällande avlöningsbestämmelser äga kanslideputerade att för upprättande
och korrekturläsning av register för varje lagtima riksdag utbetala
högst 4 500 kronor för riksdag, som varar minst fyra månader. Enligt särskilda
beslut av riksdagen har vid höstsession ett extra arvode av 1 000 kronor
beviljats. Utredningsmännen vilja föreslå, att ifrågavarande arvode å
4 500 kronor, som — oaktat den avsevärda ökningen av registreringsarbetet
— utgått oförändrat sedan år 1939, höjes till 5 500 kronor. Särskild ersättning
bör därvid icke ifrågakomma vid eventuell höstsession.
Med hänsyn till att beslutanderätten i vissa fall enligt förslaget skulle
överflyttas från kamrarna till kanslideputerade, har möjlighet ansetts höra
öppnas för befattningshavare att hos bankoutskottet genom besvär påkalla
prövning av kanslideputerades beslut angående ersättning i sådana fall, då
denna bestämts efter särskilda grunder. Såsom av texten framgår, förutsattes
nämnda prövning kunna avse beloppet av beslutad ersättning i vissa
fall samt beloppet av befattningshavaren tillkommande löneförmåner vid
sjukledighet.
Ett genomförande av utredningsmännens förslag beräknas medföra en
kostnadsökning av 5 800 kronor i månaden eller för eu riksdag, som varar
sex månader, i runt tal 35 000 kronor.
De nya bestämmelserna höra tillämpas från början av 1948 års riksdag.
1947 års riksdagsbeslut om ordnandet av avlönings- och anställningsförhållandena
för riksdagens vaktpersonal innebär bland annat, att de riks
-
8
dagsvaktmästare, som på grund av sin ålder icke kunnat beredas extra ordinarie
anställning vid riksdagens ekonomibyrå, vid fortsatt anställning skola
bibehållas vid sina tidigare befattningar och avlöningsförmåner. Även denna
äldre personal är underställd fullmäktige i riksgäldskontoret. Det synes skäligt,
att denna personals arvoden omregleras i överensstämmelse med vad
ovan föreslagits för riksdagens tillfälligt anställda tjänstemän. I enlighet
härmed skulle följande arvoden tillsvidare utgå:
Nya |
Rörligt |
||
arvodes- |
tillägg |
Summa |
|
belopp |
(12 %) |
||
Förste vaktmästare hos kammare (Jensen och Eklund) samt |
|||
postvaktmästare (Nilsson och Hellborg) .............. |
G36 |
72 |
708 |
Förste vaktmästare i statsutskottet (Y. Andersson) och |
|||
vaktmästare å tryckeriexpeditionen (Fogård, Alfvin).... |
600 |
72 |
672 |
Vaktmästare (H. Eriksson, Zeffer, Bergman, Jönsson, Carls- |
|||
son, Malmgren, Eklöf) .............................. |
568 |
68 |
636 |
Riksgäldsfullmäktige torde av riksdagen böra bemyndigas att fatta beslut
rörande här avsedda arvode sreglering.
I detta sammanhang vilja utredningsmännen framhålla önskvärdheten av
att frågan om grunderna för bestämmande av pension till de äldre riksdagsvaktmästarna
upptages till behandling. Efter erforderlig utredning genom
fullmäktiges försorg torde frågan om grunderna för denna pensionering så
snart ske kan böra föreläggas bankoutskottet. Det synes lämpligt, att -—
sedan pensioneringsgrunderna fastställts — riksdagen uppdrager åt riksgäldsfullmäktige
att i förekommande fall besluta om dessa befattningshavares
pensionering.
Stockholm den 24 januari 1948.
Ernst Eriksson. Sten Widlund.
Gustaf Söderberg.
9
Förslag
till
avlöningsbestämmelger för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän.
1 §•
Arvode utgår till nedanstående befattningshavare |
med följande belopp |
||
lor manad: |
Kamrarna: |
||
Sekreterare .............. |
kronor |
1 482 |
|
Notarie (stomnotarie) ..... |
» |
1 002 |
|
Förste stenograf .......... |
...... » |
1 002 |
|
Stenograf ................. |
3, |
870 |
|
Förste kanslist ........... |
» |
870 |
|
Kanslist, tillika registrator |
....... » |
762 |
|
Kanslist ................ |
» |
654 |
|
Kanslibiträde ............. |
» |
540 |
Anm. Därest viss tjänsteman inom kammares kansli av talmannen utses att vid förfall
för sekreteraren bestrida sekreterargöromålen inom kammaren och i övrigt biträda sekreteraren,
utgår till sådan tjänsteman, utöver arvode, särskild ersättning med 210 kronor för månad,
dock att arvodet jämte berörda ersättning ej må överstiga 1 170 kronor för månad.
Statsutskottet:
Sekreterare ............ kronor 1 482
Notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål ......... » 1 104
Annan notarie ........................................ » 726
Kamrerare ............................................ » 870
Registrator ........................................... » 762
Kanslist » 654
Kanslibiträde .......................................... » 540
Konstitutions-, bevillnings-, banko-, första och andra lag- samt jordbruks -
utskotten:
Sekreterare .......................................... kronor 1 383
Notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål » 1 104
Annan notarie ........................................ » 726
Kanslist » 654
Kanslibiträde .......................................... » 540
Tillfälliga utskott:
Sekreterare ........................................... kronor 582
vilket arvode dock ej må överstiga 2 328 kronor för riksdag.
Anm. Därest såsom sekreterare hos tillfälligt utskott anställes befattningshavare, som tilllika
tjänstgör å annan befattning hos riksdagen, skall arvodet till sekreteraren bestämmas
till det lägre belopp än 582 kronor i månaden, som kanslideputerade efter förslag av utskottet
finna skäligt. Arvodet må icke utgå under längre tid än fyra månader för riksdag.
10
Riksdagens kansli:
Sekreterare ........................................ kronor 582
vilket arvode dock ej må överstiga 2 328 kronor för riksdag.
Korrekturläsare ........................................ » 690
Anm. Därest såsom sekreterare hos riksdagens kansli anställes befattningshavare, som tilllika
tiänstgör å annan befattning hos riksdagen, skall arvodet till sekreteraren bestämmas
till det lägre belopp än 582 kronor i månaden, som kanslideputerade finna skäligt.
2 §•
Å arvode, som i 1 § sägs, utgår x-örligt tillägg efter samma procenttal,
som tillämpas för tjänstemän inom statsförvaltningen, dock högst å 600
kronor i månaden. Sekreterare hos kammare och i ständigt utskott samt
notarie med sekreterargöromål i dylikt utskott åtnjuter sådant tillägg jämväl
å arvodesbelopp överstigande 600 men ej 1 200 kronor i månaden, beträffande
statstjänsteman dock endast för tid, varunder vederbörande med
avstående av samtliga med statstjänsten förenade löneförmåner åtnjuter
hel ledighet från denna för tjänstgöring hos riksdagen.
3 §■
1. Arvode till tjänstemän hos utrikesutskottet eller hos särskilt eller sammansatt
utskott bestämmes av kanslideputerade, sedan utskottet avgivit
förslag i ämnet.
2. Där särskilda skäl därtill föranleda, må kanslideputerade på framställning
av kammares talman eller vederbörande utskotts ordförande bestämma,
att till sekreterare hos kammare resp. sekreterare eller notarie
med sekreterargöromål i ständigt utskott skall utöver i 1 § angivet arvode
utgå särskilt tilläggsarvode.
4 §•
Tjänsteman, vilken icke är bosatt i Stockholm eller dess förorter, äger
åtnjuta ersättning för resa i andra klass till och från Stockholm vid riksdagstjänstgöringens
början och slut ävensom för en hem- och återresa i
samma reseklass för varje hel 15 dagarsperiod under tjänstgöringstiden;
dock att ersättning icke må utgå enligt högre klass än som verkligen kommit
till användning.
5 §•
Arvode beräknas för tiden från dagen för befattningshavares inträde i
tjänstgöring till och med dagen för tjänstgöringens slut. Arvode utbetalas
månadsvis i efterskott och sista gången vid tjänstgöringens slut.
Avser utbetalning av arvode del av månad, beräknas månaden omfatta
30 dagar.
6 §•
Beviljas befattningshavare för tid, då han är anställd hos riksdagen,
tjänstledighet på grund av vederbörligen styrkt sjukdom eller av annan
anledning, äga kanslideputerade bestämma, om och i vad mån avdrag å
hans löneförmåner för sådan tid skall ske.
11
7 §•
1. Kanslideputerade äga alt vid slutet av varje riksdag använda högst
500 kronor till biträde vid utarbetande och expediering av riksdagsbeslutet.
2. För upprättande genom kanslideputerades försorg av vederbörliga register
för varje lagtima riksdag må enligt kanslideputerades bestämmande
utgå högst 5 500 kronor för riksdag. Därest kanslideputerade finna erforderligt
anställa en kontrollant av ifrågavarande arbete, må såsom arvode
härför, likaledes efter kanslideputerades bestämmande, utgå högst 500 kronor
för riksdag.
8 §•
1. Över kanslideputerades beslut angående ersättning i fall, som avses i
3 och 6 §§, må besvär anföras hos bankoutskottet.
2. Förening av tjänstemän äger förhandla med kanslideputerade beträffande
personalens allmänna anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor ävensom
beträffande tillämpningen av sådana villkor, dock utan att inskränkning
därigenom göres i riksdagens vederbörande organ tillkommande beslutanderätt.
9 §•
Ovanstående bestämmelser skola tillämpas från början av 1948 års riksdag
och förbliva gällande, intill dess riksdagen annorlunda beslutar.
Övergångsbestämmelser.
Den, som vid 1934 års riksdag var anställd i befattning såsom sekreterare
hos kammare eller hos ständigt utskott, såsom notarie med sekreterargöromål
eller såsom kamrerare hos statsutskottet och som därvid enligt
1933 års avlöningsbestämmelser ägde rätt till ersättning för mistade avlöningsförmåner
i statstjänst, må vid fortsatt anställning hos riksdagen i
samma befattning eller i annan befattning, med vilken enligt nämnda avlöningsbestämmelser
var förenad dylik rätt, utöver arvode enligt 1 § härovan
uppbära ersättning med hälften av vad han visat sig hava på grund av
tjänstgöring hos riksdagen avstått av till innehavd statstjänst hörande avlöningsförmåner.
Sådan ersättning utbetalas vid utgången av varje månad
och sista gången efter slutad tjänstgöring.