Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

1

Nr 59.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1948/49, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1948/49 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1948 (Bilaga 1 till
1948 års statsverksproposition: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1948/49
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 4 december 1947 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.

1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för
år 1948 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften
skall för år 1948 utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 28 maj 1948 dagtecknad proposition nr 286 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1948/49 har Kungl. Maj :t framlagt
förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst och förmögenhet
för samma budgetår m. m.

Sistnämnda proposition bär såvitt angår det procenttal varmed statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1948/49
hänvisats till bevillningsutskottet samt i övrigt dels till statsutskottet dels
ock till jordbruksutskottet.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1948/49 äro bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 saml. Nr 59.

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. in............. ................... 2 000 000 000

Kupongskatt .......................... 5 800 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ..................... 4 500 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 150 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten skapsskatt

.......................... 75 000 000

Lotterivinstskatt ....................... 25 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 50 000 000 2 161 450 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 80 000 000

Bensinskatt ........................... 150 000 000 210 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................. 220 000 000

Varuskatt ............................. 100 000 000

Trafikskatt ............................ 32 000 000

Accis å silke............................ 3 500 000

Accis å margarin och vissa andra f ettvaror. . 18 000 000

Skatt å kaffe .......................... 11 000 000

Tobaksskatt ........................... 370 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ............. 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 27 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................ 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
............................. 375 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. . 30 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 50 000 000

Skatt å läskedrycker .............. 18 000 000

Statlig nöjesskatt....................... 17 000 000 l 322 500 000

Särskild konsumtionsbeskattning........................ 450 000 000

Postverket (överskott) ................................ 15 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:

De totala stat sintäkterna under budgetåret 1948/49 ha av riksräkenskapsverket
uppskattats till 4 248 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande
till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med 73 miljoner
kronor men en minskning med 103 miljoner kronor vid jämförelse

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

3

med det av riksräkenskapsverket beräknade utfallet av inkomsterna å
riksstaten för löpande budgetår. Skatteintäkterna beräknas i förhållande
till gällande liksstat stiga från 3 605 till 3 694 miljoner kronor eller med
89 miljoner kronor, medan inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet
beräknas öka med 5 miljoner kronor samt folkpensionsavgifterna med 20
miljoner kronor. Däremot beräknas en minskning i förhållande till gällande
riksstat av diverse inkomster med 17 miljoner kronor samt av inkomsterna
av statens kapitalfonder med 24 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt
följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande
riksstat.

I fråga om skatterna beräknas preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
öka med 100, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 25
samt varuskatt med 10 miljoner kronor. Å andra sidan bortfaller krigskonjunkturskatten,
som i gällande riksstat upptagits med 10 miljoner kronor,
och beräknas automobilskattemedlen nedgå med 35 miljoner kronor.

Mina beräkningar utmynna alltså i en uppräkning av den av riksräkenskapsverket
till 4 248 miljoner kronor beräknade totalinkomsten till 4 269
miljoner kronor. I detta belopp ingå icke de höjningar i vissa konsumtionsskatter
m. fl. inkomster, som beröras i det följande.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, måste beträffande åtskilliga
inkomsttitlar en viss osäkerhet vidlåda de inkomstberäkningar, som nu
kunna göras. Med hänsyn härtill och till det läge, i vilket frågan om vissa
höjningar i den indirekta beskattningen för närvarande befinner sig, förutsätter
jag, att inkomstberäkningarna senare under riksdagen underkastas
en allmän översyn. Det nu framlagda förslaget är alltså endast preliminärt.

Den 28 november 1947 erhöll jag Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla
särskilda utredningsmän att biträda med utredning av frågan om
skärpning av den indirekta beskattningen. De med stöd härav tillkallade
utredningsmännen -— 1947 års konsumtionsskatteberedning — ha i ett den
20 december 1947 dagtecknat yttrande framlagt vissa förslag rörande höjda
indirekta skatter m. m. De skattehöjningar in. m„ beträffande vilka jag
senare i dag, med utgångspunkt från vad majoriteten inom beredningen
förordat, föreslår propositioner till riksdagen, äro beräknade att medföra
en sammanlagd inkomstökning av i runt tal 400 miljoner kronor för nästa
budgetår. Härav belöpa omkring 350 miljoner kronor på beskattning av
tobaksvaror, spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker samt på
nöjesskatt, varuskatt och fordons- och drivmedelsskatter, medan omkring
50 miljoner kronor belöpa på totalisator-, tips- och lotterimedel. Dessa belopp
böra inberäknas i riksstatsförslaget för nästa budgetår. Emellertid har
beredningen alt i fortsättningen undersöka ytterligare vissa frågor rörande
indirekt beskattning. I avvaktan på resultatet av dessa undersökningar
förordar jag, att den sammanlagda merinkomsten av de i förevarande sam -

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

manhang ifrågakommande skattehöjningarna tills vidare beräknas till 100
miljoner kronor utöver nyssnämnda belopp av 350 miljoner kronor eller
till 450 miljoner kronor, vartill skulle komma 50 miljoner kronor för ökade
totalisator-, tips- och lotterimedel.

Frågan om sättet för infogande i riksstaten av de ifrågavarande inkomsthöjningarna
inrymmer olika spörsmål som behöva närmare övervägas i
anslutning till resultatet av konsumtionsskatteberedningens fortsatta arbete
och den i det föregående berörda översyn av inkomstberäkningarna
som senare torde få äga rum. Jag förordar därför, att för inkomsthöjningarna
i riksstatsförslaget preliminärt beräknas två särskilda inkomsttitlar,
den ena som en undertitel under den gemensamma skattetiteln och den
andra som en undertitel under den gemensamma titeln diverse inkomster.

Till den förut angivna inkomstsumman 4 269 miljoner kronor kommer
alltså summan av nämnda två preliminära inkomsttitlar, 500 miljoner kronor,
varför slutsumman på riksstatsförslagets inkomstsida blir 4 /69 miljoner
kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket föreslår,
att inkomsttiteln krigskonjunkturskatt uteslutes och att ännu utgående sådan
skatt överföres till titeln övriga diverse inkomster. Enligt riksräkenskapsverket
bör vidare inkomsttiteln arvsskatt och gåvoskatt med hänsyn
till den nya kvarlåtenskapsskatten rubriceras arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt.

I fråga om preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. har riksräkenskapsverket verkställt beräkning av preliminärskatten
för såväl budgetåret 1947/48 som 1948/49. Ämbetsverket framhåller, att för
bedömandet av utfallet av inkomsttiteln är väsentligt avgörande det vid den
årliga taxeringen framkommande underlaget för den statliga inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen. Det gällde alltså att med utgångspunkt från de
kända uppgifterna om detta skatteunderlag vid de senast verkställda taxeringarna
söka bilda sig en uppfattning om skatteunderlagets utveckling
t. o. m. den tidsperiod, som enligt den nya uppbördsförordningen vore bestämmande
för de skattebelopp, vilka kunde väntas inflyta under ifragavarande
budgetår.

Riksräkenskapsverket har verkställt en analys av utfallet av taxeringarna
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för verksamhetsåren 1943, 1944,
1945 och 1946 (motsvarande taxeringsåren 1944, 1945, 1946 och 1947). Vid
granskning av siffermaterialet konstateras, att de särskilda inkomstkällornas
överskott i regel visat betydligt större stegring från år 1945 till år 1946
än vad som var fallet mellan de föregående åren. En jämförelse beträffande
fysiska personer av de särskilda inkomstkällornas överskott mellan åren
1943 och 1946 visar, att inkomsten av jordbruksfastighet ökat med 32,9 procent,
inkomsten av rörelse m. m. med 49,7 procent och inkomsten av tjänst

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

5

eller tillfällig förvärvsverksamhet med 32,8 procent. Den samlade inkomsten
för fysiska personer efter vederbörliga avdrag har under dessa tre år stigit
med sammanlagt 34,i procent. Aktiebolagen, vilkas huvudsakliga inkomstkälla
redovisas som inkomst av rörelse, utvisa en inkomststegring under
samma tid med 98,9 procent. Från 1943 till 1944 minskade aktiebolagens
taxerade belopp med 6 procent, medan sedermera inträtt en ökning från år
till år med 23,5 procent under 1945 och 71,7 procent under 1946. För övriga
skattskyldiga har inkomsten efter gjorda avdrag under de tre här avsedda
åren stigit med sammanlagt 25,o procent. Det totala taxerade beloppet har år
1946 stigit med 22,3 procent i förhållande till 1945. Motsvarande stegring
från 1943 till 1944 var 4,i procent och från 1944 till 1945 9,8 procent.

På grund av i skrivelsen redovisade antaganden om inkomstutvecklingen
för olika grupper av skattskyldiga uppskattar riksräkenskapsverket utfallet
av inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
för innevarande budgetår till i runt tal 2 000 miljoner kronor.

Till grund för beräkningen av utfallet av preliminärskattetiteln för nästa
budgetår har riksräkenskapsverket lagt vissa antaganden rörande den fortsatta
utvecklingen av skatteunderlaget intill maj månad 1949. Vad beträffar
fysiska personer innebära dessa antaganden i huvudsak, att inkomsterna av
jordbruksfastighet icke komma att mera avsevärt understiga 1946 års nivå,
att inkomst av rörelse för år 1948 och närmaste tiden därefter kommer att
uppvisa en icke oväsentlig nedgång, att lönesumman för år 1947 kommer
att utvisa en stegring med 15 procent i jämförelse med år 1946, samt att för
år 1948 en viss stegring av den samlade inkomsten av arbetsanställning
utöver 1947 års nivå kommer att inträda.

Med utgångspunkt från dessa antaganden beräknar riksräkenskapsverket
skatteunderlaget för nästa budgetår för fysiska personer, som preliminärbeskattas
genom A-skatt, till i runt tal 12 400 miljoner kronor samt det skatteunderlag,
som beskattas genom B-skatt, till omkring 2 700 miljoner kronor.
Den totala taxerade inkomsten under budgetåret 1948/49 för fysiska
personer beräknas sålunda till 15 100 miljoner kronor. Efter omräkning
med hänsyn till skatteomläggningen fr. o. m. den 1 januari 1948 beräknar
riksräkenskapsverket den sammanlagda skatten för fysiska personer till
1 350 miljoner kronor. Ämbetsverket har härvid förutsatt, att den statliga
inkomstskatten för fysiska personer även efter den 1 juli 1948 skall utgå
med 100 procent av grundbeloppet.

I fråga om aktiebolagen beräknar riksräkenskapsverket, att vinstresultaten
under verksamhetsåren 1947 och 1948 komma att understiga vinstresultaten
under år 1946 med 10 resp. 20 procent. För år 1948 räknas med
ett skatteunderlag på i runt tal 1 620 miljoner kronor, vilken inkomstnivå
vid beräkningen antages gälla även för år 1949. Skatten på detta belopp
utgör i runt tal 650 miljoner kronor.

För övriga skattskyldiga antages en nedgång i skatteunderlaget av ungefär
samma relativa storleksordning som för aktiebolagen. Skatten beräknas
under denna förutsättning till i runt tal 35 miljoner kronor.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Under uppbördsåret 1948/49 beräknas sålunda en skatteuppbörd av tillsammans
2 035 miljoner kronor. Till denna skatteinkomst skola läggas dels
huvudparten av det belopp, varmed den jämlikt övergångsbestämmelserna
till uppbördsförordningen utgående skatten för inkomstökning kan beräknas
inflyta, och dels beloppet av inflytande restantier. Å andra sidan avgå
nytillkommande restantier ävensom utbetalade restitutioner. Till statsverket
inflytande kommunala skatter och utbetalningar till kommunerna beräknas
av riksräkenskapsverket i huvudsak uppväga varandra.

Riksräkenskapsverket framhåller, att den gjorda beräkningen av utfallet
av preliminärskattetiteln i olika hänseenden är behäftad med stor osäkerhet,
vilken närmast hänför sig dels till antagandena om den framtida
inkomstutvecklingen, dels till de ovissa verkningarna av det nya uppbördssystemet,
dels slutligen till svårigheten att bedöma skatteutfallet enligt de
nya beskattningsreglerna.

Riksräkenskapsverket -— som antager, att uppbörden under inkomsttiteln
preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. under nästa budgetår
kommer att ligga mellan 1 900 och 2 100 miljoner kronor — förordar, att
inkomsttiteln uppföres i riksstaten med 2 000 miljoner kronor.

I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har
riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt för nästa
budgetår till 5,8 miljoner kronor eller 0,3 miljon kronor mera än innevarande
budgetår.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt
för budgetåret 1948/49 till oförändrat belopp, 1 miljon
kronor. Verket har därvid förutsatt, att befrielse medgives från den
utskiftningsskatt, uppgående till 27 å 28 miljoner kronor, som kommer i
fråga när de till trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle anslutna
företagen införlivas med statens järnvägar.

Inkomsttiteln skogsvård savgifter har för innevarande budgetår
i riksstaten upptagits med 4,5 miljoner kronor. Enligt förordningen om
skogsvårdsavgift (SFS 1946: 324) skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet,
vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark
och växande skog, och utgå med högst en och en halv promille av
summan av nämnda värden. För varje år bestämmes med vilket promilletal
avgiften skall utgå. I skrivelse den 23 oktober 1947 har skogsstyrelsen upptagit
de taxeringsvärden, på vilka avgift beräknas, till 3 miljarder kronor
och räknat med samma promillesats som för löpande budgetår, eller en och
en halv promille. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt härifrån beräknat
den sammanlagda inkomsten av skogsvårdsavgiftsmedel för nästa
budgetår till 4,5 miljoner kronor.

Inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter har för innevarande budgetår i riksstaten upptagits
med 200 000 kronor. Riksräkenskapsverket har för nästa budgetår
beräknat inkomsterna under inkomsttiteln till 150 000 kronor.

Av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar av inkomsterna av arvs -

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

7

lottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt sluta på
60 miljoner kronor för innevarande budgetår och 75 miljoner kronor för
budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket framhåller att beräkningen innefattar
vissa svårigheter med hänsyn till den verkan, det nya skatteförslagets
genomförande kan ha såväl i fråga om inkomsterna av den nuvarande arvsoch
gåvobeskattningen som avkastningen av den nya kvarlåtenskapsskatten.
Riksräkenskapsverket förordar emellertid att i riksstaten för budgetåret
1948/49 under inkomsttiteln beräknas ett belopp av 75 miljoner kronor, vilket
med 25 miljoner kronor överstiger beloppet i gällande riksstat för titeln
arvsskatt och gåvoskatt.

Lotterivinsts katten, som för budgetåren 1945/46 och 1946/47
har uppgått till 20,8 resp. 24,3 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket
för nästa budgetår uppskattats till 25 miljoner kronor, eller samma belopp
som uppförts å innevarande års riksstat.

Inkomsterna av stämpelavgifter under inkomsttiteln om sättning soch
expeditionsstämplar m. m., som i gällande riksstat uppförts
med 50 miljoner kronor, beräknas av generalpoststyrelsen för löpande budgetår
till 52 miljoner kronor. För budgetåret 1948/49 räknar generalpoststyrelsen
däremot med väsentligt lägre uppbörd, 41 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som icke anser sig böra räkna med så stark nedgång, föreslår,
att inkomsttiteln upptages med oförändrat 50 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 85 resp. 160 miljoner kronor. För fordonsskattens
del har riksräkenskapsverket — under förutsättning
att någon avregistrering av fordon på grund av restriktionsåtgärder med avseende
å fordonstrafiken icke genomföres — ansett avkastningen under
innevarande budgetår kunna beräknas till 80 miljoner kronor. Inkomsttiteln
har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår uppskattats
till 83 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket under nyss angivna
förutsättning ansett den böra upptagas till 80 miljoner kronor. Enligt
beräkningar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kommer bensinskatten
för budgetåren 1947/48 och 1948/49 att uppgå till 147 resp. 157 miljoner
kronor. Styrelsen har härvid räknat med en förhållandevis låg bensinbesparing
till följd av förbudet mot viss biltrafik under söndagar. Riksräkenskapsverket
anser sig böra utgå från att planerna på en reducering
av bensinkonsumtionen med 25 procent komma att realiseras. I överensstämmelse
härmed och med beaktande jämväl av beräkningar från generaltullstyrelsen
och kontrollstyrelsen har riksräkenskapsverket beräknat uppbörden
av bensinskatt för budgetåret 1947/48 till 150 miljoner kronor och
för budgetåret 1948/49 till 130 miljoner kronor.

Tullmedel. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1946/47 gav en
behållen intäkt av 271 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår
upptagen till 220 miljoner kronor. Vid eu i november 1947 gjord beräkning
bär generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande bud -

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

getår till 300 miljoner kronor och för nästa budgetår till 220 miljoner kronor.
Därvid har styrelsen räknat med en av införselrestriktioner föranledd
importminskning motsvarande 30 procent å importvärdet under tolvmånadersperioden
oktober 1946—september 1947. Vidare förutsättes, att företräde
för import kommer att lämnas råvaror, halvfabrikat och andra dylika
varuslag, medan nedskärningen av importen kommer att i första hand
drabba mera umbärliga varor. Enär sistnämnda varuslag i regel droge högre
tull än den genomsnittliga, måste den väntade minskningen i tulluppbörden
komma att bliva procentuellt något större än nedskärningen av importvolymen.
Med utgångspunkt från dessa överväganden och enär verkan av importrestriktionerna
först efter hand kunnat göra sig gällande, har riksräkenskapsverket
funnit uppbörden av tullmedel kunna för innevarande och
nästkommande budgetår beräknas till 290 resp. 220 miljoner kronor.

Vissa skatter å omsättningen m. m. I riksstaten för innevarande budgetår
är varuskatten, varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatten
samt den allmänna omsättningsskatt, som icke avvecklats fr. o. m. den 1
januari 1947, upptagen till ett belopp av 90 miljoner kronor. I anslutning
till beräkningar av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna
om utfallet av inkomsttiteln förordar riksräkenskapsvexdcet, att för löpande
budgetår beräknas ett belopp av 125 miljoner kronor, och föreslår,
att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1948/49 upptages till 100 miljoner
kronor.

Trafikskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits
till 28 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen — som emellertid
framhållit angelägenheten av att statens järnvägar få inräkna skatten i sina
trafikinkomster -— till i runt tal 30 miljoner kronor för detta och 32 miljoner
kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till
järnvägsstyrelsens beräkningar.

Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen
gjord beräkning, uppskattat inkomsterna av accis å silke, som för
löpande budgetår i riksstaten uppförts med 5 miljoner kronor, till 3,5 miljoner
kronor.

Inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror
anser riksräkenskapsverket, med stöd av livsmedelskommissionens
och kontrollstyrelsens beräkningar, böra för nästa budgetår uppföras med
18 miljoner kronor, innebärande en höjning med 4 miljoner kronor.

I nära överensstämmelse med av livsmedelskommissionen uppgjord kalkyl
beräknar riksräkenskapsverket, att skatt å kaffe skall inflyta
under löpande budgetår med 13 miljoner kronor, och föreslår, att i riksstaten
för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till 11 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 370 miljoner
kronor, till vilket belopp skattemedel enligt beräkningar av aktiebolaget
svenska tobaksmonopolet även beräknas inflyta såväl för innevarande som
för nästkommande budgetår. I anslutning härtill förordar riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln upptages till oförändrat 370 miljoner kronor.

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

9

Brännvinstillverkningsskatten, som i gällande riksstat
upptagits till 21 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med
19 miljoner kronor. För budgetåret 1948/49 har styrelsen beräknat intäkten
till 21 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket
icke haft någon erinran.

Inkomsterna av parti han delsbolag ha för innevarande budgetår
upptagits med 25 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har nu beräknat denna
inkomst till 30 miljoner kronor för löpande och 27 miljoner kronor för nästkommande
budgetår, vilka beräkningar riksräkenskapsverket godtagit.

Inkomsterna av detalj handelsbolag ha i riksstaten för löpande
budgetår upptagits med 45 miljoner kronor. I anslutning till av kontrollstyrelsen
gjorda beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda
inkomster för innevarande budgetår till 43 miljoner kronor och föreslår,
att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages till 30 miljoner kronor. Sänkningen
föranledes av antaganden om dels vissa förskjutningar i konsumtionen
och dels starka utgiftsstegringar för detaljhandelsbolagen till följd
av löneökningar och skärpningen av den statliga aktiebolagsbeskattningen.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med ett belopp av 370
miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker har av kontrollstyrelsen beräknats komma att
under budgetåret 1947/48 uppgå till 375 miljoner kronor. För nästa budgetår
har styrelsen -— i betraktande av den omsvängning till ett lägre konsumtionsläge,
som under sommaren 1947 tydligt framträtt inom den konjunkturkänsliga
utskänkningen — i avvaktan på närmare översyn av beräkningarna
vid tidpunkten för riksstatens fastställande räknat med 360
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår däremot, att förevarande
inkomsttitel, som under de senaste budgetåren varit i stadig stegring, upptages
i riksstaten till samma belopp som beräknats inflyta under innevarande
budgetår eller 375 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin har i
riksstaten för löpande budgetår upptagits till 30 miljoner kronor och torde
enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar ge denna intäkt. Med
hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna
för nästa budgetår böra tills vidare upptagas med 25 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsterna för budgetåret 1947/48
till 30 miljoner kronor, har för nästa budgetår räknat med oförändrat belopp,
30 miljoner kronor.

Maltdryckss katten, som i gällande riksstat upptagits till 50
miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 52 miljoner kronor,
till vilket belopp styrelsen uppskattat inkomsten jämväl för nästa budgetår.
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av skatten för löpande
budgetår till 52 miljoner kronor men ansett sig böra räkna med
något lägre inkomster under nästa budgetår och föreslår, att inkomsttiteln
upptages till 50 miljoner kronor.

10

Bevillningsutskottets betänkande ni• 59.

I gällande riksstat har under skatt å läskedrycker upptagits
15 miljoner kronor. Inkomsten beräknas nu av kontrollstyrelsen till avrundat
20 miljoner kronor, mot vilken beräkning riksräkenskapsverket intet
haft att erinra. För nästa budgetår räknar kontrollstyrelsen med oförändrad
intäkt, 20 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket anser inkomstposten
böra upptagas till 18 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 18 miljoner kronor, komma att
uppgå till 17 miljoner kronor under budgetåret 1947/48 och obetydligt lägre
belopp under budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden
av skatten för innevarande budgetår till 17 miljoner kronor och föreslår
att inkomstposten för nästa budgetår upptages till likaledes 17 miljoner
kronor.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten
av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 165 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket beräknar emellertid att, även om hänsyn tages
till föreslagna taxehöjningar, endast 98,5 miljoner kronor skola komma
att inflyta under detta budgetår och 135 miljoner kronor under nästa budgetår.

Postverkets inlevererade överskott 1946/47 uppgick till cirka 39
miljoner kronor och har i gällande riksstat upptagits till 30 miljoner kronor.
Enligt generalpoststyrelsens beräkningar torde postverkets rörelse komma
att visa underskott för löpande budgetår med 1,6 miljoner kronor och
för nästkommande budgetår med 7,9 miljoner kronor, allt under förutsättning
av oförändrade portosatser.

Vid beräkningen av inkomsterna har generalpoststyrelsen emotsett en ökning
från budgetåret 1946/47 till budgetåret 1947/48 med cirka 1,2 miljoner
kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1948/49 med inemot
2,2 miljoner kronor, varigenom de sammanlagda bruttoinkomsterna för nästkommande
budgetår skulle uppgå till cirka 212,4 miljoner kronor. Häremot
skulle emellertid svara driftskostnader, uppgående till 220,3 miljoner kronor,
vilket innebär en ökning i jämförelse med budgetåret 1946/47 av 46,6
miljoner kronor och i jämförelse med innevarande budgetår av 8,5 miljoner
kronor, ökningen är huvudsakligen betingad av den år 1947 genomförda
löne- och pensionsregleringen.

Styrelsen har med hänsyn till de beräknade underskotten hos Kungl.
Maj:t gjort framställning om vissa portohöjningar — dock ej beträffande
brevportot — avsedda att träda i kraft den 1 mars 1948. Styrelsen räknar
med att, om dessa höjningar komma till stånd, under löpande budgetår
till statsverket kunna inleverera sammanlagt cirka 12 miljoner kronor. Under
samma förutsättning beräknas för budgetåret 1948/49 uppkomma ett
inkomstöverskott av 14 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket erinrar om att med de löreslagna taxehöjningar na

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

11

endast kommer att uppnås den inkomstnivå, som för postverkets olika rörelsegrenar
kan anses vara ekonomiskt betingad. Postverkets inkomster
hade emellertid karaktären av bevillning och taxorna hade därför hittills
regelmässigt fixerats vid en nivå som gåve staten högre inkomst än som
enbart ur affärsmässiga synpunkter skulle anses vara motiverad. Om postverket
även i fortsättningen skulle kunna lämna en inkomst, som svarade
mot de överskott som tidigare erhållits från postverket, torde även en höjning
av brevportot vara erforderlig.

Riksräkenskapsverket, som emellertid icke ansett sig böra räkna med
högre inkomster än de, som kunna erhållas, därest de av generalpoststyrelsen
ifrågasatta höjningarna genomföras, har beräknat inkomsterna av
postverket för budgetåret 1947/48 till 12 miljoner kronor och för budgetåret
1948/49 till i runt tal 15 miljoner kronor.

Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna.

Beträffande uppställningen under riksstatens inkomstsida förordar jag
följande ändringar. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag bör titeln
krigskonjunkturskatt utgå och ännu utgående sådan skatt överföras till
titeln övriga diverse inkomster. Titeln arvsskatt och gåvoskatt bör erhålla
den av ämbetsverket föreslagna rubriken arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt. Av skäl som förut anförts bör efter tullar och acciser
upptagas en preliminär ny skattetitel med bevillnings karaktär under rubriken
särskild konsumtionsbeskattning.

I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna ansluter jag mig, där
icke annat angives i det följande, till riksräkenskapsverkets förslag.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som enligt vad i det
föregående anförts är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar
jag, att inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och
förmögenhet in. m. upptages i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag till 2 000 miljoner kronor.

Vad angår titeln utskiftningsslcatt och ersättningsskatt
har jag för avsikt att föreslå proposition till riksdagen angående befrielse
från utskiftningsskatt vid de till trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—-Gävle anslutna företagens införlivning med statens järnvägar. Jag beräknar
därför inkomsttiteln till det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet 1
miljon kronor.

Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgifterna för år 1948,
liksom för år 1947, fastställas till det i förordningen om skogsvårdsavgift
angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln
skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp
av 4,5 miljoner kronor.

Beräkningen av de till auto in obils katte medel hörande titlarna

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

erbjuder i nuvarande läge avsevärda svårigheter. Jag anser emellertid riksräkenskapsverkets
beräkningar, som sluta på sammanlagt 210 miljoner
kronor, tills vidare böra godtagas. Senare i dag anmäler jag förslag om
proposition till riksdagen angående bl. a. vissa höjningar av såväl fordonsskatten
som bensinskatten. Ehuru dessa höjningar böra komma vägväsendet
till godo, böra de i nuvarande ekonomiska läge — liksom övriga samtidigt
ifrågakommande höjningar i konsumtionsbeskattning m. in. —• icke anlitas
för täckning av nya eller ökade utgifter på driftbudgeten. De ha därför
icke tagits i beräkning vid avvägande av väganslagen för nästa budgetår.
Tills vidare böra de inberälcnas under den nya preliminära inkomsttiteln
särskild konsumtionsbeskattning.

Även beträffande titeln tullmedel är det svårt att nu beräkna inkomsterna
för nästa budgetår. Riksräkenskapsverkets beräkning, som slutar
på 220 miljoner kronor, synes böra godtagas i avvaktan på ytterligare
erfarenhet.

Då jag för närvarande icke kan förorda trafikskattens borttagande, föreslår
jag att titeln trafikskatt fortfarande upptages och beräknas till
det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 32 miljoner kronor.

I anslutning till vad i det föregående anförts beträffande höjd indirekt
beskattning förordar jag, att den nya preliminära inkomsttiteln särskild
konsumtionsbeskattning upptages till 450 miljoner kronor.

I propositionen nr 286 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:

I skrivelse den 15 maj 1948 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktioner avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1948/49. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket i likhet med tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa andra inkomsttitlar. Ämbetsverket framhåller, att de
ändringar i förhållande till ämbetsverkets tidigare beräkningar, som nu
föreslås, bero till huvudsaklig del på de skattehöjningar, som beslutats vid
1948 års riksdag. I fråga om dessa höjningar har riksräkenskapsverket tagit
hänsyn även till de förnyade beräkningar angående de nya skatteintäkterna,
som framlagts av konsumtionsskatteberedningen i dess andra betänkande
den 18 mars 1948, i vilket beredningen även framlagt förslag om införande
av pappersskatt. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket
i huvudsak anfört följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
I fråga om skatteunderlaget för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. äro
ytterligare uppgifter utöver dem, för vilka ämbetsverket redogjort i sin tidigare
inkomstberäkning, ännu icke tillgängliga. Vissa uppgifter angående
den sannolika löneutvecklingen under år 1948 tyda dock på, att inkomsterna
för fysiska personer bli något högre än riksräkenskapsverket -vid upprättan -

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

13

det av sill senaste inkomstberäkning förutsatt. En ökning av skatteintäkterna
har vidare inträtt med uppbördsstämman i mars, vilken är den första
stämma vid vilken erlagts preliminär skatt, beräknad enligt de nya från och
med den 1 januari 1948 gällande skatteförfattningarna. Nettoinkomsten
skulle vid oförändrad inkomstnivå kunna för helt år beräknas bli 2 060 miljoner
kronor. Emellertid är det sannolikt, att inkomstnivån under den tid,
som är avgörande för uppbörden av preliminär A-skatt under budgetåret
1948/49, kommer alt stiga något. Därtill kommer att den kvarstående skatt,
som skall gäldas i början av år 1949, torde kunna beräknas överstiga beloppet
av samtidigt återbetalad preliminärskatt, varför skatteuppbörden under
första halvåret 1949 kan väntas bli högre än under första halvåret 1948.
Under budgetåret 1948/49 kommer vidare att inflyta huvudparten av skatt
å inkomstökning, avseende 1945 och 1946 års inkomster. Å andra sidan är
emellertid att märka, att utbetalningarna till kommunerna på grund av
reglerna för avräkningen mellan staten och kommunerna kunna väntas bli
högre än motsvarande utbetalningar under 1948. Hur dessa faktorer närmare
komma att påverka uppbördens storlek är ovisst. Riksräkenskapsverket
anser sig emellertid kunna antaga, att inkomsten under förevarande inkomsttitel
nästkommande budgetår kommer att uppgå till mellan 2 000 och
2 200 miljoner kronor och förordar därför, att inkomsttiteln preliminär
skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i riksstaten för budgetåret 1948/49
uppföres med ett från 2 000 till 2 100 miljoner kronor förhöjt belopp.

Kupongskatt. Med utgångspunkt från uppbörden under budgetåret
1947/48 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln kupongskatt i
riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres med 6,50 miljoner kronor mot
i riksstatsförslaget beräknade 5,s miljoner kronor.

A r v s I o 11 s s k a 11, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I
statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till 75 miljoner kronor.
För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna under förevarande
titel uppgå till i runt tal samma belopp, varav cirka 40 miljoner kronor enligt
av generalpoststyrelsen lämnad beräkning anses avse gåvoskatt medan
återstående 35 miljoner kronor avse arvslottsskatt och kvarlåtenskapsskatt.
Den kvarlåtenskapsskatt som avser första halvåret 1948 kommer att till
huvudsaklig del inflyta efter budgetårsskiftet, varför denna skatt alltså under
budgetåret 1947/48 kommer att inflyta med allenast ett obetydligt belopp.
För budgetåret 1948/49 anser sig riksräkenskapsverket med utgångspunkt
från dessa antaganden kunna beräkna, alt inkomsterna av kvarlåtenskapsskatt
komma att stiga med i det närmaste 40 miljoner kronor samt att
gåvoskatten i förhållande till uppbörden under budgetåret 1947/48 kommer
att sjunka med cirka 30 miljoner kronor. Den avsevärda ökningen av gåvoskatten
under budgetåret 1947/48 skulle alltså icke motsvara det belopp,
som kvarlåtenskapsskatten väntas komma alt avkasta under ett budgetår.
På grund av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda, att inkomsttiteln
arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i riksstaten
för budgetåret 1948/49 uppföres med ett till 85 miljoner kronor förhöjt
belopp.

Bensinskatt. I fråga om bensinskatten har riksräkenskapsverket att
taga hänsyn till dels tidigare utgående bensinskatt, dels ock vid innevarande
års riksdag beslutad tilläggsskatt å bensin ävensom lill den tillfälliga
skatt å bensin, som skall utgå för den bensin som fanns lagrad den 1 april
1948. Enligt från statens bränslekommission erhållna upplysningar kan försäljningen
av bensin under liden V, 1948 -"/<■, 1949 beräknas komma att
uppgå lill 7110 060 kbm, vilket motsvarar en skatteintäkt av 315 miljoner
kronor i bensinskatt och tilläggsskatt å bensin. Konsumtionsskattebered -

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

ningen har i sitt senaste utlåtande angående konsumtionsbeskattningen räknat
med 725 000 kbm bensin, varå skatten skulle bli 326 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat motsvarande inkomstbelopp
till 325 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har beräknat
skatten å importerad respektive inom riket tillverkad bensin till 300
respektive 45 miljoner kronor eller sammanlagt 345 miljoner kronor. Under
denna titel bör även redovisas tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil
använda brännoljor, av konsumtionsskatteberedningen beräknad till 13 miljoner
kronor. Till dessa belopp kommer vidare tillfällig skatt å bensin, som
den 1 april 1948 fanns lagrad i riket, vilken skatt kommer att uppbäras å
uppbördsstämma i juli månad 1948. Inkomsten av denna skatt beräknar
riksräkenskapsverket till 20 miljoner kronor. I anslutning till vad sålunda
anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln bensinskatt i riksstaten
uppföres med 350 miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor avser
den skatt, som enligt riksstatsförslaget skall inräknas i specialbudgeten.

T u 11 in e d e 1 beräknades i riksstatsförslaget inflyta med 220 miljoner
kronor. Generaltullstyrelsen har framhållit, att importvärdet 1948/49, vilket
vid den senaste inkomstberäkningen uppskattades till 3,5 miljarder kronor,
numera förutsättes stiga till 4 miljarder kronor. Med hänsyn till den
eftersläpning, som betingas av att den på licensgivning följande införseln
ofta sker först efter en avsevärd tidrymd, torde importen för budgetåret
1948/49 kunna uppskattas till ett ännu något högre värde. Med hänsyn härtill
och med beaktande även av förskjutningen av importen till förmån för
sådana varuslag, som äro relativt lågt tullbelagda eller helt tullfria, har
generaltullstyrelsen nu beräknat tullmedelsinkomsterna för budgetåret 1948/
49 efter avdrag av restitutioner å 10 miljoner kronor till netto 240 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket, som ansluter sig till generaltullstyrelsens
beräkningar, förordar att riksstatstiteln tullmedel i riksstaten uppföres
med ett till 240 miljoner kronor förhöjt belopp.

Varuskatt upptogs i riksstatsförslaget till 100 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen
har nu beräknat av tullverket uppburen varuskatt och
pälsvaruskatt för budgetåret 1948/49 till samma belopp som angivits i styrelsens
tidigare beräkning eller 5 miljoner respektive 3 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har nu beräknat varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad
vara, till 127 miljoner kronor. Styrelsen har vidare uppskattat inkomsten
av den vid innevarande års riksdag beslutade försäljningsskatten till i runt
ial 15 miljoner kronor eller samma belopp, vartill denna skatt beräknats
av varubeskattningskommittén. Riksräkenskapsverket förutsätter, att sistnämnda
skatt skall redovisas under inkomsttiteln varuskatt. Under denna
titel bör vidare redovisas kvarstående betalningar av allmän omsättningsskatt,
som för budgetåret 1948/49 kunna beräknas till cirka 10 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln varuskatt i riksstaten
uppföres med (5-4-3 —j— 127 + 15 + 10 =) 160 miljoner kronor.

Pappersskatt. Konsumtionsskatteberedningen har förordat införandet
av särskild beskattning av papper och papp. Förslag i ärendet har
genom proposition nr 215 underställts 1948 års riksdag. Skatten skall utgå
med 15 öre per kilogram och gäldas kvartalsvis på samma sätt som varuskatt.
Vid import av papper och papp uttages skatten vid varornas förtullning.
Konsumtionen av skattepliktigt papper och papp beräknas för nästa
budgetår till 310 000 ton. Under budgetåret 1948/49 kan, om skatten skall
utgå från och med den 1 juli 1948, beräknas inflyta skatt för tre kvartal med
35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar att i riksstaten införes
en särskild inkomsttitel för denna skatt, benämnd pappersskatt samt pla -

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

15

cerad närmast efter varuskatt. Inkomsttiteln synes för budgetåret 1948/49
böra beräknas till 35 miljoner kronor.

Trafikskatt. Järnvägsstyrelsen har framhållit, att trafikskatten vid
av styrelsen beräknad trafikomfattning och nuvarande taxeläge kan uppskattas
till 35 miljoner kronor för budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket
får i anslutning härtill förorda, att inkomsttiteln trafikskatt i riksstaten
uppföres med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp mot i riksstatsförslaget
upptagna 32 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror beräknades
i statsverkspropositionen till 18 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och
statens livsmedelskommission ha nu beräknat inkomsterna under förevarande
inkomsttitel till 19,oo respektive 18,85 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
förordar, att inkomsttiteln i fråga i riksstaten uppföres med
19 miljoner kronor.

Tobaksskatten upptogs i riksstatsförslaget till 370 miljoner kronor.
Tobaksmonopolet har med framhållande av den osäkerhet som vidlåder
beräkningen på grund av bland annat förändringar i tillgången på amerikanska
och engelska cigarretter, nu uppskattat inkomsten av tobaksskatt
under budgetåret 1948/49 till 420 miljoner kronor. Inkomstökningen överensstämmer
med de beräkningar som tidigare gjorts av konsumtionsskatteberedningen
i dess förslag till skattehöjning. Riksräkenskapsverket förordar,
att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten uppföres med 420 miljoner
kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Av de siffror som hittills äro kända angående uppbörden av omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker framgår, dels att inkomstökningen
frånsett skattehöjningen skulle bli högre än vad riksräkenskapsverket
i sin senaste inkomstberäkning förutsatt och dels att konsumtionsminskningen
efter den senaste skattehöjningens genomförande torde bli
mindre än man tidigare räknat med. Inkomstökningen torde alltså bli
högre än konsumtionsskatteberedningen beräknat. Kontrollstyrelsen har beräknat
inkomsterna av denna skatt under budgetåret 1948/49 till 450 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar i anslutning härtill, att omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker i riksstaten uppföres med
ett till 450 miljoner kronor förhöjt belopp.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. I överensstämmelse
med av kontrollstyrelsen gjord beräkning förordar riksräkenskapsverket,
att omsättnings- och utskänkningsskatt å vin i riksstaten uppföres
med ett till 36 miljoner kronor förhöjt belopp.

Maltdrycksskatt. Maltdrycksskatten beräknades i riksstatsförslaget
till 50 miljoner kronor. Denna beräkning synes nu vara låg. Konsumtionsskatteberedningen
beräknar inkomstökningen genom vid innevarande års
riksdag beslutad skattehöjning till 16 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har
beräknat inkomsterna av denna skatt under nästa budgetår till 70 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar alt inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1948/49 uppföres med 70 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker. Denna inkomsttitel beräknades i riksstatsförslaget
till 18 miljoner kronor. Konsumtionsskatteberedningen bar beräknat
inkom st stegringen på grund av beslut vid innevarande års riksdag om
skattehöjning lill 10 miljoner kronor. Konsumtionen har under innevarande
budgetår visat stigande tendens. Kontrollstyrelsen har beräknat inkomsterna
under denna inkomsttitel för nästkommande budgetår till 30 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar att inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1948/49 uppföres med 30 miljoner kronor.

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Nöjesskatt. Inkomsttiteln nöjesskatt skulle enligt nu kända uppgifter
för nästkommande budgetår, frånsett skattehöjningen, kunna beräknas
till 18 miljoner kronor eller något högre än enligt riksstatsförslaget.
Konsumtionsskatteberedningen beräknar inkomstökningen på grund av vid
innevarande års riksdag beslutad skattehöjning till 25 miljoner kronor. Med
stöd av från länsstyrelserna erhållna uppgifter anser sig riksräkenskapsverket
kunna antaga, att inkomsterna av statlig nöjesskatt efter den genomförda
skattehöjningen komma att stiga med i genomsnitt 122 ä 125
procent. Riksräkenskapsverket, förordar, med understrykande av beräkningens
osäkerhet, att inkomsttiteln statlig nöjesskatt i riksstaten uppföres
med avrundat 40 miljoner kronor.

I propositionen nr 286 har departementschefen vidare anfört bl. a. följande
:

Intäkterna av de nya skatterna och skattehöjningarna beräknades i statsverkspropositionen
preliminärt till 500 miljoner kronor och det totala budgetöverskottet
uppskattades till 539 miljoner kronor. Såsom av det förut
anförda framgår beräknas nu utgifterna komma att utvisa en nettoökning
i förhållande till statsverkspropositionen på 193 miljoner kronor, varav
35 miljoner kronor hänföra sig till försvaret, 21 miljoner kronor till civilförsvaret
samt 125 miljoner kronor till subventioner till jordbruket m. m. Å
andra sidan har riksräkenskapsverket i sin nya beräkning av statsintäkterna
under nästa budgetår uppskattat intäkterna till ett belopp som med 204
miljoner kronor överstiger de i riksstaten beräknade inkomsterna. Härtill
kommer ett belopp på cirka 1 miljon kronor under inkomsttiteln uppbörd
i statens verksamhet enligt vad förut anförts. Därutöver torde intäkterna av
bensinskatten kunna ytterligare uppräknas enär — såvitt nu kan förutses
— en större import av bensin kommer att äga rum än riksräkenskapsverket
vid sina kalkyler utgått från. Jag vill sålunda förorda, att bensinskatten
upptas till sammanlagt 390 miljoner kronor mot av riksräkenskapsverket
förordade 350 miljoner kronor. Av ökningen beräknas 15 miljoner kronor
falla på den tidigare skatten, medan 25 miljoner kronor hänföra sig till den
av innevarande års riksdag beslutade skattehöjningen. Mot de av riksräkenskapsverket
gjorda beräkningarna i övrigt har jag ej något att erinra. Dock
vill jag framhålla, att fördelningen av intäkterna av de indirekta skatterna
på dels de av riksdagen innevarande år beslutade skärpningarna och dels
övriga intäkter genom indirekt beskattning, kan verkställas på olika sätt
och i följd därav lämna olika slutsiffror. I enlighet med vad sålunda anförts
kan intäktsökningen i förhållande till statsverkspropositionen beräknas till
(204 -f 1 + 40) 245 miljoner kronor. Då utgiftsökningen uppskattats till
193 miljoner kronor skulle budgetöverskottet komma att öka med (245 -193) 52 miljoner kronor. Det totala budgetöverskottet under budgetåret
1948/49 skulle sålunda komma att uppgå till (539 + 52) 591 miljoner kronor.
Såsom i propositionen nr 266 framhållits kan emellertid den ökning
av bensinskatten utöver riksräkenskapsverkets beräkning på 15 miljoner
kronor som hänför sig till tidigare gällande skattesatser komma att behöva
tas i anspråk för att täcka uppkommande merkostnader för vägunderhållet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

17

Frånräknas detta belopp skulle budgetöverskottet kunna uppskattas till
576 miljoner kronor.

Såsom tidigare framhållits beräknades i statsverkspropositionen skattehöjningar
inbringa ett belopp på 500 miljoner kronor. Enligt av riksräkenskapsverket
verkställda och i det föregående redovisade kalkyler ha inkomstökningarna
till följd av skatteskärpningarna beräknats till 485 miljoner kronor.
Detta belopp skall emellertid ökas med 25 miljoner kronor i anledning
av den förordade uppräkningen av bensinskatten. De nu beräknade intäkterna
av de nya skatterna, 510 miljoner kronor, ansluta sig sålunda mycket
nära till det i statsverkspropositionen angivna beloppet.

Innebörden av denna överbalansering av budgeten är att även huvuddelen
av utgifterna på kapitalbudgeten kunna finansieras utan ny upplåning. I
statsverkspropositionen beräknades det erforderliga lånemedelsbehovet för
kapitalbudgeten till 343 miljoner kronor medan motsvarande belopp nu kan
uppskattas till 386 miljoner kronor. Härtill kommer den beräknade reservationsmedelsförbrukningen
på såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten,
vilken i statsverkspropositionen kalkylerades till 90 resp. 320 miljoner kronor.
Dessa belopp synas enligt senare beräkningar något höga men sammanfattningsvis
torde det totala lånebehovet under nästa budgetår kunna beräknas
till ungefär samma belopp som i statsverkspropositionen eller cirka
200 miljoner kronor.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i
riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt
därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär
skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition
utgick jag från att den statliga inkomstskatten även efter den
1 juli 1948 skulle utgå med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra'' om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som
gällt för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår
nästkommande budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke
är i förväg bundet, har den verkställda översynen av inkomstberäkningen
icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen intagna
ståndpunkten. Jag förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå
i den preliminära skatten för budgetåret 1948/49, uttages med 100 procent
av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomst- och förmögenhetsskatten på grund av
1948 års taxering vill jag erinra om att denna skatl — jämlikt bestämmelserna
i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, sådan
nämnda paragraf lyder enligt förordningen den 31 december 1945, nr 898
— automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt
med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1947.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19h8. 7 sand. Nr ,5.9.

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att värnskatt preliminärt
uttagits under kalendeiåret 1947. Då riksdagen på sin tid beslöt uttagande
av denna skatt, förutsattes att vid innevarande års riksdag beslut
skulle fattas om slutlig värnskatt på grund av 1948 års taxering. Förslag
härom torde jag få anmäla senare denna dag.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i omförmälda proposition nr 286 föreslagit riksdagen att besluta, att statlig
inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret
1948/49 med 100 procent av grundbeloppet.

Vidare har Kungl. Maj :t i nyssnämnda proposition föreslagit riksdagen
att upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1948/49 enligt en
vid statsrådsprotokollet såsom Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation
överensstämmer med statsverkspropositionens förslag till beräkning
av bevillningarna med undantag av dels att inkomsttiteln särskild
konsumtionsbeskattning, vilken i statsverkspropositionen upptagits till
450 miljoner kronor, ej medtagits i specifikationen, dels att i specifikationen
tillkommit en ny inkomsttitel benämnd pappersskatt med belopp av 35
miljoner kronor, dels ock att inkomsterna å följande inkomsttitlar beiälcnats
sålunda:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . kronor 2 100 000 000

Kupongskatt ...................................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt . .

Bensinskatt ....................................

Tullmedel ......................................

Varuskatt ......................................

Trafikskatt.....................................

Accis å margarin och vissa andra fettvaror........

Tobaksskatt ....................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker . .

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin..........

Maltdrycksskatt ................................

Skatt å läskedrycker ............................

Statlig nöjesskatt ...............................

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 286
föreslagna beräkningarna av inkomsterna å de nu nämnda inkomsttitlarna
innebära följande höjningar i förhållande till statsverkspropositionens motsvarande
beräkningar, nämligen preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. med 100 miljoner kronor, kupongskatt med 700 000 kronor, arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 10 miljoner kronor, bensinskatt
med 260 miljoner kronor, tullmedel med 20 miljoner kronor, varuskatt
med 60 miljoner kronor, trafikskatt med 3 miljoner kronor, accis å
margarin och vissa andra fettvaror med 1 miljon kronor, tobaksskatt med

6 500 000
85 000 000
390 000 000
240 000 000
160 000 000

35 000 000
19 000 000

420 000 000
450 000 000

36 000 000
70 000 000
30 000 000
40 000 000

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

19

50 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med
75 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å vin med 6 miljoner
kronor, maltdrycksskatt med 20 miljoner kronor, skatt å läskedrycker
med 12 miljoner kronor och statlig nöjesskatt med 23 miljoner kronor. De i
propositionen nr 286 föreslagna beräkningarna av bevillningarna innebära
således i jämförelse med beräkningarna i statsverkspropositionen — efter
frånräknande av den i sistnämnda proposition upptagna inkomsttiteln särskild
konsumtionsbeskattning å 450 miljoner kronor och med hänsyn tagen
till den nytillkomna inkomsttiteln papper sskatt å 35 miljoner kronor — en
sammanlagd höjning av 225,7 miljoner kronor.

I propositionen nr 290 till innevarande års riksdag, vilken proposition
hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj :t framlagt förslag till
förordning om värnskatt på grund av 1948 års taxering. Utskottet har i sitt
betänkande nr 58 tillstyrkt bifall till detta förslag.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av bevillningarna, får hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 286 framlagda förslag angående skatteprocenten
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1948/49
med 100 procent av grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften
besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen
om skogsvårdsavgift skall för år 1948 utgå med en
och en halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1948/49 måtte beräknas
sålunda:

Kronor

Kronor

Skatt å inkomst, förmögen -

het och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet in. m. . . 2

Kupongskatt..............

Utskiftningsskatt och ersätt -

100 000 000

6 500 000

ningsskatt ............

Skogsvårdsavgift!- ........

Bevillningsavgifter för sär -

1 000 000

4 500 000

skilda förmåner och rättig -

heter ..................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

150 000

kvarJåtenskapsskatt

85 000 000

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Kronor

Kronor

Lotterivinstskatt ..........

Omsättnings- och expedi-

25 000 000

tionsstämplar m. m.....

Automobilskattemedel:

50 000 000

2 272 150 000

Fordonsskatt ............

80 000 000

Bensinskatt ..............

Tullar och acciser:

390 000 000

470 000 000

Tullmedel................

240 000 000

Varuskatt................

160 000 000

Pappersskatt ............

35 000 000

Trafikskatt ..............

35 000 000

Accis å silke..............

Accis å margarin och vissa

3 500 000

andra fettvaror ..........

19 000 000

Skatt å kaffe ............

11 000 000

Tobaksskatt..............

420 000 000

Brännvinstillverkningsskatt.
Rusdrycksförsälj ningsmedel

21 000 000

av partihandelsbolag ....
Rusdrycksförsälj ningsmedel

27 000 000

■

av detalj handelsbolag ....
Omsättnings- och utskänk-

30 000 000

ningsskatt å spritdrycker
Omsättnings- och utskänk-

450 000 000

ningsskatt å vin ........

36 000 000

Maltdrycksskatt ..........

70 000 000

Skatt å läskedrycker .......

. 30 000 000

Statlig nöjesskatt ........

40 000 000

1 627 500 000

Postverket (överskott) .................... 15 000 000

Stockholm den 17 juni 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Frans Ericson, Heiiman, Wehtje,
Ramberg, Rosander, Widner, Englund*, Niklasson* och Isaksson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Hagberg i Malmö, Sandberg,
Orgård, Jonsson i Skedsbygd, Olson i Göteborg*, Sundström, Olofsson
i Höganäs, Bladh och Larsson i Luttra.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

487910. Stockholm, Isaac Marcus Boktrjmkeri Aktiebolag, 1948.